Stiftsliv nr 2 2016 Tema vi trivs där vi behövs

2/2016

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift.

Idealitet

i individualismens tidevarv 18

Församlingsarbetet utvecklades med utbildningen

4-5

Möten förändrar människor - människor förändrar världen

8-9

TEMA: VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Idealitet - ett arbetslag med både ideella och anställda medarbetare

LEDAREN

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Att jobba ideellt är stort. Ideellt arbete innebär att jag gör något på min fritid av helt fri vilja utan att vinna något för egen del utan bara för att det jag engagerar mig i är så viktigt och roligt.

Jag kan göra skillnad. Det är viktigt att känna sig behövd. I England var vi bra på att använda olika åldrar. Alla kan vara med och bidra. Det tror jag är viktigt när vi pratar ideellt arbete! Unga och gamla kanske inte kan bidra så mycket ekonomiskt men har tid, de mitt i livet kanske inte har så mycket tid men kan vara med och bära kyrkan ekonomiskt. Var och en bidrar efter sin förmåga med det de kan.

-Saknar du England? Frågan kommer lite då och då trots att det snart är åtta år sedan vi flyttade tillbaka till Sverige, på samma sätt som jag under våra sex år i England fick frågan om jag saknade Sverige. Och svaret är lika självklart då som nu: Ja, det gör jag. Jag saknar många härliga människor, jag saknar speciella högtider och minns med glädje allt hårt arbete som vi utförde tillsammans och hur kul vi hade.

Under sex år bodde vi i England och jag jobbade som kyrkoherde i fem år i två små anglikanska församlingar, Witchford med cirka 2500 invånare och Wentworth med cirka 250 invånare. De ligger strax utanför stiftsstaden Ely, som ligger 2,5 mil norr om Cambridge, en timme med tåg från London. Anglikanska kyrkan är en territoriell stadskyrka, vilket innebär att vi har ansvar för alla som bor och vistas inom församlingens gränser oavsett om de är medlemmar eller ej. (Medlem blir man genom att gå aktivt i kyrkan minst två gånger i månaden under ett halvår och skriva på ett papper. Sedan är man röstberättigad till kyrkorådet och kan även sitta i kyrkorådet.) Trots att man är en statskyrka får man inga medel från staten utan alla pengar ska arbetas in genom kollekter och insamlingar. I detta lilla sammanhang var jag den enda som var anställd och uppbar lön och ändå utförde vi samma typer av arbetsuppgifter som en församling i Svenska kyrkan: gudstjänster, dop, bröllop, begravning, barngrupper, hembesök, soppluncher, insamlingar för att få in medel till kyrkan med mera. Allt detta arbete utfördes tillsammans med prästen av ideella medarbetare som alla bidrog med det som de hade möjlighet till.

Jag tänker att ideellt arbete bygger på ett lokalt engagemang med ett stort hjärta, för och med sin kyrka. Så var det i England och jag ser samma sak här hemma i Sverige. Det handlar om att känna en tillhörighet till gruppen, att vara efterfrågad och saknad om jag inte är där. Det är ett vi som vill något tillsammans.

Vi brinner för att arbeta tillammans och att få upptäcka kraften i att vill man så kan man göra väldigt mycket när man jobbar tillsammans för Kristi kyrka.

Vad svarade jag tror ni när jag fick frågan vad jag saknade från Sverige? Jo, att jag saknade anställda och framför allt en fast musiker.

Ja, faktiskt! Jag tror att i den bästa av världar så har vi både och. Inte antingen eller. I den bästa av världar arbetar ideella och anställda medarbetare som jämlikar tillsammans för Guds skull, för kyrkans skull, med hjärtats glädje. Finns viljan kan man med bön och små medel åstadkomma otroligt mycket.

”...jag gör något på min fritid av helt fri vilja utan att vinna något för egen del...”

Anna Hult, kyrkoherde i Ryssby pastorat

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2016 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx ANSVARIG UTGIVARE Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTIONSRÅD Maria Kenstam, Katarina Toll Koril, Erik Sidenvall, Petra Rydgren, Anna Fritzén, Charlotte Granrot Frenberg PRENUMERATION Stiftsliv sänds till kostnadsfritt till alla anställda och förtroendevalda som finns registrerade i organisationsregistret Kyrksam. Övriga anmäler intresse till Stiftslivs adressregister, stiftsliv@svenskakyrkan.se, 0470-77 38 02 GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Gustaf Hellsing PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 6 050 ex www.svenskakyrkan.se/växjostift MILJÖ Stiftsliv är tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC- och FSC®-systemen. internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

2

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

UR INNEHÅLLET:

”Det handlar inte om vad vi gör för människor utan vad vi kan göra tillsammans med dem”

10-11

14-15 Vi bad några ideella sätta ord på sina tankar genom att be dem besvara frågan: -Vad ger det dig att engagera dig ideellt?

4-5 Nya sätt att vara kyrka Är det möjligt att både behålla den traditionella kyrkan som vi är vana vid, och samtidigt se nya former växa fram?

19 3

16-17

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Många ideella krafter hjälptes åt under kristihimmelsfärdsdagens familjefest. Här dansas det framför Söraby kyrka.

ARBETSLAGSUTBILDNING

Församlingsarbetet

utvecklades med utbildningen

Det är ett drygt år sedan arbetslaget i Söraby församling gick arbetslagsutbildningen genom Ideellt forum. Det har gjort församlingen bättre rustad att ta hand om ideella.

var där hade varit med och planerat dagen, säger Mats Clarenfjord som är församlingens vaktmästare.

DET ÄR LÄTT ATT FÅ TAG I FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR

som vill hjälpa till med mindre uppgifter, menar Mats och de andra håller med. Det blir svårare när det handlar om ett längre åtagande.

– Vi behöver också folk som vill vara ideella och kan binda upp sig över en termin. Det var lättare att engagera dem förr, säger musikern Tina Glimsjö.

– Men varje år finns det några unga som gärna vill vara med och hjälpa till, säger musikern Sara Karinsdotter. Vi måste visa att vi har tilltro till att människor kan klara uppgiften.

30 församlingsmedlemmar medverkade i förra årets julspel och församlingen har cirka 90 körsångare. Genom kursen har man fått igång nya tankar kring vilka som är ideella.

– Vi ser inte alltid körmedlemmarna eller deltagarna i julspelet som ideella och det är inte säkert att de själva gör det heller. På skärtorsdagskvällen efter församlingens lamm-måltid stod vi här tillsammans och diskade, anställda och ideella. Man släpper prestigen, det blir många möten, säger de.

Tre halvdagar ägnade arbetslaget åt Att vara kyrka, Möjligheter till delaktighet och Förändring som håller.

– Jag tycker att det har blivit lättare att fråga folk om de kan bidra efter att vi gick kursen. Det är en viktig bit som jag har fått med mig: hur många som faktiskt vill engagera sig ideellt och hur viktigt det är att få frågan, säger Sara Karinsdotter.

Thorsten Tiedt menar att det har blivit lättare att komma på en mängd små mindre uppgifter att be ideella utföra. Det är sällan svårt att hitta krafter till små saker.

PÅ KRISTIHIMMELSFÄRDS DAG hade Söraby församling

efter högmässan familjefest med full aktivitet utanför kyrkan med musik, chokladhjul, tält och lotterier. Då kunde man räkna till 17 ideella, förutom alla dem som spontant högg i där det behövdes.

