Stiftsliv nr 3 2013 tema musik i kyrkan

3/2013

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift.

Kyrkans musik gör skillnad

3

Väckelsång prövar ny mässmusik

5

En plats för det ordlösa

18

Tema: MUSIK I KYRKAN

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

ledaren Kyrkans musik gör skillnad Det är söndageftermiddag och jag är uppfylld av glädje och tacksamhet över vad jag fick vara med om i dagens mässa.

En vanlig söndag bland alla Trefaldighetssöndagarna med temat ”Samhällsansvar” och på plats i koret står domkyrkans ungdomskör redo att sjunga för första gången denna termin.

Trots att några ungdomar har lämnat återbud är det ändå tjugofem korister som har kommit för att delta i mässan, tjugofem killar och tjejer i åldern 16-25 år som har orkat upp till repetitionen trots att lördagskvällen blev sen. Efter uppvärmningen är det dags att gå igenom dagens sånger, processionsordning

...vi är med om något mycket större, något som vi inte kan förklara...

Förra söndagen stod Domkyrkokören på samma plats och avslutade barockkonserten med slutkörerna ur Händels Messias; ”Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet och lovsång”, och så kommer den stiliga fugan där Händel bygger upp ett Amen som fyller hela domkyrkan, och jag upplever att jag bara är en del i ett mycket större sammanhang.

och en kort genomsjungning av mässans psalmer och liturgiska melodier. Efter omklädning (tack gode Gud för körkåpor…) och en snabbfika ringer de mäktiga klockorna in mässan. Tjugofem underbara ungdomar har blivit en kör med ett gemensamt uppdrag att försöka förmedla en glimt av den himmelska lovsången; ”Bless the Lord, o my soul”, ”Jesus är min vän den bäste”, ”Laudate omnes gentes” sjunger de med glädje, inspirerat och vackert. Ingen av oss känner att det är en konsert, nej vi är med om något mycket större, något som vi inte kan förklara eller riktigt begripa, ett ”mysterium”.

Tanken är svindlande; tänk att vi, trots alla våra brister och begränsningar, får vara med om att förmedla en ton från ett sammanhang som vi inte kan förstå eller begripa, men som vidrör själens allra finaste och känsligaste strängar – Kyrkans musik gör skillnad!

Paul Thorstensson, organist i Kalmar domkyrka

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2013 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx Ansvarig utgivare Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTIONSRÅD Maria Kenstam, Katarina Toll Koril, Erik Sidenvall, Anna Fritzén och Patrik Sassarsson PRENUMERATION Stiftsliv sänds till kostnadsfritt till alla anställda och förtroendevalda som finns registrerade i organisationsregistret Kyrksam. Övriga anmäler intresse till Stiftslivs adressregister, stiftsliv@svenskakyrkan.se, 0470-77 38 02 GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Växjö stift PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 6 200 ex www.svenskakyrkan.se/växjostift MILJÖ Stiftsliv är tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC- och FSC®-systemen. internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

2

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

7-9

Följ med på Sång är en viktig barngudstjänst. del i utbildningen, såväl solosång som ensemble eller kör.

Ur innehållet:

10 Tankar kring att musicera i kyrkan.

12-13 14-15

Sjung för Guds skull

17

24 3

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Varför gillar du att

sjunga i kör?

Katarina Owesson, Allemanskören Växjö

Katarina Hedqvist, stiftskören Jan-Olofz

– Att sjunga i Allemanskören är för mej ett sätt att varva ner efter en intensiv vecka. På tisdagens övningar är det min tid, långt bort från vardagens bestyr. Det är fantastiskt kul att sjunga. Jag hämtar kraft och energi genom att sjunga. Allemanskören är ju en stor kör och trots att man inte känner alla personligen, känner man en stor gemenskap när vi träffas. Vi övar ju för att sedan få framträda, och därmed även glädja andra med vår sång. Att sjunga inför en fullsatt domkyrka är fantastiskt kul. Våra körresor är inte att förglömma. Vi reser i Sverige, men även utomlands. Resorna ger tillfälle att lära känna varandra bättre, och knyta nya kontakter. Att vi har en körledare som har humor och ett stort engagemang är ju så klart a och o.

– Att sjunga tillsammans med andra är för mig ett av de mest tydliga exemplen på att helheten kan bli större än summan av delarna. När körsång fungerar så dras man in i ett skapande där det föds något större.

Att sjunga i kör är för mig en upplevelse av helhet, med kroppen, själen och anden. Jag kommer i kontakt med mig själv och med andra på ett djupt sätt. Jag går alltid från körövningen gladare och med mer energi.

Lars Carlsson, Älghults kyrkokör – Körsång är mitt viktigaste fritidsintresse - jag träffar så många körmedlemmar med olika bakgrund, yrken, social ställning som länkas samman med ett gemensamt mål: att sjunga flerstämmigt - ibland låter det fantastiskt men det kan alltid bli bättre och mer samstämmigt. Tänk att ha 35 körvänner som bryr sig om varandra – vi har hela tiden samma mål – att delta och tillföra gudstjänsten skönsång! Jag ser också kören som en möjlighet att växa in i kyrkans liv och gemenskap och att sprida kultur och gemenskap på hemorten.

Fanny Lundberg, DoReMi-kören Moheda – Jag tycker det är kul att sjunga och man träffar nya kompisar när man sjunger i kör.

Erica Carlberg och Amé de Mol, Jubilatekören Älmhult – Vi är med i kören för att vi älskar att sjunga och uppträda för publik. Vi har båda sjungit i kör sedan vi var 4 år.

Johan Crondahl, Sofiakyrkans ungdomskör – Jag tycker mycket om att sjunga, själv likväl i grupp, och med körsång så får man både utnyttja och förbättra mina kunskaper inom sång och medhörning. Men sen ska man ju inte glömma att kören är som ett lag med mycket gemenskap och fina människor som man får lära känna.

Men det bästa är nog när man får dela med sig av glädjen och budskapen i musiken och med andra igenom konserter och gudstjänster.

»

2012 fanns det 577 körer i Växjö stift. Körerna hade tillsammans 9 971 medlemmar. Till musikgudstjänster och musikkonserter kom det totalt 248 753 personer under 2012.

4

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Väckelsång prövar ny mässmusik Höstlöven färgar marken i Väckelsång. Efter en kylig morgon har solen letat sig fram mellan molnen och värmen kan skönjas. När blomningstiden är över och vintern närmar sig är det också dags att summera försöksarbetet kring Kyrkohandboksförslaget.

Hon menar att den liturgiska musiken ska lyfta gudstjänsten och förstärka budskapet. Och att musiken skall vara lätt att kunna sjunga med i utan att kunna läsa noter.

Därför har man i församlingen övat på den liturgiska musiken precis före några av gudstjänsterna.

I Sockenstugan sammanfattar prästen Magnus Widholm och kantorn Anki Lindeqvist remissperioden i positiva ordalag.

– Det var roligt att få möjlighet att kunna fundera kring gudstjänsten och musiken i gudstjänsten. Ett bra tillfälle, menar Magnus.

Kantor Anki fyller i att hon tycker att det var trevligt att få tillgång till den nya musiken. Visst var hon till en början skeptisk, men upptäckte att kören gav ett bra gensvar och särskilt de yngre var positiva.

Tillsammans med fem av grannförsamlingarna, anmälde Väckelsång sitt intresse att få vara remissförsamling.

