Kyrkoval2017 low

Kyrkoval 17SEP2017

En tidning utgiven av Växjö stift för engagerade i Växjö stift

Frågor och svar om kyrkovalet 17 En mandatperiod med församlingsråd 8

Förtroendevald: stiftet utbildningssatsar på dig 15 Skapa uppmärksamhet kring kyrkovalet 9

17SEP2017: DIN RÖST ÄR VIKTIG

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

En människa, en röst Det är vackert med demokrati. Att gå och rösta. Många ser valdagen som en högtidsdag. Garderobens finkläder tas fram. Rak i ryggen får jag använda möjligheten att påverka. Bakom en skärm läggs min valsedel i ett anonymt kuvert som blandas med andras röster.

Rätten att rösta har inte alltid varit självklar. Kampen för allmän och lika rösträtt har förts – och förs än idag – i hela världen. I mars 1965 talade den dåvarande amerikanska presidenten Lyndon B Johnson inför kongressens båda kamrar. Han argumenterade för nya lagar som skulle garantera alla rätten att rösta oavsett hudfärg. Talet inleddes med orden ”I speak tonight for the dignity of man and the destiny of democracy” (”Jag talar ikväll för mänsklighetens värdighet och demokratins öde”).

I tusen år har kyrkan funnits i det som idag är Sverige. I tusen år har ansvaret delats mellan lekmän och de i vigningstjänsten. I tusen år har människor ställt sin kunskap och erfarenhet till kyrkans tjänst. Formerna för det gemensamma ansvarstagandet har varierat. I och med relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 fick den kyrkliga demokratin den form den har idag.

Den 17 september har du möjlighet att gå in i en tusenårig tradition av gemensamt ansvarstagande och därigenom påverka morgondagens kyrka och värld.

2736 personer kandiderar till 1287 platser i 56 kyrkofullmäktige och 1 stiftsfullmäktige i Växjö stift. Dessutom finns 217 kandidater från vårt stift till kyrkomötet, Svenska kyrkans ”riksdag”. De som väljs i kyrkovalet är dina och mina representanter. Det är du och jag som väljer dem. I församlingsråd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige är de med och beslutar var din lokala församling ska lägga kraften. Barn och ungdomar eller diakoni? Kollekt till Hiv-smittade i södra Afrika eller till Stadsmissionens arbete för tiggande romer? Vilka förändringar ska ske i kyrkobyggnaderna? Hur ska kulturhistoriskt värdefulla textilier bäst tas om hand? Hur ska framtidsbilderna förverkligas?

Foto: Lina Alriksson

Ett kyrkoval handlar inte om så grundläggande mänskliga rättigheter som allas rätt att få rösta. Men i varje val behöver vi påminna oss om demokratins grundläggande princip; en människa, en röst. Din röst är lika mycket värd som min.

”Gör ett aktivt val.

Det är vackert med demokrati.”

Använd din rösträtt. Ta reda på vad nomineringsgrupperna har för profilfrågor.

Läs på deras hemsidor och ta kontakt med gruppernas företrädare om du har konkreta frågor. Gör ett aktivt val. Det är vackert med demokrati. Även om det låter lite högtravande handlar det faktiskt om mänsklighetens värdighet och legitimitet. Rösta i kyrkovalet den 17 september och gör dagen till en högtidsdag.

Fredrik Modéus

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2017 Box 527, 351 06 Växjö, 0470-77 38 00 vx ANSVARIG UTGIVARE Katarina Toll Koril, kanslichef, 0470-77 38 87, katarina.toll.koril@svenskakyrkan.se REDAKTIONSRÅD Anna Fritzén, Katarina Toll Koril, Erik Sidenvall, Anna Kämpe, Emma Johansson, Maria Kenstam, Jonna Svensson, Mathilda Eriksson GRAFISK FORM OCH TRYCK Löwex Trycksaker AB OMSLAGSFOTO Magnus Aronsson/IKON PAPPER Maxioffset 240/100 g UPPLAGA 19 000 ex MILJÖ Kyrkovalsmagasinet är tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri.

Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering.

Stiftets skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC- och FSC®-systemen.

2

www.svenskakyrkan.se/växjostift internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

UR INNEHÅLLET: Du är vald på ett förtroende.

Dags att utmanas för att driva församlingen framåt!

15 6-7 ”Som församlingsråd behöver vi hålla tanken på det stora uppdraget levande. Vad gör vi?

Hur gör vi?”

Nytt för i år + viktiga datum

Här ges svar på de mest vanliga frågorna kring valet

18 Moheda hoppas på ett högt valdeltagande liksom vid förra valet. – Vi är en landsbygdskyrka.

Jag tror att det är vår styrka. Vi är en ”kyrka mitt i byn”. Vårt pastorat är förhållandevis ganska litet vilket gör att vi står varandra nära.

12-13

3

16-17

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Den demokratiska

processen i Svenska kyrkan tar form – från 1100-talet till 2018 1164

1436

1686

1863

Första ärkebiskopen i Uppsala. Sverige blir egen kyrkoprovins från att tidigare har lytt under ärkebiskopen i Lund.

Riksdagen i Uppsala.

Den första ståndsriksdagen sammanträder.

1248

Reformationsriksdagen i Västerås. Steg tas mot brytning med romerskkatolska kyrkan.

Kyrkolag som bland annat återinför domkapitlen (som försvann i samband med reformationen).

Domkapitlen får ansvar för översyn över utbildning, att döma i äktenskapsmål, att anta inför prästvigning och utöva tillsyn över prästernas ämbetsförvaltning. Kyrkolagen reglerar även att det ska hållas årliga husförhör samt att prästerna ska föra folkbokföring över de boende i församlingarna.

Beslut om att inrätta ett kyrkomöte. När ståndsriksdagen avskaffas beslutas att inrätta ett separat kyrkomöte som ska höras innan riksdagen fattar beslut i kyrkliga frågor.

Består av 30 präster och 30 valda lekmannaombud. Sammanträder första gången 1868.

Skänninge möte.

Beslut om att det ska finnas ett domkapitel i varje stift. Domkapitlets roll är att sköta stiftet under en biskopsvakans samt välja ny biskop.

1527

1593 Omkr 1300 Landskapslagarna.

Tiohärads kyrkobalk (Smålandslagen) reglerar att det bland annat ska finnas kyrkvärdar valda i varje församling.

1874 Svenska kyrkans missionsstyrelse inrättas.

1918

Uppsala möte, reformationen fullföljd i Sverige.

Under 1600-talet

1862

Sexmännen (lokala förtroendevalda) får större inflytande över den lokala kyrkliga förvaltningen. Sockenstämman granskade bland annat församlingens ekonomi och fattade beslut om hur man skulle ta hand om de fattiga i församlingen/ socknen. Prästerståndet i riksdagen ska höras i kyrkliga frågor innan kungen fattar beslut.

