Stiftsliv nr 1 2014 tema förtroendevald

1/2014

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift.

Förtroendevald som reser i tiden 6-7

Församlingsråd – en injektion i församlingslivet

14-15

Det bästa med att vara förtroendevald

16-17

Tema: förtroendevald

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

ledaren Anförtrodd Stunderna med David är som en handfull dyrbara pärlor. Så mycket att dela, så mycket att få ge och ta emot. Att få vara anförtrodd uppdraget att vara fadder för honom känns stort och viktigt, inspirerande och utmanande. Månad läggs till månad; snart fyller han två. Vad vill jag skicka med honom in i framtiden? Kärlek. Tillit. Hopp. Men mest kärlek.

”Så mycket att dela, så mycket att få ge och ta emot” Det är mycket vi anförtros. Vårt eget liv till exempel. Hur gör jag det bästa av min tid och mina resurser? Jorden vi lever på och av– hur brukar jag den med förstånd och ömhet? I min vardag har jag som lärare anförtrotts uppgiften att ge unga flyktingar från andra länder nyckeln in i vårt samhälle – språket. Hur kan jag ge dem den sociala nyckeln - vänner bland oss som aldrig behövt fly? (Fick förresten Jesus och hans familj några vänner när de fick asyl i Egypten? Var de någonsin hembjudna på kaffe hos någon egyptisk familj?)

I kyrkan finns förtroendevalda. Människor som anförtrotts uppgiften att leda och ta ansvar för kyrkans arbete nu och in i framtiden. Just nu finns det många nyvalda och omvalda på olika poster, med ett starkt engagemang och längtan att göra skillnad. Jag önskar att våra drömmar och visioner för kyrkan lyfts högt, så att de inte kvävs eller kläms ihjäl av siffror och pappersexercis. Jag önskar att alla ”så har vi aldrig gjort förut” ändras till ”så har vi visserligen aldrig gjort förut, men nu…”. Att vi matar glöden med mer bränsle.

Man kan tänka att kyrkans förtroendeuppdrag är en kategori för sig, lite i marginalen för resten av världen. Som ska hålla sig på sin plats och inte lägga sig i. Men visst är det så att det är kyrkan som är till för världen – inte världen som är till för kyrkan? Vi har fötts in i en värld med allt vad den rymmer. Just nu är det vi som lever här och har anförtrotts uppdraget

att vara Guds händer och fötter i världen. Vad innebär det för oss?

Hur fattar vi beslut som gör att kyrkan inte bara blir ett muséum, långt ifrån människors vardag och innersta längtan? Här har församlingen en chans att vara unik och livsviktig, för var annars i vårt samhälle kan man samtala om livet på riktigt, på djupet, och visa både styrka och svaghet? Hur skapar vi sammanhang där människor kan växa och utmanas i det att de anförtros viktiga saker? Hur skapar vi mötesplatser där vi kan hjälpas åt att hitta ett sätt att leva som är hållbart till både kropp och själ, utan att det sker på andra människors och jordklotets bekostnad? Ett sätt att leva som stämmer överens med vår tro och våra värderingar, där vi ger människor möjligheter att arbeta för en bättre värld.

Du är anförtrodd och har getts möjligheten att göra skillnad. Ge också andra förtroendet att betyda något, att göra skillnad på riktigt! Åse Aronsson Lärare S:t Sigfrids folkhögskola samt förtroendevald

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2014 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx Ansvarig utgivare Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTIONSRÅD Maria Kenstam, Katarina Toll Koril, Erik Sidenvall, Anna Fritzén och Patrik Sassarsson PRENUMERATION Stiftsliv sänds till kostnadsfritt till alla anställda och förtroendevalda som finns registrerade i organisationsregistret Kyrksam. Övriga anmäler intresse till Stiftslivs adressregister, stiftsliv@svenskakyrkan.se, 0470-77 38 02 GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Magnus Aronsson, IKON PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 4 600 ex www.svenskakyrkan.se/växjostift MILJÖ Stiftsliv är tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC- och FSC®-systemen. internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

2

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Ur innehållet: Förtroendevald som reser i tiden

8-9

Vi syns i kyrkan!

23

Välkommen att anmäla sommaröppen kyrka!

70

röppna somma R

KYRKO

vägen till kyrkrike

4-5

6-7

14-15

2013 1

Upptakt för förtroendevalda

18-19 Teamet som har kunskap om sin kyrka, en blick för kyrkorummet och ett lyssnande förhållningssätt

3

11-13

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Vem bestämmer om

Inom Svenska kyrkan tas beslut av förtroendevalda på tre nivåer: lokal nivå, stiftsnivå och nationell nivå. Stiftsliv ställde tre frågor till en representant för respektive nivå.

vad?

Läs nedan vilka frågor de arbetar med och vad de brinner för. nya kyrkohandboken, så att den känns aktuell och inkluderande. Kyrkan ska inte vara rädd för att tänka nytt och förändra men nästan lika viktigt är det att hålla fast vid traditionerna och utveckla dessa.

Jag tror som sagt att det finns stora möjligheter för framtidens kyrka. Så länge som kyrkan sprider glädje och gemenskap, inte bara i kyrkan utan också i hela vårt samhälle.

Lokal nivå Victor Ramström, kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat Har varit förtroendevald under en mandatperiod och påbörjar precis den andra. Har många andra uppdrag inom Kalmar pastorat samt S:ta Birgitta församling i Kalmar.

Stiftsnivå Anton V Härder, stiftsfullmäktige i Växjö stift Har varit förtroendevald sedan 1986. Är även ledamot i kyrkomötet, 1:e vice ordförande i stiftsstyrelsen, AU på stiftsnivå, kyrkofullmäktige samt kyrkvärd i hemförsamlingen.

Vilka frågor behandlar förtroendevalda i kyrkofullmäktige?

I kyrkofullmäktige behandlar vi övergripande frågor i pastoratet.

Det handlar till exempel om pastoratets budget, årsredovisning, val av kyrkoråd och fastställande av församlingsråd.

Vilka frågor behandlar förtroendevalda på stiftsnivå?

Enligt kyrkoordningen ska stiftet främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiftet ska också främja en god förvaltning i stiftets församlingar och pastorat och ha tillsyn över förvaltningen.

Stiftet ska leda förvaltningen av stiftets angelägenheter. Bland annat förvalta Prästlönetillgångarna, fördela kyrkobyggnadsbidrag, kyrkoantikvarisk ersättning, bidragsansökningar, valfrågor, strukturfrågor. Genom att rekrytera, utbilda fortbilda och handleda ska stiftet bidra till att församlingarna får medarbetare skickade för sitt uppdrag.

Vad får dig att vilja vara förtroendevald i kyrkofullmäktige?

Det känns betydelsefullt att få vara med att fatta beslut och dessutom är det roligt! I kyrkan behövs alla infallsvinklar, de yngres likväl som de äldres. Det känns bra att tillsammans med flera andra få representera en yngre generation. Dessutom är det både spännande, roligt och viktigt med mycket ekonomiska frågor tycker jag.

Vilka möjligheter ser du för framtidens kyrka?

