Missivet nr 3 2012

Missivet Information och Kompetensguide 3/2012

TEMA

Förtroendefullt ledarskap www.svenskakyrkan.se/växjöstift internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

För dig som är förtroendevald, anställd eller ideellt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift

Foto: Ingela Stevén

Att lära av Jesus ”Kom och följ mig”, häng på här, säger han, den här mannen, Jesus. Folket lyder, de lämnar allt och följer honom, mot det okända. Sannerligen – ett häpnadsväckande ledarskap. Det är inte utan att mamman i mig blir lite avundsjuk. Även om jag ibland skriker ”FÖLJ MIG” så att det ekar in till grannen, kan det vara svårt att få barnen att hänga på. Grejer ska fixas, skor knytas och spelet måste bli färdigt först, men sen, ”bara vänta lite mamma”. Och så när alla äntligen är klara att gå ut måste lillkillen besöka toaletten. Här känns Jesus ledarskap ibland långt borta. Ett enkelt ”Följ mig” fungerar inte alltid i min vardag som mamma.

För mig är rollen som ledare i min familj mitt viktigaste uppdrag. Att vara förälder eller vårdnadshavare, mamma eller pappa, att forma och fostra sina barn, ge dem kärlek så att de växer och blir självständiga varelser. Vad är viktigare än det? Vad är jobbet som USA:s president jämfört med att vara den viktigaste personen i en ung människas liv?

Här tror jag att vi alla kan lära oss mycket av hur Jesus är som ledare. Jesus möter varje människa där de är och han ser dem. Även om Jesus haft världens finaste personer på besök, säg att Bruce Springsteen

och Ingvar Kamprad tittat förbi på en kopp kaffe samtidigt, så ser Jesus ändå var han behövs bäst just då. Etikettsregler är inget som bekymrar honom. ”Låt barnen komma hit” säger han. Eller som evangelisten Lukas beskriver det genom att citera Jesaja: ”Han tog våra sjukdomar, och han lyfte av oss våra plågor”.

Närvaron i mötet är totalt. Här kanske jag som ledare i en familj kan lära mig något? Barnen behöver inte märkeskläder, den nyaste Iphone 5 eller den dyra resan till Thailand. Barnen behöver vår totala närvaro – den kravlösa kärleken – mötet.

Och om att jag som ledare i en familj kan möta mina barn med samma närvaro som Jesus möter människor, kan jag lägga grunden för något viktigt: TILLIT. För den vi litar på vågar vi följa. Oavsett om jag agerar som ledare för en familj, ett företag eller för vår kyrka.

Då blir det lättare att ”hänga på” och följa och lämna allt. Även om natten är läskig och jag är rädd så följer jag den jag älskar och litar på. Fast det är klart – ibland avbryts färden av näsor som behöver snytas, konflikter som måste lösas och ett eller annat toalettbesök.

Jessica Fritzson Prästkandidat och sjubarnsmamma

www.svenskakyrkan.se/växjöstift internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift © Svenska kyrkan, Växjö stift 2012 Box 527, 351 06 Växjö 0470-77 38 00 vx ANSVARIG UTGIVARE Katarina Toll Koril, kanslichef 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTION Maria Kenstam, Kommmunikationsstrateg, 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se, Charlotte Granrot Frenberg GRAFISK FORM: Maria Kenstam OMSLAGSFOTO: Magnus Aronson, IKON

2

PRENUMERATION Missivets adressregister missivet@svenskakyrkan.se, 0470-77 38 02 TRYCK Löwex Trycksaker AB, Växjö PAPPER 120 g Maxioffset UPPLAGA 5 300 ex MILJÖ Missivet är en svanenmärkt trycksak, tryckt hos ett svanenlicensierat tryckeri.

Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt Svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC-systemet.

Tema Förtroendefullt ledarskap

Förtroendefullt ledarskap – ett fokusområde inom till tro Inom konceptet till tro fokuserar Växjö stift inom fem olika områden, eller aspekter, av tro. Detta nummer handlar om fokusområdet Förtroendefullt ledarskap.

ga

eli

h et

ad

rd Vå

För alla fokusområden finns en ansvarig person utsedd på stiftskansliet. Den personen är sammanhållande för en grupp som ska utveckla arbetet inom respektive område. För Förtroendefullt ledarskap är Gunar Thiel fokusområdesansvarig. Läs gruppens beskrivning av fokusområdet på sidan 4-5. Övriga fokusområden är: Vårda det heliga, Lärjungaskap idag, Bygga levande gemenskaper och Göra skillnad i världen.

Se Missivet nr 2 2011 för en beskrivning av alla fokusområden. Du hittar också mer information om hela till tro-konceptet på www.tilltro.nu.

Text: Maria Kenstam

I detta nummer 2 Att lära av Jesus 3 Förtroendefullt ledarskap – ett fokusområde inom till tro 4 Vad innebär Förtroendefullt ledarskap?

Lästips

6 – Här är vi alla systrar 8 Vad innebär ledarskap för mig?

9 Att leda ideella 10 Att arbeta med förtroendefullt ledarskap

12 Tankeverkstad om förtroendefullt ledarskap 14 – Det handlar om att dela liv tillsammans 16 Jag är lagets målvakt 17 Ny biskopssekreterare

Dags för kyrkoval

18 Enkelt och användarvänligt med nytt verksamhetssystem 19 Säkerställ att du finns med!

till tro – i församlingen. Så går vi vidare

3

”

Tema Förtroendefullt ledarskap

Vad innebär

Förtroendefullt ledarskap?

Förtroendefullt ledarskap är ett av fokusområdena inom till tro. Uppdraget som ledare innehåller många olika perspektiv, men vår grundsyn utgår så att säga från andra hållet: när man är människa, när man står i ett förhållande till Gud och till andra, då handlar det alltid om ledarskap och förtroende. Allt gott ledarskap, både i samhället och i kyrkan, kännetecknas därför av förtroendefulla relationer mellan anställda, ideella medarbetare och den som har ett mer specifikt ledaruppdrag.

Den syn vi har på ledarskap idag och de förväntningar vi ställer på den som är ledare är på många sätt en spegel av det samhälle vi lever i. Dessutom är den ett resultat av mer än 100 års forskning kring ledarskap och organisationer – och bakom den utvecklingen ligger till stor del de erfarenheter som vi gjort i kyrkan.

Som en introduktion till ledarskapets vida landskap följer här enkla presentationer av de tre viktiga skolorna som präglat vår syn på ledarskap i västvärlden. De är skrivna av Jonas Fager, biträdande rektor på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Efter var och en reflekterar Peter Bexell, stiftsadjunkt på Växjö stifskansli, om hur dess tankar kan utvecklas i den helhetssyn som vi tror är viktig – att ledarskap finns på alla ”nivåer” i kyrkolivet.

4

Plikten – den administrativa skolan Jonas: Vi börjar vår resa i det tidiga 1900-talet och den så kallade administrativa skolan. År 1916 publicerade Henri Fayol sina erfarenheter som industriledare i verket Administration Industrielle et Générale – industriell och allmän administration, ett verk som fått stor spridning. Titeln avslöjar två intressanta förhållanden. Det första är att man vid denna tid talade om administration istället för ledarskap. Det andra är att den tidiga ledarskapsforskningen hade sin grund i industrin.

Enligt Fayol består allt ledarskap av fem huvudsakliga funktioner; planering, organisering, ledning, samordning och kontroll. Enligt hans modell görs en tydlig skillnad mellan de fåtal personer som planerar, leder och kontrollerar och de stora antal människor som utför arbetet.

Verksamheten styrs av regler och lagar i hög grad och ledarskapet ses främst som en position.

En organisation bör enligt denna modell sträva efter tydliga rutiner, att rätt person är på rätt plats och att det finns en klar delegationsordning mellan arbetsledare och medarbetare. Det som värdesätts högst är plikten. Dessa tankar har haft ett stort inflytande över 1900-talets syn på ledarskap. Och vi märker tydligt att arvet efter den administrativa skolan finns inte minst inom den offentliga rätts- och myndighetsutövningen – liksom inom kyrkan.

Peter: Kyrkan fick tidigt en tydlig organisation som kunde upprätthålla gemensamma beslut om lära, gudstjänst och sakramen-

ten. Ofta blev kyrkorätten förebild för samhällsorganisation och lagstiftning.

Inte alltid så lyckligt, men grunden att det handlar om människors värdighet, trygghet och ansvar för helheten är ett viktigt arv. ”Plikt” som ledstjärna är egentligen en tanke från upplysningstiden, inte från Luther (som man ofta hör). Luther talar istället om varje människas ”kallelse” i de olika relationer som hon står. Det skulle kunna betyda att i varje livssituation tänka på de människor som är beroende av mig. I livet och i kyrkan behövs organisation och administration – men var jag än är i organisationen är min uppgift att tjäna de andra och att tjäna den helhet där jag själv är en levande del.

Relationen - den psykologiska skolan Jonas: Under 20- och 30-talet genomförs de så kallade Hawthornestudierna vid Western Electric Company i Hawthorne, Chicago.

Bakgrunden är den kritik som växte fram mot ensidigt arbete med arbetsskador och hög personalomsättning som följd. Beteendevetarna kommer in i debatten och man börjar intressera sig för hur den sociala situationen påverkar arbetet.

Detta blir början på den rörelse som kallas human relation och som växer sig stark under mitten av 1950-talet. Man intresserar sig för de mellanmänskliga relationerna på arbetsplatserna. Inom företag och organisationer blir ledarrollen mer öppen och intresset för de anställdas upplevelser och synpunkter ökar. Man uppmärksammar skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap och man får upp ögonen för hur normer och kulturer påverkar arbetet.

Det är också vid denna tid som tester i samband med rekryteringar utvecklas.

Ett exempel som har bäring in i vår tid är stilteorin som betonar den framgångsrika ledarens förmåga att växla mellan olika ledarstilar beroende på situation.

En annan klassiker från denna tid är Douglas McGregor Teori X och Teori Y. En teori X-ledare utgår ifrån att en medarbetare behöver tydliga instruktioner, uppföljning och övervakning för att prestera ett bra resultat. Medan en teori Y-ledare utgår ifrån att en medarbetare i

Tema Förtroendefullt ledarskap

grunden är ansvarstagande och kan vara motiverad och prestera ett bra resultat trots en låg grad av styrning.

Peter: Kyrkan har alltid sysslat med själavård – och hennes erfarenheter av detta finns naturligtvis med i psykologins bagage.

Samtidigt är det viktigt att själavård och ledarskap är två skilda saker, framför allt om ledarskapet är formellt eller till och med arbetsrättsligt. Men ändå: församlingsliv handlar ju väldigt mycket just om att forma kulturer och normer tillsammans i en gemenskap, och låta det ske genom att människor varsamt deltar i och bidrar till varandras utveckling.

Man skulle kunna säga att i en församling är alla mer eller mindre ledare, hela tiden handlar det om att ta varandra vid handen och leda varandra. Att öva detta ”bredvid”-ledarskap är ett enormt ansvar, som måste användas och växa i stor ömsinthet. Sedan finns det också ett mer traditionellt ledarskap i organisationen, där ledaren är vägledande. Det är till exempel herdeuppgiften – som ibland innebär att gå före hjorden, ibland att gå sist. Det kan handla om att avstå från snabba beslut och skapa nya plattformar, men det måste också handla om att hela tiden tydliggöra målet. Konsten är att låta också den uppgiften präglas av lika stor ömhet.

Prestationen – den strategiska skolan Jonas: Under 1980-talet blir organisationslandskapet allt mer omvärldsorienterat.

Marknadens logik påverkar vad en organisation och ett företag är. Man talar om en organisations livscykel, om att motivera och ge mening för att överleva.

Prestationen hamnar i fokus och inom ledarskapsområdet dyker begreppet transformativt ledarskap upp genom bland annat James Mac-Gregor Burns. En framgångsrik ledare har enligt denna filosofi förmågan att känslomässigt motivera och inspirera sina medarbetare till att förverkliga organisationens mål och mening.

Genom att dessa mål delas av både medarbetare och ledare sker det en ömsesidig utveckling. Lärande, utveckling och kreativitet står i centrum.

I en postmodern värld där gränser upplöses och kriser avlöser varandra ökar också kravet på autencitet, på det som är äkta och verkligt. Detta påverkar också synen på ledaren. En ledare ska vara autentisk och leva som den lär. Om dissonansen mellan ideal och moral blir för stor fungerar inte ledarskapet.

