Universitetsläraren 3, 2025

Nummer 3 2025 Strålande

NYHET

50 sägs upp vid

Högskolan Väst

och i Skövde

NYHET

Så mycket ger lärosätena i friskvårdsbidrag

REPORTAGET

Säkerhetsläget ökar takten på forskning om mat

Innehåll

Nummer 3, 2025

MÖTET: Marinbiologen Ellen Schagerström leder ett banbrytande projekt för att rädda Östersjöns torsk. Hon har också skickat ut blåstång i rymden, har en passion för sjögurkor och har gjort ståuppkomik av sin forskning.

Vi hotas med disciplinära åtgärder, löne

avdrag

och minskad fi nansiering.”

Vanja Bajović, professor vid Belgrads universitet, om hur lärare hotas för att de stödjer studentprotesterna i Serbien. 12

Nyheter

6 Ingen höjning av lärosätenas friskvårdsbidrag.

8 21 anställda vid Högskolan i Skövde blir av med jobbet.

9 Högskolan Väst säger upp 29 anställda.

10 Avtalsrörelsen: Det gäller för forskare och universitetslärare.

13 De undervisar på distans i krigets Gaza.

Reportaget

14 Här växer forskningen om mat.

På jobbet

22 Låt studenterna gå i någon annans skor.

Fokus

32 Pånyttfödd forskning om kärnkraft har pengar i överflöd.

Disputerad

40 Anja Allwood har studerat hur romaner översätts till svenska via ett annat språk.

Debatt

42 ”Ovetenskapligt trendkoncept på flera lärosäten.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

Akademisk frihet och fri journalistik

måste försvaras

Häromdagen lyssnade jag på ett anförande av Åsa Wikforss, professor i fi losofi, som talade inför journalisterna i Sveriges samlade fackförbundspress. Ämnet var hot mot demokratin och det var ingen ljus bild hon målade upp. Antalet länder som autokratiseras, där demokratin monteras ned, ökar stadigt. Det första auktoritära ledare gör är att attackera kunskapen, sa Åsa Wikforss, och tog bland annat inskränkningar i den akademiska friheten och mediefriheten som exempel.

Ett av de länder som kanske tydligast går i auktoritär riktning just nu är USA, något som V­deminstitutet vid Göteborgs universitet lyfte fram som särskilt oroande i sin årliga rapport som kom i mars. Ingen har väl missat Donald Trumps attacker på Harvard och andra amerikanska universitet, som resulterat i indragna anslag och riskerar att amerikanska forskare söker sig till andra länder.

”Om utländska journalister riskerar att fängslas, vad händer då med rapporteringen till omvärlden?”

ETT ANNAT LAND med bristande akademisk frihet är Turkiet, något som Universitetsläraren regelbundet rapporterat om, flera gånger på plats i landet. Denna demokratiska rättighet försöker Turkiet nu inskränka genom att skicka hem eller fängsla utländska journalister. Däribland svenske Joakim Medin som glädjande nog nu har släppts men fortfarande riskerar att dömas i turkisk domstol. Om utländska journalister riskerar att fängslas, vad händer då med rapporteringen till omvärlden? Journalistik är inget brott, lika lite som fri forskning. Glöm inte att detta alltså är något av det första som attackeras av auktoritära ledare som vill stöpa om en demokrati. Därför måste den akademiska friheten såväl som den fria journalistiken försvaras.

Anders Jinneklint,

chefredaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets­ och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se

REDAKTÖR OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

ADMINISTRATION:

Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se

ANNONSER:

Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSILLUSTRATION: Nils­Petter Ekwall.

TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2025.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS­kontrollerad upplaga: 22 500 ex (juni 2024).

Bilden Demonstrationer vid Harvard

Harvard tar strid mot Trumpadministrationen

Den 11 april fick det högt ansedda amerikanska universitetet Harvard ett brev med en rad krav från president Donald Trumps administration. Bland annat om att ta itu med den antisemitism och diskriminering, som regeringen anser finns på Harvard. Man kräver också att Harvard gör förändringar i sin ledningsgrupp och gör om sina antagningsregler. Dagen efter meddelade Harvards rektor Alan M. Garber att man inte tänker gå med på några krav alls, eftersom det skulle betyda att universitetet ger upp sin självständighet. Efter det gick det fort, när Donald Trump meddelade att runt två miljarder dollar av Harvards statliga anslag dras in. Harvard svarade med att stämma Trumpadministrationen eftersom man anser att agerandet strider mot de konstitutionella rättigheter som Harvard som universitet har. Det gjorde i sin tur att regeringen frös ytterligare fyra miljarder dollar. På bilden demonstrerar människor i Cambridge, Massachusetts där Harvard ligger, mot regeringen Trumps agerande.

FOTO: NICHOLAS PFOSI

Simning är en av många aktiviteter som godkänns för skattefritt friskvårdsbidrag av Skatteverket. För att bidraget ska vara skattefritt måste alla i personalen få samma belopp och samma villkor. Beloppet får vara maximalt 5 000 kronor per år.

Ingen höjning av lärosätenas friskvårdsbidrag

Ett träningskort blir dyrare med tiden. Samtidigt har två av tre lärosäten inte höjt sina friskvårdsbidrag till akademianställda på flera år, visar Universitetslärarens genomgång.

Arbetsgivare får erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag på som mest 5 000 kronor per år, för att det ska vara skattefritt enligt Skatteverkets regler. Under pandemin höjde Högskolan i Gävle sitt friskvårdsbidrag till 4 000 kronor per år. I och med det ligger man högst av samtliga lärosäten, visar Universitetslärarens granskning.

Nivån på bidraget har ett signalvärde, säger Maria Savela, ordförande för SULF i Gävle.

– Det här är ju beslut som tas på högsta

nivå och en stark signal som betyder att det finns en vilja hos arbetsgivaren att försöka använda olika typer av medel för att få medarbetare att må bättre.

I GENOMGÅNGEN INGÅR 34 universitet och högskolor. Vid 23 av dem ligger friskvårdsbidraget till anställda kvar på samma nivå som 2021, vilket var senast Universitetsläraren gjorde motsvarande granskning. Sedan dess har maxbeloppet för skattefritt

friskvårdsbidrag höjts till nuvarande 5 000 kronor.

– Nu när summan höjts kommer vi att räkna på och fundera över om vi ska följa med upp. Jag gör inga utfästelser men det är möjligt, säger Micael Melander, högskoledirektör vid Högskolan i Gävle.

Micael Melander ser nivån på friskvårdsbidraget som en väg till att vara en attraktiv arbetsgivare. Det känns bra – säger han – att hamna överst på listan.

– Vi tror väl att det gynnar oss som arbetsgivare. Friskvårdsbidraget är också ett ganska enkelt sätt att försöka främja arbetsmiljön och hälsan hos våra anställda.

Näst högst friskvårdsbidrag har Malmö universitet. Efter en höjning med 1 000 kronor sedan 2021, ligger det nu på 3 500 kronor.

Därefter följer åtta universitet och högskolor, som alla har ett bidrag på 3 000 kronor (hela listan finns på universitetslararen.se).

NÄR DET GÄLLER möjligheter till friskvård på själva arbetsplatsen har 15 lärosäten ett gym på campus där personalen kan träna gratis, visar genomgången. Ytterligare sex anger att

det fi nns ett gym på campus men att det inte är kostnadsfritt för anställda. Flera av dem erbjuder däremot personalen rabatt. Möjligheten till så kallad friskvårdstimme fi nns vid 23 lärosäten i olika utsträckning.

Vid Blekinge tekniska högskola och Högskolan Väst kan personalen utnyttja 30 minuter av sin arbetstid per vecka till friskvård. Försvarshögskolans anställda har upp till tre timmar, men det gäller officerare som har träning i sin tjänstebeskrivning. Övriga har en till tre timmar i veckan, beroende på vad arbetet medger.

drag i stället eller om ett liknande avtal ska tecknas på nytt, säger Tommy Viklund. – Det fi nns flera medarbetare på LTU som vill ha ett friskvårdsbidrag och det har vuxit de senaste åren. Frågan är uppe för diskussion och det fi nns olika synsätt.

”Vi ser en vinst med att man går och tränar med kolleger och vi tror att det är bra att man tar en paus under dagen.”

Vid årsskiftet införde Försvarshögskolan också ett friskvårdsbidrag på 2 400 kronor till alla anställda. Det har efterfrågats under en längre tid, säger Niklas Wikström, lokal ordförande för Saco­S.

– Jag tror att de flesta var väldigt nöjda med att det här infördes, och jag har personligen inte hört att medarbetarna har synpunkter på nivån på bidraget.

Med tanke på situationen i omvärlden väntas Försvarshögskolans verksamhet växa. Det påverkar arbetsbelastning och arbetsmiljö, påpekar Niklas Wikström.

– Vi har ju kraftigt stigande volymer av studenter och deltagare i uppdragsutbildning. Därför ser jag det som viktigt att det också fi nns möjligheter till återhämtning och friskvård för att det här ska fungera, säger han.

De anställda vid Försvarshögskolan i Stockholm har tillgång till gratis träningslokaler. Man har även verksamhet i Karlstad. Där hade redan personalen friskvårdsbidrag sedan tidigare, eftersom det inte fi nns träningslokaler på arbetsplatsen.

AV 34 UNIVERSITET och högskolor är Luleå tekniska universitet, LTU, det enda som inte har något friskvårdsbidrag alls. I stället erbjuds personalen två friskvårdstimmar per vecka samt att arbetsgivaren står för årskort på ett gym på campus. Tanken är att kollegor ska träna tillsammans på arbetstid snarare än var för sig under kvällstid, säger Tommy Viklund, HR­chef vid LTU.

– Vi ser en vinst med att man går och tränar med kolleger och vi tror att det är bra att man tar en paus under dagen.

Avtalet med gymmet går dock ut efter 2025. Under våren kommer man därför fråga anställda om de föredrar ett friskvårdsbi­

Lärosäten med gratis gym för anställda

Kungliga Musikhögskolan, Högskolan i Halmstad, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Skövde, Högskolan i Borås, Gymnastik­ och idrottshögskolan, Försvarshögskolan, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Gävle.

Källa: respektive lärosäte

Näst lägst friskvårdsbidrag har Kungliga Musikhögskolan, KMH, som erbjuder maximalt 1 000 kronor per år. Det är en höjning med 400 kronor jämfört med 2021. KMH har en friskvårdstimme i veckan och det fi nns ett gym som är gratis för anställda. Därefter följer Högskolan i Halmstad med en bidragssumma på 1 500 kronor om året. I Halmstad fi nns ett gratis gym för personalen men de har ingen friskvårdstimme.

UNIVERSITETSLÄRAREN HAR också frågat hur stor andel av personalen som utnyttjat friskvårdsbidraget i någon utsträckning under förra året. KMH hamnar längst ned på den listan, med 22 procents utnyttjandegrad. Bäst på att ta del av friskvårdsbidraget är anställda vid Gymnastik­ och idrottshögskolan, GIH, samt Karlstads universitet. Här utnyttjar 80 respektive 77 procent sitt årliga bidrag. Karlstads universitet har ett friskvårdsbidrag på 3 000 kronor per år, GIH:s ligger på 2 400.

Vid Högskolan i Gävle, med högst friskvårdsbidrag av samtliga lärosäten, utnyttjade 62 procent av personalen friskvårdsbidraget förra året.

– Det är ändå hyggligt väl utnyttjat. Jag säger hyggligt för det skulle gärna kunna vara ännu mer och det ska vi titta på, säger högskoledirektör Micael Melander.

Intern marknadsföring av friskvårdsbidraget och mer information om vilken typ av aktiviteter som bidraget går att använda till behövs, menar han. Dessutom upplever han att rutinen för att redovisa friskvårdsutlägg kan förbättras.

– Som rutin betraktad tycker jag ändå att den fungerar ganska smidigt när jag gör det där själv. Men jag vet att det kan vara en liten tröskel, att vissa upplever det som besvärligt att behöva göra utlägg, säger Micael Melander. Just nu ser man därför över vilka alternativ som fi nns, enligt honom.

– Det fi nns ett antal lösningar som används av andra organisationer. Appar som gör att man slipper ligga ute med pengarna, säger Micael Melander. ○

Linus Hellerstedt

DE HAR HÖGST FRISKVÅRDSBIDRAG

Lärosäte

Summa

Högskolan i Gävle 4 000 kr

Malmö universitet 3 500 kr

Blekinge tekniska högskola 3 000 kr

Karolinska institutet 3 000 kr

Konstfack 3 000 kr

Kungliga Tekniska högskolan 3 000 kr

Marie Cederschiöld högskola 3 000 kr

Stockholms universitet 3 000 kr

Karlstads universitet 3 000 kr

Mälardalens universitet 3 000 kr

Linnéuniversitetet 3 000 kr

DE HAR LÄGST FRISKVÅRDSBIDRAG

Lärosäte

Summa

Luleå tekniska universitet 0 kr

Kungliga Musikhögskolan 1 000 kr

Högskolan i Halmstad 1 500 kr

LÄS MER: Listan med alla lärosätens friskvårdsbidrag finns på universitetslararen. se

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

21 anställda vid

Högskolan i Skövde

blir av med jobbet

Tidigare i år varslade Högskolan i Skövde 25 anställda om uppsägning. Förhandlingar mellan lokala Saco-S och arbetsgivaren slutade i oenighet, men nu är det klart att 21 personer får sluta.

Det var efter att förra året summerats som Högskolan i Skövde visade upp ett ekonomiskt underskott på 23 miljoner kronor. Med hänvisning till det varslade arbetsgivaren 25 anställda om uppsägning i februari. Efter omplaceringsutredningar och förhandlingar om turordningskretsar har nu 21 anställda fått reda på att de blir av med jobbet. – Så klart jobbigt att förlora medarbetare och kollegor. Det är många som blir berörda och det är inte roligt när de nu börjar få sina uppsägningsbesked. Man har haft hoppet uppe, säger Angelica Lindlöf, ordförande för Saco ­S vid Högskolan i Skövde.

Endast en av fem institutioner, den för biovetenskap, slipper undan uppsägningar.

Till största delen berörs anställda inom ingenjörsvetenskap. Uppsägningarna verkställs trots att förhandlingarna mellan Saco ­S och arbetsgivaren slutade i oenighet.

FRÅN FACKETS SIDA har man synpunkter på hur turordningskretsarna är utformade. Enligt förhandlingsprotokollet anser man att kretsarna strider både mot lagen om anställningsskydd, Las, och avtalet om turordning för statsanställda.

– Vi tolkar lagen på olika sätt. Arbetsgivaren anser att man med hjälp av Las kan behålla den personal som har tillräckliga kvalifikationer som krävs för den fortsatta verksamheten. Det gör att man frångår statlig anställningstid och väljer att säga upp personer som har längre anställningstid än de som har kortare. Det kunde vi inte ställa oss bakom, säger Angelica Lindlöf. Dessutom anser facket att personer med jämförbara arbetsuppgifter, meriter och anställningsvillkor inte har behandlats likartat inom kretsarna.

– Vissa kretsar innehåller personer som

inte i huvudsak har haft de aktuella arbetsuppgifterna det senaste året. Andra kretsar saknar personer som har haft de arbetsuppgifterna. Det kunde vi inte heller gå med på, säger Angelica Lindlöf.

Enligt protokollet ställer sig Saco ­S också oenig till de omplaceringsutredningar som gjorts.

NILS SVENSSON, HR-CHEF vid Högskolan i Skövde, vill inte kommentera oenigheten. – Den ena fackliga organisationen är vi eniga med och den andra är vi oeniga med. Vi har jobbat med att försöka få till en enighet. Men vi har inte lyckats utifrån de förhandlingar som har varit, säger han. Han upplever att stämningen mellan parterna varit god under processen, trots att man landade i oenighet. Enligt honom har arbetsgivaren gjort allt man kan för att undvika uppsägningar, men de senaste årens ekonomiska situation har inte gått att lösa på annat sätt.

– Sedan är det en ekonomisk arbetsbrist, det är inte en arbetsbrist för att vi har för lite att göra. Det handlar om att vi inte har täckning för de kostnader vi har, säger Nils Svensson.

MIKAEL BRISSLERT, CENTRAL ombudsman på SULF, beklagar att 21 anställda får sluta. Samtidigt är han orolig för hur arbetsmiljön ska bli för dem som är kvar.

– Arbetsgivaren måste hantera den oro och stress som kommer att uppstå. 21 anställda är mycket och det är mycket arbete som ska fördelas på dem som är kvar, säger han.

Enligt HR­ chef Nils Svensson har de olika delarna av verksamheten rustat för det i de verksamhetsanalyser som gjorts inför uppsägningarna.

– Jag känner mig trygg i att verksamhetsanalyserna är väl genomarbetade. Sedan har vi också gjort en riskanalys med skyddsombuden inför den här omställningen där vi tittat på olika scenarion som vi som arbetsgivare måste jobba med för att hantera effekter av den här omställningen när den verkställs.

I och med uppsägningarna räknar man med att ha en ekonomi i balans 2026, samtidigt som det kommer att bli ett underskott under innevarande år, enligt Nils Svensson. ○ Linus Hellerstedt

Förra året gick Högskolan i Skövde back 23 miljoner kronor. Nu blir 21 anställda av med jobbet.

FOTO: REBECKA THOR

Angelica Lindlöf

Mikael Brisslert

Nils Svensson

Pandemin ökade kraven på universitetslärare

• Pressen på universitetslärarna har ökat jämfört med innan pandemin. Det visar forskning från Malmö universitet.

Enligt undersökningen har villkoren för undervisningen förändrats på tre områden; komplexiteten och flexibiliteten har ökat, kvaliteten har till delar försämrats och relationerna till studenterna har förändrats.

Att hybridundervisning blivit vanligare gör undervisningssituationen mer krävande.

– Lärarna är måna om att studenterna ska kunna delta i studier oavsett tid och rum. Det medför att man

måste behärska teknik på ett annat sätt nu än före pandemin, säger Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.

Martin Stigmar

Per-Olof Eliasson

Riktlinjer saknas för ledarskap i akademin

• Det saknas ofta riktlinjer för vad ledarskap inom högre utbildning innebär. Det visar en nationell kartläggning som Högskolepedagogiskt chefsforum har gjort på uppdrag av Universitetsoch högskolerådet, UHR. 335 ledare på 36 lärosäten har intervjuats och svarat på enkäter. På lärosäten där det finns gott om kontaktytor mellan olika ledningsnivåer, både linjemässigt och kollegialt, verkar styrformerna stärka varandra, enligt kartläggningen, medan ensamhet och isolering kan skapa osäkerhet om vilket mandat man har som ledare.

Bertil Janson

Högskolan Väst säger upp 29

anställda

Av ekonomiska skäl varslades 50 anställda om uppsägning vid Högskolan Väst i höstas. Efter fackliga förhandlingar får 29 sluta.

Det var i september som ett första besked om besparingsåtgärder kom från Högskolan Västs ledning. Omplaceringsutredningar och förhandlingar mellan fack och arbetsgivare gjordes under hösten, vilka landade i att 29 anställda får sluta.

– Det är förstås väldigt tråkigt att kompetent folk måste sluta. Många har känt sig säkra för att de har arbetat på skolan i många år. Men hamnar man då i en krets så hjälper inte det, säger Christina Karlsson, vice ordförande i Saco ­S ­ och SULF vid Högskolan Väst.

det här hårt och mått väldigt dåligt. Man har inte förstått hur man har kunnat hamna i den här kretsen.

Hon beskriver att arbetsgivaren har lyssnat på facket genom processen, även om hon upplever att man hade kunnat ha mer is i magen och tänka igenom vissa beslut.

– Om grundarbetet hade gjorts på ett annat, tydligare sätt hade kretsarna också varit lättare att förstå. Då hade hela processen kanske blivit bättre, säger Christina Karlsson.

”Många av våra medarbetare har tagit det här hårt och mått väldigt dåligt.”

BETTINA JOHANSSON, HR-CHEF vid Högskolan Väst, beklagar att man har behövt gå in i en uppsägningsprocess. Målet är att få en ekonomi i balans för 2025 och 2026, säger hon. – Precis som många andra lärosäten står vi inför en tajt ekonomisk situation. Det har varit både ökade lönekostnader och driftskostnader. Vi har inte heller sett att vår sektor prioriteras med ökade anslag eller resurser.

NEDDRAGNINGAR HAR BEHÖVT göras på fem av Högskolan Västs sex arbetsenheter. Bara institutionen för ingenjörsvetenskap hade en budget i balans när processen drog i gång i höstas. De berörda har olika lång uppsägningstid, vissa upp till ett år. Några är för tillfället sjukskrivna, säger Christina Karlsson. – Många av våra medarbetare har tagit

När det gäller fackets kritik om att inte ha så bråttom framåt säger hon att ambitionen har varit att kommunicera och genomföra processen på ett transparent, tydligt och förutsägbart sätt.

– Vi har haft höga ambitioner och verkligen försökt att göra det här så bra som möjligt. Men som alltid finns saker att förbättra. Nu är det viktigt för oss att utvärdera och se vad vi kan ändra på, eller vad vi hade kunnat göra annorlunda, säger Bettina Johansson. ○ Linus Hellerstedt

4 000 000

… kronor har regeringen avsatt i vårändringsbudgeten till två kartläggningar inom utbildningsdepartementets satsning på ”bildning och kunskap”. Statistikmyndigheten SCB ska kartlägga studenters läsförståelse, samtidigt som Universitetskanslersämbetet ska studera studenternas användning av kurslitteratur. Läs mer på universitetslararen.se.