års kommunallag som reglerar församlingarnas styrelse.

allmän och lika rösträtt för myndiga män och kvinnor införs i Sverige.

1930 års församlingsstyrelselag. Obligatoriskt med ett kyrkofullmäktige om församlingen har minst 5000 invånare. Tidigare hade man kyrkstämma.

Kyrkoherden inte längre självskriven ledamot eller ordförande.

4

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

1936

1989

års domkapitelslag. Beslut om att det inte bara ska vara präster i domkapitlet utan även lekmän.

Ny organisation för stiftsnivån. Stiftsfullmäktige (väljs indirekt genom att församlingarna utser elektorer) och stiftsstyrelsen inrättas.

1961 Växjö stift är först i Sverige med att införa stiftsting och stiftsråd för den icke lagreglerade kyrkliga verksamheten.

1963 Lekmän får rätt att rösta i biskopsval.

1982 års kyrkomötesreform.

251 valda ombud (indirekt valda genom elektorer utsedda av pastoraten), prästerna har inga givna platser men kan väljas till ombud. Biskoparna mister sin rösträtt.

Det här röstar du till i kyrkovalet: I Svenska kyrkan röstar du till tre olika beslutande nivåer. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer.

2000

Kyrkofullmäktige, lokalt:

Kyrkan skiljs från staten.

Kyrkolagen från 1992 ersätts med Kyrkoordningen. Direkta val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige, samfällighet och församling.

Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling, eller i ditt pastorat om din församling samverkar med andra församlingar.

Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut.

Val till stiftet, regionalt:

2014

Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.

Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. De kan till exempel bidra med kunskap i kyrkoantikvariska frågor, när en kyrka inom stiftet behöver renoveras.

Nya regler kring församlingar och pastorat. Direktvalda kyrkofullmäktige i pastorat som väljer både kyrkoråd (styrelse för hela pastoratet) och församlingsråd (styrelse för församlingen). Antalet direkta val som genomförs minskas med drygt 900 stycken till 718.

Val till kyrkomötet, nationellt: Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

2018 Inga större förändringar jämfört med 2014.

5

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Större delen av Åsedas församlingsråd. Bakre raden fr v Margareta Johansson, Ingrid Hugosson, Sigrid Jonsson, Anders Aronson. Främre raden Gunnel Johansson, Lena Karlsson och Lars Olofsson.

Församlingsrådet ger inspiration – När jag fick frågan av dåvarande ordföranden hade tanken redan funnits i mig.

Jag känner samhörighet med kyrkan, tycker den är en viktig del i samhället.

Och man vill ju gärna bidra med något.

Nu är Margareta Johansson inne på sin tredje mandatperiod som förtroendevald.

Och dessutom kyrkvärd, ledamot i kyrkorådet, med mera.

– Jag har en bottenkänsla att kyrkan är viktig för oss.

Min mamma var aktiv och jag har följt i hennes fotspår hela vägen via politiken till kyrkopolitiken, plus kyrkvärd.

Lars Olofsson kallar sig på skoj för åldermannen som förtroendevald i kyrkan. En riktig föreningsmänniska inom kommun, kyrka och idrott som försökt trappa ned genom att bara vara med församlingsrådet och suppleant i kyrkorådet. Men så har han plötsligt gått och blivit ordförande i Kexholms SK som ägnar sig åt orientering och skidsport.

Det är onsdagskväll och församlingsrådet har sammanträde i Åseda. Som vanligt inleder man i kyrkan med att delta i andakten ”Stilla, ro och nära” som samlar ett 30-tal åsedabor mitt i veckan en gång i månaden. Stillsam orgelmusik och betraktelse av kyrkoherden Anders Aronson. Efter andakten traskar de förbi församlingshemmet där de annars brukar samlas; det är uthyrt denna kväll för ett möte om den vindkraft som så engagerar bygden.

Men de anställdas personalrum är ledigt.

MED LITE VARIATIONER är det för de flesta som för Marga-

reta Johansson när jag sen frågar runt bordet vid fikat: de känner omsorg om kyrkan och vill bidra. Sigrid Jonsson är rätt nyss inflyttad från Spånga och ville gärna fortsätta i sin nya församling. Politiskt aktiva Ingrid Hugosson blev tillfrågad när hennes parti skulle göra kandidatlistan.

Gunnel Johansson har sjungit i kyrkokören i mer än fyrtio år, ”så det var inte svårt att få tag i mig”. Nu är hon med på flera nivåer: fullmäktige, kyrkorådet och församlingsrådet. Plus kören.

Ordförande är Lena Karlsson, tidigare politiker inom kommun och landsting.

EFTER SAMMANLÄGGNINGEN 2014 finns det fyra församlingar i Uppvidinge pastorat: Lenhovda-Herråkra, Nottebäck, Åseda och Älghult. Det är en sammanläggning som verkar ha gått rätt smärtfritt: – För att alla församlingar ville det innan, som Lars säger.

– Och för att vi har en så bra ekonom och kyrkoherde som fått ihop det nya pastoratet, säga Lena.

Till skillnad från en del andra församlingsråd har de ingen egen budget att hantera. Man har ’fikapengar’, behöver de mer lyfts frågan till kyrkorådet. Och, som redan

6

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Till vänster: Fikapaus i Åseda.

Fr v Anders Aronson, kyrkoherde, Sigrid Jonsson, Ingrid Hugosson, Gunnel Johansson, Lena Karlsson, Margareta Johansson, Lars Olofsson samt adjungerade diakonen Rose-Marie Emilsson.

Nedan till vänster: Ingrid Hugosson i diskussionstagen.

Nedan: Lena Karlsson och Margareta Johansson behöver kolla i nåt papper.

Man samtalar om Olsmässan, förr var den en kyrklig helg men har utvecklats till en helt annan slags fest. Vad kan kyrkan erbjuda nu?

Om man har fått tag i säsongsanställda till kyrkogårdarna under sommaren.

Att den sista av fyra tårtbitar av kyrkans fiskerätt i Älgasjön nu är uthyrd (det viktiga kräftfisket).

Nya orgelpallar.

Att kyrkokören ska göra en resa.

Att stenmuren runt kyrkogården håller på att rämna och snart måste åtgärdas.

Om 800-årsjubileet i Granhults kyrka.

Mot slutet blir det rapport från dem som var med vid mötet om biskopens framtidsbilder i Växjö Maria.

– Som församlingsråd behöver vi hålla tanken på det stora uppdraget levande, säger Lena Karlsson. Vad gör vi?

Hur gör vi?