Peter: Kanske vore ”växt” ett bättre uttryck än ”prestation” – och det skulle då handla

både om den enskilda medarbetarens växande och om församlingens tillväxt. Kristen tro kan ju beskrivas som att människor förändras, växer, genom att komma in i ett nytt Jesus-sammanhang, kyrkan.

Då handlar ledarskapet om en mängd saker samtidigt: att förmedla kunskap, en berättelse, om att ge mening, i ett gudstjänstdrama, och om att motivera människor att bejaka den förvandling som bådadera handlar om.

Konsten är ju att församlingens mål ligger bortom denna världen, i evighetens fullbordan – men att på vägen dit finns tydliga mål, som handlar om församlingsväxt, både i kvalitet och kvantitet.

Om man vill sammanfatta hundra år av ledarskaps- och organisationsutveckling i en mening kan man säga att vi har gått från en lydnadskultur till en ansvarskultur. Samtidigt är det ju så att alla tre kulturerna ligger sida vid sida, bara att de vid olika tidpunkter har haft olika styrka. I alla tre skolorna handlar det för kyrkans del • om människans väsen och värdighet, • om hennes förhållande till Gud och • om människors förhållande till varandra i kyrkan den gemenskap som till slut är ett tecken på och redskap för hela mänsklighetens gemenskap.

Lästips

Text: Jonas Fager och Peter Bexell

Ledarskap, medarbetarskap och organisation En bok om medarbetarskap av Fredrik Hedlund. Verbum, 2012. Studieplan till boken finns att hämta på www.ideelltforum.se.

Doing Business with Benedict. The Rule of St Benedict and Business Management: A Conversation av Kit Dollars, Anthony MarettCrosby & Timothy Wright. Continuum Press, 2002.

Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap av Lars Svedberg. Studentlitteratur, 2012.

Hur moderna organisationer fungerar av Dag Ingvar Jacobsen, Jan Thorsvik. Studentlitteratur, 2008.

Lilla ledarboken: 20 tankar om ledarskap idag och imorgon av Kjell Wiklund. Strängnäs stift, 2006.

Ledarskap i human service-organisationer av Ingela Thylefors. Natur & Kultur, 2007.

Ledare och chef av Christian Braw. Artos & Norma Bokförlag, 2002.

Organisation – att beskriva och förstå organisationer av Abrahamsson, B & Aarum Andersen, J. Liber, 2005.

PAOU : personaladministration, HRM och organisationsutveckling av Otto Granberg. Natur & Kultur, 2011.

Fördjupning Arbetsmiljörätt och rehabilitering av Günzel, Mats, Zanderin, Lars. Liber, 2012.

Konflikthantering – Handbok för realister av Brännlund, L. Natur och Kultur, 1991.

Kvalitet i livslånga tjänsterelationer: Svenska kyrkan ur tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv av Per Pettersson. Verbum, 2000.

Svenska kyrkans organisationskultur. Från statskyrka till fri folkkyrka av Per Hansson. Verbum, 2001.

Servant Leadership - A Journey into the Nature of Legitimate Power and Greatness av Robert K Greenleaf, Larry C Spears. Paulist Press International, U.S. 2002.

5

Tema Förtroendefullt ledarskap

Klaradals kloster

Ledarskap enligt Fransiscus regel

Helige Fransiscus systraskap är inspirerade av Fransiscus av Assisi och Klara av Assisi. Systraskapet består i dag av fyra kvinnor, kallade av Gud att leva i Kristi efterföljd, efter en gemensam livsregel i den fransiscanska traditionen, under löften om fattigdom, kyskhet och lydnad. Systraskapet startade 1979, när tre unga kvinnor började prova ordenslivet under ledning av Fransiscanbrönderna i Jonsered. 1993 blev systraskapet självständigt och 1996 flyttade verksamheten till sin nuvarande plats i Sjövik.

Klosterlivet får sin struktur genom de dagliga bönestunderna i kapellet med psaltarpsalmer, bibellösning och förbön. En del av dygnet råder tystnad. Trädgård, hus och kök ger tillfällen till praktiskt arbete. Systrarna bedriver även gästverksamhet, ordnar retreater och bistår med själavård och samtal i klostret eller i församlingar, skolor och föreningar dit systrarna inbjuds att tala och medverka.

”De som är de andras ledare och tjänare skall ödmjukt och kärleksfullt umgås med alla, förmana och uppmuntra dem. Skulle det finnas systrar som vet och erkänner att de inte kan efterleva regeln i dess rätta anda, är det deras rättighet och skyldighet att vända sig till ledaren. Hon skall ta emot dem med en sådan kärlek, välvilja och medkänsla att systrarna kan tala och handla med henne precis som herrskapet gör med sin tjänare.

Det är så det skall vara. Ledaren skall vara allas tjänare.”

Läs mer på www.klaradalskloster.se

6

Tema Förtroendefullt ledarskap

-Här är vi alla systrar Kärlek, ödmjukhet och en blick för det som är större, det är något av det viktigaste i ett gott ledarskap, enligt fransiscansystern Inger Johnsson.

Här delar hon med sig av sina tankar kring ett förtroendefullt ledarskap.

I det lilla samhället Sjövik nordost om Göteborg ligger Klaradals kloster. Här lever och arbetar Helige Fransiscus systraskap, en av de kommuniteter som finns i Svenska kyrkan. På den stora parktomten ryms en ljusgul tvåvåningsbyggnad med kök, gemensamma utrymmen och plats för fem gäster, en klosterbyggnad där systrarna bor och ett falurött kapell som kantas av blomstrande rabatter.

Kommuniteten leds av syster Inger, en av de fyra systrarna i klostret. Det fransiscanska ledarskapet präglas av jämbördighet och det är en platt organisation jämfört med den klassiska, benediktinska klosterrörelsen.

– Här kallas ingen för moder, utan vi är alla systrar. Den fransiscanska regeln säger att systrarna ska kunna tala och handla med ledaren precis som herrskapet gör med sin tjänare, berättar syster Inger.

Ledaren väljs av systrarna själva, för en

period av fyra år, med möjlighet att väljas i ytterligare två. När ledaren väljs eftersträvas konsensus. Det gäller även för andra beslut i kommuniteten. Systrarna ska hjälpas åt att lyssna in vad som är Guds vilja. Om konsensus inte kan uppnås kan det vara bättre att ledaren fattar gemenskapens beslut, hellre än en majoritetsomröstning.

– Det behöver inte innebära att jag som ledare fattar det beslut jag själv skulle föredra. Jag måste kliva ut ur mitt eget och se till det gemensamma bästa, förklarar syster Inger.

Hon tror mycket på konsensus-beslut, då hon upplever att de blir mer gedigna.

– De gånger vi alla känner djupt för nå-

gonting och genomför det, då blir det väldigt bra, säger hon.

försöker leva efter Guds vilja. Det är inga tomma ord, utan ordentlig verklighet.

Systrarna lever tätt inpå varandra och

Förtroendefullt ledarskap är någonting som går i båda riktningarna, enligt syster Inger. Ledaren måste visa förtroende för sina medarbetares kompetens, goda vilja, insikt och förstånd. Förtroendet för ledaren är något som både ledaren och den som blir ledd ansvarar för. Det kan handla om vilket snack man tillåter i lunchrummet och vad man tillåter att växa och gro. För ledaren handlar det om att vara uppmärksam på vad olika personer behöver för att känna förtroende.

– Det ser olika ut för olika människor.

En person kan bli väldigt sårad om man kommer för sent, medan det för någon annan inte har någon betydelse.

har avgett löften om fattigdom, kyskhet och lydnad. Flera av dem – däribland syster Inger – livslånga sådana. Det ställer särskilda krav på ledarskapet. Viktigast är ödmjukhet och kärlek, enligt syster Inger.

– Vår regel säger att ledaren ska möta systrarna i kärlek och inte fördöma eller tala illa om dem, utan visa förbarmande och upprätta, säger hon.

Hon tror att det är möjligt att älska alla människor. Både genom att hysa någon sorts ”opartisk” kärlek till sin nästa, och

”

Jag måste kliva ut ur mitt eget och se till det gemensamma bästa.

genom en mer personlig kärlek till varje individ, utifrån den personens egenart.

– Även om mina egna preferenser gör det svårt eller lätt att älska olika personligheter så tycker jag att det går att hitta någonting i alla där jag kan ana något av Guds kärlek, säger syster Inger.

Något annat som är viktigt enligt syster Inger är att kunna ha proportion på saker.

Att inte fastna i småsaker, utan att skapa distans till det som händer och hålla det större målet levande i medvetandet.

– Den stora principen för oss är att vi

Slutligen, vad kan församlingar i Svenska kyrkan lära av ledarskapet i Klaradals kloster?

– Att leva i gemenskap, och inte skikta umgänget. Församlingen är en kropp, då ska vi inte dela upp oss i olika skikt utifrån maktposition, ålder eller verksamhet.

I klostret lever vi alla på samma villkor, men i en församling är villkoren väldigt olika för den som är vald till en position, den som avlagt löfte och den som får själavård till exempel. Det är viktigt att hitta den gemensamma marken så att vi kan mötas, utan att låtsas som att det inte är olika. Ytligt sett kan det tyckas vara stor skillnad mellan den som lever i kloster och andra kristna, eftersom vi avlagt livslånga löften. Men egentligen är våra löften bara en konkretisering av samhörigheten med Gud i dopet.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

7

Tema Förtroendefullt ledarskap

Vad är ledarskap för mig?

Många sidor har skrivits när det gäller ledarskap och vi är många som har tagit del av kurser och utbildningar på olika nivåer. Detta är gott och nödvändigt. Med hjälp av detta kunskapsinhämtande och reflekterande erfarenhetsutbyte är basen ofta lagd för ett gott ledarskap.

Min första tanke gällande ledarskap handlar ändå om vikten av att få vara ledare just utifrån den individ man i grunden är med både tillgångar och brister. Detta är ingen nyhet men tål att upprepas då teorier ibland kan te sig som den enda lösningen.

”

Min första tanke gällande ledarskap handlar ändå om vikten av att få vara ledare just utifrån den individ man i grunden är med både tillgångar och brister.

För mig bygger ett tryggt och inspirerande ledarskap på en grundmurad tillit i det dagliga mötet med medarbetare, förtroendevalda och församlingsbor.

Det är lätt att initialt gå in i ett ledarskap med en vision om hur man bör vara, tänka och agera.

För egen del och med tidens perspektiv har dock dessa visioner nyanserats något. Insikten om en viss bristfällighet när det gäller

den egna förmågan medför inte sällan att det också finns en mottaglighet för att vilja utvecklas vidare i sitt ledarskap.

Genom denna process stärks vi ofta som individer både på det personliga planet men också i rollen som ledare vilket i ett längre perspektiv förhoppningsvis utmynnar i en verksamhet och i en andlig miljö som människor vill vara en del av.

Detta hänger också för mig samman med den egna förmågan till självdistans. Ett prestigelöst förhållningssätt i en organisation skapar i många fall också ett frimodigt och sunt arbetsklimat där verksamheten får stå i fokus och där det finns utrymme för idéflöde och initiativförmåga.

Samtidigt måste det finnas en medvetenhet om

att allt ledarskap kräver tid och ofta handlar om att bygga goda relationer, inte sällan genom reflekterande samtal om viktiga ting i livet. I detta ligger en möjlighet till ökad förståelse för det som ibland kan upplevas som hinder i det dagliga arbetet eller i samarbetet människor emellan.

Kommunikation i kombination med tydlighet ingår också som viktiga delar i ett ledarskap inte minst i förändringstider. Rädsla och oro följer ofta i spåren av omorganisationer och förändringsprocesser. Under dessa perioder är ett gott ledarskap än viktigare. En tydlighet som inte utlovar mer än vad som kan infrias är avgörande men också ett ledarskap som inkluderar medarbetare och övriga parter i processen. Det handlar då både om uppdrag och ansvar. Denna modell bygger på ett ledarskap som till en viss grad vågar ge avkall på den egna kontrollen. I en sådan miljö finns det förutsättningar för att inbördes tillit, såväl till varandra som till det gemensamma uppdraget kan växa. Ansvar och verksamhet blir då en gemensam fråga men med ramar och strukturer som är välgrundade, förankrade och tydliga.

