Stiftsliv nr1 2003 Tema kyrkoval

1/2013

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift.

Lokalt engagemang gav högre valdeltagande 4-5 Ung och förtroendevald

12

Mycket på gång runt kyrkovalet

15

Tema: Kyrkoval 2013

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Ett viktigt uppdrag

ledaren Frågor som har känts viktiga för mig är:

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan betyder att man fått ett förtroende, ett uppdrag som man ska förvalta på bästa sätt.

När jag fick uppdraget som förtroendevald, var min första fundering vad vill och vad kan jag göra, vad är mitt uppdrag, vad kan jag påverka, det var en stor utmaning.

Det första var att skaffa kunskap om Svenska kyrkans organisation, verksamhet, vardag och arbete både i församling och på stiftsnivå. (Ingen enkel organisation, men som förhoppningsvis blir något tydligare efter den 1 januari 2014.) Församlingen är den primära enheten med de grundläggande uppgifterna, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och misson.

•

•

•

•

•

•

Det är viktigt att förstå sin roll och uppgift som förtroendevald, att besluta om mål och inriktning. Det är sedan de anställdas uppgift att se till att den dagliga verksamheten bedrivs i enlighet med fattade beslut och i överensstämmelse med antagna mål och riktlinjer.

Uppdraget spänner över stora områden, församlingsverksamhet, ekonomi, arbetsgivarfrågor, begravningsverksamhet, strukturfrågor, med mera. Beslut som kan vara både svåra och obekväma att fatta, men nödvändiga för kyrkans framtid.

Att få fler delaktiga i kyrkans verksamhet, till exempel fler frivilligarbetare.

Vi måste hitta nya mötesplatser för att nå olika åldersgrupper, till exempel barn och ungdomar.

Det är viktigt att lyssna på önskemål från församlingsbor och personal.

Ett tydligt ledarskap är en förutsättning för god arbetsmiljö och en fungerande verksamhet.

Förtroendevalda på alla nivåer måste samarbeta, det behövs en bättre VI-känsla för att stärka helheten i Svenska kyrkan.

Som förtroendevald har man också ett ansvar för att delta i gudstjänstlivet.

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan är ett intressant och lärorikt uppdrag. Jag önskar att fler är beredda att engagera sig som förtroendevalda och vara med och föra vårt kristna arv vidare.

Svenska kyrkan är en demokratisk organisation, där alla som är medlemmar har möjlighet att göra sin röst hörd. Att rösta den 15 september är ett bidrag till att stärka Svenska kyrkan som en levande folkkyrka.

”...vad vill och vad kan jag göra, vad är mitt uppdrag, vad kan jag påverka...”

DIN RÖST ÄR VIKTIG – GÅ OCH RÖSTA! Britt-Mari Andersson ledamot i Västra Torsås församlings kyrkoråd och i stiftsstyrelsen

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2013 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx Ansvarig utgivare Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTION Maria Kenstam, Katarina Toll Koril och Erik Sidenvall PRENUMERATION Stiftsliv sänds till kostnadsfritt till alla anställda och förtroendevalda som finns registrerade i organisationsregistret Kyrksam. Övriga anmäler intresse till Stiftslivs adressregister, stiftsliv@svenskakyrkan.se, 0470-77 38 02 GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Magnus Aronson PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 6 200 ex www.svenskakyrkan.se/växjostift MILJÖ Stiftsliv är en Svanenmärkt trycksak, tryckt hos ett Svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt Svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC-systemet. internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

2

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Hallå där!

1/2013

För dig

. an, Växjö stift Svenska kyrk gerad inom ideellt enga anställd eller roendevald, som är fört

Hur tänker du kring ditt namnförslag Stiftsliv?

Jag läste om konceptet till tro med bilden på trädet som symbol för livskraft – och utan liv ingen stam (stift) och inga grenar (församlingar)!

Då kom jag att tänka på att namnet Stiftsliv på vår tidning ska visa på att gemenskapen ska leva i vårt stift och våra församlingar, så att vi tillsammans och med glädje kan utföra vårt viktiga uppdrag.

agemang Lokalt enegvaldeltagande

4-5

gav högr

ld

rtroendeva

Ung och fö

12

gång runt Mycket på rkovalet ky

Vad tycker du kännetecknar en levande församling?

15

L 2013

OVA TEMA: KYRK

Välkommen

att ta del av vår nya stiftstidning!

I din hand håller du nu den tidning som ges ut till anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare i Växjö stift. I många år har tidningen hetat Missivet, från och med nu heter den Stiftsliv.

Tidningen kommer, som tidigare, att ha teman varje gång för att ge möjlighet till fördjupning inom olika områden. Den kommer också att innehålla några nya delar som finns med varje gång. Exempel på det är boktips, notiser och biskopens ”Utsikt från Östrabo”.

Med det här numret hittar du också vår utbildningskatalog för januarijuni 2014. Nästa utgåva av utbildningskatalogen kommer i december och gäller då för juli-december 2014.

Redaktionen tar gärna emot tips och kommentarer på tidningens innehåll!

Birgit Samefors, som var den som lämnade förslaget Stiftsliv som nytt namn på tidningen.

En levande församling är en gemenskap, som består av engagerade människor med en öppen och välkomnande attityd. Här tar man vara på varje människas unika kompetens och gåvor, så att församlingen kan komma i funktion, det vill säga blir levande.

Ur innehållet:

12-13

4-5 Svenska kyrkan har styrts på olika sätt genom tiderna. Här får du följa med från år1164 och fram till idag.

6-7

och sista ordet får...

Maria Kenstam Redaktör

20 3

15

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Annika Stacke tror att kyrkans existens i Lammhult är tätt sammanbundet med att människor går och röstar.

Lokalt engagemang gav högre valdeltagande Doften från varma, nygräddade bullar kittlar lockande i näsan när vi öppnar dörren och går in. Ett tiotal lammhultsbor i olika åldrar sitter runt fikaborden på caféet och trivs. Frågan är om vi kan finna svaret här, svaret på frågan varför Lammhult har högre röstdeltagande i kyrkovalet än snittet i övriga Sverige.

– Hmm, jag har alltid röstat i kyrkovalet, det är naturligt för mig.

Komminister Annika Stacke nickar instämmande, det här med att det är naturligt att rösta i kyrkovalet i Lammhult, kan vara en del av förklaringen.

– Här är tron en naturlig del i samhället, kyrkan är på plats, mitt i byn och det betyder något.

Men det höga valdeltagandet handlar naturligtvis inte bara om en inställning i samhället. Det ligger mycket hårt arbete bakom. Förutom arbetet som präst är Annika också förtroendevald och aktiv inom nomineringsgruppen Vägen på stiftsnivå. Eftersom Annika arbetar som präst i församlingen kan hon inte vara engagerad lokalt som förtroendevald. Men Annika har ändå en god insyn i hur arbetet sköttes inför det förra kyrkovalet. Semlorna och kaffemuggarna på bordet får maka på sig och ge plats åt några färgglada broschyrer. Den nomineringsgrupp som fick flest röster i Lammhult vid förra valet var Allians för kyrkans framtid i Aneboda, Asa och Bergs församling, den fick 73,7 procent av rösterna. Och Annika tror att foldern med en bild där alla som kandiderar finns med är tilltalande.