Jag ser stora möjligheter för framtidens kyrka. En kyrka som tar vara på de möjligheter som finns att informera och nå ut med kyrkans aktiviteter och budskap. Det finns fantastiska möjligheter att via sociala medier föra fram just detta, information om kyrkans aktiviteter och samtidigt det glada kristna budskapet.

Jag ser möjligheten att kunna sätta gudstjänsten än mer i centrum och på olika sätt utveckla den, precis det som sker nu med

Vad får dig att vilja vara förtroendevald på stiftsnivå?

Jag har varit engagerad som förtroendevald sen jag blev tillfrå-

4

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Kyrkomötets öppnande 2013.

gad som 19 år, och kom med i Stenbrohults kyrkofullmäktige.

Engagemang jag fortfarande har kvar och var nog en av landets yngsta ålderspresidenter när jag öppnade det nyvalda kyrkofullmäktige för denna mandatperioden! För mig har det alltid varit självklart att engagera mig på samtliga nivåer inom kyrkan. Det ger en större förståelse för olika beslut, samtidigt som möjligheten att påverkar alltid finns. Tror att det är viktigt att ha församlingserfarenhet när man skall fatta beslut på stiftsnivå.

Vilka frågor behandlar förtroendevalda på kyrkomötesnivå?

Vilka möjligheter ser du för framtidens kyrka?

Jag vill vara med och påverka och ta ansvar för Svenska kyrkan som helhet.

Frågor som ska gälla Svenska kyrkan som helhet, exempelvis psalmboken och Kyrkohandboken. Organisationsfrågor, exempelvis Strukturutredningen, är andra viktiga frågor.

Vad får dig att vilja vara förtroendevald på kyrko-mötesnivå?

Vår kyrka står inför stora utmaningar och möjligheter och en av våra viktigaste uppdrag förutom att fira gudstjänst och mässa är att visa värdet av ett medlemskap i Svenska kyrkan. Vi människor kommer till tro på olika sätt och vid olika skeende i livet därför är det viktigt att vi är en öppen välkomnande kyrka där alla känner sig välkomna. Vi ska lyfta fram den verksamhet vi bedriver, allt från barn till vuxna, att vi finns på plats vid katastrofer inom som utanför vårt lands gränser. Vi ska vara en kyrka bland människor och där människor finns!

Vilka möjligheter ser du för framtidens kyrka?

Vi är en fri gemenskap i ett mångkulturellt samhälle. Framtidens medlemmar kommer troligen att vara mer medvetna om sitt medlemskap. I ett mångkulturellt samhälle blir Kyrkan mer intressant. När vi inte längre uppfattas som en del av Myndighetssverige blir vi mer angelägna som Kyrka.

Nationell nivå Sofia Rosenquist, kyrkomötet Har varit förtroendevald sedan slutet av 90-talet. Har precis börjat min andra mandatperiod på kyrkomötesnivå. Sitter även i stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och AU på stiftsnivå samt är kyrkvärd och medlem i kyrkokören i hemförsamlingen.

5

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Förtroendevald

som reser i tiden 6

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Förtroendevald. Inte många dagar innan det var dags blev Sven Svensson tillfrågad: skulle han möjligen kunna spela storbonde i Kulltorps församlings tidsresa för konfirmanderna på söndag? Han sa ja direkt, han brukar göra det.

På kuppen lärde han sig mycket nytt om sin hembygd och sitt församlingsliv.

petenser som vi tagit vara på. Det funkar inte i en styrelse att sitta tyst och sedan prata efteråt om vad man tycker.

Man får lov att säga vad man tycker på mötet, ibland får man igenom sina idéer, ibland inte. Och aldrig såga någon annans idéer. Det kan vara så att det verkar omöjligt för att man aldrig tänkt det själv.

Vi talar om att vara förtroendevald, om att det är svårt att få människor att engagera sig ideellt.

–Jag är faktiskt orolig för framtiden. Man kan inte alltid lita på att alla andra ska engagera sig. Människor är så upptagna idag. De har inte tid, säger de iallafall. Men om bara viljan finns så finns tiden också.

– Jag känner till många av de här konfirmanderna, men oftast är det deras föräldrar jag känner eftersom jag har bott i Kulltorp hela mitt liv.

Det här blev ett tillfälle att stifta bekantskap med ungdomarna i byn. Bakgrunden var den att Kulltorps och Bredaryds församlingars konfirmander skulle göra en ”tidsresa” till 1769. Utan manus men med stöd och hjälp av stiftets och församlingens pedagoger och Kalmar läns museum skulle dagen genomföras där alla tilldelades roller och gårdstillhörighet. Till det behövdes fler vuxna som kunde leda och guida ungdomarna till sin egen församling för drygt 300 år sedan. Svens roll blev alltså storbonde på en av gårdarna i församlingen och på grund av sin karaktärs status hade han en betydande roll under sockenstämman à 1769 som hölls i kyrkan.

–Jag fick ett papper med förutsättningar för tiden och för rollen i förväg. Jo, jag lärde mig allt en hel del om kyrkan och bygden på den här tiden. Det var roligt att få vara med, tycker Sven.

Han är en eldsjäl som har bott i bygden hela sitt liv.

Han har länge varit engagerad i föreningslivet, gett av sin egen tid, inte minst i fotbollen, där han varit ordförande i tjugo år. Och som pensionär finns det tid över både för fotbollsföreningen och för kyrkan.

– Vi är ett gäng som träffas på klubben varje tisdag och fixar med lite av varje som vi kan. Vi snickrar och målar och fixar med sådant som behöver göras. Vi har väldigt trevligt tillsammans, det har blivit en träffpunkt.

Jag räknade igår och vi har varit åtta-nio stycken varje gång. Är det svårare att få till sådana samarbeten i

kyrkan?

– I fotbollen finns det sådana som engagerar sig för första gången i klubben när de börjar hjälpa till som pensionärer. Hos dem som aldrig engagerat sig i kyrkan finns det ibland föreställningen att man måste vara väldigt högkristen. En rädsla för att det inte duger att tro lite grann.

Men det hänger också på att man måste våga fråga folk, alla möjliga som på något sätt är med på kyrkans aktiviteter. Jag är med i valberedningen och tycker att vi behöver få med fler som är yngre, 40-50 år. Ibland får man nej, men ibland får man också ja.

Text och foto: Anna Fritzén

Men kanske hör deT här till de ovanligare upp-

dragen som förtroendevald även för den som varit med i många år. Sven Svensson är nyligen vald till vice ordförande i kyrkorådet. I åtta år har han varit förtroendevald och nu inleds hans sista fyra år.

– Det är inte det att jag har tröttnat men nu har jag sagt att det är min sista period, det bör komma in nya, lite yngre, för att vi ska få förnyelse. Det blir ju lätt så att man lägger sin röst på dem som man känner till som redan har jobbat länge. Men vid nästa val har jag passerat sjuttio.

Vad har varit roligast med att vara förtroendevald?

– Det är gemenskapen i kyrkonämnden. Vi är ett bra gäng, man har vågat säga vad man tycker och tänker och vi har många olika kom-

Sven Svensson spelade storbonden Sven tidigare i år då Kulltorps och Bredaryds konfirmander gjorde en tidsresa till 1769. Lärorikt och roligt tycker han.

