Arsredovisning PLT 2013

Årsredovisning

Prästlönetillgångar 2013

Vi röjer för framtidens skogar

Svenska kyrkan, prästlönetillgångar i Växjö stift box 527, 351 06 Växjö tfn 0470-77 38 70 fax 0470-77 38 92 besöksadress: Östrabo www.svenskakyrkan.se/växjöstift vaxjostift@svenskakyrkan.se Växjö stift organisationsnummer 07-252010-0062 bankgiro 5469-4989 Prästlönetillgångar i Växjö stift organisationsnummer 829502-4189 bankgiro 515-6484

© svenska kyrkan, växjö stift 2014 grafisk form Emma Johansson, Växjö stift foto växjö stift, ikon omslagsfoto växjö stift upplaga 400 tryck löwex trycksaker ab miljö tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering.

Svenska kyrkans skogsbruk är PEFCTM- samt FSC®certifierat. licensnummer: PEFC/05-22-17, FSC-C014110

Skogsbruket är en uthållig och klimatvänlig näringsgren som binder koldioxid och skapar värdefulla resurser av den problematiska växthusgasen. Genom skogen och skogsbruket blir koldioxiden till brädor och plank i våra hus, möbler i inomhusmiljöer, emballage, papper i alla former, viskos i tyger och till sist energi i våra värmekraftverk. Exportvärdet av svenska skogsprodukter uppgår till mer än 120 miljarder kronor och bidrar högst avsevärt till en positiv handelsbalans, som vi bland annat kan använda till att importera allt som behövs i landet till exempel elektronik och bilar etc.

Det ligger därför ett stort ansvar på oss skogsägare att ta hand om och utveckla vår viktiga skogsresurs så att den kan leverera såväl viktiga råvaror med god ekonomi som miljö och mångfald.

Bland de viktigaste åtgärderna vi gör i skogsbruket är att skapa växtliga och värdefulla ungskogar för framtida behov.

I denna årsredovisning har vi tagit med ett reportage om röjning som är bland de viktigaste åtgärderna vi gör i skogen.

Med röjningen lägger vi grunden till de nya skogsbestånden.

Vi väljer vilket trädslag som ska dominera, till exempel tall på de torra höjderna, gran i sluttningarna och löv i de fuktiga partierna. Röjningen bidrar också i hög grad till att göra bestånden stormfasta vilket är viktigt med tanke på de allt vanligare stormarna som drabbar landet. Vi har därför satsat hårt i stiftet under flera år för att verkligen hinna med att röja allt som behöver röjas i rätt tid efter stormarna.

Under 2013 delade vi ut rekordmycket till församlingarna närmare bestämt 78,3 mnkr vilket motsvarar 546 kr per andel. Orsaken var en anpassning till de återinförda konsolideringsreglerna. Under detta år föreslår vi en utdelning på 319 kr per andel vilket motsvarar 45,7 mnkr till församlingarna.

Lika mycket går till särskild utjämningsavgift vilket innebär att stiftskansliet får drygt 32 mnkr och 13,7 mnkr inlevereras

2

Innehåll Växjö stifts organisation _ ___________ sid 4 till Uppsala. Även detta år är det konsolideringsreglerna som tvingar fram en utdelning som är betydligt högre än överskottet i förvaltningen, inte minst pga. att orealiserad börsuppgång ska läggas till resultatet enligt gällande konsolideringsregler. Om detta är rimligt kan diskuteras och resultatet blir att den balanserade vinsten sjunker avsevärt.

En långsiktigt normal resultatnivå för prästlönetillgångarna kan uppskattas till drygt 60 mnkr, vilket betyder en långsiktigt uthållig utdelning på cirka 220 kr per andel.

Vi vill slutligen rikta ett varmt tack till alla som arbetar med förvaltningen av prästlönetillgångarna för ett gott genomfört arbete och till förtroendemännen som med stort engagemang tagit del av arbetet och styrningen av verksamheten.

Verksamhetsuppföljning _____________ sid 5 Reportage: Röjning _ _______________ sid 12 Förvaltningsberättelse _____________ sid 14 Resultaträkning ___________________ sid 21 Balansräkning _____________________ sid 22 Kassaflödesanalys _ ________________ sid 24 Tilläggsupplysningar _______________ sid 25 Revisionsberättelse ________________ sid 32 Utdelning av vinstmedel ____________ sid 33 Förtroendevalda/personal_ _________ sid 34 Ordförklaringar ___________________ sid 35

Claes-Göran Johansson Ulf Carlsson stiftsjägmästare ordförande

egendomsnämnden 3

Växjö stifts organisation Varje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ och en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett självstädigt domkapitel som är ett tillsynsorgan och en biskop med egna uppgifter.

Stiftsfullmäktige Biskop Stiftsstyrelse Biskop ordförande

Domkapitel Biskop ordförande Arbetsutskott

Kyrkobyggnadsutskott

Stiftskansli

4

Egendomsnämnd

Strukturutskott

Verksamhetsuppföljning Skogsbruket Marknaden

Fakturerad volym rundvirke uppgick 2013 till 94 380 m3fub (93 522 under 2012) på rot och 132 663 m3fub (126 964) leveransvirke, varav 50 109 m3fub (51 105) timmersortiment, 80 610 m3fub (70 528) massaved, 1 943 m3fub (5 330) energived. 47 procent (48) av virkesfångsten togs ut i slutavverkning och 44 procent (36) i gallring, övrig avverkning uppgick till 9 procent (16).

Dessutom togs 20 993 m3s grot (15 030) från avverkningar till vara och såldes för användning i värmeverk.

Skogsförvaltningens resultat uppgick 2013 till 59,6 mnkr (54,3) exklusive finansnetto och reavinster på fastighetsförsäljningar. Det finansiella resultatet uppgick till 4,0 mnkr (4,2).

Resultatet är högre än föregående år främst beroende på större volym leveransvirke från gallringar vilket ökade intäkterna. En annan orsak är att rotpostpriserna steg med 16 procent och volymen ökade.

Markberedning och plantering ökade jämfört med 2012 medan röjningarna minskade. Röjningsbehovet efter stormarna börjar nu minska och förvaltningen ligger väl till i skogsvården. Skogsvårdskostnaden minskade något under 2013.

Direktavkastningen uppgick till 2,4 procent och är ett mått på hur stort ”överskottet” är i förhållande till det beräknade marknadsvärdet på skogsfastigheterna. Totalavkastningen uppgår till 2,4 procent och inkluderar värdeförändringen på fastigheterna, vilket indikerar att värdet inte har stigit under 2013.

2013 vände konjunkturen uppåt igen för skogsprodukterna och särskilt för trävarumarknaden. I USA, som har världens största trävarumarknad, pekar de flesta kurvor åt rätt håll med en successivt ökande byggtakt och kraftigt höjda huspriser. Men även för Sverige viktiga exportmarknader i Japan, Storbritannien och Tyskland visar styrka och ökar sitt byggande och sitt behov av trävaror. Samtidigt bibehåller Egypten märkligt nog med tanke på samhällsutvecklingen ett stort och viktigt importbehov av furu och Kina börjar sakta men säkert växa som importör av svenska trävaror. Sammantaget innebär detta att sågverksnäringen kan glädja sig åt stadigt ökande priser på sina trävaror och den ökande efterfrågan på timmer gör att skogsägaren kan få allt bättre betalt för sin råvara. Under hösten steg priserna kraftigt, särskilt på rotposter.

Marknaden för tryckpapper och framförallt tidningspapper har drabbats hårt av förändrade läsvanor och ett flertal bruk lades ner under 2013. Marknaden för långfibrig sulfatmassa har dock inte drabbats lika hårt då de långa fibrerna passar bra till hygienprodukter och förpackningar. Södras bruk i Sverige har kunnat gå för fullt och har haft god avsättning för sina produkter. Det rådde balans mellan tillgång och efterfrågan på barrmassaved i södra Sverige och priserna förblev oförändrade.

Resultat

Skogshushållning

Under senvintern och våren 2013 rådde extremt goda avverkningsförhållanden med minusgrader och tjäle. Detta utnyttjades och avverkningar på marker med normalt dålig bärighet kunde genomföras. En del av det stora gallringsbehovet kunde därigenom tas om hand och intäkterna från skogen ökade markant.

En god bild av skogstillståndet och möjliga virkesuttag inför de närmast kommande åren och för framtida generationer är framtaget genom avverkningsberäkningar.

Efter stormarna Gudrun och Per förändrades skogstillståndet på förvaltningen vilket innebar att avverknings-

5

Avverkning

Avverkning

800 700

Tusen m3fub

600 500 400 300 200 100 0

2004

2005

2006

Slutavverkning

2007 Gallring

2008

2009

Vindfällen

2010

2011

2012

2013

Övrig avverkning

uttagen förändrades för distrikten. Nybro- och Sävsjö skogvaktardistrikt föryngringsavverkar större arealer än distrikten i Växjö och Ljungby. Omloppstiden för granskogar på mark med god växtlighet är knappt 70 år och omloppstiden för tallskogar drygt 100 år. Under året har förvaltningen totalt föryngringsavverkat 464 ha och gallrat 1 978 ha. Det totala virkesuttaget uppgår till 272 452 m3sk och tillväxten för närvarande till cirka 277 224 m3sk. När ungskogarna från de stora stormarna om några år kommer in i de växtligaste åldersklasserna kommer tillväxten att öka kraftigt på stiftet.