– Det var en ganska stor aktivitet. Jag pratade med folk innan som gärna hjälpte till med att hissa tält och annat som jag hade svårt att hinna med. Många av dem som 4

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Ida Gunnarsson Blom, Tina Glimsjö, Thorsten Tiedt, Sara Karinsdotter, Mats Clarenfjord och Paula Sassersson i raden framför har alla gått Ideellt forums arbetslagsutbildning.

Vill du veta mer eller boka kontakta Christina Evertsson I samband med att du bokar utbildningen går ni tillsammans med Christina Evertsson på Sensus igenom förutsättningarna och gör upp en fungerande plan för utbildningsträffarna.

Kontakta Christina via e-post: christina.evertsson@sensus.se

Familjefest med hoppborg, korv och lotter lockade många deltagare i Sörabyförsamling. Till det krävs många ideella som hjälps åt med stort och smått.

MAN MÅSTE GÅ IFRÅN ANSTÄLLDHETSKYRKAN menar Ida. Utbildningen har gett nycklar till det. Det gäller att kunna ta vara på ideella och våga ge dem ansvar.

Och så har arbetsgruppen börjat ”provtänka”.

– Det funkar så här att jag på ett möte kan säga: ”nu provtänker jag bara: ska vi strunta i kyrkfikat i år?” Av någon anledning så gör det att det blir mycket lättare att slänga ur sig något galet och få respons på det, säger Ida Gunnarsson Blom som är församlingsherde.

DET FINNS TVÅ UTMANINGAR I ATT INVOLVERA fler

ideella, menar Ida. Det ena är att hitta fram till de mindre uppdragen, där ideella krafter traditionellt åtagit sig uppgifter som ”sträcker sig in i evigheten”.

Det andra att det tar mycket tid att administrera ideella krafter, uppgifter som man gärna skulle ha någon anställd för att göra – Som det är nu ingår det outtalat i allas våra tjänster, men egentligen finns inte den tiden, menar diakonen Thorsten Tiedt.

Att ge plats åt ideella i verksamheten kräver lite extra av arbetslaget.

– Det krävs ju att man känner sig säker på sin plats i gruppen för att det här ska fungera. Om jag säger till dig:

”hon som är så duktig på det här kan du väl ta hjälp av” så finns det såklart viss risk att du tar illa upp, säger Ida. DET FINNS EN STOR TRYGGHET i den här gruppen tycker deltagarna, trots att de senare åren färgats av många personalbyten. Längst har musikern Paula Sassersson jobbat här och hon har varit anställd i Söraby sedan 1999.

– Jag känner mig tryggare än någonsin, säger hon.

Anna Fritzén 5

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Foto Anders Runesson

Stiftsliv – nummer 2 2016

Idealitet inom EFS Ideell, lekman, volontär eller frivillig. Det finns många olika ord som vi använder för att försöka beskriva att de som inte är anställda i kyrkan är aktiva i kyrkan. Inte bara aktiva genom att komma till samlingar av olika slag utan genom att ta ansvar och genom att bidra med sina gåvor och egenskaper.

Synen på församlingen och det allmänna prästadömet Vad är församlingen och vem har mandat att tjäna i församlingen? EFS har under sina 150 år betonat att alla som blivit döpta till Kristus och tror på honom utgör hans kyrka och församling. Det innebär i praktiken att varje individ är en gåva till församlingsgemenskapen. Du är en gåva och därför kan du också bidra, alltså helt enkelt dela med dig av det du kan och den du är till andra.

Föreningen blir en plats för gåvoupptäckande och växt som sedan i sin tur berikar hela människan.

EFS är en missionsorganisation i Svenska kyrkan. Vi säger om oss själva att vi är en lekmannarörelse. Historiskt sett började EFS i väckelsen på 1850-talet. Det var människor med vanliga arbeten som möttes i hemmen för att tillsammans läsa bibeln, be och även utlägga bibelordet. Så småningom bildas missionsföreningar och lekmän börjar predika. Även om vi i EFS har präster idag är det lekmännen som bär rörelsen framåt. Varje missionsförening leds av en styrelse – som består av lekmän. I de flesta EFSsammanhang sköts lokalvård, kyrkkaffe, mötesledning i gudstjänsten och musik av lekmän. Men på många håll är även verksamheten knuten till lekmannaengagemang, diakonala grupper, söndagsskola, scouter, alphakurser mm.

Gemenskapen En missionsförening kan upplevas som en underbar plats för gemenskap eller som en mer stängd gemenskap.

Naturligtvis är den stängda missionsföreningen ett misslyckande. Det ligger dock en utmaning i att sträva efter närhet och omsorg och samtidigt inkludera nya människor. Idealitet skapar nämligen något mer än delaktighet, det skapar gemenskap. En del av glädjen med idealitet är gemenskapen som växer fram. Det handlar alltså inte bara om att få leda söndagens gudstjänst eller undervisa på bibelstudiet utan att få lära känna människor. Denna gemenskap får bäring på hela livet.

6

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Ingrid Björkman Sand och Monica Andersson leder kyrkans förbön.

”En del av glädjen med idealitet är gemenskapen som växer fram”

Vision

ekonomi att man kan anställa till mycket av verksamheten. Jag vill inte uttrycka mig för generaliserande men ibland ser vi tendenser till att idealitet minskar med ju fler man kan anställa. Det skulle vara intressant att analysera det lite djupare. Blir medlemmarna bekväma eller är det så att man inte tror att man behövs?

En förening mår bra när den är tydlig med vad den vill.

När medlemmarna vet vad föreningen har för mål och vision attraherar det människor. Vi kan ju tycka att den övergripande visionen som hela den världsvida kyrkan har, att berätta om Jesus, vore nog. Men för att det ska bli gripbart här, på den ort där jag bor, behöver vi i vårt sammanhang tala om på vilket sätt vi ska berätta berättelsen om Jesus, på vilket sätt vill vi gestalta kristen tro. Ju mer jag är delaktig i hur föreningen tänker och vart vi är på väg ju större engagemang känner jag.

Vägen framåt Jesus sände sina lärjungar och gav dem uppdraget att berätta berättelsen om honom för andra. Nu är vi här ett par tusen år senare och uppdraget kvarstår. Det är vi som fortsätter att vara Jesus lärjungar som är kyrkan. Vi behöver i både EFS och Svenska kyrkan fortsätta utmana oss kring att arbeta vidare med att involvera, skapa delaktighet och bemyndiga människor, för i dopet fick vi var och en frälsningens gåva, där blev vi alla mottagna. Låt oss då få ge vidare.

Utmaningar Det finns många utmaningar kring idealitet. Alla lever vi i ett samhälle som på olika sätt stressar människor. I EFS ser vi hur svårt det kan vara att hitta människor som vill sitta i en styrelse, ta ansvar för en fikagrupp eller regelbundet boka upp sig för att vara ledare i ungdomsgruppen.

En annan utmaning vi ser är att även om en förening har många medlemmar är det få som gör mycket. Varför är det så? Skälen kan vara många.

Jag kan inte utveckla det här, utan istället får jag utmana till reflektion. Vi får fundera över hur människor kommer i funktion och hittar uppgifter där de känner glädje.

Kerstin Oderhem, distriktsföreståndare EFS Sydöst

Ekonomi Det kan vara värt att reflektera över vad som händer med idealitet när man har så god Representanter från föreningsstyrelser möts.