7

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Ämbetstillsatt och förtroendevalt – och självständigt

Domkapitlet

– ett unikt förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan Domkapitlet har en unik roll i Svenska kyrkan genom sin speciella sammansättning och genom sin höga grad av självständighet. Här följer ett samtal med biskop Jan-Olof Johansson och domarledamoten Charlotte Brokelind om integritet, rättssäkerhet och om att värna ämbetet och kyrkans enhet.

Charlotte och hennes ersättare har utsetts till

domarledamöter i domkapitlet av stiftsfullmäktige, i egenskap av deras kompetens som domare. Biskopen är ledamot i kraft av sitt ämbete, liksom domprosten.

Stiftets präster och diakoner har valt en vigd ledamot och en ersättare samt ersättare för biskop och domprost vid präst- och diakonmötet och stiftsfullmäktige har valt tre lekmän som ledamöter. Det är en sammansättning som speglar det gemensamma ansvaret i Svenska kyrkan med två linjer: vigningstjänsten och de folkvalda som representerar församlingarna.

Alla ledamöter, oberoende av hur de blivit utsedda, har ett gemensamt uppdrag och ansvar i domkapitlet.

Lekmännen representerar i domkapitlet inte i första hand sina respektive nomineringsgrupper och domkapitlet har en självständighet i förhållande till stiftsfullmäktige.

Samtliga ledamöter avlägger en försäkran om att inte yppa någonting om vad som sägs på sammanträdena, utöver vad som anges i protokollet.

– Det är viktigt att vi har den ordningen för att tillsynsuppdraget ska utövas självständigt och med hög grad av integritet, säger biskopen.

”Kyrkans egen domstol”, tillsynsorgan, ett filter för verksamheten. Det är exempel på hur domkapitlet brukar beskrivas. Men att kalla domkapitlet för en domstol är egentligen missvisande, enligt biskop Jan-Olof Johansson.

– Domkapitlet fungerar inte som en vanlig domstol. Vi ser på hur en handling kan ha skadat kyrkan och dömer inte ut straff i vanlig mening, säger han.

Domarledamot Charlotte Brokelind funderar.

– Samtidigt är det ju ganska ingripande påföljder vi utdelar, det är ju en sorts yrkesförbud i vissa fall. I många fall kan domkapitlet vara hårdare än en vanlig domstol, säger hon.

8

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Kritik har ibland riktats mot att det råder brist på rättssäkerhet med nuvarande system. Domkapitel i olika stift kan göra olika bedömningar i likartade ärenden och ett enda, nationellt domkapitel har i debatten efterlysts.

Men det är kanske bra att olika domkapitel gör olika bedömningar, resonerar Charlotte Brokelind.

– Svenska kyrkan är visserligen en och samma kyrka, men det kan se väldigt olika ut i olika församlingar. Vad som skadar i ett litet sammanhang kanske inte skadar i en stor, mer anonym församling. En präst eller diakon kan vara förbrukad i det lilla sammanhanget, men fortfarande ha en plats som präst i en annan församling, menar hon.

Jan-Olof lyfter också fram vikten av möjligheten till överprövning.

– I dag kan den som är föremål för tillsynsärendet överklaga domkapitlets beslut till Överklagandenämnden.

Med ett enda nationellt domkapitel finns risken att vi tappar den möjligheten, säger han.

Han löser det genom att höra av sig i efterhand, då beslutet vunnit laga kraft. Och att vara noga med att särskilja sina olika roller.

– Jag kan tycka en sak hemma, men när jag sitter i sammanträde är jag där som representant för domkapitlet. Det är inte alltid helt enkelt, men det är något jag får leva med, säger biskopen.

I domkapitlet finns också risken att samma personer agerar polis, förundersökningsledare, åklagare och domare på samma gång. En problematik som i Växjö stift fått sin lösning genom att det aldrig är samma personer som utreder ett ärende som sedan är med och beslutar.

Det är inte alls säkert att domkapitlet beslutar i enlighet med utredningens förslag.

– Det är en god ordning, för det är alltid bra att få in andra synpunkter. Det är viktigt för kyrkans trovärdighet att vi sköter det här på ett bra sätt, säger Charlotte Brokelind.

Om domkapitlet

Domkapitlets uppgift är att pröva överklaganden samt ut-

öva tillsyn över präster och diakoner. I uppgiften ingår även att anta församlingsinstruktioner, ta beslut om kollekter, gudstjänstärenden och behörighetsprövningar. Domkapitlen infördes redan år 1248, dess uppgifter har varierat över tid.

Domkapitlets sammansättning

faktaruta

Ytterst handlar domkapitlets uppdrag om att värna ämbetet och kyrkans enhet och gemenskap. Genom att utöva tillsyn över präster och diakoner, göra beslutsprövningar, fastställa församlingsinstruktioner, besluta om kollekter och gudstjänstärenden och göra behörighetsprövningar ska domkapitlet säkerställa att Svenska kyrkan förblir luthersk.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

Domkapitlens sammansättning speglar det gemensamma ansvaret i Svenska kyrkan med två ansvarslinjer: vigningstjänsten och förtroendevalda. Sammansättningen ser ut på följande sätt: Ordförande: biskopen (självskriven) Vice ordförande: domprost (självskriven) Ersättare för biskop/domprost: präst eller diakon (väljs av prästoch diakonmötet) Ledamot som representerar vigningstjänstern samt ersättare: präst eller diakon (väljs av präst- och diakonmötet) Tre förtroendevalda ledamöter och lika många ersättare som representerar församlingarna (väljs av stiftsfullmäktige) Juristledamot samt personlig ersättare som bidrar med juridisk kompetens (väljs av stiftsfullmäktige)

Allra knivigast är det kanske för biskopen, som samtidigt som han klubbar beslut med ibland allvarliga påföljder, även har en roll som ”pastor pastorum”, herde för stiftets präster och diakoner.

– Jag kan inte ha någon kontakt med den som är utsatt för tillsyn under utredningens gång. Det är oförenliga roller. Jag kan inte vara själavårdare i ena stunden och fatta beslut i nästa, säger han.

Biskop Jan-Olof Johansson i samtal med domarledamoten Charlotte Brokelind.

Som domarledamot bidrar hon i beslutsprövningsärendena med sin kompetens, sin vana att läsa och tolka lagtext och med sin kunskap om hur processen i ”världsliga domstolar” ser ut.

9

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

krönikan

Att vara men ändå inte När klockan tickade förbi tolvslaget sistlidna nyårsnatten gick mitt liv in i en ny fas. Efter tjugoen år som ledamot i kyrkoråd och kyrkonämnd står jag nu lämnad utanför. Allt för att jag har tagit steget från att vara kyrkoherde till att verka som stiftsadjunkt.

Under en period satt jag i sju kyrkoråd plus kyrkonämnd. Det händer inte sällan att de personer som hör på när jag berättar om den tiden tittar lite konstigt på mig och finkänsligt undrar hur kul det kan ha varit. Nog har arbetet med kyrkoråden tagit tid och ibland har säkert familjen fått höra mig sucka men i grunden har det varit en förmån att få ha varit en del av de tankar och processer som styr våra församlingar.

