Universitetsläraren, 4 2025

Nummer 4 2025

RENT BORD

Flexibla kontor blir allt vanligare på lärosätena. Ingen fast plats och krav på att städa efter sig. Men det

passar inte alla.

organisation utreds inom akademin toxiskt språk på nätet

Innehåll

Nummer 4, 2025

Dagens konstruktion bygger på att staten är god.”

SUHF:s ordförande Hans Adolfsson om regeringens kommande utredning av lärosätenas organisationsform. 6

MÖTET: Lisa Kaati, universitetslektor i cybersäkerhet vid Stockholms universitet, studerar de spår som människor lämnar efter sig på nätet. En stor del handlar om så kallat toxiskt språk, kommunikation som förgiftar samtalsklimatet i sociala medier.

Nyheter

8 Chalmers går mot ett samlat campus.

10 De kvinnliga rektorernas löner närmar sig männens.

11 Npof fällde fler och friade färre.

12 Lärosäten i Nordirland har problem med underfinansiering.

13 EU förbereder en europeisk examen.

Reportaget

14 Flexkontor allt vanligare på lärosätena.

På jobbet

22 Ljudböcker gynnar studenternas språk.

Fokus

32 Cheferna blir fler inom akademin.

Disputerad

40 Sara Heldring övar på katastrofer med VR.

Debatt

42 ”Hot mot den akademiska friheten måste tas på allvar.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

Passar flexkontor på universitet och högskolor?

Det har gått tio år sedan prestigebygget Niagara invigdes på dåvarande Malmö högskola, numera Malmö universitet. Personalens arbetsytor i de nybyggda lokalerna bestod till stor del av öppna kontorslandskap där medarbetarna inte skulle ha några fasta platser, så kallat flexkontor. Arbetsmiljön blev dock lidande, ett problem var den höga ljudnivån och en del medarbetare hade svårt att koncentrera sig. Många valde att jobba hemifrån och redan efter ett par år byggde lärosätet om lokalerna till traditionella kontorsrum.

Debaclet med Niagara trodde jag, och säkert många med mig, var dödsstöten för flexkontor och kontorslandskap i stor skala på universitet och högskolor. Men de följande åren har flera infört just sådana lösningar. Av de 26 lärosäten som svarat på Universitetslärarens enkät uppger 12 att de har flexkontor i någon del av lokalerna. Vi har besökt Högskolan Väst i Trollhättan och Mälardalens universitet i Västerås, där en övergång till flexkontor är i full gång. De universitetslärare och forskare vi pratat med är inte helt positiva till fenomenet. Att ha enskilda samtal med studenter eller hålla digitala examinationer i ett kontorslandskap verkar inte helt lämpligt, och inom forskningen kan det förstås vara mycket material som ska förvaras och som det är besvärligt att behöva plocka fram varje morgon. Samtidigt tycker en del att det är positivt att få nyrenoverade lokaler. Men frågan är om flexkontor verkligen är en passande modell för just universitet och

”Att ha enskilda samtal med studenter eller hålla digitala examinationer i ett kontorslandskap verkar inte helt lämpligt.”

HAR DU ERFARENHET eller tankar om flexkontor? Hör gärna av dig till redaktionen@universitetslararen.se och berätta!

Anders Jinneklint,

chefredaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se

REDAKTÖR OCH

STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION:

Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se

ANNONSER:

Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSILLUSTRATION: Nils-Petter Ekwall.

TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2025.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 22 500 ex (juni 2024).

Lagar Sergels torg som en del av sin forskning

Ernesto García (i blå overall), doktorand vid Konstfack, arrangerade nyligen en workshop på Sergels torg i Stockholm. Tillsammans lagade deltagarna en del av det karaktäristiska svartvita mönstret som skadats av frost och transporter. Till lagningarna användes återbrukat material och föremål som glaskulor och trasiga kaffekoppar, skänkta av allmänheten. Arbetet ingår i det konstnärliga forskningsprojektet ”Something is broken”.

– Min forskning handlar om det helande som finns i att reparera och bevara. Det kommer från en oro som jag har om klimatkrisen vi befinner oss i, säger Ernesto García.

Anders Jinneklint

FOTO: HÅKAN LINDGREN

Organisationsform utreds trots oppositionens nej

S fick med sig SD och röstade igenom en riksdagsmotion där man sade nej till en utredning av lärosätenas organisationsform. Men regeringen kommer att tillsätta utredningen ändå, enligt högskoleoch forskningsminister Lotta Edholm (L).

I regeringens forskningsproposition ingår en utredning för att se över om lärosätena bör vara statliga myndigheter. Socialdemokraterna, S, tycker inte att utredningen behövs, skriver man i en riksdagsmotion som röstats igenom med stöd av Sverigedemokraterna, SD.

Linus Sköld (S), ansvarig för högskolefrågor,

förklarar att partiet framför allt vänder sig emot att universitet och högskolor ska drivas i stiftelseform.

– Det som står i propositionen är en väldigt spartansk beskrivning av vad den här utredningen skulle vara för något. Men min uppfattning är att det regeringen har kommunicerat efter propositionen definitivt är att det är

den formen (stiftelseformen, reds anm) som de tänker sig, säger han.

För Socialdemokraterna handlar frågan om hur högre utbildning och forskning i grunden ska fungera, enligt Linus Sköld.

– Nu har vi högskolesektorn som en del av välfärden i Sverige. Det vill säga att den är en gemensam nyttighet som det offentliga svarar för. Det är så vi socialdemokrater vill ha det. Och det är få andra partier som ger uttryck för att de till exempel vill göra lärosätena beroende av filantroper och terminsavgifter. Som jag ser det skulle det krävas om en friare organisering skulle kunna skydda lärosätena från klåfingrig politisk styrning, säger han.

SVERIGEDEMOKRATERNA ser ingen anledning till att ändra lärosätena s organisationsform, säger Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för SD.

– Vi tycker det är bra att det drivs i statlig

Riksdagen ställde sig bakom S motion om att lärosätenas organisationsform inte bör utredas. Förslaget fick majoritet eftersom SD röstade på S linje.

Linus Sköld

regi och vi vill behålla det. Det finns en fördel många gånger också med att man lyder under förvaltningslagen.

Han nämner att det går att överklaga tjänstetillsättningar, om sökande anser att dessa inte sker efter meritokratiska principer.

– Vi tycker det är viktigt att den möjligheten finns så att det inte blir något godtycke vid tjänstetillsättningar. Det kan också handla om studenträttigheter och studentpåverkan där förvaltningslagen också ger möjligheter till inflytande på ett sätt som man inte har i privat verksamhet, säger Patrick Reslow.

SHIRIN AHLBÄCK ÖBERG, professor i statskunskap och biträdande föreståndare för Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt vid Uppsala universitet, ser problem med oenigheten i riksdagen i frågan.

– Den (utredningen om organisationsformen, reds anm) kommer att landa i utbildningsutskottet där majoriteten är negativ till alla typer av förslag som innebär en förändring. Så förutsättningarna för någon justering är rätt dåliga, säger hon.

Att S­motionen röstades igenom med stöd av SD är i sig ett tecken på att nuvarande organisationsform är problematisk, menar Shirin Ahlbäck Öberg. – Socialdemokraterna argumenterar för att staten är den bästa garanten för akademisk frihet. Medan Sverigedemokraterna oblygt anger att de visst vill kunna politiskt styra universiteten för att kunna styra undan från woke och så vidare. Inom ramen för samma verksamhetsform kan man alltså argumentera utifrån två helt motsatta principer. Bara av det förstår man att en utredning av verksamhetsformen skulle vara högst angelägen, säger hon.

styrning i regleringsbrev och politiska direktiv som säkert kommer från de politiskt tillsatta ledamöterna i konsistorierna. Det måste vi få bort. Om man tycker att det är politisk styrning då får det vara, vi ser det inte så utan som att vi måste garantera att skattepengarna används korrekt. Men vi måste också se till att universiteten faktiskt är de som bestämmer vad det är som ska forskas kring.

REGERINGEN KAN TILLSÄTTA utredningar på egen hand. Just nu jobbar man, trots S­motionen, med direktiven till utredningen, uppger högskole­ och forskningsminister Lotta Edholm (L).

”Den kommer att tillsättas. Jag och regeringen ser stort behov av att stärka den akademiska friheten och den kommande utredningen kommer ha ett viktigt uppdrag i att bland annat analysera hur vi kan stärka lärosätenas oberoende och förbättra förutsättningar att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet”, skriver hon i ett mejl.

Shirin Ahlbäck Öbergs förhoppning är att utredningen ska handla om mer än bara huruvida stiftelse ­ eller myndighetsform är att föredra.

– Jag önskar att man slutar blanda ihop ägande och verksamhetsform. Den svenska politiska debatten är ju alldeles för, ska vi säga, futtig just nu när det gäller det här. Socialdemokraterna pratar om att det ska vara statligt, att staten ska äga det. Det kan man tycka, men det följer ju inte att verksamhetsformen måste vara myndighet, säger hon.

”Dagens konstruktion bygger på att staten är god. Att staten förstår vikten av att värna den akademiska friheten, och att värna den institutionella autonomin för lärosätena.”

Att SD skulle vilja öka möjligheterna till politisk styrning av lärosätena är dock inte korrekt. Snarare vill man se en ökad kontroll över vad skattepengar går till, säger Patrick Reslow.

– I dag styrs detta av att man har politisk

För att skydda lärosätena från politisk styrning bör man också utreda om det finns en annan, mer lämplig, typ av verksamhetsform än statlig förvaltningsmyndighet, påpekar Shirin Ahlbäck Öberg.

– Man måste tänka till här, men i Sverige när man pratar om de här sakerna verkar de som diskuterar bara tro att det finns två verksamhetsformer. Den ena är myndighetsformen och den andra är stiftelseformen. Det menar jag är fel. Hon är själv för en offentligrättslig lösning, men menar att myndighetsformen inte är lämplig.

– Man skulle kunna tänka sig en offentligrättslig lösning där diket mellan politiken

men även marknaden och andra ideologiska organisationer är bredare i förhållande till universitet och högskolor än vad det är i dag, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

SVERIGES UNIVERSITETS- och högskoleförbund, SUHF, har en expertgrupp med uppdrag att titta på lärosätenas organisationsform. Vilken form som skulle vara bäst råder det förmodligen delade meningar om inom förbundet, tror Hans Adolfsson, ordförande för SUHF.

– Jag är ganska säker på att man inte nödvändigtvis behöver landa i att alla lärosäten ska vara stöpta i samma form, det har vi ju inte i dag. Vi har 31 lärosäten som är statliga myndigheter och ett antal som är stiftelser, aktiebolag eller andra organisationsformer. Det finns en bredd av olika organisationsformer och jag tror att det är någonting som Sverige skulle må bra av.

Hans Adolfssons förhoppning är att regeringens utredare ska få öppna direktiv, säger han.

– Så pass öppet att en utredare kan titta på allt från dagens myndighetsform, över till stiftelser eller någon annan form, exempelvis en annan offentligrättslig organisationsform. Där finns ett antal exempel som det går att luta sig mot.

Han nämner hur svenska domstolar och public service är organiserade samt att det går att jämföra med till exempel Finland och Danmark vars lärosäten är organiserade på andra sätt. Personligen vill han helst ha något annat än myndighetsformen, säger han.

– Dagens konstruktion bygger på att staten är god. Att staten förstår vikten av att värna den akademiska friheten, och att värna den institutionella autonomin för lärosätena. Men den dag staten inte är god, vi ser ett tydligt exempel på det i USA just nu och vi har också sett det i Europa tidigare, vad händer då? ○

Linus Hellerstedt

Utredning del av forskningspropositionen

Ett trettiotal universitet och högskolor är i dag förvaltningsmyndigheter. Med hänvisning till en återkommande debatt kring lärosätenas ”associationsform” vill regeringen tillsätta en utredning om huruvida statliga lärosäten bör fortsätta vara myndigheter, enligt den senaste forskningspropositionen för 2025 till 2028.

Patrick Reslow

Hans Adolfsson

Shirin Ahlbäck Öberg

Lotta Edholm

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Chalmers går mot ett samlat campus

Chalmers tekniska högskola är i full färd med att samla undervisningen på ett campus. Det främsta argumentet är att ge studenterna en bättre studiemiljö.

Redan förra läsåret, höstterminen 2024, flyttades basårsstudenterna från Campus Lindholmen på Hisingen till Campus Johanneberg i centrala Göteborg. Vid terminsstarten i år följer högskoleingenjörerna efter och höstterminen 2029 flyttar två masterprogram och en avdelning inom data­ och informationsteknik. Det innebär att totalt cirka 2 000 utbildningsplatser och 200 medarbetare kommer att flytta från Lindholmen till Johanneberg. Chalmers sjöfartsutbildningar kommer fortsatt att vara lokaliserade på Lindholmen.

Campus Lindholmen kommer att omvandlas till en så kallad nod för främst samverkan med omgivande samhälle, både företag och offentlig sektor.

– Att vi nu väljer att samla utbildningen i Johanneberg och göra ett riktigt bra campus beror på ett rent studentperspektiv. Det

ligger inte någon ekonomi bakom utan det här är för att göra det bättre för studenterna, säger Jörgen Blennow, Chalmers vicerektor för utbildning.

Han lägger till att studiemiljön på Campus Lindholmen inte varit tillräckligt koncentrerad och att studentkåren också haft svårt att upprätthålla sociala aktiviteter på två campus.

JÖRGEN BLENNOW MENAR att Chalmers är känt för sitt studentliv, sammanhållning och nätverksbyggande och att det är många studenter som väljer Chalmers just för att det är ett så utpräglat campusuniversitet.

– Även om vi har digitala inslag så är Chalmers ett extremt campusuniversitet. Studenterna lever sitt liv i princip hela tiden i anslutning till Chalmers.

Frågan är om alla studenter får plats på campus när fler program flyttat till Johanneberg.

– Vi har naturligtvis fått lägga ett nytt schema. Vi har tidigare haft hög beläggningsgrad mellan klockan 10 och klockan 15 på dagarna. Men nu sprider vi ut det på ett

mer optimalt sätt mellan 8 och 17 så att vi får en högre utnyttjandegrad av våra föreläsningssalar. Dessutom har vi nu byggt ett stort antal nya undervisningssalar, säger Jörgen Blennow.

Förutom fler studenter kommer också fler lärare, forskare och andra medarbetare att få sin hemvist på Campus Johanneberg.

– Några stora, öppna kontorslandskap eller aktivitetsbaserade arbetsplatser som man har jobbat med på vissa håll tidigare är inte aktuellt att ha som modell för alla. Snarare är det att hitta hemvister där man kanske delar rum och lokaler med dem som man jobbar nära. Självklart måste det anpassas utifrån vilka roller och vilka arbetsuppgifter man har, säger Fredrik Nilsson, Chalmers vicerektor för campusutveckling, och fortsätter:

– Det lämpar sig förstås inte för alla att sitta öppet utan tvärtom kan man behöva en trygg och avskild arbetsplats för att kunna koncentrera sig. Men det är klart att det är ju någonting som vi måste jobba med så att vi använder våra resurser så effektivt som möjligt.

FACKET PÅ CHALMERS har under lång tid varit med i planeringen av campusflytten och följt arbetsmiljöfrågorna.

– Naturligtvis har det varit olika inställningar bland personalen. Både de som har tyckt att det här varit jättebra och andra som kanske inte tyckte det var lika bra. Vi har försökt att samla upp de olika åsikterna och tagit med oss frågor från medarbetarna, säger Peter Hellqvist, ordförande för Saco ­S vid Chalmers.

Han understryker att de flesta bland personalen, lärare och forskare, vill ha verksamhetsanpassade lokaler.

– Signalerna vi får av en stor del av personalen är att de inte vill sitta i stora delade rum, utan man behöver både ha en fast arbetsplats och kunna ha möten på sitt rum utan att störa andra. Ganska många anser att det är en viktig aspekt. Sen finns det ju de som tycker att man kan dela rum och många gör det när det fungerar för verksamheten, säger han.

OCKSÅ STUDENTKÅREN PÅ Chalmers har varit med länge i planeringen av campusflytten.

– Det är klart att det finns både risker och nackdelar med att flytta, men vi tror att sköter man flytten ordentligt så är det i slutändan fördelaktigt att samla alla studenter på ett campus, säger Tobias Filmberg, ordförande för Chalmers studentkår. ○

Per-Olof Eliasson

Chalmers invigde nyligen nya lokaler i Teknikringen på Campus Johanneberg i centrala Göteborg.

FOTO: HIBA FAWAZ

Kristinebergs marina forskningsstation

Lösning nära för marin forskningsstation

• Polarforskningssekretariatet har för avsikt att överta huvudansvaret för Kristinebergs marina forskningsstation från Göteborgs universitet som inte har råd att behålla stationen. En rad olika organisationer har i dag verksamhet på Kristineberg.

– Flera universitet har också kurser där. Men i dag är Göteborgs universitets kurser prioriterade. När Polar tar över siktar vi mot att göra en nationell forskningsstation som är öppen för alla lärosäten i Sverige, säger Åsa Lindgren, stf direktör för Polarforskningssekretariatet.

Ambitionen är att överlämnandet ska ske 1 januari 2026 förutsatt att nödvändiga politiska beslut fattas.

Per-Olof Eliasson

Fler i högskolan kan ha förenade anställningar

• Den 1 juli i år trädde en lagändring i kraft, som gör det möjligt för fler högskoleanställda att ha förenade anställningar även utanför den akademiska sektorn. En förenad anställning innebär att en person är anställd hos två olika arbetsgivare. Tidigare var det bara möjligt för lektorer och professorer att ha förenade anställningar, och då enbart inom sjukvård.

Med lagändringen vill regeringen få fler forskare att söka uppdrag utanför lärosätena tidigt i karriären, för att högskolesektorn ska bli en mer integrerad del av samhället i stort.

Matilda Westermark

Läs en längre artikel på universitetslararen.se

Friande domar ändrar inte Npof:s praxis

I två fall friades forskare i kammarrätten efter att ha fällts av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof. Kommer domarna att leda till en ny praxis i Npof? Det korta svaret är: nej.

Det var kring årsskiftet som Kammarrätten i Stockholm friade tre forskare i två olika fall där Npof fällt dem för fabricering och förfalskning. Före sommaren vann domarna laga kraft när Högsta förvaltningsdomstolen inte tog upp Npof:s överklaganden.

Det nya systemet för att hantera forskningsfusk – där Npof i stället för lärosätena själva ska hantera de allvarligaste ärendena – har bara funnits i fem år. Tolkningarna av lagarna och reglerna är inte alltid samstämmiga mellan olika instanser och inom forskningsvärlden.

annat tycker SUHF att det även bör vägas in i bedömningen vilka konsekvenser felaktigheten får för forskningsresultaten.

– Det är ju svårt att se att sådana felaktigheter per automatik skulle vara allvarliga, även när de smugit sig in av misstag och varken leder till falska eller förvrängda forskningsresultat, eller att forskningens tillförlitlighet allvarligt kan ifrågasättas på annat sätt, säger Jonas Åkerman, sekreterare i SUHF:s expertgrupp och samordnare för forskningsetik vid Stockholms universitet.

NPOF HÅLLER MED om att bedömningar alltid ska ske från fall till fall. Däremot håller Npof fast vid att huvudregeln är att förfalskning är en allvarlig avvikelse, oavsett dess konsekvenser eller om det skett av grov oaktsamhet.

”Vi har givetvis tittat på vad dessa två kammarrättsdomar säger, men det är bara två domar av ett antal domar.”

Sveriges universitets­ och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för etikfrågor menar att vissa typer av felaktigheter som Npof räknar som förfalskning – till exempel att fel bild förekommer i en artikel – inte som huvudregel bör räknas som allvarliga avvikelser från god forskningssed. Bland

Npof:s ordförande, Svante O Johansson, framhåller att det är domar från Högsta förvaltningsdomstolen som är prejudikat, inte kammarrättsdomar.

