Årsredovisning PLT 2012

Årsredovisning

Prästlönetillgångar 2012

Stormpengar utdelade nu blickar vi framåt Det är nu 8 år sedan orkanen Gudrun ödelade södra Sverige.

Stora värden gick till spillo för skogsägarna. Stormvirket som togs om hand gav dock genom sin mängd stora inkomster till de drabbade skogsägarna om än inkomsten per kubikmeter blev låg. Sedan följde flera stormar och en stor balanserad vinst byggdes upp i vår förvaltning eftersom stiftet strävade efter en jämn utdelning till församlingar och pastorat. Kyrkostyrelsen gav tillstånd till detta.

Svenska kyrkan, prästlönetillgångar i Växjö stift box 527, 351 06 Växjö tfn 0470-77 38 70 fax 0470-77 38 92 besöksadress: Östrabo www.svenskakyrkan.se/växjöstift vaxjostift@svenskakyrkan.se Växjö stift organisationsnummer 07-252010-0062 bankgiro 5469-4989 Prästlönetillgångar i Växjö stift organisationsnummer 829502-4189 bankgiro 515-6484

© svenska kyrkan, växjö stift 2013 grafisk form Maria Kenstam, Emma Johansson, Växjö stift foto växjö stift, ikon omslagsfoto växjö stift upplaga 400 tryck löwex trycksaker ab miljö tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering.

Svenska kyrkans skogsbruk är PEFCTM- samt FSC®certifierat. licensnummer: FSC-C014110, PEFC/05-22-17

Under 2012 beslutade stiftfullmäktige att dela ut återstoden av överskotten från stormåren. Utdelningen blev därmed rekordstor detta år. I fortsättningen kommer utdelningens storlek att anpassas till en lägre nivå som bestäms av de årliga överskotten i förvaltningen. För 2012 års förvaltning delas 223 kr per andel ut i juni och på längre sikt kommer en sannolik nivå att vara omkring 200 kr per andel.

Egendomsnämnden och personalen på egendomsförvaltningen genomförde under våren ett seminarium med inbjudna föreläsare som syftade till att belysa skogsbrukets och skogsindustrins framtida möjligheter och utveckling. Den svenska skogsindustrin är för närvarande hårt pressad av lågkonjunktur i Europa och en superstark krona. Tryckpappersförbrukningen går stadigt ner då konsumtionen av tidningar och tidskrifter minskar och flera massabruk har lagts eller kommer att läggas ner.

Utvecklingen är ändå hoppfull då ny fabrikationsteknik för högre flerfamiljshus kommer alltmer i bruk, behovet av skogsråvara för energiframställning ökar successivt och forskning och utveckling av nya användningsområden för råvaran pågår med hög intensitet. Som exempel kan nämnas viskos som kan ersätta bomull, nanocellulosa som är lika stark som kevlar, kolfiber från lignin, kompositmaterial som kan ersätta plast med mera. Vi är övertygade om att förnyelsebara skogspro-

2

Innehåll Växjö stifts organisation _ ___________ sid 4 dukter och skogsenergi som kommer från ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk har framtiden för sig. Detta avspeglas i policyn för skogen som innebär att skogsmarksarealen ska bibehållas på nuvarande nivå och förvaltningen ska vara uthållig och ge god avkastning samtidigt som den ska bidra till att bevara den biologiska mångfalden.

Förvaltningen av prästlönefonden utvärderades och analyserades under året och detta ledde till ett beslut i egendomsnämnden om ett nytt förvaltningskoncept från 2013. Detta innebär att hälften av tillgångarna placeras i en fond som ska förhindra större förluster än 10 procen av kapitalet. Resten placeras i Ethosfonderna som är skräddarsydda för Svenska kyrkan. Det nya konceptet innebär mindre administrativ belastning på kansliet och lägre förvaltningskostnader. Förhoppningsvis kommer avkastningen på sikt att bli stabilare än tidigare.

Avslutningsvis vill vi framhålla de stora framtidsinvesteringar som görs genom röjningarna på Gudrunhyggena. Aldrig tidigare har det röjts lika mycket på kyrkans marker i Växjö stift och här skapas förutsättningar för framtida höga avkastning från våra skogar.

Claes-Göran Johansson Ulf Carlsson stiftsjägmästare ordförande

egendomsnämnden 3

Verksamhetsuppföljning _____________ sid 5 Reportage: Naturvårdsbränning______ sid 12 Förvaltningsberättelse _____________ sid 14 Resultaträkning ___________________ sid 21 Balansräkning _____________________ sid 22 Kassaflödesanalys _ ________________ sid 24 Tilläggsupplysningar _______________ sid 25 Revisionsberättelse ________________ sid 32 Utdelning av vinstmedel ____________ sid 33 Förtroendevalda/personal_ _________ sid 34 Ordförklaringar ___________________ sid 35

Växjö stifts organisation Varje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ och en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett självstädigt domkapitel som är ett tillsynsorgan och en biskop med egna uppgifter.

Stiftsfullmäktige Biskop Stiftsstyrelse Biskop ordförande

Domkapitel Biskop ordförande Arbetsutskott

Kyrkobyggnadsutskott

Stiftskansli

4

Egendomsnämnd

Strukturutskott

Verksamhetsuppföljning Skogsbruket Marknaden

tid och tagit fram en ny policy och en affärsstrategi för stiftets skogbruk. Papperskonsumtionen minskar i världen och andra marknader måste hittas för skogens produkter. Energisortiment och cellulosafibrer till tyger är nya lovande marknader. Mycket görs också för att öka träanvändningen i flerbostadshus. På sikt bedöms därför den långsiktigt hållbara skogsnäringen ha goda framtidsutsikter.

Egendomsnämndens mål är att bibehålla skogsmarksarealen på minst nuvarande nivå och arbeta med att förbättra fastighetsinnehavet i både struktur och innehåll, vilket innebär att fastigheter fortlöpande köps och säljs.

Marknaden för skogsprodukter har varit mycket pressad under året. En mycket högt värderad krona i kombination med lågkonjunktur i Europa och Nordamerika har inneburit stora utmaningar för den svenska exportindustrin och skogsindustrin i synnerhet. De svenska skogsindustrierna har sina kostnader för råvara och produktion i en stark krona men får betalt i en svag euro eller dollar, vilket gör läget extra besvärligt. Priset för skogsråvara var för 1,5 år sedan historiskt högt. Sedan slog finanskrisen till i euroländerna vilket inte bara ledde till lågkonjunktur utan också till en snabb försvagning av euron gentemot den svenska kronan. Sågverken har därför stora svårigheter att nå positiva rörelseresultat.

Några ljuspunkter finns dock. Mellanöstern och särskilt Egypten har blivit en allt viktigare trämarknad för Sverige och så mycket som 30 procent av exporten går för närvarande till detta område. I USA finns tecken på att husmarknaden håller på att repa sig vilket kan innebära en öppning för svensk export och ett minskat tryck från Kanadensiska exportörer på den europeiska marknaden.

Andra långsiktiga trender som kan märkas är att konsumtionen av grafiskt tryckpapper minskar och behovet av massaved i Sverige beräknas minska med upp till 1 miljon m3sk det närmaste året. Energisektorn beräknas ta hand om en del av denna volym men det krävs också att nya produkter tas fram som kan ta hand om en del av råvaruöverskottet.

För skogsägarna har dessa globala trender inneburit en nergång av massavedspriset med cirka 30 procent.

Resultat

Fakturerad volym uppgick 2012 till 93 522 m3fub (51 797) på rot och 126 964 m3fub (138 490) leveransvirke, varav 51 105 m3fub (49 193) timmersortiment, 70 528 m3fub (79 978) massaved, 5 330 m3fub (9 319) energived. 48 procent av virkesfångsten togs ut i slutavverkning och 36 procent i gallring, övrig avverkning uppgick till 16 procent.

Skogsförvaltningens resultat uppgick 2012 till 54,3 mnkr (46,5) exklusive finansnetto och reavinster på fastighetsförsäljningar. Det är högre än föregående år främst beroende på större volym för sålda rotposter vilket ökade intäkterna. Leveransvirkesvolymen minskade och ledde därmed till lägre avverkningskostnader totalt.

Skogsvårdskostnaden ökade under 2012 beroende på att markberedning och röjning ökade. Röjningsbehovet efter stormarna är fortsatt stort och att genomföra röjningar i rätt tid är prioriterat.

Direktavkastningen uppgick till 2,4 procent och är ett mått på hur stort ”överskottet” är i förhållande till det beräknade marknadsvärdet på skogsfastigheterna. Totalavkastningen uppgår till 2,7 procent och inkluderar värdeförändringen på fastigheterna.