Att vara kyrkoherde i ett kyrkoråd är att vara en av de andra men

samtidigt ändå inte riktigt likadan.

Det tydligaste uttrycket för det är hur råden väljer justeringspersoner. Jag har suttit i kyrkoråd i väldigt olika

församlingar, från små församlingar på landsbygden till lite större i stadsmiljö. Vart jag än kommer händer samma sak. När vi når till punkten val av justeringsperson börjar någon gå igenom listan på ledamöter, kon-

Kyrkoordningen är tydlig. Alla ledamöter har samma villkor. Det enda som skiljer är sättet som de tillsätts. Att det ändå är så här kan nog ha historiska orsaker från den tid då kyrkoherden var ordförande i rådet.

”...bättre kunskap om och en djupare förståelse för våra olika uppgifter... Med ökad respekt växer också förtroendet.” staterar vem som senast justerade och vem som därpå följer i listan. Det konstiga är att vi inte i något kyrkoråd någonsin kom till ledamoten Peter Wickström. Av de många hundra sammanträden jag varit på har jag blivit vald till att justera vid två-tre tillfällen och då bara när jag själv tagit upp frågan. Saken är inte så stor men den visar tydligt på att kyrkoherdens roll i kyrkorådet i praktiken skiljer sig från övriga ledamöters.

10

Säkert ligger en del av förklaringen i att många av de övriga ledamöterna har erfarenhet av styrelser och nämnder med tjänstemän med uppgift att bereda ärenden men inte att vara med och besluta. Kanske kan också det faktum spela in, att kyrkoherden utöver sin ledamotsroll också har egna områden med beslutanderätt (om än ofta efter samråd med kyrkorådet). ”Om du respekterar dem, kan du räkna med att själv få respekt” det rådet fick jag av en erfaren kyrkoherde när vi talade om arbetet med förtroendevalda. Jag tror att jag själv idag skulle säga detsamma om jag fick frågan om vad som är det viktigaste för ett gott arbetsklimat i kyrkorådet.

Vi behöver bättre kunskap om och en djupare förståelse för våra olika uppgifter som delar i församlingens styrning och ledning. Med ökad respekt växer också förtroendet. Då kan vi våga vara kreativa och frimodiga i vårt gemensamma arbete för Kristi sak i församlingen.

Peter Wickström, stiftsadjunkt

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Kyrkvärdsparet

Kerstin och Tobias

Som kyrkvärd är man precis som prästen representant för sin församling inte bara i söndagens gudstjänst utan alltid. Kunskap om sin kyrka, en blick för kyrkorummet och ett lyssnande förhållningssätt är något av det som kyrkvärdsparet Kerstin Cederwall och Tobias Palmberg i Sofiakyrkan i Jönköping lyfter fram som viktigt i uppdraget.

»

– ett bra team 11

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Kyrkvärdsparet Kerstin och Tobias

– ett bra team Hon är 85 år och bär en klassisk marinblå dräkt med gröna inslag, han är 27 med långa ostyriga lockar och en rockig t-shirt med Håkan Hellströmtryck. Vid första anblick är kyrkvärdarna Kerstin Cederwall och Tobias Palmberg ett omaka par, men i deras förtroendeuppdrag blir olikheterna något som berikar och de finner stor glädje i att arbeta tillsammans.

Kerstin Cedervall besitter en stor kunskap om sin kyrka efter närmare 30 år som kyrkvärd, en kunskap som hon gärna för vidare. När nattvardsbordet ska dukas passar hon på att undervisa sin parhäst

– Vet du Tobias, jag fortsätter som kyrkvärd ett år till så du slipper mig inte ännu på ett tag, meddelar Kerstin när Tobias anländer till Sofiakyrkan i Jönköping där vi bestämt träff för ett samtal kring kyrkvärdskapet då och nu.

Tobias spricker upp i ett leende och gör tummen upp.

Det är tydligt att de båda kyrkvärdarna trivs i varandras sällskap och att de kompletterar varandra på ett bra sätt.

För som kyrkvärd arbetar man i par. I Sofiakyrkan finns det åtta kyrkvärdar, och lika många gudstjänstgrupper som leds av kyrkvärdarna. Det betyder att Kerstin och Tobias verkar som kyrkvärdar var fjärde söndag. En bra ordning, tycker de.

– Tidigare var vi bara fyra kyrkvärdar som hade varannan söndagsgudstjänst. Nu är det inte lika uppbundet, om man till exempel skulle vilja resa bort eller gå i någon annan av församlingens kyrkor, berättar Kerstin.

Hon har haft uppdraget som kyrkvärd i närmare

trettio år. Hon har hjälpt till på olika sätt i kyrkan så länge hon kan minnas, gått i söndagsskolan, lett Ansgarsjuniorer och andra ungdomsgrupper och suttit med i både kyrkoråd, kyrkofullmäktige, kyrkonämnd och kyrkogårdsnämnd. 1987 blev hon tillfrågad att vikariera för en kyrkvärd som blivit sjuk och två år senare blev hon själv vald till kyrkvärd. Något hon kände sig mycket glad, tacksam och ödmjuk över. Även Tobias har ett långt engagemang i kyrkan. Bland annat har han varit konfirmandassistent i tolv år och suttit med i en gudstjänstgrupp. Han ställde också upp i höstens kyrkoval i Jönköpings pastorat och fick femte flest kryss på Posk:s lista.

– När jag fick frågan om att bli kyrkvärd kändes det som ett naturligt steg. Det känns fint att få representera sin församling på det viset, säger Tobias.

Vi förflyttar oss till sakristian, där Kerstin och Tobias ska duka nattvardsbordet inför morgondagens veckomässa. Kerstin tar tillfället i akt att undervisa Tobias om kyrksilvret och varifrån det kommer.

– Det är viktigt att kunna sin kyrka. Kyrkan är mitt hem och det ska jag känna till, därför måste jag läsa på och sätta mig in i kyrkan och dess historia, säger Kerstin som ofta har guidat olika grupper.

12

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

– Vi fungerar bra tillsammans och trivs ihop. Vi kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Kerstin Cedervall och Tobias Palmberg som är kyrkvärdspar i Sofiakyrkan i Jönköping.

vill göra plats för yngre. De tycker båda att det är ett fint uppdrag, som de sätter stort värde på.

– Det är ett förtroendeuppdrag som ger glädje och trygghet och det känns väldigt fint att bli tagen i anspråk, säger Kerstin.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

Att ha blick för kyrkan och kunna lösa oväntade situationer på ett värdigt sätt är något annat som hon tycker är viktigt. Tobias lyfter fram att det är viktigt att tänka på att kyrkvärden representerar sin församling.

– Kyrkvärd är jag inte bara vid söndagsgudstjänsten, utan hela tiden. Jag tror att det ibland kan vara lättare att komma till oss kyrkvärdar om man har någon synpunkt.

Det är viktigt att vi lyssnar och utifrån det vi hör och ser kommer med förslag på sådant vi skulle kunna göra annorlunda. Och sedan inte är rädda för att testa, menar Tobias.