Med 16,8 procents valdeltagande i kyrkovalet ligger Lammhult betydligt högre än snittet i landet i övrigt där medeltalet ligger på 11 procent. Den genomsnittliga siffran för Växjö stift är 12,4 procent. Många av de mindre orterna i stiftet är mycket lika Lammhult i sin uppbyggnad, ändå har huvuddelen ett lägre valdeltagande än Lammhult. Orterna har ungefär lika många invånare, medelåldern på befolkningen är i stort densamma och folk arbetar på liknande arbetsplatser. Så frågan är då varför det ser annorlunda ut här i Lammhult? Ulrika Johansson, som arbetar på caféet, lägger vant upp två semlor på ett fat, samtidigt som hon funderar högt.

4

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

– Folk ser vilka som finns med på listan och kan känna igen dem, det är viktigt.

En annan sak som Annika tror är av betydelse för

det höga valdeltagandet i Lammhult är att kandidaterna i nomineringsgrupperna tillhör olika åldergrupper, här finns personer från 30-årsåldern till strax över 80 år.

Dessutom menar Annika att tydlighet är viktig, väljaren måste veta vad nomineringsgruppen står för och att det betyder något att man röstar i valet. Här i församlingen kämpar Allians för kyrkans framtid i Aneboda, Asa och Bergs församling för att den mögelskadade kyrkan i Berg ska öppna igen, en fråga som även engagerar den socialdemokratiska nomineringsgruppen.

– Folk vill ha kvar sin kyrka, därför är det viktigt att rösta. Den som inte röstar är likgiltig och med ett lågt deltagande är det lättare att exempelvis stänga kyrkan i Berg för gott. Det visar att ingen bryr sig ändå.

Och Annika Stacke, som arbetar i en lite mindre ort, tror att kyrkans existens i det lilla samhället är tätt sammanbundet med att människor går och röstar.

– Vill du ha kvar kyrkan i ytterområdena måste du tala om det. Att delta i valet blir en manifestation att du bryr dig om din kyrka.

Ninnie Johansson berättar att det är självklart att gå och rösta i Lammhult, något som såg helt annorlunda ut i Göteborg där hon bott i flera år.

av vardagen eftersom hans fru är engagerad som förtroendevald.

– Jag hänger med henne, för mig är det självklart att rösta.

Men Ninnie Johanson, som nyligen återvänt till sin hembygd efter att ha bott i Göteborg under flera år, tror ändå att invånarnas inställning till kyrkan är en av de huvudsakliga orsakerna till det höga valdeltagandet. En slags omätbar känsla, svår att fånga och ta på. Den bara finns där.

– Det är liksom självklart. Här röstar folk, kyrkan och tron betyder något och gör skillnad i samhället, säger Ninnie.

Text: Jessica Fritzson

Vårt samtal på det lilla caféet lockar fler fikagäster

att delta i diskussionen om kyrkoval. Och så finns den där, tydlig, även för mig, känslan av att kyrkan är något viktigt här, något som angår och berör. Herrarna vid bordet säger de alltid har röstat i kyrkovalet, Sven Olof Zackeusson lyfter eftertänksam sin halvfulla mugg och säger det är en fråga om moral.

– Att rösta är väl en plikt, är det inte så?

För hans kompis Kurt Andersson är kyrkovalet en del

Tips från Lammhult ålderspridning bland kandi• Stor daterna gör att fler röstar ut tilltalande material med • Dela tydligt budskap vad din nomineringsgrupp • Visa kämpar för för väljaren varför det • Förklara är viktigt att rösta, valet blir en manifestation att man bryr sig om sin kyrka som är engagerade i • Kandidater samhället och pratar med folk

5

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Tidslinje för hur beslut fattas i Svenska kyrkan 1164

Första ärkebiskopen i Uppsala. Sverige blir egen kyrkoprovins från att tidigare har lytt under ärkebiskopen i Lund.

1248

Skänninge möte.

Beslut om att det ska finnas ett domkapitel i varje stift. Domkapitlets roll är att sköta stiftet under en biskopsvakans samt välja ny biskop.

1436

1686

Riksdagen i Uppsala.

Den första ståndsriksdagen sammanträder.

Kyrkolag som bland annat återinför domkapitlen (som försvann i samband med reformationen).

Domkapitlen får ansvar för översyn över utbildning, att döma i äktenskapsmål, att anta inför prästvigning och utöva tillsyn över prästernas ämbetsförvaltning. Kyrkolagen reglerar även att det ska hållas årliga husförhör samt att prästerna ska föra folkbokföring över de boende i församlingarna.

1527

Reformationsriksdagen i Västerås. Steg tas mot brytning med romerskkatolska kyrkan.

1593 Omkr 1300

Landskapslagarna.

Tiohärads kyrkobalk (Smålandslagen) reglerar att det bland annat ska finnas kyrkvärdar valda i varje församling.

1863

Beslut om att inrätta ett kyrkomöte. När ståndsriksdagen avskaffas beslutas att inrätta ett separat kyrkomöte som ska höras innan riksdagen fattar beslut i kyrkliga frågor.

Består av 30 präster och 30 valda lekmannaombud. Sammanträder första gången 1868.

1874

Svenska kyrkans missionsstyrelse inrättas.

1918

Uppsala möte, reformationen fullföljd i Sverige.

1862

allmän och lika rösträtt för myndiga män och kvinnor införs i Sverige.

års kommunallag som reglerar församlingarnas styrelse.

Under 1600-talet

Sexmännen (lokala förtroendevalda) får större inflytande över den lokala kyrkliga förvaltningen. Sockenstämman granskade bland annat församlingens ekonomi och fattade beslut om hur man skulle ta hand om de fattiga i församlingen/ socknen.

Prästerståndet i riksdagen ska höras i kyrkliga frågor innan kungen fattar beslut.

1930

års församlingsstyrelselag. Obligatoriskt med ett kyrkofullmäktige om församlingen har minst 5000 invånare. Tidigare hade man kyrkstämma.

Kyrkoherden inte längre självskriven ledamot eller ordförande.

6

KYRKOVAL 2013

1936

års domkapitelslag. Beslut om att det inte bara ska vara präster i domkapitlet utan även lekmän.

1961

Växjö stift är först i Sverige med att införa stiftsting och stiftsråd för den icke lagreglerade kyrkliga verksamheten.

1963

Lekmän får rätt att rösta i biskopsval.

Stiftsliv – nummer 1 2013

1989

Ny organisation för stiftsnivån. Stiftsfullmäktige (väljs indirekt genom att församlingarna utser elektorer) och stiftsstyrelsen inrättas.

2000

Kyrkan skiljs från staten.