Gudrun och Per har kommit in i röjningsfasen och lövuppslaget på föryngringsytorna är ofta omfattande. Genom att utföra röjningen i rätt tid blir tillväxten i skogen större på de sparade träden. Därför prioriteras röjningar och totalt röjdes 1 988 ha under året. Detta är en minskning jämfört med tidigare år, något som visar att vi ligger väl till i skötseln av ungskogarna.

De totala kostnaderna för skogsvården exklusive förändringar i skogsvårdsskulden uppgick 2013 till 15,3 mnkr (15,9).

Skogsvård

Jordbruket

Att snabbt få upp ny skog efter föryngringsavverkningarna är en viktig del av skogsvårdsarbetet. För att få en tillfredställande föryngringen markbereds huvuddelen av föryngringsytorna och planteras med förädlade skogsplantor som växer cirka 10 procent bättre än den lokala proveniensen. Under året har totalt 567 ha behandlats med markberedning varav 43 ha har höglagts.

Ansträngningarna för att minska kemisk plantbehandling mot skadeinsekten snytbagge fortsätter och av totalt 960 000 plantor hade 950 000 plantor mekaniskt skydd mot snytbaggen. Av de satta plantorna är cirka 70 procent granplantor och cirka 30 procent tallplantor. De flesta mekaniskt behandlade plantorna är behandlade med lim och sand för att minska gnaget av snytbagge, så kallad Conniflex behandling. Fördelarna med mekaniska skydd är att de är mer miljövänliga än kemiska och att vår personal eller entreprenörer slipper hantera kemikalier. De stora arealer som föryngrats efter stormarna

Allmänt

I jordbruksförvaltningen fanns vid 2013 års utgång 43 gårdsarrenden och cirka 200 sidoarrenden samt ett 100-tal övriga upplåtelser. Arealen jordbruksmark uppgår till cirka 5 600 ha. Egendomsnämndens strategi är att förbättra den långsiktiga avkastningsförmågan på jordbruken. Detta sker genom investeringar på de utvecklingsbara gårdarna och vid lämpligt tillfälle avveckling av de icke utvecklingsbara. Under 2013 har gårdscentrat på Vetlanda Korsberga 1:1 med en del tillhörande mark försålts, medan det samtidigt gjorts tillköp av cirka 28 ha jordbruksmark tillhörande Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1.

6

Avskjutning av rådjur / 100 hektar 6

Ekonomi

5

Avskjutning av rådjur / 100 hektar

Det utdelningsbara resultatet4 uppgick till cirka 4,8 mnkr. Resultatet blev cirka 0,8 mnkr bättre än 2012.

3 Totalt disponerades cirka 1 mnkr ur prästlönefon2 den till värdebeständiga investeringar, främst till plansilo på Mörbylånga Vickleby 11:1, samt för en större omställning av 16 ha övrig mark till betesmark på 0 Borgholm Föra 4:1. Utöver dessa värdebeständiga investeringar har en del pengar bland annat använts för att få nya miljögodkända avloppsanläggningar till bostadshusen på våra gårdar, samt några anslutningar till kommunalt vatten.

Utöver detta återförs driftsmedel till investeringar på gårdarna, inom denna ram har bland annat ett par takbyten och avloppsanläggningar delfinansierats.

6 5 4

3 2 1 0

Avskjutningsandelar, rådjur 2012-2013

Avskjutning av rådjur/100 ha

Bock %

Hondjur %

30%

Avskjutningsandelar, rådjur 2012-2013 Bock %

Hondjur %

30%

Kid %

42%

28%

Kid %

42%

28%

Avskjutning av vildsvin / 100 hektar Jakt- och fiskeupplåtelser

Avskjutningsandelar, rådjur 2012-2013

Totalt har Växjö stift 365 jaktupplåtelser med en snit1,4 tareal på omkring 160 ha per jaktmark.

Jaktmarkerna 1,2 är i de flesta fall upplåtna till fler 1 än en person eller jaktlag med ett flertal jaktmedlemmar, stiftet upplåter 0,8 därmed jaktmark till mellan 1 0,6 500 – 2 000 jägare.

Jaktupplåtelsernas intäkt under 0,4 2013 blev 4,3 mnkr.

För att egendomsförvaltningen ska kunna följa rå0,2 djurs- och vildsvinsstammarna samlas avskjutnings0 rapporter in från stiftets jakträttshavare. Avskjutningen följer mycket väl populationernas utveckling och storlek vilket är värdefull information för dessa viltslag då de har stor påverkan på jord- och skogsbruket.

Avskjutningen har, med undantag för ”stormåren”, följts på rådjur sedan 1996 och på vildsvin sedan 2002.

Pyrschjakten på råbock får genomslag i avskjutningsandelarna där bockarna brukar stå för den största andelen av de skjutna rådjuren. Väderleken kan ha stor betydelse för en enskild jaktsäsong vilket syns tydligt på avskjutningen av vildsvin där den gick ned kraftigt föregående jaktsäsong på grund av den stränga vintern. Under den senaste säsongen 2012-2013 återgick avskjutningen till ungefär samma nivå som under säsongen två år tidigare.

Eftersom vildsvinen har en hög reproduktion krävs en hög avskjutning på kultingarna för att inte popula-

Avskjutning av vildsvin / 100 hektar 1,4 1,2

1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

Avskjutning av vildsvin/100 ha Avskjutningsandelar, vildsvin 2012-2013 Galt %

Hondjur %

Avskjutningsandelar, vildsvin 2012-2013 46%

Galt %

46%

Hondjur %

25%

Kulting %

29% 25%

Avskjutningsandelar, vildsvin 2012-2013

7

29%

Kulting %

tionen ska öka kraftigt.

Växjö stift har omkring 100 fiskeupplåtelser för fritidsfiske och 3 fiskeupplåtelser för yrkesfiske på östkusten och Öland. Fiskeintresset är stort och intresseanmälningar kommer in i en strid ström. Inget fiskevatten är det andra likt och variationen är stor med allt från stora fiskevatten i insjöar ned till små gölar och dammar. Det som skapar störst intresse är kräftfisket och för att fler ska kunna ta del av det delas ibland fiskevatten upp i kräftfiskelotter. Under året har några nya fiskeavtal tecknats och ett flertal äldre fiskeavtal har omförhandlats. Fiskeupplåtelserna gav 140 tkr i intäkt under 2013.

nya ledningen lanserade en omfattande reformplan för att på olika sätt ställa om till en mer hållbar utveckling. Privata marknadskrafter ska få mer spelrum och konsumtionen ska stimuleras. Sammantaget har alltså den politiska osäkerheten minskat rejält i världens största ekonomier, något som skapar förutsättningar för stigande investeringar och konsumtion framöver.

Reporäntan har under större delen av året legat på 1,0 procent men sänktes i december till 0,75 procent till stor del beroende på mycket låg inflation. Ränteplaceringar ger därför en mycket blygsam avkastning.

Portföljen

Under 2012 genomfördes en bred analys av de dåvarande förvaltarnas resultat och förvaltningsupplägg.

Det ledde till en omprövning av förvaltningsmodellen och från 2013 delades förvaltningen på tre mandat, ett kapitalbevarande med globala aktier och räntor som ska hindra större fall än 10 procent, ett svenskt aktiemandat och ett svenskt räntemandat. Det kapitalbevarande mandatet förvaltas av Handelsbanken i form av en speciell fond, Global Dynamisk 90. De övriga mandaten förvaltas av SEB genom Ethos aktie- och räntefonder. Förutsättningarna för en god börsutveckling såg i början av året mycket bra ut och räntenivån var låg varför det svenska räntemandatet minskades till 10 procent. Denna omviktning visade sig vid årets slut vara mycket lyckosam.

Prästlönefonden Marknaden 2013

2013 var ett starkt börsår - världsindex steg med närmare 19 procent och Stockholmsbörsen med 25,6 procent. Ska vi sammanfatta 2013 med några korta ord handlade mycket om minskad politisk osäkerhet i världsekonomin. I eurozonen har marknaden slutat att oroa sig för en kollaps i valutasamarbetet. Även om många svåra år återstår i Sydeuropa pågår det nu en läkningsprocess. Besparingar och reformer har börjat bita, konkurrenskraften är på väg att återställas och politikerna fortsätter med det mödosamma arbetet med en ökad integration – en nödvändighet för att hålla ihop valutaunionen på sikt. Även i USA har fokus legat på den politiska arenan.

Trätor kring budgeten tvingade den offentliga administrationen att stänga ned under en tvåveckorsperiod i oktober och den amerikanska staten var bara ett par dagar från att ställa in betalningarna. Den akuta krisen avvärjdes och i december lyckades politikerna enas om en mer långsiktig budget. Även den amerikanska centralbanken har varit under luppen. I december kom beskedet om att centralbanken trappar ner stödköpen, med början i januari 2014. Marknaden var emellertid väl förberedd och tolkade beskedet positivt – minskade stimulanser är ju också en indikation på att den amerikanska ekonomin klarar av att stå på egna ben.