– Vi har givetvis tittat på vad dessa två kammarrättsdomar säger, men det är bara två domar av ett antal domar. Vi tittar på den samlade rättspraxisen. Andra domstolar, också efter kammarrättsdomarna, har sagt tvärt emot dem och att det inte finns något stöd i förarbetena för att man vid bedömningen, till exempel av om fabricering förekommit, ska beakta vilka effekter den fått. ○

Kajsa Skarsgård

en längre version av

universitetslararen.se

Trump känner en bitterhet mot Harvard och de övriga Ivy League-universiteten för att de aldrig har accepterat honom.”

Fredrik Logevall, professor i historia vid Harvard, säger i en intervju med Universitetsläraren att Donald Trump och hans allierade ser högre utbildning som ett hot. Läs hela intervjun på universitetslararen.se.

Läs

artikeln på

De kvinnliga rektorernas löner närmar sig männens

Räknat i medianlön tjänar kvinnliga rektorer vid universitet och högskolor 3 350 kronor mindre i månaden än deras manliga rektorskollegor. Förra året var skillnaden 7 350 kronor.

Numera finns det 12 kvinnliga och 22 manliga rektorer vid landets universitet och högskolor. Efter lönerevisionen 2025 landar de manliga rektorernas medianlön på 125 600 kronor i månaden, förra året var den 121 350 kronor. Medianlönen för kvinnliga rektorer ligger nu på 122 250 kronor, en ökning från 114 000 kronor.

På topp tio i rektorernas löneliga hamnar dock bara två kvinnor. Karolinska institutets

Annika Östman Wernerson har en månadslön på 156 800 kronor och ligger trea. Göteborgs universitets Malin Broberg är nia med 140 000 kronor. Samtidigt är hälften av de tio rektorer som tjänar minst kvinnor.

Precis som de senaste åren har Handelshögskolan i Stockholms rektor Lars Strannegård den högsta månadslönen. Efter en löneökning på 4,2 procent tjänar han nu 257 800 kronor. Tvåa ligger Chalmers rektor Martin Nilsson Jacobi, som tjänar 226 000 kronor i

månaden. Hans löneökning är 7,1 procent, störst av samtliga.

Enligt Angela Hillemyr, HR­ chef vid Chalmers, beror det på att lärosätet gjorde lönerevision för två år under 2023.

”Därför fick alla medarbetare på Chalmers ett procentuellt sett högt lönepåslag. Vilket innebär att det året efter inte blev något alls. Så den siffran du har bör du dela med två”, skriver hon i ett mejl.

NÄR UNIVERSITETSLÄRAREN SKREV om rektorernas löner förra året, uppgav dock Chalmers att Martin Nilsson Jacobis månadslön var

211 000 kronor efter lönerevisionen 2024. Då han tillträdde som rektor i september 2023 angav Chalmers att hans månadslön var 207 000 kronor.

Näst störst löneökning, 4,5 procent, fick Erik Renström och Anders Hagfeldt, rektorer vid Lunds respektive Uppsala universitet. Erik Renström tjänar nu 143 000 kronor i månaden och Anders Hagfeldt 143 400.

Tre nya rektorer har tillträtt sedan senaste lönerevision. Hans Adolfsson är ny rektor vid Stockholms universitet. Vid Umeå universitet har han ersatts av Tora Holmberg. Dessutom är Åke Ingerman ny rektor vid Örebro universitet. ○

Linus Hellerstedt

Fotnot: Statliga lärosäten lyder under utbildningsdepartementet, som sätter ny lön årligen för respektive rektor. Undantaget är SLU, som lyder under landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping drivs av privata stiftelser där styrelsen sätter rektors lön.

HÄR ÄR DE FEM REKTORER SOM HAR HÖGST MÅNADSLÖN

På universitetslararen.se finns listan med alla rektorer på samtliga lärosäten.

Rektor Lärosäte Månadslön

Lars Strannegård Handelshögskolan i Stockholm

Martin Nilsson Jacobi Chalmers

Annika Östman Wernersson Karolinska institutet

Måns Svensson Högskolan i Jönköping

Anders Hagfeldt Uppsala universitet

257 800 kr

226 000 kr

156 800 kr

146 000 kr

143 400 kr

Källor: Respektive lärosäte och utbildningsdepartementet

De tjänar mest. Lars Strannegård, Martin Nilsson Jacobi och Annika Östman Wernerson har högst lön av alla rektorer på samtliga lärosäten.

HALLÅ DÄR!

JAN SEMENZA , projektledare vid institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som fick en artikel stoppad på grund av Trump-administrationens forskningspolitik.

Varför publicerades inte er studie om hur spridning av fästingburen hjärninflammation påverkas av klimatförändringarna i tidskriften

Environmental Health Perspectives?

– De får en stor del av intäkterna från National Institute of Health och kan på grund av Trump-administrationens policy inte publicera någonting om mångfald, jämlikhet och inkludering, miljörättvisa eller klimatförändringar. Chefredaktören tyckte att vår studie var solid och bra och ville publicera, men förstod att det skulle vara riskabelt för tidningen.

Hur kändes det?

– Vi blev väldigt besvikna. Vi har jobbat med det här i åratal. Så det var deppigt.

Har ni hittat någon annan tidskrift att publicera i?

– Ja, men vi har inte hört vad de tycker än. Vi hoppas att artikeln kan publiceras snart. Hur påverkar Trumps politik klimatforskningen?

– Det blir katastrofala konsekvenser för vetenskapen generellt i USA. Det är väldigt svårt att bygga upp en sådan kapacitet som USA har inom vetenskap, men det går väldigt snabbt att förstöra den. Det finns många exempel i historien på länder som varit framgångsrika, sedan har regeringar gjort interventioner och allt har förstörts. Om man tittar på vetenskaplig produktivitet nu så leder Kina. USA faller bara bakåt. Bertil Janson

Npof fällde fler och friade färre

Fällande beslut

7 9 11 23 23

Fem år efter att Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, inrättades fällde man i fler fall än någonsin. I nämndens årliga rapport för 2024 framgår att 42 beslut fattades i ärenden som gäller oredlighet i forskning förra året. Av dem fällde Npof i 11 fall, två fler än 2023 och flest sedan premiäråret 2020. Samtidigt friades forskare i färre fall än tidigare år, visar rapporten. Under såväl 2022 som 2023 friade man i 23 av de fall som granskades. Förra året friades däremot forskare i 16 fall, vilket är lägst någon­

Friande beslut

16

sin bortsett från nämndens första år då man friade i 10 fall. Totalt fick Npof in 32 nya ärenden förra året, vilket kan jämföras med 36 inkomna anmälningar 2023 och 47 under 2022.

De anmälningar som inte anses falla inom lagen om prövning av oredlighet i forskning avvisas av Npof. Förra året skedde det i 7 fall. Vid sidan av Npof:s granskningar prövar lärosätena själva avvikelser från god forskningssed. Enligt rapporten prövades 50 sådana fall förra året, i 10 fann man avvikelser. ○ Linus Hellerstedt

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Queen´s University Belfast är ett av flera nordirländska lärosäten som har ekonomiska problem. Bland annat har närmare 270 anställda tvingats sluta.

Lärosäten i Nordirland har problem med underfinansiering

I våras skar Queen’s University Belfast ner närmare 270 tjänster – något som väckt oro inför höstens terminsstart. Samtidigt är både rektorer och fack ense: finansieringen av regionens lärosäten är ohållbar.

De senaste åren har varit tuffa för

Queen’s University Belfast, QUB, Nordirlands största universitet. Under hösten 2024 meddelade ledningen att det ekonomiska underskottet innebar att 270 tjänster behövde tas bort. Nedskärningarna skedde sedan under våren genom ett frivilligt avgångspaket tillgängligt för alla anställda.

Dirk Brandherm

Dirk Brandherm är ämnesansvarig för geografi och arkeologi vid QUB, och företrädare för det brittiska fackförbundet för universi­

tetsanställda. Enligt honom var många av de som gick med på avgångspaketet visserligen glada över erbjudandet, men det betyder inte att allt är frid och fröjd. – Den största frågan är hur mycket arbetsbördan kommer att öka för kvarvarande personal. Det har inte gjorts någon systematisk undersökning om detta. Och eftersom de flesta avslutade sin tjänst först i slutet av juli kommer effekterna inte märkas förrän under hösten.

QUB ÄR INTE ENSAMT om att dras med ekonomiska problem i Nordirland. Regionens statliga anslag till högre utbildning är lågt – den största delen av budgeten går till sjukvård och grundskola – och terminsavgifterna, styrda av ett politiskt beslutat avgiftstak, är mindre än hälften jämfört med i England. I början av maj gick de tre nordirländska universiteten samman för att i ett öppet brev till

den regionala regeringen i Stormont begära ett höjt tak för terminsavgifterna, något som Dirk Brandherm är kluven till.

– Vi är glada att kunna erbjuda lägre terminsavgifter, även om det samtidigt sätter vissa tyglar på universitetets ekonomi. Däremot är vi och universitetet helt överens om att det behövs höjda offentliga medel.

Kravet fick snabbt stöd från näringslivet och fler lärosäten. En av de som ställde sig bakom brevet är Peter Finn, rektor för St Mary’s University College.

– Situationen är tillräckligt akut för att vi, som egentligen i någon mån är konkurrenter, skulle gå samman och föra en gemensam talan. Men jag vill vara tydlig med att ingen av oss tog lätt på detta. Att höja terminsavgifterna var verkligen sista utvägen eftersom alla andra vägar till ökad finansiering blockerats. Universitetens begäran avfärdades av ekonomiminister Caoimhe Archibald med hänvisning till behovet av ett finansieringssystem som även fortsättningsvis är överkomligt för studenter. Däremot erkände hon att situationen är ohållbar och lovade en utredning av en alternativ finansieringsmodell.

– Jag kan förstå att hon inte gick med på höjda terminsavgifter eftersom det är en väldigt känslig fråga. Hon hade inte konsensus från oppositionen i frågan och valde att säga nej, säger Peter Finn.

SITUATIONEN BEROR PÅ flera faktorer, menar han. Precis som med terminsavgifterna finns det ett politiskt beslutat tak för antalet studentplatser som lärosätena får erbjuda, vilket gör att många nordirländare söker sig till andra delar av Storbritannien för sina studier. Internationella studenter, som betalar väsentligt högre terminsavgifter, har dessutom minskat i antal de senaste åren. Även Storbritanniens relation till EU spelar in. – I slutändan speglar tillgången till offentliga medel hur stark den brittiska ekonomin är. Och vi vet alla att det inte var smart ekonomiskt att lämna EU. Den brittiska ekonomin ser inte ljus ut de närmaste sex, sju åren, och till viss del beror det på Brexit, säger Peter Finn och fortsätter:

– Det finns inte mycket till hopp just nu. Varje universitet kan hitta sina egna sätt att effektivisera och komma runt problemet. Men det som behövs är en makrolösning. Det behövs ytterligare medel. ○

Thomas Wederus

Peter Finn

FOTO: THOMAS WEDERUS

Max IV saknar finansiering

• Flera universitet har bidragit ekonomiskt till driften av forskningsanläggningen Max IV i Lund, som kostar 470 miljoner kronor per år. Men finansieringen var tidsbegränsad och nu saknas en långsiktig lösning. Främst Lunds universitet men också Karlstads universitet samt Linnéuniversitetet har bidragit mellan 2019 och 2023. Därefter gick man med på förlängt stöd över 2024. Nu förväntas finansieringen lösas på kort sikt via Lunds universitet under 2025. Max IV har också tagit fram ett underlag till Vetenskapsrådet för en tioårig driftsplan.

MarieLouise Samuelsson

Kritik mot uppdrag om medborgarskapsprov

• Stockholms och Göteborgs universitet ska hjälpa UHR att utforma ett medborgarskapsprov, enligt Tidöpartiernas överenskommelse. I ett svar på uppdraget skriver Stockholms universitet till regeringen att det strider mot den praxis där armlängds avstånd gäller mellan staten och lärosätena.

– Det känns verkligen helt felaktigt och är ett uppdrag som mycket väl någon annan borde ta hand om, säger Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson till Universitetsläraren.

Även Malin Broberg, rektor vid Göteborgs universitet, riktar kritik mot uppdraget och påpekar också att tidsramen för att hinna utföra det är för snäv.

– Jag kan se att det här tydligt sätter fokus på bekymret med vår organisationsform och att vi blir mottagare av politiska uppdrag, säger hon.

Linus Hellerstedt

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

EU förbereder en europeisk examen

En gemensam, europeisk universitetsexamen närmar sig. EU:s utbildningsministrar har nu lagt fram ett förslag på hur arbetet ska föras framåt. År 2029 kan examen bli verklighet.

Att göra den europeiska högre utbildningen mer samordnad är ett projekt som pågått en längre tid, men en gemensam examen saknas. Det här är första gången det kommer konkreta förslag. – Frågan om en europeisk examen är högt upp på agendan inom den europeiska universitetsvärlden. Detta har diskuterats en del de senaste två åren. Kommissionen har ju även prioriterat europeisk examen och bland annat inkluderat det i den europeiska universitetsstrategin, förklarar Magnus Hallbåter, utredare på avdelningen för verksamhetsstöd på Universitets­ och högskolerådet, UHR.

arbetet och ser till att högskolevärlden blir rejält involverad, så att examen verkligen kommer att fungera när den väl blir verklighet. 2029 kan ministerrådet komma att ta ett beslut.

– Det som framgår av det nya förslaget är att det ska bli färre administrativa hinder, vilket skulle vara väldigt positivt. Samtidigt tror jag att detta är svårt, eftersom varje land har sina regler och sitt språk. Vid gemensamma program måste man komma överens med sina samarbetspartner, om till exempel hur examensbeviset ska se ut, vilket språk utbildningen ska föras på eller om det ska gå att ha distansundervisning, konstaterar Susanna Björklund, avdelningschef för examen vid Lunds universitet.

”Det kanske inte blir så stora skillnader just för oss, men däremot i många andra

länder inom EU.”

NU HAR ALLTSÅ utbildningsministrarna inom EU tagit fram de första riktlinjerna. Meningen är att de enskilda ländernas utbildningsdepartement, EU­kommissionen, lärosäten och näringsliv ska arbeta på detta tillsammans. Ministerrådet vill att kommissionen leder

Vad kan detta förslag innebära för den svenska universitetsvärlden?

– Det finns redan möjlighet att samarbeta och utfärda gemensamma examina över gränserna i Sverige. Vi har samarbeten med utländska lärosäten för gemensamma utbildningar, så kal llade gemensamma program. Det kanske inte blir så stora skillnader just för oss, men däremot i många andra länder inom EU, säger Susanna Björklund.

Högskoleförordningen kommer att behöva ses över, enligt Magnus Hallbåter. – I dag finns enbart generella­, konstnärliga­ samt yrkesexamina. Om vi ska ha en EU­ examen måste den läggas till i förordningen, konstaterar han. ○

Kristina Wallin

… procent av de forskare och universitetslärare som svarade på en enkät som SULF skickade ut 2024 anger att de utsatts för hot, hat eller otillbörlig påverkan. Över hälften svarar att de inte anmält. Enkäten skickades ut till alla medlemmar och besvarades av 2 788 personer.

Hans Adolfsson Malin Broberg

Ofrivillig fri placering

Flexibla kontorslösningar blir vanligare vid universitet och högskolor. I både Trollhättan och Västerås bygger man om just nu. Men att inte ha en fast kontorsplats passar egentligen inte universitetslärare och forskare särskilt bra.

text: Linus Hellerstedt

Foto: Lasse Edwartz & Mats Erlandsson

Vid Högskolan Väst ska två tredjedelar av personalen arbeta i flexibla kontor från och med höstterminen. Christina Karlsson och Tobias Arvemo funderar på hur det ska gå att inte ha en fast plats.

FOTO: LASSE EDWARTZ

Reportaget

En koncentrerad promenad från Trollhättans centralstation ligger Högskolan Väst. Budskapet ”Tillsammans förändrar vi”, möter besökare innanför huvudentrén. Så här några få dagar in på den första veckan av höstterminen är det kanske mer passande än någonsin. Förändringen är påtaglig inte bara för nya studenter utan också – eller kanske främst – för anställda. Om några veckor ska ytterligare en del av lokalerna stå färdig, ombyggd till flexibla kontorsplatser. Institutionerna för hälso ­ respektive ingenjörsvetenskap, tillsammans med förvaltning och bibliotek, ska flytta in. Förändringen är en del i en längre följetong, beskriver Tobias Arvemo, ordförande för SULF och Saco ­S vid Högskolan Väst.

Som verksam på institutionen för ekonomi och it, var planen att han och hans kollegor också skulle flytta in i flexibla kontor så småningom. Men den delen av ombyggnationen är lagd på is och Tobias Arvemo sitter kvar i eget rum.

– Så jag är inte drabbad, säger han.

Halvt på skämt, halvt på allvar.

Högskolan Väst har ekonomiska bekymmer. Så sent som i våras sades 29 anställda upp eftersom runt 40 miljoner kronor behövde sparas, vilket Universitetsläraren har skrivit om tidigare.

– Som det är nu är det väl snarare läge att lägga varenda krona vi får över på undervisning och forskning snarare än på att renovera lokaler, säger Tobias Arvemo.

EN SOM DÄREMOT är ”drabbad”, det vill säga ska flytta in i flexkontor, är Christina Karlsson, adjunkt i omvårdnad och vice ordförande i lokala SULF och Saco ­S. De här första veckorna på terminen blir extra kaotiska just eftersom hälften av de nya lokalerna inte är färdiga, säger hon. De tillfälliga utrymmen som hon och hennes kolle ­

”Som det är nu är det väl snarare läge att lägga varenda krona vi får över på undervisning och forskning snarare än på att renovera lokaler.”

gor suttit i fram tills nyligen har tömts på möbler, eftersom de ska flyttas över till de nyrenoverade kontorsytorna. Nu samsas man om de flexkontor som är färdigställda sedan tidigare med de medarbetare som egentligen ska sitta där.

– Vi får bara gilla läget utifrån hur situationen är. Under den här mellanperioden har det varit ganska stora problem, med en känsla av hemlöshet, säger hon.

Det som facket har fått till sig genom processen är att det finns en oro bland de anställda när det gäller flexkontoren. Att inte ha en egen plats kommer förmodligen fungera bra för många. För andra, framför allt forskare och universitetslärare, kommer det inte passa lika bra.

Christina Karlsson är ändå försiktigt positiv och poängterar att det är välkommet med nyrenoverat. Förhoppningsvis blir man inte alltför trångbodda, tror hon. – Orosmomentet blir snarare behovet av att kunna koncentrera sig. Jag själv klarar inte det i en stor sal med en massa andra. Och jag vill till exempel inte examinera inför alla andra. För studenternas skull är det inte schysst att andra ska se och höra vad jag säger. Visserligen har man hörlurar på sig men ändå.

De båda fackligt förtroendevalda leder vägen genom korridoren i de nya flexlokalerna. Christina Karlsson lutar sig mot en radda personliga skåp, som också verkar kunna fungera som arbetsbord. Susanna Höglund Arveklev och Frida Sjöberg, samtalar vid ena kortsidan. De flesta skåp är tomma för tillfället. Men snart ska medarbetarna få sitt eget numrerade skåp att förvara arbetsmaterial och personliga saker i.

Aktivitetsbaserat, flex eller clean desk – vad är skillnaden?

Med flexkontor, eller flexibelt kontor, avses att fasta kontorsplatser inte finns. De som jobbar i flexkontor väljer ny plats varje dag. Ett aktivitetsbaserat kontor är indelat i zoner. Varje zon är avsedd för olika typer av arbetsuppgifter, till exempel för samtal och möten eller för tystnad och koncentration.

Konceptet clean desk , eller clean desk policy, går ut på att den delade arbetsytan ska vara fri från arbetsmaterial och personliga saker efter att den stått tom en viss tid. Till exempel efter arbetsdagens slut.

BÅDE CHRISTINA KARLSSON och Tobias Arvemo betonar att det inte pågår någon strid med arbetsgivaren. Bland personalen har man lärt sig att acceptera läget. På sikt kan däremot ingen av dem än så länge riktigt se hur flexibla kontor ska förenas med arbetsgivarens vilja om att man ska vara på jobbet mer. Det kommer snarare bli en ökad grad av distansarbete, säger Tobias Arvemo.

