Universitetsläraren 6, 2025

Articles in English on pages 48–53

BIT FÖR BIT

Donald Trump monterar ned akademin i USA – det skakar om svensk forskning

REPORTAGET Otrygga villkor för industridoktorander

MÖTET Forskar om ultrarikas klimatavtryck

Innehåll

Nummer 6, 2025

Som lärare tänker man på inlämnade texter på ett annat sätt än vad man gjorde tidigare.”

Karin Axelsson, prorektor vid Linköpings universitet, om intåget av generativ AI i högre utbildning. 6

REPORTAGET.

Industridoktoranden Mateusz Sosnowski har fått slåss för sin forskningstid. Han är inte ensam. Många upplever att arbets givare varken förstår eller uppskattar den forskning de ägnar sig åt. Vissa industridoktorander tvingas sluta, andra går in i väggen.

Nyheter

6 AI-fusket mer än fördubblat.

8 Olovlig frånvaro vanlig avskedsorsak.

10 Japanska universitet kringgår lag om fast anställning.

11 Förlikning i tvist om löneskuld.

12 Bekymrad minister attackerar AI-fusk och distansstudier.

På jobbet

22 Så skyddar du din forskning mot spioneri.

Mötet

26 Jayeon Lee forskar om de extremt rika personers klimatavtryck som är betydligt större än medelsvenskens.

Fokus

32 Attacker mot akademin når utanför USA.

Disputerad

40 Tjejers humor är en ständig förhandling om gränser och tillhörighet. Det visar Martina Wikstens avhandling.

Debatt

44 ”Universitetslärare är inte lärare.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Måste vi byta namn nu?

Donald Trump har attackerat akademin i USA sedan dag ett i sin andra mandatperiod som president. En rad nedskärningar har redan gjorts, fler har lagts fram på förslag och var det kommer sluta vet ingen riktigt. Förmodligen inte presidenten själv heller. Under tiden funderar svenska forskare som är verksamma i USA på vad nedmonteringen av akademin innebär för dem personligen, för svensk forskning och för svenska universitet och högskolor. Och vad händer den dagen Donald Trump inte längre är president? Läs om det på sidan 32.

”Och vad händer den dagen Donald Trump inte längre är president?”

PÅ HEMMAPLAN HAR 770 fall av fusk med AI-verktyg lett till att studenter blivit avstängda från sina studier sedan början av 2023. Dessutom har 75 varningar delats ut. Att de flesta lärosäten nu har förändrat sina examinationsformer i någon utsträckning är därför ingen direkt skräll. Men AI:s framfart har också lett till att många universitet och högskolor satt upp riktlinjer för hur AI kan användas på ett tillåtet sätt, som ett nyttigt verktyg. Vår granskning hittar du på sidan 6.

DET VAR LITE mer än tre år sedan som Universitetsläraren senast fick ja på en intervjuförfrågan ställd till en högskole- och forskningsminister, som då var Mats Persson (L). Sedan dess har också Johan Pehrson (L) hunnit ha nämnda statsrådspost. På sidan 12 fi nns nu en längre intervju med nuvarande ministern Lotta Edholm (L).

I EN DEBATTARTIKEL på sidan 44 skriver Ewa-Charlotte Faarinen vid Luleå tekniska universitet att universitetslärare egentligen inte är lärare och att en ny titel borde införas. Därför undrar jag såklart om Universitetsläraren behöver byta namn. Vad tror ni om det?

UTGES AV:

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR:

Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se

REDAKTÖR OCH

ANSVARIG UTGIVARE:

Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

REPORTER: Martin Röshammar, redaktionen@universitetslararen.se

ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se

ANNONSER: Hans Simons hans.simons@annonssaljarna.se tel 070-928 58 41

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2025. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 22 500 ex (juni 2024). Linus Hellerstedt, redaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

Bilden Kongress om akademisk frihet

Facket tog beslut om akademisk frihet

När den fackliga sammanslutningen Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, höll kongress i november röstade man igenom en motion om att organisationen ska verka för ett stärkt grundlagsskydd av den akademiska friheten. Motionen hade lämnats in av SULF, som är ett av Sacos 21 medlemsförbund, och sedan skrivits under av en rad andra fackförbund. Enligt motionen behövs ett utökat grundlagsskydd för den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi, i likhet med det skydd som redan finns när det gäller forskningens frihet.

På kongressen valdes också en ny ordförande för Saco, nämligen Sveriges läkarförbunds tidigare ordförande Sofia Rydgren Stale. SULF:s förbundsordförande

Sanna Wolk valdes i sin tur in på hennes tidigare plats som ledamot i Sacos styrelse.

Linus Hellerstedt

Studenternas AI-fusk mer än fördubblat

Sedan 2023 har 770 fall av fusk med hjälp av AI-verktyg lett till avstängning vid landets lärosäten, 467 av dem har skett i år. Dessutom har 75 varningar delats ut till studenter. De flesta universitet och högskolor har nu förändrat sina examinationsformer i någon utsträckning, visar Universitetslärarens granskning.

Generativa AI-verktyg som Chat GPT blev tillgängliga för en bred allmänhet hösten 2022. I februari året efter erkände en student vid Uppsala universitet att Chat GPT fått hjälpa till att lösa inlämningsuppgifter. Det var det första svenska fallet där en student varnades för att ha fuskat med hjälp av AI, vilket Universitetsläraren skrivit om. Sedan dess har 770 fall av AI-fusk lett till avstängning, visar Universitetslärarens genomgång av 35 universitet och högskolor.

Hittills i år har studenter stängts av för fusk relaterat till någon form av otillåten användning av AI-verktyg i 467 fall, förra året var det 207. Dessutom har 75 varningar delats ut sedan början av 2023.

VID STOCKHOLMS UNIVERSITET har studenter stängts av i 77 fall, vilket är flest av samtliga lärosäten. Dessutom har man delat ut 24 varningar de tre senaste åren.

– Vi är Sveriges största lärosäte för utbild-

ning på grundnivå och avancerad nivå, så ur den aspekten är det ju förväntat att vi ska ligga i topp. Sedan har vi haft ett ganska aktivt arbete för att få en hög medvetandegrad bland våra lärare om risken för fusk med AI. Det är möjligt att det också har påverkat, säger Clas Hättestrand, ordförande i disciplinnämnden vid Stockholms universitet. Han beskriver hur personalen informeras aktivt kring AI-användning. Man har också tagit fram handledningar, kurser och workshops.

– Jag upplever att det finns ett stort intresse för de här frågorna och en vilja att diskutera. Det gäller både de positiva aspekterna av AI, som till exempel vår högskoleskolepedagogiska enhet jobbar med, men naturligtvis också hur vi kan arbeta med examinationsformer, säger Clas Hättestrand.

VID LINKÖPINGS UNIVERSITET har man haft 63 fall där studenter stängts av på grund av otillåten användning av AI-verktyg de tre senaste åren, 47 under 2025. Dessutom har 12 varningar delats ut. Att avstängningarna

Fall där studenter stängts av för otillåten användning av AI-verktyg har ökat stadigt sedan början av 2023. I år har studenter stängts av i 467 fall.

ökat med tiden beror delvis på att fler och fler studenter använder AI på otillåtna sätt, tror Karin Axelsson, prorektor vid Linköpings universitet.

– Jag tror också att lärarna har blivit bättre på att skriva fram vad som är tillåtet och inte tillåtet, säger hon.

Intåget av generativ AI i högre utbildning – tror Karin Axelsson – har också gjort universitetslärare mer uppmärksamma på fusk och möjligen mer benägna att anmäla.

– Som lärare tänker man på inlämnade texter på ett annat sätt än vad man gjorde tidigare.

Hon är inte överraskad över att kurvan för avstängda studenter pekar uppåt.

– Vi gör ganska mycket just nu på LIU som borde innebära att den (kurvan reds anm.) så småningom inte bara planar ut utan också sänks, det borde vara en puckel nu. Vi har precis ett rektorsbeslut på en handlingsplan för att AI-säkra all utbildning, säger Karin Axelsson.

mycket, eller kanske ännu mer, på hur vi kan behöva förändra kursinnehåll så att vi förbereder studenterna inför ett kommande arbetsliv där man kan förvänta sig att generativ AI ska användas, säger hon.

UNIVERSITETSLÄRAREN HAR OCKSÅ frågat lärosätena om deras examinationsformer har förändrats till följd av AI, och i så fall hur. Av de 32 universitet och högskolor som svarat på de frågorna uppger 27 att sätten att examinera på har förändrats i någon mån. Vid ytterligare några pågår diskussioner om examinationsformer.

”Som lärare tänker man på inlämnade texter på ett annat sätt än vad man gjorde tidigare.”

ENLIGT HANDLINGSPLANEN SKA examinationsformer vid samtliga kurser och program genomlysas. Man avsätter också 4 miljoner kronor per år de kommande två åren till så kallade AI-ambassadörer på institutionerna.

Karin Axelsson betonar att det inte enbart är en handlingsplan för att stävja fusk. – Vi ska inventera alla kursers examinationsformer så att man inte kör på i gamla spår med till exempel en hemtenta som har sett likadan ut i många år. Men vi tittar lika

LÄROSÄTENA MED FLEST

AI-RELATERADE AVSTÄNGNINGAR

Beckmans designhögskola, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan och Stockholms konstnärliga högskola är de enda lärosäten som inte redovisar några fall av AI-relaterat fusk.

Att just de konstnärliga lärosätena inte har avslöjat några AI-fuskare kan ha olika orsaker, menar Maria Hedman Hvitfeldt, prefekt vid Stockholms konstnärliga högskola.

– Vi får snarare jobba med att studenterna ska ta till sig kunskap om AI och använda det på ett sätt som gynnar konsten, alltså utvecklingen av ett konstnärskap, säger hon.

ICKE KONSTNÄRLIGA LÄROSÄTEN kan dock förmodligen lära av de konstnärligas sätt att examinera, tror Clas Hättestrand vid Stockholms universitet.

– Det kan vi absolut göra, det är jag övertygad om. Vi har ju ett ganska aktivt arbete inom SUHF kring de här frågorna med en del

Stockholms universitet har stängt av flest för otillåten användning av AI-verktyg de senaste tre åren. Vid 5 av 34 granskade universitet och högskolor har inga studenter alls stängts av, samtliga är konstnärliga lärosäten.

Lärosäte Totalt 2023 2024 2025

Stockholms universitet 77 8 18 51

Linköpings universitet 63 2 14 47

Mittuniversitetet 62 2 21 39

Uppsala universitet 58 13 14 31

Malmö universitet 57 4 10 43

Källa: Respektive lärosäte

LÄS MER: En lista med samtliga lärosätens avstängningar finns på universitetslararen.se.

... varningar på tre år har delats ut vid de 34 granskade lärosätena. Enligt högskoleförordningen kan en student som använt otillåtna hjälpmedel eller försökt vilseleda vid prov stängas av i högst sex månader, beslutet tas i disciplinnämnd. Rektor kan annars dela ut varning. Det innebär att studenten får delta i examinationer och utbildning, men får en tillsägelse. En varning kan överklagas till disciplinnämnden.

lärande emellan lärosätena och vi har konferenser och workshops även på den nivån.

Maria Hedman Hvitfeldt påpekar att det är svårt att jämföra de olika typerna av lärosäten med varandra i avseendet examinationer.

– Juristprogrammet jobbar mycket med case. Det är ju motsvarande det som vi gör skulle jag säga. Men sedan måste man kunna lagboken också. Vi har inte riktigt något som motsvarar det.

Möjligen kan de praktiska examinationsmomenten inspirera, tror hon.

– Vi har väldigt nära kontakt med studenterna och det kanske man inte kan ha på samma sätt på ett annat lärosäte. Då skulle praktiska prov, om det inte är så att man redan har det, vara ett alternativ. Där ser man tydligt vad studenten kan och inte kan, säger Maria Hedman Hvitfeldt. ○ Linus Hellerstedt

770 fall av avstängning efter otillåten AI-användning

Sedan början av 2023 har studenter ertappats med att ha använt AI-verktyg på ett otillåtet sätt och stängts av från utbildning i 770 fall. Över hälften av fallen har inträffat under det senaste året. 0

Källa: Respektive lärosäte

Tio lärosäten har avskedat en eller flera anställda under åren 2022 till 2024, visar Universitetslärarens genomgång.

Olovlig frånvaro

vanlig avskedsorsak

De senaste tre åren har 15 personer avskedats från svenska lärosäten.

Flest avsked har Stockholms universitet, tre stycken.

Anna Jutterdal är personalchef vid Stockholms universitet. Hon förklarar att avskedande kan bli aktuellt om en medarbetare grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren.

– Det skulle kunna handla om att en medarbetare gjort något som betraktas som brottsligt mot arbetsgivaren eller att en medarbetare uppenbart inte fullföljer sina åtaganden enligt skyldigheterna i anställningen, skriver hon i ett mejl.

I de tre fallen i Stockholm, som alla hände under 2024, har det rört sig om omfattande olovlig frånvaro, att på oli-

ka sätt ha vilselett arbetsgivaren och trolöshet mot huvudman.

Beslut om avskedande fattas av lärosätenas personalansvarsnämnd, Pan.

– Det finns således inga särskilda mönster eller omständigheter som ledde till att tre medarbetare avskedades under 2024. Händelserna som föranledde åtgärden har skett oberoende av varandra, poängterar Anna Jutterdal som lägger till att inga avsked har skett under 2025.

DE LÄROSÄTEN SOM har avskedat två medarbetare under den aktuella perioden är Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Malmö universitet och Lunds universitet. Vid det sistnämnda lärosätet är Anna Leo arbetsrättsspecialist. Hon konstaterar att man i år, som egentligen inte ingår i undersökningen, har haft ett avskedsärende som har överlämnats till Pan men där medarbetaren valde att

säga upp sig själv. Samma sak skedde under sensommaren 2022 då en medarbetare sade upp sig.

Utöver det har Lunds universitet avskedat två personer under den undersökta perioden, en 2023 och en 2024.

– De båda ärendena gällde olovlig frånvaro där medarbetarna inte ville komma till arbetsplatsen i Lund utan befann sig i utlandet. I det ena ärendet fanns initialt en kontakt sedan medarbetaren lämnat Sverige men sedan gick det inte längre att nå personen i fråga. I det andra ärendet upprätthölls kontakten men medarbetaren vägrade komma tillbaka till arbetsplatsen, enligt Anna Leo.

TILL SLUT BLEV det en ganska enkel hantering, förklarar hon, eftersom olovlig frånvaro är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. De två fallen rör helt olika yrkeskategorier och de har olika förutsättningar. Det de har gemensamt är den olovliga frånvaron och att de befinner sig i utlandet.

Ageranden som kan leda till avsked är till exempel våld, grov stöld eller grov trolöshet mot huvudman, ärenden där det inte finns någon väg tillbaka, som hon uttrycker det. – Men ofta handlar det om upprepad mis sskötsamhet. I slutändan är det Pan som beslutar om ett ärende leder till avsked eller inte, säger Anna Leo. ○

Martin Röshammar

HÄR ÄR LÄROSÄTENA SOM HAR AVSKEDAT ANSTÄLLDA

Universitetslärarens enkät visar att tio av de svenska lärosätena avskedade en eller flera anställda under åren 2022 till 2024. Stockholms universitet avskedade tre personer under den aktuella perioden.

Anna Jutterdal

Anna Leo

Göteborgs universitet

Omorganisation vid

Göteborgs universitet

• Vid Göteborgs universitet pågår en process för att placera ut de nationella enheterna på olika fakulteter. Syftet är att få en mer ändamålsenlig organisation, enligt ledningen. Dialoger kommer att pågå under hösten och sannolikt nästa år, säger Tomas Berglund, föreståndare för den nationella enheten Wexsus.

– Det finns en rimlighet i beslutet. Det behövs säkert en annan organisationsform eller format för de nationella enheterna.

Enligt prorektor Carina Mallard är syftet inte att påverka identitet eller det uppdrag som enheterna har.

”Tidsplanen för hela processen är inte klar än, utan ingår att titta på här i inledningsfasen. Men vi ser att den kan se olika ut beroende på enhet”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.

Martin Röshammar

Mer pengar till arbete mot antisemitism

• Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet har fått fem miljoner kronor per år i tre år för att stödja statliga lärosäten i deras arbete mot antisemitism.

– I det här första skedet ska vi inte utbilda eller berätta om vad antisemitism är utan snarare utreda. När är den ett problem? Hur blir den ett problem? Var är den problem? Och hur gör man då? säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, till Universitetsläraren. Sedan tidigare har Segerstedtinstitutet haft i uppdrag att sprida arbetsmetoder mot antisemitism riktat till lärare och rektorer i skolan. Per-Olof Eliasson

Christer Mattsson

Chalmers nya struktur skapar oro

Vid årsskiftet delar Chalmers upp forskande och undervisande personal i olika spår. Syftet är att höja nivån på forskningen, enligt ledningen. Men omställningen skapar oro.

Chalmers inför en ny tjänstestruktur från 1 januari. Det ena spåret är forskande universitetslektor med möjlighet att bli befordrad till professor, det andra är fakultetslärare som i huvudsak undervisar och som inte kan befordras till professor.

MARIA ELMQUIST, PROREKTOR med ansvar för ledarskap och jämlikhet, säger att detta är en del i lärosätets strategi att bli ledande i Europa. – Vi är redan väldigt duktiga på utbildning och vi är väldigt duktiga på nyttiggörande och samverkan med omgivande samhälle. Men vad gäller forskning skulle vi kunna höja oss.

lärarspår för de som primärt jobbar med undervisning och pedagogisk utveckling. Fakultetslärare kommer ha 20 procent kompetensutvecklingstid utan möjlighet att söka externa forskningsmedel.

OMORGANISATIONEN HAR SKAPAT oro i organisationen. En lektor som väntar på besked om inplacering i tjänsteordningen säger: – Om jag skulle omplaceras till fakultetslärare skulle det vara förödande för min forskning och min karriär. På kort sikt finns det en risk att de forskningsprojekt som jag medverkar i inte kommer att kunna genomföras.

Hen lägger till:

– Vidare kommer jag aldrig att kunna söka nya anslag för att utöka min forskningstid, vilket i praktiken också gör det svårt att kunna handleda doktorander, och jag kommer aldrig att kunna bli befordrad till professor. Facket har varit involverat i processen, säger Peter Hellqvist, ordförande i Saco-S vid Chalmers.

”Om jag skulle omplaceras till fakultetslärare skulle det vara förödande för min forskning och min karriär.”

– Vår huvudsakliga ingång på detta är att fakulteten såklart både ska undervisa och forska. Det är det som definierar universitetet och som gör universitetet unikt.

Han lägger till:

Tanken är att forskningsmedlen inte ska spridas på för många, säger hon. – Vi vill ge bättre basfinansiering till våra forskare. Sedan behöver vi också fortsätta arbeta med att leverera riktigt bra undervisning, och för det har vi skapat ett fakultets-

– Jag tycker det är väldigt viktigt att man kommer rätt i tjänsteordningen utifrån de intressen och den person man är som individ. Det är det som driver medarbetare att prestera på topp. Om man blir placerad på fel ställe finns det risk att man tappar motivation. Per-Olof Eliasson

Politikerna tyckte att universiteten började bli för självständiga när det kom till styrning och ekonomiskt beslutsfattande.”

Akosua Adomako Ampofo, professor vid University of Ghana, om hur universitetslärare strejkade när Ghanas regering ville driva igenom en lag som hotade den akademiska friheten. Intervju på universitetslararen.se.

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Japanska forskare som haft en visstidsanställning längre än tio år ska enligt lag erbjudas tillsvidareanställning. Men många lärosäten, bland annat Kyoto universitet, kringgår lagen.

Japanska universitet kringgår lag om fast anställning

Enligt japansk arbetsrätt ska visstidsanställda erbjudas fast tjänst efter tio år – men många blir uppsagda strax innan dess. En ny granskning visar att över 700 universitetsanställda drabbats.

År 2013 introducerades en femårsregel inom japansk arbetsrätt – för forskare sattes gränsen vid tio år. Den som haft en sammanhängande anställning längre än så skulle enligt lagen erbjudas tillsvidareanställning, vilket på så sätt skulle få bukt med osäkra anställningsvillkor. Men när lagen fyllde tio år 2023 och den skulle börja få effekt för Japans akademianställda var det många universitet som kringgick bestämmelsen, visar en granskning i den japanska dagstidningen Mainichi Shimbun från i somras. Under åren 2023 och 2024 förlorade 701 lärare och forskare sina jobb vid landets 86

nationella universitet strax innan de skulle ha nått tioårsgränsen.