Den 18 juni ska parterna växla yrkanden innan de ses vid förhandlingsbordet efter sommaren. Ett nytt kollektivavtal ska vara klart 30 september.

Avtalsrörelsen: Det gäller för forskare och universitetslärare

I juni växlar fackets förhandlingsorganisation Saco-S och Arbetsgivarverket yrkanden inför årets avtalsrörelse. Men egentligen behöver de inte komma överens alls.

Industrins parter enades om det så kallade märket i april, vilket innebär startskott för statsanställdas avtalsrörelse. De fackliga förhandlingsorganisationerna Saco ­S, där SULF ingår, OFR/S, P, O och Seko förhandlar med motparten Arbetsgivarverket.

Parterna växlar yrkanden 18 juni och ses vid förhandlingsbordet efter sommaren. Ett nytt kollektivavtal ska vara klart 30 september, då nuvarande löper ut. Men det gäller egentligen bara OFR/S, P, O och Seko. Sedan 2010 har Saco ­S och Arbetsgivarverket ett avtal som löper tillsvidare. Det

betyder att parterna egentligen inte behöver komma överens om någonting.

– Ett skäl till att vi förhandlar ändå är just för att de andra har tidsbegränsade avtal.

Sedan vill vi ju också kunna påverka, och det här är ett tillfälle för oss att göra det, säger Robert Andersson, förhandlingschef på SULF och vice ordförande för Saco ­S.

MED OMFÖRHANDLING FINNS dock alltid en risk för att få in något i avtalet som man kanske egentligen inte hade velat ha där, säger han.

– Om motparten yrkat något i någon av de andras avtal som vi inte vill ha, kan det så klart bli någon form av helhetslösning. Å andra sidan: om vi inte har det här utrymmet så kanske vi inte kan åstadkomma någonting alls.

Arbetsgivarverkets förhandlingschef Andreas Nyström, skulle gärna se att alla tre har ett avtal som löper tills vidare.

– Inriktningen för vår kommande avtalsrörelse, vilket inte är annorlunda än tidigare

Andreas Nyström

år, är att vi vill ha tillsvidareavtal med alla våra fackliga organisationer och även ett sifferlöst löneavtal med alla, som vi har med Saco ­S. Det ger en god möjlighet för lokala parter att skapa en löneprocess utifrån verksamhetens behov, säger han.

VARKEN ANDREAS NYSTRÖM eller Robert Andersson vill gå in på vilka frågor som är viktiga för respektive organisation att driva, med hänvisning till att yrkanden inte växlats än.

– Vi har en ganska stor bruttolista som vi måste koka ned och av olika skäl är det svårt att uttala sig för mycket om det just nu, säger Robert Andersson.

Andreas Nyström hänvisar till att Arbetsgivarverket i nuläget enbart har tagit fram en allmän inriktning för årets avtalsrörelse.

– Ur ett statligt perspektiv är det viktigt att vi får ändamålsenliga och flexibla avtalsvillkor för att nå den övergripande målsättningen. Vilket kort och gott innebär att kompetensförsörja statens alla sektorer, säger han. Vilka frågor han helst undviker på förhandlingsbordet vill han inte heller uttala sig om.

– Jag duckar den frågan spontant och vill inte recensera mina motparters yrkanden. Vi har våra yrkanden och de har sina och vi respekterar varandra, säger Andreas Nyström. ○

Linus Hellerstedt

Robert Andersson

HALLÅ DÄR!

OSKAR JONSSON i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Lunds universitet, som i maj cyklar drygt 100 mil på tandemcykel och föreläser på 22 orter om sitt forskningsfält.

Varför på cykel?

– Det handlar om att kommunicera kunskap på ett populärvetenskapligt sätt och nå ut till orter där man inte vanligtvis möter forskning. Jag vill också inspirera till rörelse utomhus och så blir det ju ett roligt äventyr som jag delar med andra. På varje sträcka är det någon annan som cyklar med mig och deltar på föreläsningen.

Vilka cyklar med?

– Forskare, men också andra med koppling till ämnet. Som politiker, tjänsteman, projektledare, redaktör, arkitekt och företrädare för pensionärsorganisation. Ofta med lokal anknytning.

Du vill med tandemturnén skapa uppmärksamhet kring Intressentpoolen, vad är det?

– Det är en kommunikationskanal vi använder för att nå ut till alla som har intresse eller nytta av forskning om åldrande. Men vi använder den också för att komma i kontakt med till exempel privatpersoner som kan delta i forskningsprojekt. Det är också en kanal för forskningssamverkan.

Hur har uppslutningen varit på föreläsningarna hittills?

– Lite olika. Som mest var vi 40 och det var i Perstorp. I Vetlanda blev vi lite sena i planeringen och där kom tyvärr ingen. Men även med en lite mindre grupp, som i Laholm där vi var tolv stycken, där hade jag en arkitekt med och det blev väldigt bra diskussioner.

Emma Eneström

Riksrevisionen: Lärosäten sparar för mycket pengar

Avgiftsområde uppdragsutbildning

Avgiftsområde uppdragsforskning 32

38

Karolinska institutet

Riksrevisionen har gått igenom årsredovisningarna för statliga universitet och högskolor för 2024. Sex lärosäten får så kallad modifierad revisionsberättelse, där Riksrevisionen uttalar sig med reservation. – Det innebär att man har upptäckt ett väsentligt fel men att det inte har en avgörande betydelse för årsredovisningen som helhet. Och att felet är avgränsat till en specifi k post, säger Tobias Bergenmo, revisionsdirektör på Riksrevisionen.

Malmö universitet och Högskolan Dalarna går med överskott i det så kallade avgiftsområdet för uppdragsutbildning. För Malmös del var överskottet 32 miljoner kronor och för Högskolan Dalarna låg det på 38 miljoner. Karolinska institutet och Umeå universitet

32

visar upp överskott på två avgiftsområden, uppdragsutbildning och uppdragsforskning. För KI handlar det om 32 miljoner kronor för det förstnämnda och 49 miljoner för uppdragsforskning. I Umeå ligger överskotten på 22 miljoner respektive 25 miljoner.

Kungliga Tekniska högskolan får en reservation för ett överskott på 25 miljoner kronor inom avgiftsområdet studieavgiftsskyldiga studenter. Konstfack får en för att inte ha uppfyllt kraven på att återrapportera insatser inom EU­samarbetet Horisont Europa. ○

Linus Hellerstedt

Lärosätena svarar på Riksrevisionens kritik. Läs mer på universitetslararen.se

Källa: Riksrevisionen

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Det är dagliga studentprotester runtom i Serbien. I huvudstaden Belgrad går det inte att gå en längre promenad utan att gå in i en demonstration, sittstrejk eller blockad.

Lärare som stödjer studentprotest hotas

I Serbien har ett 60-tal fakulteter ockuperats av studenter sedan slutet av november 2024. Undervisningen ligger nere, men majoriteten av lärarna stödjer studenterna. Det står dem dyrt.

Dörrarna till ingången på statsvetenskapliga institutionen i Serbiens huvudstad Belgrad täcks av affischer med slagord. Studenter kontrollerar alla som går in på fakulteten som tillhör Belgrads universitet. Den är en av ett 60 ­tal fakulteter vid landets nio statliga universitet som har ockuperats av studenter sedan slutet av november 2024. Undervisningen ligger därmed nere på cirka 70 procent av Serbiens statliga fakulteter. – Även om någon skulle vilja undervisa så kan han eller hon inte göra det eftersom blockaden har beslutats av studenterna, säger Dušan Spasojević som är professor vid institutionen.

Dušan

Spasojević

Blockaderna är en del av de största protesterna i Serbiens moderna historia. De utbröt efter att taket rasade

på den nyrenoverade stationen i Novi Sad i norra Serbien den 1 november förra året. 16 personer omkom. Studentgrupper misstänkte att det var en konsekvens av den utbredda korruptionen i landet. De krävde att alla dokument kring den statsfinansierade renoveringen lades på bordet. När kravet inte tillgodosågs spred sig protesterna som en löpeld. Den största tog plats i Belgrad, den 15 mars, då 250 000 till 325 000 personer deltog.

STUDENTERNAS KRAV STÖDS av majoriteten av landets universitetslärare. Det har stått dem dyrt. Deras veckoarbetsschema bestod tidigare av 20 timmars undervisning och 20 timmars forskning. När undervisningen lades på is halverades lönerna.

– Regeringen ville straffa oss, men det räckte inte med att sänka våra löner med 50 procent, suckar han.

I början av mars gjordes en lagändring som stipulerar fem timmars forskning och 35 timmars undervisning. Nu får lärarna alltså endast lön för fem timmars arbete i veckan. Landets president, Aleksandar Vučić från Serbiens progressiva parti (SNS), ankla­

gar dem för att vara en del av en utlandsstödd färgrevolution.

– Även om jag undervisar om politiska frågor så har jag aldrig förespråkat något parti, men jag har alltid varit tydlig med mitt motstånd mot odemokratiska trender, säger Dušan Spasojević.

SNS HAR SUTTIT vid makten sedan 2012. Under denna tid har partiet stärkt sitt grepp kring statliga institutioner och medierna. Samtidigt har korruptionen ökat. Studentrörelsen kräver inget ideologiskt maktskifte. Kontentan av kraven är att rättsstatens principer ska gälla alla oavsett partitillhörighet och att samhällsinstitutionerna befrias från det partipolitiska greppet. SNS har även försökt ”infiltrera” universiteten genom att utnämna lojalister till fakultetsråd och studentkårer. Det berättar Vanja Bajović som är professor på juridiska fakulteten vid Belgrads universitet.

– Nu är en av presidentens aviserade åtgärder att omfördela budgetmedel från statliga till privata universitet – trots att det är en öppen hemlighet att majoriteten av de privata universiteten säljer examensbevis. Detta drag verkar vara utformat för att ytterligare försvaga och montera ned de statliga universiteten, säger hon. Samtidigt trappar studenterna upp sina protester. Det är i princip omöjligt att ta en promenad i Belgrad utan att gå in i en demonstration. Läget ter sig låst.

PRESIDENTEN HAR FÖRKASTAT förslag om en övergångsregering bestående av experter som ska säkerställa att rättvisa val kan hållas. I stället bildade han en ”ny” regering i mitten av april där majoriteten av ministrarna är desamma som i den förra. Vanja Bajovićs mardrömsscenario är att protesterna dör ut utan att något förändras.

– Och att regeringen då blir än mer repressiv. Då kommer universiteten att förlora; professorer som inte anses vara politiskt acceptabla kommer att avskedas och troligen ersättas av folk med falska universitetsexamina, säger hon.

En del av hennes kollegor funderar på att byta jobb.

– Vi hotas med disciplinära åtgärder, löneavdrag och minskad finansiering. Vissa av oss är redan i en svår ekonomisk situation. Jag hoppas att vi står emot, men jag kan inte garantera att alla gör det. Rädsla och fattigdom är kraftfulla kontrollverktyg, säger hon. ○ Bengt Sigvardsson

FOTO: BENGT SIGVARDSSON

Vanja Bajović

Doktorander avråder från forskning i Sverige

• Sverige är inte längre ett attraktivt land för internationella forskare i början av karriären. Det hävdar SULF:s doktorandförening, SULF-DCA, i en ny rapport där ett 40 ­tal internationella doktorander har intervjuats.

– Vi frågade alla intervjuade: skulle du rekommendera andra internationella forskare att komma till Sverige? Svaret blev ett överväldigande nej, säger Aimee Miles, talesperson för styrelsen i SULF-DCA.

SULF-DCA belägger att doktorander och postdoks från länder utanför EU/EES möts av hinder som inte andra doktorander har: till exempel långa handläggningstider, bristande möjligheter att söka långsiktig bosättning samt begränsade möjligheter att överklaga Migrationsverkets beslut.

Per-Olof Eliasson

Forskare från USA söker ”asyl” i Frankrike

• Franska universitetet Aix­ Marseille startar ett program för forskare som censureras av Trump ­administrationen. Lärosätet lanserade ”Safe Place for Science” i mars och fick snabbt mer än hundra intresseanmälningar. Programmet utlovar ”en säker och stimulerande miljö för att bedriva vetenskap i total frihet”, riktat mot amerikanska forskare ”i en tid när den akademiska friheten ibland ifrågasätts”.

– Vi vill vara en liten fyr av hopp, som visar på ett Europa där vetenskap inte censureras, säger Eric Berton, Aix­ Marseilles rektor.

Jon Weman

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

De undervisar på distans i krigets Gaza

Efter ett och ett halvt års krig är alla universitet i Gaza förstörda. Men trots det fortsätter Gazauniversitetets rektor Hassan Abu Jarad och hans kollegor att bedriva undervisning digitalt.

När 70 ­årige professorn Hassan Abu Jarad går genom ruinerna av Gazauniversitetet, är det som om allt han har kämpat för har gått förlorat. Byggnaderna är sönderbombade, laboratorierna förstörda och biblioteket tömt på böcker.

– Inne i en av byggnaderna hittade vi lager av oanvända israeliska bomber. De använde vårt universitet för att bomba oss, berättar Hassan Abu Jarad som både är universitetsrektor och professor i engelsk lingvistik.

minister som är lektor vid Birzeit­universitetet på Västbanken.

– Allt har varit systematiskt. Det Israel försöker göra är att bomba hela vår framtid. Palestina behöver högutbildade människor. Men nu vill folk hellre lämna området, precis som Israel vill, säger Ghassan Khatib.

FN använder nu ordet ”scholasticide”, en variant av ordet ”genocide”, folkmord, för att beskriva tillståndet för utbildningsinstitutionerna i Gaza. Innan kriget började den 7 oktober 2023 hade kustremsan elva universitet. I september i fjol hade, enligt Unicef, minst 10 000 studenter, samt 411 professorer och föreläsare, dödats.

”Vi håller fast vid högre utbildning som om det gällde våra liv.”

År 1991 var han med och grundade al­Azharuniversitetet och 2007 grundade han Gazauniversitetet.

– Det är inte bara vi som lider. Sjukhus är förstörda. Inte heller grundskolorna fungerar, så vi riskerar att nästa generation blir analfabeter, säger professorn nedstämt.

Och ingenting är slumpmässigt, säger Ghassan Khatib, en tidigare palestinsk

MITT I KRIGETS brutalitet har professor Hassan Abu Jarad och andra universitetslärare ändå försökt hålla undervisningen i gång. Allt sker via Zoom. Medan föreläsarna sitter med sina telefoner oavsett var de är – i ett tält eller i ett flyktingläger – följer studenterna undervisningen på sina skärmar där de befinner sig. Hassan Abu Jarad uppskattar att de trots allt har lyckats nå ut till runt 70 procent av studenterna.

Men det är inte lätt, berättar den 21­åriga studenten Aseel Basheer.

– Internet är ofta dåligt. Men vi kommer aldrig att ge upp. Utbildning är vårt enda hopp. Vi ska visa att de inte kan krossa oss. Vi håller fast vid högre utbildning som om det gällde våra liv, säger hon. ○

Roger Hercz

Jag tänker att det viktiga är kanske att visa lärosätena i Gaza att de inte är isolerade. Att visa solidaritet helt enkelt.”

Cecilia Sjöholm, rektorsråd för internationaliseringsfrågor vid Södertörns högskola. Lärosätet ska delta i ett initiativ från Göteborgs universitet, att stötta universitet i Gaza med onlineundervisning.

Eric Berton

Aimee Miles

Här växer forskningen om mat

Forskningen om ett hållbart och livskraftigt livsmedelssystem har fått en ordentlig skjuts av säkerhetsläget. Den pågår på åkrar, i ladugårdar, labb och kontor runt om i Sverige, och inte minst kring Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

text: Kajsa Skarsgård

Foto: Håkan Lindgren

Det höstsådda vetet har börjat gro, och Ola Lundin visar hur insektsfällor kan användas för att ta reda på vilka kryp som finns i åkerns ekosystem.

Reportaget

Det är kö till mjölkningsroboten. En vit ko med svarta fläckar, vid namn 2278 Donna, är den som för tillfället står där och äter extra gott foder, medan maskinen rytmiskt tömmer hennes juver. På en display går det att följa flödet från varje spene. Den med högst flöde töms nu på 1,5 kilo mjölk i minuten. Baserat på tidigare mjölkningar väntas den leverera 4 kilo den här gången. Spenen med lägst flöde väntas kunna tappas på 3,1 kilo mjölk.

När flödet sjunker till en viss nivå, släpper spenkopparna automatiskt. Spenarna får en desinfektionsdusch innan 2278 Donna lämnar plats till den bruna kon bakom i kön.

Vid en annan mjölkningsrobot i ladan står två tekniker. De kommer från bolaget som tillverkar roboten och är ute och servar den i förebyggande syfte. I de numera högteknologiska ladugårdarna gäller det att mjölkningsmaskinerna alltid fungerar. På en gård kan det vara flera hundra kor, vars juver fylls med mjölk och behöver tömmas upp till tre gånger om dagen. I den här forskningsladugården, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Lövsta utanför Uppsala, finns nästan 300 kor. Så vad händer då om elnätet slutar att fungera? – Alla mjölkgårdar i Sverige måste enligt lag ha ett reservkraftverk. Så då sätter de i gång sina dieseldrivna elverk. Men det fungerar ju bara så länge det finns diesel, säger Sigrid Agenäs som är klädd i en vit skyddsoverall och skoskydd för att inte dra in smittor till de nyfikna korna.

Sigrid Agenäs är professor i skötsel av idisslare vid SLU. Hon leder också centrumbildningen Sustainimal, som förra året fick pengar av Formas för att fortsätta i ytterligare fyra år. Sommaren 2020 satt hon och hennes kollegor och filade på hållbarhetsfaktorer till den första ansökningsomgången. – ”Ska vi skriva in kris och krig också, eller tar vi i för mycket då?” funderade vi. På bara fem år har det gått från att vi hoppats att ingen skulle tycka att vi var knasiga som gjorde det, till att det är på allas läppar.

Den gången fick fyra nya centrumbildningar ”för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet” 48 miljoner kronor vardera. 2024 beslutade Formas om 60 miljoner kronor var till ytterligare fem nya centrumsatsningar, men då hade ”hållbarhet” bytts ut mot ”beredskap” i utlysningsrubriken.

HÅLLBARHETSFRÅGORNA HAR DÄREMOT inte försvunnit för att beredskap har seglat om på den politiska dagordningen. Ett hållbart lantbruk är också ett lantbruk med god beredskap, berättar Sigrid Agenäs.

– Livsmedelssystemet i Sverige i dag är riggat för en överflödssituation med full tillgång till en världsmarknad. Det finns massor av störningar som kan slå ut systemet och vi är nästan helt beroende av insatsvaror från andra länder. Det handlar inte bara om diesel och komponenter till

”Vi försöker påminna om att en produktion som inte finns i goda tider, inte plötsligt kommer att uppstå för att det blir en beredskapssituation.”

teknisk utrustning. Utan också om konstgödsel, utsäde, bekämpningsmedel, djurmediciner, foder och sperma för inseminationer. En livsmedelsproduktion som är mindre beroende av fossil energi och långa transportvägar, och som bättre kan ta vara på ekosystemet det verkar i, kan därför stärka såväl hållbarheten som beredskapen.

Livsmedelssystemet i Sverige är en intrikat väv av logistik, där hanteringen eller förädlingen av råvaran ofta sker på några få platser. Till exempel kommer mjölkbilen till mjölkproducenterna varannan dag. Om den hindras, på grund av bränslebrist, förarbrist eller oframkomliga vägar, finns ingen beredskap på gårdarna för att ta hand om mjölken.

– Då får man direkt börja hälla ut den. Och det kan handla om enorma mängder mjölk eftersom vi har haft ett system i Sverige där det har varit lättare att få ekonomi i en gård om den är stor, säger Sigrid Agenäs.

Hon berättar också att förpackningar för livsmedel, till exempel mjölkkartonger, inte lagerhålls. Störningar i de leveranserna skulle också snabbt skapa problem i livsmedelskedjan.

Centrumsatsningarna som Formas beslutade om 2024 täcker tillsammans forskning om beredskap, hållbarhet och konkurrenskraft längs hela livsmedelskedjan. Sigrid Agenäs berättar att centrumbildningarna gör det möjligt för forskare och aktörer i sektorn att samarbeta för att utforma framtida hållbara livsmedelssystem, på ett sätt som är väldigt svårt i ”vanliga” forskningsprojekt.

– Vi försöker påminna om att en produktion som inte finns i goda tider, inte plötsligt kommer att uppstå för att det blir en beredskapssituation. Och det här är ju en jättesvår fråga: Hur mycket merkostnad eller minskad produktionsintensitet kan vi acceptera i goda tider för att ha den produktionen också i tuffa tider?