Kyrkolagen från 1992 ersätts med Kyrkoordningen. Direkta val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige, samfällighet och församling.

2014

1982

års kyrkomötesreform.

251 valda ombud (indirekt valda genom elektorer utsedda av pastoraten), prästerna har inga givna platser men kan väljas till ombud. Biskoparna mister sin rösträtt.

Nya regler kring församlingar och pastorat. Direktvalda kyrkofullmäktige i pastorat som väljer både kyrkoråd (styrelse för hela pastoratet) och församlingsråd (styrelse för församlingen).

Sammanställt av: Jens Linder, stiftsadjunkt 7

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Den demokratiska processen i förän och lokal. Förenklat uttryckt representerar och ansvarar prästen genom sin vigning och sändning av biskopen för kyrkans tradition och tro. Lekmännen står för, förutom det engagemang som deras tro utgör, det lokala kunnandet och de lokala traditionerna.

Hur val går till och vad som anses demokratiskt har förändrats genom århundraden. Ståndsriksdagen som tillkom på 1400-talet var i sin tid framåtsyftande och modern, idag anser vi det knappast som ett demokratiskt sätt att välja representanter till riksdagen. Valprocesser ändras under åren, också de i Svenska kyrkan, men det viktiga är att det finns en representation från församlingen.

”Valprocesser ändras under åren, också de i Svenska kyrkan”

Det är ett kännetecken för Svenska kyrkan att dess

beslutsstruktur utgörs av den så kallade dubbla ansvarslinjen eller som det numera kallas det gemensamma uppdraget. Detta innebär samverkan mellan prästerlig ämbetsförvaltning och i kyrkoval valda förtroendevalda.

Detta hör till den kyrkorättsliga traditionen i Svenska kyrkan och går tillbaka till ansvarsfördelning mellan präster och lekmän redan under medeltiden, det vill säga så länge det har funnits en kristen kyrka i landet. I styrandet av församlingarna har lekmän/förtroendevalda haft och har ett ansvar och inflytande. Detta gemensamma uppdrag kan ibland vara föremål för konflikter men grundas i en viktig teologisk insikt; att kyrkan på en gång är global

Genom kyrkomötesbeslutet hösten 2012 ändras delvis reglerna för hur vi väljer våra reprenstanter inom Svenska kyrkan. På valdagen kommer de som är medlemmar i en församling (dagens enförsamlingspastorat) precis som tidigare att avge tre röster: en till församlingens kyrkofullmäktige, en till stiftsfullmäktige och en röst till kyrkomötet. De som är medlemmar i ett pastorat (flera församlingar som samverkar personellt och ekonomiskt) kommer också att avge tre röster: en till det gemensamma

8

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

a ndring kyrkofullmäktiget i pastoratet, en till stiftsfullmäktige och en till kyrkomötet. Tidigare röstade man även till församlingsnivån, nu kommer det gemensamma fullmäktiget att både utse kyrkoråd (styrelsen för pastoratet som till skillnad från dagens kyrkonämnd även ansvarar för församlingens grundläggande uppgift) och församlingsråd (styrelse för församlingen, som främst har frågor kring kyrkan och gudstjänsterna). Innan kyrkofullmäktige väljer församlingsråd ska det vara ett nomineringsmöte i församlingen där röstberättigade församlingsmedlemmar kan föreslå personer till församlingsrådet.

I boken Uppdrag ärkebiskop (Cordia, 2010) svarar Anders Wejryd på frågan ”Var finns då egentligen makten i Svenska kyrkan?” med att säga ”– Framför allt hos dem som har mycket kunskap och kännedom om människor, ordningar och innehållsfrågor – och det gör att mycket av makten finns hos oss som vigt våra liv åt kyrkan. Det kommer man nog inte ifrån, den som kan sin kyrka har ett övertag.

– Men i vår kyrka ligger också ovanligt stor makt hos den enskilda medlem som vill ta den, genom att rösta eller ställa upp som kandidat och få några med sig. Ja, makten ligger framför allt hos den som vill engagera sig.”

Om detta är att stärka eller försvaga inflytandet över hur vi väljer förtroendeposter till församlingar har livligt diskuterats. Vissa menar att genom att det inte längre är direktval till församlingsrådet har man förlorat ett viktig demokratiskt inflytande i sin församling. Andra menar att genom nomineringsmötenas tillkomst har det demokratiska inflytandet ökat, nu är man inte bara hänvisad till de olika nomineringsgruppernas förslag till kandidater utan alla kan nominera de som man har förtroende för.

Text: Jens Linder, stiftsadjunkt

9

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Nomineringsgrupper på stiftsnivå

Vi ställde tre frågor till nomineringsgrupperna på stiftsnivå – här finner du deras svar.

• respektera och vara öppen för samtal mellan människor av olika tro och skapa förutsättningar för goda möten • arbeta för en hållbar utveckling och vara förebild i miljöarbetet • ha höga etiska krav på kapitalförvaltning och inte investera i vapen/ tobak eller alkohol

1 Vad står er nomineringsgrupp för?

2 Varför ska man rösta på er?

3 Vilken är er viktigaste fråga i kyrkovalet 2013?

2 Om man sympatiserar med inställningen att kyrkan aktivt skall ta ställning i samhällsdebatten, för allas lika värde och mot orättfärdighet och i praktiken visa vad det kristna kärleks-, rättvise- och solidaritetsbudskapet innebär så är Vänstern i Svenska kyrkan det naturliga valet.

Vi vill stärka den demokratiska styrningen, utöka lekmannainflytandet och sätta starkt fokus på diakonal och social verksamhet.

Borgerligt alternativ, Bengt Arvidsson

1 Vi vill möta gamla såväl som nya och unga

kyrkobesökare i ett rikt gudstjänstliv och fördjupa förskole- och konfirmandverksamheten. Vi vill också ta tillvara de möjligheter som den nya pastoratsorganisationen erbjuder. Vi vill stödja kyrkans personal med fokus på diakoni, ett angeläget arbete som kommer många i vårt samhälle till del.

3 Att stärka den öppna folkkyrkan där var och en, oavsett etnicitet, kön, språk, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, känner sig välkommen. Mångfalden i församlingsarbetet är en självklarhet liksom samverkan och samarbete mellan anställda och lekmän. Ett utökat ekumeniskt samarbete såväl lokalt, nationellt som globalt krävs i ett modernt samhälle. På det sättet bygger vi en levande kyrka för 2000-talet där Jesu budskap är det bärande.

2 Borgerligt alternativ är opolitiskt och ej knutet

till något av riksdagspartierna. Vi anser att partipolitik inte hör hemma i kyrkans värld, men att olika värderingar givetvis skall bejakas och stimuleras. Våra värderingar bygger på att bevara tradition och trygghet för människor i en hektisk värld på ett modernt och tidsenligt sätt som kan tilltala människor i alla åldrar och livssituationer.

