Årsredovisning Växjö stifts prästlöetillgångar 2016

årsredovisning Prästlönetillgångar

2016

Verksamhetsberättelse med

2016 Prästlönetillgångar i Växjö stift box 527, 351 06 Växjö tfn 0470-77 38 00 fax 0470-77 38 92 besöksadress: Östrabo

www.svenskakyrkan.se/växjöstift egendomsnamnd.vaxjostift@svenskakyrkan.se Växjö stift organisationsnummer 07-252010-0062 bankgiro 5469-4989 Prästlönetillgångar i Växjö stift organisationsnummer 829502-4189 bankgiro 515-6484 © svenska kyrkan, växjö stift 2017 grafisk form Ann-Sofi Kaker, Löwex Trycksaker foto Växjö stift, IKON och Shutterstock omslagsfoto Mattias Magnusson, Barn i ekhagen bakom kyrkstallarna på fastigheten Madesjö 3:289 upplaga 400 ex miljö tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Svenska kyrkans skogsbruk är PEFCTMsamt FSC®certifierat. licensnummer: FSC-C014110, PEFC/05-22-17

2

Ett samhälle och en förvaltning i förändring Tror aldrig att motsvarande investeringar gjorts i svensk och nordisk skogsnäring som de som sker nu. Översiktligt satsar fiberindustrin i Finland och Sverige mellan 25 och 30 miljarder kronor de närmaste åren i ny teknik och kapacitet. Fiberindustrin som tidigare i första hand lätt förknippats med bulktillverkning av papper är idag något helt annat. Utvecklingen av befintliga produkter som vätskekartong kan idag ges samma egenskaper och kan användas på samma sätt som plåtkonservburkar. Hygienprodukter med inbyggda funktionsegenskaper gör att vi kan gå från att använda ändliga resurser och få nya produkter som gör livet enklare. Idag kan man i stort använda träbaserad råvara för att producera allt som tidigare producerades av plast, vi kan med andra ord bryta vårt fossilberoende för plastprodukter. Vi kan köra fordon på ”restprodukter” från fiberframställningen, bruken kan vara nettoproducenter av energi, detta och mycket till kan prästlönetillgångarnas skogar användas till! Idag finns tekniken för nya träbaserade byggprodukter att bygga upp till sjuvåningshus i trä, det byggs till och med stora vägbroar i trä. Skogen som resurs är ett av de viktigaste instrumenten i Sverige för omställning till ett kretsloppsanpassat samhälle med minskade utsläpp av CO2. På våra arrendegårdar produceras livsmedel och av gödsel och restprodukter utvinns biogas, på taken kan vi ha solceller som producerar el. Vi kan ha vindkraftverk som producerar el, av avverkningsresterna kan vi producera fjärrvärme. Detta är en makalös utveckling och här kan Svenska kyrkan och Prästlönetillgångarnas långsiktigt kloka investeringar och aktiva förvaltning vara med att driva och ta del av avkastningen både monetärt och miljömässigt!

För mig som ersätter tidigare förvaltningschef efter hans 28 tjänstgöringsår är ovanstående alldeles fantastiskt roligt att få vara med om och arbeta med. Detta är det första bokslutet som chef för egendomsförvaltningen och jag vill redan här tacka alla kollegor som hjälpt mig igång, skapat årets resultat och till egendomsnämnden som på ett professionellt sätt väglett och lotsat mig in i min roll.

För att öka kunskapen i den skogliga verksamheten och som ett strategiskt underlag för framtida beslut och resultatutveckling gjordes i våras en hushållningsberäkning. Det kan närmast liknas vid en lagerinventering kombinerat med en prognos för avverkning och framtida avkastning. Vid framtagandet av beräkningen ingår att ”målanpassa”

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

skogsbruket, det vill säga sätta upp och definiera målen för skogsbruket.

Avverkningsberäkningen speglar därför de mål som finns för förvaltningen. Utfallet präglas naturligtvis av de stormar som gav omfattande skador för drygt tio år sedan. Trots att där föll mer än tio årsavverkningar ser man hur fantastiskt snabbt skogen med rätt skötsel och förvaltning återhämtar sig. Skogstillståndet, kvalitén på ungskogar och kvarvarande skog, är mycket fint och ger möjligheter till en årlig avverkning de närmaste åren på cirka 210 000 m3sk per år och på en inte alltför lång sikt ökande volymer. Utmaningen är att under de närmaste åren bibehålla avkastningen utan att tära på kapitalet. Vi måste också ta lärdom av det som hände och hitta nya metoder att sköta och avverka skog så att riskexponeringen är lägre, inte om, utan när det sker igen.

Ofta upprepas uttrycket att börsen är nervös och väldigt känslig mot osäkerhetsfaktorer så det var med mycket blandade känslor resultatet från folkomröstningen i Storbritannien och presidentvalet i USA togs emot.

Trots alla farhågor har detta inte ännu givit några avtryck i börsutvecklingen utan den har fortsatt vara stark vilket gör att avkastningen från prästlönefonden håller avkastningskravet om inflationen plus tre procent. Årets resultat är i princip helt enligt budget: Skogsbruket 57 176 tkr (budget 53 048tkr) Fonder 6 674 tkr (budget 6 580 tkr) Jordbruk 2 577 tkr (budget 3 090 tkr) Efter finansiella poster, periodiseringsfond och avsättningar blir det utdelningsbara resultatet 61 504 tkr och med ett tillskott på 3 mnkr från balanserade vinstmedel blir det en utdelning på 225 kr per andel.

Klas Gustavsson, Enhetschef Egendomsenheten

Innehåll Växjö stifts organisation

4

Verksamhetsberättelse 5 Reportage Skoghushållning

14

Reportage Fiberutbyggnad

16

Förvaltningsberättelse 17 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Eget kapital

28

Kassaflödesanalys 29 Tilläggsupplysningar 30 Revisionsberättelse 35 Utdelning av vinstmedel

38

Förtroendevalda/personal, ordförklaringar 39

Ulf Carlsson, ordförande egendomsnämnden 3

Verksamhetsberättelse 2016

Kurs i artkunskap för nyckelbiotipsinventerarna på Prästanäset, fastighet Fägerstad 3:1.

Växjö stifts organisation 2016 Varje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ och en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett självständigt domkapitel som är ett tillsynsorgan och en biskop med egna uppgifter.

Stiftsfullmäktige Biskop Domkapitel Biskop ordförande

Stiftsstyrelse

Arbetsutskott

Kyrkobyggnadsutskott

Egendomsnämnd

Strukturutskott

Stiftskansli Administrativ enhet

4

Egendomsenhet

Församlingsenhet

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016 Skogsbruket Skogen och skogsbruket är den i särklass största verksamheten och intäktskällan för förvaltningen.

Det stora skogsinnehavet och de dramatiska händelserna som drabbat skogsbruket genom de senaste årens stormar aktualiserar frågan om hur skogstillståndet och avkastningen ser ut i ett längre perspektiv. För att skaffa oss mer kunskap och planeringsunderlag för kommande beslut genomfördes en analys av skogstillståndet under våren 2016.

Det finns olika modeller, sätt att göra förrådsinventeringar och avverkningsberäkningar. Vi valde att använda en ny analysmodell Heureka som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) arbetat fram. Skälet till att vi valde just denna modell är framförallt att den ger större möjlighet att låta ägarens målsättningar med skogsbruket styra än tidigare analysinstrument, som mer schablonmässigt använde generella mål.

Som nämnts är ägarens mål och inriktning vårt uppdrag och därför är denna modell att föredra genom att egendomsnämndens inriktning avseende riskhantering, skötselpolicy och avkastningskrav har beaktats och använts för att styra analysen. Resultatet från analysen visar på ett mycket gott skogstillstånd men med en utmaning i att bibehålla det utdelningsbara resultatet de närmaste fem till tio åren.

Marknaden Under 2016 inträffade ett antal händelser som påverkade marknaden för skogsprodukter och därmed efterfrågan och pris på råvara.

Ur ett internationellt perspektiv är det effekterna av de oroligheter och krig som pågår i Nordafrika och Mellanöstern som direkt påverkade vår mycket exportberoende sågverksnäring. Brist på säker valuta (framförallt dollar) har gjort att sågverkens så viktiga exportköpare av furusortiment i Mellanöstern och Nordafrika inte kunnat handla. Avsättningen för talltimmer har minskat och priserna har som en konsekvens av det backat med cirka 75 kr/ m3to under året. Oron inför Storbritanniens omröst-

ning om EU-medlemskapet gjorde att pundet har fortsatt falla, sedan har konsekvenserna av kommande Brexit fortsatt kyla av Storbritannien som viktig köpare av gransortiment. Värdet på pundet har varit svagt under hela året och sågverken har haft svårt att kompensera det prismässigt. En viss återhämtning har skett under hösten och förhoppningsvis blir det en mjuk Brexit. Byggkonjunkturen i Nordeuropa är stark, tyvärr är byggandet i Sydeuropa fortfarande på en lägre nivå än tidigare men översiktligt är exportläget gott, tyvärr har man ännu inte fått tillräckligt genomslag i priserna. Gransortimenten som i första hand förbrukas nationellt och på senast nämnda marknader, har inte drabbats av de prissänkningar som drabbat tallen utan priserna är i stort oförändrade från föregående år.

Sågverksnäringen har haft flera tuffa år så även detta, även om kvartalrapporterna från Q3 och Q4 pekar på en bättre lönsamhet. Konsolideringen till färre men större sågverksföretag och anläggningar har gått mycket fort under året. Setra och Rörvik har sålt anläggningar, Jarlträ har blivit uppköpta och Södra har lagt ner anläggningar men också ökat kapaciteten i kvarvarande, så totalt har inte försågningen i södra Sverige minskat. Sågverken har inga stora råvarulager eller färdigvarulager vilket gör att marknaden för råvaran kan förändras snabbt.

Med en växande befolkning i Europa är framtidstron på byggmarknaden god. Det behövs miljontals nya bostäder. En förhoppning är också att man ur ett hållbarhetsperspektiv ser fördelarna med träbyggnation och en ökad användning av träbaserade byggprodukter.

Massaindustrin i Norden är under kraftig kapacitetsutbyggnad så även i södra Sverige. Det sker mycket forskning och utveckling av nya fiberbaserade produkter som på sikt kommer att differentiera användningen av fiber på ett nytt sätt. Även om den rena tidningspappersförbrukningen minskar kraftigt och tryckpappersförbrukningen inte ökar arbetas det med att hitta nya produktområden för fibern och råvarans andra beståndsdelar. Kapacitetsut5

Verksamhetsberättelse 2016

Avverkning

Avverkning 700 600

Tusen m3fub

500 400 300 200 100 0

2006

2007

2008

2009

Slutavverkning

2010

2011

Gallring

2012 Vindfällen

2013

2014

2015

2016

Övrig avverkning

Vårärt är en ovanlig art i lövskogen som kräver väldränerad och mullrik jord.

6

Prästlönetillgångar

byggnaden i vårt område har skett genom nya bättre maskiner, effektivare processer och produktion inom befintliga bruk vilket gjort att det har varit längre och fler produktionsstopp än normalt. Det har i sin tur gjort att det byggts upp råvarulager som kommer att ta några månader att komma i balans med.