Innan dess hade man deltagit i Växjö stifts fortbildningar om handboken, där det gavs möjlighet att få provsmaka materialet. Efter remisstidens avslutning kommer man arbeta med en gemensam utvärdering i pastoratet.

De agendor som tagits fram i pastoratet är för

Högmässa, Mässa och Gudstjänst. Samtliga innehåller en blandning av handboksförslagets serier. Rent kyrkligt kännetecknas bygden av en tradition av att det inte skall vara mässa för ofta och att det sägs att Högmässans form känns lång.

I alla tre agendorna använder man lovsången ur serie D, av Karin Runow.

– Det känns som att detta är musik som är mer tillgänglig för unga, fast det är lite för många ord för att den skall vara helt lätt att sjunga, fortsätter Magnus.

I Väckelsång bestämde man sig tidigt för att satsa på söndagens huvudgudstjänst och inte de kyrkliga handlingarna. En kvarstående fråga för Magnus är huruvida den nya musiken kommer att hålla på sikt. Där han tidigare var präst använde man ny mässmusik. Han upplevde först att han var skeptisk och började därefter gilla musiken, men slutligen tröttna på den. Samtidigt är han inne på att man måste hålla sig till EN serie om det är en församling med många som kommer sällan, medan det är en risk att denna enda serie upplevs som tjatig för en församling med många regelbundna gudstjänstfirare.

Ett sätt att få med både tradition och förnyelse skulle kunna vara att mässmusiken höll sig inom den traditionella musikdräkten, medan övrig musik var av nyare slag.

– Vi vill välja några psalmer ur tillägget, men också blanda med gamla välkända psalmer, flikar Anki in.

Ett moment som däremot har krympt istället för att

ha vuxit, är enligt Magnus ”Tacka och lova” ur serie B. Tonspråket har känts främmande och Benedicamus är nog på väg bort till förmån för lovpsalm.

Efter remissåret kommer Väckelsångs församling nog att fortsätta med delar av handboksförslaget.

Anki och Magnus tänker även att man kanske skulle kunna ha en serie som var mer traditionell och en med nyare mässmusik.

Att musiken i gudstjänsten i allmänhet och den litur-

giska musiken i synnerhet är viktig, understryks av båda medarbetarna. Om man skulle tänka sig en läst mässa, så skulle den nog kännas ”tradig”, som man skulle säga på skånska, avslutar Magnus med ett leende på läpparna.

Text och foto: Patrik Sassersson 5

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Musiken är självklar i våra konfirmandgrupper!

av konfirmanderna i en musikal tillsammans med barngrupperna i kyrkan. Detta är idéer som kommit upp lite beroende på hur konfagruppen har sett ut.

Ett par gånger brukar vi fokusera på orgellyssning vid den avslutande andakten, då de bara får ligga i kyrkbänkarna och lyssna och slappna av.

Vi är alltid två musiker vid konfirmationshögtiden.

En som spelar och en som leder konfirmandgruppen och församlingen.

En lördag brukar vi titta lite extra på orgeln, hur den ser ut inuti och låter (då passar vi också på att gå upp i kyrktornet.)

I Månsarps församling träffar vi våra konfirmander en lördag i månaden från september till maj. Då ses vi i allmänhet mellan klockan 9-15, dessutom har vi lägerhelger. Gudstjänstbesöken för konfirmanderna är cirka två gånger per månad men det kan ibland bli oftare. Vårt konfirmandarbetslag består av två präster, två pedagoger, en diakon och 1-2 musiker och våra unga ledare.

Vi har inte någon uttalad inriktning (som fotboll, musik, vildmark) men vi lägger stor vikt vid musiken i konfirmandarbetet. Det märks i första hand på att vi ofta låter ungdomarna medverka med sång på gudstjänsterna (ibland tillsammans med kyrkokören) och i stort sett varje konfirmandträff så har vi ett sångpass.

Det är otroligt positivt och roligt att jobba med konfirmander så här, tycker jag. Men en förutsättning för att det ska fungera är att jag som musiker är med från början. Det skulle aldrig gå att få igång ett gäng ungdomar att sjunga om man inte hade en relation till dem. Vi måste känna oss trygga med varandra och musikern får inte dyka upp som ”gubben i lådan” och fixa lite sång till konfirmationen.

Vad sjunger vi då? Vi använder Ung psalm för det mesta, då slipper man bära på så många olika böcker eller kopior. De som vill får i slutet av konfirmandåret Ung psalm som gåva av församlingen och man hoppas ju att de kommer att använda den i framtiden också. Kanske vill de att församlingen ska sjunga 114 ”Lord I lift your name on high” när deras egna barn ska döpas.

Text: Annika Emilsson. Foto: LarsErik Tobiasson

Detta pass håller jag som kyrkomusiker i, men alla i

konfirmandarbetslaget är naturligtvis med och stöttar på olika sätt. Det kan vara genom att spela något instrument eller att sitta med och sjunga och vara positiva förebilder.

De unga ledarna kan många sånger redan från början, men jag försöker hitta någon ny sång varje år. Genom att alla är med och sjunger så signalerar vi också att sången är viktig och kanske är det genom sång som man lär sig sin första bön utantill. De är otroligt snabba på att lära sig sångtexterna.

Vi övar också mässmusiken redan från början så att de ska känna igen sig i gudstjänsten.

Det kan se lite olika ut från år till år (tack och lov).

Ibland har vi haft någon eller några som spelat bas, gitarr, piano eller trummor och andra år har vi använt en del

6

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Orgeln i centrum På kantorsutbildningen vid Oskarshamns folkhögskola övas det flitigt majoriteten av de vakna timmarna, sju dagar i veckan.

7

»

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Sång och röstvård är ett av alla ämnena på kantorsutbildningen.

Orgeln i centrum 30 kantorer är under utbildning på folkhögskolan som har Växjö stift som huvudman.

Stiftsliv besökte kantorsutbildningen en dag under höstterminen.

– Det är alltid några som fortsätter till högre utbildningar som organistutbildningen på högskolenivå.

Sedan har vi en grupp som upptäcker under utbildningens gång att de är jättebra på att sjunga eller satsar på att dirigera. Några blir läkare, säger han med ett snett leende och lägger till: – De som är väldigt bra är ofta väldigt bra på andra saker också.

Det pågår en enskild orgellektion i Ceciliakapellet på Oskarshamns folkhögskola. Där inne sitter Hanna Sjöstedt som går sista året på utbildningen och övar Sanctus tillsammans med orgelläraren Birger Marmvik.

Just nu utbildas omkring trettio nya kantorer på folkhögskolans treåriga kyrkomusikerlinje. Två tredjedelar läser på heltid medan en tredjedel läser på distans och deltid. Vi har stämt träff med Robert Öhman som är utbildningsledare för kantorsutbildningen.

– Det finns tre kategorier studenter, säger Robert Öhman. De som älskar orgelspel och vill bli riktigt duktiga, de som vill jobba i kyrkan och gillar musik, och de som vill byta bana, skola om sig helt enkelt.

Det brukar råda viss brist på kantorer så arbets-

marknaden torde se ljus ut för studenterna. Men Robert Öhman är av en annan åsikt.