Foto Kerstin Oderhem

7

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Möten förändrar människor ”Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk.”

1 Petr 2:9 I Svenska kyrkan har vi en tanke om att kyrkan byggs av var och en som är medlem. Det är vi alla som är präster, alla är vi de som tar ansvar för och bygger vår församling.

Sensus, och folkbildningsrörelserna, har alltid haft individen i fokus. Det är flera personers egen vilja och lust till lärande som står i fokus. Varje grupp är en demokratisk situation där vi tillsammans skapar lärandet. På samma sätt som kyrkan byggs upp av varje medlem, byggs folkbildningssituationen och studiecirkeln, upp av deltagarna som möts där.

Det är inte prästen som skapar församlingen, inte heller kyrkorådet eller ens fullmäktige. Det är du och du och jag. Det är inte kyrkan eller prästen som utbildar sina församlingsmedlemmar – det är du och du och jag som tillsammans utforskar vår tro och bygger vår kyrka.

SENSUS – är kyrkans studieförbund och vill vara en resurs för kyrkans verksamhet.

– skapar och finns med där mötesplatser för bildning och kultur utvecklas. Mötesplatserna kan vara t ex studiecirklar, konserter eller föreläsningar.

– lyfter fram relationer, rättigheter, hållbarhet och livsfrågor.

– stödjer dig som ideell med ledarutbildning, material till verksamheten, bra föreläsare, metoder att använda i verksamheten.

– Allt vi gör är folkbildning.

Du som ideell skapar meningsfulla mötesplatser där människor får utvecklas och vara med att göra skillnad i världen. Genom folkbildningens resurser utvecklar vi studiecirklar inom ex. körsång, gudstjänstgrupper, unga ledare, förtroendevalda, diakonala grupper, flykting/asylverksamhet och samtalsgrupper om tro och liv. För att stärka dig i rollen som ledare i olika sammanhang genomför vi olika ledarutbildningar och mötesplatser.

Möten förändrar människor – människor förändrar världen

Kontakta oss: 0470 – 70 73 00, smaland-oland@sensus.se www.sensus.se

Christina Evertsson, Sensus Magnus Folcker, Sensus

8

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

- människor förändrar världen ING-MARI BOGATIC är aktiv i Söraby församling. I ”Tyska för nybörjare” är det en kvinna som är född i Tyskland som står för kunskapen medan Ing-Mari är ansvarig för det administrativa.

Hon berättar att hon aldrig hade dragit igång de cirklar som hon deltar i utan Sensus. Genom Sensus får hon peppning, hjälp med studiematerial och har någon att resonera med och fråga om råd.

WILLEMO CARLSSON har alltid engagerat sig i ideella sammanhang. Mc-klubben Knights of heaven har studiecirkeln ”Kommunikation, hojåkning och tro”. I den är Willemo den som har kontakten med Sensus utan att för den skull vara den självklara ledaren i gruppen.

Sedan mc-klubben organiserat sig som en studiecirkel har de kunnat fokusera på alla sina ämnen; kommunikation, hojåkning och tro.

– Vi får med alla delar vid varje samling numera, berättar Willemo. Vi pratar mycket om hur vi kan komma i samtal med människor. Hojen skapar kontakt men hur går vi sedan vidare i det mötet? Vi pratar gärna tro och existentiella frågor om det finns en öppenhet för det.

– Hos Sensus har jag gått en cirkelledarutbildning och den har gett mig trygghet. Nu vet jag vad jag ska göra eller kanske framförallt vad jag inte ska göra. Det är skillnad på att vara lärare och cirkelledare. I studiecirkeln är det mer linjärt, det är ingen som talar om hur det ska vara utan vi letar oss fram tillsammans. I tyskan har vi en ledare som har mer kunskap än oss andra men vi bestämmer tillsammans vad vi vill lära oss och ber henne ta fram material. T ex har vi tittat på recept och sjungit sånger. Vi skrattar mycket!

Ing-Mari har också varit med i en studiecirkel med förtroendevalda, ideella och anställda. Materialet som de använt har tagits fram av Sensus och Växjö stift (Kollegor).

– I den här cirkeln har jag fått en inblick i att ideellt arbete inte är något som står för sig själv, utan vi flätas samman och står i symbios med varandra. Vi har resonerat mycket och berättat för varandra om hur det ser ut i de olika församlingarna. Det har varit intressant att höra vad som är bra och vad som kan bli bättre. Det var fantastiskt att se hur många förtroendevalda och ideella vi faktiskt är.

Så många engagerade, det är framgång!

Sensus stöttar oss med material för egen del och för utdelning. Vi har t. ex. fått hjälp att ta fram en Bönehjälp (ett enkelt häfte med några olika böner). Det blir ett bra avslut att överlämna den när vi haft ett samtal om tro.

Willemo avslutar med orden: – Studiecirkeln har helt enkelt hjälpt oss att komma närmare avsikten med mc-klubben – att förena hojåkning och tro.

9

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

På norra Öland har det firats internationella gudstjänster med asylsökande och flyktingar sedan i höstas. En söndag i april var biskopen med och firade.

I september kunde vi märka av en våg av medmänsklighet. Vi såg den treårige pojken som låg livlös vid strandkanten. En bild som berörde våra hjärtan och var ett uppvaknande för många.

– Det fanns redan från start ett stort intresse av att hjälpa till. Vid ”uppropet” var det för mig många kända, men också okända ansikten, som ville arbeta som volontärer, berättar Anna Lundin Leander, kyrkoherde i Norra Ölands pastorat. Via tips från en vän kom Ulla Stolt som volontär.

– Jag visste att jag ville göra något. Jag har tidigare arbetat som volontär i Sydafrika. Det kändes naturligt för mig att hjälpa till. Jag har inte haft någon anknytning till kyrkan tidigare, utan det var det ideella arbetet som lockade, berättar Ulla.

ULLA ÄR PENSIONERAD LÄRARE. Under hösten 2015

började hon undervisa flyktingar i det svenska språket. Arbetet är ideellt och sker i Köpings församlingshem. Med hjälp av skänkt studiematerial håller Ulla lektion varje torsdag eftermiddag. Undervisningen riktar sig till de personer som ännu inte har fått uppehållstillstånd.

Svenska kyrkan håller denna undervisning i egen regi.

Tanken är att undervisningen ska förbereda inför SFI. – De studerande har olika förkunskaper. För en del handlar det om att lära sig att hantera en penna, andra vill lära sig fraser eller till och med grammatik. Det gäller att hitta en nivå som passar alla, berättar Ulla.

Majoriteten av flyktingarna pratar arabiska och det finns inga tolkar i undervisningen. En del kan engelska, andra inte.

– Vi använder kroppspråk och gestikulerar med armar och ben, skrattar Ulla.

– Vi är väldigt bra på att improvisera, instämmer Anna.

”Det handlar inte om vad vi gör för människor utan vad vi kan göra tillsammans med dem”

De ideella medarbetarna Anna är övertygad om att arbetet inte hade gått att genomföra utan alla fantastiska volontärer.

– Till vardags är det ju bara vi präster och övriga anställda. Vi får bidrag från Växjö stift, men vi behöver fler händer. Vi behöver volontärer med hjärtat på rätt ställe, säger Anna.

10

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

”Alla kan bidra med något och det är roligt att så många vill hjälpa till”

Glada elever i svenskundervisningen.