Vägen, Annika Stacke

1 Vägen är hänvisning till Kyrkans Herre, som själv är ”vägen, sanningen och livet”. Men också till de första kristna som kallades ”de som tillhör vägen”.

3 Att ständigt gå vidare. Att våga pröva nya vägar och mötesplatser

där barn, ungdomar och vuxna finns. Den personliga kristna tron är förutsättningen för ett bra arbete. Att ta väl vara på våra kulturella resurser såsom musik och konst, likväl som byggnader, skogs- och lantbruksfastigheter är en förutsättning för att skapa och vidmakthålla en levande kyrka, öppen och tillgänglig för alla våra medlemmar i Växjö stift.

2 Vi är en grupp som är väl förankrad i Svenska kyrkans liv. Själva uppfattar vi också Vägen som ett konstruktivt sätt att bryta loss den kyrkliga beslutsapparaten från de allmänna politiska partierna, med bibehållen insikt i och erfarenhet av hur samhället styrs.

Frimodig kyrka, Dag Sandahl

3 Vi vill att de utmaningar som finns i omvärlden såsom miljöhot, utan- förskap och sekularisering ska kunna mötas av Kyrkan på ett kreativt och glädjefyllt sätt.

1 Frimodig kyrka står för vanlig kristendom i

Svenska kyrkan och vill just därför att Svenska kyrkan ska våga vara Kyrka – helig, folklig och levande.

Centerpartiet, Bruno Edgarsson

2 För att Frimodig kyrka, det verkliga alter-

1

nativet i kyrkovalet, lägger många konstruktiva förslag för förnyelse och glatt talar för dem. Den som röstar på Frimodig kyrka får mest talartid för sin avgivna röst. Mer röst för rösten, helt enkelt.

Centerpartiet står för • En öppen och demokratisk folkkyrka i hela landet.

• En kulturbärande förvaltare med kristen värdegrund.

• Kyrkan ska vara en naturlig mötesplats som ger trygghet.

• Kyrkan ska finnas med och deltaga där människor möts i samhälls- och föreningsliv.

3 I den stordriftens kyrka som nu avtecknar sig blir profilfrågorna om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission valets viktigaste.

Vänstern i Svenska kyrkan, Birgitta Axelsson Edström

2 Centerpartiet kommer att jobba för • Att den lokala församlingen ges bästa möjlighet till engagemang och trygghet för barn, unga och äldre och ska vara grunden i kyrkans arbete.

• Att församling, pastorat och stift har ett nära och fruktbärande samarbete.

1

VISK vill att Svenska kyrkan ska • vara en öppen folkkyrka i ett mångkulturellt samhälle • arbeta för en generös flyktingpolitik och stärkt asylrätt • aktivt ta ställning i samhällsdebatten, mot orättvisor – både nära och långt borta • arbeta för minskade sociala, ekonomiska och kulturella klyftor i samhället • arbeta för allas lika värde, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

3 Att församlingarna och dess kyrkor blir kvar över hela landet och att det skapas en verksamhet där människor känner framtidstro och delaktighet med kyrkan och därmed vill vara medlemmar.

10

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

2 3

Miljöpartister i Svenska kyrkan, Magnus P Wåhlin

För att vi står för det som nämns i fråga 1.

Socialdemokraterna vill att Svenska kyrkan utvecklas som en öppen och demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är en viktig resurs både i enskilda människors liv och för samhällen runt om i Sverige. Svenska kyrkan skall fortsättningsvis bidra till internationell solidaritet med demokrati, mänskliga rättigheter och fred som självklara mål.

1

Vi är det gröna alternativet i Svenska kyrkan.

Vi vill med en helhetssyn på människa och Skapelse se sammanhang. Vi driver frågorna om en hållbar framtid för hela Guds skapelse och vill att Svenska kyrkan skall vara en aktiv kyrka i samhällsdebatten särskilt när det gäller frågor om mänskliga rättigheter, integration och miljön. Vi hämtar inspiration från den gröna tråden som finns i bibeln där Gud värnar allt Gud skapat. Vi tror att vi människor är kallade att vara Guds medarbetare i arbetet för en rimligare värld. Vi tror att en annan värld är möjlig, att Guds rike kan bryta in i vår värld.

Sverigedemokraterna, Håkan Klasson

1 Vi står för fred och frihet. Vi har traditioner här i Sverige, som skolavslutning i kyrkorna, som vi gärna vill värna om även i framtiden. Även behålla kyrkobyggnaderna i möjligaste mån. Vi vill slå vakt om den Svenska traditionen. Detta ska ske på ett fredligt och civiliserat sätt.

2 Man ska rösta på oss om man vill se Svenska kyrkan som en aktiv samhällsaktör. En kyrka som brinner för rättvisa och den profetiska diakonin. Om man röstar på oss får man en tydligt grön röst i kyrkopolitiken så att vi kan skapa en kyrka som går före och ligger i framkant när det gäller att värna Guds skapelse. Vi tror att Svenska kyrkans medlemmar vill se en mer aktivistisk kyrka som strävar efter ett radikalt lärjungaskap.

2 Vi försöker göra det som andra grupper har

misslyckats med. Det är upp till väljarna att bestämma vilka man tycker har skött sig bäst.

3 Kanske inte någon speciell enskild fråga utan flera olika. Traditio-

nerna är vad vi vill understryka. Uppvärdera diakonämbetet, diakoner bör även ges en röst vid biskopsvalet.

3 Vi vill att Svenska kyrkan tar ett tydligt ansvar för sin verksamhet

när det gäller byggnader, energianvändning och finansiell hantering. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara ett föredöme och i sin förkunnelse tala tydligt om att i Jesu efterföljd värna Skapelsen, människovärdet och varje människas rätt att bli tagen i anspråk för att kunna utvecklas och leva ett gott liv.

Vi driver tydligt att Svenska kyrkan ska vara en öppen kyrka där diskussionen får plats. Vi vill föra samtal om människans roll i världen, om kyrkan som samhällsaktör och om hur gudstjänstlivet kan formas för att möta den tid vi lever i. Vi vill vara med och ta ansvar för Svenska kyrkans framtid och inser att vi har många stora beslut att fatta nu så att det kan finnas en levande kyrka med levande församlingar också i nästa generation. Vi vill driva ansvaret för Guds skapelse som en bekännelsefråga i Svenska kyrkan.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Bertil Olsson

1 Vi vill verka för en levande kyrka som både förmedlar budskapet om den Uppståndne och lever ut kärleken från Honom i mötet med människor.

2 Vi är den enda grupp som verkar för ett förändrat valsystem, där kyrkans fötroendevalda väljs på personliga meriter och inte på grund av sin grupptillhörighet.

3 Att fokusera på varje medlems möjlighet till engagemang i kyrkans liv.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Sofia Rosenquist

Öppen kyrka – en kyrka för alla, Gunnar Thorbert

1 Posk vill rusta människor att leva ut sin kristna tro i Svenska kyrkan. Vi vill utveckla mångfalden och respekten för olika kyrkliga traditioner och uppfattningar som ryms inom Svenska kyrkan.