Seminarium om framtiden

Egendomsnämnden har under året genomfört ett seminarium om skogsbrukets och skogsindustrins fram5

Avverkning Avverkning 800 700

Tusen m3fub

600 500 400 300 200 100 0

2003

2004

2005

Slutavverkning

2006 Gallring

2007

2008

Vindfällen

2009

2010

2011

2012

Övrig avverkning

Skogsvård

Skogshushållning

En viktig del av skogsvårdsarbetet är inriktat på att snabbt få upp ny skog efter föryngringsavverkningarna.

För att säkra föryngringen markbereds huvuddelen av föryngringsytorna och återplanteringen sker med förädlade skogsplantor som växer 10-15 procent bättre än den lokala proveniensen. Under året har totalt 506 ha behandlats med markberedning varav 55 ha har höglagts.

Ansträngningarna för att minska kemisk plantbehandling mot skadeinsekten snytbagge fortsätter och mer än 95 procent, av totalt cirka 850 000 plantor, har nu mekaniskt skydd mot snytbaggen. Av de satta plantorna är cirka 650 000 gran- och cirka 200 000 tallplantor. De mekaniskt behandlade plantorna är behandlade med lim och sand för att minska gnaget av snytbagge, så kallat Conniflex-behandlade plantor.

De stora arealer som föryngrats efter stormarna Gudrun och Per växer nu snabbt in i röjningsfasen. Lövuppslaget på föryngringsytorna är ofta omfattande och genom att utföra röjningen i rätt tid blir tillväxten i skogen större på de sparade träden. Därför prioriteras röjningar och röjningsarealen ökade under året med ca 600 ha till totalt 2 589 ha.

Andra mer omfattande skogsvårdsåtgärder på förvaltningen är röjningsgallring och dikesrensning. Totalt röjningsgallrades 555 ha och 60 km dikesrensades på fastigheterna.

Efter stormarna Gudrun och Per förändrades skogstillståndet på förvaltningen radikalt. Effekten av de stora stormfällningarna har inneburit att virkesförrådet i äldre skog minskat och en betydande andel av skogen består nu av ungskog med kommande stora röjningsbehov och så småningom gallringsbehov. Medelförrådet är nu 149 m3sk/ha. En riskanalys som genomförts efter stormerfarenheterna har lett till sänkningar av omloppstiderna, särskilt för granskogar på bättre mark och är för dessa knappt 70 år och omloppstiden för tallskogar drygt 100 år.

De avverkningsberäkningar som gjorts ger en god bild av skogstillståndet och möjliga virkesuttag inför de fem kommande åren. Skogstillväxten ska långsiktigt balansera avverkningsuttagen. När ungskogarna på stormhyggena når förstagallringsålder kommer tillväxten att öka dramatiskt.

På grund av stormarna är avverkningsuttagen numera mycket olika mellan distrikten och Nybro och Sävsjö föryngringsavverkar större arealer än distrikten i Växjö och Ljungby. Under året har förvaltningen totalt föryngringsavverkat 449 ha och 126 404 m3sk, gallrat 1 594 ha och 94 525 m3sk samt tagit ut 43 654 m3sk i övrig avverkning. Det totala virkesuttaget uppgår till 264 583 m3sk och tillväxten för närvarande till cirka 266 370 m3sk.

6

Biskop Jan-Olof Johansson provar på praktiskt skogsbruk.

Stiftsstyrelsen och egendomsnämnden på studiebesök på Vallsjö arrendegård.

och minskade kostnader.

Totalt disponerades cirka 11 mnkr ur prästlönefonden till värdebeständiga investeringar, främst till lösdriftsstallar för mjölkkor på Nybro Madesjö 3:289, Sävsjö Vallsjö Stom 2:1 och Växjö Jät 6:3. Detta innebär att ytterligare 200 mjölkkor på våra gårdar nu går på lösdrift istället för att stå uppbundna under vinterhalvåret. Hos vår arrendator Göran Persson på Nybro Madesjö 3:289 mjölkas korna numera med hjälp av robot. Dessa investeringar förräntas med 6 procent genom höjt arrende.

De totala kostnaderna för skogsvården exkl. förändringar i skogsvårdsskulden uppgick 2012 till 15,9 mnkr (14,4). Skogsvårdsskulden ökade med cirka 1,0 mnkr (1,7).

Jordbruket Allmänt

I jordbruksförvaltningen fanns vid 2012 års utgång 45 gårdsarrenden, cirka 200 sidoarrenden samt ett 100tal övriga upplåtelser. Arealen jordbruksmark uppgår till cirka 5 600 ha. Egendomsnämndens strategi är att förbättra jordbrukens långsiktiga avkastningsförmåga. Detta sker genom investeringar i de utvecklingsbara gårdarna och avveckling av de icke utvecklingsbara vid lämpligt tillfälle. Under 2012 har några gårdscentra med tillhörande mark försålts, medan det samtidigt gjorts tillköp av cirka 3 ha jordbruksmark till Borgholm Föra 4:1 och 28 ha jordbruksmark till Alveska Skatelövs pfg 1:1. Under oktober inträffade en brand på arrendegården Högsby Fagerhult 1:1. Frågan om försäkringsersättning är löst och stiftet for kontant ersättning från försäkringsbolaget utan krav på återuppbyggnad.

Jakt- och fiskeupplåtelser Totalt har Växjö stift 365 jaktupplåtelser med en snittareal på omkring 160 hektar. Jaktmarkerna är i de flesta fall upplåtna till fler än en person eller jaktlag med ett flertal jaktmedlemmar, stiftet upplåter därmed jaktmark till mellan 1 500 – 2 000 jägare.

Sedan ett antal år tillbaka samlas avskjutningsrapporter över fällt vilt in från stiftets jakträttshavare. Antal fällda älgar är inte med i rapporteringen eftersom det redan förs bra statistik över fällda älgar samt älginventeringar. Viltstammarna för rådjur och vildsvin har stor påverkan på jord- och skogsbruket och följs därför upp med egen avskjutningsstatistik. Avskjutningen följer mycket väl populationernas utveckling och storlek vilket är värdefull information för stiftets egendomsförvaltning. Av-

Ekonomi

Jordbrukets resultat uppgick till 4,0 mnkr (3,5) exklusive finansnetto och reavinster på fastighetsförsäljningar. Resultatet blev cirka 0,5 mnkr bättre än resultatet för 2011 beroende på ökande arrendeintäkter

7

skjutningen har, med undantag för ”stormåren”, följts på rådjur sedan 1996 och på vildsvin sedan 2002.

När det gäller förvaltning av vildsvin som har en hög reproduktion är det viktigt att ha en hög avskjutning på kultingarna för att inte populationen ska öka kraftigt.

Hondjursavskjutningen bör däremot vara låg, främst på de äldre suggorna som fungerar som flockledare och håller ned reproduktionen hos de yngre hondjuren.

6 5 4 3

Avskjutningsandelar, vildsvin 2011-2012

2 1 0

Galt %

Hondjur % 36%

39%

Avskjutning av rådjur/100 ha

Kulting %

25%

Avskjutningsandelar, vildsvin 2011-2012

Pyrschjakt på råbock gör att avskjutningen brukar vara högst på bockarna.

Avskjutningsandelar, rådjur 2011-2012 Bock %

Hondjur % 32%

Kid %

Under våren 2012 tecknades nya jakträttsavtal efter att de sagts upp för villkorsändring hösten 2011. De nya jakträttsavtalen som trädde i kraft 1 juli har delats in i nya prisnivåer och höjningen var i genomsnitt 15 procent. Omförhandlingen från halvårsskiftet resulterade i att jaktupplåtelsernas totala intäkt under 2012 höjdes med 8 procent och blev drygt 4 mnkr.

Växjö stift har 90 fiskeupplåtelser, i de flesta fall avsedda för fritidsfiske men det finns även några upplåtelser för yrkesfiske i Östersjön. De vanligaste fiskeupplåtelserna är i insjöar och avser både fasta redskap och handredskap. I några sjöar har fisket delats in i kräftfiskelotter för att fler ska kunna ta del av fisket.

Bland fiskeupplåtelserna finns även sportfiskeklubbar och företag som har put and take fiske med isättning av ädelfisk. Fiskeupplåtelserna gav drygt 125 tkr i intäkt under 2012.

40%

28%

Avskjutningsandelar, rådjur 2011-2012

1,4 1,2 1 0,8

0,6 0,4 0,2

0

Avskjutning av vildsvin/100 ha

8

Prästlönefonden

rarna bland annat till säkrare ränteplaceringar som till exempel svenska obligationer. Detta ledde till mycket låga svenska räntor.

Marknaden 2012

2012 inleddes med en ökad optimism om den ekonomiska utvecklingen. Optimismen förbyttes sedan mot oro då det framkom att problemen i Sydeuropa var värre än befarat. Grekland hamnade åter i fokus i februari och mars då Internationella valutafonden (IMF) och EU godkände ett andra stödpaket.