Text: Ingrid Knutsson Starck Kontraktsprost Östra Värend

8

Tema Förtroendefullt ledarskap

Att leda ideella All ledning handlar om att tänka, handla och kommunicera för att påverka. En ”god ledare” har en medveten ”egen teori” om sitt ledarskap, om den verksamhet han/hon leder, om hur utveckling bör ske etcetera. Denna referensram är en förutsättning för att analysera och kunna ta ställning i alla de olika ledningssituationer han/hon ställs inför. En ”god ledare” måste hela tiden ha en öppen kommunikation med sin omvärld. I många situationer innebär det en nära och intensiv kontakt med andra människor.

Förmågan att påverka och kommunicera krävs både för ledning i arbetsorganisatorisk bemärkelse och för ledning av ideella aktörer.

”

Ledarskap baseras på att utveckla en förtroendefull relation med andra.

I arbetsorganisatorisk mening finns en lednings-

funktion som innebär mer än att påverka och kommunicera. Den innebär ett samlat ansvarstagande för att arbetet som utförs av anställda medarbetare kommer församlingen till nytta. Funktionen kallas oftast ”chef” eller ”arbetsledare”.

Chefskapet kan utformas på många olika sätt.

Gemensamt för dessa är att ansvar och befogenheter tilldelats av en överordnad instans – en styrelse eller liknande – med uppdraget att leda hela organisationen till ett så bra resultat som möjligt. Som chef har man beslutandemakt som legaliserats av organisationen. Man har rätt att kräva en rimlig arbetsinsats av medarbetarna och om någon inte lever upp till förväntningarna har man befogenheter att korrigera detta.

Chefskapet innebär att man arbetar med frågor av strategisk och organiserande art. Man utvecklar verksamhetsidé och organiserar arbetsprocesser för så ändamålsenlig resursanvändning som möjligt. På likartat sätt måste ideella göras delaktiga i ett helhetsperspektiv på församlingens uppdrag.

Ingen chef klarar uppdraget utan att också utveckla förmåga till ledarskap det vill säga förmåga att påverka andra. Ledarskap baseras på att utveckla en förtroendefull relation med andra. Det innebär att få mandat att påverka och på så sätt ges legitimitet. Det innebär att frigöra kompetens och förmågor så att medarbetare arbetar mot önskade mål.

Som chef/ledare i arbetsorganisatorisk mening har jag tillgång till befogenheter och makt att besluta om vad som ska göras. Den ”gode ledaren” brukar detta på ett klokt och genomtänkt sätt så att man också får legitimitet att vara ledare.

Att vara ledare för ideella (icke-anställda) byg-

ger inte befogenheter av något slag. Det baseras istället på ledarens förmåga att utveckla och upprätthålla en förtroendefull relation med den ”frivillige”.

Ledaren kan inte kräva en viss arbetsinsats utan måste systematiskt arbeta så att uppgifter avpassas till kompetens, intresse och inte minst vilja. På detta sätt utvecklas ett ömsesidigt beroende mellan ledaren och den församlingsmedlem som ger sin tid och kraft. Relationen mellan ledare och frivillig är en mer jämställd relation än den mellan chef och medarbetare. Den ideelle medarbetaren kan aldrig vara objekt för ledning. Ledning av frivilliga medarbetare måste bygga en hög grad av samspel och öppenhet för ömsesidig påverkan.

Text: Bosse Westergård organisationskonsult och psykolog PU organisationsutveckling

9

Tema Förtroendefullt ledarskap

Att arbeta med förtroendefullt ledarskap vid ett konfirmationsläger

Foto: Bernts FOTO

Precis som många år tidigare var det i år under sommarlovet konfirmationsläger på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Det var en hel del ledare som var involverade: sex konfirmandassistenter, vars huvuduppgift var att planera tiden utanför lärorummen, åtta husledare, som tog hand om de smågrupper som bodde tillsammans i respektive hus, fyra präster/diakoner/pedagoger, vars huvuduppgift var att hålla i undervisningen och en lägerchef som höll i alla organisatoriska trådar.

Här tar de fyra grupperna ställning till begreppet förtroendefullt ledarskap.

Konfirmander och ledare vid konfirmationslägret på S:t Sigfrids folkhögskola sommaren 2012.

Konfirmandassistenterna Förtroendefullt ledarskap är för oss bland annat att kunna möta de människor man leder på ett vördnadsfullt sätt. På ett konfirmandläger innefattar det för oss att kunna tilltala konfirmanderna med namn. Nackdel för oss var att vi kom till lägret på andra dagen och därmed missade alla namnslekar. Men i ledarrummet fanns en vägg med bilder och namn på alla konfirmander. Vi tävlade om vem som snabbast lärde sig alla namn. Det var både väldigt roligt och effektivt. Förtroendefullt ledarskap är också att engagera sig i det man gör.

För oss som assar, där vi bara är ett år äldre an konfirmanderna, är det inte lätt att gå längs gränsen mellan att vara ledare och kompis, att inte tappa sin ledarroll. Att de andra ledarna litar på att vi kan gå längs den gränsen själva och att vi kan lita på att vi får det stöd och handledning vi behöver – inte mindre, men inte heller mer – är förtroendefullt ledarskap.

10

Att i det vi erbjuder utgå ifrån att konfirmanderna vill och kan vara med, att alltså inte i förväg göra exkluderande bedömningar, är förtroendefullt ledarskap; liksom det också är förtroendefullt ledarskap att i planering och genomförning av aktiviteter inte ignorera det vi har upptäckt och fått veta om konfirmanderna.

Vår huvuduppgift var att hålla i lekar, tävlingar och andra ”fritidsaktiviteter”. Men redan under lägerplaneringen fick vi i uppgift att hålla i några av morgon- och kvällsböner och under lägret fick vi vara med i husledningen där det behövdes och vi blev inblandat i lärandet. När andra ser och tar vara på våra gåvor möts vi med förtroendefullt ledarskap.

1 Tim 4:12 leder och stödjer oss i vårt uppdrag som konfirmandassistenter: ”Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet”.

Tema Förtroendefullt ledarskap

Konfirmandlägerchef Att arbeta med konfirmander är bland det roligaste som finns – men också väldigt utmanande. Hur skapar man ett förtroende och ett intresse hos 14-åringar? Till det har jag fantastiska ledare, assistenter och präster. Tillsammans utformar vi ett schema, en ram som vi går in med när lägret börjar. Under de fyra veckorna färglägger konfirmanderna den vita duken inom den ramen som jag tillsammans med mina ledare har skapat. Vi, ramen, lägger ner mycket tid och energi för att göra en så bra planering som möjligt – men det är konfirmanderna som formar bilden och deras tid här på lägret.

För mig som lägerchef innebär ett förtroendefullt ledarskap att ha en god relation med mina ledare, assistenter och konfirmander, att se de gåvor som finns i ledarstaben och ta till vara på dem. Alla kan inte vara bra på allt, men alla är bra på något. Detta något är vad jag vill ta till vara på. Vi i ledarteamet har alla olika gåvor och personligheter och tillsammans kan vi erbjuda konfirmanderna en inblick i hur det är att ha sagt ”Ja” till Kristus genom våra personliga erfarenheter, i lärande, gemenskap och andakt. Jag vill ge utrymme innanför lägrets ramar för mina kollegor, ledare och konfirmander att ha roligt och utvecklas – detta är för mig förtroendefullt ledarskap. ”Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.”

Foto: Magnus Aronson/IKON

Rom 12: 4-8

Husledarna Att få vara husledare på Kronobergs konfirmationsläger är en stor gåva och en erfarenhet för livet. Som husledare ingår man i ett ledarlag som dels ansvarar för mycket av lägrets aktiviteter, andakter och utflykter samt att man får en särskilt nära relation till några konfirmander, som man delar hus med.

Vi som var husledare i somras talade ibland om hur viktigt det är med attityd, när man arbetar med konfirmander. Hur beter vi oss? Hur pratar vi med varandra? Vad har vi för inställning mot varandra? En utgångspunkt som vi strävade efter var att vi alla konfirmander såväl som ledare och präster - skulle bemötas som hela människor, om än på olika sätt, så med en full erfarenhet av vad det är att vara människa. Det är inte den ena parten som ska tvärsäkert övertyga den andra. Istället försökte vi, trygga i vår tro, möta varandra med nyfikenhet och respekt. Och med den övertygelsen, att det är i fria och trygga relationer som tilltro kan växa, fick vi tillsammans söka efter Gud, han som endast kan älska.

Lärarna Förtroendefullt ledarskap är för oss i första hand en grundhållning. Vi utgår ifrån att konfirmanderna vill vara på lägret och att konfirmanderna är här för att (bland annat) lära sig mer om bibeln och kyrkan och för att upptäcka/ utveckla sin tro. Denna grundhållning ger oss möjlighet att möta konfirmanderna öppet, nyfiket och respektfullt som hela människor.

Visserligen händer det då och då att denna utgångspunkt inte stämmer in på en konfirmand. Då behöver vi agera och förtroendefullt ledarskap manar oss till att göra det varsamt och tydligt. Förtroendefullt ledarskap hjälper oss att också i kritiska situationer möta konfirmanden respektfullt som en hel människa.

I själva lärandet betyder förtroendefullt ledarskap för oss att utgå ifrån att konfirmanderna var och en, utifrån deras kontext och situation, bär stor livskompetens, att de har mest kompetens av alla när det gäller dem själva. Vi förmedlar inte sanningen. Vi bjuder på vår tro, på vår sätt att följa Jesus, på vårt sätt att leva i vårt tro. Undervisningen är en gemensam upptäcktsresa som också ger oss möjlighet till utveckling.

Just i samband med konfirmandundervisningen handlar förtroendefullt ledarskap också om att ge föräldrarna en möjlighet att ta del av sina barns resa.

Vi behöver presentera hörnstolpar av det som görs i undervisningen och vad gruppen har kommit fram till eller undrar över för att ge familjen en chans att efter lägret fortsätta med samtal och diskussion. Samtidigt måste vi vara noga med att det är den enskilde konfirmandens rätt att bestämma själv, vad av hennes egna tankar, känslor och funderinger hon vill avslöja för familjen.

Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus.

Jak 2:1

11

Tema Förtroendefullt ledarskap

Tankeverkstad om förtroendefullt ledarskap i församlingslivet Samtal om ledarskap stannar ofta vid tankar om chefskap och blir lätt ganska tekniskt. För att få till stånd ett samtal om ledarskap ur ett bredare perspektiv bjöd Växjö stift in till en tänkardag på temat ”Förtroendefullt ledarskap” på Kronoberg den 5 september.

Inbjudna för att delta var personer i Växjö stift med specifika erfarenheter av ledarskap på olika sätt, teoretiskt och praktiskt. Dagen var helt förutsättningslös och syftade varken till att skapa något manifest eller genomföra ett praktiskt projekt, utan till att komma vidare i tänkandet om hur förtroendefullt ledarskap ska kunna gestaltas i församlingslivet.

Bland annat delades tankar kring formellt och informellt ledarskap, ledarskap

av ideella, attityder och förhållningssätt samt gåvoupptäckande.

– Dagen gav inspiration och nya insikter samt en grund att arbeta vidare utifrån för stift och församlingar. Vi talade om väldigt grundläggande saker, för det här är frågor som fortfarande är ganska obearbetade i Svenska kyrkan, säger Gunnar Thiel, som ingår i stiftskansliets fokusgrupp ”Förtroendefullt ledarskap”.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

Deltagarna om förtroendefullt ledarskap 1.

2.

3.

4.

Vad tänker du kring förtroendefullt ledarskap?

Vilka är viktiga egenskaper för en ledare i Svenska kyrkan, tänker du?

Vad är det att vara ledare, som inte ryms i begreppet chefskap?

Vad tar du med dig hem från den här dagen?

Liselotte Lindstrand, församlingspedagog i Växjö domkyrkoförsamling 1. Att vi i kyrkan verkligen borde ha förtroendefullt ledarskap, men vi är kanske inte alltid så bra på att ge andra förtroende.

Ger vi tillfälle till människor att få vara betrodda, ger vi människor redskap att få verka?

2. Att se och lyfta andra människor, se människors gåvor och gå bredvid snarare än att gå framför eller bakom.

3. Att vara chef kommer ”från ovan”, medan ledaren är den som leder tillsammans med andra, tänker jag.

4. Jag tänker föra vidare reflektionerna från dagen till mina arbetskamrater. Det blir en utgångspunkt för att prata vidare om detta i mitt sammanhang.