SUSTAINIMAL FOKUSERAR PÅ djurens roll i systemet. En del av forskningen sker här i ladugården utanför Uppsala. När ko 2278 Donna lämnar mjölkningsroboten kan hon välja att gå till den biltvättsliknande borsten för att bli kliad, eller lägga sig i viloavdelningen. Hon kan när hon vill också gå och äta. Fodertråg som hänger på vågceller och kameror ser till att hennes foderintag dokumenteras, liksom det mesta hon gör här på forskningsstationen.

Två kilo socker och nästan lika mycket protein lämnar hennes kropp med mjölken varje dag, vilket innebär att hon behöver äta mycket. Hur och var hennes foder

Korna i SLU:s ladugård i Lövsta bidrar till Sigrid Agenäs forskning om hållbar livsmedelsproduktion och djurens hälsa och välfärd.

Reportaget Livsmedelsforskning

Ola Lundin tömmer en fallfälla för insekter för att se vilka som fångats där.

produceras spelar därför stor roll för miljö, klimat och beredskap. I dagsläget importeras en del av ingredienserna i kons kraftfoder. En forskningsfråga är därför om det går att producera ett foder med tillräcklig fett­ och proteinhalt av enbart svenska råvaror, som inte blir för dyrt i förhållande till vad bonden får betalt för mjölken.

– Ett foder som har krävt mindre drivmedel när det produceras är bara bra om korna ger lika mycket mjölk på det fodret. Det intressanta är hur mycket klimatavtryck det blir per portion näring för människor, säger Sigrid Agenäs.

Det beräknade klimatavtrycket från mjölk och kött har bidragit till rekommendationer om att äta mer växtbaserat. Sigrid Agenäs menar samtidigt att systemanalysen behöver breddas för att bättre också fånga upp nyttor som animalieproduktion kan ha.

I Sverige, berättar hon, består mjölkkors foder ungefär till hälften av rester från skördar som inte blir mat till människor, såsom skal från raps och vete.

– Ur mitt perspektiv omvandlar korna växter som vi inte kan få ut någon näring av till mjölk och kött som vi kan ta upp bra i vår ämnesomsättning.

Den andra hälften av mjölkkornas foder består av gräs och klöver, tillsammans kallat vall. Denna odlas på åkermark där grödor för direkt mänsklig konsumtion annars hade kunnat växa, och därför kan det uppstå en konkurrenssituation.

På svensk åkermark roteras olika grödor i en växtföljd och där ingår vall. Eftersom vall är flerårig, till skillnad från de andra grödorna, kan den bidra till kolinlagring i marken. Sigrid Agenäs framhåller också att vallen kan öka markens förmåga att behålla vatten och minska behovet av bekämpningsmedel eftersom marken får vila från plöjning. Detta gör att skörden av vete kan bli högre när det odlas efter vall än efter en annan gröda.

Restprodukter från djurhållningen skulle i högre grad än i dag kunna användas för biogas och för att minska beroendet av det importerade konstgödslet. En utökning av naturbetesmarkerna skulle inte bara vara viktigt för den biologiska mångfalden och för pollinatörerna som behövs för växtodlingen, utan också vara en viktig beredskapsresurs. – Särskilt om man har får som betar. De behöver nästan inga insatsvaror, de kan leverera textilfibrer och mjölk medan de lever och när de slaktas blir de både kött och skinn. Mjölkkor har svårt att näringsförsörja sig på naturbete, men deras döttrar kan göra det i väntan på att bli kor, säger Sigrid Agenäs.

EN DRYG MIL bort, på ett fält utanför SLU:s campus i Ultuna, lyser vetets första blad gröna mot jorden. I en insektsfälla ligger en jordloppa. Den är väldigt liten, men kan göra stor skada i vårsådd raps. I samma fälla ligger några spindlar. De kan hjälpa mot skadegörare. Senare i säsongen kommer det också finnas många skalbaggar av typen jordlöpare här, och de äter glupskt av bladlöss som är skadliga för vetet. – Om vi lyckas förstå de här ekosystemen kan vi till viss

”Om vi lyckas förstå de här ekosystemen kan vi till viss del ersätta importerat gödsel och bekämpningsmedel med kvävefixerande växter

och naturliga fiender till skadegörare.”

del ersätta importerat gödsel och bekämpningsmedel med kvävefixerande växter och naturliga fiender till skadegörare, berättar Ola Lundin medan han tömmer insektsfällan. Han är forskare i ekologi vid SLU och med i den nya centrumbildningen Force, Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft, som leds av Lunds universitet. Force har som mål att öka den svenska växtbaserade livsmedelsproduktionen, och jobbar med hela ledet från växtförädling till att göra grödan till något aptitligt på tallriken.

Inom Force är ett mål att utveckla sorter av åkerböna som kan odlas längre norrut än i dagsläget. Åkerbönan kan ätas direkt av människan, eller användas som djurfoder. Medan spannmål tar sitt kväve från jorden, kan baljväxter plocka det från luften. Att få in åkerböna i växtföljden kan minska gödselanvändningen och förbättra jordhälsan. Klöver är en typ av baljväxt som inte bara behöver odlas för vall till djur, utan också kan odlas tillsammans med spannmål för att minska ogräs, locka pollinatörer och ge kväve till jorden, berättar Ola Lundin.

– Men baljväxten får inte konkurrera med grödan för mycket så vi behöver testa mer vilka sorter som är bra. Vi skulle också vilja lägga till andra växtarter för att se vilka som gynnar insekterna på marken.

En jordloppa har fångats i klisterfällan. Jordloppan kan göra stor skada i vårsådda rapsoch kornfält.

Skulle vi helt kunna skippa konstgödsel och bekämpningsmedel om vi lär oss att utnyttja ekosystemen bättre? – Det enkla svaret är att det går, men det kommer att kosta skörd i dagsläget. Mycket av vår forskning handlar om att kunna minska användningen utan att tappa skörd. En långsiktigt robust och hållbar livsmedelsproduktion behövs, samtidigt som lantbrukarna måste ha lönsamhet i sin verksamhet här och nu för att finnas kvar i framtiden, poängterar Ola Lundin.

TRAKTORN SOM HAR plöjt och sått åkern där vetet har börjat växa är med största sannolikhet driven av diesel, såsom de allra flesta maskiner i jordbruket. Men på forskningsinstitutet Rise i utkanten av Campus Ultuna finns en prototyp till en batteridriven och självkörande traktor. Den heter Drever och gjorde sin premiärtur 2021.

Just denna dag har den dock problem att vakna ur sin vinterdvala i garaget. Det ger en påminnelse om hur lätt det är att köra på diesel – så länge tillgången finns – och att elektrifieringen är beroende av utvecklingen inom batteriteknik. Drevers två batterier är stora som lastpallar och kan

Reportaget

Livsmedelsforskning

inte lyftas ut och in ur traktorn manuellt. Ändå räcker de inte för mer än en till två timmars körning. Batterierna laddas i en container dit Drever själv kan åka och byta dem under ett arbetspass. Nu har säkringen till laddstationens kran gått, och Drever har inte energi nog att visa upp sin förmåga. Men några veckor senare syns Drever köra över ett fält med en harv bakom sig, i ett inslag i Aktuellt om hur AI kan bidra till att minska energiåtgången i jordbruket.

Som prototyp under utveckling spelar Drever en roll i att konkret visa på möjligheterna och hindren för framtidens fossilfria jordbruk. Rise leder nu också den nya

Anders Kvarnheden och hans kollegor på SLU:s Biocentrum driver upp plantor för att undersöka hur de påverkas av sjukdomar och motmedel.

centrumsatsningen Agrodrive. Där är målet en i stort sett fossilfri livsmedelskedja i Sverige till 2030, och full fossilfrihet till 2050.

VISIONEN SOM SAMLAT tecknar sig utifrån centrumens mål är ett resilient livsmedelssystem som förbrukar mindre fossila produkter, bättre tar vara på ekosystemens och restprodukternas nyttor, är mer spritt över hela Sverige, ekonomiskt hållbart på kort och lång sikt, och mättar hela befolkningen med näringsrik och god mat, oavsett om den kommer från bönor, kött eller alger.

Detta är inte omöjligt att skapa – men vad gör vi om

någon aktivt försöker förstöra Sveriges matproduktion?

Den frågan är huvudfokus för nya Food Defence Research Centre som leds av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Från Biocentrum på Campus Ultuna deltar SLU­professorn Anders Kvarnheden. Han har länge forskat på smittämnen, så kallade patogener, som kan orsaka sjukdom i växter.

– Det finns ju konventioner om biologiska och kemiska vapen, men man bedömer att det finns en risk att stater, organisationer eller nätverk inte följer dem. Även om risken är liten är det viktigt att vara beredd på det, säger han.

Anders Kvarnheden visar upp en klockmalva, som på grund av en virusinfektion har mosaikmönstrade blad. Bladen är en indikator för att upptäcka virus, även om just detta är ofarligt för att det har tappat förmågan att spridas via insekter. Det närbesläktade vetedvärgsviruset kan däremot skapa stor missväxt.

Ett av det här nya centrets uppgifter blir att inventera vilka sjukdomar i växter och djur som kan utgöra ett hot, och även modellera hur hotbilden påverkas av ett för­

Nio centrum för framtidens mat

Centrumbildningarna har fått finansiering av Formas inom ramen för Sveriges nationella livsmedelsstrategi. De är tvärvetenskapliga och samverkar med aktörer från hela samhället.

Agrodrive – leds av Rise och ska bidra till en fossilfri livsmedelskedja som fungerar även under kris.

Blå mat – Centrum för framtidens sjömat – leds av KTH och ska ta vara på potentialen i produktionen av näringsriktig mat från svenska vatten.

Finest – Food Innovation Enabling Sustainable Transition – leds av Rise.

Food Defence Research Centre – leds av FOI och ska öka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera attacker mot livsmedelssystemet.

Force – Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft – leds av Lunds universitet och ska öka produktionen av innovativa livsmedel som görs av svenska bönor.

PAN Sweden – leds av Örebro universitet och undersöker växtbaserade proteiners effekter på individers hälsa samt främjar innovationer av växtbaserade produkter.

Plate – svenskt forskningscentrum för resilienta måltider – leds av Stockholm Resilience Centre och fokuserar på att skapa måltider som bygger beredskap och hållbarhet.

Plenty – centrum för symbiotisk och cirkulär livsmedelsförsörjning – leds av KTH för att kartlägga och bättre nyttja restflöden och sidoströmmar från den svenska livsmedelskedjan.

Sustainimal – leds av SLU och ska öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett hållbart, resilient och lönsamt livsmedelssystem.

”Jordbruket påverkas ju otroligt mycket. Den direkta påverkan man ser är att Ryssland beskjuter fartyg som exporterar grödor och vete ...”

ändrat klimat. Redan i dag finns system för att upptäcka och rapportera smittor och skadegörare, men de behöver utvecklas.

Varje vecka sedan 1965 mäts radioaktivt nedfall på ett antal platser i Sverige med hjälp av filter som fångar upp vad som rör sig i luften. Anders Kvarnheden och kollegorna inom Food Defence Research Centre ska undersöka om storskalig dna­analys av dessa filter kan användas för att också upptäcka biologiska faror för livsmedelssystemet.

– Preliminära studier från FOI visar att det fungerar bra, säger Anders Kvarnheden.

Några trappor ner, i källaren på Biocentrum, drivs sjuka plantor upp för att ge kunskap om problemen såväl som lösningarna. Klädkoden är vit labbrock och blå skoskydd. En masterstudent sitter koncentrerat böjd över en tobaksplanta vars blad mörknar när han injicerar det med ett svampprotein. Om bladen sedan fortsätter att vara gröna betyder det att svampproteinet interagerar med plantans eget protein. Om de gulnar har ingen interaktion skett.

– Det är en biokontroll. Sådana här svampar kan stärka och stimulera växtens immunförsvar så att den kan försvara sig bättre, förklarar Anders Kvarnheden.

När en smitta upptäcks kan det vara svårt att bevisa om den har spridits oavsiktligt eller inte, och i ett hybridkrig kan det vara ett mål i sig att skapa osäkerhet.

– Det kan räcka med desinformation om att man har spridit något för att skapa problem. Man kan också påverka förloppet av en verklig händelse genom desinformation, så det är viktigt att vi är förberedda på den delen också, säger Anders Kvarnheden.

Food Defence Research Centre planerar att dra lärdomar från kriget i Ukraina.

– Jordbruket påverkas ju otroligt mycket. Den direkta påverkan man ser är att Ryssland beskjuter fartyg som exporterar grödor och vete, att det blir översvämningar på grund av att de spränger dammar och att fält mineras. Indirekt blir det också enorma miljöskador av kriget, säger Anders Kvarnheden.

Han har främst två förhoppningar på centrets forskning:

– Att vi får veta mer om hoten som finns, och blir bättre förberedda. ○

Empati i undervisningen

Låt studenterna gå i någon annans skor

I vissa utbildningar är undervisning om empati obligatoriskt. I andra hänger det på enskilda lärare. Tanken är att öka förmågan att ta den andres perspektiv.

– Det handlar om att känna, säger Lasse Lychnell på Handelshögskolan. På

Att gå i någon annans skor, det uttrycket har vi alla hört. Det fångar in flera olika aspekter av vad empati är.

Man brukar tala om tre olika typer; den kognitiva empatin, som handlar om att ta någon annans perspektiv. Den emotionella, som handlar om att känna vad någon känner. Och medkänsla, att förstå vad någon behöver och vilja ge det.

Om detta undervisar Lasse Lychnell som är doktor i företagsekonomi. Han vill att studenterna på Handelshögskolan ska få med sig alla tre typerna, men framför allt att de ska känna.

Det sista året som doktorand jobbade han dygnet runt med sin avhandling. Hur han egentligen mådde under det året minns han inte mycket av i dag.

Efter disputationen drog han i nödbromsen. Meditation och experimenterande i olika sätt att öka kontakten med sig själv, visade sig också öka empatin. Både för Lasse Lychnell själv och för hans medmänniskor.

text: Marika Sivertsson

illustration: Nils-Petter Ekwall

– Jag tänker att medmänsklighet behöver finnas överallt. Annars formar vi lätt en värld som inte blir så skön att leva i. Men empati är för våra studenter också en nödvändig kompetens. Många av dem blir ledare, de ska arbeta med människor.

För hans egen del började insikten om vikten av empati med en jobbig period i livet.

Den personliga utvecklingen sammanföll med en ny inriktning på Handelshögskolan: i enlighet med den ska de studenter som examineras vara empatiska och kulturellt känsliga samt reflekterande och självmedvetna.

Tillsammans med kollegan Emma Stenström satte Lasse Lychnell samman en kurs som gavs första gången 2017. En övning han använt ofta går ut på att studenter delas in i par. De får turas om att å ena sidan berätta om en stark erfarenhet, och å andra sidan vara den som lyssnar aktivt. Inga hummanden, inga goda råd, inget avbrott. Bara lyssna.

– Jag börjar med att skapa en trygg miljö i

klassrummet. Sen är det studenterna som gör jobbet. Det brukar bli en speciell stämning. Man känner sig sedd, blir en del av något större. Kanske har man också fått ett annorlunda förhållningssätt när man tillåtit sig att lyssna. Undervisningen är grundad i hans egen erfarenhet av att befinna sig i vad han kallar ”ett hållande sammanhang” och att dela med sig till andra av personliga händelser eller utmaningar. Lyssnandet är själva huvudsaken. Spontant vill man som lyssnare ta plats, ge ett gensvar. Att avstå från det ger möjlighet att släppa in den andre, att hitta kontakt med empatin.

– Jag håller mig enkel teoretiskt. Det viktiga är att skapa förutsättning för erfarenheten att känna empati. Begrepp kan vara ett stöd. Men börjar man tänka för mycket går blodet – bild­

Så kan du lära ut empati

ligt talat – upp till hjärnan i stället för till hjärtat. Detta handlar om att känna, säger Lasse Lychnell.

ETT MER VANLIGT sätt att arbeta med empati är skönlitteratur. Det finns mycket forskning om skönlitteratur som verktyg, men inte så hög samstämmighet i frågan om huruvida läsning faktiskt ökar empatin, konstaterar Anja Rydén Gramner, som forskar i pedagogik vid Linköpings universitet.

– Skönlitteratur kan bidra till att man lär sig om sig själv som person och om sitt förhållande till känslor. Att man blir bättre på att förstå andras perspektiv, att man utvecklar sina förmågor att

reflektera. Man vet inte om det funkar i alla situationer, men det är anledningarna till att man gärna använder den.

I sin avhandling Cold Heart Warm Heart: on fiction, interaction, and emotion in medical interaction (2022) undersökte hon vad som händer i klassrummet när läkarstudenter använder skönlitteratur för professionsutveckling. Det hon såg var att det inte bara är att kasta in en bok i en grupp och därefter ha en diskussion.

– Empati är en viktig professionell förmåga, och skönlitteratur skapar möjlighet att utveckla den. Men det är många aspekter som påverkar om det blir bra. Det beror på gruppen, studenten och handledaren om det uppstår ett konstruktivt samtal.

Hon fortsätter sin forskning i ett nytt projekt som hon hoppas kunna komplettera med

○ Börja med varför – varför är empati viktigt i just ditt ämne?

○ Utforska din egen empati så kan du bättre inspirera andra.

○ Håll teorin enkel. Låt fokus ligga på att skapa erfarenheter där studenterna får känna empati.

○ Skapa en trygg plats. Sätt ramar där deltagare kan möta erfarenheter med ett öppet sinne.

○ Bjud in till utforskande – empati kan inte forceras fram.

○ Läs böcker om samtal och bemötande.

○ Tänk igenom dina lite svårare samtal – ha en plan.

○ När litteratur används, välj hela verk (noveller, romaner, dikter) i stället för utdrag.

Källa: Intervjupersonerna i artikeln

Anja Rydén Gramner

att titta på andra professionsutbildningar där skönlitteratur används, som Handelshögskolan, polisutbildningen, socionomutbildningen och juristutbildningen.

– När läsning av skönlitteratur inte är reglerat kan det bli svårare att hitta användningen än på läkarutbildningen. Men vi vet att det fi nns.

Exempelvis polisutbildningen i Stockholm har använt litterära reportage som ”Lasermannen” och ”No tears for queers”. Hur känns det att vara jagad för att man har ett utseende som inte är svenskt? Att vara homosexuell och utsatt för ett hatbrott?

– Ambitionen är att öka empatin och det är jätteviktigt. Men jag måste kasta in en brasklapp: skönlitteratur är inte en quick fi x. Det behöver fi nnas en medvetenhet i användandet. Därför är klassrumsforskningen viktig, för att hitta en best practice

KANSKE KAN NÅGOT som kallas ”empatiska samtal” ge viss input så länge? Hilmar Thór Hilmarsson undervisar psykologer och psykoterapeuter i empatiska samtal vid Mittuniversitetet i Östersund, och har skrivit ett antal böcker i ämnet.

Hans studenter får öva empati med rollspel. En student får vara en motsträvig patient, en annan är psykolog. Samtalet spelas in, och de får feedback på inspelningen.

– Syftet är att bli medveten om sitt samtalsbeteende och utifrån den forskning som fi nns kunna beskriva sina val: ”Här valde jag att bekräfta, patienten behövde trygghet”. ”Här valde jag aktivt lyssnande och här en fråga.”

Hilmar Thór

Hilmarsson

Alla kan bli bättre på empati, anser han. Uppstår svårigheter eller motsättningar i ett samtal i vardagen så uppstår också möjligheten att träna på empati:

– Vi kan välja empati genom att ställa bra frågor och ha ett bekräftande och stödjande lyssnande. Därefter går vi vidare till frågor som skapar samarbete; ”Kan vi göra så här?”

I sin roll som universitetslärare använder Hilmar Thór Hilmarsson empati för att motverka den stress som kan uppstå hos studenter i känslan av att inte hänga med, exempelvis. – Stress kan påverka till en kritisk och vass attityd. Hur kan vi hjälpa till? Jo, genom att förstå, lyssna och bemöta med vänlighet. Så kan vi få bra stämning och bra diskussioner i klassrummet. ○

Stötta tysta studenter att tala inför gruppen

Det är vanligt att studenter tycker att det är läskigt att tala inför grupp, och omkring var tionde kan lida av social ångest. Att stötta dem att ändå delta muntligt kan minska avhoppen från högre utbildning.

Hjärtat börjar rusa. Handfl atorna svettas. ”Syns det att jag är nervös? De kommer att tycka att jag är jättedålig. Tänk om jag får en blackout!”

Detta är en vanlig upplevelse bland studenterna som har tagit mod till sig att söka ”Våga tala”­kursen som ges vid Högskolan i Borås. Där får de träna på att delta muntligt utifrån de svårigheter de har. För vissa handlar det om att våga hålla en presentation inför läraren och kursarna, för andra att bara våga räcka upp handen och ställa en fråga.

sentera. En björntjänst, menar Susanne Evertsson, eftersom forskning visar att exponering och träning hjälper personer att hantera sociala rädslor.

Universitetslärarna kan också hjälpa till att normalisera känslorna.

”Berätta att de flesta personer tycker att det är jobbigt att tala inför grupp ...”

SUSANNE EVERTSSON ÄR kurator och håller i kursen. En viktig del är att ge deltagarna förståelse för mekanismerna bakom det fysiska obehaget och katastroftankarna. Hon försöker normalisera rädslorna, och få studenterna att utmana dem.