Kyoto universitet är ett av de fyra lärosäten – tillsammans med Tokyo, Osaka och Tohoku universitet – som stått för flest uppsägningar enligt granskningen. David Hajime Kornhäuser, chef för internationell kommunikation på universitetet, menar dock att den bild som Mainich Shimbun målar upp inte stämmer.

David Hajime Kornhäuser

– Vår rektors kommentar var att det visserligen ser ut på pappret som att många blivit uppsagda här. Men så vitt han kunde se så fick de som ville stanna göra det, men då på andra positioner.

Samtidigt håller David Hajime Kornhäuser med om att det finns en inbyggd otrygghet i universitetsvärlden i Japan.

– Många som börjar jobba på universitet

känner till systemet och förutsätter att det kommer vara en tillfällig tjänst. Så det är inte som att de känner sig missgynnade eller så. Men jag kan å andra sidan tycka att nationella universitet, som det här, kan bli bättre på att hålla fast vid sina anställda.

ETT PAR MINUTERS promenad bort från universitetets huvudbyggnad har Kyoto universitets lokala fackklubb sitt kontor. Kanako Takayama och Shigehiko Hayashi delar på posten som fackets vice ordförande och är båda professorer på universitetet – i straffrätt respektive kemi. – Tyvärr tror jag att det finns en attityd hos universiteten att permanenta anställningar fostrar lathet. Att de forskare som har tillsvidareanställning anstränger sig mindre och att det går ut över resultaten. Men jag skulle säga att det är tvärtom, man behöver stabilitet för att kunna göra bra forskning, säger Shigehiko Hayashi. Ett problem är att den inräknade tiden börjar om från noll igen efter sex månaders paus i anställningen. Det gör att det är vanligt att jobba strax under fem eller tio år – beroende på vad som gäller för ens yrkesgrupp – på ett givet universitet, bli uppsagd, jobba någon annanstans i sex månader för att sedan välkomnas tillbaka till en ny tidsbegränsad tjänst på samma universitet.

Kanako Takayama

– Det kan till och med vara så att man kommer tillbaka till samma position och jobbar med precis samma sak som tidigare. Det är satt i system och något vårt fack kämpar emot, säger Kanako Takayama och fortsätter: – I stället för att ha det här ineffektiva systemet så vore det bättre för alla med fler tillsvidareanställningar. Det skulle skapa mer stabilitet för de anställda men även bli mer kostnadseffektivt för universitetet – dessa ständiga rekryteringsprocesser och avtalsförhandlingar innebär onödigt höga kostnader.

MED TANKE PÅ den aktuella situationen är det inte helt lätt att svara på om tioårsregeln gör mer gott än ont, menar Shigehiko Hayashi. – Förmodligen skulle situationen vara värre utan den, men problemet med den är också enormt. Syftet med regeln var att göra anställningarna tryggare, men eftersom den missbrukas får den precis motsatt effekt. ○ Thomas Wederus

Shigehiko Hayashi

FOTO: THOMAS WEDERUS

HALLÅ DÄR!

CRISTINA GHITA som tillsammans med Martin Stojanov är redaktör för boken The PhD Wanderer, där nyligen disputerade berättar om sina erfarenheter som doktorander. Varför denna bok?

– Som doktorander upplevde vi en kontrast mellan hur vi hade föreställt oss utbildningen och hur det faktiskt var. I det som finns publicerat om att vara forskarstudent tyckte vi att de levda erfarenheterna saknades.

Varför använder ni metaforen vandrare?

– Det signalerar att det inte bara handlar om en resa från punkt A till punkt B, utan att doktorandvandraren ger sig ut på okänd mark, går vilse, utforskar och hittar nya spännande riktningar.

Vad vill ni åstadkomma med den här boken?

– Texterna är relevanta för nuvarande eller blivande doktorander, men också för deras handledare, personer i stödjande roller, studierektorer, institutioner. Boken är tänkt att användas som kursmaterial i pedagogiska kurser, workshops och läsecirklar.

Vad säger boken om doktorandernas situation?

– Den visar att det finns både glädjeämnen och problem i doktorandutbildningen. Det är svårt att hitta balansen, och ofta har vi inte resurser för att göra det, utan det blir ofta en process av trial and error, vilket kan vara väldigt utmattande.

Vad vill du särskilt lyfta fram?

– Ett genomgående tema i boken är resiliens, hur doktorander och forskare stött på problem och övervunnit dem. Här finns också temat hopp, att hålla ut och fortsätta framåt.

Per-Olof Eliasson

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

Förlikning i tvist om löneskuld

SULF och Arbetsgivarverket har förlikats om att runt 35 långtidssjukskrivna medlemmar får delar av en löneskuld avskriven eller återbetald.

Hösten 2024 gjorde Statens servicecenter en förändring i systemet för löneutbetalningar. Då upptäcktes att ett antal akademianställda fått ut för mycket lön i samband med långtidssjukskrivning. Och plötsligt skulle den uppkomna skulden betalas tillbaka.

EN AV DE drabbade fick en faktura på nästan 20 000 kronor, vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare. Utöver det gjorde universitet korrigeringar på hens lön, både i november 2024 och i januari 2025, så att hen då inte fick någon lön alls.

talningen nästa månad, exempelvis om någon varit sjukskriven.

– Det är inget konstigt att man korrigerar lönen månaden efter. Men har någon varit frånvarande en längre tid och inte haft så mycket lön, har man inte kunnat korrigera allt och det har uppstått en löneskuld. Och när i det här fallet lönesystemet lades om blev skulder synliga som kanske hade sitt ursprung långt tillbaka i tiden, säger Robert Andersson.

Han påpekar att det har funnits en oklarhet kring när skulderna uppkom, om det var när systemet lades om eller tidigare. Det har betydelse för hur skulden får korrigeras och om kvittningslagen, som reglerar arbetsgivarens rätt att dra av en skuld från lönen, blir tillämplig.

”I fall där inte lönen räckte till att reglera skulden skickade man också fakturor ...”

Hur många som drabbats är oklart men i en långvarig tvist om återkraven har Saco-S företrätt runt 35 anställda genom SULF, de flesta vid Lunds universitet. De flesta är SULF-medlemmar, men vissa är också medlemmar i andra fackförbund.

– I fall där inte lönen räckte till att reglera skulden skickade man också fakturor med belopp att betala tillbaka. En fråga som då uppkom var om arbetsgivaren skulle gått till Kronofogden och kollat hur mycket pengar de kan ta från en person och denne ändå klarar sitt uppehälle, säger Robert Andersson, förhandlingschef för statlig sektor på SULF. Normalt korrigeras en månadslön i utbe -

FÖRLIKNINGEN MED Arbetsgivarverket innebär att de flesta berörd a får en mindre del av sin skuld avskriven eller återbetald i de fall den redan reglerats. Korrigeringarna ska ske senast i februari 2026.

Arbetsgivarverket har tackat nej till Universitetslärarens förfrågan om intervju. ○

Per-Olof Eliasson

… procent av universitetslärarna har för mycket att göra, visar Arbetsmiljöverkets årliga arbetsmiljöundersökning.

Universitetslärare är ett av de fem yrken där flest svarande anger att de upplever sig ha en för stor arbetsbelastning. I år har 17 665 personer svarat på frågor om hur de har det på jobbet. Källa: Arbetsmiljöverket

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

Bekymrad minister attackerar AI-fusk och distansstudier

Lotta Edholm (L) är den tredje ministern i ordningen under den nuvarande mandatperioden, med ansvar för högskole- och forskningsfrågor. Studenters dåliga förkunskaper gör henne orolig.

Sverige halkar efter när det kommer till undervisningstid på högskolor och universitet. Det handlar om tio timmar lärarledd undervisningstid i snitt, jämfört med 16 timmar i genomsnitt i 24 undersökta europeiska länder, som Universitetsläraren skrev om i förra numret.

– Det är väldigt illa och i kombination med att många studenter i dag har för dåliga

förkunskaper, för dåliga färdigheter, när de kommer till lärosätena, så blir problemet ännu större, säger Lotta Edholm. Hon är svartklädd den här dagen och på gott humör. Hon konstaterar att det brukar lukta unket här i det hyfsat färgglada konferensrummet. Det gör det inte i dag. Längs en vägg nära dörren står en spretigt sorterad bokhylla med ordböcker, uppslagsverk och lite hopplock av blandad litteratur, som en bok av miljöpartisten Gustaf Fridolin.

DAGEN FÖRE INTERVJUN har Lotta Edholms stab hört av sig. Hon vill, utöver mina aviserade ämnen, också prata om hjärtefrågor som

Lotta Edholms företrädare på ministerposten Johan Pehrson ställde inte upp på någon intervju med Universitets läraren. – Jag vet inte varför. Det var säkert en tidsfaktor i detta. Jag tycker i alla fall att det är roligt att intervjuas, säger hon.

minskad distansundervisning och kvalitet i stället för kvantitet när det gäller utbildningsplatser.

– Pengarna ska finnas kvar i systemet och det gör ingenting om utbildningsplatserna minskar. De pengarna kan i stället användas till att studenter får en bra undervisning. Jag tror att det är avgörande för att minska avhoppen, förklarar Lotta Edholm.

Raskt lyfter hon sedan att andelen distansstudier har ökat och att vardagen på campus, i föreläsningssalarna, är viktig för att man ska bli en akademiskt tänkande män niska. Det handlar om vikten av att se att man kan ha olika idéer och tankar och att det inte blir samma sak framför en skärm.

På den upprepade frågan om undervisningstid och apropå konstaterandet att många inom humaniora på lärosätena tycker att de är nedprioriterade och att ersättningarna inte höjs i samma takt som kostnaderna ökar, säger Lotta Edholm att vi är i en djup lågkonjunktur. Och att regeringen försöker reparera effekterna av inflationsekonomin.

– Man kan alltid tänka att det skulle vara

väldigt bra med ännu mycket mer pengar. Men det vi försöker göra är att rikta pengarna mer till undervisning per student, understryker Lotta Edholm.

Hon poängterar att det är hundratusen akademiker som är arbetslösa och att det därför inte är nödvändigt att bygga ut högskolan. Sedan säger hon ”som kommer från Liberalerna” att det, apropå humaniora, är extremt viktigt att man har ett bildningsperspektiv på högre utbildning och inte bara ett nyttoperspektiv.

– De gränsdragningarna är svåra. Men en ung människa som vill läsa fi losofi ska kunna göra det för att det förmodligen bidrar till ett öppnare samhälle och mer ifrågasättande individer och så vidare. Sedan är det alltid en fråga om exakt var och hur man satsar, säger Lotta Edholm.

Hon är orolig över den bristande förkunskapen. Att det fi nns studenter som inte klarar av att läsa en enkel instruktion eller en lärobok. Det är inte lärosätenas fel, det är hon tydlig med. Det är i stället grundskolan och gymnasiet som inte är tillräckligt bra.

Lotta Edholm var skolminister mellan 2022 och 2025 och har varit skolborgarråd i Stockholm i två perioder. Dessutom satt hon i styrelsen för friskolekoncernen Tellusgruppen under 2021 och 2022.

riksdagen som tillsätter utredningar. Det är regeringen, poängterar Lotta Edholm. Hon tycker att vi har en samhällsutveckling där fler och fler ifrågasätter forskningens frihet och att det är viktigt att ”koppla loss” så mycket som det bara går. – Sedan är det klart att utbildningen i huvudsak bygger på skattemedel så politikerna kan på det sättet dra undan fötterna för den högre utbildningen om man vill, men givet att man inte gör det så måste man se till att det blir en större frihet än i dag, säger Lotta Edholm.

FÖRSLAGET OM ETT så kallat medborgarskapsprov har mötts av stora protester från akademin, som Universitetsläraren skrev om i somras. Just nu håller utbildningsdepartementet på att, som Lotta Edholm uttrycker det, se över den rapport som Universitets- och högskolerådet har skrivit. Hon förklarar att hon har förståelse för tidsaspekten som framför allt Stockholms universitet har lyft.

”... många studenter i dag har för dåliga förkunskaper, för dåliga färdigheter, när de kommer till lärosätena ...”

Nu ligger även gymnasiefrågor under hennes ministerparaply och hon menar att de är avgörande för ”det som händer sedan när det gäller vilka ungdomar som vill plugga vidare och vilka som sedan vill ägna sig åt forskning”.

– Jag har ägnat nästan hela min politiska karriär åt skolfrågor men jag kan ganska lite om det här fältet (forskning och högskola, reds anm.) så jag är tvungen att sätta mig in i det. Men jag har nytta av de kunskaper jag har om skolan, som faktiskt har bäring långt in på våra lärosäten, menar Lotta Edholm.

VI PRATAR OM utredningen som rör statliga lärosätens organisationsform. Hon säger att målsättningen är att öka lärosätenas självständighet och att öka avståndet mellan politiken och lärosätena. Men ännu är inte utredningen tillsatt.

– Jag är bekymrad över att Socialdemokraterna har gått ihop med Sverigedemokraterna för att stoppa den. Men det är inte

– Men det är också viktigt att komma ihåg att det var en utredning som hade som huvudsakligt förslag att lärosätena skulle utföra provet. Då blev det väldigt starka remissvar. Vi har försökt begränsa uppdraget så mycket som det bara går och nu handlar uppdraget enbart om att bistå UHR med att ta fram prov. Inte om att genomföra det, förklarar Lotta Edholm.

Ministern tycker att det visar att de har lyssnat på kritiken. Hon säger också att det i dag fi nns en bred politisk samsyn om att det behövs ett medborgarskapsprov i svenska och i samhällskunskap och att det är viktigt för integrationen.

– Det har dröjt alldeles för länge. Men vi lyssnar på de invändningar som fi nns och de farhågor som har lyfts. Regeringskansliet analyserar tidsaspekten i detta nu, säger Lotta Edholm.

På frågan om AI och åtgärder mot fusk levererar minis-

Lotta Edholms politiska karriär

○ Ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund mellan 1989 och 1991.

○ Riksdagsledamot mellan 1992 och 1994.

○ Skolborgarråd i Stockholm mellan 2006 och 2014 och sedan även mellan 2018 och 2020.

○ Skolminister mellan 18 oktober 2022 och 28 juni 2025.

○ Gymnasie- högskole- och forskningsminister sedan 28 juni i år.

tern ett långt och ordrikt svar. Universitetskanslersämbetet arbetar med detta just nu och nyss nämnda UHR ser över hur studenter använder sig av AI. Lotta Edholms bild är att man är på tårna på lärosätena och att det inte enbart handlar om en enskild students fusk utan i förlängningen om förtroendet för högre utbildning och forskning.

BARA NÅGRA DAGAR före intervjun biföll Liberalernas landsmöte ungdomsförbundets motion om att avveckla det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus.

– Ja, Liberalerna vill att lärosätena ska ta över sina fastigheter själva. Men en väldigt stor del av lokalerna, kanske hälften, är inte Akademiska hus, men det är klart att det är ett problem, säger Lotta Edholm och fortsätter:

– Det går inte att lämna ett lärosäte, man är där man är. Det är väldigt svårt för en universitetsledning att själv ta kontroll över det hela, så det är en komplex fråga, konstaterar Lotta Edholm. ○

Martin Röshammar

Lotta Edholm botaniserar i bokhyllan i intervjurummet på departementet, och fastnar för en bok om Sollentuna.

Kampen om tiden

Många industridoktorander får slåss för sin forskningstid och för resurser. De upplever ofta att deras arbetsgivare varken förstår eller uppskattar den forskning de ägnar sig åt. Somliga går in i väggen, andra tvingas sluta.

text: Martin Röshammar

Foto: Oskar Omne & Patrick Trägårdh

Reportaget

Industridoktoranders villkor

Mateusz Sosnowski delar rum med två kollegor på avdelningen för filosofi vid KTH. Men i dag är det bara han här. Han är brand- och riskhanteringsingenjör på Södertörns brandförsvarsförbund och forskar vid KTH i samverkan med insamlingsstiftelsen Brandforsk.

Han pratar lugnt, metodiskt och mycket. Det han gör som doktorand är att med hjälp av filosofin undersöka underliggande värderingar som styr likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor. Målet är att ta fram ett underlag för ett mer medvetet, reflekterat och rättvist brandriskarbete som system och förhoppningen är att det ska resultera i en bredare debatt och översättas till konkreta rekommendationer för räddningstjänsten.

Problemet, eller strulet, som han uttrycker det, ligger i organisationen som sådan där hans forskning ”kanske inte alltid är tydlig och motiverad utifrån att man inte har helhetsbilden”. Även om till exempel andra enhetschefer kan se att det finns en poäng med forskningen så blir det en fajt om resurser där Mateusz Sosnowski med sin kompetens och sin tid kan bidra mer på andra sätt som upplevs mer akuta än forskningen.

Den lösning han har är finansierad för en licentiatavhandling. Han började 2022 och har ett år kvar med det nuvarande trepartsupplägget. Hans förhoppning är att det ska gå att förlänga doktorandtjänsten eller att hitta någon annan som finansierar. Han säger att en del av poängen med att vara industridoktorand är att utmana sig själv.

Snabbt lägger han till att den stora utmaningen är att få tillräckligt med tid som inte är upphackad och att han redan i förväg visste att det skulle bli ”stökigt”. Han tackar sin förstående chef för att det ändå har funkat. I rummet på KTH är skrivbordet som står precis innanför dörren, välstädat och tomt sånär som dator, två skär-

”Poängen med det här upplägget är att jag ska jobba, på mina övriga 50 procent, med något som har med forskningen att göra. Potentiellt kan man få mycket synergier.”

Skillnaden på doktorandoch industridoktorandavtal

Ett doktorandavtal är helt fokuserat på akademisk forskning och i avtalet ingår institutionstjänst, till exempel undervisning. Ett avtal för en industridoktorand innebär att doktoranden kombinerar sin forskning med ett arbete i ett företag eller en annan organisation. Industridoktoranden är anställd av eller har ett nära samarbete med en organisation som inte hör till universitetet, för att lösa någon form av praktiska problem eller svara på frågeställningar genom forskning.

mar, några böcker och några legosaker. På en smal hylla ovanför syns inramade fotografier där lego-temat återkommer i form av Batman-figurer. En brun portfölj står på golvet vid hans sandalprydda fötter.

ÖVERENSKOMMELSEN MELLAN PARTERNA innebär att arbetsgivaren, Södertörns brandförsvarsförbund, förbinder sig att frigöra Mateusz Sosnowski på 50 procent.

– Det har jag gömt mig bakom, eller visat på att: ”Vänta nu, den senaste tiden har jag inte fått de 50 procenten för att jag har fått en massa andra saker att göra”. Det är helt okej, men någonstans måste man få tillbaka tiden eftersom avtalet säger att det ska vara över tid, säger Mateusz Sosnowski.

I teorin skulle han kunna ägna sig 100 procent under två år åt forskningen, men det är inte det som är meningen. Däremot har han kunnat visa att han under tre års tid bara har lagt 40 procent. Det har han sagt till sin närmaste chef som har sagt: ”Bra, då frikopplar vi dig från allt annat och så får du 80 procent det sista året.”

Det är Mateusz Sosnowski tacksam för så nu är han på KTH varje dag, men den stora organisationen förstår inte, vill inte, ser inte vitsen med att han inte ska vara användbar som arbetskraft under den här perioden.

– Poängen med det här upplägget är att jag ska jobba, på mina övriga 50 procent, med något som har med forskningen att göra. Potentiellt kan man få mycket synergier, slår Mateusz Sosnowski fast.

Han säger att han tänker holistiskt, är snabb, analytisk och högproduktiv, och att hans frågeställning är strategisk och potentiellt inriktande till sin natur.

– Därför föll det sig naturligt att den nya, politiskt tillsatta, förbundsdirektören var ansvarig och agerade som bollplank för forskningen. Det fungerade jättebra till en början. Efter något år gav hon uttryck för att ”filosofi är svårt” och att hon inte förstod poängen med inriktningen. Plus att det inte fanns några konkreta resultat och i princip bara kostar pengar, säger Mateusz Sosnowski om förbundsdirektörens tankar.

Avtalet han och arbetsgivaren ingått innehåller en klausul som innebär att det bara är han som kan avsluta avtalet. Upplägget betyder att arbetsgivaren betalar lönen och eventuella traktamenten i samband med resor. Brand-

forsk betalar alla övriga omkostnader till lärosätet, KTH, och även exempelvis konferenser, kurslitteratur. Brandforsk betalar också KTH för handledningstid och själva arbetsplatsen.