Kyrkan är för alla

Det är många som vill hjälpa till och för att strukturera upp arbetet med de ideella fick Anna tillsammans med sina kollegor arbeta fram en policy för de ideella medarbetarna. Anna berättar att hon blev inspirerad av ”Ideellt forum”.

– Alla kan bidra med något och det är roligt att så många vill hjälpa till, men jag tar ju på mig ett visst ansvar, säger Anna.

Ulla påpekar hur lika vi och flyktingarna är, trots skilda värderingar. Anna instämmer och berättar hur positiva och nyfikna flyktingarna är på kyrkan. Anna berättar att många är nervösa och att det kan ta ett par gånger innan de vågar sig innanför kyrkdörren, men att vi måste ge dem tid. Flyktingarna bär på konflikter och fiendskap från hemlandet, vilket blir synligt stundtals.

– Kyrkan är och ska vara för alla. Jag tror att Ullas lektioner kan vara en väg in i kyrkan på söndagen då man får en första kontakt genom undervisningen, menar Anna.

VOLONTÄRERNA FÅR HANDLEDNING och för att undvika

en flytande gräns mellan anställd och volontär har Anna och hennes medarbetare valt att skriva kontrakt med volontärerna. De är fria att säga upp kontraktet när de vill.

Anna begär samtidigt ett utdrag från belastningsregistret.

Hon ber att snabbt få titta på det, för att sedan lämna det tillbaka.

– Det kan vara saker personen har varit med om som kan vara bra för oss att känna till, säger Anna.

Anna berättar att det dock bara finns en handfull personer som skrivit kontrakt, men enorma behov. Det är ett hundratal volontärer, med mer kortsiktiga uppdrag, som inte har varit kontrakterade.

VARJE SÖNDAG ORDNAS en internationell mässa: ”Christian Worship”. Det är en lågtröskelgudtjänst där alla ska känna sig välkomna. De har lett till flera bibelsamtal med flyktingar men också med volontärer. Anna berättar om volontärer som kommit till tro och att en av dessa dessutom nyligen tog beslut om att döpas.

Alla vill hjälpa till Det är inte bara svenska volontärer som vill hjälpa till. Även romska EU-migranter hjälper till före och efter gudstjänsten.

– På söndagar ordnar vi, förutom gudtjänst, också sopplunch. Vid dessa luncher vill alla hjälpa till. När stora lass med skänkta matvaror kommer till ”mormor” Ann-Britt Norén, blir hon överöst med hjälp. Fem händer börjar gräva direkt och vill hjälpa till när bagageluckan öppnas.

– Det största arbetet för oss andra är att vara med att strukturera upp, skrattar Anna.

Framtiden Just nu är det lite rörigt på Öland och under april månad ska många av flyktingarna förflyttas.

– Öland har ju fungerat som ett av många säsongsboenden och snart kommer turisterna. Så flyktingarna kan inte stanna, berättar Anna.

Anna är bekymrad över att flyktingar behöver lämna Öland och menar på att de rycks upp från ännu en trygghet.

– Det måste såklart finnas en viss professionalitet, men det är också svårt att vara lagom engagerad. Det är mycket känslor och jag blir ständigt berörd. Jag tycker att medmänniskan har all rätt till skydd, mat, sin person och sin utveckling. Flyktingarna är här och då har vi bestämt oss för att göra det bästa av det. Spelar ingen roll om ”de ska vara här eller inte”. Vi behöver inte jobba så långt borta, de står ju på kyrktrappan! avslutar Anna.

– DET GER SÅ MYCKET ATT HJÄLPA TILL och vi möts av en otrolig hjälpsamhet, säger Ulla.

På Ullas lektioner finns en syrisk man som gärna vill assistera Ulla i undervisning.

– Medan jag fokuserar på att lära ut ord och fraser vill han förstå och lära ut mer avancerad grammatik, berättar Ulla.

Mathilda Eriksson

11

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Idealitet i gudstjänsten – gudstjänstgrupper berikar Ålems församling Starkare församlingsgemenskap, ökad kunskap om kristen tro, fler aktiva i gudstjänsten och mer genomarbetade predikningar. Det är några av konsekvenserna av arbetet med gudstjänstgrupper i Ålems församling.

mer delaktiga. Alla vet vad man har för uppgifter när man kommer till kyrkan, och när vi är fler som hjälps åt finns tiden att till exempel ta hand om ett dopfölje eller sörjande, som inte går så ofta i kyrkan och undrar var de kan sitta, säger Catharina Jonsson, som är ledare för en av gudstjänstgrupperna.

Inspirerade av biskop Fredrik Modéus tidigare arbete i Helgeands församling startade Ålems församling upp arbetet med gudstjänstgrupper 2008-2009, under förre kyrkoherden Gustav Lundborgs ledning. Farhågorna var från början stora. Skulle det vara möjligt att hitta tillräckligt många som ville engagera sig? Skulle det bli för stor arbetsinsats? Blir det för jobbigt att träffas på tisdagar?

Några år senare har motståndet förbytts i entusiasm.

– Det fungerar bra i alla grupperna. Fastän var och en har färre uppgifter under högmässan så känner vi oss

svara för söndagsgudstjänsterna. På tisdagar i den vecka de ska tjänstgöra samlas de tillsammans med den präst som ska predika, för att fördela uppgifterna, ta upp förbönsämnen och reflektera kring söndagens evangelietext.

Denna tisdagskväll är det gudstjänstgrupp fyra som samlats. Efter en lovsångsgudstjänst slår de sig ner i ett samtalsrum tillsammans med kyrkoherde Emil Jörgensen, som är den som ska predika följande söndag. Efter en inledande bön delar Catharina Jonsson ut ett schema med alla uppgifter som ska utföras under gudstjänsten och gruppen börjar fördela dem mellan sig. Vem vill hälsa välkommen vid dörren, dela ut agenda och psalmbok, bära korset, be förbön, ta upp kollekt, hjälpa till med nattvarden..? Och så vidare.

Catharina och deltagarna Birgitta Petersson, Maria Johansson, Ulla Holm och Leila Söderström delar smidigt upp uppgifterna mellan sig. En kamratlig stämning råder, det skrattas, skämtas och delas ut några uppmuntrande ord här och där. En av deltagarna undanber sig att hålla förbönen. Hon känner sig inte riktigt bekväm med uppgiften. Snabbt erbjuder sig en av de andra, och så börjar de gemensamt att spåna förbönsämnen.

FEM GRUPPER OM FYRA till sju personer turas om att an-

Catharina Jonsson, Maria Johansson, Ulla Holm och Birgitta Petersson förbereder söndagens gudstjänst.

12

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Maria Johansson, kyrkoherde Emil Jörgensen, Birgitta Petersson, Catharina Jonsson, Ulla Holm och Leila Söderström utgör tillsammans med Christer Foghagen, som hade förhinder, en av gudstjänstgrupperna i Ålems församling.

– Det är en viktig sak, att vi respekterar vad man vill och inte vill göra. Ingen abonnerar på en uppgift, utan alla får prova alla uppgifter, men det finns också en respekt för den som inte vill, säger kyrkoherde Emil Jörgensen.

Catharina Jonsson upplever att gruppen har stärkt henne i sin tro.

– Jag har mer och mer kunnat sätta ord på min tro, och fått utmana mig själv genom att till exempel sätta samman böner. Gruppen är som ett litet bibelstudium, man förkovrar sig och blir mer bekväm med bibeltexterna, säger hon.