1 Öppen Kyrka – en kyrka för alla vill att fler talar

för våra målsättningar – En kyrklig ledning, som är fri från politiska band. Ökad jämlikhet mellan könen – på alla plan. Förbättrad kontakt med kyrkans alla medlemmar, dvs i ökad grad fånga det engagemang för kyrkan som finns hos dem, som inte tillhör den kyrkliga eliten.

2 Posk består av aktiva människor inom kyrkan som tror på Svenska kyrkans möjligheter.

3 Svenska kyrkan måste ha plats för olika uppfattningar och kunna stärka vuxna kristna att ta ansvar, därför behöver det finnas levande församlingar i hela stiftet.

2 Öppen Kyrka – en kyrka för alla har ett program

(se www.oppenkyrka.se ) som har goda möjligheter att motverka negativa strömningar inom och utanför kyrkan; t ex minskande dopfrekvens, konfirmationsfrekvens och frekvens av kyrkliga vigslar. Vi vill att kyrkan skall vara ett viktigt kraftcentrum genom hela livet – i glädje och då livet är tungt. Vi vill att dagens materialistiska centrering/ köphysteri bör minska till förmån för de värden som kyrkan står för. Trygghet och glädje i Gud och Kristus.

Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, Elsa Jönsson

1

Socialdemokratiska nomineringsgruppen sätter människornas behov i centrum genom att vara lyhörd för vad människorna tycker då det gäller kyrkans seder och bruk, nytänkande, kyrkobyggnader och kyrkogårdar.

• Vi anser att Svenska kyrkan skall stå upp för allas lika värde. Kvinnoprästmotstånd och homofobi hör inte hemma i kyrkan.

• Vi vill arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling.

• Vi skall inom Svenska kyrkan aktivt arbeta mot mobbing och rasism.

• Vi skall arbeta för att Svenska kyrkan slår larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden. Vi vill arbeta för att kyrkan i samverkan med kommunerna skapar fler sommarjobb för ungdomar.

3 Öppen Kyrka – en kyrka för alla vill att kyrkan med alla sina

anställda och frivilliga skall bli bättre på att sprida det goda och glada budskapet om Kristi kärlek, så att alla kan förstå budskapet. Inte bara de som tillhör den inre kretsen av kyrkans aktiva.

11

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

För Hanna Skygebjerg och Victor Ramström (POSK), båda 23 år gamla, är det viktigt att arbeta som förtroendevalda i kyrkan. Deras intresse för den demokratiska processen i Svenska kyrkan väcktes redan under sena tonåren.

Ung och förtroendevald 23 år unga och förtroendevalda i kyrkan. Hanna Skygebjerg och Victor Ramström (POSK) från Kalmar är två undantag i en organisation där en majoritet av de som engagerar sig är i pensionsåldern. Men Hanna och Victor hoppas att fler unga blir intresserade.

hans och Hannas församling fanns det vuxna som förklarade och på så sätt blev även liturgin tydlig.

– Dessutom fick vi en god relation till de äldre. De blev som mentorer för oss unga.

Och det var just engagemanget hos en vuxen

person som fick Hanna och Victor att bli verkligt intresserade av att bli förtroendevalda.

Redan 2009, endast 19 år gammal blev Victor vald till ordförande i kyrkorådet i Sankta Birgittas församling, därmed var han Sveriges yngsta kyrkorådsordförande.

– Jag hade precis tagit studenten och var oerfaren inom kyrkopolitiken. Jag har fått lära mig många saker på resans gång. Men har aldrig tyckt att det har varit svårt.

Idag är Victor bland annat ordförande för POSK i Kalmar Pastorat och vice ordförande för POSK i Växjö stift.

Det var redan under konfirmationstiden som intresset för att engagera sig i Svenska kyrkan väcktes hos Victor och Hanna. Prästen och de andra ledarna, som medverkade i konfirmandarbetet i Sankta Birgitta församling i Kalmar, var inspirerande. En nyfikenhet och längtan att få veta mer om Jesus och leva i hans anda fick de båda ungdomarna att stanna kvar och fortsätta som unga ledare efter att konfirmationsåret var slut. Dessutom berättar båda att de tidigt fick en känsla av att de behövdes. De andra vuxna som arbetade i kyrkan tyckte att deras närvaro var viktig, Hanna och Victor kände sig sedda, välkomna och hemma. Och här tror båda att det finns en väg att gå för att få fler ungdomar att engagera sig som förtroendevalda.

– Vi fick tidigt uppdrag att vara kyrkvärdar, uppgifterna som det innebär var ett bra sätt att komma in i församlingens gudstjänstliv. Ansvaret fick oss att växa, säger Hanna.

Victor tillägger att det finns saker inom Svenska kyrkan som det kan ta tid för ovana att känna sig hemma i, han tar liturgin som exempel. Men Victor berättar att i

Inför årets kyrkoval hoppas Hanna på att få fler uppdrag än det kyrkoråd som hon idag sitter med i.

Fastän båda verkligen brinner för sitt arbete inom kyrkan är det inte så lätt att vara ung och förtroendevald. Hanna och Victor säger båda att det är viktigt att uppdraget som förtroendevald är anpassat för folk som arbetar, att möten läggs på kvällstid. Victor som arbetar som snickare och Hanna som studerar säger att det kan vara svårt att få ledigt.

– Att möten läggs på kvällstid ger oss som arbetar och studerar större möjligheter att delta och jag tror att det är ett sätt att inkludera yngre generationer, säger Hanna.

12

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Delaktighet i gudstjänstlivet var en av sakerna som fick Hanna Skygebjerg och Victor Ramström att växa. Idag är de båda ledare för var sin gudstjänstgrupp i sin församling.

Genom att Hanna Skygebjerg och Victor Ramström fick ansvaret att vara kyrkvärdar redan som unga tonåringar kände de sig välkomna och hemma i Svenska kyrkan.

– Det är här jag alltid har varit och det är den här församlingen som jag vill arbeta inom. Dessutom tror jag att möjligheten att bli vald för kortare tid gör att fler unga engagerar sig. I vår ålder rör man på sig mycket, förklarar Hanna.

Just nu består Hanna och Victors tillvaro av studier,

arbete, umgänge med vänner och engagemanget i kyrkan.

Men frågan är hur de ser på framtiden, kommer det att finnas plats för uppdrag som förtroendevald i en tillvaro med familj och småbarn?

– Vi får se. Man får ta det som det kommer och se hur livet ser ut, säger Hanna.

– Uppdragen tar ju så klart nästan all min fritid, men det är på något sätt så roligt att jag inte vill släppa det, säger Victor. Men det är klart att jag förmodligen kommer få minska antal uppdrag i framtiden.

Men det finns nyheter, som redan idag gör det lättare att ha ett uppdrag som förtroendevald. Genom kyrkans nya organisation, som klubbades förra året, finns det möjlighet att sitta som förtroendevald under en kortare tid.