Text och foto: LarsErik Tobiasson

framgått, är den vägen inte lång eftersom flera är ledamöter på bägge nivåerna.

– Här ska vi vara inspiratörer och komma med idéer, tycker Lena.

– Den som kommer med en bra idé finns det ingen anledning att säga emot, säger Anders.

SÅ ÄR DET ÄVEN DENNA kylslagna vårkväll. Några leda-

möter har förhinder, men diakonen Rose-Marie Emilsson är med i början för att man ska få tillfälle att bekanta sig.

I Uppvidinge har man nyligen satsat på ett ha en diakon i varje församling. Så efter Rose-Maries presentation passar församlingsrådet på att informera sig, om hembesök, rutiner vid dödsfall, krishantering, besöksgruppen och annat.

Efter fikat följs den vanliga ärendelistan: föregående mötes protokoll, rapporter, besluta om församlingskollekter och de avslutande övriga frågor.

Då är klockan redan kvart i nio. Man märker att alla känner och gillar varandra, och det blir en hel del stickspår när man pratar om allt möjligt i trakten – som i de flesta föreningar.

7

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

KRÖNIKAN

Engagera sig i Svenska kyrkan, varför då? hjälpredor till vad de anställda planerade för verksamhet.

Efter halva mandattiden framfördes kritik mot detta och ledningen lyssnade: vissa delar förändrades tillbaka så att vi i församlingarna åter fick förtroendet att tycka, tänka och besluta om vår egen verksamhet i samråd.

Engagemanget har nu återvänt och samarbetet mellan förtroendevalda och anställda är på topp. En gemensam syn präglar våra möten och känslan i rummet är varm och medmänsklig. Idéer flödar från både förtroendevalda och anställda om framtida verksamheter, nya tankar och uppslag samt att även försöka reformera de gamla verksamheterna. Jag är tacksam och glad över den personal som finns i vår församling och på pastoratsnivå. Vi hjälps åt och det är fullt tillåtet att ha en egen uppfattning utan att det för den skull blir kärvt i samarbetet. (Nog tycktes det till när inte den traditionella psalmen på Julottan sjöngs, ”Var hälsad sköna morgonstund”.)

Mitt intresse för vår folkkyrka fanns med redan från barnsben. På 50- och 60-talet då jag växte upp var kyrkan och söndagskolan viktiga inslag. Vi fick en andlig fostran som jag tycker har försvunnit på senare tid. Visst var kyrkobesöken belagda med mycket ordning och regler att förhålla sig till, men det fanns ändå en grundtrygghet i kyrkan som jag tydligt minns. Efter en tid fann jag ofta lugn och tid för eftertanke under gudstjänsterna.

MITT AKTIVA ENGAGEMANG började efter det att barnen

vuxit upp och vi flyttat ut på landsbygden mitt i Småland, till Björkö Församling i Vetlanda pastorat. Björkö församling som är en ren landsbygdsförsamling, har ett medeltida ursprung och var ett eget pastorat fram till 1995.

Svenska kyrkan som organisation är inte så enkel.

När jag blev tillfrågad att ställa upp i församlingen som förtroendevald var det till en början rörigt värre att hålla redan på vad allt stod för, församling, pastorat, församlingsråd, verksamhetsråd, kyrkoråd, beredningsgrupper, kyrkofullmäktige och sedan stiftsmöten och kyrkomötet.

Men efter ett tag insåg jag att kyrkans organisation är lik andra folkvalda institutioner som kommuner, landsting, riksdag/regering. Det är de förtroendevalda och anställda tjänstemän, präster, diakoner, musiker, pedagoger med flera som ska samsas och få till en bra verksamhet i hela organisationen med kyrkans grundläggande uppgifter som inriktning och mål. Jag tycker att med den erfarenhet som jag har efter över 10 år från Vetlanda pastorat, fungerar detta för det mesta riktigt bra. Visst finns lite meningsskiljaktigheter, men toleransen finns och viljan till samförstånd är mycket tydlig.

Efter förra kyrkovalet 2013 valdes jag till ordförande i Björkö församling. Ett uppdrag som kändes både som hedersvärt och skrämmande.

DE FÖRSTA 2 ÅREN var omtumlande. Delegationen för förtroendevalda i församlingen minskade markant och det mesta skulle beslutas och verkställas på pastoratsnivå i kyrkoråd eller av anställda. Motivationen sjönk, inte bara för mig utan de flesta som engagerat sig på lokal nivå.

Det var de anställda som hade ansvaret, skulle besluta och verkställa innehållet i verksamheten på församlingsnivå. De förtroendevalda fick uppgiften att utse kyrkvärldar, besluta om upplåtande av kyrka, fria församlingskollekter samt bereda/besluta om vissa fonder/gåvor. I själva verksamheten kändes det som att de förtroendevalda blev

Maj Karlsson Ordförande Björkö Församling, Vetlanda Pastorat

8

Foto: Marita Lindwall

DISKUSSIONEN OM VÅR KYRKAS berättigande känns för mig helt självklar. Meningsskiljaktigheter hörs titt som tätt om hur det kan finnas en Gud, då vår omvärld ser ut som den gör. Som en kyrkoledare sagt, att gränsen mellan gott och ont finns i varje enskild människas hjärta. Jag tänker, något måste vi ju ändå leva för, vad är annars meningen med allt?

Kyrkan står för en trygghet och kontinuitet när det blåser om oss. Det slår mig att vid traumatiska händelser, olyckor, sjukdom, död då räknar vi med vår kyrka, den ska finnas och ställa upp för alla. Vår uppgift att försöka sprida den kristna tron genom mission och våra övriga grundläggande uppgifter kan tyckas och kännas svåra i vår andefattiga tid där individualistens ego hyllas. Som bekant står bänkarna i kyrkan ofta ganska tomma under våra gudstjänster. Det är mycket som tävlar om människors intresse och engagemang. Jag kan ändå konstatera att när människor börjat engagera sig i församlingsarbete eller besöka våra kyrkor verkar de flesta trivas bra och återkommer. Det finns en glädje, sammanhållning och gemenskap i vår kyrka som är värd att pröva!

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Kyrkovalskampanjen

syns på stortavlor runt om i stiftet På Svenska kyrkans intranät hittar du verktygslådan för kyrkovalskommunikation som kan vara till stor hjälp för er kommunikation i församlingen av kyrkovalet. Svenska kyrkan på nationell nivå har tagit fram en annonskampanj som du säkert redan sett delar av. Kampanjen heter ”Öppet för alla” och tar upp fyra olika delar av Svenska kyrkans verksamhet med nedslag i verksamheten: Sopplunch i Svedala församling, Språkcafé i Järvsö församling, Jourhavande präst, Sorgegrupp för barn/unga i Växjö. Kampanjen är tänkt att tala till både dem som är mycket kyrkvana besökare och dem som sällan går i kyrkan men ändå är medlemmar. Den vill påminna och upplysa om all den goda verksamhet som bedrivs i kyrkorna. Och förstås om att det är val den 17 september!

r unga Sorgegrupp fö och i Växjö stadsamling, domk yrkoförs öppet för alla.