– Med tanke på hur många kantorer som går i pension borde det finnas betydligt fler tjänster ute än vad det faktiskt finns. Det händer nog att man istället väljer någon trevlig person som kan spela gitarr utan att förstå vilken hög kompetens en utbildad kantor har. Sedan kan ju kantorn vara farlig för prästen om hon vill vara med och påverka mycket. Och ja, det är förstås också en ekonomisk fråga för församlingarna.

Utbildningen är attraktiv. Men inte riktigt alla kom-

mer att jobba som kantorer när de är färdiga.

Jonas Johansson är studentpräst på folkhögskolan. Kantorseleverna deltar mycket i gudstjänstarbetet.

Det har blivit dags för sångprov inne i kapellet. Tre

polisbilar vars människostyrka äter lunch i den populära restaurang Tuppen på folkhögskolan har lämnats med öppna bagageluckor som låter hundarnas skall ackompanjera sångarna där inne. Sång är en viktig del i utbildningen, såväl solosång som ensemble eller kör. För att inte tala om att leda sångare i olika sorters körer.

Jonas Johansson är skolpräst, anställd av Växjö stift. Numera verkar han på heltid på skolan. En hel del handlar arbetet om stödjande samtal och att fånga upp studenter som mår dåligt eller behöver prata om något.

Men han tar också aktiv del i det pedagogiska arbetet.

8

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

– Jag har en halvt avslutad ingenjörsutbildning sedan innan, så ibland hjälper jag till med matte för dem som läser det. Kantorerna medverkar mycket i våra gudstjänster för att lära sig och att få ett hum om terminologin.

Genom att ha haft olika roller under gudstjänsten är de bättre rustade för arbetslivet.

Robert Öhman tycker att fler kantorstjänster borde utlysas.

Men risken idag är att ekonomin prioriteras framför kvaliteten.

Idag håller kantorn i många verksamheter själv, man

måste vara utåtriktad och ta del i kontakterna med församlingens medlemmar.

– Jag tänker att kantorns roll har förändrats en del.

När jag var på min första praktik frågade jag vad det var för en telefon i sakristian. Det visade sig att den gick enbart upp till orgelläktaren för att prästen och kantorn skulle slippa springa till varandra innan gudstjänsten.

Sådant har förändrats, nu är det mer ett lagarbete.

– Det ska bli jätteskönt att bli färdig, tycker Emilia som längtar tillbaka ut i arbetslivet.

Hon har förutom utbildningen gått två förberedande år för att klara inträdesprovet: de allra flesta har spelat piano länge innan de började men Emilia började som nybörjare på piano och hade tidigare bara spelat tvärflöjt.

Alldeles snart ska Emilia Olsson och Gustaf Lennman

ut på en tre månader lång praktik. För Emilias del blir det Ålems församling medan Gustaf som kommer från Linköpings stift ska dela sin tid mellan Skäggetorps och Ryds församlingar utanför Linköping.

– Jag tror att det är två styrkor med den här utbildningen. De andra kantorsutbildningarna är tvååriga medan den här är treårig. Här får vi tre månaders betald praktik i en församling. Och Svenska kyrkans grundkurs ingår i utbildningen också, säger Gustaf Lennman.

Förutom att vara en driven och mångsidig musiker,

vad behöver en kantor för egenskaper för att göra ett bra jobb?

– En kantor behöver ha en social förmåga, kunna samla folk, engagera dem i exempelvis en kör. Lyssna och möta individuella önskemål. Men inte rucka på kyrkans bestämmelser om vad som ska ingå i exempelvis en dopgudstjänst. Allt sådant övar vi här, säger Gustaf.

Text och foto: Anna Fritzén

De trivs bra båda två på utbildningen. Emilia bor utanför området medan Gustaf bor och lever på internatet.

Visionerna för framtiden ser olika ut.

– Jag tänker mig att jag kommer att komplettera med en högskoleutbildning till organist, säger Gustaf.

Emilia hoppas kunna kombinera ett arbete som kantor i en församling med fortsatt jobb som undersköterska i vården.

Det här läser

eleverna:

Brukspiano och klassiskt Barn-och ungdomskörsmetodik Ensembleledning och ensemblemetodik Gehör Körsång Liturgik, kyrkokunskap och troslära Liturgisk sång och dirigering Liturgiskt och solistiskt orgelspel Musiklära och musikhistoria Orgelkunskap Pedagogik och psykologi Sång och röstvård Satslära Undervisningsmetodik

Emilia Olsson och Gustaf Lennman är två nöjda studenter på kantorsutbildningen. Framtidsplanerna ser olika ut: Emilia vill börja arbeta som kantor så snart det är möjligt, medan Gustaf vill fortsätta plugga till organist.

9

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Att framföra musik handlar ju om ett möte mellan människor. Det finns därför ingen skillnad i var man framför musiken.

Kan man framföra vilken repertoar som helst i kyrkan?

– Jag tycker nog att viss hårdrocksmusik och direkt satanistisk musik inte passar i kyrkan. Det finns även viss musik som andra musiker kan tänka sig att framföra men som jag personligen inte framför, till exempel Sov på min arm av Evert Taube. Jag tycker inte om anspelningarna i texten i den sången. Omvänt tycker jag inte att det finns musik som enbart passar i kyrkan. Den som utövar musiken måste själv få bestämma.

Man kan mycket väl sjunga poplåtar i kyrkan!

Vad ser du för utmaningar när det gäller musik i kyrkan?

Han är sångpedagogen och körledaren som framträder lika mycket i icke-kyrkliga sammanhang som i kyrkliga. Stiftsliv har träffat Lawrence Johnson och pratat om hans tankar kring att musicera i kyrkan.

– En utmaning tycker jag är att körerna i kyrkan är väldigt fokuserade på att sjunga vid gudstjänsterna, de måste ”prestera”. Jag tycker att körernas arbete är viktigt i sig självt, låt dem komma med egna förslag på hur de vill visa upp det de jobbar med. Tvånget att det ska sjungas på vissa gudstjänster kan nog vara hämmande. Låt körerna göra det på sina villkor som vilken verksamhet som helst.

Berätta om din musikaliska bakgrund!

– Jag har varit väldigt aktiv i olika körer och som sångsolist sedan unga år. Numera arbetar jag som sång- och talpedagog på Kulturskolan i Växjö, leder körer och arbetar som sångpedagog med Växjö domkyrkas körer när det behövs.

Har du någon musikupplevelse som ligger dig speciellt varmt om hjärtat?

Vad betyder det för dig att framträda i kyrkan?

– Det starkaste minnet av en musikupplevelse jag har är när jag var med och sjöng Matteuspassionen i Malmö i slutet av 80-talet. Vi hade framfört den under flera år men detta år var den vanlige solisten, Göran Stenlund, allvarligt sjuk. Vi hade övat med en annan solist, men under genrepet öppnas dörrarna och den sjuke Göran kommer in med rullator och säger ”Jag vill sjunga det här solot en sista gång”. Han sjöng det så våldsamt vackert att vi andra inte fick fram en ton. Genom musiken blev vi delaktiga i Görans svåra situation – det gav så mycket mer än att bara vara åskådare.

Text och foto: Maria Kenstam

– För mig är det ingen skillnad på att framföra musik i kyrkan eller ute på stan. Det handlar om hur man presenterar musiken, hur det läggs upp i programmet. Man kan mycket väl sjunga poplåtar i kyrkan, självklart, genom att texter kan vinklas på olika sätt. Det handlar om att välja rätt låt till rätt tillfälle. Det är det som är så spännande med musikens makt.