Dessutom kan en person vara politiskt aktiv i en församling även om man inte bor där, kravet är att personen bor i pastoratet. För Hanna har det sistnämnda inneburit att hon har möjlighet att ha ett uppdrag. Just nu bor Hanna nämligen i en annan församling, men det är i Sankta Birgitta hon känner sig hemma.

Text: Jessica Fritzson 13

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Viktiga datum 5-9 augusti

Valnämnden tar emot material för valdag och förtidsröstning

1 augusti

Röstlängden grundar sig på kyrkotillhörigheten denna dag

28 augusti Röstkortet når väljarna 2–11 september Möjlighet till förtidsröstning 15 september Valdagen

hösten Valnämnden överlämnar handlingar till stiftsstyrelsen 1 januari 2014 De nya förtroendevalda tillträder

14

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Mycket på gång runt

kyrkovalet Stiftsstyrelsen har under april registrerat in nya nomineringsgrupper och anmälda kandidater i valsystemet och skickat korrektur på valsedlarna, som sedan trycks efter eventuella rättelser och distribueras nomineringsgrupperna under sommaren men VAD HÄNDER NU?

förklarats avslutad kring kl 20.00, görs en preliminär sammanräkning och valnämnden rapporterar in resultatet i valsystemet. Redan under valdagens kväll bör det finnas ett preliminärt resultat, som visar hur många mandat en nomineringsgrupp fått.

VALSEDELN En väljare har möjlighet att lämna högst tre så kallade personröster. Det gör man genom att kryssa i den ruta, som ska finnas före varje kandidatnamn på en tryckt valsedel. Personrösterna har betydelse, för om de är tillräckligt många, kan den ordning som kandidaterna väljs in påverkas. Därför är det viktigt att en väljare som anser att röstsedelns första namn bör väljas in först av den nomineringsgruppens kandidater också sätter ett kryss framför det första namnet. Helt blank valsedel gäller som ogiltig valsedel, men har väljaren skrivit dit ett namn på en nomineringsgrupp, som ställer upp i valområdet, gäller valsedeln som en röst på den gruppen.

FÖRE VALDAGEN Röstberättigad är den som är medlem i Svenska kyrkan och är folkbokförd inom stiftet. Dessutom ska man ha fyllt 16 år senast på valdagen.

Röstkorten skickas till väljarna och ska ha kommit fram senast den 28 augusti.

Hur och var kan man rösta? Förutom att rösta på valdagen i den vallokal som anges på röstkortet, är det möjligt att förtidsrösta på en expedition på vardagar under tiden den 2–11 september. Valnämnden beslutar om tider inom vissa ramar och stiftsstyrelsen kan inskränka tiderna efter ansökan. På en expedition kan alla röstberättigade rösta och inte bara de som bor inom pastoratet/församlingen.

Det går alltså bra för en väljare från ett pastorat i till exempel Luleå stift att rösta på en expedition på Öland!

Man kan också rösta på särskilda röstmottagningsställen, men de är bara avsedda för väljare inom valnämndens ansvarsområde. Särskilda röstmottagningsställen får ha kortare öppettider än expeditionerna. Dessutom kan man brevrösta och rösta via bud. Vid all röstning som sker i förtid måste väljaren ha med sig eller bifoga sitt röstkort. Ångerröstning är inte som vid tidigare val tillåten.

EFTER VALDAGEN Valnämnderna lämnar på måndagen ifrån sig protokoll från valförrättningen till stiftsstyrelsen, som ansvarar för den slutliga sammanräkningen. Vid den tar stiftsstyrelsen ställning till ogiltiga valsedlar och räknar samman personrösterna. Valresultaten knappas in i valsystemet och därefter skrivs protokoll ut, med bilagor som visar röstfördelning per valdistrikt, fördelning av mandat, förteckning över anmälda kandidater, fastställd ordning mellan kandidater inför mandatfördelning och utsedda för mandatperioden. Dessa protokoll skickas till respektive valområde och de nomineringsgrupper, som ställt upp i det valet. Vidare skrivs det ut bevis till alla utsedda ledamöter och ersättare.

Ett val får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd enligt särskilda regler i kyrkoordningen.

PÅ VALDAGEN Vallokalens öppettider framgår av röstkortet men vad som gäller alla vallokaler är att det alltid ska vara öppet kl 18.00–20.00 och dessutom ytterligare fyra timmar tidigare under valdagen. Tiderna kan vara inskränkta, om stiftsstyrelsen har beviljat dispens. Sedan valförrättningen

Text: Vibeke Bergman 15

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Inger Gustafsson är förtroendevald och stolt över det.

Vad är en kväll i TV-soffan mot kyrkans gemenskap runt sammanträdesbordet? troende. Det är berikande att öppet få diskutera tros- och livsåskådningsfrågor med människor, som ibland av ideologiska skäl, har olika åsikter men som alla har samma grund att stå på.

Men allas tidsbrist måste tas på allvar. Jag ser därför som en uppgift att aktivt arbeta för att sammanträdena läggs på tider som kan passa så många som möjligt och att det vid behov ordnas hjälp med barnpassningen. Jag tror också – all idealitet till trots – att de som deltar måste få ersättning för eventuellt förlorad arbetsinkomst.

Jag vill också betona vikten av att vi bevarar och befäster vår folkkyrka. En folkkyrka kräver att ett folkligt engagemang dvs att vi som medlemmar slår vakt om våra demokratiska rättigheter och går och röstar den 15 september. Det är också betydelsefullt att Du och jag och många med oss engagerar oss som förtroendevalda.

”Är Du kyrkopolitiker?” Ibland kan jag få denna oftast försåtligt ställda fråga och mitt svar blir alltid: ”Nej, men jag är förtroendevald i Svenska kyrkan och jag är stolt över att ha fått det förtroendet”.

Sen kommer oftast följdfrågan: ”Varför-då-då?”

Svaret är helt enkelt: ”Jag bryr mig”. Liksom för många andra känns det för mig rätt att vara aktiv i den kyrka jag är medlem i. Jag vill kunna påverka dess verksamhet som är viktig – viktig för livet – ditt och mitt. Genom att vara aktiv i kyrkan; det kan vara som gudstjänstvärd, kyrkorådsledamot eller ledamot i kyrkogårdsutskottet; får man möjlighet att gör sin röst hörd; en röst som kan göra skillnad. Man får även en fördjupad förståelse av allt som sker. Jag minns exempelvis de spännande diskussioner som fördes när förslagen till ny gudstjänstordning presenterades. Så mycket mer givande det blir när något nytt införs om man först har fått bakgrundsinformation.

Tillbaka till överskriftens fråga – sammanträdesbordet är en form av gemenskap som vi bör slå vakt. Det gör Du genom att säga JA till ett uppdrag efter den 15 september!