Hon lyfter också fram vikten av att fler än prästen bidrar i gudstjänsten, ”vanliga” människor som man kan identifiera sig med.

– Gudstjänst är ingen teaterföreställning, utan något vi gör tillsammans med hela församlingen. Några är lite mer delaktiga, bara, säger hon.

Emil Jörgensen instämmer.

- Dessutom är präster tillräckligt narcissistiska. Vi syns och hörs i alla lägen, och tror kanske att det ska vara så, men det ska det inte, säger han.

CATHARINA LÄSER SÖNDAGENS evangelietext, temat är

den gode herden, och släpper sedan ordet fritt för frågor.

– Det nämns i texten andra får som inte hör till den här fållan, vilka menas då?, frågar en av deltagarna.

Emil Jörgensen svarar: – Det vet jag inte säkert. Jag tänker att det kan vara en hint om de som inte är kristna, att Jesus har koll på dem också.

– Det känns tryggt, svarar en i gruppen.

Diskussionen kring söndagens text fortsätter. För Emil Jörgensen har denna respons blivit en omistlig del av förberedelsen inför predikan.

– För prästen kan det i början vara jobbigt att arbeta med gudstjänstgrupper. Ytterligare en kväll i veckan låses upp och helt plötsligt kan jag inte längre hoppa över de där svåra passagerna i bibeltexterna för när någon frågar så tvingas jag brottas med dem. Det här var ett helt nytt sätt för mig att arbeta när jag kom till Ålem, men nu kan jag inte vara utan det, säger han, och tillägger att arbetet med gudstjänstgrupper var en stor del i beslutet att söka tjänsten.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

GUDSTJÄNSTGRUPPER i Ålems församling Fem grupper med totalt ett 30-tal engagerade turas om att förbereda och hålla i söndagens gudstjänst, tillsammans med den präst som håller i predikan.

Församlingen strävar efter att grupperna ska bestå av personer av olika kön, åldrar och bakgrund. En gång per termin hålls en storsamling med gudstjänstgrupperna, då det finns möjlighet att lyfta gemensamma frågor, men framför allt går det ut på att äta och ha trevligt tillsammans.

ARBETET MED GUDSTJÄNSTGRUPPER har ökat delaktig-

heten i gudstjänsten, då fler utför uppgifter. De som är engagerade i gudstjänstgrupperna har också börjat gå i gudstjänst i högre utsträckning även på andra söndagar än då man tjänstgör.

– Sedan gudstjänstgrupperna infördes har vi fått mer av församlingsgemenskap, det var inte riktigt på samma sätt tidigare, säger Birgitta Petersson.

13

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

När man pratar om ett ideellt engagemang, tänker sig många en person som ger av sin egen tid utan att få betalt i pengar. Att man får mycket tillbaka är nog självklart för den som engagerar sig ideellt.

Vi bad några ideella sätta ord på sina tankar genom att be dem besvara frågan:

-Vad ger det dig att engagera dig ideellt?

Alma Carlsson, Smålandsstenar För mig har kyrkan alltid varit en plats där jag har får komma och vara precis som jag är. Att dessutom få träffa andra medlemmar som dela samma tankegångar ger mig otroligt mycket inspiration till att utveckla idéer kring det fortsatta arbetet inom Svenska Kyrkans Unga. Jag tror att det är viktigt att engagera sig i något utöver studier och arbete för att komma bort från den vardagliga stressen. Kyrkan sätter inte samma sorts press på en som människa, utan här kan man slappna av och bara må bra.

Qendresa Cani, Värnamo Jag själv har varit den som har behövt hjälp, därför vet jag hur glad man blir. Men, nu när jag har möjlighet att hjälpa andra känns ännu bättre. Jag blir varm inombords och känner mig lycklig av det.

Mattias Renhorn, Kalmar Att arbeta volontärt har alltid varit en helt naturlig väg för mig, att ge för att få.

Tror det beror på att jag gör sånt som jag själv tycker är roligt eller viktigt för både mig själv och andra. Vare sig det gäller att leda lovsångsgrupper eller att arbeta med flyktingmotagande. Väldigt mycket i samhället bygger på volontärt arbete och större delen av föreningslivet och liknande skulle inte fungera utan. Det finns en plats för alla i det volontära arbetet, alla har olika kvalitéer och gåvor.

14

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Marie Peterson, Lessebo Genom att engagera mig som kyrkvärd har jag fått ökad kunskap och fördjupning. Det har gett möjlighet till möten med människor. Att få tända ljus och ställa fram bröd och vin inför mässan samt läsa texter har gjort att jag har känt mig delaktig och det har känts värdefullt för mig.

Judit Palmén, Jönköping Att engagera sig ideellt innebär att man inte får betalt i pengar utan i känslan av gemenskap med andra människor samt att man gör något viktigt som kan göra skillnad för andra. Det innebär även att man ger av sin tid till andra och också det visar att man bryr sig om sina medmänniskor och väljer att agera i handlingar.

Lukasevangeliet 6:38 ”Ge, så skall ni få.”

Claes Johansson, Skillingaryd De tre största belöningarna för mig med att vara volontär i Svenska kyrkan är: Vara med och tjäna ett större syfte.

Vara med när det händer ”grejer”.

Vara med att göra saker möjliga.

15

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

”Det ska vara självklart att arbeta med idealitet” uppföljningstillfälle inom ett år efter avslutad utbildning och en möjlighet att ”göra om” arbetslagsutbildningen i arbetslaget, en så kallade 2.0. En gång i halvåret hålls också utvecklingskonferenser som är till för att ”boosta” utbildarna.

Sedan den första september 2015 har Petra Rydgren varit projektledare för ”Idealitetsprojektet”. Det har funnits två fokusområden i projektet. Det ena har varit en kartläggning och det andra att genomföra arbetslagsutbildningar.

Kartläggningen bestod av intervjuer med kyrkoherdar i Växjö stift och deras inställning till idealitet. Resultatet mynnade sedan ut i skriften Kollegor, som nu används i utbildningssammanhang. Arbetslagsutbildningarna, om att göra det enkelt för dem som ideellt vill engagera sig i församlingen, gör Växjö stift tillsammans med Sensus.

Slutspurt på projektet Petra avslutar och överlämnar projektet den första juni.

Hon ser en framtid för idelitetsarbetet i stiftet och arbetar med hur det ska få leva vidare. Samarbetet med Sensus kommer att fortsätta.

– Projektet ska påverka alla på sikt. Det är en förutsättning. Målet är att idealitet ska bli en naturlig del av kyrkans arbete, det ska vara självklart att arbeta med idealitet, menar Petra.

Petra har också en vision om att med tiden arbeta upp en ideell samordnare i varje församling.

– Det är allas uppgift att få idealitet att integreras som en del av sitt eget arbete. De ideella samordnarna skulle stiftet kunna samla regelbundet för att på så sätt få en klarare bild över hur det ser ut i stiftet.

Arbetslagsutbildningar – en processutbildning Arbetslagsutbildningar blev ett tydligt behov efter kartläggningen. Behovet var att församlingarnas arbetslag behövde en gemensam plattform, att utgå från i arbetet med att göra ideella medarbetare delaktiga, förklarar Petra.

Det finns statistik från 2015, som Jonas Bromander tagit fram, som visar på att antalet anställda inte har eller i framtiden kommer att minska.