Påverkas ditt sätt att arbeta av att du musicerar i kyrkan?

– Nej, jag förbereder mig på samma sätt om det är i konserthuset som i ett mindre sammanhang eller i en kyrka.

10

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Vilken är din favoritpsalm?

Inez Tholin

251 Var jag går i skogar, berg och dalar Jag tycker om texten, den ger hopp och tröst.

John-Erik Wåhlin

217 Gud för dig är allting klart En ovanligt vacker psalmmelodi med en text som går direkt till hjärtat. Men det gör ju många psalmer så varför välja just just 217?

Säg det, för mig bara fungerar den, nästan alltid.

Här finner jag många svar som jag söker och ibland glömmer. Sjung den eller läs den så förstår du vad jag menar.

Det är lätt att tänka ett stort tack till Elis Malmeström.

Arto Kantola

791 Du vet väl om att du är värdefull Jag tycker att den här psalmen – alltid när jag sjunger den – förstärker mig och hjälper mig att acceptera mig själv sådan jag är.

Den hjälper mig att komma ihåg att jag behövs och att Gud vill använda mig varje dag. För det andra: Jag skulle vilja sjunga den här psalmen när jag möter en människa som har dåligt självförtroende. Jag lyckas inte alltid att sjunga den, men för några har jag läst den. Och till min glädje har jag märkt att några har blivit uppmuntrade.

Det vore bra om någon skulle översätta den till finska.

Det är lättare för mig att sjunga på finska.

Mary Roth

249 Blott en dag Den är vacker och den berör.

Vi hade den på min mammas begravning.

Michelle Hedlund

11 O store Gud

Kerstin Löfgren

På båten mellan Tiberia och Engeve så sjunger man denna psalm. Det är en stark upplevelse med en fantastisk utsikt.

702 Jag vill ge Dig o Herre min lovsång Jag älskar både text och melodi. Psalmen är både glädjefylld och tröstande. Den påminner mig om att Gud är en älskande Gud och att hans kärlek är gränslös.

Den påminnelsen behöver jag!

Axel Svensson

762 Du är en bön För det första är det en fantastiskt fin melodi och den gör sig så himla bra i ett välfyllt kyrkrum. Men framförallt inger den en sådan trygghet för mig. Det känns skönt att bara få vara stilla och lita på att närvaron verkligen finns där. Får typ gåshud bara jag tänker på den...

Vendela Mörstam

791 Du vet väl om att du är värdefull För att mamma och pappa sjunger den på kvällen.

11

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Musikhålan i Dädesjö Det är ett ganska alldagligt församlingshem mittemot Dädesjö kyrka. Falurött med vita knutar, många fönster med lysrörsbelysning innanför. Att källaren rymmer en replokal kan man inte ana utifrån.

ska passa den grupp som vill spela låten. Särskilt de äldre barnen kan behöva lägga en del tid på att leta upp rätt låtar, säger Carina Stjernquist Carlson.

Hon är något så ovanligt som kantor och musiklä-

rare, samtidigt.

– Jag undervisar barnen i musik här nere på skolan precis intill. Så jag känner dem väl. Vi har klara gränser.

Skolan slutar där nere och kyrkan börjar här hos oss. Det är bara vid skolavslutningar som barnen är i båda verksamheterna samtidigt. Då kommer ju skolan till kyrkan för att hålla avslutningen.

Det har blivit så att barnen uppträder ganska mycket.

Alltid i kyrkan. Men inte alltid i gudstjänstsammanhang.

– Vi har familjegudstjänster där barnen brukar medverka men också vid lucia, på julkonsert och så har vi haft en rockkonsert. De tycker verkligen att det är jätteroligt att få spela i kyrkan. Vi har flera körer också, men genom att erbjuda musikundervisning så når vi många fler.

– Ska du intervjua oss? Jag hinner knappt in genom dörren förrän en flicka som heter Lovisa Andersson har ställt frågan. Hon väntar knappt på svaret utan springer mot källartrappan. Det är där nere det händer. Alldeles strax ska bandet Twister börja repa ”Jesus is a friend of mine”.

Bandet består av fyra högstadiekillar som kommer hit en gång i veckan för att spela. Likadant gör de andra barnen som har kommit idag. I allt som allt fyra band repar de en gång i veckan, barnen från låg- och mellanstadiet i 45 minuter, högstadieeleverna i en och en halv timme. Högstadieeleverna har tagit bussen från högstadiet i Braås och det finns lite extra tid för dem att äta mellanmål innan de drar igång.

Just nu kommer sexton barn till församlingshemmet

för att spela i band en gång i veckan. Synt, gitarr, elgitarr, trummor och sång. De har själva valt vilka instrument det vill spela. En av grupperna blev så stor att man delade på sig och då fick barnen chans att välja nya instrument. Kul, tycker de. Då finns möjlighet att byta igen då, eller?

– Nja, svarar barnen i bandet Bladez, det vill vi inte.

Nu är ju vi ett band, man kan inte byta bara så där.

Det är trångt nere i källaren där det största rummet

rymmer instrument, förstärkare och otaliga meter sladd.

På golvet ligger en ljuddämpande matta och väggarna är tygklädda. Vant går barnen till hyllan utmed en av väggarna och plockar fram noter för sin grupp. Alla band repar varsin låt idag. För vissa är det enkelt, för andra är det svårt och går för fort. Då är Carina där och håller takten, pekar rätt i noterna, visar hur stämman ligger.

– Jag låter dem önska så mycket som möjligt själva vad de vill spela. Vi hittar låtarna på datorn, och så skriver jag ackord till om det behövs eller anpassar så att det

Carina Stjernquist Carlson fördelar instrumenten inför dagens repetition.

Målet är klart, de vill fortsätta spela ihop, spelas på

radio, bli kända. Linnea Alsgård har börjat spela elgitarr på Studiefrämjandet i Växjö. Men hon är en av väldigt få barn som spelar någon annanstans än i Dädesjö.

En gång i veckan repar barnen i musikhålan.

12

Liam Goodwin spelar och sjunger Save your cords.

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Twister, Bladez, Colour Crush och World of monster heter banden som repar i församlingshemmets källare.

– Jag tyckte att det var så kul att spela här så jag ville spela ännu mer, säger hon.

Det blir många arbetstimmar i veckan för henne och

hon är noga med att säga att det inte skulle ha fungerat utan föräldrar som ställer upp och utan ett kyrkoråd som verkligen tycker att det är en bra idé.

Alla barn har spelat och berättat om sina band, föräldrarna trängs i hallen för att hämta dem. Lukas Goodwin är på väg ut men tvekar i dörren, vänder sig om och lägger till: – Får jag se hur du stavade? B-L-A-D-E-Z. Ja, det är rätt. Hejdå.

Text och foto: Anna Fritzén

Så ser det oftast ut här menar Carina, barnen provar på att spela genom kyrkans musikundervisning, inte hos någon kommunal musikskola.

– Förr kom det musikpedagoger ut hit och undervisade barnen, men numera måste föräldrarna köra barnen in till stan för att de ska få instrumentalundervisning. Och få föräldrar hinner med det idag, säger Carina.

Viktor Paulsson spelar synt till Jesus is a friend of mine.

Tova Paulsson spelar elbas och sjunger till.