– Som på många andra ställen post pandemi har hemarbetet ökat. Folk har upptäckt det, själv tjänar jag två timmar och tjugo minuter i restid om jag jobbar hemifrån. Nu har man börjat prata om att man vill ha tillbaka folk till jobbet igen. Att då göra en sådan här ombyggnation känns inte som det smartaste.

Enligt Rickard Norén, biträdande högskoledirektör

vid Högskolan Väst, har man en tanke om ett mer levande campus i framtiden. Med mer undervisning samt fler anställda och studenter på plats.

– Vi jobbar ganska mycket för att våra miljöer ska vara sköna att hänga i och för att de ska ge energi och ett mervärde helt enkelt. Jag tror vi har uppnått det hittills. Det är roligare att komma in, det är lite mer liv och det är lite ljusare, säger han.

Rickard Norén

I nuläget är det däremot inte aktuellt med hårdare regler kring distansarbete, betonar Rickard Norén.

Han beskriver inte den andra etappen av ombyggnationen som lagd på is. Enligt den plan som ligger ska man gå vidare efter att det första steget utvärderats.

– På något sätt och i någon form tror jag att den andra etappen kommer att bli av. Men det går inte att säga exakt när eller hur, säger han.

Rickard Norén påpekar att Högskolan Väst redan har sparat pengar på den förändring som gjorts hittills. Man

Susanna Höglund Arveklev och

Frida Sjöberg vid

Högskolan Väst har ståmöte vid de personliga skåpen.

har kunnat säga upp vissa hyreskontrakt och därför fått en lägre hyra.

– Jag tror att det handlar om ungefär två miljoner per år, säger han.

VID MÄLARDALENS UNIVERSITETS campus i Västerås byggs det också om för fullt. I en intilliggande byggnad som tidigare hyrdes av annan verksamhet, det så kallade S­huset, ska det bli flexibla arbetsplatser för verksamhetsstödet nästa år. Eventuellt kommer också delar av lärarutbildningen att sitta här. Förändringen kommer defi nitivt att leda till ökat distansarbete, säger Michaël Le Duc, lektor i företagsekonomi och skyddsombud vid Mälardalens universitet. Tidigare var han också ordförande i lokala SULF­föreningen.

Universitetsläraren har skickat ut frågor om flex­ och aktivitetsbaserade kontor till samtliga universitet och högskolor (se ruta på sidan 21). Bland de 26 lärosäten som svarat anger 12 att man har sådana kontorslösningar i någon del av lokalerna. Några lärosäten svarar att flexkontor kommer att införas i framtiden, bland annat Karolinska

Eduardo Medina, huvudskyddsombud vid Mälardalens universitet, går i pension i vår. Då är en lång kamp mot flexkontor över, säger han.

institutet och Malmö universitet. Det sistnämnda anger att verksamhetsstödet har aktivitetsbaserade arbetsplatser och att man kommer att införa motsvarande för forskande och undervisande personal i framtiden. Något som Malmö universitet redan har prövat i det så kallade Niagarahuset, som stod klart 2015. Några år senare byggde man om igen eftersom arbetsmiljön ansågs för dålig.

De aktivitetsbaserade lokalerna vid Mälardalens universitet i Eskilstuna stod färdiga precis när pandemin utvecklade sig på allvar. När coronarestriktionerna väl lättade och det var dags att flytta in, hade man vant sig vid distansarbete. Många såg ingen anledning att börja jobba i det flexibla, utan en ordentlig plats och med en variant av en så kallad clean desk policy (se faktaruta på sidan 16).

– Det är min tolkning. Människor accepterade läget och började arbeta mer på distans. Samma tankar har man här i Västerås, har jag fått till mig. Man vet inte var man ska ha sina böcker, papper, prydnadssaker eller fotografier på barnen, säger Michaël Le Duc. I sitt överbelamrade kontor sorterar Eduardo Medina, universitetslektor i sociologi och huvudskyddsombud vid Mälardalens universitet, ned böcker i kartonger. Han går i pension i februari och det är dags att börja packa. Efter snart 15 år som huvudskyddsombud har han varit med under hela processen med flexkontor. Det har varit en enda lång kamp, beskriver han.

EDUARDO MEDINA SER på det som något av en klassfråga. Medarbetarna jobbar hemifrån på olika villkor, säger han.

– Det blir ju det. Den som har råd kan ha ett eget arbetsrum hemma. Vi äldre som inte har barn hemma och som bor rimligare kan ha ett arbetsrum hemma. Det är svårare för den som sitter vid köksbordet och jobbar. Man måste göra i ordning först för att kunna lägga datorn på bordet, säger han.

Med erfarenhet av hur det blev i Eskilstuna beskriver även Eduardo Medina det som givet att distansarbetet kommer öka efter hösten 2026, när flexkontoren ska stå klara. Utifrån de reaktioner han har fått till sig genom åren är det få som egentligen vill ha det flexibla, uppfattar han.

– De som inte gillar att jobba så, går så klart mindre till jobbet eftersom det går att göra så. Utanför en av glasdörrarna till hus S i Västerås stannar Carl­Mikael Teglund, doktorand i historiedidaktik och doktorandrepresentant i den lokala SULF­ styrelsen, upp. Här äger obehöriga ej tillträde, står det tydligt på en upptejpad skylt. Det är sen eftermiddag och byggnadsarbetarna har gått för dagen.

Carl-Mikael Teglund

Doktoranderna vid Mälardalens universitet har försökt lyfta fram en önskan till arbetsgivaren om att få tillgång till

”Man vet inte var man ska ha sina böcker, papper, prydnadssaker eller fotografier på barnen.”

ett eget rum där doktorander kan sitta gemensamt, säger Carl­Mikael Teglund.

– Vi tycker faktiskt inte att det är för mycket begärt, men ingen i beslutsfattande position hörsammar vårt önskemål.

DET ÄR MITT i första veckan efter semestern på campus i Västerås. Studenterna börjar först nästa vecka och det är betydligt mer folktomt än normalt, säger Lisa Salmonsson, universitetslektor i sociologi och ordförande i SULF vid Mälardalens universitet. Som hon förstått det handlar ombyggnationen om att yteffektivisera. Till viss del åtminstone.

– Det här är en arbetsplats dit många reser. Och läraravtalet gör att man har ganska stor flexibilitet kring var man jobbar, om det inte är så att man undervisar. Dessutom undervisar vi på två olika ställen. Undervisar man i Eskilstuna men har sitt kontor i Västerås, är man kanske inte här alls den veckan.

Mälardalens universitet i Västerås bygger om i etapper. Tanken är att alla anställda ska arbeta i flexkontor så småningom. Det kommer leda till mer distans arbete, tror Michaël Le Duc, skydds ombud.

Lisa Salmonsson beskriver – utifrån utvärderingar som gjorts bland personalen i Eskilstuna – hur olika yrkesgrupper tycker olika om hur det har blivit med flexkontoren. Administrativ personal och till viss del chefer tenderar att vara mer nöjda än de som jobbar med undervisning och forskning.

– Man vill att det ska bli mer behovsanpassat. Undervisande personal har ett större behov av fokusrum. Att kunna rätta och ha papper i högar, säger Lisa Salmonsson. Personligen är hon positiv till flexkontor.

– Men som facklig företrädare för lektorer och forskare är

Eduardo Medina

Lisa Salmonsson

”... eftersom vi vet att det finns rum som inte används är det rimligt att man tillsammans arbetar i de lokaler som finns.”

det ju uppenbart att de behöver kunna stänga om sig. Och att man inte vill behöva ta bort allting varenda dag för att sedan ta fram det igen dagen därpå, säger Lisa Salmonsson. Redan nu jobbar många på distans ett par dagar i veckan, beskriver hon. Eventuellt kommer distansarbetet öka i takt med att flexkontoren breder ut sig. Men det behöver inte nödvändigtvis bli lika stor förändring i Västerås som i Eskilstuna, tror Lisa Salmonsson.

– Från början skulle Eskilstuna ha öppnat precis när covid slog till. Ingen hade egentligen intagit det som arbetsplats utan det gjordes först efter pandemin. Då hade man lärt sig sitta hemma och det blev extra olyckligt.

Hade de aktivitetsbaserade lokalerna tagits i bruk snabbare hade det gått att anpassa mer vartefter. Nu var steget inte lika långt till att jobba hemifrån när det inte kändes perfekt, säger Lisa Salmonsson.

– Nu har vi bättre förutsättningar att försöka göra det här på ett mer behovsanpassat sätt.

I PRINCIP SKA alla anställda arbeta i flexibla kontor så småningom, enligt Peter Liljenstolpe, campuschef vid Mälardalens universitet.

– Vi har en campusplan antagen av styrelsen där man har uttalat att tanken är att merparten av arbetsplatserna ska vara flexibla och det tidsfönstret sträcker sig till 2030. Så min kvalificerade gissning är att 2030 kommer i princip alla, eller merparten av, arbetsplatserna vara flexibla, säger han.

Lokalerna ska ses som en gemensam resurs som ska användas på ett hållbart och ekonomiskt sätt, beskriver han.

Peter Liljenstolpe

– Som nytt universitet har vi varit inne i en ganska expansiv fas med mycket nyanställningar. Om en avdelning eller institution får tre nya forskare är det inte rimligt att man utökar med tre nya tjänsterum om man betänker hur låg nyttjandegrad de redan befintliga arbetsrummen har.

Exakt hur mycket pengar man sparar kan Peter Liljenstolpe inte bedöma.

– Nej, det är omöjligt. Det man kan säga är att vi inte vill dra på oss större kostnader för lokaler. Och eftersom vi vet att det finns rum som inte används är det rimligt att man tillsammans arbetar i de lokaler som finns, säger han. Just nu ser man över hur Eskilstunas ordningsregler kan

anpassas till lokalerna i Västerås. Grundtanken är att personliga arbetsplatser inte ska finnas och att en tom arbetsplats ska kunna användas av vem som helst. Däremot finns det inget hinder för att sitta vid samma skrivbord varje dag. Men en variant av policyn clean desk gäller (se faktaruta på sidan 16). Det går alltså inte att förvara böcker eller annat material där en längre tidsperiod.

– Grundregeln är att man inte gör det över natt, däremot om man använder samma plats en hel arbetsdag kan man naturligtvis lämna sina grejer över hela den dagen, säger Peter Liljenstolpe.

Den som behöver en fast plats av medicinska skäl ska däremot kunna få det, påpekar han.

TOBIAS ARVEMO OCH Christina Karlsson sjunker ned i varsin blågrå samtalsfåtölj med ljuddämpande väggar. En genomarbetad regelbok är a och o för att det ska fungera med flexkontor, tror de också.

– Vilka regler man sätter för de här miljöerna kommer bli väldigt viktigt för hur det kommer funka. Sedan måste arbetsgivaren vara lyhörd. Fångar vi upp problem får vi göra om reglerna, säger Tobias Arvemo.

Det sämsta med flexkontoren kommer förmodligen bli tillgången på lokaler, tror han.

– Just för fokusarbetet kan det bli en utmaning. Gör man det jobb som kanske inte kräver det där stora fokuset tror jag alltid att man kommer att kunna hitta en plats att vara på. För stunden tycker Christina Karlsson att ovissheten är det jobbigaste. Det är svårt att planera jobbet när man flyter omkring och inte vet var det går att sitta för dagen. I andra vågskålen ligger samtidigt det bästa med de nya lokalerna. Och väger ganska tungt.

– Nytt och fräscht är skönt! Absolut, säger hon. ○

Flexkontor på lärosätena

– så ser det ut

Universitetsläraren frågade 35 högskolor och universitet om de har aktivitetsbaserade kontor, och i så fall i vilken omfattning. Av de 26 lärosäten som svarade anger 12 att aktivitetsbaserade lokaler eller flexkontor finns i olika utsträckning. Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet anger att 1 till 2 procent av personalen arbetar i sådana lokaler. För Uppsalas del är det enbart administrativ personal. Chalmers svarar att det gäller 40 procent av verksamhetsstödet. Vid Mälardalens universitet arbetar 45 procent av all personal i den typen av kontor. Tanken är att samtliga ska göra det omkring 2030. Vid Högskolan Väst är andelen 66 procent av samtlig personal. Några lärosäten, däribland Malmö universitet och Karolinska institutet, anger att flexlokaler utreds för framtiden.

Nya, fräscha lokaler är bra. Men det kan bli problem att hitta en plats att jobba mer ostört på, befarar Tobias Arvemo och Christina Karlsson.

På jobbet Språk

Ljudböcker gynnar studenternas språk

På senare tid har det talats om en ”läskris” bland unga, inte minst från politiskt håll. Två lärosäten som vill öka läsintresset bland studenter är Södertörns högskola som gjort en satsning på ljudböcker och Malmö universitet som arrangerar bokcirklar.

Alla studenter som började på lärarprogrammet med inriktning F–3 (förskoleklass och årskurs 1–3) vid Södertörns högskola hösten 2021 fick ett abonnemang på en ljudbokstjänst som skulle gälla under hela utbildningen. Motprestationen var att lyssna på minst en bok i månaden och rapportera in lyssningen.

– På många högskolor säger lärare att studenterna har otillräckligt språk, att de inte kan skriva och inte förstår vad de läser, säger Boel De Geer, lektor i svenska vid Södertörns högskola. En uppmaning från lärarhåll kan vara att läsa skönlitteratur för att utveckla sitt eget språk. Men, påpekar Boel De Geer, många studenter har fullt upp med kurslitteraturen och tycker sig inte ha tid att läsa något annat. Därför blev det en satsning på just ljudböcker.

studieort. Då skulle de ju faktiskt kunna lyssna på ljudböcker, tänkte vi.

Högskolans rektor beslutade att göra ett försök med en begränsad grupp studenter. F–3­programmet valdes ut, delvis för att det har en hög avhoppsfrekvens.

text: Anders Jinneklint

– Vi tror att studenterna ofta får det svårt på grund av språket, för att de har svårt att läsa och förstå vad de läser, och svårt att uttrycka sig väl. I första hand är det väl ordförrådet som är för begränsat, säger Boel De Geer.

illustration: Nils-Petter Ekwall

Studenterna har fått välja vilka böcker de vill i ljudboksleverantörens utbud på svenska – skönlitteratur, facklitteratur eller barnlitteratur, det sistnämnda är också viktigt för de blivande F–3­lärarna.

Boel De Geer har hållit seminarier en gång i månaden där halva tiden ägnats åt diskussion om böckerna.

visa för kamraterna vad de betyder, hur de används i boken och hur man skulle kunna använda dem i andra kontexter.

ANDRA HALVAN AV seminariet undervisade Boel De Geer i ordkunskap.

– Det kunde vara allt möjligt, till exempel latinska morfem, bildspråk eller utländska ord och uttryck som vi använder i svenska, som per capita, vice versa och force majeure

Under de fyra år som projektet pågått har Boel De Geer gjort intervjuer med ett tiotal av de 50 studenterna. Hon berättar att de har tyckt om projektet, lärt sig mycket och fått en större språklig medvetenhet.

– I vår region, Stockholm, har de flesta studenter en ganska lång restid till högskolan jämfört med en annan

– De tipsade varandra om bra böcker att lyssna på och berättade om sina intryck från boken. De hade också i uppgift att plocka ut fem ord eller uttryck som var nya för dem och

– De tycker också att de har fått strategier hur de ska göra när de stöter på språkliga utmaningar. De vet att de kan göra morfem analys, eller lista ut betydelsen av ord. Poängen med en sådan strategi är att de ska kunna föra det vidare när de så småningom undervisar.

En vinst med just ljudböcker, säger Boel De

Boel De Geer

Geer, är att studenterna blivit bättre på uttal. Samtidigt går de miste om stavningen, jämfört med traditionell läsning.

– Det finns forskning som visar att ljudbokslyssnande utvecklar ordförrådet, precis som när föräldrar läser för sina barn. Man har också sett att det inte spelar någon roll för språkförståelsen om man möter en text i skrift eller om man hör den.

Studenterna som deltagit i försöket tog examen i våras. Boel De Geer tror att ljudboksprojektet påverkat studieresultaten i positiv riktning.

– När man går in i Ladok och tittar på de här studenternas prestationer i deras självständiga arbeten så märks det en kvalitetsskillnad. De har också fått betydligt färre kompletteringar gällande språket i arbetena. Det här behöver ju inte bero på ljudboksprojektet, men man vill ju gärna hoppas att det är så, säger Boel De Geer.

Hon berättar att ljudboksabonnemangen kostat cirka 20 000 kronor per läsår för hela

studentgruppen. Med lärartiden inräknad uppskattar hon att den totala läsårskostnaden blir runt 80 000 kronor för en grupp på 40 till 60 studenter. Hon har lagt ungefär 40 timmar per termin på projektet, men säger att det inte känts betungande, utan mest varit lustfyllt. Responsen från studenterna är också värdefull.

– Studenter som verkligen tidigare hatade

Boel De Geers tips kring ljudböcker

○ Inkludera någon form av organiserad uppföljning av att studenterna verkligen lyssnar, och lyssnar aktivt.

○ Skapa lärarledd möjlighet att bygga medvetenhet om ord och språk.

○ Börja i liten skala, särskilt om det ska ingå seminarier som ju kräver personal.

att läsa böcker, de gillar det nu, säger Boel De Geer.

ETT ANNAT SÄTT att få studenter intresserade av läsning är bokcirklar. Malmö universitet drar under höstterminen igång sin tionde bokcirkel. Syftet är att stärka läsförmågan, skapa social gemenskap och få in kultur och skönlitteratur i studenternas vardag, säger Karolina Rosenqvist, som är projektledare för satsningen som kallas Mau reads

Lärosätet arrangerar två bokcirklar per termin, en på svenska och en på engelska, som leds av medarbetare vid universitetsbiblioteket. Första träffen är en kick­ off där gruppen möts, boken delas ut och bibliotekarien förklarar upplägget. Efter ytterligare två diskussionsträffar, då halva respektive hela boken ska ha lästs, avslutas bokcirkeln med ett författarsamtal med den som skrivit boken som gruppen just läst. Samtalet är öppet för allmänheten, men studenterna får även

Undervisning

en enskild frågestund med författaren.

Författarsamtalet leds av någon vid universitetet, oftast en forskare, som kopplar ihop det med aktuell forskning.

Bland författarna som deltagit fi nns namn som Susanna Alakoski, Liv Strömquist, Nicolas Lunabba och Patrik Lundberg.

– Böckerna berör ofta de professionsutbildningar vi har, som polis, socionom, kriminolog, förskollärare, lärare och sjuksköterska. Det gör också att när man diskuterar perspektiv i boken så blir det ofta också någon form av professionsreflektion, säger Karolina Rosenqvist.

TOTALT FINNS 50 platser till varje bokcirkel och det är först till kvarn som gäller. Därefter delas studenterna in i mindre grupper med en blandning från olika utbildningar.

– Om studenterna kommer att jobba som det de utbildar sig till, då kommer de ju faktiskt att jobba ihop i framtiden. Men de har ganska olika roller. Det har gjort att det har blivit väldigt spännande diskussioner. Vad innebär det att en polis till exempel måste ha ett annorlunda förhållningssätt än en socionom?

I universitetets utvärderingar uttrycker studenter att bokcirklarna bidrar till lusten att läsa mer skönlitteratur på egen hand. Många har också uppskattat att träffa och lära känna andra studenter, över utbildningsgränser. Bokcirklarna ger inga akademiska poäng utan sker på studenternas fritid.

– En viktig del är att studenternas tid vid vårt lärosäte blir mer än bara utbildning, säger Karolina Rosenqvist. ○

Tre tips för en lyckad bokcirkel

○ Håll träffarna fysiskt.

○ Blanda grupperna så att deltagarna studerar olika ämnen och inte hänger med sitt vanliga gäng.

○ Om det ingår ett författarsamtal kan det vara fint att en del är slutet för bokcirkeln medan andra delar är öppna för allmänheten. Då kan man också ta med sig andra som inte deltagit i bokcirkeln. Källa: Karolina Rosenqvist

Lekfullt quiz kan skaka liv i faktaspäckad föreläsning

Stoffträngsel. Faktaspäckade föreläsningar. Korvstoppning. Vanligt pedagogiskt dilemma har många namn. En patentlösning på problemet finns knappast, men några knep kan man alltid testa.