I april flyttade fokus till Spanien där regeringsföreträdare deklarerade att de varken kunde eller ville minska statens utgifter. Dessutom utvecklades spansk ekonomi svagt och problemen i banksystemet fortsatte.

Under sommaren kulminerade oron för en eurokollaps. För att lugna marknaderna höll därför ECB:s chef, Mario Draghi, ett tal med budskapet att ECB skulle göra allt som står i dess makt för att rädda euron. Åtgärderna fick önskad effekt – räntorna i de krisdrabbade länderna föll kraftigt. De ekonomiska grundproblemen kvarstår dock i Sydeuropa och euroländerna.

Börskurserna har under året gått mycket upp och ner beroende på den politiska och finansiella instabiliteten. Mot slutet av året steg börserna igen och Stockholm hamnade på cirka 16,3 procent (OMX S30) upp på årsbasis vilket får anses vara en mycket god utveckling.

Räntemarknaderna har också varit turbulenta. När krisen var som värst i euroländerna ”flydde” investe-

Portföljen

Prästlönefonden förvaltades under 2012 diskretionärt av två förvaltare, Den Norske Bank och Söderberg & Partners. Dessutom förvaltades strukturerade produkter av stiftet. DNB förvaltade ett absolutavkastande mandat med målet 4 procent plus inflationen och S & P en vanlig aktieförvaltning mot ett nordiskt index.

Under året genomfördes en bred analys av förvaltarnas resultat och förvaltningsupplägg. Det ledde till en omprövning av förvaltningsmodellen och från 2013 delas förvaltningen på tre mandat, ett kapitalbevarande med globala aktier och räntor som ska hindra större fall än 10 procent, ett svenskt aktiemandat och ett svenskt räntemandat. Det kapitalbevarande mandatet förvaltas av Handelsbanken i form av en speciell fond. De övriga mandaten förvaltas av SEB genom Ethos aktie- och räntefonder.

Utsikter

Efter de senaste månadernas uppgång i aktiemarknaden är det troligt med en mer försiktig marknad tills kraften i den globala tillväxten blir tydligare. Rapporterna för årets första kvartal kommer att vara svaga för främst många mindre bolag men även för flera

Fördelning av placeringsslag 31/12 2012 Placeringsslag

Fondens utveckling Fondens utveckling

% Marknadsvärde, mnkr 45

75

250

Övriga placeringar

55

93

200

100

168

Summa

mnkr

Aktiefond

150 100 50 0

9

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bokfört värde

Marknadsvärde

LInnéan, Smålands landskapsblomma.

Kung Karls spira på fastigheten Ljunga 3:1, Sveriges sydligaste förekomst.

verkstadsbolag och bolag som huvudsakligen exporterar från Sverige.

Får vi emellertid en fortsatt tro på stigande konjunktur och i förlängningen en tro på tillväxt på en ”hyfsad” nivå, torde aktiemarknaden framstå som mycket attraktiv jämfört med obligationer. Penningflödet till aktiemarknaden kommer sannolikt i så fall innebära ökande börsvärden.

finns inom branschen. Vindkraft i skogsmiljö har också ha fått ett rejält fäste inom branschen. Tiden från tecknande av arrendeavtal till driftsatt verk är dock fortsatt lång.

Under året har fem arrendeavtal tecknats. Vid utgången av år 2012 fanns 25 gällande arrendeavtal (22 vid utgången av år 2011). Nya avtal tecknade under år 2012 berör fastigheterna Värnamo Tryggarp 9:1, Sävsjö Hjärtlanda 4:1, Kalmar Mortorp 10:1, Jönköping Torestorp 1:7 samt Nybro Skåningsmåla 1:1.

Ett verk är sedan tidigare driftsatt på prästlönefastighten Borgholm Löt 1:1. I Lemnhult utanför Vetlanda pågår byggnation av 32 verk för fullt, varav 1 på stiftets fastighet Lemnhults Gatu 1:1. Driftssättning av parken förväntas före sommaren 2013. Nästa projekt som står på tur att förverkligas är en park där stiftets fastighet Växjö Furuby 6:1 ingår, innebärande förhoppningsvis 2 verk driftsatta på Furuby 6:1 under år 2014.

Växjö stift ingår tillsammans med fyra andra markägare i den ekonomiska föreningen Uppvind, som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och nordöst om Åseda i Uppvidinge kommun. Förhoppningen är att erhålla tillstånd för uppförande av parken under år 2013. Föreningen arbetar för att ge regionens invånare, privatpersoner och företag möjlighet att bli delaktiga genom att äga andelar, delar av eller hela vindkraftverk inom parken.

Fondförvaltningens resultat Då förvaltarna byttes ut i årets slutskede och deras placeringar avyttrades kom 13,6 mnkr i realisationsvinster fram i resultatet. Tillsammans med utdelningar och räntor blev det utdelningsbara resultatet 16,8 mnkr, vilket är ett jämförelsevis högt resultat. Någon värdesäkring behövde inte göras för 2012. DNB nådde en avkastning på 10,04 procent och S & P 11,60 procent. Direktavkastningen blev 10,0 procent (0,9 procent) och totalavkastningen 10,0 procent (0,8 procent). Direkt- och totalavkastningarna blev lika eftersom all värdeutveckling realiserades.

Vindkraft Trots det för tillfället låga elpriset är intresset från projektörer att arrendera mark för vindkraft förvånansvärt stort. En förväntan om höjda elpriser på sikt

10

Kyrkoreservat

Miljö Skogscertifiering

Miljömärkt virke efterfrågas alltmer av konsumenter, både i Sverige och i världen. Växjö stift har skogsbruket miljömärkt i PEFC- och FSC®- systemen. Arbetet med skogcertifieringen kräver engagerade och kompetenta skogvaktare och skogsarbetare. Certifieringen innebär att skogen skall skötas och producera råvara på ett miljöriktigt och hållbart sätt. Lite förenklat kan skogscertifieringen sammanfattas i en standard för skogsbruk, miljö och människa. I skogsbruksstandarden regleras skogsskötsel och virkesproduktion, i miljöstandarden återfinns hänsyn till biologin och i den sociala standarden beaktas arbetsmiljö och relationen till allmänheten.

Arbetet med skogcertifieringen är omfattande då rutiner för att möta systemkrav kontinuerligt arbetas fram och anpassas. Samordning mellan Svenska kyrkans PEFC Ekonomiska förening och Svenska kyrkans FSC® förening sker i en arbetsgrupp bestående av skogsspecialister från Växjö-, Karlstad-, Uppsala- och Västerås stift. En resursperson med placering i Uppsala har rekryterats för att koordinera och fördela arbetet.

Under året har certifieringsparaplyet för PEFC blivit godkänt för standard ISO 14001 och 2013 planeras samgående mellan de två certifieringsparaplyerna för att minska administrationen och öka samverkan mellan stiftens skogsförvaltningar.

En presentation av Svenska kyrkans stiftsskogar för samtliga 13 stift är framtagen och tillgänglig över internet. Här beskrivs översiktligt förvaltarskapet, markinnehavet, skogsbruket, natur och miljö, jakt och fiske. Adressen till hemsidan är http://www.svenskakyrkan.se/stiftensskogar.

För att höja kompetensen och möta skärpta lagkrav och krav från skogscertifieringarna sker kontinuerligt vidareutbildning av personalen på förvaltningen. Under våren och hösten har personal på förvaltningen genomgått utbildning i ”Naturvårdsbränning”, ”Hur hanterar skogsbruket fossil åkermark?”, ”Röjning efter stormarna” och ”Naturvårds- och drivningsplanering i föryngringsavverkning”. Vidarutbildning har också skett i skogsbruksplaner för kontors- och fältdatorer.

Fastighet Areal Älmhult Stenbrohult 2:1 16

Karaktär Lövängsrest, Carl von Linnés födelseplats

Gislaved Nennesmo 9:1 58

Naturskog med barrträd

Hylte Femsjö 2:1 20

Bokskog och svampar artbestämda av Elias Fries

Borgholm Högby 4:1 14

Gamla ekar med lång kontinuitet

Jönköping Drevseryd 2:1

Kanjon

Växjö Ekesås 1:1 Nybro Högelycke 1:1 Summa

26

Arnö, naturskog

2

Gammal tallskog

141 ha

Naturreservat beslutade av länsstyrelser/kommuner Fastighet Areal Växjö Gårdsby 1:1 (Fylleryd) 175

Karaktär Friluftsliv

Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1 8

Mad, fågellokal

Växjö Jät 6:3

Öar i Åsnen

2

Tingsryd Linneryd 5:1

74

Tallmo

Växjö Sjösås 1:1

19

Löväng

Gislaved Villstad 2:4

89

Kulturmiljö, kyrkby

Ljungby Bavraböke 1:1

8

Isälvsavlagringar

Sävsjö Ljunga 3:1

4

Orkidélokal

Borgholm Böda 1:1

25

Lövskog

Ljungby Grimarp 1:2

204

Mosse

Mörbylånga Vickleby 1:1

186

Alvarsmark

Mörbylånga Smedby 1:1

66

Alvarsmark

Nässjö Barkeryd Prästgård 2:1 13

Mad, fågellokal

Oskarshamn Djurhult 1:5 m.fl.