Kyrkvärd – ett gammalt uppdrag Ursprungligen gällde kyrkvärdsuppdraget att tillsammans med sockenprästen ha gemensamt ansvar för församlingens kyrka och dess egendom. Nu handlar kyrkvärdens uppdrag främst om uppgifter som rör församlingens gudstjänstliv.

Kerstin, som har det längre perspektivet, kan se att

kyrkvärdens roll har förändrats över tid.

– Det har fördjupats och vi har fått fler uppgifter. Vi får påverka mer och vara med och forma gudstjänstens innehåll, säger hon.

Det tydligaste exemplet är arbetet med gudstjänstgrupperna. Tisdagen före ”sin” gudstjänst samlar Kerstin och Tobias sin gudstjänstgrupp då de förutom att gå igenom praktiska frågor och bestämma vem som läser texterna och ber förbönen, även går igenom texterna som prästen ska predika utifrån.

– Då får vi komma med tankar och frågor som kan inspirera inför söndagens predikan. Prästen säger inte så mycket då, utan svaren på våra frågor får vi ofta i predikan, säger Kerstin.

Redan från 300-talet, det vill säga då kristendomen blir tillåten i romarriket, finns dokumenterat att människor hade uppdrag som påminner om att vara kyrkvärd. Uppdraget handlade om att vårda församlingens tillgångar och gemensamma egendom. I de svenska medeltida landskapslagarna finns reglerat hur man ska välja och utse kyrkvärdar.

Ordet kyrkvärd har inget med värde eller värdskap att göra utan går tillbaka till ordet vara i en gammal betydelse av att ta till vara, det vill säga skydda, bevara.

Enligt kyrkoordningen ska det finnas minst två kyrkvärdar i varje församling och en av kyrkvärdarna ska tillsammans med kyrkoherden ha ansvar för kyrkans inventarier.

Kyrkvärdarna, tillsammans med präst och musiker, har ett ansvar för den gudstjänst de medverkar i. Ofta medverkar kyrkvärdarna i gudstjänsten med att till exempel läsa bibeltexter. Det finns inget som hindrar att även andra medverkar i gudstjänsterna med textläsning med mera.

Tobias har tagit på sig att vara kyrkvärd i fyra år, och kan tänka sig att fortsätta – om livssituationen til�låter. Kerstin tänker lämna uppdraget om ett år, då hon

13

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Församlingsråd

– en injektion i församlingslivet Max Wigren, Annika Tengel och Alf Johansson i Mönsterås pastorat vill skapa ett fritt samtalsklimat och öppna upp för kreativitet och nytänkande i församlingsråden.

Två församlingsråd håller just nu på att ta form i Mönsterås pastorat. Här ser man på församlingsråden som en möjlighet att hitta nya former som frigör kreativitet och nytänkande.

– Rätt använt kan församlingsråden bli en injektion i församlingslivet, säger kyrkoherde Alf Johansson.

I Mönsterås pastorat befinner man sig ännu i ett begynnelseskede i processen med att formera församlingsråd. Några formella delegationer finns inte ännu, men tankar och idéer finns.

Pastoratet består av två församlingar, Mönsterås församling med cirka 5 200 medlemmar, och Fliseryds församling med omkring 1 300 medlemmar. Här har man valt samma modell för båda församlingsråden, med åtta ordinarie ledamöter och fyra ersättare samt kyrkoherden, och med en tvåårig mandatperiod.

– Formerna är ju betydligt mer flexibla än de varit tidigare och det kan se olika ut både mellan och inom olika pastorat. Här valde vi tvåårig mandatperiod dels för att det här är helt nytt och vi vill utvärdera efter två år, men också för att attrahera yngre personer som kan ha svårt

Församlingsråd Församlingsrådet är församlingens styrelse och utses av kyrkofullmäktige – det högsta beslutande organet i pastoratet. Det består av minst fyra ledamöter samt kyrkoherden, som är självskriven ledamot men som inte får vara ordförande. Församlingsrådets huvudsakliga uppgift är att arbeta med sådant som relaterar till gudstjänstlivet. Kyrkorådet har möjlighet att delegera fler frågor till församlingsrådet.

Församlingsråden har ersatt församlingskyrkoråd i pastorat.

14

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Fliseryds kyrka t.v. och Mönsterås kyrka t.h.

Här har man valt samma modell för församlingsråden, men det finns en stor flexibilitet vad gäller antalet ledamöter, mandatperiod och delegationer från kyrkoråd.

Till exempel behöver ledamöterna inte stå med på någon lista. Det går också bra att engagera sig i en annan församling inom pastoratet än den man är bosatt i.

Foto: Maria Brynielsson

att binda upp sig i fyra år framåt, berättar kyrkorådets ordförande Annika Tengel.

Man valde också att ha lika många ledamöter i båda församlingsråden, trots församlingarnas olika storlek.

– Vi har inte haft svårt att fylla platserna och ser ingen anledning att minska ner antalet ledamöter. Vi vill att många ska vara delaktiga och att många av besluten ska kunna fattas i det lokala, menar Annika Tengel.

heter, och att ta tillvara alla goda sidor som finns, säger Max Wigren.

Kyrkoherde Alf Johansson talar om församlingsråden

som en ”injektion” i församlingslivet. Med färre ”tunga” beslutsärenden och större utrymme att tänka kring församlingslivet än de tidigare kyrkoråden haft, ser han goda förutsättningar för att öppna upp för nytänkande och kreativitet.

– Vi ska vara noggranna med det formella, men vi har också ett guldläge att bryta ner de ”onödiga” formaliteterna. Att lämna sammanträdesbordet, ha högt i tak och ta ut svängarna på vägen och sedan - när det är dags att fatta beslut – kanske sätta oss ned vid sammanträdesbordet igen och dra ihop trådarna, säger han.

Han ger som ett exempel att vid kyrkkaffet ta upp en fråga med den gudstjänstfirande skaran, berätta om hur församlingsrådet funderar och lyssna av vad medlemmarna tycker.

– Den nya ordningen med församlingsråd skapar frihet och ökad demokrati om vi tar vara på möjligheterna som ges. Vi sätter själva gränserna för hur mycket vi vill öppna upp, säger Alf Johansson.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

Ännu är det inte klart hur delegationerna från kyrkorådet till församlingsråden ska se ut. Men intentionen är att församlingsråden ska få mandat att utföra fler uppgifter än de som redan ingår i uppdraget – och att skicka med en pengapåse som församlingsråden förfogar över.

– Det kan finnas en risk att verksamhetsfrågorna drunknar i alla andra ärenden i kyrkorådet. Dessutom är det är viktigt att ta tillvara kompetensen som finns i församlingsråden, säger Annika Tengel.

Hon och Max Wigren, som är ordförande i Fliseryds församlingsråd, lyfter fram vikten av att nu i uppstartsskedet ta tid att lära känna de nya församlingsråden ordentligt. I båda församlingsråden är ungefär hälften av ledamöterna nya som förtroendevalda.

– Det är viktigt att se vilka erfarenheter människor har med sig, både från sitt liv i vardagen och kyrkliga erfaren-

15

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Det bästa

med att vara förtroendevald Vi ställde dessa två frågor till några av våra förtroendevalda:

Vad ger det dig att vara förtroendevald? ________________________ Vad är det roligaste du gjort som förtroendevald?