– Det är en stor investering över fyra år och förra året skulle vi spara ungefär 30 miljoner kronor och har ytterligare sparkrav framåt. Så jag får fightas och motivera det jag gör. Men egentligen är det jag gör en win-win för organisationen som sådan.

UNIVERSITETSLÄRAREN HAR SÖKT förbundsdirektören Cecilia Uneram men hänvisas till räddningschefen Henrik Lindström som tog över som ”resultatuppföljare” för Mateusz Sosnowskis forskning och agerar bollplank vid behov.

– Som det ser ut nu ekonomiskt så skulle jag säga att våra förutsättningar att ha industridoktorander är rätt snäva, rätt dåliga. Det var mer görbart för tre år sedan när

Mateusz Sosnowski är anställd på Södertörns brandförsvarsförbund och är industridoktorand vid KTH. Just nu kan han fokusera på forskningen men vägen hit har varit stökig.

vi gick in i den här överenskommelsen, säger Henrik Lindström.

Snabbt påpekar han, precis som Mateusz Sosnowski, att forskningen innebär en win-win-situation hur man än vrider och vänder på det. Både för organisationen och Mateusz Sosnowski. Henrik Lindström talar om en smakfull fusion mellan produktion och innovation och att forskningen får en skjuts genom en tydlig förankring i arbetslivet samtidigt som de får ett forskningsperspektiv på det de gör inom Södertörns brandförsvarsförbund.

Men han erkänner att han och Mateusz Sosnowskis närmaste chef, som har varit pådrivande och verkligen har velat det här, inte ”fullt ut förankrade” projektet i organisationen.

– Vi lyckades inte visualisera och beskriva det som skulle ske. När det då stramas åt och blir kärvare tider och man skär lite här och lite där, då kommer det förstås kollegor

Tiden som industridoktorand var tuff för Thomas Eliasson. Arbetet kantades av motgångar, både privat och i forskningen.

FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH

som undrar vad det är som händer. Så vi har fått lappa ihop det kommunikativa gapet som vi kanske själva skapade innan vi gick in i det här, konstaterar Henrik Lindström.

Claudia Jiménez Guala, förbundsjurist på SULF, menar att industridoktoranders situation är svår eftersom upplägget bygger på att de avtal som tecknas mellan lärosätet och arbetsgivaren inte alltid, eller snarare ganska sällan, reglerar det trygghetsmässiga, som hon säger det. – Om du är inskriven som doktorand vid ett lärosäte så har du en plats och du har rätt att nyttja den tills du har doktorerat. Men en industridoktorand kan oftast sägas upp från sin anställning. Det påverkar utbildningen som man har förbundit sig att uppfylla gentemot lärosätet, säger

Claudia Jiménez

Guala

Claudia Jiménez Guala. Hon beskriver det som att industridoktorander hamnar i ett vakuum mellan två olika system, det arbetsrättsliga systemet och utbildningssystemet. Hon trycker också på att de i och med att de anses vara anställda inte kan ha ett starkare skydd än det som lagen om anställningsskydd ger en vanlig anställd. Därför är det möjligt att säga upp en industridoktorand, vilket dock inte gäller till exempel Mateusz Sosnowski.

THOMAS ELIASSON HADE precis kommit hem från Kanada där han varit utbytesstudent på Department of Animal and Poultry Science på universitetet i Guelph, Ontario. Han skulle slutföra sitt masterarbete och fick höra om ett samarbete mellan SLU och Norrmejerier. Fokus skulle ligga på hela kedjan, från gård till ost. Han lockades av tanken på att det var ett industridoktorandprojekt, LivsID, ett regeringsuppdrag, med en grupp doktorander som skulle hålla ihop hela resan och av att kunna forska på heltid. I april 2018 hoppade Thomas Eliasson så in i projektet och fick börja på Norrmejerier i Umeå. Syftet var att komma underfund med vilka bakterier som bidrar till ostens smak och struktur. Hela sommaren var Thomas Eliasson ute i fält, från Lomma i söder till Umeå i norr, eller i labbet för att samla in och sedan analysera prover. – På hösten kändes det bra. Jag varvade mellan att vara

Tvist i Arbetsdomstolen

Universitetsläraren har tidigare skrivit om den industridoktorand som sades upp på grund av arbetsbrist och sedan stämde arbetsgivaren. Efter att SULF inledde en tvist i Arbetsdomstolen nådde parterna en överenskommelse där doktoranden fick 22 månadslöner. Det gällde inte doktorandfinansieringen utan reglerade anställningsförhållandet.

”Jag fick två barn och dessutom blev både mamma och pappa sjuka i cancer. Han gick bort först och sedan mamma en månad efter att jag disputerade.”

lite grann på Norrmejerier och SLU där jag kunde hålla på med min forskning. På mejeriet gjorde jag några sidoprojekt och bekantade mig med företaget. Ganska snabbt insåg vi att jag måste lägga fullt fokus på projektet. Det var min chef där som framförde sin åsikt, att jag skulle lägga 100 procent på projektet eftersom jag rent tekniskt jobbade åt dem, säger Thomas Eliasson och påpekar att projektet och dess resultat var något som Norrmejerier skulle kunna använda sig av.

ETT FÖRSTA BAKSLAG kom när han och de andra inblandade insåg att de skulle vara tvungna att göra om den studie som de hade gjort sommaren 2018. De hade för lite data och plötsligt var hela projektplanen ett helt år försenad. Så de samlade återigen in gräsprover hela sommaren, gjorde ensilage och analyserade. Men ensilaget ska stå i 100 dagar innan man kan röra i det så det som samlades in i slutet av säsongen 2019 var inte färdigt förrän runt jul samma år.

2020 var Thomas Eliasson fortfarande stationerad i Uppsala men åkte regelbundet upp till Umeå och till Norrmejerier. Den våren bestämdes att det var dags att börja skriva artiklar men all tid gick åt till att planera utfodringsförsöket och än en gång samla in gräs och göra ensilage. Sedan följde analyser, provtagning och väntan på att ostarna skulle mogna. Så höll det på ända in i 2023.

Han hamnade mitt emellan, han hann varken förbereda sig för att bli en specialist på Norrmejerier eller vara ute och presentera forskningen så mycket som han ville. Trots förutsättningarna lyckades han publicera två artiklar, skriva en doktorsavhandling och presentera arbetet på en lokal konferens vid SLU i Uppsala.

Under projektets gång saknades det resurser och han fick göra sådant som doktorander inte förväntas syssla med. Som att gjuta flera tusen agarplattor eller blanda många hundra liter med olika lösningar. Thomas Eliasson skulle ha varit färdig i april 2023 men det dröjde fram till september året efter.

– Jag fick två barn och dessutom blev både mamma och pappa sjuka i cancer. Han gick bort först och sedan mamma en månad efter att jag disputerade. Allt det bidrog till att mitt projekt förlängdes, förklarar Thomas Eliasson.

Han hävdar att arbetsgivaren, Norrmejerier, tjafsade om att han hade varit så mycket föräldraledig, om att han

Reportaget

”Jag hade en dröm om att bidra till det norrländska jordbruket. Det blev inte riktigt så. Nu bidrar jag till norra Europas jordbruk.”

tagit ut semester på sommaren och att han tagit hand om sin pappa.

– Det är en diskussion man inte ska behöva ta och någon gång 2024 tog pengarna slut för Norrmejerier. Då sade de: ”Nu har du förlängt tillräckligt, nu måste du bli klar”. Jag försökte men gick in i väggen.

NÄR UNIVERSITETSLÄRAREN pratar med Karin Hallin Saedén på Norrmejerier, Thomas Eliassons chef och handledare, säger hon att hon inte tycker att de hade kunnat göra något annorlunda.

– Att ge honom ännu mer tid hade varit svårt ur ett företagsperspektiv. 20 procent av tiden ska tillbringas på företaget då man ska göra andra saker än sitt doktorandprojekt, den tiden, ett år, bjöd vi på. Han fick fokusera på projektet. Jag ville att han skulle bli klar. Men någonstans går gränsen.

Hon menar att Thomas Eliasson fick mycket hjälp av dem och av SLU och tycker att Norrmejerier ställde upp så mycket de kunde. Hon påpekar också att alla doktorander är pressade på slutet av arbetet med en avhandling.

– Ibland måste man, även på ett företag, säga att nu är det good enough. Jag vill gärna jämföra med alla andra doktorander som vi har haft. Det är alltid en tuff tid på slutet men han kunde alltid prata med någon när det körde ihop sig så jag tycker att vi har funnits bakom honom, säger Karin Hallin Saedén.

Den sista månaden satt Thomas Eliasson långt in på nätterna och steg upp tidigt på morgnarna.

– Det har satt sina spår. Jag lider fortfarande av brain fog. Vissa dagar får jag ingenting gjort.

Han berättar att han när det är som värst bara sitter och tittar in i väggen. Nu går det åt rätt håll men när han började i en global roll på Arla i Umeå, där han jobbar sedan januari 2025, då var det tufft. Han ville så gärna göra ett bra jobb, ville så gärna visa vad han kunde, men orken fanns inte. Det var nära att han gav upp.

Thomas Eliasson menar att projektet borde ha bromsats i tid och att Norrmejerier skulle ha skjutit till en månad eller två i slutet. Han önskar också att han hade fått mer stöd från SLU. I pandemins kölvatten föddes en möjlighet att förlänga projekttiden men någon sådan ansökan lämnades aldrig in. Det hade kunnat lösa finansieringsfrågan. I stället blev han erbjuden av Norrmejerier att förlänga, men oavlönat. Då gick hans huvudhandledare in och betalade hans lön de sista månaderna med hjälp av ett stipendium. – När doktorerandet var slut och jag började jobba på

Thomas Eliassons doktorandarbete blev till slut nästan ett och ett halvt år försenat. Han bor sedan några år tillbaka på en gård i Vindeln.

Norrmejerier så trivdes jag inte. Jag kom fram till att jag borde göra något helt annat, så jag sade upp mig.

VI BACKAR BANDET till 2021. Då hittade Thomas Eliasson och hans fru en gård en bit utanför Umeå, i Vindeln. Hon var nästan klar med sitt doktorerande och kunde slutföra det sista på SLU i Umeå. En viktig pusselbit i flytten var att han hade en trygg anställning på Norrmejerier.

– Jag hade en dröm om att bidra till det norrländska jordbruket. Det blev inte riktigt så. Nu bidrar jag till norra Europas jordbruk, säger Thomas Eliasson med ett skratt och syftar på sitt jobb som mjölkkvalitetsexpert på Arla.

Han upplever att Norrmejerier inte var intresserat av hans kompetens. Han kände sig bortglömd och han konstaterar att många av hans industridoktorandkollegor var frustrerade även om hans fall var ett av de mer extrema.

– Det är inte särskilt tydligt vad det är som prioriteras när det handlar om industridoktorander. Är det att företaget ska få skola in någon i princip gratis? Eller är det att företaget ska bedriva forskning tillsammans med universitetet och samtidigt utbilda?

Han har inga svar på sina egna frågor men skulle gärna se tydligare riktlinjer för hur industridoktorandprojekt ska bedrivas. Hans bild är inte att den diskussionen lever. Visst, det var det han och hans doktorandkollegor pratade om när de sågs. Men tystnaden var kompakt när det kom till de personer som faktiskt har något att säga till om, som cheferna på företagen eller de akademiska handledarna. – SLU hade väldigt dålig insyn i vad som hände och när det väl blev problem hade de inte riktigt mandat att göra något. Det var som om avtal inte betydde något.

Thomas Eliasson säger eftertänksamt att han i stort sett hela doktorandtiden bar med sig känslan av att inte räcka till. Han satt på två stolar och kände att ingen kunde hjälpa honom. Till slut fick han ändå hjälp av SULF.

– Hade jag inte haft det stödet hade jag säkert skrivit under något knäppt avtal. ○

På hyllan bakom industridoktoranden Mateusz

Sosnowski syns hans bilder

på legofigurer med Batmanfokus. På fötterna strumpor i olika färger.

Så skyddar du din forskning mot spioneri

Med ett allt mer ansträngt världsläge ökar behovet att skydda svensk forskning från utländska hot. Nu finns en ny vägledning som ska hjälpa forskare och lärosäten att förebygga och motverka forskningsspionage.

Bakom vägledningen står Teknikföretagen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Den ger först en genomgång av hotbilden och det nya säkerhetspolitiska läget med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, svenskt medlemskap i Nato och situationen i USA.

genom direkt kriminella metoder, som stöld av forskningsresultat, sabotage av projekt eller cyberangrepp.

text: Per-Olof Eliasson

Enligt Säkerhetspolisen bedriver omkring 15 länder, bland annat Ryssland, Kina och Iran, i ökande utsträckning systematisk underrättelseverksamhet med svenska lärosäten och forskare som primära mål.

illustration: Nils-Petter Ekwall

– Vi ser ett stort intresse från vissa länder när gäller teknisk utveckling vid de medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. Det är inte lika vanligt att vi har intressenter att koppla mot humaniora och samhällsvetenskap, säger Fredrik Blomqvist, säkerhetschef vid Uppsala universitet.

I vägledningen finns många exempel på hur forskningsspionage kan gå till. Det kan handla om att skapa kontakt via sociala medier eller vid konferenser. Andra aktiviteter kan ske i en gråzon med exempelvis erbjudanden om forskningssamarbeten under falska förespeglingar eller att någon etablerar närvaro i forskningsmiljöer på tveksamma grunder. I vissa fall sker det

– Vägledningen är relevant för alla forskare men i högre utsträckning för forskare inom de medicinska, tekniska och naturvetenskapliga områdena, lägger han till.

Fredrik Blomqvist

Fredrik Blomqvist menar att vägledningen också är ett sätt att skapa en trovärdighet för att universitets- och högskolesektorn kan hantera svåra säkerhetsfrågor.

– Den här vägledningen skapar och etablerar en

plattform för teknikföretagen och lärosätena att tillsammans hantera säkerhetsfrågor inför gemensamma forskningssamarbeten. Vi hoppas att det ska leda till ökad forskning mellan parterna.

Är lärosätena den svaga länken när det gäller att hantera känslig information i innovationskedjan?

– Säkerhetsfrågor har tidigare inte legat så högt på agendan men med en orolig omvärld tillsammans med ett allt större fokus på totalförsvaret har detta ändrats. Sedan ett antal år tillbaka jobbar alla lärosäten väldigt intensivt med den här frågan och har tagit enorma steg framåt. Det har sitt ursprung i säkerhetsskyddslagstiftningen, att vi måste identifiera

den verksamhet och den forskning vi har som är särskilt känslig.

Han lägger till att man inom sektorn har förstått allvaret och har vidtagit adekvata åtgärder.

– Det bidrar också till att vi kan vara väldigt öppna och transparenta med majoriteten av vår forskning. Det är bara en liten del av all forskning som vi måste skydda, den resterande delen av forskningen kan vara öppen mot i princip alla nationer, säger Fredrik Blomqvist.

SOFF:S GENERALSEKRETERARE Robert Lim mergård trycker på att skydd mot forskningsspionage främst är en fråga om säkerhetskultur. – Det ligger såklart ett ansvar att samlas på

Robert Limmergård

central nivå, arbeta med de här frågorna och ge vägledningar som kan vara relevanta för respektive aktör. Men jag tror att forskningssäkerhet inte är att se som ett kontor som man inrättar centralt på lärosätet, utan det här är en kultur som samtliga medarbetare behöver ha med sig.

Robert Limmergård anser att säkerhet i första hand är en kulturfråga.

– Jag skulle säga att den nog mer är en mänsklig fråga än en teknisk fråga, som skydd mot dataintrång. Det handlar tyvärr om det här tråkiga med medvetenhet och

Tänk på säkerheten

○ Kommunicera kontinuerligt om hotbilden. Ju högre medvetenheten är, desto mer stärks säkerhetskulturen.

○ Genomför riskanalys. Vid ett nytt forskningssamarbete, se till att granska risker för spionage och hur de kan hanteras.

○ Ordning och reda. Ha tydliga processer för informationsdelning och vem som har tillgång till vad. Skydda information med tekniska hjälpmedel.

○ Rapportera incidenter. Det som verkar misstänkt och ger en dålig känsla, ska rapporteras. Att anmäla är bättre än att låta bli.

Källa: Patrik Sandgren, expert inom digitalisering och cybersäkerhet, Teknikföretagen.

rutiner. Företag, lärosäten, forskare – alla behöver göra en riskinventering. Man behöver bedöma och värdera risker, man behöver fundera på vilken information man delar, och så vidare. Så det är en kulturfråga och en fråga om säkerhetsmedvetenhet, säger han. Hans råd är att stärka den kollektiva medvetenheten.

– Om vi vågar prata om problemet så kan vi dela erfarenheter och då kan vi dela exempel. Och det kan vi göra mellan oss, företag, forskare och myndigheter. Då höjer vi kunskapsnivån. Men sedan tror jag också att man tyvärr behöver lägga mera resurser på sådana här frågor. Någon måste arbeta med dem och det tar tid, och tid kostar.

ROBERT LIMMERGÅRD MENAR att mycket handlar om att hitta samarbetsformer mellan olika aktörer och myndigheter.

– En sådan sak är hur man samverkar mellan lärosäten och migrationsverk och underrättelsemyndigheter när det gäller vissa visumansökningar och liknande, som man behöver hantera för att tidigt fånga upp säkerhetsrisker. Exempelvis är det en hel del forskare som medvetet planteras in i våra forskningsmiljöer i unga år. Alltså, de kommer inte som doktorander, utan de kommer redan som studenter, säger han.

Det sättet att tänka är något som Robert Limmergård anser att man behöver få in i diskussionen även mellan kollegor.

Ska man hela tiden ha en liten misstanke om att min internationella kollega nog inte är riktigt pålitlig?

– Nej, men vi måste kunna hantera två tankar i huvudet samtidigt. Det vill säga vi ska inte misstänkliggöra någon, men vi ska våga se att det finns aktörer som är ute efter att sabotera eller påverka eller stjäla information. Jag tror att säkerhetsmedvetenheten innebär att vi måste förstå att det finns även onda aktörer i våra miljöer, säger Robert Limmergård. Men det här måste avvägas mot en öppenhet mot det internationella forskarsamfundet.

– Det är en balans där öppenheten är viktig för vår konkurrenskraft, för våra innovationer och för att hitta på nya lösningar som gör samhället bättre. Men tyvärr så är det just behovet av att hantera det här hotet mot forskning som gör att vi inte bara kan vara öppna, utan vi måste balansera öppenheten mot säkerhet på ett annat sätt i dag än vad vi gjorde för bara fem år sedan, säger Robert Limmergård. ○

Per-Olof Eliasson

Forskning

Medforskare ger nya frågor och svar

I vårdvetenskaplig och medicinsk forskning blir det allt vanligare att patienter eller närstående – eller båda, bidrar till processen. De så kallade medforskarna delar med sig av erfarenheter, perspektiv och insikter.

Jana Bergholtz

Vid Göteborgs universitet finns GPCC, Centrum för personcentrerad vård, ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum. Där jobbar Jana Bergholtz som är både forskare och medforskare. Mer om det snart. Hon menar att det finns flera anledningar till varför det är viktigt att engagera medforskare eller forskningspartner i forskningen. Hon nämner demokrati och etiska principer som två argument och lägger även till att det är betydelsefullt att få in den erfarenhetsbaserade kunskapen. Med hjälp av medforskarna kommer helt enkelt nya frågor och svar in i bilden. Hur är det när man är sjuk? Vilka problem har man då? Hur kommunicerar man bäst med patienterna? – Att få in den här kunskapen i forskningen gör också forskningen mer relevant, mer samhällsnyttig, säger Jana Bergholtz.

de litar på forskningen, att forskningen är transparent. Hon flikar in att det finns mycket undermålig forskning, inte minst sedan AI kom in i bilden.

JANA BERGHOLTZ NÄMNER Helsingforsdeklarationen som innehåller grundläggande etiska principer för medicinsk forskning på människor. En uppdatering av deklarationen antogs förra året. I skrivningen om potentiella deltagare i forskning ändrades det engelska ordet subject till participants, från att handla om forskningssubjekt till att benämna det forskningsdeltagare. Ett stycke om att potentiella deltagare ska involveras, även under forskningens gång, har dessutom lagts till.

”Om det blir vanligare med medforskare i framtiden, ja det beror på politiken.”