12

Pär-Magnus Möller, kyrkoherde i Värnamo pastorat som aktivt arbetar med till tro-konceptet 1. Jag tänker att det handlar om att skapa en kultur där människor har möjlighet att utveckla sig själva och sina gåvor, men också att hjälpa andra att utvecklas.

2. Att komma ihåg vem som är tjänare och vem som är ens Herre. Om en människa är besvärlig så kan man tänka – jag är din tjänare, men du är inte min Herre.

3. Chefskapet är en befattning, medan ledarskapet är en relation.

4. Frågans komplexitet och insikten om hur viktig frågan är.

Tema Förtroendefullt ledarskap

Christina Evertsson, verksamhetsutvecklare på Sensus som arbetat mycket med frivilliga ledare 1. Att det är jätteviktigt. Det handlar om att arbeta tillsammans, att vara betrodd och att som ledare få de man leder att känna sig betrodda.

2. Att se människor och deras kompetenser och förmågor och lyfta fram de man har omkring sig – både anställda och frivilliga krafter.

3. Chefskap handlar om struktur, medan ledarskap handlar om mening.

4. Hur roligt det är att få arbeta med denna fråga. Jag fick många nya tankar kring hur vi kan arbeta vidare, till exempel med Sensus stora projekt kring idealitet där vi bland annat genomför arbetslagsutbildningar i hur vi kan arbeta med ideella ledare.

Jonas Löhnn, stiftsadjunkt för internationellt arbete som gått ledarskapskurs för blivande kyrkoherdar 1. Att ett gott ledarskap skapar och inger förtroende. Det är ett förhållningssätt som bör kunna prägla allt ledarskap i Svenska kyrkan, även hos dem som inte har formella uppdrag.

2. Att man bejakar människans andlighet och värde och att man ser sig som en gemenskap där ledarskapet är en uppgift bland många andra. Att låta människor växa, skapa entusiasm och myndiggöra till att ta ansvar. Man är inte ledare ensam, utan tillsammans.

3. Chefskap är den formella strukturen, medan ledarskap helst ska vara anti-hierarkiskt och på en jämbördig nivå.

Då blir ledaren en möjliggörare medan andra medarbetare har andra uppgifter som är lika mycket värda.

4. Jag uppskattar att ha fått möjlighet att reflektera kring ledarskap. Jag kommer ha nytta av det i mina arbetsuppgifter och i mina olika roller både i och utanför kyrkan.

Christian Braw, komminister i Slätthögs församling och docent i Åbo Akademi, som arbetat med ledarskapsutveckling inom försvaret och skrivit fyra böcker om ledarskap 1. Att ett gott ledarskap ökar möjligheten att föra människor till tro. Mycket av det som är viktigt i ledarskapet är gemensamt för allt arbetsliv, men det speciella för det kyrkliga ledarskapet är att det syftar till att leda människor till evigt liv och att vi har den Helige Ande som drivkraft.

2. Fysisk närvaro, ett levande människointresse och tro på Jesus.

3. Något som är speciellt för Svenska kyrkan är att vi har den spännande uppgiften att leda både anställda och frivilliga. Frivilliga möter vi kanske bara en kväll i veckan och deras engagemang utförs vid sidan om allt annat de ska göra. Någonting positivt i att leda frivilliga är att de arbetar utifrån att de känner ett djupt engagemang, medan det för en anställd kan vara ”bara ett jobb”.

4. Det viktigaste jag tar med mig är att vi ska låta gåvorna forma verksamheten.

Gärd ”Lillan” Kinnander, som tidigare arbetat med ledarutveckling i Glömminge pastorat, numera studiekonsulent på studieförbundet Bilda.

1. Jag tänker att det är jätteviktigt i våra församlingar att vi tänker i dessa banor. Jag brinner väldigt mycket för frivilliga ledare och blir glad över att dessa frågor ligger i tiden. Det är så viktigt att ge förtroende och att lita på människor.

2. Att vara en god lyssnare, inkännande och engagerad och att man är trygg i sin tro och i sig själv.

3. Man kan vara chef, utan att vara ledare. Ledarskap är något man förtjänar, och ett förtroende man får. En ledare följer man, ser upp till och vill likna.

4. Hoppet och glädjen. Jag känner mig full av inspiration till att gå vidare med detta arbete.

13

Tema Förtroendefullt ledarskap

– Det handlar om att dela liv tillsammans Harald Thuresson är socionom och diakon och har arbetat med förtroendefullt ledarskap dels med ideella medarbetare, dels i en mer formell roll som chef.

Vad är förtroendefullt ledarskap för dig?

– Det är när ledaren på ett övertygande och hållbart sätt förmedlar en vision och en inriktning som bottnar i grundläggande mänskliga värden och människosyn.

Förtroendefullt ledarskap handlar om ett genuint intresse för människor, att jag tror på dem och bemyndigar dem genom att ge dem förtroenden. När jag har gett en människa ett förtroende måste jag lita på den människan och att han eller hon utför uppdraget. Det kan betyda att även om det inte utförs på samma sätt som jag själv skulle ha gjort det på, så kan det vara bra ändå!

När vi talar om förtroendefullt ledarskap är tillit och trygghet viktiga ord, det vill säga tillit mellan mig och medarbetarna och givetvis även medarbetarna emellan. Den fysiska närvaron har betydelse och att jag inte överger mina medarbetare. Tillit och hopp hör nära ihop! Detta sker genom att jag som ledare är mig själv. Jag måste våga vara ärlig, tydlig, öppen och ifrågasätta mina egna ståndpunkter, men som en följd av det också vara beredd att förändra mig. För att kunna göra detta måste jag arbeta med mig själv och min egen identitet. Veta vem jag själv är och vilka drivkrafter jag har i mitt ledarskap.

På vilket sätt återspeglar ditt ledarskap den gudsbild du har?

– Jag kan använda den auktoritet som Gud ger mig i tjänarrollen, vilket betyder

14

att jag kan ge vidare vad jag har fått av Gud. Därmed kan jag våga vara frimodig, sårbar, våga pröva det svåra, våga göra bort mig, våga visa sorg och andra känslor. Kort sagt att dela liv. Jesus har delat mänsklighetens villkor och därför vågar jag dela liv med andra människor. Detta handlar ju om en av inkarnationens innersta hemligheter. Nu lever inte mer jag, utan Kristus lever i mig!

”

När vi talar om förtroendefullt ledarskap är tillit och trygghet viktiga ord.

På vilket sätt kan Jesus vara en förebild i ledarskapet?

– Det finns många berättelser i Bibeln som kan vara en inspiration i mitt sätt att tänka kring ledarskap. När Jesus tvättar lärjungarnas fötter tjänar han dem. Min grundattityd som ledare måste vara att jag tjänar mina medmänniskor. Ordet tjäna kan väcka många olika tankar och känslor. Det finns kanske en risk att man tänker att man blir undergiven, men för mig är det inte det. För mig handlar tjänandet om att se människors gåvor och frigöra dem och därmed vilja dem det bästa.

En annan berättelse handlar om när Jesus vandrar med lärjungarna till Emmaus.

De var förvirrade och förtvivlade över vad som hade hänt Jesus. Jesu hållning under denna vandring var att han lyssnade in, stöttade de ledsna lärjungarna, men han undervisade också dem. Detta ledde till förtroende. I mitt ledarskap måste jag också kunna vara lyhörd för hela människans behov där de andliga behoven finns med, och på ett självklart sätt stödja henne, men också dela med mig av min kunskap och erfarenhet. Det handlar om att dela liv tillsammans.

Hur tar du tillvara människors gåvor och på vilket sätt kan människors gåvor få styra verksamheten?

– Min utgångspunkt är att den samlade kompetensen och erfarenheten bland människor är enorm. Att vara öppen och lyhörd är en förutsättning för att kunna ta tillvara människors gåvor.

Verksamheten i sig har inget egenvärde utan är till för att nå den enskilda människan, såväl genom ideellt frivilliga som anställda. Därför måste vi öppna upp och låta människors gåvor komma till nytta.

En verksamhet kan bli bättre om människor får blomma ut. Att tillåta detta kan vara som att kasta sig ut i djupt vatten och ingen vet i förväg om det bär eller vart det kommer att leda. Men det är en förutsättning för utveckling!

När Anders Wejryd var vår biskop betonade han vikten av att vi som kyrkoar-

Foto Maria Kenstam

Tema Förtroendefullt ledarskap

Harald Thuresson har tidigare arbetat i Åseda-Nottebäck kyrkliga samfällighet samt som föreståndare för RIA-Hela Människan. Idag arbetar han som diakon i Tingsryds kyrkliga samfällighet.

betare skulle våga göra svårare saker! Vi måste våga ta risker! Finns det dessutom rum för förlåtelse, ja då är det ju inte hela världen om vi misslyckas.

Vilka svårigheter respektive glädjeämnen ser du i ledarskapet?

– En svårighet är när man ibland tvingas att ta obekväma beslut. Detta kan kännas obehagligt, men det är nödvändigt.

Frågan är ju hur man förmedlar detta.

Ibland kan man tvingas att lotsa människor vidare till andra uppgifter. Som ledare kan man ofta känna sig ensam och detta kanske ibland kan uppfattas som en svårighet.

Glädjande med ledarskapet är när man möter kreativiteten och får se när något bra växer fram. Och att dessutom få kän-

na gemenskap, delaktighet och möta motivation, det är verkligen positiva sidor av ledarskapet som skapar glädje.

Varför är det viktigt med ett ideellt arbete i Kyrkan?

– Kyrkans uppgift är att ge vidare det Gud har gett gratis! Kyrkan är inte i första hand en organisation, utan en levande organism, en kropp med olika lemmar.

Denna kropp består av alla döpta, inte endast av de anställda. Det handlar om kyrkans trovärdighet!

Vilka risker och möjligheter kan det vara när man är ideell medarbetare?

– Risken är, å ena sidan, att man känner för stora krav, att man blir uppäten där-

för att behoven är så stora. Några få tar på sig för stort ansvar. Här är ledaren en viktig person när det gäller att sätta gränser och att handleda. Å andra sidan är det frivilliga engagemanget meningsfullt när man får betyda något bra för någon annan. Man växer i sin uppgift och ser sig i ett sammanhang.

Vilka drivkrafter har du som ledare?

– Att få vara med och påverka och förändra! Att förverkliga en vision, förmedla det absolut största som hänt mänskligheten. Gud är mitt ibland oss. Det är aldrig kört!

Text: Eva Meakin

15

Tema Förtroendefullt ledarskap

Jag är lagets målvakt Vid ett mindre konvent för kyrkoherdar i Växjö stift tillfrågades vi om synen på vår ledarroll. När jag tänker på min roll som ledare/kyrkoherde associerar jag till målvaktsrollen. Det hör till saken att jag är uppväxt med lagidrott. Min far var lagledare och tränare och själv fotbollsmålvakt. Jag var ofta med och hörde om lagupplägget och taktiken. Vårtecken för mig var inte vitsippor och tussilago, det var den nya fotbollen som jag alltid fick när jag fyllde år i april.

Naturligtvis satsade jag själv på fotboll och arvet gick vidare, jag blev också fotbollsmålvakt. Jag tror att lagidrott är en bra erfarenhet som man kan applicera på mycket i livet inte minst när det gäller kyrkan. Lagidrott gör att man ser betydelsen av att hela laget fungerar. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk brukar vi säga. Man stöttar och peppar varandra. I lagidrotten har man olika roller, några är försvarare, några spelar på mittfältet, några spelar på topp.

”

Min roll i laget som kyrkoherde ser jag som målvakten.

Med i kyrkans lag finns personal, förtroendevalda och frivilliga. Min roll i laget som kyrkoherde ser jag som målvakten. Jag står längst ner. Jag har hela laget framför mig. Jag har hela planen och ser hela matchbilden framför mig.

Jag kan dirigera mitt lag. Jag ser vilka spelare som måste markeras och så vidare. Jag ser också var vi behöver sätta in insatserna. Jag finns längst ner på plan. Jag håller mig där. Om jag går för långt ut på plan, kan det lätt bli baklängesmål. En bra målvakt uppmuntrar också sitt lag, hejar på, verkar för spelglädjen i laget, något som i högsta grad är viktigt. Jag ger bollen till spelare som har spelutrymme. Jag coachar mitt lag inte med hårda ord utan är istället uppmuntrande och det är framförallt tillåtet att misslyckas. En bra målvakt ger laget trygghet.