13

Lovisa Andersson i World of Monster får hjälp av Carina Stjernquist Carlson att hitta rätt i noterna.

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Svarttorp kyrka, Flisby kyrka, Sofiakyrkan, Skärstads kyrka, Bottnaryds kyrka, Nottebäcks kyrka, Gårdsby kyrka, Växjö domkyrka är några av alla de kyrkor som fått känna The Touch of a King.

Det börjar nog närma sig femtio konserter, tror Magnus Engblom som tappat räkningen. Men alla konserter finns antecknade hemma i en bok. Det är över tio år sedan nu som Jönköpings egen Elvis, alias Jocke Sjökvist och även god vän till Magnus Engblom hörde av sig till Magnus med sin idé: skulle man inte kunna sätta ihop en gospelföreställning med Elvis musik?

– Jag hade inte så stora förhoppningar, men Jocke stod på sig och vi provade. På första konserten ringlade kön 100 meter utanför Svarttorps kyrka! Sofiakyrkan i Jönköping tar 1200 personer, två gånger efter varandra fyllde vi den. Elvistemat, det var något som landade i folksjälen, säger Magnus Engblom.

14

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Konceptet är tämligen enkelt även om det kräver sina duktiga musiker och engagerade körsångare. Det går till så att församlingar och körer som vill göra konserten bokar in teamet med Magnus som gästdirigent och Jocke Sjökvist som solist tillsammans med fyra kompmusiker.

– Jag har arrangerat om låtarna för kör och skickar noterna så att de kan börja öva i god tid. Det är inte allt för svåra sättningar för en blandad kör. Någonstans halvvägs mellan start och uppförande kommer jag ut och övar med kören. Sedan kör vi ett genrep med alla inblandade några timmar innan konserten. Mitt i konserten brukar vi bryta av med manskvartett som levererar lite Southern Gospel Music.

– En av de roligaste är So high som vi brukar göra som en rörelselek i hela kyrkan. Det är härligt att se allas händer mot taket!

Framför dem ligger nu en konsert i Gränna och en i Älghult. Hur många fler det blir innan han lägger av kan man ju undra.

– Jag gör det här på min fritid så det får inte ta över för mycket. Men vi har sagt att vi kan köra ett par, tre stycken konserter per termin. Och så länge folk hör av sig och vill göra konserten med sin kör så kommer vi att fortsätta.

Text: Anna Fritzén. Foto: privat

Genom åren har repertoaren skiftat något men många

favoriter finns kvar. Och för alla konserterna gäller att repertoaren håller sig borta från den profana delen av Elvis Presleys musik.

– Körmedlemmar i alla åldrar är med och sjunger, från ungdomskör till 75+. Hellre att det är lite enklare arrangemang och att man gör det bra. Och det viktigaste är att alla har kul och förmår förmedla glädjen i budskapet och sångerna. En missad synkop eller fjärdedelspaus är inte hela världen …

How Great Thou Art, Elvis översättning av den svenska

sången O store Gud av Carl Gustaf Boberg är alltid med. Elvis version av Glory Glory Halleluja ur American Trilogy eller If I can dream är andra exempel på låtar som följt med och som Magnus tycker mycket om.

15

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Körsångare från hela stiftet övar inför söndagens konsert.

Sångarglädje i Sofiakyrkan En gång vart annat år inbjuds stiftets kyrkokörer till kyrkosångsfest. I mitten av oktober var det dags för årets stora sångarhelg.

villkor oavsett om man tillvardags övar i församlingens kyrkokör en gång i veckan eller är professionell musiker.

Kyrkosångsfesten tog vid där årets kyrkomusikermöte avslutades. Därför fick kyrkosångarna börja med att lyssna till kyrkomusikernas avslutande körkonsert under ledning av Gary Graden. Därefter blev det repetition av den musik som de anmälda körerna hade övat på i förväg. Även söndagen bjöd på repetitioner, konserter och en festhögmässa på förmiddagen. Helgen avslutades klockan fem med konsert i Sofiakyrkan som var välfylld.

Det finns en fantastisk vilja hos körerna att vara med. När anmälningstiden gått ut hade 350 körsångare anmält sig.

–Tyvärr kunde vi inte ta med fler än 250 för då får deltagarna inte plats i koret i Sofiakyrkan, berättar Patrik Sassersson som är stiftsmusiker.

Nu får Växjö stifts kyrkosångsförbund fundera på om det finns möjlighet att göra om det här oftare för att möta det stora intresset.

Valentina Viktorovitch leder Norrahammar-Hovslätts

kyrkokör. Hon har deltagit på kyrkosångsfesten med andra körer men inte tillsammans med sin nuvarande kör.

– Jag tycker att de som valt årets repertoar verkligen lyckats. Vi började repetera redan i juni och min kör tyckte nog att det var ganska svårt medan vi repeterade hemma, men det blir en helt annan sak när man känner klangen av 200 röster tillsammans.

Men de som kom hade en fin helg med en utmanande repertoar. Om än lite kall – i Sofiakyrkan hade värmen skruvats ner för att spara pengar och det var ett stort gäng hjältar som huttrande men med humöret i topp envist repeterade.

– En av de svårare frågorna är alltid att lägga sig på en bra nivå. Hur pass svår ska repertoaren vara? En del körledare tycker att man vill kunna använda det när man kommer hem och då får det inte vara för svårt medan andra tycker att det är fantastiskt att tänja på gränserna för vad en kyrkokör kan göra.

Hon menar att kyrkosångsfesten gett näring åt sång-

glädjen i kören.

– Det är också så roligt att vi är flera körer från vårt område som övat in samma repertoar. Den 16 mars kör vi en konsert med den här repertoaren där Månsarp är med och eventuellt fler körer.

Text: Anna Fritzén. Foto: Patrik Sassarsson

Något annat som slagit Patrik Sassersson är hur

många olika slags människor förenas i kören på lika 16

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Från Vänstiften Från körfestivalen Dreiklang i Greifswalds Domkyrka sommaren 2012.

Gemensam kyrkomusik i Mecklenburg och Pommern sedan januari 2009 Under de senaste fem åren har kyrkomusikens organisation i Växjö stifts vänkyrka i norra Tyskland, Pommerska Evangeliska Kyrkan, genomgått flera förändringar. Först skedde sammanslagningen av kyrkomusiken i de båda tidigare ”landskyrkorna” Pommern och Mecklenburg under 2009, följt av en förening även med den Nord-Elbiska kyrkan under 2012. Den evangelisk-lutherska kyrkan i norra Tyskland heter numera kort och gott Nordkirche.

Då den nya kyrkomusikförordningen i de evangelisklutherska kyrkorna i Mecklenburg och Pommern trädde i kraft den 1 januari 2009, inrättades ett gemensamt Kyrkomusikverk. Frank Dittmer, som tidigare var chef för kyrkomusiken i Pommern, tog över ledningen för kontoret och en regional halvtidstjänst inrättades.

Idag finns det inom Mecklenburg-Vorpommern 15 or-

Kyrkomusikkontoret i Greifswald utgör ett effektivt

ganisttjänster, varav är 12 heltidstjänster och 52 kantorstjänster, varav 11 är heltid. Övriga tjänster är mellan 30 och 90 procent. Det finns ungefär 140 körledare och 320 orgelspelare, som antingen är helt ideella eller arvoderade.

I kyrkans körer sjunger c:a 5.100 korister. Församlingarna i Mecklenburg och Pommern har 910 värdefulla historiska orglar.