Läs här bredvid vad de svarat!

Elsie Håkansson, Värnamo Att ha fått förtroendet och blivit vald känns både stort och ansvarsfullt. Det gör mig ödmjuk men det ger mig också mod och inspiration. Arbetet leder till att man blir bättre insatt och får mer insyn i Svenska kyrkans organisation och arbete.

Det är roligt att få chans att vara med och påverka.

Resan till Lettland där vi i kyrkorådet fick etablera kontakt med den evangelisk-lutherska kyrkan i Madona, som nu är vår vänförsamling.

Roligt, berikande och nyttigt. Vi lever under så olika förhållanden och ändå är det så lätt att känna djup gemenskap.

16

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Bengt Strandh, Tingsryd Jag vill dela med mig av min erfarenhet som tidigare anställd som kyrkvaktmästare i 27 år. Jag känner att jag har mer att ge och det ger mig något tillbaka.

När vi gjorde en utbyggnad av kyrkogården och renovering av kyrkan på 1990-talet. Då var jag både förtroendevald och anställd, som man fick vara då. Nu vill jag bidra till att Tingsryds pastorat ska kunna växa.

Martina Löwenham, Skillingaryd Jag hoppas att det kommer att ge mig en kyrka och församling som jag trivs i. Att jag ska få vara en del av att utveckla vår kyrka till det bättre. Rent personligt ger det mig en känsla av tillhörighet och att vara värdefull och utvald.

Det roligaste var att bli vald och få det förtroendet från församlingen och från nomineringsgruppen. Jag har inte hunnit med så mycket ännu, men det känns roligt att få vara med och påverka.

Börge Nielsen, Alvesta Jag vill gärna vara delaktig i utvecklingen av församlingen. Det är viktigt att ha en väl fungerande kyrka.

När vi bildade Alvesta nya församling startade vi en nomineringsgrupp som täckte hela den nya församlingen. Då var jag med och drog igång den nomineringsgruppen.

Birgitta Nilsson, Barnarp-Ödestugu Ett roligt engagemang i en miljö där jag känner mig trygg. Jag står till ”allmänhetens” förfogande när det gäller kyrkan.

Att bli tillfrågad om jag ville vara kyrkvärd. Genom att jag fick frågan kände jag mig bekräftad.

17

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Under tre lördagar i januari-februari hölls upptaktsdagar för förtroendevalda i Nybro, Jönköping och Växjö.

Omkring 500 personer deltog under dagarna, som innehöll en presentation av biskopens ämbetsberättelse för lekmän, inspirerande föreläsningar och informationspass. Här ser du bilder från dagen på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö.

Upptaktsdagar för förtroendevalda

18

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

19

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

utmaning

Kyrkorådets

andliga ansvar Enligt kyrkoordningen ska kyrkorådet ha ansvar och omsorg om församlingslivet. Tar kyrkorådet det ansvaret eller blir kyrkorådet ”bara” en styrelse som alla andra i större föreningar och kanske aktiebolag?

församlingslivet inte påverkas så mycket. Ett bra exempel är att minska kostnader för uppvärmningen av våra kyrkor och övriga lokaler för att på så sätt kunna prioritera församlingsverksamheten.

De kanske allra viktigaste besluten som kyrkorådet fattar berör anställningar och övriga personalfrågor.

Personalen är väldigt viktig för vår verksamhet och är de som tillsammans med de viktiga frivilliga medarbetarna leder den dagliga verksamheten och möter de människor som söker kyrkan. Att anställa rätt personer och att ge både de anställda och frivilliga bästa förutsättningar är ett mycket viktigt sätt för kyrkorådet att ta sitt andliga ansvar och ha omsorg om församlingslivet.

När jag efter många år som ordförande i kyrkorådet snabbt tänker på de kallelser jag gjort så dominerar frågor kring personal, fastigheter och ekonomi vilket jag tror det gör i de flesta styrelser som driver en verksamhet i samma storlek. Det som avviker är att det i slutet på kallelsen kommer gudstjänstplanering och fria kollekter vilket då ger lite hopp om vårt andliga ansvar. När jag funderar en gång till inleder vi alltid kyrkoråden med en liten andakt och det gissar jag är ganska sällsynt i andra icke kyrkliga styrelser men är kanske inte så mycket till omsorg om församlingsverksamheten.

Tittar man dock lite djupare på ärendena så hoppas jag att det andliga ansvaret blir betydligt tydligare. Varför underhåller vi exempelvis våra lokaler och bygger om dem så de blir så pass ändamålsenliga för vår verksamhet som möjligt med hänsyn taget till de regler myndigheterna sätter upp? Jo vi gör ju detta för att verksamheten ska kunna bedrivas på bästa sätt och att folk som besöker våra kyrkor ska känna sig hemma och uppleva andligheten.

Många kyrkorådsledamöter är ju också engagerade på annat sätt i församlingen som exempelvis

kyrkvärdar och körsångare vilket ger ett extra engagemang för församlingslivet.

Sammanfattningsvis så tycker jag att omsorgen om församlingslivet går som en röd tråd genom allt som kyrkorådet har att besluta om och att kyrkorådets ledamöter har ett engagemang och intresse av att det viktiga församlingslivet värnas.

Årets kanske viktigaste återkommande beslut är

budgeten för kommande verksamhetsår som kyrkorådet lägger fram ett förslag på till kyrkofullmäktige. De ekonomiska förutsättningarna har blivit allt tuffare och jag upplever att det allt mer handlar om att prioritera de resurser som finns. I budgetarbetet har kyrkorådet ett stort ansvar att prioritera församlingslivet så långt det är möjligt och istället spara pengar inom områden där

Magnus Ahlström, tidigare kyrkorådsordförande i Villstads församling

20

FÖRTROENDEVALD

Stiftsliv – nummer 1 2014

Från Vänstiften

Costarikanska lutherska kyrkan (ILCO)

stärkt i sitt uppdrag

genom intern process

Inom ramen för vår kyrkas 25-årsjubileum genomförde vi i Costarikanska lutherska kyrkan en omfattande utvärderingsprocess som vi kallade “Delaktig och strategisk planering”. Den möjliggjorde dels en utvärdering av de verksamheter som kyrkan, sedan den grundades, arbetat med för att stödja utsatta sektorer i samhället. Dels utvecklandet av en plan för det pastorala och diakonala arbetet för framtiden.

Det vi här strävade efter var en process i samma anda

som Lutherska världsförbundet i Latinamerika och Karibien givit uttryck för, nämligen: ”Kyrkan behöver kritiskt granska hur den lever sitt uppdrag och undersöka ifall resurserna för uppdraget finns tillgängliga lokalt. Den behöver också söka nya möjligheter och resurser, och även de samarbetspartners som krävs för att på bästa sätt kunna tillvarata desamma.”

En första fas som innebar att gemensamt fastställa, bedöma och uttrycka kyrkans uppdrag. En andra fas där vi tillsammans identifierade och sammanställde vad vi var överens om och var det fanns meningsskiljaktigheter. Och så en sista fas som gick ut på att hela kyrkan lade upp en plan för de närmast kommande åren, med nya mål, strategier och konkreta verksamheter.