Men ibland blir det ändå mål i egen målbur. Då är jag som målvakt i högsta grad delaktig. På samma sätt är det med kyrkoherderollen. Ibland blir det inte alltid som vi tänkt, då är jag som kyrkoherde i högsta grad delaktig. Vi får börja om. Det blir ny avspark och nya möjligheter. Som ett riktigt lag tar vi både framgångar och motgångar tillsammans. Församlingsarbete är något vi åstadkommer tillsammans.

Målvaktsrollen är för mig en bra bild av förtroendefullt ledarskap och kyrkoherderollen.

Conny Engkvist Kyrkoherde Hakarps församling

16

Foto: Maria Kenstam

Ny biskopssekreterare Februari 2012 var jag på anställningsintervju på Östrabo och sedan dess har många omvälvande saker hänt som jag för ett år sedan inte kunnat drömma om ens i min roligaste dagdröm. Jobb som biskopssekreterare, sagt upp ett jobb på JE:S Bil i Arlandastad. (Nej, Elisabeth Krutrök, inte som bilreparatör, jag ny biskopssekreterare jobbade med bokföring och ekonomi) och sålt min bostadsrätt i Svartbäcken i Uppsala. Enda avigsidan är att avståndet till många för mig betydelsefulla personer nu är längre, men fördelen är att jag vänt blad i livsboken och börjat på en helt blank och oskriven sida. Spännande, ovisst och ett litet pirrigt fallskärmshopp!

Med en mellanstor lastbil har jag och mina ägodelar rullat till Furuby, där jag nu har köpt ett litet hus. Min son med hustru och tvillingpojkar, en islandshäst och en borderterrier bor där redan och snart flyttar min mor också hit, så då blir vi fyra generationer i denna lilla by.

Min första tid på Östrabobacken har flutit på bättre än förväntat och jag skulle vilja tacka alla hjälpsamma arbetskolleger för att de tagit in mig så fint i gemenskapen. Min längtan nu är bara att biskopen och jag så småningom ska vara som hand och handske. Jag försöker ta reda på vad som behöver göras och genomföra det så bra jag kan. Som ny på en arbetsplats tar det ett tag att anpassa sig till organisationen, värdegrunden och visionerna. Till alla er där ute vill jag härmed skicka en hälsning och en bön om stolthet och självförtroende, tillit och förtröstan, att klara av uppgiften!

Vill du komma i kontakt med Elisabeth?

Du når henne på telefon 0470-77 38 14, e-post elisabeth.krutrok@svenskakyrkan.se

Dags för Den 15 september 2013 är det kyrkoval. Information inför valet kommer att komma fortlöpande. Redan nu finns information på Växjö stifts intranätsida som är öppen för alla, även om man inte har inloggning eller sitter på kyrknätet: http://internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift/kyrkoval.

Sidan kommer att uppdateras allteftersom mer material blir tillgängligt.

Datum för informations- och utbildningsdagar för nomineringsgrupper och valnämnder är bestämda enligt nedan. Separat inbjudan kommer via post.

Informationsträffar för nomineringsgrupper Samtliga äger rum klockan 19–21 Datum

Plats

14 januari

Jönköping, Sofiagården Kapellgatan 8, Sofiasalen

15 januari

Växjö, Skogslyckans församlingshem Ekebovägen 15

16 januari

Värnamo, församlingshemmet Kyrkogatan 17, Kyrksalen

17 januari

Kalmar, S:t Johannes församlingshem Hanellsgatan 5

Valnämndsutbildningar Samtliga äger rum klockan 9–16 Datum

Plats

Kontrakt

4 mars

Vetlanda församlingshem

Östra Värend och Njudung

5 mars

Ljungby församlingshemmet

Allbo-Sunnerbo

6 mars

Kalmar S:t Johannes förs.hem

Kalmar-Öland

7 mars

Skärstad församlingshem

Tveta och Vista

11 mars

Kulltorp kontraktsgården

Östbo-Västbo

12 mars

Madesjö församlingshem gamla prästgården

Stranda-Möre

Handläggare för valfrågor i Växjö stift Vibeke Bergman 0470-77 38 05 Bo Löfgren 0470-77 38 04 Karolina Arvidsson 0470-77 38 66

17

Tema Förtroendefullt ledarskap

Enkelt och användarvänligt med nytt verksamhetssystem

Med det nya verksamhetssystemet Kyrksam blir det enklare att hålla reda på kontaktuppgifter inom Svenska kyrkan. Redan i dag går det att söka uppgifter i systemet.

Kyrksam kommer att ersätta nuvarande Organisationsregistret samt verksamhetsregistret i Kbok. Helt utbyggt kommer Kyrksam att vara 2014, då de gamla systemen kommer att släckas ner. Men redan nu finns det möjlighet att söka uppgifter och använda kommunikationsfunktionerna då alla uppgifter som är inlagda i Organisationsregistret är tillgängliga även i Kyrksam.

– Målet är att Kyrksam ska bli ett så effektivt och lättanvänt gemensamt system att behovet av egna system för att hålla reda på kontaktuppgifter till Fredrik Sandberg ingår i medarbetare, förarbetsgruppen för Kyrksam. troendevalda, ledare och grupper försvinner eller åtminstone minskar kraftigt, säger Fredrik Sandberg, som är ämnesansvarig för kyrklig organisation på Kyrkokansliet och ingår i arbetsgruppen för Kyrksam.

18

Det ska helt enkelt bli enklare att hitta och hantera kontaktuppgifter till personer som är kopplade till Svenska kyrkan på olika sätt. För första gången finns det nu en samlad personkatalog för hela Svenska kyrkan. Kyrksam innehåller även kommunikationsfunktioner, som exempelvis möjlighet att skicka sms via systemet.

Anledningen till att Kyrksam utveck-

las är att det funnits brister i Organisationsregistret, som togs fram i slutet av 1990-talet. Organisationsregistret togs fram för att samla in uppgifter vid exempelvis kyrkoval och utgick inte tillräckligt från användaren.

– Kyrksam är förenklat och användarvänligt och har skräddarsytts för att passa Svenska kyrkans behov. Vi har gjort ett gediget förarbete för att se vilka krav som finns på systemet, berättar Fredrik Sandberg.

Det finns två sätt att söka i Kyrksam.

Dels genom en fritextsökning som Fredrik Sandberg jämför med en vanlig googlesökning. Dels finns det möjlighet att göra

en förfinad sökning, som kräver lite mer av användaren men som ger ett mer exakt resultat. En nyhet i Kyrksam jämfört med de gamla systemen är att det är möjligt att spara en sökning om man vill ha möjlighet att använda den ofta.

– Det kan vara värt att lägga ner lite tid på att få till en bra, förfinad sökning, då får man också ut ett väldigt exakt resultat, säger Fredrik Sandberg.

Text: Charlotte Granrot Frenberg

Kyrksam Läs mer om Kyrksam på http://internwww.svenskakyrkan.se/ kyrksam Där finns det möjlighet att se en film och få en snabb genomgång av systemet. Du hittar även lathundar, nyheter och annan matnyttig information på denna sida. Du kan även logga in till Kyrksam om du har behörighet till Organisationsregistret eller verksamhetsregistret i Kbok. Saknar du behörighet, ta kontakt med din kyrkoherde eller behörighetsadministratör.

Tema Förtroendefullt ledarskap

Säkerställ att du finns med!

Missa inte information från stiftskansliet.

Så här gör du!

Anställd eller förtroendevald För att få fysiska utskick efter årsskiftet, behöver du säkerställa att dina kontaktuppgifter finns med i Organisationsregistret. Kontakta den som är ansvarig för uppdatering av Organisationsregistret i din församling om du är osäker.

Stiftsstyrelsen har beslutat att från och med 1 januari 2013 kommer alla kontaktuppgifter till församlingar vid utskick att hämtas ur Kyrksam.

Det innebär att den som inte finns i Kyrksam vid årsskiftet till exempel inte kommer att få Missivet eller andra utskick.

Systemet bygger på att församlingarna matar in uppgifter för anställda och förtroendevalda i Organisationsregistret.

Dessa uppgifter förs över till Kyrksam automatiskt. Ideella medarbetare måste dock även fortsättningsvis ta kontakt med stiftskansliet för att få tillgång till fysisk information, då stiftskansliet inte har möjlighet att hämta information om ideella ur systemet även om församlingen

lagt in till exempel kyrkvärdar i en verksamhetsgrupp.

Det finns dock ett undantag där kontaktuppgifterna fortfarande kommer att hanteras i ett annat system, och det är för det elektroniska nyhetsbrevet Stift & blandat. Den som idag får Stift & blandat kommer att få det även efter årsskiftet.

En förändring av registret för det elektroniska nyhetsbrevet kommer också att ske under 2013, men det återkommer vi om.

Ideell medarbetare För att få Missivet efter årsskiftet, behöver du anmäla att du vill ha tidningen. Detta gör du via den öppna länken http://internwww.svenskakyrkan.se/ vaxjostift/missivet, genom att till Sara Peterson på 0470-77 38 02 eller genom att maila ditt intresse till missivet@svenskakyrkan.se. Observera att du måste anmäla även om du får tidningen idag!

Text: Maria Kenstam

till tro – i församlingen

Så går vi vidare Arbetet med till tro i Växjö stift kommer att intensifieras under 2013 och 2014. I september fattade stiftsstyrelsen beslut om att påbörja rekrytering av en projektledare som ska vara med och stödja ett lokalt utvecklingsarbete. Ett antal församlingar kommer nu att erbjudas möjlighet att gå in i ett församlingsutvecklingsprojekt.

Stiftets arbete med till tro har pågått under snart två år. Under denna tid har konceptet bland annat introducerats lokalt genom utbildningar och församlingsbesök av kansliets medarbetare men arbetet har också speglats i temanummer av Missivet. Ett flertal församlingar har redan, på olika sätt, låtit till tro influera den egna verksamheten.

– Stiftsstyrelsens beslut skapar helt nya betingelser för att till tro som ett utvecklingskoncept ska kunna ta gestalt i lokalt församlingsarbete. En projektledare kommer att

kunna finnas som ett konkret stöd för församlingarna i deras arbete med till tro, säger Erik Sidenvall, chef för Församlingsenheten.

– Det är min förhoppning att vi ska ha en projektledare på Erik Sidenvall plats efter årsskiftet för att därefter kunna påbörja arbetet med att rekrytera de församlingar som vill vara med i det fortsatta arbetet.

Text: Maria Kenstam

19

Kompetensguide 12 november 2013

10 december 2013

grundkurs

fortsättningskurs

Content studio Vi går igenom grunderna i verktyget för Svenska kyrkans gemensamma webbplats och intranät, Content studio.

Content studio

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet

Baserat på deltagarnas önskemål arbetar vi vidare med verktyget för Svenska kyrkans gemensamma webbplats och intranät, Content studio.

Datum 12 november

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet

Tid 9.00-15.30

Datum 10 december

Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

Tid 9.00-15.30

Deltagaravgift 300 kr inkl lunch och föroch eftermiddagsfika MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska ha skrivit avtal om att ingå i den gemensamma webben.

Max antal 9 personer KURSNUMMER 1333 Anmälan Senast14 november till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se 6-8 december 2013

Unga ledare

Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö Deltagaravgift 300 kronor inkl lunch och för- och eftermiddagsfika MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara anslutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben/intranätet.

Max antal 9 personer KURSNUMMER 1334 Anmälan Senast 3 december till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se

fördjupningskurs ledarskap Ledarskap som tas upp i grund- och fördjupningskurserna utgår i stort sett från målgrupperna. I den här kursen står själva ledaren i centrum. Vilka förutsättningar bär ledaren, vilka gåvor finns och hur kan de nyttjas bäst. En kurs för att upptäcka mer om sig själv. Många praktiska övningar och reflexioner.

Datum 6-8 december Deltagaravgift 800 kronor MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna som har gått unga ledare grundkurs (eller kan visa upp intyg från en kurs som bedöms likvärdig).