Vissa har under sin skoltid fått slippa pre­

Susanne Evertsson

– Berätta att de flesta personer tycker att det är jobbigt att tala inför grupp, och att det ingår i utbildningen att presentera, men att de inte bedöms på om de gör värsta showen utan om de har tagit till sig kursens innehåll.

Om studenten har berättat för läraren om sina svårigheter ger det möjlighet till dialog.

– Fråga: Vad skulle underlätta för dig? Vill du till exempel att jag frågar dig först, så att du sedan har det avklarat?

SOCIAL ÅNGEST ÄR en psykiatrisk diagnos. Omkring tio procent av studenterna bedöms lida av detta, och det kan bli ett funktionshinder i livet.

Vetskapen om att det krävs muntligt deltagande och presentationer inom den högre

utbildningen kan göra att personer med social ångest inte ens söker sig dit. Andra börjar läsa på universitetet, men hoppar sedan av.

Att stötta dessa studenter är därför en viktig inkluderingsfråga, menar Zelal Bal, lektor i statsvetenskap vid Mälardalens universitet. Hon har tillsammans med en kollega gjort en ännu inte publicerad studie om universitetslärares erfarenheter av att möta tysta studenter och dem med social ångest.

För läraren blir det en balansgång att inte stänga ute studenten, men ändå hålla sig till examinationsmålen och inte göra studenten den där björntjänsten i sina anpassningar.

Zelal Bal

– Läraren behöver inte byta ut examinationsformen från muntlig till skriftlig, men kanske kan göra så att presentationen sker inför ett fåtal personer, säger Zelal Bal.

En mer generell pedagogisk strategi kan vara att låta studenterna öva att tala i mindre format och mer kontinuerligt, och inte bara vid examinerande tillfällen.

VID SINA EGNA seminarier brukar Zelal Bal ställa en fråga som studenterna får diskutera med personen bredvid. Zelal Bal går under tiden runt i rummet och lyssnar. Sedan ska studenterna rapportera tillbaka till hela gruppen.

– Då kanske jag har hunnit snappa upp något, och kan säga: ”I er grupp hörde jag er diskutera det här. Skulle någon av er vilja lyfta upp det?” De kan då lättare hoppa på samtalsämnet.

En annan strategi kan vara att börja ett seminarium med en runda där alla studenter får svara kort på en fråga. Den kan handla om vad de tycker är särskilt viktigt eller intressant i materialet de sedan ska diskutera. Då kan läraren också utnyttja den informationen för att sedan styra samtalet till det som motiverar studenterna.

Kajsa Skarsgård

Underlätta för de tysta

○ Normalisera att det kan kännas läskigt.

○ Öva kontinuerligt, i mindre grupper.

○ Hänvisa till studenthälsan och lärosätets pedagogiska stöd.

Undervisning

Så blir du en bättre föreläsare

Att föreläsa är ett hantverk som både nybörjare och mer erfarna kan bli bättre på. Det finns goda råd att tillgripa när man står där framför studenterna och inser: min föreläsning borde vara mer stimulerande.

– Då kan man sätta sig ner och fundera lite. Vilka aspekter av min föreläsning är det som inte verkar funka? Det kan vara strukturen, det kan vara språket och det kan handla om att jag blir nervös eller vad det nu är för någonting, säger Håkan Fleischer som är pedagogisk utvecklare vid Göteborgs universitet och nyss har kommit ut med en bok om hur man blir en bättre föreläsare.

OM MAN INTE kan sätta fingret på problemet, och inte får några ledtrådar i exempelvis kursutvärderingar, har han en metod.

– Det här är jätteläskigt, men jag skulle rekommendera att låta en kollega vara med vid en föreläsning eller två. Och sedan prata

igenom hur kollegan upplever det för att få ledtrådar.

Håkan Fleischer menar att trista föreläsningar ofta handlar om att man inte vågar använda sin personlighet och sin relation till ämnet; att låta det lysa igenom att man är passionerad över sitt ämne och visa upp det för studenterna.

– Det handlar om att hitta sin föreläsarpersonlighet och slappna av i den. Men det handlar inte om att spela teater, det orkar man inte fem dagar i veckan.

Och kan man slappna av i rollen kan man också skapa kontakt med studenterna och läsa av dem.

– Den här avslappningen är viktig för att kunna ägna energi åt studenterna och ha fokus på dem. Verkar det som att jag har för högt eller för lågt tempo?

EN BRA IDÉ är att planera för pauser som bryter av föreläsningen, menar Håkan Fleischer.

– I dag är det ju en generation som är van vid att det händer nya saker hela tiden, så bryt av ungefär var 20:e minut med exempelvis en fråga eller en mindre aktivitet, som att studenterna två och två diskuterar nyckelord från föreläsningspasset.

Per-Olof Eliasson

Tre tips för att vässa föreläsningen

1 Våga använda din personlighet för att engagera.

2 Försök bli så fri från skrivna manus som möjligt.

3 Våga bygga in interaktion. Skapa situationer med frågor och svar för att få igång kommunikationen.

Källa: Håkan Fleischers bok "Föreläsning som studentaktiv metod i högre utbildning" (Studentlitteratur 2025)

Håkan Fleischer

Ellen Schagerström

Hon får folk att skratta åt tång

En enveten folkbildare som brinner för sjögurkor, har skickat blåstång ut i rymden och hittar det spektakulära där man minst anar det. Nu leder Ellen Schagerström ett banbrytande projekt för att rädda Östersjöns torsk.

Marinbiologen Ellen Schagerström får anstränga sig för att kränga av dykdräkten. Iskallt östersjövatten droppar ned för hennes kind. Sedan några månader leder hon projektet ReCod som drivs av stiftelsen Baltic Waters. Målet är att hjälpa det hårt pressade torskbeståndet i Östersjön att återhämta sig. – Jag tycker det finns hopp. Vi vet att folket, väljarna, vill skydda torsken. Nu behövs bara politiker som vågar fatta besluten som krävs, säger Ellen Schagerström.

Ett fiskeförbud finns redan, men syrefattigt vatten och låga salthalter hämmar återväxten. Ett nytt laboratorium utanför Nyköping ska ändra på det. Där bygger man ett system där östersjövatten cirkulerar och saltas upp för att ge torsken bättre förutsättningar.

också ner andra arter som abborre, gädda, sill och gös. Får vi tillbaka torsken äter den spiggen. Det gynnar hela ekosystemet.

TEXT & FOTO: Johanna Henriksson

– Vi vill att torsken ska må så bra den kan, leka naturligt och producera mycket ägg, säger Ellen Schagerström.

Avelstorskarna fångas in i Östersjön, får återhämta sig i anläggningen och efter fortplantning släpps de tillbaka – piggare än innan.

– Som efter ett spa, skämtar Ellen.

Men utmaningarna är många. Få av ynglen som sätts ut tros överleva.

– Per tusen släppta torskar blir vi jättenöjda om tio klarar sig. Det finns så mycket vi inte vet om deras tidiga liv.

Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk. När den försvinner tar den lilla fisken spigg över.

– Den äter inte bara torskyngel, utan håller

Torskodling är dyrt och varje dag i labbet kostar. Ellen Schagerström utvecklar en metod för att ta fiskarna från larvstadiet till ungefär två centimeters längd. Den storleken är avgörande – precis lite större än bredden på spiggens gap. Då är de små torskarna äntligen för stora för att slukas, åtminstone av spiggen. Därmed inte sagt att risken är över, väl ute väntar andra glupska fiender som skarv och inte minst den tuffa miljön i Östersjön. – Stiftelsens uppfödning är ett demonstrationsprojekt, för att visa att det går att föda upp och släppa ut torsk. Vi kan göra stödutsättningar, men det är inte det som får utvecklingen att vända. Östersjön måste ges chans att återhämta sig. När det sker kan vi skynda på processen, förklarar hon.

ELLEN SCHAGERSTRÖM HAR ett ovanligt starkt folkbildningspatos och försöker hitta nya sätt att berätta om sin forskning. Att alla inte lyssnar på forskarna ser hon inte som något mysterium – inte när forskningen förmedlas på ett tråkigt och otillgängligt vis. På långrandiga konferenser har det hänt att hon, som själv är forskare, plockat fram mobilen och börjat spela för att fördriva tiden.

Ellen kallar sig tånginfluencer och driver Tångbloggen och Algpodden som når en bred publik, allt från förskoleklasser till anställda

Mötet

Ellen Schagerström

”I Sverige är det svårt att röra sig mellan akademin och det vi kan kalla verkligheten. Det finns inget flöde däremellan. Det är synd.”

på länsstyrelser och kommuner. Där vill hon förmedla algkunskap.

– Bloggen riktar sig till allmänheten. Podden, som är inne på säsong fyra, är på en svår nördnivå. Vi rekommenderar den för folk med sömnbesvär, skrattar Ellen som driver podden tillsammans med en tidigare kollega, Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.

Ellen Schagerström minns särskilt en britt på Sverigesemester som ställde en algfråga till Tångbloggen. Det ledde till en lång mejlväxling om olika vattenväxter. ”Den bästa semestern jag haft”, skrev han när han kom hem, köpte en algbok och begav sig till den engelska kusten för att lära sig allt om alger.

– Det var så häftigt att ta någon från noll kunskap till ett glödande intresse, säger Ellen Schagerström med ett leende.

Jobbet på Baltic Waters fick hon efter att ha stått på scen. Hon framförde ett egenskrivet standup om havsfrågor, bland annat på Norra Brunn i Stockholm. Stiftelsen var finansiär. Tanken var att nå ut med svåra miljöfrågor på ett nytt sätt, att så ett litet frö av medvetenhet som sedan kan växa.

– Det vi skrattar mest åt är egentligen det som skrämmer. Får man skratta, orkar man

lyssna. Det blir en bra känsla i kroppen i stället för obehag, säger hon.

Improvisationsteaterstudier vid Goldsmiths universitet i London under tiden som ung au pair gav henne verktygen, tillsammans med en snabbkurs i standup. Det må vara skratt, men Ellen Schagerström tar det på allvar. Att nå ut är inte bara en hobby, det är en skyldighet, menar hon.

– Vi forskare lever på skattepengar. Folk har rätt att veta vad vi gör och att känna att forskningen finns där för dem.

Samtidigt beskriver hon forskares långa arbetsdagar och kommunikation som efterfrågas, men varken ger högre lön eller märkbar skjuts i karriären. Hon tycker att kommunikationsinsatser borde viktas mer vid utlysningar.

ALLA HON MÖTT på universitetet har inte uppskattat Ellen Schagerströms utåtvändhet, men hon har aldrig känt sig utsatt för att hon syns och pratar i offentligheten. Kanske hänger det ihop med ämnet.

– Det hade varit en annan sak om jag jobbat med säl och skarv. Tång bryr sig ingen av surgubbarna om, säger hon.

Och standupen fick trots allt starkt stöd från kollegor. I Göteborg var publiken full av biologer och kvällens största skratt kom när hon sa något om sjögräs.

– De andra komikerna var inte beredda på det, säger Ellen Schagerström och skrattar.

en återkommande roll i livet. Som forskare vid Göteborgs universitet har Ellen Schagerström forskat på vattenbruk, marin restaurering och taggiga sjögurkor. Just gurkorna, som är nära släkt med sjöborrar, ligger henne extra varmt om hjärtat sedan ett examensarbete i Filippinerna i början av 2000 ­talet där hon studerade uppfödning av asiatiska varianter. Tagghudingarna är hotade då de ofta blir bifångst vid bottentrålning. Ellen Schagerström var först i Sverige med bedriften att få vår röda signalsjögurka att föröka sig i fångenskap. Gurkorna kommer fortsätta att vara hennes passion och kanske besöker hon dem om somrarna då hon dyker, men nu räcker tiden inte till. Förra sommaren släpptes avelsdjuren ut i Gullmarn, där de en gång var vanliga. Det fanns ingen tvekan inför att ta det nya jobbet hos Baltic Waters då erbjudandet kom.

– Sjögurkspengarna skulle ta slut om något år eller två. Det funkar inte att jaga regnbågen hela tiden, säger hon.

ÄN SÅ LÄNGE har Ellen Schagerström en fot kvar i universitetsvärlden, i ett projekt hon inte tänker släppa. I slutet av förra året sköts levande blåstång ut i rymden under ett par minuter. Hjärnorna bakom dramatiken var Ellen och hennes tidigare handledare, professor emeritus Lena Kautsky – en legendar i algkretsar, även känd som ”Tant Tång”. Det var första gången levande makroalger studerades i rymden. Nu väntar de på resultat och hoppas på en ny tångresa – den här gången till den internationella rymdstationen ISS. I förlängningen vill de lösa ett mysterium som rör tångens förökning.

Ellen Schagerström ...

... spelar fiol, gärna folkmusik tillsammans med sin pappa. I trädgården hemma i Stockholm och på landet i Lysekil odlar hon vilda blommor, som olika vitsippor. Hon övar prickskytte och nöjesdyker –gärna ytnära. Nu grundar hon Svenska Algsällskapet, för att främja algkunskap. Hennes favoritalg är Emiliania huxleyi en fotosyntetiserande planktonart som driver runt i världshaven.

Barndomen på Visingsö i Vättern präglades av vatten och frihet. Hon kallar sig ett ”naturligt fall”, det var självklart att hon skulle jobba med biologi. Bland blommorna i diket utanför huset växte nyfikenheten och under ett gymnasiebesök vid Gullmarsfjorden insåg hon att det var havet som gällde.

– Jag såg en sjöborre, den var helt fantastisk, och då bara visste jag att jag skulle bli marinbiolog.

Sedan dess har Gullmarsfjorden spelat

Någon akademisk karriär har Ellen Schagerström däremot aldrig drömt om och hon tror inte att hon kommer tillbaka på heltid.

– I Sverige är det svårt att röra sig mellan akademin och det vi kan kalla verkligheten. Det finns inget flöde däremellan. Det är synd. Akademin skulle vinna mycket på att underlätta att testa kunskaperna praktiskt och sedan återvända med nya frågeställningar.

Ett av hindren, menar hon, är publiceringstrycket. Efter en viss tid ska vissa resultat ha uppnåtts och den som gör annat halkar efter.

MÄRKNING

Genom att märka torskarna genetiskt kommer Baltic Waters kunna identifiera sina fiskar om de fångas. Ett litet prov från en fena som jämförs med ett register över alla fiskar som använts i aveln kommer att räcka för att veta om fisken är deras.

Mötet

Ellen Schagerström

”Det vetenskapliga arbetssättet tycker jag är jättekul. Men det jag verkligen brinner för är att restaurera och fixa naturen så att den mår bra. Att ta forskningen och få det att funka.”

Samtidigt tycks hon själv ha hittat ett sätt att göra både och hos Baltic Waters.

– Jag kommer fortfarande bedriva vetenskaplig, publicerbar forskning på torsken.

Och mitt internationella sjögurksnätverk finns kvar, säger hon.

Torskanläggningen står klar i sommar och de första fiskarna flyttar in i november, om allt går vägen. Fortfarande ägnas mycket tid åt att söka pengar vilket påminner om livet som forskare, men arbetsdagarna är mer regelbundna nu, tempot lägre.

– Forskning är jättekul på ett sätt som lätt kan leda till missbruk. Jag vill ha mer tid för vänner och mindre jobbhets, förklarar hon.

NÅGOT PROBLEM ATT fylla ut lediga timmar lär den här mångsysslaren inte få. Matintresset är stort och snart ger Ordfront förlag ut Ellen Schagerströms första kokbok – om invasiva ostron. Kanske kommer det så småningom en algkokbok också? Det återstår att se, men som något av en konnässör försöker hon i alla fall hitta ett språk för smaktonerna hos algerna hon gärna använder i sin matlagning; Olika typer av sälta, bränt gummi, tarmalgen som smakar tryffel fast inte lika kväljande parfymig och så vidare.

Karriären har inte varit spikrak, men Ellen Schagerström spelar långboll och drömmen är tydlig: att en dag restaurera den närmare tre mil långa Gullmarsfjorden, som varit så viktig i hennes liv. Fjorden med sitt fornnordiska namn – Guds hav – är ett marint reservat med långa forskartraditioner, men lider ändå av övergödning, invasiva arter och kemiska föroreningar.

– Det behövs en hjärtstart. En storskalig satsning där alla runt fjorden samarbetar och gör jätteinsatser på alla olika ekologiska funktioner.

Där skulle hon få nytta av all kunskap hon

samlat. Sjögurkor kallas havets dammsugare och kan, tillsammans med musslor, rena både botten och vatten från överskott av näringsämnen. Algerna behövs och topppredatorer som torsk måste komma tillbaka. Stiftelseformen ser hon som en nyckel: mindre byråkrati, mer verkstad. Tanken på Gullmarn fanns med när hon tackade ja till jobbet på Baltic Waters.

– Det vetenskapliga arbetssättet tycker jag är jättekul. Men det jag verkligen brinner för är att restaurera och fixa naturen så att den mår bra. Att ta forskningen och få det att funka. Och så har man kalaskul under tiden, tillsammans med ett gäng som alla är bra på sin grej. Det är ju hela poängen. Varför ha tråkigt? ○

Karriären i korthet

Ellen Schagerström är projektledare på stiftelsen Baltic Waters, där hon leder ett demonstrationsprojekt för att rädda östersjötorsken. Hon doktorerade i växtekologi vid Stockholms universitet, där hon undersökte den omtvistade östersjöalgen smaltång. Efter disputationen stannade hon kvar på institutionen för ekologi, miljö och botanik och arbetade med miljöövervakning. Hon fortsatte sedan som postdoktor vid Göteborgs universitet, där hon studerade den röda signalsjögurkan och dess potentiella roll inom vattenbruk. Ett pågående, mångårigt extraknäck som frilansande reseledare har bland annat tagit henne till Madagaskar.

RESTAURERING

Att skapa laglig möjlighet att samköra vattenbruk med restaurering, så att fiskar kan säljas för konsumtion parallellt med att en del sätts ut i det vilda, tror Ellen Schagerström skulle vara ett viktigt steg för att få ekonomi i restaureringsprojekt.

Regeringen har aviserat massiva satsningar på kärnkraft och kärnkraftsforskning. Forskarna inom �ältet vädrar morgonluft.

Men satsningarna är inte

oproblematiska. Hur skalar man snabbt upp ett

forskningsfält som gått på sparlåga i många år? Och

det finns ett övergripande

orosmoln: Överlever energipolitiken nästa regeringsskifte?

text: Per-Olof Eliasson

illustrationer: Nils-Petter Ekwall

Sid. 33

Pånyttfödd forskning har pengar i överflöd

Sid. 38

Forskningen om kärnkraft har åkt berg- och dalbana

Pånyttfödd forskning har pengar i överflöd

Det är strålande tider för kärnkraftsforskningen och alltmer pengar strömmar till. Men den snabba expansionen ger växtvärk. Och finns den politiska viljan kvar nästa mandatperiod?

Regeringen har pekat ut kärnkraft som särskilt viktig för energiförsörjningen.

– I slutet av 2028 ska Energimyndigheten ha fi nansierat forskning med upp till 600 miljoner kronor inom kärnkraftsområdet. Det är det enda område där regeringen väljer att sätta ett belopp, i övrigt uttrycker energiforskningspropositionen ett antal mål och fokusområden som vi ska adressera utifrån en strategisk prioritering, säger Peter Engdahl, chef för a� ärsutveckling, forskning och

Fokus

Kärnkraftsforskningens renässans

”Eftersom regeringen nu är väldigt positiv och pekar på faktiska satsningar till fältet så räknar vi med att det kommer mer medel i fortsättningen också.”

innovation vid Energimyndigheten, som är en av de stora finansiärerna av kärnkraftsforskning.

met. Och Chalmers håller på att försöka öppna utbildningsprogrammen igen, säger han.

KTH har Sveriges enda masterprogram i kärnenergiteknik.

– Där har vi varje år ökat söktryck. I fjol hade vi 250 sökande och vi tog in ungefär 53 nya studenter på programmet. Året innan tog vi in 48. Så det är ungefär 100 studenter som läser vår tvååriga master. Vi anställer också många doktorander. Så det finns ett väldigt stort intresse för det här och väldigt mycket push från omvärlden att komma till Sverige och till KTH, som jag kan uttala mig mest om.

Det är alltså inte svårt att få tag på sökande.

– Däremot har vi väldigt få professorer som driver utbildningen och forskningssatsningarna. Men vi tar in väldigt mycket juniora forskare, doktorander och postdoktorala forskare.

Peter Engdahl

Vare sig inom politiken eller i forskarsamhället är det ju långtifrån konsensus att mer kärnkraft är vägen framåt. Men kombinationen av den ökade politiska ambitionen för ny kärnkraft och att det energipolitiska målet för 2040 ändrats från förnybar energi till fossilfri, har gjort att intresset och incitamenten att bedriva forskning inom området ökat kraftigt.

Kärnkraftsforskning och utbildning i kärnkraftsteknik är till stor del koncentrerad till tre universitet: KTH, Chalmers och Uppsala universitet.