Ina Lindblom hade undervisat på A­kursen i historia i några år när hon i höstas gick en universitetspedagogisk kurs vid Umeå universitet. En av uppgifterna var att beskriva ett pedagogiskt dilemma. Alla deltagares bidrag, med kommentarer, fi nns nu samlade i boken Didaktisk dialog.

Ina Lindblom skrev om känslan att förmedla stora mängder fakta under långa föreläsningar, där vissa studenter antecknar flitigt, andra inte alls, och det är svårt att veta vilket fäste kunskaperna får i gruppen.

ningar. Inte minst när studenterna är nybörjare.

– Det positiva är att de kan ställa frågor. Om man sett att något brukar missförstås på tentan kan man också repetera de bitarna mer. Så det är lite mer flexibelt. Men det är ju inte alltid studenterna interagerar så mycket.

”Man kanske vill ändra en kurs, men hinner inte.”

– Det är något som gnager när man har långa föreläsningar där man delger mycket information. Det blir inte så varierat och inte så studentaktivt, säger hon.

Fast det traditionella upplägget kan ha sina fördelar, tycker hon, jämfört med till exempel inspelade föreläs­

INA LINDBLOMS UPPLEVELSE är att stoff trängsel diskuteras rätt ofta bland universitetslärare. I boken resonerar hon kring olika sätt att aktivera studenterna när mycket fakta ska förmedlas på kort tid. Flipped classroom , inspelade föreläsningar med efterföljande diskussion, tror hon fungerar bäst för mer erfarna studenter. Ett tidslinjespel, där smågrupper får placera in historiska händelser på en tidsaxel, tror hon skulle kunna skapa mer interaktion i gruppen.

Idéerna har hon inte testat än, då hon nu har en annan tjänst på universitetet.

– Och jag har stor respekt för att många lärare har tung arbetsbörda. Man kanske vill ändra en kurs, men hinner inte.

Att läsa didaktiska tidskrifter och ”blicka utåt” tror hon kan vara bra för att få inspiration och nya idéer. De universitetspedagogiska kurser hon gått tycker hon också har gett

Karolina Rosenqvist

Ina Lindblom

mycket. Hur och när teorierna kan omsättas i praktiken är en annan fråga.

– Man får försöka hitta sätt att göra undervisningen mer intressant utan att det kräver alltför mycket arbetstid, säger Ina Lindblom.

PER-HÅKAN LUNDOW, DOCENT i matematik, har i många år undervisat både nybörjare och mer erfarna studenter vid Umeå universitet. Katederundervisning i sig har han inget emot.

– Det är ett ganska naturligt sätt att presentera material. Men hur bra det går beror i grund och botten på vilka förkunskaper studenterna har.

Ibland kan han få känslan att ”tala för väggarna”, särskilt om ingen i gruppen säger något. På senare år tycker han att allt färre ställer frågor under föreläsningarna.

– Om det är tillfälligt eller en kulturell förändring är svårt att säga.

Per­Håkan Lundow gick samma kurs som Ina Lindblom och har i boken skrivit en kommentar till hennes text. Hans förslag för att komma undan korvstoppningskänslan är att göra ett low stake quiz, en form av testbaserat lärande. Quizzet är inte betygsgrundande, man ”får” svara fel, frågorna ska främst trigga studenterna att söka fram information ur minnet. Han har själv testat detta i enklare form i sin undervisning och tycker att det fungerar. Men oftast använder han matematiska laborationer av olika slag för att aktivera studenterna.

– En laboration som upplevs relevant och som ger lite motstånd, det tror jag kan vara lärorikt. Det får inte vara trivialt, utan det ska ge någon slags insikt. ○

Bertil Janson

Olika vägar till variation

○ Low stake quiz med frågor som aktiverar minnet.

○ Laborationer och övningar med lite motstånd.

○ Sök inspiration i didaktiska tidskrifter.

○ Gå en universitetspedagogisk kurs.

Källor: Ina Lindblom & Per-Håkan Lundow

Pedagogik

Få in AI-kunskap i undervisningen

Gräv där du står och börja med en enkel uppgift till studenterna. Jobba sedan vidare med kritisk reflektion kring AI-skapat innehåll för att öka studenternas AI-litteracitet.

AI-litteracitet handlar om förmågan att förstå, använda och kritiskt bedöma AI i olika sammanhang. Detta är en förmåga som studenterna i högre grad kan förväntas ha med sig in i högskolan om några år, men nu finns ett kunskapsgap som behöver fyllas. Det gäller också för lärarna själva, menar Jörgen Bengtsson. Han är lektor i farmakokinetik på farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, men fick för några år sedan upp ögonen för potentialen för AI i högskolan och jobbar nu till största delen med detta på enheten för universitetspedagogik.

– Man vill att studenten ska göra grovjobbet själv och använda AI som ett lager ovanpå, som ett bollplank som utvecklar det som studenten själv har tagit fram från grunden. Det gynnar inte inlärning att mata in ett problem eller en uppgift och be om en färdig text eller en färdig lösning.

STEG ETT FÖR att öka sin AI-litteracitet är att börja använda AI. Jörgen Bengtsson har använt det för att automatisera repetitivt arbete, ta fram bedömningsunderlag och förtydliga sina instruktioner till studenterna.

För att öka sina studenters AI-litteracitet har Jörgen Bengtsson till exempel bett dem att skapa en AI-genererad bild till ett koncept i

sin inlämningsuppgift. Med hjälp av AI samlade han sedan alla 70 bilder till ett kollage i Powerpoint som han visade studenterna.

– De blev jätteglada: ”Titta där är min bild! Och kolla på den där, vad häftigt!” Det väcker också tankar. ”Jaha, kan man göra på det här sättet?” eller ”Jag kunde prompta en bild, jag fick lite idéer, jag kan använda det här på nästa kurs i utbildningen också”.

JÖRGEN BENGTSSON understryker att det är sekundärt hur en student lär sig, det viktiga är att lära sig. – Man kan ju skapa musik med AI nu, så studenterna kanske kan skapa en låt om en kemisk process, eller en text.

Ett sätt att belysa AI:s begränsningar och träna den kritiska granskningen av AI-genererade resultat är att tillsammans jämföra AI-svar med kurslitteraturens innehåll. ○ Kajsa Skarsgård

Enkla AI-uppgifter för studenter

○ Skapa en illustration.

○ Skapa instuderingsfrågor.

○ Jämför kurslitteratur med AI-text.

Jörgen

Bengtsson

Per-Håkan Lundow

Hon studerar allt som är dåligt med internet

Hon inledde nyligen ett samarbete med FBI som använder hennes modeller i arbetet att förhindra våldsoch terrordåd. Datavetaren Lisa Kaati bygger program som identifierar toxiskt språk på nätet. Men ibland har hon personligen hamnat mitt i hatstormen.

Lisa Kaati tar emot i foajén i det stora avlånga huset i Kista norr om Stockholm, där data­ och systemvetenskap vid Stockholms universitet har sina lokaler. Här undervisar och forskar hon i cybersäkerhet. En del av det handlar om så kallat toxiskt språk på internet. En term som används för att beskriva kommunikation som förgiftar samtalsklimatet i sociala medier. Det kan vara hets mot folkgrupp och förtal men också andra former av kränkningar, som nedsättande tilltal, integritetskränkningar eller respektlöshet, förklarar Lisa Kaati.

tyda på en ökad risk att en person faktiskt kommer att begå en våldshandling, säger Lisa Kaati och tillägger att det är många som har fult språk på nätet men långt ifrån alla som är beredda att begå våldsbrott.

TEXT: Anders Jinneklint

– Det är sådant som gör att folk inte vill vara en del av diskussionerna. I politiska diskussioner, till exempel, kan det vara ett ganska hårt samtalsklimat, men det vi analyserar är när man gör personangrepp eller pratar om irrelevanta saker, exempelvis nedsättande kommentarer om intellektuell förmåga eller utseende, när det egentligen borde handla om vad personen gör i sitt yrkesutövande.

FOTO: Håkan Lindgren

LISA KAATIS FORSKARBANA tog sin början med doktorandstudier i teoretisk datavetenskap vid Uppsala universitet. Som nydisputerad sökte och fick hon en forskartjänst på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hon pekar ut genom fönstret där hennes tidigare arbetsplats skymtar bara ett par hundra meter bort.

– Jag tyckte det lät spännande. Jag har nog alltid varit lite intresserad av att jobba statligt och att få hjälpa till att skapa en säkrare och bättre värld. Det är någon slags drivkraft hos mig.

Kort efter att hon börjat på FOI inträffade terrorattacken på Utøya i Norge. Det talades mycket om hur man skulle kunna förhindra att något liknande händer igen.

I en annan del av sin forskning försöker hon identifiera risk­ eller varningssignaler hos personer som är benägna att begå våldshandlingar.

– Då analyserar vi inte toxiskt språk utan försöker identifiera konkreta hot eller att någon beskriver en planerad våldshandling. Vi analyserar också psykologiska faktorer hos individer. Ger den här personen uttryck för en upplevd orättvisa?

Flera varningssignaler kan tillsammans

– Då började jag forska om att försöka identifiera potentiella våldsverkare genom att samla olika spår som människor lämnar efter sig på nätet. Det var ganska nytt att man letade efter sådana saker på internet på den tiden. Det arbetet fortsatte hon med under sina 14 år på FOI. Som datavetare utvecklade hon verktyg för att stötta analytiker i deras arbete att sortera bland den enorma mängden information.

– Det går inte att sitta och läsa allt som skrivs

Mötet

Lisa Kaati

”Jag har blivit kallad för en Jihad Jane som försöker islamisera Försvarsmakten.”

på nätet manuellt, vi behöver gallra. Datorerna kan aldrig ersätta människor och deras analytiska förmåga, men vi kan hjälpa till att sortera fram det som människor behöver läsa och förstå.

Hon beskriver arbetet som ”extremt tvärvetenskapligt”. Bland annat samarbetar hon med psykologer, statsvetare och kriminologer. Hennes egen roll är att skapa tekniker som analyserar stora mängder data för att identifiera olika typer av signaler. Och hon säger att hon är ganska ensam om sin infallsvinkel på det arbetet.

– Det finns några forskare i olika länder som gör liknande saker, fast kanske på lite andra sätt. Men det är inte så många som kommer från mitt område, datavetenskapen. Det här är ju snarare ett problem som folk från samhällsvetenskapliga ämnen jobbar med. Så på det sättet har jag nog en lite annan approach. Jag har min utgångspunkt i tekniken. Jag behöver inte använda andras tekniker för att analysera, jag kan utveckla mina egna.

På FOI drev Lisa Kaati en forskningsgrupp som till stor del arbetade med olika regeringsuppdrag. Det gällde bland annat studier av våldsbejakande extremism och hat och hot på nätet. Det arbetet gjorde att Lisa Kaati själv blev föremål för just hat­ och hotfulla kom­

mentarer i olika forum på internet. Hon visar en bild med en handfull citat hon fått riktade mot sig.

”Den blonderade och pantade feministhäxan”, ”Hon är en judevurmande vänsterextremist” och ”Varför uttalar hon sig? Hon är ju svagbegåvad” lyder några av kommentarerna.

DET PERSONLIGT RIKTADE hatet beskriver hon som det svåraste med sitt jobb.

– Under vissa perioder av mitt liv så har jag faktiskt tyckt att det har varit väldigt jobbigt när folk kommenterar mig. Att jag är en ”forskare” inom citationstecken eller att jag är inkvoterad, eller kommentarer om min mans ursprung och religion. Jag har blivit kallad för en Jihad Jane som försöker islamisera Försvarsmakten.

Hon berättar att hon periodvis varit rädd för att svara i telefon, framför allt när hon jobbade på FOI.

– Nu ses jag nog mer som en forskarmupp bland alla andra. Mina åsikter är mina egna. Men när jag jobbade på FOI, fastän jag upplevde att jag hade samma roll som jag har nu, så var det ändå andra människor som såg mig som en representant för regeringen eller Försvarsmakten. Även om det inte är så bara för att man är en forskare på FOI.

rättelseanalys på nätet och analyserar stora mängder data.

Hon beskriver universitetsarbetet som friare, något hon först upplevde som jobbigt.

– På FOI upplevde jag att cheferna ville ha koll och se till att alla var på plats på kontoret. När jag kom till universitetet så var det en jätte stor omställning för mig att ingen egentligen brydde sig om när eller var jag gör mitt arbete, bara det blir gjort.

Som lärare möter hon även utmaningar i form av kulturkrockar. Hon berättar att hon haft studenter från andra länder som inte vet vem Hitler var.

– Hur ska jag förklara antisemitiska stereotyper för någon som inte har en aning om andra världskriget eller Hitler?

Första gången det hände blev hon förvånad och visste inte i vilken ände hon skulle börja förklara.

– Det började med att vi tittade på antisemitiska stereotyper. Så hade vi en massa bilder som studenterna skulle resonera om. Unga i Europa i dag har så bra koll på vad man får och inte får säga och hur man ska uttrycka sig. Studenter från andra delar av världen kunde säga ”det är en farbror på bilden”, fast det var en av de mest kända antisemitiska stereotyperna som man tycker att alla borde känna till.

Lisa Kaati har fortfarande svårt att förklara sådana här saker som vi i Sverige tar för självklara, men säger att det är nyttigt för henne.

Lisa Kaati … … är docent och universitetslektor i cybersäkerhet vid institutionen för dataoch systemvetenskap vid Stockholms universitet. Hon är inriktad på att analysera förekomsten och innehållet i våldsbejakande extremistiska budskap på internet, att utveckla teknik och metod för att göra hot- och riskbedömningar i digitala miljöer samt att upptäcka hat och hot. I hennes undervisning får studenterna bland annat analysera verklig data som ofta kan bestå av extremt hatiskt språk.

Trots att Lisa Kaati har agerat rådgivare åt politiker som behöver hantera näthat har hon inte känt sig säker på hur hon ska göra när det drabbat henne själv.

– Jag och mina kollegor har varit noga med att stötta varandra, så att ingen behöver sitta ensam och läsa allt som skrivs om en själv.

FÖR TRE ÅR sedan bytte Lisa Kaati FOI mot Stockholms universitet. En stor omställning var att gå från en ren forskningstjänst till att nu undervisa på 70 procent av tiden.

– Det är jätteroligt. Jag har dessutom haft lyxen att få skapa egna kurser som ligger nära min forskning om hur man bedriver under­

– Det gör att man förstår att världen ser så himla olika ut.

UNDER SOMMAREN VAR

Lisa Kaati på ett utbyte vid Boston University där hon inlett ett samarbete med en amerikansk forskare. I USA är hotbedömningar ett större område än i Sverige och det finns fler analytiker som arbetar med att försöka identifiera och bedöma individer som har en ökad risk för att begå våldsdåd.

– Målet med projektet som vi arbetade med är att försöka separera de som hotar från de som faktiskt utgör ett hot. Vi hämtade texter från olika internetforum med extremt hotfulla texter som analytiker i USA fick läsa och

DIGITALT FINGERAVTRYCK

Lisa Kaati studerar de spår som alla lämnar efter sig på nätet. Det som människor skriver kan liknas vid ett fingeravtryck med text.

Mötet

Lisa Kaati

”Egentligen skulle man kunna säga att min forskning handlar om internets alla mörka sidor. Allting som är dåligt med internet tycker jag är intressant att studera.”

göra bedömningar av genom att svara på frågor om huruvida det är en person som bör utredas vidare eller bara någon som pratar.

Samarbetet har hittills lett till två gemensamma artiklar och ett samarbete med FBI.

– FBI:s Behavior Analysis Unit är samma enhet som ofta porträtteras i tv­serier där man jagar massmördare och seriemördare, vilket gör det lite extra spännande att samarbeta med dem. Deras analytiker är ledande inom hotbedömningar, och nu ska de tillsammans med oss analysera och bedöma texterna.

HUR GÅR DET då med drömmen att bidra till ett bättre samhälle? Har hon uppfyllt den?

– Mitt stora problem när jag jobbade på FOI var att hur mycket bra saker vi än gjorde så kunde polismyndigheterna (i Sverige och utomlands, reds anm) inte ta emot programvara som var en forskningsprototyp. De behöver köpa ett färdigt verktyg. Så för några år sedan startade jag och några av mina kollegor ett företag där vi nu försöker produktifiera många av de saker som vi har utvecklat i vår forskning med förhoppningen att någon faktiskt ska kunna använda det.

Lisa Kaati berättar att företaget i dagsläget har flest kunder i USA, framför allt skolor och polismyndigheter som använder verktyget.

– Vi fick hjälp av inkubationscentret vid Uppsala universitet där min kollega arbetar och vi har även varit med i ett acceleratorprogram. Så vi har fått stöd och hjälp hela vägen.

I sin forskning är Lisa Kaati just nu involverad i ett projekt tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten för att kartlägga sidor som marknadsför sexuella tjänster på internet.

Bland annat analyserar de recensioner som skrivs av sexköpare och profiler för de aktörer som säljer sexuella tjänster.

– Egentligen skulle man kunna säga att min

forskning handlar om internets alla mörka sidor. Allting som är dåligt med internet tycker jag är intressant att studera.

Hur står du ut med allt mörker och hat?

– Man vänjer sig med tiden. När jag började på FOI var ett av mina första projekt att analysera IS ­propaganda. Då frågade sig många varför människor från hela Europa valde att ansluta sig till ett kalifat.

Hon gick med på att studera texterna, men inte bilderna där människor utsattes för våld, då skulle hon inte ha kunnat sova efteråt, säger hon. Efter ett tag kändes bilderna inte lika svåra att hantera, men filmerna vägrade hon fortfarande att se.

– Några år senare var inte heller filmerna något problem. Man blir helt enkelt avtrubbad med tiden.

En drivkraft i det här sammanhanget är att arbetet behöver göras.

– Jag tänker så här: Om inte vi gör det, vem ska göra det då? Det är oerhört viktigt att genomföra kartläggningar för att öka vår kunskap om olika fenomen. ○

På IVA:s 100-lista

Lisa Kaati har utvecklat programvaran Hatescan som känner igen toxiskt språk på svenska. 2023 var Hatescan med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA:s, 100-lista över ”aktuell forskning med potential att skapa nytta”. Verktyget vidareutvecklas numera i företaget Mind Intelligence Lab som Lisa Kaati driver tillsammans med forskarkollegor vid sidan av sitt arbete vid Stockholms universitet.

DATAINSAMLING

Mycket av Lisa Kaatis forskning handlar om att försöka identifiera varningssignaler hos personer som är mer benägna att begå våldshandlingar.

För tio år sedan hade en chef vid ett statligt lärosäte ansvar för dubbelt så många medarbetare som i dag, visar Universitetslärarens granskning.

Samtidigt menar forskare,

fackligt förtroendevalda samt

representanter för arbetsgivarna

att det är annorlunda att vara chef inom akademin jämfört

med andra verksamheter. Så vad

spelar chefstätheten egentligen för roll?

text: Linus Hellerstedt

illustrationer: Nils-Petter Ekwall

Chefsdimman

ligger

tät

En chef vid ett statligt lärosäte hade i snitt 38 medarbetare under sig för tio år sedan, numera är det 20. Flera som Universitetsläraren intervjuat beskriver hur lärosätena har velat lätta på chefernas arbetsbörda och minska avståndet till medarbetarna.

Den som vill vara chef över så många personer som möjligt på ett statligt lärosäte kan förslagsvis söka jobb på Karlstads universitet. Förra året hade en chef där i snitt 43 medarbetare under sig, flest bland samtliga lärosäten.

Under 2014 var det 41 medarbetare per chef i Karlstad. Året före gjorde man en organisationsförändring där

Fokus Chefstäthet

”Varje forskargrupp har blivit mer och mer sitt eget lilla företag i stället för att ingå i den större organisationen. Det är ju en del i det här berömda excellenstänket.”

antalet institutioner minskade från 30 till 12, säger Ingrid Ganrot, HR­ chef vid Karlstads universitet.

– Jag skulle kunna ge dig en omfattande beskrivning eftersom jag varit med i alla de 15 senaste årens omorganisationer, diskussioner och dialoger.