Max antal 25 personer KURSNUMMER 4915 Anmälan Senast 22 november till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

Stiftets nätverk Läs om våra nätverk på svenskakyrkan.se/växjöstift Du vet väl om att nätverk kan startas i Samverkansrum på vårt gemensamma intranät? internwww.svenskakyrkan.se

Foto: Maria Kenstam

Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

Kompetensguide 6-8 september 2013

Unga ledare grundkurs

Grundkursen är första steget i de unga ledareutbildningar som stiftet erbjuder. Målet är att rusta unga människor till att självständig kunna bidra till församlingens liv. Grundkursens teman är att vara och våga vara ledare, grunden vi står på, vår tro, människosyn och grundhållning i möten med människor, lag och regler, ansvar, hantering av olika situationer mm.

Datum 6-8 september Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö Deltagaravgift 800 kronor MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna från 15 år.

Max antal 25 personer KURSNUMMER 4910 Anmälan Senast 23 augusti till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

8 oktober 2013

19-20 oktober 2013

Under en dag får du möjlighet att arbeta med er sida på Svenska kyrkans gemensamma webbplats eller intranät. Personal från stiftskansliet finns på plats för att hjälpa till med frågor om Content studio. Vi delar med oss av erfarenheter och hjälper varandra.

Kyrkosångsfesten inleds med att koristerna inbjuds att lyssna på en körkonsert med stiftets kyrkomusiker, under ledning av Gary Graden, Stockholm.

Webbverkstad

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet Datum 8 oktober Tid 9.00-15.30 Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö Deltagaravgift 300 kr inkl lunch och föroch eftermiddagsfika MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara anslutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben/intranätet.

Max antal 9 personer KURSNUMMER 1332 Anmälan Senast 1 oktober till Växjö stift via kursanmälan på webben.

24-25 september 2013

mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se

Datum 24-25 september

18-19 oktober 2013

Certifieringskurs Kbok2003 Tid 9.00-16.00 Plats S:t Sigfrids folkhögskola

Deltagaravgift 2000 kronor inkl. fm-kaffe, lunch och em-kaffe båda dagarna.

MÅLGRUPP För att få behörighet som användare i Kyrkobokföring erbjuds personal, ordinarie såväl som vikarierande, vid församlings/ pastorsexpeditioner till denna tvådagarskurs Max antal 12 personer KURSNUMMER 1311 Anmälan Senast 8 september till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Carolina Mörstam 0470-77 38 21, carolina.morstam@svenskakyrkan.se

Kyrkosångsfest

Ur kyrkosångsfestens repertoar märks Kleine Orgelmesse av Haydn. Det är Växjö stifts kyrkosångsförbunds förbundsdirigenter som leder repetitionerna, körens medverkan i högmässan och söndagseftermiddagens kyrkosångskonsert.

MEDVERKANDE Körsångar från Vöxjö stift, solister och instrumentalister Datum 19-20 oktober Plats Jönköpings Sofia Deltagaravgift 200 kronor, lördagskvällens supé 300 kronor MÅLGRUPP Körsångare Anmälan Senast 30 september 2013 till Kursanmälan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö, fax 0470-77 38 90 eller online via Växjö stifts KSF:s hemsida mer info Patrik Sassersson 0470-77 38 35, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se 8-11 november 2013

Kyrkomusikermöte Biskop Jan-Olof celebrerar mässan och medverkar i ett samtal om kyrkomusikens roll i framtidens kyrka. Huvuddirigent blir Gary Graden från Stockholm, som är en framstående och inspirerande körledare. Vid tidigare kyrkomusikermöten har dirigenterna varit Erik Westberg, Michael Bojesen och Cecilia Rydinger-Alin.

Mötet avslutas med en körkonsert i Sofiakyrkan på lördagen, som också innebär avstamp för Kyrkosångsfesten.

Datum 18-19 oktober Plats Jönköpings Sofia

Deltagaravgift När anmälan har registrerats, kommer en faktura på anmälningsavgiften á 300 kr att skickas ut. Därefter kommer notpaketet att distribueras, med början i slutet av augusti månad. OBS att du måste ha betalt deltagaravgiften för att få notpaketet hemskickat.

Resterande deltagaravgift á 900 kr faktureras efter kyrkomusikmötet.

MÅLGRUPP Kyrkomusiker KURSNUMMER 1304 Anmälan Senast 31 augusti till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Patrik Sassersson 0470-77 38 35, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se

Unga ledare

fördjupningskurs ungdomsledare Några av kursens frågeställningar är: Vilka möjligheter finns för ungdomsarbete i församlingar och vilka behov finns hos ungdomar? Hur kan deltagarna bidra till ungdomsverksamheten och vilka krav ställer det på ledaren? Fördjupningskursen bygger på grundkursen. Vissa ämnen från grundkursen tas upp och utvecklas med syn på ungdomsarbete Datum 8-11 november Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö Deltagaravgift 800 kronor MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna som har gått unga ledare grundkurs (eller kan visa upp intyg från en kurs som bedöms likvärdig).

Max antal 25 personer KURSNUMMER 4912 Anmälan Senast 25 oktober 2013 till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

Kompetensguide 23 april 2013

Content studio fortsättningskurs

Baserat på deltagarnas önskemål arbetar vi vidare med verktyget för Svenska kyrkans gemensamma webbplats och intranät, Content studio.

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet Datum 23 april Tid 9.00-15.30 Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

25 april 2013

Barnpsalmsång i förskola och barngrupper Hur kan vi föra den kristna tron och psalmernas glädje vidare till våra barn i förskola och barngrupper?

I Danmark har det utvecklats ett arbete kring att sjunga psalmer med små barn i kyrkan. Syftet är att knyta glada och varma upplevelser till psalmer och till kyrkorummet för barnen. Man vill också stimulera barns glädje till musik och stötta barns utveckling socialt, sensomotoriskt och språkligt.

22-23 maj 2013

Certifieringskurs Kbok2003 Datum 22-23 maj Tid 9.00-16.00 Plats S:t Sigfrids folkhögskola

Deltagaravgift 2000 kronor inkl. fm-kaffe, lunch och em-kaffe båda dagarna.

MÅLGRUPP För att få behörighet som användare i Kyrkobokföring erbjuds personal, ordinarie såväl som vikarierande, vid församlings/ pastorsexpeditioner till denna tvådagarskurs Max antal 12 personer KURSNUMMER 1309

Deltagaravgift 300 kronor inkl lunch och för- och eftermiddagsfika

Nu kommer Anne-Mette Riis och lär oss hur hon arbetar med barn i förskoleåldern.

MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara anslutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben/intranätet.

MEDVERKANDE Anne-Mette Riis, adjunkt vid Musikaliska Akademin i Köpenhamn och utvecklare av babypsalmsångsmetoden i Danmark.

Leder själv grupper i både babypsalmsång och barnpsalmsång.

Max antal 9 personer

Datum 25 april

KURSNUMMER 1331

Tid 9.00- 16.00

Anmälan Senast 16 april till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Plats Ryssby församlingshem och kyrka

grundkurs Outdoor

Deltagaravgift 1 000 kronor

mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se 24-25 april 2013

Ordet och tystnaden

– om sorgens möjlighet och omöjlighet Samtalsdagar om sorgens ansikten och riter.

Första dagen kommer främst att handla om sorgen och de existentiella frågorna. Andra dagen fokuserar på gudstjänster och riter som sorgebearbetning.

Du har möjlighet att vara med antingen på båda dagarna eller på någon av dem.

MEDVERKANDE Kaplan för Sigtunastiftelsen Lars Björklund med flera.

Datum 14-17 augusti

Anmälan Senast 4 april till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Plats Någonstans i Växjö stift

mer info Angäende kursinnehåll: Carin Frennevi 0470-77 38 42, carin.frennevi@svenskakyrkan.se

MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna som har gått unga ledare grundkurs (eller kan visa upp intyg från en kurs som bedöms likvärdig).

Angående anmälan: Ulrika Karlsson 0470-77 38 30, ulrika.u.karlsson@svenskakyrkan.se 27 april 2013

Barnkördag med mässa

Datum 27 april

Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

Plats Nybro

Deltagaravgift 275 kronor per dag, var och en ordnar sin egen övernattning.

Deltagaravgift 50 kr/person inkl. mat och dryck. För körer som är anslutna till Kyrkosångsförbundet så blir barnen och dess ledare bjudna på denna kostnad. Dock kommer avvikelser från anmält antal deltagare att faktureras.

mer info Eva Meakin 0470-77 38 36, eva.meakin@svenskakyrkan.se

Unga ledare

Max antal 25 personer

Tid 9.30-16.00

Anmälan Senast 10 april till Växjö stift via kursanmälan på webben.

14-17 augusti 2013

KURSNUMMER 1322

Datum 24-25 april

KURSNUMMER 1323

mer info Carolina Mörstam 0470-77 38 21, carolina.morstam@svenskakyrkan.se

Kompetens i säkerhetsaspekter, både teoretiskt och praktiskt, och i riskbedömning samt grundkännedom, om t.ex. hur man paddlar en kanot, är förutsättning för lyckade outdooraktiviteter.

MÅLGRUPP Personal och ledare i förskola och barnverksamhet.

Vi utgår från den nyskrivna mässmusiken av Karin Runow, som finns i handboksförslaget som serie D.

MÅLGRUPP Personal och ledare i förskola och barnverksamhet.

Anmälan Senast 6 maj till Växjö stift via kursanmälan på webben.

MÅLGRUPP Barnkörer Max antal 150 barn KURSNUMMER 1304 Anmälan Senast 2 april till Kursanmälan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö, fax 047077 38 90 eller online via Växjö stifts KSF:s hemsida mer info Patrik Sassersson 0470-77 38 35, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se

Deltagaravgift 1 100 kronor

KURSNUMMER 4916 Anmälan Senast 20 juni till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

Kompetensguide 15-17 mars 2013

Gudstjänsten i katekumenatet Grundkurs, Fortsättningskurs och Temakurs som kommer att handla om ”Gudstjänsten i katekumenatet.” Övergripande tema för kursen är: Mottagande – Sändande Datum 15-17 mars Plats Helsjöns folkhögskola Anmälan Helsjöns folkhögskola, www.helsjon.fhsk.se.

mer info Kontaktperson stiftskansliet: Hanna Thärnold 0470-77 38 86, hanna.tharnold@svenskakyrkan.se Kontaktperson Helsjöns folkhögskola: Lise-lotte Wallin 0320-20 58 30, lise-lotte.wallin.helsjon@folkbildning.net 18 mars 2013

Nyfiken på:

Befriande bibelläsning Hur läser vi bibeln på ett sätt som befriar? På vilket sätt kan bibeltexterna hjälpa oss att tolka våra liv och vårt samhälle idag? Hur kan Bibeln bli ett redskap i ett förändringsarbete, både vad gäller våra egna liv och i arbetet för ett rättvisare värld?

Det är frågor som man arbetar med på det ekumeniska befrielseteologiska bibelcentret CEBI i Brasilien. Paulo Ueti arbetar som lärare i kyrkohistoria på centret men ägnar sin lediga tid till bibelsamtal med jordlösa och studenter.

– Den gemensamma, medvetna bibelläsningen leder till förändring – inte bara av bibelläsarens inre – utan av hela hennes kontext, säger Paulo.

Paulo kommer, tillsammans med Maria Soave Buscemi, katolsk teolog och medabetare på CEBI, att leda en kurs i den metod man utvecklat för denna befriande bibelläsning. Det handlar om att genom samtal och övningar gå i dialog med både texten och oss själva, låta texten möta våra liv och vår aktuella kontext.

19-20 mars 2013

26 mars 2013

ledarutbildning, steg 1

grundkurs

Befriande bibelläsning Hur läser vi Bibeln på ett sätt som befriar? På vilket sätt kan bibeltexterna hjälpa oss att tolka våra liv och vårt samhälle i dag? Hur kan Bibeln bli ett redskap i ett förändringsarbete, både vad gäller våra egna liv och i arbetet för en rättvisare värld?

Det är frågor som man arbetar med på det ekumeniska befrielseteologiska bibelcentret CEBI i Brasilien. Där arbetar man på befrielseteologisk grund med bibeln som verktyg för att förändra samhället och människors liv.

Den här kursen vill ge dig redskap för att kunna leda bibelsamtalsgrupper utifrån metoden ”befriande bibelläsning”. En metod där texttolkningen sker gemensamt i grupp och där verklighet och text belyser varandra. Varken präster eller fackutbildade teologer har tolkningsföreträde men är en resurs i samtalet.