Processen initierades i mitten på 2012 och pågick

under ungefär ett år. Den innebar en värdefull möjlighet till lärande för alla inblandade, såväl för församlingarna och dess lokala ledning, som för hela den anställda personalen. Inte minst handlade de nya insikterna om att upptäcka och förstå vilket stort arbete vi faktiskt lagt ned under de år som gått. Men också att bättre få syn på såväl egna svagheter som styrkor, samt vilka möjligheter kyrkan har att fortsätta tjäna Kristus i Costa Rica.

Delaktighet, dialog och transparens har på ett särskilt sätt kännetecknat den här processen. Med i arbetet fanns bland annat deltagare från kyrkans kvinnoarbete, ursprungsbefolkningen, ungdomar, hbt-personer, imigranter, hiv-positiva men också ledare från det civila samhället och fackföreningsrörelsen – alltså både medlemmar i kyrkan samt representanter för de olika grupper som kyrkan har särskilt riktade verksamheter med. Tillsammans uttryckte vi en gemensam vilja att fortsätta bygga en profetisk och mångfaldig kyrka utan murar vars engagemang i hög grad rör rättvisefrågor och att hålla hoppet om en bättre värld levande.

Utvärderings- och planeringsprocessen innehöll

tre grundläggande moment:

Vi vill avslutningsvis uttrycka vår tacksamhet till vår syster, Svenska kyrkan, de lutherska kyrkorna i USA och Tyskland, den tyska biståndsorganisationen Brot fur die Welt samt Lutherska världsförbundet för deras bidrag och stöd. Tack vare oss alla har vi nu en kyrka som blivit starkare, känsligare och mer hållbar.

Abel Moya Gómez Präst i ILCO, ansvarig för det diakonala arbetet

21

FÖRTROENDEVALD

Boktips

Stiftsliv – nummer 1 2014

UPPDRAG FÖRTROENDEVALD – boken som rustar förtroendevalda för uppdraget i Svenska kyrkan av Kerstin Alberius, Jerker Alsterlund, Johan Dalman, Gunnar Edqvist, Christina Grenholm, Fredrik Modéus, Anna von Malmborg och Maria Ottensten med flera. ”Ansvarsglädje” – heter ärkebiskop Anders Wejryds inledning till boken. Han citerar diakon Greta Ekelins bön: ”Endast de verktyg som används blir följsamma och tjänliga: Herre, använd mig! Låt krafter och övriga gåvor växa så att de räcker till.”

Låt krafter och övriga gåvor växa …!

Krafter och övriga gåvor växer när de får kunskap och näring.

UPPDRAG FÖRTROENDEVALD rustar – ger kunskap och näring – i uppdraget att vara förtroendevald i Svenska kyrkan. För det är någonting speciellt att vara förtroendevald just i kyrkan.

Det innebär inte bara en kallelse till sammanträden utan det är också ett svar på dopets kallelse att vara lärjunge. ”När vi sitter där runt sammanträdesbordet är det ju inte för att vi valt varandra, inte för att vi tror att just vi skulle kunna fungera så bra tillsammans, inte ens kanske för att vi får betalt för att vara där. (Det är olika i olika församlingar.) Vi sitter där för att vi har blivit utvalda! Utvalda av Jesus, genom att bli utvalda av församlingsborna. Vi har inte valt varandra, utan blivit utvalda!”

Det ryms mycket i tvåhundra sidor men boken är lättläst och tydlig. Den innehåller fakta, lagar, bestämmelser, paragrafer och annat som är viktigt och nyttigt att veta. Det finns någonting för alla! Också för dem som har varit med länge! UPPDRAG FÖRTROENDEVALD innehåller inte bara ”hårdvara” utan inbjuder också till att reflektera själv om Gud, om tron, om kyrkan, uppdraget. Det finns samtalsfrågor och övningar som kan stimulera, ge nya perspektiv och infallsvinklar. Ansvar behöver inte vara bara tungt och allvarligt. Det finns mycket som är roligt och inspirerande i uppdraget! Jag tror även att samtalen och övningarna kan locka fram goda skratt och aha-upplevelser och vidga och fördjupa förståelsen för kyrkan och för varandra.

Ingen orkar eller kan allt ensam men med samlade krafter och gåvor kan vi ta ansvar för uppdraget – ANSVARSGLÄDJE!

Tips på liknande bok: EN BOK OM MEDARBETARSKAP Medverkande skribenter är Fredrik Hedlund, Bertil Johansson, Ann-Katrin Tideström, Åsa Nyström, Hannah Kroksson, Sara Jacobsson Grip och Cecilia Wadstein. ”Ideellt arbete kräver övning. Det ställer stora krav på de anställda att öppna och släppa in. Och det krävs hänsyn och respekt av oss som vill komma och vara med också.”

… så att de räcker till.

UPPDRAG FÖRTROENDEVALD rustar förtroendevalda i uppdraget i Svenska kyrkan men jag rekommenderar boken till alla som är intresserade av att lära sig mer om Svenska kyrkan.

Boken vill bidra till att ge en bredare syn på medarbetarskap i Svenska kyrkan. Medarbetare i församlingen är många fler än de anställda. Det är alla de som vi arbetar tillsammans med: körsångare, förtroendevalda, kyrkvärdar, deltagare i gudstjänstgrupper …

Boken slutar med Då var det bara resten kvar då!

Att hålla ihop vanlig mänsklig klokskap, rationella överväganden, förhandlingar och kompromisser med förundran över att Guds vishet ibland ser alldeles annorlunda ut, är en god grund för alla beslut som ska tas de kommande fyra åren! Guds välsignelse i det uppdraget!

Ur boken: ”I sin roll ingår man i ett ”representantskap” i relation till församlingens alla människor. Man representerar ett sammanhang, Svenska kyrkan lokalt, och då måste det betraktas som viktigt att känna stolthet och samhörighet i detta sammanhang.”

Hanna Thärnold

Jag hoppas att boken kan inspirera till att reflektera vad medarbetarskap betyder och hur medarbetarskap i Svenska kyrkan kan utvecklas och förändras, i teorin och framför allt i praktiken.

Hanna Thärnold

Har du egna boktips? Det kommer alltid att finnas en sida med boktips i Stiftsliv. Har du tips på någon bok som du tycker att vi borde rekommendera? Maila ditt tips till stiftsliv@svenskakyrkan.se.

22

Stiftsliv – nummer 1 2014

Anmälan

Välkomna att anmäla er sommaröppna kyrka till Växjö stifts uppskattade broschyr Vägen till kyrkrike! Nytt för 2014 är att de som anmäler sig till Kyrkans tidnings Sommarkyrkoguide inte automatiskt kommer med i Vägen till kyrkrike. Därför krävs en egen anmälan till Växjö stift.

till Vägen till kyrkrike!

I FOLDERN ”Vägen till kyrkrike 2014” presenterar Växjö stift kostnads-

fritt de kyrkor som valt att anmäla att man håller kyrkdörren extraöppen under sommarmånaderna. Vi presenterar även pilgrimsleder och reservat i stiftet. Kyrkorna måste inte nödvändigtvis ha några aktiviteter utan det räcker att de är öppna för allmänheten.

rkan!