”Men tiden då?” Visst måste ett ärligt svar bli att jag ibland måste prioritera sammanträden och liknande aktiviteter framför annat som kan tyckas viktigare och visst stjäl det tid från både familj och arbete. Men förtroendeuppdrag får mig att växa som människa och som

Text: Inger Gustafsson, förtroendevald i Jönköpings kyrkliga samfällighet och i kyrkomötet 16

KYRKOVAL 2013

Stiftsliv – nummer 1 2013

Skapa engagemang genom kyrkovalet Kyrkovalet är ett lysande tillfälle att berätta för våra medlemmar vad Svenska kyrkan står för.

Med enkla hjälpmedel kan vi hjälpa den som ska gå och rösta att lättare förstå vad valet handlar om.

Inför valet

• Hjälp väljarna genom att visa på vad de olika nomineringsgrupperna står för. Detta kan göras till exempel genom att låta nomineringsgrupperna presentera sig på församlingens hemsida, i församlingsblad eller varför inte ordna en paneldebatt som media bjuds in till?

• Synliggör valet vid alla möjliga tillfällen, till exempel i församlingsblad, i församlingens lokaler, på hemsidan och vid aktiviteter på orten. Till vår hjälp finns en verktygslåda på intranätet som bland annat innehåller annonsunderlag, möjlighet att beställa profilprodukter, olika typer av tips och en massa annat. Verktygslådan hittar ni på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval.

• Det är också bra att förbereda faktaunderlag till media. Fundera över vilka frågor som lokalmedia kan vara intresserade av och arbeta proaktivt.

• Skapa engagemang i arbetslaget genom olika medarbetarträffar. Informera och engagera! Alla anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare behöver kunna svara på frågor om valet.

På valdagen

• Möt medlemmarna på olika sätt. Ta olika tillfällen i akt att prata om kyrkovalet i församlingens möten med medlemmarna. Det kan handla om ordinarie verksamheter som församlingen anordnar, men också att anordna öppet hus, medverka vid torgdagar, besöka olika typer av grupper på orten och finnas med vid andra aktiviteter i närområdet.

• Bjud in till fest-i-val på olika sätt. Visa olika verksamheter och vad kyrkan står för. Passa på att sprida glädjebudskapet!

• Peka på aktuella frågor som kyrkovalet påverkar, till exempel i församlingsblad och på hemsida. Visa på vilken betydelse kyrkovalet har för riktningen på församlingens arbete genom konkreta exempel. På så sätt kan vi skapa engagemang för själva kyrkovalet.

• Ge valet ett ansikte! Lyft fram några av de förtroendevalda och låt dem berätta om sina tankar kring församlingens arbete.

• Ta möjligheten till möten med medlemmar. Var synliga på orten och berätta om kyrkovalet.

Efter valet • Presentera valresultatet på ett tydligt sätt, till exempel i församlingsblad och på församlingens hemsida.

Vad gör stiftskansliet?

Inför kyrkovalet kommer stiftskansliet att arbeta på olika sätt för att kommunicera kyrkovalet. En del riktar sig direkt till medlemmen som ska rösta, en del är hjälp för församlingarna.

Visste du a kyrkan job tt Svenska för ett barnbar hårt samhälle? sligare

Våra barnoch vi har. Svenska ungdomar är det värd efullaste kyrkan vill vara mötesplats en kärl för till ungdom alla barn, från de allra eksfull arnas första Vi erbjuder steg in i vux minsta en mängd envärlden. aktiviteter som förskola,

läger, körer, konserter, förä annat. Som medlem i Sve ldracaféer och mycket ett samhälle där barn och nska kyrkan bidrar du i glädje och till trygghet. Du ungdomar får utveckla ditt medlem skap. Tillsammvisar din kärlek genoms ans gör vi skill nad!

Var ska vi läg Gör din röst ga kraften? hörd. www

Läs mer på:

.svenskakyrk

För att nå kyrkans medlemmar och prata om vad medlemskapet bidrar till samt uppmana att gå och rösta, genomför vi en medlemskampanj inför valet. I kampanjen ingår annonser, medverkan på hemnet.se, bussreklam samt en kampanjwebbsida med filmklipp som kommunicerar medlemskapet. Allt material är tillgängligt för församlingarna och nås på stiftets intranätsida under rubriken Kyrkoval. an.se/Kyrko

val

En annan viktig kommunikationsväg till den som ska gå och rösta, är stiftets webbsida. På den kommer vi under sommaren att bygga upp olika information om valet, allt från formaliainformation om hur själva valet går till, till filmklipp där de olika nomineringsgrupperna på stiftsnivå får presentera vad de står för.

Som hjälp för församlingarna i arbetet med kyrkovalet, finns en sida på intranätet med rubriken Kyrkoval.

Där hittar du aktuell information som riktar sig till dig som arbetar med valet.

Text: Maria Kenstam, redaktör 17

Foto: Arkiv

foto Svenska

kyrkan

Stiftsliv – nummer 1 2013

Boktips

Även tystnaden har ett slut av Ingrid Betancourt

”I det tillstånd jag befann mig, där friheten var totalt frånvarande, hade jag fortfarande ett val? Och om jag nu hade det, vad var det för ett val?”

Den frågan ställer sig Ingrid Betancourt när hon befinner sig i fångenskap i Amazonas djungel. Det var i Colombia, under valkampanjen 2002 när hon kandiderade till presidentposten, som hon kidnappades av FARC-gerillan. Det hon trodde skulle handla om dagar blev till månader och år. Först i juni 2008, efter sex och ett halvt år, blir hon och en grupp medfångar fritagna på ett nästan mirakulöst sätt.

Hennes bok Även tystnaden har ett slut är en lång berättelse om kampen för frihet. Betancourt och hennes medfångar tvingas leva under omänskliga förhållanden med ständiga förflyttningar genom djungeln. Gång på gång försöker hon fly. Hon är modig. Tar risker. Men flyktförsöken misslyckas.

De bojor hon beskriver är inte bara de järnkedjor med vilka hon ofta hålls fången. Fångenskapen handlar i lika hög grad om det fängelse som byggs av fångarna själva genom avund, misstro, förtal och lögner. Kampen för frihet blir därför också en inre kamp. En kamp mot sin egen avundsjuka, egocentrism och brist på tillit.

Tröstens trädgård av Martin Lönnebo

Hon får en Bibel och börjar läsa. Hon beskriver att hon där hittade sin viktigaste samtalspartner: ” Det som stod där hade en sån makt över mig att jag tvingades stå naken inför mig själv, sluta fly och också jag göra mina val./.../ Bakom dessa sidor fyllda av ord som rullades upp fanns en röst, och bakom denna röst fanns en intelligens som sökte kontakt med mig. Det var inte bara sällskapet av en bok som skingrade min leda. Det var en levande röst som talade. Till mig.”

I år har vi fått vänta ovanligt länge på vår och värme. Men nu värmer äntligen solen och befriar oss från instängdhet och gråvinterväder. Samtidigt är våren inte alltid en enkel tid.