Pär Olsson, professor i fysik med inriktning mot kärntekniska material och chef för institutionen för fysik på KTH: – Vi utbildar ganska många i kärnkraftsteknik. Här på KTH har vi nu över 50 studenter per år i det programmet. Uppsala har också växlat upp kandidatprogram­

78 år med kärnkraft

KTH:S FORSKNINGSAVDELNING Kärnvetenskap o ch kärnteknik består av cirka 65 personer. Där är ungefär hälften doktorander och resten är postdoktorer och permanent anställda, professorer, lektorer och forskare samt några tekniker.

– Ett stort problem är att det inte kommer några medel till lärartjänster, det är bara mängder av projektmedel, säger Pär Olsson.

Tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet har KTH lobbat mot regeringskansliet att inrätta ett strategiskt forskningsområde för kärnenergiteknik. Men det har inte hörsammats.

KTH skulle kunna dubbla storleken på masterprogrammet, med tanke på antalet sökande.

– Men då skulle vi behöva fler lärare. För nu ligger vi

1947 AB Atomenergi

Halvstatliga AB Atomenergi bildades

1947 för att utveckla, konstruera, bygga och driva kärnenergianläggningar i Sverige. Syftet var från början att konstruera experimentreaktorer och utveckla metoder för att utvinna uran från svenska fyndigheter.

1954 Första kärnreaktorn

Sveriges första kärnreaktor var experimentreaktorn Reaktor 1 (R1) som startades i juli 1954 och stängdes 1970. Den låg under KTH, centralt i Stockholm på adressen Drottning Kristinas Väg 51.

1959 Andra kärnreaktorn

Den andra reaktorn i Sverige var R0 som startades 1959 i Studsvik vid kusten utanför Nyköping och stängdes på 1970 ­talet. Resultaten från mätningarna i R0 användes för att kontrollera datorprogrammen för efterföljande experimentreaktorer.

Pär Olsson

på smärtgränsen vad vi kan utbilda. Och det är samma sak med forskarutbildningen, vi börjar slå i taket för hur många varje fakultetsmedlem får handleda.

Pär Olsson är optimistisk om fortsatt stöd till forskningen.

– Eftersom regeringen nu är väldigt positiv och pekar på faktiska satsningar till fältet så räknar vi med att det kommer mer medel i fortsättningen också.

Han argumenterar att det inte bara är Sverige som har en kärnkraftsrenässans, utan nästan hela Europa.

– Så även om vi skulle få ett regeringsskifte i nästa mandatperiod, och att det är väldigt svårt att sia om hur det blir då, tror jag inte att det kommer att bli ett totalstopp.

Pär Olsson menar att bollen är i rullning.

– Jag tror att de flesta politiska partier har förstått nödvändigheten av att stärka upp vårt elnät och vår kapacitet för elproduktion. Och om vi inte börjar göra någonting nu står vi utan en stor del av vår basproduktion om 20 år, när de nuvarande reaktorerna måste stängas för att de till slut blivit för gamla. Jag tror nog att de flesta inser att det faktiskt är nödvändigt att vi gör en uppväxling inom kärntekniken.

CHRISTOPHE DEMAZIERE ÄR professor i subatomär, högenergioch plasmafysik vid Chalmers och leder Dream­ gruppen på Chalmers (Deterministic Reactor Modelling), vars syfte är att utveckla framtida tekniker för att modellera kärnreaktorer. Han menar det är väldigt få andra forskningsområden än kärnteknik som påverkas så mycket av politik. – Det är synd att det är så polariserat om kärnkraft. Antingen är det väldigt mycket uppåt. Eller väldigt mycket neråt. Det finns ingenting emellan. Vi forskare lider av att

det är så stora fluktuationer som påverkar vår verksamhet väldigt kraftigt.

När nu när regeringen vill satsa stort på kärnkraft har forskningsområdet drabbats av växtvärk.

Christophe Demaziere påpekar att Chalmers inte kan söka alla pengar som finns eftersom man inte kan bemanna forskningsprojekten med seniora forskare.

– Nu är det väldigt många möjligheter att söka pengar för kärnkraftsforskning. Men ibland söker vi inte för att vi vet att vi inte har möjlighet att leverera eftersom vi är för få seniora forskare.

Även Christophe Demaziere påpekar att nu när många studenter söker de kurser som finns och det är många som söker doktorandtjänster är det brist på universitetslärare i kärnteknik.

– Lärosätenas ledningar är försiktiga med att utlysa fasta tjänster, eftersom de misstänker att politikerna kanske inte vill satsa lika mycket nästa mandatperiod.

Han menar också att kompetensförsörjning är en nyckelfråga för kärnkraftsindustrin.

– Det är väldigt få studenter som har pluggat kärnkraft fram till de senaste åren. Men vi behöver utbilda många nya ingenjörer i branschen till följd av både pensionsavgångar, livsförlängning av de kärnkraftverk vi har samt eventuell nybyggnation, säger Christophe Demaziere.

Chalmers ska ompaketera sina masterutbildningar med start under hösten 2027. Inom flera masterprogram ska en inriktning i kärnteknik och strålningsvetenskap vara valbar.

Också Uppsala universitet upplever ett stort intresse för

1960 Tredje kärnreaktorn

Sveriges tredje reaktor var R2­reaktorn som var en forskningsreaktor belägen i Studsvik. Den togs i bruk 1960 och var sedan i regelbunden drift fram till den slutliga avstängningen 16 juni 2005.

1964 Första skarpa kärnkraftverket

Sveriges första kärnkraftverk där ändamålet inte bara var forskning eller utbildning var Ågestaverket. Det var ett kraftvärmeverk som från 1964 fram till 1974 levererade el och samtidigt försörjde Farsta med fjärrvärme.

1968 Marvikenverket

Sveriges andra kärnkraftverk var Marvikenverket, som byggdes vid Marviken nära Norrköping. Kärnkraftverket byggdes klart 1968 men togs aldrig i drift på grund av farhågor om att det inte var säkert.

Christophe Demaziere

Fokus

studier om kärnkraft. Det betonar Sophie Grape, lektor i fysik vid Uppsala universitet och föreståndare för Anita, Akademiskt industriellt kärntekniskt initiativ, ett kompetenscentrum som samlar industriell och akademisk expertis inom kärnteknik.

– Det har varit svårt att hålla volym i utbildningarna under ganska lång tid. Nu är det en kraftig ökning. Vi har sett att jämfört med förra läsåret så har vi nu fyra gånger fler studenter på vårt grundutbildningsprogram inom kärnkraftsteknologi.

Sophie Grape påpekar att det inte bara är kärnkraftsindustrin som konkurrerar om de studenter som utbildas.

– I kampen om studenterna så är det många olika branscher som drar i dem nu.

När det gäller forskningsdelen menar Sophie Grape att det är en utmaning att hitta kompetenta sökande till tjänsterna som doktorander.

– Om vi tittar på den svenska kompetensförsörjningen så vill vi gärna ha utbildade personer som pratar svenska och som har en ambition att stanna kvar i Sverige. Även om vi hittar bra sökande så kanske de planerar att komma hit och höja sin kompetens och sedan återvända till sina hemländer. Och då har Sverige ju tjänat någonting under de åren som personen ifråga jobbar här, men kompetensen kanske inte stannar i Sverige.

Även Sophie Grape flaggar för att det finns brist på senior kompetens.

– Om vi blickar tillbaka så har det funnits på gränsen till underkritiska forskargrupper inom många ämnen. På många håll är läget i dag att de som har lett de här grup ­

Kärnkraftsforskningens renässans

1972 Första större kommersiella reaktorn Sveriges första större kommersiella reaktor, Oskarshamn 1, togs i drift 1972 vid Oskarshamns kärnkraftverk och stängdes permanent 2017.

perna börjar närma sig pensionsåldern. Just nu är det kanske inte någon panik, men det behöver ske en generationsväxling med nya professorer som tar över och förvaltar de här verksamheterna inom fem till tio år.

YTTERLIGARE ETT PROBLEM är bristen på infrastruktur.

– Back in the days fanns ju forskningsreaktorer i Sverige och väldigt mycket forskningsanläggningar som i dag är nedlagda. En del lades ner för att de hade blivit för gamla, en lades ner för att det kom höjda krav på säkerheten.

Man ansåg också att Sverige kunde lägga ner utrustning och infrastruktur eftersom något jämförbart fanns exempelvis i Norge eller i något annat land i vår närhet.

– Men sedan dess har ju också de anläggningarna i andra länder hunnit läggas ner, vilket gör att det finns väldigt dåligt med infrastruktur i dag jämfört med förr i tiden, säger Sophie Grape.

Hon argumenterar för att bristen på infrastruktur kommer att bli en utmaning om Sverige vill bygga ett nytt kärnkraftsprogram. Då behövs en forskningsinfrastruktur för att utbilda och bygga upp en nödvändig kompetens.

– Även om vi bara vill köpa in reaktorer från Sydkorea, så behöver vi ha en inhemsk kompetens som gör att vi kan upphandla de systemen. Vi behöver förstå systemen så vi kan utföra underhåll på dem under 80 år framöver. Och vi behöver kompetens så vi kan förstå varför någonting går fel, och vad det beror på, och hur man ska kunna göra något åt det. Överst på forskarnas önskelista står en ny forskningsreaktor.

– Många forskare hoppas på och önskar en ny forsk­

1975 Ringhals, Barsebäck och Forsmark

1975 togs de första reaktorerna i bruk i både Ringhals och Barsebäck, medan Forsmarks kärnkraftverk började leverera el 1980.

1979 Harrisburgolyckan

1979 skedde Harrisburgolyckan i kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania, vilket kraftigt påverkade inställningen till kärnkraft i Sverige.

Sophie Grape

ningsreaktor i Sverige. Men det finns inga konkreta planer på det, så än så länge har det stannat där.

Som andra forskare Universitetsläraren talat med anser Sophie Grape att det största problemet för kärnkraftsforskningen är ryckigheten, berg­ och dalbanan i anslagen.

– Jag gissar att volatiliteten är den största utmaningen för investeringar från industrin men den är också en stor utmaning för akademin. Vi vet hur det ser ut fram till kommande val. Men landskapet kan väldigt snabbt ändras. Man vet inte riktigt hur länge den här regeringens planer kommer att hålla.

Sophie Grape menar att det skulle behövas en överenskommelse mellan de stora partierna för att överbrygga osäkerheten.

– Finns inte beslut om investering i ny kärnkraft utan det är ryckigt fram och tillbaka har man inte med sig industrin. Utan politik och industri i ryggen, då blir det ingen verkstad i forskningen.

En titt bakåt i historien ger ett facit över tvära kast i forskningspolitiken.

– När politiken ändras är det många forskare som blir överflödiga och ser sig om efter andra jobb. Och sedan har man förlorat den kompetens som man har byggt upp. Och då är det väldigt svårt att ställa om igen och att i den internationella konkurrensen locka tillbaka experter, säger Sophie Grape.

NU STRÖMMAR PENGARNA till kärnkraftsforskningen, men den stora frågan är hur det blir på längre sikt.

Mats Leijon är professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet och har en lång karriär som energiforskare. Han har varit forskningschef vid ABB och har många

1980 Kärnkraftsomröstningen

Vid den rådgivande kärnkraftsomröstningen

1980 fanns tre linjer för nedläggning, ingen för fortsatt drift eller utbyggnad. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010.

”Vi vet hur det ser ut fram till kommande val. Men landskapet kan väldigt snabbt ändras. Man vet inte riktigt hur länge den här regeringens planer kommer att hålla.”

patent inom energiområdet. Nu poängterar han att det behövs långsiktighet för framgångsrik forskning.

– När Sverige blev en framstående kärnkraftsnation hade man gjort en stor satsning under lång tid. Alla var med på att kärnkraften skulle byggas upp. Då var inte det här kortsiktiga tänket som det är nu.

Mats Leijon säger att behovet av långsiktighet gäller all energiforskning.

– Vi måste ha biträdande lektorer, lektorer och professorer för att utbilda studenter och doktorander som senare kan ta över. Det tar flera doktorandgenerationer och därför kan man inte sätta ner foten som en del politiker gör och säga att 2028 eller 2035 eller 2040 ska vi ha nya kärnkraftverk. Risken att det inte blir av är väldigt stor. Optimistfaktorn är alldeles för hög, säger Mats Leijon. ○

FORTSÄTTNING. ”Forskningen om kärnkraft har åkt berg- och dalbana”

1986 Tjernobylolyckan

1986 skedde en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i nuvarande Ukraina. Delar av Sverige drabbades av radioaktivt nedfall.

1987 Tankeförbudet

1987 infördes en mycket kritiserad lag som kom att kallas tankeförbudsparagrafen. Lagen förbjöd forskning med syfte att bygga nya reaktorer i Sverige och lade ett vått täcke över kärnkraftsforskningen.

Mats Leijon

Kärnkraftsforskningens renässans

Forskningen om kärnkraft har åkt

berg- och dalbana

Från långsiktiga massiva satsningar på atomkraft och uppbyggnaden av en kärnkraftsindustri, över tankeförbud med forskning på sparlåga, till återuppväckt forskning. Sveriges kärnkraftsforskning har varit en rejäl berg- och dalbaneresa.

Sverige var tidigt ute med en avancerad kärnkraftsforskning. Den första reaktorn i landet var forskningsreaktorn R1 som startades i juli 1954.

Per Högselius

– På den tiden fanns det ingen sådan forskningsreaktor i andra länder förutom i stormakterna, säger Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som leder forskningsprojektet ”Den svenska kärnkraftens uppgång och fall”. Per Högselius berättar att decennierna efter andra världskriget kom det stora forskningsanslag direkt från regeringen till halvstatliga bolaget AB Atomenergi som byggde R1­reaktorn.

I dag kan man reagera på att reaktorn låg i källaren under KTH.

– Ja, det är två kilometer från Stureplan. Det säger någonting om optimismen som man kände på den tiden inför att man skulle kunna hantera alla typer av risker.

I ett parallellt spår syftade forskningen också till att

utveckla svenska kärnvapen. Men det spåret upphörde i huvudsak i mitten på 1950 ­talet. Snart flyttade mycket av kärnkraftsforskningen ut från KTH till Studsvik vid kusten nära Nyköping där en första reaktor stod klar 1959.

– Totalt har det funnits fyra forskningsreaktorer i Studsvik. I dag finns ingen kvar men det finns en tanke på att man skulle kunna bygga något där igen.

Perspektivet på den tiden var att kärntekniken skulle bli en universell teknik som skulle genomsyra hela samhället.

– Kärnkraftverket i Ågesta som stod klart 1964 byggdes i nära anslutning till Farsta i södra Stockholm och skulle leverera fjärrvärme till förorten. Ågesta var ett pilotprojekt som skulle visa att kärnkraft är någonting som funkar. Men det blev enormt dyrt. Budgeten blev fem gånger högre än vad man hade tänkt sig.

DET FANNS OCKSÅ rejäla bakslag. En reaktor som byggdes i Marviken på Vikbolandet togs aldrig i drift fastän den var färdigbyggd 1968.

– Jag betraktar det som ett av de absolut värsta misslyckandena i svensk industrihistoria, säger Per Högselius. Möjligen hade de svenska ingenjörerna för stora ambitioner att utveckla en mycket avancerad reaktor.

– Och med den tidens numeriska beräkningsmetoder kunde man inte helt utesluta risken att det skulle uppstå en okontrollerad kärnreaktion.

Därefter flyttade initiativet på kärnkraftsområdet till Asea Atom som tog över mycket av den verksamhet som fanns inom AB Atomenergi. Och då började Sverige bygga stora kommersiella reaktorer. Den första togs i drift i Oskarshamn 1972.

– Anmärkningsvärt är att Sverige utvecklade sina egna

1999 Barsebäcksverket stängs 1999 stängdes Reaktor 1 i Barsebäck, och 2005 stängdes den andra. I samband med stängningen av Barsebäck försvann 2010 som slutdatum för den svenska kärnkraften.

2006 Tankeförbudet avskaffas

Den så kallade tankeförbudsparagrafen avskaffades 2006. Kärnkraftsforskningen började så smått återhämta sig.

2011 Fukushimaolyckan

Efter Fukushimaolyckan 2011 tvärdog intresset från studenter för att studera kärnteknik. Olyckan orsakade också ett hack i kurvan för forskning om kärnteknik.

reaktorer, det gjorde inga andra mindre länder. Det hängde ihop med att man hade arbetat upp en erfarenhet från den statligt finansierade forskningen som började med KTH­reaktorn, säger Per Högselius.

Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, kommenterar den tidens kunnande: – Då satsade Sverige verkligen och det var de absolut bästa forskarna vi hade i Sverige som höll på med kärnkraft. Det var därför både ingenjörer och fysiker gjorde väldigt bra ifrån sig när man byggde upp hela det svenska kärnkraftsprogrammet, säger han och lägger till: – Med gott samvete kan jag säga att de byggde den mest genomtänkta och säkra kärnkraften som fanns i världen.

Men 1974–75 kom den stora omsvängningen i opinionen, med främst oro för säkerheten på kärnkraftverken. – Då bestämde sig den socialdemokratiska regeringen under Olof Palme att bromsa upp kärnkraftsbyggena i Sverige. Man skulle ha haft 24 reaktorer, men regeringen bestämde att minska till tolv. Men kärnkraften var en väldigt infekterad fråga som i riksdagsvalet 1976 gjorde kärnkraftsmotståndaren Thorbjörn Fälldin (C) till statsminister, säger Per Högselius.

HARRISBURGOLYCKAN 1979 bekräftade d en oro som fanns kring kärnkraftens säkerhet.

1980 skedde en folkomröstning om kärnkraften. Det kan förefalla märkligt att det i omröstningen fanns tre olika alternativ för nedläggning men inget för fortsatt drift.

– Det säger något om tidsandan helt enkelt, säger Per Högselius.

Efter Tjernobylolyckan 1986 fick Sverige en lag som för­

”Anmärkningsvärt är att Sverige utvecklade sina egna reaktorer, det gjorde inga andra mindre länder.”

bjöd forskning med syfte att bygga nya reaktorer i Sverige, det så kallade tankeförbudet.

– Tankeförbudet blev väldigt kritiserat. Många oroades för att om man inte uppmuntrade forskning om kärnkraft så kunde det påverka säkerheten negativt. Också i dag kritiseras tankeförbudet för att man då monterade ner en hel del av kompetensen kring kärnkraft.

Helt upphörde inte kärnkraftsforskningen, men först när tankeförbudet upphörde efter 20 år började det långsamt lossna för forskningen.

– Jag kom in i branschen 2009. Just det året gav Vetenskapsrådet för första gången på 30 år anslag till forskning på kärnteknikområdet. Då började det vända lite grann. Men det har ju varit ganska trögt till och från sedan dess, berättar Sophie Grape, lektor i fysik vid Uppsala universitet.

Så gjorde Fukushimaolyckan 2011 att antalet studenter som sökte till kärnkraftsutbildningar sjönk drastiskt. Men sedan dess har både forskningspengar och studenttillströmning ökat.

– Studenter börjar nu bli mer intresserade av kärnkraft och det har en stark koppling till den viktiga diskursen kring kärnkraft som en räddare i nöden när det gäller klimatkrisen, säger Per Högselius. ○

2015 Reaktorer stängs ned

I augusti 2015 höjdes effektskatten och i oktober beslutade ägarna om nedläggning av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2. Samma månad beslutade ägarna att avveckla reaktorerna R1 och R2 i Ringhals.

2024 Nya pengar till kärnkraftsforskning I energiforskningspropositionen 2024 fick Energimyndigheten i uppdrag att de närmaste åren finansiera forskning inom kärnkraftsområdet med upp till 600 miljoner kronor.

2022 Tidöregeringen för kärnkraft Valet 2022 blev ett kärnkraftsval. Den nya regeringen hade i det så kallade Tidöavtalet förbundit sig att satsa på ny kärnkraft. Under valåret svängde opinionen mycket kraftigt över i kärnkraftspositiv riktning.

Anja Allwood

Så översätts romaner till svenska

Varför översätts romaner inte alltid direkt från originalspråket? Den frågan har Anja Allwood sökt svaret på i sin avhandling.

70 romaner på 27 olika språk översattes till svenska via ett annat språk, alltså inte direkt från originalspråket, under åren 2000 –2015. Anmärkningsvärt, tycker Anja Allwood, som i grunden är översättare och nyligen disputerade vid Göteborgs universitet.

– Så vitt jag vet är jag den första som har tittat på all indirekt översättning till ett språk under en viss tidsperiod. Främst har andra forskare fokuserat på ett språkpar, säger hon. Orsakerna till att romaner inte direktöversätts är många, enligt Anja Allwood. I vissa fall saknas kompetenta översättare och ibland ställer de utländska förlagen krav på hur översättningen ska göras, men det kan också vara författarens önskemål att en bok ska översättas vidare från till exempel den engelska upplagan.

Kan indirekt översättning vara ett problem?

– Ja, det är klart att det kan vara. Det blev lite av ett problem nu med Nobelpristagaren Han Kang, därför att den engelska översättningen av Vegetarianen avvek så pass starkt från originalet på koreanska, säger Anja Allwood och vidareutvecklar:

– Man vill tänka sig att det man läser är så nära ett original som möjligt.

Mycket beror dock på hur den mellanliggande översättningen är gjord och hon upplever att de översättare hon studerat är skickliga.