I LÄNDER SOM till exempel Kanada, USA, Australien och Storbritannien har det blivit allt vanligare att involvera medforskare eller forskningspartner i forskningsprojekt. De senaste åren har det även blivit vanligare i Sverige. Jana Bergholtz konstaterar att om forskare får medel för forskning inom hälsa och medicin så ska det leda till att hälsan i samhället blir bättre. Då är det viktigt att allmänheten ska känna att

Det finns också ett tryck från forskningsfinansiärer, särskilt på europeisk nivå, att de vill att patienter är med redan i ansökningsprocessen och formulerar forskningsfrågor tillsammans med forskare, förklarar Jana Bergholtz. – Vanligtvis identifierar man forskningsfrågor först och undersöker vad det finns för forskning sedan tidigare. När man väl har planerat en studie, då kan patienter bidra med insikter som gör forskningen ännu mer nyttig för användarna. Under analysen och under skrivarbetet varierar behovet av patientmedverkan beroende på studiens karaktär, men när det gäller att sprida resultat sprids forskningen mycket bredare om patienten är med, säger Jana Bergholtz och stryker under att medforskare också kan hjälpa till med rekrytering av nya deltagare i forskningsstudier.

HON ÄR OCKSÅ övertygad om att ifall patientföreträdare utbildas på rätt sätt, då kan de även vara till hjälp för att debattera och ifrågasätta i till exempel en online-community. De tankarna hör ihop med vad Jana Bergholtz tror

Medforskare kan hjälpa till med att sprida forskningsresultat på ett bredare sätt och dessutom assistera i rekryteringen av nya deltagare i en forskningsstudie, enligt Jana Bergholtz.

behövs när en kris kommer. Det gäller att skapa partnerskap och strukturer, processer som leder till att vi som samhälle är förberedda.

– Om vi har etablerade strukturer och involverar exempelvis strokepatienter i forskningen, då kan forskare kommunicera direkt med patientorganisationen om ett nytt virus. Strokepatienter och patientorganisationen kan då sprida informationen till dem som behöver den.

JANA BERGHOLTZ PÅPEKAR att det finns hinder, administrativa sådana som hur länge medforskarna kan engageras och hur de ska ersättas ekonomiskt. Tid är ett annat hinder.

GPCC har rundat några av hindren genom tydliga riktlinjer och rutiner för arvodering och försäkring. De har också tagit fram ett formulär med en uppdragsbeskrivning som ska hjälpa forskare att involvera medforskare. Vilka praktiska saker behöver man tänka på?

– Det är också svårt att hitta patientföreträdare som är utbildade och som kan prata för en hel grupp och inte bara om sina egna problem. Det gäller att de kan förmedla även andras problem till forskarna, säger Jana Bergholtz.

Hon drabbades själv av en hjärnblödning i januari 2017 och arbetar numera vid GU som forskare och patientföreträdare.

– Jag hjälper forskare att definiera roller och jag hjälper patientföreträdare när de har frågor kring till exempel rutiner. Om det blir vanligare med medforskare i framtiden, ja det beror på politiken. Blir det fokus på demokrati i världen, då blir det vanligare. ○

Martin Röshammar

Tre argument för att använda medforskare

○ Det ska ge en mer inkluderande och hållbar forskningsmiljö.

○ Forskningen ska bli mer lyhörd för patienter och närstående.

○ Forskningen ska bli bättre anpassad efter verklighetens komplexitet.

Källa: Jana Bergholtz och Jeanette Tenggren Durkan, GPCC.

Jayeon Lee

De ultrarikas klimatavtryck

Riktigt rika personers klimatutsläpp är både större än medelsvenskens och ökar mer. Så varför pratas det inte om det? undrar välfärdsforskaren Jayeon Lee.

En pågående studie vid Göteborgs universitet utgår från de allra rikastes klimatavtryck. Man studerar olika möjligheter att införa ett inkomsttak, beskriver Jayeon Lee, forskare i socialt arbete som ligger bakom studien.

Hon inser hur främmande och – för den delen – verklighetsfrånvänt det kan låta med inkomsttak. Som policyinstrument varken finns eller diskuteras det. Jayeon Lee ser sin studie som ett startskott för en diskussion om extrem rikedom.

– Det pratas mycket om bidragstak och det är också ett forskningsområde som är nära mitt hjärta, men det är också dags att prata om inkomsttaken.

Rullskidorna som står lutade mot väggen är inte Jayeon Lees. Hennes man lånade dem av en anhörig för att träna inför Vasaloppet förra vintern. Men när skidorna väl kånkats hem på tåget från Göteborg till Skåne där familjen bor, började det snöa i Sydsverige. Så nu har de hjulförsedda laggen stått i hennes arbetsrum ett halvår efter att de fick följa med på returresan. Det har inte blivit av att lämna tillbaka dem än.

upp dörren till institutionen för socialt arbete. Det har blivit sen eftermiddag och glest med människor här på våning fyra.

– Det brukar vara så i Göteborg. Jag är här två dagar i veckan och har väldigt mycket bokat, med undervisning och möten.

Jayeon Lee har veckopendlat till sin arbetsplats från gården utanför skånska Kävlinge de senaste två åren. Pendlandet utgör en del – om än en ganska liten sådan – av det egna klimatavtrycket. Ett avtryck som är alldeles för stort, konstaterar hon och beskriver en skuldkänsla.

TEXT: Linus Hellerstedt

FOTO: Tomas Ohlsson

FÖR 16 ÅR sedan var hon några år över tjugo och tog ett livsavgörande beslut. Efter att ha läst en socionomutbildning hemma i Sydkorea ville hon lära sig mer om den nordiska välfärden. Det blev en flygresa. – Jag ville veta allt om den berömda svenska välfärdsstaten och kom hit som masterstudent. Sedan träffade jag min man, skaffade familj och tänkte inte så jättelångt kring hur det skulle bli när mina föräldrar åldras och allt det där.

Den här arbetsdagen har Jayeon Lee läst ett doktorandarbete på morgontåget upp till Göteborg och haft ett två timmar långt digitalt möte. Hon åt lunch med en kollega, föreläste för kuratorstudenter om sjukförsäkringen på eftermiddagen och kommer nu direkt från ett boklanseringsmingel. Full fart som vanligt, säger hon nästan andfådd och låser

Det är alltså inte veckopendlandet som sätter störst press på klimatet för Jayeon Lees del.

– Jag åker till Sydkorea vartannat år, som minst. Och när inte jag åker dit kommer mina föräldrar eller min bror hit. Så det är ju ett stort avtryck. Det känns inte alls bra.

Därför har hon helt enkelt slutat med alla andra flygresor, privat och i jobbet. Hon tar tåget till konferenser i Europa och skulle

Mötet

Jayeon Lee

”Nu vet vi bättre att vi har planetära gränser som vi bör hålla oss inom. Då blir det viktigare att fördela det som redan finns, att göra något åt de som lever i överflöd.”

aldrig ens fundera på att åka på en i Kanada eller Australien.

– Även om det skulle vara det absolut allra bästa sammanhanget jag kan tänka mig som forskare. Jag skulle stå över.

Hemma på gården har hon både höns och getter. Familjen odlar och har en tanke om självhushållning och permakultur, säger Jayeon Lee. Från en plastpåse på skrivbordet bjuder hon på gula och röda tomater som de odlat själva.

– Jag försöker leva hållbart men samtidigt är det så väldigt mycket man måste köpa när man odlar. Vi har bil med släp, suckar hon.

Hon är enbarnsförälder men inte av klimatskäl, säger hon på skämt.

– Jag har faktiskt dragit det kortet när min dotter frågar varför hon inte har syskon. Någon gång har jag svarat att det är av klimatskäl.

JAYEON LEE BESKRIVER sig som välfärdsforskare. Hennes avhandling handlar om a-kassan och hon föreläser om sjukförsäkringen. Efter disputationen fick hon med tiden en insikt och började fundera kring fattigdom, och hur det kommer sig att den fortfarande inte är bekämpad. Inte globalt, inte i Sverige.

– Och det hänger alltså ihop med extrem rikedom. Så, i stället för på själva klimat-

krisen, har jag ett fokus i min forskning som handlar om hur vi kan förstå extrem rikedom som ett socialt problem. Vi har pratat om fattigdom och bekämpning av fattigdom i decennier och vi kommer ju ingenvart.

EN RAPPORT FRÅN organisationen Oxfam, som handlar om de senaste 35 åren, visar att utsläppen från de allra rikaste personerna i Sverige har ökat mer jämfört med de utsläpp som medelsvensken står för. Den rikaste enprocenten har ökat sina utsläpp med 24 procent. Den rikaste 0,1-procentens dito har ökat med 44 procent. I ett inslag från Sveriges Radio Ekot beskriver en talesperson för Oxfam hur en ”ultrarik” person släpper ut lika mycket på ett år, som en medelsvensk gör på tre decennier. Förmögenhetsskatt för de allra rikaste, höjd flygskatt samt beskattning av privatflygplan och lyxjakter vore därför en bra idé, enligt Oxfam.

För sakens skull får Jayeon Lee beskriva vad en extremt rik person egentligen är, utifrån hur det definieras i hennes forskning. Eftersom det inte finns ett förmögenhetsregister att utgå från sedan förmögenhetsskatten avskaffades i Sverige 2007, utgår hon från förvärvsinkomst.

ker hon därför förstå hur extrem rikedom kan ses som ett socialt problem, eller snarare ett ekosocialt problem, om det går att göra något åt det och i så fall vad.

– Så länge grundtanken är att ekonomin ska och kan växa hela tiden och så länge vi tänker att vi måste göra pajen större och större för att kunna adressera fattigdom, är ju inte de allra rikaste ett problem. De uppfattas snarare som en lösning.

Hon menar att det är dags att testa en annan väg.

– Nu vet vi bättre att vi har planetära gränser som vi bör hålla oss inom. Då blir det viktigare att fördela det som redan finns, att göra något åt de som lever i överflöd.

Sammanslaget handlar det om hur extremt rika påverkar klimatet som individer, men också som kollektiv. Ju mer pengar man tjänar, desto högre konsumtionsbaserat utsläpp i form av till exempel resor eller bostadsköp i olika delar av världen. Helt enkelt så kallad lyxkonsumtion, som Jayeon Lee beskriver det. Samtidigt sitter de allra rikaste personerna också på en betydande del av beslutsmakten över vad resurserna ska användas till. Vad som ska tillverkas och vad människor ska sysselsätta sig med, fortsätter hon.

– De med mycket kapital och som sitter på de olika beslutsposterna låser in oss andra. Om man tänker på till exempel fortsatt investering i olja och gas, strömmar pengarna fortfarande in varje minut till den fossila industrin. Vi har inte stängt av kranen.

Jayeon Lee…

… är universitetslektor vid Göteborgs universitet. Hon är uppvuxen i Sydkorea och kom till Sverige för 16 år sedan för att studera. Fritiden spenderar hon helst utomhus och hon gillar att odla. Ibland tränar hon thaiboxning, den enda sport hon någonsin intresserat sig för.

Jayeon Lee bor på en gård utanför Kävlinge i Skåne med man och barn.

– Jag tänker framför allt utifrån hur det är fördelat. I olika sammanhang används olika definitioner men för enkelhetens skull kan vi tänka på enprocentare, alltså den rikaste enprocenten i samhället. De tjänar ungefär 2,5 miljoner per år. Man kan tycka att det inte är jättemycket. men om man tänker på förvärvsinkomst, är det där strecket är. Eller så kan man tänka på 0,1-procentare. Då handlar det om ungefär 6 miljoner, säger hon.

FORSKNING INOM SOCIALPOLITIK eller välfärd – redogör Jayeon Lee för – har inte fokuserat på den rikare änden av fördelningen särskilt mycket. Som välfärdsforskare försö -

ATT EN FORSKARE inom socialt arbete studerar det här kan verka underligt, säger hon frågande till sig själv. Men det handlar inte om att mäta utsläppsmängder, det är redan gjort. Kunskapen om att extremt rika orsakar utsläpp i högre grad än icke extremt rika är också känd. Det hon undersöker är i stället vad som kan göras.

Och det är där någonstans som inkomsttak kommer in i bilden. Med sin pågående studie vill Jayeon Lee fånga allmänhetens uppfattning och förståelse kring ojämlika utsläpp. Hur människor uppfattar olika inkomstgruppers bidrag till klimatförändring, vad man tycker om själva idén med inkomsttak och vad man tror och tycker är politiskt möjligt att genomföra. I våras gjordes

RIKT PROBLEM

Inom sin forskning försöker Jayeon Lee förstå extrem rikedom som ekosocialt problem, och om det går att göra något åt det problemet.

Jayeon Lee

”Jag är kritisk till forskare som vill framstå som helt neutrala. Det tycker jag är jättekonstigt. Vad är det för illusion av neutralitet du vill upprätthålla?”

en intervjustudie. Nu följs den upp med en enkätundersökning.

I pilotenkäten får respondenten välja vilket av olika alternativ till inkomstbeskattning hen föredrar. Vissa alternativ är mer extrema än andra. Som till exempel att inkomster över 2,5 miljoner kronor ska beskattas fullt ut. Ett annat, lite mildare alternativ, är motsvarande skatt på inkomster över 6 miljoner och i ett annat dras gränsen vid 10 miljoner. Utifrån en tidigare enkätundersökning har Jayeon Lee fått fram att ungefär en fjärdedel av befolkningen tycker att ett inkomsttak av något slag är ett bra förslag. En fjärdedel tycker varken eller och resten såg det som en generellt dålig idé.

I och med att idén var främmande för många respondenter, vill hon i den nya studien pröva om människors inställning till inkomsttak förändras beroende på vad de extra skattepengarna går till. Är man mer benägen att betala skatt om den går till militär utrustning eller klimatsatsningar? Finns det en viss nivå som de flesta i Sverige tycker är ett bra inkomsttak? Eller är det helt enkelt bara själva inkomsttröskeln i sig som skapar motståndet?

Själv har Jayeon Lee inte funderat färdigt kring vilken nivå för inkomsttak hon tycker skulle vara rimlig.

– Den frågan ställde jag ju till alla intervjupersoner men inte till mig själv faktiskt. Hon tänker en stund.

– Jag får nog återkomma, men jag skulle definitivt sätta antingen 2,5 miljoner eller lägre. Jag tror att 6 miljoner är alldeles för mycket.

EFTERSOM HENNES FORSKNINGSFRÅGOR rör sig ideologiskt åt vänster är det naturligt att få frågor om det från respondenter, säger Jayeon Lee. Så länge det finns utrymme att resonera kring ideologi, ser hon inga problem med att en forskare har värderingar.

Självklart – tror hon – präglas forsknings-

agendor av åsikter och frågor som forskaren brinner för, och av forskarens värderingar.

– Men när jag uttalar mig som forskare och när jag ska kommunicera eller förmedla min forskningsbaserade kunskap vill jag inte börja med att säga att jag är politiskt vänster. För det är inte det som är viktigast.

En forskare som är immun mot samhällsdiskussioner existerar inte, förtydligar hon. – Jag är kritisk till forskare som vill framstå som helt neutrala. Det tycker jag är jättekonstigt. Vad är det för illusion av neutralitet du vill upprätthålla?

Jayeon Lee lyfter fram en bild av akademin som politiserad där kunskap är en politisk måltavla.

– Så hur kan du då som forskare upprätthålla dig som helt immun mot alla de samhällsdiskussionerna. Det tycker jag också är lite verklighetsfrånvänt om någon nu har en sådan hållning.

Datainsamlingen i Jayeon Lees pågående enkätstudie sker under december 2025 och januari 2026. ○

Forskar om extrem rikedom

Jayeon Lee är forskare i socialt arbete. Hon doktorerade med en avhandling om a-kassan och har forskat på det svenska socialförsäkringssystemet. För tillfället studerar hon extrem rikedom utifrån tesen om det som ett socialt problem. Specifikt handlar det om extremt rikas klimatavtryck och tanken om att införa ett inkomsttak för den procent som tjänar mest i samhället.

Mötet

INKOMSTTRAPPAN

I den pågående studien prövas hur människors inställning till inkomsttak förändras utifrån vad skattepengarna går till.

Redan under sin första mandatperiod visade Donald Trump tecken på att han ville ändra om rejält inom amerikansk akademi.

Nu, ett år efter att han tillträtt

sin andra mandatperiod, har spelplanen för flera av landets lärosäten helt kastats om.

Det påverkar även svenska forskare, som i många fall är beroende av amerikansk finansiering och data.

text: Matilda Westermark

illustrationer: Nils-Petter Ekwall

Attacker mot akademin når utanför USA

Bara veckor in i sin andra mandatperiod tog president Donald Trump strid mot flera stora amerikanska lärosäten. När USA:s akademiska landskap skakas om påverkar det hela världen.

Det har gått drygt elva månader sedan Donald Trump svors in som USA:s 47:e president. Bara några veckor in i hans andra mandatperiod uppstod konfl ikter med den amerikanska akademin. Trumpadministrationen anklagade flera stora lärosäten — däribland Harvard och Columbia University — för antisemitism och diskriminering mot konservativa studenter.

Som straff drogs federal fi nansiering in, hot om restriktioner kring att ta emot nya internationella studenter gavs och försök att deportera redan registrerade internationella studenter gjordes. En del lärosäten, exempelvis Columbia University, valde att gå presidenten till mötes för att inte riskera att pågående och framtida forskning stoppas.

”Det man försöker attackera är all typ av forskning som är ideologiskt kopplad till klimat, minoritetsfrågor, könsfrågor och så vidare.”

Andra, som Harvard, valde att kämpa emot. På flera lärosäten pågår konflikter fortfarande.

– Det finns en känsla av att om man går administrationen till mötes nu så kommer kraven inte sluta komma. Snarare kommer de trappas upp och bara bli fler och fler, säger Fredrik Logevall, professor på Harvard sedan tio år tillbaka.

I en ny rapport från Scholars at Risk konstateras att över 40 attacker har gjorts mot den akademiska friheten i USA under det första halvåret 2025. Samtidigt varnar hundratals experter för att den amerikanska demokratin håller på att nedmonteras.

INOM AKADEMIN KAN USA ses som en stormakt. Under många årtionden har landet varit hemort för flera av världens främsta forskare inom flera områden och de har starka och långa samarbeten med resten av världen, däribland Sverige.

– Det som händer i USA nu har stor påverkan på svensk forskning och forskningspolitik. Redan nu har vi sett flera projekt som behövt sättas på paus för att amerikansk finansiering har dragits in, säger Laila Abdallah, utredningschef på Akademikerförbundet SSR.

Innan sommaren arbetade hon på Saco, där hon författade rapporten Från Washington till Wallenberg – effekterna av Trumps forskningspolitik på svenska samarbeten, strategier och akademisk kapacitet. Rapporten berör dels det som skett under 2025, men är även en överblick av Trumps första mandatperiod. Redan då vittnade budgetförslag med massiva nedskärningar för forskningsmyndigheter om presidentens inställning till den amerikanska akademin.

– Samtidigt är det viktigt att förstå att det här inte är något nytt i och med Trump. Sedan 1990-talet, när det diskuterades mycket kring positiv särbehandling, har det skett en gradvis utveckling inom amerikansk forskningspolitik som har skapat den här situationen. Men Trumpadministrationens agerande innebär en alarmerande eskalering, säger Laila Abdallah.

Precis som under Trumps första mandatperiod ses presidentens förslag för den federala budgeten 2026 som en signal på fortsatt drastiska åtgärder i den amerikanska akademin. Trump vill, enligt budgetförslaget, göra massiva nedskärningar i budgeten för flera av de största forskningsmyndigheterna, som National Institutes of Health

(NIH) och Nasa. Motiveringen bakom nedskärningarna är att sätta stopp för det administrationen ser som vänstervriden och ”woke” forskning.

UTÖVER MINSKADE FINANSIELLA medel har administrationen också börjat bannlysa ord som de ser som politiskt laddade. Listan över dessa ord kallas the DEI list – där DEI står för Diversity, Equity and Inclusion – och innehåller ord som ”women”, ”accessibility”, ”climate change” och ”gender”. Yttrandefrihetsorganisationen PEN America har sammanställt över 350 ord som bannats eller flaggats som problematiska av federala myndigheter – och listan uppdateras kontinuerligt.