Under de två sista veckorna innan valet annonseras kampanjen på stortavlor runt om i stiftet.

Kanske kommer du också att kunna se annonser som spinner vidare på kampanjen i dagspress, på bussar och i radio/tv beroende på var du bor och vad kyrkan runtomkring dig satsat på.

Från och med den 18 augusti och fram till valdagen kan du som går på bio i Kalmar, Jönköping eller Växjö se ett kort inslag om kyrkovalet som reklam innan bion.

På internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval finns inte bara verktygslådan för valkommunikation, utan här hittar du också medias genväg till kyrkovalet där svar på många frågor finns samlade på ett lättfattligt sätt. Läs gärna på i den och dela den när media undrar om bestämmelser kring kyrkovalet.

enska kyrkan Vad vill du att Sv i kyrkovalet ska göra? Rösta r. den 17 septembe e/kyrkoval svenskakyrkan.s

stortavlor.indd

289100_SK17139_kyrkoval_

2017-05-30 11:09

4

Bilden från en sorgegrupp i Växjö utgör en del av kampanjen som kommer att kunna ses på stortavlor runt om i Sverige två veckor närmast valet.

Kampanjen är tänkt att tala till både dem som är mycket kyrkvana besökare och dem som sällan går i kyrkan men ändå är medlemmar.

9

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

3 frågor till de 11 nomineringsgrupperna Vi ställde tre frågor till nomineringsgrupperna på stiftsnivå – här finner du deras svar.

Margareta Andersson, företrädare för Centerpartiet

Foto: Magnus Aronsson/IKON

1 Varför ska man rösta på er?

2 Vilken är er viktigaste fråga i kyrkovalet 2017?

3 Vilka utmaningar ser ni att Svenska kyrkan behöver jobba med de kommande fyra åren?

Monica Johansson, företrädare för ViSK i Växjö stift

1 Vänstern i Svenska kyrkan är en stark

kraft för minskade klyftor i samhället med respekt för allas lika värde, med lika rättigheter och skyldigheter oavsett vem man är eller varifrån man kommer.

Allt som handlar om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Förnyelsen kommer inifrån och hör samman med Kyrkans ärende.

Viktigast är Svenska kyrkans roll som öppen och demokratisk folkkyrka. Kyrkan ska stå vid den enskilde när livet är svårt, och stå upp för mänskliga rättigheter. Ett fortsatt socialt inriktat arbete med flyktingar och behövande är självklart.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

2

2

3

Svenska kyrkan ska bli en mönsterarbetsgivare. Arbetsmiljöarbetet ska förstärkas och varje medarbetare ska ha möjlighet att utvecklas och växa.

Annika Stacke, företrädare för Vägen

1 Vi vill att våra medmänniskor ska växa i tro och med glädje arbeta för skapelsens framtid.

3

Den kris som alltfler ser. Vi har sett den länge och har förslag till förnyelse, den som startar med Kyrkans Herre, Jesus Kristus.

Den reträtt som nu pågår leder ut i intet.

Det vägen är inte en frimodig kyrkas.

Foto: Sam Kerio

2 Nyanländas integration i samhället är en diakonal angelägenhet. Genom kyrkan får många asylsökande och nyanlända kontakt med det svenska samhället. Förföljda kristna, varhelst i världen, ska känna att vi värnar om dem.

10

3 Att kyrkan upplevs relevant för människor, oavsett livssyn. Kyrkan ska vara en aktör på den sociala arenan och våga ta sig an samhällsfrågor med utgångspunkt från den kristna människosynen.

Foto: Simon Johansson

Foto: privat

Socialdemokraterna har en heltäckande idé om hur vi vill utveckla den öppna folkkyrkan och vi har kunniga och erfarna kandidater som har vana av att arbeta med organisation och utveckling.

artefakter – byggnader, föremål, musik.

För att man kan det och uppfattar Frimodig kyrka, med kompetenta kandidater, som det verkliga alternativet i kyrkovalet.

3 Att rekrytera ideella och anställda medarbetare så att vi tillsammans kan ge människor kunskap om kristen tro och skapa levande församlingar.

1

3 Ökat antal medlemmar, ekonomi och skydd av kultur i form av

1

2 Att stärka församlingarna genom att se till att församlingsråden får en tydlig roll och inflytande i församlingslivet.

Anton Härder, företrädare för Socialdemokraterna

2 Diakonalt arbete till stöd för alla behövande oavsett orsaken till behovet av hjälp.

Inget samhälle är gott om människor upplever sig sakna tillhörighet eller i tusental jagas utan att ha begått brott.

Dag Sandahl, företrädare för Frimodig kyrka

1 Centerpartiet representeras i de olika valen i kyrkan av människor med djupt engagemang för Svenska kyrkan. Vi vill påverka kyrkans utveckling som en demokratisk och öppen folkkyrka. Vårt engagemang utgår från alla människors lika rätt och värde.

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Erik Westroth, företrädare för Sverigedemokraterna

Bertil Olsson,företrädare för Kristdemokraterna

1

Vi vill arbeta för en kyrka som med evangeliet som grund är en kyrka för hela familjen. Dopundervisning som naturligt leder in i gudstjänsten är en förutsättning för kyrkans framtid

Vi vill förvalta det kristna arvet, värdegrunden och det svenska kulturarvet som Svenska kyrkan är en stor del av.

2

2 Vi vill bryta vänsterliberaliseringen inom Svenska kyrkan och betona värden som tro, tradition, trygghet och kontinuitet.

Att bevara mångfalden i Svenska kyrkan, så att människor med olika traditioner fortsatt känner sig hemma i Svenska kyrkan.

En strävan mot Kristi kyrkas enhet måste prioriteras.

3

Att inte ge avkall på det kristna och det traditionella i Svenska kyrkan. Att visa solidaritet med förföljda kristna i världen. Att bevara och dokumentera de kulturskatter som finns i kyrkans ägo. Verka för Svenska kyrkans naturliga del i det svenska samhället.

Att rekrytera medarbetare som med frimodighet står upp för den kristna bekännelsen. Att kyrkans budskap än mer blir förankrat i frälsningsbudskapet.

Foto: privat

Björn W Stålne, företrädare för Borgerligt alternativ

3

Marita Bengtsson, företrädare för Miljöpartiet

1 Svenska kyrkan är älskad av många och ska vara ett föredöme i hållbarhetsfrågor.

Vi ska driva opinion för mänsklighetens ansvar för kommande generationer och för den goda skapelse Gud givit oss att vårda.