Ädellövskog

Hylte Blängsbo 2:1 Summa

11

5

4 0,1

877,1 ha

Ö i sjö, fågellokal

Vattenbegjutning av kantområde för att förhindra att elden ska få fäste utanför brandområdet. En cirka en meter bred brandgata i det översta jordlagret var grävd runt delar av området och syns också i bilden.

Med brännkannan fylld med bensin och diesel gick tändningsledaren runt vid sidan av området och tände på vid tretiden på eftermiddagen.

Naturvårdsbränning en del av miljö- och certifieringsarbetet I slutet av juli genomfördes en naturvårdsbränning på Växjö stifts mark.

Bränningen, som var den första någonsin för ett stift, genomfördes under kontrollerade former och resultatet blev enligt planerna.

För 150 år sedan var brand relativt vanligt i de svenska skogarna, cirka en procent av skogsmarken brann årligen. Skogarna då var glesa och hade stor variation i trädslagsblandning, ålder och struktur i jämförelse med dagens skötta skogar. Men genom att effektivt bekämpa skogsbränder har växter och djur som är beroende av brand i skogen, så kallade pyrolfiler, blivit ovanliga. Sandödlan, brandnäva, mosippa och murkla är alla pyrofila arter. Många insekter är också specialiserade pyrofiler, exempelvis raggbocken, vår största långhorning, som lever på död bränd tallved.

För att främja flora och fauna som är beroende av bränd mark och ved har Växjö stift sedan två år tillbaka planerat för att genomföra en kontrollerad brän-

ning på fastigheten Grimmarp 1:2, cirka en mil sydöst om Ljungby.

Området föremål för bränning var ett 14 ha stort skogsområde i Gölsjömyrens naturreservat, till stor del ett hygge men det fanns även skogsbevuxna ytor av tall. För att undvika att branden skulle spridas utanför området hade flera åtgärder vidtagits. En cirka en meter bred brandgata i det översta jordlagret var grävd runt delar av området och en tre kilometer lång slang var utlagd runt området. Vatten pumpades sedan upp från det öppna vattenhålet i Gölsjömyren.

Säkerheten sätts alltid främst vid bränning och det är också viktigt att allmänheten i närområdet får information så att räddningstjänsten inte behöver rycka ut

12

Elden har tagit sig och intensiteten på branden är hög där det finns mycket bränsle bestående av avverkningsrester.

på falsklarm. Vilket datum det ska brännas kan man inte bestämma i förväg eftersom väder och vind måste vara gynnsamma.

Eftersläckningen är genomförd och området består nu av en bränningsmosaik. För att främja växter och djur som är beroende av bränd mark och ved är bränning en viktig åtgärd säger, Mattias Magnusson Specialist inom Skog och miljö på Växjö stift.

och övervakade själva genomförandet. Efter midnatt hade området bränts av och under natten glödde det i stockar, rötter och grenar som ännu ej brunnit upp.

Regnet kom redan under lördagen vilket gjorde eftersläckningsarbetet lättare. På måndagen avrustade bränningsentreprenören området och den obligatoriska efterbevakningen tog vid. Under tre dagar var det brända området övervakat så att inga nya eldar slog upp.

Efter ett par veckor med fint väder i slutet av juli bedömdes förutsättningarna vara gynnsamma och fredagen den 27 juli genomfördes naturvårdsbränningen.

Egentligen skulle det ha tänts redan dagen innan men när en av vattenpumparna inte fungerade beslöt man att vänta till nästkommande dag.

Med brännkannan fylld med bensin och diesel gick tändningsledaren runt vid sidan av området och tände på vid tretiden på eftermiddagen. Anledningen till att man vill starta på eftermiddagen är för att det då är som varmast och lättast att bedöma i vilken riktning det blåser. Vilket håll vinden kommer ifrån har stor betydelse för hur eldningsarbetet ska läggas upp.

Totalt var ett tiotal personer involverade i arbetet och det leddes av tändningsledaren som förde befäl

branden gick enligt planerna och ett flertal tallar blev kraftigt svedda på barken men kommer sannolikt att överleva. Några enstaka träd kan också ha dött. Det brann heller inte överallt inom området som kan liknas vid en brandmosaik. Det är första gången Växjö stift genomför en bränning på sina marker och den allra första naturvårdsbränningen för ett stift.

Text: Mattias Magnusson

13

Förvaltningsberättelse Egendomsnämnden får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2012 för Prästlönetillgångar i Växjö stift med organisationsnummer 829502-4189.

församlingskyrkan innan biskopen kunde inviga kyrkan och tillsätta sockenpräst på prästgården. Kyrkan kom att äga drygt 20 procent av marken i landet. Västerås riksdag 1527 blev emellertid vändpunkten för kyrkan som markägare. Gustav Vasa fick fullmakt att dra in kyrklig egendom till kronan. När reduktionen var avslutad 1550 var klosterväsendet utplånat och kyrkans markägande i stort sett försumbart. Till prästernas försörjning upplät kronan prästboställen och under Karl XI inrättades nya prästtjänster, komministrar åt vilka nya boställen anslogs. Av kronan anslagna egendomar tillfördes successivt och kyrkan kunde vid slutet av 1700-talet bruka ungefär samma markareal som idag, det vill säga cirka 1,5 procent av rikets areal. Kronan hävdade dock äganderätten till marken och ställde den endast till kyrkans förfogande för bestämda kyrkliga ändamål, det vill säga för prästens uppehälle och kyrkans underhåll.

Prästlönetillgångarna betraktas som självägande stiftelser och är särskilda rättssubjekt. Dessa utgör tillsammans i stiftet en egen juridisk person och har eget organisationsnummer.

Fastigheterna benämns prästlönefastigheter och fonderna benämns prästlönefonder och tillsammans utgör de prästlönetillgångar. I Växjö stift utgör prästlönefastigheterna 2,6 procent av den totala landarealen.

Information om verksamheten Förvaltningsuppdraget

Enligt Lag om Svenska kyrkan har staten beslutat att trossamfundet Svenska kyrkan ska förvalta prästlönetillgångarna och dessa har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas till ändamålet. Förmögenheten skall vara placerad på ett godtagbart sätt.

Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas av stiften och i Växjö har stiftsfullmäktige uppdragit åt egendomsnämnden att ansvara för detta.

Stiftsstyrelsen ställer personal till förvaltningens förfogande.

Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till församlingar och samfälligheter och med hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Överstiger utjämningsavgiften stiftsbidraget ska överskjutande del inbetalas till nationell nivå i Uppsala.

Affärsidé och värderingar Skogen Förvaltningen av skogen ska inriktas mot ett skogsbruk med en långsiktigt hög avkastning. Riskerna för klimatpåverkan genom stormar och förändrade temperatur- och nederbördsförhållanden ska vägas in i riktlinjerna för skötsel och avverkning. Åtgärder i skogsbruket ska grundas på en gedigen skoglig och ekologisk kompetens samt utföras med ett stort hänsynstagande till natur- och kulturmiljön.

Inom stiftets område finns en etablerad marknad för avverkningsrätter och stiftet är dess största aktör.

Denna försäljningsform svarar för mellan 40 och 50

Prästlönetillgångarna

Kyrkans markinnehav går tillbaka till 1000-talet. Då gjorde utländska biskopar och tillika missionärer resor till Skandinavien för att kristna ättlingarna till vikingarna. Så småningom inskrevs i landskapslagarna att socknen skulle skänka ”jord” med ”laga hus” till

14

procent av stiftets nuvarande virkesförsäljning i volym räknat. Övrigt virke säljs huvudsakligen som leveransvirke till lokala köpsågverk eller regionala massavedsköpare. Därtill avsätts också ökande volymer energisortiment. Försäljningsvolymen anpassas efter konjunkturen men för en längre tidsperiod ska virkesuttaget ligga inom de ramar som hushållningsplanen ger.

Arealer och marknadsvärden 2012-12-31

Arealer (ha)

Jorden Förvaltningen av jordbruken ska inriktas mot att ta tillvara de utvecklingsbara gårdarnas avkastningsmöjligheter och investera i dessa med syfte att skapa underlag för aktiva, heltidsinriktade lantbruksföretag.

Försäljningen av olönsamma gårdar ska användas som medel att finansiera dessa investeringar och förbättra strukturen på kyrkans fastighetsinnehav.

Det ska även finnas möjlighet att både förstärka befintliga, utvecklingsbara företag med mer mark och att investera i nya jordbruksfastigheter.

Ett utvecklingsbart gårdsarrende är ett gårdsarrende som har eller bedöms kunna få en god avkastning.