– Det man försöker attackera är all typ av forskning som är ideologiskt kopplad till klimat, minoritetsfrågor, könsfrågor och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att när man exkluderar ord som ”kvinna” så kommer det även påverka cancerforskning, neurovetenskap, folkhälsan och en rad andra områden som är otroligt viktiga för hela samhället, säger Laila Abdallah, och tillägger: – Vi ska inte heller sticka under stol med att det finns politiska krafter här i Sverige som vill gå åt samma håll, därför är det viktigt att sätta upp etiska referensramar som säkrar den akademiska friheten i grundlagen. Ordlistan påverkar inte bara forskningen, utan även vilka internationella forskare som får visum att resa in i USA. Flera personer från olika länder vittnar om att de blivit nekade visum på grund av att deras forskning berör något som står med på DEI-listan. Det är inte bara hur forskning presenteras som påverkas,

… procent har antalet nyinskrivna internationella studenter i USA minskat med under höstterminen 2025. Det totala antalet internationella studenter minskade med 1 procent under motsvarande period. Det är första gången på 20 år som det totala antalet internationella studenter i USA minskar, med undantag för de två läsåren under coronapandemin.

Under förra läsåret, 2024/2025, minskade antalet nyinskrivna internationella studenter i USA med 7 procent. Det totala antalet internationella studenter ökade däremot då, med 5 procent.

Till gruppen med totala internationella studenter räknas de som gjort uppehåll i sina studier och börjat om eller de som påbörjar nya kurser men redan är inskrivna på amerikanska lärosäten.

Källa: Institute of International Education (IIE)

Fredrik Logevall

Laila Abdallah

även databaser kan komma att förändras. Alexandra Wennberg, forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet, är född och uppvuxen i USA men har bott i Sverige sedan 2020.

– Flera dataset som används i global medicinsk forskning finns i USA. Om de rensar bort markörer såsom kön, etnicitet och all typ av mångfald blir dataseten inte lika användbara och stora grupper av befolkningen riskerar att missas i forskningen. Det är oerhört oroväckande, säger hon.

Alexandra Wennberg uppger också att DEI-listan har påverkat hur hon tänker kring sin egen forskning och hur hon ska presentera den.

– Tyvärr så känner jag att jag måste tänka några extra varv kring hur jag uttrycker mig. Dels för att kunna bli publicerad i vissa publikationer, men också i en bredare kontext — kan hur jag uttrycker mig påverka mig negativt i längden? Det är sorgligt, men sant.

Samtidigt säger Fredrik Logevall, professor i historia vid Harvard samt gästprofessor vid Uppsala universitet, att listan inte haft någon påverkan på honom eller hans kollegor på Harvard.

– Ingen av oss har ändrat på hur vi föreläser, vad vi säger eller vilka ämnen vi berör. Hur det blir framöver får vi se, men jag tror att det är missvisande att säga att den här listan påverkar allt inom akademin.

REAKTIONERNA FRÅN SVENSKA forskare på det som händer i USA är överväldigande negativa. En del forskare har bestämt sig för att bojkotta landet helt. Andra tänker

Myndigheter som får nedskärningar i Trumps föreslagna budget för 2026

National Institutes of Health, NIH: USA:s främsta statliga medicinska forskningsinstitut. Föreslagen nedskärning: 40 procent.

National Sanitation Foundation, NSF: Säkerställer att livsmedel, dricksvatten och konsumentprodukter uppfyller hälso- och säkerhetsstandarder. Föreslagen nedskärning: 57 procent.

National Aeronautics and Space Administration, NASA: Den federala myndigheten för rymdfart och -forskning. Föreslagen nedskärning: 52 procent.

Environmental Protection Agency, EPA: En statlig myndighet som är självständig från de federala departementen med uppgift att verka för att skydda miljön. Föreslagen nedskärning: 55 procent.

National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA: Ett vetenskapligt statligt organ med uppgift att studera förhållandena i hav och atmosfär. Föreslagen nedskärning: 26 procent.

Centers for Disease Control and Prevention, CDC: USA:s centrala myndighet för kontroll och förebyggande av sjukdomar i samhället. Föreslagen nedskärning: 44 procent.

tvärtom, att det är viktigare än någonsin att fortsätta resa dit och samarbeta med sina amerikanska kollegor.

En av dem är Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Hon har flera viktiga samarbets partner och kontakter i USA som hon inte kommer att bryta med. – Jag forskar just nu om utmaningar kopplade till oenighet och mångfald. Polariseringen i USA är ett så tydligt exempel på när det går fel och vikten av att bry sig om ett rationellt och respektfullt samtal, så det är dubbelt relevant för mig att fortsätta resa dit.

I år har hon besökt landet flera gånger och har inte själv upplevt några problem med att få visum. Hon har inte heller blivit stoppad vid gränsen. Däremot har hon blivit mer medveten om risken för att det ska hända.

– Jag har suttit på föreläsningar med jurister som berättat hur vi ska hantera både ansökningar och frågor vid gränsen för att inte bli nekade. Det handlar både om hur man ska bete sig när man står i kön, vad man inte bör ha i sin mobil och hur man besvarar frågor utan att väcka onödiga misstankar.

EN ANNAN FORSKARE som inte vänder USA ryggen är Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biofysik och kemi som tidigare arbetat vid Chalmers. I somras flyttade hon till Houston, Texas, för att påbörja en anställning på Rice University. – Jag tänkte tvärtom, att ”nu banne mig ska jag dit och kämpa”. Om Trump skulle stoppa mig så hade han ju vunnit ännu mer, säger Pernilla Wittung-Stafshede. Hon vittnar om ett campus som fortsätter sin vanliga verksamhet, trots det spända politiska läget. Hon upplever ett klimat där det är högt i tak och där det skämtas om Trump utan några konsekvenser. Samtidigt följer hela universitetet utvecklingen i landet noga.

– För min del påverkas jag inte direkt av budgetnedskärningar i de federala forskarmyndigheterna, för min finansiering är redan säkrad. Men jag har kollegor som påverkas och det är fruktansvärt. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända framöver.

Pernilla Wittung-Stafshede har bott och arbetat i USA tidigare, så pass länge att hon har dubbelt medborgarskap och amerikanskt pass.

– Om jag hade behövt söka visum för att ta mig hit hade det nog varit svårare. Då hade jag också varit orolig för att bli hemskickad. Än så länge spelar det ingen roll om man har två medborgarskap, är man amerikan så är man amerikan. Men det kan ju också ändras, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Även Fredrik Logevall har dubbelt medborgarskap. Han har bott i USA sedan 1987 och har inga planer på att åka tillbaka till Sverige, trots att han arbetar vid det universitet som det stormat mest kring.

– Som historiker är jag inte beroende av federala anslag

Alexandra Wennberg

Evelina Edfors

Pernilla WittungStafshede

2018

I Trumps budgetförslag från 2018, hans andra år som sittande president, fanns drastiska nedskärningar gällande forskningsinstitut, stipendium och utbytesprogram inom akademin. Majoriteten av dessa stoppades i kongressen.

Februari 2025

Trump anklagar flera amerikanska universitet för att tillåta antisemitism och diskriminering mot konservativa studenter. Federal finansiering dras tillbaka och stämningsansökan görs mot flera lärosäten.

Oktober 2025

Den 1 oktober stängs USA:s statsapparat ner på grund av konflikter kring den federala budgeten för 2026. Cirka 1,4 miljoner federalt anställda går utan lön i 43 dagar.

2026

Utöver budgetförslag med massiva nedskärningar inom forskning och akademi har Trump även föreslagit att helt lägga ned USA:s utbildningsdepartement. Vad som röstas igenom återstår att se.

”Jag är mer orolig nu, för det här är ett mer koordinerat och ihållande

försök

från Washington

att destabilisera akademin.”

för att kunna bedriva min forskning. Jag har inte heller upplevt att det varit fullt så illa här på campus som det kan framstå i media. Många av Trumps hot verkar inte ha trätt i kraft, vi har exempelvis inte haft några problem att få hit internationella studenter till höstterminen, vilket befarades i våras, säger Fredrik Logevall.

Efter att ha bott i USA i nästan 40 år har han upplevt flera politiska omskakningar, bland annat Trumps första mandatperiod. Den här gången känns det annorlunda.

– Jag är mer orolig nu, för det här är ett mer koordinerat och ihållande försök från Washington att destabilisera akademin. Jag tror att det är resultatet av personerna omkring Trump. De var väl förberedda på att starta med en stark attack mot landets toppuniversitet, som i sin tur inte alls var förberedda på att bemöta det, trots att de borde varit det, säger han och fortsätter:

– Men jag tror fortfarande på USA. Jag tror att vi kan ta oss igenom det här och hitta tillbaka, det kritiska nu är att se till att konsekvenserna inte blir alltför stora.

EFTER TRUMPS TILLTRÄDE i januari har flera amerikanska forskare bestämt sig för att lämna landet. I Sverige har kampanjer synts både från politiskt håll och olika lärosäten för att locka amerikaner till Sverige.

En person som tog sig till Sverige är Marcia Rockman, arkeolog och forskare inom kulturarv och klimatförändringar. De senaste 15 åren har hon bott i Washington DC och arbetat på olika instanser i den amerikanska statsapparaten. Under Trumps första mandatperiod arbetade hon på US National Park Services som den första koordinatorn för klimatanpassning av kulturarv- och resurser. 2018 bestämde hon sig för att lämna uppdraget, då hon fann det omöjligt att utföra samtidigt som administrationen motarbetade allt som berörde både klimatförändringar och kulturarv.

Marcia Rockman

Efter att Trump tillträdde sin andra mandatperiod förlorade hon all fi nansiering för sitt pågående forskningsprojekt och var helt inkomstlös under årets första halva. Genom kontakter vid Linnéuniversitetet i Kalmar fick hon till slut stöd från Vetenskapsrådet för att bedriva forskning i Sverige. Nu är hon anställd som gästforskare vid Linnéuniversitetet under ett år. – Vi som bodde i Washington fi ck se alla dessa snabba förändringar från första parkett. Det var skrämmande. Administ rationen tog drastiska beslut

som i praktiken var olagliga, men som ingen kunde stoppa snabbt nog. Hela institutioner jämnades med marken. Det var oerhört obehagligt, säger Marcia Rockman.

Hon är glad för att kunna bedriva sin forskning här i Sverige och hoppas kunna fortsätta även efter det år som hon i nuläget har fått finansiering för. Samtidigt vill hon inte ge upp hoppet om att kunna återvända till USA i framtiden.

– När jag jobbade på National Park Services hade jag en stor karta över landets nationalparker över mitt skrivbord. Jag saknar så att titta upp på den och det gör ont att veta att ingen långsiktigt rår om parkerna just nu, säger hon, märkbart påverkad.

I PRAKTIKEN HAR svensk forskning redan påverkats av att amerikanska forskningsinstitut drar in anslag. Projekt har behövts sättas på paus eller skjutits upp helt och hållet, eftersom finansieringen försvunnit. Laila Abdallah menar att svensk forskningspolitik måste agera snabbt för att säkra den förlorade finansieringen på annat vis, exempelvis genom att bygga ut relationerna med andra starka akademiska länder, som Kanada, Nederländerna och Tyskland. – Vi ser nu att privata finansiärer, som Wallenbergstiftelserna, allt oftare går in och finansierar forskning. Det är bra att det finns privata aktörer för forskning, men det är viktigt att man också stärker den offentligt finansierade forskningen genom att exempelvis öka basanslagen till lärosätena som har urholkats i många år. Politiken måste ta det yttersta ansvaret för att det finns en god balans i finansieringen och strukturen för svensk forskning, säger hon.

Det är särskilt grundforskningen – säger Laila Abdallah – som behöver säkras, då det finns risk att privata aktörer är mer intresserade av att styra forskningen mot tekniskt tillämpbara lösningar.

Universitetsläraren har skickat skriftliga frågor till tre lärosäten om deras samarbeten med USA: Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet, KI.

Experter varnar för demokratibrister i USA

I studien Bright Line Watch betygsätter över 700 amerikanska forskare den amerikanska demokratin från noll (fullständig diktatur) till 100 (perfekt demokrati). Studien görs fyra gånger per år. Mellan november 2024 och februari 2025 sjönk resultatet från 67 till 53. 2025 års övriga två undersökningar gav samma resultat.

USA ligger nu mellan Israel (49) och Mexiko (60) på den globala rankinglistan. Tidigare har landet hamnat kring Storbritannien (83) och Kanada (88).

I oktober konstaterade Staffan Lindberg, ledare för demokratimätningen Varieties of Democracy, i en intervju i Expressen att USA inte längre är en demokrati, utan en elektoral autokrati.

Källor: Bright Line Watch, Expressen

”När akademisk forskning blir attackerad så här riskerar vi att de bästa hjärnorna går till privata bolag eller annan karriär.”

Samtliga universitet uppger att de inte kommer avsluta sina amerikanska samarbeten, men att de följer vad som händer i landet.

”Många forskare uttrycker stor oro för hur de ska kunna fortsätta sin forskning framöver. KI fortsätter att vara en uthållig och stark partner i dessa samarbeten. KI kommer inte att anpassa språkbruk, radera begrepp eller hela ämnen från vår forskning och utbildning eller acceptera andra orimliga inskränkningar i forskningens frihet”, skriver Andrea Prander, kommunikatör vid KI.

Angående de föreslagna budgetnedskärningarna för forskningsmyndigheter som återfinns i förslagsbudgeten för 2026 skriver Karin Forsberg Nilsson, dekan på medicinska fakulteten vid Uppsala universitet:

”Det är katastrofalt för forskningen i USA, men får även följdverkningar för svenska forskare. Inom medicinsk grundforskning finns minst en författare från USA på 28 procent av de svenska publikationerna. En tredjedel av projekten är alltså resultat av samarbeten med USA. Vi får nästan varje vecka rapporter från amerikanska kollegor som tappar finansiering. Det är oerhört allvarligt.”

Alla tre lärosäten uppger att de inte söker alternativa samarbetspartner för att ersätta den roll USA spelar i deras forskning, men att de snarare försöker bredda sina kontaktnät.

”I stället för att söka alternativ som ersättning för USA, fokuserar vi på att diversifiera och bredda vårt globala engagemang överlag, vilket innebär att vi även stärker strategiska partnerskap i andra prioriterade regioner, men denna breddning är ett komplement, inte en substitution för samarbetena i USA”, skriver Richard Stenelo, sektionschef på sektionen globalt engagemang vid Lunds universitet.

SAMTLIGA FORSKARE SOM Universitetsläraren har pratat med har en liknande oro inför framtidens USA. De är alla rädda för att de beslut som nu tas av Trumpadministrationen kommer att leda till att färre unga söker sig till akademin. – Inom forskning har vi alltid långa ledtider. Det finns risk att de beslut som tas nu gör att vi de närmsta årtiondena har en mycket mindre grupp unga forskare, att det uppstår ett glapp, säger Alexandra Wennberg. Pernilla Wittung-Stafshede instämmer: – När akademisk forskning blir attackerad så här riskerar vi att de bästa hjärnorna går till privata bolag eller annan karriär. Hur stor effekt det får på lång sikt beror på hur försiktiga universiteten blir i rekrytering av nya forskare och studenter. Jag tror att det är nödvändigt att våga satsa och tro på framtiden. ○

Martina Wiksten

Humorn som

är på allvar

Skämt kan både stärka och utmana normer, förena och utesluta. Tjejers humor är en ständig förhandling om gränser och tillhörighet, visar Martina Wikstens avhandling.

Under arbetet med sin avhandling har Martina Wiksten använt sig av fokusgrupper, analyserat fi lmklipp i sociala medier och ägnat tio månader åt ett etnografi skt fältarbete på en ungdomsgård i Stockholm. Allt för att få en djupare förståelse för hur tjejer skämtar med varandra, hur de pratar om och drar gränser kring humor.

– Humor är en sådan central del av våra liv. Inte bara ungas liv utan allas. Men tidigare forskning har mest handlat om killars humor, hur grabbighet, maskulinitet eller antiskolkultur uttrycks genom humor. Så jag ville undersöka vad som händer om vi i stället riktar blicken mot tjejers humor, säger Martina Wiksten.

AVHANDLINGEN VISAR ATT skämtande och skojande med sina vänner inte bara är ett lättsamt tidsfördriv utan också en viktig del av formandet av identitet, tillhörighet, autenticitet och normer inom gruppen. Humor används både för att stärka vänskapsband och tänja på gränser.

– De två kan samexistera. Ibland kan vänskapen och intimiteten bli extra stark av att vi kollektivt bryter mot samhällsregler och tabun. Det blir också ett sätt att prova vattnet i vänskapen – kan vi göra det här tillsammans eller kommer någon att inte skratta med?

Enligt Martina Wiksten är betydelsen av humor allmänt underskattad i samhället – likaså humorns negativa sidor.

– Humor är social men den är också antisocial. Den är ett medel för att disciplinera, upprätthålla maktstrukturer och tysta grupper. Och det som gör det till ett så effektivt medel, och så svårt att angripa seriöst, är att det bara är på skämt. ○

Thomas Wederus

Avhandlingen

Titel: Det villkorade skrattet: Tjejer, humor och allvar.

Ämne: Barn- och ungdomsvetenskap.

Lärosäte: Stockholms universitet.

Disputationsdatum: 21 november 2025.

SUSANNE KRONHOLM

PRIS

Pedagogikprofessor

är årets möjliggörare

Förutom det årliga forskarpriset utser Lärarstiftelsen även Årets möjliggörare, en person som skapat förutsättningar för lärare att delta i forskning och bidra till ny kunskap om undervisning. Priset går i år till Elisabet Nihlfors, professor inom pedagogik med inriktning på pedagogiskt ledarskap. Enligt motiveringen har hon ”genom sitt engagemang byggt broar mellan förskola, skola och akademi och stärkt lärares och skolledares forskningskompetens”. Prissumman är 50 000 kronor.

FÖRORDNANDE

Prisas för forskning om lärare och elever

Forte-chef får förnyat förtroende

Regeringen förlänger Jonas Björcks förordnande som generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, med tre år. Förlängningen sträcker sig till och med den 30 april 2029.

PRIS

Hon får den första Forskningsfyren

Julia Ravanis är den första mottagaren av Forskningsfyren, ett nyinstiftat pris från Sveriges unga akademi till en yngre forskare verksam i Sverige som har gjort betydande insatser för att sätta ljus på kunskap. Julia Ravanis disputerade tidigare i år i teknikhistoria vid Chalmers. Enligt motiveringen prisas Julia Ravanis ”för sitt nyskapande sätt att sprida kunskap över generationsgränser genom en unik förening av poesi, humaniora och naturvetenskap”.

TÄVLINGSVINST Uppsalaforskare vann Forskar Grand Prix

Vad händer med våra digitala avtryck när vi dör? Den frågan studerar Carl Öhman, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som tog

Ulrika Bergmark , professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid Piteå kommun, tilldelas Lärarstiftelsens forskarpris 2025. Hennes forskning har ”utvecklat förskolans och skolans arbete med att bedriva en undervisning som vilar på vetenskaplig grund”, enligt motiveringen, som även lyfter att pristagaren genom sina båda anställningar omsätter sin egen forskning i praktik. Forskningen handlar om relationernas betydelse för lärande, hur hälsa och lärande hänger ihop, elevers delaktighet i skolan – och även om hur lärare utvecklar sin undervisning utifrån forskning och egna erfarenheter, berättar Ulrika Bergmark. – Det är hedrande och roligt att min forskning uppmärksammas. Priset skapar också ringar på vattnet – jag får nya kontakter som kan bli viktiga för min forskning. Vinnaren får 100 000 kronor. Ulrika Bergmark planerar att köpa något hon inte brukar unna sig. – Det vore kul att ha någon minnessak som påminner mig om priset.

Anders Jinneklint

det”. Priset har instiftats av Rolf Luft stiftelse för diabetesforskning och mottagaren får ett anslag på 500 000 kronor.

Pristagaren har också gett namn åt Johnny Ludvigsson-priserna som delas ut årligen av Barndiabetesfonden till forskare inom typ 1-diabetes. Det gick i år till Riitta Lahesmaa, professor vid Turku universitet, och Gustaf Christoffersson, lektor vid Uppsala universitet.

PRIS

Professorer prisas för samhällsnytta

Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De belönas för ”sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner”.

hem segern i årets Forskar Grand Prix där det gäller att berätta om sin forskning på fyra minuter. Carl Öhman har räknat ut att det snart finns fler döda än levande på sociala medier och att datan hamnar i händerna på företag.

På andra plats kom Vivek Venkatesh Shenoy, industridoktorand vid Scania och KTH, som forskar om hur lastbilstransporter ska ställa om från diesel till el. Tredjeplaceringen gick till Martina Olsson, doktorand i materialfysik vid Chalmers, med en presentation om hur röntgen kan användas för att skapa bättre mediciner.

Finalen i Forskar Grand Prix arrangerades av Vetenskap & Allmänhet tillsammans med forsk-

ningsråden Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Vinnaren tilldelades 20 000 kronor.