Man är beredd på tider av begränsade ekonomiska resurser. Därför pågår ett arbete för att, där så är möjligt, inrätta och säkerställa kyrkomusikertjänster genom församlingsövergripande samarbeten.

hjälpmedel för ledning, kommunikation och service. På kontoret finns också en halvtids sekreterartjänst inrättad sedan 2009. Bildandet av Nordkirche i maj 2012 har egentligen inte förändrat kyrkomusikerorganisationen i Mecklenburg och Pommern. Numera sorterar det Mecklenburgska och Pommerska kyrkomusikverket under organet för ”Gudstjänst och församling” inom Nordkirche.

Kyrkomusikverket har som syfte att främja och vårda kyrkomusiken och stödja kyrkomusikerna och körerna i Mecklenburg och Pommern, som är det östra ”stiftet” inom Nordkyrkan. ”Kommissionen för kyrkomusik” leder Kyrkomusikverket, observerar händelseutvecklingen inom kyrkomusiken, tar emot förslag och fattar beslut i frågor som rör kyrkomusik. Man ger råd i rättsliga frågor och i frågor kring tjänstetillsättningar.

Ordförande i kommissionen är kantor Thomas Beck från Demmin och hans ersättare är musikdirektör Eberhard Kienast från Wismar. Dessutom har ett regionalt kyrkomusikerförbund bildats, som företräder kyrkomusikaliska intressen.

Det kontinuerliga arbetet består bl.a. av den gemensamma fortbildningen för deltidskantorer, traditionella musikresor med besök i vackra kyrkor, konsertturnéer och regionala körfestivaler, Greifswalds Bachvecka och olika utbildningar.

Förutom sin huvuduppgift i församlingens tjänst är kyrkomusiken en förmedlare av kultur och bildning i samhället i stort. Det finns ett samarbetsavtal mellan den federala regeringen och kyrkan, som medger ett nära samarbete med offentliga skolor, som också redan förekommer på många platser.

Som exempel på erkännandet av kyrkokörernas och kyrkomusikens konstnärliga och sociala betydelse kan nämnas att delstaten Mecklenburg-Vorpommerns kulturpris tilldelats ”Posaunenwerk Mecklenburg – Vorpommern” och S:t Johanneskören från Rostock.

Text: Frank Dittmer, Landeskirchenmusikdirektor Översättning: Patrik Sassersson, Musikkonsulent Växjö stift

17

MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

krönikan

En plats för det ordlösa Kanske har alla människor en plats för att möta det ordlösa, de känslor som vi inte vet hur vi ska rubricera eller beskriva. Jag tror att vi alla försöker hitta platser för att möta det, i skogen, på bergstoppar, inför målarstaffliet. Jag, och tusentals andra i Växjö stift, sjunger i kyrkokör. Körsång är närvaro och helhet. Få gånger är jag så tydligt kropp, själ och ande som när jag sjunger. Det går inte att fastna i tankarna, kroppen måste vara med.

Jag kan inte heller bara låta kroppen arbeta, om jag inte är där i tanken så blir inte klangen den rätta. Det är inte min prestation som är i centrum, jag är bara en del i en större helhet. Jag vet att när många människor riktar sin koncentration och inlevelse åt samma håll kan märkvärdiga ting ske…

Det är minnesgudstjänst i Nybro kyrka. Många av de som samlats

är där för att namnet på en av deras närmaste kommer att läsas upp. En del har varit där många gånger tidigare, någon har kommit för musiken.

Oavsett är gudstjänsten ett sätt att minnas och hedra dem som vi älskat och mist. Ikväll ska kammarkören och musiker framföra Jenkins Requiem i gudstjänsten. Jag har längtat efter detta tillfälle sedan jag först hörde stycket i våras och fick veta att vi skulle göra det. Jag har lyssnat in klangerna under många promenader. Dies ire, som är något alldeles särskilt, har fått ge energi i slutet av löprundan. Men hur ska det tas emot?

Det är bitvis väldigt annorlunda.

Första satsen suger in oss alla, det är vackert och sårbart, trummorna

manar oss framåt och hornets klang är full av sorg. Många sluter redan ögonen. Kören låter bra, det ger energi att våga ge mer. Dies ire. Aggressivt! står det skrivet över mina körnoter med stora bokstäver. Trummorna får med oss alla i en snabb och fast rytm. I fortissimo spottar vi ur oss orden. Det går inte att hålla tillbaka nu. Det dunkar bakom tinningarna.

Benen vill springa nu, men jag står kvar. Slutet är inte längre ord, bara rytm. Det är som att bli fångad i trance.

Satsen efter fylls av den japanska flöjten shakuhachi och vi sjung-

er en haiku på japanska. Det är musik och klanger som jag varken känner eller förstår mig på, men det behövs inte. För musiken tar en annan väg än genom förnuftet, jag behöver inte tolka eller förstå. Den tar sig rätt in och sveper med oss till känslotillstånd och minnen som vi inte var beredda på. Öppnar tillbommade dörrar och rör vid det som är sorterat långt in.

Pie Jesu är magisk, solisternas röster är fantastiska och jag tillåter mig att blunda och försvinna en kort stund, jag ska inte in förrän nästa bladvändning. Lacrimosa och In paradiso är ren njutning. Jag ser människor luta sig mot varandras axlar, torka tårar, le mot oss i orkester och kör. Efteråt får jag höra att någon sagt till vår körledare Sten-Inge att det var det vackraste de varit med om. Kanske för att vi för en stund fick vara där tillsammans, i det som vi alla känner igen, men som jag inte har några ord för.

Annette Öderwall 18

”... i det som vi alla känner igen, men som jag inte har några ord för”

Svenska kyrkan är en del av MUSIK I KYRKAN

Stiftsliv – nummer 3 2013

Foto: Jesper Klemedsson

BLI MÅNADSGIVARE!

Anmäl dig på .se www.svenskakyrkan

19

Stiftsliv – nummer 3 2013

Sammanträdesschema för 2014 Stiftsstyrelsen

Domkapitel

Egendomsnämnd

22 januari 25 februari 28 mars 22-23 april 11 juni 2-3 september 15 oktober 10 december

31 januari (prästexamen) 10 februari 5 mars 3 april 4 april 3 juni 29 april 2-3 september 5 juni (diakon- och prästexamen) 7 oktober 22 augusti 10 december 12 september 14 oktober Datumen är preliminära, med reservation för ändringar.

10 november Övriga sammanträdesdatum publiceras på stiftets intranätsida när de är beslutade i januari.

10 december

Stipendier och bidrag

Föreningen Växjö stifts prästerskap Föreningen Växjö stifts prästerskap utlyser ett stipendium för teologiskt utvecklingsarbete i församling. Stipendiet kan sökas av församling, det vill säga ansökan lämnas in av kyrkoråd i Växjö stift. Ansökan skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 6 mars 2014.

Ledigförklarande av stipendier och bidrag sker årligen med sista ansökningsdag kring månadsskiftet februari/ mars. Ansökan ställs till respektive stiftelses styrelse och skickas till stiftskansliet. Information angående ansökningstider samt kontaktpersoner ges nedan.

För vidare information: Bo Löfgren, 0470-77 38 04, bo.lofgren@svenskakyrkan.se

Ansökan till 2014 år stipendier och bidrag skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 6 mars 2014.