I alla förväntningar på lycka och gemenskap blir saknaden ibland ännu större över förlorad kärlek, gemenskap och framtidstro. Det är till alla som känner det så som Martin Lönnebos lilla bönbok är riktad i första hand.

Med ord som, ”Sköra i alla länder, förena er”, inbjuder han läsaren till en vandring genom sju trädgårdsrum som vart och ett ger plats för stillhet och eftertanke för den som bär på besvikelse och sorg. Efter en vecka kan man sen börja om igen, skriver han. ”Att läka tar tid – gå varsamt. Inne i trädgården finns en Vän som väntar.”

I den dialogen och i vänskapen med några av sina medfångar finner hon nytt livsmod och tillit. Hon inser att hon faktiskt har ett val. ”När jag förlorade all min frihet och därmed allt som betydde något för mig; när jag tvingades bort från mina barn, min mor, mitt liv och mina drömmar; när jag kedjades fast vid ett träd med ett hänglås om halsen utan att kunna röra mig, utan att kunna resa mig eller sätta mig, utan att ha rätt att tala eller tiga, dricka eller äta, utan rätt att ens utföra kroppens allra mest grundläggande behov; när jag tvingades in i den mest kränkande situation man kan tänka sig behöll jag i alla fall den dyrbaraste av alla friheter som ingen någonsin skulle kunna ta ifrån mig: den att bestämma vem jag ville vara.”

Det är en berättelse om en exceptionell situation långt borta. Men det är också en berättelse om något som rör oss alla: I vilka fängelser stänger vi in varandra, oss själva? Vilka är våra val? Att älska eller hata, se eller vända bort blicken, att bevara våra hjärtan levande eller bli okänsliga för andras lidande?

För mig ligger bokens styrka just i detta. Att man får tillfälle att börja om många gånger. Varje gång man passerar grinden in i Tröstens trädgård finns det nya perspektiv att upptäcka på vandringen mot läkedom för sorgens sår. I öppenheten och det meditativa språket förenas innerlighet, realism och trons hopp på ett sätt som gör att jag vill rekommendera den både till den som har vandrat länge på trons väg och sökaren. I det avslutande samtalet utvecklar Lönnebo sina tankar om vad det innebär att vara en god tröstare. Människor som är ledsna behöver få gråta, berätta och klaga, menar han. Att trösta är att finnas där och inte vika undan. Så enkelt och så svårt är det att trösta. Att vara tillsammans i det som är.

Marie-Louise Aspernäs, stiftsadjunkt på Själavårdscentrum

Bokens volym kan kanske verka avskräckande med sina dryga 600 sidor. Men det var med vemod jag skiljdes från Ingrid Betancourt, Lucho, Marc och de andra. Du som har läsningen kvar, du har något att verkligen se fram emot.

Något som kan komma att beröra också dig.

Har du egna boktips?

Det kommer alltid att finnas med en sida med boktips i Stiftsliv.

Har du tips på någon bok som du tycker att vi borde rekommendera? Maila ditt tips till stiftsliv@svenskakyrkan.se.

Katarina Hedqvist, stiftsadjunkt

18

Stiftsliv – nummer 1 2013

Glad sommar!

Sommartider växel Växjö stift 0470-77 38 00 Växjö stifts växel har begränsade öppettider under vecka 26-31. Då håller växeln öppet mellan klockan 9.00-15.00.

Du har väl inte missat att du numera hittar mycket information på Växjö stifts sida på intranätet, internwww.svenskakyrkan.se/ vaxjostift? Där finns kurslistan, information om aktuella frågor som Präst- och diakonmötet med stiftsmöte och kyrkovalet samt en hel avdelning som heter ”För dig i församlingen”.

Stiftets hemsida, www.svenskakyrkan.se, riktar sig numera främst till medlemmar, allmänhet och media.

Vi syns i ky rk

an!

Rekordmånga sommarkyrkor håller öppet Växjö stifts uppskattade turistbroschyr ”Vägen till kyrkrike 2013” är klar. I år är det rekordmånga 70 kyrkor i Växjö stift som satsar lite extra i semestertider.

70

sommaröppna

KYRKOR

vägen till ky

rkrike

Årsredovisni

ng

2012 VÄXJÖ STIFT

Broschyren med de sommaröppna kyrkorna hittar du på stiftets hemsida samt intranät. Den finns också i kyrkorna, på bibliotek, turistbyråer och muséer. Du kan även beställa ett eget exemplar via vår växel 0470-77 38 00.

2012 i text och bild Årsredovisning 2012 för Växjö stift och Prästlönetillgångarna finns publicerad på stiftets hemsida samt intranät. En tryckt publikation distribueras i slutet av juni månad.

19

Notiser

Alltmer kommunikation via intranätet

2013 1

Avsändare:

Box 527, 351 06 Växjö

Tillsammans formar vi kyrkan

utsikt från östrabo i nästa nummer av

Tema:

Barn och unga

Tidningen kommer i slutet av oktober.

Tänk att det är så många människor som i vårt stift har ställt sig till förfogande för förtroendeuppdrag! Närmare 4000 personer är registrerade och finns på listor för kyrkovalet – i församling och pastorat, till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Antalet nomineringsgrupper på stifts- och kyrkomötesnivå är fler än vid förra valet. Visst var vi många som oroades för hur det skulle gå och de som arbetat med att få fram kandidater har sagt att det inte alltid varit så lätt. Nu är det klart så här långt och många står redo att ta ansvar och fortsätta engagera sig i vår kyrka.

Nästa steg är att öka valdeltagandet. Det är viktigt ur demokratisk synpunkt, det vet vi alla, fast högt valdeltagande inget värde har i sig. Men ju högre valdeltagandet är desto tydligare blir det för dem som väljs att de representerar andra och inte bara sig själva.

I arbetet med till tro talar vi mycket om att bygga levande gemenskaper i våra församlingar och att det är en av förutsättningarna för att vi ska kunna förmedla tro vidare. Kyrkan är gemenskap. En levande gemenskap innebär att alla är delaktiga utifrån sina gåvor och förutsättningar och tar ansvar.

Detta har med kyrkovalet att göra också. Det är inte bara genom att ställa upp i valet som man tar ansvar. I valet tar vi också vårt ansvar som medlemmar genom att rösta och en levande gemenskap ger också möjlighet att uttrycka det man önskar och vill med församlingen. Det är inte alltid så lätt att skapa nya forum i församlingarna, som till exempel församlingsmöte. Men det finns många samlingar som kan bli som församlingsmöte där man samtalar och diskuterar om församlingens mål och framtid.

Nu gäller det att tala om vad nomineringsgrupper och kandidater står för och vill göra.

Gå in i de olika grupperna i församlingarna och berätta! Besök körerna, små och storagrupperna, syföreningarna, kyrkkaffen och både fråga vad medlemmarna vill och tala om vad ni som står på vallistorna tänker göra.

Och ni som inte står på någon lista: Fråga och berätta vad ni vill!

Tillsammans formar vi vår kyrka i Jesu namn!

Jan-Olof Johansson, biskop