Hon beskriver förändringen som radikal. Institutionerna växte och prefekterna fick betydligt större så kallade kontrollspann, ett annat ord för fler medarbetare per chef.

– Det byggde också på att de (prefekterna, reds anm) skulle få en väldigt bra stödstruktur och ett bra administrativt stöd runt omkring sig, med proprefekter, studierektorer, ämnesföreträdare, prefektstöd, HR, kommunikation, ekonomi och så vidare.

Under årens lopp har förändringen utvärderats och nu är man på väg i motsatt riktning. Man önskar sig i stället en högre chefstäthet, säger Ingrid Ganrot.

– Utvärderingarna har pekat på att det funnits vissa problem med det här. Att arbetsbördan för cheferna, prefekterna framför allt och de med stora kontrollspann, har blivit för stor. Och att medarbetarna kan uppleva cheferna som otillgängliga.

I slutet av 2024 bestämde man därför att prefekterna skulle kunna tillsätta underställda chefer, så kallade proprefekter med personalansvar. Hittills har fem proprefekter med personalansvar tillkommit. Det kan bli några fler under det kommande året, enligt Ingrid Ganrot.

VID UPPSALA UNIVERSITET hade varje chef ansvar för 36 medarbetare förra året. Näst flest av samtliga lärosäten, på delad andraplats med Linnéuniversitetet (se listan på sidan 35). För tio år sedan hade varje Uppsalachef 80 medarbetare under sig.

Att chefstätheten har ökat beror på en utredning kring prefekternas arbetssituation som gjordes för några år sedan, säger Pia Lindberg, HR­ direktör vid Uppsala universitet.

Dessutom har Besta­systemet, som utvecklats partsgemensamt av Arbetsgivarverket och de fackliga förhandlingsorganisationerna på det statliga avtalsområdet för att klassificera befattningar kodats om.

– Det är en kombination. Vi har gjort den här omkod­

ningen och tittat mer noggrant på att de som faktiskt har ett delegerat personalansvar också ska vara kodade som chefer. Men också att vi gjorde den här större utredningen kring prefekternas arbetssituation, villkor och utmaningar där vi såg att många prefekter hade det tufft med många medarbetare. Därför har vi strävat efter att få ner antalet medarbetare, säger Pia Lindberg.

Att Uppsala universitet fortfarande har en lägre chefstäthet än många andra lärosäten beror till viss del på att man är ett så pass stort lärosäte, tror hon.

– Vi (lärosätena, reds anm) är lite olika organiserade. Hos oss är också vissa institutioner väldigt stora, där vi har fler medarbetare per chef som drar upp den här statistiken på helheten.

ETT LÄROSÄTE SOM sticker ut i andra änden av listan är Karolinska institutet, KI. För tio år sedan hade varje KI­ chef 27 medarbetare under sig. Förra året var det 6, visar statistiken. En möjlig förklaring till det är att sättet man kodar chefer på utifrån Besta har förändrats under motsvarande period, enligt Johanna Bäckström, HR­ chef vid KI.

”Det betyder att även forskargruppsledare som endast har personalansvar för en eller två medarbetare också chefskodas. Därav har KI ungefär 800 plus chefer i systemet, varav en stor del är forskargruppsledare”, skriver hon i ett mejl.

Johanna Bäckström påpekar också att KI har en något annorlunda organisationsstruktur än andra universitet och högskolor. Som kan göra att man sticker ut i jämförelse.

Björn Andersson, ordförande för Saco ­S och vice ordförande för SULF vid KI, beskriver hur ett nytt tänk kring chefstäthet gradvis växt fram under de senaste decennierna. Åtminstone på forskningssidan. Numera har varje forskargruppsledare personal­ och ekonomiskt ansvar för sin grupp. – Tidigare var det så att prefekterna eller avdelningscheferna hade det ansvaret, men det där har skyfflats ned på individuella forskargrupper. Varje forskargrupp har blivit mer och mer sitt eget lilla företag i stället för att ingå i den större organisationen. Det är ju en del i det här berömda excellenstänket.

Han är inte positiv till förändringen, som han menar innebär minskad trygghet och gör att det blir svårare att ha en lång forskarkarriär vid KI.

– Det är hårdare press nu. Man har ingen stöttning och skydd uppifrån alls utan man måste helt stå för sin egen finansiering ännu mer än tidigare och det här är en del av det. Man har helt ansvar själv och man får sämre administrativt stöd, säger Björn Andersson.

Annica Lindkvist, ordförande för lokala SULF och sekreterare för Saco ­S vid KI, påpekar att det i grunden

Ingrid Ganrot

Pia Lindberg

Björn Andersson

Chefstätheten inom akademin

Tabellen visar antal medarbetare per chef vid statliga universitet och högskolor. Källa: Arbetsgivarverket, respektive lärosäte

* En översyn av BESTA-koder har gjorts efter 2019.

** Enligt pressavdelningen stämmer inte Arbetsgivarverkets siffror för 2014 respektive 2019.

*** Siffran gäller år 2025.

Fokus Chefstäthet

kan vara positivt att en chef inte har för många medarbetare under sig.

– Sedan vet jag inte riktigt om det finns någon nedre gräns för om det kan vara för få medarbetare per chef. Om det kan vara lite chefsinflation, säger hon. En konsekvens av att fler har blivit chefer inom akademin – menar Annica Lindkvist – är att andelen ofrivilliga chefer ökar.

– Det är många som får ett chefsansvar som de inte riktigt är beredda att ta och inte kan ta heller. Man blir chef men kanske egentligen vill ägna sig mer åt forskning eller undervisning. Och hamnar i en situation där man kanske inte är helt beredd på att ta ett chefsansvar, säger hon.

TRE LÄROSÄTEN SOM Universitetsläraren ställt frågor till påpekar att Arbetsgivarverkets siffror inte stämmer. Vid Mittuniversitetet är åtminstone siffran för antalet chefer för 2024 fel, skriver lärosätets pressavdelning i ett mejl. I själva verket är cheferna ungefär tre gånger fler, vilket ger en chefstäthet på 24 medarbetare per chef.

Högskolan Kristianstad har också korrigerat sin siffra för 2024. I och med det landar man på 19 medarbetare per chef. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ligger på 25 medarbetare per chef 2024 efter att ha ändrat sina siffror.

Att chefstätheten vid statliga universitet och högskolor nu ligger på i snitt 20 medarbetare per chef, som statistiken visar, är på det stora hela en ganska rimlig nivå. Det säger Linda Corin, forskningsledare på Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen. Hon har disputerat på chefers arbetsmiljö i offentlig sektor och studerar numera chefers vardag och förutsättningar. Framför allt inom hälso ­ och sjukvård i kommunala verksamheter. Helt enkelt vad chefer behöver för att kunna se till att medarbetarna i sin tur får det de behöver, som hon beskriver det. En av flera olika faktorer som spelar in i det är medarbetargruppens storlek.

MEN NÅGON TUMREGEL eller idealisk siffra för hur många medarbetare en chef kan hålla reda på finns inte.

– Nej, forskare har försökt under väldigt lång tid att hitta någon typ av magic number men det finns inte riktigt. Det kommer bero på en rad omständigheter, säger Linda Corin.

Sådana omständigheter kan till exempel vara vilket stöd chefen har uppifrån och från administration, vilken utbildningsnivå och vilka arbetsuppgifter som medarbetarna har. Det närmaste man trots allt har kommit med att hitta en slags brytpunkt för medarbetargruppens idealstorlek är någonstans omkring 30 till 35. Väldigt förenklat, påpekar Linda Corin.

– Räknar man baklänges med årsarbetstid och hur

mycket tid det går åt per medarbetare – till lönesamtal, medarbetarsamtal, semesterplanering och allt det där som ökar i takt med antalet medarbetare – är det också någonstans runt 30 (medarbetare per chef, reds anm) som arbetstiden tycks ta slut, säger hon.

Linda Corin är däremot förvånad över att lärosätena i snitt inte har fler medarbetare per chef än 20.

– Det låter betydligt lägre än vad jag trodde men det är nog också en väldigt stor spridning. Räknar man med stabsfunktioner som har växt i omfattning på universiteten och som kanske inte har så många medarbetare per chef, kan det nog vara lite snedvridet.

ÄVEN OM CHEFERNA blivit fler på lärosätena totalt sett, är det inte så sannolikt att de har blivit fler i samma utsträckning inom den forskande och undervisande delen av verksamheten som i andra delar, tror Staffan Furusten, professor i management, organisation och samhälle samt ställföreträdande prefekt vid Stockholm business school, Stockholms universitet. Han är också ordförande för Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score. Eftersom den administrativa delen av

Färre medarbetare per chef

Staplarna visar antal medarbetare per chef vid samtliga statliga lärosäten. Genomsnitt för respektive år. Källa: Arbetsgivarverket

Linda Corin

Staffan Furusten

Annica Lindkvist

akademin växt under den senaste tioårsperioden har nya enheter bildats och cheferna har blivit fler, säger Staffan Furusten.

– Inom de akademiska delarna tror jag inte förändringen är så stor att det är fler chefer, utan man jobbar ganska lika i dag som man gjorde tidigare. Man har prefekter, man har avdelningschefer och sedan är det inte fler.

Staffan Furusten beskriver chefskapet som mer informellt inom forskning och utbildning. Olika samarbetsformer med olika typer av ledare, som inte nödvändigtvis är chefer rent formellt.

– Det är forskargrupper där man jobbar tillsammans i olika projekt. Med projektledare. Man jobbar med böcker tillsammans och då är det någon som leder bokprojektet. Man söker pengar tillsammans, får finansiering för olika projekt och då är det någon som leder det. Men man är inte chef formellt sett. De som har chefsroller ska se till att det kan fungera på en mer övergripande nivå. Men själva arbetet är ofta styrt mer nerifrån.

Darcy Parks

Det intygar Darcy Parks, ordförande för SULF vid Linköpings universitet, där varje chef har 16 medarbetare under sig, enligt Arbetsgivarverkets statistik.

– Min erfarenhet är att den som är min formella chef

Lärosätena med lägst och högst chefstäthet

Figurerna visar antal medarbetare per chef, 2024.

LÄGST

HÖGST

KARLSTADS UNIVERSITET

Källa: Arbetsgivarverket

KAROLINSKA INSTITUTET

”Man har gått från, i mitt fall, en avdelningschef för kanske 50 personer till att också ha ett par, tre enhetschefer under avdelningschefen.”

inte är inblandad i min forskning eller min undervisning alls egentligen.

De senaste åren har cheferna blivit fler, säger han. Det syns också i statistiken från Arbetsgivarverket.

– Jag kan inte de exakta siffrorna men inom kärnverksamheten har vi lagt till en chefsnivå. Man har gått från, i mitt fall, en avdelningschef för kanske 50 personer till att också ha ett par, tre enhetschefer under avdelningschefen. Det förklarar säkert en del av förändringen. Det är en skillnad för oss som är forskare och lärare, vi har en chef som är närmare oss nu, säger Darcy Parks.

ENLIGT ORGANISATIONSFORSKAREN Staffan F urusten betyder – generellt sett – en ökning av antalet chefer i en organisation just att avståndet till medarbetarna minskar. Det ökar sannolikheten att fler känner sig delaktiga.

– Är det långt till chefen och man är en av väldigt många personer är det risk att man inte riktigt känner att man presterar tillsammans med andra. Man syns inte i sammanhanget. När det är mindre grupper syns man och varje medarbetare får en tydligare funktion i det lilla sammanhanget, säger han.

En risk med fler, mindre enheter, är å andra sidan att själva helhetsuppdraget hamnar i skymundan, beskriver Staffan Furusten.

– De små enheterna med olika chefer blir mer intresserade av sina egna mål än det övergripande uppdraget. Och det kan också bli mer administration till följd av det här. Att varje enhet ska följas upp och varje enhet ska ha personer som jobbar med de prestationsmåtten.

ATT CHEFERNA BLIR fler kan i förlängningen också påverka hur chefer mår. Alina Lidén och Ulrika Westrup, båda vid Lunds universitet, har i två olika studier undersökt chefers upplevelse av hur de kan prata om sitt mående och vilket stöd de behöver. Den ena studien handlar om kommunala chefer inom vård och omsorg, arbetsmarknad och skola. Den andra berör chefer inom övrig offentlig verksamhet, däribland staten. Den sistnämnda gjordes tillsammans med Magnus Lidén, Lunds universitet.

Tidigare forskningsstudier visar att en chef med många medarbetare under sig

Alina Lidén

Chefstäthet

”... vi vet att när vi börjar öka organisationen på höjden, alltså att vi får många chefsled uppåt, då är det väldigt stor risk att vi plötsligt blir lite lost in translation.”

löper större risk för arbetsrelaterad stress, beskriver Alina Lidén.

– Det är det ena. Det andra är att den ökning vi nu ser av chefer förmodligen oftast gäller mellanchefer. Och då finns det forskning kring mellanchefer som pekar väldigt tydligt på att det är en ganska utsatt position att vara den här mellanhanden mellan medarbetare, underordnade, ledning och övre chefer. En position som har stor betydelse för chefers mående, säger hon.

Att öka andelen chefer kan verka som en enkel lösning för att minska avståndet mellan chef och medarbetare. Men det är inte säkert att det alltid är den bästa lösningen, beskriver Ulrika Westrup. Chefer behöver också betraktas som medarbetare. Medarbetare som behöver stöd, menar hon.

Ulrika Westrup

– För det är de i högsta grad. De är ju också anställda, och det innebär att de behöver andra stödsystem eftersom de har en annan roll än vad övriga medarbetare har.

LINDA CORIN, FORSKNINGSLEDARE på Institutet för stressmedicin, ser också hon risker med att mellancheferna blir fler. – När man får en organisation av en viss storlek måste man börja bryta upp den på olika sätt. För att sedan koordinera mellan de här uppbrutna delarna. Men vi vet att när vi börjar öka organisationen på höjden, alltså att vi får många chefsled uppåt, då är det väldigt stor risk att vi plötsligt blir lite lost in translation

Ledningen riskerar att gå åt ett håll medan de operativa cheferna och medarbetarna längre ner i organisationen kanske går åt ett annat. Då kan det också bli svårare att fånga upp signaler på hur det står till i kärnverksamheten, beskriver hon.

– Därför är det inte en universal lösning att bara tillsätta en massa chefer, man måste också fundera på hur. Om man tänker sig att man vill minska mängden medarbetare per chef finns det olika sätt. Man kan absolut bryta upp avdelningar men man kan också börja jobba med mer gemensamt ledarskap, delat ledarskap. Då behöver man kanske inte öka på antalet chefsled, men man får ändå en högre chefstäthet. Så det finns lite olika vägar till målet här, säger Linda Corin. ○

Heldring

Övar på katastrofer med VR

Möjligheterna för ambulanspersonal att öva på realistiska scenarier har varit begränsade. Det kan ändras med modern teknik, visar Sara Heldring med sin avhandling.

En bomb har detonerat i Stockholms tunnelbana. Smuts, damm och rök sprider sig. Skadade ligger överallt på perrongen och gråter och skriker.

En kaotisk scen mötte några av de som deltog i forskningen som Sara Heldring genomförde som doktorand vid Sophiahemmet högskola. Händelsen var inte på riktigt utan en övning med hjälp av virtual reality, VR.

Med VR­headset och hörlurar upplever ambulanspersonalen att de är på platsen där de ska ta hand om de skadade. Sara Heldring förklarar hur det går till.

– Man kan lyssna på andetag precis som på en riktig människa. Är det någon som ligger på marken måste man sätta sig på knä och när man lutar huvudet mot bröstkorgen hör man andetagen. Man kan också känna patienternas puls med hjälp av handkontroller.

AVHANDLINGENS FOKUS är öv ningar med många skadade. Där tror Sara Heldring, som själv jobbar halvtid som specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård och halvtid på högskolan, att VR kommer att spela en viktig roll. Hittills har övningar bland annat hållits med inhyrda skådespelare och många deltagare, något som är kostsamt och inte kan göras så ofta.

– De stora övningarna behövs fortfarande. Mitt förslag är att man i framtiden ska använda virtual reality för att öva sina egna skills och få mängdträning. ○

Anders Jinneklint

Avhandlingen

Titel: Virtual reality as a pedagogical method when learning about mass casualty incidents.

Ämne: Vårdvetenskap.

Lärosäte: Sophiahemmet högskola. Disputationsdatum: 12 juni 2025.

FOTO: SUSANNE KRONHOLM

Folk Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

PRIS

SNS-tvåor fick 25 000

Förutom professor Sara Landström som vann, får fyra forskare dela SNS-prisets andraplats. Dessa är Lena Hensvik , professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Anders Persson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och

Peter Ueda, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet. Var och en får 25 000 kronor.

PRIS

Får pengar av banken

Vann med forskning om barnförhör

inriktning mot naturvetenskap och teknik. Senast var han dekan för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Han efterträder Johan Schnürer Ylva Fältholm är ny rektor vid Södertörns högskola. Hon är professor i arbetsvetenskap och var tidigare dekan för tekniska fakulteten vid Luleå tekniska universitet. Ylva Fältholm började sin nya tjänst 1 augusti och efterträder Gustav Amberg.

PRIS

Vann med artikel om ljus

Myriam Aries, professor i belysningsvetenskap och

Sara Landström, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, tilldelas SNS­priset 2025. Enligt juryn får hon det för sin forskning om rättspsykologi och för hur hon gör den forskningen tillgänglig för samhällsaktörer och beslutsfattare.

– Jag är djupt tacksam och glad. Det känns fortfarande overkligt att ha vunnit, säger Sara Landström.

Inom sin forskning studerar hon hur barn påverkas av brott samt hur myndigheter kan prata med barn för att få så tydlig information som möjligt.

Inger Eliasson, docent i pedagogik vid Umeå universitet, får Innovationspris för nyttiggörande 2025. Hon forskar om barn- och ungdomsidrott och får utmärkelsen för sitt sätt att kommunicera forskningsresultat så att de kommer till nytta för ”idrottsrörelsens folkbildning”, skriver juryn i sin motivering. Priset kallas också Nordeas innovationspris och delas ut gemensamt av storbanken och Umeå universitet. Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan, Umeå universitet, får samtidigt Nordeas vetenskapliga pris 2025. Hennes forskning handlar om offentlig upphandling och hon får priset i egenskap av ”internationellt erkänd och välmeriterad forskare”, skriver juryn. Prissumman för respektive vinnare är 100 000 kronor.

UTNÄMNING

Åtta nya i ung akademi

Sveriges unga akademi har valt in åtta forskare som nya ledamöter. Från Uppsala universitet valdes Moa Lidén, docent i evidensbaserad straffprocessrätt, Wojciech Michno, biträdande lektor i stamcellsbiologi och neurokemi samt

– Det är viktigt eftersom rättssystemet är skapat av och för vuxna. Barn har ofta svårt att förstå eller själva anmäla brott de utsatts för, vilket gör att många brott aldrig når rättsväsendet. När de väl gör det är beviskraven höga och barns berättelser vägs mot vuxnas.

Prissumman är 200 000 kronor.

– Jag planerar att använda prispengarna tillsammans med min familj. Det känns fi nt att kunna dela den här glädjen med de som stöttat mig längs vägen.

Linus Hellerstedt

Géza Fischl, universitetslektor i arkitektur vid Jönköpings tekniska högskola får ta emot Leon Gaster Award. Det delas ut av så kallade Executive Committee of the Society of Light and Lighting för bästa artikel om belysningstillämpningar. De får priset ihop med Arne Lowden, docent vid Stockholms universitet och Femke Beute, professor vid Universitetet i Sørøst-Norge. Forskarteamet prisas för två olika artiklar som handlar om sambandet mellan sömnkvalitet och ljusexponering på jobbet.

PRIS

Marcel Tarbier, biträdande lektor

i datadriven biovetenskap för precisionsmedicin och diagnostik in. Dessutom valde man in Laura Bacete Cano, biträdande lektor

i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, Björn Lundberg, docent i historia vid

Lunds universitet, Maria Mancilla Garcia, forskningsledare inom miljö- och hållbarhetsvetenskap vid Stockholms universitet, Sari Nauman, lektor i historia vid Göte-

borgs universitet samt Carolin Schütze, biträdande lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Sveriges unga akademi är tvärvetenskaplig och har ett fyrtiotal ledamöter som väljs in på fem år.