Stiftelsen JM Korenius testamentesfond

Utförligare information om fonderna samt de blanketter vi i vissa fall efterfrågar finns på Växjö stifts intranätsida samt hemsida fr o m den 15 januari 2014.

JM Korenius testamentesfond delar ut understöd till efterlevande maka/make och barn till präster i Växjö stift som i samband med pension eller dödsfall haft sin anställning inom Växjö stift. Ansökan med bifogat intyg om behörighet skall vara stiftelsen tillhanda senast den 6 mars 2014.

Växjö stift ledigförklarar stipendier ur • Växjö stifts samstiftelse för behövande

För vidare information: Katarina Toll Koril, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se

• Stiftelsen Brita Östergrens donation Växjö stifts samstiftelse för behövande efterlevande till präster inom Växjö stift

Stiftelsen Växjö stifts prästänkehem

• Stiftelsen kontraktsprosten Per Liljorstrands och hans maka Maria Birgitta Liljorstrands, född Transtedt, från Dädesjö donation

Ansökan skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 6 mars 2014.

För vidare information: Ulrika Karlsson, 0470-77 38 30, ulrika.u.karlsson@svenskakyrkan.se

• Stiftelsen Konsul Nils Gustaf Lindows gåva • Växjö stifts samstiftelse för studerande • Stiftelsen Lektorn Oscar Sjöfors donation

Växjö stift präststudiestiftelse

Ansökan till 2014 års stipendier och bidrag skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 6 mars 2014.

Stipendier för blivande präster i Växjö stift. Ansökan skall vara stiftskansliet tillhanda senast den 6 mars 2014.

För vidare information: Bo Löfgren, 0470-77 38 04, bo.lofgren@svenskakyrkan.se

För vidare information: Katarina Hedqvist, 0470-77 38 11, katarina.e.hedqvist@svenskakyrkan.se

20

MUSIK I KYRKAN

Kollekter

Stiftsliv – nummer 3 2013

2014

Januari

Augusti

1 5 6 12 19 26

17 9 sön e trefaldighet _______ Svenska kyrkans internationella arbete 24 10 sön e trefaldighet_____ F --31 11 sön e trefalighet ______ R Svenska Kyrkans Unga 50%,

Nyårsdagen _____________ R Svenska kyrkans internationella arbete Sön efter nyår __________ F --Trettondedag jul_________ R Svenska kyrkans internationella arbete 1 sön e trettondedag ____ F --2 sön e trettondedag ____ R Svenska bibelsällskapet 3 sön e trettondedag ____ S Växjö stifts kyrkosångsförbund

3 Kristi förklarings dag _____ F --10 8 sön e trefaldighet ______ S S:t Sigfrids folkhögskola (50 %) Oskarshamns folkhögskola (50 %)

Sveriges kyrkosångsförbund 50%

Februari 2 9 16 23

Kyndelsmässodagen _____ R Svenska kyrkans internationella arbete 5 sön e trettondedag ____ F --Septuagesima ___________ R Hela människan Sexagesima _____________ S Stiftsgården Tallnäs

Mars 2 9 16 23 30

Fastlagssöndagen _______ R Svenska kyrkans internationella arbete 1 sön i fast _____________ F --2 sön i fast _____________ F --Jungfru Marie bebådelsed. R Svenska kyrkans unga Midfastosöndagen_______ R Svenska kyrkans internationella arbete

April

6 5 sön i fast _____________ F --13 Palmsöndagen __________ R Svenska kyrkans internationella arbete 20 Påskdagen ______________ S Kristna Fredsrörelsen (50 %) 27 2 sön i påsktiden ________ R

Liv- och Fredsinstitutet (50 %) Sveriges Kristna Råd

September 7 14 21 28

12 sön e trefaldighet _____ F --13 sön e trefaldighet _____ R Rådgivningsbyrån 14 sön e trefaldighet _____ R Ekumeniskt arbete, Kyrkornas världsråd 15 sön e trefaldighet _____ S Wettershus retreatgård

Oktober 5 12 19 26

Den helige Mikaels dag ___ R Svenska kyrkan i utlandet Tacksägelsedagen _______ R Sveriges kyrkosångsförbund 18 sön e trefaldighet_____ F --19 sön e trefaldighet ____ F ---

November 1 2 9 16 23 30

Alla helgons dag _________ R Svenska kyrkan i utlandet Sön e alla helgons dag ____ S Stiftsgården Tallnäs 21 sön e trefaldighet_____ R Evangeliska fosterlandsstiftelsen Sön f domssöndagen _____ F --Domssöndagen _________ R Svenska kyrkans internationella arbete 1 sön i advent ___________ R Svenska kyrkans internationella arbete

Maj

4 3 sön i påsktiden ________ F --11 4 sön i påsktiden ________ R Credo 50% / Salt 50% 18 5 sön i påsktiden ________ S S:t Sigfrids folkhögskola (50 %) 25 Bönsöndagen ___________ R 29 Kristi himmelfärds dag ___ F

Oskarshamns folkhögskola (50 %) Svenska kyrkans internationella arbete

---

Juni

December 7 14 21 25 26 28

2 sön i advent ___________ S Internationellt ändamål som senare fastställs av biskopen 3 sön i advent ___________ R Svenska Kyrkans Unga 4 sön i advent ___________ F --Juldagen _______________ F --Annandag jul ____________ F --Sönd efter jul ___________ R Svenska kyrkans internationella arbete

1 Sön f pingst_____________ R Diakoniinstitutionerna 8 Pingstdagen ____________ S Svenska Kyrkans Unga i Växjö stift 15 Heliga trefaldighets dag __ R Svenska kyrkans internationella arbete 21 Midsommardagen _______ F ---

22 Den helige Johannes

döparens dag ___________ F --29 2 sön e trefaldighet ______ R Svenska kyrkans internationella arbete

R = Rikskollekt S = Stiftskollekt F = Kollektdag öppen för församling

Juli

Insamlingsperioder (färgmarkering)

20 Apostladagen ___________ R Svenska kyrkan i utlandet 27 6 sön e trefaldighet ______ F ---

Svenska kyrkan - internationellt arbete 1 dec 2013 – 6 jan 2014 Svenska kyrkan - internationellt arbete 2 mars – 13 april 2014 Svenska kyrkan i utlandet 5 oktober – 1 nov 2014 Svenska kyrkan - internationellt arbete 30 november 2014 –6 jan 2015

6 3 sön e trefaldighet ______ S IM – Individuell Människohjälp 13 4 sön e trefaldighet ______ F ---

Ansökan om stiftskollekt för 2015 ska ha inkommit till domkapitlet senast den 30 maj 2014. (Domkapitlet Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö) Ansökan om rikskollekt för 2015 ska vara Kyrkostyrelsen, 751 70 Uppsala, tillhanda före den 1 mars 2014.

sid 1på Kollektvädjan publiceras

21 internwwwsvenskakyrkan.se/vaxjostift

Boktips

Stiftsliv – nummer 3 2013

Tips på liknande böcker: Spår av Lena Sundström

Utgiven 2013, på N&K

En av oss: en berättelse om Norge av Åsne Seierstad

Utgiven 2013, på Bonnier

Ånger av Roy Jacobsen

Utgiven 2012, på Norstedts Böckerna är utvalda av Växjö stadsbibliotek.

