Universitetsläraren, 6 2024

Nummer 6 2024

NYHET

SULF utreder ny modell för lönesättning

NYHET

Våg av varsel skapar oro på lärosätena

REPORTAGET

Jakten på de okända bakterierna

FOKUS Forskare berättar om sin

autism och adhd

Fajt för förståelse

Innehåll

Under en sådan här process blir det naturligtvis oro i hela verksamheten.”

Tobias Arvemo, ordförande i Saco­S och SULF vid Högskolan Väst, om förhandlingarna om uppsägningar.

Nyheter

6 Doktoranderna gjorde avtryck på SULF:s kongress.

8 Rapport: Fackets medlemmar vill slopa lönesättande samtal.

10 Illegala bibliotek kan bli maktfaktor inom akademin.

11 Färre kvinnor när rektorerna byts ut.

12 Rapport: EU­länderna måste samarbeta bättre om forskning.

Nummer 6, 2024

På jobbet

22 Knepen för att få undervisningen på engelska att lyfta.

Mötet

26 Mariëlle van Toors forskning om fladdermöss blev brädspel.

Fokus

32 ”De flesta maskerar sin adhd eller autism.”

REPORTAGET: Detektivarbete i Europas största bakteriesamling.

Disputerad

40 Michaela Padden har forskat om hur över vakning har kommit in i vårt privatliv.

Debatt

44 ”Forskare behöver ta mer plats i det offentliga rummet.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

Tack och hej till lönesättande

samtal?

Det handlar mest om ett spel för galleriet, en teaterföreställning där arbetsgivaren informerar den anställde om vilken lön hen kommer att få. Ja, så låter det när Saco-S vid Lunds universitet frågar medlemmarna vad de tycker om lönesättande samtal. De vittnar om uppgivenhet och frustration inför lönesamtalen. Vissa vill lämna facket om det inte görs mer motstånd mot lönesättande samtal som modell.

Inte heller vid andra lärosäten är medlemmarna nöjda, i Linköping och Umeå beskrivs liknande reaktioner. I Lund har facket nu gjort en uppföljande undersökning bland lönesättande chefer och – de förvisso preliminära – resultaten visar att inte heller de är särskilt förtjusta i lönesättande samtal.

Vid SULF:s kongress i november röstade ombuden igenom att förbundet ska verka för att återinföra ett lokalt veto mot lönesättande samtal. Dessutom beslutades att SULF ska utreda alternativa modeller för lönesättning.

”Vissa vill lämna facket om det inte görs mer motstånd mot lönesättande samtal som modell.”

Om det betyder tack och hej till lönesättande samtal på universitet och högskolor är oklart. Men en sak är åtminstone säker: lönesättande samtal engagerar er läsare. Vår artikel om undersökningen i Lund är redan en av de mest lästa på universitetslararen.se i år. Du hittar den på sidan 8.

NYLIGEN KOM MEDIERAPPORTER om hur andelen studenter med särskilt stöd, bland annat på grund av intellektuella funktionsnedsättningar, ökat kraftigt. Men det har inte skrivits lika mycket om vilket stöd universitetslärare och forskare med adhd och autism får och behöver. Läs om det på sidan 32. Jag passar också på att göra reklam för tidigare nummer. Nu kan du nämligen läsa Universitetsläraren som pdf-tidning på universitetslararen.se/tidningar. Missa inte det!

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST­ OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS­ OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR: Anders Jinneklint (tjänstledig)

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se

ANNONSER:

Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSILLUSTRATION: Nils­Petter Ekwall. TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2024. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS­kontrollerad upplaga: 22 500 ex (juni 2024).

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets­ och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

SVANENMÄRKT

Linus Hellerstedt, redaktör

Varde ljus!

Klockan 06.00 den 26 november skingrades det arktiska mörkret på rymdbasen Esrange utanför Kiruna då sondraketen SubOrbital Express­4 sköts 256 kilometer upp i luften. Ombord fanns sex forskningsprojekt för att utföra tester under tyngdlöshet. Ett av projekten undersöker hur dammpartiklar formas och växer i tyngdlöshet. Syftet är att öka förståelsen om astronomiska händelser – och i förlängningen om hur universum har skapats. Raketfärden ska även ge ny kunskap om immunceller, solceller och blåstångens reproduktion.

Nyheter SULF:s kongress 2024

Doktoranderna Alma

Dautovic, Mohamed

Al­Sabri och Xin Mao (i rosa) hjälps åt att förstå processen i utskottet, göra ändringsförslag och översätta från svenska till engelska. FOTO: KAJSA

Doktoranderna gjorde avtryck på SULF:s kongress

När SULF:s kongressombud träffades för att besluta om förbundets framtid var det gott om engagemang från doktoranderna.

– Jag är jätteinspirerad, säger Xin Mao från SULF vid Uppsala universitet.

Xin Mao ursäktar sig. Tårar har letat sig upp i hennes ögon. Efter en engagerad debatt har SULF:s kongress just underkänt förbundets tystnad om kriget i Gaza och beslutat att ett officiellt uttalande ska göras till stöd för drabbade akademiker och studenter och för en vapenvila

– Jag tycker att det är jättefi nt med människor som kämpar för andras liv och väljer att säga: ”Nej, vi kan inte bara lämna dem.” Att de drabbade åtminstone kan känna att vi förstår dem, att de också är människor. Vi kan åtminstone säga ”Fred!”.

Xin Mao är doktorand i etik och forskar om mänskliga rättigheter och plikt. Kvällen före, på kongressmiddagen som följdes av

fest i 1980-talstema, träffade hon sin biträdande handledare Per Sundman som är professor i etik vid Uppsala universitet.

– Det kändes jätteroligt att vi inte bara forskar om moral utan vi kämpar för demokrati här på kongressen också.

DEN FÖRSTA DAGEN diskuteras alla motioner i mindre utskottsgrupper. SULF:s doktorandförening, SDF, och doktorander aktiva i olika lokala SULF-styrelser står bakom många av förslagen.

Xin Mao sitter i utskottet med temat ”Starkare medlemmar för modigare forskning”. Där kommer majoriteten bland annat överens om att förbundet bör verka för att forskare ska kunna garantera forskningspersoner konfidentialitet, att doktorandkurser ska vara avgiftsfria och att SULF bör jobba med arbetsmiljöproblemet som uppstår av konfl ikter kring författarskap.

Förbundsstyrelsen har rekommenderat att avslå flera av motionerna i utskottet,

ofta för att förslagen är för specifi ka eller bedöms ligga utanför SULF:s uppdrag. Men doktoranderna står på sig, och lär sig efter hand att ändra skrivningar för att inkludera samtliga medlemmar eller ge förbundet mer öppna uppdrag.

– Det var betryggande att titta på dig när jag läste upp förslaget, säger SDF:s ordförande Mohamed Al-Sabri till kollegan Alma Dautovic när det är paus för att SDF ska fi la på ett ändringsförslag.

Alma Dautovic förklarar situationen vidare:

– Det är alltid svårt när man inte vet hur processen är. Som doktorander är vi nya. Apropå det här med ojämlikhet: man hamnar någonstans längst ner när man hela tiden är ny.

I två fall beslutar utskottet att inte helt avslå motioner som förbundsstyrelsen menar ligger utanför SULF:s roll. Ombud argumenterar för att problemen för nyrekryterade, utländska medarbetare att hitta bostad och få sin lön i tid påverkar deras möjlighet att arbeta till den grad att förbundet borde agera i de frågorna.

– Vi är ju från olika lärosäten, men jag är lite överraskad över att vi har samma problem med samma lösning. Jag trodde det skulle vara mer debatt, men det är mer ”ge och ta”, säger Xin Mao.

När det är dags för kongressen att gemensamt besluta om utskottets förslag är det hon, och doktoranden Azul Romo Flores från Södertörns högskola, som presenterar utskottets rekommendationer till beslut. De antas av kongressen utan diskussion.

XIN MAO ÄR också källan till en motion, som skapar mer diskussion i plenum. I den föreslår SULF Uppsala olika åtgärder för att främja möjligheten att kombinera jobbet inom akademin med familjelivet. Det mesta i motionen avslås – men inte allt.

– Vissa förslag var för specifi ka, men jag tycker att det är bra att vi satte ljus på problemet, säger Xin Mao.

När kongressen avslutas är det just diskussionerna om alla motioner hon lyfter som det mest givande.

– Det är då vi pratar om vad vi kan göra bra för våra medlemmar, och som människor. Jag är lite trött nu, men jätteinspirerad.

Xin Mao vill fortsätta det fackliga arbetet vid Uppsala universitet. I alla fall till 2026. Då disputerar hon – och går en osäker karriär till mötes.

Kajsa Skarsgård

Simultantolkarna i arbete under årets kongress.

Nästa kongress kan bli helt tvåspråkig

• Tolkar simultantolkade årets plenumdiskussion från en glasmonter i hörnet. Till nästa kongress 2027 kan de få jobba fler timmar. En motion från SULF:s doktorandförening om att införa simultantolkning även i kongressens övriga skeden, samt att översätta alla handlingar till engelska, röstades nämligen igenom. Skrivningen innehåller dock ett förbehåll: att förbundet noggrant ska överväga kostnaden för detta.

Ja till utredning om arbetstidsförkortning

• En motion från SULF i Umeå, där man vill att förbundet utreder hur arbetstidsförkortning kan kombineras med universitetslärares arbetstidsavtal, röstades igenom av kongressen. I plenum yrkade Adam Brenthel, SULF i Lund, på avslag och menade att medlemmar kan inges falska förhoppningar kring arbetstiden om förslaget skulle gå igenom.

– Redan i dag har våra medlemmar alldeles för lite tid för att utföra de arbetsuppgifter man kom till lärosätet för att utföra. Det vore märkligt att ta bort ännu mer tid, sade han.

Jan Andersson, SULF vid Linnéuniversitetet, satte frågan i ett historiskt perspektiv och redogjorde för hur facket har förhandlat ned arbetsveckans timmar genom åren. Senast till 40 timmar 1973.

– I dag är det som att vi är tillbaka till 1920. Det handlar om att försöka hitta fler ingångar för våra medlemmar att få en rimlig arbetstid. Inte om att ge falska förhoppningar, sade han i plenum.

Linus Hellerstedt

SULF:s kongress 2024

Motion om Gaza upphov till debatt

Efter ett beslut på kongressen har SULF gjort ett uttalande till stöd för vapenvila i Gaza. Dessutom ska förbundet ta fram en policy för sitt internationella solidaritetsarbete.

Redan på utskottsnivå, då ombuden diskuterar i mindre grupper, anades att motionen om SULF:s inställning till konflikten i Gaza skulle leda till debatt. Schemat stuvades om så att frågan togs upp sist.

Nämnda motion innehöll bland annat krav på att SULF ska ta aktiv ställning för en vapenvila genom att verka för akademisk bojkott av samarbeten med israeliska universitet.

I plenum poängterade Haro De Grauw från SULF:s förbundsstyrelse att han såklart vill se en vapenvila.

drag att kämpa för medlemmarnas villkor och förutsättningar för att bedriva sitt yrke. Han förklarade också att styrelsens inställning är att man vill göra skillnad i den här typen av situationer genom att kämpa för en fri akademi i Sverige och internationellt.

– Det är ett stort pussel att skapa en framtid med demokrati, fred och frihet. Då är frågan vilken pusselbit vi bäst kan bidra med, sade Haro De Grauw.

KONGRESSOMBUDET Dominic Mealy, doktorand vid Lunds universitet, gjorde flera olika yrkanden i frågan.

– I en bredare kontext sticker SULF ut i den här frågan. Det globala facket Education international, som SULF är medlem av, har gjort starka uttalanden.

”Det är en fråga om att ge stöd till grundläggande principer som solidaritet, akademisk frihet och frihet.”

– Vi vill uttrycka stor sympati för alla som drabbas av de här konflikterna. Men med det sagt så är det inte det vi ska fatta beslut om i dag. Huruvida vi är oroliga eller inte, för det tror jag vi alla är. Han betonade att SULF är ett fackförbund med upp -

Han påpekade att det inte handlar om att SULF ska ta ställning politiskt.

– Det är en fråga om att ge stöd till grundläggande principer som solidaritet, akademisk frihet och frihet. 47 av 71 ombud röstade för att ett offentligt uttalande till stöd för en vapenvila skulle göras. Detta gjorde sedan SULF den 9 december. 52 ombud röstade för att SULF ska samarbeta med lärosätena och regeringen för att ge stöd till universitetslärare, forskare och doktorander som flyr konflikter. Förbundet ska också ta fram en policy för sitt internationella solidaritetsarbete. ○

Linus Hellerstedt

Det var ett modigt beslut att göra det vi kan för Ukraina, och vi måste vara modiga i fortsättningen också.”

Kongressombudet Sanela Bajramovic, universitetslektor och fredsforskare vid Örebro universitet, förklarade i plenum varför SULF bör ta ställning i Gazakonflikten på motsvarande sätt som förbundet gjorde när Ryssland invaderade Ukraina.

Haro

De Grauw

Dominic Mealy

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Det är inte lönesättande samtal – utan snarare lönesättande information, enligt en av dem som har svarat på enkäten vid Lunds universitet.

Rapport: Fackets medlemmar vill slopa lönesättande samtal

En undersökning som Saco­S vid Lunds universitet gjort visar att medlemmarna är missnöjda med lönesättande samtal. På SULF:s kongress bestämdes att förbundet ska utreda alternativa modeller för lönesättning.

Medlemmar är missnöjda med lönesättande samtal, visar en enkät som Saco-S vid Lunds universitet gjort. I fritextsvaren beskrivs modellen som teater och att det i slutänden är arbetsgivaren som ensidigt sätter lönen.

Knappt hälften, 43 procent, av de medlemmar som svarat på enkäten anser att deras löneökning kan härledas till de faktorer som ska påverka lönen. I stället uppfattas löneökningen som schablonmässig snarare än individuell som den ska vara, visar undersökningen.

– Vi vet att medlemmarna inte är särskilt förtjusta i den här metoden och vi vet också att medlemmar lämnar oss för andra förbund för att slippa lönesättande samtal,

säger Adam Brenthel, ordförande för Saco-S i Lund.

Han beskriver hur medlemmar vittnar om att de känner uppgivenhet och frustration över att inte kunna påverka sin lön. Man känner sig utlämnad till en chef som ensidigt fattar beslut om lönen.

ENKÄTEN SKICKADES UT till 3 682 medlemmar. Fler än en tredjedel av de 1 086 som svarat beskriver att de antingen inte har haft ett uppföljande samtal efter sitt utvecklingssamtal eller att de inte kommer ihåg om de haft uppföljning.

– Den här trestegsmodellen består av utvecklingssamtal, uppföljning och sedan lönesättande samtal. Om mellansteget, där man faktiskt kan diskutera bedömningen av prestationen, inte fungerar så kommer heller inte beskedet om den nya lönen att kunna framstå som motiverat, säger Adam Brenthel.

Inför SULF:s kongress i november hade SULF i Lund också lämnat in en motion om att SULF ska driva på för att de lokala parter-

na ska kunna välja bort lönesättande samtal. En motion som röstades igenom.

Marie Härstedt, HR-direktör vid Lunds universitet, tycker att lönesättande samtal i stort fungerar bra som metod.

– Vi har få oenigheter och det kan ju vara ett mått på kvalitet, tänker jag. Vi utgår från det avtal som ligger just nu och där anges att det ska vara lönesättande samtal som huvudväg om inte parterna kommer överens om någonting annat. Detta har vi varit överens om ett bra tag, säger hon.

Att knappt hälften av de som svarat på enkäten anser att deras löneökning kan kopplas till lönepåverkande faktorer innebär dock att det fi nns saker att förbättra, säger Marie Härstedt.

– Syftet med lönesättande samtal är att få en saklig motivering av din nya lön och att du ska förstå varför du har den lönen. Det ligger i nära dialog mellan chef och medarbetare och vi tycker det är viktigt att man pratar med varandra. Inte bara genom den här modellen, utan generellt.

HR-DIREKTÖREN PEKAR PÅ chefstrukturen inom akademin som en utmaning, med stora medarbetargrupper och vissa chefer som är kollegialt valda. Att enkäten visar hur medlemmar uppfattar lönesättningen som ensidig från arbetsgivarens sida har till viss del att göra med förväntningar på de lönesättande samtalen, säger Marie Härstedt.

– Det är inte en förhandling men ibland fi nns förväntningar om att det trots allt är så. Det ska ju inte heller handla om att den anställdes förhandlingsskicklighet ska bli avgörande för den nya lönen.

SULF:s kongress röstade även igenom en motion om att förbundet ska utreda olika modeller för lönesättning. Den hade lämnats in gemensamt av SULF i Linköping och Umeå. ○

Linus Hellerstedt

REAKTIONER PÅ

LÖNESÄTTANDE SAMTAL

Citat hämtade från fritextsvaren i Saco­S enkät bland medlemmar i Lund.

○ ”Om det inte sker någon förändring kommer jag att lämna facket, vilket i praktiken innebär en löneökning.”

○ ”Eftersom allt bara följer en schablon, kan man lika gärna lägga ner alla samtal. Det kostar på hälsan att allt är spel och teater.”

○ ”Begreppet lönesättande samtal är ganska missvisande. Det är mer lönesättande information.”

Regeringen ser över hur resurserna ska fördelas inom högre utbildning

Mindre fokus önskas på studentprestation

• Inför regeringens aviserade översyn av hur högskoleutbildningen tilldelas resurser har flera aktörer redan kommit med inspel om hur en nyordning borde se ut. Såväl SULF som Sveriges förenade studentkårer och Svenskt Näringsliv vill lägga större vikt på antal helårsstudenter än på studenternas prestationer.

Svenskt Näringsliv vill dela upp anslagen till högre utbildning mellan kandidat­ och masternivå.

SULF vill däremot att lärosätena ska få ett samlat anslag för både utbildning och forskning, för att ha större frihet att själva fördela pengarna.

I stället för att lärosäten bara ska få ge masterutbildningar i ämnen de bedriver forskning i, som Svenskt Näringsliv föreslår, vill SULF öka forskningsanknytningen i all utbildning genom att öka tilldelningen av forskningsmedel per student.

Kajsa Skarsgård

Nya reformer för lärarutbildningen

• Betygskraven för att komma in på lärarutbildningen bör höjas, enligt den statliga offentliga utredningen Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning. Lärosätena föreslås få i uppdrag att gemensamt planera utbud och dimensionering för ett fortsatt varierat utbud av lärar­ och förskollärarutbildningar. Utredningen vill också utöka de ämnesdidaktiska studierna med 15 högskolepoäng i samtliga lärarutbildningar, och minska den utbildningsvetenskapliga kärnan lika mycket.

Ekonomisk oro på flera lärosäten

Högskolan Väst har risk för övertalighet på 42 årsarbetare och vid Högskolan Dalarna pågår en varselprocess om 20 tjänster. En rad andra lärosäten behöver också strama åt verksamheten på grund av budgetunderskott.

I början av september aviserades att Högskolan Väst måste göra besparingar till följd av en tuff ekonomisk situation. Förhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer vid högskolan har landat i att bemanningen behöver minska med 42 årsarbetare. Nu pågår en så kallad tidig omplacering, innan man kommer fram till hur många som verkligen blir övertaliga. Tobias Arvemo, ordförande i Saco-S och SULF vid Högskolan Väst, bedömer att eventuella uppsägningar inte kommer att ske i år. – Under en sådan här process blir det naturligtvis oro i hela verksamheten. Från den fackliga sidan har vi ju inget intresse av att fördröja processen. Men vi måste se till att allt sker på ett korrekt sätt, säger han. Som Universitetsläraren tidigare rappor-

terat har en uppsägningsprocess pågått vid Göteborgs universitet. Från början var det ett tjugotal lärare vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande som riskerade uppsägning. Det slutade med att tolv anställda får lämna sina tjänster. Detta efter att förhandlingarna mellan universitetets personalenhet och facken avslutats i oenighet.

LINKÖPINGS UNIVERSITET beslutade att fasa ut moderna språk 2019, något som resulterat i förhandlingar om övertalighet. Ytterligare en process pågår vid Högskolan Dalarna. Eftersom högskolan går med underskott varslade arbetsgivaren om 20 tjänster i januari. Sedan dess har det ekonomiska läget förbättrats.

– Vi har ett bra söktryck så vi har fått in fler studenter i vår verksamhet och även haft en god genomströmning. Vi har också gjort lite mer kortsiktiga beslut som att vara försiktiga med resor, konferenser och bo på hotell, säger Katarina Hedlund Johansson, högskoledirektör vid Högskolan Dalarna.

”Under en sådan här process blir det naturligtvis oro i hela verksamheten.”

Men varslen ligger kvar, säger hon.

– Fortfarande är vår kostym för stor, den behöver vi rätta till så att den matchar.

Även vid Luleå tekniska universitet, Högskolan i Skövde och Enskilda högskolan i Stockholm pågår förhandlingar om besparingsåtgärder. Där är det dock oklart om det kommer innebära eventuella uppsägningar. ○ Per­ Olof Eliasson

… procent av tredjelandsstudenterna är kvar i Sverige efter fem år, och en stor andel har då antingen påbörjat forskarstudier eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Det visar en granskning av Riksrevisionen. Den finner inget omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier, men däremot vissa brister i antagningsprocessen och i åtgärder för att upprätthålla utbildningens kvalitet. Läs mer på universitetslararen.se.

Doktoranden Zakayo Kjellström har kartlagt så kallade skuggbibliotek, hemsidor som tillhandahåller akademiska texter för gratis nedladdning.