Det finns förutsättningar att till exempel genom investeringar utveckla gårdsarrendet och dess möjlighet att ge god direktavkastning.

Ett utvecklingsbart gårdsarrende bör normalt vara ett heltidsföretag. Detta innebär att vid djurhållning prioriteras mjölkproduktion. Investeringen ska oavsett produktionsinriktning kunna bäras till minst 60 procent av den areal som arrenderas av egendomsförvaltningen.

Skogsmark Impediment Inägor Övrig mark Summa

Marknadsvärden (mnkr)

47 914 Skog 4 293 Jord 5 544 Fond 1 662 59 413 Summa

2 702* 307* 168 3 177

* taxeringsvärde x 1,33

Fördelning av marknadsvärden 2012-12-31

Fond 5%

Jord 10%

Skog 85%

Taxeringsvärden på den förvaltade fasta egendomen (mnkr)

Kapitalet Prästlönefonden skall dels vara ett verktyg i arbetet med att förbättra fastighetsstrukturen, dels över tid ge ett utdelningsbart överskott på minst 4 procent per år utöver inflationen. Kapitalet fördelas på ett kapitalbevarande mandat som ska begränsa eventuella nedgångar till max 10 procent, på ett svenskt aktiemandat och på ett svenskt räntemandat. Fördelningen mellan mandaten ska normalt vara 50 procent, 30 procent och 20 procent.

Rörelse- Skogs- gren mark

15

Övrigt Inägo- Övrigt på skog mark på jord

Summa

Skog 2 015 16 Jord 152 79

2 031 231

2 262

Driftskapitalet ska möjliggöra en effektiv förvaltning och ge förutsättningar för en jämn utdelning till församlingarna.

Stiftets policy för etisk kapitalförvaltning, som är detsamma som för alla stift och nationell nivå, ska vara vägledande för placeringarnas inriktning.

välja företag utifrån positiva kriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet och eller med sina varor och tjänster bidrar till hållbar utveckling för såväl miljö som samhälle och människor. Växjö stift ser positivt på företag som erbjuder hållbara och klimatsmarta tjänster och har energieffektiva processer.

En kristen människosyn och det ansvar för andra människors väl som är ett viktigt uttryck för kristen etik motiverar återhållsamhet beträffande placeringar i vissa branscher. I policyn finns därför särskilda krav och restriktioner för placeringar i branscher som relaterar till fossil energi, alkohol, tobak, spel, vapen och pornografi. Produktion av och aktiv distribution av pornografi är helt stängd som investeringsmöjlighet.

Etisk utvärdering av innehavet görs regelbundet för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.

Andelstal

Församlingarna med de kyrkliga samfälligheterna har del i avkastningen från den gemensamma förvaltningen av prästlönetillgångarna i proportion till värdet av de tillgångar som varje församling/pastorat tillförde förvaltningen per den 1 januari 1995. Det totala antalet andelar är 143 371 stycken. Andelstalen är låsta och påverkas ej av köp eller försäljning av fast egendom. Sådana fastighetstransaktioner utgör en omfördelning mellan olika förmögenhetsslag inom den totala förmögenhetsmassan. Vid fastighetsförsäljningar övergår tillgångar ur förmögenhetsslagen ”jord” eller ”skog” till att bli ”fondmedel”. Motsvarande gäller vid förvärv av fast egendom då ”fondmedel” överförs till ”jord” eller ”skog”.

Resultat och ställning Det utdelningsbara överskottet från förvaltningen av prästlönetillgångarna uppgick 2012 till 58,5 mnkr (46,6) efter bokslutsdispositioner och avdrag för realisationsvinster på sålda prästlönefastigheter samt skatt.

Etiska riktlinjer för prästlönefonden

Växjö stift ska i sin kapitalförvaltning sträva efter att vara en ansvarsfull investerare. Detta innebär att placeringar ska bedömas efter såväl etiska som finansiella aspekter. Förvaltare av Växjö stifts kapital förväntas

Skillnaden jämfört med 2011 beror främst på 42 100 m3fub högre rotpostvolym och en hög realisationsvinst som kom fram i samband med bytet av förval-

Vinstdisposition (tkr) Balanserad vinst från förgående år Extra utdelning december 2012 Tillkommer redovisat årsresultat Summa

Överskott disponibelt för utdelning, Överskott disponibelt för utdelning, utdelning och balanserad vinst 2003-2012 utdelning och balanserad vinst 2003-2012 180 025 -64 804 58 539 173 760

300

250

200

Utdelningen till församlingar/samfälligheter uppgår till 223 kronor per andel.

Utdelning av vinstmedel till församlingar/samfälligheter och särskild utjämningsavgift, se bilaga 1.

mnkr

Vinstmedlen disponeras på följande sätt: att till församlingar/samfälligheter utdela 31 972 att till Växjö stift/nationell nivå inleverera såsom särskild utjämningsavgift 31 972 att återstående medel överförs i ny räkning 109 816 Summa 173 760

150

100

50

16

0

2003

2004

2005

2006

Överskott disponibelt för utdelning

2007

2008

2009

2010

Utdelning + särskild utjämningsavgift

2011 Balanserad vinst

2012

Jönköping Lekeryd 1:1, cirka 10 ha byte med kommunen.

Jönköping Östra Ubbarp 1:17, cirka 75 ha byte med kommunen.

Alvesta Nygård 1:1, cirka 43 ha tillköp av privatperson.

tare för prästlönefonden.

Skatten har preliminärt beräknats till 8,9 mnkr (4,7). Den högre skatten beror på att realisationsvinsten beskattas fullt ut.

Kyrkostyrelsens dispens från konsolideringstaket och kravet på en snabb utdelning av de stora vinsterna efter stormarna har upphört. I och med utdelningen av överskottet från 2012 års bokslut ska den balanserade vinsten vara under konsolideringstaket.

Stiftsfullmäktige har beslutat en utdelning på 223 kr/andel i 2012 års bokslut. Detta innebär att 32,0 mnkr delas ut till församlingar och samfälligheter och lika mycket till stiftet/nationell nivå. Totalt delas 64,0 mnkr ut och 109,8 mnkr balanseras till kommande år.

Väsentliga händelser

Hektar inägo- mark

Hektar Hektar Likvider, skogs- total tkr mark landareal

Försäljningar

90

143

248

30 924

Köp

32

433

503

-29 935

Ersättningar för grus, intrång m m Investeringar

2 459 -11 488

Fastigheterna

Under 2012 genomfördes försäljningar av gårdsarrenden, skogsfastigheter och tomter.

Skogsbruket

Den svenska skogsindustrin har under året varit hårt pressad av lågkonjunktur och en starkt värderad krona. Virkespriserna har beroende på detta också pressats neråt vilket påverkat resultatet. Stiftet har dock inte haft någon svårighet att få avsättning för sitt virke eftersom det samtidigt rått en viss brist på virkesmarknaden.

Under året har certifieringsparaplyet för PEFC blivit godkänt för standard ISO 14001. Ett arbete med syfte att slå samman Svenska kyrkans PEFC förening och Svenska kyrkans FSC® förening påbörjades. Därmed kommer administrationen av certifieringsföreningarna att effektiviseras. Sammanslagningen beräknas bli klar under första halvåret 2013.

En naturvårdsbränning genomfördes för första gången på stiftet genom kontrollerad bränning på fastigheten på Grimmarp 1:2, cirka en mil sydöst om Ljungby.

Syftet är att främja flora och fauna som är beroende av

Större försäljningar: Hylte Långaryds Prästgård 2:1, cirka 30 ha avstyckning av gården till privatperson.

Sävsjö Hultsjö 2:1, cirka 65 ha avstyckning av gården till privatperson.

Mönsterås Hedersrum 1:1, cirka 65 ha byte med kommunen.

Jönköping Granarp 1:1, cirka 50 ha byte med kommunen.

Nässjö Fagerhult 1:1, cirka 20 ha till privatperson.

Större tillköp: Mönsterås Hedersrum 1:1, cirka 145 ha byte med kommunen.

Gassljunga 6:1 Norra, cirka 45 ha och 60 ha tillköp av privatperson respektive församling.

Växjö Ugglehult 2:1, cirka 126 ha tillköp av privatperson.