Hon citerar en av förläggarna hon intervjuade i avhandlingen:

– Hellre en riktigt bra indirekt översättning än en halvdålig direktöversättning. ○

Anders Jinneklint

Avhandlingen

Titel: Litteratur på omvägar: Tre perspektiv på indirekta romanöversättningar till svenska 2000–2015.

Ämne: Nordiska språk.

Lärosäte: Göteborgs universitet.

Disputationsdatum: 11 april 2025.

I sin avhandling studerade Anja Allwood bland annat en roman av Deon Meyer som översatts från originalspråket afrikaans via engelska till svenska.

FOTO: TOMAS OHLSSON

PRIS

Nordamerikaforskare

får pris i historia

Dag Blanck , professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, får Stora historiepriset 2025. Enligt juryns motivering får han priset för sin förmåga att sätta ”aktuella händelser i deras historiska sammanhang” och göra dem ”begripliga för allmänheten”. Priset delas ut årligen sedan 1994 av Sörmlands museum och Nyköpings kultur­ och fritidsnämnd. Vinnaren får 100 000 kronor.

UTNÄMNING

Han tar över som ordförande för Npof

Svante O. Johansson är ny ordförande för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof. Han är justitieråd i Högsta domstolen och tidigare bland annat verksam som professor vid Göteborgs universitet. Till ny ersättare för ordföranden tillsattes Jonas Malmberg, justitieråd i Högsta domstolen och tidigare bland annat verksam som professor vid Uppsala universitet. Både ordföranden och ersättaren utses av regeringen.

NYTT JOBB

Ny direktör på Etikprövningsmyndigheten

Karin Nylén är ny direktör för Etikprövningsmyndigheten sedan 1 maj. Hon kommer närmast från tjänsten som kanslichef på Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Det är regeringen som utser Etikprövningsmyndighetens direktör och Karin Nylén ersätter Johan Modin, vars förordnande löpt ut.

PRIS

Prisas för forskning om cancertumörer

Från vänster: Martina Terrazzano, Paulette van der Voet, Solveig Bollig och Kajsa Törmä.

Doktorander prisas för kurs om Eurovision

Fyra doktorander vid Umeå universitet får humanistiska fakultetens pedagogiska pris. De får det för sin kurs Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision Song Contest. De fyra är Martina Terrazzano, Kajsa Törmä och Solveig Bollig, samtliga doktorander i språkvetenskap, samt Paulette van der Voet, doktorand i språkdidaktik.

– Det känns otroligt roligt att få ta emot priset. Det är inte ofta ett helt lärarlag tilldelas ett pedagogiskt pris, och ännu mer sällsynt att doktorander uppmärksammas, säger Solveig Bollig. Tanken med kursen är att knyta samman Eurovision med språkvetenskap. I kursen undersöks evenemanget bland annat utifrån europeisk språkpolitik, flerspråkighet och metaforik, säger Solveig Bollig.

– Syftet är att visa hur språket fungerar som ett verktyg i offentliga sammanhang och hur språkvetenskapen kan hjälpa oss att förstå den påverkan som språket har.

Vad de ska göra för prispengarna på 30 000 kronor är inte bestämt.

– Det var en av oss som ville ha fest för alla prispengar men hon blev nedröstad snabbt! Så vi får se.

Linus Hellerstedt

NYTT JOBB

Hon blir rektor vid Umeå universitet

Tora Holmberg är ny rektor vid Umeå universitet sedan 1 april i år. Hon är professor i sociologi och kommer senast från Uppsala universitet och tjänsten som vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, som hon haft sedan 2020.

PRIS

Lektor fick pris av studenterna

Jonas Axelsson, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, får priset Bästa lärare 2024 av Karlstad studentkår. Enligt juryns motivering får han priset för sin förmåga att ”utveckla sin undervisning utifrån studenternas synpunkter samt föregående års kursvärderingar. Detta gör att undervisningen kontinuerligt förbättras och att studenterna känner att deras åsikter tas på allvar”. Pristagaren nomineras av studenter vid Karlstads universitet.

PRISER

och bindväv samverkar med tumörceller. Enligt juryns motivering får han utmärkelsen för hur han genom sin forskning banat väg för ”nya behandlingsmetoder som kan stoppa tumörens tillväxt”.

UTNÄMNING

Uppsala universitet. I uppdraget ingår bland annat att ”analysera och ta ställning till om nuvarande regelverk är ändamålsenligt för att skydda forskares och lärares individuella akademiska frihet vid svenska universitet och högskolor”.

Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet, får Cancerfondens pris Årets cancerforskare 2025. Han får priset för sin forskning om hur celler i blodkärl

Hon utreder skydd av akademisk frihet

Regeringen har tillsatt en utredning om stärkt akademisk frihet.

Utredare blir AnnaSara Lind, professor i offentlig rätt vid

Utredningen ska även ”ta ställning till om, och i så fall hur, stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet kan stärkas”. Utredningen ska presenteras senast den 30 juni 2026.

Tre får pris för sina avhandlingar Kungliga Vitterhetsakademien delar ut pris för ”förtjänta vetenskapliga arbeten”. I år får tre forskare 50 000 kronor var. Arvid Jakobsson vid Högskolan i Borås, vinner med sin avhandling Över djupen mot höjden – en biogra�i över Oskar II:s bibliotek, från 2023. Jezzica Israelsson, Uppsala universitet, får pris för sin avhandling Making themselves heard: Women’s and men’s voice through the regional petitioning process in Sweden, 1758–1880, från 2024. Dessutom prisas John Öwre, Lunds universitet, för sin avhandling The Edge of Perception: The Psychology of the Seen and the Unseen in the Works of William Wordsworth and Samuel Taylor Coleridge, från 2023.

FOTO: PER MELANDER

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT, TOVE

Debatt Vetenskap

Det amerikanska pedagogiska konceptet UDL har anammats av flera svenska lärosäten. Det är oroande eftersom UDL är ovetenskapligt och mytspridande, skriver pedagogikprofessorn Anita Norlund

”Ovetenskapligt trendkoncept på flera lärosäten”

Ett trendande pedagogiskt koncept är UDL (Universal Design for Learning). Detta har kollegor och jag noterat i ett projekt fi nansierat av Vetenskapsrådet (dnr 201903828) där vi har studerat fakturor som relaterar till grundskollärares och gymnasielärares kompetensutveckling. Döm om vår förvåning när detta trendkoncept visar sig ha anammats också av fl era lärosäten runtom i landet, exempelvis Karolinska institutet, Lunds universitet och Örebro universitet, som har det som innehåll i högskolepedagogiska kurser. Detta faktum är oroande av flera orsaker.

”Att lärare

skulle väva ihop så många individuella spår för varje student och för varje kursinnehåll skulle förvandla dem till logistiker snarare än lärare.”

UDL är ett amerikanskt, pedagogiskt koncept lanserat av organisationen CAST. Ett centralt innehåll i konceptet är

The UDL Guidelines som är ett kluster av riktlinjer indelat i tre delar enligt vilket lärare bör a) motivera alla studenter på olika sätt, b) presentera innehåll för alla studenter på olika sätt och c) låta alla studenter visa sina kunskaper på olika sätt. I riktlinjerna som presenteras på konceptets webb får den intresserade läraren ta del av en mängd detaljerade rekommendationer (checkpoints) gällande undervisning, närmare bestämt 172 stycken.

HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD hävdar på sin webb att UDL är ett forskningsbaserat koncept. Detta är dock inte sant och här är vi framme

vid det första oroselementet. Att det fi nns bristande vetenskaplighet är i själva verket uppmärksammat i flera studier och av flera forskare. Mycket av litteraturen kring UDL är exempelvis publicerad av CAST självt och den lilla andel som har genomgått peer review­granskning tar okritiskt sin utgångspunkt i att UDL är bra, för att sedan enbart studera implementeringen av konceptet. Forskningen har dessutom beskyllts för att bygga på anekdotisk evidens.

Också besvärande för vetenskapligheten bakom UDL är kvalitén på de referenslistor som fogas till respektive riktlinje (checkpoint). Dessa är långa och ger intryck av god forskningsförankring. Vid närmare granskning syns i stället att samma, ofta daterade, artiklar återanvänds i flera listor. En hel del i de listade artiklarna är för övrigt självklara saker, till exempel att studenter med synsvårigheter behöver få information presenterad på alternativa sätt.

DÄRTILL ÄR DET allvarligt att CAST sprider myter via konceptet UDL. Man hävdar till exempel att människor lär på lika många olika sätt som det fi nns fi ngeravtryck (vilket så klart inte är sant). Det hela liknar den kritiserade neuromyten om att studenter har olika lärstilar (och vissa UDL­förespråkare sprider faktiskt just den

urspungsmyten). När antalet lärstilar beskrivs brukar det pendla mellan sju och 24. Med sitt påstående om att det fi nns åtta miljarder späder CAST på lärstilsmyten mångfalt. Till det ska läggas de bedrägliga och mytspridande illustrationer av hjärnaktivitet som visas ihop med riktlinjerna på den aktuella webbplatsen.

EN NYLIGEN GENOMFÖRD diskursanalys av webbplatsen visar att de problem som UDL säger sig möta är påtagligt vagt beskrivna. Det tycks handla om allt som kan inrymmas i benämningen ”barriärer”; studenters olika neurologi, deras personliga preferenser och vid något enstaka tillfälle sociologiska fenomen (det senare är märkligt med tanke på att UDL ofta nämns ihop med breddad rekrytering). Man verkar helt enkelt ha lagt ner betydligt mer ansträngning på att beskriva lösningar (i form

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

FAKTA

av 172 riktlinjer). Intrycket är att CAST egentligen är mindre intresserat av att gå på djupet i fråga om problem och mer av att presentera löften, som i reklamens logik. Diskursanalysen avslöjar generellt en diskurs av storvulen allsmäktighet; UDL fungerar för allt, för alla studenter på alla utbildningsnivåer och överallt i världen. Den marknadsföringsdiskurs som omger konceptet är således en annan problematisk omständighet.

Något som bör uppmärksammas är konceptets nära samband med tech­industrin. Med antagandet om studenters behov av att få innehåll presenterat för sig på olika vis och få presentera sina kunskaper på olika vis följer att olika hård­ och mjukvara rekommenderas. Att Google ger ansenliga donationer till CAST­organisationen är ingen slump.

Avslutningsvis vill jag kommentera de

orimliga krav som UDL ställer på lärare. The UDL Guidelines, alltså de didaktiskt orienterade riktlinjerna, är som sagt indelade i 172 rekommendationer. Att lärare skulle väva ihop så många individuella spår för varje student och för varje kursinnehåll skulle förvandla dem till logistiker snarare än lärare. Det är inte vad vi vill använda akademiskt värdefulla lärarresurser till.

Det anstår inte lärosäten att anamma ett koncept som är både ovetenskapligt, mytspridande, kommersialiserat och lärarfientligt.

Anita Norlund Professor

i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

”Dränera inte institutionerna”

• ”När forskningen i stigande grad utförs utanför institutionerna, och när undervisningen särkopplas från de nya forskningsmiljöerna, riskerar vi genom att underminera institutionerna också underminera själva idén om universitet som just universitas.

Är institutionerna fortfarande det nav kring vilket utbildning, forskning och relationer till det omgivande samhället organiseras? Eller håller de på att reduceras till undervisningsenheter och administrativa servicefunktioner för forskare som arbetar någon annanstans? Vad ska vi ha institutioner till?”

Signe Jernberg, Högskolan i Gävle och Josef Pallas , Uppsala universitet, i en debattartikel på universitetslararen.se.

En verkligt framstående akademiker är en som excellerar både i forskning och i undervisning. Låt oss där�ör höja statusen �ör pedagogiskt meriterade lärare och ge dem den plats de �örtjänar i akademin.”

Christel Persson och Katarina Winka, medlemmar av det nationella nätverket för meriterade och excellenta lärare, i debattartikeln ”Höj statusen för pedagogiskt meriterade lärare”.

Debatt

Migration insecurities compromise academic freedom and research integrity in Sweden. Universities must not be complacent, or complicit, writes Aimee Miles, spokesperson for the SULF Doctoral Candidate Association.

Universities must oppose migration policies

Now that threats to foreign researchers in the US are making headlines worldwide, Minister of Education Johan Pehrson (L) recently seized the opportunity to position Sweden as a bastion of academic freedom that welcomes international talent – proclaiming that the country “has fantastic conditions to support researchers outside of Europe who are affected by the ongoing restrictions.”

To the scores of international researchers who already reside in Sweden, and have struggled in recent years with an increasingly adversarial, intractable migration bureaucracy that suppresses our research potential and inhibits equal participation in academic life, that statement rings false.

Foreign researchers represent a growing portion of the academic workforce in this country, but many of us (particularly early career researchers) have experienced a loss of autonomy and professional opportunity

since the government imposed broad antiimmigration reforms in 2021. The migration system now subjects us to more onerous assessments, restricts our capacity to travel for work, and prohibits us from gaining a stable residence status or pursuing long­term career opportunities in Sweden. Any rights we may have on paper are voided by this chronic state of insecurity.

FOREIGN PHD STUDENTS, as well as dissident and refugee scholars, are particularly vulnerable. Not only must we compromise our research goals to accommodate migration obstacles (which subverts the Higher Education Act’s quality assurance objectives), we rely on support from academic supervisors to maintain our residence status and have few rights of recourse when documentation is withheld out of negligence or malice. As to whistleblower protections: would you feel comfortable reporting a PI who had plagiarized your work, asked you to take on uncompensated assignments, or targeted you for harassment, knowing that your future in Sweden could be jeopardized in turn?

alize non­EU/EEA researchers by pitting our research priorities against our immigration prospects, they stifle academic freedom and undermine the integrity of higher education in a country that trades heavily on its reputation as a model democracy.

Universities cannot claim to champion research integrity, academic autonomy, and equal opportunity without acknowledging how migration insecurities severely restrict these rights for many in their community. When institutions capitulate to obstructive migration policies, they become complicit in the oppression of international scholars and run afoul of legal frameworks that guarantee academic freedom for all researchers in Sweden. At a minimum, universities must provide the resources and training to facilitate migration processes for “third country” researchers and set up regulatory systems to ensure that these communications are handled responsibly.

THE US’S BRAZEN persecution of foreign academics reflects a rising tide of authoritarianism that looms over us all. Whereas the current US administration is transparent in its contempt for non­Western immigrants and progressive intellectuals, the Swedish government instead projects a message of enfranchisement and inclusivity that skillfully masks a comparable agenda to flush out foreign researchers and exert greater control over universities.

“Foreign academics in Sweden today are expendable assets in a ‘revolving door’ economy ...”

Foreign academics in Sweden today are expendable assets in a “revolving door” economy that recruits international talent on a temporary basis to promote innovation, but systematically denies the majority an opportunity to settle or prosper here. Rather than issuing empty promises to lure top­tier talent, it’s time the government takes concrete action to reform its hostile immigration system before researchers see through the smokescreen and head elsewhere.

All academics should have the agency to make basic decisions about their research trajectories, engage in open intellectual discourse and collaboration, and initiate critical discussions about their work environment. Punitive migration policies not only margin­

Aimee Miles

Spokesperson

for the SULF Doctoral Candidate Association

Migration

Krönika Oskar MacGregor, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Oavsett vad vi än må tycka, så kommer de flesta av våra studenter nyttja chattbotar för att hjälpa till med sina texter. Detta rymmer allt från det helt acceptabla ”Jag vill förstå mer om detta ämne” till det mycket problematiska ”Generera en uppsats på detta ämne”. Men användningen har redan spridit sig som en löpeld genom världens studentpopulationer, och kommer att bestå.

Oavsett vad vi än må tycka, så kommer vi inte avslöja de flesta fall av AI­fusk. Eftersom chattbotar hela tiden tränas på mänskliga texter så ligger all ”AI­detektion” alltid steget efter (även om marknadsföringen påstår något annat). Och eventuella ”där fick jag dig”­knep, som att lägga till ”osynlig” vit text i uppgiftsinstruktionerna för att få bevis på chattbotanvändning, kanske funkar några gånger, men studenter lär sig snabbt. Särskilt när lösningen är så enkel som att ta en skärmdump i stället för att klistra in instruktionerna, eller att bara besvära sig om att läsa igenom sin AI­genererade text innan man skickar in den.

OAVSETT VAD VI än må tycka, så är de flesta sociala och kommersiella tendenser kraftiga förespråkare för chattbotanvändning. De massiva värderingarna av företag som Nvidia och Open AI bygger på en förväntan om att AI­lösningar inom en snar framtid kommer vara helt införlivade i våra teknologier. Detta kanske också förklarar varför så många, inklusive vi forskare, uppenbarligen redan använder verktygen på precis de sätt vi förväntar oss att våra studenter inte ska göra. Jag har funderat på vad allt

Hur

jag slutade ängslas och lärde mig älska AI

detta innebär för min egen undervisningspraktik. Ett alternativ är ju att försöka hålla tillbaka de teknologiska utvecklingsströmningarna, genom att förbjuda all användning av AI­verktyg i skriftliga inlämningar. Men med tanke på var vi nu befi nner oss, sedan den offentliga lanseringen av Chat GPT i slutet av 2022, så utgör detta en strategi som är mer baserad på önsketänkande och en problematisk längtan efter ”hur mycket bättre det var förr” än på någon faktisk verklighet.

”Oavsett vad vi än må tycka, så kommer vi inte avslöja de flesta fall av AI-fusk.”

våra studenter inför framtiden. Med tanke på den beräknade AI­tillväxten bör vi därför i stället aktivt lära dem att arbeta med verktygen, för att utveckla sina förmågor att se hur AI både kan hjälpa och stjälpa.

Men den uppnås endast om vi ger våra studenter upprepade tillfällen att verkligen arbeta aktivt med AI.

SÅ I STÄLLET för att ställa rena ämnesförståelsefrågor som en chattbot på några sekunder genererar ett alldeles förträffl igt svar på måste jag nu konstruera mina frågor på ett sätt som förvirrar en AI men inte en kunnig människa. Som att be studenterna hitta exempel på något kursrelaterat fenomen i de senaste nyheterna, eller någon annan form av lite mer öppet och lateralt tänkande som chattbotar inte riktigt klarar av än. Och i stället för att lägga min tid på att rätta grammatik och referensformalia och struktur och dylikt, så får jag nu lägga mer fokus på ton, genom att markera alldeles för generella och vaga påståenden, eller överflöd av sprudlande adjektiv och fraser som hör mer hemma i reklamtexter än i akademiska uppsatser. Och så måste jag strikt underkänna texter som innehåller uppdiktade referenser och citat och andra rena faktafelaktigheter.

Dessutom är det vårt ansvar, som pedagoger, att förbereda

Chattbotar har till exempel en välkänd tendens att ”hallucinera” (snacka skit) i sina svar, och studenter behöver därför lära sig särskilja mellan mer och mindre pålitliga delar i en AI:s output. Det visar sig att sådan kunskap egentligen bara utgörs av den högre utbildningens klassiska betoning på kritiskt tänkande, i lite nya kläder.

DET ÄR ALDRIG lätt när nya utvecklingar ändrar förutsättningarna för en befi ntlig praxis, så som nu sker med skrivandet. Men för att hjälpa våra studenter att förbereda sig inför framtiden måste vi inse att vi inte kan hejda utvecklingen, utan är tvungna att anpassa oss därefter. Oavsett vad vi än må tycka.

Oskar MacGregor Lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Lessons in Chemistry Skapad av: Lee Eisenberg. Serien bygger på Bonnie Garmus bestseller Lektioner i kemi (W&W 2022).

Streamingtjänst: Apple TV+, åtta avsnitt om cirka 45 minuter.

Utgivningsår: 2023.

Feministisk saga om kemi och matlagning

I tv-serien Lessons in Chemistry är

Elizabeth Zotts ambition att göra karriär som forskare. Men hennes älskade och kollega dör plötsligt. Samtidigt upptäcker Elizabeth att hon är gravid, och får därför sparken från forskningsinstitutet.

Hon är en kvinna hängiven vetenskapen. I 1950­talets USA. Och dessutom ateist, stenhård feminist och förespråkare för alla människors lika rättigheter. Hur ska det gå? Ja, till att börja med går det inte så bra, och sedan går det ännu sämre.

Men redan från början får vi veta att det inte slutar där. Första avsnittet av miniserien inleds med att Elizabeth Zott leder ett matlagningsprogram i tv inför en entusiastisk kvinnlig publik. Egensinnigt kastar hon sponsorns konservburkar i soporna. 1950­talet är perfekt gestaltat, kläder, frisyrer, bilar, musik och fördomar mot kvinnor.

Vi hoppar strax sju år tillbaka i tiden och introduceras till Elizabeths kollega Calvin Evans, lika mycket ensamvarg som Elizabeth, men han är man, etablerad forskare och förutspås ett framtida Nobelpris.

DET FIKTIVA FORSKNINGSINSTITUTET Hastings skildras fullt av kvinnoförakt, kvinnoförtryck, sexuella övergrepp, småsinthet och feghet. Den enda som bejakar och lyfter Elizabeths briljans är Calvin. De två ensamma fi nner varandra i en själarnas gemenskap och svindlande kärlek. Men lyckan blir kort. Cal­

vin dör i en olycka och Elizabeth får sparken medan andra forskare stjäl deras forskning.