Vi syns i ky

FÖR ATT MEDVERKA gäller anmälan till Växjö stift senast den 21 mars

och vårt enda krav är att kyrkan håller öppet varje veckodag under minst en sammanhängande vecka under perioden 1 juni–31 augusti.

ANMÄLAN sker direkt till Växjö stift genom ett formulär på intranätet: internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift. Nytt för 2014 är att de som anmäler sig till Kyrkans tidnings Sommarkyrkoguide inte automatiskt kommer med i Vägen till kyrkrike. Därför krävs en egen anmälan till Växjö stift.

70

pna aröp somm KOR

KYR

rkrike

vägen till ky

1

Växjö Dioces e Past anD

Present

This book is a popular descr iption of the and life of the history Diocese of Växjö from of St Sigfrid the time to phical area cover the present day. The geogratoday and the ed is that of the diocese as it is emphasis is on developm later centuries ent in the to give the backg multifaceted round to today church life ’s in Växjö of thirteen dioce ses in the Churc Diocese, one h of Sweden.

Stimulated partly by the link of Oxford, but also with with the Diocese contacts and other intern visito ational lation and upda rs to Växjö in mind, this transte of Göran stift i historia Åberg och nutid’ make ’s book ‘Växjö and eventful story of Växjö s the fascinating to a much wider Diocese availa constituency. ble

Göran Åbergs bok ”Växjö stift i historia och nutid” har översatts till engelska. Vid nyår utkom boken med engelsk översättning, med den motsvarande titeln ”Växjö Diocese Past and Present”. Det är Michael Nunn i Oxford som gjort översättningen och merparten av upplagan har nu skeppats över Nordsjön för att distribueras i vårt engelska vänstift. Boken kommer också att kunna användas i kontakterna med Costa Rica och Tyskland, samt i många andra internationella sammanhang.

Väx jö stiftsh istorisk a Boken är något uppdaterad från den senaste svenska utgåvan från 2007. sällsk aP The author, Doct Åberg is Assoc or of Theology Göran iate Professor History at Lund of Church University and viously a lectu was prerer Jönköping Unive in Religious Studies at rsity. He has been active as an elected lay Church of Swed representative in the en at local, regio national level nal and for many years .

Växjö dioce se Past and Present

Växjö dioce se Past and Present

Front cover illustr of Växjö Cathe ations: the twin spires dral and the coat of arms medieval of the Bisho p of Växjö, the cathedral and the diocese, as redesigned in 1966 by the Olof Kälde. The Uppsala artist Bengt coat of arms three severed comprises heads in silver , two and one below , on a red field, above mitre above with a and a bishop’s crook behind.

It was used as the offici al logo Diocese betw een 1996 and of Växjö ter which it 2005, afwas replaced by the logo the Church of of Sweden with the addition of the name of the dioce se. The on the back cover is of Urshu picture in southern lt church Krono representative berg County, which is of the third of the churches in Växjö diocese built or rebuilt in the neo-classi cal style.

Göran ÅberG

Stiftshistoria nu på engelska

2013

Kontaktperson för Vägen till kyrkrike är Emma Johansson, informationsassistent, emma.k.johansson@svenskakyrkan.se, tel 0470-77 38 50.

ISBN 978-91-861

44-29-6

Boken, både den svenska och den engelska, kan beställas hos ordföranden i Växjö stiftshistoriska sällskap, Lars Aldén. Telefon: 0470-279 27, 0730-62 12 05

Notiser

9 789186 144296

Göran Åber G

”Särskrivning” blev nätsnackis Varbergs församling gjorde i samband med kyrkovalet en medveten särskrivning, där en pärm fick rubriken ”FÖR TROENDE VALDA”. En bild av rubriken har nu blivit en ”nätsnackis” och diskuterats på olika sociala medier samt i lokal media. Lotta Åberg, administrativ chef i Varbergs församling, är glad för uppmärksamheten.

Växjö stifts nyhetsbrev förnyas Du som prenumererar på Växjö stifts digitala nyhetsbrev Stift & blandat kommer under våren att få information om att nyhetsbrevet ska förnyas. Det nya nyhetsbrevet kommer att ge möjlighet att rikta information, så att inte all information går till alla.

– Det är härligt att det har blivit en diskussion, både om trosfrågor och om svenska språket, säger hon till Hallands Nyheter.

– Våra prenumeranter kommer att behöva anmäla sig på nytt för att få nyhetsbrevet, berättar Maria Kenstam, kommunikationsstrateg på Växjö stift. Det är för att prenumeranten kommer själv kommer att få ange vilka områden som man är intresserad av. På så sätt kommer den som prenumererar att få det han eller hon är intresserad av.

Det gamla nyhetsbrevet Stift & blandat kommer att gå i graven i början på sommaren. Du som ännu inte prenumererar på Stift & blandat, kan anmäla ditt intresse till sara.peterson@svenskakyrkan.se.

23

Avsändare:

Box 527, 351 06 Växjö

utsikt från östrabo En fastän många

i nästa nummer av

Tema:

Kyrkobyggnader Tidningen kommer i början av juni.

Vad är en församling? Det finns 176 församlingar i Växjö stift. Själv bor jag på Östrabo i Växjö stads- och domkyrkoförsamling. En församling är alltså ett geografiskt område men vad är en församling mer än det?

Kyrkoordningen kan ge oss svar på frågan. Församlingen är det lokala pastorala området och församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Det är nog ganska inpräntat hos oss som på olika sätt är engagerade i kyrkan.

Men det finns ytterligare svar och det finns i Svenska kyrkans bekännelseskrifter. I den Augsburgska bekännelsen, som ingår där, sägs det om kyrkan att den är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Om man vill gå ännu ett steg för att se vad en församling är slår man lämpligen upp sin Bibel. Men där hittar man ingen paragraf eller artikel med en definition av församlingen. Det man hittar är många bilder av vad en församling är. Ett träd, en Guds åker, en kropp. När Paulus och andra beskriver församlingen så blir det ofta i bilder med det som växer och lever.

Detta nummer av Stiftsliv handlar om att vara förtroendevald i vår kyrka och i församling.

Tre lördagar i rad i början av året har vi haft samlingar för förtroendevalda i stiftets församlingar. Närmare 500 förtroendevalda har deltagit i dessa samlingar. Och det finns åtminstone tre gånger så många sammanlagt i stiftet. Det är många som delar på många uppgifter.

Paulus skriver om detta, att det i församlingen finns många uppgifter och att vi alla är kallade att använda de gåvor vi fått. Församlingen är en kropp med många lemmar där de olika lemmarna är en enhet och varje lem har sin uppgift.

Detta är en fin bild av församlingen och en fin bild att ha med sig när man arbetar i kyrkoråd och församlingsråd. Vi är tillsammans en levande gemenskap där var och en har en uppgift och betydelse och där vi låter alla olika gåvor hos varandra komma till användning. Om vi i kyrkoråden och församlingsråden ser på oss själva som en levande gemenskap där vi skapar något tillsammans får det säkert betydelse för församlingen.

Och kom ihåg att den som vill vara stor bland er ska vara de andras tjänare.

Jan-Olof Johansson, biskop