MEDVERKANDE Teologer från bibelcentret CEBI i Brasilien Datum 19-20 mars

Content studio Vi går igenom grunderna i verktyget för Svenska kyrkans gemensamma webbplats och intranät, Content studio.

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet Datum 26 mars Tid 9.00-15.30 Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

Deltagaravgift 300 kr inkl lunch och föroch eftermiddagsfika MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska ha skrivit avtal om att ingå i den gemensamma webben.

Max antal 9 personer KURSNUMMER 1330 Anmälan Senast19 mars till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se

Tid 9.00-16.00 Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö Deltagaravgift 800 kronor MÅLGRUPP Du som önskar en fördjupad kunskap om metoden befriande bibelläsning för att själv kunna leda grupper .

Max antal 20 personer KURSNUMMER 1325 Anmälan Senast 8 februari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Kursen är tänkt att vara första steget av tre då vi hoppas kunna ge fortsättningskurser 2014 och 2015.

Katarina Hedqvist 0470-77 38 11, katarina.e.hedqvist@svenskakyrkan.se

19-21 april 2013

Möta Gud med öppna sinnen Dagar med olika former för andlig fördjupning, t.ex. bön och gudstjänst, bibelsamtal, pilgrimsvandring, sång, föredrag. Ange under övriga upplysningar om du önskar enkel eller dubbelrum och vem du, i förekommande fall, delar rum med.

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet: Ola Isacsson, Jessica Lindberg, Hanna Thärnold, Maria Brynielsson m.fl.

Datum 19-21 april Tid fredag 17.00 – söndag 15.00 Plats Ottenby vandrarhem och Ås kyrka Deltagaravgift 700 kronor med boende i dubbelrum, 900 kronor med boende i enkelrum.

MÅLGRUPP Förtroendevalda och frivilliga.

MEDVERKANDE Teologer från bibelcentret CEBI i Brasilien

Max antal 75 personer

Datum 18 mars

KURSNUMMER 1326

Tid 9.00-16.00

Anmälan Senast 25 mars till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö Deltagaravgift 450 kronor MÅLGRUPP Kyrkoarbetare, förtroendevalda, lekmän och präster med nyfikenhet på nya metoder för bibeltolkning.

Max antal 20 personer KURSNUMMER 1324 Anmälan Senast 8 februari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Katarina Hedqvist 0470-77 38 11, katarina.e.hedqvist@svenskakyrkan.se

mer info Hanna Thärnold 0470-77 38 86, hanna.tharnold@svenskakyrkan.se

1-3 februari 2013

6 februari 2013

26 februari, 27 februari, 28 februari 2013

grundkurs

– om att återupptäcka Luthers lilla katekes

arbetsdag 3

Unga ledare Grundkursen är första steget i de unga ledareutbildningar som stiftet erbjuder. Målet är att rusta unga människor till att självständig kunna bidra till församlingens liv. Grundkursens teman är att vara och våga vara ledare, grunden vi står på, vår tro, människosyn och grundhållning i möten med människor, lag och regler, ansvar, hantering av olika situationer mm.

Datum 1-3 februari Plats Nyttorp, Kalmar Deltagaravgift 800 kronor MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna från 15 år.

Levande Luther

Är Luther relevant i vår tid, för oss och med vår brottning med livsfrågorna? Margareta Brandby-Cöster och Carl-Axel Aurelius har tillsammans gjort en nyöversättning av den lilla katekesen med inledning, översättningskommentarer och samtalsfrågor. De vill hjälpa oss att återupptäcka Luther som existentiell bibelteolog och ge oss ledtrådar till en kontextuell läsning av Luther – såväl i hans tid som i vår tid.

MEDVERKANDE Margareta Brandby-Cöster, präst, TD och Carl-Axel Aurelius biskop em. TD. Datum 6 februari

Max antal 25 personer

Tid 9.00- 16.00

KURSNUMMER 4909

Plats Östrabo, Växjö

Anmälan Senast 18 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Deltagaravgift 200 kronor

mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

MÅLGRUPP Kursen riktar sig till alla andra som vill fördjupa sig i luthersk teologi och dess relevans idag.

Max antal 60 personer

5-7 feb, 13-15 maj, 8-10 okt 2013

Dop till liv baskurs

Baskursen ger kompetensförstärkning för dig som har en pedagogisk utbildning, men som behöver metoder och teorier för kyrkans undervisning av barn, bibel- och troslära samt praktisk kyrkokunskap. Under kursen kommer du att genom föreläsningar, litteraturstudier, auskultation och erfarenhetsverkstad tillägna dig ny kunskap för arbetet med främst förskolebarn, men även med äldre barn och föräldrar.

Datum och plats 5-7 feb S:t Sigfrids folkhögskola 13-15 maj Helsjöns folkhögskola 8-10 okt Södra Hoka ungdomsgård Deltagaravgift Kursavgift inklusive kost och logi i dubbelrum är 10 000 kr. Avgiften delas på tre tillfällen och betalas till respektive stiftskansli. Kostnad för resor och litteratur tillkommer.

MÅLGRUPP Förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare, fritidsledare med kyrklig anställning alternativt barnskötare i kristen heldagsomsorg. Kursen sker i samarbete mellan Lunds, Göteborgs och Växjö stift. Deltagare från andra stift kan delta i mån av plats. Personer som inte uppfyller behörighetskraven, men anser sig ha liknande kompetens antas efter prövning i mån av plats.

KURSNUMMER 1321 Anmälan Senast 10 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Carin Frennevi 0470-77 38 42, carin.frennevi@svenskakyrkan.se

KURSNUMMER 1327 Anmälan Senast 11 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Ola Isacsson, 0470-77 38 34, ola.isacsson@svenskakyrkan.se

Gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget Vi arbetar med kyrkohandboksförslagets ordning för konfirmationsmässa/konfirmationsgudstjänst.

•

Konfirmation i Sverige – konfirmationsgudstjänstens utformning förr och nu

•

Konfirmationsmässa/ konfirmationsgudstjänst i kyrkohandboken 1986 och i förslagsordningen – likheter och skillnader

•

Musiken i konfirmationen

MEDVERKANDE Ola Isacsson, stiftsadjunkt för gudstjänstfrågor. Maria Balado, stiftspedagog i Strängnäs stift. Teresia Clifford, stiftsadjunkt för konfirmandfrågor. Patrik Sassersson, musikkonsulent och medlem av kyrkohandboksarbetes expertgrupp.

Datum, plats 26 februari, S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö 27 februari, Stiftsgården Tallnäs 28 februari, Oskarshamn folkhögskola Tid 9.00- 16.00 Deltagaravgift 200 kronor MÅLGRUPP Konfirmandarbetslag i församlingar som provar förslaget till ny kyrkohandbok.

Max antal 50 personer/tillfälle

Katarina Hedqvist, 0470-77 38 11, katarina.e.hedqvist@svenskakyrkan.se

KURSNUMMER S:t Sigfrid, 1313. Tallnäs, 1314.

Oskarshamn, 1315.

9 februari 2013

Anmälan Senast 28 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben.

– trender och konsekvenser

mer info Ola Isacsson, 0470-77 38 34, ola.isacsson@svenskakyrkan.se

Generation Y

Generation Y kallas de som är född i 80- och 90-talet. De personer som alltså nu är ungdomar och unga vuxna. Två föreläsare kommer att ge basinformation om generation Y:s situation i samhället och om deras trender. I en workshop sker sedan en fördjupning och en konsekvensanalys för Svenska kyrkan. Den här fortbildningsdagen hålls parallellt till Svenska kyrkans ungas stiftsungdomsdag. Vi kommer att ha fika, kanske lunch och mässa på kvällen tillsammans med ungdomarna.

8-10 mars 2013

MEDVERKANDE Biskop Jan-Olof Johansson, Peter Siljerud (trendforskare), (förhoppningsvis någon från ungdomsstyrelsen)

Plats S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

Unga ledare

fördjupningskurs konfirmandledare Huvudtemat kommer att vara med vad och hur den enskilde kan bidra i konfirmandarbete. Fördjupningskursen bygger på grundkursen. Vissa ämnen från grundkursen tas upp och utvecklas med syn på konfirmandarbete.

Datum 8-10 mars Deltagaravgift 800 kronor

Tid 10.00 – 18.00

MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna som har gått unga ledare grundkurs (eller kan visa upp intyg från en kurs som bedöms likvärdig).

Plats Växjö

Max antal 25 personer

Deltagaravgift 500 kronor

KURSNUMMER 4913

MÅLGRUPP Medarbetare i barn-, ungdomsoch unga vuxna-verksamhet och andra intresserade.

Anmälan Senast 22 februari till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Datum 9 februari

KURSNUMMER 1328 Anmälan Senast 25 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

Kompetensguide 7 januari 2013

15 januari och 28 maj 2013

26-27 januari 2013

– möten och utmaningar

fortbildning för dig som arbetar med konfirmander

På söndagen medverkar vi i högmässan i Jönköpings Sofia kyrka. Åldrarna är från 8 till 13 år.

Dop, vigsel och begravning Nyårsmötet kommer att handla om mötet med människor som står inför dop, vigsel eller begravning. Hur löser man alla nya slags önskemål om musik? Vi kommer att ägna tid åt den nya Kyrkohandboksförslaget och prova på den svenskcostaricanska mässan ”Gemenskapens väg”.

MEDVERKANDE Christer Svensson, organist i Kalmar, Elisabet Cárcamo Storm, komminister i Alvesta, Ola Isacsson, gudstjänsthandläggare, Växjö stift, Patrik Sassersson, musikkonsulent, Växjö stift Datum 7 januari

Tid 09.30-16.00 Plats Nygatan 6, Växjö Deltagaravgift gratis MÅLGRUPP präster, kyrkomusiker, korister m.fl.

Anmälan 16 december 2012 till Kursanmälan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö fax 0470-77 38 90 eller online via Växjö stifts KSF:s hemsida mer info Patrik Sassersson 0470-77 38 35, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se

Arena konfirmand

Du erbjuds här en arena där du får möta personer och organisationer som på olika sätt möter och verkar för 14- till 15-åringar i dagens samhälle. Inspireras till att utveckla församlingens gudstjänster, läger och konfirmandarbete. Diskutera och reflektera över din roll som konfirmandledare.

Efter genomgången kurs ska du ha blivit inspirerad till att utveckla församlingens gudstjänster, läger och mötet med 14- till 15-åringar samt ha med dig metoder för att utveckla konfirmandverksamheten i församlingen.

MEDVERKANDE Jonas Eek, präst och teologie doktor i religionspsykologi, Elisabeth Carcamo Storm, komminister i Alvesta pastorat, Stefan Lindberg, distriktsordförande Norra Smålands scoutdistrikt och lägerchef inom Svenska scoutförbundet, Irma Carlsson, omtyckt föreläsare från Linköpings universitet, Patrik Sassersson, musikkonsulent Växjö stift, Ola Isaksson, stiftsadjunkt Växjö stift, BRIS, Teater De Vill.

DATUM 15 januari och 28 maj PLATS S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö.

TID 9.30-16.00.

9 & 24 januari, 6 februari 2013

Teckenspråk för vardagsoch gudstjänstbruk Vi går igenom och tränar på Herrens bön och välsignelsen samt en del andra gudstjänstmoment varvat med vardagstecken.

MEDVERKANDE Stiftskonsulenterna Lillemor Lindahl och Jessica Lindberg Datum 9 januari, 24 januari, 6 februari Tid 9.00-16.00 Plats Växjö stiftskansli Deltagaravgift 500 kronor

MÅLGRUPP Anställda och frivilliga i Svenska kyrkan i Växjö stift och förskolepersonal på kristna förskolor i stiftet.

Deltagaravgift 600 kronor per person och tillfälle.

MÅLGRUPP Du som arbetar med konfirmander. kursnummeR 15 januari 28 maj

1301 1302

ANMÄLAN Till Växjö stift via kursanmälan på webben senast 10 december respektive 22 april 2013. Ange vid webbanmälan, under övriga upplysningar, vilket val av arena du vill gå vid respektive tillfälle.