Svenska kyrkan är en stor ägare av skog, jordbruksmark och finansiella instrument. I förvaltningen av dessa ska Svenska kyrkan vara bäst på etik och hållbarhet. Detta vill vi driva på alla nivåer i Svenska kyrkan.

1

Borgerligt alternativ är partipolitiskt oberoende.

2

Diakonin ska vara grunden för vårt sociala engagemang samtidigt som musiken ska vara viktig både som budskapsbärare och våra estetiska upplevelser.

3

Foto: privat

Det sjunkande antalet tillhöriga.

Därför ska vi genom familjen med barn och ungdom sträva efter att öka antalet dop och konfirmationer.

Birgitta Axelsson Edström, företrädare Öppen kyrka

1 ÖPPEN KYRKA är ett partipolitiskt obundet alternativ för den som vill stödja en öppen och modig folkkyrka där alla är välkomna och många är delaktiga.

Foto: Jan Magnusson

2 Hur möter vi nutidsmänniskan på ett begripligt och kärleksfullt sätt? Vi behöver en lyssnande kyrka som är öppen för människors mångfald och tydlig med evangeliets rikedom.

3 Svenska kyrkan behöver vara tydlig i opinionen vad gäller mänsk-

liga rättigheter, skapelsens överlevnad, HBTQ och befriande teologi.

Bara så kan vi vara relevanta för de människor vi vill nå med det goda budskapet. Evangelium åt alla innebär ett svårt och viktigt arbete med vårt budskaps innehåll. Vi behöver tillsätta många arbetsgrupper som tillsammans tar fram hur vårt budskap kan kommuniceras i vår tid.

Kreativitet och mod är ledord för kyrkans framtid. Svenska kyrkans överlevnad och påverkansmöjlighet i människors vardagsliv och i den svenska opinionen hänger på denna kreativitet och detta mod.

3 Svenska kyrkan ska vara öppen för både mångfald och tradition och verka i nuet.

Kyrkan ska finnas där som en naturlig välkomnande miljö för alla som söker, tvivlar och tror.

Victor Ramström, företrädare för POSK

1

Mångfald och respekt! För POSK är det självklart att alla ska mötas med respekt och välkomnas i kyrkan. Lika självklart är det en rikedom att det finns många olika inriktningar och traditioner inom Svenska kyrkan som kan leva sida vid sida.

Foto: Angelica Grön

För att vi har idéerna för framtiden och är en partipolitiskt obunden grupp med kandidater hämtade direkt från församlingslivet.

2

2 Miljöpartister i Svenska kyrkan verkar för en öppen folkkyrka som tar ansvar i mänsklighetens viktigaste utmaning. Därför är de viktigaste frågorna att stärka det lokala hållbarhetsarbetet i alla församlingar, att stärka Svenska kyrkans internationella arbete och att öka kreativiteten för att nå människor med det kristna befriande budskapet. Svenska kyrkan behöver aktivt arbeta med kreativ teologi så att människors livsfrågor tas på allvar och vårt budskap blir relevant. Kristen tro handlar om liv och mer liv, för alla.

Det goda livet för hela skapelsen är vår vision som styr våra konkreta förslag.

3

Att förbättra samtalsklimatet. Vi behöver kunna lyssna lyhört till varandra och visa respekt för de som tänker annorlunda.

Kyrkan är en gemenskap av troende och inte en åsiktsgemenskap.

11

Foto: privat

Foto: Mari. G:W

1

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Moheda Vid det förra kyrkovalet 2013 var Moheda det pastorat som procentuellt sett hade det högsta valdeltagandet i Växjö stift. Vi besökte kyrkoherden för att höra hur de bär sig åt.

– Jag tror att vi har en bra kärntrupp och även de som inte vanligtvis går i kyrkan ser vi kommer hit på valdagen för att rösta, säger Moheda pastorats kyrkoherde Daniel Sjöö.

– Vi är en landsbygdskyrka.

Jag tror att det är vår styrka. Vi är en ”kyrka mitt i byn”. Vårt pastorat är förhållandevis ganska litet vilket gör att vi står varandra nära, säger Daniel. Grekisk-ortodox kyrka på Kreta.

UNDER DE SENASTE ÅREN har många

barnfamiljer valt att flytta ut till Mohedatrakten. Att antalet barnfamiljer har ökat är något som syns även i kyrkan.

– Vi får med jämna mellanrum in nya människor i vår församling som vill engagera sig. Det har bidragit till att framförallt vår barnverksamhet har vuxit och är stor idag, berättar Ulf Olsson, valnämndens ordförande i Moheda pastorat.

När Daniel håller gudstjänster brukar han passa på att presentera kyrkan lite närmare.

– Vi vill ha barnen med på våra gudstjänster och vi försöker därför alltid anpassa gudtjänsterna efter dem. Barnen kommer tillsammans med sina föräldrar och på så sätt får vi kontakt med hela familjer. Även de som inte har varit i kontakt med kyrkan tidigare.

Ulf Olsson är valnämndens ordförande och Daniel Sjöö är kyrkoherde i Moheda pastorat.

12

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

laddar för nytt val – JAG TROR ATT EFTERSOM vi är just ”kyrkan mitt på landet” bidrar det till att många känner igen personerna som står på listorna. Det gör nog sitt. Det är lättare att rösta på en person som man känner till, än att rösta på ett helt okänt namn. Nu i år har vi enbart två nomineringsgrupper i pastoratet. Det bidrar nog också att det handlar mer om ett personval än val av nomineringsgrupp för den som röstar, säger Ulf. Pastoratets två nomineringsgrupper är Levande kyrka och Kyrkans väg.

– Det är första gången vi inte har några politiskt bundna nomineringsgrupper hos oss. Men vi vet också att det är på väg bort med de politiskt bundna partierna. Jag personligen tycker inte heller att politiken hör hemma i kyrkan, säger Daniel.

– Att en nomineringsgrupp har ett stort stöd och engagemang tror jag stärker samhörigheten. Men visst, det skulle kanske inte vara fel med lite konkurrens. Att ha fler att konkurrera med. Det skapar ju stimulans och det hade kanske skapat ett ännu större engagemang. Det vet man inte, säger Ulf.

I MOHEDA PASTORAT är det en hög andel som väljer att

konfirmera sig i Svenska kyrkan, så även de lite äldre barnen kommer till kyrkan.

– Jag kan inte säga att vi har problem med att få hit ungdomar. De konfirmandgrupper som vi har haft har vi kunnat fylla. Det är vi mycket glada för och vi hoppas såklart att det fortsätter så även framöver, säger Daniel.