– Däremot kan vi urskilja en förändring av tjänsters utformning, säger Petra.

Arbetslagsutbildningarna genomförs vid tre tillfällen.

– Vi utbildare leder utbildningen och gör inspel. Vi vill öppna upp för nya tankar och bekräfta andra. Kyrkoherden äger processen och hen ansvarar för arbetet mellan utbildarnas inspel och framför allt utvecklingen efter utbildningen. I utbildningen vill vi att alla yrkeskategorier ska mötas i diskussioner om idealitet.

Det är en processutbildning. Utbildningarna ska uppmuntra till att provträna, provgöra och en metod för att se till att inte viktiga behov ”trillar mellan stolarna”. Det finns flera versioner av arbetslagsutbildningen, riktade till olika målgrupper, förklarar Petra.

Nya utmaningar framöver Det finns en stor vilja i att engagera sig i Svenska kyrkan och idealitet är en fråga som Petra brinner för. Hon vill hitta en långsiktig hållbarhet i arbetet kring idealitet och ta bort strukturer som hämmar. Den första juni tar Petra sig an nya utmaningar inom idealitetsfrågan. Då börjar hon som projektledare för det redan pågående ”Frivilligakademin”. Frivilligakademin är en viktig och tydlig del av Växjö stifts satsning på idealitet och arbetet sker i samverkan med Växjö stift, Svenska kyrkans unga i Växjö stift, Sensus och Ideellt forum. Frivilligakademins mål är att vara kompetenshöjande och inspirerande där kurser om idealitet genomförs. Petra berättar att Frivilligakademin kommer att ta lite andra former än tidigare och att styrgruppen redan nu har inlett ett samarbete med Lunds stift. Det kommer att finnas en styrgrupp och en fokusgrupp i båda stiften.

– Det ska vara prestigelöst och det ska inte finnas någon gräns för var kurser hålls. Det ska finnas en koppling till hela landet. Det finns också en ambition om att samarbetet med Svenska kyrkans ”ideellt forum” ska utvecklas.

Stort intresse av att delta Petra berättar att intresset visade sig vara större än vad någon till en början kunnat ana. På grund av det, samtidigt som grupperna blev större, kunde arbetsgruppen inte längre arbeta ensamma utan tog hjälp av ”trainees”.

– Utbildningen görs bäst i team och det krävdes nu två team. ALU-utbildarna utökades då till sju ledare och tre trainees, berättar Petra.

Petra och de övriga utbildarna förstod ganska snart att utbildningarna skulle behöva uppföljningar. Idag ingår ett

Text och foto: Mathilda Eriksson 16

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

”Målet är att idealitet ska bli en naturlig del av kyrkans arbete”

17

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

”Minnet från min barndoms tambur var nog inte så ovanligt i Folkrörelsesverige”

Idealitet

i individualismens tidevarv Dessutom har engagemanget för att arbeta ideellt minskat. En omfattande samhällsförändring är att allt fler individer betonar sin självständighet i sociala relationer på bekostnad av kollektiv samhörighet. Detta kallas för individualisering. Istället för en överskuggande identitet – kristen, arbetare, bonde eller något annat – så har människor samtidigt olika identiteter och livsstilar. Ingen av dessa är ensamt grundläggande för hur en människa uppfattar världen och livet, vilket gör att engagemanget för var och en av dessa är mindre jämfört med en människa som har en dominerande identitet. Därmed minskar också det engagemang som kan ligga till grund för att helhjärtat vara en ideellt engagerad folkrörelsemänniska.

Det var kväll strax efter klockan fem i mitt barndomshem i början av 1970-talet. Min mamma var hemmafru och hade kokat kaffe och gjort i ordning pappas andra portfölj med handlingarna för kvällens sammanträde.

När pappa kom hem stod han innanför ytterdörren utan att ta av sig rock och hatt, svepte en kopp kaffe och bytte jobbportföljen mot församlingsportföljen där ordförandeklubban låg. Sedan sa han god natt till mig och gick iväg till kvällens sammanträde.

Minnet från min barndoms tambur var nog inte så ovanligt i Folkrörelsesverige. Delvis var denna form av idealitet uppbyggd kring en arbetsfördelning mellan kvinnor och män där kvinnorna bistod med markservicen medan männen såväl förvärvsarbetade som var ideellt engagerade folkrörelsemänniskor. I och med kvinnors frigörelse från sin traditionella roll och deras intåg på arbetsmarknaden försvann också en del av förutsättningarna för hur ett omfattande folkrörelsearbete hade varit möjligt: att en man kunde överlåta en stor del av ansvaret för familj och hem till sin hustru.

Något som passar ett individualiserat ideellt engagemang är individuella ekonomiska gåvor. Viljan att ge gåvor till ideella organisationer ökar.

Detta kan visa på att det ideella engagemanget lever vidare i individualismens tidevarv.

Magnus Hagevi statsvetare på Linnéuniversitetet

Foto: Jan-Eric Lundblad

I ett nutida hem kommer både man och fru (eller en ensamstående förälder) hem efter klockan fem, efter att ha hämtat barnen på dagis eller fritis. Maten ska fram på bordet, barnens läxor ska göras och sedan ska barnen skjutsas till någon aktivitet. Det vill till att vara mycket engagerad för att lägga ned resten av kvällen på ett ideellt engagemang istället för att städa, titta på teve, surfa på nätet, umgås med vänner eller läsa en god bok.

18

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Nya sätt

att vara kyrka Foto: David Olsson

Vad är kyrkan och hur olika kan den se ut och ändå vara kyrka? I Anglikanska kyrkan i England började man för knappt femton år sedan att titta närmare på hur samhället förändrats och vad det i sin tur har gjort med kyrkan och med människors relation till den. I det postmoderna samhället har människors vanor förändrats. Söndagen är för många inte främst för gudstjänst, utan för att hälsa på familjen, skjutsa till fotbollsmatcher och handla inför veckan som kommer.

Det är inte heller säkert att vi umgås med dem som bor i samma område som vi utan det knyts nya nätverk ofta kopplat till den kultur där vi trivs. Man såg att den naturliga roll som ”kyrkan mitt i byn” spelat i människors liv hade förändrats. Frågorna som väcktes handlade om hur kyrkan kan vara relevant för människor idag?

Nya sätt att vara kyrka har formulerat fem kännetecken: • Missionell – vill dela evangeliet med dem som ännu inte tagit del av det • Kontextuell – försöker passa in i målgruppens sammanhang • Jesusfokuserad – ord och handling förmedlar evangeliet om Guds kärlek i Jesus Kristus • Formande – ger möjlighet att ta steg i tro • Kyrkoförankrad – är kopplad till den befintliga kyrkan

Som kyrka kan vi säga, ”Vi firar gudstjänst på söndagen”. Naturligtvis ska vi göra det men kan vi sätta punkt där? Kyrkan har fått ett uppdrag av missionens Herre, att ta del i Guds mission i världen. Om människor kan tänka sig att fira gudstjänst en annan dag i veckan – kan vi mötas i det? Som kyrka kan vi säga, ”Så här ser ordningen ut för en gudstjänst”. Absolut ska vi fortsätta att fira gudstjänster med den ordning vi har, men kan vi tänka oss att samtidigt, för människornas skull möta dem där de är, mitt i deras kultur och fundera på hur en sådan gudstjänst kan se ut. Utan att för den skull tumma på innehållet.