NYTT JOBB

De blir nya rektorer

Åke Ingerman är ny rektor vid

Örebro universitet från 1 juli. Han är professor i ämnesdidaktik med

Litteraturpris till forskare Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, får Övralidspriset 2025. Priset tilldelas forskare, författare eller essäister med humanistisk inriktning. Det delas ut av stiftelsen Övralid efter önskemål i Nobelpristagaren Verner von Heidenstams testamente. Enligt juryns motivering får Åsa Arping priset för att hennes insats som forskare ”förnyat vår förståelse av kön, klass och författarnamnets genomslag i den svenska 18och 1900-talslitteraturen”. Priset består av 300 000 kronor och en medalj.

PRIS

FOTO: JOHAN WINGBORG

Sara Landström, professor i psykologi, forskar om hur barn påverkas av brott.

Debatt Akademisk frihet

Behovet av regelverk för att skydda den akademiska friheten är akut. Det menar forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette, som ger flera konkreta förslag på hur universiteten kan skydda såväl yttrandefrihet som hotade forskare.

Hot mot den akademiska friheten måste tas på allvar

Efter att ha deltagit i ett internationellt symposium som behandlade det krympande utrymmet för akademisk frihet runtom i världen – Perilous inquiry. An international symposium on the shrinking space of academic freedom som gick av stapeln vid Karlstads universitet i juni – kan vi konstatera att alltför många forskare runtom i världen just nu funderar över detta problem.

Bland ämnena som togs upp fanns frågor som: hur är det möjligt att undervisa om Israel och Palestina i Trumps USA? Vad innebär egentligen Erdogans tal om att dekolonisera forskningen och den högre utbildningen i Turkiet?

Går det ens att tala om akademisk frihet i dagens Colombia efter decennier av inbördeskrig? Och hur ska universiteten inom EU hantera Europeiska forskningsrådets efterfrågan på så kallad riskfylld forskning?

re. Detta på grund av att vår forskning handlar om frågor om ras och vithet, men även om genus och migration.

Den hittills mest omfattande undersökningen bland Sveriges forskare och högskolelärare vad gäller problematiken med att bli utsatt för hot och hat – Nationella sekretariatet för genusforsknings ”Utsatthet vid svenska universitet och högskolor. En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare” från 2024 – indikerar just att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är de som generellt är mest drabbade.

”Vi kan helt enkelt inte låta hotfulla aktörer, ortodoxa ideologer, ålderdomliga regler, tröga strukturer eller rädda byråkrater bana väg för en fortsatt begränsning av den akademiska friheten.”

I Sverige har vi i ljuset av dessa utmaningar en långt mer gynnsam position i förhållande till frågan om akademisk frihet än i länder som USA, Turkiet, Colombia eller Sydafrika. Det hindrar dock inte att vi samtidigt behöver lyfta och diskutera de problem som ändå fi nns.

Vi som har skrivit denna artikel har det gemensamt att vi båda har erfarit hot och hat som har riktats mot oss i egenskap av forska­

VI ÄR MED andra ord långt ifrån de enda forskarna i landet som drabbas av hat och hot. Utifrån våra egna erfarenheter vill vi med denna gemensamma artikel lyfta några dimensioner av problemet med hot mot den akademiska friheten och därtill ge förslag på hur universiteten kan –och faktiskt bör – ta detta problem på allvar. Tobias historia av att få sin kurs i kritiska ras­ och vithetsstudier saboterad är vid det här laget väl känd. Det handlar om att högerextremister har identifierat universiteten som en särskilt viktig arena att ge sig på, för att bekämpa den ”vänsterideologiska kunskapsproduktionen” som sägs pågå här, vilket

de främst gör i egenskap av studenter. Det är inte heller obekant att den högerextreme studenten ifråga inte kunde avskiljas från kursen på grund av ett ålderdomligt regelverk kring disciplinärenden som inte har uppdaterats för att möta existensen av internet och sociala medier.

Catrins fall är i stället ett exempel på när implicita hot mot den akademiska friheten kommer inifrån, från kollegor, och den handfallenhet som följer därpå. Efter att ha publicerat en artikel om det sexuella våldet i samband med Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, kom ett avskiljande från ett forskaruppdrag som ett brev på posten.

När Catrin pekade på avskiljandet som ett uttryck för en bristande respekt för den akademiska friheten och ett exempel på cancellering inom akademin uppstod dock problem. Det visade sig nämligen inte finnas några organisatoriska strukturer för att ta i den större frågan som omgärdade ärendet. Eftersom det inte omedelbart handlade om mobbning eller arbetsrättsliga frågor hamnade ärendet mitt emellan fack, miljöombud, HR och prefekt. Som om själva kärninnehållet i vårt arbe­

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

te – yttrandefrihet, deltagande i samhällsdiskussionen och kunskapsproduktion – inte ingick i universitetets uppdrag.

Hoten mot den akademiska friheten kan med andra ord ta sig uttryck på olika sätt. Medan hoten från högerextremt studenthåll tenderar att vara våldsamma till sin karaktär och till och med kan utgöra en fara för livet, är den interna, ofta politiserade, kollegiala kontrollen outtalad och kvävande.

Vi menar att det nu fi nns ett akut behov av att arbeta fram regelverk och strukturer för att kunna hantera dessa frågor då universiteten spelar en central roll vad gäller kunskapsproduktionen och yttrandefriheten i samhället.

Vi kan helt enkelt inte låta hotfulla aktörer, ortodoxa ideologer, ålderdomliga regler, tröga strukturer eller rädda byråkrater bana väg för en fortsatt begränsning av den akademiska friheten.

VI FÖRESLÅR DÄRFÖR för det första att universiteten utarbetar strategier och tydliga fora för att bevaka den akademiska friheten på ett liknande sätt som disciplinnämnder kontrollerar och stävjar fusk bland studenter. Dessa

bör vara kollegiala och bygga på roterande uppdrag. Precis som det fi nns arbetsmiljöombud så bör även den intellektuella miljön försvaras på samma sätt.

Vi ser även ett behov av juridisk kompetens som anställda kan ta del av. Vad är lagligt eller inte och hur ska universitetet skydda oss forskare och lärare från hot och hat såväl utifrån som inifrån? Vad säger egentligen yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen? Vilka krav ställs på universitetet som myndighet? Dylik kunskap bör vara tillgänglig för alla medarbetare inom den högre utbildningen och forskarvärlden.

Universiteten måste därtill göra ordentliga säkerhetsanalyser som inbegriper potentiella hot mot individuella personer eller särskilda miljöer samt identifiera hur dessa kan hanteras. I samband med allvarliga hot kan det till och med vara aktuellt med traumabehandling som kräver insikter som i dag går utöver ordinarie företagshälsovård.

Vidare bör it-avdelningarna utbildas och involveras i arbetet med att försvara den akademiska friheten, då många hot sker digitalt, inte minst via mejl eller andra digitala kanaler.

När enskilda forskare blir föremål för mediala drev och offentliga hatkampanjer bör universiteten föregå de mediala spekulationerna kring sina anställda, genom transparent information och lämpligt stöd. Vid sådana personalärenden krävs en kommunikationsstrategi som utarbetas i dialog med kommunikationsavdelningarna.

SLUTLIGEN FÖRSTÅR VI också att det fi nns andra hot mot forskningen och den högre utbildningen än de vi har berört här, liksom att talet om att skydda den akademiska friheten riskerar att bli ett slag i luften när lektorer knappt har tid att andas på grund av sin undervisningsbörda. Det mest trängande och görliga just nu är dock att skydda det lilla utrymme som vi fortfarande har till vårt förfogande vad gäller att över huvud taget kunna forska och delta i det offentliga samtalet.

Catrin Lundström Biträdande professor, etnicitet och migration, Linköpings universitet

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

”Läge att påminna om språkets djupare värde”

• ”Språkkunskap är en form av intellektuell träning, nära besläktad med bildning och kritiskt tänkande. Den som studerar språk lär sig också att ifrågasätta det egna språkets självklarheter, förfina sin tolkningsförmåga och stärka demokratins kärna: förmågan att lyssna. Demokrati handlar inte bara om rätten att tala, utan också om att förstå vad som sägs och hur det formas. Språket styr inte bara vad vi kan uttrycka, utan också vad vi kan uppfatta och vad som riskerar att förbli osagt. Språkstudier måste därför vara en självklar del av framtidens universitet.”

Laura Álvarez López och Stefan Helgesson, Stockholms universitet, i en debattartikel på universitetslararen.se.

Tobias Hübinette Lektor och docent, Karlstads universitet

Den svenska akademins tystnad är inte neutral, utan det är ett ställningstagande. Oväntat nog väljer den svenska akademin att vara tyst – det är i sig ett uttryck för en ståndpunkt.”

Fem lärare, forskare och sjuksköterskor inom vårdutbildningar vid Högskolan Väst, i debattartikeln ”När universitet jämnas med marken kan vi inte tiga still”.

Debatt

Kurslitteratur

Lektorer och adjunkter borde ges goda villkor och förutsättningar att författa kurslitteratur i tjänsten. Det menar Hanna Sofia Renhberg, docent och universitetslektor i svenska språket.

Låt lärare skriva kurslitteratur i tjänsten

Studenter och lärare behöver kurslitteratur skriven av svenska forskare om svenska förhållanden. Ibland fi nns också ett behov av kurslitteratur skriven på svenska. Detta gäller för alla högre utbildningar i Sverige. Men de svenska bokförlag som tidigare gett ut kurslitteratur för högre utbildning ger nu endast ut böcker som riktar sig till mycket stora studentgrupper. Situationen kräver därmed en annan lösning för att även utbildningar med ett mer begränsat antal studenter ska få tillgång till relevant kurslitteratur. Varför tar inte lärosätena i högre grad ansvar för utgivning av kurslitteratur – genom att ge forskare och adjunkter goda villkor att producera sådan i tjänsten? Att skriva kurslitteratur är väl ett utmärkt exempel på något som hör både till den peda­

gogiska uppgiften och till uppgiften att sprida forskningsbaserad kunskap, och kunskap om forskning, till en bredare krets?

OM LÄROSÄTENA I högre grad tar ansvar för utgivning av kurslitteratur, och om kursboksförfattande ses som en mer integrerad del i ett lektorat, fi nns samtidigt möjlighet att angripa ett annat problem, nämligen det faktum att kursböcker idag inte genomgår någon vetenskaplig granskning. Jag har svårt att se varför det är så. Att missförstånd och felaktigheter inte traderas i läroböcker borde vara lika viktigt som att forskningsartiklar håller en viss kvalitet. Inte minst anser jag att det vore bra om det fördes en mer levande diskussion om hur och i vilken grad det bör framgå i kursböcker vad som är hämtat från andra källor. I en tid när praktiker som källgranskning och källhänvisningar blivit alltmer betonade i samhället utanför akademin, och när journalistiska artiklar ofta förses med faktarutor om varifrån informationen är hämtad, kan det framstå som märkligt att läroböcker ibland saknar tydliga hänvisningar till originalkällor.

gången mellan att skriva lättillgängligt, att förenkla och att inkludera källhänvisningar, och jag sitter inte på någon patentlösning, men det understryker bara vikten av goda läromedelsgranskare som har kompetens i såväl forskning som pedagogik och skrivande. Samtidigt blir vetenskaplig granskning av kurslitteratur – i en akademisk kontext där meritering väger tungt – ett sätt att höja statusen på arbetsuppgiften att författa kursböcker.

“Varför tar inte lärosätena i högre grad ansvar för utgivning av kurslitteratur?”

ETT PROBLEM SOM måste hanteras i sammanhanget är att många universitetslärare redan idag har en pressad och splittrad arbetsvardag. Om kursboksförfattande blir en mer integrerad del av lektorsuppdraget innebär det att ytterligare en arbetsuppgift läggs till en redan diger lista, bestående av forskning, undervisning, administration och samverkan. Att ägna sig åt allt detta samtidigt är knappast görbart, och även om det skulle vara möjligt för en person att täcka in allt detta över en längre tid är det inte rimligt att förvänta sig att alla lektorer är intresserade av alla dessa arbetsuppgifter, eller för den delen lika lämpade att utföra dem alla. Varför inte ge större möjlighet till olika former av specialisering för lektorer, och kanske även inrätta lektorat med olika inriktningar? Detta skulle innebära en möjlighet till profilering och fördjupning och en mindre splittrad arbetsvardag, något som förmodligen skulle gynna inte bara lektorerna utan även studenterna och forskningen. På liknande sätt kunde adjunkter med gedigen undervisningserfarenhet ges möjlighet att författa kursböcker i tjänsten.

Jörgen Mattlar

ATT DET FINNS relevant kurslitteratur att tillgå i högre utbildning i Sverige är en alltför viktig sak för att överlåta till kommersiella förlag. Det visar inte minst den senaste tidens utveckling – eller snarare avveckling – på den svenska bokmarknaden för kurslitteratur.

Det är inte ovanligt att studenter tror att det är kursboksförfattarna som står bakom en specifi k teori eller ett visst begrepp och i sina studentarbeten hänvisar endast till dessa författare.

Jag är fullt medveten om den svåra balans­

Hanna Sofia Rehnberg Docent och universitetslektor i svenska språket, Uppsala universitet

Jörgen Mattlar är fil.dr i didaktik och verksam som lektor vid Uppsala universitet, där han undervisar inom lärarprogrammen och rektorsutbildningen.

Beställ utvärderingsexemplar av boken här

Krönika Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet

När jag står i kön till den amerikanska gränskontrollen för första gången sedan USA:s maktskifte känns det lite mer nervöst än vanligt. Framför mig i kön till gränskontrollen står två svenskar som gör sig lustiga över gränskontrollanternas frågor. De tar sig friheten att göra narr av situationen och skojar med varandra om att ”dumma frågor får dumma svar”. En liten del av mig gläds när en av männen blir tillrättavisad för att han inte ger raka svar på gränskontrollantens frågor. För mig, och majoriteten av alla resenärer, så är gränspassage numera inte ett skämtsamt ämne och att behandla det som sådant är respektlöst gentemot alla drabbade.

I år har jag passerat gränsen till USA två gånger och kommer snart göra en tredje gränspassage. Allt mitt resande har satt mig i kontrast till de kollegor som ställer in sina arbetsresor till USA i protest mot landets nuvarande politiska situation, och kanske specifi kt landets forskningspolitiska restriktioner och hårdföra hållning gentemot icke­medborgare.

MEN ATT JAG fortsätter resa till USA under dessa omständigheter är inte slentrianmässigt. Jag har suttit på juristledda föreläsningar för internationella forskare för att lära mig hur man bäst hanterar resor till USA i dagsläget.

Vi har drillats i vikten av att inte ha något politiskt provocerande i våra mobiltelefoner, att svara tydligt, kortfattat och sanningsenligt på gränskontrollanters frågor, och att vara förberedda på alla potentiella avvikelser. Vi har fått lära oss vilka forskningsfält och aktiviteter som oftare triggar

I kön till den amerikanska gränskontrollen

misstankar och extra granskning, och vad vi kan göra om vi blir kvarhållna vid gränsen.

Detta allvar stoppar mig inte från att resa. Att undvika arbetsresor till USA för att man ogillar det politiska läget är en etablerad forskares privilegium. För en ung forskare, vars fält till stor del håller till i USA, kan utebliven kontakt innebära förlorade möjligheter. Indragna anslag till trots så pågår det fortfarande mängder av högaktuell forskning i USA. Mitt forskningsfält hade inte varit vad det är om det inte vore för alla de framstående

”Vi har drillats i vikten av att inte ha något politiskt provocerande i våra mobiltelefoner.”

forskare som är baserade och fi nansierade i USA, och troligen hade inte ditt forskningsfält varit det heller. Jag har ännu inte mött någon som på allvar tror att en signifi kant andel amerikansk forskning kommer flyttas till andra länder i närtid. Fortsatt samarbete med forskare i USA verkar nödvändigt för ett starkt och globalt forskarsamhälle.

Att resa till och samarbeta med forskare i problematiska länder kommer alltid vara en känslig fråga. Självklart fi nns det mer extrema situationer där det

enda alternativet är att avbryta allt samarbete för att minimera riskerna för forskare och forskning. Men det är olyckligt att ytterligare straffa ett helt lands forskarsamhälle för de brister som fi nns i dess politiska styre. Det gäller många länder, och det är speciellt olyckligt för ett så forskningsstarkt och diversifierat land som USA.

Jag tror inte att de som väljer att undvika problematiska länder i sin yrkesutövning nödvändigtvis gör fel, och inte heller gör vi som samarbetar med forskare i dessa länder nödvändigtvis rätt. Att göra ett politiskt ställningstagande av situationen är att gå miste om komplexiteten i varför vi samarbetar över huvud taget.

ÄR DET NÅGONTING jag lärt mig av mina utlandsvistelser så är det att dessa samarbeten skapar ett vi. Gemenskaper och samarbete är värdefulla för mig både på ett professionellt och ett personligt plan. När jag just nu förbereder mig inför årets tredje inresa tvekar jag inte på mitt beslut. Jag reser för att diskutera nybakad forskning på en konferens i övertygelsen om att det stärker en global gemenskap som gör mig och mina kollegor till bättre forskare.

Självklart kommer jag inte överge ett land där jag har forskningsförebilder, akademiska nätverk och vänner. Och självklart fi nns inget slentrianmässigt i det beslutet.

Doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet

På litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala hittas en forskare död.

Finns det ett samband med tidigare mord?

Och vad spelar Silverbibeln för roll i handlingen?

Ormens öga

Författare: Johan Tralau

Förlag: Polaris

Utgivningsår: 2025

Mord, konspiration och hemliga sällskap

En litteraturvetare hittas mördad i sitt arbetsrum på institutionen i Uppsala. Läsaren av Ormens öga vet detta men polisen avfärdar det som ett plötsligt sjukdomsfall eftersom det inte finns något tecken på våld, eller något annat misstänkt.

I denna andra Uppsaladeckare av Johan Tralau möter vi åter kriminalinspektör Erika Lönnroth och litteraturvetaren Sebastian Grimner. De mystiska morden på forskare i Tralaus förra roman Höken sjunger om död fortsätter. Polisen Erika anar samband ingen annan ser och hon blir alltmer frustrerad.

När det gäller universitetsdeckare ligger det nära till hands att ana verkliga förlagor bakom romanens fi ktiva personer. För säkerhets skull förlägger statsvetarprofessorn Johan Tralau sin universitetshistoria till litteraturvetenskapliga institutionen och dess interna strider.

EN DECKARE SOM tilldrar sig på ett universitet inbjuder dels till att romantisera det traditionsrika universitetet, dels till att förfasa sig över alla nya påfund. Ormens öga ansluter till den genrekonventionen. Den tilldrar sig till stor del på Uppsala universitets mest kända platser. Och författaren låter sina romanpersoner spy galla över rader av nymodigheter som fördummar den akademiska miljön.

Som i Tralaus förra roman förefaller det mystiska Ulvaförbundet styra universitetet under ytan. I den här boken svävar det oroan­

de i bakgrunden, men spelar egentligen inte någon aktiv roll i handlingen.

I stället förefaller det vara flera andra hemliga organisationer som agerar. Boken bubblar av mystiska ledtrådar och antydda konspirationer, bland annat kring Silverbibeln.

ROMANEN KAN SÄGAS följa två spår. Det ena är själva deckarhistorien, ett antal personer som bestialiskt tas av daga, av som man förmodar, en konspiratorisk och blodtörstig hemlig organisation.

Det andra spåret är att författaren låter sina romanfi gurer uttrycka frustrerad irritation över de alltför många dumskallar som befolkar akademin.

Här är främsta måltavlan för frustrationen en generande pinsam terrorromantiker som får pris för en forskning som mest består av esoteriska flummigheter och vänsterpolitisk stollighet. Till och med forskarens klädsel är löjlig.

Länge undrar jag hur författaren ska få de två spåren att mötas.