I Kina har den politiska osäkerheten minskat – den

Fondförvaltningens resultat

Handelsbankens Global Dynamisk 90 nådde 19,88 procent inklusive utdelning, Ethos Aktiefond Sverige 24,89 procent och Ethos räntefond 0,09 procent. Det sammanlagda utdelningsbara resultatet blev 5,5 mnkr och härrörde huvudsakligen från utdelningar från fondförvaltningen. Direktavkastningen blev 3,3 procent (10,0 procent) och totalavkastningen 3,3 procent (10,0 procent). Direkt- och totalavkastningarna blev lika eftersom realiseringen av tillgångarna var försumbar.

8

Vindkraft

Två verk är hittills driftsatta på stiftets marker, Borgholm Löt 1:1 och Vetlanda Emmegärde 1:1 (Lemnhult) och dessa ger tillsammans på årsbasis med nuvarande elpriser, cirka 300-350 tkr i arrende. Inga verk förväntas uppföras på stiftets marker under år 2014.

Växjö stift ingår tillsammans med fyra andra markägare i en ekonomisk förening, UppVind, som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och nordöst om Åseda i Uppvidinge kommun. Stiftets fastighet Åseda 6:11 ingår i projektområdet på totalt dryga 300 ha.

Föreningen arbetar för att ge regionens invånare, privatpersoner och företag möjlighet att bli delaktiga genom att äga andelar, delar av eller hela vindkraftverk inom parken. För stiftets del innebär satsningen även en möjlighet att på ett aktivt sätt vara med och påverka omställningen till förnyelsebar energi samtidigt som projektet förhoppningsvis kommer att ge ett bra ekonomiskt utfall.

Arrendeavtal har nu tecknats för de ur vindlägessynpunkt mest intressanta fastigheterna på stiftet.

Därför var intresset bland projektörer att arrendera mark på stiftets fastigheter inte lika stort 2013 som under föregående år. Generellt uppfattar vi dock intresset för vindkraft som fortsatt starkt, trots relativt låga elpriser. Det som väger upp de lägre elpriserna är bland annat den ökande konkurrensen och prispressen på vindkraftverk vilket trycker ned investeringskostnaderna. Projekt med sämre vindlägen kan dock i nuläget ha vissa svårigheter med finansieringen. En positiv grundsyn finns dock inom branschen, med en förväntan om höjda elpriser på sikt och alltmer effektiva verk.

Under året har ett nytt arrendeavtal tecknats, ett har tillkommit genom fastighetsförvärv och två arrendeavtal har sagts upp av projektörer. Vid utgången av år 2013 fanns 25 stycken gällande arrendeavtal (25 stycken vid utgången av år 2012). Nytt avtal tecknat med Eolus Vind berör fastigheten Ljungby Simmarp 1:18. Här ingår stiftets fastighet i ett större projekt.

Om allt går enligt planerna kan upp mot sex verk komma att uppföras på Simmarp 1:18. Ett avtal har tillkommit genom förvärv av fastigheten Uppvidinge Rosenholm 2:6 (numera del av Nottebäck 5:1). Arrendeavtal har nu tecknats i ett flertal kommuner inom stiftet och projekten i Uppvidinge kommun, Ljungby kommun och på Öland bedöms ha störst potential.

Miljö Skogscertifiering

Miljömärkt virke efterfrågas allt mer av konsumenter, både i Sverige och i världen. Växjö stift har skogsbruket miljömärkt i PEFC™- och FSC®- systemen. Arbetet med skogcertifieringen är omfattande och kräver

Fördelning av placeringsslag 31/12 2013

Aktiefond

92

167

Räntefond

8

15

100

182

Summa

Fondens utveckling 161,381

182,367

Fondens utveckling

% Marknadsvärde, mnkr 250 200 mnkr

Placeringsslag

2013

150 100 50 0

9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bokfört värde

Marknadsvärde

Stiftskansliet besöker vindkraftverket på prästlönefastigheten Vetlanda Lemnhult.

Vindkraftverket sträcker sig totalt 185 meter upp i luften.

engagerade och kompetenta skogvaktare och skogsarbetare. Certifieringen innebär att skogen ska skötas och producera råvara på ett miljöriktigt och hållbart sätt. Lite förenklat kan skogscertifieringen sammanfattas i en standard för skogsbruket, miljön och människan. I skogsbruksstandarden regleras skogsskötsel och virkesproduktion, i miljöstandarden återfinns hänsyn till biologin och i den sociala standarden beaktas arbetsmiljön och relationen till allmänheten.

Arbetet med skogcertifieringen är omfattande då rutiner för att möta systemkrav kontinuerligt arbetas fram och anpassas. Under året har Svenska kyrkans PEFC™ Ekonomiska förening och Svenska kyrkans FSC® förening gått samman till ett gemensamt certifieringsparaply, Svenska Kyrkans Skogscertifiering.

En resursperson med placering i Uppsala koordinerar det administrativa arbetet och en arbetsgrupp bestående av skogsspecialister från Växjö-, Karlstad-, Uppsala- och Västerås stift träffas regelbundet. Syftet är att minska administrationen och öka samverkan mellan stiftens skogsförvaltningar.

En presentation av Svenska kyrkans stifts skogar för samtliga 13 stift är framtagen och tillgänglig över internet. Här beskrivs översiktligt förvaltarskapet, markinnehavet, skogsbruket, natur och miljö, jakt och fiske. Adressen till hemsidan är http://svenskakyrkan.se/stiftensskogar.

För att höja kompetensen och möta skärpta lagkrav och krav från skogscertifieringarna sker kontinuerligt vidareutbildning av personalen på förvaltningen. Under våren och hösten har personal på förvaltningen ge-

nomgått utbildning i ”Motorsågskörkort”, ” Tekniska hjälpmedel i skogen”, ” Gränser och markeringar i skogsmark” och ”Naturvårds- och drivningsplanering i föryngringsavverkning”. Vidarutbildning har också skett i skogsbruksplaner för kontors- och fältdatorer.

10

Kyrkoreservat Fastighet Areal Karaktär Älmhult Stenbrohult 2:1* 16 Lövängsrest,

Carl von Linnés

födelseplats

Bernt Fransson inventerar blivande kyrkoreservatet Skråhallabergen.

Gislaved Nennesmo 9:1 58

Naturskog med barrträd

Hylte Femsjö 2:1 20

Bokskog och svampar artbestämda av Elias Fries

Borgholm Högby 4:1 14

Gamla ekar med lång kontinuitet

Jönköping Drevseryd 2:1

Kanjon

5

Växjö Ekesås 1:1 Nybro Högelycke 1:1 Summa

26

Arnö, naturskog

2

Gammal tallskog

141 ha

* Marken är skänkt till stiftelsen Linnés Råshult där stiftet har 2 styrelseplatser och Älmhult kommun 3 styrelseplatser inklusive ordförandeposten.

Naturreservat beslutade av länsstyrelser/kommuner

Stiftskansliet på pilgrimsvandring över Sundsängarna i Skirö.

Fastighet Areal Växjö Gårdsby 1:1 (Fylleryd) 175

Karaktär Friluftsliv

Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1 8

Mad, fågellokal

Växjö Jät 6:3

Öar i Åsnen

2

Tingsryd Linneryd 5:1

74

Tallmo

Växjö Sjösås 1:1

19

Löväng

Gislaved Villstad 2:4

89

Kulturmiljö, kyrkby

Ljungby Bavraböke 1:1

8

Isälvsavlagringar

Sävsjö Ljunga 3:1

4

Orkidélokal

Borgholm Böda 1:1

Stiftsskogvaktare Göran Hedlund i ett av stiftets virkesrikaste bestånd. Här står över 900 m3sk per ha 76 årig granskog på prästlönefastigheten Markaryd Bråthult 3:1.

11

25

Lövskog

Ljungby Grimarp 1:2

204

Mosse

Mörbylånga Vickleby 1:1

186

Alvarsmark

Mörbylånga Smedby 1:1

66

Alvarsmark

Nässjö Barkeryd Prästgård 2:1 13

Mad, fågellokal

Oskarshamn Djurhult 1:5 m.fl.

Ädellövskog

Hylte Blängsbo 2:1 Summa

4 0,1

877,1 ha

Ö i sjö, fågellokal

BIld 1. Skogsarbetare Magnus Johansson på Växjö skogvaktardistrikt röjer på fastigheten Hemmesjö 6:1, cirka 1 mil öster om Växjö. Förhållanden för röjningen är god eftersom lövträden är avlövade, marken är frusen och ett tunt snötäcke gör det ljust. Detta är också gynnsamt om insådd av tall ska prioriteras då man lätt ser tallplantorna vid röjningen säger Magnus.

Bild 2. Skogsarbetare Jan-Henrik Jansson på Växjö skogvaktardistrikt säger att det är angeläget att återkomma med en ny röjning inom 3-4 år så att tillväxten på huvudstammarna av gran inte hämmas av konkurrens från lövträden.