17

Flerårsöversikt (mnkr)

2012 2011 2010 2009 2008 Rörelsens intäkter 166,6 129,1 147,0 196,6 102,5 -varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 26,9 14,7 15,1 21,8 16,2 Årets resultat 85,5 65,4 79,4 129,3 41,0 Förslag till utdelning 64,0 91,8 91,8 71,7 60,2 Balansomslutning per bokslutsdag 1 670,9 1 710,4 1 733,0 1 710,0 1 649,8

Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 Vinstmarginal, % Skog 53,4 47,2 54,8 54,1 38,2 Jord 74,9 68,4 62,3 64,3 55,7

Direktavkastning, % Skog 2,4 1,8 2,4 2,6 1,7 Jord 6,4 5,8 4,4 4,2 3,9 Fond 10,0 0,8 1,2 23,3 negativ Direktavkastning förvaltade tillgångar 3,2 2,0 2,5 3,7 1,0

Totalavkastning, % Skog 2,7 negativ 2,4 3,2 39,5 Jord 4,6 38,5 4,2 3,0 21,9 Fond 10,0 0,8 15,8 24,6 negativ Totalavkastning förvaltade tillgångar 3,3 negativ 3,2 4,1 33,8

Marknadsvärden förvaltade tillgångar Skog 2 702 2 693 2 904 2 944 2 930 Jord 307 313 225 227 230 Fond 168 168 193 162 144 Summa marknadsvärde 3 177 3 174 3 322 3 333 3 304 Nyckeltalsdefinitioner * Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter.

* Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

* Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

(Marknadsvärdet för skog och jord beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan) 18

Finansiella instrument

bränd mark och ved. Området är ett 14 ha stort skogsområde i Gölsjömyrens naturreservat.

Det viktiga arbetet med att röja bort lövsly från stormhyggena intensifierades under året och nära 2 600 ha röjdes, vilket är all time high.

Egendomsnämnden beslutade om ett nytt placeringsreglemente för prästlönefonden 2012-11-13 som innebär att • förvaltningen över tiden bör ge minst 4 procent årlig avkastning utöver inflationen • förvaltningen delas i tre olika mandat vilka är • ett svenskt aktiemandat med normalvikt 30 procent.

• ett kapitalbevarande mandat som ska skydda 90 procent av kapitalet årligen. Underliggande tillgångar är globala aktier, råvaror och svenska räntebärande papper med en genomsnittlig löptid understigande 1 år och normalvikt 50 procent.

• ett svenskt räntemandat med en duration på maximalt 10 år och normalvikt 20 procent.

Jordbruket

Den långsiktiga avkastningsförmågan på jordbruken ska förbättras genom investeringar på de utvecklingsbara gårdarna och avveckling av de icke utvecklingsbara. Under 2012 har tre gårdscentra med en del tillhörande mark sålts, nämligen Vetlanda Kättilstorp 1:1, Sävjsö Hultsjö 2:1 och Hylte Långaryd 2:1.

Totalt disponerades cirka 11 mnkr ur prästlönefonden till värdebeständiga investeringar på jordbruken, främst till lösdriftsstallar för mjölkkor.

Jakträttsupplåtelser

De nya prisnivåerna som beslutades 2011 började gälla från halvårsskiftet 2012 och ökade intäkterna till drygt 4 mnkr 2012. Från 2013 får hela höjningen fulltgenomslag i resultatet.

•

Prästlönefonden

En analys av förvaltningen av prästlönefonden genomfördes och den resulterade i ett beslut i egendomsnämnden om ett nytt förvaltningskoncept med ett kapitalbevarande mandat i form av en speciell fond, en svensk aktiefond och en räntefond.

•

avvikelse från normalvikterna kan föranledas av det rådande marknadsläget, av att avkastningen avviker kraftigt från det övergripande avkastningsmålet eller av att man vill reducera kapitalet för en av de underliggande förvaltarna. utvärdering av den totala förvaltningen sker årsvis i förhållande till förvaltningens mål enligt punkt 1 ovan.

För driftskapitalet gäller att • den del som behövs till driften placeras på transaktionskonto eller i korta ränteplaceringar

Vindkraft

Lönsamheten för investeringar i vindkraft sviktade under året beroende på sjunkande priser på elenergi och elcertifikat. Trots detta finns ett stort intresse för att arrendera mark för vindkraft och under året har fem nya avtal tecknats. På fastigheten Lemnhults Gatu 1:1 påbörjades byggandet av det andra verket på kyrkans mark i stiftet.

•

19

att den del som inte omedelbart behövs i driften men som behövs till det närmaste årets utdelning placeras i specialinlåning eller certifikat

Framtida utveckling

terna för årets första kvartal kommer att vara svaga för främst många mindre bolag men även för flera verkstadsbolag och bolag som huvudsakligen exporterar från Sverige.

Får vi emellertid en fortsatt tro på stigande konjunktur och i förlängningen en tro på tillväxt på en ”hyfsad” nivå, torde aktiemarknaden framstå som mycket attraktiv jämfört med obligationer. Penningflödet till aktiemarknaden kommer sannolikt i så fall innebära ökande börsvärden.

Allmänt

Osäkerheten är stor om vad som kommer att hända.

Den politiska osäkerheten tycks fortsätta i Sydeuropa. Även om euroländernas finanser verkar ha stabiliserats för tillfället är osäkerheten stor om vad som kommer att hända 2013. Byggverksamheten och efterfrågan på skogsprodukter kommer nog att vara fortsatt svag.

I USA har lovande tecken på en återhämtning dykt upp och byggkonjunkturen har förbättrats men utvecklingen hänger på en skör tråd när politikerna i Washington inte kan enas om statsbudgeten. Förbrukningen av tryckpapper minskar successivt och ett omfattande arbete pågår för att hitta nya användningsområden för cellulosafiber till exempel viskos som kan användas istället för bomull.

Miljöinformation Växjö stift har sedan 2001 sitt skogsbruk miljömärkt enligt PEFC-systemet och sedan 2010 även enligt FSC®-systemet. Svenska kyrkans PEFC paraply kommer under 2013 att slås samman med Svenska kyrkans FSC® paraply. Något som kommer att effektivisera den omfattande administrationen av skogscertifieringen avsevärt.

Stiften arbetar kontinuerligt med att utbilda personal och följa upp hur certifieringen fungerar i praktiken, med målet att uppfylla de krav som certifieringarna ställer på oss.

I förvaltningen av prästlönetillgångarna bedriver stiftet skogsbruk innefattande åtgärder som omfattas av anmälningsplikt enligt skogsvårdslagen, till exempel anmälan om slutavverkning.

Skogsbruket

Satsningen på skogvård av de ungskogar som växer upp efter stormarna fortsätter och tillväxten i dessa kommer snart att öka mycket kraftigt och på sikt öka våra avverkningsmöjligheter.

Jordbruket

2012 var ett svårt år för de arrendatorer som bedriver mjölkproduktion beroende på lågt avräkningspris samt höga foderpriser. För dem som bedriver köttproduktion är signalerna betydligt mer optimistiska och för dem som håller på med växtodling var 2012 ett bra år som ser ut att fortsätta.

För våra sidoarrenden kan man under 2013 se ett fortsatt stort intresse.

Prästlönefonden

Efter de senaste månadernas uppgång i aktiemarknaden är det troligt med en mer försiktig marknad tills kraften i den globala tillväxten blir tydligare. Rappor-

20

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Resultaträkning (Belopp i tkr)

2012 Rörelsens intäkter not 1 Intäkter prästlönefastigheter not 2 120 944 Intäkter prästlönefond not 2 17 633 Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 26 932 Övriga rörelseintäkter 333 Förändring av lager 742

2011 111 899 2 305 14 720 100 59

Summa rörelsens intäkter 166 584

Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -35 095 Kostnader för inhyrd personal not 3 -15 773 Övriga externa kostnader not 4 -11 673 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 977

129 082

Summa rörelsens kostnader -64 518

Rörelseresultat not 1 102 066

Resultat från finansiella investeringar not 5 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 1 717 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 532 Räntekostnader och liknande resultatposter -2

Resultat efter finansiella poster 106 313

Bokslutsdispositioner not 6 -11 490 Skatter not 7 -9 352

-62 868

Årets resultat

85 471

-34 235 -16 806 -10 022 -1 805

66 214

-2 162 2 568 -1 66 619 1 056 -2 325

65 351

Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter.

Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan.