Författarens blick för det löjliga i vissa akademiska kretsar är skoningslös. Men han är ömsint när han betraktar äldre lätt förvirrade akademiker och inte minst skildrar han med stor ömhet förhållandet mellan Sebastian, hans lilla dotter Liv och hans gamle far Ulf Georg. Som sig bör i deckare ämnade att bli en serie spirar attraktion mellan några av huvudpersonerna. Och slutet som är en skamlös cliffh anger innebär ett löfte till läsaren om en uppföljare. ○

Per-Olof Eliasson

Aktuella spaningar om högskolepedagogik

• Flera lärosäten samverkar i podden Högskolepedagogisk spaning och i varje avsnitt spanar tre eller fyra gäster kring ett högskolepedagogiskt tema. Podden sänds ganska glest med ett eller två avsnitt per år, hittills har det blivit tolv avsnitt, men i gengäld är ämnena både tidlösa och aktuella. Som ”Bildningens roll inom framtidens högre utbildning” och ”Kollegialt lärande” eller det i skrivande stund senaste avsnittet som handlar om framtidens lärande tillsammans med AI, både dess möjligheter och dess utmaningar. Du hittar avsnitten på de vanliga ställen där poddar finns.

Kalla krigets dolda militära forskning

• Den omfattande militära forskning som bedrevs i Sverige under kalla kriget är till stora delar okänd i dag. Det menar författarna till Det dolda universitetet: Militär forskning i kalla krigets Sverige (Nordic Academic Press 2025).

Stora resurser lades på militära forskningsprojekt inom en rad discipliner. Många forskare rörde sig mellan militära forskningsinstitut, universitet och industri. De militära projekten påverkade civil forskning och lade grunden för en rad innovationer. Den här boken om militarisering av forskning hamnar rätt i tiden nu när vi står inför en ny upprustning.

Per-Olof Eliasson

Flexible office solutions, underfunded HE institutions in Northern Ireland and a thick managerial fog. This is a selection of articles from Universitetsläraren translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Commission of inquiry on organisational form appointed

The Social Democrats, with the support of the Sweden Democrats, passed a parliamentary motion rejecting a commission of inquiry into the organisational form of HE institutions. But the government will appoint the commission anyway.

The government’s research bill includes a proposed commission of inquiry to review whether HE institutions should be state authorities. The Social Democrats do not believe the inquiry is needed, as they wrote in a parliamentary motion that passed with the support of the Sweden Democrats.

The issue is about how higher education and research should fundamentally operate, says Linus Sköld, the Social Democrats’ spokesperson on higher education issues.

“Today, the higher education sector is part of Sweden’s welfare system. In other words, it is a public good for which the public sector is responsible. That is how we Social Democrats want it to be.

The Sweden Democrats see no reason to change the organisational form of higher education institutions, says Patrick Reslow, education policy spokesperson for the Sweden Democrats.

“We think it is good that higher education is run by the state, and we want to keep it that way.”

SHIRIN AHLBÄCK ÖBERG, a professor of political science and deputy director of the Centre for Higher Education and Research as Objects of Study (HERO) at Uppsala University, sees the lack of consensus in the parliament on this issue as a problem.

“The inquiry’s report on the organisational

form will end up at the Standing Committee on Education, where the majority is opposed to any kind of proposal that involves change. So the prospects for any adjustments are pretty poor,” she says.

The fact that the Social Democratic Party’s motion was passed with the support of the Sweden Democrats is in itself a sign that the current organisational form is problematic, according to Ahlbäck Öberg.

“The Social Democrats argue that the state is the best guarantor of academic freedom. Meanwhile, the Sweden Democrats unabashedly state that they want to be able to exercise

The Social Democrats parliamentary motion includes a rejection on a proposed commission of inquiry to review the organisational form of HE institutions. It passed with the support of the Sweden Democrats.

Commission of inquiry as part of the research bill

Today, around thirty universities and colleges are currently state administrative authorities. In view of a recurring debate about the “form of association” of higher education institutions, in the government’s research bill for the period 2025–2028, the government wants to appoint a commission of inquiry to look at whether state sector higher education institutions should continue to be organised as authorities.

political control over the universities in order to steer them clear of woke politics and so on. So within the framework of the same organisational form, it is possible to build arguments on two completely opposite principles. This alone shows clearly that an inquiry into the organisational form would be extremely consequential.”

THE GOVERNMENT CAN appoint committees of inquiry on its own initiative. Despite the Social Democrats’ parliamentary motion, work on setting the terms of reference for the inquiry is now in progress, Lotta Edholm, the Minister for Higher Education and Research, tells us by email.

“The committee will be appointed. The government and I see a great need to reinforce academic freedom, and an important task of the upcoming inquiry will be to assess how we can strengthen the independence of higher education institutions and improve their conditions for conducting high­ quality education and research.”

Shirin Ahlbäck Öberg hopes that the inquiry will deal with more than just whether it is preferable for higher education institutions to be foundations or state authorities.

“I wish people would stop confusing ownership and organisational form,” she says. “When it comes to this issue, the Swedish political debate is far too, shall we say, trivial at the moment. The Social Democrats are talking about universities and colleges being stateowned, that the state should own them. That is a valid standpoint, but it does not automatically mean that they must be state authorities.” ○

Linus Hellerstedt

Underfunded HE institutions in Northern Ireland

Queen’s University Belfast cut nearly 270 jobs, causing concern. At the same time, Northern Irish university vice-chancellors and unions agree that the funding of the region’s HE institutions is unsustainable.

The past few years have been tough for Queen’s University Belfast (QUB), Northern Ireland’s largest university. In autumn 2024, the management announced

PHOTO: MELKER DAHLSTRAND

that the institution’s fi nancial deficit meant that 270 jobs needed to be cut. This process was then implemented during the spring, by offering a voluntary redundancy package to all employees.

Dirk Brandherm is the head of geography and archaeology at QUB and a representative of the British trade union for university employees. He tells Universitetsläraren that many of the staff who accepted the redundancy package were happy with the offer.

“The biggest question is how much workloads will increase for the remaining staff. There has been no systematic investigation into this aspect. And since most of the people who left did not do so until the end of July, the effects will not be felt until the autumn.”

QUB IS NOT the only HE institution in Northern Ireland with fi nancial problems. The region’s state funding for HE is limited – most of the budget goes to healthcare and school education – and tuition fees, which are capped at a level set by politicians, are less than half those in England. In early May, the three Northern Irish universities wrote an open letter to the regional government in Stormont asking for the cap on tuition fees to be raised.

The demand quickly gained support from the business community and other HE institutions. But the universities’ request was rejected by the Minister for the Economy in Northern Ireland, Caoimhe Archibald, who cited the need for a funding system that remains affordable for students. However, she acknowledged that the situation is unsustainable and promised an investigation into an alternative funding model.○

Thomas Wederus

Criticism towards assignment to create citizenship tests

Two universities are to help the UHR to design a citizenship test. This is an assignment that no university should ever have been given, says Stockholm University Vice-Chancellor Hans Adolfsson.

The Swedish Council for Higher Education (UHR) is to produce a citizenship test, following a decision by the government.

What is a citizenship test?

The government has agreed with the Sweden Democrats to introduce requirements for a certain level of competence in Swedish language and Swedish society and institutions in order to be eligible for Swedish citizenship. The government has commissioned the University of Gothenburg and Stockholm University to help UHR to design the citizenship test.

Stockholm University and the University of Gothenburg have also been commissioned to help. The citizenship test is part of the Tidö Agreement between the government coalition parties and the Sweden Democrats.

In a response letter to the government, Stockholm University writes that it is sceptical about the assignment because it is not part of a higher education institution’s ‘core mission’. Furthermore, the later states that it is contrary to established practice, where arm’s length distance applies between the state and higher education institutions.

“If you look at what the Higher Education Act says about the tasks of a university and what activities we are to carry out, it is very clear that these are about education, research and public engagement,” says Hans Adolfsson, Vice­Chancellor of Stockholm University.

For him, the decision to task higher education institutions with developing a citizenship test falls outside this framework.

“It is a direct result of a political agreement,

and that is why our reaction is so strong. It really feels completely inappropriate, and it is a task that should really be given to someone else.”

THE UNIVERSITY OF Gothenburg has also responded to the government with criticism of being given the assignment. Above all, they are critical of the time frame.

”It will be difficult to complete the assignment by August 2026,” says Vice­Chancellor Malin Broberg. ○

Linus Hellerstedt

Involuntary flexibility

Flexible office solutions are increasingly common at universities and colleges. Working spaces are currently being redesigned in both Trollhättan and Västerås. But not having permanent office space is not really suitable for university teachers and researchers.

University West is just a brisk walk from Trollhättan Central Station. Visitors are greeted by the slogan “Creating change together”, inside the main entrance. A few days into the fi rst week of the autumn term, this is perhaps more apt than ever. The change is noticeable not only to new students but also – or perhaps primarily – to employees. In a few weeks, another part of the premises will be ready, having been converted into fl exible offi ce space. The departments of health and engineering, together with the

PHOTO: LASSE EDWARTZ

Christina Karlsson and Tobias Arvemo at University West are concerned flexible off ices will not work for researchers and university teachers.

university administration and the library, will be moving in. The change is part of a longer ‘soap opera’, explains Tobias Arvemo, chair of the local SULF and Saco ­S associations at University West.

As an employee at the Department of Economics and IT, the plan was for him and his colleagues to move into flexible office space too. However, that part of the renovation has been put on hold, and he remains in his own office.

UNIVERSITY WEST HAS financial problems. As recently as this spring, 29 employees were made redundant because around SEK 40 million needed to be saved, as Universitetsläraren has previously reported.

“In the current situation, it would probably be better to put every penny we have left into teaching and research rather than redesigning workspace,” says Arvemo.

The union has become aware during this process that there is concern among employees when it comes to the flex offices. Not having a designated desk will probably work fine for many people. For others, especially

Flexible offices at HE institutions

Universitetsläraren asked 35 HE institutions whether they have activity-based offices, and if so, to what extent. Of the 26 that responded, 12 reported that they have activity-based premises or flex offices to varying extents. At Mälardalen University, 45 per cent of all staff work in this type of office. Their aim is that everyone will do so by around 2030. At University West, the proportion is 66 per cent of all staff.

researchers and university teachers, it will not work so well.

According to Rickard Norén, Deputy Director of University West, they have a vision of a more vibrant campus in the future. With more teaching and more staff and students on site.

“We work hard to make our environments pleasant to spend time in and to ensure that they boost energy and provide added value. I think we have achieved that so far. It is more attractive to come in. It is a bit livelier, and it is a bit brighter,” he says.

He does not describe the second stage of the renovation as being on hold. According to the current plan, the first stage will be evaluated before moving on to the next.

THE MÄLARDALEN University ca mpus in Västerås is also undergoing extensive renovation. An adjacent building previously rented by another organisation, known as the S house, will be converted into flexible workspaces for support functions next year. Parts of the teacher training programme may also be moved here. The change will definitely lead to an increase in remote working, says Michaël Le Duc, a senior lecturer in business administration and the health and safety representative at Mälardalen University.

In his cluttered office, Eduardo Medina, a senior lecturer in sociology and the chief health and safety representative at Mälardalen University, is sorting books into boxes. He is due to retire in February, and it is time for him to start packing. After almost fifteen years as chief health and safety representative, he has been involved in the entire flexible offices process. He describes it as a long hard struggle.

In principle, all employees will eventually work in flexible offices, according to Peter Liljenstolpe, Campus Manager at Mälardalen University.

“The campus plan approved by the board states that the aim is for most workspaces to be flexible, and that time frame extends to 2030. So my educated guess is that by 2030, basically all, or most, workspaces will be flexible,” he says.

THE BASIC IDEA is that there should be no personal workspaces and that an empty workspace should be available for anyone to use. However, there is nothing to stop people from sitting at the same desk every day. But they should not be able to store books or other materials there. ○

Linus Hellerstedt

Audiobooks help improve students’ language skills

Recently, there has been much talk of a “reading crisis” among young people, not least from politicians. Two educational institutions that want to boost interest in reading among their students are Södertörn University and Malmö University.

All students who started the F–3 teacher training programme (for pre ­ school and grades 1–3) at Södertörn University in autumn 2021 were given a subscription to an audiobook service for the whole duration of the programme. In return, they were required to listen to at least one book per month and report back on what they had listened to.

“At many universities and colleges, teachers say that their students have insufficient language skills, that they cannot write and do not understand what they read,” says Boel De Geer, a senior lecturer in Swedish at Södertörn University.

One way teachers can encourage students to develop their language skills is to get them to read novels. However, De Geer points out that many students have so much course lit­

Eduardo Medina, a safety representative at Mälardalen University, describes the flexible offices process as a long hard struggle. PHOTO: MATS ERLANDSSON

erature that they feel they do not have time to read anything else. That is why the university chose to invest in audiobooks.

“In our region, Stockholm, most students have a fairly long commute to and from university compared with other student towns,” she explains. “We thought that this would give them opportunities to listen to audiobooks.”

THE UNIVERSITY’S VICE-CHANCELLOR decided to try it out with a small group of students. The F–3 teacher training programme was chosen partly because it has had a high dropout rate.

“We believe that students often struggle because of their language skills, because they have difficulty reading and understanding what they read, and difficulty expressing themselves clearly. First and foremost, it is probably due to their vocabulary being too limited,” says De Geer.

The students have been allowed to choose themselves what they want to read from the supplier’s range of Swedish audiobooks – fiction, non­fiction or children’s literature, the latter of which is also important for future F–3 teachers. De Geer has then held seminars once a month, with half the time devoted to discussing the books.

ANOTHER WAY TO get students interested in reading is through book clubs. Malmö University is launching its tenth book club this autumn

term. The aim is to improve reading skills, build social networks and bring culture and literature into the students’ everyday lives, says Karolina Rosenqvist, the project manager for the initiative, which is called Mau reads.

The university organises two book clubs per term, one in Swedish and one in English, led by staff from the university library. The first meeting is a start­up session, where the group meets, the book is handed out and the librarian explains the format. After two further discussion meetings, when half and then the whole book is to have been read, the book club concludes with a discussion with the author of the book the group has just read. The discussion is open to the public, but the students also have a private question and answer session with the author.

The author meeting is led by someone from the university, usually a researcher, who links it to ongoing research.

In the university’s evaluations, students say that the book clubs encourage them to read more fiction on their own. Many also appreciate meeting and getting to know students from other programmes. ○

Anders Jinneklint

She studies all that is bad about

the internet

Data scientist Lisa Kaati builds software that can identify toxic language online and has recently begun a collaboration with the FBI. But sometimes she has also found herself in the centre of a hate storm.

Lisa Kaati greets Universitetsläraren in the foyer of the large building in Kista, north of Stockholm, which houses the Department of Computer and Systems Sciences at Stockholm University, where she teaches and researches cybersecurity. Part of this involves toxic language on the internet, a term used to describe communication that poisons the dialogue climate on social media. This might be incitement to racial hatred and defamation, but also other forms of language, such as derogatory terms, invasion of privacy or disrespectful comments, she explains.

“The kinds of thing that make people not want to participate in the discussions. In political discussions, for example, there can

be quite a harsh climate, but what we analyse is when people make personal attacks or talk about irrelevant things, such as derogatory comments about people’s intellectual capacity or appearance, when discussions should really be about the person’s work.”

In another area of her research, she tries to identify risk or warning signals in people who are prone to violent behaviour.

“There, we don’t analyse toxic language but try to identify actual threats or someone describing a planned violent act. We also analyse psychological factors in individuals. Is this person expressing a perceived injustice?”

Several warning signals found together can indicate an increased risk that a person will actually commit a violent act, she explains, adding that many people use offensive language online, but far from all are willing to commit violent offences.

KAATI’S RESEARCH CAREER began with doctoral studies in theoretical computer science at Uppsala University. With her new PhD qualification, she applied for and was offered a research position at the Swedish Defence Research Agency (FOI). She points out her former workplace through the window, just a couple of hundred metres away.

“I thought it sounded exciting. I think I’ve always been a little interested in government

Lisa Kaati describes the personalised hatred as the hardest part of her job.

PHOTO: HÅKAN LINDGREN

In English

work and helping to create a safer and better world. It’s kind of a driving force for me.”

At FOI, Kaati ran a research group that mainly worked on different government assignments. These included studies of violent extremism and online hate and threats. This work meant that Lisa Kaati herself was subjected to hate and threatening comments in various online forums.

SHE DESCRIBES THE personalised hatred as the hardest part of her job.

“During certain periods of my life, I have actually found it very diffi cult when people comment about me. That I’m a “scientist” in quotation marks, or that I’m a diversity pick, or comments about my husband’s ethnicity and religion. I’ve been called a Jihad Jane who is trying to Islamise the Swedish Armed Forces.”

She says she has periodically been afraid to answer the phone, especially when she worked at FOI. Three years ago, Kaati moved from FOI to Stockholm University. It was a major change to go from a pure research position to teaching 70 per cent of her working time.

“It’s great fun,” she says. “I’ve also had the luxury of creating my own courses that are closely connected to my research on how to conduct online intelligence analysis and analyse large amounts of data.”

She describes university work as freer, something she initially found difficult.

“At FOI, I felt that the managers wanted to keep an eye on things and make sure that everyone was at the office. When I came to the university, it was a huge change for me that nobody really cared when or where I did my work, just that it got done.” ○

Anders Jinneklint

... is a docent and senior lecturer in cybersecurity at the Department of Computer and Systems Sciences at Stockholm University. She focuses on analysing the presence and content of violent extremist messages online, developing technology and methodologies for threat and risk assessment in digital environments, and detecting hate and threats. In her teaching, students analyse real data, which can often consist of extremely hateful language.

A thick managerial fog

Ten years ago, a manager at a state sector higher education institution was responsible for twice as many employees as today, reveals a review conducted by Universitetsläraren. But how much does the ratio of managers really matter?

If you want to manage as many people as possible at a state sector university, you should apply for a job at Karlstad University. Last year, a manager there had 43 employees under them, the most of all higher education institutions.

In 2014, there were 41 employees per manager in Karlstad. The year before that, there was an organisational restructure, and the number of departments was reduced from thirty to twelve, says Ingrid Ganrot, Head of HR at Karlstad University.

She describes the change as radical. The departments grew larger, and the heads of department were given significantly greater ‘control spans’, another term for more staff per manager.

“It was also based on the premise that they (the heads of department, editor’s note) would be given a good support structure and good administrative support, with deputy heads of department, directors of studies, heads of subject, support staff, HR, communication, fi nance and so on.”

Over the years, the change has been evaluated, and things are now heading in the opposite direction. Instead, they want a higher ratio of managers, says Ganrot.

“Our evaluations have shown that there have been some problems with this structure. That the workloads for managers, especially the heads of department and those with large control spans, has become too heavy. And that some employees feel their manager is inaccessible.”

As a result, a decision was made at the end of 2024 to allow heads of department to appoint managers below them, known as deputy heads of department with personnel responsibilities. So far, five such roles have been added. There may be more in the coming year, says Ganrot.

ONE HE INSTITUTION that stands out at the other end of the scale is Karolinska Institutet, KI. Ten years ago, each KI manager had 27 employees under them. Last year that num­

ber was 6, the statistics show. One possible explanation for this is that the way in which managers are coded in the BESTA classification system changed during the corresponding period, says Johanna Bäckström, Head of HR at KI.

“This means that research group leaders who only have personnel responsibility for one or two employees are also coded as managers. So KI has around 800 plus managers in the system, many of whom are research group leaders,” she explains by email.

Björn Andersson, the chair of the local Saco­S association and vice chair of the local SULF association at KI, describes how a new way of thinking about staff­management ratios has developed gradually in recent decades. At least on the research side. Nowadays, each research group leader has personnel and fi nancial responsibility for their group.

“Previously, the heads of department or section had that responsibility, but it has now been pushed down to individual research groups. Each research group has become more and more its own little company instead of being part of the larger organisation. That is part of this famous excellence mindset.”