ATT LYCKAS FÅ MÄNNISKOR i bygden att involveras och

engagera sig i kyrkovalet har hittills inte heller varit särskilt svårt. Det finns ett intresse av att vara med och engagera sig som verkar smitta av sig.

– Jag upplever att vi har en ganska naturlig ut- och ingång på listorna. När någon väljer att sluta tillkommer det alltid någon ny. När vi har försökt rekrytera människor till listorna har vi upptäckt att det är svårt att gå ut och försöka nå alla genom ett massutskick. Det är något som vi tidigare år har försökt göra. Vi har då valt att gå ut i vårt församlingsblad men det gav inget lyckat resultat. Det var faktiskt inte en enda person som hörde av sig. Den personliga inbjudan fungerar mycket bättre. Jag tror på att prata med människor personligen för att visa på möjligheten och väcka ett intresse. När jag har tagit kontakt har jag sett att det finns ett intresse, säger Daniel.

– Vi har en gudstjänstgrupp som Daniel håller i. Den tror jag också är en god rekryteringskanal när det gäller att hitta människor som vill engagera sig i kyrkovalet, säger Ulf.

– JAG TYCKER ATT SYSTEMET borde göras om och inte gå

till som det allmänna valet, men så länge vi arbetar på de här sättet så gör vi såklart vad vi kan för att få så många valdeltagare som möjligt. Vi får se vad som händer i nästa val, vi vet ju inte alls hur det går i år, men jag tror inte att vi blir färre röstande, avslutar Daniel.

PASTORATETS NOMINERINGSGRUPPER brukar få chans att

presentera sig bland annat genom ett informationsblad som tas fram till tiden innan valet. I informationsbladet kan man läsa om vilka ståndpunker grupperna tar och vilka frågor som är betydelsefulla för dem.

– Jag gjorde så förra året att jag cyklade runt och lade i brevlådorna. Eftersom nomineringsgrupperna inte har någon ekonomi och då inga pengar att lägga på att marknadsföra sig, så får man hitta på egna lösningar, säger Ulf. Inför valdagen brukar pastoratet även annonsera i lokalposten.

– Jag tror inte att vi gör något utmärkande på självaste valdagen. Vi gör nog som många andra. Församlingen brukar bjuda på fika utanför vallokalen i samband med röstningen. Vi skyltar upp med bland annat gatupratare för att det ska vara lätt för de som vill rösta att hitta hit.

I år har vi valt att använda församlingshemmet som vallokal. Under tidigare val har vi hållit till i expeditionen, berättar Daniel.

Text och foto: Mathilda Eriksson

Christer Nielsen och Rune Nilsson tog emot röster i röstlokalen i Moheda 2013.

13

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Fyra unga om kyrkan i framtiden Louise Johansson Malmström, 28 år, Anderstorp

2017 togs beslut om en viljeinriktning att få fler unga att engagera sig i beslutsfattandet i Svenska kyrkan. Målet är därmed att minst 20 procent av de som utses till kyrkostyrelsen och organ som utses av kyrkostyrelsen ska vara under 30 år. Vi frågade fyra personer i åldersgruppen under 30 år vad som är betydelsefullt i kyrkan för dem.

Vad är viktigt i kyrkan? Vad ska man satsa på?

Det händer mycket i samhället och världen och jag tycker det är viktigt att kyrkan är med i de svängarna, oavsett om det gäller hjälpinsatser till krigsdrabbade eller att stödja homosexuellas rättigheter. Kyrkan har stor räckvidd med många engagerade medlemmar och det ska man använda på bästa sätt för att främja ett välmående och inkluderande samhälle för alla. Kyrkan borde helt enkelt satsa på att visa upp sig mer i samhällsfrågorna.

Ellen Isaksson, 22 år, Kalmar

Varför är det viktigt att rösta?

Jag tycker alltid det är viktigt att rösta och visa vilka frågor man anser ska prioriteras och vilken riktning kyrkan ska ta i olika frågor.

Vad är viktigt i kyrkan?

Vad ska man satsa på?

Barn och unga är nog det viktigaste vi har i kyrkan, då de är kyrkans framtid. Så barn och ungdomsgrupper är det som får dem att stanna kvar i kyrkan.

Vad tänker du om framtiden i kyrkan?

Jag hoppas att kyrkan i framtiden är mer inkluderande och flexibel.

Varför är det viktigt att rösta?

Det är din chans att få påverka och forma framtiden!

Det är ett privilegium vi har att få leva i demokrati, och då är de ens skyldighet att utnyttja den!

Ebba Koril, 21 år, Lund

Vad tänker du om framtiden i kyrkan?

Kyrkans framtid hänger på att förvalta det intresse som barn och ungdomar visar för kyrkan. Få dem att vilja stanna i gemenskapen så har vi de redskap som behövs för att bevara en stark kyrka.

Vad är viktigt för dig i kyrkan?

Att kyrkan satsar på grundläggande grejer som att utöva kristendom. Jag tycker att kyrkan har ansvar att ta ställning i politiska frågor. Kyrkan ska visa medmänsklighet och visa på alla lika värde. När andra talar om siffror och statistik ska vi som kyrka berätta om människorna bakom.

Håkan Runnsjö, 24 år, Oskarshamn Vad är viktigt i kyrkan? Vad ska man satsa på?

Jag tycker det är viktigt att det både finns unga och äldre personer som engagerar sig i kyrkan.

Varför är det viktigt att rösta?

Varför är det viktigt att rösta?

Jag tycker det är viktigt att rösta i kyrkovalet för att min röst är viktig och att jag förtjänar att bli hörd.

Man får möjlighet att påverka den organisation man är medlem i. Om du ser en framtid för kyrkan åt något särskilt håll är röstning ett sätt att påverka kyrkan i den riktningen.

Vad tänker du om framtiden i kyrkan?

Vad tänker du om framtiden i kyrkan?

Jag tycker man ska satsa på att hålla liv ungdomsverksamheten i byarna framförallt. Man ska inte behöva åka för långt för att hitta på något kul med andra ungdomar som engagerar sig!

Jag hoppas att kyrkan ska fortsätta utvecklas så att den är i fas med den tid den befinner sig i. Att man passar in kyrkan i den samtid vi lever i idag.

14

KYRKOVAL 2017

Foto: Jonna Svensson

Svenska kyrkan Växjö stift

Du är vald Ing-Marie Rundwall, Anna Kämpe, Leif Bengtsson och Hanna Thärnold är några av dem som arbetar med att utbilda dig som förtroendevald.

Har du blivit vald till förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan? I januari startar utbildningar för förtroendevalda i Växjö stift.

Utbildningarna vänder sig både till dig som är ny som förtroendevald och till dig som redan har ett uppdrag.