Man har goda exportpriser och framförallt hygiensidan och vätskekartong har haft en mycket god utveckling under året.

För hela skogsbranschen som är så exportberoende, är kronkursen mot de viktiga valutorna amerikansk dollar och euro avgörande och under året har båda valutorna varit stabila mot kronan.

Affären Kortfattat har virkeskonjunkturen 2016 varit ganska stabil med undantag från talltimret som tappat under året. I ett marknadsläge som är förhållandevis statiskt och lite trögt har vi därför valt att differentiera våra virkesaffärer mer än normalt för att ändå hitta de bästa affärerna. Under året har cirka 77 000 m3fub försålts som avverkningsrätter, rotposter och enligt stamprismodell. Den egna slutavverkningen med försäljning av leveransvirke har varit större än tidigare år 125 000 m3fub. Vi har försökt hitta olika specialaffärer med köparna där vi har kunnat skapa mervärden för dem som de varit beredda att betala extra för. Gallringsavverkningen har skett helt i egen regi med egna entreprenörer och försäljning av leveransvirke.

Verksamhet Våren 2016 präglades av upparbetning av vindfällen från stormen Gorm som blåste över området den 30 november 2015 och som fällde 39 000 m3sk för Växjö stift. Mest skador blev det i ett stråk från Ljungby över mot Tingsryd och söder om Emmaboda. Förvaltningen avvaktade något med de stora tagen i upparbetningen till vårvintern för att inte behöva gå tillbaka och städa om fler stormar skulle komma. Upparbetningen var klar i maj och i god tid för att inte få virkesskador eller insektsangrepp. Försäkringsärendet är klart och där utbetalades dryga tre miljoner kronor för skadan. De återkommande stormfällningarna som varit sedan Gudrun och Per är framförallt en konsekvens av de långa sträckor av

Verksamhetsberättelse 2016

nya hyggeskanter och stormpåverkade bestånd som ännu finns kvar. Förvaltningen lever fortfarande tio år efter dessa händelser med effekter och kommer i mer eller mindre omfattning i flera år till att göra det; inte bara ur ett hushållningsperspektiv utan även operativt.

Försommaren var mycket torr för att i de östra delarna kunna betecknas som extremt torr. Av brandsäkerhetsskäl fick vi göra uppehåll i planteringssäsongen för att invänta nederbörd och sköt därför lite på markberedning och följande plantering tills det kommit regn i juni. Under säsongen sattes ändå 624 000 plantor enligt den plan vi hade.

Vi är nu helt fria från kemiska bekämpningsmedel på de plantor som planteras och använder bara barriärsskydd mot snytbaggen. Viltstammarna, framförallt av rådjur och älg är fortfarande på en nivå som tvingar oss att behandla en stor del av de satta plantorna med viltavskräckningsmedel för att våra föryngringar inte ska få betydande betesskador. Behandlingen sker årligen på hösten under de första 1-3 åren. Röjningsaktiviteten är fortsatt hög för att inte bygga upp någon skogsvårdsskuld efter stormarna. För stora delar av röjningsarealen är det nu en andra och förhoppningsvis sista röjning.

Vid denna sista röjningstidpunkt kan inriktningen, målet med det enskilda beståndet till mycket stor del styras. Enkelt utryckt går det att påverka framtida skötsel, inriktning, risk och så vidare.

Hösten bjöd på fantastiska drivningsförhållanden, förvaltningen kunde komma åt att avverka områden man inte kunnat nå tidigare på grund av körskaderisken. Gallringsaktiviteten har varit hög hela höstsäsongen och vi har tagit ifatt den gallring som man fick avbryta på våren för att klara vindfälleupparbetningen.

Resultat Resultatet från skogsbruket 2016 är 57 100 tkr och är därmed 4 000 tkr bättre än budget.

Under året har 242 100 m3sk avverkats vilket är lite mer än de 218 000 m3sk den nya hushållningsplanen föreslår. Från nästa år, med den nya planen beslutad av egendomsnämnden, kommer vi därför att under en femårsperiod sänka avverkningstakten något.

7

Verksamhetsberättelse 2016

Andelen avverkning i egen regi (125 000 m3fub) är större detta år än snitten från tidigare år, totalt slutavverkades 481 ha. Marknaden och priserna för virket har styrt mot försäljning av leveransvirke i stället för avverkningsrätter och förvaltningen anpassar såväl försäljningsformer som val av köpare efter marknadsläge och betalningskraft. Försäljningen av avverkningsrätter som endast omfattar slutavverkning, är 77 300 m3fub.

Volymsfördelningen på avverkningsslag är 52% slutavverkning, 24% gallring och 23% övrig avverkning. Den stora andelen övrig avverkning kopplar till de mycket goda bärighetsförhållanden som var under hösten där vi kunnat avverka i svåråtkomliga områden. Därtill kommer också upparbetningen efter stormfällningar från stormen Gorm som fällde 39 000 m3sk och gav en försäkringsersättning på drygt 3 mnkr.

Den sågbara sortimentensandelen i årets leveransvirkesförsäljningar är 49% ( 60 000 m3fub), massavedesandelen är 50% ( 61 000 m3fub) därtill kommer 3 500 m3fub bränsleved. Under året har dessutom 21 000 m3s grot tagits ut.

Fortsatt är förvaltningens investeringar i skogsvården, framförallt i röjning, stora och viktiga att följa upp. Under året röjdes drygt 1 600 ha med en kostnad på 6 mnkr och nyanläggningskostnaden, återinvesteringen i ny skog efter utförda slutavverkningar, blir i snitt 14 300 kr/ha. Framförallt i de västliga delarna av stiftet ser vi en ökning av klövviltsstammarna och betestrycket på plant- och ungskogarna ökar vilket medför att vi måste följa upp stora delar av planteringarna med viltbehandling.

Skogsskötsel Som en konsekvens av den skeva åldersklassfördelning som stormarna gett upphov till har förvaltningen tittat på möjligheten att via olika skötselprogram kunna sprida ut både gallrings - och slutaverkningstidpunkt för de skogar vi har. Detta skulle innebära ett mer utdraget och jämnare kassaflöde och resultat. Detta kan ske genom att olika bestånd ges olika skötselprogram utifrån ståndortsegenskaper med olika inriktning och därmed åtgärdstidpunkt. Under året genomfördes en exkursion för att tillsammans börja diskutera en ny skötselpolicy att föreslå egendomsnämnden.

8

Exploatering Som en konsekvens av att byggaktiviteten måste öka för att skapa flera bostäder har en genomgång av markinnehavet gjorts där vi identifierat bebyggelsebar mark. Förvaltningen har träffat Kalmar, Växjö och Jönköpings kommuner under året för att tillsammans med deras stadsbyggnadskontor se på deras översiktsplaner som berör stiftets marker. I anslutning till både Växjö och Jönköpings tätorter finns markinnehav som är av intresse att kunna exploatera för byggnation. Ett av områdena på Bankeryd 1:1 ligger i den översiktsplan som Jönköpings kommun ska besluta om i höst. Blir beslutet att ta fram översiktplan kommer vi att börja arbeta fram en detaljplan för området.

Organisation Som underlag för Heurekaanalysen används förvaltningens skogsbruksplaner som upprättades 2009 och 2010 och sedan årligen ajourförts. I samband med det arbetet kunde vi mäta och se att där varit en inte oansenlig ”drift” av volymer via de vindfällen som årligen tunnat ut flera bestånd. Tillväxtfunktionerna i skogsbruksplaneprogrammet klarar inte heller av att följa den tillväxt som framförallt de yngre skogarna har. Uppgifterna i nuvarande skogsbruksplaner håller helt enkelt inte den kvalité de ska ha för att kunna vara bra arbetsinstrument och beslutsunderlag för ägaren. Under hösten togs därför ett förslag fram på hur vi inom befintliga ramar ska kunna göra en uppdatering av planerna. Vi kommer att föreslå att under en tvåårsperiod gå ner från fyra till tre skogvaktardistrikt för att frigöra en resurs och internt fortbilda fyra skogsarbetare till planläggare för att bli de som operativt håller i uppdateringsarbetet.

Jordbruket Inom jordbruksförvaltningen fanns vid 2016 års utgång 38 gårdsarrenden och lite drygt 200 sidoarrenden samt ett 100-tal övriga upplåtelser. Arealen utarrenderad jordbruksmark uppgår till cirka 5 500 ha.

Egendomsnämndens strategi är att förbättra den långsiktiga avkastningsförmågan på jordbruken.

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Skogvaktare Björn Engdahl i ekhagen bakom kyrkstallarna på fastigheten Madesjö 3:289. På eken växer den mycket ovanliga arten saffransticka.

9

Verksamhetsberättelse 2016

Detta sker genom investeringar på de utvecklingsbara gårdarna och vid lämpligt tillfälle avveckla de icke utvecklingsbara gårdarna med låga förväntningsvärden. Under 2016 har gårdscentrat med lite tillhörande mark försålts på fastigheterna Ljungby Ljunga Prästgård 1:1 samt Värnamo Rydaholm Prästgård 1:1, vilket innebär att dessa gårdsarrenden har avvecklats.

Ekonomi Det utdelningsbara resultatet uppgår till knappt 2,6 mnkr. Resultatet blev cirka 0,5 mnkr lägre än budget för 2016. Skälen till det är lägre intäkter än planerat samt lite högre avskrivningar.

Under 2016 har bland annat ett par större takrenoveringar påbörjats vilket bekostas inom ramen för driftsmedel.

En ökning av marknadsvärden på fastigheter bidrar till att taxeringsvärdena stiger. Jordbruksgrenens fastighetsvärden ökar vilket ger en hög totalavkastning men en lägre direktavkastning.

10

Framtid 2016 har varit ett svårt år för våra arrendatorer som bedriver mjölkproduktion, främst beroende på olika omvärldsfaktorer. Mjölkpriset var vid ingången av 2016 lågt och fortsatte sänkas fram till sensommaren när en återhämtning startade, under året har prisskillnaden varit cirka 40 öre. De låga noteringarna som varit är inte på en långsiktigt ekonomisk hållbar nivå. Under året har cirka 300 svenska mjölkproducenter slutat, många på grund av bristande lönsamhet.

Gällande avräkningspriset på nötkött var 2016 fortsatt mycket positivt, vilket i många fall blev räddningen för mjölkproducenterna.

Djurhållningen av betande djur är på många gårdar helt avgörande för att långsiktigt kunna behålla de öppna ängsmiljöer som karaktäriserar landskapet och som ges extra ekonomiskt stöd via EU. Stödsystemen till jordbruket inom EU är under ständiga förändringar och reformering och känslan är att de olika miljöaspekterna väger allt tyngre, vilket talar för verksamhet som bidrar till en hållbarhet i produktionen.

Intresset att arrendera jordbruksmark är fortfarande starkt vilket är positivt i de fall arrendemark blir ledigt och utannonsering sker.

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Avskjutning av rådjur/100 ha

Jakt- och fiskeupplåtelser På Växjö stifts marker jagar omkring 2 000 jägare vilket ger många en möjlighet att vistas ute i skog och mark i gemenskap med andra med samma fritidsintresse. Viltkött som är en av våra naturligaste råvaror kommer många till del i och med jaktupplåtelserna. För omkring 15-20 år sedan började vildsvinen få en allt större utbredning inom stiftet och nu ser vi att kronhjorten har börjat breda ut sig allt mer. Ett flertal nya kronskötselområden har bildats och i takt med utbredningen behövs det fler för att kunna förvalta stammen. Som markägare är det viktigt att viltstammarna är i balans med fodertillgången och där kronhjorten etablerar sig ökar betestrycket. I dessa områden blir då konsekvensen att rådjurs- och älgstammen måste minskas för att det samlade betestrycket inte ska bli för stort. Totalt har Växjö stift nära 400 jaktupplåtelser som under 2016 gav 4,3 mnkr i intäkt.

Avskjutningen har, med undantag för ”stormåren”, följts på rådjur sedan 1996 och på vildsvin sedan 2002.

Pyrschjakten på råbock får genomslag i avskjutningsandelarna där bockarna brukar stå för den största andelen av de skjutna rådjuren.

Avskjutningen av vildsvin har de senaste åren i genomsnitt varit knappt ett vildsvin per hundra hektar.

Vildsvinens höga reproduktion syns i statistiken och står för omkring hälften av avskjutningen.

Växjö stift har omkring 130 fiskeupplåtelser för fritidsfiske och ett par fiskeupplåtelser för yrkesfiske på Öland. Fiskeintresset är stort och intresseanmälningar kommer in i en strid ström. Inget fiskevatten är det andra likt och variationen är stor med allt från stora fiskevatten i insjöar ned till små gölar och dammar. Det som drar störst intresse är kräftfisket och för att fler ska kunna ta del av det delas ibland fiskevatten upp i kräftfiskelotter. Under året har några nya fiskeavtal tecknats och ett flertal äldre fiskeavtal har omförhandlats. Fiskeupplåtelserna gav drygt 200 tkr i intäkt under 2016.

Avskjutningsandelar för rådjur, 2015-2016

Avskjutning av vildsvin/100 ha

Avskjutningsandelar för vildsvin, 2015-2016

11

Verksamhetsberättelse 2016

Miljö - Skogscertifiering

Vedtrappmossa under luppen.

Fördelning av placeringsslag 31/12 2016 mnkr Placeringsslag

Procent Marknadsvärde

Aktiefond

73,4

145

Räntefond

26,3

52

Övriga placeringar

0,3

Summa

1

100,0

198

Fondens utveckling

Fondens utveckling 250 200

mnkr

150 100 50 0

2007

2008

2009

2010

Bokfört värde

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Marknadsvärde

Prästlönefonden Fondens bokförda värde är cirka 9 mnkr lägre vid utgången av 2016 jämfört med ett år tidigare. Den främsta orsaken är att det under 2016 har köpts fastigheter för större belopp än det har sålts för. Under året har det orealiserade övervärdet i fonden ökat från 3,3 till 5,2 mnkr.

Fondens bidrag till det utdelningsbara resultatet är 6,7 mnkr före värdesäkring för inflation. Av resultatet avsätts 2,6 mnkr för värdesäkring och 4,1 mnkr återstår därefter som utdelningsbart belopp. Fonden har under året varit placerad i SEB Ethos aktiefond Norden, SHB Global Dynamisk 90 och SHB räntefond Criteria. För att möta kapitalmarknadens rörelser har innehavet i Global Dynamisk 90 varierat mellan 24 procent aktier, 73 procent räntebärande värdepapper och 3 procent råvaror i februari till 90 procent aktier och 10 procent råvaror i november.

12

Miljömärkt virke efterfrågas av konsumenter, både i Sverige och i världen. Växjö stift har skogsbruket miljömärkt i PEFCTM- och FSC®- systemen. Arbetet med skogcertifieringen kräver engagerade och kompetenta skogvaktare och skogsarbetare. Certifieringen innebär att skogen ska skötas och producera råvara på ett miljöriktigt och hållbart sätt. Lite förenklat kan skogscertifieringen sammanfattas i en standard för skogsbruk, en för miljön och en för människan. I skogsbruksstandarden regleras skogsskötsel och virkesproduktion, i miljöstandarden återfinns hänsyn till växter och djur och i den sociala standarden beaktas arbetsmiljö och relationen till allmänheten.

Samverkan mellan stiften sker i föreningen Svenska kyrkans skogscertifiering. Certifieringsföreningen har en verksamhetsledare med placering i Hallstahammar som koordinerar det administrativa arbetet. En arbetsgrupp bestående av skogsspecialister från Växjö-, Karlstad-, Uppsala- och Västerås stift träffas också regelbundet. Varje år genomför ett oberoende certifieringsföretag revision för att se att stiften följer certifieringsstandarderna samt utfärdar certifikaten. Om någon brist uppdagas har stiftet vanligen ett år på sig att åtgärda bristen. Föreningen utför själv årliga interna revisioner av stiftens skogsbruk för att kontrollera att det överensstämmer med åtaganden i standarderna.

En presentation av Svenska kyrkans stiftsskogar för samtliga 13 stift är framtagen och tillgänglig över internet. Här beskrivs översiktligt förvaltarskapet, markinnehavet, skogsbruket, natur och miljö, jakt och fiske. Adressen till hemsidan är http:// svenskakyrkan.se/stiftensskogar.

För att höja kompetensen, bli skickligare och utvecklas i arbetet går skogsarbetare och skogvaktare regelbundet utbildningar. Under våren och hösten har personal på förvaltningen genomgått utbildning i bland annat ”Nyckelbiotoper i barrskog, avgränsning och skötsel”, ”Virkesvärdesutbildning” och ”Skyddsdikning och vattenfrågor”.

Som ett av sex stift är Växjö stift också delägare i företaget Entreprenörscertifiering (ECSkog AB) tillsammans med Södra skog, Mellanskog och

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Såg i Syd. ECSkog är idag Sveriges största certifieringsparaply för skogsentreprenörer som utför skogvård och avverkningsarbeten i skogen. Mer än 2 000 medlemmar över hela landet har sitt certifikat genom ECSkog som har sitt säte i Växjö. Målet för företaget är att skogsentreprenörerna ska har rätt kunskap och genomföra arbetet i skogen på ett miljöriktigt och säkert sätt. Växjö stift sitter med i styrelsen för ECSkog och innehar för närvarande ordförandeposten.

Kyrkoreservat

Växjö Ekesås 1:1

26

Arnö, naturskog

Verksamhetens klimatpåverkan

Växjö Gårdsby 1:1

98

Bokskog och lövängsrest

Koldioxid binds i skogen när träden växer. Därför ger en ökad skogsproduktion och användning av skogsprodukter en positiv miljöeffekt. Koldioxid i atmosfären minskar och detta motverkar effekten av utsläpp av växthusgaser. Skogsbruk kan därför betraktas som en klimatfrämjande verksamhet i sig själv.

Prästlönetillgångarnas skogar i stiftet har under året bidragit till en nettoinlagring av hela 37 200 ton koldioxid. Detta efter att uttaget av skogsprodukter redovisats som ett direktutsläpp av koldioxid, se sammanställningen nedan. I själva verket är koldioxiden bunden i olika produkter under olika lång tid beroende på produktens livslängd. Ett trähus kan till exempel stå i 80 år och binda koldioxid till dess huset renoveras eller rivs. Huvuddelen av produkterna hamnar slutligen som bränsle i energiproduktionen där de inte sällan ersätter olja vilket i sin tur minskar utsläppen av koldioxid.

Utsläpp

ton CO2

Skogarnas bindning av CO2 genom sin tillväxt Uttag av skogsprodukter

-221 833

Avverkningsmaskinernas utsläpp

-1 190

Skogsvårdsmaskinernas utsläpp Vägunderhåll utsläpp Förvaltningspersonalens och egendomsnämnds ledamöternas resor Nettoeffekt inlagring av

260 333

-50 -5

Kyrklig Fastighet areal (ha) Karaktär Älmhult Stenbrohult 2:1* 16 Lövängsrest, Carl von Linnés födelseplats Hylte Femsjö 2:1 20

Bokskog och svampar artbestämda av Elias Fries

Borgholm Högby 4:1 14 Gamla ekar med lång kontinuitet Jönköping Drevseryd 2:1

Nybro Högelycke 1:1

5

2

Kanjon

Gammal tallskog

Summa 181 *Marken är skänkt till stiftelsen Linnés Råshult där stiftet har två styrelseplatser och Älmhults kommun tre styrelseplatser inklusive ordförandeposten.

Naturreservat beslutade av länsstyrelser/kommuner Kyrklig Fastighet areal (ha) Karaktär Växjö Gårdsby 1:1 (Fylleryd) Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1 Växjö Jät 6:3

175 14 2

Friluftsliv Mad, fågellokal Öar i Åsnen

Tingsryd Linneryd 5:1

74

Tallmo

Växjö Sjösås 1:1

19

Löväng

Gisslaved Villstad 2:4

89

Kulturmiljö, kyrkby

Ljungby Bavraböke 1:1

8

Sävsjö Ljunga 3:1

4

Isälvsavlagringar Botanisk lokal

Borgholm Böda 1:1

25

Lövskog

Ljungby Grimarp 1:2

204

Mosse

Mörbylånga Vickleby 1:1

186

Alvarsmark

Mörbylånga Smedby 1:1

66

Alvarsmark

Nässjö Barkeryd Prästgård 2:1

13

Mad, fågellokal

Hylte Blängsbo 2:1

0,1

Ö i sjö, fågellokal

Summa 879,1

-48 37 200 ton CO2 Foto: Vättern vid Visingsö Prästgård 1:1

13

Verksamhetsberättelse 2016

Skogshushållning Efter stormarna Gudrun och Per förändrades skogstillståndet på förvaltningen vilket innebär att avverkningarna mellan distrikten är olika stora.

Nybro- och Sävsjö skogvaktardistrikt föryngringsavverkar större arealer än distrikten i Växjö och Ljungby. Omloppstiden för granskogar på mark med god växtlighet är knappt 70 år och omloppstiden för tallskogar drygt 100 år. Under året har förvaltningen totalt föryngringsavverkat 481 ha och gallrat 1 011 ha. En god bild av skogstillståndet och möjliga virkesuttag inför de kommande åren har under året tagits fram genom nya hushållningsberäkningar.

Figur 1. Åldersklassfördelning för den brukade skogsmarken (PG, PF) inklusive hänsynsområden (NO+hänsyn, NS) år 2016.

Figur 2. Årlig avverkning, inom den första femårsperioden ska förvaltningen avverka drygt 200 000 m3sk per år fördelat på slutavverkning, gallring och andra avverkningsformer.

Hushållningsplan för en långsiktigt hållbar avkastning En avverkningsberäkning har utförts för Växjö stift med hjälp av datorprogrammet Heureka. Avverkningsberäkningen inkluderar alla avdelningar i skogsbruksplanen och avverkningsnivån ska vara långsiktigt uthållig. Den antagna hushållningsplanen för kommande femårsperioden innebär att 437 ha per år slutavverkas. Årlig avverkningsvolym blir 218 000 m3sk, varav 150 000 m3sk är slutavverkning (inkluderar uppskattade vindfällen med mera), 57 000 m3sk är gallring och 11 000 m3sk är blädning. Avvikelser under enskilda år från areal och volym ovan kommer förstås att förekomma beroende på omväldsfaktorer som exempelvis stormar och konjunktur.

Figur 3. Virkesförrådsutveckling, virkesförrådet kommer att stiga från cirka 150 m3sk per hektar till drygt 200 m3sk per hektar i genomsnitt för de kommande 50 åren samtidigt som avverkningsvolymerna följer med och ökar under samma period.

Text och bilder: Mattias Magnusson, specialist inom skog och miljö, Växjö stift

14

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Analys

Skogstillstånd

Ägarens mål och krav om ett långsiktigt och uthålligt brukande av skogsinnehavet är till stor del styrande. Programmet genererade en mängd alternativa skötselprogram för varje åtgärdsenhet (bestånd) och det skötselprogram som innebär att nuvärdet maximeras väljs.

Inför analysen delades skogen in i så kallade skötselgrupper. Tall- och granskogarna sköttes enligt trakthyggesbruk (en kal yta tas upp och planteras). Ädellöv-, gransumpskog, tall på mager torvmark och skog med höga miljövärden blädades eller avverkades med plockhuggning (hyggesfritt). Granskog fick maximalt gallras två gånger och tallskog fyra gånger under en omloppsperiod. För att minska den ekonomiska risken med stormskador fortsätter förvaltningen arbetet med att få ner omloppstiden för granskog till cirka 65 år och tallskog till cirka 90 år. Vidare finns restriktioner som innebär att avverkningsvolymerna mellan olika femårsperioder inte ska variera för mycket på förvaltningen och distrikten.

Den totala arealen uppgår till cirka 48 000 ha, varav brukad som trakthyggesbruk eller blädning cirka 42 500 ha. På den brukade delen är medelvolymen 148 m3sk/ha och medelåldern 46 år med ett totalt virkesförråd på 6,3 miljoner m3sk. 47 procent av virkesförrådet är gran och 42 procent är tall.

15

Verksamhetsberättelse 2016

Fiberutbyggnad Det skrivs och talas mycket om satsningen på bredband i hela landet. Särskilt ska kraftansträngningar göras i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas. Det är viktigt för människorna och företagen på landsbygden att få tillgång till snabbt och driftsäkert bredband.

Med satsningar menas oftast stöd i form av statliga pengar.

Viljan att få tillgång till bredband på landsbygden tillsammans med bredbandssatsningarna märks av inom förvaltningen av prästlönetillgångarna genom att antalet kontakter och ärenden ständigt ökar.

Antalet aktörer på marknaden är många, ofta är det invånarna själva i byarna som driver arbetet med bredbandsnät, byalag men även andra aktörer är verksamma.

Handläggningen av fiberärenden är tidskrävande då det är viktigt att överenskommelser uppnås gällande bland annat lämplig sträckning och att korrekta kartor bifogas avtalen. Det är av största vikt för en markägare att ha vetskap om vart fiberledningarna är dragna och att ledningarna läggs på tillräckligt djup för att på så sätt undvika framtida

16

skador på ledningarna. Därtill måste diverse bedömningar göras såsom om aktuellt område kan bli föremål för någon form av exploatering, vilket kan ligga långt fram i tiden, eller hur framtida överlåtelser av fiberledningen från till exempel byalag till bredbandsbolag ska hanteras.

De många bredbandsaktörerna arbetar utifrån olika förutsättningar och de har kanske inte alltid haft möjlighet att diskutera hanteringen av fiberutbyggnaden med någon specialist inom området före det att arbetet har påbörjats. I många fall är det möjligt att lantmäteriet skulle kunna bistå med hjälp och vägledning, såsom möjligheten att söka ledningsrätt. I många av våra fiberärenden kontaktas egendomsförvaltningen för sent i processen för att det ska vara möjligt att påverka bredbandsaktören att välja annat alternativ än att teckna avtal med var och en av markägarna.

Med största sannolikhet återstår många fiberärenden för egendomsförvaltningen att hantera och vi ser det som oerhört viktigt att inför framtiden upprätthålla ordning och reda i våra fiberärenden.

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Förvaltningsberättelse Egendomsnämnden får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2016 för Prästlönetillgångar i Växjö stift med organisationsnummer 829502-4189.

Information om verksamheten Förvaltningsuppdraget Enligt Lag om Svenska kyrkan har staten beslutat att trossamfundet Svenska kyrkan ska förvalta prästlönetillgångarna och dessa har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas till ändamålet. Förmögenheten ska vara placerad på ett godtagbart sätt.

Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas av stiften och i Växjö har stiftsfullmäktige uppdragit åt egendomsnämnden att ansvara för detta. Stiftsstyrelsen ställer personal till förvaltningens förfogande.

Enligt kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till andelsägande församlingar och pastorat och med hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Överstiger utjämningsavgiften stiftsbidraget ska överskjutande del inbetalas till nationell nivå i Uppsala.

Prästlönetillgångarna Kyrkans markinnehav går tillbaka till 1000-talet.

Då gjorde utländska biskopar och tillika missionärer resor till Skandinavien för att kristna vikingarnas ättlingar. Så småningom inskrevs i landskapslagarna att socknen skulle skänka ”jord” med ”laga hus” till församlingskyrkan innan biskopen kunde inviga kyrkan och tillsätta sockenpräst på prästgården. Kyrkan kom att äga drygt 20 procent av marken i landet. Västerås riksdag 1527 blev emeller-

tid vändpunkten för kyrkan som markägare. Gustav Vasa fick fullmakt att dra in kyrklig egendom till kronan. När reduktionen var avslutad 1550 var klosterväsendet utplånat och kyrkans markägande i stort sett försumbart. Till prästernas försörjning upplät kronan prästboställen och under Karl XI inrättades nya prästtjänster, komministrar åt vilka nya boställen anslogs. Av kronan anslagna egendomar tillfördes successivt och kyrkan kunde vid slutet av 1700-talet bruka ungefär samma markareal som idag, det vill säga cirka 1,5 procent av rikets areal.

Kronan hävdade dock äganderätten till marken, som betecknades som Krono under allmän disposition och ställde den endast till kyrkans förfogande för bestämda kyrkliga ändamål, det vill säga för prästens uppehälle och kyrkans underhåll.

Prästlönetillgångarna betraktas efter år 2000 som självägande stiftelser och är särskilda rättssubjekt.

Dessa utgör tillsammans i stiftet en egen juridisk person och har eget organisationsnummer.

Fastigheterna benämns prästlönefastigheter och fonderna benämns prästlönefonder och tillsammans utgör de prästlönetillgångar. I Växjö stift utgör prästlönefastigheterna 2,6 procent av den totala landarealen.

Affärsidé och värderingar SKOGEN Skogsinnehavet är den viktigaste delen av prästlönetillgångarna i Växjö stift och skogsmarksarealen ska bibehållas på nuvarande nivå, cirka 48 000 ha.

Förvaltningen ska vara uthållig och ge god ekonomisk avkastning. Skogsskötseln ska vara aktiv, målinriktad och utgå från naturgivna förutsättningar.

Skogsbruket ska bidra till att skogens biologiska mångfald bevaras, att skogsekosystemens funktioner säkras och att värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden. Vårt skogsbruk ska nå och överträffa de krav som följer av lag och förordning. Skogsbruket på eget markinnehav ska uppfylla kraven i FSC®och PEFCTM skogscertifiering.

Effekten av de stora stormfällningarna som drabbat förvaltningen har inneburit att virkesförrådet i äldre skog minskat och en betydande andel av

17

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

skogen består av ungskog med stora röjningsbehov och så småningom gallringsbehov.

En riskanalys genomfördes för fem år sedan efter stormerfarenheterna och ledde till sänkningar av omloppstiderna, särskilt för granskogar på bättre mark. En hushållningsplan anpassad efter det förändrade skogstillståndet antogs med syftet att på sikt normalisera åldersfördelningen av skogen där skogstillväxten långsiktigt balanserar avverkningen.

2016 är det sista året i gällande hushållningsplan och därför togs under våren 2016 en ny plan fram för kommande femårsperiod.

Planen visar som väntat på ett mycket gott skogstillstånd men med en ojämn åldersklassfördelning, det vill säga lägre tillgängliga avverkningsvolymer under cirka en tioårsperiod. För att inom den nya hushållningsplanens ramar kunna ge en god avkastning, under övergångsperioden till de nya skogarna börjar ge utdelning, kommer förvaltningen arbeta mycket aktivt med olika skötselprogram.

Under året har skötselförslag på nya offensivare brukande av framförallt granen tagits fram. Målsättningen med programmen är att stimulera kassaflödet, korta omloppstiderna, öka virkesförråden i slutavverkningsbestånden och minska riskexponeringen.

Skogsbruket ska ha en hög ambition i beståndsanläggning och skötsel med målsättningen att generera en långsiktigt hög avkastning och ett högt kassaflöde.

Inom stiftets område finns en etablerad marknad för avverkningsrätter och stiftet är dess största aktör. Denna försäljningsform svarar normalt för mellan 40 och 50 procent av stiftets virkesförsäljning i volym räknat. Övrigt virke säljs huvudsakligen som leveransvirke till lokala köpsågverk eller regionala massavedsköpare. Därtill avsätts också ökande volymer energisortiment. Försäljningsvolymen anpassas efter konjunkturen men för en längre tidsperiod ska virkesuttaget ligga inom de ramar som hushållningsplanen ger.

JORDEN Förvaltningen av jordbruken ska inriktas mot att ta tillvara de utvecklingsbara gårdarnas avkastningsmöjligheter och investera i dessa med syfte att skapa underlag för aktiva, heltidsinriktade lantbruksföretag. Försäljningen av olönsamma gårdar ska användas som medel att finansiera dessa investeringar och förbättra strukturen på kyrkans fastighetsinnehav.

Det ska även finnas möjlighet att både förstärka befintliga, utvecklingsbara företag med mer mark och att investera i nya jordbruksfastigheter.

18

Ett utvecklingsbart gårdsarrende är ett gårdsarrende som har eller bedöms kunna få en god avkastning. Det finns förutsättningar att till exempel genom investeringar utveckla gårdsarrendet och dess möjlighet att ge god direktavkastning.

Ett utvecklingsbart gårdsarrende bör normalt vara ett heltidsföretag. Detta innebär att vid djurhållning prioriteras mjölkproduktion. Investeringen ska oavsett produktionsinriktning kunna bäras till minst 60 procent av den areal som arrenderas av egendomsförvaltningen.

KAPITALET Prästlönefonden ska dels vara ett verktyg i arbetet med att förbättra fastighetsstrukturen, dels över tid ge ett utdelningsbart överskott på minst 3 procent per år utöver inflationen. Kapitalet fördelas på ett kapitalbevarande mandat som ska begränsa eventuella nedgångar till max 10 procent, på ett nordiskt aktiemandat och på ett svenskt räntemandat.

Fördelningen mellan mandaten ska normalt vara 50 procent, 30 procent och 20 procent. Under 2016 har vi valt att med hänsyn till den låga räntan enbart placera prästlönefonden i en kapitalbevarande fond och en nordisk aktiefond.

Den balanserade vinsten ska möjliggöra en effektiv förvaltning och ge förutsättningar för en jämn utdelning till församlingarna.

Andelstal Församlingarna med egen ekonomi och pastoraten har del i avkastningen från den gemensamma förvaltningen av prästlönetillgångarna i proportion till värdet av de tillgångar som varje församling/pastorat tillförde förvaltningen per den 1 januari 1995. Det totala antalet andelar är 143 371 st. Andelstalen är låsta och påverkas ej av köp eller försäljning av fast egendom. Sådana fastighetstransaktioner utgör en omfördelning mellan olika förmögenhetsslag inom den totala förmögenhetsmassan. Vid fastighetsförsäljningar övergår tillgångar ur förmögenhetsslagen ”jord” eller ”skog” till att bli ”fondmedel”. Motsvarande gäller vid förvärv av fast egendom då ”fondmedel” överförs till ”jord” eller ”skog”.

Etiska riktlinjer för prästlönefonden Växjö stift ska i sin kapitalförvaltning sträva efter att vara en ansvarsfull investerare. Detta innebär att placeringar ska bedömas efter såväl etiska som finansiella aspekter. Förvaltare av prästlönetillgång-

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Arealer och marknadsvärden 2016-12-31

Arealer Marknadsvärden

(ha) (mnkr) Skogmark 48 141 Skog* 3 354 Impediment 4 105 Jord* 363 Inägor 5 412 Fond 198 Övrig mark 1 719 Summa 59 377 Summa 3 916 * taxeringsvärde x 1,33

Fördelning av marknadsvärden 2016-12-31 Fond 5%

Fördelning av marknadsvärden 2016-12-31

Jord 9%

Skog 86%

Taxeringsvärden på den förvaltade fasta egendomen, mnkr

Skogs- Övrigt Inägo- Övrigt Rörelsegren mark på skog mark på jord Summa

Skog 2 502 20 2 522 Jord 192 81 273

2 795

Foto: Stiftsskogvaktare Björn Engdahl vid eklåga på Kölbygärde 2:1

Överskott disponibelt för utdelning, utdelning och balanserad vinst

Vinstdisposition

Överskott disponibelt för utdelning, utdelning och balanserad vinst

mnkr

tkr Balanserat resultat från tidigare år 70 301 Tillkommer redovisat årsresultat 61 504 Summa 131 805

Vinstmedlen disponeras på följande sätt till församlingar och pastorat utdelas 32 258 till Växjö stift / nationell nivå inlevereras såsom särskild utjämningsavgift 32 258 återstående medel överförs i ny räkning 67 288 Summa 131 805

300

250

200

150

100

Utdelningen till församlingar och pastorat uppgår till 225 kronor per andel.

Utdelning av vinstmedel till församlingar / pastorat och särskild utjämningsavgift, se bilaga 1.

50

0

2006

2007

2008

2009

Överskott disponibelt för utdelning

2010

2011

2012

2013

Utdelning + särskild utjämningsavgift

2014

2015

2016

Balanserad vinst

19

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Flerårsöversikt, mnkr

2016 2015 2014 2013 2012 Rörelsens intäkter 138 202 137 140 167 – varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 11 39 16 6 27 Årets resultat 75 132 73 69 85 Förslag till utdelning 65 72 91 91 64 Balansomslutning per bokslutsdag 1 680 1 672 1 637 1 648 1 671

Nyckeltal Vinstmarginal, % Skog Jord

52,6 42,5 41,6 51,0 49,1 45,9 49,8 52,4 61,0 52,5

Direktavkastning, % Skog Jord Fond Direktavkastning förvaltade tillgångar

1,7 1,3 1,4 2,2 2,0 1,3 1,4 1,8 2,2 1,8 1,9 3,2 2,9 3,6 1,9 1,7 1,4 1,5 2,3 2,0

Totalavkastning, % Skog Jord Fond Totalavkastning förvaltade tillgångar

1,7 0,7 4,3 1,7

Marknadsvärden förvaltade tillgångar1 Skog Jord Fond Summa marknadsvärde

1,3 22,1 2,2 2,0 0,8 21,3 1,5 1,3 2,7 17,0 15,3 10,0 1,3 21,7 2,9 2,4

3 354 3 341 3 333 2 708 2 702 363 361 367 300 307 198 205 217 182 168 3 916 3 907 3 917 3 190 3 177

Nyckeltalsdefinitioner Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat, exklusive realisationsresultat och avskrivningar, dividerat med rörelsens intäkter.

Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat, exklusive realisationsresultat och avskrivningar, dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat, inklusive realisationsresultat och avskrivningar, plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.

1 Marknadsvärden för skog och jord beräknas som taxeringsvärde x 1,33.

Foto: Lillån, Bankeryd 1:1

20

Årsredovisning 2016

arnas kapital förväntas välja företag utifrån positiva kriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet och/eller med sina varor och tjänster bidrar till hållbar utveckling för såväl miljö som samhälle och människor. Egendomsnämnden ser positivt på företag som erbjuder hållbara och klimatsmarta tjänster och har energieffektiva processer.

En kristen människosyn och det ansvar för andra människors väl som är ett viktigt uttryck för kristen etik motiverar återhållsamhet beträffande placeringar i vissa branscher. I policyn finns därför särskilda krav och restriktioner för placeringar i branscher som relaterar till fossil energi, alkohol, tobak, spel, vapen och pornografi.

Vi följer nationell nivås etiska placeringsregler.

Resultat och ställning Det utdelningsbara överskottet från förvaltningen av prästlönetillgångarna uppgick 2016 till 61,5 mnkr (93,5) efter bokslutsdispositioner och avdrag för realisationsvinster på sålda prästlönefastigheter samt skatt. Resultatet är 1,2 mnkr högre än budget och 32 mnkr lägre än fjolåret.

Kapitalförvaltningen har de senaste tre åren gått mycket bra och huvudelen av värdeutvecklingen i prästlönefonden har tidigare realiserats. Under 2016 har kapitalförvaltningen haft en försiktigare utveckling och resultatet blev 6,7 mnkr Stormen Gorm drabbade södra Sverige i november 2015 och fällde cirka 39 000 m3sk på prästlönetillgångarnas fastigheter i Växjö stift. Upparbetningen av vindfällena avvaktades några månader och har därför haft störst påverkan på verksamhetsåret 2016. Upparbetningen var klar i god tid innan sommaren men fick till följd att ordinarie gallringsaktivitet till en del försköts till hösten. Hårdast drabbat var ett stråk över Ljungby, söder om Växjö, Tingsryd och fram till Emmaboda. Stormskadan gav en försäkringsersättning på drygt 3 mnkr. En annan effekt av stormfällningen var att virkesutbudet på marknaden ökade och därmed kylde av virkesmarknaden något.

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Egendomsnämnden har beslutat föreslå en utdelning på 225 kr/andel i 2016 års bokslut. Detta innebär att 32,3 mnkr delas ut till församlingar och pastorat och lika mycket går till särskild utjämningsavgift varav Växjö stift får behålla drygt 32 mnkr och mellanskillnaden går till utjämningssystemet på nationell nivå. Totalt delas 64,5 mnkr ut och 67,3 mnkr balanseras till kommande år.

Väsentliga händelser Fastigheterna Större försäljningar: Alvesta Moheda 4:1 och 4:6, 65 ha till privatperson Alvesta Blädinge 3:1, 14 ha till privatperson Oskarshamn Klämna 2:1, 13 ha till kommun (naturreservat) Ljungby Singeshult 1:10 och 1:11, 72 ha till privatperson.

Större tillköp: Borgholm Föra 4:1, 16 ha från privatperson Lessebo Vida 3:67, 43 ha från privatperson Ljungby Annerstad 5:20, 48 ha från privatperson Hylte Ölmesberg 1:6 och 1:8, 36 ha från församling Vaggeryd Svenarum 4:1, 222 ha från privatperson (nettoareal efter avstyckningen).

Genomförda köp och försäljningar

Hektar Hektar Hektar inägomark skogsmark total landareal

Likvider, tkr

Försäljningar

37

147

224

17 383

Köp

53

330

402

27 635

Ersättningar för grus, intrång m m

1 329

Investeringar

4 232

21

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Skogsbruket En andelsförskjutning av virkesförsäljningen från avverkningsrätter till leveransvirke har skett under året. Motivet till detta har varit de förhållandvis låga rotpostpriser som erbjudits i förhållande till leveransvirkespriserna. Leveransvirkesförsäljningen har omfattat 124 400 m3fub och rotpostförsäljningen 73 300 m3fub.

Upparbetningen efter stormen Gorm låste resurser under våren så gallringsaktiviteten försköts till stor del till hösten. Rotnettona från stormupparbetningen blir låga trots försäkringsersättningen och diskussioner pågår att ta fram skötselmodeller som på sikt kan minska stormskadorna.

Jordbruket Egendomsnämndens strategi är att förbättra den långsiktiga avkastningsförmågan på jordbruken.

Detta sker genom investeringar på de utvecklingsbara gårdarna och vid lämpligt tillfälle avveckling av de icke utvecklingsbara gårdarna med låga förväntningsvärden.

Under 2016 såldes gårdsarrendeställena på Rydaholms Prästgård 1:1 och Ljunga Prästgård 1:1.

Under året har det nya arrendestället i Hemmesjö 6:1 färdigställts, en investering på 4 mnkr i ett nytt hus, 270 tkr har investerats i ett systemtäckdikningsprojekt på Skatelövs Prästgård 6:1.

Prästlönefonden Mot alla odds avkastade prästlönefonden bättre än förväntat med de händelser som skett ute i världen.

Där fanns under våren en stor oro kopplat till Brexit och det amerikanska valet. Förväntningarna var att utfallen från både folkomröstningen och presidentvalet skulle resultera i finansiell oro vilket inte skedde. Volatiliteten, det vill säga börsrörelserna var lite större under våren vilket innebar att den kapitalbevarande fonden vi har minskade andelen aktier. Senare under sommaren när oron på börsen minskade ökade vårt aktiemandat och vi har kunnat ta del av börsuppgången som varit under hösten.

Sammantaget har avkastningen i stort blivit som budgeterat.

Barnkonsekvensanalys Arbetet med barnkonsekvensanalys är implementerat i förvaltningsarbetet. Exempel på aktiviteter som gynnar ungdomar och barn är ”Skogen i skolan” en kampanj för skolor som strävar mot mer kunskap 22

om skog och skogsbruk för ungdomar därtill är förvaltningen aktiv i att tillskapa och upplåta mark till skolskogar.

Finansiella instrument Egendomsnämnden tillämpar ett placeringsreglemente för prästlönefonden som innebär att • förvaltningen över tiden bör ge minst tre procent årlig avkastning utöver inflationen • förvaltningen normalt delas i tre olika mandat vilka är – ett nordiskt aktiemandat med normalvikt 30 procent – ett kapitalbevarande mandat som ska skydda 90 procent av kapitalet årligen. Underliggande tillgångar är globala aktier, råvaror och svenska räntebärande papper med en genomsnittlig löptid understigande ett år och normalvikt 50 procent – ett svenskt räntemandat med en duration på maximalt 10 år och normalvikt 20 procent • avvikelse från normalvikterna kan föranledas av det rådande marknadsläget, av att avkastningen avviker kraftigt från det övergripande avkastningsmålet eller av att man vill reducera kapitalet för en av de underliggande förvaltarna.

• utvärdering av den totala förvaltningen sker årsvis i förhållande till förvaltningens mål enligt första punkten ovan För driftskapitalet gällde 2016 att • den del som behövs till driften placerades på transaktionskonto, eller i korta ränteplaceringar • att den del som inte omedelbart behövs i driften men som behövs till det närmaste årets utdelning placerades i kyrkkontot och Handelsbankens räntefond Criteria • mera långsiktiga placeringar i Södra Skogsägarna som insatskapital

Framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Skogsbruket Under 2016 antogs en ny hushållningsplan för de närmaste fem åren. De årliga avverkningsvolymerna kommer under den perioden vara cirka 210 000 m3sk per år.

I arbetet med den nya hushållningsberäkningen under våren kunde förvaltningen konstatera att

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Nyckelbiotopskurs för skoglig personal.

skogsbruksplanerna inte håller den kvalité man behöver för att långsiktigt driva och utveckla resultatet.

Skogsbruksplanerna upprättades 2009 och 2010 vilket gör att de nu börjar nå den gräns där de måste uppdateras. Under 2016 gjordes därför stickprov och volymsuppföljningar som resulterade i ett antal frågor att arbeta vidare med bland annat hur en uppdatering effektivast genomförs, hur vi kvalitetssäkrar nya planer och utifrån vilka skötselprogram planerna ska upprättas för att minska riskexponeringen och öka kassaflödet.

Virkesmarknaden har varit stabil under året och inte föranlett några konjunkturuttag kopplat till virkespriser. Priserna har i stort varit oförändrade med ett undantag för talltimret som prissänkts något.

Strukturomvandlingen bland sågverken i området fortsätter och det blir färre men större aktörer.

Försågningen och därmed efterfrågan på råvara har inte förändrats i området så avsättningen av virket är fortsatt stark men till färre aktörer. Strukturomvandlingen drivs av den låga lönsamhet sågverken haft de senaste åren och som gör att de måste effektiviser och söka storleks- och rationaliseringsvinster.

Förädlingsvärdet, skillnaden mellan råvarupris och sågad råvara, är låg och färdigvarupriset måste öka vilket det också gjorde under kvartal fyra. Det massiva byggande som måste till för att skapa bostäder

både inom landet och internationellt kommer att spä på efterfrågan av träråvara vilket gör att prognosen framåt ser positiv ut.

Massaindustrin är under kraftig kapacitetsutbyggnad i hela Norden så även i vårt område där bruken hela tiden ökar sin produktion. Under året har inte effekterna riktigt visat sig på virkesmarknaden ännu men det är mycket rimligt att ha förhoppningar på en ökad efterfrågan. I framtiden kommer heller inte fibern bara användas till papper, idag kan man i princip använda träråvara till allt som tidigare producerats av plast. Det betyder att skogsråvaran på ett mycket tydligt och viktigt sätt kan vara med i omställningen från ett fossilbaserat till ett kretsloppsanpassat samhälle. Nya träbyggnadsprodukter och ny byggteknik gör också att träanvändningen i flerfamiljshus kan och kommer att öka.

Jordbruket 2016 har fortsatt varit ett svårt år för våra arrendatorer som bedriver mjölkproduktion även om en viss prisuppgång skedde under hösten. Fortsatt är det protektionistiska exportbegränsningar och en ökad produktion ute i framförallt Europa som håller nere priserna. Efterfrågan på svenskt nötkött är mycket stort och prisutvecklingen har varit god.

Det har i sin tur till en del kunnat hjälpa mjölkpro23

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

ducenterna som fått bra betalt för sina slakt- och livdjur. Skördeutfallet från växtodlingen har varit på en genomsnittlig nivå, men spannmålspriserna är fortsatt låga i förhållande till insatsvaror, löneökningar och så vidare. Intresset av att arrendera jordbruksmark är ändå fortfarande starkt vilket vi kan se i de fall arrendemark blir ledigt och utannonsering sker. Under året har större investeringar skett bland annat i ny täckdikning för ökade skördeutfall och underhåll och renovering på arrendegårdar för att fortsatt vara en attraktiv arrendeupplåtare.

Prästlönefonden 2016 förutspåddes kunna bli ett mycket turbulent år avseende börsutvecklingen med flera stora val.

Samtliga bedömare utgick från att de resultat som blev både i Storbritannien och i USA skulle leda till stor finansiell oro.

Brexit har under 2016 egentligen bara resulterat i att den nedgång av pundet som startat tidigare fortsatt men inte i den omfattning som förväntat.

Utträdet ur EU har ännu inte skett så de verkliga följderna för Storbritannien, som är en av de stora ekonomierna i Europa och en av Sveriges viktigaste exportmarknader, har vi ännu inte sett.

En ny president i USA som vill riva upp handelsavtal, införa importtullar och göra kraftiga satsningar inom den fossilbaserade industrin borde kyla av börser och världskonjunktur. Men inte heller detta har påverkat världsekonomin.

Under hösten har istället förtroendet stigit hos näringsliv och hushåll i såväl Sverige som USA och euroområdet. Det bidrar till att högkonjunkturen i Sverige förstärks och att arbetslösheten på sikt kommer att minska. Fortsatt lågkonjunktur i Europa bidrar däremot till en relativt långsam löneutveckling och att svensk inflation når två procent först 2020.

I bland annat Europa och USA har den ekonomiska tillväxten varit jämförelsevis stark under hösten. Flera förtroendemätningar har, liksom i Sverige, stigit över sina historiska medelvärden. Det talar för att den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas den närmaste tiden.

Trots detta fortsätter den ekomiska återhämtningen i Europa att gå trögt. Trögheten bidrar till att inflationen ligger kvar under inflationsmålet de närmaste åren och att den europeiska centralbankens lågräntepolitik ligger fast. I USA har den amerikanska centralbanken däremot påbörjat en serie höjningar av styrräntan.

24

Den svenska lågräntepolitiken har bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. I Sverige har investeringarna ökat mycket snabbt de senaste åren, bland annat genom ett kraftigt ökat bostadsbyggande. På grund av flyktingtillströmningen har även offentlig konsumtion skjutit i höjden.

Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög.

Näringslivets behov av att nyrekrytera är för närvarande stort, samtidigt som bristen på arbetskraft med rätt kompetens har ökat till nivåer som rådde före finanskrisen.

Arbetsmarknaden kommer alltså fortsätta att förstärkas.

Sammantaget finns stora orosmoment i hur världsekonomin kommer att utvecklas långsiktigt samtidigt som konjunkturuppgången ännu så länge är positiv och börserna har fortsatt stärkas.

Miljöinformation Miljömärkt virke efterfrågas av konsumenter, både i Sverige och i världen. Växjö stift har sedan 2001 sitt skogsbruk miljömärkt enligt PEFCTM -systemet och sedan 2010 enligt FSC®- systemet. Certifieringen innebär att skogen ska skötas och producera råvara på ett miljöriktigt och hållbart sätt.

Stiften arbetar också med en uppföljning av slutavverkningarna med hjälp av Hushållningssällskapet och det så kallade KUSK-systemet. Syftet är att få en opartisk bedömning av hur avverkningarna planläggs och genomförs i relation till certifieringsregler samt skogsvårdslag med tillhörande förordningar.

Växjö stift har flera kyrkoreservat och under året såldes ett kyrkoreservat till naturvårdsverket, Nennesmo. Området ska bli en del i ett större naturreservat som staten bildar så den gamla skogen kommer att bevaras till efterkommande generationer.

I förvaltningen av prästlönetillgångarna bedriver stiftet skogsbruk innefattande åtgärder som omfattas av anmälningsplikt enligt skogsvårdslagen, till exempel anmälan om slutavverkning och dikningsåtgärder.

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Resultaträkning

2016

2015

Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter 2 Nettoomsättning prästlönefastigheter 3, 6 119 434 111 612 Intäkter prästlönefond 4 7 169 51 993 Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 10 866 38 886 Övriga rörelseintäkter 299 145 Förändring av virkeslager 196 -1 009 Summa rörelsens intäkter 137 964 201 627

Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -30 920 -31 500 Kostnader för inhyrd personal 5 -17 290 -17 988 Övriga externa kostnader 6,7 -9 558 -13 960 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar -2 656 -2 664 Övriga rörelsekostnader -247 0 Summa rörelsens kostnader -60 671

Rörelseresultat 2 77 293

Resultat från finansiella investeringar 8 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2 521 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 727

-66 113 135 515

1 096 119

Resultat efter finansiella poster

Bokslutsdispositioner 9 Skatt på årets resultat 10

80 541

136 729

-1 000 -4 571

-2 500 -1 737

ÅRETS RESULTAT

74 970

132 493

Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan. Årets resultat enligt resultaträkningen 74 970 Värdesäkring enligt KO 46:11 -2 600 Omföring av realisationsresultat för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde, enligt KO 46:10 -10 866 Årets disponibla resultat

61 504

132 493 -100 -38 886 93 507

25

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Balansräkning

2016 12 31

2015 12 31

TILLGÅNGAR, belopp i tkr Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter 11 1 296 374 1 274 984 Inventarier 12 61 86 Pågående nyanläggning 13 1 385 436

1 297 820

1 275 506

Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel 14 192 827 201 699 Långfristiga fordringar 15 13 201 12 650

206 028

214 350

Summa anläggningstillgångar 1 503 848 1 489 856

Omsättningstillgångar Varulager 1 637 1 441 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 23 026 10 280 Övriga fordringar 8 161 4 082 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 2 874 2 532

Kortfristiga placeringar 17 Bank 18

34 060

16 894

118 859 21 351

151 099 12 619

Summa omsättningstillgångar 175 907

182 054

SUMMA TILLGÅNGAR 1 679 754 1 671 909

26

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Balansräkning

2016 12 31

2015 12 31

EGET KAPITAL OCH SKULDER, belopp i tkr Not Eget kapital Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital 1 297 759 1 275 420 Prästlönefondskapital 192 827 201 699 Fritt eget kapital Balanserat resultat 70 301 48 480 Årets disponibla resultat 61 504 93 507 Summa eget kapital 1 622 391 1 619 106

Obeskattade reserver 19 23 200 22 409

Avsättningar Avsättning skogsvård

11 026

9 446

6 627 2 128 8 640 5 742

6 768

Summa kortfristiga skulder

23 137

20 948

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

1 679 754

1 671 909

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20

8 445 5 736

27

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Eget kapital Belopp i tkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Prästlöne- Prästlöne- Balanserat Disponibelt

fastighets- fonds- resultat årsresultat Förändring av Eget kapital kapital kapital

Eget kapital 2015-01-01 Belopp vid årets ingång 1 270 651 167 482 81 710 57 381 Omföring av föregående års resultat 57 381 -57 381 Köp / försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 7 408 -7 408 Omföring avskrivning fast egendom -2 639 2 639 Årets resultat 132 493 Avsättning till bundet eget kapital:

omföring av realisationsresultat fastighet 38 886 -38 886 värdesäkring enligt KO 46:11 100 -100 Utdelning utdelning till församling / pastorat -45 305 särskild utjämningsavgift till stiftet / nationell nivå -45 305

Utgående balans 2015-12-31 1 275 420 201 699 48 480 93 507

Ingående balans 2016-01-01 1 275 420 201 699 48 480 93 507

Omföring av föregående års resultat 93 507 -93 507 Köp / försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 24 970 -24 970 Omföring avskrivning fast egendom -2 631 2 631 Årets resultat 74 970 Avsättning till bundet eget kapital:

omföring av realisationsresultat fastighet 10 866 -10 866

värdesäkring enligt KO 46:11 2 600 -2 600 Utdelning

utdelning till församling / pastorat -35 843

särskild utjämningsavgift till stiftet / nationell nivå -35 843 Utgående balans 2016-12-31

28

1 297 759

192 827

70 301

61 504

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Kassaflödesanalys

2016

2015

Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 80 541 136 729 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 2 656 2 664 Ökning av avsättning 1 580 260 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -13 801 -83 584 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 0 0

Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

70 976 -4 571

56 070 -1 737

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 66 406 54 333 förändringar av rörelsekapitalet

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning / minskning av varulager -196 1 009 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar -17 166 27 695 Ökning / minskning av kortfristiga skulder 2 189 -10 101 Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 233 72 936

Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 -27 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 4 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -650 -325 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 100 15 100 Kassaflöde från investeringsverksamheten -550 14 753

Finansieringsverksamheten Upptagna lån 0 0 Amortering av lån 0 0 Kassaföde från finansieringsverksamheten 0 0

Prästlönetillgångar Prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefastigheter -29 325 -13 939 Försäljning av prästlönefastigheter 15 012 45 417 Prästlönefondsmedel Förvärv av värdepapper -148 871 -260 594 Försäljning av värdepapper 160 670 269 304 Minskning av övriga medel 7 1 827 Kassaflöde från prästlönetillgångar -2 506 42 015

Kassaflöde före utdelning 48 176 129 704 Utdelning till församlingar / pastorat och stift / nationell nivå -71 686 -90 610

Årets kassaflöde -23 509 39 093 Likvida medel vid årets början 163 719 124 625 Likvida medel vid årets slut 21 140 210

163 719

29

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Tilläggsupplysningar Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Prästlönetillgångarnas årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.

Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och som är för egen räkning.

Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter.

Virkesintäkter redovisas enligt följande: Leveransvirke, avverkningsuppdrag och leveransrotköp: i den period virket inmätts. Rotposter: vid kontraktstillfället. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning. Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

Bidrag och offentliga bidrag Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag och offentliga bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

Leasing All leasing, både när prästlönetillgångarna är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing, det vill säga leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som kostnad/intäkt linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Inkomstskatt Prästlönetillgångarna beskattas från och med inkomståret 2014 som en inskränkt skattskyldig stiftelse. Endast inkomst av näringsverksamhet och innehav av fastighet beskattas.

Kapitalvinster och andra inkomster som inte kommer från näringsverksamheten är alltid skattefria förutsatt att villkoren för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar Materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde).

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

30

Bidrag och offentliga bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde.

I samband med övergången till K3 delades vissa av prästlönetillgångarnas materiella anläggningstillgångar upp i komponenter. När en komponent i en anläggingstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponentens bokförda värde och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av prästlönefastighet redovisas på separat rad under rörelsens intäkter. Som avyttring av prästlönefastighet räknas även allframtidsupplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller annat intrång där erhållen ersättning avser att täcka en på fastigheten bestående värdenedgång. Övriga realisationsvinster respektive realisationsförluster avseende anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Följande avskrivningstider tillämpas: Markanläggning

10-20 år

Byggnader

20-40 år

Inventarier, installationer och verktyg

5-15 år

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när prästlönetillgångarna blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt

Årsredovisning 2016

ut eller överförts och prästlönetillgångarna har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Prästlönefondsmedel Övriga långfristiga värdepappersinnehav Innehaven innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten i enlighet med lägsta värdet princip till det lägsta av anskaffningsvärde eller marknadsvärde på balansdagen. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde.

Prästlönefondsplaceringar Prästlönefondsmedel utgör en separat förvaltad tillgångsmassa, motsvarande förvaltningens bundna prästlönefondskapital, där insättningar i och uttag ur värdepappersportföljen sker i samband med köp och försäljning av prästlönefastigheter. Samtliga tillgångar och eventuella fondlikvidskulder som är relaterade till portföljen redovisas på raden Prästlönefondsmedel i balansräkningen. Prästlönefondsmedlen förvaltas långsiktigt och redovisas som anläggningstillgång.

Förvaltningen av prästlönefondsmedel utgör en kärnverksamhet i förvaltarens uppdrag och redovisas som egen rörelsegren. Avkastningen från prästlönefondsmedlen redovisas på separat rad under verksamhetens intäkter.

För de noterade värdepapper som ingår i prästlönefondsmedlen sker en kollektiv värdering. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen.

Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader.

Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunken det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar uppdelade på löpande verksamhet, investeringsverksamhet, finansieringsverksamhet samt förvaltade prästlönetillgångar. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras rörelsemedel bestående av kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats.

Eget kapital och lämnad utdelning Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av Prästlönefastighetskapital och Prästlönefondskapital. Vid försäljning av prästlönefastighet tillförs prästlönefondskapitalet ett belopp motsvarande erhållen köpeskilling. Detta uppnås genom omföringar inom eget kapital, enligt not Eget kapital. Prästlönefondskapitalet värdesäkras årligen, genom en kapitalisering som tas av avkastningen, för att trygga att kapitalet inte urholkas på grund av inflation. Vid köp av prästlönefastighet förs ett belopp motsvarande köpeskillingen om från prästlönefondskapital till prästlönefastighetskapital.

Fritt eget kapital utgörs av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital samt lämnad utdelning.

Utdelning Av stiftsfullmäktige beslutad utdelning redovisas direkt mot fritt eget kapital.

Uppskattningar och bedömningar Vid upprättandet av årsredovisningen krävs att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessa kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Dessutom görs bedömningar vid tillämpningen av aktuella redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll vid: Värdering av kundfordringar Värdering av osäkra kundfordringar sker individuellt baserat på bedömd betalningsförmåga.

Bedömd nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar De antaganden som gjorts avseende ekonomisk livslängd per anläggningstyp framgår under avsnitt ”Materiella anläggningstillgångar”. Bedömningen sker med utgångspunkt från den erfarenhet egendomsnämnden har av liknande tillgångar och den tänkta användningen i verksamheten.

31

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Not 2 Information om oberoende rörelsegrenar

Not 6 Operationella leasingavtal

Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande Skog Jord Fond Realisationsresultat vid avyttring av fastigheter

Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande Skog - varav realisationsresultat vid avyttring anläggningstillgång Jord - varav realisationsresultat vid avyttring anläggningstillgång Fond - varav realisationsresultat vid avyttring anläggningstillgång Summa rörelseresultat

2016 2015 Framtida minimileasavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år — 45 Förfaller tillbetalning senare än ett men inom fem år — — Förfaller tillbetalning senare än fem år — —

2016 109 385 10 544 7 169

2015 100 209 10 539 51 993

10 866 137 964

38 886 201 627

2016 65 860

2015 75 086

(8 684) 4 759

(32 929) 8 932

(2 182) 6 674

(5 957) 51 497

(2 934) 77 293

(44 754) 135 515

Not 3 Nettoomsättning

Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 131 296

Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda inventarier och lokaler. Storleken på framtida leasingavgifter redovisas till nominellt belopp. Bilar leasas på tre år med möjlighet till utköp.

2016 2015 Framtida minimileasavgifter som kommer att erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 9 213 8 325 Förfaller tillbetalning senare än ett men inom fem år 17 076 12 608 Förfaller tillbetalning senare än fem år 430 419

Nettoomsättning prästlönefastigheter 2016 2015 Intäkter skog Rotposter 39 698 33 462 Under perioden erhållna leasingavgifter 15 433 15 170 Leveransvirke 61 037 60 823 Jaktupplåtelser 3 843 3 847 De huvudsakliga leasingavgifterna avser jordbruksarrende och upplåtelse Försäkringsersättning 3 079 1 823 av jakträtt. Övriga intäkter 1 373 1 189

109 030 101 144 Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Intäkter jord Jordbruksarrenden 9 322 9 374

2016 2015 Övriga intäkter 1 082 1 094 Kvalificerade revisorer

10 404 10 468 PwC Nettoomsättning 119 434 111 612 Revisionsuppdrag 113 111

Not 4 Intäkter prästlönefond

Utdelningar Realisationsresultat vid försäljningar

Not 5 Inhyrd personal

2016 2015 4 234 7 240 2 934 44 754 7 169 51 993

ersonal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsP insats motsvarande 27,4 heltidstjänster (26,0 heltidstjänster).

ed revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som enligt lag ankommer M på prästlönetillgångarnas revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter.

Not 8 Resultat från finansiella investeringar

2016 2015 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Utdelning 2 521 1 156 Realisationsresultat vid försäljningar -60

2 521 1 096 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Räntor 727 119

Not 9 Bokslutsdispositioner

Förändring av periodiseringsfond

32

2016 2015 -1 000 -2 500

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Not 10 Skatt på årets resultat

2016 2015 Aktuell skatt -4 571 -1 737 Redovisat resultat, i skattepliktig verksamhet, före skatt 60 858 44 383 Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) -13 389 -9 764 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter -16 -6 Skatteeffekt av skogsavdrag 8 393 7 678 Skatteeffekt av substansminskningsavdrag 84 124 Skatteeffekt av skattemässiga avskrivningar 221 260 Skatteeffekt av ej bokförda avdragsgilla kostnader 159 0 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat i skattepliktig verksamhet 0 0 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond -23 -28

-4 571 -1 737

Not 11 Prästlönefastigheter

Forts Not 11: Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknad marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

Prästlönetillgångarnas rättsliga status, förvaltning och bokföringsskyldighet regleras i lag. Prästlönefastigheterna bedöms utifrån den särskilda lagregleringen inte utgöra förvaltningsfastigheter i enlighet med allmänt råd i K3.

Not 12 Inventarier

2016 2015 Ingående anskaffningsvärde 2 231 2 479 Inköp 27 Försäljningar och utrangeringar -129 -275 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 101 2 231

Ingående avskrivningar 2 145 2 394 Försäljningar och utrangeringar -129 -275 Årets avskrivningar 25 25 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 040 2 145

2016 2015 Ingående anskaffningsvärde 1 295 058 1 288 434 Utgående bokfört värde 61 86 Inköp och investeringar under året 28 166 13 867 Försäljningar -4 705 -7 243 Not 13 Pågående nyanläggning avseende materiella Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 318 519 1 295 058 anläggningstillgångar

2016 2015 Ingående avskrivningar 20 073 18 147 Ingående balans 436 364 Försäljningar -560 -712 Utgifter under året 5 181 1 542 Årets avskrivningar 2 631 2 639 Under året färdigställda tillgångar -4 232 -1 470 Utgående ackumulerade Utgående balans 1 385 436 avskrivningar 22 145 20 073

Pågående nyanläggning avser nytt lösdriftsstall på Mörbylånga Vickleby Utgående bokfört värde 1 296 374 1 274 984 1:1, system täckdikning på Jönköping Visingsö Prästgård 1:1 och skogs bilväg på Gnosjö Åsenhöga Prästgård 1:1. Färdigställt under året är bland Taxeringsvärden annat nytt bostadshus på Växjö Hemmesjö 6:1 och systemtäckdikning på Mark 2 725 000 2 714 000 Alvesta Skatelöv Prästgård 1:1.

Byggnader 70 000 69 000

2 795 000 2 783 000

Not 14 Prästlönefondsmedel

Marknadsvärde Anskaffningsvärde B okfört värde bokslutsdag

2016 2015 2016 2015 2016 2015 Noterade aktiefonder 140 211 34 000 140 211 34 000 145 337 31 648 Noterad räntefond 52 365 167 441 52 365 167 441 52 067 172 917 Onoterade värdepappersinnehav 250 250 250 250 Övriga placeringar 1 8 1 8 Summa prästlönefondsplaceringar 192 827 201 699 192 827 201 699

Förändring prästlönefondsmedel 2016 2015 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 201 699 167 482 Investeringar under året 20 243 48 156 Försäljningar / avyttringar -29 115 -13 939 Utgående bokfört värde 192 827 201 699

33

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Not 15 Långfristiga fordringar

Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2016 2015 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 15 650 15 425 Tillkommande fordringar 650 325 Amorteringar, avgående fordringar -100 Omklassificering -100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 16 201 15 650

Förutbetalda arrendeintäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ingående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde

-3 000

-3 000

13 201

12 650

Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Leveransvirke Försäkringspremier Upplupna ränteintäkter Övriga poster

2016 2015 1 984 2 119 273 220 551 65 193

2 874

2 532

Not 17 Värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört värde

2016 2015 2016 2015 Kortfristiga placeringar Noterade räntebärande värdepapper 28 859 14 451 28 859 14 451 Övriga kortfristiga placeringar 90 000 136 648 90 000 136 648 Summa värdepappersinnehav 118 859 151 099 118 859 151 099

Not 18 Bank v behållningen på bank utgör 18 168 tkr (12 619 tkr) behållning på A det så kallade k yrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella n ivå. De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.

Not 19 Obeskattade reserver

2016 2015 Periodiseringsfond 23 200 22 200 Ersättningsfond byggnader 209

23 200 22 409

34

2016 2015 4 983 4 854 760 5 742

882 5 736

Not 21 Likvida medel

Specifikation av likvida medel vid årets slut Bank Kortfristiga placeringar

2016 2015

21 351 118 859 140 210

12 619 151 099 163 719

Årsredovisning 2016

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

Revisionsberättelse

35

Prästlönetillgångar i Växjö stift, organisationsnummer 829502–4189

36

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

37

Verksamhetsberättelse 2016

Utdelning av vinstmedel Belopp i kr Utdelning av vinstmedel 2016 till församlingar / pastorat och särskild utjämningsavgift till Växjö stift / nationell nivå. Utdelningen till församlingar och pastorat uppgår till 225 kronor per andel.

Församling / pastorat Andelar

Växjö 19 295 Tingsryd 5 340 Lessebo - Hovmantorp 1 364 Uppvidinge 7 429 Göteryd 3 306 Traryd - Hinneryd 2 607 Markaryd 465 Berga 1 961 Ryssby 2 444 Södra Ljunga 2 231 Ljungby 4 110 Skatelöv 389 Virestad - Härlunda 1 952 Moheda 1 621 Alvesta 2 557 Vislanda - Blädinge 1 221 Stenbrohult 936 Jönköping 1 460 Rogberga - Öggestorp 1 024 Bankeryd 402 Norrahammar 708 Barnarp - Ödestugu 1 982 Gränna - Visingsö 846 Skärstad - Ölmstad 922 Lekeryd 1 508 Huskvarna 450 Forshedabygden 1 691 Gislaved 6 258 Kävsjö 2 827 Gnosjö 327 Bredaryd 1 166 Hyltebruk 3 927 Rydaholm 1 067 Voxtorp 1 122

38

Utdelning 4 341 375 1 201 500 306 900 1 671 525 743 850 586 575 104 625 441 225 549 900 501 975 924 750 87 525 439 200 364 725 575 325 274 725 210 600 328 500 230 400 90 450 159 300 445 950 190 350 207 450 339 300 101 250 380 475 1 408 050 636 075 73 575 262 350 883 575 240 075 252 450

Församling / pastorat Andelar Utdelning

Värnamo 3 146 707 850 Skillingaryd 3 121 702 225 Byarum 1 348 303 300 Alseda 3 453 776 925 Vetlanda 2 679 602 775 Lannaskede 3 010 677 250 Bäckseda - Korsberga 3 317 746 325 Sävsjö 4 555 1 024 875 Nässjö 4 288 964 800 Kalmar 89 20 025 Dörby - Hossmo 507 114 075 Ryssby - Åby 1 325 298 125 Förlösa - Kläckeberga 369 83 025 Södermöre 3 087 694 575 Södra Öland 2 928 658 800 Norra Öland 2 863 644 175 Ålem 562 126 450 Mönsterås - Fliseryd 712 160 200 Döderhult 1 972 443 700 Högsby 2 125 478 125 Torsås 678 152 550 Emmaboda 3 965 892 125 Nybro 6 357 1 430 325

Församling / pastorat 143 371 32 258 475

Särskild utjämningsavgift 32 258 475

Totalt utbetalas 64 516 950

Prästlönetillgångar

Verksamhetsberättelse 2016

Egendomsnämnden och egendomsförvaltningen Egendomsnämndens ledamöter valda för perioden 2014-2017 ORDINARIE ERSÄTTARE Ulf Carlsson, ordf 0470-930 30, 070-347 97 72 Per Ragnarsson 073-388 13 03 Kenneth Åberg, 1:e vice 0393-313 23, 072-060 60 92 Lars-Ivan Petersson 0383-132 41,

070-582 20 30 Bengt Arvidsson, 2:e vice 0470-465 00, 070-630 39 12 Bengt-Eric Ericsson 0476-156 10,

070-772 28 08 Evy Annér 0481-135 55, 070-582 13 35 Göte Svensson 0471-201 62,

070-573 72 73 Nils Grönqvist 0481-321 03, 070-512 56 41 Carl-Johan Sigvardsson 0485-451 28,

070-678 94 09 Thomas Linder 0480-47 32 88 bost, Tore Karlsson 036-657 24,

0480-45 03 63 arb 070-625 04 57 Katarina Åkesson 0345-172 25, 070-859 71 35 Magnus Hedin 070-130 36 01

Revisorer valda för mandatperioden 2014-2017 Peter Bengtsson, ordf Växjö Nils-Erik Davelid, Skärstad, avliden Astor Karlsson, Nybro Per Hansson, Jönköping, ersätter fr o m 151125 Göran Kannerby, Växjö

Registrerat revisionsbolag valt för 2015-2018 Förvaltnings- och revisionsgranskning utförs av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB under ledning av auktoriserad revisor.

Personal som arbetar med förvaltningsfrågor Klas Gustavsson, enhetschef egendomsenheten Mattias Magnusson, specialist inom skog och miljö Per-Wilhelm Siwertsson, specialist inom mark- och fastighetsförvaltning Anette Lindahl, ekonom Ann-Cristin Strand, stiftsjurist Agneta Wirstedt, registrator Ola Karlsson, jordbruksförvaltare Konrad Rosander, skogvaktare DISTRIKT STIFTSSKOGVAKTARE Växjö Sten Strömberg Nybro Björn Engdahl Ljungby Göran Hedlund Sävsjö Jonas Carlsson

0470-77 38 09

klas.gustavsson@svenskakyrkan.se

0470-77 38 72

mattias.magnusson@svenskakyrkan.se

0470-77 38 76 0470-77 38 74 0470-77 38 45 0470-77 38 70 0470-77 38 75 0470-77 38 78

p-w.siwertsson@svenskakyrkan.se anette.lindahl@svenskakyrkan.se ann-cristin.strand@svenskakyrkan.se agneta.wirstedt@svenskakyrkan.se ola.karlsson@svenskakyrkan.se konrad.rosander@svenskakyrkan.se

0470-77 37 72 0470-77 37 77 0470-77 37 83 0470-77 37 85

sten.stromberg@svenskakyrkan.se bjorn.engdahl@svenskakyrkan.se goran.hedlund@svenskakyrkan.se jonas.c.carlsson@svenskakyrkan.se

Ordförklaringar Blädning Gallringsåtgärd där ett bestånd av träd i olika ålder är målet.

Bonitet Ett bestånds virkesproducerande förmåga.

Bundet eget kapital Prästlönefastighet eller kapital i prästlönefonden som tillskjutits av pastoraten 1995. Likvider från försäljningar av fastigheter, ersättningar från täkter samt årlig kompensation för inflationen. Det bundna kapitalet kan inte delas ut.

Fakultativ Frivillig, valfri Fritt eget kapital Årets resultat och balanserat resultat. Det fria kapitalet kan delas ut.

FSC® Forest Stewardship Council. System för miljömärkning av skogsbruk.

Föryngringsavverkning/ Slutavverkning Avverkning av äldre skog som följs av plantering eller självsådd från fröträd.

Gallring Beståndsvårdande utglesning av träd där gagnvirke tillvaratas.

Grot Sortiment som består av grenar och toppar som tas ut efter slutavverkning.

Gårdsarrende Jordbruksarrende med bostad. ha Hektar, 100 x 100 m Impediment Mark som producerar mindre än 1 m3sk/ha och år.

KUSK Kvalitetsuppföljning slutavverkning Svenska kyrkan.

Kyrkoreservat Mark som kyrkan frivilligt avsatt till naturvårdsändamål. m3fub Kubikmeter fast mått under bark. Anger verklig virkesvolym under bark utom grenar och topp samt övrigt spill. m3s Kubikmeter stjälpt mått, används vid mätning av flis och utgör volymen i flishögen inräknat luften. m3sk Skogskubikmeter, trädets volym inklusive topp och bark ovan stubbskär. mnkr Miljoner kronor Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa.

Naturreservat Mark avsatt av staten till naturvårdsändamål, markägaren har vanligen fått ekonomisk ersättning.

PEFC™ Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. System för miljömärkning av skogsbruk.

Produktiv skogsmark Skogsmark som producerar minst 1 m3sk per ha och år.

Sidoarrende Jordbruksarrende utan bostad.

Skogsvård Åtgärder för återbeskogning och skötsel av ungskogar.

Skogsvårdsskuld/Återbeskogningsskuld Kostnader för ej utförda åtgärder, för föryngring och återbeskogning efter avslutad slutavverkning, som krävs enligt skogsvårdslagen.

Timmer Virkessortiment avsett att sågas till plank och brädor.

39

Sävsjö distrikt Ljungby distrikt

Växjö distrikt

Karta över Växjö stift med distriktsindelning

www.svenskakyrkan.se/växjöstift