THE FACT THAT the ratio of managers at state sector universities and colleges now averages 20 employees per manager, as the statistics show, is on the whole a fairly reasonable level, believes Linda Corin, who is a senior

Lisa Kaati ...

researcher at the Institute of Stress Medicine, Region Västra Götaland. She has a PhD in the work environment of managers in the public sector and now studies managers’ everyday lives and conditions, primarily within health care in municipal organisations. Quite simply, what managers need in order to be able to ensure that employees in turn get what they need, as she describes it. One of several different factors that play a role in this is the size of the staff group.

But there is no rule of thumb or ideal number for how many employees someone can manage efficiently.

“Researchers have been trying for very many years to fi nd some kind of magic number, but it doesn’t really exist. It will depend on a range of circumstances,” she says.

THE INCREASE IN the number of managers may ultimately also affect how managers feel. Alina Lidén and Ulrika Westrup, both of Lund University, have conducted two different studies to investigate managers’ perceptions of how they can talk about their wellbeing and what support they need.

Previous research studies, Alina Lidén tells us, show that managers with many employees under them run a greater risk of work­related stress.

“That is one aspect,” she says. “The other is that the increase we are now seeing in managers probably mostly applies to middle manage­

ment. And there is research on middle managers that very clearly indicates that it is quite a vulnerable position to be this intermediary between staff, subordinates, management and senior managers. A position that has a major bearing on managers’ well­being.” ○

Linus Hellerstedt

Column: In line at the US border control

As I stand in line at US border control for the fi rst time since the change of administration, I feel a little more nervous than usual. In front of me in the line are two Swedes who are making fun of the border control offi cers’ questions. They are taking the liberty of mocking the situation and are joking with each other that “stupid questions get stupid answers.” A small part of me is pleased when one of the men is reprimanded for not giving straight answers to the border control officer’s questions. For me, and the majority of all travelers, border crossing is no longer a subject for jokes, and treating it as such is disrespectful to everyone ill­affected.

This year, I have crossed the border into the US twice and will soon be making a third border crossing. All my traveling has put me in sharp contrast to colleagues who are canceling their work trips to the US in protest against the country’s current political situation, and perhaps specifically the country’s research policy restrictions and hardline stance toward non­citizens.

BUT MY DECISION to continue traveling to the US under these circumstances isn’t routine. I’ve attended lectures by lawyers for international researchers to learn how best to handle travel to the US at this time. We’ve been drilled on the importance of not having anything politically provocative on our phones, of answering border control officers’ questions clearly, concisely, and truthfully, and of being prepared for any potential deviations. We’ve been taught which fields of research and activities are more likely to trigger suspicion and additional scrutiny, and what we can do if we’re detained at the border.

All this seriousness doesn’t stop me from traveling. Avoiding work trips to the US because you’re displeased with the political situation is a privilege of an established research­

er. For a junior researcher whose field is largely based in the US, a lack of contact can mean lost opportunities. Despite cuts to funding, there is still a great deal of cutting­edge research conducted in the US. My field of research wouldn’t be what it is today if it weren’t for all the prominent researchers based and funded in the US, and likely, neither would yours. I’ve yet to meet anyone who seriously believes that a significant portion of American research will move to other countries in the near future. Continued collaboration with researchers in the US seems necessary for a strong and global research community.

TRAVELING TO AND collaborating with researchers in problematic countries will always be a sensitive issue. Undoubtedly, there are more extreme situations where the only option is to terminate all collaboration to minimize the risks to researchers and research. But it’s unfortunate to further punish an entire country’s research community for the shortcomings of its political leadership. This applies to many countries, and is especially unfortunate for a country as research­strong and diverse as the US. I don’t believe that those who choose to avoid problematic countries in their professional work are necessarily doing wrong, nor are those of us who collaborate with researchers in these countries necessarily doing right. To make a political stance out of the situation means losing sight of the complexity of why we collaborate in the fi rst place.

If there is one thing I’ve learned from my visits abroad, it’s that these collaborations create we. Communities and collaboration are valuable to me both professionally and personally. As I prepare for my third trip this year, I have no doubts about my decision. I’m traveling to discuss newly baked research at a conference, with the conviction that it strengthens a global community that makes my colleagues and me better researchers. Obviously, I won’t abandon a country where I have research role models, academic networks, and friends. And obviously, there is nothing routine about that decision. ○

Evelina Edfors PhD student in Philosophy of Religion at Uppsala University

Politiker – höj ambitionen för högre utbildning

Samma dag som detta nummer av Universitetsläraren når er läsare presenteras den sista budgetpropositionen för mandatperioden. Det är sista chansen för regeringen att presentera satsningar på högre utbildning som gör skillnad för våra medlemmar. Regeringen har talat sig varm om att fokus ligger på hög kvalitet men än så länge har mandatperioden inte bjudit på sådana satsningar. Högre utbildning är i kris och det krävs ambitiös politik. När du läser detta så hoppas jag att regeringen presenterat politik som på riktigt förbättrar förutsättningarna för Sveriges universitetslärare. Stora höjningar av ersättningsbeloppen per student inom alla utbildningsområden behövs.

RESURSTILLDELNINGSSYSTEMET FÖR HÖGRE utbildning innehåller automatisk sparpolitik. Staten kompenserar inte lärosätena fullt ut för kostnadsutvecklingen inom verksamheten, utan löner och lokalkostnader ökar mer än ersättningen från staten. Om inga särskilda politiska beslut tas, så fortsätter resurserna för undervisning att minska för varje år som går.

”Politikernas bristande ambition har direkta konsekvenser för våra studenter, lärare och för Sverige som kunskapsnation. För det är naivt att tro att tre decennier av sparpolitik inte har haft en negativ påverkan på lärares arbetsvillkor och studenters utbildning.”

Riksdagen har vid några tillfällen tillfört extra pengar för att minska urholkningen, men den totala effekten sedan 1990-talet är att resurserna per student minskat med 31 procent. Punktsatsningarna har inte varit tillräckliga. Nuvarande regering har också tillfört extra kvalitetsmedel. Satsningarna är dock så små att de i bästa fall kan bromsa nedskärningarna under en kort tid. Vi ser att under 2024 ökade kostnaderna mer än uppräkningen av ersättningen per student, även med regeringens punktinsatser.

Större studentgrupper, färre schemalagda timmar och

mer arbete utanför arbetstid är effekterna av sparpolitiken. Det går inte längre att få ihop en kursbudget med dagens ekonomiska förutsättningar. Detta påverkar både lärares arbetsmiljö och utbildningens kvalitet. I dag hålls systemet delvis ihop av lärare som arbetar på obetald tid. För våra medlemmar är det inte hållbart att högre utbildning ska räddas av lärarnas plikttrogenhet och gå ut över deras arbetsmiljö. Det påverkar inte bara lärarna utan hela samhället förlorar när akademin inte är en attraktiv arbetsgivare. Men politikerna verkar tycka att de dåliga förutsättningarna är helt okej.

POLITIKERNAS BRISTANDE AMBITION har direkta konsekvenser för våra studenter, lärare och för Sverige som kunskapsnation. För det är naivt att tro att tre decennier av sparpolitik inte har haft en negativ påverkan på lärares arbetsvillkor och studenters utbildning.

Politikernas ambitioner måste vara högre. Sverige behöver en politik som inte nöjer sig med att bromsa urholkningen, utan som faktiskt stärker förutsättningarna för högre utbildning. En långsiktig höjning av ersättningsnivåerna är nödvändig för att garantera utbildningskvalitet som hållbar arbetsmiljö. Högre utbildning är inte en kostnad som kan pressas ned år efter år utan en investering i framtiden. För SULF är det här oerhört viktiga frågor och vi arbetar hela tiden för medlemmarnas arbetsmiljö som bättre villkor och trygga anställningar. Det ger förutsättningarna för en hållbar och demokratisk samhällsutveckling.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

I KORTHET

Har du rätt lön?

○ Lönen ska spegla arbetet du utför. När du presterar väl och hjälper verksamheten att nå målen ska det återspeglas i en högre lön. Inför ett lönesättande samtal är det bra att orientera sig i hur relevant lönestatistik ser ut. Du som är medlem i SULF hittar nyligen uppdaterad lönestatistik på sulf.se/mina-sidor. Lönestatistik finns för doktorander med tjänst, postdok, forskarassistenter, adjunkter, lektorer och professorer inom det statliga avtalsområdet. Du kan också kolla Saco lönesök som är lönestatistik från Saco-S och testa den förenklade lönesnurran för att se hur du ligger till.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/lon

SULF-dagen 2 oktober

○ Snart är det dags för SULF-dagen. Det är ett tillfälle för dig som redan är medlem, eller är intresserad av medlemskap, att bekanta dig med SULF. På många lärosäten kommer den lokala SULF-föreningen att arrangera aktiviteter. Bland dessa finns föreläsningar om aktuella ämnen, några föreningar bjuder på fika och samtal. Ta chansen att prata med dina lokala företrädare. Förutom de lokala aktiviteterna bjuds alla in till webbinarium, ämne meddelas senare. – SULF-dagen är en årligen återkommande dag när vi tillsammans kraftsamlar för att lyfta fram förbundet, lokalföreningarna och nyttan med medlemskap. Välkommen att bli medlem,

om du inte redan är det. Och tipsa gärna en kollega om SULF. Om din kollega redan är medlem i ett annat Sacoförbund finns det dubbelanslutningsavtal med de flesta förbund, säger Paulina Rajkowska, medlemsrekryterare på SULF.

Läs mer på sulf.se/kalender/sulf-dagen

Ny lag om arbetslöshetsförsäkring

1 oktober

○ Den 1 oktober 2025 börjar en ny lag om arbetslöshetsförsäkring att gälla. De största förändringarna är att du kvalificerar dig med hjälp av din inkomst i stället för med arbetad tid, att längden på medlemskapet påverkar ersättningsnivån och att antalet månader med inkomst styr hur lång ersättningsperiod du kan få.

Om du redan har fått ett beslut om att du har rätt till ersättning som är daterat senast den 30 september 2025 fortsätter du enligt de nuvarande reglerna. Notera också att den nya arbetslöshetsförsäkringen gäller för alla beslut som a-kassan fattar från 1 oktober även om man blev arbetslös tidigare.

Läs mer på akademikernasakassa.se

Fler ersättningsdagar i inkomstförsäkringen

○ I samband med nya lagen om arbetslöshetsförsäkring 1 oktober (se ovan notis) sker en för-

Hallå där!

… JACOB ADAMOWICZ, analytiker på SULF, som svarat på en remiss om ersättning för kurser som riktar sig till yrkesverksamma.

Berätta i korthet om remissvaret!

– Promemorian föreslår en särskild ersättningsmodell för kurser som riktar sig till yrkesverksamma samt ett system som omfördelar takbelopp. SULF är negativt till stora delar av promemorians förslag men väljer att inte avstyrka förslaget om en särskild ersättningsmodell för kurser. Att vi kan acceptera modellen ska ses med bakgrund i de dåliga ekonomiska förutsättningarna i den normala ersättningsmodellen och inte som ett ställningstagande att den nya modellen skulle vara ändamålsenlig.

Vad händer nu?

– Både utredningen och politiker vill ha en snabb implementering. Trots att många frågetecken kvarstår om hur modellen ska fungera i praktiken så finns det en risk att systemet införs redan 2026.

Hur kan det påverka SULF:s medlemmar?

– Förhoppningsvis förbättras förutsättningarna för lärare som jobbar med en viss typ av kurser när ersättningen höjs. Samtidigt är vi oroliga för att förslagen kommer leda till mer administration och därmed försvåra arbetet. Om regeringen inför ersättningsmodellen så hoppas vi att lärosätena gör en försiktig implementering för att minimera de negativa effekterna.

Läs mer på sulf.se/remissvar

Logga in på sulf.se för att kolla SULF:s senaste lönestatistik.

stärkning av SULF:s inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet.

– Villkorsändringen gör att SULF:s inkomstförsäkring blir ännu bättre. Om du omfattas av de nya bestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen kommer du att kunna få ersättning från vår inkomstförsäkring under 175 dagar i stället för 150 dagar, säger Robert Andersson, förhandlingschef på SULF.

SULF:s inkomstförsäkring kommer fortsatt endast att gälla för dig som varit medlem i både SULF och a-kassan i minst 12 månader. Vi rekommenderar därför att du, utöver medlemskapet i SULF, ansluter dig till Akademikernas a-kassa så snart som möjligt. Den uppdaterade inkomstförsäkringen kommer att omfatta dig som arbetat minst 11 månader under ramtiden.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/ inkomstforsakring

Uppdatera dina uppgifter

○ Ny termin och nytt jobb? Har du disputerat eller kanske flyttat? Gå in på sulf.se/mina-sidor och kolla så att SULF har rätt uppgifter om dig –det är en förutsättning för att vi ska kunna nå dig snabbt och stötta dig på bästa sätt. Du kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter genom att logga in med BankID. Har du några frågor om dina medlemsuppgifter eller ditt medlemskap? Kontakta gärna medlemsregistret på medlem@sulf.se.

En fråga – tre svar

Medlemsförmån: personlig ekonomisk rådgivning

○ Medlemskapet i SULF ger dig tillgång till en massa bra förmåner, till exempel försäkringar för dig och hela familjen, billigare tågresor, rabatt på hotell och mycket mer.

En av förmånerna är gratis privatekonomisk rådgivning genom Danske bank. Oavsett om du vill prata bolån, placeringar, sparande eller veta mer om Danske Banks olika lösningar och erbjudanden så kan du snabbt och enkelt boka ett möte via Teams när det passar dig. För mer information och för att boka rådgivning, ring 0752-48 48 00.

Läs mer på sulf.se/mina-sidor/medlemsformaner

KALENDARIUM

Webinar in English: The Swedish Pension System – how does it work?

SULF-dagen: På flera lärosäten arrangeras aktiviteter, se sulf.se.

Webbinarium på svenska om tidsbegränsade anställningar.

Webbinarium på svenska och engelska om nya villkor i våra kollektivavtal.

KTH: lunchseminarium om hot, hat och trakasserier med Sanna Wolk.

Mer info hittar du på

Dags för lönerevision i höst! Vad är ditt bästa tips inför det lönesättande samtalet?

villkor, SULF.

– Tänk igenom dina förväntningar och var tydlig med ditt bidrag, både vad gäller din egen prestation och arbetsplatsens utveckling. Utgå från att samtalet har betydelse för resultatet, nu och på sikt.

Savela, Högskolan i Gävle.

– Delta på informationsträffar med fackliga representanter. Läs igenom informationsmaterial. Ring ditt fackliga ombud och ställ frågor om sådant som du behöver mer information om. Förbered dig väl.

Krzysztof Marciniak, Linköpings universitet.

– Ange konkreta exempel på prestationer kopplade till ditt medarbetarsamtal. Ha positiv attityd och konstruktiv ton, var tydlig med dina önskemål men var lyhörd för chefens perspektiv. Blanda inte in din privatekonomi.

Marielle Nakunzi, enhetschef profession och

Maria

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Hur kan jag förbereda mig för mitt lönesättande samtal?

Hej! Nu närmar sig den årliga lönerevisionen som hos oss sker den 1 oktober varje år. Vi har på vår arbetsplats lönesättande samtal. Jag ska genomföra min första revision på min nya lektorstjänst på universitetet och jag undrar lite hur det går till och vad jag kan göra? Finns det några bra knep att förbereda sig på?

ELIZABETH

SVAR: Hej! Här kommer en beskrivning om hur själva processen går till samt tips på hur du kan förbereda dig. Avtalet som hanterar din lönerevision inom staten heter RALS-T. Avtalet löper tills vidare vilket betyder att en revision ska ske varje år vid det tillfälle som man bestämt mellan de lokala fackliga parter som finns på ditt lärosäte samt din arbetsgivare.

AVTALET ÄR SIFFERLÖST och utan garantier för löneökningar. Anledningen till det är att försöka få avtalet så anpassat som möjligt till de lokala förutsättningar som finns på arbetsplatsen. Detta görs genom att skapa förutsättningar för en lokal lönebildning anpassad till lokala behov, möjliggöra en långsiktig lönebildning samt att arbetsgivaren ska kunna använda lön som styrmedel för en bättre verksamhet.

Lönesättande samtal ska kopplas till ditt årliga utvecklingssamtal som du ska ha med din chef för att denne sedan ska kunna bedöma din prestation under den gångna perioden. Därför är det också viktigt att man pratar om lön och prestation under hela året, inte

bara när det är dags för revision. Tanken är då att du och din chef får en tydligare bild av vad du presterat och hur du utvecklats under den gångna perioden. Det ger er också en bättre förutsättning att förstå varandra och på så sätt skapa förtroende och en respektfull dialog.

”Generellt kan man säga att ju mer du förberett dig, desto bättre diskussion kommer ni ha i ert första lönesättande samtal. Exempel på förberedelser kan vara att du ordentligt tänker genom det som du gjort den gångna perioden.”

DET LÖNESÄTTANDE SAMTALET ska genomföras vid två tillfällen där ni vid första tillfället ska gå genom dina mål , din arbetsinsats, ditt ansvar och resultat. Dina mål ska vara tydliga och framtagna i ditt medarbetarsamtal. Efter det är det tänkt att din chef ska ges tid att fundera och värdesätta din arbetsprestation för att vid nästa tillfälle presentera din nya lön. Här är det avgörande att din chef ger dig en tydlig motivering till varför hen föreslår just den nivån på din nya lön, oavsett om det blir en stor, liten eller ingen ökning. Får du en liten eller ingen löneökning har chefen också ett ansvar att ge dig konkreta förslag på vad du kan göra för att få ett bättre utfall nästa revision.

Om ni båda är nöjda och når samsyn blir överenskommelsen omedelbart bindande. Om ni inte skulle komma överens och ni blir oeniga är det viktigt att du omedelbart kontaktar din lokala fackliga organisation så att de kan stötta dig i den fortsatta hanteringen.

HUR SKA DU då göra för att förbereda dig inför dina lönesättande samtal? Det finns en rad saker som du kan göra. Generellt kan man säga att ju mer du förberett dig, desto bättre diskussion kommer ni ha i ert första lönesättande samtal. Exempel på förberedelser kan vara att du ordentligt tänker genom det som du gjort den gångna perioden. Fundera också på vad du vill göra framöver samt hur du kan bidra ännu mer till verksamheten. Kan du ta på dig mer komplicerade arbetsuppgifter, utöka ditt ansvar eller kanske har du kompetensutvecklat dig?

Kompetensutveckling är ett mycket bra argument för ökad lönenivå. Om du haft lönesättande samtal tidigare är det viktigt att du även tar med det som var framåtsyftande därifrån.

OM DU BEHÖVER du mer stöd och vill diskutera mer om lön så ska du kontakta din lokala fackliga organisation. Det är de som förhandlar dina lokala löneavtal, stöttar dig i eventuella kommande förhandlingar samt har tillgång till uppdaterad lönestatistik. Du kan också vända dig till ditt medlemsförbund, i detta fall SULF, för att få mer tips om hur du kan förbereda dig och vad du ska tänka på inför ditt lönesamtal.

Mikael Brisslert Ombudsman

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER

PROFESSOR I

LITTERATURVETENSKAP

SAMT Du förtjänar mycket mer!

PROFESSOR I ENGELSKA med litteraturvetenskaplig inriktning

Vill du veta mer?

Gå in på kau.se/jobb

Sista ansökningsdag: 2025-10-31

Boka rådgivning om försäkringar och pension!

Tack vare facket har du rätt till kostnadsfri digital rådgivning om pension och försäkringar på en tid som passar dig. 9 av 10 som gjort det säger att de är väldigt nöjda! Missa inte den här chansen att få bättre koll på ditt liv och din framtid.

Boka rådgivning här: folksam.se/bokaradgivning

Ett samarbete mellan ditt fackförbund och Folksam.

Nu ännu bättre inkomstförsäkring

1 oktober kommer det nya a-kasseregler. I samband med det förbättrar vi vår inkomstförsäkring och ökar antalet ersättningsdagar till 175 dagar. SULF:s inkomstförsäkring kräver medlemskap i både SULF och Akademikernas a-kassa.

Läs mer om de nya a-kassereglerna och vår inkomstförsäkring på sulf.se.

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

Do you want to read Universitetsläraren in English? Subscribe to our newsletter. Nu finns tidningen i pdf-format. universitetslararen.se/ tidningar