Röjning - viktigt arbete på ett skogvaktardistrikt Röjning är en betydelsefull åtgärd i ett lönsamt skogsbruk. Normalt sett ska det räcka med två röjningar i ett skogsbestånd men ibland krävs det tre. Att välja rätt tidpunkt för åtgärden är viktigt eftersom det påverkar hur pass dyrt det är att röja. Rätt röjningstidpunkt bestäms bäst i fält. Om man väntar för länge så kommer barrskogen att hämmas av lövskog som växer snabbt i början. Dessutom blir kostnaden för att utföra åtgärden dyrare eftersom skogsarbetaren då måste såga ner så många fler och grövre stammar. Merparten av röjningar som utförs på Växjö stifts fastigheter utförs av entreprenörer men röjning utgör också en betydande och viktig del av arbetsuppgifterna för förvaltningens 15 skogsarbetare.

Om det är stort lövuppslag och barrplantorna är små bör röjningen utföras då lövträden har tappat sina blad (se Bild 1 och 2). Lämpligen under oktober till december men det går bra också under vintern om snötäcket är tunt och inte är hindrande.

All röjning är ståndortsanpassad vilket innebär att skogsarbetaren tar hänsyn till de naturliga förutsättningarna för att producera skog inom röjningsobjektet. Det betyder att lövträd sparas i större utsträckning i fuktiga partier och i svackor och tall sparas på grusiga och torra partier. På så vis kommer markens produktionsförmåga att utnyttjas på bästa sätt. Det är ett uttalat mål på förvaltningen att röj-

12

Röjt Gudrunhygge med lovande ungskog.

ning ska utföras så att lövandelen generellt ska öka i skogarna. Dessutom så verkar förvaltningen aktivt för att tallen, som tyvärr har minskat i snabb takt i södra Sverige de senaste 20 åren, ska värnas.

Viltet är också viktigt att ta hänsyn till eftersom det är i ungskogarna som älgar och rådjur hittar sin mat.

Därför sparas betesbegärliga träd som rönn, asp, sälg och ek i stor utsträckning vilket utgör föda under vinterhalvåret.

Avdelning 29 på fastighten Hemmesjö 6:1 är ett 11 hektar stort område och markerat blått i kartan. Området röjdes under vintern 2013/2014 av skogsarbetarna Magnus Johansson och Jan-Henrik Jansson. Skogen är 7 år och hygget är upptaget efter stormen Gudrun 2005. Området planterades första gången 2007 men föryngringen gick ut. Markberedning och omplantering av stora delar skedde därför 2010.

Text och foto: Mattias Magnusson

13

Förvaltningsberättelse kan och tillsätta sockenpräst på prästgården. Kyrkan kom att äga drygt 20 procent av marken i landet. Västerås riksdag 1527 blev emellertid vändpunkten för kyrkan som markägare. Gustav Vasa fick fullmakt att dra in kyrklig egendom till kronan. När reduktionen var avslutad 1550 var klosterväsendet utplånat och kyrkans markägande i stort sett försumbart. Till prästernas försörjning upplät kronan prästboställen och under Karl XI inrättades nya prästtjänster, komministrar åt vilka nya boställen anslogs. Av kronan anslagna egendomar tillfördes successivt och kyrkan kunde vid slutet av 1700-talet bruka ungefär samma markareal som idag det vill säga cirka 1,5 procent av rikets areal. Kronan hävdade dock äganderätten till marken, som betecknades som Krono under allmän disposition och ställde den endast till kyrkans förfogande för bestämda kyrkliga ändamål, det vill säga för prästens uppehälle och kyrkans underhåll.

Prästlönetillgångarna betraktas efter år 2000 som självägande stiftelser och är särskilda rättssubjekt.

Dessa utgör tillsammans i stiftet en egen juridisk person och har eget organisationsnummer.

Fastigheterna benämns prästlönefastigheter och fonderna benämns prästlönefonder och tillsammans utgör de prästlönetillgångar. I Växjö stift utgör prästlönefastigheterna 2,6 procent av den totala landarealen.

Egendomsnämnden får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2013 för Prästlönetillgångar i Växjö stift med organisationsnummer 829502-4189.

Information om verksamheten Förvaltningsuppdraget

Enligt Lag om Svenska kyrkan har staten beslutat att trossamfundet Svenska kyrkan ska förvalta prästlönetillgångarna och dessa har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas till ändamålet. Förmögenheten ska vara placerad på ett godtagbart sätt. Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas av stiften och i Växjö har stiftsfullmäktige uppdragit åt egendomsnämnden att ansvara för detta. Stiftsstyrelsen ställer personal till förvaltningens förfogande.

Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.

Tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till församlingar och pastorat och med hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Överstiger utjämningsavgiften stiftsbidraget ska överskjutande del inbetalas till nationell nivå i Uppsala.

Affärsidé och värderingar Skogen Skogsinnehavet kommer inom överskådlig tid vara den viktigaste delen av prästlönetillgångarna i Växjö stift och skogsmarksarealen ska bibehållas på nuvarande nivå, cirka 48 000 ha.

Förvaltningen ska vara uthållig och ge god ekonomisk avkastning. Skogsskötseln ska vara aktiv, målinriktad och utgå från naturgivna förutsättningar.

Skogsbruket ska bidra till att skogens biologiska mångfald bevaras, att skogsekosystemens funktioner säkras och värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden. Vårt skogsbruk ska nå och överträffa de krav som följer av lag och förordning. Skogsbruket på eget markinnehav ska uppfylla kraven i FSC® och PEFC TM skogscertifiering.

Prästlönetillgångarna

Kyrkans markinnehav går tillbaka till 1000-talet. Då gjorde utländska biskopar och tillika missionärer resor till Skandinavien för att kristna ättlingarna till vikingarna. Så småningom inskrevs i landskapslagarna att socknen skulle skänka ”jord” med ”laga hus” till församlingskyrkan innan biskopen kunde inviga kyr-

14

Effekten av de stora stormfällningarna som drabbat förvaltningen har inneburit att virkesförrådet i äldre skog minskat och en betydande andel av skogen består av ungskog med kommande stora röjningsbehov och så småningom gallringsbehov.

Riskanalys som genomförts efter stormerfarenheterna har lett till sänkningar av omloppstiderna, särskilt för granskogar på bättre mark. Efter genomförda avverkningsberäkningar har en hushållningsplan tagits som syftar till att på sikt nå en optimal åldersfördelning av skogen och samtidigt behålla flexibiliteten för avverkningsuttaget för att maximera intäkterna.

Skogstillväxten ska långsiktigt balansera avverkningsnivåerna.

Skogsbruket ska ha en hög ambition i beståndsanläggning och skötsel med målsättningen att generera en långsiktigt hög avkastning och ett högt kassaflöde från den skogsmarksareal vi förvaltar.

Inom stiftets område finns en etablerad marknad för avverkningsrätter och stiftet är dess största aktör.

Denna försäljningsform svarar för mellan 40 och 50 procent av stiftets nuvarande virkesförsäljning i volym räknat. Övrigt virke säljs huvudsakligen som leveransvirke till lokala köpsågverk eller regionala massavedsköpare. Därtill avsätts också ökande volymer energisortiment. Försäljningsvolymen anpassas efter konjunkturen men för en längre tidsperiod ska virkesuttaget ligga inom de ramar som hushållningsplanen ger.

Arealer och marknadsvärden 2013-12-31

Arealer (ha)

Skogsmark Impediment Inägor Övrig mark Summa

Marknadsvärden (mnkr)

47 999 Skog 2 708* 4 220 Jord 300* 5 490 Fond 182 1 669 59 378 Summa 3 190

* taxeringsvärde x 1,33

Fördelning av marknadsvärden 2013-12-31

Fond 6%

Jord 9%

Skog 85%

Jorden Förvaltningen av jordbruken ska inriktas mot att ta tillvara de utvecklingsbara gårdarnas avkastningsmöjligheter och investera i dessa med syfte att skapa underlag för aktiva, heltidsinriktade lantbruksföretag.

Försäljningen av olönsamma gårdar ska användas som medel att finansiera dessa investeringar och förbättra strukturen på kyrkans fastighetsinnehav.

Det ska även finnas möjlighet att både förstärka befintliga, utvecklingsbara företag med mer mark och att investera i nya jordbruksfastigheter.

Ett utvecklingsbart gårdsarrende är ett gårdsarrende som har eller bedöms kunna få en god avkastning.

Det finns förutsättningar att till exempel genom inves-

Taxeringsvärden på den förvaltade fasta egendomen (mnkr)

Rörelse- Skogs- gren mark

15

Övrigt Inägo- Övrigt på skog mark på jord

Summa

Skog 2 022 14 Jord 149 77

2 036 226

2 262

och påverkas ej av köp eller försäljning av fast egendom. Sådana fastighetstransaktioner utgör en omfördelning mellan olika förmögenhetsslag inom den totala förmögenhetsmassan. Vid fastighetsförsäljningar övergår tillgångar ur förmögenhetsslagen ”jord” eller ”skog” till att bli ”fondmedel”. Motsvarande gäller vid förvärv av fast egendom då ”fondmedel” överförs till ”jord” eller ”skog”.

teringar utveckla gårdsarrendet och dess möjlighet att ge god direktavkastning.