MER INFO Teresia Clifford, 0470-77 38 19, teresia.clifford@svenskakyrkan.se 23-24 januari 2013

Certifieringskurs Kbok2003

Max antal 10 personer

Datum 23-24 januari

KURSNUMMER 1335

Tid 9.00-16.00

Anmälan Senast 10 december till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Plats S:t Sigfrids folkhögskola

mer info Jessica Lindberg 0470-77 38 89, jessica.lindberg@svenskakyrkan.se

Deltagaravgift 2000 kronor inkl. fm-kaffe, lunch och em-kaffe båda dagarna.

MÅLGRUPP För att få behörighet som användare i Kyrkobokföring erbjuds personal, ordinarie såväl som vikarierande, vid församlings/ pastorsexpeditioner till denna tvådagarskurs Max antal 12 personer KURSNUMMER 1307 Anmälan Senast 7 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Carolina Mörstam 0470-77 38 21, carolina.morstam@svenskakyrkan.se

Gosskörläger

MEDVERKANDE Petter Ekberg, organist i Göteborgs domkyrka Datum 26-27 januari Plats Jönköpings Sofia Deltagaravgift 200 kronor MÅLGRUPP killar som sjunger i kör, både blandat och i gosskör Max antal 30 personer Anmälan Senast 14 januari 2013 till Kursanmälan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö fax 0470-77 38 90 eller online via Växjö stifts KSF:s hemsida mer info Patrik Sassersson 0470-77 38 35, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se

29 januari 2013

Webbverkstad Under en dag får du möjlighet att arbeta med er sida på Svenska kyrkans gemensamma webbplats eller intranät. Personal från stiftskansliet finns på plats för att hjälpa till med frågor om Content studio. Vi delar med oss av erfarenheter och hjälper varandra.

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet Datum 29 januari Tid 9.00-15.30 Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

Deltagaravgift 300 kr inkl lunch och föroch eftermiddagsfika MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara anslutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben/intranätet.

Max antal 9 personer KURSNUMMER 1329 Anmälan Senast 22 januari till Växjö stift via kursanmälan på webben. mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se

Kompetensguide 5-6 november 2012

23-25 november 2012

Master Class med professor Hans Fagius

grundkurs

Bach i Småland

Under 2013 ska Johann Sebastian Bachs samtliga orgelverk framföras i Växjö Domkyrka, fördelat på 19 konserter. Konserterna spelas av 16 småländska organister. Under fyra heldagar får kyrkomusiker och studerande i stiftet möjlighet att under Hans Fagius ledning inspireras och lära sig mer om Bachs fantastiska orgelmusik.

Unga ledare

Grundkursen är första steget i de unga ledareutbildningar som stiftet erbjuder. Målet är att rusta unga människor till att självständig kunna bidra till församlingens liv. Grundkursens teman är att vara och våga vara ledare, grunden vi står på, vår tro, människosyn och grundhållning i möten med människor, lag och regler, ansvar, hantering av olika situationer mm.

På måndagskvällen ingår en utflykt till Slätthögs kyrka för att titta på den nyrestaurerade Wahlberg/ Schwan-orgeln som är förlaga till domkyrkans läktarorgel.

MEDVERKANDE Elin Brodin, Oskar Ahlberg, Torsten Thorvaldsson, Gunnar Thiel

MEDVERKANDE Hans Fagius

Deltagaravgift 800 kronor

Datum 5-6 november Tid 9.30-17.00 Deltagaravgift 1500 kr/tillfälle för aktiv deltagare, 750 kr/tillfälle för passiv deltagare (auskultant), 500 kr/tillfälle för studerande MÅLGRUPP Kyrkomusiker och orgelintresserade Anmälan www.sensus.se mer info Christina Evertsson Sensus 0470 - 70 73 00, christina.evertsson@sensus.se 5, 7 och 15 november 2012

Förrättningsmusik/bruksmusik workshop

Musiken har alltid varit en viktig del av de kyrkliga förrättningarna. På dop, vigsel och jordfästning kan man med hjälp av musiken ge uttryck för den kristna tron. Bruksmusik är musik som framförs med ett annat syfte än ren musiklyssning (som på exempelvis konserter). Exempel på bruksmusik kan vara att förhöja värdet i en förättning (som brudmarschen under ett bröllop).

MEDVERKANDE Hans Agrell, musikdirektör och kyrkomusiker i Hovås utanför Göteborg med många års erfarenhet kring förrättningsmusik.

Datum 23-25 november 2012 Plats Tallnäs MÅLGRUPP Ungdomar och unga vuxna från 15 år.

Max antal 25 personer KURSNUMMER 4809 Anmälan Senast 9 november till Växjö stift via kursanmälan på webben.

4 december 2012

Duger jag som jag är del 4 Hur gör man då? Lena Olsson Fogelberg, samordnare för programmet 0-18 år och initiativtagare kring den nationella utbildningssatsningen för att stärka arbetslag för konfirmander i behov av särskilt stöd inspirerar oss i att utveckla undervisningen för konfirmander i behov av särskilt stöd.

MEDVERKANDE Lena Olsson Fogelberg, samordnare för programmet 0-18 år och initiativtagare kring den nationella utbildningssatsningen för att stärka arbetslag för konfirmander i behov av särskilt stöd.

Datum 4 december Tid 9.30-16.00 Plats IOGT-NTOs lokaler vid Vattentorget i Växjö

Deltagaravgift 400 kronor inklusive lunch samt för och eftermiddagskaffe.

MÅLGRUPP Konfirmandledare som arbetar med konfirmander i behov av särskilt stöd.

Max antal 33 personer

mer info Gunnar Thiel 0470–77 38 48, gunnar.thiel@svenskakyrkan.se

KURSNUMMER 1232

27, 28 och 29 november 2012

mer info Teresia Clifford 0470 77 38 19, teresia.clifford@svenskakyrkan.se

Äntligen både närhet och samverkan…

Välkommen till informationsdagar om förändringar i kyrkoordningen.

MEDVERKANDE Kyrkomötesledamöter från stiftet Bertil Olsson (i Madesjö, Vetlanda) och Ola Isacsson (i Värnamo), stiftsadjunkterna Peter Bexell och Jens Linder, stiftskonsulent Mikael Glimsjö.

Datum, plats och kursnummer Tisdag den 27 november 2012 i Madesjö prästgård (kursnummer 4904) Onsdag den 28 november 2012 i Värnamo församlingshem (kursnummer 4905)

Anmälan Senast 29 november till Växjö stift via kursanmälan på webben.

6 december 2012

Content studio fortsättningskurs

Baserat på deltagarnas önskemål arbetar vi vidare med verktyget för gemensamma intranäet och webben, Content studio.

MEDVERKANDE Personal från stiftskansliet Datum 6 december Tid 9.00-15.30 Plats Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö Deltagaravgift 300 kronor inkl lunch och för- och eftermiddagsfika

Datum 5 november, Kalmar

7 november, Huskvarna

15 november, Ljungby

Torsdag den 29 november 2012 i Församlingsgården Skeppet, Vetlanda (kursnummer 4233)

Tid 9.30-14.00

Deltagaravgift gratis

Deltagaravgift 400 kronor

MÅLGRUPP Kyrkoherde, kanslichef/kamrer och förtroendevalda.

MÅLGRUPP Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara anslutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben.

Anmälan Senast 19 november till Växjö stift via kursanmälan på webben.

KURSNUMMER 1250

mer info Peter Bexell 0470-77 38 61, peter.bexell@svenskakyrkan.se

Anmälan Senast 29 november till Växjö stift via kursanmälan på webben.

Jens Linder 0470-77 38 82, jens.linder@svenskakyrkan.se

mer info Maria Kenstam 0470-77 38 31, maria.kenstam@svenskakyrkan.se

MÅLGRUPP Kyrkomusiker Anmälan www.sensus.se mer info Madeleine Wykman 0480-170 80, Christina Evertsson 0470-70 73 00, Lotta Bernberg 036-30 98 80

Tid 9.30-15.00

Max antal 9 personer

Kompetensguide Kalendarium nov 2012-jun 2013 DATUM

KURSNAMN

MER INFO

2012 5-6 november Bach i Småland - Master Class med professor Hans Fagius 5 november Förrättningsmusik/bruksmusik - workshop. Kalmar 7 november Förrättningsmusik/bruksmusik - workshop. Huskvarna 9-11 november Att bygga kyrka. En ny hoppfull berättelse om kyrkans framtid 15 november Förrättningsmusik/bruksmusik - workshop. Ljungby 16-18 november PKV-kurs för blivande kyrkoarbetare

23-25 november Unga ledare, grundkurs 27 november Användarkurs Kbok 27 november Äntligen både närhet och samverkan... Madesjö

28 november Äntligen både närhet och samverkan... Värnamo

29 november Äntligen både närhet och samverkan... Vetlanda

4 december Duger jag som jag är, del 4 6 december Content studio – fortsättningskurs 6-8 december Fördjupningskurs ledarskap

Christina Evertsson, Sensus 0470-70 73 00 Madeleine Wykman, Sensus 0480-170 80 Lotta Bernberg, Sensus 036-30 98 80 Sofie Bonnevier, Sensus, 0704-62 80 25 Christina Evertsson, Sensus 0470-70 73 00 Mikael Glimsjö, 0470-77 38 44 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 49 Gunnar Thiel, 0470-77 38 48 Johan Lindstrand 0474-48491 Peter Bexell, 0470- 77 38 61 Peter Bexell, 0470- 77 38 61 Peter Bexell, 0470- 77 38 61 Teresia Clifford, 0470-77 38 19 Maria Kenstam, 0470-77 38 31 Gunnar Thiel, 0470-77 38 48

2013 7 januari Dop, vigsel och begravning - möten och utmaningar 9 januari Teckenspråk för vardags- och gudstjänsbruk 15 januari Arena konfirmand 23-24 januari Certifieringskurs Kbok2003 24 januari Teckenspråk för vardags- och gudstjänsbruk 26-27 januari Gosskörläger 29 januari Webbverkstad 31 januari Mångkulturella möten del 4 1-3 februari Unga ledare, grundkurs 5-7 februari Dop till liv 6 februari Teckenspråk för vardags- och gudstjänsbruk 6 februari Levande Luther - om att återuppleva Luthers lilla katekes

9 februari Generation Y - trender och konsekvenser 26-28 februari Gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget 8-10 mars Unga ledare, fördjupningskurs konfirmandledare 15-17 mars Gudstjänsten i katekumenatet 18 mars Nyfiken på: Befriande bibelläsning 19-20 mars Befriande bibelläsning 26 mars Content studio, grundkurs 19-21 april Möta Gud med öppna sinnen 23 april Content studio, fortsättningskurs 24-25 april Ordet och tystnaden - om sorgens möjligheter och omöjligheter 25 april Barnpsalmsång i förskola och barngrupper 27 april Barnkördag med mässa 13-15 maj Dop till liv 28 maj Arena konfirmand

Patrik Sassersson, 0470-77 38 35 Jessica Lindberg, 0470-77 38 89 Teresia Clifford, 0470-77 38 19 Carolina Mörstam, 0470-77 38 21 Jessica Lindberg, 0470-77 38 89 Patrik Sassersson, 0470-77 38 35 Maria Kenstam, 0470-77 38 31 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 49 Gunnar Thiel, 0470-77 38 48 Carin Frennevi, 0470-77 38 42 Jessica Lindberg, 0470-77 38 89 Ola Isacsson, 0470-77 38 34 Katarina Hedqvist, 0470-77 38 11 Gunnar Thiel, 0470-77 38 48 Ola Isacsson, 0470-77 38 34 Gunnar Thiel, 0470-77 38 48 Carin Frennevi, 0470-77 38 42 Katarina Hedqvist, 0470-77 38 11 Katarina Hedqvist, 0470-77 38 11 Maria Kenstam, 0470-77 38 31 Hanna Thärnold, 0470-77 38 86 Maria Kenstam, 0470-77 38 31 Eva Meakin, 0470-77 38 36 Carin Frennevi, 0470-77 38 42 Patrik Sassersson, 0470-77 38 35 Carin Frennevi, 0470-77 38 42 Teresia Clifford, 0470-77 38 19

Med reservation för ändringar Uppdaterat kalendarium finner du på svenskakyrkan.se/växjöstift/kurser

28

3/2012

Kompetensguide

För dig som är förtroendevald, anställd eller frivilligarbetare inom Svenska kyrkan, Växjö stift

För dig som vill växa, få stöd och inspiration!

www.svenskakyrkan.se/växjöstift internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

avsändare

Box 527, 351 06 Växjö