438 dagar – Vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar

den extra vattendunken av mjukplast med spännband. Allt är förberett. Johan lägger på luren och nickar. Adrenalinet strömmar ut i kroppen. Förberedelsernas tid är förbi.”

Fem dagar efter att Johan och Martin korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien var det något som gick väldigt fel och båda blev skjutna och tillfångatagna mitt ute i ökenlandskapet.

av Johan Persson och Martin Schibbye Liza och jag har studerat tillsammans på universitetet i Växjö i tre år. Det var Lizas nära vän Johan som blev gripen av etiopisk militär den 30 juni 2011. Liza berättade många gånger om hur rolig och trevlig göteborgaren Johan var. Fotografen Johan Persson blev gripen när han tillsammans med frilansjournalisten Martin Shibbye hade som avsikt att ta sig in i en stängd region i Etiopien. Syftet med resan var att ta reda på huruvida lokalbefolkningen drabbats av oljeföretaget Lundin Petroleums jakt på olja i området.

I boken beskriver Johan och Martin hur de levde och vad de fick uppleva i det ökända etiopiska Kalityfängelset. Trots sjukdomar, oro och våld som journalisterna fick möta varje dag i fängelset är det med spänning läsaren får följa deras kamp för överlevnad. Historien om olja kom istället att handla om bläck. Under hela fängelsevistelsen kunde Johan och Martin smuggla ut brev och anteckningar. Detta förklarar de detaljerade beskrivningarna och det detaljerade återberättandet av tiden i fängelset.

Arbetsmetoden från den svenska regeringens sida i Johan och Martins fall var att ligga lågt, att samarbeta och låta diplomaterna sköta jobbet. Medierna lugnades ner och få visste vad som egentligen pågick i de fängslade journalisternas liv. Liza fick som nära vän ta del av vad som stod i breven från fängelset via Johans familj. För Liza var det ett stort stöd att ha sina kurskamrater att kunna vända sig till för att finna stöd och tröst under en tid av stor oro.

438 dagar av Johan och Martins liv återberättas i denna bok.

Deras författande är uppdelat i en mycket saklig dialog där var och en turas om att ge läsaren sina vittnesmål av hur verkligheten i Etiopien ser ut. Här kommer ett stycke ur boken där det är Martin som berättar om minuterna innan de får reda på att smugglarna äntligen är redo att ta dem över gränsen till Etiopien: ”Johan vankar av och an i rummet. - Varför händer ingenting?

Vi skulle vara här i ett dygn, nu är det 13 dagar i väntläge. Hotellfolket kommer snart att börja undra vad fan vi håller på med! Johans hetsande är svårt att parera. Man dras lätt med i det höga tonläget. Vi kan ju inte bryta nu, säger jag plågat. Vi kan ju nästan se gränsen härifrån. Då ringer telefonen. Johan slänger sig på den och svarar.

Ansiktet avslöjar honom. Medan han fortfarande pratar kastar jag mig upp ur sängen, drar ihop remmarna på ryggsäcken och fäster

Hur det hela slutade vet vi ju nu. Men läs boken för att få en inblick i hur det egentligen var i fängelset i Etiopien, där mediernas rapportering inte riktigt räcker till. Denna berättelse, denna verklighet i dagens Etiopien, är ett bevis på hur viktigt det är med yttrandefrihet, tryckfrihet och pressfrihet!

Emma Johansson

Har du egna boktips? Det kommer alltid att finnas en sida med boktips i Stiftsliv. Har du tips på någon bok som du tycker att vi borde rekommendera? Maila ditt tips till stiftsliv@svenskakyrkan.se.

22

Stiftsliv – nummer 3 2013

G N I N S L Ä H JUL

h

jdefull jul oc ö r f n e a ll a Vi önskar er ott nytt år! ett riktigt g va till nker vi en gå ä k s rt o r lk ju ella arbete fö Istället för n o ti a rn te In ans Svenska kyrk a. lp i Filippinern katastrofhjä ansli Växjö stiftsk

Inför en ny mandatperiod antog stiftsfullmäktige den 22 november en budget i balans för Växjö stift 2014. Prognosen visar att kyrkoavgiftsintäkten ökar med över 4 procent jämfört med 2013. Framför allt beror ökningen av kyrkoavgiftsintäkten att förskottet för 2012 var för lågt beräknat. De ökade intäkterna möjliggör temporära satsningar under 2014 och till exempel får fastighetsunderhåll ett ökat budgetutrymme 2014 jämfört med 2013. Det har även varit möjligt att bibehålla bidragsnivån till församlingar och pastorat jämfört med 2013, vilket även inkluderar kyrkobyggnadsbidrag.

Växjö stifts totala intäkter uppgår till 96,7 miljoner kronor för 2014. Intäktsprognosen för åren efter 2014 visar dock att en fortsatt långsiktig kostnadsplanering är nödvändig.

3/2013

För dig som

är förtroe ndevald, anställd

eller ideellt engagerad inom

Kyrkans m gör skilln usik ad

Tyck till om Stiftliv!

Vad tycker du om innehållet, layouten och upplägget?

Saknar du något? Tyck gärna till via vår e-postadress stiftsliv@svenskakyrkan.se eller skriv din kommentar direkt på sidan internwww.svenskakyrkan.se/ vaxjostift/stiftsliv.

Väckelså ng ny mässm prövar usik

3

5

En plats fö det ordlös r a

18

TEMA : M USIK

23

I KYRK AN

Svenska kyr kan,

Växjö stif t.

Notiser

plan 2015, 2016

växjö stift och prästlönetillgångar i växjö stift

Budget 2014

Budget 2014

Avsändare:

Box 527, 351 06 Växjö

utsikt från östrabo Sjung för Guds skull! i nästa nummer av

Var kommer musiken ifrån? Spontant svarar jag från glädjen. Är man glad och nöjd så nynnar man gärna eller stämmer upp en sång. Själv lär jag har sjungit som liten då jag gillade maten jag fick. Men så funderade jag vidare och kom på hur sången också finns i sorgen. Jag tänker på när jag satt mig själv vid pianot och sjungit i sorger och ledsnad som jag haft.

Och ju mer jag tänker desto svårare är det att säga var musiken kommer ifrån. Den är ett mysterium. Precis som tron. Och visst ligger det nära vartannat, tonspråket och trons språk. Något som uttrycker det vi inte kan förstå eller begripa för att knyta an till Ledaren på sidan 2 av musikern Paul Thorstensson.

Ibland kan vi prata om sången och musiken i våra församlingars gudstjänstliv som om det är något som man lägger till. Men sången och musiken är gudstjänst. Sången och musiken är både lovsång och förkunnelse. Det är både bön och meditation. Och så mycket mer. Fundera själv vad musiken är för dig!

Det är underbart att läsa om hur brett vårt sång- och musikliv är i våra församlingar.

Härligt att nytt tas fram och prövas liksom gammalt och vant vårdas och bevaras.

Körerna är så viktiga för gudstjänstlivet i en församling och är också en av de mest livaktiga församlingsverksamheterna idag.

Jag hoppas att vi också formar miljöer där barn och ungdomar känner det roligt att få vara med och känna igen sig i sitt tonspråk.

Låt sången och musiken få ta stor plats i församlingarna! Sjung och spela för Guds skull!

Tema:

Förtroendevald Tidningen kommer i början av mars.

Jan-Olof Johansson, biskop