Ett utvecklingsbart gårdsarrende bör normalt vara ett heltidsföretag. Detta innebär att vid djurhållning prioriteras mjölkproduktion. Investeringen ska oavsett produktionsinriktning kunna bäras till minst 60 procent av den areal som arrenderas av egendomsförvaltningen.

Kapitalet Prästlönefonden ska dels vara ett verktyg i arbetet med att förbättra fastighetsstrukturen, dels över tid ge ett utdelningsbart överskott på minst 4 procent per år utöver inflationen. Kapitalet fördelas på ett kapitalbevarande mandat som ska begränsa eventuella nedgångar till maximalt 10 procent, på ett svenskt aktiemandat och på ett svenskt räntemandat. Fördelningen mellan mandaten ska normalt vara 50 procent, 30 procent och 20 procent. Driftskapitalet ska möjliggöra en effektiv förvaltning och ge förutsättningar för en jämn utdelning till församlingarna.

Stiftets policy för etisk kapitalförvaltning, som är detsamma för alla stift och nationell nivå, styr placeringarnas inriktning.

Etiska riktlinjer för prästlönefonden

Prästlönetillgångar ska i sin kapitalförvaltning sträva efter att vara en ansvarsfull investerare. Detta innebär att placeringar ska bedömas efter såväl etiska som finansiella aspekter. Förvaltarna förväntas välja företag utifrån positiva kriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet och eller med sina varor och tjänster bidrar till hållbar utveckling för såväl miljö som samhälle och människor. Växjö stift ser positivt på företag som erbjuder hållbara och klimatsmarta tjänster och har energieffektiva processer.

En kristen människosyn och det ansvar för andra människors väl som är ett viktigt uttryck för kristen etik motiverar återhållsamhet beträffande placeringar i vissa branscher. I policyn finns därför särskilda krav och restriktioner för placeringar i branscher som relaterar till fossil energi, alkohol, tobak, spel, vapen och pornografi. Produktion av och aktiv distribution av pornografi är helt stängd som investeringsmöjlighet.

Etisk utvärdering av innehavet görs regelbundet för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.

Andelstal

Församlingarna med egen ekonomi och pastoraten har del i avkastningen från den gemensamma förvaltningen av prästlönetillgångarna i proportion till värdet av de tillgångar som varje församling/pastorat tillförde förvaltningen per den 1 januari 1995. Det totala antalet andelar är 143 371 stycken. Andelstalen är låsta

Vinstdisposition (tkr) 109 816 63 622 173 439

Vinstmedlen disponeras på följande sätt: att till pastorat/församlingar utdela 45 735 att till Växjö stift/nationell nivå inleverera såsom särskild utjämningsavgift 45 735 att återstående medel överförs i ny räkning 81 968 Summa 173 439 Utdelningen till pastorat/församlingar uppgår till 319 kronor per andel.

Utdelning av vinstmedel till pastorat/församlingar och särskild utjämningsavgift, se bilaga 1.

300

250

200

mnkr

Balanserad vinst från förgående år Tillkommer redovisat årsresultat Summa

Överskott disponibelt för utdelning, Överskott disponibelt för utdelning, utdelning och balanserad vinst utdelning och balanserad vinst 2004-2013

150

100

50

16

0

2004

2005

2006

2007

Överskott disponibelt för utdelning

2008

2009

2010

2011

Utdelning + särskild utjämningsavgift

2012 Balanserad vinst

2013

Resultat och ställning

Det utdelningsbara överskottet från förvaltningen av prästlönetillgångarna uppgick 2013 till 63,6 mnkr (58,5) efter bokslutsdispositioner och avdrag för realisationsvinster på sålda prästlönefastigheter samt skatt.

Skillnaden jämfört med 2012 beror främst på större volym leveransvirke från gallringar vilket ökade intäkterna samt att rotpostpriserna steg med 16 procent och att volymen rotposter ökade.

Skatten har på årets resultat beräknats till 4,6 mnkr (8,9). Den lägre skatten jämfört med fjolåret beror framförallt på mycket låga realisationsvinster i prästlönefonden 2013.

Stiftsfullmäktige har beslutat dela ut 319 kr/andel i 2013 års bokslut. Detta innebär att 45,7 mnkr delas ut till församlingar och pastorat och lika mycket går till särskild utjämningsavgift varav Växjö stift får drygt 32 mnkr och resten 13,7 mnkr går till utjämningssystemet i Uppsala. Totalt delas 91,5 mnkr ut och 82 mnkr balanseras till kommande år.

Hektar inägo- mark

Hektar Hektar Likvider, skogs- total tkr mark landareal

Försäljningar

58

52

115

10 278

Köp

12

221

251

-18 386

Ersättningar för grus, intrång m m Investeringar

1 007 -1 691

Skogsbruket

Marknaden för tryckpapper och tidningspapper har försämrats stadigt och lett till nedläggningar av ett flertal pappersmaskiner och massabruk. Emellertid har efterfrågan från vår största massavedskund Södra inte påverkats i någon högre grad utan hela massavedsfångsten har kunnat avsättas till i stort sett oförändrade priser.

Den globala marknaden för trävaror har vänt upp under 2013 och särskilt i USA och Storbritannien märks den positiva utvecklingen tydligt. Sågverken har därför kunnat få allt högre priser och negativa rörelseresultatar vänts till positiva under året. Detta har inneburit att skogsägaren också kunnat påräkna stigande virkespriser. Detta blev särskilt markant under mitten av hösten då vi fick ett formidabelt prisrally på sågtimmer. Därefter har marknaden lugnat ner sig något.

Tack vare den gynnsamma vårvintern 2013 med fint väder och tjäle kunde avverkningar på dåliga bärigheter genomföras och det ökade avverkningsvolymen och intäkterna en hel del. På hösten kunde rotposterna säljas till ökande priser och högre volym än fjolåret.

Sammantaget har detta inneburit ökande intäkter och ett förbättrat resultat jämfört med föregående år.

På skogsvårdssidan fortsatte det viktiga röjningsarbetet på stormhyggena och här spirar nu växtliga ungskogar.

Väsentliga händelser Fastigheterna

Under 2013 av egendomsnämnden beslutade: Större försäljningar: Torsås Torsås 9:1, cirka 60 ha (bl a byte Torsås kommun).

Vetlanda Korsberga 1:1 (gårdscentrat), cirka 79 ha.

Växjö Värends Nöbbele 1:1 (gårdscentrat), cirka 18 ha.

Torsås Törnlycke 1:1 (gårdscentrat), cirka 35 ha.

Större tillköp: Del av Torsås 4:2 och Torsås Gunnilkroka, cirka 23 ha Uppvidinge Rosenholm 2:6, 232 ha Alvesta Skatelöv 2:4 och 3:2, 17,5 ha

Jordbruket

Den långsiktiga avkastningsförmågan på jordbruken ska förbättras genom investeringar på de utvecklingsbara gårdarna och avveckling av de icke utvecklingsbara. Under 2013 har beslut fattats om försäljning av

17

Flerårsöversikt (mnkr) mnkr 2013 2012 2011 2010 2009 Rörelsens intäkter 140,4 166,6 129,1 147,0 196,6 -varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 5,5 26,9 14,7 15,1 21,8 Årets resultat 69,4 85,5 65,4 79,4 129,3 Förslag till utdelning 91,5 64,0 91,8 91,8 71,7 Balansomslutning per bokslutsdag 1 648,1 1 670,9 1 710,4 1 733,0 1 710,0

Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009 Vinstmarginal, % Skog 52,0 53,4 47,2 54,8 54,1 Jord 53,5 74,9 68,4 62,3 64,3

Direktavkastning, % Skog 2,3 2,4 1,8 2,4 2,6 Jord 2,4 6,4 5,8 4,4 4,2 Fond 3,3 10,0 0,8 1,2 23,3 Direktavkastning förvaltade tillgångar 2,4 3,2 2,0 2,5 3,7

Totalavkastning, % Skog 2,6 2,7 negativ 2,4 3,2 Jord 0,1 4,6 38,5 4,2 3,0 Fond 3,3 10,0 0,8 15,8 24,6 Totalavkastning förvaltade tillgångar 2,4 3,3 negativ 3,2 4,1

Marknadsvärden förvaltade tillgångar, mnkr Skog 2 708 2 702 2 693 2 904 2 944 Jord 300 307 313 225 227 Fond 182 168 168 193 162 Summa marknadsvärde 3 190 3 177 3 174 3 322 3 333 Nyckeltalsdefinitioner * Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter.

* Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

* Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

(Marknadsvärdet för skog och jord beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan)

18

•

tre gårdscentra med en del tillhörande mark, nämligen Vetlanda Korsberga 1:1, Växjö Värends Nöbbele 1:1 och Torsås Törnlycke 1:1. Gårdsarrendet på Alvesta Skatelöv har förstärkts med ca åtta ha åker och tre ha bete.