Illegala bibliotek kan bli maktfaktor inom akademin

De illegala sajterna för nedladdning av vetenskapliga texter blir alltmer välorganiserade. Doktoranden Zakayo Kjellström har kartlagt skuggbiblioteken, en potentiell maktfaktor i akademins periferi.

Hemsidor som tillhandahåller akademiska texter för gratis nedladdning har funnits sedan 1990-talet. På senare år har sajterna fått ett uppsving som Zakayo Kjellström, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, ”inte kunde ana” när han påbörjade sin kartläggning 2020. Han siktar på disputation till sommaren.

Zakayo Kjellström

Eftersom skuggbiblioteken bryter mot upphovsrättslagar och påverkar förlagens vinster är stämningar inte ovanliga. Utvecklingen pågår ständigt.

– På senare tid har sidan

Anna’s Archive blivit enorm. Det unika med den är ambitionen att samla alla skuggbiblioteks samlingar på nätet, men också att göra all data tillgänglig för alla.

Här fi nns nedladdningsfi ler med 105 miljoner akademiska artiklar och 37 miljoner boktitlar på 64 olika språk. Runt sajter som Sci-Hub, Library Genesis, Z-Library och andra fi nns också forum där många engagerar sig.

– Utvecklingen illustrerar den boom och nästan formalisering som skuggbiblioteken fått, säger Zakayo Kjellström.

Hur många svenska forskare som använder sajterna är svårt att veta, säger Zakayo Kjellström. Han har inte hört talas om någon forskare som åtalats för nedladdning från de illegala sidorna. Förlagen verkar inte intresserade av att driva processer mot enskilda forskare.

– De vill bara sätta dit skaparna. Dagens system för vetenskaplig publicering beskriver Zakayo Kjellström som ”tra-

sigt”, med dubbla ekonomiska barriärer mot öppen tillgång till forskningsresultat. Kostnaderna för förlagens tidskriftsprenumerationer är höga, liksom avgifterna för forskare som vill att deras artiklar ska kunna läsas av alla.

WILHELM WIDMARK ÄR vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som företräder lärosätena i förhandlingarna med förlagen. Han berättar att ett nytt avtal tecknades, ett av de största, med Elsevier tidigare i år. Utfallet blev snäppet lägre kostnader och öppen publicering för forskare i förlagets publikationer. Men han är inte nöjd. – Förlaget är inte transparent med vilka kostnader det har i förhållande till de priser de sätter. Och vi vet att de har en vinstmarginal på 40 procent i sin a� ärsmodell. Det är pengar vi tycker borde stanna kvar i forskningen.

Skuggbiblioteken är inget som nämns i förhandlingarna. Däremot är sajterna ”elefanten i rummet” som båda parterna förstås känner till. Men Wilhelm Widmark skulle inte kalla sajterna ”öppen tillgång”.

– De är en reaktion mot en kollapsad marknad, där mycket är instängt inom betalväggar, en oligopolmarknad som inte gynnar akademin. Men som statligt anställd skulle jag inte uppmana någon att använda dem. ○ Bertil Janson

Wilhelm Widmark

… ANDERS SÖDERHOLM, rektor vid KTH, som i ett klipp på Tiktok försöker locka studenter till lärosätet genom att presentera det med ungas slang och jargong.

Som ”Big Boss” ser du glad, men lite stel ut, i filmen. Hur var det att byta språk?

– Min första tanke var: ”Jag kan inte säga detta, det är inte ett språkbruk jag behärskar.” Men å andra sidan var det inte svårt, det kändes bara inte naturligt.

Varför gjorde du filmen?

– Idén kom från de som sköter KTH:s Tiktok­konto och de som jobbar med studentrekrytering. Jag var tveksam, kan jag säga. Men man får lita på de som behärskar den här typen av kommunikation, det var det som fick mig att ställa upp.

Vad tycker du om resultatet?

– Jag kan inte den där dynamiken, men på något sätt landade filmen bra i den miljö där den publicerades. Det känns skönt, för det kändes som att jag balanserade på en knivsegg mellan töntigt och succé.

Förstod du vad du sa?

– Jag fick det förklarat för mig längs vägen.

Kommer du att använda något av uttrycken själv nu?

– Slay, kanske, hahaha! Jag tror att det är ett positivt förstärkningsord.

Rekommenderar du andra rektorer att göra detta?

– Jag vet inte. Jag kände att det var en risk, men samtidigt lite kul. Man måste känna efter själv och vara bekväm med det.

Kajsa Skarsgård

Här kan du se Tiktok-klippet

Färre kvinnor när rektorerna byts ut

Det senaste året har 7 av lärosätenas rektorer bytts ut. Numera är 12 av 34 rektorer kvinnor, visar Universitetslärarens genomgång som omfattar 31 statliga universitet och högskolor samt tre stiftelsedrivna.

Källa: Respektive lärosäte

12 kvinnliga rektorer

Hans Adolfsson tar över som rektor efter Astrid Söderbergh Widding vid Stockholms universitet 1 februari nästa år. Han blir då den tredje manliga rektorn som ersätter en kvinnlig det senaste året.

Övriga två är Måns Svensson, som ersatt Agneta Marell vid Högskolan i Jönköping och Per-Henrik Holgersson som tog Helena Wessmans plats vid Kungliga musikhögskolan.

Hösten 2023 var 14 av 34 rektorer kvinnor och nu är det 12. Hans Adolfsson, för tillfället rektor vid Umeå universitet samt ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, skulle helst se en jämnare könsfördelning.

– Det är olyckligt att man får det utslaget på hela rektorsgruppen, men samtidigt svårt att göra något åt. Varje lärosäte genomför

22 manliga rektorer

sina egna rekryteringar och det handlar om individuella processer, säger han.

SULF:s förbundsordförande Sanna Wolk, tycker att det är beklagligt att andelen kvinnliga rektorer är omkring en tredjedel och minskande, säger hon.

– Jag har svårt att se, där vi är i dag, att kvinnor skulle ha sämre meriter än män. Så jag tror att det här är något annat. ○

Linus Hellerstedt

Fotnot: Vid Umeå universitet är Tora Holmberg, professor vid Uppsala universitet, föreslagen att ta över som rektor efter Hans Adolfsson.

Läs en längre version av artikeln på universitetslararen.se

Nyheter

Rapport: EU-länderna måste samarbeta bättre om forskning

Forskningen inom EU håller hög nivå, men medlemsländerna måste bli bättre på samordning om vi ska hålla jämna steg med USA och Kina. Det visar en ny EU­rapport.

En av huvudförfattarna till rapporten Align, Act, Accelerate (Anpassa, Agera, Accelerera) är Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet samt vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Expertgruppen har 15 ledamöter från olika länder och fick sitt uppdrag i december 2023 av EU-kommissionären Illiana Ivanova.

Gruppen har studerat hur EU-forskningsprogrammet Horisont fungerar och vad som bör göras för att det och dess efterföljare ska fungera bättre. Dessutom har den tagit fram förslag på hur forskningen inom EU kan ges bättre möjligheter för att stå sig i konkurrensen med Kina och USA, som unionen tappat mark till de senaste åren. Gruppen har haft hundratals möten och kontakter med olika aktörer inom universitet, forskning, industri samt civilsamhället.

Nu har den tagit fram ett åtgärdsprogram

Sylvia Schwaag Serger

på tolv punkter. Sylvia Schwaag Serger förklarar vad hon tycker är allra viktigast:

– Vi måste få nya och bra ramvillkor, för det saknas i dag. Det tar i genomsnitt 270 dagar mellan ansökan om finansiering för ett forskningsprojekt till dess fonderna kommer, och det är för mycket. För att innovationen ska fungera krävs mindre byråkrati och möjlighet för dem som inte är så vana att söka finansieringar, som till exempel mindre tech-bolag, att få hjälp, konstaterar hon.

– Vi måste också visa att vi inte bara säger, utan även gör något. EU bedriver världsledande forskning i dag, men den är för splittrad. Dessutom måste vi locka till oss toppforskare från andra länder, få dem att välja Europa framför Kina och USA. Europa måste helt enkelt bli mer attraktivt för forskning.

FÖR ATT DET ska bli verklighet anser hon att vi måste våga mer.

– Det är viktigt att forskningen får ta risker, även om de så klart ska vara avvägda på

ett ansvarsfullt sätt. I dag kan vi inte konkurrera med USA och Kina när det gäller riskkapital. Därför är det viktigt att hitta nya sätt för att få mer riskkapital även inom EU. I dag investerar inte industrin här lika mycket som i våra konkurrentländer, så vi måste hitta sätt att stimulera detta.

Sylvia Schwaag Serger ser stora möjligheter även för den svenska universitetsvärlden om åtgärdspunkterna blir verklighet.

– Sverige ligger bra till med stark forskning och har ett fungerande samarbete mellan högskola och industri. Men vi lever i en värld där storleken blir allt viktigare, och Sverige har mycket att vinna på större internationellt samarbete mellan universitet och inom forskning, förklarar hon.

– Den stora skillnaden mellan EU och Kina och USA, är just att de satsar stort och därför har större resurser. Inom EU fördelas lejonparten av resurserna inom länderna genom nationell forskningsfinansiering. Detta är en av anledningarna till att Horisont-programmet inte ger större utslag internationellt, trots att vi sett i rapporten att dess forskningsprojekt fungerar bra. Om EU ska bli mer konkurrenskraftigt måste mer resurser ges till ramprogram som Horisont och mindre inom varje land.

RAPPORTEN TOGS ENLIGT Sylvia Schwaag Serger emot med stort intresse från EU-kommissionen. Hon är optimistisk till att det faktiskt kan bli förändringar för forskningen.

– Våra förslag visar på praktiska vägar för att förbättra. Det är som en manual som politikerna kan använda sig av. Vi har dessutom försökt förankra dessa förslag bland många, säger hon. ○

Kristina Wallin

EXPERTGRUPPEN: DET KRÄVS

FÖR BÄTTRE EU-FORSKNING

○ Bättre samordning mellan de olika programmen och mellan universitet och näringsliv.

○ Skapa ett starkare ramprogram.

○ Skapa möjligheter till snabb finansiering och minska byråkratin.

○ Främja forskningsallianser mellan universitet och medlemsstater.

○ Mer pengar till Europeiska forskningsrådet och Europeiska innovationsrådet.

○ Samordna civil och militär forskning.

○ Skapa fler enheter för samordning och samarbete.

○ Ta fram en förvaltningsövergripande strategi.

Källa: EU-rapporten Align, Act, Accelerate

En expertgrupp har studerat hur EU ­forskningsprogrammet Horisont kan göras bättre.

Spionen lägger ned

– fler kan stå på tur

• Sveriges tredje äldsta studenttidning, Götheborgske Spionen, läggs ner efter 88 år.

– Det ett steg bakåt för studentmedier som granskar universiteten och studentkårerna, säger Spionens uppsagda chefredaktör Jazz Munteanu.

I våras la Stockholms studentkår ner sin nättidning Studietid. I Umeå kom det sista numret av tidningen Vertex ut 2020. Fler studenttidningar kan gå i graven eftersom regeringen vill sänka anslaget till kårerna med 20 miljoner år 2026.

– Kårerna har en lagstadgad skyldighet till studentinflytande i olika organ, så det är rimligt att tro att tidningarna blir än mer lidande, säger Elsa Berlin, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Kajsa Skarsgård

Högskolans väg till marknadslogiken

• I den nyutgivna boken Frihetsretorik och marknadslogik analyserar samtidshistorikern Johanna Ringarp den svenska högskolepolitiken från 1970 till 2014. Socialdemokraterna la om sin politik mot mer mål­ och resultatstyrning i slutet av 1980­talet, regeringen Bildt genomförde de marknadsliberala idéerna under åren 1991–1994 och dessa förstärktes med autonomireformen 2011 under regeringen Reinfeldt.

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

Krav på akademisk

bojkott av Iran

Ett halvår efter fångutbytet med Iran har läget mörknat för Ahmadreza Djalali som fortfarande är fängslad. Svenska lärosäten bör nu bojkotta samarbeten med Iran, menar Lars Adaktusson som är engagerad i fallet.

Den 14 januari fyller Ahmadreza Djalali 53 år. Då har han suttit fängslad i det ökända Evin-fängelset i Iran i åtta år och nio månader. Hans chans att överleva försämrades avsevärt när han inte kom med i fångutbytet med Sverige i somras, och ytterligare efter att Iran i oktober verkställde dödstraffet mot en annan iranier med europeiskt medborgarskap.

– Han har varit sjuk länge och får inte tillgång till vård. Vi måste hitta en ny strategi för att få honom fri för nuvarande strategi har inte fungerat, säger Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia. Hon får medhåll av Lars Adaktusson. Han har i många år kämpat för dödsdömde Ahmadreza Djalalis frigivning, först som EU-parlamentariker för Kristdemokraterna

– Jag menar att det har gjort att man ser på kunskap och bildning på ett annat sätt. Och det är pengar som styr, säger Johanna Ringarp.

Per­Olof Eliasson

(KD), sedan i riksdagen och numera som fri samhällsdebattör.

– Det är hög tid att avsluta forskningssamarbeten och dra in visum för studenter och forskare från Iran för att visa på situationens allvar, säger Lars Adaktusson.

Svenska lärosäten har generellt hållningen att den akademiska friheten bäst stärks genom att upprätthålla akademiska samarbeten även i diktaturer. Lars Adaktusson håller med om den grundprincipen, men menar att det krävs ett undantag eftersom läget är extraordinärt.

ANNIKA ÖSTMAN WERNERSON är rektor vid Karolinska institutet, KI, där Ahmadreza Djalali disputerade 2012 och fortfarande hade forskningssamarbeten när han fängslades. KI:s och andra lärosätens kamp för Ahmadreza Djalali har främst handlat om att uppmärksamma hans fall i officiella brev till Sveriges och Irans regering, i debattartiklar och genom manifestationer.

”Det är hög tid att avsluta forskningssamarbeten och dra in visum för studenter och forskare från Iran ...”

– Personligen anser jag att KI inte bör ingå universitetsövergripande avtal med Iran, för att markera hur Djalali behandlas, säger hon. Vad gäller förslaget att inte ta emot studenter från Iran säger Annika Östman Wernerson att lärosätena inte får registrera var studenterna kommer ifrån.

Universitetsläraren har sökt utrikesministern.

Kajsa Skarsgård

Pehrson talade nu mångordigt om vikten av akademisk frihet och att driva på för att den ska stärkas, men något grundlagsskydd är det inte längre tal om.”

Universitetslärarens krönikor MarieLouise Samuelsson kommenterar interpellationsdebatten om akademisk frihet mellan Anders Ådahl (C) och utbildningsminister Johan Pehrson (L). Läs hela krönikan på universitetslararen.se/kronikor.

Jazz

Munteanu

Elsa Berlin

Johanna Ringarp

FOTO: VIOLETTA KOVACKA, MARIA CRUSEMAN

Detektivarbete bland bakterierna

Den som hittar en okänd bakterie kan skicka den till Göteborg. Här fi nns Europas största bakteriesamling och en handfull biomedicinska analytiker som har till uppgift att artbestämma de små liven.

text: Johan Frisk

Foto: Thomas Olsson

Reportaget

Islutet av december 2014 hittade läkarna en bakterie i ett sår på en patient i Kungälv. Efter att ha odlats i ett dygn i 30 grader var den drygt två millimeter stora bakteriekolonin cirkulär, fuktig och mjuk. Bakterien visade sig vara av en dittills okänd sort och frystorkades, hälldes ner i en glasampull och placerades i en låda i ett kylrum i en källare i Guldheden i Göteborg. Den fick beteckningen CCUG 66741. Där skulle den bli kvar i flera år innan några forskare bestämde sig för att väcka den till liv.

Bakterier var en av de första livsformerna som uppstod på jorden, och har varit extremt framgångsrika i att sprida sig. I dag finns i stort sett inga miljöer där vi inte kan hitta bakterier. Varken frätande svavel eller radioaktivt avfall hindrar bakterierna från att skapa sina kolonier. När människan ett par miljarder år senare började sprida sig över jorden hade den nya arten inte en aning om att världen redan var koloniserad av bakterier, som omedelbart erövrade även de tvåbenta djurens kroppar. Med uppfinningen av mikroskopet kunde människan för första gången få syn på sina kolonisatörer och kort därefter inleddes arbetet med att leta efter och sortera nya arter.

Det har, med det mått som finns, gått sådär. Hur många sorters bakterier som finns i världen är oklart, uppskattningarna varierar mellan några miljoner och flera biljoner. Följaktligen är det även oklart hur stor andel som har upptäckts av människan. Men det rör sig om enstaka procent, om ens det.

Arkivet där bakterien från Kungälv vilar i sin frystorkade sömn hör till CCUG, Culture Collection University of Gothenburg. Det är Sveriges enda publika samling av bakteriestammar, dessutom Europas största av sitt slag. Hit skickas bakterier från hela världen, bland annat för att artbestämmas.

– Vi är snart uppe i 80 000 bakterier, säger Liselott Svensson, biträdande föreståndare på CCUG.

När Liselott Svensson visar Universitetsläraren runt i lokalerna har det gått nästan 20 år sedan hon kom hit som vikarie. Då var hon nydisputerad, med en avhandling som handlade om hur bakterietoxiner påverkar mänskliga immunförsvarsceller.

Bakteriesamlingen har funnits sedan 1968. Personalen har inte varit här lika länge som de äldsta bakterierna, men länge nog för att få frågor om hur det kommer sig. För det handlar inte om ett par år utan i de flesta fall nästan 20 år på samma arbetsplats.

– Det är en trevlig grupp som har hittat hit. De fyra BMA som alla har varit här länge är olika men fungerar bra ihop, säger Liselott Svensson.

BMA är en förkortning av biomedicinsk analytiker. En alternativ förkortning skulle kunna vara BD, bakteriedetektiv. Med tanke på hur liten andel av världens bakterier

”Det kommer hela tiden nya bakterier och arter, och nya metoder som gör att man lär sig något nytt”

som har artbestämts av människan saknas inte mysterier att nysta upp.

– Det kommer hela tiden nya bakterier och arter, och nya metoder som gör att man lär sig något nytt, säger Liselott Svensson.

ELISABETH INGANÄS, EN av detektiverna, beskriver sin arbetsplats med en liknelse som hämtad från agarplattorna där bakterierna kultiveras.

– Det är hela tiden en levande organism som utvecklar sig. Det är därför man blir kvar här.

Elisabeth Inganäs brukar bekanta sig med bakterierna genom att lukta på dem. Vissa anaeroba bakterier kan ge ifrån sig en doft som hon beskriver som ”stall med varm häst”. Lukten kan avgöra vilka tester som ska göras.

– Men jag blir fortfarande lurad av bakterier som visar sig vara något helt annat, säger Elisabeth Inganäs.

På CCUG finns två olika laboratorier, ett för traditionella biokemiska analyser och ett för gensekvensering, så kallad Sanger-sekvensering där en del av genomet analyseras. Bakterierna kan också skickas iväg för att få hela genomet kartlagt i en så kallad helgenomsekvensering.

Det var helgenomsekvensering som användes på den okända bakterien från Kungälv, när Liselott Svensson och hennes kollegor bestämde sig för att ta reda på mer om den. Det de visste var att den hade viss resistens mot antibiotika och att den tillhörde samma familj som E.coli och salmonella.

– Anledningen till att den togs upp och helgenomsekvenserades var att den var från ett kliniskt prov och att den tillhörde en grupp av bakterier där det finns många kända patogener och man ville undersöka och beskriva denna nya art för att i framtiden kunna artbestämma eventuella kommande fynd av den.

Den nya arten, som fick namnet Scandinavium goete -

Flest bakterier i Europa

CCUG i Göteborg innehar den största bakteriesamlingen i Europa. Ytterligare 24 länder som ingår i organisationen ECC (European Culture Collections Organisations) har liknande samlingar. Vissa länder har fler än en samling och flera samlingar innehåller också andra mikroorganismer.

Liselott Svensson

borgense, presenterades i en artikel i tidskriften Frontiers in Microbiology i november 2019. Fyndet tog sig även in i Göteborgshumorns fi nrum, Göteborgs-Postens dagliga skämtruta P.S., tecknad av Sture Hegerfors.

Göteborgsbakterien visade sig innehålla en ny resi stensgen mot antibiotikan kinolon. Fyra år senare beskrevs ytterligare tre arter inom samma släkte. Dessa hittades dock inte i sjuka människor utan i jord och växter.

Med tanke på bakteriernas spridningsförmåga är det inte underligt att de bakterier som skickas till CCUG kommer från alla möjliga platser. Cirka en fjärdedel fi nns i en publik databas som är tillgänglig på hemsidan. Inför besöket på CCUG skriver Universitetslärarens reporter ut en lista med det senaste årets bidrag. När Elisabeth Inganäs går igenom listan pekar hon på två av raderna.

– Här är ett par söta campolybactrar, utbrister hon.

En av dem har hämtats från mänskligt urin, den andra från grisbajs. Båda har skickats in av forskare på ett ame-

När det kommer ny information om en bakterie skrivs den ut och sätts in i en av pärmarna i arkivet av Elisabeth Inganäs.

rikanskt universitet. Eftersom studien inte var publicerad tvingades göteborgarna hålla tyst om vad de hade fått. Vid ett annat tillfälle fick de identiska bakterier från två olika forskare, men kunde inte berätta för forskarna att de så att säga sprang på samma boll. Det blev den som hann först som fick publicera sitt fynd.

DEN SOM HAR hittat en ny art måste deponera den hos två olika stamsamlingar, på den nämnda listan fi nns legionellabakterier från en koreansk forskare som har valt CCUG som en av samlingarna. Samma krav gäller inte alla bakterier som beforskas, vilket skapar ett problem som Liselott Svensson och hennes kollegor diskuterade på dagens lunchrast.

– Många som forskar gör det på bakterier som inte sparas, så studierna kan inte återupprepas med samma bakterier.

På listan över det senaste årets bidrag fi nns bakterier

Elisabeth Inganäs brukar bekanta sig med bakterierna genom att lukta på dem. Lukten kan avgöra vilka tester som ska göras.

från en kotunga i Danmark, upphostat slem från Japan, vietnamesisk jord och koreansk poppelbark. Där finns också ett par prover från olika slags industrier.

– De har troligen en ackreditering eller certifiering och måste artbestämma bakterier som de hittar, säger Liselott Svensson.

Den senaste bakterien på listan tillhör arten Neisseria gonorrhoeae, bakterien som orsakar gonorré, och hittades i mänskligt blod.

– När de inte lyckas artbestämma en bakterie eller om det är ett för provmaterialet ovanligt fynd skickas den hit, säger Liselott Svensson.

Förutom de frystorkade bakterierna som vilar i sina glas ampuller består arkivet av information som sätts in i pärmar, vilka upptar flera långa vägghyllor. När det kommer fram ny information om en bakterie skrivs den ut och sätts in i pärmen. Sommaren brukar vara en bra period för att ta upp någon av de okända bakterierna för att se om det har tillkommit någon ny information. I somras kom turen till en bakterie som hade hittats i sallad och legat frystorkad i 17 år.

– När vi fick den kunde vi bara se att det var en art som vi inte hade, säger Elisabeth Inganäs, och fortsätter.

– Nu gjorde vi en ny sekvensering och det visade sig att den matchade en bakterie som hade publicerats 2023. Namnet, Winslowiella iniecta, fördes in i arkivet.

Nära hälften av pärmarna i arkivet är märkta med en vit lapp, vilket betyder att deras innehåll har förts över till ett digitalt arkiv. Ett arbete som har pågått i fyra år.

MÅNGA AV BAKTERIERNA får inte vila särskilt länge i sina glasampuller utan läggs i märkta kartonger och skickas ut i världen. I korridoren hänger en stor världskarta där vita knappnålar märker ut de platser där någon beställde bakterier under ett år, 2011. De flesta nålar är koncentrerade till Centraleuropa och Norden, men de är också spridda över andra världsdelar.

En ampull med bakterier kostar cirka 800 kronor och beställs framför allt av kliniska labb som använder stammarna för att kontrollera olika metoder och av forskare

Den tysta pandemin

Antibiotikaresistens, kallad den tysta pandemin, innebär att antibiotika inte fungerar på vissa bakterier. Hur vanligt det är finns inga säkra siffror på. Olika studier uppskattar att någonstans mellan 700 000 och 1,27 miljoner människor per år världen över avlider till följd av den tysta pandemin. Det pågår forskning kring vad som skulle kunna ersätta antibiotika för att bekämpa bakterier. Källa: Karolinska institutet

”Vi säljer bara till andra laboratorier och till forskare, och vi kan inte sälja till någon som vi inte kan kolla upp. ”

som utvecklar analysmetoder för att artbestämma eller få fram mer information om bakterierna.

– Vi har ofta många stammar av samma art, så det finns en stor variation. Det är det som gör oss populära hos företag som utvecklar olika metoder, säger Liselott Svensson. Vem som helst kan dock inte gå in på hemsidan, leta upp en bakterie och sedan beställa ett par glasampuller.

– Vi säljer bara till andra laboratorier och till forskare, och vi kan inte sälja till någon som vi inte kan kolla upp.

Samma svar fick polisen i Stockholm för ett par år sedan. Orsaken till samtalet var att flera politiker hade blivit sjuka efter ett julbord. Den skyldiga bakterien hade identifierats som Shigella och polisen ville veta om CCUG hade sålt den till någon som kunde tänkas ha motiv att förgifta ett antal politiker.

De flesta bakterier i samlingen är ganska harmlösa, många betraktas som goda. Men många bakterier skulle inte kunna betraktas som ofarliga om det inte vore för en av mänsklighetens mest banbrytande uppfinningar, antibiotika. Mycket av forskningen som bedrivs med bakterierna ur arkivet ingår i den kamp om resistens som sedan uppfinningen av penicillin har utspelats mellan människan och de osynliga mikroorganismerna. Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin. Hur många som dör på grund av resistenta bakterier är oklart, beräkningarna varierar mellan 700 000 och drygt en miljon männi skor under ett år. En siffra som förväntas stiga kraftigt i framtiden.

Det finns flera metoder för att analysera bakteriernas gener för att få kunskap om bland annat smittsamhet och resistens. Men hur avancerade metoderna än är kan de bara säga vad generna skulle kunna uttrycka.

– Ibland kan generna vara tysta, säger Liselott Svensson. Bakterier kan alltså innehålla resistensgener utan att vara resistenta. För att få veta vad som faktiskt sker måste forskarna ta sig ner på proteinnivå, så kallad proteomik. Forskare knutna till CCUG arbetar för att ta fram metoder med proteomik som är både snabbare och mer träffsäkra än den ofta tidsödande kartläggningen av generna.

Forskningen är också viktig för samlingen, då bakterierna blir bättre karakteriserade. Resultaten skrivs ut och sätts in i pärmarna.

– Ju mer det forskas desto mer vet vi om dem, säger Liselott Svensson. ○

FORTSÄTTNING. Så analyseras bakterierna på Culture Collection University of Gothenburg

Reportaget

Så analyseras bakterierna

Vissa bakterier är misshandlade av antibiotika.

Andra får bara för sig att inte växa. Men de flesta bakterier som skickas till CCUG kan odlas upp och avtvingas svaret på frågan: Vem är du? Så här går det till.

Maria Olén har utvecklat en känslig näsa. Hon är en av de biomedicinska analytikerna på CCUG som har till uppgift att undersöka de bakterier som kommer hit, och ibland kan lukten ge en vägledning. Vissa bakterier ger dock inte ifrån sig just den ledtråden.

– Den här luktar ingenting, säger hon.

Vi befinner oss i bakteriernas första anhalt. Hit anländer de på en bomullspinne som den som har hittat bakterien har använt för att skrapa loss den. Med bomullspinnen följer en remiss med den information som upphittaren har lyckats få fram.

Det första som sker är att bakterierna stryks ut på en agarplatta, en tunn plastbehållare som innehåller ett tillväxtmedium, ofta med en bas av näringsrikt hästblod. Det är en sådan platta som Maria Olén precis har luktat på. Den här dagen analyserar hon plattor som hon preparerade i går. Flera av proverna kommer från industrier som vill veta vilka bakterier de har i sin produktion. Maria Olén håller upp en av plattorna.

– Den här bakterien växer så dåligt att vi inte kan göra så mycket i dag. Vi får kicka liv i den genom att ge den mer mat.

Vad bakterierna behöver för att växa kan ge en ledtråd till vilken sort de tillhör. Vissa kräver till exempel olja för att växa och kallas följdriktigt för lipofiler. Bakterier som vägrar växa får man inte tillräckligt av för att kunna undersöka så de frystorkas och arkiveras.

De flesta bakterier får även genomgå en API (Analytical profile index), en metod för att identifiera mikroorganismer med hjälp av biokemiska tester. Med en pipett droppar Maria Olén vätska med bakterierna ner i olika fack i en plastbehållare. Resultatet påminner om färgprover för nagellack. Färgerna talar bland annat om vilka socker-

Maria Olén studerar en agarplatta, en tunn plastbehållare där bakterierna har placerats i ett tillväxtmedium. Bakteriesamlarna

De flesta bakterier får genomgå en Analytical profile index, API. En metod för att identifiera mikroorganismer med hjälp av biokemiska tester. Färgerna talar bland annat om ifall bakterien är grampositiv eller gramnegativ.

arter bakterien kan bryta ner. Oftast räcker inte den biomedicinska analysen för att få fram den information som behövs utan analytikerna måste in i bakteriernas dna. För att kunna göra det måste bakteriernas celler först slås sönder.

Det sker i ett rum längre ner i korridoren, där Susanne Jensie Markopoulos visar små glasampuller som är fyllda med mikroskopiska glaspärlor. Ampullerna placeras i en maskin och skakas i ett par minuter. Efter ytterligare en process återstår en extremt liten pellet av dna som löses upp i formamid och placeras i brunnar på en platta.

DET SISTA MOMENTET sker ett par våningar längre upp i ett så kallat sekvenseringsinstrument. Där passerar det upplösta dna:t genom kapillärer, rader av tunna trådar som påminner om elledningar. På sin väg genom ledningarna läses dna:t av med en laser.

”Den här bakterien växer så dåligt att vi inte kan göra så mycket i dag. Vi får kicka liv i den genom att ge den mer mat.”

Ett par timmar senare kan Susanne Jensie Markopoulos tanka ner resultatet på ett usb-minne och sätta sig vid datorn. På skärmen framträder ett så kallat elektroferogram där de fyra baserna i ett dna, ACGT *, visar sig i olika färger. Koden kopieras och körs därtefter i ett antal internationella databaser för att se om det blir någon träff. ○

* En dna-spiral består av två strängar som binds samman vid det som kallas kvävebaser. De fyra baserna kallas adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T).

I skydd av ett dragskåp använder

Jensie Markopoulos lösningsmedlet formamid för att lösa upp små pellets av dna. Det upplösta dna:t placeras sedan i glasampuller som analyseras.

På

Knepen för att få undervisningen på engelska att lyfta

När undervisningsspråket blir engelska behöver du som lärare skärpa pedagogiken för att hjälpa studenterna att klara studierna. Här kommer tips på hur du kan göra.

Jennifer Valcke, pedagogisk utvecklare på Karolinska institutet, tar upp ett antal grundläggande förutsättningar för undervisning på engelska.

– Den första är att studenterna är en flerspråkig mångkulturell grupp. Även om studenterna är svenska medborgare kanske de har svenska som andraspråk, så engelska kan vara ett tredje eller till och med ett fjärde språk, säger hon.

En del av Jennifer Valckes jobb är att stödja lärare i undervisningen på engelska. Dessutom forskar hon om förhållandet mellan lärande och språk, inte bara relaterat till engelska.

– Jag brukar alltid betona för lärarna att det inte är fråga om engelska utan om hur vi arbetar med språket som

verktyg, och om bästa pedagogiska praxis, oavsett vilket språk vi undervisar på.

Den andra förutsättningen för undervisning på engelska är att även om studenterna är bra på engelska ska man som lärare stödja studenterna i övergången till vetenskaplig engelska, eftersom akademiskt språk är en annan typ av språk. Studenterna behöver utveckla kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för den disciplin de studerar.

Den tredje förutsättningen Jennifer Valcke betonar är att undervisning på engelska inte handlar om att låtsas vara infödd.

– I arbetslivet kommer man att använda engelska som ett lingua franca, för att prata med patienter och kanske kollegor från andra länder. Jag försöker hjälpa universitetslärare att ändra sina tänkesätt om språket och att förstå att det handlar om kommunikation,

det handlar inte om att tala med brittisk eller amerikansk accent.

Jennifer Valcke tar också upp ett antal faktorer för framgångsrik undervisning på engelska.

– Studenterna behöver känna att det är en inkluderande lärandemiljö där de känner sig säkra och där det är OK att göra misstag. Språket ska ses som ett verktyg för kommunikation och inte som en utvärdering av kompetens eller intelligens.

Att skapa en säker och inkluderande miljö innebär att läraren öppnar utrymme för diskussioner om språk, och använder klassen som resurs för att lösa språkliga problem, exempelvis om läraren fastnat på ett ord.

Läraren behöver också bygga in interaktion i undervisningen.

– Visst behöver läraren föreläsa, men kan-

Jennifer Valcke

ske inte i 40 minuter. Det måste finnas diskussioner med studenterna, och de måste producera språk. Det kan vara att skriva, det kan vara presentationer, det kan vara interaktion med varandra.

Vidare poängterar Jennifer Valcke att det är ett bra grepp att alltid skriva nyckelord och begrepp när de introduceras, så att studenterna både hör och ser dem.

Dessutom bör studenterna ges möjlighet att förbereda sig, genom att de har tillgång till texter och videofilmer med undertexter innan lektionerna. Alltså någon form av omvänt klassrum.

– Ett annat tips är att anlita universitetets språkstöd som hjälp för studenterna när de ska skriva texter på engelska, säger hon. Jennifer Valcke lägger till att det är normalt

att studenter ifrågasätter att de ska studera på engelska.

– Avsätt gärna tid i början på kursen och förklara för studenterna att de behöver förbereda sig för att arbeta i en globaliserad värld. Engelska kommer att finnas på deras framtida arbetsplats, oavsett om det är en klinik eller ett laboratorium. Dessutom, om de vill bli framstående inom sitt område är vetenskaplig engelska nödvändig för att få tillgång till den senaste forskningen, säger Jennifer Valcke.

JOHN AIREY ÄR professor i naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet och docent i fysikens didaktik vid Uppsala universitet.

Han har studerat hur universitetslärare agerar när de byter undervisningsspråk till

Så undervisar du bättre på engelska

○ Diskutera språkproblemen med studenterna. Då blir de bättre rustade att hantera språkbytet.

○ Uppmuntra smågruppsdiskussioner.

○ Avsätt tid för frågor efter lektionen.

○ Presentera nytt stoff med lektionsunderlag. Då behöver studenterna inte anteckna så mycket.

○ Uppmuntra studenterna att förbereda sig före lektionen.

Källa: John Airey, När undervisningsspråket blir engelska.

engelska. Först skulle de hålla en föreläsning på svenska och sedan komma tillbaka och hålla samma föreläsning på engelska.

– Framför allt måste man förstå vad som händer när lärare som inte har engelska som modersmål byter språk. Då blir språket saktare. Det är inte bara att man pratar långsammare utan man måste också söka efter ord. Utifrån mina resultat var talet i genomsnitt 23 procent långsammare.

ENLIGT JOHN AIREYS rön hanterade lärarna situationen på tre olika sätt.

– En första kategori var från början väldigt strukturerade på svenska och behöll egentligen bara samma Powerpoint-slides. Men i och med att man pratar mer långsamt, hände endera av två saker. Antingen drog de över tiden. Eller slutade de i tid och kapade bort hela slutet av presentationen

En andra kategori ändrade sitt arbetssätt, bytte ut sina Powerpoints fast på tre olika sätt.

– En grupp bestämde sig för att hoppa över vissa delar. De resonerade enligt principen att det här är inte lika viktigt så jag tar inte upp det för jag vet jag att jag inte hinner med.

Nästa grupp täckte på något sätt upp allting.

– De slutade i tid fast de talade långsammare. Och det enda man kunde se ändrades var att de hade färre exempel och mindre redundans. Vad det betydde för pedagogiken är oklart, kommenterar John Airey.

En tredje kategori föreläsare agerade annorlunda.

– De var så vana vid sitt ämne att de inte hade några slides eller andra hjälpmedel. När de undervisade på svenska pratade de, ritade på tavlan och ville studsa fram frågor från publiken.

När de kom tillbaka och höll en lektion på engelska blev det en helt annan presentation.

– Men saken är att de bara pratade halva lektionstiden. Sedan tog deras föreläsning slut, de kom inte på mer att säga.

JOHN AIREYS SLUTSATS är att det krävs mycket språklig kunskap för att ha en öppen struktur på lektionen.

– Mitt råd är att strukturera upp lektionen med Powerpoint när man går över till engelska så man inte behöver stå framför klassen och egentligen inte kan säga någonting, säger John Airey. ○

Lyssningsläsning

Så får du studenterna att lyssna sig till kunskap

Det är viktigt att lärarna vidgar synen på läsning.

– Att ha svårt att läsa betyder inte att studenten är lat, säger Karin Lundin, som forskar om talböcker och andra verktyg för lyssningsläsning.

Charlotta Höckerfors har arbetat som bibliotekarie på Göteborgs universitet i drygt tio år. För varje år märker hon att andelen studenter som behöver stöd med läsningen ökar. Ett tecken är att många efterfrågar talböcker.

Men det är också fler studenter som nekas talböcker. Det kan vara studerande med koncentrationssvårigheter som inte grundar sig i en funktionsnedsättning. De har oftast inte rätt till talböcker enligt upphovsrättslagen §17.

nos som dyslexi eller en funktionsnedsättning som medför läsnedsättning är avgörande för att få tillgång till kurslitteratur som talböcker. Studenten intygar att hen har en läsnedsättning som grundar sig i en funktionsnedsättning. Det skrivs under i ett juridiskt bindande avtal.

”Om en person

är bra på att läsa så upplevs man oftast som smart. De som har svårt för att läsa kan däremot känna skam.”

– Men vi säger inte tack och hej till den gruppen utan vi försöker ge dem stöd med andra programvaror. Det kan vara talsyntes eller rättstavningsprogram, säger Charlotta Höckerfors.

Charlotta Höckerfors

Beslut om klartecken till talböcker tar hon under ett möte med studenten. En diag-

– Det här är förtroendebaserat. Vi på universitetet resonerar med studenten kring läsning. Det kan vara studenter som inte har gjort någon utredning men egentligen skulle ha fått en diagnos, som till exempel dyslexi. Då kan vi ge den personen ett talbokskonto, säger Charlotta Höckerfors.

I e-böcker måste man lägga till en talsyntes till datorn eller mobilen för att få texten uppläst. Talboken har däremot oftast både text och ljud. – En avgörande skillnad är ändå juridisk där det är lagstadgat vilka som har rätt till talböcker. E-böcker däremot är en kommersiell produkt som lärosätet kan köpa tillgång till, säger Charlotta Höckerfors.

KARIN LUNDIN, DOKTORAND vid Lunds universitet, forskar om hur talböcker och andra verktyg för lyssningsläsning används av studenter med adhd. En frågeställning är även vilka nor-

John Airey

Didaktik

mer kring läsning som finns inom akademin.

– Om en person är bra på att läsa så upplevs man oftast som smart. De som har svårt för att läsa kan däremot känna skam, säger hon.

Karin Lundin menar att det är viktigt att lärarna vidgar synen på läsning.

– Det handlar om att visa förståelse för studenternas situation, att de inte är lata utan att de kan ha svårt för att läsa med ögonen. Lärarna kan förmedla att det inte är sämre att lyssningsläsa. Som lärare oavsett ämne är det också bra att ha kunskap om läs- och skrivsvårigheter.

Tillgången på talböcker kan vara ett problem.

– Om man läser ett stort ämne så finns det ofta fler än en person som använder talböcker. Då är det större chans att den kurslitteraturen redan finns inläst. I mindre ämnen kan man behöva beställa en ny talbok, säger Karin Lundin.

ATT PRODUCERA EN ny talbok kan ta upp till tolv veckor, säger Charlotta Höckerfors.

– Om litteraturlistor blir klara sent eller om litteratur byts ut sent så finns risken att talboken inte hinner produceras i tid.

Salstentamen där litteratur ska tas med kan vara problem för studenter som läser genom att lyssna. Då är det upp till examinatorn att besluta om studenter får ta med sig talböcker.

– Min uppfattning är att anpassningar ofta godkänns. För en del studenter är det också avgörande om man kan få visa prov på sina kunskaper muntligt i stället för skriftligt. Björn Andersson

Karin Lundins 5 tips

○ Utgå från att någon i kursen har läsoch skrivsvårigheter.

○ Försök att välja kurslitteratur som finns digitalt.

○ Fundera över om det går att ha muntlig examen.

○ Vid val av en nyutgiven bok kontakta biblioteket om att den ska beställas som talbok.

○ Fundera över om det går att erbjuda en film eller en podcast som alternativ till en text.

Få studenterna att prata om det komplexa

Universitetslektorn AnnaLill Drugge vill skapa en undervisningsmiljö där det är möjligt för studenter att prata och diskutera det som är komplext, och våga lyfta tankar som inte är färdigtänkta.

Modellen provprat har utvecklats av Anna­ Lill Drugge, doktor i historia och universitetslektor i samiska studier vid Umeå universitet, för att underlätta undervisningen i samiska studier. Den kan också användas för undervisning inom andra komplexa och kontroversiella frågor. Som genus­ och hållbarhet, säger hon.

– Det går att vara väldigt öppen genom provprat, vi lär oss mer och kommer så mycket längre. Det blir irrelevant att bevisa sin ståndpunkt och studenterna blir i stället ansvariga för varandras lärande. Provpratet brukar vara ett av de mest uppskattade momenten i kursutvärderingen.

NÄR PROVPRAT ANVÄNDS innebär det att studenterna, när de vill testa sina tankar, säger “nu provpratar jag”.

– För att provpratet ska generera dialog i stället för debatt, vänds ansvaret för provpratet i detta läge

till den mottagande parten. Det blir med andra ord lyssnarens uppgift att hjälpa provprataren att lära sig mer om det som diskuteras. Det kan handla om att ställa nyfikna och utmanande frågor, eller om att föreslå alternativa sätt att tänka eller argumentera.

Anna­ Lill Drugge har använt modellen i fem år. Redan i början av kursen börjar hon med att synliggöra eventuella elefanter i rummet.

– Med det menar jag att jag redan initialt lyfter fram vilka olika perspektiv som vanligtvis kan finnas i en studentgrupp, och öppna upp för att diskutera att olika erfarenheter av liv och förlust kan påverka oss på en mycket personlig nivå.

MODELLEN HAR ANVÄNTS för både muntliga och skriftliga dialoger, som forumdiskussioner och kamratrespons på arbeten, säger Anna­ Lill Drugge.

Det är också viktigt att ha en gräns för provprat.

–Den går vid diskrimineringslagstiftningen, det är helt enkelt inte tillåtet att säga vad som helst. Jennie Krook

Fyra strategier för provprat

1 Uppmuntra studenter att “prova sin tanke” hos andra, att våga prata om sådant som inte nödvändigtvis är färdigtänkt.

2 Förtydliga att det inte är meningen att man ska känna till kursinnehållet innan kursen.

3 För att provpratet ska generera dialog i stället för debatt vänds ansvaret till den mottagande parten.

4 Poängtera att rätt eller fel inte är målet, utan att diskussion, analys och gemensamt lärande är huvudfokus.

Anna ­ Lill Drugge

Karin Lundin

FORSKNING PÅ SPEL

Brädspelet Atiwa, där spelarna är fruktodlare i Ghana, är inspirerat av Mariëlle van Toors forskning om palmflyghundar.

Mariëlle van Toor

Forskning om fladdermöss blev brädspel

På bordet framför Mariëlle van Toor ligger en spelplan, spelkort och mängder med små färgglada föremål i trä som ska föreställa guld, hus, palmflyghundar, arbetare och frukter, getter och får. Brädspelet är ett resultat av hennes forskning.

– Det kändes helt överväldigande när jag fick veta att det skulle bli ett spel, berättar hon.

Mariëlle van Toor hoppas att spelet ska göra att fler ser palmflyghundar eller fruktfladdermöss som mer än bara skadedjur och frukttjuvar, och i stället inser att de kan bidra till ökade skördar och ekonomisk vinst eftersom de hjälper till att sprida fröer och därmed skapa nya träd.

Mariëlle van Toor, 37 år, är anställd som forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon undervisar i vetenskaplig forskningsmetodik, statistik och ekologi, samtidigt som hon medverkar i flera olika projekt.

vänder till svenska igen. Hon läste en master i biologi vid universitetet i Konstanz i södra Tyskland.

TEXT: Karin Asmundsson

– Tanken när jag började i Konstanz var att jag skulle läsa marinekologi, men jag läste en frivillig kurs i ornitologi. Det var exkursioner och jag tyckte det var kul, och sedan blev det en fördjupningskurs i ornitologi. Ja, jag gillar fågelskådning.

FOTO: Kristina Wirén

Så hon bytte hav mot luft, och fiskar mot fladdermöss. Men jobbar man på Linnéuniversitetet blir det ganska mycket hav, eller sjö ändå eftersom Kalmar ligger vid Östersjön.

Mariëlle van Toor är född i Tyskland, av nederländska föräldrar. Nederländska var hennes första språk, men numera är hon bättre på tyska – och på engelska. Svenskan är bra, och vi börjar intervjun på svenska, men ibland räcker hennes ord inte riktigt till och vi byter till engelska tills det är mina språkkunskaper som inte är tillräckligt bra och vi åter-

MARIËLLE VAN TOOR disputerade i november 2016 vid Max Plancks Institut för ornitologi i Radolfzell i Tyskland med avhandlingen A hitchhiker’s guide to waterbird migration, om rörelsemodeller för flyttfåglar för att förstå hur sjukdomar sprids i en population.

Hon kom till Kalmar, och Linnéuniversite -

”Det finns mer än en väg för att vinna. Varje spelare har arbetare som kan göra olika saker, som att bygga hus, få två fladdermöss eller ett får. De kan odla, eller köpa guld, och sedan kan de expandera ...”

tet 2017. Här jobbar hon vid institutionen för biologi och miljö, fakulteten för hälso- och livsvetenskap.

– I Tyskland är det inte som i Sverige att man har en opponent när man disputerar. Hos oss var det en kommitté med en blandning av interna och externa examinatorer. Jag bjöd in Jonas Waldenström, som är professor vid Linnéuniversitetet och som forskar i fågelpatologi, till min disputation. Sedan fick jag ett mejl från honom med erbjudande om en postdoktjänst. När jag kom till Kalmar hade jag varit i Sverige en gång tidigare, två dagar vid fågelstationen i Ottenby i mörkret i december för att fånga änder. När jag flyttade hit i mars 2017 var det lite ljusare, men 20 centimeter snö.

Förra sommaren fick hon ett överraskande meddelande. Ett tyskt brädspelsföretag berättade att hennes studie var grunden till deras kommande strategispel. Uwe Rosenberg som är en känd tysk brädspelsskapare hade läst en artikel om Mariëlle van Toors forskning. Han tyckte att samspelet mellan människor, djur och natur påminner om upplägget i klassiska

strategispel och han fick inspiration till spelet. Det finns nu både i engelsk och tysk version.

När Mariëlle van Toor kollade upp Uwe Rosenberg insåg hon att hon faktiskt tidigare spelat flera av hans spel.

Spelet, som fick namnet Atiwa, är för mellan en och fyra deltagare. Det går ut på att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Spelaren måste strategiskt balansera mellan skogsbruk, att bryta mineraler som guld och bauxit och tänka på att bevara naturen.

Mariëlle van Toor har spelat brädspelet flera gånger med vänner.

– Första gången vann jag, andra förlorade jag. Det finns mer än en väg för att vinna. Varje spelare har arbetare som kan göra olika saker, som att bygga hus, få två fladdermöss eller ett får. De kan odla, eller köpa guld, och sedan kan de expandera, köpa större tomt och skaffa fler djur. Det finns många olika valmöjligheter. Man kan leta efter guld. Men gräver man efter guld blir marken förorenad och kan inte användas till odling. Det är ett relativt svårt spel, och det är roligare om man är flera som spelar.

den tillhör en grupp av fladdermöss som kan se, och helt saknar förmågan att navigera med ekolokalisering. Uppemot tio miljoner individer, den största migrationen hos ett däggdjur, företar varje höst massvandringar till träskområden i nordöstra Zambia.

Mariëlle van Toor har visat på palmflyghundens potential att bidra till ny skog i Afrika. Hennes kollegor i Tyskland och Ghana samlade in högupplöst rörelsedata från fladdermöss utrustade med GPS-sändare samt populationsdata som visar hur kolonierna förändras över året. Mariëlle van Toor sammanförde alla data till simulationer för att ”skala upp” det från skilda individer till hela kolonier och undersöka hur de ger ifrån sig avföring längs vägen.

Varje natt lämnar djuren sina bon i jakt på mat i form av frukt och träd, och på vägen tillbaka sprider de frön över stora områden genom sin avföring.

Fladdermössen ger sig iväg i stora flockar med upp till 150 000 individer som kan sprida upp till 300 000 frön på en enda natt, och kan bidra till mer än 800 hektar ny skog varje år.

– Fladdermössen lämnar koloniträdet mer eller mindre vid samma tidpunkt, men vi vet inte om de flyger till matstället tillsammans eller inte. Det är svårt att se om man har sändare på bara några stycken samtidigt.

Under flygturerna mellan skogspartier passerar palmflyghundarna ofta över områden som saknar växtlighet. Det innebär att de till skillnad från många andra fruktätare släpper ifrån sig frön där det inte redan växer skog.

Mariëlle van Toor ...

… forskar och undervisar vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon är uppvuxen i Tyskland där hon disputerade 2017. Hon bor i Läckeby, en tätort norr om Kalmar med sin svenska sambo. På fritiden är hon gärna ute i naturen och vandrar, eller påtar i trädgården. Mariëlle van Toor gillar hantverk, stickar och syr. Hon är också intresserad av musik, och spelar gitarr.

SPELET HAR FÅTT sitt namn efter Atiwa, som är ett skogsreservat i Ghana med 17 400 hektar regnskog, en av de mest artrika på jorden. Här finns också mineraltillgångar som guld, diamanter, vit aluminiumoxid och bauxit. Och palmflyghundar.

Palmflyghunden (Eidolon helvum) hör till de större fladdermusarterna med ett vingspann på upp till 80 centimeter. De lever i stora kolonier i centrala och södra Afrika och livnär sig främst på olika sorters frukt, som mango, fikon och banan. Palmflyghun-

– Många av fruktsorterna de äter är pionjärträd, som till exempel fikonträd eller Milicia excelsa, som är släkt med mullbär. Palmflyghundarna är inte ensamma om att sprida fröer på det här sättet, men de gör det i en omfattning som inte återfinns hos någon annan art. Varje individ flyger sträckor, upp till 150 kilometer under en natt, och släpper ifrån sig frön längs vägen.

MARIËLLE VAN TOOR menar att det är viktigt att upplysa om vilken nytta fladdermössen gör, eftersom de ofta betraktas som skadedjur som äter rent på fruktträden. Men de är hota-

PÅ NY MARK När Mariëlle van Toor disputerat i Tyskland fick hon erbjudande om en tjänst vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Då hade hon varit i Sverige en gång tidigare, under två dagar.

Mötet

Mariëlle van Toor

”Det går inte riktigt att planera i vetenskap. Jag har pengar till mina projekt i flera år, kanske tre år till, sen får jag se.”

de, både av fruktodlare och av hungriga människor.

– De jagas för att bli ”bushmeat”, de väger ungefär 350 gram. Ofta ser man hål i membranen på dem, där de blivit skjutna.

Det är inte helt lätt för forskarna att följa palmflyghundarnas rutter.

– De rör sig i mörkret, vilket gör att de solpaneler som laddar batterierna, som används för rovfåglar, inte fungerar, och de har vassa tänder så de tar av GPS-sändarna. Fåglar kan ha sändare på sig i åratal, för fladdermöss handlar det om dagar eller veckor.

I ett experiment med fångade palmflyghundar färgades frukter in för att visa hur lång tid det tar för frön från flera sorters frukt att passera deras magtarmkanaler.

Mariëlle van Toor tycker att palmflyghundar är intressanta, inte bara för deras förmåga att sprida fröer.

– Deras population är den största bland alla däggdjur.

För att kunna studera hur fåglar och fladdermöss rör sig måste man först fånga dem.

– Konsten att fånga fåglar skiljer sig mellan olika arter, och det kan vara ett stort problem. I Ottenby finns stora fågelfångstnät. I Nederländerna använde man ost och håv för att fånga skrattmåsar, men det fungerar inte här. Den bästa fångstmetoden ser ut att skilja sig mellan plats och årstid.

När de har fångats ska djuren utrustas med sändare. Mariëlle van Toor arbetar med att etablera ett regionalt nätverk av Motus-stationer. Motus Wildlife Tracking System är ett globalt nätverk av automatiska stationer som upptäcker unika VHF-radiosignaler från små taggar som alla sänder på samma frekvens.

Det som är unikt för Motus-systemet är att

radiosändarna kan göras oerhört lätta, ner till 0,2 grams vikt, vilket gör att man kan studera rörelser även hos små djur som fåglar, fladdermöss eller insekter. Stationerna koordineras av Birds Canada, som är en nationell organisation med över 74 000 frivilliga som arbetar för att skydda vilda fåglar och deras habitat.

MARIËLLE VAN TOOR ingår i Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS, en spetsforskningsmiljö som studerar ekologiska och evolutionära interaktioner från land till hav.

Hon medverkar i ett EU-stött projekt, Kappa-Flu, om fågelinfluensa som leds av Friedrich-Loeffler Institut i Tyskland, och ett projekt som handlar om antibiotikaresistens bland vilda fåglar.

– Fåglar dricker vatten som släpps ut från reningsverken. Vi gör modeller för att förstå hur spridningen fungerar och hur fåglarna migrerar och hur virus förflyttar sig över världen.

Hon är också engagerad i ett projekt kring Bandhavsörnen som förekommer fläckvis i Asien. Från att ha varit en vanlig häckfågel för hundra år sedan är den i dag starkt hotad.

– Det spännande är att de häckar i sitt vinterområde, men fortfarande flyttar som andra flyttfåglar till ett sommarområde – det var därför att man trodde att de hade ett jättestort häckningsområde. Men följning med gps-sändare visade att häckningen bara sker söder om Himalayafjället.

Om det blir Sverige och Kalmar också i framtiden vet Mariëlle van Toor inte riktigt.

– Det går inte riktigt att planera i vetenskap. Jag har pengar till mina projekt i flera år, kanske tre år till, sen får jag se. ○

NYTTODJUR Fladdermössen, eller flygpalmhundarna, betraktas som skadedjur, men Mariëlle van Toor vill upplysa om vilken nytta de gör.

Andelen studenter med autism och adhd har stadigt ökat. Det har satt ljuset på vikten av utbildningens utformning för

att fler studenter ska komma till sin rätt. Samtidigt har det varit tyst om hur akademin är som arbetsplats för lärare och forskare med autism eller adhd. Med det finns de som försöker ändra på det.

text: Kajsa Skarsgård

illustrationer: Nils­Petter Ekwall

Sid. 33

”De flesta maskerar sin adhd eller autism”

Sid. 38

Lärosäten brister i kunskap om adhd och autism

”De flesta maskerar sin adhd eller autism”

Analytiska personer med förmåga att hyperfokusera kan finna drömjobbet i akademin. Men okunskap kan leda till utmattning för dem med hjärnor som skiljer sig från normen. Om detta berättar tre forskare med autism och adhd.

2022 uppskattade Socialstyrelsen att 5–7 procent av barnen i Sverige hade en formell adhd-diagnos, och att 1–2 procent av den vuxna befolkningen hade en autism-diagnos. Mörkertalet bland odiagnosticerade är sannolikt stort.

– Vi kan utgå från att autism och adhd är ganska vanligt förekommande bland forskare och lärare, men de flesta maskerar det.

Det säger Hanna Bertilsdotter Rosqvist som är professor

Fokus Adhd och autism i akademin

”Det är väldigt krävande att förklara sig själv i sammanhang som faktiskt inte förstår, och inte heller förstår att de inte förstår.”

i socialt arbete vid Södertörns högskola och forskar på autism och adhd. Hon fortsätter:

– Här har vi ett problem. Om det är vanligt, kanske det betyder att akademin är ganska inkluderande. Vi har alltid funnits här och kommer alltid att finnas här. Men om ingen ”kommer ut” kan ju folk tro att det inte är så. Hanna Bertilsdotter Rosqvist konstaterar att alla hjärnor fungerar lite olika. Därför använder hon begreppet neurodiversitet – ett erkännande av att det naturligt existerar en mångfald av hjärnor med olika styrkor, utmaningar och behov.

Adhd och autism är neuropsykiatriska diagnoser som sätts utifrån hur väl en person uppfyller en rad symptom som har gjort det svårt att få vardagen att fungera. Kategoriseringen av symptom kan vara hjälpsam för en persons självförståelse. Men kategoriseringen är också begränsande, menar Hanna Bertilsdotter Rosqvist, eftersom den fokuserar på brister, och variationen av funktionssätt är stor även inom grupperna.

– Diagnosen ger en väldigt basal självkunskap, sedan krävs oerhört mycket självutforskande för att förstå: Varför fattar jag inte det här? Varför blir jag så trött av det här? Kunskapen hos folk i gemen är också låg. Därför kan diagnoserna leda till felaktiga och negativa förväntningar.

– Om jag säger att jag är autistisk, kan jag få reaktionen: ”Jaha, men du kan ju kolla mig i ögonen”. Eller så tror mina kollegor att det betyder att jag inte kan det ena och det andra. Det är väldigt krävande att förklara sig själv i sammanhang som faktiskt inte förstår, och inte heller förstår att de inte förstår. Det gör att många väljer att maskera sin autism eller adhd.

För att ändå exemplifiera skillnaden i hur en adhd-hjärna, en autist-hjärna och en neurotypisk hjärna kan fungera, målar hon upp bilden av tre personer som står på en strand vid en flod de behöver korsa.

Autisten löser problemet genom att sortera sandkorn tills hen hittar ett mönster och bygger en ny sorts bro utifrån det. Personen med adhd intar ett fågelperspektiv och skapar utifrån byggmaterialen tillhands ett nytt sätt att lösa situationen. Neurotypikern återanvänder gamla idéer för att bygga en bro.

Alla dessa funktionssätt kan komma till sin rätt i akademin där systematik, noggrannhet, analys och nytänkande är avgörande för framgångsrik forskning. För ett fungerande samarbete kollegor emellan är det viktiga att

de inblandade har insikt i hur de själva fungerar och vilka behov de har, oavsett om de har en diagnos eller inte, menar Hanna Bertilsdotter Rosqvist.

– Ibland när jag jobbar med en kollega som först behöver frågeställningar för att kunna jobba vidare med data kan det uppstå krockar, eftersom jag måste jobba nerifrån och upp och sortera all data innan jag ser mönstret och därmed kan formulera frågeställningar. Vi kan därför komma in olika i processen.

INSIKTEN OM SIN autism fick Hanna Bertilsdotter Rosqvist när hon gjorde ett etnografisk fältarbete om autism 2008. Det var hennes forskningspersoner som konstaterade: Du är ju autistisk som vi!

Fram till 2013 diagnosticerade vården personer med antingen adhd eller autism. Nu vet man att det är relativt vanligt att personer har en kombination av båda funktionssätten, och allt fler får båda diagnoserna.

– Ett problem är emellertid att adhd:n och autismen kan maskera varandra. Det kan göra det svårt för omgivning och utredare att ”se” autismen eller adhd:n eftersom de letar efter mer stereotypiska uttryck för antingen autism eller adhd.

Personer med adhd eller autism är överrepresenterade bland elever som inte når gymnasiebehörighet. En bidragande orsak är att utbildning och undervisning är anpassade efter neurotypikers lärandestilar, och att skolmiljöer kan vara sensoriskt otillgängliga för personer med autism och adhd. Det kan handla om höga ljudnivåer, brist på struktur och tydighet i undervisningen eller avsaknad av formativa bedömningsformer.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist är kritisk till hur utgångspunkten i diagnoser för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, leder till ett fokus på funktionsbrister i stället för funktionssätt, och menar att det är ett resultat av att forskningen har gjorts med ett utifrånperspektiv. Som hon ser det har personer med adhd inte en koncentrationsbrist, utan en koncentrationsförmåga som är varierad och intressedriven. Om en lärare skulle säga att en student med adhd har svårt att fokusera, skulle hon kunna vända på det och säga:

– Ja, för att du är ostrukturerad i ditt sätt att prata, före -

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för olika neuropsykiatriska diagnoser. Adhd och autism är de vanligaste. Andra är add, dyslexi och språkstörning. Symptomen varierar även inom de olika grupperna. Begreppet neurodiversitet används för att betona den naturligt förekommande variationen i mänsklig kognitiv funktion. De vanligaste funktionssätten kallas neurotypiska, och de mindre vanliga neurodivergenta.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist

läsningen är för lång och den förmår inte att fånga studentens intresse.

Adhd-personens svårighet, påpekar Hanna Bertilsdotter Rosqvist, är att reglera fokus och att fokusera på det hen förväntas fokusera på för tillfället.

– Det är mycket som kan störa fokuset, men när personen väl fokuserar kan det vara 200 procent. Det hyperfokuset är en gyllene gral.

En sak som personer med adhd och autism har gemensamt är den förhöjda risken för utbrändhet. Hanna Bertilsdotter Rosqvist beskriver det som två slags hjärnor som förbrukar extra mycket energi – en processor som hanterar massor av data samtidigt och en skrivmaskin som jobbar fram orden bokstav för bokstav.

Dessutom vilar inte alltid dessa hjärnor på samma sätt som neurotypiska hjärnor. Fika på arbetsplatsen kan till exempel innebära energikrävande social prestation och sensorisk överbelastning. Det är därför särskilt viktigt för personer med adhd och autism att få möjlighet till den återhämtning som fungerar för dem.

ÅSA SAMUELSSON ÄR lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och har i perioder varit utmattad. Hon fick en adhd-diagnos förra året och tror att hennes adhd har bidragit till utmattningen. Numera förstår hon att hennes energinivåer naturligt är ojämna – vissa dagar kan hon jobba elva timmar, andra dagar inte prestera mycket alls. Möjligheten till hybridarbete gör att hon lättare kan anpassa jobbet efter energinivån, vilorummet på jobbet att hon kan sova en halvtimme när hon behöver. Sedan hon berättade för sin chef om diagnosen har hon fått mer luft i sin tjänsteplanering.

Åsa

Samuelsson

– Men jag skulle behöva en mer långsiktig lösning för hur arbetet ska funka för mig. Jag tycker att jag har tagit ansvar genom att berätta om min diagnos, men sen har mycket lämnats upp till mig att hantera, säger Åsa Samuelsson.

Hon behöver kunna stänga om sig, och välja när hon är social. Hon störs av intryck och visst ljussken. Gör lätt misstag i administrativa uppgifter, men får delvis nu stöd av en lärarassistent. Hon har bett sin chef om tydliga instruktioner och deadlines i arbetet.

När Åsa Samuelsson fick sin diagnos förstod hon varför hon aldrig har känt att hon riktigt passat in.

– Jag tänker annorlunda, ser saker på ett annat sätt och lyfter ofta saker till ett högre perspektiv. Jag är ifrågasättande, vågar säga vad jag tycker, tröttnar snabbt och vill vidare.

De intellektuella styrkorna har inte alltid tagits emot väl socialt.

– Man blir den jobbiga som inte bara köper hur saker är utan vill göra på ett annat sätt.

Som barn tyckte hon att skolan till en början var rolig och hon hade lätt för sig. Högstadiet och gymnasiet var tuffare.

– Jag hade svårt att fokusera, tappade bort grejer, missa-

Adhd och autism i akademin

de information och dagdrömde. Men jag kunde få hjälp av andra. På universitetet tog det sociala över men jag råpluggade natten innan tentorna och klarade det.

Doktorandtiden var också tuff. Hon hade lätt för att komma på idéer, men svårare för att vidmakthålla och slutföra arbete. Hon var alltid sen till handledarmötena.

– Jag var så arg på mig själv. Hur svårt kunde det vara? Jag gick upp två timmar tidigare men kom ändå för sent. Jag var också känslig för negativ återkoppling och kunde börja gråta, vilket kan vara kopplat till adhd.

Trots utmaningarna klarade hon forskarutbildningen.

– Jag hade gett mig tusan på att jag skulle klara det. Jag ville väldigt gärna få en doktorstitel. Sen tror jag att det hjälpte att vi var flera som samförfattade, det pushade mig.

En viktig följd av adhd-diagnosen är att hon har blivit mer förlåtande mot sig själv.

– Det är jobbigt att bli stämplad som lat, ointresserad eller nonchalant, när det ligger andra orsaker bakom som individen har svårt att styra över.

Förståelsen kan hon nu också använda när hon själv handleder doktorander. Dels kan hon skapa ett upplägg som fungerar för hennes eget handledarskap, dels kan hon lättare fånga upp svårigheter som doktoranden kan ha.

– Det är upp till doktoranden att berätta om en eventuell diagnos, men man kan öppna upp för sådana samtal. Sammanfatta svårigheter man ser och fråga vad doktoranden behöver för att komma till sin rätt.

Själv har hon valt att vara öppen med sin diagnos, både för kollegor och studenter.

– Om inte jag som undervisar om arbetshälsa och diskriminering kan vara öppen om min funktionsnedsättning, vem ska då vara det?

TILLSAMMANS MED LÄROSÄTESKOLLEGAN Åsa Hedlund planerar hon nu ett forskningsprojekt om hur det flexibla arbetslivet fungerar för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Ett viktigt perspektiv som de vill få med är huruvida forskningspersonerna också har barn med NPF. Det är nämligen vanligt, och är ytterligare en faktor som påverkar hälsan och möjligheten att arbeta.

– Vi behöver få en bättre förståelse för det, säger Åsa Samuelsson.

Kollegan Åsa Hedlund är lektor i vårdvetenskap och fick en autismdiagnos för fyra år sedan, vid 38 års ålder. Tidigare arbetade hon som sjuksköterska. Hon hade med nöd och näppe lyckats komma in på högskolan genom högskoleprovet. Under gymnasiet skolkade hon mycket. Hon var uttråkad och trodde att hon inte kunde så mycket.

När hon var dryga 30 år gjorde hon inträdesprovet till Mensa, en förening för personer med en IQ på minst 131.

Åsa Hedlund

– Jag var tvungen att kolla om jag var korkad eller inte.

Hon fick full pott på provet. Det blev en vändning i hennes liv.

– Jag tänkte att, okej, jag är uppenbarli-

gen inte dum i huvudet, jag kanske har potential. Då vågade jag ta tag i mitt liv och doktorera.

Nu är jobbet hennes stora intresse och hon kan prestera på hög nivå. Den förståelse hon har fått om sin autism har gett henne ytterligare livskvalitet.

– Jag kan slappna av mer i att vissa saker är svåra och att det är okej. Det handlar inte om att jag är en lat och dålig människa.

ÅSA HEDLUND BESKRIVER sig själv som väldigt analytisk, logisk och strukturerad.

– Men jag är inte visionär, så då kanske jag inte ska vara i den rollen utan i stället analysera och hålla ordning.

Lärarrollen trivs hon i. Hon upplever att hon minns hur det var att vara student och att hon kan förklara saker på ett logiskt sätt så att de förstår henne.

– Jag tycker att det är roligt att se folk utvecklas och jag avhandlar ett ämne som jag tycker är intressant.

Däremot har hon svårt att vara med folk bara för att umgås. Småprata utan utbyte av information. Som på fikor, fester, middagar eller grupputvecklande aktiviteter på jobbet. Det upplever hon som understimulerande och väldigt energikrävande.

– Jag får panik och förstår inte hur jag ska bete mig. Jag tycker inte att det utvecklar relationerna heller.

Hon stärker sina relationer genom att jobba ihop med andra.

– Jag kanske inte är intresserad av relationer, men jag är intresserad av människor och frågar saker för att lära känna dem. Jag har lättare att chatta än att prata, för då slipper jag tänka på mimik, tonfall och att flika in med olika ord.

Åsa Hedlund berättar att autistiska personer inte alltid automatiserar saker på samma sätt som de flesta andra. Det gör att även vanliga moment i vardagen kan kräva tankekraft, och rutiner blir viktiga för att energin ska räcka till annat.

För henne innebär därför jobbresor till andra orter att hon behöver extra mycket utrymme för vila och avskildhet då, inte mer sociala aktiviteter utanför jobbet. Hon reser därför helst inte i sällskap med kollegorna och tackar nej till det sociala. Detta skulle hon generellt vilja se mer förståelse för.

– Och arbetsluncher är en styggelse! För vissa är en

”Det är förmodligen lika vanligt att ha autism eller adhd som att vara vänsterhänt, särskilt inom akademin, men arbetsgivare vet ingenting.”

Chefen har ansvar för din arbetsmiljö

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga ohälsa generellt på arbetet. När den generella utformningen av arbetsmiljön inte räcker för att en arbetstagare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter ska arbetsgivaren göra individuella anpassningar. Om det saknas kompetens för detta i organisationen ska den anlitas utifrån.

Källa: Arbetsmiljöverket

arbetslunch normalt när tiden inte räcker till, men jag måste få vara ifred någon gång på dagen. Hos oss bryr sig ingen om man går iväg och äter själv, och det är skönt. På mina tidigare arbetsplatser hade det varit jättekonstigt, säger Åsa Hedlund.

I grupparbeten, gruppdiskussioner och brainstorming kan det vara utmanande för Anna Hedlund att bidra. Det blir för mycket intryck. Hon behöver sitta och fundera i fred. I sådana sammanhang underlättar det för henne om arbetet i alla fall är strukturerat, att det finns möjlighet att tänka på frågorna i förväg, och komma med idéer i efterhand.

EFTERSOM PERSONER MED autism kan ha en förhöjd känslighet för intryck spelar den sensoriska miljön roll, och en möjlighet att sitta avskilt kan vara avgörande för arbetsprestationen.

– Jag har svårt för starka taklampor, det kan få mig att känna mig lite yr. Och jag har svårt för vissa ljud och mönster.

Åsa Hedlund tycker att det är orimligt att medvetenheten om NPF är så låg inom akademin.

– Det är förmodligen lika vanligt att ha autism eller adhd som att vara vänsterhänt, särskilt inom akademin, men arbetsgivare vet ingenting.

Hon tycker att frågan borde diskuteras på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal. Att utgångspunkten bör vara att göra arbetsplatsen tillgänglig för hela spektrumet av neurodiversitet.

– Man kanske inte behöver prata om diagnoser, utan om egenskaper, eftersom alla är olika. Hur funkar det med intryck, blir du störd? Kan du planera ditt jobb efter dina energinivåer?

Som kollega tycker hon att man kan ifrågasätta sina invanda föreställningar och förstå att det som är självklart för en själv kanske inte är självklart för andra.

– Om man valde att forska för att man är intresserad av en fråga kanske man inte också är ett geni på att samverka. Men man kan jobba i lag och komplettera varandra. Och man behöver inte vara bäst på att samverka, men man kan göra sitt bästa. ○

FORTSÄTTNING. Lärosätena brister i kunskap om adhd och autism.

Fokus

Lärosäten brister i kunskap om adhd och autism

Både i förhållande till den egna personalen och till studenterna är kunskapen om adhd och autism otillräcklig på lärosätena. Men intresset för frågan växer.

Knäpptyst. Så har det varit om autism och adhd bland forskare och lärare, enligt Karin Thorasdotter. Hon var ombudsman på SULF i åtta år, men jobbar sedan i höst som förhandlare på fackförbundet SRAT.

Först under de senaste två åren på SULF fick hon frågor från enstaka medlemmar. Behöver jag berätta för chefen att jag har en diagnos? Vad har jag rätt till för anpassningar?

Svaret på första frågan är: Nej. Du behöver inte berätta om din diagnos för chefen. För att arbetsgivaren ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar behöver chefen däremot få veta vilka problem du möter i arbetet. Först då kan chefen göra de anpassningar som arbetsmiljölagen kräver.

Karin Thorasdotter

– Det behövs ett kunskapslyft om adhd och autism, men vilka anpassningar som behövs är olika för olika personer, säger Karin Thorasdotter.

Om arbetsgivaren tycker att en medarbetare missköter sig, blir det ännu viktigare att hen informerar om utmaningarna hen har av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, påpekar Karin Thorasdotter. Det kan handla om svårigheter att tolka policyer och instruktioner, att utföra repetitiva, administrativa rutiner korrekt och i rätt tid, eller något helt annat. Om arbetsgivaren och facket känner till svårigheterna och att de beror på en NPF, får facket också större möjligheter att hjälpa medlemmen.

Adhd och autism i akademin

möten läggs upp, att inte lämna saker underförstådda, och att skapa möjlighet för pauser och avskildhet under gemensamma arbetsdagar. Många verktyg bedömer Anna-Karin Ivert som bra för hela institutionens arbetsmiljö.

– Jag tog med mig att det är viktigt att jag är ännu tydligare i min kommunikation. Om jag vill att vi ska göra något i steg 1, 2 och 3 så ska jag inte lämna det öppet för tolkning. Innan kanske jag lindade in det mer eller inte var så konkret, säger hon.

Hon tänker också mer på framförhållningen i arbetet nu. – Vissa personer har svårare för snabba förändringar. Jag försöker att känna in det, men jag är också beroende av att jag får information om att ”jag har det här behovet”.

DOKTORANDER MED ADHD eller autism har rätt till anpassningar både som anställda och som studenter. För att som student få rätt till riktat pedagogiskt stöd krävs dock en formell diagnos.

Andelen studenter som får riktat pedagogiskt stöd med anledning av en NPF-diagnos har ökat stadigt och markant. 2011 hade 0,3 procent av studentpopulationen sådant stöd, år 2023 var det 2,7 procent.

Den nationella potten pengar för riktat pedagogiskt

Kraftig ökning av studenter som behöver extra stöd

Här redovisas antal studenter med funktionsnedsättning som beretts tillgång till stödresurser vid alla svenska lärosäten 2011 –2023. Under perioden har det totala antalet studenter varierat mellan cirka 400 000 och 460 000.

EN PERSON SOM har velat höja sin egen och kollegiets kunskap om NPF är Anna-Karin Ivert, prefekt på institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Hennes initiativ togs väl emot av HR-avdelningen, men den kunde inte bidra med kompetens. Hon hade också svårt att hitta utomstående aktörer med kunskap om just akademin som arbetsplats för personer med adhd eller autism.

Tack vare ett tips kunde hon våren 2024 till slut bjuda in Hanna Bertilsdotter Rosqvist, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola, som höll workshops om neuroinkluderande arbetsmiljö.

Där fick deltagarna tänka till kring sina egna och andras behov, ställa frågor och få konkreta råd om hur verksamheten kan bli mer inkluderande. Det kunde handla om hur

n Studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

n Samtliga kategorier med studenter med olika varianter av läs­ och skrivsvårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, nedsatt rörelseförmåga, syn­ respektive hörselnedsättning eller andra varaktiga begränsningar av funktionsförmågan.

Källa: Stockholms universitet

Anna ­ Karin Ivert

stöd har inte ökat i samma takt som behoven. 2023 täckte potten bara 41 procent av lärosätenas kostnader för stödet.

Vid lärosätesfunktionerna som beslutar om pedagogiskt stöd finns kunskap om adhd och autism. Men för att kunna möta studenternas behov bättre tycker prefekten Anna-Karin Ivert att kompentensen om NPF behöver höjas brett i akademin.

– Det kan vara svårt att bara utifrån ett beslut från Pedagogiskt stöd förstå vad en anpassning innebär eller hur den ska utformas.

BLAND SVENSKA LÄROSÄTEN är Lunds universitet den största arbetsgivaren med 7 606 heltidsarbetskrafter år 2023. Men Universitetsläraren möter samma sak hos HR-avdelningen där, som Anna-Karin Ivert mötte vid sitt lärosäte. Det finns ett intresse av att lyfta frågan om adhd och autism i jobbet, men det går inte att få fram en person att intervjua som har någon djupare kompetens eller erfarenhet av den.

Cecilia Hagström som är arbetsmiljösamordnare på den samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund ställer i alla fall gärna upp på en intervju. Hon har börjat tänka i termer av kognitiv tillgänglighet och kognitiv ergonomi, och har noterat att de aspekterna av arbetsmiljön inte lyfts upp lika tydligt som andra.

Cecilia Hagström

– Det är viktigt att jobba både så att den organisatoriska inramningen fungerar för så många som möjligt och så att individer får de anpassningar de har rätt till enligt arbetsmiljölagen, säger hon.

Därför behövs både systematiska under sökningar och dialog, tror hon. Chefer kan dessutom vara i behov av både mer kunskap och av ett dialogstöd.

– Vi måste säkerställa att vi ställer rätt frågor så att vi inte agerar på en stereotyp som kanske baseras på okunskap och leder till fel anpassningar.

Hon tror inte att HR-funktionen på Lunds universitet sticker ut med sin avsaknad av expertis på adhd och autism.

– Tyvärr. Det betyder inte att ingen jobbar med det, men vi kanske inte har gjort det så tydligt och fullt ut funktionellt, och framför allt inte så främjande och inkluderande som jag skulle önska. Min målbild är att omhänderta det på ett tydligare sätt.

CECILIA HAGSTRÖM VILL också ta del av positiva historier från verksamheten. När har en person med adhd eller autism fått ett bra bemötande och stöd? Vad har gjort att personerna har valt sin arbetsplats och valt att stanna kvar?

– Vi får inte heller missa genusaspekten i detta. Vi vet att adhd och autism kan ta sig olika uttryck hos kvinnor och män, och vi vet att kvinnor har högre sjukfrånvaro och är mindre nöjda med sin arbetsmiljö. Där kan vi som arbetsgivare göra skillnad. ○

Michaela Padden

Övervakning från dystopi till verklighet

Hur kommer det sig att övervakning som tidigare sågs som anti-demokratisk har låtits krypa in i var och ens privat liv? Det har nydisputerade Michaela Padden tagit reda på.

1972 diskuterade beslutsfattare i OECD en möjlig framtid med datoriserade betygsjournaler på skolor och bokningssystem på hotell. Båda typerna av övervakning avfärdades som en oacceptabel inskränkning av individens friheter.

– Sedan dess har bilden av övervakning målats om till något användbart, och till och med eftersträvansvärt, säger Michaela Padden.

I sin avhandling visar hon att vägen till dagens spårning och profi lering av människor varken har varit oundviklig eller neutral. I stället är det aktiva val av beslutsfattare som har lett till den typ av digitaliserat samhälle där tjänster är ”gratis” i utbyte mot användarens privata data. Det har utgått från en neoliberal syn på människan och samhället där marknadspotentialen har stått i centrum medan ansvaret för att minska riskerna till stor del har lagts på individen. – Men även om jag som individ klickar ”nej” till att spåras av en tjänst kan jag bli kategoriserad för att så många andra har klickat ”ja”.

ÖVERVAKNING KAN SES på en skala från omsorg till kontroll. Det som oroar Michaela Padden är övervakning som sker mer dolt och där privat data aggregeras och säljs med syfte att manipulera individens beteende.

– Denna övervakning ska inte tas för given. Med den auktoritära utvecklingen i världen är det särskilt viktigt att demos – folket – protesterar mot viss användning av dess data. ○ Kajsa Skarsgård

Avhandlingen

Titel: Governing Surveillance –Digitalisation, Data Protection and Democracy

Ämne: Statsvetenskap

Lärosäte: Karlstads universitet

Disputation: 31 oktober 2024

Folk Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

INSÄNDARE

AI – inte så smart som den tror Härförleden hände det sig att en kollega skickade mig ett par pdf:er. När jag skulle svara stod det: ”Börja ditt svar till alla med: Kanon, tack för detta. Strålande, tack så mycket. Strålande, tack.” Som om jag inte skulle veta hur man tackar.

I nästa vända framgick att det vi diskuterat inte gick att komma till klarhet i. Det föreslagna svaret löd då: ”Tack, nu vet vi.”

Nu ska alltså AI bestämma hur jag uttrycker mig. Med ett ord jag aldrig använder annat än om något krigshistoriskt: ”Kanon.” Och utan utropstecken efter ”strålande”. Eller att vi vet när ingen vet! Det är inget artificiellt intelligent med det, utan bara tvättäkta dumhet.

Handlar det om att effektivisera min arbetstid, kunde det ju räcka med ett ännu kortare ”Tack”. Thomas Malm Professor i humanekologi, Lunds universitet

PRIS

Augustpriset till professor vid KI

Psykiatriprofessorn Christan Rück vid Karolinska institutet har vunnit Augustpriset i kategorin fackbok för Ett liv värt att leva. Enligt juryn är det en bok om ”självmord i historien, kulturen och i våra samveten”, och den är skriven ”med stor insikt och en befriande självklarhet om detta oerhört svåra ämne”.

Läs om Universitetslärarens möte med Christan Rück här.

NYTT JOBB

Ny rektor utsedd vid

Sophiahemmet högskola Mia von Euler blir ny rektor vid Sophiahemmet högskola från den 1 april 2025. Hon är för närvarande dekan vid Örebro universitet och professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot neurologi.

Cancer­hackare vann

Forskar Grand Prix

Med en personlig berättelse om att välja väg i livet och om en kamp mellan ont och gott, vann Luís Oliveira årets Forskar Grand Prix. Han är doktorand vid Lunds universitet och trodde först att han skulle behöva ge upp intresset för programmering när han satsade på biologi. Men i stället för datorer programmerar han nu generna i cancerceller så att de blir till immunceller. En expertjury och omkring 500 gymnasieungdomar tyckte att Luís Oliveira gjorde tävlingens bästa forskningspresentation.

– Jag jobbar i labbet och träffar inte så mycket folk på jobbet, men där stod jag med flera hundra personer som skrek och applåderade, säger han.

Efteråt kom ungdomar fram och hade frågor om hur man blir en forskare.

– Att vinna var fantastiskt, men att få kontakt med ungdomarna och visa att vi forskare inte är ouppnåeliga stjärnor var större.

Tävlingen arrangeras av föreningen Vetenskap och allmänhet.

Kajsa Skarsgård

mafilmer om hjärnan och psykisk ohälsa får skolor verktyg att jobba tillsammans med ungdomarna för att främja deras psykiska välmående. Utmärkelsen går till personer som har främjat mötet mellan kultur och vetenskap, och den består av ett diplom och en skulptur.

UTMÄRKELSE

Nya medaljer i guld och silver på FHS Försvarshögskolan, FHS, har med start i år börjat dela ut förtjänstmedaljer till personer som har gjort stora insatser för lärosätet. Den tidigare rektorn Claes Tornberg och den tidigare styrelseordföranden Peter Egardt får guldmedaljen för arbetet med göra FHS till ett fullvärdigt lärosäte med examensrätt på samtliga nivåer. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare i militär strategi vid FHS, får silvermedaljen för sina insatser som militär expertkommentator i media.

PRIS

PRIS

Prisad av prinsen för dyslexiforskning

ifrågasätts har Idor Svenssons forskning blivit allt viktigare”, lyder motiveringen.

Pedagogiskt pris för undervisning om våld Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, har av studentkåren utsetts till vinnare av lärosätets pedagogiska pris 2024. Hon får priset för ”ett beundransvärt och inspirerande arbete att förmedla värdefull kunskap i ett till synes svårt ämne såsom våld i nära relationer och våld mot barn”, och för att ”genom sin undervisning och pedagogiska egenskaper gör hon det svåra begripligt”.

Vid en ceremoni på Stockholms slott delade prins Carl Philip ut Dyslexipriset till Idor Svensson, professor i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet. Bakom priset står Dyslexiförbundet och Svensk Talteknologi. Juryn lyfter fram Idor Svenssons praktiknära forskning och hur den visar på betydelsen av assisterande teknik för dyslektiker. ”I en tid när detta

UTMÄRKELSE Hedras för drama och vetenskap

Sissela Nutley, konstnär och forskare på institutet för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, får lärosätets kulturutmärkelse för arbetet med skolprogrammet Det syns inte Genom vetenskapsbaserade dra­

RÄTTELSE

I bildtexten från Kungliga Vetenskapsakademiens tillkännagivande av Nobelpriset i kemi i förra numret av Universitetsläraren blandades två priser ihop. Rätt är att Nobelpriset i kemi tidigare har gått till åtta kvinnor, och Nobelpriset i fysik till fem kvinnor. Anne L’Huillier var den senaste kvinnan att få Nobelpriset i fysik.

FOTO: VETENSKAP OCH ALLMÄNHET

Debatt Läskrisen

Studenternas tilltagande ovilja att läsa och köpa kurslitteratur är oroande på flera sätt. Utbildningarna riskerar att urvattnas och kunskapsnivån i samhället riskerar att sjunka. Dessutom kan bokförlagen behöva stänga butiken, skriver Johan Sahlin, förlagsredaktör och tidigare universitetslärare.

Flykten från kurslitteraturen

Studenter läser inte längre. Eller rättare sagt, det fi nns ambitiösa och intresserade studenter som visst läser, men tendensen är tydlig: i allmänhet läser studenter så lite det bara går. Om detta vittnar universitetslärare i hela landet och inom de flesta ämnesområden. Senast i Julius Viktorsson och Jonas Nyréns artikel ”Skånska toppstudenter kan inte läsa böcker: ’Orkar inte’” (Sydsvenskan, 11/11 2024).

”Som lektor såg

lässvårigheter grundläggs redan i de tidiga skolåren, och att inte bara skolan utan också föräldrarna har ett ansvar för utvecklingen. Åter andra talar om kursplanernas inverkan. Men vad ska man som universitetslärare göra när skadan, så att säga, redan är skedd?

jag den tilltagande oviljan att läsa den litteratur som stod på kurslistan. Som förlagsredaktör ser jag den tilltagande oviljan att köpa den.”

Deras utmärkta artikel är både angelägen och deprimerande. Studierektorn vid juridiska institutionen i Lund sammanfattar läget som ”en fl ykt från kurslitteraturen”. Är det någon som tvivlar på denna flykt räcker det med att gå till Läromedelsföretagens statistik över svensk kursboksförsäljning som rasat dramatiskt bara de senaste tre åren: från cirka 480 miljoner kronor 2021 till cirka 290 miljoner kronor 2023. Två femtedelar har tappats och tendensen har varit fortsatt nedåtgående under 2024. Vad innebär detta för svensk högre utbildning? Vad innebär det för de yrken som studenterna utbildar sig i? Och vad innebär det för samhället i stort?

Mardrömsscenariot är att utbildningarna vattnas ur, att framtida yrkesutövare inte blir lika kompetenta som sina föregångare och att samhällets kunskapsnivå sjunker så lågt att folk inte längre kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Forskningen visar att

Min erfarenhet är dubbel. Jag arbetar som förlagsredaktör med inriktning på kurslitteratur, men har sedan tidigare en lång erfarenhet som universitetslektor, i både Sverige och Danmark. Som lektor såg jag den tilltagande oviljan att läsa den litteratur som stod på kurslistan. Som förlagsredaktör ser jag den tilltagande oviljan att köpa den. Om studenterna inte längre känner någon motivation att köpa och läsa litteraturen så kommer förlagen inte ha någon ekonomisk möjlighet att producera den, utan får i stället stänga butiken. Och utan en svensk kurslitteraturutgivning kommer läskunnigheten knappast bli bättre.

FÖR DET FÖRSTA är en svenskspråkig bok ofta lättare för studenten att ta sig igenom än en kursbok på ett främmande språk. Svenskspråkig kurslitteratur stärker studenterna, framför allt de som kommer från studieovana miljöer och har svårare att läsa på engelska. För det andra fi nns det en rad förhållanden – i ekonomi, juridik, statsvetenskap och vårdve-

tenskap, för att bara ta några exempel – som är specifi kt svenska, och som man helt enkelt inte kan tillgodogöra sig i engelskspråkig litteratur. För det tredje ger ett långvarigt textumgänge med ämnet, på svenska, en djupare kännedom om ämnets plats och dess traditioner i Sverige. Det skapar en yrkestrygghet som är ovärderlig om man tänker sig att i framtiden också arbeta i Sverige.

I den långa läsningen skapas en intuitiv känsla för hur man formulerar problem inom sitt ämne, liksom för hur man ska prata med kollegor, kunder och uppdragsgivare. Att lära sig tänka på svenska i längre resonemang är också, för att anföra ett mer vittfamnande argument, viktigt för att få tillträde till samhället och kunna vara med och forma det. För att bli bemött som en medborgare i sitt eget samhälle. Detta är också ett av det svenska utbildningsväsendets främsta syften.

När jag själv var student minns jag hur pinsamt det var då någon sa ”skolan” i stället för ”universitetet”, och ”klasskamrat” i stället

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

för ”kursare”. Det var möjligen en klassfråga, men ordvalet avslöjade också att den som talade inte hade förstått skillnaden mellan gymnasiet och den högre utbildningen. I dag är det inte längre så, den magiska gränsen har suddats ut. Den har blivit ointressant och universitetet har för många blivit ett medel enbart.

ALLT FLER UNIVERSITETSLÄRARE vittnar om att det fi nns ett krav från studenternas sida om likformighet och en utbildning som bara är en förlängning av gymnasiet – man längtar inte längre efter det komplexa, man vill bara ha en punktlista.

Här har universitetsläraren ett ansvar att både sälja in läsningen och att se till att den görs. Får jag därför, även om jag numera står lite vid sidan av universitetsundervisningen, komma med ett par konkreta förslag?

○ Presentera litteraturen i början av kursen – fysiskt! Håll upp boken så att den syns (”Aha, det fi nns en bok!”) och beskriv hur

den är upplagd. Tala om vad som är den stora vinsten med att läsa den. Och tala om för era studenter vad de går miste om ifall de inte gör det. Låt dem förstå att det nu är boken som är kursens centrum, inte den informationsplattform som stått i centrum under gymnasieåren.

○ Släpp kravställningen på dig själv att hela tiden stå till tjänst med sammanfattningar och förklarande extramaterial – låt i stället boken vara kursens nav. Då blir kursens mål tydligare för studenterna och du kan i stället lägga din tid och kompetens på kvalitativa möten med studenterna i seminarier och föreläsningar.

○ Arrangera obligatoriska textseminarier med avgränsade texter som underlag och låt studenterna anmäla sig till dem. Det ökar motivationen att läsa litteraturen, men ger också studenterna en chans att mer aktivt tala med varandra om den. Kanske bör det vara obligatoriskt att visa att man är någorlunda insatt i kurslitteraturen innan man får chansen att skriva en tenta?

○ Våga tentera dina studenter med frågor från kurslitteraturen som inte tas upp på dina föreläsningar. Detta, om något, tror jag motiverar studenter till eget läsande. I grundskola och gymnasium har det matrisfokuserade bedömningsunderlaget blivit så specifi kt att det numera är svårt att skilja från ett facit (gymnasiets kommande ämnesbetygsreform, Gy25, kan möjligen på sikt råda bot på detta). Ska allt specificeras fi nns ju inget kvar att lära! När man tar klivet över till universitetet är det dags att bryta den förväntan som studenten har byggt upp under sin skoltid, att läraren paradoxalt nog förväntas tala om för en vad det är man ska kunna.

JA, JAG VET ATT studentpeng och genomströmning är ett problem. Det motiverar till helt andra beteendemönster. Låt oss ändå hjälpas åt att lyfta fram den goda kursboken. För den fortsatta läskunnighetens och det svenska språkets skull. För den kunskap och kommunikativa kompetens som krävs av den som ska vara yrkesverksam i just Sverige.

Men också för den roll boken och läsningen kan spela för att få någon att känna ett fullvuxet och sammanhangsskapande medborgarskap.

Johan Sahlin Fil.dr och förlagsredaktör på Studentlitteratur

Läs hela debattartiklarna på universitetslararen.se/debatt

DEBATT

”Estetiskt lärande hotat av sparpaket”

• ”Sveriges största universitet, och tillika min arbetsplats de senaste 15 åren, har bestämt sig för att spara pengar. Detta ska göras genom att radera ut kostsamma delar av lärarutbildningen – de estetiska och konstnärliga. Musik­, slöjd­, dans­, drama­ och bildundervisning förutsätter som bekant lokaler lämpade för verksamheten och sådana kostar pengar. Nu ligger ett förslag på rektors bord om att undervisning i estetiska lärprocesser ska utföras av icke­kvalificerad personal från lärarutbildningen f–6 vid Stockholms universitet. Merparten av framtidens lärare som kommer ut från lärarutbildningen vid Stockholms universitet kommer följaktligen inte ha någon aning om hur en kvalitativ och kvalificerad undervisning i, genom och med estetiska och konstnärliga förtecken kan bedrivas.”

Ketil André Thor Thorgersen, docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot musik och lärande vid Stockholms universitet, är kritisk till ett förslag om att skära ned på delar av lärarutbildningen.

Förändringen skulle skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan lärare i estetiska ämnen och programmens övriga lärare, vilket skulle stärka utbildningarnas kvalitet.”

Stefan Helgesson och Yvonne Svanström, dekaner och vicerektorer för det humanvetenskapliga området på Stockholms universitet, i en replik på debattartikeln ovan.

Debatt

Samverkan

Att akademin och offentligheten glider ifrån varandra är skadligt för både forskningen och demokratin. Arbetsgivare behöver därför uppvärdera ”den tredje uppgiften” och göra den meriterande. Lärosätena behöver också göra mer för att stötta forskare som mottar hat och hot, skriver medieforskaren och doktoranden Saga Hansén

Forskare behöver

ta mer plats i det offentliga rummet

I fi lmen Pirates of the Caribbean: Dead Man’s Chest spelar Stellan Skarsgård en pirat som inte kan lämna sitt skepp. Han och de andra besättningsmännen är täckta av sjögräs och havstulpaner. De som varit längst på skeppet har börjat växa fast i väggarna. Jag kom att tänka på fi lmen när jag nyligen satt med i ett samtal på temat ”intellektuella i offentligheten”. Forskarvärlden har hamnat för långt ifrån det allmänna offentliga rummet, var kontentan.

Verksamhet utanför de akademiska systemen, så som peer review-systemet, upplevs inte givande för en forskares karriär. När en kollega sökte postdoktjänster hade texter som hon skrivit för kultursidor och tidskrifter under sin doktorandtid blivit strukna ur hennes cv. Andra kollegor beskrev deltagande i offentliga samtal som logistiskt omöjligt i

logik är en sak – där måste vi vara beredda att engagera oss själva. Bagis bildningsbar, ett initiativ av Södertörnforskare som anordnas i Bagarmossens Folkets Hus, är ett utmärkt exempel på detta.

Sedan har vi den bredare offentligheten – ofta synonymt med att synas i medierna. Här kan vi inte förvänta oss att diktera villkoren för samtalen. Brittiske medieforskaren Nick Couldry beskriver i sin senaste bok The Space of the World faktumet att vi låter de kommersiellt drivna plattformsmedierna styra våra sociala liv som ett fundamentalt samhälleligt misstag. Couldry menar att ett grundläggande problem med hur de sociala plattformarna är uppbyggda är deras globala natur. Att allt alltid är synligt och tillgängligt för alla. Han föreslår en federalisering av internet och sociala plattformar, där vi kan verka i rum online på en mer småskalig nivå. Oavsett om vi för intellektuella samtal på barer eller i slutna rum online kvarstår idén om forskaren som en motpol till antiintellektuella samtal som förs i medierna och online. Då kan vi inte stänga in oss.

dagens arbetsklimat. I samtalet framträdde även en gemensam idé om att ”vårt” sätt att tänka – det eftertänksamma, att se på saker från flera perspektiv, att inte ge förenklade svar – inte har en given plats i offentligheten. Från svårigheter med att få genomslag i ett medieklimat som premierar enkla budskap och polarisering till problem med hat och hot.

”Vi behöver tänka nytt. Allt kan inte vara ett högre seminarium – vi behöver andra sätt att kommunicera på ...”

Det var en känsla av uppgiven nostalgi. Man saknade tiden då aftnar tillägnade fi losofi och psykoanalys drog fulla hus på Södra Teatern i Stockholm, när bokhandlarna höll öppet för samtal om litteratur. Man önskade sig rum där samtal kan föras på de intellektuellas villkor. Samtidigt var vi överens om att vi som besitter djupa sakkunskaper och förståelse för abstrakta samtidsfenomen är viktiga i det offentliga samtalet: Som en motpol till det förenklade, åsiktsdrivna och snabba tänkandet.

EFTERÅT FORTSATTE JAG att tänka på Stellan Skarsgård, fastvuxen i väggen, täckt av sjöväxter. Hur blir vi en röst i offentligheten om vi aldrig lämnar skeppet?

Att det fi nns rum för diskussioner kring forskning och idéer som inte styrs av kommers eller uppmärksamhetsdriven medie-

VI BEHÖVER TÄNKA nytt. Allt kan inte vara ett högre seminarium – vi behöver andra sätt att kommunicera på, som fler kan förstå och ta till sig. Det går. Forskare som Jonna Bornemark, David Thurfjell och Maria Wolrath Söderberg verkar alla i den breda offentligheten utan att off ra någon akademisk integritet. De är förvisso docenter och professorer med trygga anställningar. Det måste fi nnas utrymme även för doktorander och juniora forskare att verka i offentligheten. Att som arbetsgivare uppvärdera ”den tredje uppgiften” och göra den meriterande är ett sätt att möjliggöra detta. Att lärosätena gör sitt yttersta för att stötta forskare som mottar hat och hot är också viktigt.

Att akademin och offentligheten glider ifrån varandra är skadligt för både forskningen och demokratin. Om vi inte vill eller vågar synas och höras i offentligheten, och om våra arbetsgivare inte ger oss rätt förutsättningar, riskerar vi att växa fast i väggarna.

Saga Hansén Medieforskare och doktorand, Södertörns högskola

Behöver du inspiration? Sök vårt utbildnings- och kompetensutvecklingsstipendium!

Har du publicerat artiklar eller bilder i svenskutgivna tidningar eller tidskrifter?* Då kan du söka stipendier hos oss. Du behöver inte vara journalist för att söka.

Du kan söka upp till 60 000 kronor för till exempel kurser, studieresor eller deltagande på konferenser som påbörjas under perioden juli–december 2025. Senast 20 januari vill vi ha din ansökan.

* Gäller även texter och/eller foton på svenska webbplatser.

Mer info och hur du söker sjf.se/stipendier eller via qr-koden

Nu finns tidningen i pdf­format. universitetslararen.se/tidningar

En skola på vetenskaplig grund behöver forskarutbildade lärare

Är du redo att satsa på en forskarutbildning?

Just nu utlyser vi 4-6 samverkanstjänster som doktorand inom forskarskolan CUL.

Som doktorand blir du en viktig länk mellan akademi och skolan. Detta bidrar till hela skolans utveckling!

En lärare som följer CUL forskarutbildning kan även arbeta kvar halvtid på skolan.

Sök senast 31 januari!

Läs mer om forskarskolan CUL

Krönika Oskar MacGregor, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Innan barn kan gå måste de lära sig stå. Och det gör de ju med all sannolikhet helt själva, som del av sin naturliga utveckling. Men ändå kan man inte låta bli att känna en sådan där varm och god föräldrastolthet när det till slut sker. Man blir helt enkelt så glad att de lyckats ta det där första lilla steget i rätt riktning!

Detsamma gäller förresten gentemot duktiga studenter. Ett exjobb må vara ett litet steg på vägen mot, säg en framtida akademisk karriär, och en som alla som kommer dit behövt ta sig förbi. Dessutom är det också en som dessa studenter troligtvis skulle lyckats med själva, oavsett. Men trots det infi nner sig ändå samma oförtjänta föräldraliknande stolthet för en själv som delaktig lärare. Man blir så glad för deras skull!

Och så sällar sig nu ännu ett fall till skaran. Sverige må ha haft en naiv och dumdristig inställning till forskningsetik under många år. Och utredningen som nu föreslår rejält omfattande ändringar till lagen om etikprövning (och det trots ett snävt begränsat uppdrag) utgör därmed ett litet steg i rätt riktning mot ett mycket vettigare system för forskningsetik. Att det skulle gå åt det här hållet var nog en ganska oundviklig del i tingens naturliga utveckling. Men trots det infi nner sig samma oförtjänta föräldraliknande stolthet: lilla svenska forskningsetiken börjar äntligen mogna, och – vem vet? – fortsätter det så här så blir det kanske till och med en redig liten krabat på sikt!

FÖR MAN BÖR inte inbilla sig att utredningens förslag löser alla de problem vi har med vårt svens-

Ett litet steg i rätt riktning

ka system för forskningsetik. Utredningen har, i enlighet med sitt uppdrag, gjort ett strålande jobb med att ta sig an några av de största befi ntliga bristerna, bland annat krav på etikprövning för en hel drös forskning som inte nämnvärt kan anses utgöra någon förhöjd risk för forskningspersoner, liksom även kravet att Överklagandenämnden för etikprövning ska behöva åtalsanmäla samtliga överträdelser oavsett hur ringa. Men hur välkommet detta än är, så utgör det fortfarande bara ett litet steg i rätt riktning.

”... man bör inte inbilla sig att utredningens förslag löser alla de problem vi har med vårt svenska system för forskningsetik.”

Enligt svensk lag (både den

vi har nu och den som kommer träda i kraft ifall regeringen följer utredningens förslag för en ny lag) så krävs etikprövning till exempel för all forskning som ”utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen … psykiskt”. Men denna formulering är så vag att den oundvikligen kommer inkludera forskning som inte alls kräver sådana förhöjda skyddsåtgärder. Om jag till exempel vill undersöka forskningspersoners reaktionstid när de reagerar på bilder på glada kontra ledsna ansikten så är det uppenbart att jag försöker

påverka dem psykiskt, men inte alls uppenbart att de lider någon förhöjd risk som skulle rättfärdiga den komplicerade ansökningsprocess, till en nationellt centraliserad myndighet, som å ena sidan tar oerhört mycket arbetstid i anspråk och å andra dröjer länge med slutgiltigt besked. Hur kan man annars göra? Tja, i exempelvis Finland och Danmark hanteras i princip all icke-klinisk forskning av det egna lärosätets etikgranskningsnämnd, i en snabb och flexibel process (jag dreglar med avundsjuka när jag till exempel ser Aarhus universitets ansökningsformulär, som ser ut som den inte tar mer än en lugn eftermiddag att fylla i). Och i Finland behövs inte ens detta, om inte specifi ka förutsättningar gäller, som att forskningspersonerna utsätts för ”exceptionellt kraftig stimulus” eller ”psykisk påfrestning som går utöver vardagslivets gränser”. Vad fi nt med lite tydlighet.

SÅ VI FÅR verkligen hoppas att utvecklingen inte stannar av här, och att vi då står där med en forskningsetisk motsvarighet till Oskar från Günter Grass roman Blecktrumman: ett småbarn som vägrar växa upp. I stället bör vi nu fi ra detta lilla men ack så viktiga steg i rätt riktning. Se där, lilla svenska forskningsetiken: mycket bra gjort, vilken duktig liten krabat du är!

Oskar MacGregor lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Cromwells huvud

Författare:

Carina Burman

Förläggare:

Albert Bonniers

förlag

Utgivningsår: 1998

Munter skröna om engelskt universitet

Med gott humör gör Carina Burman en rundmålning av universitetet och staden Cambridge. Detta kombinerar hon med en alltmer urspårad spionhistoria.

Carina Burman har använt sina erfarenheter som gästforskare i Cambridge för att skriva en munter skröna om universitetsstaden. Hon låter två svenskar anlända samtidigt och vi får bekanta oss med staden genom deras erfarenheter. Det är gästforskaren G.G., medioker antropolog som mest vill komma hemifrån och slippa fru och barn. Och Malin, en mycket ung aupair, som här tar sina första steg in i vuxenlivet.

Undertiteln är ”Antropologisk komedi”, och Carina Burman väver in märkliga akademiska och engelska seder i handlingen.

Genom G.G. får vi inblick i akademiska ritualer och genom Malin i studentliv och vardagsliv genom hennes arbete i en helt normal familj, där mannen råkar vara forskare i molekylärbiologi vid samma college som G.G.

VID SIDAN OM G.G. och Malin har den synnerligen talträngda berättaren en huvudroll. Berättaren har synpunkter på det mesta, tilltalar läsaren direkt och ger inte så diskreta vinkar på hur olika händelser ska tolkas. Överhuvudtaget är boken full av pastischer och parodier på äldre stilar. Exempelvis: det ”gamla flygaresset” hade inte ”collegets mest välmöblerade anletsdrag”.

Läsaren får sig till livs stora doser engelsk

universitetsromantik. Vi möter excentriska akademiker av olika discipliner, slängkapporna fl addrar, lärare och studenter har gemensamma middagar, det är kapprodd på floden Cam och man stakar sig fram i puntbåtar, studenter gör Gargoylsprånget mellan hustaken, colleget har vårbal och sommarfest, det är rugbymatcher, många pubar och många öl. Burman spinner vidare på brittiska universitetsromaner och dito deckare samt legender om Cambridge. Tidigt i romanen blir collegets master mördad och det vidtar ett val av nästa master. Utredningen av mordet går strax i stå, och gissningsvis som en hommage till Cambridges ihärdiga rykte att vara mest spiontätt av alla universitet, kokar Burman ihop en parodisk och alltmer urspårad agenthistoria.

BOKENS BERÄTTARE GÖR ingen hemlighet av att hon tycker tämligen illa om G.G. Han beskrivs som en bluff, gubbsjukt begiven på unga kvinnor och med olyckligt stor törst på alkoholhaltiga drycker.

Malin får en betydligt vänligare behandling. Hon roar sig efter bästa förmåga, trevar sig fram i kontakterna med det motsatta könet och förkovrar sig intellektuellt under det år som romanen utspelar sig.

Jag har kul med romanfi gurernas krumsprång, men kanske är boken främst ett kärleksfullt porträtt av Cambridge. Universitetet och staden är hela tiden närvarande, ibland i förgrunden, ibland i bakgrunden, och ibland lätt ur fokus, men ändå alltid där. ○

Per­Olof Eliasson

Konstutbildningars

stora bredd och roll

• I Konstuniversitetet: Högskolepedagogiska betraktelser, redaktörer Ylva Hofvander Trulsson och Hans Hellsten (Lunds universitet 2024), berättar antologiförfattarna om en spretig mängd praktiker. Många betraktelser har långa tidsperspektiv, bland annat om hur olika utbildningar växt fram. Mest handlar boken om konstnärlig undervisning, men också om konstnärlig forskning. I antologin finns många infallsvinklar och perspektiv som torde vara fruktbara även för konventionella akademiska utbildningar. Den avslutande texten är ett försvar för den skapande människan och konstens roll i ett alltmer diversifierat och differentierat samhälle.

Blogg väcker etiska frågor i forskningen

• Etikbloggen (etikbloggen.crb. uu.se) drivs sedan tolv år tillbaka av Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings­ och bioetik vid Uppsala universitet. Många av blogginläggen handlar om etiska spörsmål med bäring på medicinska frågor. Men ofta behandlar bloggen också mer allmän forskningsetik. Ett återkommande tema på senare tid är frågan om vem som kan räknas som författare till en forskningsartikel. Hur hantera att ett mycket stort antal forskare medverkar i ett projekt? Och kan man betrakta medborgarforskare som medförfattare, och hur är det med användningen av AI i forskning och akademiskt skrivande?

Per­Olof Eliasson

Carina Burmans bok är ett kärleksfullt porträtt av Cambridge.

Motion on Gaza sparks debate, union members dissatisfied with salarysetting dialogues, and testimonies on working in academia with ADHD and autism. This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Inspired by her fi rst SULF Congress

When the SULF congress representatives met to decide on the future of the union, there was plenty of engagement from doctoral candidates. “I feel very inspired,” says Xin Mao of the local SULF association at Uppsala University.

Xin Mao apologises. Tears have welled up in her eyes. After a heated debate, the SULF Congress has just declared its disapproval of the union's silence on the war in Gaza and approved a proposal to issue an official statement in support of the academics and students affected and in favour of a ceasefi re.

Xin Mao is a doctoral candidate in ethics, researching human rights and duty. The evening before, at the Congress dinner, she

met her assistant supervisor Per Sundman, a professor of ethics at Uppsala University.

“It felt great that we are not only doing research about morality, but we are also fighting for democracy here at the Congress.”

ON THE FIRST day of the Congress, all motions are discussed in small committee groups. The SULF Doctoral Candidate Association, SDF, and doctoral candidates who are active on various local SULF association boards, are behind many of the proposals.

Xin Mao is the source of a motion which generates discussion in the plenary. In the motion, SULF Uppsala proposes various measures to create greater scope for combining work in higher education with family life. Most of the motion was rejected.

“Some of the proposals were too specific, but I think it's good that we highlighted the problem,” she says.

At the end of the Congress, she says that it was the discussions on all the motions that she found the most stimulating.

“That's when we talk about what we can do for our members, and as people. I feel a bit tired now, but very inspired.” ○

Kajsa Skarsgård

Motion on Gaza sparks debate at the Congress

SULF issued a statement in support of a ceasefire in Gaza and will create a policy for its international solidarity work.

Already at committee level, where delegates discuss issues in small groups, it was apparent that the motion on SULF's

position on the confl ict in Gaza would generate debate. The schedule was rearranged so that the issue was the last proposal on the agenda.

THE MOTION CALLED for SULF to take an active stance in favour of a ceasefi re by promoting an academic boycott of cooperation with Israeli universities. When the issue reached the plenary the following day, Haro De Grauw from the SULF Association Board emphasised that he would of course like to see a ceasefi re, but that the Association Board did not feel the need to take a position on the matter.

“We would like to express deep sympathy for all those affected by these confl icts,” he said, “but having said that, that is not what we are to make a decision on today, whether we are worried or not, because I think we all are.”

De Grauw stressed that SULF is a trade union, whose mission is to fight for its members' conditions and freedom to pursue their profession. He also explained that the Board's position is that it wants to make a difference in this type of situation by fighting for a free higher education sector in Sweden and internationally.

“Creating a future characterised by democracy, peace and freedom is like a huge jigsaw puzzle. The question is what piece of the puzzle we can best provide,” he said.

CONGRESS DELEGATE Dominic Mealy, a doctoral candidate at Lund University, submitted several different proposals on the issue.

“In a broader context, SULF is an out lier on this issue,” he said. “The global trade union organisation Education International, of which SULF is a member, has issued strong statements regarding the confl ict.”

Mealy pointed out that this is not about SULF taking a political position.

“It is about supporting fundamental principles such as solidarity, academic freedom and liberty.”

47 of 71 Congress delegates voted in favour of a public statement in support of a ceasefi re, which SULF issued earlier in December. 52 delegates voted in favour of SULF cooperating with Swedish HE institutions and the government to provide support to university teachers, researchers and doctoral students fleeing confl ict. The Congress also agreed that the union should create a policy for its international solidarity work. ○

Linus Hellerstedt

Doctoral candidates Alma Dautovic, Mohamed Al­Sabri and Xin Mao (pink sweater) help each other to understand the committee process.

Union members want to scrap salarysetting dialogues

A survey conducted by Saco­S at Lund University shows that its members are dissatisfied with the salary­setting dialogue process. Universitetsläraren has spoken to other local union representatives, who describe a similar situation.

Just under half, 43 per cent, of the members who responded to the survey conducted by Saco-S in Lund believe that their pay rises can be attributed to the factors that are supposed to influence salary development.

“We know that members are not particularly fond of this method,” says Adam Brenthel, chair of the Saco-S association at Lund University. “And we also know that some members have left us for other unions to avoid having salary-setting dialogues.”

He describes how members report feeling resigned and frustrated about not being able to influence their salaries.

The survey was sent to 3,682 members. More than a third of the 1,086 respondents reported either that they had not had a follow-up meeting after their development dialogue or that they could not remember whether there had been a follow-up meeting.

“The three-step model comprises a development dialogue, follow-up and then a salary-setting dialogue,” Brenthel explains. “If the second step, where you can actually discuss the assessment of your performance, doesn't work, then the decision about your new salary level won't seem justified either.”

MARIE HÄRSTEDT, HR Director at Lund University, thinks salary-setting dialogues is a method that works well in general.

“We have few disagreements, and I think that can be regarded as a measure of quality. We work on the basis of the current collective agreement, which states that salary-setting dialogues should be the primary method unless otherwise agreed by the local parties.”

However, the fact that just under half of the respondents believe that their salary increase can be attributed to salary-influencing factors shows that there is room for improvement, says Härstedt.

“The purpose of the salary-setting dialogue is to provide a fact-based explanation of your

new salary and for you to understand why you have that salary. It's a dialogue between the salary-setting manager and the employee, and we think it's important to talk to each other. Not just through this model, but in general.”

At the SULF Congress in November, delegates voted in favour of a motion for SULF to push for the local parties to be able to opt out of salary-setting dialogues. The Congress also agreed that the union should investigate different salary setting models. ○

Linus Hellerstedt

Shadow libraries could become a power factor

Illegal sites for downloading scientific texts are becoming increasingly well organised. Doctoral candidate Zakayo Kjellström has surveyed these shadow libraries, a potential power factor on the periphery of academia.

Websites offering academic texts to download for free have been around since the 1990s. In recent years, these illegal sites have grown in popularity to an extent that Zakayo Kjellström, a doctoral candidate in media and communication studies at Umeå University, “couldn't have imagined” when he began his survey in 2020. Now his thesis is almost complete and he plans to defend it this summer.

Because shadow libraries violate copyright laws and impact their profits, it is not uncommon that academic publishers sue the sites. Several representatives have been involved in legal proceedings. But even if a site is shut down, it soon pops up again. It is a never-ending process.

“Recently, the site Anna's Archive has become huge,” says Kjellström.

IT CONTAINS DOWNLOADABLE files with 105 million academic articles and 37 million books in 64 different languages. Anyone can add to the collection. Or save a backup. Blogs and forums have grown up around sites like SciHub, Library Genesis and Z-Library, where many people are active.

There seems to be a fairly widespread acceptance of the sites in academic circles. A

study by Cornell University shows that articles on Sci-Hub receive 1.72 times as many citations as articles in journals “of similar quality” that are not on the site. It is not uncommon for researchers to openly thank a shadow library in their articles for making the research possible. It is difficult to know how many Swedish researchers use the sites.

“Not everyone knows about them, but as soon as people find out about them, they start using them. At least that's my impression,” says Kjellström.

HE HAS NOT heard of any researchers being prosecuted for downloading from these illegal sites. Academic publishers do not seem interested in pursuing legal action against individual researchers.

“They just want to bust the creators and shut down the sites.”

Zakayo Kjellström believes that many positive attempts are being made to make research accessible at all levels of society. But it is difficult to compete with shadow libraries by legal means.

“They are well organised, free from advertising and hidden costs, and easy to use.” ○

Bertil Janson

Proportion of female vice-chancellors declining

In the past year, seven higher education institution vice­chancellors have been replaced. Today, 12 out of 34 vice ­chancellors are women.

In autumn 2023, 14 of 34 vice-chancellors were women. That number has now fallen to 12. Hans Adolfsson will succeed Astrid Söderbergh Widding as vice-chancellor at Stockholm University when she leaves on 31 January 2025. He is the the third man to take over from a female vice-chancellor in the past year.

Adolfsson is currently vice-chancellor of Umeå University but is also Chair of the Association of Swedish Higher Education Institutions, SUHF.

“Each higher education institution conducts its own recruitment, and they are completely separate processes,” he says.

Universitetsläraren’s figures cover 31 state-

run universities and colleges, as well as the foundation-run Chalmers, Stockholm School of Economics and Jönköping University. At Jönköping, Måns Svensson replaced Agneta Marell as vice-chancellor in April 2024.

At state sector HE institutions, the board proposes a suitable candidate for the position of vice-chancellor and the government makes the fi nal decision on whether to appoint the person. At privately-run HE institutions, the board appoints the vice-chancellor.

WHEN JÖNKÖPING UNIVERSITY advertised the position of vice-chancellor the recruitment team was led by Anders Danielsson, Chair of the Board of the Jönköping University Foundation. He says the local union and the collegiate body, the equivalent of a nomination committee at a state sector higher education institution, agreed with the board’s decision.

“So we are confident about the recruitment from that point of view. But then, of course, we should always strive for gender balance.”

The chair of SUHF, Hans Adolfsson, points out that we need to look at both the whole of academia and the proportion of female vice-chancellors.

“I think it is important that there is gender balance on the management team at each institution. At the national level, at vice-chancellors’ meetings, I can’t see that female or male vice-chancellors are treated differently. But at the same time, better gender balance would of course be desirable there too,” he says.

SANNA WOLK, PRESIDENT of SULF, thinks it is regrettable that the proportion of women at the highest management level in academia is around one third and falling.

“I fi nd it hard to believe, looking at where we are today, that women are less qualified than men. So I think this is about something else,” she says.

She believes that the fact that there are more male vice-chancellors than female sends a signal.

“We need to show gender equality, not least given the important societal role of academia. It sends completely the wrong signals to both our students and society at large that we think such gender inequality is okay.”

The other man to succeed a female vice-chancellor in the past year is Per-Henrik Holgersson, who replaced Helena Wessman at the Royal College of Music, KMH, in July this year. At Umeå University, Tora Holmberg has

been proposed to take over as vice-chancellor after Hans Adolfsson. She is currently a professor at Uppsala University. ○

Linus Hellerstedt

Feature:

The bacteria detectives

If you find an unknown bacterium, you can send it to Gothenburg, home to Europe's largest collection of bacteria and a handful of biomedical analysts whose job it is to identify and classify these tiny beings.

At the end of December 2014, doctors found a bacterium in a wound on a patient in Kungälv. After being cultured for 24 hours at 30 degrees, the bacterial colony, just over two millimetres in size, was circular, moist and soft. The bacterium turned out to be of a previously unknown variety and was freeze-dried, poured into a glass vial and placed in a box in a cold room in a basement in Guldheden in Gothenburg. It was labelled CCUG 66741. It would remain there for several years before some researchers decided to bring it back to life.

THE ARCHIVE WHERE the bacterium from Kungälv lies in its freeze-dried sleep belongs to CCUG, Culture Collection University of Gothenburg, which is Sweden's only public collection of bacterial strains, and the largest of its kind in

Europe. Bacteria from all over the world are sent here to be identified and classified.

“We have almost 80,000 bacteria,” says Liselott Svensson, Associate Curator of CCUG.

The bacteria collection began in 1968. The staff have not been here as long as the oldest bacteria, but long enough for people to wonder why they have stayed for such a long time. Because it is not just a couple of years in most cases, but almost 20 years at the same workplace.

“It's a nice group that we have put together. The four BMAs, who have all been here for many years, are different but work well together,” says Svensson.

BMA IS AN abbreviation of biomedical analyst. An alternative abbreviation could be BD, bacterial detective. Given how small a proportion of the world's bacteria have been characterised by humans, there is no shortage of mysteries to unravel.

“We constantly receive new bacteria and species, and new methods are frequently developed that enable us to learn new things,” says Svensson.

Elisabeth Inganäs, one of the detectives, describes her workplace using a metaphor from the agar plates where the bacteria are cultivated:

“It is a living organism that is constantly developing. That's why people stay here.”

CCUG has two different laboratories, one for traditional biochemical analysis and one for gene sequencing, known as Sanger sequencing, where part of the genome is analysed. The bacteria can also be sent away to

PHOTO: THOMAS OLSSON

Elisabeth Inganäs, bacterial detective at the Culture Collection University in Gothenburg, CCUG.

have the entire genome mapped through whole genome sequencing.

IT WAS WHOLE genome sequencing that was used on the unknown bacterium from Kungälv when Liselott Svensson and her colleagues decided to find out more about it. What they knew was that it had some resistance to antibiotics and that it belonged to the same family as E.coli and salmonella.

“The reason it was picked up and whole genome sequenced was that it was from a clinical sample and it belonged to a group of bacteria where there are many known pathogens, and we wanted to investigate and describe this new species in order to be able to characterise any future discoveries of it.” ○

Johan Frisk

develop the knowledge and skills required for the discipline they are studying.

The third issue that Valcke emphasises is that teaching in English is not about pretending to be a native speaker.

Research on bats turned into a board game

On the table in front of Mariëlle van Toor is a game board, with playing cards and lots of small, colourful wooden objects representing gold, houses, straw­coloured fruit bats, and workers. The board game is a result of her research.

How to raise your game when you teach in English

When teaching in English, you need to fine ­tune your pedagogical skills to help the students to succeed. Here are some tips to help you.

Jennifer Valcke, an educational developer at Karolinska Institutet, tells us some of the basic factors to bear in mind when teaching in English.

“The first thing you need to think about is that the students are a multilingual, multicultural group. Even if the students are Swedish citizens, Swedish may be a second language for many, so English may be their third or even fourth language,” she says.

Part of Jennifer Valcke's job is to support teachers when they are required to teach in English. She also researches the relationship between learning and language, not only with regard to English.

“I always emphasise to teachers that it is not about English, but about how we work with the language as a tool and about best teaching practice, whatever language we teach in.”

THE SECOND THING to consider when teaching in English is that even if students are good at the language, teachers should support them in their transition to academic English, as it is a different type of English. Students need to

“In the workplace, people will use English as a lingua franca, to talk to patients and perhaps colleagues from other countries. I try to help university teachers to change their thinking about the language and to understand that it is about communication, not about speaking with a British or American accent.”

She also outlines a number of factors for successful teaching in English.

“Students need to feel that they are in an inclusive learning environment where they feel secure and where it is OK to make mistakes. The language should be seen as a tool for communication and not as a measure of competence or intelligence.”

CREATING A SAFE and inclusive environment means the teacher providing space for discussions about language and using the class as a resource to solve language problems, for example if the teacher cannot find the right word.

The teacher also needs to build interaction into the teaching.

“Of course the teacher needs to lecture, but maybe not for 40 minutes. There need to be discussions with the students, and they need to produce language. This can be in writing, it can be in the form of presentations, it can be in interactions with each other.”

Jennifer Valcke says that it is natural for students to question whether they should study in English.

“So spend time at the beginning of the course explaining to students that they need to prepare for working in a globalised world. English will be used in their future workplace.” ○

Per­ Olof Eliasson

Mariëlle van Toor hopes the game will make more people see fruit bats as more than just pests and fruit thieves, and instead realise that they can contribute to better harvests and financial profit as they help spread seeds and thus create new trees.

Mariëlle van Toor, 37, is employed as a researcher at Linnaeus University in Kalmar. She teaches scientific research methodology, statistics and ecology, while participating in several different projects.

SHE WAS BORN in Germany and studied a master's degree in biology at the University of Konstanz in southern Germany.

“My plan when I started at Konstanz was that I would study marine ecology, but I did an optional course in ornithology. There were excursions and I enjoyed the course.”

So she swapped oceans for skies, and fish for bats. But if you work at Linnaeus University, there is quite a lot of ocean, as Kalmar is on the Baltic coast. She completed her doctorate at the Max Planck Institute for Ornithology in Radolfzell, Germany in November 2016.

She then moved to Kalmar and Linnaeus University in 2017, where she now works.

“In Germany, unlike in Sweden, you don't have an opponent when you defend your thesis. We had a committee with a mix of internal and external examiners. I invited Jonas Waldenström, a professor at Linnaeus University who researches bird pathology, to my defence. Then I received an email from him, offering me a postdoctoral position.”

LAST SUMMER, van Toor received a surprising message. A German board game company informed her that her study was the basis for their upcoming strategy game.

Atiwa, which is a game for one to four participants, has been well received by board gamers. The aim is to build an ecologically sustainable community. Players have to find a

In English

strategic balance between forestry, mining for minerals such as gold and bauxite, and conserving nature.

The game is named after Atiwa, a huge forest reserve in Ghana, one of the most species-rich places on Earth. It also has mineral resources such as gold, diamonds, white aluminium oxide and bauxite. And straw-coloured fruit bats (Eidolon helvum).

THE STRAW-COLOURED FRUIT bat is one of the larger bat species and live in large colonies in central and southern Africa. Mariëlle van Toor believes it is important to publicise the good that bats do, as they are often regarded as pests that strip fruit trees bare. But they are under threat, both from fruit growers and from hungry people.

She is part of the Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS), a research environment studying ecological and evolutionary interactions from land to sea. She is involved in an EU-funded project on avian influenza, Kappa-Flu, led by the Friedrich-Loeffler Institute in Germany, and a project on antibiotic resistance in wild birds. ○

Karin

Asmundsson

Find more articles at universitetslararen.se/eng

“Most

people mask their ADHD or autism”

Analytical people with the ability to hyper­focus can find their dream job in academia. But ignorance can lead to exhaustion for those with brains that work differently from the norm. Researchers with autism and ADHD talk about their experiences.

The figures vary, but around one in ten people are estimated to have autism or ADHD.

“We can assume that autism and ADHD are quite common among researchers and teachers, but most people mask it,” says Hanna Bertilsdotter Rosqvist, a professor of social work at Södertörn University and a researcher on autism and ADHD.

“This is a problem,” she continues. “If it's common, maybe that means that academia is quite inclusive. We have always been here and will always be here. But if no-one 'comes out', people might think that’s not the case.”

ADHD and autism are neuropsychiatric diagnoses that are based on the extent to which a person displays a range of symptoms that have made it difficult for them to function in everyday life. Categorising symptoms can be helpful for a person's self-understanding. But such categorisation is also limiting, she believes, because it focuses on deficiencies, and functional variation is considerable, even within groups.

“The diagnosis provides a very basic self-knowledge, but then an enormous amount of self-exploration is required for individuals to understand things like ‘Why don't I get this?’ and ‘Why does this make me so tired?’”

HANNA BERTILSDOTTER ROSQVIST realised she had autism when she was conducting ethnographic fieldwork on autism in 2008. It was her research subjects who told her “You are autistic, like us!”

Until 2013, the healthcare profession diagnosed people with either ADHD or autism. We now know that it is relatively common for people to have a combination of both conditions, and more and more people are being diagnosed with both.

Åsa Samuelsson is a senior lecturer in occupational health science and has suffered from exhaustion at times. She was diagnosed

with ADHD last year and believes her ADHD has contributed to her fatigue. She now realises that her energy levels are naturally uneven – on some days she can work for 11 hours, while on other days she cannot do much at all.

HYBRID WORKING ALLOWS her to adapt her work more easily according to her energy levels, and the resting room at work allows her to sleep for half an hour when she needs to. Since telling her manager about her diagnosis, she has been granted more flexibility in her work schedule.

"But I need a more long-term solution for how it will work for me. I think I have taken responsibility by telling my boss about my diagnosis, but a lot has been left up to me to sort out by myself," she says.

Together with her colleague Åsa Hedlund,

Neurodevelopmental disorders (ND)

ND is an umbrella term for various neuropsychiatric diagnoses. ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) and autism are the most common. Others are ADD (attention deficit disorder), dyslexia and language disorder. Symptoms also vary within the different groups.

PHOTO: KRISTINA WIRÉN

Mariëlle van Toor is a researcher at Linnaeus University in Kalmar. Her research study is the basis for a strategy board game.

she is planning a research project on how flexible working life works for individuals with neurodevelopmental disorders. Åsa Hedlund is a senior lecturer in health sciences and was diagnosed with autism four years ago, at the age of 38. She just scraped into university through the university entrance exam. During high school, she had a lot of unauthorised absence. She was bored and thought she was not very smart.

WHEN SHE WAS just over 30, she took the entrance exam for Mensa, an organisation for people with an IQ of at least 131. When she scored full marks in the test, it was a turning point in her life.

“I thought, okay, I'm obviously not stupid, maybe I have potential. It gave me the courage to grab hold of my life and do a doctorate.”

Now work is her main interest and she can perform at a high level. The understanding she has gained about her autism has improved her quality of life. She enjoys her role as a teacher. She feels that she remembers what it was like to be a student and that she can explain things in a logical way so that people understand her. ○

Kajsa Skarsgård

Read a longer version of the article and another story on HE institutions' lack of knowledge about ADHD and autism at our website universitetslararen.se/eng

Chronicle: A small step in the right direction

Before children can walk, they need to learn to stand. And they’ll likely do this on their own, as part of their natural development. But still, you can’t help but get that warm and fuzzy feeling of parental pride when it fi nally happens. It’s just so encouraging when they take a small step in the right direction!

And the same might be said about ambitious students. A thesis may be a small step on the road to a future career, and one that everybody who winds up there has had to complete. And it’s likely also a step that these students would have succeeded with regardless, all on their own. But despite this, you still get that same undeserved parent-like pride, as one of their teachers. You’re so happy for their sake!

And now we can add another case to the list. Sweden may have had a naive and rash approach to research ethics for many years. And the commission that is now suggesting signifi cant changes to the Swedish law on ethical review (and this despite their severely restricted mission) thus constitutes a small step in the right direction toward a much saner system for research ethics. That it would go this way was probably an inevitable part of the natural development of things. But despite this, there’s that same undeserved parent-like pride: Swedish research ethics is fi nally starting to mature, and – who knows? – if it continues this way it might even grow into a proper little fella eventually!

BECAUSE WE SHOULDN’T labor under the illusion that the commission’s suggestions solve all the problems of our current system of research ethics. The commission has, in accordance with their mission, done a brilliant job addressing some of the biggest current fl aws, including that we demand ethical review for a whole bunch of research that isn’t even close to constituting any real risk to research participants, as well as the requirement that the Ethics Review Appeals Board must prosecute all breaches regardless how trifl ing. But no matter how welcome all this is, it’s still just a small step in the right direction.

According to Swedish law (both the current one and the one that will enter into force if the government follows the commission’s sugges-

tion for a new law), ethical review is required for, among other things, all research that is “performed using a method that aims to affect the research participant … psychologically”. But this is so vague that it inevitably includes all sorts of research that doesn’t require such additional protective measures. Let’s say I want to investigate the reaction time of research participants to images of happy versus sad faces. This obviously aims to affect them psychologically, but it’s not at all obvious that they’re at any risk that would justify the complicated review application process, to a national centralized body, that both takes an inordinate amount of time to complete and further requires you to wait a long time for a fi nal decision.

SO WHAT TO do instead? Well, in e.g. Finland and Denmark, essentially all non-clinical research is processed, quickly and flexibly, by one’s own university internal review board (I drool with envy when I see Aarhus University’s application form, which looks like it wouldn’t take more time than a leisurely afternoon to fi ll out). And in Finland you don’t even need to do that, except under specific conditions, such as if the research participants are subject to “exceptionally powerful stimuli” or “psychological stressors that go beyond the limits of daily life”. It’s nice with clarity.

So let’s really hope that the development doesn’t stop here, and that we’re left with a research ethics equivalent of Oskar from Günter Grass’s novel The Tin Drum: a toddler who refuses to grow up. Instead, let’s celebrate this small but oh so important step in the right direction. Just look at our little Swedish research ethics: well done, you’re such a clever fella! ○

Oskar MacGregor Senior Lecturer in Informatics at the University of Skövde

Vi måste visa modet att tänka stort, nytt och hållbart

För några veckor sedan avslutades

SULF:s kongress. Kongressen är en mötesplats som för samman oss alla – från olika delar av landet, med olika erfarenheter och perspektiv – men med en gemensam strävan: att stärka och utveckla den svenska akademin. Inskickade motioner diskuterades och debatterades, förslag ställdes mot varandra, från talarstolen strömmade argument och motargument. Det är grundbulten i förbundets demokratiska processer och tillsammans har vi både identifierat ett antal utmaningar för akademin och en vision för framtidens akademi.

FÖR MIG ÄR framtidens akademi inte bara en vision, utan det är också ett åtagande. Ett samhällsåtagande. Lärarna och forskarna behöver trygghet och akademisk frihet för att kunna utföra stordåd såväl för samhället som för studenterna. Det handlar om att värna den akademiska friheten, att säkerställa trygga anställningar som ger forskare och lärare modet att utforska det okända, och att skapa förutsättningar för kunskap som inte enbart styrs av kortsiktiga politiska eller ekonomiska intressen.

”Det handlar om att värna den akademiska friheten, att säkerställa trygga anställningar som ger forskare och lärare modet att utforska det okända, och att skapa förutsättningar för kunskap som inte enbart styrs av kortsiktiga politiska eller ekonomiska intressen. ”

DEN HÖGRE UTBILDNINGENS frihet ska grundlagsskyddas och här har vi ett viktigt och tungt arbete framför oss. För våra medlemmar är trygga och stabila arbetsvillkor också mycket viktigt. Vi anser att stipendier som ersättning för arbete ska upphöra, att andelen basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå ska öka och att lärosätena ska ta ett större ansvar för arbetsmiljön. Sveriges lärosäten måste också arbetas mer aktivt för att förebygga och hantera hot och hat.

Det här är viktiga grundförutsättningar och som leder till starkare medlemmar och därmed modigare forskning

och undervisning. Vidare behöver lärosätena ta ansvar för att skapa attraktiva karriärvägar och främja strukturer som säkerställer att alla har samma förutsättningar för en akademisk karriär. För en hållbar akademi är också en inkluderande akademi. Vi vet att mångfald och jämställdhet inte bara är rättvisefrågor, utan nödvändiga för att ta tillvara hela samhällets kompetens och kreativitet.

SULF:S MEDLEMMAR HAR en avgörande roll i att värna det demokratiska samtalet. När populism och vetenskapsförnekelse hotar, måste vi vara en tydlig röst för kunskap, bildning och förnuft. Som jag ser det behöver framtidens akademi politiskt mod och långsiktighet. Staten har ett ansvar att trygga finansieringen och ge oss friheten att själva forma den väg vi ska gå. Men ansvaret ligger också på oss – att fortsätta driva på, att aldrig tystna, och att aldrig kompromissa om vår roll som samhällets kritiska röst och kreativa motor.

LÄRARNA OCH FORSKARNA på våra lärosäten är vår ryggrad samtidigt som vi lever i en era av snabb förändring. Globala utmaningar som klimatkrisen, politisk oro och AI påverkar inte bara samhället i stort utan också våra arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Det är nu vi måste visa modet att tänka stort, tänka nytt och tänka hållbart för att våra medlemmar ska få de bästa förutsättningarna att undervisa och forska. Vi på SULF kommer därför fortsätta vårt arbete för en akademi där doktorander, universitetslärare och forskare får bättre förutsättningar att stärka Sverige som en framstående kunskapsnation!

Tack än en gång för förtroendet att få fortsätta leda förbundet.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

I KORTHET

SULF:s förbundsstyrelse för 2024–2027. Sju personer saknas på bilden. För hela styrelsen, se sulf.se/om-sulf/kontakta-oss.

SULF-kongress valde SULF:s väg framåt ○ I slutet av november var det SULF-kongress i Stockholm. Ombud från SULF:s föreningar runt om i landet samlades för debattera, rösta om olika förslag, välja ny förbundsstyrelse och staka ut riktningen för SULF de tre kommande åren.

Kongressen valde enhälligt om professor Sanna Wolk till ordförande för SULF för kommande kongressperioden 2024–2027. Läs en kort intervju med de som blev invalda i SULF:s förbundsstyrelse på sulf.se.

Ett urval av andra kongressbeslut:

• SULF ska verka för att utreda olika modeller för lönesättning.

• SULF ska se genomföra en nationell kartläggning av hur arbetstidsplanering för lärare utförs på svenska lärosäten.

• SULF ska arbeta för att lyfta fram vikten av ett stödjande arbetsklimat för hbtqi-personer.

• SULF ska ta fram en vägledning med råd och rekommendationer för doktorandgruppen inför doktorandavtalsskrivning.

• SULF ska verka för att lärosätena tar ansvar för att anställda med utländsk bakgrund har tillgång till sakkunnigt stöd i migrationsfrågor.

• SULF ska göra ett offentligt uttalande till stöd för en vapenvila i Gaza.

Under kongressen firades SULF:s 40-årsdag lite extra. Firandet har pågått hela året med bland annat seminarier och under kongressen märktes

det speciellt under kongressmiddagen som hade 80-talstema med koppling till året för SULF:s bildande – 1984.

Läs mer på sulf.se/om-sulf/kongress-2024

Ändrade medlemsavgifter från årsskiftet

○ Den 1 januari 2025 sänks medlemsavgiften i SULF för dig som har doktorandanställning. Den nya avgiften för doktorandanställda är 100 kronor. För medlemmar som betalar ordinarie avgiften blir den nya avgiften 285 kronor, en höjning med 10 kronor i månaden. Övriga medlemsavgifter är oförändrade under 2025.

Läs mer på sulf.se/medlemskap/medlemsavgifter

Intressanta webbinarier på SULF play

○ Du vet väl att du hittar allt vårt inspelade material på SULF Play? För att förenkla har vi lagt upp ett antal kategorier som till exempel lön, medlemskap, rapporter och skrifter.

Där hittar du också de flesta av de webbinarier vi anordnar, till exempel "Vad gäller om du riskerar bli uppsagd på grund av arbetsbrist?" som bland annat tar upp vad som gäller samt vilket stöd du kan få. Finns både på svenska och engelska.

Läs mer på sulf.se/sulf-play

Hallå där!

… LARS HAIKOLA, en av skribenterna i skriften SULF 40 år 1984–2024 . Lars har en bakgrund som prefekt, dekan, rektor och universitetskansler. I alla roller har kvalitetsutveckling varit i fokus.

När uppstod fokuseringen på kvalitet i högskolevärlden?

– Kvalitetsrörelsen och fokuseringen på kvalitet i högskolan uppstod vid mitten av 80-talet – samtidigt som Sveriges universitetslärare och forskare! Alltsedan dess har frågor om kvalitet i högskolan varit livligt debatterade både inom högskolesektorn och i samhället utanför. Begreppet kvalitet är mångfacetterat och rymmer faror för förenkling.

I din text för du ett resonemang om kvalitet i högskolan som ett modeord.

– Högskolan har under det senaste halvseklet varit en av de mest frekventa användarna av kvalitet i sitt yrkesspråk. Kvalitet är tveklöst ett modeord inom svensk högre utbildning och forskning, och ett buzzword internationellt.

Tankar om framtiden och kvalitet?

– Det står klart att debatten om vad som kännetecknar kvalitet inom högskolan är fortsatt stark – delvis beroende på att kvalitet är så lockande, så mångfacetterat, så dynamiskt och kan tolkas ur så många perspektiv. Risken för förenklingar är betydande. Samtidigt är det av stor vikt för högskolan att upprätthålla och visa just kvalitet.

Läs mer på på sulf.se/40

Höjd avgift i Akademikernas a-kassa

○ Akademikernas a-kassa höjer medlemsavgiften med 10 kronor till 140 kronor från första januari 2025. Höjningen beror på ökade kostnader för arbetslöshetsförsäkringen..

Medlemsavgiften ska täcka finansieringsavgiften till staten och driften av kansliet. Ungefär 80 procent av medlemsavgiften till Akademikernas a-kassa går till den så kallade finansieringsavgiften som betalas in till staten som en delfinansiering av den utbetalda ersättningen. Övriga 20 procent används för att täcka kansliets administrationskostnader. Avgiften till Akademikernas a-kassa höjdes senast i oktober 2020, för att sedan sänkas i oktober 2021.

Fyra steg om du blir arbetslös

○ Den stora mängden visstidsanställningar i högskolan gör att korta perioder av arbetslöshet inte är ovanligt i sektorn. I det fall att du skulle bli arbetslös under en period finns kollektivavtalade trygghetssystem i form av omställningsavtalet och dessutom ingår det en inkomstförsäkring i ditt SULF-medlemskap.

Om du som är SULF-medlem blir arbetslös finns det fyra steg till rätt ersättning och stöd:

1. Börja med att anmäla dig till Arbetsförmedlingen. Viktigt är att anmälan görs på din första arbetslösa vardag. Observera att det inte går att anmälan sig i efterhand.

2. Ansök om a-kassa. Du fyller i din ansökan direkt på Akademikernas a-kassas hemsida och

En fråga – tre svar

laddar upp ett arbetsgivarintyg för de senaste tolv månaderna.

3. Kontakta Trygghetsstiftelsen för att kontrollera om du omfattas av det statliga omställningsavtalet. Den som omfattas kan också ha rätt till komplettering av a-kassan upp till 80 procent av sin faktiska inkomst.

4. Ansök om ersättning från SULF:s inkomstförsäkring. Om du har rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan men inte rätt till komplettering av a-kassan från Trygghetsstiftelsen så ska du ansöka om ersättning från SULF:s inkomstförsäkring.

Har du frågor inför eller med anledning av din arbetslöshet? Kontakta radgivning@sulf.se.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/arbetsloshet/arbetsloshet

Se över dina försäkringar

○ En bra medlemsförmån. Alla SULF-medlemmar har rätt till en timmes kostnadsfri rådgivning från Folksams erfarna rådgivare. De kan bland annat hjälpa dig se över dina försäkringar så att du och din familj är rätt försäkrade, ge råd om pension och sparande och göra en grundlig genomgång för att se om det finns några gamla skador som inte anmälts. Rådgivningen sker digitalt och du bokar in en tid som passar dig. Läs mer och boka försäkringsrådgivning på folksam.se/forbund/boka-radgivning .

KALENDARIUM

Webinar in English: Migration – Are you new in Sweden?

Webbinarium på svenska: Lärarnas arbetstid –ett gränslöst arbete.

Kurs för förtroendevalda: Hat och hot inom akademin.

Webinar in English: The Swedish pension system – how does it work?

Webinar in English: Postdoc in Sweden and abroad ! Mer info hittar du på sulf.se/kalender

Grattis till invalet i SULF:s förbundsstyrelse! Vad kan/vill du bidra med i förbundsstyrelsen?

Vesa Leppänen, Högskolan Kristianstad.

– Jag är engagerad i frågor som har att göra med arbetsmiljö, arbetstider, digitalisering och artificiell intelligens samt forskningens frihet.

Åsa Samuelsson, Högskolan i Gävle.

– Jag har erfarenhet från olika typer av tjänster inom akademin, och från olika typer av lärosäten, både högskolor, som nya och äldre universitet. Jag har även erfarenhet av såväl student- som lokalfackligt arbete.

Malin Podlevskikh Carlström, Göteborgs universitet.

– Under min doktorandtid fokuserade jag mycket på internationalisering och förutsättningarna för internationella doktorander i Sverige. Detta engagemang tar jag med mig in i arbetet i förbundsstyrelsen.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Har jag rätt till ersättning för all arbetad övertid?

Hej! Jag har jobbat mer än 1700 timmar under året. Kan jag få ersättning?

ANKI

SVAR: Hej! Ja, du har rätt till ersättning för den tid du har arbetat utöver din årsarbetstid. Årsarbetstid är det arbetstidsmått som används för universitetslärare och vissa forskaranställda. Hur många timmar du ska arbeta per år varierar beroende på hur många semesterdagar du har. Årsarbetstiden är:

• 1700 timmar för dig med 35 semesterdagar (från och med det år du fyller 40 år).

• 1732 timmar för dig med 31 semesterdagar (från och med det år du fyller 30 år).

• 1756 timmar för dig med 28 semesterdagar (till och med det år du fyller 29 år).

Så länge du har 35 semesterdagar och har tagit ut all din semester under året har du rätt till övertidsersättning för de timmar du arbetat över dina 1700 timmar.

OM DU INTE har tagit ut all din semester under året arbetar du de dagar/timmar du inte tagit semester, vilket innebär att du kanske behöver arbeta mer än dina 1700 timmar. Man behöver också tänka på att de som är yngre än 40 år har färre semesterdagar och därför ska arbeta något mer än 1700 timmar per år.

För att få ut din övertid behöver den vara godkänd av en chef eller din prefekt. Normalt sett, om tiden är inlagd i det tjänsteplaneringssystem som används vid ditt lärosäte, brukar övertiden vara

godkänd. Även om den inte finns med i din tjänstgöringsplan har du rätt till övertidsersättning om du har ett skriftligt godkännande från din prefekt eller närmaste chef att utföra de extra timmarna utöver din årsarbetstid.

Övertidsersättning kan betalas ut i pengar eller som ledig tid efter att övertiden konstaterats. Det kan finnas lokala avtal som reglerar vad som gäller vid utbetalning av övertidsersättning. Men i de flesta fall följer lärosäten det som står i Villkorsavtal-T, det centrala kollektivavtalet.

”För att få ut din övertid behöver den vara godkänd av en chef eller din prefekt.”

NÄR ÖVERTIDSERSÄTTNING betalas ut i pengar beräknas den utifrån din individuella månadslön. Det finns två nivåer på övertidsersättning beroende på när du arbetat övertid:

• Enkel övertidsersättning gäller för arbete på vardagar före klockan 22.00.

• Kvalificerad övertidsersättning gäller för arbete på vardagar efter klockan 22.00 samt efter klockan 19.00 på fredagar och under helger.

Ofta är det svårt att veta exakt när du arbetat, så det vanligaste är att man får enkel övertid. Om du vet att du har arbetat helg, prata med din arbetsgivare och informera om detta, så att du får rätt övertidsersättning.

Om du hellre vill ta ut din övertid som kompensationsledighet har du rätt till det. Diskutera med din prefekt eller närmaste chef om när det passar att ta ut din övertid i tid. Även här har du rätt till extra kompensation för att du arbetat övertid:

• Enkel övertid ersätts med 1,5 gånger den tid du arbetat över.

• Kvalificerad övertid ersätts med dubbelt så lång tid som du arbetat över.

TÄNK PÅ ATT om du tar ut din övertid som kompensationsledighet har du rätt att vara ledig under den tiden. Ibland hör vi att övertid ersätts med extra forskningstid, men forskning räknas som arbete och är inte detsamma som att vara ledig och ger dig inte möjlighet till återhämtning. Vad du väljer att göra på din lediga tid är dock upp till dig.

Avtalets intention är att du ska få ut din övertid så snart som möjligt efter att du arbetat över. Eftersom lärare har årsarbetstid blir det dock oftast först i slutet av året som man ser om det blir övertid.

DET ÄR INTE heller ovanligt att vi hör att man sparar övertid över flera år. Vår rekommendation är att du inte sparar din övertid år från år. Om du och din chef kommer överens om att skjuta upp din kompensationsledighet, se till att det dokumenteras noggrant, så att det inte blir några problem när det är dags att ta ut den. Även om du arbetar deltid har du rätt till ersättning för de extra timmar du arbetar utöver din ordinarie arbetstid.

Catrine Folcker Ombudsman

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

Därför har vi förhandlat fram riktigt bra medlemsförsäkringar för dig!

Så att du slipper.

På sulf.se/medlemsformaner hittar du alla medlemsförmåner.

Malmö universitet

Fakulteten för lärande och samhälle söker doktorander:

• Doktorandanställningar i ämnet Pedagogik

• Doktorandanställningar inom ämnet Historia och historiedidaktik

• Doktorandanställningar inom Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humanoria

Mer om ansökan på mau.se/jobb

Forskningsstipendium, 150 tkr

F d Bryggarämbetets i Stockholm Pensionskassa utlyser Stipendium för vetenskaplig forskning som ur olika ämnes- och tidsperspektiv kan förväntas bidra till ökad allmän kunskap om och förståelse för svensk bryggerinäring; dess verksamhet, betydelse och förutsättningar.

Sista ansökningsdag: 31 januari 2025

Ansökningsinformation: Joran.Rehn52@gmail.com

Do you want to read

Universitetsläraren in English?

Subscribe to our newsletter.

Vill du annonsera i Universitetsläraren? Kontakta mig så berättar jag mer.

Gustaf Södergren

Telefon 079–334 87 61 gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TILLHÖRDE YNGLINGAÄTTEN L NUMERA BANDSPAGETTI

VINNARE FITZGERALD KORT FÄRD SOLVARV BRUNDTLAND DELSTAT I INDIEN

ANNIE O. JAN FILTYP

KUNDE MAN SÄGA TILL OM

TANGENT VILOSTUND

RYMDFÄRDER UTAN VIDARE PÅ RAK

HESITERA LITET VIKTMÅTT FICK BRONS MÅNFAS

SPELAR RÖSE ÄR

EISENHOWER VÄRDEBREV

DISHARMONI ACKORD SAO TOMÉ VILA MAN KAN FÅ I EKA PRESIDENT LINCOLN LÄMNADE UKRAINA

AVVIKELSER REPUBLIK I ÖSTASIEN

TITTADE PÅ

BOKCLOWN

SPIKA

MARGARETHA PÅ SCEN

NATIONALPARK ERBIUM

TUNGSINNE

GÅR ÖVER GREKISKT EPOS PROSCENIUM HAR BUBBLOR HÄNKEL

MELODI FJÄRIL SOM FISK EGENDOM VILL SUGEN HA FÖRE MARIA

SMILA EN SMULA FÖRE AROS FÖRR

JOBBTID

TILLTALSORD HAR ATOMNUMMER 13 TJÖRN ÖRFIL FÖR EN DEL RYSK FLOD

ITU FISKLEVEROLJA TORKHUS

SOLGUD BEHÖLL KYLA TILL SOMMAREN DEGEN DOPP

LOFTGÅNG JÄRNVÄGSARBETARE

SKARA SOM KANT

III TRÄD

SES I BESTICKLÅDAN

SÖKER DE MED SKYDDSSKÄL .. DANS ME KARLSTATÖSERA SJÖ VOLVO .. 4

STÅHEJ DEN FALLER BOKEN ”... MIN ...”

495 I ROM

AAA .. RE MI GJORDE ETTA L A D Y TJUT

GUSTAF .. ADOLF

STÅR FÖR NÅGON OKÄND YNGVE MED HAWAIIMUSIK SILVER GOD NATT FRÖKEN ... (SLAS)

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.

Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 4/24”. Ditt namn

och e-postadress måste finnas med. Senast 31 januari 2025 behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.