Uppdraget som förtroendevald kräver kontinuerlig uppdatering eftersom många nya bestämmelser kommer till för varje mandatperiod. Det är också ett tillfälle att lära av andra. Hur förhåller jag mig till anställda och ideella?

Vad ska jag besluta om? Vad tar anställda själva ansvar för? Vad hanterar församlingsrådet?

Efter den 17 september vet du om du blivit vald eller inte. Att vara förtroendevald inom Svenska kyrkan är spännande! Som förtroendevald tar du en aktiv roll att vara med, att tillsammans med andra arbeta för församlingens bästa. Ordet MED är så viktigt att vi betraktar alla anställda såväl som ideella och förtroendevalda som medarbetare.

Stiftskansliet vill rusta dig som medarbetare, vi vill uppdatera dig med fakta om ansvar och förväntningar så att du kan känna dig trygg i din roll som förtroendevald.

Som förtroendevald kommer du mötas till utbildningsdagar utifrån sju områden:

När du är vald kommer du att få en inbjudan till utbildningstillfällen nära dig. Så håll utkik efter ett spännande samarbete med församling och stift under rubriken:

Du är vald på ett förtroende. Dags att utmanas för att driva församlingen framåt!

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan Församlingens grundläggande uppgift ● Strategi och utveckling ● Arbetsgivaransvar ● Styrning, ledning och resurser ● Förvaltningsansvar ● Begravningsverksamhet ● ●

15

KYRKOVAL 2017

FAQ

Svenska kyrkan Växjö stift

16

Foto: Magnus Aronsson/IKON

[Frequently Asked Questions]

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Frågor och svar Vem får rösta i kyrkovalet?

Alla som senast på valdagen har fyllt 16 år, bor i en församling och är medlemmar i Svenska kyrkan är röstberättigade i kyrkovalet.

Men, du måste också finnas upptagen i röstlängden. Röstlängden baseras på uppgifter som hämtas ur Kyrkobokföringen 30 dagar innan valdagen. Det är alltså senast den 18 augusti som uppgifter om medlemskapet ska finnas i Kyrkobokföringen.

Hur många är röstberättigade i Växjö stift?

Exakt hur många som är röstberättigade i kyrkovalet 2017 går inte att veta förrän tidigast den 18 augusti 2017, det datumet då uppgifterna för kyrkovalet 2017 tas ur Kyrkobokföringen.

Hur gör jag för att rösta?

Den 17 september 2017 har alla vallokaler öppet minst klockan 18–20, i regel har vallokalerna öppet i minst sex timmar på valdagen. Information om öppettider och lokaler för valdagen hittar du på röstkortet. På pastors- och församlingsexpeditioner hittar du information om röstmottagningsställen, öppettider och material för brevröstning. För den som blir förhindrad att besöka vallokalen är budröstning möjlig.

När kommer röstkortet?

Den som är röstberättigad får sitt röstkort omkring den 30 augusti 2017. På röstkortet finns uppgifter om vilken vallokal du ska rösta i och vilka val du har rätt att rösta till. På röstkortet finns också information om vilken röstningslokal du kan förtidsrösta i, som ligger inom ditt valområde.

Var kan jag rösta?

På valdagen kan du rösta i den vallokal som står tryckt på ditt röstkort. Förutom det kan du även under perioden 4-17 september även rösta i någon av de röstningslokaler som finns över hela landet, då måste du ha med dig ditt röstkort. Alla lokaler för röstning syns på en karta på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval.

Hur gör jag för att förtidsrösta?

Du kan förtidsrösta i samtliga röstningslokaler i hela landet under perioden 4–17 september 2017. Det är också möjligt att förtidsrösta genom brevröstning. För att kunna förtidsrösta behöver du ha ditt röstkort samt legitimation med dig.

För brevröstning behövs även ett så kallat ”brevröstningspaket” som du kan hämta hos din församling.

Vad röstar jag på?

De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. Det finns en grupp- och kandidatförteckning där alla nomineringsgrupper och kandidater för hela landet finns listade på www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. I vallokalen kommer de nomineringsgrupper och kandidater som du kan rösta på i just din församling att presenteras.

17

Är det möjligt att personrösta?

Ja, på valsedeln kan du markera upp till tre personer som du helst vill se valda.

Vad väljer jag till?

I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer, kyrkofullmäktige i din församling eller ditt pastorat, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån.

När presenteras valresultatet?

När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning.

Den slutliga rösträkningen för Växjö stift ansvarar stiftskansliet för. De preliminära resultaten presenteras vartefter på www.svenskakyrkan.se/ kyrkoval.

Det definitiva resultatet presenteras efter att den slutliga sammanräkningen gjorts och då är även personröster inräknade. Den slutliga sammanräkningen påbörjas den 25 september och beräknas ta cirka tre veckor.

www.svenskakyrkan.se/ kyrkoval

Vilken är den största förändringen för väljarna inför kyrkovalet den 17 september?

Den största förändringen är att väljarna kan förtidsrösta ända fram till och med valdagen den 17 september.

Det innebär att man kan rösta på annan ort även på valdagen genom att ta sig till en röstningslokal där man befinner sig. För att förtidsrösta måste man ha med sig sitt röstkort.

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Foto: Anna Fritzén

Nytt

för valåret 2017

Vad är nytt 2017?

Förlängd förtidsröstning Den främsta nyheten är att väljarna kan förtidsrösta ända fram till och med valdagen den 17 september. Det innebär att man kan rösta på annan ort även på valdagen genom att ta sig till en röstningslokal där man befinner sig. En konsekvens av den förlängda förtidsröstningen är att den slutliga sammanräkningen kommer att försenas några dagar. Den kommer att påbörjas måndagen den 25 september och beräknas ta cirka tre veckor.

Viktiga datum

Karta över röstmottagningsställen Ett sätt att underlätta för väljarna är den webbkarta över röstmottagningsställen som kommer att finnas på svenskakyrkan.se/kyrkoval och via appen Kyrkguiden. På kartan kommer man att kunna hitta röstningslokaler för förtidsröstning i närheten av där man befinner sig. Man kommer också att kunna hitta sin vallokal på valdagen.

i samband med kyrkovalet 2017: 18 augusti:

Röstlängden grundar sig på medlemskapet denna dag

30 augusti: Röstkortet når väljarna 4-17 september: Möjlighet till förtidsröstning 17 september: Valdagen 1 januari 2018: De nya förtroendevalda

Förlängd poströstning I år ska en brevröst som skickas via post ha kommit till stiftsstyrelsen senast fredagen i veckan innan valdagen. Tidigare var det onsdagen i veckan innan valdagen som var sista dag.