Totalt disponerades cirka 1 mnkr ur prästlönefonden till värdebeständiga investeringar, främst till plansilo på Mörbylånga Vickleby 1:1 samt för en större omställning av 16 ha övrig mark till betesmark på Borgholm Föra 4:1.

•

För driftskapitalet gällde 2013 att • den del som behövs till driften placerades på transaktionskonto eller i korta ränteplaceringar

Jakträttsupplåtelser

De nya prisnivåerna som beslutades 2011 började gälla från halvårsskiftet 2012 och från 2013 har hela höjningen fått fullt genomslag vilket ökade intäkterna till drygt 4,3 mnkr.

Prästlönefonden

2013 delades förvaltningen på tre mandat, ett kapitalbevarande med globala aktier och räntor, ett svenskt aktiemandat och ett svenskt räntemandat. Det kapitalbevarande mandatet förvaltas av Handelsbanken i form av en speciell fond, Global Dynamisk 90. De övriga mandaten förvaltas av SEB genom Ethos aktie- och räntefonder.

att den del som inte omedelbart behövs i driften men som behövs till det närmaste årets utdelning placeras i specialinlåning eller certifikat

•

mera långsiktiga placeringar var till del placerade i strukturerade produkter och i Södra Skogsägarna som insatskapital

Allmänt

Återhämtningen i USA och Europa bedöms fortsätta.

För skogsbruket viktiga marknader som USA, Storbritannien, Tyskland, Egypten och Kina visar positiv utveckling med ökat trävarubehov till byggande. Krisen i Ukraina är dock en osäkerhetsfaktor som kan ställa till det om det blir tal om omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Även krishärdar i Syrien och Nordafrika kan bli potentiella problem för den ekonomiska utvecklingen i världen

Egendomsnämnden tillämpar ett placeringsreglemente för prästlönefonden som innebär att

•

•

Framtida utveckling

Finansiella instrument •

avvikelse från normalvikterna kan föranledas av det rådande marknadsläget, av att avkastningen avviker kraftigt från det övergripande avkastningsmålet eller av att man vill reducera kapitalet för en av de underliggande förvaltarna. utvärdering av den totala förvaltningen sker årsvis i förhållande till förvaltningens mål enligt punkt ett ovan.

förvaltningen över tiden bör ge minst fyra procent årlig avkastning utöver inflationen förvaltningen delas i tre olika mandat vilka är • ett svenskt aktiemandat med normalvikt 30 procent.

• ett kapitalbevarande mandat som ska skydda 90 procent av kapitalet årligen. Underliggande tillgångar är globala aktier, råvaror och svenska räntebärande papper med en genomsnittlig löptid understigande ett år och normalvikt 50 procent • ett svenskt räntemandat med en duration på maximalt 10 år och normalvikt 20 procent.

Skogsbruket

För sågverksnäringen väntas återhämtningen fortsätta och lönsamheten förbättras. Detta kommer att leda till ökad efterfrågan på sågtimmer och stigande priser.

Efterfrågan på sulfatmassa väntas vara god med höga avsalupriser men god tillgång på massaved motverkar prisökningar.

För stiftet gäller att satsningen på skogvård, främst röjning, av de ungskogar som växer upp efter stormarna fortsätter och tillväxten i dessa kommer snart att

19

öka mycket kraftigt och på sikt öka våra avverkningsmöjligheter.

kommer sannolikt i så fall innebära ökande börsvärden. Lika stark uppgång som föregående år är dock osannolikt. Dessutom kan storpolitiska händelser med anknytning till till exempel Ukraina eller Syrien påverka konjunkturen.

Jordbruket

Inledningen av 2013 var tung för våra arrendatorer med mjölkproduktion, men så småningom började mjölkpriserna stiga och ekonomin för mjölkproducenterna förbättrades under hösten.

Under 2014 kommer förslaget till ny jordbrukspolitik som gäller från och med år 2015 till och med år 2020 förhoppningsvis att genomföras och ge ny tillförsikt för lantbruksnäringen. Det nya gårdsstödet verkar gynna flertalet av de aktiva lantbrukarna med nötkreatur i skogs- och mellanbygd och dessutom lite extra till unga och nystartande lantbrukare.

Det ekonomiska läget i världen förbättras under 2014 enligt flera marknadsbedömare. Och det är framför allt efterfrågan på mjölkprodukter som ger höga priser i Europa och världen. För samtliga näringsgrenar förutom mjölkproduktionen kan man dock räkna med försämrad lönsamhet 2014.

God tillgång och stigande lager på spannmål ger pressade priser. Ökade omkostnader och lägre intäkter påverkar växtodlingen under det kommande året.

Man räknar med oförändrade spannmåls- och oljeväxtpriser i Sverige jämfört med 2013, vilket ger något sämre lönsamhet. 2014 bedöms bli ett dåligt år för grisföretagaren. Lönsamheten tros åter sjunka, trots en ökad konsumtion. Även för nötköttsföretagarna beräknas lönsamheten sjunka eftersom slaktpriserna har varit lägre än tidigare i inledningen av året.

Miljöinformation Växjö stift har sedan 2001 sitt skogsbruk miljömärkt enligt PEFC TM-systemet och sedan 2010 enligt FSC®systemet. Svenska kyrkans PEFC TM paraply slogs under 2013 samman med Svenska kyrkans FSC® paraply och Svenska kyrkans certifieringsförening bildades. Något som har effektiviserat den omfattande administrationen av skogscertifieringen avsevärt.

Stiften arbetar också med en uppföljning av slutavverkningarna med hjälp av hushållningssällskapet.

Syftet är att få en opartisk bedömning av hur avverkningarna planläggs och genomförs i relation till certifieringsregler samt skogsvårdslagen med tillhörande förordningar. Stiften arbetar kontinuerligt med att utbilda personal och följa upp hur certifieringen fungerar i praktiken, med målet att uppfylla de krav som certifieringarna ställer på oss.

I förvaltningen av prästlönetillgångarna bedriver stiftet skogsbruk innefattande åtgärder som omfattas av anmälningsplikt enligt skogsvårdslagen, till exempel anmälan om slutavverkning.

Vi har låtit Skogforsk räkna på kolbalansen i vårt skogsbruk och det visar sig att våra skogar binder 254 000 ton kol varje år i sin tillväxt. Uttaget av kol genom avverkning beräknas till 227 000 ton och kolet i skogsprodukterna lagras i träet i byggnader, möbler och andra träprodukter samt i olika pappersprodukter där det i kretsloppet slutligen kan ersätta fossila bränslen i värmeverken. Utgår man från det som binds i skogen genom tillväxt och drar av förbrukningen av fossila bränslen i verksamheten samt det som avverkas återstår 24,7 ton bundet kol netto 2013 i stiftets skogar.

Prästlönefonden

Efter den kraftiga börsuppgången 2013 i aktiemarknaden är det troligt med en mer försiktig marknad till dess kraften i den globala tillväxten blir tydligare.

Rapporterna för årets första kvartal kommer sannolikt att vara svaga för främst många mindre bolag men även för flera verkstadsbolag och bolag som huvudsakligen exporterar från Sverige. Får vi emellertid en fortsatt tro på stigande konjunktur och i förlängningen en tro på tillväxt på en ”hyfsad” nivå, torde aktiemarknaden framstå som mycket attraktiv jämfört med obligationer. Penningflödet till aktiemarknaden

20

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Resultaträkning (Belopp i tkr)

2013 Rörelsens intäkter not 1 Intäkter prästlönefastigheter not 2 129 516 Intäkter prästlönefond not 2 6 269 Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 5 531 Övriga rörelseintäkter 111 Förändring av lager -1 052

2012 120 944 17 633 26 932 333 742

Summa rörelsens intäkter 140 375

Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -35 707 Kostnader för inhyrd personal not 3 -15 860 Övriga externa kostnader not 4 -10 815 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -2 360

166 584

Summa rörelsens kostnader -64 742

Rörelseresultat not 1 75 633

Resultat från finansiella investeringar not 5 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2 648 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 449 Räntekostnader och liknande resultatposter -28

Resultat efter finansiella poster 79 703

Bokslutsdispositioner not 6 -6 300 Skatter not 7 -4 049

-64 518

Årets resultat

69 354

-35 095 -15 773 -11 673 -1 977

102 066

1 717 2 532 -2 106 313 -11 490 -9 352

85 471

Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter.

Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan.