Historien är berättad i en lång rad återblickar, bland annat till huvudpersonernas bakgrund. Men Elizabeths ambition att ta sig tillbaka till forskningen är det osynliga centrum som tv­serien roterar kring. Arbetslös och med ett nyfött barn bygger hon om sitt kök till ett forskningslabb. När hon försöker få referenser från forskningsinstitutet för att kunna forska någon annanstans vill de inte ge henne den chansen.

Elizabeth försörjer sig på att i hemlighet handleda sina mindre begåvade gamla kollegor i deras forskning och som Tupperwarevärdinna, men det är knapert. När behovet av inkomster är som störst erbjuds hon av en slump att bli tv­kock och blir snart stjärna.

DET LÅTER SOM en saga, och det är det också. I denna saga möter Elizabeth en lång rad hjälpare, en gynekolog och coach i rodd, en tv­producent, en frikyrkopastor, den svarta medborgarrättsaktivisten tvärs över gatan och en herrelös hund – ett av avsnitten är berättat av hunden. Här fi nns till och med en god fe, inte bokstavligen men nästan.

Men den främsta hjälparen är Elizabeths egen sagolikt begåvade dotter Mad. Det är dotterns vetgirighet, envishet och sociala förmåga som driver den senare delen av serien framåt. Genom att hon forskar fram sanningen om sin fars bakgrund, den far hon aldrig träffat, kan berättelsens början och slut knytas ihop. ○

Per-Olof Eliasson

Med största anledning till oro

• I Ingen anledning till oro (Volante 2025) berättar toxikologen Mattias Öberg om Sveriges största giftskandal, när dricksvattnet i lilla Kallinge i Blekinge förgiftades av PFAS. Utan att tappa fokus på de förgiftade människorna, får vi följa författarens jakt på sanningen om PFAS, varför ingen larmat tidigare, förbindelser mellan PFAS­tillverkaren 3M och svenska forskare, allt medan rättsprocessen vandrar genom domstolsväsendet. Populärvetenskap i toppklass, med driv i berättandet, närvaro och intensitet. Mattias Öberg har tidigare skildrat giftskandalen i poddserien Mörkt vatten som 2023 tilldelades Guldörat för Årets avslöjande.

Från elfenbenstorn till Babels torn

• Som långvarig kritiker av akademin öser Eddy Nehls i sin nya bok ur sig om allt som skaver i dagens högskola. Boken har titeln En svanesång för universitetet: Strävan efter kunskap och kvalitet – den akademiska frihetens sista strid (H:ström 2025).

Den är ett generalangrepp på förflackningen inom svensk högskola, den växande klyftan mellan ideal och verklighet och ställer kollegialitet mot linjestyrning och new public management. Riktat till studenterna menar han att högskolan måste vara en intellektuell utmaning. I förordet meddelar Eddy Nehls att han efter 22 år som lektor blivit uppsagd och kopplar det till sin kritik av hur lärosätena fungerar.

Per-Olof Eliasson

Brie Larson spelar kemiforskaren

Elizabeth Zott.

Redundancies

in Skövde and at University West, teaching in Gaza despite ruined universities and a renaissance of nuclear research. This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

No increase in wellness allowance at HEIs

Two out of three HE institutions have not increased their wellness allowances for academic staff for several years, a survey carried out by Universitetsläraren shows.

The Swedish Tax Agency's rules allow employers to offer their employees a wellness allowance of a maximum of SEK 5,000 per year as a tax­free benefit. Universitetsläraren’s review of wellness allowances covered 34 universities and colleges.

At 23 of these, the wellness allowance for employees remains at the same level as in 2021, which was when the previous survey was conducted. The University of Gävle has the highest wellness allowance of all HE institutions, SEK 4,000 per year.

Malmö University has the second highest wellness allowance. After an increase of SEK 1,000 since 2021, it is now SEK 3,500. Eight

higher education institutions offer an allowance of SEK 3,000. (The full list can be found at universitetslararen.se).

Of the 34 universities and colleges surveyed, only Luleå University of Technology, LTU, has no wellness allowance at all. Instead, staff are offered two wellness hours per week and the employer pays for an annual membership of a gym on campus. The idea is for colleagues to train together during working hours rather than individually in the evenings, says Tommy Viklund, HR manager at LTU.

“We can see the benefits in colleagues training together, and we believe that it is good for people to take a break during the day.”

Universitetsläraren also asked what proportion of staff used the wellness allowance last year. The Royal College of Music is at the bottom of the list, with 22 per cent. The wellness allowance was used most by employees at the Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) and Karlstad University, where 80 and 77 per cent respectively made use of their annual allowance. ○

Linus Hellerstedt

HEIs with the highest annual wellness allowances

University of Gävle: SEK 4,000

Malmö University: SEK 3,500

HEIs with the lowest annual wellness allowances

Luleå University of Technology: SEK 0

Royal College of Music: SEK 1,000

A full list can be found at universitetslararen.se.

21 employees at University of Skövde lose their jobs

The University of Skövde issued redundancy notices to 25 employees earlier this year. After negotiations between the local Saco-S association and the employer, this was reduced to 21 people.

The financial deficit at the University of Skövde became clear at the end of last year. In February the university announced that 25 employees could lose their jobs. After negotiations between the employer and the local union organisations, 21 people have now been told they are losing their jobs.

Most of those affected work in teaching roles, and a few are employed at the university library. Only one out of five departments will avoid redundancies. The majority of layoffs will impact staff in the field of engineering, says Angelica Lindlöf, chair of Saco ­S at the University of Skövde.

“It’s obviously difficult to lose colleagues and team members. A lot of people are affected, and it’s not easy when they begin receiving their termination notices. People still had hope”.

The redundancies are going ahead despite the union and the employer not reaching an agreement. The union has criticised how the redundancy selection groups were created. According to the negotiation records, the union believes these groups violate both Swedish employment protection law (LAS) and the agreement on layoff procedures for state employees.

“We interpret the law differently. The employer believes that LAS allows them to retain staff who meet the necessary qualifications to continue operations. This means that people with longer service are being dismissed in favour of those with shorter service, which we couldn’t accept,” says Angelica Lindlöf.

NILS SVENSSON, HEAD of HR at the university, declines to comment on the disagreement.

“We simply had different views. We reached an agreement with one union, but not the other. We tried to find common ground,” he says.

Despite the disagreement, Svensson says the

The University of Gävle has the highest wellness allowance of all HE institutions. LTU has no wellness allowance at all.

negotiations were conducted in a good spirit. He also states that the university have done all it can to avoid layoffs, but the financial situation of recent years left no other option. ○

Linus Hellerstedt

University West confirms 29 redundancies

Last autumn, University West issued notices of redundancy for 50 employees. 29 of those have now been confirmed.

The management of University West first announced its cost­ cutting measures in September. Following redeployment analyses and negotiations between the unions and the employer, 29 employees have now been made redundant.

“It is of course very unfortunate that competent people have to leave. Many have felt safe because they have worked here for many years,” says Christina Karlsson, vice ­ chair of Saco ­S and SULF at University West.

The employees affected have varying notice periods, some up to a year. Some are currently on sick leave, she says.

Bettina Johansson, Head of HR at University West, says it is regrettable that they have had to go through a redundancy process and describes the last six months as a difficult period.

“These redundancies are for financial reasons. Like many other higher education institutions, we are facing a tough financial situation. We have seen increases in both salary costs and operating costs. We have not seen, however, that our sector has been prioritised with increased funding or resources.” ○

Linus Hellerstedt

Gaza’s universities in ruins – but the teaching goes on

After a year and a half of war, all the universities in Gaza have been destroyed. Nevertheless, the vice-chancellor of Gaza University, Hassan Abu Jarad, and his colleagues continue to teach online.

As 70 ­year­ old professor Hassan Abu Jarad walks through the ruins of Gaza University, it is as if everything he has fought for has been lost. The buildings have been bombed, the laboratories have been destroyed, and the library has been emptied of books.

“Even our student directories are gone,” he tells Universitetsläraren.

Hassan Abu Jarad is also the vice ­ chancellor of Gaza University.

“Inside one of the buildings we found a store of unused Israeli bombs. They were using our university to bomb us,” says the vice ­ chancellor, who is a professor of English linguistics, but perhaps first and foremost a leadership figure in higher education in Gaza.

In 1991, he co ­founded al­Azhar University, and in 2007 he founded Gaza University.

“It is not just we who are suffering. Hospitals have been destroyed. Even primary schools no longer function, so we run the risk of the next generation being illiterate,” he tells us solemnly.

AMID THE BRUTALITY of war, Professor Abu Jarad and other university teachers have tried to keep the teaching going. Everything is done via Zoom. While lecturers sit with their phones wherever they are – in a tent or in a refugee camp – students follow the lessons on their screens wherever they are. Abu Jarad estimates that they have managed to reach around 70 per cent of the students.

Academic freedom, however, has never existed under the almost 20 ­year­long Hamas regime. No professor has been able to criticise the Islamist movement openly – that would mean arrest, torture or, in the worst case, death. But after 18 months of war, many are beginning to shed that fear, and in recent weeks thousands of Palestinians have demonstrated against Hamas. ○

Roger Hercz

Getting students to walk in someone

else's shoes

In some programmes, teaching empathy is compulsory. In others, it is up to the individual teachers. The aim is to increase students’ capacity to see the perspectives of others. “It's about feeling,” says Lasse Lychnell at the Stockholm School of Economics.

Walking in someone else’s shoes. We have all heard that expression. It captures several aspects of what empathy is. We usually talk about three different types of empathy: cognitive, which is about looking from someone else's perspective; emotional, which is about feeling what someone feels; and compassionate, which is understanding what someone needs and wanting to give it to them.

This is what Lasse Lychnell, a Doctor of Business Administration, teaches. He wants students at the Stockholm School of Economics to learn all three types, but above all to feel.

“I think that we need to have goodness and humanity everywhere. Otherwise, we could easily create a world that is not pleasant to live in. But empathy is also an essential skill for our students. Many of them will become leaders, they will work with people.”

TOGETHER WITH A colleague, Emma Stenström, Lychnell has put together a course that was first offered in 2017. One exercise he has often used involves dividing students into pairs. They take turns to share a powerful experience while the

21 people at the University of Skövde are losing their jobs.

other is an active listener. No humming, no advice, no interruptions. Just listening.

“I start by creating a safe environment in the classroom. Then it is the students who do the work. There is usually a special atmosphere. You feel seen; you become part of something bigger. Perhaps you also acquire a different attitude when you have allowed yourself to listen.” ○

Marika Sivertsson

Become a better lecturer

Lecturing is a craft that both beginners and more experienced people can improve. There is good advice you can follow when you stand in front of your students and realise that your lecture ought to be more stimulating.

“You can sit down and think about it. What aspects of my lecture do not seem to be working? It could be the structure, it could be the language, it could be that I get nervous or whatever,” says Håkan Fleischer, an educational developer at the University of Gothenburg. He has just published a book on how to be a better lecturer.

If you cannot put your fi nger on the problem, and do not get any clues from course evaluations, for example, he has a method.

“This is really scary, but I would recommend having a colleague sit in on a lecture or two. Then talk through what your colleague thinks to get some ideas.”

Fleischer says that lectures are often boring because people do not dare to utilise their personality and their relationship to the subject; to let their passion for the subject shine through and show it to the students.

“It is a matter of fi nding your lecturer per­

sonality and becoming comfortable with it. It is not about putting on an act. You cannot do that five days a week.”

And if you can be comfortable in your role as a lecturer, you can also connect with your students and read them.

“This feeling of comfort is important if you are to be able to devote energy to the students and focus on them. For instance, do I seem to be going too fast or too slowly?” ○

Per-Olof Eliasson

She hopes to save the Baltic cod

Ellen Schagerström, a marine biologist, is leading a pioneering project to save Baltic cod. “The Baltic must be given a chance to recover,” she says.

Marine biologist Ellen Schagerström has to struggle to get her diving suit off. Ice­cold Baltic Sea water runs down her cheek. For the past few months, she has been leading the ReCod project, run by the BalticWaters foundation. Its aim is to help the hard­pressed cod stocks in the Baltic Sea to recover.

“I think there is hope. We know that the people, voters, want to protect cod. Now we just need politicians with the courage to make the necessary decisions,” she says.

A fi shing ban is already in place, but oxygen­poor water and low salinity are inhibiting the revival. A new laboratory outside Nyköping aims to change that. A system is being built where Baltic Sea water is circulated and resalinated to improve conditions for cod.

“We want the cod to be as healthy as possible, spawn naturally and produce a lot of eggs,” says Schagerström.

Three tips to improve your lectures

1. Dare to use your personality to engage your audience.

2. Try to free yourself of scripts as much as possible.

3. Dare to build in interaction.

Source: Håkan Fleischer's book “Föreläsning som studentaktiv metod i högre utbildning”

The breeding cod will be caught in the Baltic Sea, allowed to recover in the facility and, after reproduction, be released back – healthier than before.

“Just like after a visit to a spa,” Schagerström jokes.

But there are plenty of challenges. Few of the fry released are expected to survive.

“For every thousand cod released, we will be delighted if ten survive. There is so much we don't know about their early life and development.”

Cod is the most important predator in the

Baltic Sea. When cod disappears, small sticklebacks take over.

“They not only eat cod fry. They also keep down the numbers of other species, such as perch, pike, herring and zander. If we get the cod back, it will eat sticklebacks. That benefits the whole ecosystem.”

COD FARMING IS expensive, and every day in the lab costs money. Schagerström is developing a method to take the fi sh from the larval stage to about two centimetres in length. That size is crucial – slightly bigger than the width of a stickleback’s mouth. Then the small cod are fi nally too big to be devoured, at least by a stickleback. That is not to say that the danger is over; once out there, other voracious foes await, such as cormorants, and not least the harsh Baltic environment.

“The foundation’s breeding facility is a demonstration project, to show that it is possible to breed and release cod,” she explains. “We can make additional releases, but that is not what will turn things around. The Baltic must be given a chance to recover. When that happens, we can speed up the process.”

Ellen Schagerström calls herself a seaweed influencer and runs a seaweed blog (Tångbloggen) and an algae podcast (Algpodden), which have a broad audience, ranging from pre­school classes to people working at county administrative boards and municipalities. In

She uses them to raise awareness and spread knowledge about algae.

“The blog is aimed at the general public. The podcast, which is in its fourth season, is at serious geek level. We recommend it for people with insomnia,” she says. She runs the podcast together with a former colleague, Angela Wulff, a professor of marine ecology at the University of Gothenburg. ○

Johanna Henriksson

Food research gets a new lease of life

Research into a sustainable and viable food supply system has been given a major boost by the current international security situation. Not least around the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala.

There is a queue for the milking robot. A white cow with black patches, named 2278 Donna, is currently standing there, eating extra tasty feed, while the machine rhythmically empties her udders. A display shows the fl ow from each teat. The one with the highest flow is now being emptied at 1.5 kilos of milk per minute. Based on previous milk­

ings, it is expected to deliver 4 kilos this time. The teat with the lowest rate of flow is expected to produce 3.1 kilos of milk.

When the flow drops to a certain level, the teat cups release automatically. The teats are given a disinfectant shower before 2278 Donna makes way for the brown cow behind her in the queue.

Two technicians are standing at another milking robot in the same barn. They are from the company that manufactures the robot and come out to service it for preventive purposes. In today’s high­tech barns, it is important that the milking machines are always working. There may be several hundred cows on a farm with udders full of milk that need to be emptied up to three times a day. This research barn, run by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Lövsta, outside Uppsala, has almost 300 cows.

SIGRID AGENÄS IS a professor of ruminant management at SLU. She also heads the SustAinimal knowledge centre, which last year received funding from Formas, a government research council for sustainable development, to continue its work for another four years.

In the summer of 2020, she and her colleagues were working on sustainability factors for the fi rst round of applications.

“We wondered whether we should include crisis and war in our application too, or if that would be going too far. In just five years, it has gone from us hoping that no one would think we were crazy for mentioning it to a subject on everyone’s lips.”

That time, four new centres “for sustainability and competitiveness in the food system” received SEK 48 million each. In 2024, Formas allocated SEK 60 million each to another fi ve new centre initiatives, but by then sustainability had been replaced by crisis preparedness in the heading of the call for proposals.

However, sustainability issues have not gone away just because contingency planning has moved up the political agenda.

“Sustainable agriculture is also agriculture that is well prepared,” says Agenäs.

“The food supply system in Sweden today is set up for abundance, with full access to a worldwide market. There are plenty of potential disruptions that could knock out the system, and we are almost entirely dependent on resources from other countries.”

SustAinimal focuses on the role of animals

in the system. Some of the research takes place here in the barn outside Uppsala. When cow 2278 Donna leaves the milking robot, she can choose to go to the car wash­like brush for a good scratch or lie down in the resting area. She can also go and eat whenever she wants. Feed troughs hanging on weighing cells and cameras ensure that her feed intake is documented, as is most of what she does here at the research station.

JUST OVER A mile away, in a field outside SLU’s Ultuna campus, the fi rst leaves of wheat glow green against the soil. An insect trap has caught a flea beetle. It is very small, but it can do great damage to spring­sown oilseed rape. The trap also contains some spiders. They can help control pests. Later in the season, there will also be many ground beetles here, and they feed voraciously on aphids that are harmful to wheat.

“If we succeed in understanding these ecosystems, we can to some extent replace imported fertilisers and pesticides with nitrogen­fi xing plants and natural enemies of pests,” says Ola Lundin as he empties the insect trap.

He is a researcher in ecology at SLU and part of the new Center for Food Resilience

Sigrid Agenäs' research is on sustainable food production and animal health and welfare.

PHOTO: HÅKAN LINDGREN

Marine biologist Ellen Schagerström is leading the ReCod project. Its aim is to help the hard-pressed cod stocks in the Baltic Sea to recover.

PHOTO: JOHANNA HENRIKSSON

The renaissance of nuclear research

The government has announced massive investments in nuclear power and nuclear research. But the rapid expansion is causing growing pains. And will the next government have the same political will?

The Swedish government has identified nuclear power as particularly vital for the country’s energy supply.

“By the end of 2028, the Swedish Energy Agency will have funded research in the nuclear power sector to the tune of up to SEK 600 million,” says Peter Engdahl, head of business development, research and innovation at the agency, which is one of the major fi nanciers of nuclear power research.

“This is the only fi eld in which the government has chosen to specify an amount of money. For other fields, the Energy Research Bill expresses a number of goals and focus areas that we will address based on strategic priorities.”

So there are currently about 100 students on our two­year master’s programme. We also employ a lot of PhD students.”

KTH has a research division, Nuclear Science and Technology, which consists of around 65 people. About half of these are PhD students and the rest are postdocs and permanent employees, professors, senior lecturers and researchers as well as some technicians.

“A major problem is that we do not get any funding for teaching posts, just a lot of project funding,” says Olsson.

Together with Chalmers and Uppsala University, KTH has lobbied the Government Offices to establish a strategic research domain for nuclear energy technology, but has been unsuccessful.

KTH could double the size of its master’s programme, given the number of applicants.

“But then we would need more teachers. Because now we are pushing the pain threshold of what we can teach. And it is the same with doctoral programmes. We are starting to hit the ceiling for how many PhD students each faculty member can supervise.”

and Competitiveness (FORCE), led by Lund University. FORCE aims to increase Swedish plant­based food production and works with the entire chain, from plant breeding to turning crops into something appetising on the plate.

Within FORCE, one objective is to develop varieties of broad bean, (also known as fava bean), that can be grown further north than today. Broad beans can be eaten directly by humans or used as animal feed.

WHILE CEREALS ACQUIRE their nitrogen from the soil, legumes can take it from the air. Including broad beans in crop rotation can reduce fertiliser use and improve soil health. Clover is a type of legume that does not only need to be grown for grazing animals, but it can also be grown alongside cereals to reduce weeds, attract pollinators and provide nitrogen to the soil, says Lundin.

“But the legume must not compete with the crop too much, so we need to do more testing to fi nd out which varieties are good. We would also like to add other plant species to see which ones benefit the insects on the ground.” ○

Kajsa Skarsgård

Neither in politics nor in the research community is there a consensus that more nuclear power is the way forward. But the combination of the increased political desire for new nuclear power and the change in the energy policy goals for 2040 from renewable energy to fossil­free energy has led to a sharp increase in interest and incentives to conduct research in the field.

NUCLEAR RESEARCH AND educational programmes in nuclear technology are largely concentrated to three universities: the Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology and Uppsala University.

“We teach nuclear engineering to quite lot of people,” says Pär Olsson, a professor of physics specialising in nuclear materials and head of the Department of Physics. “Here at KTH, we now have over 50 students per year on the programme. Uppsala has also expanded its bachelor’s programme. And Chalmers is trying to reopen its programmes.”

KTH has Sweden’s only master’s programme in nuclear engineering.

“We have higher numbers of applicants every year. Last year, 250 people applied, and we admitted about 53 new students to the programme. The year before, we admitted 48.

Christophe Demaziere is a professor of subatomic, high energy and plasma physics at Chalmers and leads the DREAM (Deterministic Reactor Modelling) task force at Chalmers, which aims to develop future techniques for modelling nuclear reactors. He believes there

PHOTO: HÅKAN LINDGREN

Ola Lundin empties an insect trap to see which ones have been caught.

are very few research fields affected so much by politics as nuclear technology.