18

tillträder

KYRKOVAL 2017

Svenska kyrkan Växjö stift

Boktips för dig som förtroendevald Uppdrag förtroendevald

Boktips

Verbum förlag, Sensus, SKAO, Svenska Kyrkans Unga Uppdrag förtroendevald är en studiebok som rustar de förtroendevalda för uppdraget i Svenska kyrkan. Boken är ett samarbetsprojekt mellan Verbum, Sensus, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svenska Kyrkans Unga.

En del av läsarna är nyvalda och ska tillträda sin första mandatperiod, andra är vana och har suttit i kyrkorådet i många är. I Uppdrag förtroendevald finns nyheter för alla!

Kyrkoordning 2017 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan Verbum förlag Inledningstexterna i Kyrkoordningen rymmer en hel del nyttig fakta. ”Vad ska vi göra med protokollet?” Är en fråga som får sitt svar efter en slagning i Kyrkoordningen.

En bok om medarbetarskap Fredrik Hedlund, Gunilla Lindén, Verbum förlag, 2012 Det här är en bok för alla medarbetare i kyrkan. Oavsett om du är förtroendevald, ideell eller församlingsanställd. Medverkande skribenter är Fredrik Hedlund, Bertil Johansson, Ann-Katrin Tideström, Åsa Nyström, Hannah Kroksson, Sara Jacobsson Grip och Cecilia Wadstein.

Boken är ett samarbete mellan Verbum och Ideellt Forum i Svenska kyrkan.

E-utbildningar

På Svenska kyrkans intranät under e-utbildningar hittar du många olika filmer som utbildar dig om valet oavsett om du är förtroendevald, del av en valnämnd eller bara allmänt intresserad. Internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval/e-utbildningar

Pengar att söka för diakonal utveckling Växjö stift har mottagit 4 miljoner kronor ur familjen Kamprads stiftelse.

Pengarna ska stödja diakonal verksamhet. Pengarna ska stödja diakonal verksamhet inom Svenska kyrkans församlingar inom Småland och Öland och gäller för verksamhetsåren 2017-2019.

Bidraget får användas till:

– kollektiva insatser för äldre (inga personliga bidrag utbetalas) – aktiviteter där alla äldre är välkomna oavsett religiös bakgrund – samtliga församlingar i Småland och på Öland, oavsett stiftstillhörighet – företrädesvis aktiviteter i landsbygdsförsamlingar – aktiviteter, som om möjligt, samordnas med andra aktörer

Ansökan ska innehålla:

Ideellt forum i Växjö stift finns på facebook

Notiser

Efter valet kan du hitta andra kurser i: https://utbildningsportalen.svenskakyrkan.se/portal/page/startsida

Är du redan ideellt engagerad eller vill engagera dig?

Ideellt forum i Växjö stift jobbar för att stötta dig som ideellt engagerad med utbildningar, nätverk och andra träffar. Under hösten har vi bland annat en kurs i andaktsmetodik. Följ oss på facebook så vet du vad som är på gång.

1. namn på ekonomisk enhet som söker 2. kyrkoherde alternativt kyrkorådsordförande som står för ansökningen (även om det kan vara berett av t ex en diakon.)

3. en beskrivning av vad pengarna ska användas till. Vad som planeras att göra och målet med satsningen 4. tidplan för arbetet 5. i vad mån projektet sker i samverkan med andra aktörer.

För den som beviljas medel gäller att efter avslutat projekt ska en projektrapport skickas in till stiftskansliet inom en månad. Ansökan ska vara stiftskansliet tillhanda senast den 1 september 2017 för den första ansökningsperioden.

En andra utlysningsperiod annonseras i början av 2018. Ansökan skickas till Stiftsstyrelsen, Box 527, 351 06 Växjö Kontaktperson: Frågor besvaras av stiftsadjunkt Jonas Löhnn tfn 0470-77 38 10

19

Många förändringar

efter kyrkofullmäktiges beslut Beslut i kyrkofullmäktige leder till förändringar i verksamheten hela tiden. Här följer ett litet smakprov på allt som blivit verklighet efter beslut i kyrkofullmäktige under innevarande mandatperiod:

Växjö stift

Folkmängd: 658 907 Antal medlemmar: 428 719 Medlemmar av folkmängd:

65,07%

Antal ekonomiska enheter: 61 Antal församlingar: 176 Antal förtroendevalda under förra mandatperioden 2014-2017: 1456 Antal förtroendevalda som ska tillsättas mandatperioden 2018-2021: 1236

-Växjö pastorat har startat arbetet med att ge ungdomar möjlighet till församlingspraktik. Unga får därigenom chans att göra församlingspraktik genom ett års traineetjänst för att få prova på att arbeta i församling.

-Växjö domkyrka har tilldelats mer pengar för att utöka musiken i domkyrkan.

Nu bjuder man på fler konserter och musikgudstjänster som spänner över fler genrer och har möjlighet att sätta upp större verk.

-Flyktingströmmen under sommaren och hösten 2015 satte många av våra församlingar i hårt arbete. Norra Öland är en av alla de församlingar som arbetat hårt med flyktingars integration.

-Ås Kyrka i Västbo-S:t Sigfrids församling rymmer numera både gudstjänstrum och församlingshem.

Två tredjedelar av kyrkan är inredd till kök, toaletter och församlingshem medan en tredjedel tjänstgör som gudstjänstlokal.

-Med hjälp av föreläsningar, studiecirklar och visionsarbete blev Alvesta första församling i Sverige att tilldelas Regnbågsnyckeln. Södra Öland har också påbörjat sitt arbete för att få Regnbågsnyckeln, en märkning som ska öka kompetensen och möjliggöra reflektion kring mångfald, hbtq och normer hos medarbetare och förtroendevalda.

-I Bankeryd har man färdigställt Pilgrimsleden mellan Järstorps kyrka och Fiskebäcks kapell. I år har sommarkyrkan Pilgrim som tema och det går att välja mellan kortare och längre pilgrimsvandringar.

-Hagby rundkyrka genomgick en omfattande renovering för att behålla sin medeltida karaktär men samtidigt bli en modernt utrustad kyrka.

-Trånghalla kyrka genomgår en ordentlig renovering. Att det skulle bli renovering var inte givet: det kunde lika gärna blivit ett beslut om att sälja.

Avsändare: Svenska kyrkan Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö

-Kaféet Kamelen i Sävsjö är ett annat initiativ som blev verklighet efter beslut i kyrkofullmäktige, även om det funnits sedan föregående mandatperiod. Kaféet firar sju år i år, har öppet tre dagar i veckan och det finns också möjlighet att vandra tillsammans med Kamelen. De senaste åren har det blivit en viktig samlingsplats för nyanlända som tränar svenska här.