PRISER Uppmärksammas för forskning om diabetes

Johnny Ludvigsson har mottagit det nyinstiftade priset Kerstin Brismar Award, för sin forskning om typ 1-diabetes. Johnny Ludvigsson är professor i pediatrik vid Linköpings universitet samt grundare av Barndiabetesfonden. Enligt motiveringen är han ”en internationellt erkänd forskare vars livslånga engagemang för barndiabetes har haft en djupgående inverkan på områ-

Henrik Barth är professor i innovationsvetenskap och arbetar bland annat med projekt som stödjer integration och entreprenörskap. Bengt-Göran Rosén är professor i maskinteknik och har, enligt Högskolan i Halmstad, i tre decennier arbetat för att förvandla teknisk spetsforskning till praktiska lösningar inom allt från tandimplantat till hållbar produktion.

UTMÄRKELSE

Medalj för framgångsrik forskning om tumörer

Mats Danielsson, professor i medicinsk bildfysik vid KTH, har tilldelats IVA:s guldmedalj ”för sitt banbrytande arbete med känsliga sensorer”. Enligt motiveringen har Mats Danielssons forskning lett till tekniska framsteg som möjliggjort tidig upptäckt av tumörer. IVA:s guldmedaljer delas ut årligen av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, till personer som genom framstående gärningar bidragit till att skapa ett bättre samhälle.

PRIS

Ulrika Bergmark får Lärarstiftelsens forskarpris 2025.

”Självmordsettan” kallas det typiska studentrummet i Studentbyn, Åbo akademi.

Svart skröna från studentstaden Åbo

Medelålders lektorsångest över gångna svek möter ung studentångest, psykiska problem, olycklig kärlek och missbruk. Lägg så till ett lager gotisk skräck.

Med svart humor, och ibland bara svärta, tar sig Kaj Korkea-aho an universitets- och studentstaden Åbo. Korkea-aho är fi nländsk författare, kolumnist, föreläsare och komiker som skriver på svenska.

Snabbt lär vi känna huvudpersonerna i romanen. Mickel Backman, litteraturlektor vid Åbo Akademi, lever i ett frostigt äktenskap med en fi nlandssvensk poet. Han har många lik i garderoben. Stöld av forskning och gamla förträngda oförlåtliga synder riskerar hinna i kapp honom, men mest ömkar han sig själv.

Studenten Calle saknar riktning i livet och får inget gjort. I stora delar av romanen vacklar han påtänd runt, i det närmaste handlingsförlamad av längtan efter fl ickvännen som gjort slut.

Men Calle är i grunden en hygglig kille som försöker stötta sin självmordsbenägne, självdestruktive och allt mer urspårade vän Pasi. Pasi är den som driver det mesta av handlingen framåt.

SÅ HÄR LÅNGT ÄR ALLT bara känslomässigt elände men snart tar dramatiska händelser vid på den vanligen så stilla litteraturvetenskapliga institutionen. Nu tillkommer ett element av gotisk skräckroman; en opublicerad diktsamling ska ha kraften att få den som läser dikterna att ta livet av sig.

Pasi studerar just litteraturvetenskap och

Onda boken

Författare: Kaj

Korkea-aho

Förlag: Schildts & Söderströms

Utgivningsår: 2015

kräver vid en lektion om modernismen svar från Mickel Backman om diktsamlingen samt om en försvunnen halvfärdig avhandling om samma diktsamling. Pasi har förstått att på något sätt är Mickel inblandad.

Enligt sig själv är Mickel en bra föreläsare. Här använder han dramaturgikurvan i Oidipus som mall för att ge studenterna en friserad version av historien om diktsamlingen. Men i grunden är han skakad, hans mångåriga tro att allt var under kontroll är raserad.

I berättelsen är Åbo som universitetsstad ständigt närvarande. Läsaren får en mörk bild av studentlivet med sömniga föreläsningar, psykisk ohälsa, fylla, droger och slagsmål. ”Självmordsettan” kallas det typiska studentrummet i Studentbyn.

Universitetslärarna beklagar sig över nedskurna anslag, satsningar som inte beviljas stöd, EU-pengar som går till större universitet, och naturligtvis klagar de över lata studenter.

FÖRFATTAREN SKISSAR OCKSÅ upp en klaustrofobisk trång fi nlandssvensk miljö, där litteraturvetare, både lärare och studenter, författare och förläggare ingår i samma lilla krets.

Boken är en spännande bladvändare, utom i ett parti i mitten. Men sedan accelererar tempot i ett allt snabbare händelseförlopp fram till att berättelsen slutar i ett crescendo. Romanen är en rundmålning av universitetsstaden Åbo i råkallt mulet novemberväder. Den är en moralitet om att bli upphunnen av gamla synder och en skröna om litteraturens kraft, i det här fallet destruktiva kraft. ○

Per-Olof Eliasson

Koncis och levande universitetshistoria

• Johan Östling ger i Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetets historia (Makadam 2024) en lättläst och översiktlig genomgång av lärosäten genom århundradena. Boken tar avstamp i Bologna och behandlar i tur och ordning det latinska, det tyska och det amerikanska universitetet. Men Johan Östling gör också ett snabbt svep över bildningsinstitutionernas utomeuropeiska förhistoria och de grundläggande förutsättningarna för att bygga avancerad kunskap. Han betonar universitetens starka beständighet över tid och poängterar i bokens slutord att historiska insikter ger oss bättre förutsättningar att ta ut kursen i nya, ovissa tider.

Podd med forskare sprider folkbildning

• Forskarpodden från Uppsala universitet har hållit på sedan 2015, på webben ligger över 100 avsnitt. De flesta avsnitten är ungefär en halvtimme långa och podden kommer ut med cirka fem avsnitt per termin. Några av de senaste avsnitten är Dinosauriernas väg mot herravälde med paleontologen Martin Qvarnström, Universum och människan, med fysikprofessorn Ulf Danielsson, samt Hållbar konsumtion – hur gör man? med Anna-Carin Nordvall, professor i företagsekonomi. Formen är enkel, en forskare intervjuas om sin forskning – en forskare och ett ämne i taget. Folkbildning i dess renaste form.

Per-Olof Eliasson

Läst & hört

MacGregor, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde Krönika

När Amazon Web Services tillfäl ligt havererade i oktober slutade en stor mängd sajter och appar, inklusive Canvas, Zoom, Chat GPT, Reddit och Alexa, helt att fungera. Orsaken (en bugg i den egna DNS-hanteringen) ledde snabbt till en global kaskadeffekt. Amazon äger uppemot en tredjedel av världens molninfrastruktur och den påverkade delen, i norra Virginia, utgör en datakorridor som centralt hanterar några kritiska funktioner för hela deras moln. Så problem där betyder i princip problem överallt.

Faktum är att Alphabet (Google), Amazon, Meta (Facebook) och Microsoft inte bara äger en övervägande majoritet av världens digitala moln och plattformar, utan därtill även dess datacenter och internationella undervattensinternetkablar.

Det är genom dessa digitala och fysiska tillgångar som nästan all världens internettrafi k pulserar, vare sig det handlar om (inom vår sektor då) en förinspelad videoföreläsning på Youtube, en exjobbshandledning över Zoom eller tillgång till vetenskapliga publikationer. Denna omfattande, och fortsatt pågående, centralisering medför – liksom alla oligopol – en dramatiskt försvagad resiliens mot just kaskadkollapser och liknande haverier. Så när krisen eller kriget väl kommer till den digitala sfären ser det tyvärr i nuläget ganska blekt ut.

DESSUTOM BEHÖVS DET inte ens en riktig kris. Det verkar exempelvis inte fi nnas något direkt hinder för att Donald Trump tvingar amerikanska techjättar att strypa tillgång till sina

Varför väljer jag alltmer analoga lösningar?

molntjänster för ett Europa som försöker tillämpa sina lagar och regler på tjänsterna när de nyttjas här. Tit for tat, eller vad det nu är för internationella spelregler som egentligen råder numera. Detta är särskilt riskabelt för oss, eftersom vi i Sverige är anmärkningsvärt beroende av amerikanska molntjänster. Som skribenten Joakim Öhman nyligen uttryckte det i tidni ngen Ny Teknik, vi har ”outsourcat vår digitala ryggrad” och ”blivit en digital lydstat till USA”. Samtidigt gör exempelvis Danmark tvärtom genom att ta aktiva steg i riktning mot ”digital suveränitet”. Så vår situation är inte bara

som universitetslärare, nu får nöja mig med en arbetsdator och ett intranät som är så nedlåsta att det ofta blir onödigt komplicerat att genomföra ganska grundläggande arbetsuppgifter.

Jag kan fortsätta… Trumps fi nansieringsstopp för en mängd stora amerikanska forskningsprojekt har redan avlivat flera digitala verktyg som mina kollegor inom diverse ämnen förlitat sig på i sin forskning och undervisning. Och så har jag knappt ens utrymme att nämna alla etiska invändningar mot techjättarnas övervakningskapitalism, negativa miljöpåverkan och exploatering av arbetare i fattiga länder, till exempel ”content moderators”.

en oundviklig effekt av globala utvecklingar, utan ganska självförvållad.

”Att vara konstant uppkopplad börjar helt enkelt bli för sårbart, komplext och problematiskt.”

OCH ÄVEN OM vi inte plötsligt skulle förlora tillgång till molnet, så kvarstår ändå en massa nära besläktade problem för organisationer, inte minst den kraftigt växande digitala kriminaliteten. Cyberattacker mot svensk offentlig sektor, inklusive universitet och hög skolor, ökar inte bara i mängd och omfattning, utan utgör även en dystert frekvent nyhet. Som en effekt av detta blir det allt skarpare lagkrav – genom GDPR, NIS2, och så vidare – för organisationer. Inte undra då på att jag,

SÅ NEJ, VARE sig det i slutändan kommer i form av ett plötsligt stopp i vår molntillgång, en orimlig kravbild för organisationer eller en rent personlig utmattning med konsekvenserna av vårt digitala beroende, så kommer analoga lösningar att bli alltmer nödvändiga. Att vara konstant uppkopplad börjar helt enkelt bli för sårbart, komplext och problematiskt. Så precis som det var fördelaktigt att ha bekantat sig med digitala lösningar innan pandemin bröt ut, kommer det vara fördelaktigt inom en snar framtid att ha frångått desamma. Jag har alltid gillat datorer, men med tanke på alla problem de på sistone för med sig måste vi nu på allvar börja fundera över alternativen.

Oskar MacGregor, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Oskar

Debatt Lärartiteln

Att undervisa vid ett universitet eller en högskola är inte samma sak som att vara utbildad lärare. Användningen av begreppet universitetslärare innebär därför en risk att yrkesrollen lärare förlorar sin tyngd, skriver Ewa-Charlotte Faarinen

Universitetslärare är inte lärare

Jag har länge funderat över begreppet universitetslärare. Lärare är ett behörighetsgivande legitimationsyrke som kräver flera års utbildning innan en person får använda titeln. Ändå används universitetslärare om personer som undervisar i högre utbildning trots att de ofta har en förhållandevis kort högskolepedagogisk utbildning, alternativt ingen lärarutbildning alls. När ordet lärare används för alla som undervisar, riskerar vi att urvattna en profession som bygger på utbildningsvetenskaplig kompetens.

menar med att vara lärare och vilken kompetens som ska värderas i undervisningen på universitet och högskolor.

”Pedagogisk

Det finns skäl att ifrågasätta hur vi använder titeln universitetslärare. Ordet lärare har en tydlig koppling till en utbildning och ett yrkesansvar som inte alla inom högre utbildning delar. Den som undervisar på universitet utan lärarutbildning utför en viktig uppgift men är inte lärare i egentlig mening. När begreppet används brett tappar det sin innebörd och förminskar det professionella värde som lärarutbildningen står för.

skicklighet och utbildningsvetenskaplig kompetens är något man utbildar sig till, inte något man automatiskt får genom att vara expert inom sitt ämne.”

EN PERSON SOM idag kallas universitetslärare kan vara en forskare, ingenjör eller konstnär med djup ämneskunskap men utan formell pedagogisk skolning. När vi använder ordet lärare om alla som undervisar, oavsett utbildning, förskjuts också vår förståelse av vad läraryrket innebär. Språket formar verkligheten. Om begreppet breddas till att omfatta vem som helst som undervisar, riskerar vi att förlora respekten för den utbildningsvetenskapliga kompetens som krävs för att faktiskt bli lärare.

Att undervisa handlar inte enbart om att förmedla kunskap, utan om att skapa förståelse, stimulera reflektion och stödja olika sätt att lära. Det kräver pedagogisk skicklighet och didaktisk medvetenhet, färdigheter som inte alltid följer automatiskt med expertis inom ett ämne. Att använda begreppet universitetslärare väcker frågor om vad vi egentligen

Det fi nns mig veterligen ingen annan yrkeskår där man blir behörig genom att vara expert inom ett helt annat område. En person som är expert på programmering kan börja undervisa på universitet och genast kallas universitetslärare, trots att personen saknar lärarutbildning. Men en person som undervisar i programmering på universitetet kan aldrig kalla sig universitetsprogrammerare. Vi kan göra samma tankeexperiment och jämföra med vem som skulle få kalla sig exempelvis universitetsläkare eller universitetsarkitekt.

Det framstår för mig som motsägelsefullt. Den som har djup ämneskunskap men ingen pedagogisk utbildning får använda lärar-

titeln, men inte vice versa. På så sätt förlorar läraryrket sin särskilda status, samtidigt som pedagogisk kompetens riskerar att betraktas som mindre viktig inom akademin.

LÄRARE HAR LÄNGE kämpat för att professionen ska erkännas som just det: en profession. En legitimation innebär ansvar, men också erkännande. Den markerar att yrket vilar på vetenskaplig grund, etiska principer och beprövad erfarenhet men inte enbart på ämneskunskap. Att undervisa handlar om mer än att kunna sitt ämne.

Det handlar inte om att ifrågasätta ämnesexperternas kompetens, utan om att värna den pedagogiska yrkesrollen. Att undervisa på universitet och högskolor är en viktig uppgift, men det är inte samma sak som att vara

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

utbildad lärare. Pedagogisk skicklighet och utbildningsvetenskaplig kompetens är något man utbildar sig till, inte något man automatiskt får genom att vara expert inom sitt ämne. Att använda begreppet universitetslärare innebär en risk att yrkesrollen lärare förlorar sin tyngd och mening. Läraryrket är en profession som bygger på pedagogisk kompetens, inte bara på vad man undervisar i utan på hur man gör det.

Om vem som helst kan kallas lärare urholkas den status och det ansvar som följer med legitimationen. Det sänder också en olycklig signal till de lärarstudenter som utbildas inom akademin: att deras fleråriga utbildning kanske inte behövs, att undervisning är något man kan göra utan att ha tränats i det. I längden riskerar det att minska intresset för lärar-

utbildningen och underminera det professionella kunnande som utbildningen faktiskt representerar.

ATT INFÖRA EN ny titel, som universitetsutbildare, för den som undervisar inom högre utbildning skulle synliggöra den pedagogiska kompetens som särskiljer läraryrket. Det skulle tydliggöra rollerna och värna om professionens kärna.

Ewa-Charlotte Faarinen

Universitetsadjunkt inom matematikens och naturvetenskapernas didaktik, Luleå tekniska universitet

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

Automatiskt genererad text, argument och sammanfattningar föder en central fråga: Vem är egentligen kunskapsproducenten – studenten eller algoritmen?”

Pontus Wärnestål, Högskolan i Halmstad, i debattartikeln ”AI är ett uttryck för en pedagogisk förskjutning”.

Oro när AI tar över som översättare

• ”När professionella översättare arbetar med styrdokument granskar de noggrant tidigare översättningar för att återge hänvisad lagstiftning korrekt. De har god förståelse för när engelskan kräver futurum där svenskan använder presens, och väger noggrant vilken av de många möjliga översättningarna av ”verksamhet” som bäst passar i det aktuella sammanhanget. Professionella översättare vet förstås också att universitetshuset inte ska kallas the university house, utan University Main Building precis som det står på kartan. Sådana bedömningar kräver mänsklig erfarenhet och omdöme och är inte någonting som AI kan ersätta.”

Eva Medin, Högskolan i Borås, på uppdrag av English-Language Professionals in Swedish Higher Education (ELPS), i en debattartikel på universitetslararen.se.

FOTO: IDA DANELL

Debatt Akademisk frihet

Både statsmakten och akademin frångår ibland den enkla defi nitionen av akademisk frihet. Det gör att diskussionen om akademisk frihet kompliceras i onödan, skriver Joakim Amorim.

Diskussionen bör förenklas

Regeringen har tillsatt en utredare för att titta på om den akademiska friheten i Sverige är hotad. Detta är en kär gammal fråga som dyker upp i forskningssystemet från tid till annan. Det kan vara på sin plats att först faktiskt defi niera vad akademisk frihet är för att sedan föreslå hur den ska försvaras. Många hävdar att defi nitionen är komplex, och gör längre utläggningar om begreppet medan andra har hållit sig kortare.

En enkel definition hittas i högskolelagen: ”För forskningen ska som allmänna principer gälla att: forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras”. Andra enkla defi nitioner kan till exempel representeras internationellt av UUAP: ”Undervisning: frihet att diskutera alla relevanta frågor i klassrummet; Forskning: frihet att utforska alla vägar för vetenskap, forskning och kreativt uttryck och att publicera resultaten av sådant arbete; Intramuralt tal: frihet från institutionell censur eller disciplin när man behandlar frågor om institutionell policy eller handling; och Extramuralt tal: frihet från institutionell censur eller disciplin när man talar eller skriver som medborgare”.

ta statsmakten på ena sidan och akademin på andra. Min bild är att båda dessa sidor ibland frångår den enkla defi nitionen av akademisk frihet och därmed blandar ihop begrepp i onödan.

”Det vore en välgärning om diskussionen höll sig inom den enkla definitionen av akademisk frihet.”

Om vi börjar med statsmakten så kommer det ofta medskick, via regleringsbrev och forskningsfi nansierande myndigheter, som kan upplevas som onödiga ingrepp i den akademiska friheten. Till exempel har det under de senaste åren varit mycket fokus på ”open access” där väldigt detaljerade instruktioner framförs om hur forskare ska publicera sig. Argumenten som framförs för ”open access” är egentligen inte vetenskapliga utan är argument som har med de vetenskapliga förlagens vinst och allmänhetens tillgång till forskningsresultat att göra. Att förlag har stora avanser kan naturligtvis sticka i ögonen men det är inget vetenskapligt argument för bättre eller friare forskning.

av akademisk frihet så skulle detta betraktas som ingrepp i densamma och egentligen kunna undvikas genom att låta forskarkollektivet själv välja var och hur de publicerar sig. Kanske är det så att det som instruktion räcker med vad som står i Regeringsformen – att man som forskare i offentlig tjänst ska iaktta ”saklighet och opartiskhet”.

Om vi tar den andra parten, akademin, så är ”elefanten i rummet” när det gäller akademisk frihet utifrån akademins perspektiv tilldelningen av forskningsmedel – forskningsfi nansieringen. Jag menar att forskningsfinansiering inte har med akademisk frihet att göra, i alla fall inte i en svensk kontext. All tilldelning av anslag är faktisk politisk; polisens vs vårdens anslag precis som Vetenskapsrådets vs Vinnova:s anslag.

DET FINNS NATURLIGTVIS en anledning till att till exempel Energimyndigheten har ett forskningsanslag som har en viss storlek vilket blir ett golv för hur lite forskning som det minst ska satsas på inom energiforskning. Om sedan universitetsforskare själva väljer att lägga ytterligare av universitetens anslag på detsamma så är det inget hinder. Poängen är att någon måste välja hur mycket medel som läggs på de olika forskningsfi nansiärerna Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten respektive Formas. Denna någon kan rimligen bara vara politiken, eller i förlängningen den svenska medborgaren, precis som för Polisen eller vården. Akademisk frihet kan inte innebära att alla forskare ska ha rätt till lika mycket skattemedel, lika lite som det kan betyda att alla forskningsområden ska prioriteras helt lika. Trots detta framförs tidvis att prioriterade satsningar på särskilda områden kan ses som ett hot mot akademisk frihet.

DET ÄR GANSKA lätt att omfamna de enkla definitionerna, mitt bestående intryck är att ytterst få vill att forskningen ska byråkratiseras, att forskarens integritet inte ska bestå eller att lärosätena inte själva ska välja vem de rekryterar. Icke desto mindre kompliceras allt som oftast denna fråga.