“It is a pity that nuclear power is so polarised. It is either very much on the way up or very much on the way down. There is nothing in between. We researchers suffer as a result of these huge fluctuations, which have a huge impact on our work.”

NOW THAT THE government wants to invest heavily in nuclear power, the research fi eld has started to suffer from growing pains. Demaziere explains that Chalmers cannot apply for all the money available because it cannot staff the research projects with senior researchers.

“There are a lot of opportunities to apply for money for nuclear research right now, but sometimes we do not apply because we know we will not be able to deliver, as we have too few senior researchers.”

Chalmers will repackage its master’s programmes, starting in the autumn of 2027. Several master’s programmes will offer a specialisation in nuclear technology and radiation science as an option.

Uppsala University is also seeing great interest in nuclear studies, according to Sophie Grape, a senior lecturer in applied nuclear physics at Uppsala University and director of the Academic Industrial Nuclear Technology Initiative (ANitA), a competence

centre that brings together industrial and academic expertise in nuclear technology.

“It has been difficult to maintain volume in these programmes for quite some time. But now there is a sharp increase. We have seen that we now have four times as many students on our undergraduate programme in nuclear technology compared with last academic year.” ○

Per-Olof

Eliasson

Column:

How I Learned to Stop Worrying and Love AI

Whether we like it or not, most of our students will employ chatbots to assist them in their writing. This ranges from the perfectly acceptable “I want to understand more about this topic” to the highly problematic “Generate an essay on this topic”. But the practice has already spread like wildfi re across the world’s student populations and will remain.

Whether we like it or not, we will not catch most instances of AI cheating. Since chatbots are being constantly trained on human texts, “AI detection” is always a step behind (regardless what the marketing hype might claim). And any “gotcha” tricks, like adding “invisible” white text into assignment instructions in order to get some telltale evidence of chatbot use, might work a few times, but students are quick to cotton on. Particularly when the solution is as easy as screenshotting instead of copy­pasting the instructions, or even just bothering to actually read through the AI­generated output before submitting it.

Whether we like it or not, most of the social and commercial pressures are strongly in favor of chatbot use. The massive valuations of companies like Nvidia and OpenAI are built on the expectation that AI solutions will soon completely suff use our technologies. This might also help explain why so many, including us researchers, are obviously already using the tools in precisely the ways we seem to expect our students not to.

I’ve been thinking about what this all means for my own teaching practices. One alternative is to try to push back against the tide of the technological developments, by banning the use of AI tools in writing assignments. But given where we’re at now, since the public launch of ChatGPT in late 2022,

that’s a strategy based more on wishful thinking and a problematic yearning for “the halcyon days of yore” than on any factual reality. Besides, it’s our responsibility, as educators, to prepare our students for the future. Given the predicted growth of AI, we ought therefore to actively teach them to work with the tools instead, to develop their ability to see how AI can both help and harm.

For instance, chatbots have a well­known tendency to “hallucinate” (or bullshit) in their responses, and students therefore need to learn to distinguish between more and less trustworthy parts of an AI’s output. As it turns out, this sort of knowledge actually just consists of higher education’s classical emphasis on critical thinking, in somewhat new clothes. But it can only be provided if we give our students repeated opportunities to really work actively with AI.

SO INSTEAD OF asking straightforward subject comprehension questions that a chatbot can generate an excellent response to in seconds, I now need to develop questions that will stump an AI but not a knowledgeable human. Like asking students to identify examples of some course­relevant phenomenon in the latest news, or some other form of slightly more open and lateral thinking that chatbots haven’t really mastered yet.

And instead of spending my time correcting grammar and reference formatting and structure and similar, I now need to focus more on tone, fl agging statements that are too general and vague, or any abundance of exuberant adjectives and phrases that belong more in ad copy than in an academic essay. And I need to strictly fail texts that include fabricated references or quotes or other straightforward factual errors.

It’s never easy when new developments change the conditions for an existing practice, as is now happening with writing. But in order to help our students prepare for the future, we have to realize that we can’t stop these developments, and must instead adjust our approach accordingly. Whether we like it or not.

Oskar MacGregor Senior Lecturer in Informatics at

the University of Skövde

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

USA sviker – nu måste vi stå upp för akademisk frihet

De senaste månadernas utveckling i USA väcker stark oro, inte minst för hur framtiden håller på att formas. Debatten om vilka ord som får användas, statliga försök att begränsa vad forskning och utbildning får handla om och indragna medel till lärosäten som inte följer politisk vilja. Det är ingrepp, stora förändringar och visar på ett systemskifte där politikens grepp om den fria akademin hårdnar.

Detta påverkar inte bara amerikanska forskare. Det påverkar oss alla. Och vi kan inte låta det här normaliseras och bli den nya samhällsutvecklingen.

USA HAR LÄNGE varit en ledande kraft i det globala forskningssystemet. När landet drar sig tillbaka från vetenskapliga samarbeten eller inskränker den akademiska friheten, ger det ringar på vattnet. Vi ser hur svenska forskare drabbas när samarbeten pausas med hänvisning till nationell säkerhet, migrationspolitik och rädsla för repressalier, det är osäkerhet om framtida tillgång till forskningsinfrastruktur –och också rena censuråtgärder.

Ett exempel är när en svensk klimatstudie stoppades från att publiceras i en amerikansk vetenskaplig tidskrift. Artikeln, som visade hur klimatförändringar påverkar spridningen av TBE-virus i Sverige, bedömdes vara politiskt känslig i det rådande amerikanska politiska klimatet. Ett klimat som påverkar såväl svenska som andra forskare i världen.

NÄR VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER bedömer vad som är ”rätt” och börjar censurera forskningsresultat är det mycket allvarligt. Forskarvärlden bygger på att resultat kan spridas, disku-

”Vår utbildningsminister hänvisar till att amerikanska forskare söker sig bort från politisk klåfingrighet men vi ser inte hur Sverige hanterar risken för samma problem. För att säkra att samma saker inte ska hända här behöver vi göra förändringar nu. En sådan viktig förändring är att stärka skyddet av den akademiska friheten i grundlagen.”

teras, prövas och ifrågasättas öppet. Om detta slås sönder hotas inte bara enskilda projekt, utan hela det internationella kunskapssystemet.

Men hoten är inte bara något som sker i USA. När den svenska regeringen ströp stödet till all utvecklingsforskning gick en chockvåg genom det akademiska Sverige. Fältet avvecklades snabbt, trots högt vetenskapligt värde. Det är inte svårt att se parallellerna. Om statsmakterna, vare sig det sker i USA eller i Sverige, hårt börjar styra vilka forskningsfält som anses önskvärda eller inte, riskerar vi att förlora det som gör vetenskapen till ett demokratiskt fundament – forskningens oberoende.

AKADEMISK FRIHET ÄR inte ett privilegium för högskoleanställda, utan är en nödvändig förutsättning för trovärdighet och en resurs för samhället i stort. Rapporter från SULF och andra visar att lärare och forskare är mycket oroliga för just politisk styrning och politisk påverkan. Här behöver regeringen en plan för hur vi ska undvika att hamna i samma situation i Sverige. Ja, det är en stor brist att regeringen inte tar ansvar för det hot politikerna själva utgör.

VÅR UTBILDNINGSMINISTER HÄNVISAR till att amerikanska forskare söker sig bort från politisk klåfingrighet men vi ser inte hur Sverige hanterar risken för samma problem. För att säkra att samma saker inte ska hända här behöver vi göra förändringar nu. En sådan viktig förändring är att stärka skyddet av den akademiska friheten i grundlagen.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

I KORTHET

SULF:s högskolehjältar utsedda

○ Under våren har vi efterlyst högskolehjältar, personer som stöttat arbetet med förändring till det bättre i högskolevärlden. Det kom in en rad nomineringar och vi utsåg fyra hjältar. Det blev Andreas Ryve Lund, Anna-Karin Enhol Näslund, Iñaki Rodriguez Longarela och Åsa Burman. Stort grattis till alla hjältar!

Som tack för att ni är en inspiration inom högskolevärlden skickar vi blommor och sätter in donationer till Cara, the Council for At-Risk Academics. Stort tack även till er som nominerat!

Läs korta intervjuer med hjältarna på sulf.se/ hogskolehjaltar

SULF motionerar för grundlagsskydd av akademisk frihet till Saco-kongress ○ Just nu pågår arbetet med att ta fram en motion till Sacos kongress i höst. I motionen föreslås att Saco ska verka för grundlagsskydd av den akademiska friheten.

– Grundlagsskydd av hela den akademiska friheten är en oerhört viktig fråga, inte minst i dessa tider när den minskar på många håll i världen, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Kongressen är Sacos högsta beslutande organ som samlas vart fjärde år. Nästa kongress hålls 12–13 november 2025. Alla Sacos medlemsförbund har möjlighet att påverka Sacos verksamhet genom att motionera till kongressen.

SULF opinionsbildar om högskolefrågor under Almedalsveckan

○ Företrädare för SULF är som vanligt på plats i Visby under politikerveckan i Almedalen, som numera inte är en hel vecka, utan pågår i fem dagar i slutet av juni. De som är i Visby och opinionsbildar om högskolefrågor är Sanna Wolk, förbundsordförande, Karin Åmossa, samhällspolitisk chef, Jacob Adamowicz, analytiker och Jon Stenbeck, kommunikationschef. Hör gärna av dig till projektledaren för SULF i Almedalen, Ulrika Herstedt, uh@sulf.se, om du vill boka ett möte i Visby eller söker en expert för din panel.

SULF samarrangerar två seminarier:

• 24 juni: Utsatt akademi – hur motverkar vi hot och trakasserier i svensk högskolesektor. Seminariet är ett samarrangemang med Nationella sekretariatet för genusforskning och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

• 25 juni: Hur stärker vi den akademiska friheten? Seminariet samarrangeras med Sveriges förenade studentkårer, Sveriges unga akademi och SUHF. Seminariet webbsänds.

För mer information om hela Almedalsprogrammet, se programwebben. I skrivande stund är 1 685 programpunkter inlagda.

Läs mer på almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/officiellt-program/program-2025

… LISA SALMONSSON, nyvald ordförande för SULF-föreningen vid Mälardalens universitet.

Berätta kort om din bakgrund!

– Jag är uppväxt i Härnösand och och är docent i sociologi. Jag har jobbat på fyra olika lärosäten i Sverige, Uppsala universitet, Örebro universitet, Stockholms universitet och nu på Mälardalens universitet. Jag undervisar gärna i sociologisk metod och teori och har forskat om allt från läkare med utländsk examen, till metoo och ensamkommande flyktingbarn.

Vilka frågor är prioriterade för SULF vid Mälardalens universitet under 2025?

– Akademisk frihet är en mycket viktig fråga för oss alla i akademin just nu. En annan fråga som är mycket prioriterad är hur vi kan jobba mot och förebygga hot och trakasserier av forskare och lärare.

Har du några speciella frågor som du brinner för, privat eller på jobbet?

– Ja, en av de frågor som jag verkligen brinner för är att bidra till ett starkt samhälle.

Vad planerar ni att göra i SULF-föreningen den kommande tiden?

– Under våren genomför vi seminarium för doktorander och fika med facket. För kommande aktiviteter i SULF-föreningen vid Mälardalens universitet, håll utkik i kalendariet på sulf.se.

Hallå där!

Medlemsförmåner inför sommaren

○ Du som läser Universitetsläraren är troligen också medlem i SULF. Men känner du till alla förmåner som ingår i ditt medlemskap? I medlemsavgiften ingår till exempel en av marknadens bästa inkomstförsäkringar, rådgivning, förhandlingshjälp, medlemsförsäkringar och mycket mer. En del av förmånerna kan vara extra bra att känna till när du planerar din semester, bland annat rabatt på böcker, teater, tåg och hotell. Logga in på sulf.se för att få tillgång till alla dina förmåner.

Läs mer på sulf.se/medlemskap/medlemsformaner

Vikten av att vara ledig under semestern

○ Semesterdags? Om du är statligt anställd regleras din rätt till semester i kollektivavtalet Villkorsavtal-T och i lokala kollektivavtal. Detta gäller även för den som är anställd som doktorand på ett statligt lärosäte.

SULF:s rådgivning får just nu många frågor om semester och vi vill därför påminnna om vikten av att vara ledig.

– Det är tyvärr vanligt att medlemmar inte är lediga på sin semester. En del medlemmar väljer i stället att forska eller läsa kurslitteraturen som man aldrig riktigt hinner med under terminerna. Men det är viktigt att du inte arbetar när du har semester. Semester är till för avkoppling och återhämtning så att du kan prestera resten av året, säger ombudsman Catrine Folcker.

En fråga – tre svar

Bankrabatter i Danske Bank

○ Sommaren närmar sig med stormsteg! Med fler lediga dagar kanske det är dags att se över dina bankerbjudanden och ta vara på förmåner som du har tillgång till. Via vårt partneravtal med Danske Bank har vi säkrat erbjudanden som kan stärka din ekonomi.

SULF-medlemmar får:

• Rabatt på lån till bostad. Hos Danske Bank är din bolåneränta alltid färdigförhandlad och rabatterad – allt är klappat och klart!

• Rabatt på lån till annat.

• Fördelaktigt sparerbjudande.

• VIP-nummer för kundservice.

Förmånerna gäller både för dig och din partner. Vi hoppas att du ser fram emot en produktiv höst och tar tillvara på dessa fantastiska erbjudanden!

Läs mer på danskebank.se/privat/produkter/ bolan/klappatochklart

What is the most important question for postdocs in Sweden?

– Many postdocs wonder about if they should or even can stay, depending on visa status, in academia (asking where and how to achieve it), or if they should explore other opportunities.

– The administrative situations of postdoctoral fellows are very varied, and only a few officially have a postdoctoral contract. How can actual postdoctoral positions be formally recognised?

Till minne av Krister Fält

○ SULF:s mångåriga medarbetare Krister Fält har hastigt avlidit i en ålder av 53 år. Krister började arbeta på SULF:s förbundskansli 1996 och hade genom åren en mängd olika uppgifter och ansvarsområden.

De senaste åren arbetade han bland annat med medlemsregister och var ansvarig för IT- och fastighetsfrågor. Krister var en lojal och ansvarsfull medarbetare med stora kunskaper samt en uppskattad kollega som spred glädje och värme. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Våra tankar går till Kristers familj.

– Postdoc is an academic position that lacks organizational structure. Change will require our proactive effort. It’s important to critically ask “where do I want to go next and how can I use this postdoc to accomplish it?”.

Laura Altenschmidt, Uppsala University Postdoc Association

Pierre Ouvrard, SLU Postdoc Association

Luis Miguel, KI Postdoc Associaton

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Nytt jobb – vad händer med mina sparade semesterdagar?

Jag har arbetat länge på ett svenskt universitet, men har nu fått arbete på en annan statlig myndighet som jag börjar på den 1 juli i år. Jag kommer eventuellt att arbeta kvar på universitetet en dag i veckan under resten av året. Jag undrar vad som händer med årets semester, men också med de dagar som jag har sparat sedan tidigare?

CHRISTOPHER

SVAR: Tack för din fråga, som är högst relevant när man byter arbetsplats. Jag utgår i svaret nedan från att du är 40 år eller äldre, och därmed har rätt till 35 dagars semester enligt det statliga kollektivavtalet, Villkorsavtal-T.

Detta avtal anger bland annat antalet semesterdagar en medarbetare som arbetar statligt har rätt till årligen, hur semesterlön eller -ersättning beräknas samt hur många semesterdagar som får sparas. Avtalet kompletterar reglerna om semesterförmåner som finns i semesterlagen.

OM DU HAR sagt upp dig, och avslutar din anställning helt vid halvårsskiftet, kommer du att ha tjänat in cirka 17 dagar i år. Om inte annat redan har överenskommits om förläggning av årets semester, kan arbetsgivaren inte kräva att du tar semester under uppsägningstiden.

De dagar som du har sparat sedan tidigare och tjänat in i år,

”Om det är en ny anställning, och det går fem dagar mellan de båda anställningarna, är det du som arbetstagare som bestämmer om du vill ta med dig de sparade dagarna in i den nya anställningen, eller om de sparade dagarna ska betalas ut som semesterersättning redan nu.”

ska därför utbetalas i pengar som semesterersättning. Det ska ske senast en månad efter att anställningen har upphört. För varje outtagen semesterdag ska semesterersättning betalas ut med ett belopp som motsvarar 4,6 procent av din fasta lön per månad. Därtill kommer ett semestertillägg om 0,49 procent per semesterdag. Om du vid halvårsskiftet har kvar en anställning vid universitetet, men att din anställningsgrad minskar till 20 procent av en heltidsanställning, kommer du fortfarande att ha rätt till motsvarande andel av årets semester. I detta fall behåller du dina intjänade semesterdagar fram tills du avslutat anställningen helt. Ersättningen du får vid anställningens slut baseras då endast på den senaste anställningsgraden, det vill säga

20 procent. För att inte förlora pengar på de semesterdagar du redan tjänat in som heltidsanställd, kan du undersöka med din nuvarande arbetsgivare om du kan avsluta den anställning du har nu, för att sedan återanställas vid lärosätet.

Det senare är dock ingen rättighet, utan är endast en möjlighet. Om det är en ny anställning, och det går fem dagar mellan de båda anställningarna, är det du som arbetstagare som bestämmer om du vill ta med dig de sparade dagarna in i den nya anställningen, eller om de sparade dagarna ska betalas ut som semesterersättning redan nu.

Det är också viktigt att komma ihåg att en intjänad och sparad semester aldrig kan frysa inne, det vill säga du har rätt att antingen ta ut dessa dagar som ledighet eller få dem utbetalade i pengar efter avslutad anställning.

LÄS MER OM semesterreglering och annat som rör anställnings- och arbetsvillkor på SULF:s webbplats.

Om du stöter på problem, eller behöver mer stöd i frågan om semester, ta kontakt med dina lokala fackliga företrädare i Saco-S-föreningen vid lärosätet. Kontaktuppgifter till lärosätet hittar du på sulf.se.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-ochvillkor

Läs mer på sulf.se/om-sulf/ kontakta-oss

Antonia Ribbing Ombudsman

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

Högskolan Kristianstad söker

Universitetslektor i matematikdidaktik hkr.se

Har

du verkshöjd? Sök våra stipendier!

Varje år delar Journalistförbundet ut miljontals kronor i stipendier. De kan sökas av dig som skapat upphovsrättsskyddat material av din forskning. Det kan vara artiklar, bild eller grafik som publicerats och delats vidare under de senaste tre åren.

Nu finns tidningen i pdf-format. universitetslararen.se/tidningar

Läs mer och sök: www.sjf.se/stipendier

Jörgen Mattlar är fil.dr i didaktik och verksam som lektor vid Uppsala universitet, där han undervisar inom lärarprogrammen och rektorsutbildningen.

Beställ utvärderingsexemplar av boken här

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

KAFFESORT HAR GETT NAMN ÅT TRAPPA

UTFODRA VILT ORDA BOULEVARD TVÅ I SLALOM

UNG VAL KLÄDMÄRKE EN ÄR SÅ GOD SOM EN HAR ORV

AJA BAJA SOUTH SALT LAKE, UTAH SPELAR I MITT LERNSTRÖM EFTERTEXT ULCERÖS KOLIT

UNGDOMLIGHET?

TAGGHUDINGAR VASSBÅT

RADON FÖRR

PERSONNAMN PÅ FÖRETEELSE MARINAD LÖVÄNG I LJUS GIFT AMFORA SKYDD TILLTALSORD PÅ VÅG

FOT H A N D

EXEMPEL PÅ VAD SOM HÄNDER I ÖSTERSJÖN

KRUBBA OKEJ KNOG URAN TON SVERIGES RADIO ELLEN ANSER ATT... ANTIK STAD

TRÄD GRÖNT MINERAL VARUKOD FINNS PYSER SYNCELL 24/12 LEDA EN VÄXT LOTT VATTENDRAG FEL VÄSNAS RÄCKA FYRA I ROM INSTRUMENT VAN LARS VON ...

EMOTTAGA TÄTORT

MEMORANDUM PEPPE TROTYL HÄNSYFTA

VARUMÄRKE

VEGE PÄRSON GLI ERBIUM FÖRE EU

ORDNAR

MUSIKEN LAND

JOBBAR PÅ HOTELL DRAGNAGEL DASKA ETT FORNGREKISKT MYNT EN 25 KM LÅNG FJORD OCH DESS FORNNORDISKA NAMN SJÖ MED STORA ELLENS UPPVÄXTSPLATS SORKAR

NOBELPRISTAGARE RASPLATS LITTERÄR RIDDARE MÖR MELLAN HALL OCH SALONG K L Ö V

M A K A TILLVERKAR SIDEN EISENHOWER FLOD I SPANIEN MAT NERVSJUKDOM UNITED ARTISTS TRÄ PATINA

MOTTO S K Y L KULLE I ISRAEL VÅTMARK VOKALER NÅGOT DÅLIGT HAR SNÖ

NORDLIG KRILL SKEPPSBROTT KAN MAN TA SIG UPPGIFT SERAF

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.

Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 3/25”. Ditt namn

och e ­postadress måste finnas med. Senast 18 augusti 2025 behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.