Årets resultat enligt resultaträkningen – Värdesäkring enligt KO 46:11 – Omföring av realisationsvinst (förlust) för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde Disponibelt för utdelning

21

2013 69 354 -200 -5 531 63 622

2012 85 471

-26 932 58 539

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Balansräkning (Belopp i tkr) TILLGÅNGAR 2013 12 31 2012 12 31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter not 8 1 260 321 Inventarier not 9 95 Pågående nyanläggning not 10 417

1 260 834

Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefond not 11 161 381 Övriga långfristiga värdepappersinnehav not 12 46 090 Långfristiga fordringar not 13 12 365

219 837 Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 14

Kortfristiga placeringar not 12 Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

1 248 313 182 425 1 248 919 167 651 124 445 11 815 303 911

1 480 671

1 552 831

2 690

3 742

22 087 22 484 2 992 47 563

23 112 24 826 3 066 51 004

97 835 19 328

43 206 20 147

167 416

118 099

Summa tillgångar 1 648 087 1 670 929

22

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Balansräkning (Belopp i tkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER 2013 12 31 2012 12 31

Eget kapital

not 15 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital 1 260 739 Prästlönefondskapital 161 381 Fritt eget kapital Balanserad vinst 109 816 Årets resultat 63 622 Summa eget kapital

Obeskattade reserver not 16

115 221 58 539

1 595 559

1 590 148

17 790

11 490

Avsättningar Avsättning skogsvård

1 248 737 167 651

9 104

Kortfristiga skulder

9 311

Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 17

6 711 0 12 874 6 048

7 433 3 769 43 016 5 762

Summa kortfristiga skulder

25 634

59 980

Summa eget kapital och skulder 1 648 087 1 670 929

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

23

Inga Inga

Inga Inga

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Kassaflödesanalys (Belopp i tkr)

2013

2012

79 703

106 313

2 360 -207 -5 551 -8 640 27 708

1 977 -963 -26 932 -5 740 -21 297

95 372

53 358

1 052 3 441 -30 577

-742 -10 730 17 480

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

69 288

59 366

0 60 -650 78 455

0 0 -673 36 375

Kassaflöde från investeringsverksamheten

77 865

35 703

Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån

0 0

0 0

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm Avskrivningar Minskning av avsättning Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Betald skatt Övriga poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning av varulager Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefond (finansiella placeringar) Försäljning av prästlönefond (finansiella placeringar)

0

0

-20 069 11 286 -117 000 96 384

-33 388 33 384 -75 000 94 388

Kassaflöde från prästlönetillgångar

-29 399

19 383

117 754 -63 943

114 452 -156 561

53 811 63 353

-42 109 105 462

Likvida medel vid årets slut

Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar

117 163

63 353

19 835 97 835

20 147 43 206

117 163

63 353

Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

24

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper

Inkomstskatter

Grunder för upprättande

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och til�lämpning.

Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 – Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges.

Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr)

Materiella anläggningstillgångar

om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:

Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Intäkter från leveransvirke redovisas vid inmätning hos kunden.

Markanläggningar: Byggnader: Inventarier:

Intäkter från rotpostförsäljning redovisas vid kontraktsteckning. Genom avtal mellan parterna har risk och kontroll överförts på köparen. (Vid storm eller brand får köparen försäkringsersättning men ska fullfölja kontraktet.)

10 år 25 eller 50 år 5, 10 eller 15 år

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i not.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning.

Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

25

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Finansiella instrument

Kassaflödesanalys

Finansiella anläggningar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.

Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

Finansiella anläggningstillgångar.

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i not.

Fordringar. Fordringar har efter individuell värdering upp-

tagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

Varulager Varulagret (virke) värderas till nedlagda avverkningskostnader.

Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

26

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

Not 1

2013

Information om oberoende rörelsegrenar

2013 Organisationsnummer 829502-4189

2012

Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 120 607 122 251 Jord 13 499 26 700 Fond 6 269 17 633

140 375 166 584

Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 62 688 65 222 Jord 7 219 20 003 Fond 5 725 16 841

75 633 102 066

Not 2

Intäkternas fördelning Intäkter prästlönefastigheter Intäkter skog Rotposter 52 099 44 717 Leveransvirke 61 531 60 186 Jaktarrende 3 840 3 597 Övriga intäkter 1 016 1 822

118 485 110 323

Intäkter jord Jordbruksarrenden 9 543 9 550 Övriga intäkter 1 487 1 071

11 030 10 621

129 516 120 944

Intäkter prästlönefond Utdelningar 6 789 3 924 Realisationsresultat vid försäljningar -554 13 638 Räntor 34 70

6 269 17 633

Not 3

Inhyrd personal Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 27,8 heltidstjänster (28,0 heltidstjänster).

27

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Not 4

Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer

2013

2012

Kvalificerade revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag 96 96 Skatterådgivning 18

114 96

Not 5

Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Räntor Utdelning Realisationsresultat vid försäljningar

99 1 020 1 530 2 648

419 21 1 277 1 717

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 1 449 2 532

Not 6

Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond -6 300 Förändring av ersättningsfond byggnader

-6 300

Not 7

Skatter Aktuell skatt för året Skatt hänförlig till tidigare år

Not 8

-11 000 -490 -11 490

-4 621 571 -4 049

-8 860 -492 -9 352

Prästlönefastigheter

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 262 776 1 228 516 Inköp och investeringar under året 20 076 41 423 Försäljningar -6 626 -7 164 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 276 226 1 262 776

Ingående ackumulerade avskrivningar 14 463 13 262 Försäljningar -872 -712 Årets avskrivningar 2 313 1 913 Utgående ackumulerade avskrivningar 15 905 14 463

Utgående bokfört värde 1 260 321 1 248 313

Taxeringsvärden Mark 2 197 000 2 194 000 Byggnader 65 000 68 000

2 262 000 2 262 000 Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknad marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

28

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

Not 9

2013

Inventarier

2012

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 2 652 Inköp under året 0 Försäljningar och utrangeringar -111 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 540

Ingående ackumulerade avskrivningar 2 470 Försäljningar och utrangeringar -71 Årets avskrivningar 46 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 445

Utgående bokfört värde 95

Not 10

2013 Organisationsnummer 829502-4189

2 736 0 -85 2 652 2 652 -85 64 2 470 182

Pågående nyanläggning Ingående balans Utgifter under året Under året färdigställda tillgångar Utgående balans

425 1 023 -1 031 417

8 460 3 125 -11 160 425

Pågående nyanläggning avser till stor del byggnation av foderintag. Under året har bland annat en plansilo färdigställts och 16 ha betesmark restaurerats.

Not 11 Prästlönefond

Anskaffningsvärde 2013 2012

Bokfört värde 2013 2012

Marknadsvärde bokslutsdag 2013 2012

Noterade aktier och aktiefonder Noterade räntebärande värdepapper Övriga placeringar

145 292 16 154 -65

75 000 0 92 651

145 292 16 154 -65

75 000 166 990 0 15 441 92 651

Summa prästlönefondsplaceringar

161 381

167 651

161 381

167 651

29

75 000

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Not 12

Värdepappersinnehav

Övriga långfristiga värdepappersinnehav Noterade räntebärande värdepapper 10 005 10 005 Övriga långfristiga placeringar 46 090 114 440 46 090 114 440 50 802

Anskaffningsvärde 2013 2012

Bokfört värde 2013 2012

Marknadsvärde bokslutsdag 2013 2012

Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 97 835 43 206 97 835 43 206

Summa värdepappersinnehav 143 925 167 651 143 925 167 651

Not 13

Förändring övriga långfristiga värdepappersinnehav 2013

2012

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 124 445 Investeringar under året 0 Försäljningar / avyttringar -78 355 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 46 090

Ingående ackumulerade nedskrivningar 0 Försäljningar / avyttringar 0 Årets nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0

Utgående bokfört värde 46 090

160 720 0 -36 275 124 445 0 0 0 0 124 445

Långfristiga fordringar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 815 Tillkommande fordringar 650 Amorteringar, avgående fordringar -100 Omklassificering 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 365

Ingående ackumulerade nedskrivningar -3 000 Amorteringar, avgående fordringar 0 Återföring nedskrivningar 0 Omklassificering 0 Årets nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -3 000

Utgående bokfört värde 12 365

14 242 673 -100 0 14 815 -3 000 0 0 0 0 -3 000 11 815

Not 14

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Leveransvirke Försäkringspremier Upplupna ränteintäkter Övriga poster

30

2 109 205 144 533 2 992

2 495 196 56 319 3 066

10 036 117 262

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Not 15 Förändring av eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Prästlöne- Prästlöne- Balanserat Redovisat fastighetskapital fondskapital resultat årsresultat Förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång 1 248 737 167 651 115 221 58 539 Omföring av föregående års resultat 58 539 -58 539 Köp/försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 14 315 -14 315 Omföring avskrivning fast egendom -2 313 2 313 Årets resultat

69 354

Avsättning till bundet eget kapital omföring av realisationsvinst (förlust) fastighet 5 531 -5 531 värdesäkring enligt KO 46:11 200 -200 Utdelning utdelning till andelsägande församling/samfällighet -31 972 särskild utjämningsavgift till stiftet -31 972 Belopp vid årets utgång 1 260 739 161 381 109 816 63 622

Not 16

Obeskattade reserver

2013

2012

Periodiseringsfond Ersättningsfond byggnader

17 300

490

490

17 790

11 490

Not 17

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Förutbetalda arrendeintäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

11 000

4 837 1 211 6 048

4 666 1 096 5 762

Vi försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av Växjö stifts prästlönetillgångars ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av prästlönetillgångarnas verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som prästlönetillgångarna står inför.

31

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Revisionsberättelse

32

Bilaga 1 Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2013 Organisationsnummer 829502-4189

Utdelning av vinstmedel (kr) Utdelning av vinstmedel 2013 till pastorat/församlingar och särskild utjämningsavgift till Växjö stift/nationell nivå. Utdelning till pastorat/församlingar uppgår till 319 kronor per andel.

Pastorat/ Andelar församling

Huskvarna 450 Skatelöv 389 Virestad - Härlunda 1 952 Moheda 1 621 Alvesta 2 557 Vislanda - Blädinge 1 221 Stenbrohult 936 Göteryd 3 306 Traryd - Hinneryd 2 607 Markaryd 465 Berga 1 961 Ryssby 2 444 Södra Ljunga 2 231 Ljungby 4 110 Tingsryd 5 340 Lessebo - Hovmantorp 1 364 Uppvidinge 7 429 Rogberga - Öggestorp 1 024 Bankeryd 402 Norrahammar 708 Barnarp - Ödestugu 1 982 Gränna - Visingsö 846 Skärstad - Ölmstad 922 Lekeryd 1 508 Nässjö 4 288 Växjö 19 295 Rydaholm 1 067 Voxtorp 1 122 Värnamo 3 146 Skillingaryd 3 121 Byarum 1 348 Forshedabygden 1 691 Gislaved 565 Västbo Sankt Sigfrid 2 235 Anderstorp 2 Kävsjö 2 827 Gnosjö 327 Bredaryd 1 166

Utdelning

Pastorat/ Andelar församling

143 550 124 091 622 688 517 099 815 683 389 499 298 584 1 054 614 831 633 148 335 625 559 779 636 711 689 1 311 090 1 703 460 435 116 2 369 851 326 656 128 238 225 852 632 258 269 874 294 118 481 052 1 367 872 6 155 105 340 373 357 918 1 003 574 995 599 430 012 539 429 180 235 712 965 638 901 813 104 313 371 954

Hyltebruk 3 927 1 252 713 Burseryd 2 058 656 502 Villstad 1 398 445 962 Sävsjö 4 555 1 453 045 Alseda 3 453 1 101 507 Vetlanda 2 679 854 601 Lannaskede 3 010 960 190 Bäckseda - Korsberga 3 317 1 058 123 Kalmar 89 28 391 Dörby - Hossmo 507 161 733 Ryssby - Åby 1 325 422 675 Förlösa - Kläckeberga 369 117 711 Södermöre 3 087 984 753 Torsås 678 216 282 Emmaboda 3 965 1 264 835 Nybro 6 357 2 027 883 Ålem 562 179 278 Mönsterås - Fliseryd 712 227 128 Döderhult 1 972 629 068 Högsby 2 125 677 875 Södra Öland 2 928 934 032 Norra Öland 2 863 913 297 Jönköping 1 460 465 740

Pastorat/ 143 371 45 735 349 församlingar

Särskild utjämningsavgift 45 735 349

Totalt utbetalas 91 470 698

33

Utdelning

Egendomsnämnden och egendomsförvaltningen Egendomsnämndens ledamöter valda för perioden 2010-2013

Ordinarie Ersättare 0470-930 30, 0703-47 97 72 Mats Nilsson Vislanda 0472-309 82, 0768-51 38 56 Ulf Carlsson Växjö ordf 0393-313 23, 0706-57 53 73 Göte Svensson Långasjö 0471-201 62, 0705-73 72 73 Kenneth Åberg Vaggeryd 1:e vice ordf 0470-465 00, 0706-303912 Bengt-Eric Ericsson Älmhult 2:e vice ordf 0476-156 10, 0707-72 28 08 Bengt Arvidsson Växjö Lars-Ivan Petersson Vetlanda 0383-132 41, 0705-82 20 30 Gunilla Svensson Linneryd 0470-340 86 Nils Grönqvist Gullaskruv 0481-321 03, 0705-12 56 41 Carl-Johan Sigvardsson Mörbylånga 0485-451 28, 0706-789409 Katarina Åkesson Hyltebruk 0345-172 25 Cristina Virdung Jönköping t o m 101014 0480-47 32 88 bost Thomas Linder Kalmar t o m 101124 Thomas Linder Kalmar fr o m 101124

0480-45 03 63 arb Laila Rex Karlsson Växjö fr o m 101124 0470-808 58 Anette Madeland Vetlanda 0702-31 54 10

Revisorer valda för mandatperioden 2010-2013 Ordinarie Bengt Tillberg Gränna, ordf Mona Oscarsson Borgholm Roland Persson Växjö, auktoriserad revisor

Ersättare (inkallas i följande ordning) 1. Leif Pettersson Huskvarna 2. Peter Bengtsson Växjö Ersättare för auktoriserad revisor: Hans Svensson Kalmar

Förvaltnings- och revisionsgranskning

Förvaltnings- och revisionsgranskning utförs av KPMG AB under ledning av auktoriserad revisor.

Personal som arbetar med förvaltningsfrågor

Claes-Göran Johansson stiftsjägmästare Mattias Magnusson specialist inom skog och miljö Per-Wilhelm Siwertsson specialist inom mark-fastighetsförvaltning Anette Lindahl ekonom Ann-Cristin Strand stiftsjurist Åse Kjellström redovisningsassistent Agneta Wirstedt registrator Ola Karlsson jordbruksförvaltare Konrad Rosander skogvaktare Distrikt Växjö Nybro Ljungby Sävsjö

0470-77 38 71 claes-goran.johansson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 72 mattias.magnusson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 76 p-w.siwertsson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 74 anette.lindahl@svenskakyrkan.se 0470-77 38 45 ann-cristin.strand@svenskakyrkan.se 0470-77 38 73 ase.kjellstrom@svenskakyrkan.se 0470-77 38 70 agneta.wirstedt@svenskakyrkan.se 0470-77 38 75 ola.karlsson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 78 konrad.rosander@svenskakyrkan.se

Stiftsskogvaktare

Sten Strömberg 0470-77 37 72 sten.stromberg@svenskakyrkan.se Björn Engdahl 0470-77 37 77 bjorn.engdahl@svenskakyrkan.se Göran Hedlund 0470-77 37 83 goran.hedlund@svenskakyrkan.se Jonas Carlsson 0470-77 37 85 jonas.c.carlsson@svenskakyrkan.se 34

Ordförklaringar Bonitet Ett bestånds virkesproducerande förmåga.

Gårdsarrende Jordbruksarrende med bostad.

Bostadsarrende Tomtmark utarrenderas med permanenteller fritidsbostadshus på ofri grund.

ha Hektar, 100 x 100 m

Bundet eget kapital Prästlönefastighet eller kapital i prästlönefonden som tillskjutits av pastoraten 1995. Likvider från försäljningar av fastigheter, ersättningar från täkter samt årlig kompensation för inflationen. Det bundna kapitalet kan inte delas ut.

Fakultativ frivillig, valfri Fritt eget kapital Årets resultat och balanserad vinst.

Det fria kapitalet kan delas ut.

FSC®Forest Stewardship Council. System för miljömärkning av skogsbruk.

Gagnvirke Virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas, dock räknas virke för bränsleändamål ej som gagnvirke.

Gallring Beståndsvårdande utglesning av träd där gagnvirke tillvaratas.

Grot sortiment som består av grenar och toppar som tas ut efter slutavverkning

Högläggning markberedningsmetod där jordhögar läggs upp, vanligen av en grävmaskin. Anses vara den mest gynnsamma markberedningsmetoden på fuktiga marker Impediment Mark som producerar mindre än 1 m3sk/ha och år.

Konsolideringstak Den nivå som de balanserade vinstmedlen inte får överstiga. Beräkning av taket görs utifrån Kyrkostyrelsens anvisningar.

Kyrkoreservat Mark som kyrkan frivilligt avsatt till naturvårdsändamål. m3fub Kubikmeter fast mått under bark. Anger verklig virkesvolym under bark utom grenar och topp samt övrigt spill. m3s kubikmeter stjälpt mått.

Används till att mäta skogsflis m3sk Skogskubikmeter, trädets volym inklusive topp och bark ovan stubbskär. mnkr Miljoner kronor Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa.

35

Naturreservat Mark avsatt av staten till naturvårdsändamål, markägaren har vanligen fått ekonomisk ersättning.

PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. System för miljömärkning av skogsbruk.

Produktiv skogsmark Skogsmark som producerar minst 1 m3sk per ha och år.

Proveniens härkomst av skogsplantor Sidoarrende Jordbruksarrende utan bostad.

Skogsvård Åtgärder för återbeskogning och skötsel av ungskogar.

Skogsvårdsskuld/ Återbeskogningsskuld Kostnader för ej utförda åtgärder, för föryngring och återbeskogning efter avslutad slutavverkning, som krävs enligt skogsvårdslagen.

Slutavverkning/ Föryngringsavverkning Avverkning av äldre skog som följs av plantering eller självsådd från fröträd.

Timmer Virkessortiment avsett att sågas till plank och brädor.

Karta över Växjö stift med distriktsindelning

Sävsjö distrikt Ljungby distrikt

Växjö distrikt Växjö distrikt

www.svenskakyrkan.se/växjöstift