Om vi stipulerar två olika sidor som har olika perspektiv på akademisk frihet kan vi sät-

När det gäller allmänhetens tillgänglighet så är det enligt högskolelagen lärosätenas uppgift att ”samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som fi nns vid högskolan kommer samhället till nytta”, vilket faktiskt kan göras utan att allmänheten får tillgång till de senaste forskningsartiklarna.

MITT ARGUMENT ÄR inte att ”open access” nödvändigtvis är dåligt utan att instruktionerna som går till den fria forskaren faktiskt inte rimmar med det som står i högskolelagen (”forskningsresultat får fritt publiceras”). Det vill säga med ovanstående enkla defi nition

DET VORE EN välgärning om diskussionen höll sig inom den enkla defi nitionen av akademisk frihet. Likväl som att inga byråkrater bör styra hur forskare ska forska, vilken metod de använder eller hur de publicerar sig, likväl borde forskare fi nna sig i att samhället och politiken styr hur mycket medel som fördelas till forskning och via vilka kanaler. Om dessa ramverk hålls blir diskussionen om akademisk frihet mycket lättare.

Joakim Amorim

Doktor i fasta tillståndets fysik, programchef på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF

Forskningsstipendium, 150 tkr

F d Bryggarämbetets i Stockholm Pensionskassa utlyser Stipendium för vetenskaplig forskning som ur olika ämnes- och tidsperspektiv kan förväntas bidra till ökad allmän kunskap om och förståelse för svensk bryggerinäring; dess verksamhet, betydelse och förutsättningar.

Sista ansökningsdag: 31 januari 2026 Ansökningsinformation: Joran.Rehn52@gmail.com

Vill du annonsera i Universitetsläraren?

Kontakta mig så berättar jag mer

Hans Simons, telefon 070-928 58 41 hans.simons@annonssaljarna.se

En

skola på vetenskaplig grund behöver forskarutbildade lärare

Är du redo att satsa på en forskarutbildning?

Forskarskolan CUL utlyser nu två typer av antagning till 2026 års forskarutbildning:

• Antagning med anställning som doktorand vid Göteborgs universitet.

• Antagning som samverkansdoktorand, där din nuvarande arbetsgivare står för lönekostnaderna under studietiden.

En förskollärare, lärare eller rektor som följer CUL forskarutbildning kan arbeta kvar halvtid i sin verksamhet.

Läs mer om forskarskolan CUL på gu.se/culf

AI cheating students, the battle for

time and Donald Trump´s attacks on academia. This is a selection of articles from Universitetsläraren translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

AI cheats more than doubled

Since 2023, 770 cases of cheating by using AI tools have led to suspensions at HE institutions, 467 of them this year. In addition, 75 warnings have been issued to students, a review by Universitetsläraren shows.

Generative AI tools such as Chat GPT became widely available in autumn 2022. In February the following year, a student at Uppsala University admitted using Chat GPT to help with written assignments. It was the first Swedish case where a student received a warning for cheating with the help of AI, something which Universitetsläraren wrote about.

Since then, a survey by Universitetsläraren of 35 universities and colleges shows, 770 cases of AI cheating have resulted in suspension. So far this year, students have been suspended for cheating related to some form of unauthorised use of AI tools in 467 cases, up from

of

for

207 last year. In addition, 75 warnings have been issued since the beginning of 2023.

At Stockholm University, students have been suspended in 77 cases, the highest number of any higher education institution. Additionally, the university has issued 24 warnings in the past three years.

“We are Sweden’s largest higher education institution for first- and second-cycle courses and programmes, so from that perspective we would be expected to be at the top of the list,” says Clas Hättestrand, chair of the disciplinary committee at Stockholm University.

“We have also been quite active in raising awareness among our teachers about the risk of cheating using AI. It is possible that this has also had an effect.”

He describes how staff are actively informed about AI use. Guides, courses and workshops have also been developed.

UNIVERSITETSLÄRAREN ALSO ASKED HE institutions whether their examination formats have changed as a result of AI, and if so, how. Of the 32 universities and colleges that responded to these questions, 27 reported that their methods and procedures have changed to some

AI-RELATED SUSPENSIONS AT HE INSTITUTIONS

Stockholm University has suspended the highest number of students for unauthorised use of AI tools since the beginning of 2023. At 5 out of the 34 HE institutions surveyed, no students have been suspended at all. All of these are arts institutions.

extent. At some others, discussions on examination methods are ongoing.

Beckmans College of Design, Konstfack, the Royal Institute of Art, the Royal College of Music and Stockholm University of the Arts are the only higher education institutions that have not reported any cases of AI-related cheating.

ACCORDING TO MARIA Hedman Hvitfeldt, a head of department at Stockholm University of the Arts, there may be various reasons why the artistic higher education institutions have not uncovered any cases of AI cheating.

“We must work instead to ensure that students acquire knowledge about AI and use it in a way that benefits the arts and the development of one’s artistry,” she says.

She believes it is possible that the practical examination elements of higher education institutions in the arts could inspire non-arts institutions.

“We have very close contact with our students, and you might not be able to have that in the same way at another higher education institution. Practical tests could be an alternative, if they do not already have them. They show clearly what a student knows and does not know, what they can and cannot do.” ○

Linus Hellerstedt

Reorganisation at the University of Gothenburg

At the University of Gothenburg, a process is underway to reorganise its national units into different faculties. The aim is to achieve a more suitable organisation, says Vice-Chancellor Malin Broberg.

Malin Broberg, Vice-Chancellor of the University of Gothenburg, wants to change the organisational structure so that the university will no longer be the host unit for the collaborative national units in which the university is a formal member. Instead, because of a strategic decision, they will be placed in different faculties.

Tomas Berglund is the director of the national unit and collaboration arena Wexsus, the West Sweden Nexus for Sustainable Development, which is run jointly by Chalm-

ers University of Technology, the University of Gothenburg and University West. The University of Gothenburg is the host university for Wexsus, as well as for the Swedish Institute for the Marine Environment, the Swedish Secretariat for Gender Research, the Swedish National Resource Centre for Mathematics, Nordicom, the Swedish National Data Service and the Segerstedt Institute.

“We are working on the implementation of the Vice-Chancellor’s strategic decision on the basis of the intention behind it and are investigating different solutions,” says Berglund. There is an ongoing dialogue with the faculties about moving out, as he puts it.

The way it works today, he explains, is that the vice-chancellor and pro-vice-chancellor deal with the more operational issues and the pro-vice-chancellor has a dean-like role for the departments.

The dialogues will continue during the autumn, and probably also next year, to iron out the details of what the moves might look like.

“There is a logical rationale behind the decision,” he continues.

“There is certainly a need for a different organisational form or format for the national units, and such a process will be set in motion somehow. Right now, we are having an open discussion on how to implement what the vice-chancellor wants to achieve.”

PRO-VICE-CHANCELLOR Carina Mallard h as been tasked with developing concrete proposals for where in the university’s organisation each national unit should be placed. In an email to Universitetsläraren, she writes that:

“The timetable for the whole process has not yet been finalised, but it is one of the things we are looking at in this initial phase. But we can see that the solutions may look different, depending on the unit.”

She also emphasises that the university management needs to focus on strategic issues and not work operationally with the leadership and management of the directors of the national units.

When asked what the change will mean for the national units in terms of their identity and finances, Mallard replies that the financial situation is currently being analysed and that the aim is not to have any impact on the identity or the mission of the units.

The process began after the summer, and while Tomas Berglund sees nothing unusual

in how it has been run so far, he is particular about Wexsus retaining both its identity and integrity in any new organisational structure. ○

Martin Röshammar

Chalmers splits teaching and research staff

At the turn of the year, Chalmers University of Technology will divide its research and teaching staff into different career paths. The reorganisation is causing concern among staff.

Last summer, Chalmers decided to introduce a new staff structure, to be implemented by the end of the year. One path is that of researching senior lecturer, with the possibility of being promoted to professor; the other is faculty teacher, for employees who will mainly teach and not be able to be promoted to professor.

Maria Elmquist, the Pro-Vice-Chancellor for Leadership and Equality, says the new structure is part of Chalmers’ strategy to become one of the leading technical universities in Europe.

“We are already very good at education, and we are very good at application and external collaboration. But when it comes to research, there is scope for us to improve further.”

In order to strengthen research, Chalmers wants to avoid spreading its research funding too thinly.

“This whole new staff structure is the result of our ambition to provide better basic funding for our researchers,” says Maria Elmquist.

“We also need to continue to deliver really good teaching, and to ensure that we have created a faculty teacher path for those who primarily work with teaching and pedagogical development. I would like to add that most of our teaching will still be carried out by senior lecturers and professors.”

Faculty teachers will have 20 per cent of their working time allocated to professional development, but they will not be able to apply for external research funding and thus ‘buy themselves out’ of teaching.

The reorganisation has caused concern among staff. One senior lecturer that Universitetsläraren spoke to was still waiting for a decision on where they will be placed.

“If I were to be reclassified as a faculty teacher, that would be devastating for my research and my career. In the short term, there is a danger that the research projects I am involved in will not be completed. Furthermore, I will never be able to apply for new grants to increase my research time, which in practice also makes it difficult to be able to supervise PhD students. And I will never be promoted to professor.”

THE TRADE UNION has been involved in the process. Peter Hellqvist, chair of the local Saco-S association at Chalmers, underlines Saco-S’s fundamental position:

“Our main approach to this is that the faculty should of course both teach and conduct research. That is what defines a university and makes it unique. And it also provides greater flexibility, both for the university and for the staff, although of course in some cases there may be specific reasons to make exceptions to this main principle.” ○

Per-Olof Eliasson

The battle for time

Many industry-employed doctoral students have to fight for their research time and for resources. Some suffer burnout, others are forced to quit.

Claudia Jiménez Guala, a legal officer at SULF, says that the situation for industry-employed doctoral students is difficult, because the arrangement is based on the fact that the agreements signed between the higher education institution and the employer do not always, or at least quite rarely, regulate the job security aspects, as she puts it.

“If you are enrolled as a doctoral student at a higher education institution, you have a place and you are entitled to that place until you have completed your doctorate. But an industry-employed doctoral student can usually be made redundant from their employment. This impacts the education that you have committed to at the higher education institution.”

THOMAS ELIASSON HAD just returned from Canada, where he was an exchange student at the Department of Animal and Poultry Science at the University of Guelph, Ontario. He was planning to complete his master’s thesis

and heard about a collaboration between the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and the Swedish dairy company Norrmejerier. The focus would be on the entire chain, from farm to cheese. He was attracted by the idea that it was a doctoral project with external employment, LivsID, a government assignment, with a group of doctoral students who would stick together through the whole journey, as well as by being able to do research full-time.

IN APRIL 2018, he leapt into the project and started at Norrmejerier in Umeå. All through the summer, he was out in the field, from Lomma in the south to Umeå in the north, or in the lab collecting and then analysing samples.

“In the autumn we realised quite quickly that I needed to have full focus on the project. It was my boss there who felt that I should put 100 per cent of my focus on the project, because technically I was working for them.”

Then came setback after setback due to too little data and lots of other problems. The years passed but despite the situation, he managed to publish two articles, write a doctoral thesis and present his work at a local conference at SLU in Uppsala.

He claims that his employer, Norrmejerier, made a big deal about him taking so much

parental leave, taking holiday leave in the summer and taking care of his father.

“Those are discussions that you should not have to have, and sometime in 2024 Norrmejerier ran out of money for the project. Then they said: ‘Now we have extended it enough; it’s time for you to finish it’. I tried, but I hit the wall.”

WHEN UNIVERSITETSLÄRAREN TALKS to Eliasson’s manager and supervisor at Norrmejerier, Karin Hallin Saedén, she says she does not think they could have done anything differently.

In the last month, Eliasson worked late into the night and was up early in the morning.

“That has left its mark. I still suffer from brain fog. Some days I get nothing done.”

Let us rewind to 2021, when Thomas Eliasson and his wife found a farm in Vindeln, outside Umeå. She had almost completed her doctorate and was able to finish the last part at SLU in Umeå. An important piece of the puzzle when they decided to move was that he had secure employment at Norrmejerier.

“It is not really clear what the priority is when it comes to industry-employed doctoral students. Is it that the company should be able to train someone basically for free? Or is it that the company should conduct research together with the university and train people at the same time?” ○

Martin Röshammar

How to guard your research against espionage

In an increasingly tense world, there is a growing need to protect Swedish research from foreign threats. A new guidance document has been published to help researchers and universities prevent and counteract research espionage.

The guide was developed by Technology Industries of Sweden (Teknikföretagen), the Swedish Security & Defence Industry Association (SOFF) and the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF). It begins with an overview of the threat landscape and the current security policy situation in the light of Russia’s war of aggression

against Ukraine, Swedish membership of NATO and recent developments in the USA.

According to the Swedish Security Service, some fifteen countries, including Russia, China and Iran, are increasingly carrying out systematic intelligence activities with Swedish universities and researchers as their primary targets.

The guide contains many examples of how research espionage can be conducted. It could, for instance, involve establishing contact through social media or at conferences. Other activities may occur in grey areas, such as offers of research collaboration under false pretences or establishing a presence in research environments on dubious grounds. In some cases, it is done using clearly criminal methods, such as theft of research results, sabotage of projects or cyber-attacks.

“We see a lot of interest from some countries when it comes to technological developments in medical, engineering and science faculties,” says Fredrik Blomqvist, Head of Security at Uppsala University.

“It is less common to see such activities linked to the humanities and social sciences.”

ROBERT LIMMERGÅRD, the Se cretary General of SOFF, stresses that protection against research espionage is primarily a question of security culture.

“Obviously we have a responsibility to get together at a central level, to work on these issues and provide guidance that may be relevant to each party. But I think that research security should not be seen as an office that is

Thomas Eliasson carried a feeling of inadequacy with him for most of his doctoral studies, he says. PHOTO: PATRICK TRÄGÅRDH

set up centrally at the university; it is a culture that all employees need to take on board.”

Robert Limmergård believes that it is very much about finding ways for different actors and authorities to cooperate.

“One such issue is how universities cooperate with the Swedish Migration Agency and intelligence authorities when it comes to certain visa applications and the like, in order to identify security risks at an early stage. For example, a lot of researchers are deliberately planted in our research environments at a young age. So they don’t come as doctoral students, but already as undergraduates,” he says. ○

Per-Olof Eliasson

Co-researchers contribute useful knowledge to research

In health and medical research, it is becoming increasingly common for patients and/or carers to contribute to the process. These co-researchers share their valuable experiences, perspectives and insights.

The University of Gothenburg is home to the GPCC, the Centre for Person-centred Care, a national interdisciplinary research centre. Jana Bergholtz works there as both a researcher and co-researcher.

She believes there are several reasons

why it is important to involve co-researchers or research partners in research. She cites democracy and ethical principles as two arguments, and adds that it is important to bring in experiential knowledge. Quite simply, co-researchers bring new questions and answers into the picture. What is it like when you are ill? What problems does it bring? What is the best way to communicate with patients?

“Incorporating this knowledge into the research also makes the research more relevant, more useful to society as a whole,” she explains.

IN COUNTRIES LIKE Canada, the United States, Australia and the United Kingdom, involving co-researchers or research partners in research projects has become increasingly common. In recent years, it has also grown more common in Sweden.

“Usually, you identify research questions first and look at what research already exists. Once you have planned a study, patients can provide insights that make the research even more useful for users. When it comes to communicating results, research is disseminated much more widely if the patient is involved,” she continues, and emphasises that co-researchers can also help with the recruitment of new participants in research studies.

She is also convinced that if patient representatives are properly trained, they can be helpful in debating issues and questioning interpretations, for example in online communities. Bergholtz points out that there are administrative obstacles, such as how long the co-researchers can be involved and how they will be compensated financially. Time is another issue. The GPCC has overcome some of these obstacles by providing clear guidelines and procedures on remuneration and insurance. It has also developed a form to describe assignments to help researchers

Arguments in favour of using co-researchers

l It provides a more inclusive and sustainable research environment.

l Research becomes more responsive to patients and their families.

l Research is better adapted to the complexity of the real world.

Source: Jana Bergholtz and Jeanette Tenggren Durkan, GPCC

involve co-researchers. What practical matters to be considered, for example?

“It is also difficult to find patient representatives who are sufficiently trained and can speak on behalf of a whole group, not just about their own problems. They need to be able to communicate other people’s problems to the researchers,” she says.

BERGHOLTZ HERSELF suffered a brain haemorrhage in January 2017 and now works at the University of Gothenburg as a researcher and patient advocate.

“I help researchers define roles and I help patient representatives when they have questions about things like procedures.”

Martin Röshammar

The carbon footprint of the really wealthy

The carbon footprint of the really wealthy is both larger and growing faster than that of the average Swede. Welfare researcher Jayeon Lee wonders why there is not more discussion about it.

A study at the University of Gothenburg is currently examining the carbon footprint of the wealthiest people in society. It is looking at the possibility of introducing an income ceiling, explains Jayeon Lee, the researcher in social work who is running the study.

She realises how alien and, for that matter, out of touch with reality income caps can sound. As a policy instrument, it neither exists nor is it discussed. Jayeon Lee sees her study as a starting point for a discussion on extreme wealth.

“There is a lot of talk about benefit caps, and that is an area of research that is close to my heart, but it is also time that we started talking about income caps.”

JAYEON LEE DESCRIBES herself as a welfare researcher. Her PhD thesis was about unemployment insurance, and she lectures on health insurance. After completing her doctorate, she gradually reached a realisation and began to think about poverty and why it has still not been eradicated. Not globally, not in Sweden.

“And it is linked to extreme wealth. So, instead of the climate crisis itself, my research

focuses on how we can understand extreme wealth as a social problem. We have been talking about poverty and fighting poverty for decades, and we are not getting anywhere.”

She describes what is meant by an extremely wealthy person, based on the defi nition used in her research. Since there is no national wealth register to consult after Sweden abolished wealth tax in 2007, she uses earned income as the basis for her calculations.

“I think mainly in terms of distribution,” she explains.

“Different defi nitions are used in different contexts, but for the sake of simplicity, we can use the example of the one per centers, the richest one per cent of society. They earn around SEK 2.5 million a year. You might think that is not a lot, but when we look at earned income, that is where the line is drawn. Or you can think about the richest 0.1 per cent. Then the income is about 6 million.”

RESEARCH IN SOCIAL policy or welfare has not focused much on the richer end of the wealth distribution scale, she continues. As a welfare researcher, she is therefore trying to understand how extreme wealth can be seen as a social problem, or rather an ecosocial problem, whether it is possible to do anything about it and, if so, what.

“As long as the basic idea is that the economy should and can grow all the time, and as long as we think that we have to keep making the pie bigger and bigger to be able to address poverty, the very wealthiest are

not a problem. They are regarded instead as a solution.”

With her current study, Jayeon Lee wants to capture public perception and understanding about emissions inequality. How people perceive the contribution of different income groups to climate change, what they think about the idea of income ceilings, and what they think is politically possible to implement. An interview study was conducted last spring, and this is now being followed up with a survey using a questionnaire.

Data collection will take place in December 2025 and January 2026. ○

Linus Hellerstedt

Attacks on academia reach beyond US borders

US President Donald Trump has taken aim at several major American HE institutions. When tremors hit the academic landscape in the USA, the effects are felt around the world.

Just a few weeks into Donald Trump’s second term as the President of the United States, confl icts arose with the American academic community. The Trump administration accused several major higher education institutions – including Harvard and Columbia University – of anti-Semitism

Jayeon Lee ...

... is a senior lecturer at the University of Gothenburg. She grew up in South Korea and came to Sweden 16 years ago to study.

She enjoys spending her free time outdoors and likes growing vegetables. She sometimes goes to Thai boxing training, the only sport she has ever been interested in.

She lives on a farm outside Kävlinge in Skåne with her husband and children.

and discrimination against conservative students.

As punishment, federal funding was withdrawn, threats regarding restrictions on admitting new international students were issued and attempts were made to deport already registered international students. Some HE institutions, such as Columbia University, chose to meet the president’s demands so as not to put ongoing and future research in jeopardy. Others, like Harvard, chose to fight back. At several HE institutions, confl icts are still ongoing.

“There is a feeling that if universities give in to the administration now, the demands will keep coming,” says Fredrik Logevall, a professor at Harvard for the past ten years. “In fact, they will probably escalate and there will just be more and more of them.”

A NEW REPORT from Scholars at Risk fi nds that there have been more than 40 attacks on academic freedom in the United States in the fi rst half of 2025. At the same time, hundreds of experts warn that American democracy is being dismantled.