2012

Årets resultat enligt resultaträkningen 85 471 – Värdesäkring enligt KO 46:11 – Omföring av realisationsvinst (förlust) för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde -26 932 Disponibelt för utdelning 58 539

21

2011

65 351 -4 000 -14 720 46 631

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Balansräkning (Belopp i tkr) TILLGÅNGAR 2012 12 31 2011 12 31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter not 8 1 248 313 Inventarier not 9 182 Pågående nyanläggning not 10 425

1 248 919

Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefond not 11 167 651 Övriga långfristiga värdepappersinnehav not 12 124 445 Långfristiga fordringar not 13 11 815

303 911 Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 14

Kortfristiga placeringar not 12 Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

1 215 253 246 8 460 1 223 959 165 743 160 720 11 242 337 705

1 552 831

1 561 665

3 742

3 001

23 112 24 826 3 066 51 004

19 933 14 808 5 532 40 274

43 206 20 147

85 583 19 879

118 099

148 736

Summa tillgångar 1 670 929 1 710 401

22

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Balansräkning (Belopp i tkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER 2012 12 31 2011 12 31

Eget kapital

not 15 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital 1 248 737 Prästlönefondskapital 167 651 Fritt eget kapital Balanserad vinst 115 221 Årets resultat 58 539 Summa eget kapital

Obeskattade reserver not 16

1 590 148

225 151 46 361 1 661 239

11 490

Avsättningar

Avsättning skogsvård

1 223 713 165 743

9 311

Kortfristiga skulder

10 273

Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 17

7 433 3 769 43 016 5 762

8 173 25 205 5 510

Summa kortfristiga skulder

59 980

38 889

Summa eget kapital och skulder 1 670 929 1 710 401

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

23

Inga Inga

Inga Inga

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Kassaflödesanalys (Belopp i tkr)

2012

2011

106 313

66 619

1 977 -963 -26 932 -5 740 -21 297

1 805 -1 032 -14 720 -7 820 -6 335

53 358

38 518

-742 -10 730 17 480

-59 3 909 9 975

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

59 366

52 344

0 0 -673 36 375

0 0 -650 15 158

Kassaflöde från investeringsverksamheten

35 703

14 508

Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån

0 0

0 0

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm Avskrivningar Minskning av avsättning Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Betald skatt Övriga poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning av varulager Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefond (finansiella placeringar) Försäljning av prästlönefond (finansiella placeringar)

0

0

-33 388 33 384 -75 000 94 388

-29 818 20 317 0 11 089

Kassaflöde från prästlönetillgångar

19 383

1 588

114 452 -156 561

68 441 -91 757

-42 109 105 462

-23 317 128 779

Likvida medel vid årets slut

Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar

63 353

105 462

20 147 43 206

19 879 85 583

63 353

105 462

Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

24

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper

Inkomstskatter

Grunder för upprättande

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och til�lämpning.

Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 – Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges.

Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider til�lämpas:

Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Intäkter från leveransvirke redovisas vid inmätning hos kunden.

Markanläggningar: Byggnader: Inventarier:

Intäkter från rotpostförsäljning redovisas vid kontraktsteckning. Genom avtal mellan parterna har risk och kontroll överförts på köparen. (Vid storm eller brand får köparen försäkringsersättning men ska fullfölja kontraktet.)

10 år 25 eller 50 år 5, 10 eller 15 år

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i not.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning.

Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

25

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Finansiella instrument

Kassaflödesanalys

Finansiella anläggningar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.

Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

Finansiella anläggningstillgångar.

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i not.

Fordringar. Fordringar har efter individuell värdering upp-

tagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

Varulager Varulagret (virke) värderas till nedlagda avverkningskostnader.

Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

26

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

Not 1

2012

Information om oberoende rörelsegrenar

2012 Organisationsnummer 829502-4189

2011

Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 122 251 104 113 Jord 26 700 22 664 Fond 17 633 2 305

166 584 129 082

Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 65 222 49 177 Jord 20 003 15 509 Fond 16 841 1 528

102 066 66 214

Not 2

Intäkternas fördelning Intäkter prästlönefastigheter Intäkter skog Rotposter 44 717 27 299 Leveransvirke 60 186 69 369 Jaktarrende 3 597 3 331 Övriga intäkter 1 822 1 333

110 323 101 332

Intäkter jord Jordbruksarrenden 9 550 8 739 Övriga intäkter 1 071 1 828

10 621 10 567

120 944 111 899

Intäkter prästlönefond Utdelningar 3 924 4 015 Realisationsresultat vid försäljningar 13 638 -1 839 Räntor 70 129

17 633 2 305

Not 3

Inhyrd personal Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 28,0 heltidstjänster (27,8 heltidstjänster).

27

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Not 4

Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer

2012

2011

Kvalificerade revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag 96 89

Not 5

Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Räntor 419 Utdelning 21 Realisationsresultat vid försäljningar 1 277 Nedskrivning

1 717

211 1 182 -555 -3 000 - 2 162

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 2 532 2 708 Realisationsresultat vid försäljningar -140

2 532 2 568

Not 6

Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Förändring av ersättningsfond byggnader

Not 7

11 000 490 11 490

Skatter Aktuell skatt för året Skatt hänförlig till tidigare år

Not 8

8 860 492 9 352

-4 197 1 872 -2 325

Prästlönefastigheter

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 228 516 1 211 739 Inköp och investeringar under året 41 423 23 370 Försäljningar -7 164 -6 593 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 262 776 1 228 516

Ingående ackumulerade avskrivningar 13 262 12 519 Försäljningar -712 -995 Årets avskrivningar 1 913 1 739 Utgående ackumulerade avskrivningar 14 463 13 262

Utgående bokfört värde 1 248 313 1 215 253

Taxeringsvärden Mark 2 194 000 2 194 000 Byggnader 68 000 66 000

2 262 000 2 260 000 Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknad marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

28

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Not 9

2012

Inventarier

2011

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 2 736 Inköp under året 0 Försäljningar och utrangeringar -85 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 652

Ingående ackumulerade avskrivningar 2 491 Försäljningar och utrangeringar -85 Årets avskrivningar 64 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 470

Utgående bokfört värde 182

Not 10

2 795 0 -59 2 736 2 483 -59 67 2 491 246

Pågående nyanläggning Ingående balans Utgifter under året Under året färdigställda tillgångar Utgående balans

8 460 3 125 -11 160 425

2 012 8 236 -1 788 8 460

Pågående nyanläggning avser främst restaurering av betesmark. Under året har bland annat tre djurstallar för mjölkkor med tillhörande ombyggnadtioner färdigställts.

Not 11 Prästlönefond

Anskaffningsvärde 2012 2011

Bokfört värde 2012 2011

Noterade aktier och aktiefonder Noterade räntebärande värdepapper Övriga placeringar

75 000 0 92 651

89 730 58 203 17 810

75 000 0 92 651

89 730 75 000 58 203 17 810

Summa prästlönefondsplaceringar

167 651

165 743

167 651

165 743

29

Marknadsvärde bokslutsdag 2012 2011 90 100 59 872

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Not 12

Värdepappersinnehav

Övriga långfristiga värdepappersinnehav Noterade räntebärande värdepapper 10 005 10 030 10 005 10 030 10 036 Övriga långfristiga placeringar 114 440 150 690 114 440 150 690 117 262

Anskaffningsvärde 2012 2011

Bokfört värde 2012 2011

Marknadsvärde bokslutsdag 2012 2011

Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 43 206 85 583 43 206 85 583

Summa värdepappersinnehav 167 651 246 303 167 651 246 303

Not 13

Förändring övriga långfristiga värdepappersinnehav 2012

2011

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 160 720 Investeringar under året 0 Försäljningar / avyttringar -36 275 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 124 445

Ingående ackumulerade nedskrivningar 0 Försäljningar / avyttringar 0 Årets nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0

Utgående bokfört värde 124 445

175 778 0 -15 058 160 720 -4 000 4 000 0 0 160 720

Långfristiga fordringar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 242 Tillkommande fordringar 673 Amorteringar, avgående fordringar -100 Omklassificering 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 815

Ingående ackumulerade nedskrivningar -3 000 Amorteringar, avgående fordringar 0 Återföring nedskrivningar 0 Omklassificering 0 Årets nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -3 000

Utgående bokfört värde 11 815

17 492 650 -3 900 0 14 242 -3 200 3 200 0 0 -3 000 -3 000 11 242

Not 14

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Leveransvirke Försäkringspremier Upplupna ränteintäkter Övriga poster

30

2 495 196 56 319 3 066

4 404 652 213 264 5 532

9 982 150 096

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Not 15 Förändring av eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Prästlöne- Prästlöne- Balanserat Redovisat fastighetskapital fondskapital resultat årsresultat Förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång 1 223 713 165 743 225 151 46 631 Omföring av föregående års resultat 46 631 -46 631 Köp/försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 26 937 -26 937 Omföring avskrivning fast egendom -1 913 1 913 Årets resultat

85 471

Avsättning till bundet eget kapital omföring av realisationsvinst (förlust) fastighet 26 932 -26 932 värdesäkring enligt KO 46:11 0 0 Utdelning utdelning till andelsägande församling/samfällighet -78 281 särskild utjämningsavgift till stiftet -78 281 Belopp vid årets utgång 1 248 737 167 651 115 221 58 539

Not 16

Obeskattade reserver

2012

Periodiseringsfond Ersättningsfond byggnader

11 000

11 490

Not 17

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Förutbetalda arrendeintäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2011

490

4 666 1 096 5 762

4 421 1 090 5 510

Vi försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av Växjö stifts prästlönetillgångars ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av prästlönetillgångarnas verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som prästlönetillgångarna står inför.

31

Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Revisionsberättelse

32

Bilaga 1 Svenska kyrkan, Prästlönetillgångar i Växjö stift - Räkenskapsåret

2012 Organisationsnummer 829502-4189

Utdelning av vinstmedel (kr) Utdelning av vinstmedel 2012 till församlingar/samfälligheter och särskild utjämningsavgift till Växjö stift/nationell nivå. Utdelning till församlingar/samfälligheter uppgår till 223 kronor per andel.

Församling/ Andelar samfällighet

Utdelning

Församling/ Andelar samfällighet

Huskvarna Skatelöv Virestad - Härlunda Moheda Alvesta Vislanda - Blädinge Stenbrohult Göteryd Traryd - Hinneryd Markaryd Berga Ryssby Södra Ljunga Ljungby Tingsryd Lessebo - Hovmantorp Östra Torsås Åseda - Nottebäck Älghult Lenhovda - Herråkra Sjösås Söraby Rogberga - Öggestorp Bankeryd Norrahammar Barnarp - Ödestugu Gränna - Visingsö Skärstad - Ölmstad Lekeryd Nässjö Barkeryd - Forserum Växjö Rydaholm Voxtorp Värnamo Tofteryd Byarum Forshedabygden

100 350 86 747 435 296 361 483 570 211 272 283 208 728 737 238 581 361 103 695 437 303 545 012 497 513 916 530 1 190 820 304 172 576 678 939 722 182 637 534 308 677 028 914 300 228 352 89 646 157 884 441 986 188 658 205 606 336 284 180 853 131 347 2 134 779 237 941 250 206 701 558 695 983 300 604 377 093

Gislaved 565 125 995 Reftele 2 235 498 405 Anderstorp 2 446 Kävsjö 2 827 630 421 Gnosjö 327 72 921 Bredaryd 1 166 260 018 Långaryd 2 946 656 958 Färgaryd - Femsjö 981 218 763 Burseryd 2 058 458 934 Villstad 1 398 311 754 Norra Sandsjö 2 888 644 024 Sävsjö 4 555 1 015 765 Alseda 3 453 770 019 Vetlanda 2 679 597 417 Lannaskede 3 010 671 230 Bäckseda - Korsberga 3 317 739 691 Kalmar 89 19 847 Dörby - Hossmo 507 113 061 Ryssby - Åby 1 325 295 475 Förlösa - Kläckeberga 369 82 287 Södermöre 3 087 688 401 Söderåkra 464 103 472 Torsås 214 47 722 Emmaboda 3 965 884 195 Nybro 6 357 1 417 611 Ålem 562 125 326 Mönsterås - Fliseryd 712 158 776 Döderhult 1 972 439 756 Högsby 2 125 473 875 Södra Öland 2 928 652 944 Norra Öland 2 863 638 449 Jönköping 1 460 325 580

Församlingar/ 143 371 31 971 733 samfälligheter

Särskild utjämningsavgift 31 971 733

Totalt utbetalas 63 943 466

450 389 1 952 1 621 2 557 1 221 936 3 306 2 607 465 1 961 2 444 2 231 4 110 5 340 1 364 2 586 4 214 819 2 396 3 036 4 100 1 024 402 708 1 982 846 922 1 508 811 589 9 573 1 067 1 122 3 146 3 121 1 348 1 691

33

Utdelning

Egendomsnämnden och egendomsförvaltningen Egendomsnämndens ledamöter valda för perioden 2010-2013

Ordinarie Ersättare Ulf Carlsson ordf 0470-930 30, 0703-47 97 72 Mats Nilsson 0472-309 82, 0768-51 38 56 0393-313 23, 0706-57 53 73 Göte Svensson 0471-201 62, 0705-73 72 73 Kenneth Åberg 1:e vice ordf 0476-156 10, 0707-72 28 08 Bengt Arvidsson 0470-465 00, 0706-303912 Bengt-Eric Ericsson 2:e vice ordf Lars-Ivan Petersson 0383-132 41, 0705-82 20 30 Gunilla Svensson 0470-340 86 Nils Grönqvist 0481-321 03, 0705-12 56 41 Carl-Johan Sigvardsson 0485-451 28, 0706-789409 Cristina Virdung t o m 101014

Katarina Åkesson 0345-172 25 Thomas Linder fr o m 101124 0480-47 32 88 bost Thomas Linder t o m 101124

0480-45 65 13 arb Laila Rex Karlsson 0470-808 58 Anette Madeland 0702-31 54 10 fr o m 101124

Revisorer valda för mandatperioden 2010-2013 Ordinarie Bengt Tillberg Gränna, ordf Mona Oscarsson Borgholm Roland Persson Växjö, auktoriserad revisor

Ersättare (inkallas i följande ordning) 1. Leif Pettersson Huskvarna 2. Peter Bengtsson Växjö Ersättare för auktoriserad revisor: Hans Svensson Kalmar

Förvaltnings- och revisionsgranskning

Förvaltnings- och revisionsgranskning utförs av KPMG AB under ledning av auktoriserad revisor.

Personal som arbetar med förvaltningsfrågor

Claes-Göran Johansson stiftsjägmästare Mattias Magnusson specialist inom skog och miljö Per-Wilhelm Siwertsson specialist inom mark-fastighetsförvaltning Anette Lindahl ekonom Ann-Cristin Strand stiftsjurist Åse Kjellström redovisningsassistent Agneta Wirstedt registrator Ola Karlsson jordbruksförvaltare Konrad Rosander skogvaktare Distrikt Växjö Nybro Ljungby Sävsjö

0470-77 38 71 claes-goran.johansson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 72 mattias.magnusson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 76 p-w.siwertsson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 74 anette.lindahl@svenskakyrkan.se 0470-77 38 45 ann-cristin.strand@svenskakyrkan.se 0470-77 38 73 ase.kjellstrom@svenskakyrkan.se 0470-77 38 70 agneta.wirstedt@svenskakyrkan.se 0470-77 38 75 ola.karlsson@svenskakyrkan.se 0470-77 38 78 konrad.rosander@svenskakyrkan.se

Stiftsskogvaktare

Sten Strömberg 0470-77 37 72 sten.stromberg@svenskakyrkan.se Björn Engdahl 0470-77 37 77 bjorn.engdahl@svenskakyrkan.se Göran Hedlund 0470-77 37 83 goran.hedlund@svenskakyrkan.se Jonas Carlsson 0470-77 37 85 jonas.c.carlsson@svenskakyrkan.se 34

Ordförklaringar Bonitet Ett bestånds virkesproducerande förmåga.

Gallring Beståndsvårdande utgles- Produktiv skogsmark Skogsmark som ning av träd där gagnvirke tillvaratas. producerar minst 1 m3sk per ha och år.

Bostadsarrende Tomtmark utarrenderas med permanenteller fritidsbostadshus på ofri grund.

Gårdsarrende Jordbruksarrende med bostad.

Sidoarrende Jordbruksarrende utan bostad.

ha Hektar, 100 x 100 m

Skogsvård Åtgärder för återbeskogning och skötsel av ungskogar.

Bundet eget kapital Prästlönefastighet eller kapital i prästlönefonden som tillskjutits av pastoraten 1995. Likvider från försäljningar av fastigheter, ersättningar från täkter samt årlig kompensation för inflationen. Det bundna kapitalet kan inte delas ut.

Diskretionär förvaltning Förvaltning av en värdepappersportfölj, vanligen bestående av aktier och räntebärande placeringar, på uppdrag inom ramar givna av ett placeringsreglemente.

Fakultativ frivillig, valfri Fritt eget kapital Årets resultat och balanserad vinst.

Det fria kapitalet kan delas ut.

FSC®Forest Stewardship Council. System för miljömärkning av skogsbruk.

Gagnvirke Virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas, dock räknas virke för bränsleändamål ej som gagnvirke.

Impediment Mark som producerar mindre än 1 m3sk/ha och år.

Konsolideringstak Den nivå som de balanserade vinstmedlen inte får överstiga. Beräkning av taket görs utifrån Kyrkostyrelsens anvisningar.

Kyrkoreservat Mark som kyrkan frivilligt avsatt till naturvårdsändamål. m3fub Kubikmeter fast mått under bark. Anger verklig virkesvolym under bark utom grenar och topp samt övrigt spill. m3sk Skogskubikmeter, trädets volym inklusive topp och bark ovan stubbskär. mnkr Miljoner kronor Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa.

Naturreservat Mark avsatt av staten till naturvårdsändamål, markägaren har vanligen fått ekonomisk ersättning.

PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. System för miljömärkning av skogsbruk.

35

Skogsvårdsskuld/ Återbeskogningsskuld Kostnader för ej utförda åtgärder, för föryngring och återbeskogning efter avslutad slutavverkning, som krävs enligt skogsvårdslagen.

Slutavverkning/ Föryngringsavverkning Avverkning av äldre skog som följs av plantering eller självsådd från fröträd.

Timmer Virkessortiment avsett att sågas till plank och brädor.

Karta över Växjö stift med distriktsindelning

Sävsjö distrikt Ljungby distrikt

Växjö distrikt Växjö distrikt

www.svenskakyrkan.se/växjöstift