Är det möjligt att både behålla den traditionella kyrkan som vi är vana vid, och samtidigt se nya former växa fram? Former som är nya men förankrade i samma evangelium och som tjänar samma Herre. Arbetet med Nya sätt att vara kyrka började i England och där använder man namnet ”Fresh Expressions of Church”.

Ett nätverk har bildats i Sverige, för samma utmaningar finns här. Runt om i världen ser vi exempel på dessa nya uttryck, även här i Växjö stift.

Messy church är ett exempel och fler exempel hittar du på Nya sätt att vara kyrkas hemsida: www.nyasattattvarakyrka.se

”Nya sätt att vara kyrka är en kyrka för, tillsammans med och mitt ibland människor på ett sätt som är relevant för dem.” Så står det på Nya sätt att vara kyrkas hemsida.

Ett sätt att beskriva vad kyrkan är, är att tala om fyra relationer.

Kerstin Oderhem distriktsföreståndare EFS Sydöst

• Relationen Upp – till Gud den treenige • Relationen In – till församlingsgemenskapen • Relationen Ut – till samhället och människorna som inte är med i församlingens verksamhet • Relationen Till – till den historiska och världsvida kyrkan 19

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

Foto: Peter Knutsson

Fredrik Hedlund är ordförande i Ideellt forum.

Ideellt forum Ideellt forum är inte något som man går med i för att själv få ut någonting, utan snarare för att få bidra till någonting.

– Styrkan är att det finns tjugo andra som brottas med samma fråga som jag, och som kan dela med sig av smarta lösningar som jag kan lära mig av. Ideellt forum är vad vi gör det till, säger Fredrik Hedlund, ordförande i Ideellt forum.

betarskapet i vår kyrka handlar inte om de anställda, utan alla som på olika sätt vill bidra i sin egen kyrka. Några får betalt, några gör det som förtroendevalda och de allra flesta gör det som ideella, säger Fredrik Hedlund.

Att frågan om idealitet är en framtidsutmaning handlar inte om den ekonomiska aspekten, betonar han.

– Det är inte för att kyrkan får mindre pengar som frågan är viktig, utan för att Svenska kyrkan vill vara en kyrka som är buren av sina medlemmars engagemang.

Ideellt engagemang finns för att det är så vi vill att kyrkan ska gestaltas, säger han.

UTGÅNGSPUNKTEN NÄR NÄTVERKET STARTADE var att det inte skulle bli ytterligare en organisation, ingen maktapparat, utan just ett nätverk där alla bidrar på sitt sätt.

– Genom att våra 27 huvudmän bidrar så adderas hela tiden massa engagemang och kunskap. Ideellt forum är som en mötesplats som gör att vi blir bättre tillsammans.

Det handlar inte om vad man får ut, utan om vad man kan bidra med, säger Hedlund.

Styrgruppen för nätverket har beslutat att alla som vill vara med i styrgruppen får vara med.

– Det ska inte vara någon utvald elit som leder, utan alla som vill, berättar Fredrik Hedlund.

2004 började några framsynta personer förstå att en av Svenska kyrkans största framtidsutmaningar är hur ideellas engagemang ska tas tillvara i Svenska kyrkan. Det blev startskottet för Ideellt forum, ett samarbete mellan olika inomkyrkliga organisationer som tillsammans bildar ett nätverk kring delaktighet och engagemang i Svenska kyrkans församlingar.

– Rent historiskt är idealitet ingen ny företeelse i kyrkan, det var på 1970-talet som det blev många anställda i Svenska kyrkan och någon slags nästan kommunal struktur växte fram, som delvis finns kvar än idag. Men medar-

20

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Stiftsliv – nummer 2 2016

OM IDEELLT FORUM Syftet med Ideellt forum är att stödja och utveckla delaktighet och idealitet i det lokala församlingslivet. Organisationer och grupper som vill stödja Ideellt forums mål och visioner kan bli huvudmän i nätverket. Församlingar, som tycker att steget att bli huvudman är för stort, kan välja att istället ansluta sig till nätverket. Läs mer om Ideellt forum på www.ideelltforum.se

”Det handlar inte om vad man får ut, utan om vad man kan bidra med”

– en mötesplats kring idealitet där alla bidrar Ideellt forum anordnar utbildningar, inspirationsdagar för ideella och nationella idédagar och ger även ut en skriftserie med olika teman. Till hösten ges en ny bok om idealitet ut. Framför allt läggs krutet på att rusta de anställda till att möjliggöra till ideellt engagemang.

– Den absolut största erfarenheten är att människor vill engagera sig, men att det ibland kan vara svårt att hitta in i sin egen församling för sitt engagemang. Det gäller att göra vad man kan för att öppna upp för engagemang, säger Fredrik Hedlund.

närmaste tiden för nätverkets del. Det byggs massa ny kunskap ute i stiften, vi utmanas i religionsmöten och socialt stöd, det kommer till massa saker som inte hör till det traditionella församlingsarbetet. Det tror jag är jättebra och nyttigt, säger Fredrik Hedlund.

Han ser också en utveckling där allt fler i församlingen relaterar till ideella.

– Vi går från att det varit en fråga i stuprör, där bara till exempel diakonen haft kontakter med ideella, till att alla, tvärsöver medarbetarstrukturen, arbetar med ideella.

HEDLUND TYCKER SIG SE MÅNGA församlingar som vill

EN UTMANING FÖR ANSTÄLLDA kyrkomedarbetare tror han

ta frågan om idealitet på allvar. Han menar att enormt mycket har hänt de senaste åren. Från att det varit en fråga som man varit nyfiken på, eller kanske till och med lite rädd för, har det blivit en självklarhet.

– Tittar vi på platsannonser i Kyrkans tidning ser vi idag att medarbetarna förväntas ha kompetens i att leda ideella, så såg det inte ut för sju år sedan. Frågan är högt uppe på dagordningen i alla stift, skulle jag vilja påstå, säger han.

Han ser en stor utmaning i den nya flyktingsituationen, där många som vill engagera sig vänder sig till kyrkan.

– Där tror jag att det kommer hända mycket den

är förståelsen för att engagemang startar i en lust att bidra.

Det är inte säkert att man som ideell medarbetare söker sig till Svenska kyrkan för att man älskar Svenska kyrkan, utan snarare för att man älskar sina medmänniskor.

– Vi som är i organisationen har en självklar roll och relation till organisationen. Men någon som vill engagera sig kanske inte tycker om Svenska kyrkan i alla avseenden, man kanske inte är troende, men man vill ändå bidra för att det känns meningsfullt. Det kanske kan göra lite ont i en del av oss, men det är gott att det kommer in andra röster - engagemang är liv, säger Fredrik Hedlund.

Charlotte Granrot Frenberg 21

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

Mer på temat

Stiftsliv – nummer 2 2016

Volontärbyrån

Handböcker för sig dig som leder volontärer till exempel. En ny handbok för dig som vill få praktisk kunskap om inkluderingsarbete i din organisation och den första, populära handboken för dig som vill få stöd och inspiration i arbetet med frivilliga. Boken riktar sig till alla ideella organisationer som vill få stöd och inspiration i sitt arbete med frivilliga.

Specialpris för Svenska kyrkan.

Att inkludera fler i föreningslivet Att leda frivilliga i föreningslivet

En bok om medarbetarskap

Verbum o Ideellt forum, Fredrik Hedlund Boken vänder sig till dig som är medarbetare i Svenska kyrkan, vare sig du är ideell, förtroendevald eller församlingsanställd.

Glödkol och eldsjälar Ideellt forum

Berättelsen om Ideellt forum. En berättelse om idealitet och delaktighet, om förväntan och engagemang, om samverkan och strukturer som möjliggör utveckling.

Delaktig – Idébok om ideellt engagemang i kyrkan

Skriftserie, Ideellt Forum

En skriftserie om delaktighet och en hjälp att fördjupa samtalen omkring det ideella arbetets betydelse i Svenska kyrkan.

10 ord om frivillighet Hans-Erik Nordin Engagemang och sammanhang Lars Rubin

Verbum, Åsa Nyström Tips och inspiration för ett personligt engagemang i det lokala församlingslivet.

Ovärderligt Mats Hermansson

Mod att vara kyrka Verbum, Fredrik Modéus

Lotta Novosel, Per Westberg

Förmedlar positiva erfarenheter från ett församlingsbygge!

Innehåller praktiska metoder och konkreta modeller från Helgeand i Lund.

Till tro Argument, Linda Muhr Sandahl

Ett flexibelt sätt att arbeta med församlingsutveckling.

Ett verktyg för församlingar att använda på sitt eget sätt.

Utrustad och Delaktig

För en kyrka i förändring Argument, Fredrik Modéus

En övergripande reflektion kring identitetsfrågor och förändringsarbete, för församlingar som vill arbeta för mångas delaktighet i gudtjänst- och församlingsliv.

Utrustad och Delaktig – För upptäckaren, Argument,

Fredrik Modéus, Johan Reftel, Marie Wadström, Svante Gordh Deltagarhäfte med material och självskattningsövningar till var och en av de fyra träffarna.

Utrustad och Delaktig – Handledning, Argument,

Fredrik Modéus, Johan Reftel, Marie Wadström, Svante Gordh Ett verktyg för att arbeta med delaktighet i församling.

Ung med uppdrag Julia Bjerleus Tillit, trygghet och ansvar Frivilliga i välfärden

Martha Middlemiss Lé Mon Länkar: internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift/ idealitet/material www.volontarbyran.org/sida/handbockerdig-som-leder-volontarer www.ideelltforum.se/ www.ideelltforum.se/resursbank/ I resursbanken hittar du de böcker och skrifter som Ideellt forum gett ut. Utöver det vill vi samla artiklar, boktips och metoder som kan kopplas till temat möjliggörande av idealitet och engagemang i Svenska kyrkan. Vi hoppas att listan kommer att växa med tiden och du är välkommen att bidra med dina tips via mail till janolof.nordstrom@sensus.se.

Har du egna boktips? Det kommer alltid att finnas en sida med boktips i Stiftsliv. Har du tips på

någon bok som du tycker att vi borde rekommendera? Maila ditt tips till stiftsliv@svenskakyrkan.se.

22

VI TRIVS DÄR VI BEHÖVS – IDEALITET I SVENSKA KYRKAN

2016

Stiftsliv – nummer 2 2016

KYRKOR

15 0 2 T IF T S Ö J X VÄ

1

g

in sredovisn se med år

tsberättel

118 sommaröppna kyrkor Växjö stifts uppskattade turistbroschyr ”Vägen till kyrkrike 2016” är klar. I år satsar 118 kyrkor i Växjö stift lite extra i semestertider!

se med års

Verksamhet

sberättel

Broschyren med de sommaröppna kyrkorna hittar du på stiftets hemsida samt intranät. Den finns också i kyrkorna, på bibliotek, turistbyråer och muséer. Du kan även beställa ett eget exemplar via stiftets växel 0470-77 38 00.

Årsredovisning 2015 Årsredovisning 2015 för Växjö stift och Prästlönetillgångarna finns publicerad på stiftets hemsida samt intranät. En tryckt publikation distribueras i slutet av juni månad.

Anmälan öppen till Fortbildningsveckan!

Nu kan du anmäla dig till Fortbildningsveckan!

Läs mer om programmet och anmäl dig på internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift/ fortbildningsveckan.

23

Notiser

Verksamhe

redovisning

lgånga il t e n lö t s ä r P

r 2015

vägen till kyrkri ke

118

a sommaröppn

Avsändare:

Box 527, 351 06 Växjö

UTSIKT FRÅN ÖSTRABO

Vad är en ideell medarbetare? Det finns minst två svar på frågan: antingen den som hjälper till i församlingen eller den som tillsammans med andra är kyrka på en plats. Båda svaren är naturligtvis riktiga.

Men bakom perspektivet att den ideelle ”hjälper till”, gömmer sig ofta tanken att man hjälper de anställda att utföra ett arbete som egentligen är deras. Det andra perspektivet tar sin utgångspunkt i att kyrkan är människor, Guds folk på platsen, bedjande och sökande människor som tillsammans med andra är med och bygger kyrka. I vardagsarbetet kan de två sätten att tänka om ideellt medarbetarskap få liknande konsekvenser, men de bygger på olika grundtankar.

Ofta använder vi orden frivilliga och besökare i kyrkan. Jag tror att vi ska sluta med det. Ordet frivilliga signalerar att människor är hjälpredor och ordet besökare att människor är passiva mottagare, i värsta fall konsumenter eller objekt för underhållning. Språkets makt över tanken är stor, och varken hjälpredor eller konsumenter hör hemma i en folkrörelsekyrka. Låt oss istället värna om orden delaktighet och medarbetarskap. Eller rättare sagt: låt oss arbeta så att alla som vill det kan förstå sig själva som medarbetare i kyrkan. Det handlar om att dra in människor i en ansvarsposition, att ge dem ägarskap och att hjälpa dem se sitt bidrag.

För mig är det andra perspektivet bättre än det första. Kyrkan är människor. Utgångspunkten är att alla ska med. Detta är folkkyrkans öppenhet när den är som bäst. Det är viktigt att se att detta betyder att ideella medarbetare inte är ett valbart tillägg för en församling, utan ett sätt att förstå vad kyrka är.

I skrivande stund arbetar vi med att utifrån Detta har jag hört måla framtidsbilder för kyrkan i vårt stift. Det är ett delaktighetsprojekt.

Alla är medarbetare. Alla som vill får vara med. Framtidsbilderna finns på Växjö stifts intranätsida. Maila dina synpunkter till mig.

Jag tror att morgondagens kyrka måste bli mer av folkrörelsekyrka och mindre av institution. För att det ska vara möjligt behöver vi bli bättre på tre saker. Det första är att ta tillvara människors gåvor. I alldeles för många församlingar finns människor som egentligen skulle vilja bidra, men som aldrig får frågan, och som därför inte får hjälp att få syn på vad man skulle kunna ge till helheten. Det andra är att ge människor makt att påverka församlingens arbete. Alla på en plats behöver få vara med, både med att måla framtidsbilder och vara med och förverkliga dem. För dem som är ansvariga gäller det att visa att det människor säger verkligen gör skillnad. Om det bara är snygg retorik tröttnar de. Det tredje är att hitta smarta sätt att ge människor konkreta uppgifter. Här krävs fantasi och idérikedom. Ett pass med brainstorming kring delaktighetsuppdrag kan ge hur mycket som helst. Och att många uppgifter kräver många människor är bra.

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift

I NÄSTA NUMMER AV

TEMA: Världen är här Tidningen kommer i mitten av september