As in Trump’s fi rst term, the president’s proposals for the 2026 federal budget are being seen as a signal for continued drastic measures in American academia. In the proposed budget, Trump wants to make massive cuts to the budgets of several of the largest research agencies, such as the National Institutes of Health (NIH) and NASA. The motiva-

tion behind the cuts is to put an end to what the administration regards as left-wing and ”woke” research.

In addition to reduced funding, the Trump administration has also started banning words that it sees as politically charged, drawing up what it calls the DEI list, where DEI stands for diversity, equity and inclusion. The list includes words such as women, accessibility, climate change and gender.

It is not only the way research is presented that is affected. Databases may also be changed.

“Several datasets used in global medical research are stored in the USA,” explains Alexandra Wennberg, a researcher in epidemiology at Karolinska Institutet, who was born and raised in the United States but has been living in Sweden since 2020. “If they remove markers such as gender, ethnicity and all types of diversity, those datasets will not be as useful and large groups of the population risk being missed in research. This is extremely worrying.”

THE REACTIONS FROM Swedish researchers to what is happening in the United States are overwhelmingly negative. Some researchers have decided to boycott the country completely. Others think the opposite, that it is more important than ever to continue travelling there and collaborating with American colleagues. ○

Matilda Westermark

Column: I’ve always liked computers, so why am I choosing increasingly analog solutions?

When Amazon Web Services suffered a massive outage in October, a large number of sites and apps, including Canvas, Zoom, Chat GPT, Reddit, and Alexa, stopped working entirely. The reason (a bug in the internal DNS management) quickly cascaded across the globe. Amazon owns upwards of a third of the world’s cloud infrastructure, and the affected section, in northern Virginia, constitutes a data corridor that centrally processes some critical functions for their entire cloud. So problems there essentially mean problems everywhere.

The fact is that Alphabet (Google), Amazon, Meta (Facebook), and Microsoft not only own an overwhelming majority of the world’s digital clouds and platforms, but also its data centers and international undersea internet cables. It’s through these digital and physical assets that almost the entire earth’s internet traffic pulsates, regardless if it’s (to stick to our sector) a pre-recorded video lecture on YouTube, thesis supervision over Zoom, or access to scientific publications. This extensive, and continuously ongoing, centralization entails – as for any oligopoly – a dramatically weakened resilience against cascading failures and similar breakdowns. So whenever the crisis or war comes to the digital domain, it unfortunately looks rather bleak at the moment.

ADD TO THIS that we don’t even need a real crisis. For instance, there seems to be no real obstacle to Donald Trump forcing American Big-Tech companies to throttle access to their cloud services for a Europe trying to assert its laws and rules on their services when used here. Tit for tat, or whatever the international rules of engagement are nowadays. This is particular risky for us, since Sweden is remarkably dependent on US cloud services. As the writer Joakim Öhman recently put it in the magazine Ny Teknik, we’ve “outsourced our digital spine” and “become a digital vassal state to the USA”. At the same time e.g. Denmark is moving in the opposite direction, toward “digital sovereignty”. So our situation

isn’t just an inevitable effect of global developments, so much as relatively self-infl icted. And even if we don’t suddenly lose access to the cloud, organizations still face a slew of additional related problems, not least because of increasing digital crime. Cyber attacks against the Swedish public sector, including universities and colleges, isn’t just increasing in amount and extent, but also constitutes a depressingly frequent item in the news. An effect of this is more demanding legislation – through GDPR, NIS2, etc. – for organizations. Then it’s no wonder that I, as a university teacher, now have to make do with a work computer and an intranet that are so locked down that it’s often unnecessarily complex to complete rather basic work tasks. I can go on… Trump’s blocking of fi nancial support for a number of large American research projects has already killed off several digital tools that my colleagues in various subject areas were relying on in their research and teaching. And I barely have room here to mention all the ethical objections to Big Tech’s surveillance capitalism, negative environmental impact and exploitation of workers in poor countries, e.g. content moderators.

SO NO, WHETHER it winds up coming in the form of a sudden cessation of cloud access, unreasonable demands for organizations, or a purely personal exhaustion with the consequences of our digital addiction, analog solutions are becoming increasingly necessary. Being constantly connected to the internet is simply growing too vulnerable, complex, and problematic. So just like it was beneficial to have familiarized oneself with digital solutions before the pandemic broke out, so it will soon be beneficial to have left the very same behind. I’ve always liked computers, but considering all the problems they’re now bringing about, we need to begin seriously thinking about the alternatives.

Oskar MacGregor Senior Lecturer in Informatics at the

University of Skövde

Saco sluter upp för starkare skydd för akademisk frihet

Nu har akademisk frihet gått från högskolefråga till samhällsfråga. Det var ett enhälligt beslut på Sacos kongress i november att bifalla vår motion om grundlagsskydd för akademisk frihet. Nu är det en gemensam uppgift för hela den akademiska professionsrörelsen, samtidigt som vi fortsätter driva frågan med Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges unga akademi och Kungl. Vetenskapsakademien, där vi sedan flera år drivit kravet på ett starkare skydd. Hela akademisektorn står nu med oss i denna viktiga fråga för svensk utbildning och forskning. Varför är det så viktigt? Ofta hör vi argument som att ”vi har ju redan yttrandefrihet, räcker inte det?” Yttrandefriheten gäller alla och handlar om rätten att uttrycka sina åsikter. Akademisk frihet handlar om att skydda högre utbildning och forskning. Kärnan är den individuella akademiska friheten – din frihet som forskare att välja frågor och metoder, din frihet som lärare att utforma din undervisning, din frihet som student att söka dig till ny kunskap, och allas vår frihet att kommunicera kunskapen i samhället. För att den friheten ska vara verklig behövs kollegiala beslutsorgan och lärosäten som har tillräcklig autonomi för att stå emot politisk ryckighet.

”Att Saco nu sluter upp bakom kravet på ett bredare grundlagsskydd gör SULF starkare. Vi kommer gemensamt att fortsätta trycka på för att regeringsformen kompletteras så att inte bara forskningen, utan också utbildningen och lärosätenas autonomi ges ett robust skydd. ”

I DAG ÄR skyddet alldeles för svagt. Styrsignaler, riktade forskningssatsningar och detaljreglering av utbildningar krymper handlingsutrymmet. Vi behöver bara lyfta blicken mot USA för att se hur snabbt lärosäten kan dras in i kulturkrig och utsättas för hårt politiskt tryck. Liknande tendenser syns i fler länder. Högskolesektorn i Sverige har en formell struktur som är ytterst sårbar för politisk påverkan, jämfört med den ställning och autonomi som högskolorna i många andra länder har.

Självklart är ett starkare grundlagsskydd inte ett trollspö. Men det sätter tydliga ramar för vad politiken får göra. Det försvårar för en framtida regering att bestämma vilka teorier som ska få användas i en kurs eller vilka forskningsfält som anses onyttiga. Det markerar att universitet och högskolor inte är vanliga myndigheter, utan bär ett särskilt ansvar för demokratins kunskapsinfrastruktur.

Rent praktiskt betyder det att akademin får bättre möjligheter att stå upp för kvalitet när kortsiktiga krav eller symbolpolitiska reformer blåser genom sektorn. För studenterna ger det en större garanti för att utbildningen vilar på bästa tillgängliga kunskap. Och för samhället betyder det att besluten om klimat, folkhälsa, genus, AI som kriminalpolitik i större utsträckning kan bygga på oberoende forskning. Vi får helt enkelt mindre politiskt tyckande.

ATT SACO NU sluter upp bakom kravet på ett bredare grundlagsskydd gör SULF starkare. Vi kommer gemensamt att fortsätta trycka på för att regeringsformen kompletteras så att inte bara forskningen, utan också utbildningen och lärosätenas autonomi ges ett robust skydd. Det arbetet kräver uthållighet och brett politiskt mod. Budskapet är tydligt: akademisk frihet är inte ett särintresse för universitet och högskolor, utan en förutsättning för ett öppet och motståndskraftigt samhälle och en demokratisk pelare.

Det är därför SULF kommer att fortsätta ligga på, i riksdagens korridorer, i media och ute på våra lärosäten. Med Sacos kongressbeslut i ryggen står vi starkare än någonsin i arbetet för en fri och självständig akademi.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

I KORTHET

SULF-motion om akademisk frihet bifölls av Saco-kongressen

○ En enhällig Sacokongress biföll den motion om grundlagsskydd av akademisk frihet som SULF initierat och som signerats av fackliga kollegor i 13 förbund och Saco studentråd. I motionen föreslås att Saco ska verka för grundlagsskydd av den akademiska friheten.

– Det är glädjande att Sacos kongress nu står bakom oss i arbetet med att få till ett grundlagsskydd för akademisk frihet som inte bara inkluderar forskningens frihet utan också den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi. Ett stärkt skydd för akademisk frihet skyddar kunskapsproduktionen och garanterar kvalitet och integritet i forskning och undervisning. Därför är det inte bara en akademisk fråga utan en bred samhälls- och demokratifråga. Att Saco nu fått ett tydligt mandat från förbunden betyder att vi kommer att ha mer kraft i att driva frågan framöver.

Grundlagsskydd av hela den akademiska friheten är en oerhört viktig fråga, inte minst i dessa tider när den minskar på många håll i världen, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Läs mer på www.saco.se/om-saco/sacosorganisation/sacos-kongress-2025

Sanna Wolk invald i Sacostyrelsen

○ SULF:s förbundsordförande Sanna Wolk har valts in som ledamot i Sacos styrelse.

– Jag är glad och hedrad över att ha blivit invald

och att få möjlighet att få företräda universitetslärares och forskares intressen i Sacostyrelsen, inte minst då det gäller frågan om grundlagsskydd av akademisk frihet, säger Sanna Wolk. Läkarförbundets Sofia Rydgren Stale valdes till ny ordförande. Hon efterträder Göran Arrius som har valt att sluta som ordförande i Saco efter 14 år på posten.

Ny dom om ersättning för dig som förbjudits att arbeta under graviditet

○ Arbetsdomstolen har kommit fram till att gravida som av arbetsgivaren förbjudits att arbeta ska få full ersättning för förlorad inkomst utöver vad som utbetalats i form av graviditetspenning och lönetillägg enligt kollektivavtal.

Domen har endast verkan gentemot offentliga arbetsgivare såsom statliga myndigheter, kommuner och regioner. Domen gör det möjligt för dig som är eller har varit gravid och som förbjudits att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön att få ytterligare kompensation från nuvarande eller tidigare arbetsgivare inom offentlig sektor.

Du kan få ersättning för tid upp till tio år bakåt i tiden från den 20 augusti 2025. Du bör i så fall i första hand kontakta den aktuella arbetsgivaren. – Om du arbetar i kommunal/regional sektor och är SULF-medlem ska du kontakta SULF för att få ersättning, inte arbetsgivaren som vid statlig anställning, säger René Wiltoft Möller, ombudsman på SULF.

Hallå där!

… MALVINA KUMMU, ny ombudsman på SULF:s kansli.

Berätta om din bakgrund! –Min fackliga resa började på Migrationsverket där jag blev ordförande för Saco-S på myndigheten. Senast har jag arbetat som ombudsman på Akademikerförbundet SSR. Jag är utbildad samhällsvetare med stort intresse för samhällsfrågor. Jag ser fackförbundens samlade kraft som en avgörande del i många av de positiva strukturer och tryggheter vi har i samhället idag.

Varför valde du SULF? – Jag beundrar fackförbund som tar sitt ansvar som samhällsaktör och driver frågor som är viktiga för en hållbar utveckling. Att SULF lyfter frågor som akademisk frihet och engagerar sig i migrationsfrågor ser jag som ett privilegium att få vara en del av. Dessutom är medlemsgruppen otroligt spännande.

Har du några speciella frågor som du brinner för som ombudsman? – Efter snart tio år i fackligt arbete ser jag vikten av engagemang i den svenska partsmodellen. Det är fantastiskt vad som kan åstadkommas. Men det är också en skör modell som bygger på tillit och engagemang. Utan vår gemensamma vilja att värna tilliten riskerar vi att förlora något som har tjänat oss väl i generationer.

Vad gör du på fritiden?

–Jag har två små barn som är mitt fokus just nu. Man kan väl säga att jag är lekledare, packåsna och professionell kramare.

I KORTHET

Höjd åldersgräns i a-kassan

○ Den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen för medlemskap i a-kassan till riktåldern för pension vilken samtidigt höjs till 67 år. Detta innebär att du från årsskiftet kan kvarstå som medlem i a-kassan tills du fyller 67 år. Du kan därmed också få ersättning vid arbetslöshet fram till 67 års ålder. Notera här att kompletterande ersättning från det statliga omställningsavtalet som längst utgår till 66 års ålder. Däremot gäller SULF:s inkomstförsäkring tills du fyller 67 år.

Uppdatera dina uppgifter

○ Har du nytt jobb? Har du disputerat eller kanske flyttat? Logga in på Mina sidor på sulf.se och kolla så att SULF har uppdaterade uppgifter om arbetsgivare och kontaktuppgifter till dig. Det är en förutsättning för att vi ska kunna nå dig snabbt och stötta dig på bästa sätt. Dina uppgifter ändrar du själv på Mina sidor. Du kan också kontakta SULF:s medlemsregister på medlem@sulf.se så hjälper de dig.

Läs mer på sulf.se/mina-sidor

Har du sparad semester?

○ Snart är det nytt år och då får du nya semesterdagar. Men vad är det som gäller om du fortfarande har några av årets semesterdagar kvar?

Om du är statligt anställd har du rätt att spara delar av innevarande årets semester. Du är skyl -

En fråga – tre svar

dig att ta ut minst 20 dagar per år, men resterande semesterdagar har du rätt att spara om du så önskar. För att kunna spara semester måste du meddela arbetsgivaren att du inte avser ha schablonsemester och att du vill spara semester. Som mest får du ha 30 sparade semesterdagar.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/semester/sparad-semester/

Kolla dina försäkringar!

○ Bra försäkringsskydd är en del av den trygghet som ett medlemskap i SULF innebär. Alla medlemmar har genom förbundets samarbete med Trygg Hansa och Folksam möjligheten att teckna försäkringar med bra villkor. Men vilka försäkringar behöver du? Som SULF-medlem kan du boka en kostnadsfri rådgivning för en genomgång av dina försäkringar. Boka en rådgivningstid på www.trygghansa.se/sulf eller på www.folksam.se/sulf.

Varför tycker du att man ska vara medlem i SULF?

Anders Wilhelmsson, Lunds universitet.

– I en tid där den akademiska friheten hotas behöver du SULF på din sida. Med sin unika förståelse för universitetsanställdas situation är SULF fackförbundet som värnar den trygghet forskningen behöver.

Palmer, Uppsala universitet.

– Läs Kafka om individens utplåning inför outgrundliga byråkratiska apparater. Bestäm sedan om du föredrar att bli utplånad ensam eller med ett juridiskt försvarsteam vid din sida.

KALENDARIUM

Seminar in English in Lund: Working in Sweden.

Webinar in English: New rules in the unemployment insurance fund.

Webbinarium på svenska: om de nya reglerna för arbetslöshetskassan.

Webbinarium på svenska: Pension – finns det ett liv efter jobbet?

Webinar in English with a focus on migration issues for doctoral candidates.

Mer info hittar du på sulf.se/kalender

– Som medlem är man med och bidrar till ett starkt professionsförbund. Tillsammans kan vi vara en stark röst i universitets- och forskningspolitiken och värna professionens förutsättningar och en fri forskning.

Brian

Monika Berg, Örebro universitet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Vad är det som gäller vid föräldraledighet?

Vad gäller mig som ska bli förälder? När ska jag ansöka om ledighet och hur kan den förläggas? Sen undrar jag också om min rätt att vara föräldraledig, antal dagar och hur mycket jag får ut.

ELISABET

SVAR: Hej! Att vara föräldraledig är en rättighet enligt föräldraledighetslagen. Det första du behöver göra är att meddela din arbetsgivare minst två månader i förväg att du vill vara föräldraledig. Det är bra att informera såväl skriftligt som muntligt och din arbetsgivare kan inte neka ledigheten. Detta gäller så länge den är förlagd på ett sätt som är förenlig med lagen.

FÖRLÄGGANDE AV LEDIGHETEN: Som förälder har du rätt till olika typer av ledighet. Om du föder barnet kan du ta hel ledighet i samband med födseln och för att amma. Du har också rätt att vara helt ledig tills barnet är 18 månader, även om du inte tar ut föräldrapenning. Efter 18 månader krävs att du tar ut hel föräldrapenning för att fortsätta vara helt ledig. Du kan även välja att arbeta mndre och ta ut föräldrapenning i samma omfattning. Det går att minska arbetstiden med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel fram tills barnet fyller åtta år. Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Mamman och pappan har exempelvis rätt

att begära att få vara lediga varannan dag eller att turas om att arbeta halva dagen vardera. Om du och din chef inte är överens om hur delledighet ska förläggas ska arbetsgivaren följa dina önskemål. Kan arbetsgivaren uppvisa att förläggningen medför en påtaglig störning för verksamheten, så finns det regler i 14§ föräldraledighetslagen om hur ledigheten kan förläggas. Däremot kan inte själva omfattningen av den minskade arbetstiden nekas. Även utan föräldrapenning har du rätt att reducera din sysselsättningsgrad med en fjärdedel tills barnet fyller åtta år.

DU UNDRAR OCKSÅ hur många dagar med föräldrapenning du har rätt till. Föräldrapenningen betalas ut och administreras av Försäkringskassan. Föräldrapenning betalas ut i totalt 480 dagar per barn, varav 390 dagar är på sjukpenningnivå och 90 dagar är på lägstanivå (180 kronor per dag). Om ni är två föräldrar kan ni dela på dagarna hur ni vill, men 90 dagar är reserverade för varje förälder och kan inte överlåtas till den andra. Vid flerbarnsfödsel får ni något fler dagar. Har du ensam vårdnad om barnet har du rätt till alla 480 dagarna.

Från och med 1 juli 2024 kan du överlåta upp till 45 dagar till någon som inte är vårdnadshavare eller sambo, såsom en mor- eller farförälder. Under barnets första 15 månader kan båda föräldrarna ta ut föräldrapenning för samma barn och dag, så kallade dubbeldagar, vilket gör att ni alltså kan vara hemma tillsammans.

Du får knappt 80 procent av din inkomst om du tar ut föräldrapenning sju dagar i veckan och maximalt kan du få 1 250 kronor per dag. Därtill kan du omfattas av ett kollektivavtal som ger dig rätt till föräldrapenningtillägg.

I Villkorsavtal-T, som gäller för statlig sektor, finns ett föräldrapenningtillägg på 10 procent av daglönen till ett visst belopp och för den som tjänar mer än detta basbeloppstak så utgår dessutom 90 procent av de lönedelar som överstiger basbeloppstaket.

MAMMAN TILL BARNET har rätt att vara ledig sju veckor innan den beräknade födseln och upp till att barnet fyller 18 månader utan föräldrapenning. Därefter har mamman rätt att vara ledig med föräldrapenning tills barnet fyller åtta år. Mamman har därutöver rätt att vara ledig för att amma barnet samt rätt att reducera sin arbetstid.

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår, det vill säga du kan skicka in tre olika ledighetsansökningar som arbetsgivaren måste bevilja. En period kan exempelvis vara föräldraledighet på 50 procent under sex månaders tid, en annan hel föräldraledighet i ett par månader och en tredje ledighet varannan fredag. En period behöver alltså inte vara sammanhängande, men ska vara samma ledighetsform. Arbetsgivaren kan även välja att bevilja fler än tre perioder.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-ochvillkor/foraldraledighet/

Cecilia Westerlund Ombudsman

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

Har du koll på dina medlemsförmåner?

Rabatt på tågresor och hotell, förmånliga bolån och försäkringar, billigare böcker och teaterbiljetter. Som medlem i SULF har du tillgång till en mängd olika förmåner.

Gå till sulf.se/medlemsformaner för att se allt som ingår i ditt medlemskap.

För att komma åt medlemspriserna behöver du vara inloggad.

Karin Milles är författare, lärare och professor i svenska. Hon har tidigare skrivit ett flertal böcker och är krönikör i Språktidningen.

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

Grattis till forskningsbidraget!

Researchdata.se är Sveriges nationella portal för forskningsdatatjänster.

Behöver du hjälp med datahanteringsplan, personuppgiftsfrågor eller lagring? Vi erbjuder stöd genom hela forskningsprocessen – från planering till publicering. Upptäck våra kostnadsfria guider och verktyg.

Skanna koden och besök Researchdata.se. Finansieras av: