Universitetsläraren 6, 2023

PÅ PLATS I KIEV: Kriget stoppar inte universiteten

FORSKNINGSPROPOSITIONEN: Vad vill lärosätena?

REPORTAGET: Sänkta reallöner för bropendlare

Nummer 6 2023

Psykologiprofessorn Per Carlbring

Articles in English on pages 48–53

Innehåll

Nummer 6, 2023

Man blir ju inte av med motsättningar bara för att man säger till folk att hålla käften.”

Yttrandefrihetsexperten

Nils Funcke om Chalmers förbud mot politiska manifestationer.

REPORTAGET: Sjunkande reallöner och ökade levnadskostnader gör det allt svårare att kunna leva på en svensk lön och bo i Danmark. Vid Malmö universitet är gränspendlande forskare och lärare nära att säga upp sig.

Nyheter

6 Kievs universitet håller fanan högt under brinnande krig.

8 SUHF vill förändra tidskriftsförlagens transformativa avtal.

10 Universitetslärare i Storbritannien vann pensionsstrid.

11 Utbrett missnöje med Akademiska hus hyror.

13 Svårbedömd pedagogisk skicklighet.

På jobbet

22 Så startar du en framgångsrik populärvetenskaplig podd.

Mötet

26 Psykologiprofessorn Per Carlbring: ”Då känner jag mig som en superforskare.”

Fokus

32 Lärosätenas önskelistor inför forskningspropositionen 2024.

Disputerad

40 Kristina Öhman har lagt fram sin doktorsavhandling om tidningen Starlet.

Debatt

42 ”Avskaffa den tredje uppgiften.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

Styrelsefrågan och AI bland årets mest omdiskuterade ämnen

Kommer 2023 att gå till historien som det år då artificiell intelligens, AI, slog igenom på allvar? Det är i alla fall ett ämne som har diskuterats mycket, inte minst inom akademin. Efter att Chat GPT 3 lanserades i november 2022 dröjde det bara till februari i år innan Universitetsläraren kunde rapportera om att den första studenten i Sverige varnats för att ha använt AI-chatboten i en inlämningsuppgift. Därefter har larmen om AI-fusk duggat tätt, men i takt med det har fler också hittat sätt att använda AI som ett legitimt hjälpmedel, bland annat i undervisningen. En av dem är Universitetslärarens nya krönikör Oskar MacGregor som skriver om det på sidan 46 i detta nummer.

”Att 22 000 universitetslärare och forskare inte verkar vara tillräckligt viktiga för ministern är högst problematiskt.”

EN ANNAN HET fråga under året har varit regeringsbeslutet som utbildningsminister Mats Persson (L) offentliggjorde i april, om att lärosätenas styrelser ska väljas för 17 månader i stället för som tidigare för tre år. Motiveringen är att det behövs säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Beslutet möttes av massiv kritik, bland annat sade Lunds universitets rektor Erik Renström till Universitetsläraren att statsrådet inte verkar förstå att den akademiska friheten också gäller styrelserna. Vad Mats Persson tycker om det vet vi inte, eftersom han avböjde intervju – något som är mer regel än undantag. Om utbildningsministern alls svarar på frågor från Universitetsläraren är det nästan alltid via mejl, utan möjligheter att ställa följd frågor. Att 22 000 universitetslärare och forskare inte verkar vara tillräckligt viktiga för ministern är högst problematiskt.

Anders Jinneklint,

Chefredaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets­ och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se

REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

ADMINISTRATION:

Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION: pb information, Pelle Bouveng

ANNONSER: Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 08-21 58 50, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSFOTO: Susanne Kronholm.

TRYCK: V-TAB, Vimmerby, 2023.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS­kontrollerad upplaga: 22 200 ex (juni 2023).

SVANENMÄRKET

Kvinnor fick spexa

Den 7 november var det 150 år sedan Sveriges riksdag fattade beslutet att släppa in kvinnorna på landets universitet. Lunds universitet uppmärksammar det med utställningen 150 år med kvinnor vid akademin

– Vi valde att göra en digital utställning för att det är ett enkelt sätt att nå ut, säger Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria, som varit med och gjort utställningen.

På bilden Lundakarnevalen 1912, som var den första där kvinnliga studenter fick delta. Men då i en särskild avdelning i karnevalståget.

Läs en längre artikel på universitetslararen.se. Lisa Beste

BILDKÄLLA:

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Undervisningen vid Kievs universitet har från och med höstterminen återgått från nätbaserad till att hållas på campus.

Kievs universitet håller fanan högt under brinnande krig

Snart två år efter Rysslands invasion av Ukraina är verksamheten vid Kievs universitet i gång för fullt. Men personalbrist, mental ohälsa och återkommande flyglarm innebär stora utmaningar.

Inne på Nationella Taras Sjevtjenkouniversitetet, även kallat Kievs universitet, fi nns inga uppenbara tecken på att landet befi nner sig i krig. Studenter rör sig ledigt längs korridorerna med läroböcker i händerna, samtalande med varandra. Undervisningen har från och med höstterminen återgått till att vara campusbaserad i stället för nätbaserad. Allt är till synes tillbaka till det normala.

Lilia Miroshnychenko, chef för avdelningen för utländsk litteratur, tar emot Universitetsläraren i ett mötesrum på fi lologiska insti-

tutionen. Hon berättar att lärarkollegiet och studenterna har anpassat sig väl till omständigheterna. Men det har krävt en ökad öppenhet för en föränderlig tillvaro.

– Ta i dag som exempel. Flyglarmet gick och vi tvingades avbryta alla lektioner och gå ner till skyddsrummet. Sådana återkommande avbrott gör att vi måste planera mycket mer, ta höjd för det oförutsedda och vara mer flexibla för att uppnå läromålen under terminerna.

Flyglarmet sätts i gång så fort staden riskerar att utsättas för ett luftangrepp, i form av

till exempel drönarattacker eller kryssningsrobotar. Ingen kan förutspå när det kommer ske eller hur länge hotet ska fortgå – ibland rör det sig om flera timmar innan faran blir avblåst. Att någonting faktiskt slår ner och orsakar skada har blivit allt ovanligare i takt med att stadens luftvärn utvecklats, och de flesta Kievbor ignorerar numera flyglarmen. Men på universiteten är det obligatoriskt att ta dem på allvar och uppsöka skyddsrummen.

– Vi försöker bibehålla någon form av normalitet, men säkerheten och den fysiska överlevnaden kommer alltid att komma först, säger Lilia Miroshnychenko.

FÖR ETT ÅR SEDAN var situationen betydligt värre. Flera universitetsbyggnader fick avsevärda skador under invasionens första veckor, och under ett luftanfall den 10 oktober 2022 skadades ytterligare byggnader, däribland den fi lologiska institutionen. Lilia Miroshnychenko berättar att roboten slog ner mitt i korsningen utanför byggnaden. När hon kom till jobbet dagen därpå var det rum vi befi nner oss i totalförstört – delar av innertaket hade rasat in och fönstren var krossade. – Det var bara att börja fi xa. Och nu är det mesta återställt. Men du kan fortfarande se

FOTO: THOMAS WEDERUS

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

Kseniia

Smyrnova

spår från explosionen på husfasaden.

Totalt har över 700 fönster förstörts och 15 byggnader skadats på universitetets olika campusområden. Reparationskostnader har därmed blivit en överväldigande stor utgiftspost i en redan ansträngd budget. Det berättar vicerektor Kseniia Smyrnova, ansvarig för internationellt samarbete.

– Den budget som vi tidigare tilldelats och som skulle gå till bland annat nybyggnationer och underhåll ströps förståeligt nog när kriget kom och gick i stället till militären. Det betyder att vi måste kämpa för att få till det ekonomiska. De flesta lärares löner har fått lov att sänkas. Och vi har blivit helt beroende av internationellt stöd.

Många anställda försvann efter invasionen. Vissa flydde landet och kom inte tillbaka. Andra, som till exempel universitetets dekanus för den historiska fakulteten, tillsammans med ungefär 100 ytterligare anställda, ryckte in i kriget. Det har gjort det svårt att fylla alla vakanser på universitetet.

Dmytro Chomko

fortgår i princip som vanligt i dag så är det en påfrestande tillvaro. Att ständigt oroa sig för vad som komma skall och vara beredd på att det när som helst kan komma nya anfall tär på psyket. En stor utmaning är därför att hålla studenterna motiverade, och värna om den mentala hälsan hos de anställda. Det menar Dmytro Chomko, lektor i hydrogeologi och ordförande för Kievs universitets lokala fackförbund som står under riksförbundet Trade Union of Education and Science Workers of Ukraine.

– Vi måste försöka se till att de anställda väljer att stanna kvar här, se till att de får betalt, att de får tillräckligt mycket stöd och hjälp för att må bra mentalt. Det handlar inte bara om rädslan för nya anfall utan också om posttraumatisk stress hos de som återvänt från krigsfronten, förlorat sina hem eller har närstående som omkommit.

”Säkerheten och den fysiska överlevnaden kommer alltid att komma först.”

– Vi har fått lov att göra en del administrativa ändringar, vilket innebär att många har fått nya arbetsuppgifter eller fått ta på sig mer ansvar. Men vi har också fyllt vissa lärarluckor genom att ta in fler internationella gästföreläsare, säger Kseniia Smyrnova.

SEDAN KRIGETS UTBROTT har flera nya lagändringar gällande det ryska språket och rysk kultur skett. I juni 2022 beslutade ukrainska parlamentet att förbjuda rysk musik i det offentliga. Därefter förbjöds även import och distribuering av ryska böcker. I somras beslutade Kiev stad dessutom att införa ett tillfälligt förbud mot all offentlig uppvisning av rysk kultur – något som även gäller för utbildningar.

Men enligt Kseniia Smyrnova är inte detta något som påverkar verksamheten på universitetet.

– Redan innan invasionen valde vi att sluta med ryskspråkiga program, och några kurser i rysk kultur har vi inte. Ryska lärare har visserligen avskedats, men inte för deras härkomsts skull utan för att de har uttryckt stöd för invasionen, vilket inte går ihop med universitetets värderingar.

Även om verksamheten på universitetet

Universitetet har därför upprättat en nätbaserad samtalsmottagning dit både anställda och studenter när som helst kan vända sig för psykologisk hjälp och rådgivning. Facket bistår dessutom sedan krigets start med humanitärt och ekonomiskt stöd, berättar Dmytro Chomko.

– Det har handlat om akut hjälp till de som är i behov av kläder och mat, liksom tillfälliga boenden för internflyktingar. Nu fokuserar vi på de medlemmar som gått ut i fronten, genom att till exempel hjälpa dem försörja sina familjer, och betalar ut kompensation till närstående till medlemmar som har omkommit.

NÄR DEN RYSKA invasionen inleddes avlöste den coronapandemin som man då precis var på väg att få kontroll över. Det ukrainska folket hann därmed inte få mycket ro mellan katastroferna. Men erfarenheterna från pandemin innebar också fördelar. Som till exempel att rutiner för distansundervisning redan fanns

på plats när kriget kom, berättar Dmytro Chomko.

– När covid kom tänkte vi att vi hade drabbats av det värsta tänkbara scenariot. Det var ändå en smitta som satte hela världen ur spel. Sedan bröt kriget ut, vilket ingen hade trott var möjligt. Många var rädda och förvirrade den första tiden. Men nu är vi desto starkare och mer förenade. ○

Thomas Wederus

KRIGET TÄR PÅ

UKRAINAS UTBILDNING

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inneburit en stor påfrestning på utbildningsväsendet.

○ Sedan krigets utbrott den 22 februari 2022 har 3 798 skolor, varav 117 i Kiev, skadats och 365 totalförstörts. I denna statistik ingår allt från universitet till förskolor.

○ Ungefär 24 000 lärare – inklusive universitetslärare – lämnade Ukraina efter invasionen. Majoriteten av dessa har nu återvänt. Flera tusen universitetslärare, administrativ och teknisk personal befinner sig dock fortsatt utomlands.

○ Ett grundläggande krav för att återgå till heltidsutbildning på plats under pågående krig är att skolan ska ha tillgång till skyddsrum som rymmer all personal och alla studenter, något som i dagsläget 84 procent av Ukrainas skolor har. Övriga skolor behöver fortsätta med nätbaserad undervisning.

Källa: Trade Union of Education and Science Workers of Ukraine

Lilia Miroshnychenko, avdelningschef vid Kievs universitet, berättar att avbrott i lektionerna för att bege sig till skyddsrummet numera hör till vardagen.

FOTO: THOMAS WEDERUS

SUHF vill förändra tidskriftsförlagens transformativa avtal

Arbetet med att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer riskerar att fastna i en permanent omvandling som gynnar de stora kommersiella förlagen. Det vill en grupp inom SUHF ändra på.

De så kallade transformativa avtalen innebär att vetenskapliga förlag får betalt både från prenumerationer och för öppen publicering. Förhoppningen med de transformativa avtalen var att kommersiella vetenskapliga förlag skulle omvandla åtminstone en del av sina tidskrifter till rena open access-tidskrifter. Men tvärtom arbetar förlagen aktivt för att kunna behålla den här typen av lukrativa avtal som en långsiktig lösning. Med ambitionen att driva på processen har ”Arbetsgruppen bortom transformativa avtal” inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, publicerat rapporten Sveriges väg bortom de transformativa

avtalen – analys och förslag till strategisk inriktning

– Att skicka ut det här förslaget både inom Sverige och ut i världen och berätta att vi arbetar med de här strategierna är ett sätt att driva på frågan. Vi behöver en internationell diskussion hur vi ska komma vidare, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i arbetsgruppen.

RAPPORTEN ÄR ETT sätt att uppnå en samlad kraft mot förlagen.

– Det finns väldigt många olika strategier ute i världen för att komma vidare, men vi är inte enade kring strategierna. Det vinner ju de kommersiella förlagen på som får ett bättre förhandlingsläge.

Det finns flera olika anledningar att driva den här frågan.

– Förutom att det är viktigt att få öppen tillgång till forskningsartiklar anser vi att det

Vetenskapliga förlag försöker hålla fast vid modellen att ta betalt för både prenumerationer och öppen publicering.

kommersiella publiceringssystemet är för dyrt. Pengar som borde stanna i forskningen går till vinster i de stora förlagen. Vi vill skynda på processen att komma vidare från de transformativa avtalen till verklig open access. Det är inte en lätt sak att göra, säger Wilhelm Widmark.

Han menar att kommunikation är viktigt för att komma vidare.

– De som verkligen kan ändra systemet är forskarna. Vi bör informera mer, och driva diskussionen på alla lärosäten och internationellt. Vi måste också utmana de kommersiella förlagen genom att arbeta med alternativa publiceringsvägar. Det är också viktigt att föra tillbaka äganderätten över det vetenskapliga kommunikationssystemet till akademin. ○

Per-Olof Eliasson

NÅGRA AV FÖRSLAGEN I SUHF:S RAPPORT

○ Att teckna avtal med förlag som enbart publicerar öppet tillgängliga tidskrifter, inte med hybridtidskrifter där förlagen får dubbelt betalt.

○ Att tillhandahålla en nationell oberoende publiceringsplattform.

○ Att förbättra möjligheterna att migrera forskarägda tidskrifter från traditionella förlag till andra plattformar.

○ Att fortsatt arbeta med upphovsrättsfrågor kopplat till öppen tillgång.

Där råder inte konsensus mellan lärosätena, många är för, andra lite mer tveksamma, men det är ändå inte samma motstånd som tidigare.”

Tim Ekberg, stabsråd i universitetsledningen vid Lunds universitet, om lärosätenas syn på organisationsformen. Han ingår i SUHF:s expertgrupp för analys och ansvarar för projektet Ändrad offentligrättslig organisationsform. Läs hela artikeln på universitetslararen.se.

EU-förslag om forskares villkor

• Villkoren för forskare inom EU varierar kraftigt vilket ökar risken för att de bästa söker sig utanför unionen, anser EU ­kommissionen. Därför har den föreslagit en rådsrekommendation till ett europeiskt ramverk för forskare samt en ny europeisk stadga för forskare. Med förslaget vill man bland annat jämna ut skillnaderna mellan EU ­länderna när det gäller forskares anställningsvillkor och meriter, så att det ska bli lättare att flytta mellan olika universitet och sektorer.

Kristina Wallin

Orosmoln kvar efter hävt förbud

Ett förbud mot politiska manifestationer fick det att storma rejält kring Chalmers tekniska högskola i november. Trots att beslutet nu hävts kvarstår frågetecken och oro.

I mitten av november meddelade Chalmers rektor Martin Nilsson Jacobi att alla politiska manifestationer skulle förbjudas på campus. Anledningen var det oroliga omvärldsläget som uppstått till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

– Vi såg manifestationer som började få en tonalitet som inte alls var bra, långt ifrån hur vi beter oss mot varandra på vår arbetsplats. Som ytterst ansvarig för både arbetsmiljö och studenternas trygghet kände jag mig tvungen att ta ett drastiskt beslut, säger rektor Martin Nilsson Jacobi. Beslutet möttes av utbredd kritik och redan samma vecka hävdes förbudet. En professor som Universitetsläraren pratat med säger att hen blev lättad.

backa, så jag och några kollegor hade börjat fundera på hur vi skulle kunna motarbeta detta. Vi hade bland annat börjat planera en namninsamling, berättar professorn.

Martin Nilsson Jacobi menar att förbudet aldrig var tänkt som en permanent lösning och att ambitionen från första början var att kunna omvärdera det så fort som möjligt.

– Vi skulle nog ha varit tydligare med det i vår första kommunikation. Men vi var under tidspress, säger han.

ÄVEN UTANFÖR LÄROSÄTET har kritik mot händelseförloppet vid Chalmers uttryckts. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att förbudet inskränkte studenters och anställdas yttrandefrihet.

”Man blir ju inte av med motsättningar bara för att man säger till folk att hålla käften.”

– Om det finns någon miljö där det ska vara högt i tak och möjligt att framföra allt, även obekväma och kanske till och med direkt stötande uppfattningar, så är det den akademiska. Man blir ju inte av med motsättningar bara för att man säger till folk att hålla käften, säger han.

Nils Funcke menar att situationen hade varit annorlunda om det funnits en historik av rent kriminella handlingar, som exempelvis hets mot folkgrupp, som ägt rum på campus i samband med politiska manifestationer. ○

– Det verkade inte som att rektorn tänkte

Matilda Westermark

… miljoner kronor hade KTH samlat på sig i överskott från betalande studenter 2020, visar en forskningsrapport om studieavgifter för utländska studenter, som infördes 2011. Lärosätenas intäkter från studieavgifter överstiger en miljard kronor på nationell nivå. För vissa lärosäten utgör de över tio procent av de totala utbildningsintäkterna.

Martin Nilsson Jacobi

Nils Funcke

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Utanför UCU:s kontor i Southampton visar Louis Bayman och David Bretherton upp några av plakaten som användes under strejkerna.

Universitetslärare i Storbritannien vann pensionsstrid

Efter fem års kamp och 69 strejkdagar vann det brittiska fackförbundet för universitetslärare striden om pensionerna. Nu väntar facklig självrannsakan inför den fortsatta kampen om arbetsvillkoren.

– Pensionsuppgörelsen är en enorm framgång, säger David Bretherton, lektor i musik vid Southampton University och ordförande för den lokala grenen av University and College Union, UCU.

Universitetsläraren träffar honom på UCU:s lokala kontor, där kampanjflyers och affi scher i förbundets rosa färg lyser upp den i övrigt kala miljön.

Den senaste striden om pensionerna började 2018 när representanten för arbetsgivarna ville förändra pensionssystemet som omkring 400 000 universitetsanställda tillhör.

Kortfattat innebar det att de anställda skulle betala mer och få mindre tillbaka,

berättar David Bretherton. Hans egen framtida pension skulle ha minskat med omkring en tredjedel.

– Yngre personer skulle ha påverkats mest, så det var väldigt fi nt och viktigt att se den seniora personalen agera till stöd för dem.

PENSIONSFRÅGAN ÄR BARA en av flera strider som har tagit universitetslärarna ut i strejk de senaste åren. Universitetsläraren har tidigare berättat om kraven på löneökningar i nivå med infl ationen, och den kampen fortsätter alltjämt. Tillsammans med krav på mer jämlika löner, mindre arbetsbörda och bättre anställningsvillkor kallas denna kamp ”The Four Fights”.

Denna höst kom inte bara med framgång i pensionsstriden utan också med tecken på strejktrötthet och missnöje från UCU:s medlemmar. När de senast beslutade strejkdagarna gällande The Four Fights genomfördes i september, hade UCU-avdelningarna vid 88

av 140 universitet valt att avstå strejken i sista stund. Southampton University var ett av de universiteten.

– Ju längre strejkerna fortsätter desto större blir kostnaden för medlemmarna och desto fler frågar sig om strategin är effektiv, säger David Bretherton.

I början av november var det dags för en medlemsomröstning om ytterligare strejker kopplade till The Four Fights, men inte tillräckligt många medlemmar deltog i omröstningen för att UCU skulle få ett strejkmandat.

DAVID BRETHERTON TROR att pensionsfrågan var lättare att samlas kring och vinna: otvetydiga fakta om stora neddragningar som inte speglade pensionssystemets starka fi nansiella utveckling. Frågorna om lön och arbetsvillkor är mer komplexa och prislappen som följer är lättare för arbetsgivaren att ifrågasätta. Fackets strategi har också ifrågasatts av medlemmar.

Louis Bayman är lektor i fi lmvetenskap vid Southampton University och en av de UCU-medlemmar som har känt av kostnaden av de fackliga aktionerna ordentligt. Efter att ha förlorat en dagslön för varje strejkdag beslutade hans universitet sedan att dra av halva lönen under den rättnings- och betygsättningsbojkott som pågick tidigare i år, trots att det arbetet inte utgör så stor del av arbetstiden. Detta har skett i en kontext där universitetslärarnas reallöner har minskat med 30 procent sedan 2009, enligt UCU. Hans förtroende för universitetsledningen och känsla av tillhörighet till universitetet har också skadats på grund av hur forskarnas och lärarnas klagomål har bemötts.

– Undervisning och forskning är inte ett 9 till 5-jobb, utan kräver viss entusiasm och omsorg.

LOUIS BAYMAN ÄR också kritisk till att UCU:s ledning pausade strejkerna i våras, trots att medlemmarna hade gett mandat för en eskalering. Han menar att UCU förlorade momentum och fastnade i interna dispyter om strategin.

– Människor är villiga att ge och off ra mer om de vet varför och vad syftet är, men jag känner att vi förlorade mycket av det i år.

I maj ska UCU välja en ny generalsekreterare och det kan underlätta den självrannsakan inom UCU som bland andra Louis Bayman nu efterfrågar.

– Vi behöver en ärlig och öppen diskussion där vi kan vara självkritiska om vad som hänt, vad vi gör och varför. ○ Kajsa Skarsgård

FOTO: KAJSA SKARSGÅRD

HALLÅ DÄR!

RICHÈL BILDERBEEK , tillämpningsexpert i fylogenetik vid Uppsala universitet och del av gruppen Open Science Uppsala som ordnar offentliga samtal om öppen vetenskap.

Vad vill ni åstadkomma?

– Att folk ska hitta ett sammanhang av människor som gör öppen vetenskap, för att diskutera hur man gör det och även kritisera det. Ni välkomnar både allmänhet och kritiker. Har de kommit?

– Vi har våra möten på stadsbiblioteket för att vara öppna för alla, även icke­forskare. 80 procent har varit forskare, men vi är i alla fall inte i universitetsbyggnadens elfenbenstorn. Våra besökare ställer absolut kritiska frågor. Har du ett exempel på kritik?

– Är öppen vetenskap värt det?

Tiden det tar. Det kanske inte ens är bra för din karriär.

Är det värt det, tycker du?

– Ja, för jag tycker att forskare får vara idealister: inte bara drivas av att göra karriär utan också göra världen bättre.

Vad har du själv fått för nytt perspektiv från samtalen?

– Min favoritpresentation handlade om en artikel om ett 50­tal forskargrupper som utgått från samma data och hypotes och ändå kommit till helt olika slutsatser. Och de var så säkra på sin sak. Det visar att vetenskap till och med är mer komplext än jag trott.

Talar det för eller emot öppen vetenskap?

– Både och. Är vi redo att göra vetenskapen ännu mer komplex?

Om vi inte ens är överens utifrån samma data gör vi att vetenskapen verkar sårbar och svag. Är världen redo för det?

Kajsa Skarsgård

Akademiska hus avkastning per år

Utbrett missnöje med Akademiska hus hyror

Statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska hus hyreshöjningar sker på bekostnad av lärosätenas kärnverksamhet, visar en enkät som tidningen Arbetaren skickat ut till nio av de största universiteten. En majoritet av de tillfrågade universiteten härleder problemet med de höga hyreskostnaderna till avkastningskravet på Akademiska hus.

Bolagets ekonomiska mål är att avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Det målet har överskridits under de senaste åren, enligt årsredovisningar har

avkastningen för åren 2018–2022 legat mellan 6,3 och 18,7 procent per år.

– Ytterst drabbar det utbildningen, framför allt eftersom det är det enda vi kan skära i på kort sikt. Konkret handlar det om färre timmar i sal för studenterna, säger Magnus Petersson, prefekt vid Stockholms universitet till Universitetsläraren.

Akademiska hus fastighetsbestånd omfattar över tre miljoner kvadratmeter uthyrningsbar yta. Bolaget äger 60 procent av den totala arean av Sveriges lärosäten. ○ Per-Olof Eliasson

Källa: Akademiska hus årsredovisningar.

Kvaliteten i fristående lärmiljöer en ödesfråga

Utbildning i hela landet framhålls ofta som en ödesfråga för livskraft och livskvalitet i orter långt från ett lärosäte. Frågan är hur de decentraliserade utbildningarna ska hålla kvaliteten uppe.

Rapporten Kvalitet i decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning, som analyserar frågan, presenterades nyligen vid ett webbinarium som hölls av Universitetsoch högskolerådet, UHR.

Enligt rapporten saknas det samlad kunskap om hur man kan arbeta med kvalitet i decentraliserade miljöer för högre utbildning i Sverige. Miljöerna ingår inte i det akademiska ekosystemet utan ägs och drivs av kommuner eller andra aktörer. Det saknas statlig grundfi nansiering och verksamheten vilar ofta på kommunala strategier och eldsjälar som driver verksamheten.

– Att vi når ut med högre utbildning till individer och platser som ligger långt från

lärosäten är högaktuellt i dag, inte minst i norra Sverige där man kämpar med kompetensförsörjning i både välfärd och industri. Det fi nns också en demokratidimension när det gäller tillgången till högre utbildning i hela landet, sa Lena Lindé, rektorsråd för samverkan vid Högskolan Väst och redaktör för rapporten.

JERRY ENGSTRÖM, CAMPUSCHEF på Campus

Västervik, påpekade under webbinariet att ungefär 70 procent av deras studenter inte skulle ha studerat alls om inte campuset hade funnits.

Rapporten defi nierar de här lärmiljöerna som en miljö som fi nns utanför studentens hem och som är avsedd för högre studier, men som inte är en fi lial till ett lärosäte.

– Man måste skilja de här miljöerna från när lärosätena själva lägger egna verksamheter på andra platser eller bygger upp egna lokala campus. Då fi nns det en grundfi nansiering från lärosätena. Men de här

Decentraliserade lärmiljöer drivs inte av lärosäten utan av kommuner eller andra aktörer runtom i Sverige.

miljöerna som vi pratar om saknar statlig fi nansiering, sa Lena Lindhé.

Hon poängterade att sådana här studiecentra för högre utbildning befi nner sig i en gråzon.

– I de allra flesta fall drivs de av kommuner men det kan fi nnas andra aktörer. Samtidigt har miljöerna väldigt stark koppling till lärosätena och det är lärosätena som ansvarar för kvaliteten på innehållet i utbildningen. Men vem ansvarar för att studentens vardag fungerar? Att de känner att de deltar i högre utbildning och har tillgång till det stöd de behöver?

RAPPORTEN MYNNAR ut i ett antal förslag till politiken som skulle kunna bidra till ökad tillgång till högre utbildning i hela landet.

En sådan kan vara en ny statlig grundfi nansiering av decentraliserade miljöer för högre utbildning, baserad på kvalitetsbedömningar och andra parametrar som regionala och lokala kompetensbehov samt vilken grad av övergång till högre utbildning det är lokalt.

På motsvarande sätt föreslår rapporten att särskilda medel bör fördelas till de lärosäten som önskar arbeta strategiskt mot decentraliserade miljöer. Rapporten hänvisar vidare till en ny norsk fi nansieringsmodell som fungerar enligt förslagen i rapporten. ○

Per-Olof Eliasson

Rapport visar: ”Högskolan har gått i stå”

• I rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid ana­

lyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag­ Serger, professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet, svensk högskolepolitik från andra världskriget till i dag.

Rapportförfattarna beskriver hur Sverige först, efter nämnda krig, genomförde en modernisering där universitetssystemet fördubblades i volym på bara något decennium. I efterdyningarna av 1990 ­talskrisen förlorade Sverige dock rollen som föregångsland, menar de. Läs mer på universitetslararen.se.

Per-Olof

Eliasson

Så kan forskare ta hjälp av AI

• Rätt använt kan AI bidra till forskning av högre kvalitet, var slutsatsen på ett webbinarium anordnat av Sveriges universitets­ och högskoleförbund, SUHF, och som drog 339 deltagare. Andreas Hellander, docent i beräkningsvetenskap vid Uppsala universitet, lyfte i sin presentation fram hur en forskare kan använda AI för att granska egna forskningsansökningar och manuskript innan de skickas in. Andra seminarier handlade bland annat om hur AI kan göra datainsamlingar­ och analyser samt förbättra sakkunniggranskningen. Läs mer på universitetslararen.se.

Kajsa Skarsgård

Svårbedömd pedagogisk skicklighet

Pedagogisk skicklighet ska bedömas vid tjänstetillsättningar, men det är svårt för såväl sökande som sakkunniga att veta vad det innebär, enligt en studie.

Fem stora utmaningar. Det har Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet, och hennes medförfattare hittat i studien Granskning av pedagogisk skicklighet – utmaningar för sakkunniga, publicerad i nättidskriften Högre utbildning.

Och det som är utmaningar för de sakkunniga speglar så klart utmaningar för de forskare och lärare som söker de utlysta tjänsterna.

FÖRSTA PROBLEMET HANDLAR om bristande organisatorisk legitimitet. Lärosätena har olika syn på pedagogisk skicklighet, och otydliga kriterier för att bedöma det.

söker en tjänst vid ett annat kan det vara andra saker, säger Klara Bolander Laksov. Andra utmaningen rör reliabilitet. Det är svårt för sakkunniga att bedöma samstämmigheten mellan teori och praktik i en ansökan.

– Det låter ju bra att skriva att man tycker att det är viktigt att studenterna kan argumentera med hjälp av teori i en specifik kontext. Men om man bara ger studenterna teorierna och aldrig låter dem argumentera saknas samstämmighet mellan vad man tycker är viktigt och hur man faktiskt arbetar, säger Klara Bolander Laksov.

DET ÄR DÄRFÖR viktigt för sökanden att visa inte bara att man har ett undervisningsideal utan också hur man praktiserar det, vilket leder till nästa utmaning: validitet. Hur viktas kvantitet och kvalitet i ansökningsunderlaget? Mallen i lärosätets ansökningssystem kan ge den sökande en indikation, men ofta går det att bifoga dokument också. Men hur många studentutvärderingar ska läraren bifoga?

”Det viktiga är i vilken mån man går på djupet i resonemanget om varför man har gjort en förändring på en kurs.”

– Det viktiga är i vilken mån man går på djupet i resonemanget om varför man har gjort en förändring på en kurs eller hur man hanterade en utmaning med studenter som inte deltar på seminarier.

– Vid det lärosäte där man är disputerad eller kanske har vikarierat som lektor kan det vara vissa saker som lyfts fram, men när man

De sista utmaningarna handlar om sakkunnigas svårighet att formulera ett utlåtande som både är kritiskt och konstruktivt samt att känna att man har tillräckligt med kompetens som pedagogisk sakkunnig. ○

Kajsa Skarsgård

Det är många som har behov av att synas på universitetet. Pandemin och Chalmers ekonomiska utmaningar drog också mycket av kommunikationskapaciteten. Men visst kan man alltid göra mer.”

Chalmers styrelseordförande Stefan Bengtsson delar inte bilden av att jämställdhetsprojektet Genie fått för lite utrymme i Chalmers kommunikation. Läs hela artikeln på universitetslararen.se.

Klara Bolander Laksov

Riksbanken

Bropendlar i fel riktning

Den svenska kronan tappar fotfäste gentemot den danska. Sjunkande reallöner och ökade levnadskostnader gör det allt svårare att kunna leva på en svensk lön och bo i Danmark.

Vid Malmö universitet är gränspendlande forskare och lärare nära att säga upp sig. Vissa har redan lämnat.

Reportaget

Valutakris i Malmö

Ett par stopp innan Öresundsbron på den danska sidan ligger Tårnby. Åsa Harvard Maare, lektor vid Malmö universitet, tar trappan ned till perrongen för att hoppa på morgontåget till jobbet. Hon knixar ned rullväskan men behöver ingen hjälp. Den är tom och ska fyllas med matvaror på hemvägen. Det är ju så mycket billigare i Sverige.

På ena sidan stationen är det villaförort och radhus, på den andra klassiskt grå höghus. Här finns en idrottsarena där byggstängsel och en halvfärdig länga med loftgångslägenheter vittnar om att ombyggnation pågår. Projektet ska stå färdigt 2024. Förutom klubbhus och omklädningsrum blir det bostäder riktade till unga och personer med låga inkomster, går det att läsa på skylten utanför.

Forskare och universitetslärare som bor i Danmark men jobbar i Sverige kvalar knappast in i kategorin låginkomsttagare. Men i takt med den svenska kronans fall blir det allt mindre lön kvar att leva på varje månad.

– Det är små saker som liksom inte blir så små. Vi har ett friskvårdsbidrag på 3 500 kronor. Jag är medlem på ett gym och betalar 329 danska kronor i månaden, sist blev det 530 svenska, säger Åsa Harvard Maare.

När familjen först flyttade över Öresundsbron från Malmö för tio år sedan var skillnaden inte särskilt stor. Det gick lite upp och ned, minns hon. För tio år sedan fick man betala 1,15 svenska kronor för en dansk krona. Nu närmar det sig 1,60.

– De senaste åren har jag märkt av hur det blir betydligt färre danska kronor när jag flyttar över pengar. Vi behöver tänka på att hålla nere utgifterna och jag kan inte spara lika mycket.

Åsa Harvard Maare ligger inte sömnlös över ekonomin men vet att andra kollegor drabbas hårdare.

– Löneökningarna ligger på två eller tre procent men ingen kompenserar ju för en valutaförlust på tio procent.

Tågvagnen är nästan lika tom som rullväskan. De fles-

”Min reella lön är ungefär 20 procent lägre i dag än när jag började i förhållande till växelkurs och skatt.”

ta pendlare åker åt andra hållet. Åsa Harvard Maare slår sig ned på en fönsterplats och öppnar datorn. Till Tårnby station, en halvmil utanför centrala Köpenhamn, har hon tio minuters promenad från bostaden. Hon är svensk medborgare men när barnen blev större blev det naturligt att flytta över till Köpenhamn, där hennes man har sin släkt. Han och barnen är danska medborgare.

På K3, institutionen för konst, kultur och kommunikation, har Åsa jobbat sedan 1999. Den här eftermiddagen ska hon hålla i lönesättande samtal för första gången, hon har just klivit på tjänsten som enhetschef. Att bli chef har inte varit ett mål utan blev ett naturligt steg när chansen dök upp, säger hon. Tjänsten innebär en löneökning. Det var inte oviktigt när hon tackade ja.

I EN LUNCHRESTAURANG nära Universitetsholmen i Malmö sitter Jens Pedersen, universitetslektor i interaktionsdesign. Före lunch planerade han undervisning tillsammans med ett par kollegor som nu har satt sig några bord bort. På eftermiddagen är det handledningstid med studenter.

Jens Pedersen är dansk medborgare och började pendla över bron till Malmö universitet och K3 2017. Innan dess hade han en tjänst som postdok på IT-universitetet i Köpenhamn. Han har också varit borta från akademin i fyra år och jobbat på ett företag i Århus.

– Det här var en möjlighet till en fast anställning vilket var viktigt. Miljöerna här är väldigt specialiserade, särskilt inom mitt fält, så möjligheten att få jobba med det här är unik. K3 är en lite unik institution faktiskt som känns rätt för mig.

Jens Pedersen bor med sin sambo och hennes två barn i en lägenhet i Köpenhamn. Barnen är växelvis hos sin pappa. Jens har räknat på hur lönen har minskat i värde som följd av den fallande svenska kronan. Dessutom har sinkskatten, den särskilda inkomstskatt som den som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan välja att ha, höjts från 20 till 25 procent, påpekar han.

– Min reella lön är ungefär 20 procent lägre i dag än när jag började i förhållande till växelkurs och skatt. Sedan tillkommer inflationen men den gäller så klart för alla, svenskar som danskar.

Minst så många anställda vid Malmö universitet pendlar från Danmark under 2023. För tio år sedan var de ungefär hälften så många. Andra lärosäten i regionen har inte kunnat redovisa uppgifter om anställdas folkbokföring för Universitetsläraren.

För att ha råd att bo i Köpenhamn behöver Jens Pedersen jobba extra i Danmark. I somras som censor vid flera olika danska lärosäten. Det är tufft att hinna med.

– 120 procents jobb är mycket. Jag hade en arbetstid på 50 timmar i veckan i juni.

Hans sambo jobbar med teater i Danmark vilket innebär

Åsa Harvard Maare har jobbat på institutionen för konst, kultur och kommunikation sedan 1999. De senaste tio åren har hon pendlat från sin bostad i Danmark.

Reportaget

Jens Pedersen jobbar extra i Danmark för att ha råd att bo kvar i sin lägenhet i Köpenhamn. Inkomsten har sjunkit med 20 procent sedan han började vid Malmö universitet 2017, uppskattar han.

”Jag tror inte att jag är ensam pendlare om att överväga att hitta ett jobb i Danmark i stället.”

en varierande inkomst, som han beskriver det. I år blev det ingen semesterresa eftersom familjen inte hade råd. Men barnen fick åka med sin pappa åtminstone. Nu försöker de spara till nästa sommar och i januari ska han börja jobba extra igen.

JENS PEDERSEN ÄR inte säker på att arbetssituationen är hållbar i längden.

– Vi får se. Jag tror inte att jag är ensam pendlare om att överväga att hitta ett jobb i Danmark i stället. Men jag är väldigt nöjd här och glad för att vara i en svensk arbetsmiljö.

Han beskriver en tvärvetenskaplig miljö med bra kollegor. Och en skillnad mellan högre utbildning i Sverige och Danmark som drar honom till Malmö. Sverige har en friare syn, i Danmark drivs universiteten mer toppstyrt.

– Det är svårt att förklara men min känsla är att danska universitet drivs lite mer som näringsverksamhet. Med key performance indicators och allt sådant där. Här får jag vara med och sätta en dagordning med friare ramar, säger Jens Pedersen.

Från fi karummets terrass skymtar skyskrapan Turning Torso och i horisonten breder Öresundsbron ut sig. Åsa Harvard Maare slår sig ned med en kaffe. Tvärtemot Jens

Så fungerar sinkskatten och Öresundsavtalet

Den som inte räknas som stadigvarande i Sverige är begränsat skattskyldig. Hen kan då välja att betala särskild inkomstskatt, sink. Man behöver då inte deklarera i Sverige men har ingen rätt till skatteavdrag. Sinkskatten höjdes från 20 till 25 procent 2018.

För den som bor i Danmark och arbetar i Sverige gäller Öresundsavtalet. Så länge som minst hälften av arbetstiden under varje tremånadersperiod sker i Sverige och resten sker hemifrån eller på resande fot, beskattas inkomsten i Sverige.

Öresundsavtalet gäller som regel inte offentliganställda. Om arbetet utförs i Danmark, beskattas man där. För arbetstiden i Sverige betalas skatt i Sverige.

Arbetsmiljön och kollegorna gör det värt att jobba kvar i Malmö. Men Jens Pedersen vet inte om situationen är ekonomiskt hållbar i längden.

Pedersen, som funderar på jobb i Danmark, funderar hon ibland på att flytta tillbaka till Sverige.

– Jag bor i Danmark och trivs men är fortfarande väldigt svensk. Och jag har barn som gillar Skogaholmslimpa, Bregott och allt det där.

På något vis är hon ändå – bokstavligen som hon säger – precis på gränsen. Men barnen går i skolan och hennes man jobbar i Danmark.

– I framtiden behöver jag försöka förstå hur beskattningen av min svenska pension kommer gå till. Jag har onda aningar om hur den kan komma att beskattas i Danmark. Så jag överväger att skaff a en bostad i Sverige och flytta tillbaka, om jag kan få det att fungera att ha resten av familjen boende i Danmark.

De vill vara i Danmark. För de är danskar. Men egentligen har hon tur jämfört med många andra pendlande kollegor, säger hon. Att ha åtminstone en dansk lön i familjen hjälper.

UNIVERSITETSLÄRAREN har tagit del av berättelser från andra bropendlare, som beskriver hur det är svårt att betala lån eller ha råd med annat än räkningar. Vissa jobbar extra för att få ekonomin att gå runt. Sjukskrivningar har börjat komma, påpekar någon.

På K3:s enhet design är Helena Ondrus tillförordnad enhetschef. Hon känner sig frustrerad och orolig.

– Många sitter knapert och det är svårt med motivationen när kursskillnaden är så här stor. Vi kommer ju aldrig någonsin kunna ge dem den kompensationen.

Hennes enhet kommer att drabbas hårt den dagen folk börjar säga upp sig. Stress och sjukskrivningar är nära förestående i vissa fall, säger hon.

– Om det fortsätter så här kommer många ju att

försvinna, och det är folk som kanske har jobbat här i tio år. Som är programansvariga eller driver forskningsprojekt.

Åsa Harvard Maare kopplar in datorn vid sitt skrivbord och klickar i gång. Hon uppskattar att ha egen plats. En annan fördel med att ha blivit chef. Trots att hon helst vill uttala sig som medarbetare går hon in i sin nya roll för en stund.

I och med att löneökningar ligger med ”för all framtid” går det inte att kompensera för det som fluktuerar, resonerar hon.

– Lön sätts enbart och allenast efter medarbetarens uppnådda resultat. Inte utifrån att det är synd om medarbetaren.

Hon skulle däremot gärna se att arbetsgivaren kunde erbjuda andra incitament än löneökning. Kanske tillfälligt utökad forskningstid i tjänsten.

Jens Pedersen tycker att arbetsgivaren bör överväga att skjuta till riktade medel tillfälligt, till danskpendlare som grupp. Men han inser att det blir svårt.

– Jag förstår att man kan se det som vårt problem att vi bor i Danmark. Och med samma totalsumma för löneutgifter skulle i så fall våra svenska kollegor få mindre i lön.

Åsa Harvard Maare och Helena Ondrus är chefer för varsin enhet på K3. Om den svenska kronan fortsätter sjunka i värde är de oroliga för att kollegor som bor på andra sidan Öresundsbron lämnar Malmö universitet.

Så visst är det svårt. Dessutom är det en situation vi kanske inte vill sätta oss i, att medarbetare ska kämpa mot varandra.

Han inser också att en statlig arbetsgivare behöver följa statliga avtal, och se till grunder för diskriminering. Från politiskt håll vill han se en sänkt sinkskatt. Den sänktes 2014, från 25 till 20 procent, men efter fyra år höjdes den tillbaka.

– Det här är ju inte bara ett problem här i Malmö, det finns säkert andra gränsstäder med liknande utmaningar, säger Jens Pedersen.

Han upplever att facket inte har varit så intresserat av frågan.

– Om du till exempel blir diskriminerad för att du är kvinna eller har ett utländskt klingande namn är det en tydlig diskriminering. Att bo på ett annat ställe är en annan typ av diskussion, därför tror jag att frågan blir för komplicerad.

MICKE SVEDEMAR ÄR ombudsman på SULF, med ansvar för lärosätena i södra Sverige. Han har tidigare jobbat på K3.

– Problemet är att man inte får lön efter vilka behov man har. Lön måste vara efter prestation, arbetsuppgifter

och arbetsinsats. Med det sagt har vi nu en situation där den danska kronan blivit så fruktansvärt dyr att våra medlemmar som bor i Danmark har fått en rejäl lönesänkning, säger han.

Känslan är, säger Micke Svedemar, att gränsen är nådd för när en svensk lön inte längre räcker till danska räkningar. Då återstår bara att hitta ett annat jobb.

– De välutbildade medarbetare som detta handlar om, med lång utbildning och som ofta har nyckelpositioner på våra svenska lärosäten – när de tvingas lämna på grund av att de inte har råd att jobba kvar i Sverige, det kommer vi att se effekter av.

Forskningsprojekt som inte kan bedrivas. Smala och specifika ämnesområden där det blir svårt att fylla luckorna efter dem som slutar, är några exempel han tar.

– Det är en internationell marknad och om man vill behålla de här medarbetarna ska man kanske inte prata om lönebild på individnivå. Utan titta på gruppnivå.

Micke Svedemar förtydligar sitt resonemang:

– Om det är så att arbetsgivaren inte kan ta in någon annan i stället när personer slutar, måste de jobba med andra mekanismer.

MALMÖ UNIVERSITET HAR tagit upp frågan om skatteregler med Öresundsregionen, säger Annika Olsson, dekan vid fakulteten kultur och samhälle. Hon betonar att arbetsgivaren är medveten om att situationen är tuff för många medarbetare. Men också att lönepolicyer och kollektivavtal inte handlar om att ta hänsyn till var någon bor. Eller till växelkurser.

– Då måste vi kanske göra motsvarande åt andra hål-

Bropendlare i Lund:

”Lämnar om lönen sjunker mer”

Henrik Søndergaard är projektledare för samverkan vid Lunds universitet sedan 2020. Det tar honom en timme och en kvart att pendla till jobbet från lägenheten i centrala Köpenhamn. Bara en kvart längre än till hans tidigare jobb, vid Tekniska universitetet i Danmark. En dag i veckan jobbar han hemifrån. Till en början fanns en oro över hur det skulle bli att pendla över gränsen.

– Den stressen har släppt och det är inga problem. Kommunikationerna är bra och tågen är bekväma så jag kan jobba på vägen. Vad som däremot oroar är att inkomsten

”När de tvingas lämna på grund av att de inte har råd att jobba kvar i Sverige, det kommer vi att se effekter av.”

let. När svenska kronan blir starkare och man vinner på att bo i Danmark, ska de då betala tillbaka? Vi kan inte ha sådana system på organisationsnivå. Kronkursen måste vår regering ta hand om. Sedan får vi jobba på andra sätt.

Annika Olsson är medveten om att personal kan komma att sluta om problematiken inte får en lösning. Och att man som lärosäte då går miste om kompetens som kan vara svår att ersätta.

– Självklart är det ett problem. Både för dem som individer och indirekt för oss.

Åsa Harvard Maare gör några sista förberedelser inför sina lönesättande samtal. Inga medarbetare i hennes grupp pendlar över bron, säger hon och påpekar ett annat problem.

Den som bor i Danmark och jobbar minst 50 procent i Sverige över en tremånadersperiod, behöver enligt det så kallade Öresundsavtalet inte betala skatt på båda sidor. Problemet är att avtalet inte gäller offentliganställda.

– Det är bara så dumt och det är på tiden att det undantaget försvinner. ○

har sjunkit med ungefär tio procent sedan han började jobba i Lund 2020, uppskattar han.

– Min lön är ändå bra men självklart blir jag påverkad av att ha tio procent mindre i disponibel inkomst. Hade jag haft ett jobb med låg inkomst från början hade det varit katastrof.

HAN FÖRSTÅR arbetsgivarens dilemma, att det inte är så enkelt som att ge ett lönepåslag till gränspendlare.

– Som arbetsgivare blir det svårt att förklara varför några ska ha en annan lön och andra villkor, bara för att de är danskar.

Samtidigt som sinkskatten underlättar, och var ett positivt incitament för att jobba i Sverige, funderar han på varför Öresunds­

avtalet inte gäller offentliganställda.

– Jag kan inte riktigt förstå det politiska motivet bakom att differentiera mellan offentlig­ och privatanställda när det gäller Öresundsavtalet. Det blir ett märkligt påslag.

ATT FLYTTA FRÅN Köpenhamn till Sverige är inte aktuellt. Däremot har han övervägt att jobba i Danmark igen.

– Mer än pengar spelar in. Här i Lund trivs jag med kollegor, min chef och mina arbetsuppgifter. Än så länge är det överordnat. Skulle inkomsten sjunka tio procent till är det tveksamt om jag blir kvar.

Henrik Søndergaard

Micke Svedemar

Annika Olsson

Så startar du en framgångsrik podd

Varje lärosäte har i dag ett antal populärvetenskapliga poddar. Men vad krävs för att podden ska bli bra och få många lyssnare? Universitetsläraren har frågat två framgångsrika poddare.

Medieundersökningar visar att lyssnandet av poddar är stort, och många forskare ser poddar som ett sätt att nå ut.

Mats Lekander

– Min idé är egentligen bara att kunna ha en fördjupad diskussion som kommer från forskarna själva om relevanta ämnen; en önskan att hitta en egen arena och komma ifrån den journalistdrivna spridningen till allmänheten. Vi vet också att många studenter lyssnar och när en student har en specifik fråga kan vi hänvisa till vår podd i ämnet, säger Mats Lekander. Han är psykolog och professor i psykologi, föreståndare för Stockholm Stress Center vid Stockholms universitet samt professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet och driver poddarna Stressforskningspodden vid SU och Psykologisk forskning vid KI. – Jag sökte medel från Riksbankens jubileumsfond för att starta ett så kallat kommunikationsprojekt, tillsammans med Sandra Tamm som är min partner på Stressforskningspodden. Vi startade 2019 och från början planerade vi åtta avsnitt, men när finansieringen tog slut kände vi oss motiverade att fortsätta.

inte minst i radio och tv. Så den lilla träning vi har är från egen erfarenhet och intresse.

På frågan om hur man får en avspänd ton i poddarna säger Mats Lekander:

– Vi brukar prata lite grann om tonen, men har egentligen inte jobbat medvetet på det. Mest är det så att vi använder våra egna personligheter och ibland hjälper vi varandra med hur vi ska säga och hur vi ska prata.

Oftast spelar man in i ljudstudio.

– Det finns studio både på SU och KI. Och där har vi samarbete med tekniker som hjälper oss att redigera ljud och klippa bort onödiga pauser, harklingar och liknande, säger Mats Lekander.

text: Per-Olof

Eliasson

illustration: Nils-Petter

Ekwall

Också deras chefer ville se en fortsättning eftersom podden nådde ut bra, så lärosäten övertog finansieringen.

Mats Lekander berättar att varken han eller Sandra Tamm har någon utbildning i radiomediet.

– Däremot är vi vana vid att bli intervjuade,

EN ANNAN poddare med stort antal lyssnare är Mattias Öberg som är docent i toxikologi vid Karolinska institutet och driver podden Riskzonen tillsammans med Emma Frans.

– Det började egentligen med en mental förändring. I stället för att tänka linjärt att jag skriver en forskningsartikel och när den är klar skickar jag ut pressmeddelande och då kan beslutsfattare ta till sig innehållet, gick jag till vad man kan kalla ett systemtänkande; jag är en kugge i ett stort maskineri med många andra kompetenser, som vetenskapsjournalister, säger han.

hade strax innan deltagit i en debatt med Emma Frans om kemikalierisker och vi hade en vision om att fortsätta samtalet på något sätt. Så vi bestämde oss för att ansöka om att få göra en ny podd som ett sätt att berätta om forskning kring risker. Ett år senare hade vi premiär för Riskzonen och det blev en succé. Mattias Öberg betonar vikten av att ta professionell hjälp.

Mattias Öberg

Runt 2015 började Mattias Öberg blogga och öva sig i att skriva populärvetenskapligt.

– Några år senare såg jag att forskningsrådet Formas hade en utlysning om forskningskommunikation. Jag

– Längs vägen lärde vi oss att vi behöver någon som kan producera podden. Någon som kan hantverket och förstår vad det är som lyssnarna uppfattar.

Då fick vi ta in hjälp och hade turen att få kontakt med en av Sveriges bästa, Clara Wallin. Samverkan med henne var enormt viktig för att lyckas.

Clara Wallin har bland annat utvecklat de

framgångsrika populärvetenskapliga poddarna Dumma människor och A-kursen.

– Hon hjälpte oss att skapa ett format. Vi diskuterade mycket: Hur långt ska ett avsnitt vara, vilket tilltal ska vi ha? Hur mycket ljudeffekter och musik kan man ha utan att det stör och hur skapar man tempo?

TIDIGT ÖVERGAV DE att tala utifrån manus.

– När vi följde manus lät det fruktansvärt stelt så vi var tvungna att lägga undan det skrivna manuset och i stället prata fritt och sedan klippa, så vi spelar in mycket mer än vi sänder ut. Vi kan då också flytta runt materialet om vi märker att något ligger på fel ställe.

Enbart för att göra det första provavsnittet jobbade de intensivt i ett halvår.

– Det var enormt mycket nya saker som

Några saker att tänka på som poddare

○ Om möjligt ta professionell hjälp av en producent och spela in i studio med tekniker som också kan hjälpa till att klippa och redigera inslaget. Anlita också proffsfotograf för att ta bilder.

○ Läs inte innantill. Lägg manuset åt sidan och tala fritt. Inläsningar bör göras av professionell inläsare.

○ Ha gärna med en extern gäst eller expert, som kommer in med fakta och bidrar till ett annat tempo. Men förbered gästerna på vilken typ av ord man behöver förklara eller vad man kan ta för givet att en person som lyssnar ska

kunna eller inte, samt att undvika förkortningar.

○ Regelbundenhet och uthållighet är viktigt. Det kan ta tid att hitta sina lyssnare.

○ Hållbarhet. Tänk på att en podd kan ha en lång livslängd, till exempel kan podden bli användbar att hänvisa till för framtida studenter som vill orientera sig om ett ämne. En podd kan både undvika ämnen som riskerar att bli inaktuella eller tvärtom handla just om aktuella händelser.

Källor: Mats Lekander och Mattias Öberg

dök upp. Mycket handlade om att gå från en amatörinställning till en lite mer professionell syn. Exempelvis tog vi in en professionell inläsare för de verklighetsbaserade berättelser som utgör kärnan i varje avsnitt.

De tre första säsongerna betalades av anslaget från Formas, den fjärde säsongen, 2023, gjordes i samarbete med Centrum för hälsokriser som Mattias Öberg är knuten till på Karolinska institutet.

– Marknadsföring av poddar är svårt, säger Mats Lekander.

Men hans podd Psykologisk forskning från KI har haft ungefär 65 000 lyssnare sedan starten.

– I föreläsningsformatet får man hålla på ganska länge för att nå så många, säger han.

MATTIAS ÖBERG SÄGER att ett avsnitt av Riskzonen når mellan 5 000 och 10 000 lyssnare.

– Det är upp till tio fulla Aula Medica varje vecka, påpekar han.

Han betonar att det är viktigt att ha någon form av plattform för att nå ut.

– En framgångsfaktor för Riskzonen var att Emma Frans hade en egen plattform av följare i sociala media. Hon är en av Sveriges främsta vetenskapsambassadörer. Själv har jag ett stort kontaktnät bland andra forskare och myndigheter, säger Mattias Öberg.

Många poddar bjuder in kända gäster som har egna plattformar och egna följare. De hjälper till att få spridning.

En plattform kan också vara att ingå i ett sammanhang som innebär mycket större spridning. Ett exempel är Sveriges Radio vars många populärvetenskapliga poddar ofta ligger högt i lyssningsstatistik.

YTTERLIGARE ETT EXEMPEL är att Mattias Öberg vann Guldörat i kategorin Årets avslöjande 2023 för podden Mörkt vatten – en dokumentär om PFAS-skandalen i Ronneby. Den har fått stor spridning tack vare att den är publicerad av Spotify.

Ibland är exponeringen mera slumpartad. – När en recensent på Svenska Dagbladet rekommenderade Riskzonen dubblade vi antalet lyssnare, säger Mattias Öberg.

Frågan är om antalet lyssnare har stor betydelse.

– Ja, det tycker jag. Det har betydelse för oss, för vår motivation att jobba med podden. Om vi hade haft dalande siffror i stället för stigande som nu skulle vi nog inte hålla på, säger Mats Lekander. ○

Pedagogik

Få alla att höras på seminariet

Vissa studenter blir nervösa när de ska prata på ett seminarium. Andra älskar att höra sin egen röst. Hur ger man alla möjlighet att pröva sina tankar?

– I en ostrukturerad miljö kommer de som gillar att höras att ta mycket mer plats. Man kan då förledas att tro att de andra inte har något att säga. Det tycker jag är problematiskt, säger Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet.

Hon säger att seminariet är ett av få tillfällen då studenterna får möjlighet att bearbeta information i närvaro av sina lärare och att det därför är viktigt att hjälpa alla studenter att vara aktiva.

– Jag brukar säga att information gånger bearbetning blir kunskap. Om man bara låter några studenter bearbeta lämnas de andra åt sig själva i sitt bearbetande, vilket alla inte klarar av. En första sak man kan göra för att underlätta för de som är mer eftertänksamma, är att tidigt se till att alla får en röst i rummet. Till exempel genom en presentationsrunda.

snällt sätt ha fått studenterna att lyfta sin röst i rummet så att de känner sig trygga. En del känner sig bekväma först när de pratat kanske tre gånger, säger Klara Bolander Laksov.

ETT ANNAT KNEP är att låta studenterna pröva sina tankar i mindre sammanhang innan de ska prata för hela gruppen.

– Man kan låta dem förklara för den som sitter bredvid hur de tänker kring litteraturen. Sedan frågar man: Vad tyckte den som du pratade med?

”Jag brukar säga att information gånger bearbetning blir kunskap.”

En som nästan alltid låter studenterna prata i mindre grupper på seminarier är Hans Färnlöf, professor i franska vid Stockholms universitet.

– Medan de pratar i grupperna går jag runt bland dem och sedan tar vi diskussionen allihopa. Det är lättare att prata i storgrupp om man först fått testa sin idé. Och jag kan fånga upp och lyfta idéer som jag har hört i grupperna, framför allt för studenter som inte tar så mycket plats, säger han.

Något annat Hans Färnlöf ofta gör är att blanda förberedda övningar med oförberedda. Att först ha sagt något förberett gör det enklare att vara aktiv även i de oförberedda övningarna, menar han.

– Man behöver på ett

– Det är mycket psykologi i att våga prata,

Klara Bolander Laksov

FOTO: SÖREN ANDERSSON

Hans Färnlöf

särskilt när det handlar om ett främmande språk.

Men ett jämnare talutrymme handlar inte bara om att hjälpa tysta studenter att ta plats, utan minst lika mycket om de pratiga studenterna.

– De som pratar väldigt mycket är ofta ganska omedvetna om att de tar över. De har kanske svårare för tystnad och känner sig tvingade att prata, säger Klara Bolander Laksov. För att undvika det krävs att seminariet har tydliga ramar, menar hon och ger ett konkret tips, inspirerat av dialogseminariemetoden:

– Man kan be studenterna skriva korta texter i samband med att de läser inför seminariet. På seminariet får var och en läsa upp sin text. Sedan kan man till exempel låta de tre som sitter efter kommentera på den som läst och sedan läser nästa person.

På så sätt fördelas taltiden jämnt och man lyssnar på varandra. Om man ska träff a en grupp många gånger kan man göra detta de första gångerna för att skapa en bra dynamik, föreslår Klara Bolander Laksov.

DET MAN MÅSTE akta sig för som lärare är också att själv förklara för mycket, menar hon och säger att det är lätt att luras in i det eftersom studenterna tycker om att få svaren.

Hans Färnlöf tycker att det är viktigt att tydliggöra varför man ska vara aktiv samt att ha en tillåtande attityd. Bland annat brukar han prata om vad det innebär att säga fel. – Jag brukar säga att på lektionerna kan man göra hur många fel som helst. Det är tentan eller inlämningsuppgiften som avgör betyget och det är nästan omöjligt att lära sig något utan att göra fel. ○ Åsa Kahn

Tre tips för ett jämnare talutrymme

1 Låt alla tidigt få höra sin röst i rummet, till exempel med en presentationsrunda.

2 Börja i grupp eller par. Då blir det lättare att prata i storgrupp sedan.

3 Ge tydliga ramar. Testa till exempel att låta alla förbereda en text som de läser upp.

Källa: Klara Bolander Laksov och Hans Färnlöf

Handledarskap

Handledning kräver bred kompetens

Handledning är grunden för kvalitetssäkring av vetenskap, och den komplexa uppgiften måste därför förstås bättre. Det menar Petra Angervall vars tidskrift har kommit ut med ett specialnummer om doktorandhandledning.

– Vi behöver bli bättre på att förstå våra egna handledarutbildningar genom att använda exempel i forskande sammanhang, eller se hur deltagande forskare kan skriva forskningsbidrag utifrån vad de själva är med om, säger Petra Angervall.

Hon är chefredaktör för

Journal of Praxis in Higher Education som i höst publicerade ett temanummer om att vara doktorandhandledare. Hon är också professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

BÅDE DELTAGARE OCH lärare från lärosätets handledarkurs har bidragit med artiklar till tidskriften. Internationella experter på forskarhandledning medverkar också.

– Det temanumret visar är hur komplext och svårt det är att handleda, hur det krävs att handledaren har många lager av kompetens och erfarenhet, och är nyfiken och engagerad.

Petra Angervall understryker att handledning och annan kollegial granskning är grunden för kvalitetssäkringen inom akademin.

– Det handlar inte om en viss teknik eller ett schema där boxar ska tickas av, utan en process där två eller flera personer tillsammans försöker utveckla det vi

kallar kunskap. Det är en process som är tidskrävande.

Doktorandhandledningen ska, enligt Petra Angervall, vara ett lärande inom akademisk frihet, en arena för diskussion av vetenskapliga frågor utan för mycket styrning.

HON MENAR OCKSÅ att processen måste utgå från ett gemensamt intresse mellan handledare och doktorand, annars kommer inte engagemanget som krävs att finnas genom alla år.

– Doktoranden måste få utrymme att pröva och vara kreativ, och handledaren måste våga visa sårbarhet.

Själv brukar hon som handledare vara väldigt aktiv under de två första åren av doktorandens arbete, och hjälpa till med allt från att formulera enkäter till att visa hur forskarnätverkande går till.

– Jag bygger en plattform i relation till doktoranden som hen successivt kan frigöra sig från och på så sätt skapa sitt eget projekt. Kajsa Skarsgård

Att beakta när du ska handleda

○ Det behöver finnas ett gemensamt intresse för projektets innehåll.

○ Handledning kräver kontinuitet och tillit.

○ Svårigheter är en normal del av processen.

Petra Angervall

Per Carlbring

”Då känner jag mig som en superforskare”

Nyårslöften kan leda till värdefulla beteendeförändringar – om de formuleras på rätt sätt.

Det menar psykologiprofessorn Per Carlbring, som också använder hunden Ludde och virtual reality för att bota fobi mot hundar, spindlar och sociala situationer.

Ett av hans favoritlöften är det från årsskiftet 2019/2020. Då lovade Per Carlbring att prata med en ny människa varje dag, för att få kontakt med människor utanför sin egen bubbla.

– När jag började prata med någon visade det sig ofta vara bra. Jag lärde mig något, upptäckte att vi hade gemensamma kontakter eller fick veta var det delades ut gratis varuprover. Det gick bra i början, sedan slog pandemin till, säger han.

procent av dem som hade ett undvikandemål, alltså att de skulle sluta med något, som att sluta äta godis.

Varför måste det vara just nyår, kan man inte sluta äta det där godiset i morgon?

text: Jennie Aquilonius

foto: Susanne Kronholm

Per Carlbring forskar om beteendeförändringar och fick länge frågor om nyårslöften från journalister. Han kände sig frustrerad eftersom han inte hade så mycket att säga, det fanns knappt någon forskning. Det fick honom att dra igång världens största studie om nyårslöften, med tusen deltagare. Den visade att de vanligaste löftena är att börja träna, äta mer hälsosamt och stressa mindre.

– Nyårslöften har oförtjänt dåligt rykte, efter ett år hade mer än hälften av deltagarna lyckats. Löftena kan alltså bidra till viktiga beteendeförändringar.

NÅGOT SOM PÅVERKADE chansen att lyckas var hur löftet var formulerat. 59 procent av dem som hade ett närmandemål, något de ville börja göra, höll sitt nyårslöfte, jämfört med 47

– Egentligen skulle man kunna det, men det finns ofta en ambivalens innan man får till en beteendeförändring. Därför blir det lättare när man har ett visst startdatum som ligger ett par veckor fram i tiden. Nyår är också en bra tidpunkt eftersom hela samhället genomsyras av nystartsenergi, fortsätter han. I forskningen kallas det för ”fresh start-effekten”.

– Det hjälper om det finns en relevant milstolpe under året. Det kan vara när man fyller år eller när semestern börjar eller slutar. Nyår har blivit stort eftersom det är samma datum för alla i västvärlden.

Det är också bra att fundera igenom varför man vill lova något. Är det en förändring du verkligen vill få till? Eller något du känner att du borde göra?

– Många misslyckas för att de inte har tänkt tillräckligt länge och inte haft den här ambivalensfasen som sedan leder till en actionfas. Många sätter sina nyårslöften fem i tolv, vilket är för sent. Det är bättre att börja fundera någonstans i början, mitten av december.

Per Carlbring pratar på snabbt och asso -

”Vi provar också olika typer av VR-behandlingar och tanken är att man ska vara rädd för Ludde före behandlingen och inte rädd efteråt.”

ciationerna löper hit och dit. Lite som hans forskning, som sträcker sig från ångest och fobier till nyårslöften, psykedeliska substanser, spelberoende och aprilskämt. Spretigt, kanske någon tycker, men för Per Carlbring är det framför allt viktigt att det han gör känns lustfyllt – ”roligt” är det ord som återkommer oftast under intervjun.

– Ångest är roligt, särskilt när det gäller fobier, eftersom man med behandling kan förändra någons liv på tre timmar. Då känner jag mig som en superforskare.

Det är också lätt att få tag i deltagare till studierna eftersom människor med fobi, ångest och paniksyndrom gärna vill bli av med sina problem.

– Ångest är en starkt obehaglig känsla. Man kan inte bara sitta där och ha sin ångest utan har en väldig drivkraft att försöka få bort den.

Ena långväggen på hans kontor pryds av ett porträtt av en yvig hund målad i regnbågens färger. Den påminner om hans egen golden retriever Ludde, som hänger mycket på universitetet. Han är med i studien Lucid Universal Digital Dog Exposure, som bildar förkortningen Ludde och undersöker om det är lika effektivt att använda virtual reality, VR, som en riktig hund vid behandling av hundfobi.

– Vi provar också olika typer av VR-behandMötet

Per Carlbring ...

... är 51 år och psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Han är bland annat medförfattare till böckerna Tio i tolv – en bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar (Natur & Kultur 2018) och Social fobi – social ångest: effektiv hjälp med KBT (Liber 2019). På fritiden löptränar Per Carlbring gärna med sin hund Ludde och tittar på videoklipp om ny teknik. I tolv år var han chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy.

lingar och tanken är att man ska vara rädd för Ludde före behandlingen och inte rädd efteråt.

Per Carlbring och Ludde är tillsammans utbildade till ett licensierat vårdhundspar. Ludde kommer till universitetet ungefär varannan vecka och har varit med i omkring 30 behandlingar.

– Det känns som filmen Avatar 1, där man ska bli som ett team med sitt djur. När det fungerar som allra bäst är vi en enhet snarare än två individer.

LUDDE ÄR OCKSÅ med i en kurs på psykologprogrammet om exponeringsbehandling, det vill säga att i små steg utsätta sig för det man är rädd för. I början av behandlingen ligger han passiv i ett hörn medan patienten och Per Carlbring sitter på säkert avstånd och pratar om honom. Sedan stegras kontakten mer och mer.

– Det är den mest effektiva behandlingen och uppfanns av min föregångare, LarsGöran Öst, professor emeritus i klinisk psykologi, som upptäckte att det ofta räcker med en session på upp till tre timmar. Ungefär 90 procent blir fria från sin hundfobi med en sådan behandling.

Det är inte vanligt att psykologer visar upp vad de gör, fortsätter han, och det är en utmaning att behandla inför en hel klass. Per Carlbring brukar lugna sig med tanken att hur det än går, om han gör fel och kanske tar ett för litet eller för stort steg, så blir det bra diskussionsunderlag för studenterna oavsett. – Det blir inte något tillrättalagt skolboksexempel. Det gäller att vara lyhörd i exponeringsbehandling, det finns inte något färdigt nästa steg eftersom alla patienter är rädda på olika sätt.

PER CARLING HAR också själv haft nytta av sina kunskaper om att behandla fobier. Som efter den där semesterdykningen utanför ön Key Largo i Florida:

Skeppsvraket ruvar i det blågröna vattnet. Skrovet täcks av koraller och alger. Det som

en gång var dörrar och fönster gapar som svarta hål. Per Carlbring ser hur flera i sällskapet självsäkert dyker in i vraket. Små moln av bubblor stiger från deras munnar, på ryggarna sitter syrebehållarna i metall. Han vill följa med in, men vågar inte. Trånga utrymmen fyller honom med en betydande obehagskänsla, kanske till och med rädsla, när han dyker med tuber.

– Upplevelsen blev en ögonöppnare och väckte en stark önskan att bemästra min rädsla.

Han bestämde sig för att ta en dykkurs i Stockholms skärgård. Det blev en form av exponeringsterapi där han gradvis dök i allt trängre utrymmen – men alltid inom säkerhetens gränser.

– Dykning i trånga utrymmen innebär verkliga risker och kräver stor försiktighet. Denna förståelse av rädslans funktion – att den i viss mån tjänar som en skyddsmekanism – var central i mitt sätt att hantera situationen.

Han använde även kognitiv omstrukturering för att hantera och omvärdera sina tankar. Det vill säga att skilja mellan rationell försiktighet och oproportionerlig rädsla med katastrofscenarier – vilket är en nyckelkomponent i att hantera fobier.

– Denna erfarenhet lärde mig mycket om hur man tillämpar teoretiska metoder praktiskt, samtidigt som man erkänner att en viss rädsla kan vara en sund och realistisk reaktion på verkliga faror. Det var en ödmjukande erfarenhet som gav mig en djupare förståelse för mina patienter.

Egentligen skulle Per Carlbring inte bli psykologiforskare utan läkare. Han åkte till USA för att läsa medicin men det behövdes en kurs till för att få studiemedel och valet föll på psykologi. Han fascinerades av lärarens berättelser om socialpsykologiska experiment.

– Jag spolade allt annat och ville bara läsa psykologi.

Det bästa sättet att få plugga mycket psykologi var att läsa psykologprogrammet hemma i Sverige. Han fortsatte direkt vidare till doktorandstudier och en avhandling om behandling av paniksyndrom. Senare utbildade han sig även vidare till psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi.

– Det är roligt att samla på titlar, tycker jag. Varför då?

– Det var en svår fråga, det har jag inte frågat mig själv. Det är roligt att se cv:t växa samtidigt som jag lär mig saker. Det känns inte

ARBETSKAMRATER

Per Carlbring och Ludde är tillsammans utbildade till ett licensierat vårdhundspar. Ludde kommer till universitetet ungefär varannan vecka och har varit med i omkring 30 behandlingar.

Mötet

bara bra utan det finns något slags objektivt bevis på att jag har lyckats.

Det blir mer konkret?

– Ja precis. Men det kan också handla om självkänsla, om jag hade hur bra självkänsla som helst skulle jag inte ens behöva titta på sådant.

PER CARLBRING HAR varit intresserad av ny teknik sedan barnsben och tar i dag gärna in den i sin forskning. Han forskar om psykologiska behandlingar över internet och VR-teknik i behandling av fobier. VR gör det möjligt att skräddarsy behandlingen efter klienten, berättar han. Samtidigt som det också blir lättare att standardisera behandlingar så att alla deltagare i en studie får exakt samma terapi.

– Tanken är inte att ersätta terapeuter med VR utan att göra behandlarna mer effektiva genom att ge dem bättre verktyg.

Per Carlbring har forskat mycket om social fobi, en stark rädsla för att bli kritiskt granskad av andra människor och en upplevelse av att andra inte uppfattar en på ett positivt sätt. Han har använt VR i behandling av bland annat talängslan, rädslan att tala inför folk, som cirka 80 procent av alla med social fobi lider av. Deltagaren får göra en kort talövning med VR-headset på och handkontroller i händerna. I början är övningen enkel, det kan handla om att räkna ner från 60 till noll. Rösten spelas in och handkontrollerna registrerar ens rörelser.

– Behandlaren kan ställa in hur stor publiken ska vara och hur intresserad den ser ut och verkar.

Därefter pratar deltagaren med sin behandlare om hur det kändes och hur man kan ha uppfattats av andra. Sedan får personen sätta på sig VR-headsetet igen. Nu sitter hen i stället i publiken och får se en digital version av sig själv göra övningen.

– Sedan pratar deltagaren med sin behandlare om hur man tyckte att man själv var. Då får man mer av ett observatörsperspektiv och har inte bara sin egen inre bild.

Vid behandling av spindelfobi har VR också en fördel, berättar Per Carlbring, eftersom riktiga spindlar kan vara svåra att få tag på. En gång la han till och med ut en annons på Blocket för att efterlysa spindlar. Gensvaret var stort, många ville att han skulle kom -

Per Carlbring

VANLIG DIAGNOS

Per Carlbring har forskat mycket om social fobi, som är vanligt jämfört med andra psykiatriska diagnoser, berättar han, men där behandling ofta ger gott resultat.

ma och hämta just deras spindlar. Även ett reningsverk hörde av sig.

– Spindlarna hade ingen naturlig fiende där och det fanns stora lakan av spindelväv, jag kunde skörda hur många som helst. Det var himlen för mig men inte för någon som har spindelfobi.

I en av hans studier lottades deltagare med spindelfobi antingen till traditionell exponeringsbehandling med riktiga spindlar eller

Så lyckas du med nyårslöftet

○ Många sätter sina löften fem i tolv, vilket är för sent. Börja i stället några veckor före årsskiftet.

○ Låt löftet växa fram. Fundera igenom ditt mål, är det något du verkligen vill eller något du känner att du borde göra? Det är viktigt att det är ett mål som är attraktivt för dig själv.

○ Formulera ett närmandemål, något du vill göra, snarare än ett undvikandemål, något du vill sluta göra.

○ Involvera en annan person. Det kan vara att personen har samma löfte och att ni hjälps åt eller att den hjälper till genom att kolla hur det går.

VR-behandling. Den senare var utformad som ett spel som gick ut på att hjälpa en spindel på olika sätt. Det kunde vara att putta på ett glas som spindeln hamnat under så att den kunde komma ut eller att hålla upp ett paraply när spindeln klättrade upp för en vägg i regnet. VR-spindlarna visade sig vara lika effektiva som exponering med riktiga spindlar.

– Det var förvånande, särskilt eftersom VR-deltagarna bara hade synintryck av spindeln, de kunde till exempel inte känna hur den gick på handen.

NÄR DET GÄLLER nyårslöftena är nästa studie, Nystart 2024, på gång. Per Carlbring och hans kollegor letar efter 2 000 deltagare med syftet att undersöka fyra tekniker för att lyckas med sitt nyårslöfte. De ska bland annat testa SMART-metoden, som anger att mål ska vara specifika, mätbara, attraktiva, realistiska och tidsbestämda.

– Det står jämt i alla tidningar att man ska göra så, men vi fick indikationer i den första studien på att det kanske inte är så bra. Det kan bli för tydligt att man misslyckats. Vissa hade till exempel som mål att gå ner tio kilo till sitt barns bröllop. Har man då gått ner nio kilo så har man ju inte lyckats, trots att man kommit väldigt långt, och riskerar då att bli demoraliserad. ○

Blekinge Tekniska Högskola

söker rektor

BTH är en plats för nyfikenhet och uppfinningsrikedom med campus mitt i den blekingska skärgården. Här erbjuder vi utbildning från grund- till forskarnivå och bedriver tillämpad forskning i världsklass. Vi förändrar och gör skillnad.

Vill du bli en av oss? Läs mer på bth.se/rektor

En skola på vetenskaplig grund behöver forskarutbildade lärare

Är du en av våra blivande doktorander?

Just nu utlyser vi 10 doktorandtjänster inom forskarskolan CUL.

Som doktorand blir du en viktig länk mellan akademi och skolan.

Detta bidrar till hela skolans utveckling!

En lärare som följer CUL forskarutbildning kan även arbeta kvar halvtid på skolan.

Sök senast 8 mars!

Läs mer om forskarskolan CUL

Stipendium för utbildning och kompetensutveckling

Har du publicerat artiklar eller bilder i svenskutgivna tidningar eller tidskrifter?* Då kan du söka stipendier via oss. Du behöver inte vara journalist för att söka.

Journalistförbundet utlyser stipendier för utbildning och kompetensutveckling (upp till 50 000 kr) som påbörjas under perioden juli–december 2024. Senast 29 februari vill vi ha din ansökan.

Stipendierna avser organiserad utbildning eller kompetensutveckling enligt personlig studieplan (t ex kurser, studieresor, deltagande på konferenser eller mässor, men ej högre akademiska studier).

sjf.se/stipendier

* Gäller även tidningar och tidskrifters webbsidor.

Går allt enligt plan ska en ny forskningsproposition presenteras hösten 2024. Regeringen har redan meddelat att de tänker sig att den ska fokusera på excellens, innovation och internationalisering. Som remissinstanser har universitet och högskolor haft ungefär ett halvår på sig att lämna in sina önskelistor för propositionens innehåll. Så vad vill de egentligen ha?

text: Linus Hellerstedt

illustrationer:

Nils-Petter Ekwall

Om lärosätena får bestämma

När senaste forskningspropositionen presenterades 2021 blev det nästan 14 miljarder kronor till forskning under tre år. I ett brev daterat 26 april i år gav utbildningsminister Mats Persson (L) landets universitet och högskolor tillfälle att komma med inspel inför regeringens arbete med en ny proposition, som ska vara klar i höst. Efter att svarstiden nu gått ut är det tydligt vad som står överst på lärosätenas önskelistor om innehållet i propositionen: pengar.

Ja, när Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sammanfattar sitt inspel till propositionen i sju punkter, handlar fem av dem om pengar. Andelen pengar som regeringen satsar på forskning behöver öka till 1,2 procent av bnp, basanslagen behöver växa och medfi nansieringen måste slopas en gång för alla, skriver förbundet. Man beskriver vidare hur den långsiktiga fi nansieringen av forskningsinfrastruktur behöver förstärkas och betonar att ersättningsnivåerna måste bli högre inom samtliga utbildningsområden.

Att det krävs mer pengar för att Sverige ska kunna bli den

Fokus

ledande forskningsnation som regeringen efterfrågar, tycker också de flesta lärosätesrepresentanter som Universitetsläraren har intervjuat. I bara ett fåtal av de 34 remissvar som universitet och högskolor har skickat in låter man bli att uttryckligen skriva ut att basanslagen behöver bli större.

Carina Mallard, prorektor med ansvar för forskning vid Göteborgs universitet, är en av fl era som beskriver hur basanslag urholkas som en följd av krav på medfi nansiering.

– Det vore väldigt viktigt med långsiktighet och att kunna styra över vår forskningsfi nansiering i relation till externa anslag, säger hon.

Urholkningsproblematiken är inte helt ny, beskriver lärosätena i sina remissvar. Carina Mallard anser att krav på medfi nansiering från såväl statliga som externa fi nansiärer gör att lärosätena blir styrda, åtminstone till viss del.

– Hade vi ett större basanslag skulle man kunna få mer excellent forskning som kommer inifrån universitetet, säger hon.

HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD MÅLAR i sitt remissvar upp en bild av hur basanslagen relativt sett har minskat under lång tid. Man betonar att det är stor skillnad mellan andelen basanslag och andelen konkurrensutsatta statliga forskningsmedel i Sverige jämfört med i andra framstående forskningsnationer. Som till exempel Schweiz, Danmark och Nederländerna.

– Vi behöver bryta en ganska ensidig trend där de som åtminstone för närvarande givet den senaste utredningen heter Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte, har fått alltmer av kakan när det satsas på forskning och innovation, säger Tobias Grahn, verksamhetscontroller vid Högskolan Kristianstad.

”Hade

vi ett större basanslag skulle man kunna få mer excellent forskning.”

I förrförra forskningspropositionen, från 2016, gick strax över hälften av de tillförda medlen till statliga forskningsråd. Motsvarande andel i den senaste propositionen var 75 procent, påpekar man i sitt inspel. När lärosätenas beroende av externa medel växer flyttas sakta men säkert de strategiska besluten över till forskningsråden, menar Tobias Grahn. Med krympande resurser får lärosätena också svårare att skapa långsiktiga förutsättningar för trygga anställningar.

– Dessutom är det ett ganska dyrt och ineffektivt system när våra forskare behöver lägga ner så mycket tid på att söka medel, säger Tobias Grahn.

Även Kungliga Tekniska högskolan, KTH, beskriver att det krävs en förändrad balans mellan basanslag och extern fi nansiering. Det kan antingen ske genom en rejäl ökning av det förstnämnda eller genom en omfördelning av medel från de statliga forskningsfi nansiärerna, menar man i sitt inspel.

– Vi ser att balansen blir värre och värre. Det accentueras

Forskningspropositionen 2024

”Varför inte åtminstone ta efter starka länder som Danmark och Nederländerna till exempel?”

sedan också av att ju mer externa anslag vi får, desto mer av basanslagen går till medfi nansiering. Vilket då gör att vi inte kan bygga upp fakultet på det sätt som vi skulle önska, säger Annika Borgenstam, vicerektor för forskning vid KTH.

Hon skulle helst se att statliga fi nansiärer betalar för forskningsprojekt fullt ut och att kravet på medfi nansiering tas bort.

ETT ANNAT LÄROSÄTE som betonar att en större andel av de tillgängliga resurserna behöver komma lärosätena till del är Södertörns högskola.

”Ökad basfi nansiering är nödvändig för att kunna arbeta långsiktigt och uppnå excellens och såväl nationella som internationella forskningsgenomslag”, skriver man i sitt inspel. Grundforskning och långsiktiga samarbeten missgynnas av en för stor extern fi nansieringsdel. Dessutom påverkas ”behovet av omedelbar forskning kring särskilda händelser, samt intellektuellt risktagande”, poängterar Södertörns högskola.

Hur spridningen mellan basanslag och extern fi nansiering bör vara utformad har inte diskuterats i detalj, enligt Anna Maria Jönsson, vicerektor för forskning vid Södertörns högskola.

– Men varför inte åtminstone ta efter starka länder som Danmark och Nederländerna till exempel? Där är det lite omvänd fördelning mot här, och lärosätena har en större andel basanslag än externa anslag, säger hon.

Det fi nns alltså en bred enighet vid landets universitet och högskolor kring behovet av mer pengar och att man vill kunna förfoga över sina pengar på ett friare sätt. Men lärosätena är också överens om annat som behöver förstärkas om Sverige ska kunna bli den framstående forskningsnation som regeringen eftersträvar. Till exempel den akademiska friheten.

När den nuvarande forskningspropositionen lades fram betonade den dåvarande regeringen att statens roll är att ”värna och främja” akademisk frihet. Regeringen beskrev också att lärosätenas ”självbestämmande” redan har stärkts via ett antal reformer genom åren och att de redan har ”goda möjligheter att själva bestämma hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas”.

I inspelen till kommande proposition – och i intervjuer med Universitetsläraren – nämner dock en rad lärosäten att det krävs ett komplett grundlagsskydd för den akademiska friheten. SUHF betonar att ”varken dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska styra vad som får forskas på eller undervisas om”.

Hans Adolfsson, ordförande för SUHF, säger att lärosätenas institutionella autonomi och akademisk frihet är

Fokus

Forskningspropositionen 2024

SULF: ”Mer pengar ger ökad trygghet”

Basanslagen behöver öka. Alternativt måste mer pengar gå direkt till lärosätena, och mindre till forskningsråden. Det kommer göra akademin jämställd och mer trygg, skriver SULF i sitt inspel till forskningspropositionen.

De statliga anslagens ”omväg” via externa forskningsråd är ett grundproblem inom svensk forskning, skriver SULF.

– Någon gång måste man bryta utvecklingen mot mer och mer beroende av externa medel för forskning. Varje regering oavsett färg säger att de vill göra det. Men det händer inte, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

I stället ökar andelen medel till forskningsråden, som kan bestämma mer och mer om vilka områden det ska forskas inom, menar hon.

För utbildningens del är problemet att ersättningsbeloppen per student urholkas på grund av statens effektivitetskrav. Därför vill SULF se ökade anslag för forskning respektive högre utbildning, och att dessa samlas. Alternativt krävs en omfördelning av anslag så att forskningsråd får en mindre andel, och lärosäten en större, enligt inspelet.

Förutom bättre ekonomiska förutsättningar vill SULF också se att propositionen innehåller förutsättningar för att skapa trygga anställningar och god arbetsmiljö.

– Ökade basanslag är inte det enda man kan hitta på. Men det gör förutsättningarna för långsiktighet bättre på lärosätena. Det gör också möjligheterna för att se till att det finns forskning inom ramen för anställningen bättre, säger Karin Åmossa.

Därmed skulle också jämställdheten inom akademin förbättras, menar hon.

– Vi vet att fler kvinnor lämnar akademin på grund av dålig arbetsmiljö. De vill inte vara där, vilket förmodligen gör att vi förlorar talang.

Precis som lärosätena, har SULF med ett grundlagsskydd för den akademiska friheten på sin önskelista. Att enbart forskningens frihet finns inskriven i lagen gör skyddet halvt, säger Karin Åmossa.

– Man gjorde en förstärkning i högskolelagen om att lärosätena ska främja och värna akademisk frihet i all sin verksamhet, vilket faktiskt inkluderar högre utbildning. Men det finns ingen förpliktelse för staten. Hon ser en oroväckande politisk utveckling i Europa, vilket gör ett sådant skydd nödvändigt.

Linus Hellerstedt

förutsättningar för att universitet och högskolor ska kunna sköta sitt uppdrag på ett trovärdigt sätt, och med god kvalitet.

– Men förutom att vi är i behov av ökad akademisk frihet är vi också beredda att ta det akademiska ansvar som vilar på oss, säger han.

I sina remissvar kopplar de flesta lärosäten på olika sätt akademisk frihet och autonomi till det tidigare nämnda behovet av mer pengar. Anders Stenström, chef för forskning och innovation vid Högskolan i Borås, framhåller att mer rejäla basanslag skulle leda till stärkta befintliga forskningsmiljöer och ökade möjligheter till att hitta morgondagens miljöer.

– Vi vet ju kanske inte alltid exakt vilka de miljöerna är ännu, och det är något som vi i vårt resonemang inte tycker att man kan rikta fram. För oss går autonomi och akademisk frihet hand i hand. Det är lärosätena som bäst gör bedömningen var pengarna ska sättas in för att utveckla de excellenta miljöerna, säger Anders Stenström.

”Förutom att vi är i behov av ökad akademisk frihet är vi också beredda att ta det akademiska ansvar som vilar på oss.”

En obalans mellan externa medel och basanslag går därmed också ut över den akademiska friheten, påpekar han. – I den förra regeringens forskningsproposition gjordes ganska stora satsningar på ökade basanslag. Men när det gick ännu mer pengar till de olika forskningsfinansiärerna blev balansen än mer snedvriden, säger Anders Stenström.

RÅDANDE FORSKNINGSPROPOSITION, FRÅN 2021, innehöll en ökning av basanslagen motsvarande 900 miljoner kronor under 2024. Under 2021 var ökningen 720 miljoner, bortsett från ett tillfälligt anslag på en halv miljard till följd av coronapandemin.

Statliga Vetenskapsrådet fick strax över 1 miljard kronor per år. Samtidigt fick Vinnova 545 miljoner, Formas 257 miljoner och Forte 105 miljoner per år till och med 2024. I en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, som kom tidigare i år konstaterar författaren Roger Svensson, docent i nationalekonomi, att de riktade satsningarna hos dessa fyra statliga forskningsfinansiärer har ökat över tid. Andelen öppna forskningsmedel låg på 29 procent 2021 och på 46 procent under 2005, enligt rapporten.

Muriel Beser Hugosson, rektor vid Högskolan i Skövde, konstaterar att mindre lärosäten riskerar att hamna i kläm.

– Om mycket forskningsmedel går via forskningsfinansiärer är det finansiärerna som sätter agendan. Då väljer de ut vilka områden, men också vilka forskningsprojekt som får medel. Det fråntar lärosätena möjligheten att själ-

Karin Åmossa

va inrikta sin forskning. I stället blir lärosätet låst till vad som är populärt att forska på för tillfället, säger hon. I och med medfinansieringskravet blir de mindre lärosätena dessutom ofta dubbelt bestraffade, som hon uttrycker det.

– De små lärosätena som får så mycket mindre forskningsanslag än de stora kan hamna i att man, trots att man har ett otroligt excellent forskningsprogram, måste tacka nej till nya forskningsmedel för att man inte kan medfinansiera. Det blir en begränsning i möjligheten att växa, säger Muriel Beser Hugosson.

När det gäller autonomi finns det en fråga där de statliga lärosätena inte är riktigt lika eniga i sina inspel till den kommande propositionen, nämligen den om hur man bör organiseras. Linköpings universitet skriver i sitt inspel att man vill utreda om ”nuvarande organisationsform” är lämplig för att tillgodose ”ökad självständighet” och samtidigt se över universitets och högskolors möjligheter att råda över sina tillgångar och resurser. Uppsala universitet resonerar kring hur lärosätena lyder under samma regelverk som andra förvaltningsmyndigheter, där de sistnämnda till stor del sysslar med myndighetsutövning. Man påpekar att lärosätena har olika förutsättningar och inriktningar, men ”styrs på samma sätt”.

Ett annat lärosäte som lyfter fram organisationsformen i sitt remissvar är Kungliga Musikhögskolan. Där vill man se en utredning om en ”ny associationsform för de statliga lärosätena”.

– Med förvaltningsmyndighetsrollen kommer en massa saker som inte gagnar vår verksamhet och som därför inte gagnar studenten i slutänden. Personligen, även om det inte står i vårt remissyttrande, tycker jag man borde pröva att skapa en annan myndighetsform, säger Kersti Hedqvist, högskoledirektör vid Kungliga Musikhögskolan.

För tre år sedan var det fokus på frihet, framtid, kunskap och innovation när den dåvarande regeringen presenterade sin proposition. Kommande treårsperiod är det alltså excellens, innovation och internationalisering man vill lyfta fram. Kring det sistnämnda är lärosätena hyfsat eniga om åtminstone en sak: Det behövs en översyn av

Forskningsfinansiärer vill ha miljarder

I ett gemensamt inspel skriver Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova att forskningsfinansiärernas budget behöver öka med 9,7 miljarder kronor till 2028.

De vill se insatser som underlättar för lärosätena att locka till sig och behålla forskare. Finansiärerna poängterar också att det behövs:

○ ökad samverkan mellan samhälle och forskare.

○ en övergång till ett öppet vetenskapssystem.

○ ett stödsystem för ansökan, uppföljning och utvärdering av statligt finansierad forskning.

”Om mycket forskningsmedel går via forskningsfinansiärer är det finansiärerna som sätter agendan.”

migrationslagstiftningen för att göra Sverige till ett attraktivt land för forskare, doktorander och studenter.

SUHF formulerar det kort och gott som att det måste bli enklare att få uppehållstillstånd i Sverige.

HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING lyfter fram att man har som mål att konkurrera på en ”global marknad”, både när det gäller utbildning och forskning. ”En grundförutsättning för att fortsätta med detta arbete är att det ska vara enkelt att ta emot studenter, doktorander och forskare från andra länder”, skriver man i sitt inspel.

Andra lärosäten beskriver långa handläggningstider och skärpta krav i migrationslagstiftningen som hinder för samarbeten och utbyten internationellt. Ett av dem är Malmö universitet, som framhåller att det finns problem kring forskares ”mobilitet”.

– Sedan är också den europeiska dimensionen viktig för oss. Vi vill ha en bra europeisk integration där svenska lärosäten har bra förutsättningar att arbeta med andra europeiska lärosäten och ta del av forskningsmedel på europeisk nivå, säger Josef Chaib, utredare vid Malmö universitet.

Han önskar sig en politik inriktad på hur svenska universitet och högskolor bättre kan ta del av forskningsmedel genom EU-kommissionen och Europeiska forskningsrådet.

– I de här tiderna är det viktigt att slå fast att forskning är något väldigt internationellt och globalt till sin natur. Vi ser att länder tenderar att sluta sig lite och det är viktigt att Sverige inte gör det, så att forskning inte bara blir något instrumentellt för den nationella rollen utan att man stödjer och värnar ett internationellt samarbete.

Josef Chaib syftar till exempel på globala frågor som utveckling, bistånd, klimat och miljö.

– Vi beskriver det som att slå vakt om den internationella utblicken. Där är ju det här med medel till utvecklingsforskning som drogs in ett exempel på att gå i motsatt inriktning, säger han.

Per Dannetun, rektorsråd för särskilda forskningsfrågor vid Linköpings universitet, tycker att det behövs en ”samlad motpart” när det kommer till internationalisering. Det är ett problem att ansvaret för internationalisering ligger på olika finansiärer, beskriver han.

– Vi står oss inte så bra när det gäller europeisk forskning i Sverige. Om det beror på att vi har för mycket pengar, att vi är för lata eller att vi tycker att det är komplicerat låter jag vara en fråga därhän, säger Per Dannetun.

Ett antal lärosäten väljer också att skriva fram sin syn på finansieringen av långsiktig forskningsinfrastruktur, som

Fokus

Forskningspropositionen 2024

”Högre utbildning och forskning hör ihop, det tror jag vi är överens om i alla möjliga andra sammanhang. Men det syns inte på propositionsnivå.”

anläggningarna Max IV och ESS. Där önskas en direkt statlig finansiering.

Per Dannetun håller med, och tar upp hur plötsligt ökade elkostnader, som i vintras vid Max IV, får stor påverkan.

Flera konstnärliga lärosäten tar i sina inspel upp hur konstnärlig forskning upplevs som nedprioriterad. Anna Valtonen, rektor vid Konstfack, pekar på hur det inom svensk politik talas om STEM, samtidigt som det i andra länder snarare handlar om STEAM. Science, technology, engineering, arts and mathematics.

Anna Valtonen beskriver hur det konstnärliga inte är en aktivitet bara för sig självt. Utan också en del av samhällsutvecklingen. Konstfack vill därför starta ett innovationskontor.

– Vi söker strukturer för hur man kan få in det konstnärliga tänket i den nationella förnyelsekraften och i innovationstänket, säger hon.

Gedigen grundforskning är viktigt även inom konstområdet, påpekar hon.

– Utan den är det svårt att göra praktiska tillämpningar. I Sverige finns det väldigt lite grundforskning inom det konstnärliga fältet, något jag gärna skulle se att det blir ändring på, säger Anna Valtonen.

JOHANNES LANDGREN, tillförordnad rektor vid Kungliga Musikhögskolan, menar att forskningspolitiken behöver innehålla en annorlunda syn på vad det konstnärliga bidrar med i ett kunskapsbyggande samhälle.

– I undervisnings-, forsknings- och utbildningspolitik hanteras i dag musiken och alla de estetiska ämnena ungefär som att det är jättetrevligt att folk får syssla med icke intellektuella aktiviteter och koppla av. Vi anser att musik är ett kunskapsbärande ämne som kan bidra och som är ett viktigt fundament i hela samhällets kunskapsbyggande, säger han.

Några lärosäten, däribland Mälardalens universitet, lyfter fram att propositionen borde fokusera på mer än forskning och innovation.

– Det skulle kännas bättre att få spela in till en gemensam forsknings- och utbildningsproposition. För högre utbildning och forskning hör ihop, det tror jag vi är överens om i alla möjliga andra sammanhang. Men det syns inte på propositionsnivå. Utbildning är viktig för forskningen och forskning är viktig för utbildningen, säger Paul Pettersson, vicerektor vid Mälardalens universitet. Forskningspropositionen ska presenteras hösten 2024. Vilka av lärosätenas önskningar politikerna kommer att ge efter för återstår att se. ○

Kristina Öhman

Utforskar ett rum för tjejer

Kristina Öhman försvarar i sin doktorsavhandling den tjejliga kulturen i tidningen Starlet.

Tidningen Starlet kom ut mellan 1966 och 1996 och innehöll serier, redaktionellt material och bidrag från läsare där de kunde kommunicera med varandra.

– En hel uppsättning föreställningar omgärdar den tjejkultur som Starlet var en del av. Tidningen möttes av avsmak, skuldbeläggande, klander och hån och beskrevs både under utgivningsåren och senare som trivial och utan värde, säger Kristina Öhman.

Men det stämmer inte, menar hon.

– Den blev en plats där det offentliga möter det privata. Läsarna kunde skriva in och bidra till tidningen i ganska stor utsträckning, både med fi ktion och icke fi ktion.

Bidragen kunde vara insändare, idéer till serier och läsarnoveller.

– Framför allt så kunde de diskutera sinsemellan. Läsarna kunde ställa ganska privata frågor och beskriva sin kropp och sin vardag. Det blev ett rum för stöd och tröst och för frigörelse och fantasi och naturligtvis underhållning.

KRISTINA ÖHMAN KALLAR Starlet ett socialt medium innan internet.

– Den är ett offentligt forum med ett innehåll som i stor utsträckning är privat och personligt, så den här analoga tjej- och ungdomskulturen överlappar på ett spännande sätt de sociala forum som uppstod med internet.

Nu när Kristina Öhman disputerat är framtiden öppen.

– Om jag fick önska fritt så skulle jag gärna stanna kvar i ungdomskultur och gärna media och populärkultur som källa till historia och samtid, säger hon. ○

Per-Olof Eliasson

Avhandlingen

Titel: Ett tjejligt rum.

Tidningen Starlet

1966–1996

Lärosäte: Göteborgs universitet

Ämne: Etnologi

Disputationsdatum: 10 november 2023

Folk

PRIS

Elbolag prisar bästa avhandling

Carola Strandberg, forskare och universitetsadjunkt i industriell marknadsföring vid Luleå tekniska universitet, får pris för bästa avhandling av elbolaget Vattenfall. Avhandlingen med titeln Through the Looking Glass: An Identit yB ased View of Place Branding handlar om platsvarumärke.

Enligt juryns motivering får Carola Strandberg bland annat priset för att hennes arbete ”har ett högt nyhetsvärde då Sverige, och då särskilt Norrbotten, står inför en stor utmaning att attrahera nya och behålla befintliga invånare”.

PRIS

Prisad för sin pedagogik

Fredric Ottermo, universitetslektor i energiteknik, får årets pedagogiska pris vid Högskolan i Halmstad.

Enligt juryns motivering får han priset för hur han ”stimulerar till djupare inlärning och skapar utrymme för kritisk reflektion genom att koka ner komplexa ting till enkla resonemang”. Priset har delats ut sedan 2007 och består av en skulptur, ett diplom samt deltagande i en europeisk konferens om högskolepedagogik. Vinnaren får välja konferens själv.

PRIS

Ungt pris till yngre forskare

Daniel Wilhelms, överläkare i akutsjukvård vid Universitetssjukhuset i Linköping och adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet, får ta emot Region Östergötlands forskningspris till yngre forskare. Enligt regionens motivering får han priset för sin ”nydanande forskning i gränssnittet mellan sjukvård, grundforskning och teknik”. Det är första gången som priset delas ut och Daniel Wilhelms får ett forskningsanslag på en miljon kronor per år

Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

Hon är bäst på att presentera forskning

Sofie Mohlin, docent vid Lunds universitet, vann Forskar Grand Prix 2023.

– Det var ett fantastiskt arrangemang och väldigt roligt att få vara med. Sedan går det inte att sticka under stol med att det är kul att vinna och få bekräftelse på att man når ut med sitt budskap, säger hon.

Sofie Mohlin vann med presentationen av sin forskning om barncancerformen neuroblastom, som uppstår redan när barnet ligger i magen.

– Vi vet jättemycket om de här tumörerna när de är utvecklade, men ganska lite om dem när de uppkommer eftersom det inte är så lätt att studera en tumör innan barnet är fött.

För att göra det använder hon sig av kycklingembryon i sin forskning.

Vilket är ditt bästa tips för att presentera forskning?

– Det tråkiga svaret är att man behöver öva sig på att presentera. Ett roligare svar är att man kan öva sig på att ta fram glädjen i att få presentera det man håller på med och visa att man kan det.

Forskar Grand Prix arrangeras av Vetenskap & Allmänhet. Linus Hellerstedt

under de närmaste tre åren. Han får också en personlig prissumma om 100 000 kronor.

FORSKNING Uppmärksammad för kvinnlig krockdocka

Brittiska BBC har utsett Astrid

Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg­ och transportforskningsinstitut, till en av världens 100 mest inflytelserika och inspirerande kvinnor.

vetenskapliga pris 2023. Enligt juryns motivering får han det för forskning som ”bidragit till den gröna omställningen och utvecklingen av industri och samhälle såväl lokalt som globalt”. Nordeas vetenskapliga pris delas ut varje år sedan 2006 till forskare vid Luleå tekniska universitet av Nordeas Norrlandsstiftelse. Prissumman ligger på 100 000 kronor.

NYTT JOBB

Han tar över som rektor i Jönköping

Måns Svensson, professor i rättssociologi, ersätter Agneta Marell som rektor för Högskolan i Jönköping. Han är för tillfället chef för

Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Måns Svensson börjar sin tjänst i Jönköping 1 april nästa år.

PRIS

Prisas för avhandling om psykisk ohälsa

Kristina Carlén, lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, får Länsförsäkringar Skaraborgs pris för bästa avhandling. Enligt juryns motivering är hennes avhandling

Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective ”ett betydelsefullt bidrag till arbetet att främja ungas psykiska hälsa, vilket ligger väl i tiden med tanke på att ungas psykiska ohälsa ökar kraftigt”. Priset delades ut 16 november.

Hon är ledare för ett EU­projekt som utvecklat den första krockdockan i världen som är baserad på kvinnlig autonomi, SET50F. Astrid Linder är ensam svensk på BBC:s lista.

PRIS

Utmärkelse från banken

Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet, får ta emot Nordeas

UTVALD EXPERT

Ensam svensk i FN-organ

Virginia Dignum, professor vid Umeå universitet, blir ensam svensk bland 38 experter som valts ut att sitta i FN:s expertorgan för AI. De 38 experterna ska komma fram till lösningar och ge råd om hur AI kan skapa nytta för mänskligheten på internationell nivå. Gruppen ska ha fokus på mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

FOTO: ERIK CRONBERG

Debatt Samverkan

Den så kallade tredje uppgiften är inskriven i högskolelagen. Tanken är att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och verka för att kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Men den tredje uppgiften faller kort och bör avskaffas, menar Per Holmgren och Peter Svensson.

Avskaffa den tredje uppgiften

Forskare är privilegierade. Forskaren har en yrkesfrihet som kombinerat med en unik anställningstrygghet gör det svårt att fi nna några motsvarigheter i andra branscher. En forskare har, om hen vill, stor frihet att utforma sitt arbete utifrån de egna intressena. Forskare har dessutom en unik ställning i bemärkelsen att yrkesrollen saknar tydliga kopplingar till externa politiska och ideologiska incitament, exempelvis marknadskrafter eller partipolitisk lojalitet.

andra uppgiften har lösts, måhända kan då den tredje komma på fråga.

”Om det finns tid kvar efter att den första och andra uppgiften har lösts, måhända kan då den tredje komma på fråga.”

Med privilegium följer ansvar, ett ansvar, menar vi, som sträcker sig bortom det professionella ansvaret över forskningsresultat och undervisningens kvalitet. Universitetsanställda forskare avlönas av offentliga medel vilket reser frågan om ett bredare och djupare samhällsansvar än att skriva artiklar och undervisa.

Den så kallade ”tredje uppgiften”, eller samverkan som den benämns i högskolelagen, är ett försök att adressera det bredare samhällsansvaret men den faller kort när det kommer till att axla detta ansvar. Trots goda avsikter nedprioriteras ofta tredje uppgiften i mån av tid och resurser till förmån för andra, mer fördelaktiga insatser, såsom att publicera artiklar i välrenommerade tidskrifter. Problemet ligger i tredje uppgiftens konstruktion. Om det fi nns tid kvar efter att den första och

Ett av grundproblemen med idén om den tredje uppgiften är med andra ord att den ska betraktas som meriterande. Tanken tycks vara att det utåtriktade arbetet bör gynna forskarens akademiska karriär; varför samverka eller bidra till allmänhetens insikter utan förmåner? Som följd diskuteras ofta önskemål om att knyta tredje uppgiften till karriärutveckling vid lärosäten, exempelvis genom att implementera samverkansstrategier kopplade till tredje uppgiften, i handlingsplaner och meriteringssystem av olika slag.

PROBLEMET ÄR ATT något som instrumentaliseras – till exempel som en byggkloss i det individuella karriärbygget – vulgariseras till individuellt nyttotänkande. Logiken är tydlig: ägna dig åt tredje uppgiften om det gynnar din karriär. Detta är en absurd tanke. När den tredje uppgiften betraktas som en merit reduceras den lätt till – just – en tredje uppgift som man kan ägna sig åt när den första och andra uppgiften är genomförda. Poängen borde vara att den utåtriktade verksamheten för en forskare är något annat än individuell karriärplanering. Den bör vara ett ansvar som följer med privilegier.

Forskarens ansvar bör snarare handla om

att upprätta en relation med allmänheten som går bortom den tredje uppgiften. En sådan ansvarsrelation kan handla om att identifiera, nå ut till och att inkludera samhällets mest marginaliserade medlemmar. Detta för att garantera att de blir involverade i offentliga handlingsförlopp, blir hörda, och därigenom medbjudna i den Stora Gemenskapen som växer ut ur en vibrerande allmänhet. Det är så Kenneth W Stickkers, i sin artikel ”John Dewey on the Public Responsibility of Intellectuals” (Etica E Politica, nr 1, (2010): 195-206), beskriver sitt komplement till John Deweys idéer om den intellektuelles ansvar. Stikkers lyfter hur offentligt verksamma intellektuella inte nödvändigtvis är de som endast talar utanför akademin, utan snarare de vars arbete har offent-

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

lig verkan. Både Dewey och senare Stikkers ser med andra ord detta ansvar som en relation med allmänheten i samhället.

PRO-BONO (LATIN, UNGEFÄR ”för den goda sakens skull”) är ett bra alternativ till tredje uppgiften. Idén om pro-bono kommer från juridiken och bygger på tanken att ge tillbaka till det samhälle och de människor som möjliggör juristens uppehälle. Ofta handlar det om att representera fattiga människor i rättstvister. Oegennyttan är central i pro-bono-tanken. Beslutet att bidra till samhället bör fattas utan någon som helst kalkyl om eventuella egenvinster. Att pro-bono-arbete senare kan visa sig ha positiva effekter på juristens varumärke eller rykte är en konsekvens men inte

en bevekelsegrund för beslutet att inte ta ut någon avgift.

Juristens fördel är att dennes kompetens ofta står i relation till människors behov i direkt bemärkelse; juridisk rådgivning verkar aldrig åldras till ett utdaterat fenomen. Forskare besitter kompetenser av liknande värde som juristen; möjligen är de mer indirekta än juristens. Vid sidan av de djuplodande sakkunskaperna i det egna fältet, bör forskaren förfoga över kompetenser inom kritiskt tänkande, logik, källanvändning och utvärdering, språkliga och analytiska färdigheter, studieteknik och planering, för att nämna några. Många exempel på åtaganden kan lyftas; allmänna genomgångar i studieteknik, skrivhjälp och språkundervisning på kvällstid, läsecirklar och öppna forskningsgenomgångar på bibliotek, väljarupplysning gällande policy och utredningar kopplat till det egna fältet, med mera. Med andra ord är möjligheterna att utbilda, engagera, samverka med, främja och brett lära av allmänheten stora för en forskare som skulle vilja dela med sig i samhället i stort.

FÖR ATT FÖRVERKLIGA forskarens tidigare nämnda ansvar föreslår vi helt sonika att den tredje uppgiften avskaffas och ersätts med oegennytta. Med pro-bono. På så vis blir forskarens bredare samhällsengagemang en grundläggande och integrerad del i forskarens yrkesroll. Endast då kan vi på allvar inordna forskarens ansvar i en enhetlig bild av vem forskaren är; någon som når ut till, inkluderar och lär av samhällets mest marginaliserade medlemmar i sin pågående relation med allmänheten.

Det fi nns inget bättre sätt att döda oegennytta än att göra det till ett meriteringskapital i karriärkampen, och pro-bono-uppdrag bör därför inte vara uttalat meriterande.

Pro-bono handlar om att bejaka det ansvar stora privilegier medför. Först då kan forskaren ta sitt samhällsansvar på riktigt.

Per Holmgren

Doktorand,

Högskolan i Borås

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se

Högskolors hantering och förhållningssätt till AI är något som a�ärsvärlden kan inspireras av och lära sig från.”

Lisa Källström, universitetslektor i företags ekonomi vid Hög skolan Kristianstad, i en debattartikel på universitetslararen.se/debatt

Akademiska hus borde räkna in värdeökning

• ”Fastigheter ökar i värde, så mycket att ägaren egentligen inte hade behövt ta ut någon hyra alls. Denna negativa värdeminskning ingår dock inte i en kostnadsbestämd hyressättning, en marknadshyra. Ägaren inkasserar värdeökningen. Katjing! Frågan är om det är rimligt att kalla det marknadshyra när marknadens viktigaste mekanism, utbud och efterfrågan, inklusive de värdeökningar som sker på fastighetsmarknaden, inte iakttas.

Peter

Svensson Docent, Lunds universitet

Det vore en politisk manifestation av rang om Akademiska hus tog tillfället i akt som offentlig fastighetsägare att inse inte bara sitt demokratiska ansvar mot folket, utan även rimligheten i att anamma ett alternativt sätt att tolka orden ’affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk’.”

Detta är ett utdrag ur en debattartikel av forskaren Morten Nørholm . Hela artikeln kan läsas på universitetslararen.se/debatt.

Formell högskolepedagogisk kompetens innebär inte automatiskt att undervisningen blir bättre, menar Magnus Hoppe Meriteringssystemet borde därför ställas om och förankras i det egna ämnet och det egna kollegiet, till exempel genom att införa rollen ”Kollegialt Uppskattat Bollplank” (KUB).

Kollegiet bör hålla i den pedagogiska meriteringen

Det synes gå trögt med att etablera den högskolepedagogiska meriteringsstegen, trots många olika initiativ från pedagogiskt intresserade och högskolepedagogiska enheter. Samtidigt konstaterar jag som excellent lärare inom företagsekonomi att behovet av min excellenta kompetens efterfrågas ytterst sparsamt. Något tydligt organisatoriskt intresse för de meriterade lärarna har ännu inte etablerat sig och man kan fråga sig varför och om man kan göra något åt det. Ett första svar kan vi nog fi nna i själva begreppet excellent lärare som är långt ifrån rättvisande, vilket diskuterats länge och väl och det av goda skäl. Det är nämligen inte så att en excellent lärare nödvändigtvis är en av kollegiet uppburen lärare som utmärker sig positivt i mötet med studenter. Excellensen handlar i stället främst om förmågan att möta de formella kraven på meriteringen.

”För mig bör målet främst vara bättre utbildning och undervisning i det ämne som man är verksam i, inte formell meritering med en högst oklar nytta för någon.”

som excellensen gäller utan det är ett namn på en formell meriteringsnivå inom ämnet högskolepedagogik. Med detta i åtanke borde en mer rättvisande titel vara Högskolepedagogiskt (Väl)Meriterad Universitetslärare (HöMUL). Det är inte en sexig titel, men det är ju inte heller titeln docent som nämns som den motsvarande forskningsmässiga titeln. En mer rättvisande titel skulle göra det lättare att förklara att den här typen av meritering sker inom det särskilda ämnet högskolepedagogik, inte det egna ämnet, och att den sökande förväntas intressera sig för ett annat ämne än det som kanske främst drivit hen till akademin. Det är inte heller så att folk i dag kastar sig över kurserna inom högskolepedagogik av fri vilja. Nej, i stället verkar det som vi behöver tvinga fram en viss formell meritering till exempel genom att ställa krav på minst 15hp högskolepedagogik för de flesta akademiska tjänster.

högskolepedagogik, tvärtom, men att tvinga in folk i det ämnet är, enligt mig, inte rätt väg att gå. Rätt väg är i stället att mer kritiskt fråga oss vad vi vill uppnå. För mig bör målet främst vara bättre utbildning och undervisning i det ämne som man är verksam i, inte formell meritering med en högst oklar nytta för någon.

Till saken hör att jag även stött på många fantastiska lärare som kan sitt ämne och är otroligt engagerade i mötet med sina studenter men som samtidigt inte riktigt haft förmågan eller intresset att i text beskriva detta eller för den delen samla formella meriter på hög. De har därför fått avslag på sin ansökan. Det är alltså inte den didaktiska förmågan

ATT DET MÅSTE till den här typen av tvingande styrmedel beror nog inte på att lärare är ointresserade av studentmöten och lärande eller är dåliga lärare, utan att deras huvudsakliga intresse och gärning främst handlar om det egna ämnet och inte högskolepedagogik. Läs mig rätt, det behöver inte vara något fel med

Det för mig till nästa problem, meriteringssystemet saknar i dag en tydlig kollegial förankring, vilket nota bene docenturen helt bygger på vad gäller forskning. Jag har förvisso varit sakkunnig för andras pedagogiska meritering inom företagsekonomi, eftersom systemen vid aktuella lärosäten krävt det, men själv blev jag utvärderad av två personer

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

utan någon som helst koppling till företagsekonomi. Förvisso bör man vid sin ansökan förankra sina pedagogiska reflektioner i det som är skrivet inom det egna ämnets pedagogik och didaktik, men ämneskollegiet har ingen framträdande roll vid meriteringen. Åtminstone där jag befi nner mig sker i stället den högskolepedagogiska meriteringen genom den högskolepedagogiska enheten som är en egen organisationsdel inom verksamhetsstödet. Verksamheten är förvisso under förändring och det ser ut som högskolepedagoger och pedagogiska utvecklare ska få en mer naturlig plats ute i verksamheten och jag hoppas därmed också meriteringsverksamheten. Än så länge sker dock meritering

utanför den egna institutionen och ämneskollegiet vilket gjort att få på hemmaplan känt till de som sökt meritering och än mindre känt ansvar för att använda de som har meriterat sig. Vidare fi nns med dagens ordning en risk att meriteringen, så länge den sker utan kollegiets medverkan, ses som ett steg bort från det egna ämnet.

TÄNKER VI OSS i stället att meriteringen sker mer lokalt skapas nya möjligheter att knyta an till de faktiska behoven som fi nns där av bättre utbildning och lärande. I den rörelsen kan man tänka sig en kompletterande och betydligt mer praktisk del av meriteringen, något vi kan ge arbetsnamnet Kollegialt Uppskattat

Bollplank (KUB). Man skulle inte kunna bli KUB utan att kunna ta emot en boll och returnera den. För det krävs en praktisk didaktisk kompetens kompletterat med insikter i de särskilda utmaningar det egna ämnet har. På det sättet skulle KUB:en kunna likställas med docenten, där det är en framväxande ämnespraxis som sätter upp kraven för vad som krävs för att nå en viss meriteringsnivå.

Tänker man sig in i situationen, behöver kraven på en KUB främst vara något som avgörs av kollegiet, hanteras med kollegiet för att sedan utifrån kollegiets satta krav används av och för kollegiet. Inom kollegiet skulle KUB:en framträda som den främsta bland likar vad gäller praktiska didaktiska frågor. För nyanställda, doktorander, amanuenser och andra mer juniora kunde de didaktiska bollplanken fungera som ett stöd under deras första tid som lärare.

KUB:en skulle också kunna auskultera hos kollegor, jobba med didaktiska frågor vid kurs- och programuppföljningar och annat som härrör sig till att skapa kvalitet i ämnets undervisning. Visst skulle dagens HöMUL:er kunna göra detsamma, men då de främst är formellt meriterade i ett främmande ämne fi nns inte någon garanti för att de är särskilt bra som lärare inom sitt ämne, funkar som bollplank eller har sina kollegors förtroende. Nu menar jag inte alls att vi ska skrota den högskolepedagogiska meriteringen, men vi behöver knyta den närmare de lokala och ämnesmässiga behoven och därmed öppna för ett tydligare organisatoriskt intresse för de meriterade lärarna. Görs meriteringen mer uttalat på heminstitutionen kan kollegiet engageras lättare i alla delar av processen samt verka för att skapa en direkt nytta av meriteringen.

LOKALA KUB:ER KAN tillsammans med pedagogiska utvecklare naturligtvis vara med som stöd under meriteringen. Den sökande skulle även kunna involveras i olika dagsaktuella didaktiska utmaningar, och därmed direkt förena personlig nytta med kollegial nytta. Det fi nns alltså många vinster med att komplettera existerande meriteringsprocess med ett mer praktiskt och lokalt meriteringsspår där KUB:en kan vara en tanke för att driva utvecklingen vidare.

Magnus Hoppe

Excellent lärare och docent i företagsekonomi, Mälardalens universitet

Krönika Oskar MacGregor, lektor i kognitiv neurovetenskap, Högskolan i Skövde

Chat GPT har exploderat fram och är här för att stanna. Inom högskolesektorn har en stor del av den efterföljande diskussionen lite panikartat kretsat kring studenters potentiella användning av AI-verktyget för fusk: att till exempel generera svar på inlämningsuppgifter som – enligt mycket av den forskning man hittills hunnit göra – faktiskt kan erhålla ganska höga betyg. Detta är ett problem som verkligen kräver att vi som lärare tänker noggrant kring de uppgifter vi ger våra studenter och hur vi kan säkerställa rättvisa och rättssäkra bedömningar.

Men Chat GPT är inte bara pest och pina, utan medför även möjligheter. Kruxet är att man måste greppa vad verktyget faktiskt kan göra och hur vi bör förhålla oss till det. Och det snabbt. Vi har ännu inte riktigt några ordentliga regler eller lagar för hur man får använda det, och tekniken vidareutvecklas konstant. Så i brist på formella förhållningspunkter, hur bör man tänka, och vilken konkret nytta kan vi dra av AI redan nu?

FÖR OSS SOM ska lära ut kunskap och fakta till våra studenter om hur världen faktiskt funkar är det viktigt att förstå att Chat GPT och liknande AI-verktyg byggts för att generera realistiskt språk, men inte för att begränsa denna generativa process till verkligheten. Det är därför Chat GPT har en tendens att konfabulera (”hallucinera”) fakta och referenser. Och därför är en grundprincip, för legitim användning av verktyget, att den som använder det både måste ha kompetensen att avgöra om dess genererade

Nu tar vi steget mot AU: artificiell undervisning

påståenden faktiskt stämmer eller inte, samt ta på sig fullt ansvar för sina genererade texter, inklusive eventuella felaktigheter, som om de vore ens egna. Denna grundprincip pekar mot etiskt försvarbara användningsområden. Och jag vet inte hur du känner, men jag uppskattar när jag kan lägga mer av mitt fokus på de delar som faktiskt bidrar till kvalitet i undervisningen. Det är lite som med miniräknare: i stället för att lägga kognitiva resurser på huvudräkning så kan jag hålla fokus på den större helheten. Likaså, när jag förbereder en ny kurs så kan jag nu använda Chat GPT för att

till exempel generera relevanta kursmål till en kursplan, eller betygskriterier till specifi ka examinationsmoment, eller för den sakens skull en fullständig kursstruktur, med olika moment och examinationer och dylikt.

”Chat GPT har en tendens att konfabulera (”hallucinera”) fakta och referenser.”

VAD GÄLLER DET sistnämnda så har jag själv ofta oerhört många idéer, men att få ihop en god kursstruktur utifrån dessa mer eller mindre fria associationer kan ta ganska mycket mental energi i anspråk. Min personliga lösning nu är att i stället vanka fram och tillbaka och prata fritt in i en diktafon-app i min smart phone, som automatiskt transkriberar allt jag säger. Den

resulterande texten är knappt läsbar för en människa: den är osammanhängande, med konstiga pauser på oväntade ställen, många ”umm” och ”aah”, och ibland säger jag till och med emot mig själv (”nej, vänta, stryk den idén, gör så här i stället …”).

Men när jag klistrar in denna svamlande text i Chat GPT, med medföljande instruktioner om att använda den för att generera en kursstruktur av en viss längd på en viss nivå inom ett visst ämne, ta mig tusan om inte verktyget spottar ut ett ganska vettigt resultat! Inte perfekt – jag måste alltid fortfarande lägga min tid på att göra vissa justeringar utifrån min kompetens och erfarenhet (i enlighet med grundprincipen ovan) – men resultatet är tillräckligt robust för att jag alltså ska kunna fokusera mer på de viktiga kvalitetsfrågorna och mindre på trivialiteter.

DET ÄR MYCKET med Chat GPT som vi ännu inte luskat ut, och det kommer ta ett bra tag innan vi nått någon egentlig konsensus för hur det bör användas. Men under tiden känns det bra för mig att veta att det fi nns vettiga tillämpningsområden som bidrar till att jag kan förbättra min pedagogik, genom att lägga mer av min begränsade tid på de delar som faktiskt spelar större roll. Och det är en rejäl vinst för både mig och mina studenter!

Oskar MacGregor

Lektor i kognitiv neurovetenskap, Högskolan i Skövde

Läst & Spelat

Korten i spelet är karikatyrer av akademiker.

Snille och skrivkramp

Konstrutör:

Felix Falk,

Illustratör:

Jonnie

Hedqvist

Förlag: Vildhallon (2024)

Parodi på akademin i kommande brädspel

Brädspelet Snille och skrivkramp är en lustfylld satir över akademin. Vinner gör den som samlat mest poäng genom att publicera vetenskapliga artiklar.

Spelet har devisen ”Att publicera sant är stort, att publicera först är större!” och gör parodi på den vetenskapliga världen. Deltagarna spelar var sitt fi ktivt universitet, med namn och loggor som är parodier på svenska lärosäten.

Felix Falk som konstruerat spelet är gymnasielärare i Åmål och berättar för Universitetsläraren att han kom på idén till spelet när hans sambo börjat doktorera vid Karlstads universitet.

Han menar att den akademiska intrigvärlden är perfekt för ett spel: Alla samarbetar med alla, alla citerar varandra, alla är beroende av varandra och måste hjälpas åt. Men konkurrensen är ändå stenhård om att hinna först och bli bäst.

Spelets regler, spelmekaniken, byggde Felix Falk först. Sedan har han under sex års tid samlat historier från akademin som fått ge detaljerna i spelet.

SPELET GÅR UT på att samla prestigepoäng genom att publicera vetenskapliga artiklar. Den vinner som har flest prestigepoäng när spelet är klart. För att kunna publicera artiklar ska man placera sina personer i en hierarki på en handlingsruta. Professorer ger poäng för personer under dem, doktorander för personer över dem. Personerna är karikatyrer på

akademiker som ”Introvert professor” eller ”Naiv doktorand”.

Handlingsrutan Undervisning ger pengar, handlingsrutan Mingel – som på konferenser – ger möjligheter att agera och i handlingsrutan Forskning kan man få skrivtid vilket resulterar i artiklar som ger prestigepoäng.

Genom att spela ut olika handlingskort får spelaren möjlighet att manipulera hierarkierna, det vill säga fl ytta professorer och doktorander och därigenom få nya förmåner, antingen i pengar, handlingskort eller skrivtid.

Handlingsmöjligheter och poängbelöningar är hela tiden kopplade till den akademiska status de innebär. Satiren är uppenbar, så ger kortet Förtalskampanj möjlighet att ersätta en annan spelares person med en egen. Kortet Skräddarsydd tjänst gör att man kan placera en doktorand på en fördelaktig plats. Kortet Produktivitetshets ger möjlighet att påbörja hela tre vetenskapliga artiklar samtidigt. Att påbörja en AI-genererad artikel ger fyra extradrag, men vid publicering ger den minuspoäng.

SNILLE OCH SKRIVKRAMP kan spelas som ett vanligt brädspel, men man kan också rollspela och exempelvis lägga ut texten om varför man väljer att skriva en viss studie eller varför det är nödvändigt att göra en omorganisation. Universitetslärarens testpanel hade kul under spelets gång. Vem som skulle vinna var öppet ända till sista spelomgången. Spelet som Universitetsläraren testat är en prototyp. Det färdiga spelet ska publiceras i april nästa år men kan förbeställas. ○

Per-Olof Eliasson

Medelklassen utredd på längden och tvären

• I Medelklassen – 200 år i samhällets mit t (Verbal förlag 2023) analyserar ekonomhistorikern Lovisa Broström den svenska medelklassen. Numera är medelklassen stor, 69 procent räknar sig till medelklassen, men svår att få grepp om. Begreppet medelklass är undflyende och diffust samt skiftar innebörd från en tid till annan. Lovisa Broström skriver att huvudsakliga syftet med boken är att bidra till ökad klassmedvetenhet inom medelklassen. Bokens slutkläm är att merparten av medelklassen i ekonomiska frågor ligger nära arbetarklassen. Broström pläderar därför för en ny form av klassolidaritet mellan medelklassen och arbetarklassen.

UKÄ poddar om högskolans värld

• Universitetskanslersämbetets nystartade podd Ämbetet – en podd om högre utbildning (www. uka.se) ska belysa vad som sker inom olika utbildningar och hur det står till med svensk forskning. Använder lärosätena sina resurser på ett effektivt sätt? Och hur står det egentligen till med den akademiska friheten? Detta och mycket mer ska Ämbetet ta sig an. I det första avsnittet behandlar man det livslånga lärandet och vilken roll mikromeriter spelar i det. Det går även att läsa avsnitten transkriberade till text. Återstår att se hur podden utvecklas, i bästa fall kommer den att ge en bred genomlysning av sektorn.

Per-Olof Eliasson

Life at Kyiv University after Russia’s invasion, researchers in Malmö commuting in the wrong direction and a new Research Bill underway

This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Kyiv University continues to fly the flag as war rages

Almost two years after Russia’s invasion of Ukraine, education and research at Kyiv University are in full swing. But staff shortages, mental ill-health and recurring air raid sirens pose major challenges.

Inside Taras Shevchenko National University, also known as Kyiv University, there are no obvious signs that the country is at war. This autumn, the university has returned to campus-based teaching instead of online lessons.

Lilia Miroshnychenko, head of the department of foreign literature, meets Universitetsläraren in a meeting room in the philology department. She says that the teachers and

students have adapted well to the circumstances.

“Take today for instance. The air raid siren went off and we were forced to stop all lessons and go down into the shelter. These frequent interruptions mean that we have to plan much more, anticipate the unforeseen and be more flexible in order to achieve the learning objectives.”

A year ago, the situation was considerably worse. Several university buildings sustained significant damage during the first weeks of the invasion, and during an airstrike on 10 October 2022, more buildings were damaged, including the Department of Philology. Miroshnychenko tells us that a missile landed in the middle of the crossroads outside the building. When she came to work the next day, the room we are in was completely destroyed.

In total 15 buildings was damaged on the university’s campuses. Repair costs have therefore become an overwhelmingly large expenditure item in an already strained budget, Deputy Vice-chancellor Kseniia Smyr nova, head of international cooperation, tells us.

“We struggle with fi nances. Most teachers’ salaries have had to be reduced. And we have become completely reliant on international support.”

MANY EMPLOYEES disappeared after the invasion. Some fl ed the country and never returned. Approximately 100 employees enlisted to fight in the war.

It is a major challenge to keep students motivated and to safeguard the mental health of staff, says Dmytro Chomko, a senior lecturer in hydrogeology and chair of Kyiv University’s local trade union association, which is part of the Trade Union of Education and Science Workers of Ukraine. ○

Thomas Wederus

SUHF: “Change publishers’ agreements”

Efforts to promote open access to scientific publications risks being stuck in a permanent state of transformation that favours the large commercial publishers. A group within SUHF wants to change that.

The transformative agreements mean that scientific publishers receive income both from subscriptions and for open publication. The hope when the transformative agreements were introduced was that commercial scientific publishers would make at least some of their titles open access journals. However, publishers are working actively to be able to retain this type of lucrative agreement as a long-term solution.

With the aim of moving the process forward, a working group within the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) has published a report. The report is a way to achieve a united front against the publishers, says Wilhelm Widmark, chief librarian at the Stockholm University Library and a member of the working group.

There are several different reasons for pursuing this issue.

“Apart from the fact that it is important to have open access to research articles, we believe that the commercial publishing system is too expensive,” says Widmark. ○

Per-Olof Eliasson

Criticised ban lifted –but worry remains

A ban against political demonstrations caused quite a stir at Chalmers university of technology in Gothenburg in November. The ban has since been lifted, but queries and worry regarding the issue remain.

On Monday the 13th of November Martin Nilsson Jakobi – vice-chancellor of Chalmers – announced a ban against all political demonstrations on the university’s campus. A press release identified the unstable state of the world, caused by the war

PHOTO: THOMAS WEDERUS

At Kyiv University, several buildings were damaged during the first weeks of the invasion.

between Israel and Hamas, as the reason for the ban.

The ban was met with widespread criticism, both on and off campus. A few days later the vice-chancellor revoked his decision.

Martin Nilsson Jakobi says that the ban was never intended to be permanent and that the aim was to reevaluate as soon as possible.

“We probably should have been more clear on that front from the beginning. But we were under great time pressure to make the decision and calm the situation,” says Martin Nilsson Jakobi.

Nils Funcke, an expert on all things related to freedom of speech, says that the ban restricted students’ and employees’ right to freedom of speech in a way that is inappropriate at a university.

“If there is any environment in the world that should be completely open to any expression, including those that are uncomfortable or even downright offensive, it should be academia. You can’t eliminate disagreement by telling people to shut up,” says Nils Funcke. ○

Matilda Westermark

University teachers win pensions fight

After five years of struggle and 69 days of strike action, the British university teachers’ union won its fight over pensions.

The latest battle over pensions began in 2018, when the employers’ representatives wanted to change the pension system to which around 400 000 university employees belong.

In short, it meant that the employees would pay more and receive less in return, says David Bretherton, a senior lecturer in music at Southampton University and chair of the local branch of the University and College Union, UCU.

The issue of pensions is just one of several that have led university teachers to strike in recent years. Demands for salary increases in line with inflation, more equal wages, a reduction in workload and better employment conditions are known as ‘The Four Fights’.

This autumn brought not only success in the pensions fi ght, but also signs of strike fatigue and dissatisfaction among UCU mem-

bers. When the last agreed strike days for The Four Fights took place in September, UCU branches at 88 out of 140 universities opted to call off the strike at the last minute.

Louis Bayman is a senior lecturer in fi lm studies at Southampton University and one of the UCU members who has felt the cost of the union action keenly. After losing a day’s pay for each strike day, the university then decided to deduct half of his salary during the marking and assessment boycott that took place earlier this year. ○ Kajsa Skarsgård

Bridge-commuting in the wrong direction

Falling real wages and rising living costs are making it increasingly di�icult to live on a Swedish salary in Denmark. At Malmö University, cross-border commuting researchers and teachers are on the verge of resigning.

A couple of stops on the train before the Öresund Bridge on the Danish side lies Tårnby. Åsa Harvard Maare, a senior lecturer at Malmö University and a Swedish citizen, takes the stairs down to the platform to jump on the morning train to work.

On one side of the station is a leafy residential suburb and terraced houses, on the other

are classic grey high-rise buildings. There is a sports arena here, where construction fenc es and a half-finished stretch of apartments show that reconstruction is ongoing. The project is to be completed in 2024. In addition to the clubhouse and changing rooms, the sign outside says there will be housing for young people and people with low incomes.

Researchers and university teachers who live in Denmark but work in Sweden hardly qualify for the low-income category. But as the Swedish krona falls, they have less and less salary left to live on each month.

“It’s little things that kind of end up not being so little,” says Maare. “We have a wellness allowance of SEK 3,500. I’m a member of a gym and pay 329 Danish kroner a month, and last time that was 530 Swedish kronor.”

When the family fi rst moved across the Öresund Bridge from Malmö ten years ago, the difference was not very big. It went up and down a bit, she remembers. Ten years ago, you paid 1.15 Swedish kronor for one Danish krone. Now it is approaching 1.60.

“Our salary increases are two or three per cent, but no one compensates us for a ten per cent currency exchange loss,” Åsa Harvard Maare says.

JENS PEDERSEN , a senior lecturer in interaction design, is a Danish citizen and started commuting across the bridge to Malmö University in 2017. He has calculated how much his salary has decreased in value as a result of the fall-

Åsa Harvard Maare, a senior lecturer at Malmö University, commutes to work from Tårnby in Denmark.

PHOTO:

EMMA LARSSON

PHOTO: EMMA LARSSON

ing Swedish krona. In addition, he tells us, the SINK tax, which is a special income tax that those who live in Denmark and work in Sweden can choose instead of normal income tax, has been increased from 20 to 25 per cent.

“In reality, my salary is about 20 per cent lower today than when I started when you take the exchange rate and tax into consideration.”

To be able to afford to live in Copenhagen, Pedersen needs to take additional work in Denmark. This summer he worked as an external co-examiner at several Danish universities. It can be hard to fit everything in.

“Working 120 per cent is a lot. I was working 50 hours a week in June.”

Pedersen is not sure that his work situation is sustainable in the long run.

“We’ll see. I don’t think I’m the only commuter thinking about fi nding a job in Denmark instead.”

Åsa Harvard Maare sometimes thinks about moving back to Sweden. But her children go to school in Denmark and her husband works there.

Universitetsläraren has spoken to other bridge commuters, who describe how difficult it is to pay their mortgages or to afford anything other than bills. Some take extra jobs to make ends meet. Sick leave has started to increase, one told us.

Jens Pedersen thinks that the employ-

er should consider temporarily allocating targeted funding to Danish commuters as a group. But he realises that would be difficult. “I understand that it can be regarded as our problem that we live in Denmark. And if the university has the same total budget for salary costs, our Swedish colleagues would receive less than today.”

MICKE SVEDEMAR, A national officer at SULF, has previously worked at Malmö University.

“We now have a situation where the Danish krone has become so expensive that SULF members who live in Denmark have had a substantial pay cut.”

The feeling is, Svedemar says, that the limit has been reached for whether a Swedish salary is high enough to pay Danish bills.

Annika Olsson, Dean of the Faculty of Culture and Society emphasises that the employer is aware that the situation is challenging for many employees, but also that salary policies and collective agreements cannot take into account where someone lives or currency exchange rates.

participating researchers can write research contributions based on situations they are involved in themselves,” says Petra Angervall, editor-in-chief of the Journal of Praxis in Higher Education. She is also a professor of educational work at the University of Borås.

Both participants and teachers on the university’s supervisor training course have contributed articles to the journal, as well as international experts on research supervision.

“The special issue shows how complex and difficult supervision is, and that supervisors require many layers of competence and experience and need to be both curious and engaged.

ANGERVALL EMPHASISES THAT supervision and other collegial review are the foundation for quality assurance within academia.

“It’s not about using a certain technique or a checklist with boxes to be ticked, but a process where two or more people strive together to develop what we call knowledge. It’s a process that takes time.” ○ Kajsa Skarsgård

How to get students to participate in seminars

Linus Hellerstedt

“Then we might have to do the same thing in the other direction. When the Swedish krona gets stronger and you benefit by living in Denmark, will they then pay money back? We can’t have such systems at the organisational level.” ○

Supervision requires a broad skill set

Supervision is the foundation of quality assurance in science. It is a complex task that therefore needs to be better understood, says Petra Angervall.

“We need to be better at understanding our own supervisor training by using examples in research contexts, or seeing how

What to think about as a supervisor

○ There needs to be a shared interest in the content of the project.

○ Supervision requires continuity and trust.

○ Di�iculties are a normal part of the process.

Some students get very nervous when they have to speak in a seminar. Others love the sound of their own voice. How do you give everyone the opportunity to voice their ideas?

“In an unstructured environment, those who like to be heard will take up much more space,” says Klara Bolander Laksov, a professor of higher education at Stockholm University. “That can lead you to think that the other participants have nothing to say. I think that is a problem.”

She says that a seminar is one of the few occasions when students have the opportunity to process information in the presence of their teacher, and that it is therefore important to help all students to be active.

“I usually say that information times processing equals knowledge. If you only allow some students to process in the seminar, the others are left to process by themselves, which not everyone is able to do.”

A GOOD START to make it easier for participants who are more thoughtful and reflective is to make sure early on that everyone in the room

Jens Pedersen, a senior lecturer in interaction design, started commuting across the bridge to Malmö University in 2017.

How to create an equal speaking environment

1. Let everyone in the room have a chance to speak early on, using a round of introductions.

2. Start in small groups or pairs.

3. Provide clear frameworks. Try getting everyone to prepare a text that they then read aloud.

4. Tell the participants about why it is important to be active.

5. Show people that it is okay to make mistakes.

Source: Klara Bolander Laksov and Hans Färnlöf

has a chance to speak. For example by letting everyone introduce themselves.

But creating a more equal speaking environment involves much more than just helping quiet students to have their voices heard. It’s just as much about the talkative students, says Bolander Laksov.

Seminars need to be structured and have clear frameworks, she believes, and gives a useful tip.

“You can ask the students to write short texts about what they read before the seminar. At the seminar, everyone reads their text aloud. Then, for example, you get three other participants to comment and then the next person reads.” ○

Åsa Kahn

“It makes me feel like a super-scientist”

New Year’s resolutions can lead to valuable behavioural changes – if they are expressed in the right way. So says psychology professor Per Carlbring, who also uses his dog Ludde and virtual reality to cure phobias.

One of Per Carlbring’s favourite New Year’s resolutions is the one he made as 2019 changed to 2020. He resolved to talk to a new person every day, to make contact with people outside his own bubble.

“When I started talking to someone, it often turned out fi ne. I learned something new, discovered we had shared acquaintances or found out where free product samples were

being given out. It went well in the beginning, then the pandemic hit,” he says.

Per Carlbring is a 51-year-old psychologist, psychotherapist, specialist in clinical psychology and professor of psychology at Stockholm University. He researches behavioural changes and have launched the world’s largest study on New Year’s resolutions, with a thousand participants. It showed that the most common resolutions are to start exercising, eat more healthily and reduce stress.

“New Year’s resolutions have an undeserved bad reputation,” he says. “After one year, more than half of the participants had succeeded in keeping them. So they can play a part in important behavioural changes.”

Carlbrings research ranges from anxiety and phobias to New Year’s resolutions, psychedelic substances, gambling addiction and April Fool’s pranks.

“Anxiety is fun, especially when it comes to phobias, because treatment can change someone’s life in three hours. It makes me feel like a super-scientist.”

It is also easy to get people to participate in such studies, because people with phobias, anxiety and panic syndrome are eager to be cured of their problems.

On one wall of his office is a portrait of a bushy dog painted in the colours of the rainbow. It resembles his own golden retriever, Ludde, who can often be seen around the university. He is part of a study called Lucid Universal Digital Dog Exposure, which forms

the abbreviation LUDDE, which is looking at whether using virtual reality, VR, is as effective as using a real dog in the treatment of phobias about dogs.

“We also test different types of VR treatment, and the idea is that people who are afraid of Ludde before the treatment will not be afraid afterwards.”

Carlbring and Ludde have been trained together as a licensed therapy dog team. Ludde comes to the university approximately once a fortnight and has been involved in around 30 treatments.

“It feels like the fi rst Avatar fi lm, where you have to be like a team with your animal. When it works at its very best, we are a single unit rather than two individuals.”

LUDDE IS ALSO used on a course in the psychology programme on exposure therapy, which is when people are exposed to what they are afraid of in small incremental steps. At the beginning of the treatment, he lies passively in a corner while the patient and Carlbring sit at a safe distance and talk about him. Then the contact with Ludde is increased gradually.

“It’s the most effective known treatment and was invented by my predecessor, LarsGöran Öst, a professor emeritus in clinical psychology, who discovered that a single session of up to three hours is often enough. Approximately 90 per cent of sufferers get over their dog phobia with such treatment.”

Carlbring did not actually plan to become a

Per Carlbring is a professor of psychology at Stockholm University. He researches behavioural changes.

PHOTO: SUSANNE KRONHOLM

psychology researcher, but a doctor. He went to the United States to study medicine, but he needed one more course to get a study grant and he chose psychology. He was fascinated by the teacher’s stories about socio-psychological experiments.

“I dropped everything else and just wanted to study psychology,” he says.

Per Carlbring has been interested in new technology since childhood, and today he likes to incorporate it into his research. He researches psychological treatments conducted over internet and VR technology in the treatment of phobias. VR makes it possible to tailor treatment to each client, he says. At the same time, it also makes it easier to standardise treatments so that all participants in a study receive exactly the same therapy.

“The idea is not to replace therapists with VR, but to make therapists more efficient by giving them better tools.”

When treating arachnophobia, fear of spiders, VR also has benefi ts, says Carlbring. Real spiders can be difficult to get hold of.

As for New Year’s resolutions, the latest study, New Start 2024, is underway. Per Carlbring and his colleagues are looking for 2,000 participants in order to investigate four techniques for success with New Year’s resolutions. Among other things, they will test the SMART method, which states that goals must be specific, measurable, achievable, realistic and time bound. ○

Jennie Aquilonius

Find more articles at universitetslararen.se/eng

The Research Bill: If the HE institutions could have their way

If all goes according to plan, the government will present a new Research Bill in autumn 2024. As referral bodies, universities and colleges have had approximately six months to submit their wish lists for the Bill. So what do they actually want?

When the most recent Research Bill was presented in 2021, it committed almost SEK 14 billion to research over three years. In a letter dated 26 April this year, Minister for Education Mats Persson (L) invited Swedish universities and colleges to provide input ahead of the government’s work on the next Bill, which is due to be presented next autumn. Now the referral period has come to an end, it is clear what is at the top of the higher education institutions’ wish lists regarding the Bill: Money.

Yes, when the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) summarises its recommendation regarding the Bill in seven points, five of them are about money. The amount of money that the government invests in research needs to increase to 1.2 per cent of GDP, basic grants need to rise and co-fi nancing needs to be scrapped once and for all, the Association writes. It goes on to describe how the long-term funding of research infrastructure needs to be reinforced and emphasises that compensation levels must be raised for all areas of education.

Most representatives of higher education institutions interviewed by Universitetsläraren agree that more money is needed if Sweden is to become the leading research nation that the government aspires to. Only a small number of the 34 referral responses that universities and colleges have submitted do not write explicitly that the basic grants need to be bigger.

When the currently applicable Research Bill was presented, the government at the time emphasised that the state’s role is to ”safeguard and promote” academic freedom. It also stated that the higher education institutions’ ”independence” had already been strengthened through a number of reforms over the years and that they already had ”broad scope to decide for themselves how

their activities should be organised and how resources should be used”. However, in the referral responses regarding the upcoming Bill – and in interviews with Universitetsläraren – a number of higher education institutions say that full constitutional protection for academic freedom is essential. SUHF writes that ”political trends, interest groups and troll factories cannot be allowed to govern what may be researched or taught”.

HANS ADOLFSSON, THE chair of SUHF, says that institutional autonomy and academic freedom are vital for universities and colleges to be able to conduct their activities in a credible manner and with a high level of quality.

“But as well as the need for increased academic freedom, we are also prepared to take our academic responsibility,” he says.

The currently applicable Research Bill, from 2021, contained an increase in basic grants equivalent to SEK 900 million in 2024 terms. In 2021, the increase was SEK 720 million, apart from a temporary grant of half a billion as a result of the corona pandemic. The Swedish Research Council received just over SEK 1 billion per year. At the same time, Vinnova received SEK 545 million, Formas SEK 257 million and Forte SEK 105 million per year until 2024.

Muriel Beser Hugosson, vice-chancellor at the University of Skövde, says that smaller higher education institutions may experience problems.

“If a lot of research funding goes through research funders, it is the funders who set the

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

PHOTO: SUSANNE KRONHOLM

Golden retriever Ludde can often be seen around the university.

agenda. They decide which areas, but also which research projects, receive funding. That deprives the institutions of the ability to direct their own research. Instead, they are forced to focus on what is popular to research at the time,” she says.

Three years ago, the focus was on freedom, the future, knowledge and innovation when the government of the time presented its Bill. In the coming three-year period, excellence, innovation and internationalisation are at the top of the agenda. Regarding the latter, higher education institutions are pretty much in agreement on at least one thing: A review of migration legislation is needed to make Sweden an attractive country for researchers, doctoral candidates and students.

SUHF PUTS IT succinctly, writing that it must be made easier to get a residence permit in Sweden.

Several arts universities write in their referral responses about how artistic research is perceived as a low priority. Proper basic research is also important in the arts, Anna Valtonen, vice-chancellor at Konstfack, the University of Arts, Crafts and Design, points out.

“Without it, it is diffi cult to see practical applications. In Sweden, there is very little basic research in the arts, and that is something I would like to see change,” says Valtonen.

The Research Bill will be presented in autumn 2024. It remains to be seen which of the higher education institutions’ wishes the politicians will grant. ○

Linus Hellerstedt

COLUMN: Taking steps toward Artificial Education

ChatGPT has exploded into public awareness, and is here to stay. In the higher education sector, a large portion of the ensuing discussion has rather anxiously revolved around the potential use of the AI tool by students for cheating: to, for instance, generate answers to assignments that – according to much of the research conducted so far – actually can receive quite good grades. This is a problem that really requires us, as educators, to think carefully about the sorts of assignments we give to our students and how to guarantee fair and secure assessments.

But ChatGPT isn’t all doom and gloom – it also brings opportunities. The crux is that we have to grasp what the tool can actually do, and how to approach it. And quickly. We still don’t really have any proper rules or laws on how we’re allowed to use it, and the technology is constantly evolving. So, in the absence of any given formal guidelines, how ought we to think, and what concrete benefits can we derive from AI already now?

FOR THOSE OF us tasked with imparting knowledge and facts to our students about how the world actually works, it’s important to understand that ChatGPT and similar AI tools are designed to generate realistic language, but not to constrain this generative process to reality. This is why ChatGPT tends to confabulate (”hallucinate”) facts and references. And, therefore, a fundamental principle for legitimate use of the tool is that the user must both have the expertise to determine whether any generated claims are actually accurate or not, and take full responsibility for their generated texts, including any inaccuracies, as if they were their own.

This fundamental principle points towards ethically defensible use cases. I don’t know about you, but I appreciate putting more of my focus on those bits that actually contribute to quality in teaching. It’s sort of like with calculators: instead of spending cognitive resources on mental calculation, I can focus on the bigger picture. Likewise, when I prepare a new course, I can now use ChatGPT to, for instance, generate relevant course objectives for a syllabus, or a grading rubric

for specific assessment components, or even, for that matter, a complete course structure, with various components and examinations and so on.

Regarding this last point, I often have a multitude of ideas, but putting together a reasonable course structure from these more or less free associations can consume quite some mental energy. My personal solution now is to pace back and forth and riff freely into a dictaphone app on my smartphone, which automatically transcribes everything I say. The resulting text is barely comprehensible to a human: it’s incoherent, with strange pauses in unexpected places, many “umms” and “aahs,” and sometimes I even contradict myself (“no, wait, scratch that idea, do this instead ...”).

BUT WHEN I paste this rambling text into ChatGPT, with accompanying instructions to use it to generate a course structure of a specific length at a specific level within a specific subject, it actually spits out a pretty decent result! Not perfect – I still always need to spend my time making some adjustments, based on my expertise and experience (in accordance with the above fundamental principle) – but the result is robust enough that I get to focus more on the important quality issues and less on trivialities.

There’s a lot about ChatGPT that we haven’t figured out yet, and it’ll take a while before we reach any real consensus on how it ought to be used. But in the meantime, it feels good for me to know that there are sensible use cases that contribute to me improving my pedagogy, by allowing me to invest more of my limited time into the bits that truly matter. And that’s a real benefit, for both me and my students! ○

Oskar MacGregor Senior Lecturer in Cognitive Neuroscience, University of Skövde

Våra medlemmar drabbas dagligen av hot och hat

Att studenter, kolleger och andra har krav och förväntningar är en naturlig del av lärandet. Studenterna bör ha krav på en relevant och högkvalitativ utbildning baserat på en pedagogik som främjar lärande. I det akademiska uppdraget, och ansvaret, ingår också att kunna ge konstruktiv vetenskaplig kritik om kollegernas forskning och utbildning. Andra intressenter, utanför akademin, kan och bör också ha synpunkter på vad som görs vid lärosätena, hur det görs och varför.

SOM UNIVERSITETSLÄRARE OCH forskare är vi vana vid sunda och ibland starka synpunkter på vårt arbete. Vi är vana att bli vetenskapligt kritiserade och hantera det som kommer i vår väg med just vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det är en del av yrkeslivet som akademiker och en viktig del av en kvalitetskultur. För på universiteten och högskolorna bygger vårt dagliga arbete på att tänka högt, bryta åsikter mot varandra och att oenighet är okej. Campus ska vara en plats där olika idéer prövas, där en stark vilja att förändra ska välkomnas, oavsett om det är en åsikt man delar eller inte.

”SULF samarbetar gärna med både arbetsgivare och regeringen för att minska hån, trakasserier och hot på våra lärosäten, för tyvärr har det redan satt sig i väggarna.”

Men i dag är det akademiska arbetssättet satt under hård press. Allt oftare ser vi att lärare och forskare som har en ”annan uppfattning” hånas, trakasseras och förföljs. Också påtryckningar kring undervisning och examination har ökat markant. Flera rapporter visar att en mycket stor andel av personalen har upplevt hat och hot.

En enkätundersökning från Nationella sekretariatet för genusforskning, SUHF och SULF (2022) visade till exempel att så många som fyra av tio upplevt hot och trakasserier. De flesta hänvisade till erfarenheter av hotfulla mejl men en av tio hade också blivit hotad och trakasserad ”öga mot öga”. Studien visade också att hoten oftast kommer inifrån, främst från studenter eller kolleger. Kvinnor utsätts också i högre grad än män. Hela 45 procent av kvinnorna hade upplevt hat, hot eller trakasserier, medan 32 procent av männen hade gjort det.

Det är med stor oro vi ser denna utveckling som är ett hot mot akademins idé om det fria, öppna akademiska samtalet och ett kritiskt och kreativt förhållningssätt där både lärares och forskares professionella autonomi och omdöme är en grundbult. SULF anser att just fria universitets och högskolors centrala värden måste försvaras kraftfullt. Och konsekvenserna av hot och trakasserier är dessutom mycket allvarliga för den enskildes välbefinnande. Det skapar press och stress och dålig arbetsmiljö för utsatta lärare och forskare. Det är mycket allvarligt. Samtidigt ser vi att allt fler lärare och forskare ägnar sig åt självcensur både i undervisningen och i forskningen för att begränsa risken att bli utsatta för hot och trakasserier. En censur som slår direkt mot kvaliteten i både utbildning och forskning.

FÖR SULF ÄR det här en mycket viktig och prioriterad fråga och vi menar att arbetsgivaren behöver ta ett betydligt större ansvar för dagens brister i arbetsmiljön. Mycket pekar på att den osäkerhet och osunda konkurrens som råder om finansiering och anställningar leder till risker i arbetsmiljön, där hot och trakasserier mellan kolleger är en del. En annan del är studenternas inställning till utbildningen och hur vissa agerar med hot och hat. Det är också en mycket större andel kvinnor än män som utsätts för hot och hat. En tolkning är att kvinnorna drabbas hårdare då det signaleras att kvinnor inte ska ha samma höga positioner som männen, för i akademin är majoriteten i toppen män. Att de vanligaste förövarna kommer inifrån akademin pekar mot att något är fel i systemet och det är universitetens och högskolornas ansvar att åtgärda det.

Vi på SULF samarbetar gärna med både arbetsgivare och regeringen för att minska hån, trakasserier och hot på våra lärosäten, för tyvärr har det redan satt sig i väggarna i akademin. Därför behöver vi ta gemensamma krafttag för lärosätena.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

Vi finns här för dig

○ SULF:s medlemsservice finns till för dig som är medlem. I medlemsservicen ingår rådgivning och medlemsregister. Vänd dig till rådgivningen om du har frågor om allmänna och principiella arbetsrättsliga frågor. Du når alltid rådgivningen på radgivning@sulf.se. Om du har frågor om lön och löneläge, arbetstider, anställningsvillkor, arbetsmiljö eller behöver förhandlingshjälp ska du kontakta din lokala Saco-S-förening.

Om din fråga gäller medlemskap eller din medlemsavgift, kontakta medlemsregistret direkt på medlem@sulf.se.

För aktuella telefontider till både rådgivning och medlemsregister, se sulf.se.

Läs mer på sulf.se

Nominera till SULF:s förbundsstyrelse

○ Den 21–22 november 2024 är det dags för SULF:s kongress. Kongressen är SULF:s högsta beslutande organ, består av 101 kongressombud och sammanträder vart tredje år. Då väljs bland annat förbundets styrelse.

Nu har du och alla SULF-medlemmar möjlighet att nominera till SULF:s nästa förbundsstyrelse. Valberedningen har påbörjat sitt arbete inför kongressen 2024 och de efterfrågar nomineringar till ledamöter i förbundsstyrelsen, suppleanter i förbundsstyrelsen såväl som förbundsrevisor och ledamöter i arvodesnämnden.

– Vi söker en bredd av erfarenheter, kompe -

tenser och perspektiv. Så nominera gärna dig själv eller andra som du ser kan bidra till SULF:s arbete under kommande kongressperiod, säger Marie Hoen, sammankallande i SULF:s valberedning.

Följ länken nedan för att skicka in din nominering. Sista dag för nominering är 1 mars.

Läs mer på sulf.se/om-sulf/kongress-2024

Ny hantering av läkemedelsersättning

○ Från och med 2024 införs en ny ordning på det statliga avtalsområdet för inköp av receptbelagd medicin som omfattas av högkostnadsskyddet. Kostnaderna ska redovisas en gång per år senast i januari månad året efter det kalenderår när kostnaderna uppkom. Du ska styrka de kostnader du haft under 2024 och senare med ett utdrag från högkostnadsdatabasen som du finner hos E-hälsomyndigheten. Det innebär att du slipper administrera enskilda kvitton. Observera att den nya ordningen innebär att du bara kan begära ersättning en gång per år. Därför kan det vara fördelaktigt att vänta till januari månad året efter om du inte dessförinnan nått upp till den nivå där du inte längre betalar något för dina läkemedel eller om du innan dess avslutat din anställning. I det senare fallet bör du lämna in utdraget innan din anställning har upphört.

Läs mer på sulf.se

Hallå där!

… CATRINE FOLCKER, ombudsman och ansvarig för SULF:s digitala föreläsningar.

Hela årets föreläsningsprogram för 2024 finns tillgängligt!

– SULF har under lång tid erbjudit digitala föreläsningar för olika målgrupper. Nytt för 2024 är att vi redan nu släpper hela programmet för årets webbinarier.

Vilka föreläsningar planerar ni i vår?

– Först ut är ett webbinarium på engelska, Are you new in Sweden?, den 15 januari. Därefter följer samtal om etikprövning den 30 januari, postdok-webbinarium på engelska den 2 februari, pension den 12 mars, doktorandrättigheter den 10 april och den 15 maj ett webbinarium om förmåner och socialförsäkringar. Information om alla webbinarier hittar du i kalendariet på sulf.se/kalender. Anmälningslänkar läggs ut löpande i kalendariehändelserna.

Vem riktar ni er till?

– Webbinarierna är öppna för alla intresserade som anmält sig. Det finns inget krav på medlemskap i SULF för att delta. Ett tips till SULF-föreningarna är att bjuda in medlemmar och presumtiva medlemmar att följa webbinariet tillsammans. Sen kan man ju bjuda på fika och eftersnacka tillsammans.

Hur gör man för att delta?

– Information om webbinarierna finns på sulf.se/kalender. Anmäl dig så får du en länk till webbinariet. Antalet platser är begränsat så passa på att anmäla dig redan nu.

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

I KORTHET

Nya möjligheter att träffa enskilda överenskommelser införs 2024

○ Vid årsskiftet införs två nya möjligheter för dig som arbetar inom det statliga avtalsområdet att träffa en enskild överenskommelse med din arbetsgivare. Det är endast du som är medlem i SULF eller ett annat förbund inom Saco-S som kan träffa dessa överenskommelser med arbetsgivaren.

1. Enskild överenskommelse om växling av semestertillägget mot tre lediga dagar: En sådan överenskommelse gäller för ett år i taget och den ska träffas senast 1 december året innan.

2. Enskild överenskommelse om extra pensionsavsättning till 69 år: Möjligheten till enskild överenskommelse om extra pensionsavsättning utökas från 1 januari 2024 så att det går att göra en sådan fram till månaden innan man fyller 69 år, tidigare gällde 67 år som högsta ålder.

Läs mer på sulf.se

Nya SULF-föreningar på flera lärosäten

○ Den senaste tiden har flera nya SULF-föreningar bildats och flera är på gång att få igång SULF-verksamhet. Bland de lärosäten som har nya SULF-föreningar på gång kan nämnas Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet, Malmö universitet, Högskolan Väst, Karolinska institutet (se bilden) och Örebro universitet.

– Det är så roligt att få vara med och inspirera till lokal SULF-verksamhet. SULF:s föreningar har

En fråga – tre svar

DIGITALA FÖRELÄSNINGAR

Are you new in Sweden? (in English)

Högskoleobservatoriet: Samtal om etikprövning (på svenska)

Glada miner vid bildandet av en SULF-förening på Karolinska institutet/universitetssjukhuset.

en central roll i att få upp medlemmarnas frågor på agendan och är förbundets ansikte utåt på lärosätena, säger SULF:s förbundsordförande Sanna Wolk, som själv varit med vid flera tillfällen när nya SULF-föreningar bildats.

Kolla dina försäkringar!

○ Bra försäkringsskydd är en del i den trygghet som ett medlemskap i SULF innebär. Alla medlemmar har genom förbundets samarbete med Trygg Hansa och Folksam möjligheten att teckna försäkringar till bra villkor. Men vilka försäkringar behöver du? Vilka försäkringar saknar du eller har du för många försäkringar? Det här är inte alltid så lätt att reda ut.

Som medlem i SULF kan du boka en kostnadsfri rådgivning för en genomgång av dina försäkringar. Gå in på www.trygghansa.se/sulf eller på www.folksam.se/sulf och boka en tid som passar dig. Det ingår i medlemsavgiften!

15 MAJ

Postdoc (in English)

Pension (på svenska)

Doktoranders rättigheter (på svenska)

Anställnings- och kollektivavtalsförmåner, kollektivavtals- och socialförsäkringar (på svenska)

! Mer info hittar du på sulf.se/kalender

Vilket är ditt bästa boktips till jul? Vi ställde frågan till tre förtroendevalda i SULF:s förbundsstyrelse.

Ummis Jonsson Mittuniversitetet.

– Ulf Lundells Vardagar, särskilt 1 & 2, om åldrande. Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Joan Didions Ett år av magiskt tänkande. Lindgrens och Didions sätt att skriva om döden går rätt in i själ och hjärta.

Gram Lunds universitet.

– Mina två bästa boktips inför julen är En djupfryst man i gula byxor av Kalle Löfqvist och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad.

– Mitt tips är Paulo Coelhos bok Veronika bestämmer sig för att dö. Det är en pärla om livet och att leva, som även har en intressant biroll i föreståndaren på mentalsjukhuset som skriver på sin avhandling.

Magnus

Monika Berg Örebro universitet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Vad ska jag tänka på när arbetsgivaren saknar kollektivavtal?

Hej, jag har tidigare jobbat på ett statligt universitet men har nu sökt ett jobb inom privat sektor. Företaget jag sökt jobb på har inget kollektivavtal. Vad ska jag tänka på inför att jag skriver under ett anställningsavtal med en arbetsgivare som inte har kollektivavtal? Kan jag fortfarande vara medlem i SULF?

LUIS

SVAR: Tack för din fråga till ombudsmannen svarar. Kollektivavtal innebär att en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation (fackförbund) har kommit överens om villkoren för anställning hos arbetsgivaren inom en viss bransch. Villkoren i kollektivavtal är vanligtvis mer förmånliga än de rättigheter som kommer ur lagen. Med kollektivavtal får de anställda även rätt att delta i arbetsgivarens beslutsprocesser genom att diskutera och förhandla de beslut som ska fattas. Utan kollektivavtal behöver varje arbetssökande förhandla villkoren för anställning själv.

SULF:S OMBUDSMÄN FÅR ibland höra från medlemmar och arbetssökande att det är okej att arbetsgivaren inte har kollektivavtal eftersom arbetsgivaren är schysst och har bra villkor. Här bör särskilt belysas att arbetsgivaren mycket ofta kommer att ställa sina intressen i första rummet och om företaget stöter på utmaningar kommer styrelsen prioritera företagets mål framför sina anställdas intressen. Endast kollektivavtal kan ge arbetstagare garanterade

rättigheter och reell möjlighet till inflytande långsiktigt.

HÄR FÖLJER NÅGRA av de viktigaste punkterna du bör tänka på inför en anställning hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal:

• Avtala med arbetsgivaren hur ofta lönerevision ska ske och vilka grunder du ska bedömas på inför en eventuell lönehöjning.

• Vid föräldraledighet har föräldrar rätt till föräldrapenning från den allmänna föräldraförsäkringen, inom många kollektivavtal får anställda ut högre belopp. Undersök möjligheten till detta hos din framtida arbetsgivare.

• Utan kollektivavtal får du ingen tjänstepension, du bör därför förhandla upp din lön för att kunna spara privat. Skillnaden mellan att ha tjänstepension och inte kan vara flera tusenlappar i månaden och hundratusentals kronor under tiden som pensionär.

• Med kollektivavtal har du rätt till kompletterande ersättning till din sjukpenning. Det kallas sjuklön eller sjukpenningtillägg. Undersök hur din framtida arbetsgivare ställer sig till en sådan extra ersättning vid eventuell sjukdom.

• Utan kollektivavtal har du inte rätt till ersättning vid tjänsteresor eller extra lön vid övertidsarbete. Undersök därför hur din framtida arbetsgivare ställer sig till en sådan extra ersättning.

DET ÄR INTE ovanligt att privata arbetsgivare vill att en tvist avseende anställningsavtalet löses i skiljedomstol, ett organ som i stället för en domstol kan avgöra

en juridisk tvist. Sådana processer kan vara dyra och följer inte samma regler som en normal domstolsprocess, var därför vaksam på sådana klausuler.

Ombudsmännen på SULF ser att de företag som våra medlemmar går över till efter att de forskat ofta har mycket strikta konkurrensklausuler. En konkurrensklausul avser att förlänga den lojalitetsplikt du har gentemot din tidigare arbetsgivare, vilken annars skulle ha upphört när din anställning upphörde. Var vaksam på sådana klausuler.

AVSLUTNINGSVIS VILL JAG uppmärksamma dig på att arbetsgivare ibland vill hänvisa till policydokument som reglerar frågan ni förhandlar, till exempel tjänsteresor.

Policydokument är ensidiga arbetsgivardokument som arbetsgivaren kan ändra när de vill. De ger inte samma trygghet och garantier som kollektivavtal. Se därför till att de villkor du förhandlar fram tas med i ditt enskilda anställningsavtal.

SACO HAR SAMMANSTÄLLT mycket bra information om fördelarna som ett kollektivavtal medför och därmed även vad arbetssökande bör tänka på om de tar ett jobb på en arbetsplats som saknar kollektivavtal. Länk hittar du nedan.

Självklart kan du vara med i SULF även när du jobbar inom privat sektor. Lycka till nu med att förhandla villkoren inför den nya anställningen.

Läs mer saco.se/karriar/jagjobbet-och-kollektivavtalet

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

Alice Törnlund Ombudsman

Paulina Rajkowska, postdok, institutionen för ABM, CDHU, Uppsala universitet:

”SULF är gemenskap och stöd - när det väl gäller.”

Den ökade tryggheten ingår självklart i medlemsavgiften. Passa på att tipsa dina kollegor, att vara medlem i SULF är en trygghet för dig som arbetar på högskolan. Läs mer på sulf.se.

UNIVERSITETSLEKTOR I FYSIK MED INRIKTNING MOT TILLÄMPAD KÄRNFYSIK

Sista ansökningsdag: 15 januari 2024. Upplysningar: avdelningsföreståndare universitetslektor Henrik Sjöstrand, e-post: henrik.sjostrand@physics.uu.se och ämnesansvarig professor Stephan Pomp, e-post: stephan.pomp@physics.uu.se

uu.se/jobb

Universitetslektor i engelska med didaktisk inriktning

Universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning

hkr.se/jobb

Vill du annonsera i Universitetsläraren? Kontakta mig så berättar jag mer

Gustaf Södergren, telefon 079–334 87 61 gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD SÖKER

Posttidning B

Universitetsläraren

Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf. se. Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 6/23”. Ditt

namn och e-postadress måste finnas med. Senast 15 januari behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.