REPORTAGET
Så satsar LTU på kvinnliga professorer
NYHET Förslag på nytt system för etikprövning
FOKUS Hulken, Skalman, Indiana Jones – Hur gestaltas forskarna i fiktionen?
Henrik Scander är lektor i måltidskunskap vid Restaurangoch hotellhögskolan i Grythyttan
Articles in English on pages 48–53
Innehåll
De höga hyrorna leder till att allt fler studenter �år sämre undervisning och �ärre studieplatser.”
DEBATT: Elsa Ewert, ordförande för Uppsala studentkår, kritiserar vinstkraven på Akademiska hus.
44
Nummer 5, 2024
REPORTAGET: Foteini Simistira Liwicki deltar i Luleå tekniska universitets satsning för att öka jämställdheten bland professorer.
Nyheter
6 Lönesättning och ”snömos” frågor på årets kongress.
8 Granskning: Så många hjärtstartare har lärosätena.
9 Northvolts kris både risk och möjlighet.
10 Universitet i Argentina måste släcka ljuset när regeringen skär ned.
12 Nytt system för etikprövning föreslås.
På jobbet
22 Konsten att föra forskningen framåt med sin granskning.
Mötet
26 Livet är en fest för proffsnjutaren Henrik Scander, lektor i måltidskunskap.
Fokus
32 Så framställs forskaren i fiktiva berättelser.
40 Helga Ólafsdóttir forskar om extremt regn.
Debatt
42 ”Etikprövningen har skjutit vår forskning i sank.”
In English
48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.
Det har i skrivande stund gått 38 dagar sedan Johan Pehrson (L) utnämndes till ny utbildningsminister.
Nästan lika många dagar har passerat sedan Universitetsläraren frågade Johan Pehrsons pressekreterare om en intervju med statsrådet. Svaret blev att departementet hade ”svårt att få till det” men skulle återkomma – vilket hittills inte skett.
Mönstret känns igen från företrädaren Mats Persson (L) men i hans fall hände det åtminstone då och då att sakfrågor besvarades via mejl. Annat var det på Jan Björklunds (L) tid som utbildningsminister. Då var det aldrig svårt att få intervjuer och pressekreterarna var på hugget såväl med att försöka få in utspel från departementet som att se till att frågor besvarades. Samma sak med de efterföljande S-ministrarna där Matilda Ernkrans till och med tog personlig kontakt med redaktionen.
”Är du som läser detta inte viktig för utbildningsministern?”
Johan Pehrson ställer förvisso upp för annan media, men då lyser frågor om högre utbildning och forskning ofta med sin frånvaro. Som i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio i oktober som nästan uteslutande handlade om skolan.
MEDAN TYSTNAD RÅDER i förhållande till Universitetsläraren är det desto livligare i sociala medier. Under tiden som utbildningsminister har det hunnit publiceras 33 poster på X, 15 på Facebook och 28 på Instagram från Pehrsons officiella konton – lite paradoxalt med tanke på att utbildningsministern propagerar för att sociala medier är skadliga.
Jag lägger ingen värdering i närvaron på sociala medier, det är naturligt att folkvalda politiker syns där. Men jag ifrågasätter starkt bortprioriteringen av tidningen för 22 000 universitetslärare och forskare. Är du som läser detta inte viktig för utbildningsministern? ”Hejhej, Johan Pehrson här”, brukar han inleda sina putslustiga fi lmklipp. Min fråga är: Johan Pehrson, är du där?
Anders Jinneklint, chefredaktör
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm
TELEFON: 08-505 836 00 (växel)
E-POST: redaktionen@universitetslararen.se
ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se
HEMSIDA: universitetslararen.se
CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se
REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se
ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se
GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se
ANNONSER:
Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se
PRENUMERATION:
Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.
Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.
OMSLAGSFOTO: Håkan Lindgren.
TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2024. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TSkontrollerad upplaga: 22 500 ex (juni 2024).
SVANENMÄRKT
Män tar priset
Kungliga Vetenskapsakademien gav årets Nobelpris i kemi till de manliga forskarna David Baker, Demis Hassabis och John M. Jumper. Sedan priset började delas ut för 103 år sedan har det gått till kvinnor åtta gånger.
Årets Nobelpris i fysik respektive fysiologi eller medicin gick också uteslutande till män. Genom åren har det förstnämnda gått till en kvinna fem gånger, senast förra året då juryn valde Anna L’Huillier, professor vid Lunds universitet. 13 kvinnor har fått medicinpriset.
Nyheter
Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?
Bland motionerna till årets SULF-kongress finns förslag om att hbtqi-certifiera kansliet och att förbundet ska jobba för en ny modell för lönerevision. Flera motionärer vill också att SULF ska göra mer när det gäller situationen i Gaza.
Vässade strategier för att värna akademisk frihet och en önskan om att förbundet börjar motverka lönesättande samtal. Det är några förslag som SULF:s kongressombud ska ta ställning till.
Hot mot den akademiska friheten behöver konkretiseras i förbundets verksamhetsinriktning för att inte riskera att ”mynna ut i snömos”, skriver SULF vid Stockholms universitet i en motion till årets kongress.
Som det är nu lyfts hotad akademisk frihet fram på en för abstrakt analysnivå, säger Stephan Baraldi, ordförande för SULF Stockholm.
– Snömos är kanske ett för djärvt ord. Men ibland saknas de reella problem som finns redan nu eller som kommer att utvecklas om
vi inte jobbar skarpt med den här frågan nere på golvet.
Förbundet behöver slipa på sina strategier kring att värna akademisk frihet. Utan faktiska exempel på vad hoten mot denna kan leda till, blir det svårare att ta fram konkreta strategier, fortsätter han.
– För oss som jobbar aktivt ute i verksamheten, varför är det viktigt för oss och vad kan hända om vi inte jobbar med den här frågan?
Lönesättande samtal är ett annat ämne som flera motionärer tar upp. Lokalföreningen vid Lunds universitet beskriver hur arbets-
givaren har all makt över lönesättningen och att fackets inflytande är försvagat. Därför vill man att förbundet ska motverka lönesättande samtal genom att arbeta för införandet av ett veto mot modellen på lokal nivå.
”Medlemmarna känner sig övergivna och lämnar oss medan vi upprätthåller ett system som framstår som en teater för många”, skriver man i sin motion.
Lokalföreningarna vid Linköpings och Umeå universitet beskriver hur lönesättande samtal som modell slukar resurser, underminerar facket och leder till en ”ensidig process från arbetsgivarens sida”.
– Facket har förhandlat bort sitt starkaste kort. Både för mig personligen och utifrån vad jag hör från andra medlemmar, upplevs det som att man nästan alltid är missnöjd. Även om man lyckas få en bra lön vet man inte riktigt varför, säger David Rule, ordförande för SULF Linköping.
De båda lokalfacken vill att SULF tar beslut om att arbeta för att få till en ny lönerevisionsmodell. Hur en sådan bör se ut har man medvetet valt att inte ta upp i sin motion, säger David Rule.
– Men vi kan tänka oss vissa egenskaper som ett sådant system ska ha. Det ska vara transparent så att man inte sitter där och
saknar en massa information man skulle ha behövt. På något sätt ska vi utnyttja vår kollektiva makt, för varför ska vi annars ha facket?
SEDAN SENASTE KONGRESSEN 2021 har krig och konflikt präglat världen, påpekar flera motionärer. Michaël Le Duc, SULF vid Mälardalens universitet, vill att förbundet undersöker hur lärosätena bör förhålla sig till att samarbeta med diktaturer. Motionen är inlämnad utifrån en enskild medlems önskan.
andra saker som drar hos deras vanliga arbetsgivare, säger Helene Degerman. Om arbetsgivaren av någon anledning till exempel inte längre vill betala för doktoranden, hamnar hen i ett utsatt läge, beskriver hon.
– Om vi säger att doktoranden har jobbat länge med studierna och varit på en arbetsplats bara för att doktorera, hamnar den i ett läge där den har gjort uppoffringar men riskerar att inte kunna slutföra och få ut sin doktorsexamen.
”På något sätt ska vi utnyttja vår kollektiva makt, för varför ska vi annars ha facket?”
– Vi har krig i Europa, i Mellanöstern och flera andra laddade konflikter i världen. Det är inte så lätt att få igenom utredningar men man skulle kunna lyfta att man tar fram ett underlag till hur universiteten ska förhålla sig till samarbeten med diktaturer, säger Michaël Le Duc.
Sex medlemmar vid Umeå universitet motionerar specifikt om konflikten i Gaza. De vill att förbundet verkar för en vapenvila, bland annat genom att förespråka att lärosätena bojkottar samarbeten med Israel. Man vill också att SULF tar ställning för akademisk frihet och ”rätten till liv” i Palestina.
– Helt enkelt göra det tydligt att den typen av målmedveten kampanj som Israel utför i Gaza där man bombar samtliga universitet och skolor, är helt oacceptabel, säger Petter Ericson som undertecknat motionen.
Utöver det bör förbundet på olika sätt bidra till en återuppbyggnad av akademin i Palestina när konflikten är över, skriver de. Petter Ericson är besviken över att SULF tagit ställning för Ukraina men inte när det kommer till situationen i Gaza.
– Det är bra att man har gjort så i relation till Ukraina men det är bedrövligt att man inte gör det i andra konflikter. För mig är det tydligt att geopolitisk hänsyn tas på ett sätt som jag inte tycker är rätt. Då pratar jag för mig själv, säger han.
DOKTORANDER MED HUVUDSAKLIG anställning utanför lärosätena blir ett annat ämne för kongressombuden. Helene Degerman, industridoktorand på Rise, ett par andra medlemmar vid Rise samt SULF i Linköping har lämnat in en motion där man vill att förbundet ser över olika villkorsproblem för den gruppen doktorander.
– Det är känt att industridoktorander har svårt att få sin doktorandtid, då det är många
Helene Degerman vill också att SULF tar fram råd och rekommendationer för doktorandgruppen samt ser över om det behövs tilläggsavtal kring finansiering och anställningstrygghet.
CHARLOTTE LINDGREN, MEDLEM vid Uppsala universitet, har lämnat in en motion om SULF:s demokratiska processer. Specifikt vill hon att personer som väljs in som nya styrelseledamöter i SULF ska gå igenom utbildning i föreningsdemokrati.
– Nyvalda personer kan ha lite olika bakgrund, och då pratar jag absolut inte bara om invandrarbakgrund. I Sverige rent allmänt är föreningslivet inte detsamma som för kanske 10–20 år sedan. Det kommer in människor som inte är så vana vid hur man gör i en förening och vilka regler eller principer som gäller, säger hon.
Förbundskansliet bör också få i uppgift att utforma och uppdatera den här typen av utbildningar. Den utbildning som nu erbjuds är inte tillräcklig, säger Charlotte Lindgren. – Den behöver förtydligas och uppdateras, kanske inte kontinuerligt men lite oftare än vad man gör nu.
BLAND ANDRA MOTIONER syns ett förslag från SULF:s doktorandförening samt SULF i Uppsala och Lund om att nästa kongress görs tvåspråkig, så att handlingar och tolkning erbjuds på engelska. Lokalföreningen vid Göteborgs universitet anser att förbundet borde bli bredare, och välkomna fler yrkesgrupper. Stadgarna bör
21–22
... november pågår SULF:s kongress. Förra gången var den digital, i år samlas man i Waterfront hotels lokaler i Stockholm.
ändras så att SULF blir ett förbund för ”all högskolepersonal med akademisk examen, som arbetar med att genomföra eller stötta utbildning, forskning och samverkan”, skriver man.
Flera motionärer tar upp frågor kring hbtqi. Lokalföreningarna i Linköping och Umeå vill att förbundet startar utbildningar för förtroendevalda i hbtqi-frågor och ser över om det går att hbtqi-certifiera kansliet. I en annan motion vill SULF i Uppsala se förbundet arbeta för att lärosätena ska utbilda sina anställda i hur de ska ge stöd till hbtqipersoner.
PÅ KONGRESSEN VÄLJS även en ny förbundsstyrelse. Enligt valberedningens förslag vill nuvarande förbundsordförande Sanna Wolk bli omvald. Om samtliga på listan väljs innebär det att hälften av de 20 ledamöterna blir nya. En av dem som då blir ny i styrelsen är Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, som tidigare suttit i doktorandföreningens styrelse. Hon har blivit nominerad som styrelseledamot men vet inte av vem. – Det känns som en stor ära. Att det ska finnas doktorander i styrelsen är bra och viktigt, eftersom doktoranderna är en stor del av SULF:s medlemmar.
Linda Eriksson
Linda Eriksson har varit doktorand i fyra år och satt tidigare i Örebros universitetsstyrelse. Hon har svårt att välja ut vilken den viktigaste fackliga frågan är. – Det är många. Men den nuvarande lagstiftningen för uppehållstillstånd påverkar de ganska många internationella doktorander som finns i landet, både under och efter doktorandtiden. Att vi lägger pengar på att utbilda doktorander som sedan inte får vara kvar i landet är jättekonstigt, säger Linda Eriksson. ○
Linus Hellerstedt
54 ... motioner har kommit in totalt. Inför senaste kongressen 2021 var det 51.
13
... motioner har lokalföreningen i Uppsala lämnat in, vilket är flest. SULF:s doktorandförening och lokalföreningen i Umeå står bakom nio motioner var.
Nyheter
Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se
De 30 lärosäten som svarade på enkäten har tillsammans 433 hjärtstartare installerade på campus. Lunds universitet har flest med 89.
Vid landets universitet och högskolor finns 433 hjärtstartare. De ska täcka nästan 4 miljoner kvadratmeter campusyta och vara tillgängliga för mer än en halv miljon anställda och studenter.
Varje år sker ungefär 6 000 incidenter där människor ramlar ihop på grund av att hjärtat stannar. Fall där man potentiellt sett skulle kunna haft nytta av en hjärtstartare, säger Andreas Claesson, forskare på Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet.
– Inom den gruppen överlever bara 12 procent. Att dödligheten är så pass hög är själva samhällsproblemet och utmaningen.
Universitetsläraren skickade ut en enkät till 34 universitet och högskolor med frågor om deras hjärtstartare. De 30 lärosäten som svarade har tillsammans 433 hjärtstartare installerade på campus.
Flest hjärtstartare, 89, har Lunds universitet. De ska täcka en campusyta på 550 000 kvadratmeter och vara tillgängliga för 39 000 anställda och studenter.
– Det är varje verksamhet, som har det
systematiska arbetsmiljöansvaret, som bedömt hur många hjärtstartare de vill ha och var de ska placeras, säger Anne Link, sektionschef för företagshälsovården.
ANDREAS CLAESSON JOBBAR också på Svenska HLR-rådet, som tar fram riktlinjer och utbildningar. När ett hjärtstopp inträffar gäller det att påbörja hjärt- och lungräddningsinsatser samt snarast hitta en hjärtstartare och ansluta den. På ett sjukhus är rådets riktlinjer att det ska kunna ske inom tre minuter. På allmän plats gäller fem minuter. – Om man tänker sig ett lärosäte är det alltså rimligt att det finns en hjärtstartare
inom intervallet hundra meter. Då tar det ungefär en minut att springa och hämta och en minut tillbaka, och så ska man ansluta den, säger Andreas Claesson.
Anne Link i Lund kan inte svara på om man klarar detta, eftersom hon inte ansvarar för placeringen av hjärtstartarna.
– Men vårt nuvarande rektorsbeslut och rekommendation till verksamheten är att man ska kunna behandla med hjärtstartare inom tre minuter.
Företagshälsovården vid Lunds universitet anordnar ungefär en HLR-kurs per månad där hjärtstartarutbildning ingår, säger hon.
Vid Linköpings universitet, med en campusyta på 274 100 kvadratmeter och 45 000 anställda och studenter, finns inga fast installerade hjärtstartare. På campus i Linköping finns två och på campus i Norrköping två. En i väktarnas bilar och en på väktarnas kontor.
– En del institutioner har också köpt in egna hjärtstartare efter att man har gjort en riskbedömning, som till exempel labb som håller på med högspänning. Så det finns ett antal andra hjärtstartare i byggnaderna, säger Veronika Brodin, säkerhetskoordinator. En gång per termin hålls utbildning i hjärtoch lungräddning för anställda samt övningar med hjärtstartare.
TVÅ LÄROSÄTEN, Högskolan Väst och Konstfack, anger att de har en hjärtstartare. Vid Högskolan Väst räknar man med att ungefär 2 000 av de 13 000 studenterna är på plats samtidigt. De 750 anställda är inte heller inne samtidigt, säger fastighetschef Thomaz Birgerson.
– Så vi har inte märkt att vi behöver mer än en. Vi har placerat den precis vid vårt servicecenter, som är kärnan i vår verksamhet. Där omkring har vi också restaurang och bibliotek, så den sitter väldigt centralt. ○ Linus Hellerstedt
En längre version av artikeln och en lista med övriga lärosäten finns på universitetslararen.se
Lärosäte
1. Lunds universitet
2. Stockholms universitet
3. Umeå universitet
4. Chalmers
5. Luleå tekniska universitet
Antal hjärtstartare
Campusyta (kvadratmeter)
Studenter och anställda
Oklart vad som väntar
i USA:s forskningspolitik
• Ingen av de amerikanska presidentkandidaterna har presenterat en tydlig policy vad gäller forskning. Det blir mycket genom att blicka bakåt som förväntningarna på deras eventuella framtida presidentskap skapas.
Kamala Harris och det demokratiska partiet kopplar ofta ihop satsningar på utbildning och forskning med åtgärder för att öka underrepresenterade gruppers tillgång till dem. Det demokratiska partiprogrammet utlovar till exempel ett nationellt laboratorium för klimatforskning och innovation. Detta ska vara knutet till institutioner av underrepresenterade grupper för att säkra att även de har tillgång till labbet.
Donald Trump och det republikanska partiprogrammet likställer däremot gynnande av underrepresenterade grupper med diskriminering och lovar att driva rättsfall mot lärosäten som använder positiv särbehandling. Det republikanska partiprogrammet nämner bara investeringar i militär forskning.
Kajsa Skarsgård
Läs en längre artikel om valet på universitetslararen.se
Pandemin fick lärare att tänka nytt
• Att lärosätena snabbt fick ställa om till digital undervisning under pandemin har gjort universitetslärare mer öppna för nya undervisningsmetoder och teknik, visar en studie som forskare vid Malmö universitet gjort. I studien fick 43 universitetslärare bland annat sortera och rangordna kort med olika påståenden om deras upplevelser kring undervisningskvalitet, så kallad Qmetodik.
Linus Hellerstedt
Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.
Northvolts varsel får lärosäten att se över lediga tjänster och utbildningsutbud. Krisen kan skapa nya möjligheter på lärosätena, men kan också medföra att samarbetsprojekt går förlorade.
– Vi hoppas givetvis att det ska gå bra för Northvolt, men oavsett det tror vi att Sverige och Europa behöver ha en batteriproduktion. Därför måste vi säkerställa att vi har den kompetensen genom utbildning och forskning, säger
oktober av 1 600 anställda, varav 1 000 i Skellefteå, 400 i Västerås och 200 i Stockholm.
– En risk är att vi förlorar bra människor och relationer på Northvolt. I en bantad form kanske Northvolt inte heller kan prioritera att vara med i forskningsprojekt, säger Helena Jerregård.
FÖR ATT VARSLADE personer och deras kompetens inte ska lämna regionen eller landet under denna osäkra tid ser Mälardalens universitet över möjligheterna att starta en forskningsförberedande skola, i likhet med vad lärosätet gjorde under krisen i fordonsindustrin kring år 2008.
”... Sverige och Europa behöver ha en batteriproduktion.”
Helena Jerregård, vicerektor för samverkan vid Mälardalens universitet, MDU.
I Västerås, där lärosätet har sitt ena campus, har Northvolt sin enhet för forskning och utveckling. MDU har flera olika forskningsprojekt tillsammans med företaget och har haft en dialog om gemensamma lokaler för utbildning och labbutrymmen, enligt Helena Jerregård.
Vad som kommer att hända med denna samverkan är oklart efter Northvolts varsel i
– Den kan rikta sig till personer som inte har en full grundutbildning. Den förra satsningen, Prepare, gav ett fi nt resultat. Många personer blev sedan kvar i moderföretaget, närliggande företag eller i akademin, säger Helena Jerregård. Northvolts kris har fått Mälardalens universitet att skynda på utvecklingen av ett utbildningsprogram i batteriproduktion. Men det kommer ändå ta tid, och sannolikt inte kunna starta förrän hösten 2026.
Umeå universitet och Luleå tekniska universitet har ett gemensamt campus i Skellefteå. LTU har sett över sitt utbildningsutbud. På dess webbplats fi nns nu en sida som riktar sig direkt till de varslade på Northvolt, med länkar till fristående kurser för yrkesverksamma, moocar, program och tjänsteutlysningar. ○
Kajsa Skarsgård
Sedan kan man givetvis fråga sig vad det kan innebära �ör universitet och
högskolor samt den akademiska friheten att institutionerna har blivit enrollerade i egenskap av att vara lika viktiga som vapen.”
MarieLouise Samuelsson kommenterar i en nyhetskrönika på universitetslararen.se vad Natos forskningschef Bryan Wells sagt i en intervju med Dagens Nyheter.
Massdemonstrationer pågår i Argentina där universiteten har drabbats hårt av nedskärningar. Nya presidenten Javier Milei lade nyligen sitt veto mot en lag som skulle underlätta finansieringen.
”Forskare och intellektuella … om de tror att de är så nyttiga, låt dem gå ut på marknaden och sälja sina studier, som vem som helst måste göra.”
Orden kommer från Argentinas president, ultraliberale Javier Milei, på en internationell konferens i september. Han pekade där ut akademiker som en del av vad han kallar ”kasten”, den vagt defi nierade fiendegrupp där han inkluderar politiker och andra förmodat privilegierade i det tidigare systemet.
– Om det fortsätter så här blir det slutet för det offentliga utbildningssystemet, säger Alejandra Valverde, lärare i miljövetenskap vid Lujans universitet och medlem i fackklubbens styrelse.
Bakom avdelningens banderoll avancerar
hennes grupp långsamt framåt mot parlamentsbyggnaden för att ansluta sig till den protest mot nedskärningarna som uppskattades samla en miljon människor runtom i landet. Hon får nästan skrika för att höras över trummor och talkörer. Många har handskrivna skyltar som ”Första studenten i min familj någonsin, tack offentliga universitetet”.
– Institutionen har slutat bevilja nya forskningsprojekt, eliminerat de flesta besök på fältet och sagt upp lärare, och fortfarande går budgeten inte ihop, säger hon.
I april tvingades Buenos Aires universitet att för en tid stänga av varmvatten och luftkonditionering och släcka ljuset i många utrymmen.
UNIVERSITETEN HAR TAPPAT en tredjedel av sin fi nansiering jämfört med för ett år sedan – och i budgeten för 2025 ser de ut att få ännu mindre. Offentliganställda är enligt forskningsstiftelsen Centro de Economía Política Argentina, den grupp som haft sämst
Uppskattningsvis en miljon människor runtom i Argentina deltog nyligen i protester mot nedskärningar som drabbat universiteten.
löneutveckling, och universitetslärare ligger under genomsnittet till och med bland offentliganställda.
– Jag tjänar i dag, med magisterexamen, 330 000 pesos i månaden (knappt 3 000 kronor, reds anm), en typisk lön bland kollegorna är på 200 000 pesos. Den har förlorat 30 procent av sitt värde på ett år. För att bara komma tillbaka till den nivå vi låg på som bäst, 2015, borde den nästan dubbleras.
En lag som hjälpligt skulle aktualisera fi nansieringen har gått igenom i parlamentets båda kammare (där Mileis ultraliberala partivänner inte har ensam majoritet), men några timmar efter att demonstranterna gått hem meddelade regeringskansliet officiellt att presidenten lägger sitt veto mot den.
LUCAS KREIMAN ÄR doktor i biologi; hans institution har nyligen bland annat börjat tvätta bomull som använts i experiment i stället för att kasta den.
– Det blir ett hårt slag om vetot står fast, kanske inte riktigt en dödsdom men nära. Detta är en regering som är ideologiskt anti-vetenskap. Samtidigt lät det på uttalandet som att det här beslutet inte är något de är riktigt stolta över, de letar ursäkter, som att påstå att universitetet är korrupt. De förstår att folkmajoriteten inte står bakom detta. ○
Jon Weman
… NATASJA BÖRJESON, postdoktor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet, som just nu samarbetar med Dramaten för att minska teaterns miljöavtryck.
Hur kan du och dina forskarkollegor hjälpa Dramaten med hållbarhet?
– Till exempel genom att reda ut det upplevt krångliga regelverket för kosmetiska produkter, göra riskbedömningar inom mask och peruk eller för plast på scen, och ge förslag på hur produkterna kan tas om hand efter användning.
Vad är problemet?
– Vad gäller kosmetika är lagstiftningen inte alltid tillräcklig och den regulatoriska processen långsam. Kemikalien PFAS är till exempel inte förbjuden i all kosmetika och Dramaten kan inte undvika all exponering då kosmetika är en viktig del av arbetsprocessen. Därför behöver vi fokusera på säkrare produkter.
Vad har du lärt dig?
– Jag har fått nya perspektiv kring exponering för kemikalier och plast. Jag har också lärt mig att när scenkonsten tar sig an de komplexa frågorna får den människor att känna hopp i svåra situationer, exempelvis kring den nödvändiga – och ibland skrämmande – omställning vi står inför. Vad kan akademin lära av ert samarbete?
– Att det är jätteviktigt att vi forskare arbetar kring svåra frågor tillsammans med samhällsaktörer. Det uppstår värden i processen som är mer än själva resultatet. Delandet av kunskap ger oss inblick i positiva samhällsutvecklingar, konkretiserar forskningen och gör oss relaterbara.
Kajsa Skarsgård
Så här har de avsatta medlen i forskningspropositionerna varierat under 2000-talet, beräknat utifrån 2024 års penningvärde.
Källa: Riksdagens utredningstjänst
17,4 miljarder kr
Årets budget för forskning är den fjärde största under 2000-talet
15,2 miljarder kr
16,8 miljarder kr
8,9 miljarder kr
6,2 miljarder kr
4,7 miljarder kr
Vart fjärde år lägger regeringen fram en forskningspolitisk proposition med en tillhörande budget
Nej, det stämmer inte att regeringens satsning på forskning är den största någonsin. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Centerpartiets ledamöter i utbildningsutskottet tagit fram en rapport. Den visar att regeringen använder sig av ett felaktigt sätt att räkna.
Det var i samband med att regeringen framhöll att man i och med den kommande forskningspropositionen gjorde ”den största satsningen någonsin” som riksdagsledamoten Anders Ådahl (C) och andra centerpartister i utbildningsutskottet reagerade.
– Vi har lärt oss att regeringen har en ten-
dens att överdriva och tala osant och tyckte inte att det stämde att det skulle vara den största satsningen någonsin, säger Anders Ådahl.
Rapporten går igenom forskningspropositionerna från år 2000 till och med i år. Den visar att 2008 års forskningsproposition var den där högst belopp avsattes, drygt 17 miljarder kronor.
Årets forskningsproposition hamnar på fjärde plats med 14,5 miljarder kronor. Beräkningarna är gjorda utifrån 2024 års penningvärde. ○
MarieLouise Samuelsson
Nyheter
Den nuvarande etikprövnings lagen har mötts av hård kritik från forskarhåll.
Utredningens förslag kan ses som en seger för forskarna.
Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?
Efter omfattande kritik föreslås nu en helt ny etiklag. Forskning på känsliga personuppgifter och lagöverträdelser ska i många fall kunna prövas av lärosätena och inte innebära straffansvar.
Kritiken mot nuvarande etikprövningslag och tillsyn har framför allt rört forskning på känsliga personuppgifter och lagöverträdelser. Dessa ska till stora delar undantas prövning av Etikprövningsmyndigheten, enligt förslaget från utredningen som regeringen tillsatte förra året. – Det kommer att förändra en hel del, och mycket till det bättre. I det stora hela välkomnar vi förslagen, säger Stefan Eriksson som är verkställande ledamot i expertgruppen för etikfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, liksom rektorsråd för god forskningssed vid Uppsala universitet.
Stefan Eriksson
Undantagen från etikprövning gäller om forsk-
ningspersonen är över 18 år och har lämnat sitt informerade samtycke, eller om hens uppgifter har getts allmän spridning eller fi nns i allmänna handlingar och inte är sekretessreglerade. Det krävs dock att risken för personens hälsa, säkerhet eller integritet är ringa. I annat fall behövs fortfarande Etikprövningsmyndighetens godkännande.
I praktiken innebär detta att en mängd forskning inom samhällsvetenskap och humaniora som görs genom intervjuer och enkäter inte kommer att behöva ett etikgodkännande. Det kommer inte heller forskning på uppgifter från böcker, media, riksdagstryck eller domar att behöva.
I stället ska forskningshuvudmannen – ofta lärosätet– säkerställa att uppgifterna behandlas etiskt och korrekt.
UTREDNINGEN BEDÖMER ATT det blir mindre byråkrati. Ibland skulle det kunna räcka med en prefekts godkännande för att forska på känsliga personuppgifter, i andra fall en intern etikkommittés beslut.
Huvudmännens ökade ansvar kommer
tillsammans med krav på interna riktlinjer och utbildning, vilket ska skydda forskningspersonerna och höja den forskningsetiska kompetensen i verksamheterna. För att ge forskningshuvudmännen tid att rigga sina organisationer för det nya ansvaret, föreslås lagen träda i kraft den 1 januari 2026.
Genom nuvarande lagkrav på att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ska åtalsanmäla minsta misstanke om brott mot etikprövningslagen har tillsynen blivit repressiv. Detta är inte syftet med tillsyn, konstaterar utredningen.
Utredningen vill helt undanta forskning på personuppgifter och lagöverträdelser från straffansvar och Öneps tillsyn. Utredningen vill däremot att Önep genom ett granskningsbeslut ska kunna uttala sig om en forskningshuvudman har agerat i strid med etiklagen. Beslutet kan ha ett rent vägledande syfte eller innehålla kritik mot en forskningshuvudman eller forskare, vilket kan liknas vid Justitieombudsmannens beslut.
– Kritiken ska, som vi ser det, inte riktas mot enskilda forskare eller forskningshuvudmän som har gjort en seriös bedömning, men där Önep kanske tycker annorlunda. Kritiken ska reserveras för fall där man har obstruerat mot lagstiftningen eller helt struntat i de etiska aspekterna, säger utredaren Ulrik von Essen, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Straffb estämmelserna ska fortfarande gälla för forskning som innebär olika ingrepp på människor, men utredningen föreslår att Önep bara ska åtalsanmäla allvarliga brott. Vid mindre allvarliga överträdelser av lagen ska Önep i stället kunna rikta kritik. Denna ordning har Önep självt efterfrågat.
STEFAN ERIKSSON TYCKER det är problematiskt att granskningsbeslut med kritik från Önep inte ska gå att överklaga. Även kritik mot en forskare kan bli väldigt ingripande då det kan medföra att tidskrifter och fi nansiärer måste informeras och forskarens renommé förstörs.
Det nya och ganska öppna ansvaret på forskningshuvudmännen riskerar att skapa olika etisk praxis runt om i landet, säger Stefan Eriksson. När etikprövningen centraliserades från åtta regionala nämnder till Etikprövningsmyndigheten 2019 var det för att skapa mer rättssäkerhet och lika behandling av etikärendena. ○
Kajsa Skarsgård
Ny skrift vägleder i god forskningssed
• Vetenskapsrådet ger ut en ny version av vägledningen God forskningssed. Sedan 2017, då den tidigare versionen kom ut, har det tillkommit en ny tillsynsordning för avvikelser och oredlighet i forskning, ett nytt centraliserat etikprövningssystem med skärpt straffansvar, dataskyddsförordningen och en färsk AIreglering i EU.
Ett specifikt forskningsetiskt normdokument har också blivit mer etablerat: The European Code of Conduct for Research Integrity
God forskningssed tar upp vem som har ansvar för vad i upprätthållandet av god forskningssed, vilka risker forskare behöver ta hänsyn till och hur öppenhet bör praktiseras rent konkret.
Kajsa Skarsgård
”Doktorandhandledare
lämnas ofta ensamma”
• 140 personer från 13 länder samlades nyligen på Karlstads universitet för den första nordiska forskningskonferensen om handledning av doktorander.
– Vi vet att handledning av hög kvalitet är en nyckel till doktorandens framgång och välmående. Men doktorandhandledning är en extremt komplex och kontextuell praktik som har förändrats mycket de senaste 20 åren, säger Gitte WichmannHansen, senior forskare vid Århus universitet, som var en av huvudtalarna.
Gitte
WichmannHansen
Handledaren behöver därför vara flexibel och ha en bred palett av pedagogiska strategier.
– Ändå lämnas ofta handledaren ensam att lära sig praktiken på egen hand, säger Gitte WichmannHansen.
Kajsa Skarsgård
Läs mer om konferensen på universitetslararen.se
Medan forskares etiska efterlevnad synas noggrant, gör studenter arbeten med känsligt innehåll utan närmare kontroll. Det visar en studie vid Malmö universitet.
Anmärkningsvärt. Så beskriver Lotta Wendel faktumet att det har saknats studier om etiskt känsligt innehåll i studentprojekt. Hon är lektor i hälsa och samhälle vid Malmö universitet och har tillsammans med två kollegor i fakultetens etiska råd undersökt hur det ser ut inom deras ansvarsområde.
21 procent av de 1 215 granskade studentuppsatserna innehöll etiskt känsligt innehåll, framför allt känsliga personuppgifter som hälsa, etniskt ursprung eller religion. Enligt fakultetens riktlinjer ska sådana projektplaner förhandsprövas av det etiska rådet, men i 31 procent av dessa fall hade det inte gjorts.
med en uppföljande studie för åren 2019–2022, och de kan inte skönja någon större förändring.
I den pågående studien tittar forskarna närmare på om studentarbetena har ett uttryckligt vetenskapligt publiceringssyfte eller är del av ett större forskningsprojekt. Det spelar stor roll. Om uppsatsen inte är ett renodlat utbildningsmoment omfattas den av etikprövningslagen – och ett etiktillstånd behöver vara på plats innan berörd data samlas in.
Rena studentarbeten är inte heller oreglerade. De måste till exempel leva upp till dataskyddsförordningen, GDPR.
”Det är viktigt att ständigt påminna handledarna om vad som gäller ...”
OM PERSONUPPGIFTER BEHÖVER behandlas ställer lagen flera krav på hur det ska ske. GDPR har ett generellt förbud mot behandling av känsliga personuppgifter. Studentarbeten kan få ett undantag från förbudet främst genom att ha personens uttryckliga samtycke. – Det är viktigt att ständigt påminna handledarna om vad som gäller och att ha tillgänglig information och verktyg som studenterna kan använda, säger Jesper Wokander, Malmö universitets dataskyddsombud.
Studien är publicerad i tidskriften Högre utbildning och omfattar uppsatser mellan åren 2014 och 2017. Nu håller författarna på
Det är däremot inte handledaren eller studenten som bär det formella ansvaret för att GDPR efterlevs, utan lärosätet. Lärosätet är också ytterst ansvarigt för att studentarbeten utförs på ett etiskt sätt i stort. ○
Kajsa Skarsgård
13,2
… miljarder kronor har försvunnit från finansieringen av högskoleutbildningar de senaste 30 åren. Det är resurstilldelningen per student på grund- och avancerad nivå som totalt sett har minskat, samtidigt som kostnaderna mer än fördubblats under perioden. Det visar SULF:s rapport 30 år av underfinansiering – Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen. Läs mer på universitetslararen.se.
Reportaget Jämställdhet
Bara tre lärosäten nådde sina senaste mål om andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Ett av dem var Luleå tekniska universitet. Universitetsläraren har besökt lärosätet som vill bli Sveriges mest jämställda.
Reportaget
Ide annars alldagliga korridorerna på Luleå tekniska universitet sticker en kontorsmiljö ut. Den ser modern och påkostad ut. Väggarna mot korridoren och mellan rummen är av glas. I entrén lyser en vägg blå. Det är en stor illustration av en dators kretskort – ett mönster av elektroniskt ledande banor. Där mikrochipet skulle ha varit placerat finns i stället en whiteboard.
”AI” står det i mitten. Ur det strålar andra begrepp ut: maskininlärning, hjärnanalys, neurovetenskap, robotik, hållbar språkbehandling, utbildning.
Bland kontorsrummen finns också ett rum som sticker ut. Det är ritningar och anteckningar i olika färger på glasväggarna och dörren. En bild av en hjärna med en röd ring som markerar ”inner speech”, där det inre talet sitter. Tre grafer, som konformade berg som överlappar varandra, där topparna markerar hjärnans högsta aktivitet efter att testpersonen har fått se ett visst ord.
Klottret på glaset är en del av tankearbetet bakom en artikel som Foteini Simistira Liwicki publicerade i Natures tidskrift Scientific Data förra året. I den presenterade hon en nydanande metod för att avkoda inre tal genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet.
– Vi är långt ifrån att översätta hjärnaktivitet till konti-
Jämställdhet
”Fortfarande händer det att jag inte tas på samma allvar som en man, att man utgår från att jag inte kan så mycket eller ifrågasätter min kunskap.”
nuerligt tal, men vi tränar nu AI på att känna igen ord som testpersonerna tänker på, säger hon.
Foteini Simistira Liwicki är en av sex kvinnliga biträdande professorer som har valts ut till universitetets meriteringssatsning för att jämna ut lärosätets könsfördelning på professorsnivå, där 70 procent är män. Genom det har hon fått 50 procents forskningstid under två år – en ovanligt generös jämställdhetssatsning.
– Det har gjort att jag har kunnat minska mina administrativa uppdrag och i stället fokusera mer på min forskning, att göra anslagsansökningar och att utveckla nya kurser. Tidigare ledde jag utbildningsprogrammet för tillämpad AI och det tog mycket av min tid, berättar hon.
Från 2003 till 2023 ökade andelen kvinnor bland professorer i Sverige från 15 till 32 procent. Ökningstakten av andelen nyrekryterade professorer som är kvinnor har däremot mattats av, men det är för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott, enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Här syns andel kvinnor i procent per anställningskategori inom akademin år 2023. Beräkningen är gjord på antal individer.
Professorer
Lektorer
Biträdande lektorer
Postdoktorer
Doktorander
Källa:
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET var tillsammans med Högskolan Dalarna och Konstfack de enda lärosäten som 2021–2023 nådde upp till sina rekryteringsmål för professorer. Regeringen har satt målen utifrån en beräkning av könsfördelningen i rekryteringsbasen. Luleå tekniska universitet rekryterade 40 procent kvinnliga professorer, fem procentenheter mer än det satta målet för perioden.
Måluppfyllelsen bland de svenska lärosätena har kraftigt försämrats sedan målen först infördes 1997. UKÄ föreslår nu vissa förändringar för att rekryteringsbasen bättre ska spegla verkligheten.
Tiden mellan disputation och anställning som professor ökar nämligen, och ligger nu i snitt på strax under 20 år. Mellan 2014 och 2023 var mediantiden 17 år för män – och 15 år för kvinnor. Men i denna statistik ryms inte de som har disputerat i utlandet, en allt större grupp bland nyrekryterade professorer.
Foteini Simistira Liwicki disputerade i sitt födelseland Grekland 2015. Därmed har hon gjort en snabb akademisk karriär om hon enligt meriteringsprogrammets mål kvalificerar sig till professor nästa år.
– Jag har alltid tyckt om att jobba med datorer och programmering så jag valde att utbilda mig till elektroingen-
jör, men insåg på universitetet att det inte var så många kvinnor där som delade min dröm.
Hon bedömer att mindre än tio av hundra studenter i hennes årskull var kvinnor.
– Det gjorde att jag kunde bidra med ett annat perspektiv och tänka utanför boxen. Men fortfarande händer det att jag inte tas på samma allvar som en man, att man utgår från att jag inte kan så mycket eller ifrågasätter min kunskap.
Hon har ännu inte hittat ett bra sätt att hantera sådana situationer, för hon vill inte anamma en kultur där auktoritet ska hävdas och hierarkier upprätthållas.
– Jag vill inte vara hård för jag vill behålla min egen karaktär. Jag vet att jag inte vet allt, och jag vill vara modest och trevlig.
Hon kom nyligen hem från en internationell konferens om dokumentanalys – ett annat av hennes forskningsområden. Det var den 18:e gången konferensen hölls, och hon blev i år den första kvinnan att inneha en av de tre ordförandeposterna.
En manlig deltagare misstog henne däremot för att vara
Genom att avkoda hjärn aktivitet till ord hoppas Foteini Simistira Liwicki i framtiden kunna hjälpa personer som har förlorat talförmågan.
konferensens assistent och klagade argt på att han inte hade fått svar på ett mejl. När hon berättade att hon inte var assistent utan ordförande tog han ett steg tillbaka.
”Så du är bossen?”
”Ja, jag är bossen”, svarade Foteini Simistira Liwicki. Men det ångrar hon.
– Det var arrogant sagt.
FOTEINI SIMISTIRA LIWICKI beskriver sig själv som introvert och blyg. Många av sina samtal har hon i huvudet med sig själv. Det var det som under hennes postdok i Schweiz gav henne idén att forska på inre tal. Men blygheten har inneburit en extra utmaning när det kommer till att som kvinna ta plats i akademiska sammanhang. Denna blyghet – medfödd eller ett resultat av förminskanden och osynliggöranden i en mans dominerad domän? – mötte hon också bland andra kvinnliga forskare på konferensen.
– Även om man ber kvinnor att träda fram, så gör de det inte. Vi behöver pusha dem mer. Jag fick en kvinna att ställa sig till förfogande till nästa konferens genom att säga
Reportaget
Jämställdhet
att jag också är blyg, men om vi träder fram så kommer fler kvinnor att se oss och våga.
I sociala medier efter konferensen tackade en kvinnlig doktorand Foteini Simistira Liwicki och två professorer vid Luleå tekniska universitet för deras ”orubbliga engagemang” för att öka den kvinnliga representationen i ledande roller.
Foteini Simistira Liwicki har även hon behövt uppmuntran för att satsa på en karriär i akademin. Hon berättar att det var hennes tidigare prefekt vid universitetet som fick henne att bortse från sin blyghet och söka ett biträdande lektorat.
– Jag är här tack vare honom, säger hon.
När han senare går förbi och hon vill ha med honom på ett foto i Universitetsläraren protesterar han däremot – detta handlar om henne, inte honom, säger han glatt.
I meriteringsprogrammet som Foteini Simistira Liwicki deltar i ingår ett ledarskapsprogram. I jämställdhetslitteraturen kritiseras ibland sådana satsningar för att fokuse-
Elisabeth Wetterlund är en av relativt få kvinnliga professorer inom sitt fält och får därför många förfrågningar om att ingå i olika nämnder och kommittéer.
ra på att ”fixa kvinnorna”. Som om ojämställdheten handlar om en brist som ligger hos de individuella kvinnorna, i stället för att ”fixa systemet”, det vill säga strukturerna som skapat obalanserna.
Men kanske har också den ojämställda strukturen – med bristande representation, härskartekniker, med mera – skapat ett behov av kompensatorisk ledarskapsträning hos framför allt kvinnor?
– Ledarskapsprogrammet, och att prata med de andra kvinnorna i det, har hjälpt mig mycket i att leda och träda fram, säger Foteini Simistira Liwicki.
I ETT ANNAT, mer ordinärt kontorsrum på campus hänger bilder av fallskärmshoppare på väggen. En av dem är Elisabeth Wetterlund. Hon har vunnit både SM-guld och EM-brons i fallskärmshoppning. För två år sedan blev hon professor i energiteknik.
Hennes bakgrund och forskning handlar däremot mer om energisystem – till exempel den pågående omställ-
ningen från fossil energi. Inom det området är könsbalansen mer jämn än inom energiteknik.
– Men ju högre upp man kommer i den akademiska hierarkin desto glesare med kvinnor är det. Det märker jag varje gång jag ska få ihop en betygsnämnd till en disputation och det ska vara minst en av underrepresenterat kön, säger hon.
Sedan hon blev docent har förfrågningarna till henne om att delta i olika nämnder, kommittéer och anslagsansökningar bara ökat. Den goda intentionen kring representation kan göra att kvinnorna överbelastas med administrativa uppdrag, och får mindre tid för det mest meriterande i akademin: forskning.
Kvinnan blir ibland också mest ett namn på pappret, men saknas i det faktiska arbetet, berättar Elisabeth Wetterlund.
– Jag har börjat bli bättre på att säga nej, även om det gör någon besviken. Å andra sidan kan förfrågningarna skapa möjligheter som mina manliga kollegor inte alltid får, som att vara med i en spännande panel eller utvärderingsgrupp.
Administrativa och stödjande uppdrag kallas ibland akademiskt hushållsarbete – sådant som behöver göras och tar tid men som ofta är osynligt eller föga meriterande. Att sitta i en betygsnämnd eller ett forskningsråd hör
”Det är oftare jag som kvinna tar eller förväntas ta den smörjande funktionen så att det blir trevligt. Som att ta anteckningar, föreslå att vi köper bullar till mötet ...”
till de mer prestigefyllda uppdragen av sådant arbete, allmän omsorg hör till de mindre meriterande.
– Det är oftare jag som kvinna tar eller förväntas ta den smörjande funktionen så att det blir trevligt. Som att ta anteckningar, föreslå att vi köper bullar till mötet eller att vi går ut och käkar efteråt, säger Elisabeth Wetterlund. Forskning från framför allt USA visar att kvinnor i högre grad än män utför sådana serviceuppgifter i akademin, på bekostnad av mer meriterande arbete. Flera lärosäten, inklusive Luleå tekniska universitet, håller nu på att titta på hur fördelningen av dessa arbetsuppgifter ser ut lokalt. Elisabeth Wetterlund har pratat på ledarskapsprogrammet inom meriteringssatsningen som Foteini Simistira Liwicki deltar i. Budskapet till de biträdande professorerna var att tänka strategiskt och fokusera på sådant arbete som värdesätts i det akademiska systemet och skapar möjligheter.
Så här har andelen kvinnliga professorer vid svenska lärosäten utvecklats totalt samt per ämnesområde under tidsperioden 2003–2023. Beräkningen är gjord på antal individer.
– Det kan vara att bygga samarbetsplattformar som skapar möjligheter att publicera, ha doktorander och utbilda. Själv beskriver hon däremot sin position som professor som en lång serie av tur. Men den beskrivningen ifrågasätter hennes chef.
– Män kanske tänker att ”det här har jag förtjänat”, medan jag mer tänker ”jag hade en jävla röta för jag träffade Joakim på den där konferensen och vi hade gemensamma intressen och så ledde det ena till det andra och nu är jag här”.
Tidigare i livet upplevde också Elisabeth Wetterlund sig själv som ganska blyg, men säger att det har ”gått över”. Nu har hon en självklar framtoning och skrattar högt.
Hon tror att hennes framgångar inom ett mansdominerat fält har hjälpts av att hon, mestadels omedvetet, har format sig efter normerna där.
– Jag kan komma ut i industrin och passa in. Jag kan snacka jakt med mina manliga kollegor, och sedan när vi pratar forskning lyssnar de mer på mig för att vi redan har bondat på en punkt, säger hon.
■ Humaniora och konst ■ Samhällsvetenskap ■ Medicin och hälsovetenskap ■ Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
Källa: Universitetskanslersämbetet
■■ Andelen kvinnor bland samtliga anställda professorer ■ Naturvetenskap ■ Teknik 2003 2013 2023
Själv undrar hon om den omedvetna partiskheten som kan uppstå genom identifi kation har spelat in när hon har rekryterat doktorander – samtliga kvinnor. Men hon och en kollega har också noterat att de kvinnliga sökandena ofta har ansträngt sig mer för att visa att de möter annonsens alla uppställda krav.
Elisabeth Wetterlund märker att identifi kation är viktigt
Reportaget
Jämställdhet
”Jag kan snacka jakt med mina manliga kollegor, och sedan när vi pratar forskning lyssnar de mer på mig för att vi redan har bondat på en punkt.”
genom de samtal som manliga kollegors kvinnliga doktorander väljer att ha med henne.
– Jag kan relatera till deras utmaningar och personlighetsdrag. Som att ”Jag var arg och ville skälla, men jag började gråta”. Jag vet typ inga män, men många kvinnor, som beskriver sitt humör så.
Hon uppmuntrar sina doktorander att bilda familj under forskarutbildningen, men har själv inga barn och tror att det har underlättat hennes karriär.
En ny studie från SNS bekräftar det. Bland forskare som har blivit föräldrar är publiceringstakten 40 procent lägre för kvinnor än för män två år efter det första barnets födelse. Efter nio år har kvinnorna halkat efter ännu mer, med 80 procents lägre publiceringstakt. Gapet tycks heller inte påverkas av om mammorna och papporna tar ut lite eller mycket föräldraledighet.
Utgångspunkten vid första barnets födelse skiljer sig åt. Män har redan då en högre publiceringstakt och det är mer än dubbelt så vanligt att männen har fast anställning som lektor. De allra flesta kvinnor och män inom forskaryrket får däremot sitt första barn under den otrygga tiden i början av den akademiska karriärstegen.
– Publikationer föder publikationer, upplever jag. De första åren efter disputation är lite kritiska och männen kanske också har fått i gång sin motor mer när de får barn, kommenterar Elisabeth Wetterlund.
SNS-rapporten föreslår stödinsatser – som mer forskningstid – för personer som kommer tillbaka från föräldraledighet. Elisabeth Wetterlund har inte funderat i de banorna, men det har däremot Foteini Simistira Liwicki.
När hennes doktorand återvänder från sin föräldraledighet ser hon framför sig att hon behöver ingjuta mer forskarsjälvförtroende i honom igen och stötta honom extra för att komma tillbaka på banan.
Hon och hennes man, en professor vid samma institution, adopterade själva två barn för fyra år sedan.
– Men i vår familj har jag mer en pappa-attityd och min man har mer mammarollen, så jag tror inte att det har påverkat min publiceringstakt, säger hon.
MERITERINGSSATSNINGAR SOM DEN för biträdande professorer vid Luleå tekniska universitet är ett sätt att kompensera för strukturella ojämlikheter som bland annat visar sig i publiceringsgap och en låg andel kvinnor på professorsni-
vå. Tommy Viklund är universitetets HR-chef och berättar att en liknande satsning gjordes 2015 med framgång. – Jag vill nog hävda att det är en av anledningarna till att vi når våra rekryteringsmål för professorer. Men meritering tar tid. Lärdomarna från senast var att satsa på dem som har kommit långt för att få snabba resultat och att även ha ett ledarskapsprogram.
På väggarna i rummet där Tommy Viklund tar emot hänger stora porträtt på fyra av lärosätets tidigare rektorer, två kvinnor och två män. Förändringsarbete för jämställdhet kräver starkt stöd i ledningen. Tommy Viklund säger att det har funnits länge vid lärosätet, likaså nu med Birgitta Bergvall-Kåreborn som rektor.
– Det finns ingen rädsla att driva frågorna. Det finns säkert motstånd, men det finns det i alla frågor och jag tycker inte att man ska fokusera på det utan på att göra. Även om han personligen ogillar detaljstyrning tycker han att uppdraget med jämställdhetsintegrering och rekryteringsmål för professorer är bra. Det han ser som störst hot mot jämställdhetsarbetet är nämligen att det riskerar att drunkna bland alla andra frågor – och därför behövs tydliga prioriteringar och mål.
Tommy Viklund framhåller lärosätets särskilda rekryteringsmodell som en viktig del av det integrerade jämställdhetsarbetet. Universitetet började använda den 2013 för att få en gemensam och genusmedveten rekryteringsprocess.
I mötet med studenterna är den vanligaste frågan varför fokus är på jämställdhet. De vill prata om samtliga diskrimineringsgrunder, berättar Tommy Viklund.
– De andra grunderna är svårare att jobba med för vi får inte registrera etnicitet eller sexuell läggning. Men i morgon ska jag på en föreläsning om jämlikhetsdata. Och om vi synliggör normer kring kön, synliggör vi förhoppningsvis andra normer också.
I UNIVERSITETSBIBLIOTEKET UTANFÖR sitter grupper av studenter och pluggar. Det är till synes en ganska jämn blandning av tjejer och killar, men inte sällan killgrupper för sig och tjejgrupper för sig.
Vid ett av fönstren sitter fyra ekonomstudenter – universitetet har en stor del icke-teknisk utbildning också. Studenterna bedömer att könsfördelningen är ganska jämn på deras utbildning, men att det är mansdominerat i toppen av de jobb de siktar mot.
För bara ett par veckor sedan hade de en föreläsning om organisationskultur, hierarkier, kön och minoriteter.
– Det är inte bara för att lära sig om hur det ser ut, utan för att förändra, för att ta med sig det ut i jobbet och försöka bryta glastaket och klistergolvet, säger James Aitomäki. Kursaren Emilia Keinström håller med.
– Det är bra att vi har detta i utbildningen – så länge man gör något åt det också och inte bara läser om det. ○
James Aitomäki och hans kursare har genom sin utbildning fått en fördjupad förståelse om strukturella hinder för jämställdhet och lika villkor.
Satsningar som ger kvinnor forskningsresurser har störst effekt på jämställdheten. Men sådana satsningar är få i Sverige, berättar Charlotte Silander som forskar på jämställdhet i akademin.
När Universitetsläraren når Charlotte Silander per telefon är hon 145 mil från Luleå, på väg från sitt hem utanför Sölvesborg till Linnéuniversitetet i Växjö där hon är docent i statsvetenskap. Hon har publicerat en rad forskningsartiklar om jämställdhetssatsningar i akademin i Norden.
En av de två sorters åtgärder med
störst effekt på ökningen av kvinnor i topppositioner i akademin, är satsningar som den för biträdande professorer vid Luleå tekniska universitet där pengar öronmärks för personer av underrepresenterat kön. I Luleåsatsningen handlar det om 50 procent forskningstid under två år.
Men sådana satsningar, där positiv särbehandling är tänkt att kompensera för att kvinnor historiskt inte har haft samma möjligheter som män, är inte särskilt vanliga i Sverige. – De flesta meriteringsprogram som jag har sett och föreläst på utgår från en idé att kvinnorna behöver lära sig saker och nätverka. Men om man inte tillför tid och pengar så är det en betydligt mindre sannolikhet att programmen har effekt, säger Charlotte Silander.
Hon tycker att Sverige har mycket att lära av Norge, där positiv särbehand
ling av underrepresenterat kön används mer, och till exempel rekryteringsmål är kopplade till pengar.
Den andra typen av satsning som enligt hennes forskning har störst effekt, är att lärosätet har ett jämställdhetskontor eller en jämställdhetsansvarig. En sådan funktion kan genom sitt mandat och ansvar stärka alla de olika institutionella ansträngningar som görs.
Det råder ingen brist på forskningsbaserad kunskap om jämställdhet inom akademin i Sverige. Liksom studenterna vid Luleå tekniska universitet tycker Charlotte Silander att det är mer än dags att bredda perspektivet och även titta på hur utländsk bakgrund och minoritetsbakgrund påverkar karriärmöjligheterna på lärosätena.
– På den forskningsfronten är det tomt! Eller, det har bara gjorts sporadiska grejer. Först nu börjar det blomma upp. ○
Kollegial granskning
De är eftertraktade och livsviktiga för att säkra kvaliteten på forskningen och föra den framåt: granskarna av vetenskapliga manus. Så hur blir man en manusgranskare som gör avtryck i forskningen? På
Kollegial granskning – peer review – är en grundbult i forskningssystemet och därmed en del av varje forskares jobb. Eller?
Den omvittnade svårigheten att rekrytera granskare tyder på att alla inte drar sitt strå till stacken i samma omfattning som de själva skickar in manus för kollegial granskning. Brist på tid och på erkännande av granskningsjobb när det kommer till meritering, brukar vara två av förklaringarna. En som vill slå ett slag för den kollegiala granskningen och för att utveckla den kompetensen är
navian Journal of Work and Organizational Psychology.
Uppdragen som kollegial granskare har gjort henne till en bättre forskare och skribent. Att hennes synpunkter kan förbättra ett manus ger också stor tillfredsställelse, berättar hon.
text: Kajsa Skarsgård
illustration: Nils-Petter Ekwall
Claudia Bernhard-Oettel, professor i organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Hon är en erfaren manusgranskare såväl som redaktör för den vetenskapliga tidskriften Scandi-
besvara den? Är analysen och slutsatserna underbyggda? Vad tillför studien till forskningsområdet?
– Då känner jag att jag har bidragit till att få ut bra forskning som gör nytta.
Claudia Bernhard-Oettel lärde sig granskningens konst genom att utöva den, och rådfråga kollegor när hon var osäker. Förlag och tidskrifter har nu också blivit bättre på att tydliggöra vad de vill att den kollegiala granskningen ska fokusera på och inte, genom riktlinjer, tips och svarsformulär.
Generellt ska granskaren svara på frågor som: Är forskningsfrågan tydlig? Är valda metoder, teorier och data lämpliga för att
I BÖRJAN TYCKTE Claudia Bernhard-Oettel att det svåraste var att bedöma på vilken detaljnivå hon skulle komma med synpunkter. En för allmänt hållen kritik blir en svag granskning. Men en granskning som fastnar i detaljer kan också missa målet. Balansen är viktig, konstaterar hon.
– Blicken för vad som är viktigt och inte blir bättre ju fler manus man granskar. Man förstår bättre vad som är lätt att ändra och inte, och vad som är så allvarligt att man inte kan rekommendera att ett manuskript publiceras.
Det som höjer kvaliteten på en granskning
är att synpunkterna är konkreta, underbyggda och konstruktiva.
– Ens jobb är att hjälpa till att göra bättre forskning, inte racka ner på någon, säger Claudia Bernhard-Oettel.
Granskaren är redaktörens expertögon och behöver därför ha en ärlig och öppen kommunikation med redaktören, understryker hon.
Som redaktör vill hon veta granskarens eventuella funderingar och osäkerheter både kring manuset och de egna bedömningarna. Om kommentarerna inte platsar i den formella granskningstexten kan de lämnas till redaktören separat.
– Det är väldigt hjälpsamt om granskaren till exempel uppmärksammar mig på att en liknande artikel har publicerats någon annan-
stans, eller att författaren kan ha en intressekonflikt.
Själv tycker hon att det är svårast att granska interdisciplinär forskning. Reagerar hon på en beräkning eller ett sätt att skriva för att det brister i kvalitet, eller bara för att hon inte är van vid den vetenskapliga traditionen?
– Då brukar jag fråga en kollega i fältet om den skulle reagera på det, eller lyfta min osäkerhet i en kommentar till redaktören.
En svår bedömning som redaktör, tycker hon, är när granskaren anser att manuset behöver ytterligare referenser – och hänvisar till sina egna studier.
– Då kan det handla om att granskaren försöker gynna sig själv genom att höja sin egen citeringsfaktor. Man behöver ju inte bara
Så blir du en granskare och gör skillnad
1 Kontakta tidskrifter och förlag direkt.
2 Nätverka med redaktörer på konferenser.
3 Be en kollega att rekommendera dig.
4 Var fokuserad, konsekvent och konstruktiv i din kritik.
5 Be mer erfarna kollegor om vägledning.
6 Ta hjälp av tips och kurser på webben.
Källa: wileypeerreview.com
hänvisa till sina egna alster, säger Claudia Bernhard-Oettel.
EN ANNAN PERSON som har jobbat länge med kollegial granskning är Christina Lenz som är förlagsredaktör på Stockholm University Press. Under sitt yrkesliv har hon upplevt att kraven och kvaliteten på den kollegiala granskningen generellt har skärpts. Det gäller inte minst i de etiska frågorna.
Stockholm University Press använder riktlinjerna från Committee on Publication Ethics, Cope. Enligt dem ska en forskare först och främst bara ta på sig uppdrag inom sin expertis och svara på förfrågningar inom utsatt tid.
– Den vanligaste frågan vi får är: ”Kan jag få längre tid på mig?”, berättar Christina Lenz med ett skratt.
Den presumtiva granskaren ska redovisa alla potentiella intressekonfl ikter som hen kan ha kopplat till uppdraget.
– En del tänker ”Vi har visserligen jobbat i samma forskningsprojekt, men vi är inte jäviga för vi är professionella forskare och kan granska varandras arbeten”. Men riktlinjerna är strikta och de behöver följas för att undvika jäv, säger Christina Lenz.
ENLIGT COPE SKA granskaren inte vara anställd av samma institution som författaren, och de ska inte ha haft en mentorsrelation, varit nära samarbetspartner eller haft ett gemensamt forskningsanslag under de senaste åren. En intressekonfl ikt kan också vara personlig, politisk eller religiös till sin natur.
Om granskaren upptäcker att hen saknar expertis eller att det fi nns en intressekonfl ikt först när hen läst manuset, ska hen omedelbart lyfta detta till redaktören.
Sekretessen i granskningsprocessen ska respekteras. Vill granskaren involvera andra personer i granskningen behövs redaktörens tillstånd. Dessa personer ska sedan också namnges i granskningsrapporten, enligt
Copes riktlinjer.
Om granskaren misstänker oegentligheter i forskningen ska hen inte utreda det på egen hand utan underrätta redaktören.
– Etik handlar också om hur man kommunicerar sin kritik. Den ska vara saklig och i god ton. Man ska inte bara kritisera, utan också argumentera för vad som är bra i studien, säger Christina Lenz. ○
Håll tyst och skriv-sessioner hjälper doktorander
Var och en arbetar med sin text. Samma tid varje vecka. Mobilerna avstängda. Varje pass 30 minuter långt. Så ser receptet ut för metoden Shut up and write, som ger doktorander vid Umeå universitet möjlighet att fokusera på sina texter.
De flesta känner nog igen situationen: En text ska skrivas, men först … Och plötsligt har tiden runnit iväg utan att minsta ord hamnat på skärmen.
Annika Bindler hade ofta sett fenomenet i sin roll som lärare och skrivpedagog vid Umeå universitet och bestämde sig häromåret för att prova det amerikanska konceptet Shut up and write (SUAW) i en grupp doktorander. Det går ut på att ett antal personer samlas vid en viss tidpunkt varje vecka och skriver samtidigt, men på sin egen text.
säger Annika Bindler och berättar att vissa deltagare sätter ett papper framför sin skärm under denna övning, för att inte distraheras av röda streck under orden eller dubbla mellanslag.
Därefter följer en runda då var och en kortfattat ska berätta om sitt mål för dagen.
– Det är jätteviktigt att de har planerat det innan de kommer.
Deltagarna ska också ha med sig allt underlag de behöver för sin text. – Om de måste söka under sessionen är de inte tillräckligt förberedda.
”Då skriver man precis vad och hur man vill ...”
Annika Bindler påpekar också att man måste kunna motstå att leta referenser under skrivtiden. Hellre markera det som behöver kollas senare, för att behålla fokus på själva skrivandet.
Det hela föll väl ut, och i dag leder hon och ett par kolleger flera SUAW-grupper vid universitetet, alla med samma upplägg.
Först: fritt skrivande i fem minuter.
– Då skriver man precis vad och hur man vill, utan att rätta skrivfel eller analysera,
Efter genomgången sätter Annika Bindler i gång en timer, och så börjar det knattra på datorerna i salen – samt hos de doktorander som deltar via länk.
– Jag tycker det är viktigt att de också har möjlighet. Det fungerar bra. Men det är viktigt
att de ser alla andra och vet att jag kan se dem eftersom de har sina kameror på.
30 minuter senare är det dags för fem minuters paus innan nästa skrivpass, lika långt som det första, utifrån den så kallade pomodoro-metoden. Totalt tre pass kör de innan det hela avslutas med att var och en berättar hur det gått. Ofta är responsen positiv – de har känt sig produktiva och lyckats med sina mål, och gillar känslan av gemenskap – men det händer förstås också att någon drabbats av skrivkramp.
– I så fall kan jag be gruppen föreslå vad man kan göra om man fastnar. Det kommer alltid en massa bra idéer.
EN SOM HAFT nytta av Annika Bindlers grupper är Katharina Derblom, som i december disputerar på en avhandling om akutsjukvård för personer med psykisk ohälsa. Hon har deltagit på distans från Skellefteå i flera terminer och tycker det givit henne stor hjälp i skrivandet.
– Tidigare var det lite som att jag satte mig framför datorn och hoppades det skulle komma något, säger hon med ett litet skratt.
– Sessionerna har gjort mig mycket mer strukturerad i mitt skrivande och gett mig förståelse för processen: vad behöver jag för att kunna skriva den här texten?
Genomgången före varje session fungerar som ett slags ”förbindelse” genom att man uttalar sitt mål högt, förklarar hon. Och att de andra sitter där och skriver samtidigt har en disciplinerande verkan.
– På något märkligt sätt blir det som en gemenskap, fast de sitter långt bort. ○ Ingela Hofsten
Annika Bindlers skrivtips
○ Avsätt bestämda tider för skrivandet.
○ Planera och förbered skrivstunden. Inget sökande under själva sessionen.
○ Stäng av mobilen och notiser på datorn.
○ Börja gärna med en kort stunds fritt skrivande.
○ Motstå att kontrollera referenser under själva skrivandet.
○ Testa att föra skrivlogg.
Tänk efter varför du skriver, var tydlig och koncentrera dig till ett budskap. Det är centrala råd när det gäller att skriva debattartiklar i rollen som forskare.
Varför ska du skriva en debattartikel? Det är den viktigaste frågan du bör ställa dig innan du börjar, säger Fredrik NG Andersson, universitetslektor och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han är ett vanligt förekommande namn på olika debattsidor sedan 15 år tillbaka.
– Det finns ibland en tendens att forskare bara vill ha en debattartikel på sitt cv eller att en finansiär kräver att man ska få med tredje uppgiften i sitt projekt. Det blir ingen bra debattartikel. Det måste finnas en fråga där man vill bidra till den allmänna diskussionen.
NÄR DET KOMMER till ämnesval gäller det att ta något dagsaktuellt, men samtidigt kolla så att debattsidan inte redan publicerat något liknande.
För att få genomslag bör bud
skapet vara enkelt och tydligt. – Forskare är bra på att se det komplexa men i en debattartikel måste man koka ner det till ett budskap, säger Fredrik NG Andersson.
Han påpekar att det finns olika typer av debattartiklar. Det kan vara ett ämne där det finns en samhällsdebatt men där du som expert tycker att den förs på fel premisser och kanske även innehåller faktafel.
En annan sorts debattartikel kan gälla att man vill förändra något, baserat på ens forskning. Då är det extra viktigt att vara tydlig med sin åsikt och ha tänkt igenom i förväg vad man faktiskt tycker.
FREDRIK NG ANDERSSON påminner också om att en debattskribent måste vara beredd på att få mothugg.
– Då har du lyckats – det värsta som kan hända är att ingen bryr sig. En bra debattartikel ger också inbjudningar till att medverka i radio, tv och andra sammanhang. Han önskar att fler forskare blir aktiva i samhällsdebatten.
– Var inte rädd för att ha fel, eller att använda hårda uttryck. Det andra tycker behöver inte vara rätt. ○
Anders Jinneklint
Tänk på följande i en debattartikel
○ Du analyserar inget i en debattartikel. Undvik forskningsartikelns teori, tes och tester.
○ Undvik jargong och facktermer.
○ Var gärna fyndig. Locka till läsning genom att vara välformulerad.
○ Fotnoter eller referenslistor behövs inte.
○ Ring gärna redaktören i förväg och hör dig för.
Källa: Fredrik NG Andersson
FÖR SKOJS SKULL
Henrik Scander demonstrerar sabrering av champagne med hjälp av ett dricksglas.
Men varför ska man sabrera?
Jo, helt enkelt för att höja stämningen, säger han.
Henrik Scander
Undervisning i mat och dryckeskombinationer, forskning om störrom och studier i sabrering av champagne. – Det är ju lite ilandsforskning ibland, säger Henrik Scander, lektor i måltidskunskap vid Restaurang och hotellhögskolan i Grythyttan.
Henrik Scander är en av få personer i Sverige som är disputerad inom mat- och dryckeskombinationer och samtidigt har en bakgrund som sommelier. Han säger att det har gjort honom till expert på att njuta av livets goda. – Jag är nog en av de bästa i världen på att njuta. Jag är liksom utbildad på att njuta, säger han.
Njutningen kan bestå i ett noga utvalt vin till en middag men det kan också vara så enkelt som att plocka fram fi nporslinet till vardags, eller dricka vatten ur kristallglas efter en av sina många löprundor.
te att det var jättetråkigt jämfört med att leva i Frankrike, säger Henrik Scander, som därmed hoppade av och på nytt började arbeta i restaurangbranschen i Göteborg.
Mötet med en nyanställd kökschef blev en vändpunkt när de båda började prova vin tillsammans. Henrik Scander upplevde att han lärde sig snabbt och han hade nytta av sina kunskaper i franska.
TEXT: Anders Jinneklint
FOTO: Håkan Lindgren
Egentligen hade han tänkt bli fransklärare. Så blev det inte alls, men flytten till Frankrike år 1997 blev ändå avgörande för Henrik Scanders yrkesval och framtida liv. Han hade jobbat som servitör på olika restauranger i Göteborg när han åkte till Aix-en-Provence i Frankrike där han studerade franska och bodde hos en fransk familj i ett halvår.
Tillbaka i Sverige började han utbilda sig till fransklärare vid Karlstads universitet men det kändes inte rätt.
– Det var inte så roliga studier och jag tyck-
– Då tänkte jag att jag måste göra ett val i livet och skaff a en adekvat utbildning, för jag ville verkligen bli den bästa sommelieren i Sverige.
Flyttlasset gick till Grythyttan för studier om mat och dryck inom ämnet måltidskunskap och där har Henrik Scander blivit kvar, han både bor och arbetar i den lilla västmanländska orten som är starkt förknippad med gastronomi. Universitetsläraren möter upp Henrik Scander utanför Grythyttans gästgivaregård med anor från 1600-talet och sedan flera år omnämnd i White Guide. Solen strålar över de röda träbyggnaderna och den gruslagda uteserveringen som stoltserar med välkända trädgårdsmöbler från Grythyttans stålverk, också det en institution på orten. Inne i matsalen blickar
Mötet Henrik Scander
”Det är ju lite i-landsforskning ibland. Om jag säger till någon att vi ska studera hur kaviar och mousserande vin från Sverige kan bli godare, det är ju inte ett stort problem i samhället ...”
oljemålade herrar på historiska porträtt ner på lunchgästerna vid de vita dukarna.
Om lärarutbildningen kändes tråkig så blev Henrik Scanders intryck närmast det motsatta när han påbörjade studierna vid Restaurangoch hotellhögskolan. Han beskriver att det gick lätt för honom och han trivdes med att träffa likasinnade. Direkt efter examen började han jobba som adjunkt inom dryckesutbildningen.
SÅ I STÄLLET för att bli Sveriges bästa sommelier tog Henrik Scanders yrkesbana ännu en vändning, denna gång in i den akademiska världen. Vid sidan av arbetet på högskolan hade han startat sitt eget bolag där han bland annat föreläste om vin. Vid ett tillfälle bokades han in av en ekonomibyrå för att sabrera champagne.
– Det var under en period när sabrering var
Henrik Scander ...
... är 48 år och universitetslektor i måltidskunskap vid Restaurang och hotellhögskolan i Grythyttan, där han själv är utbildad. Han har en bakgrund som sommelier och undervisar och forskar främst inom dryck och dryckesprovning. Campus Grythyttan är en del av Örebro universitet, där Henrik Scander även är ceremonimästare, vilket innebär att han bland annat är värd för de årliga akademiska högtiderna. Han skriver regelbundet populärvetenskapliga krönikor i lokaltidningen Nerikes Allehanda och leder vinprovningar vid sidan av arbetet vid universitetet. På fritiden tränar han triathlon.
väldigt hett och de hyrde in mig som en rolig grej, förklarar han och fortsätter:
– Jag minns att jag sa att det som är viktigt att tänka på är att det måste vara champagne och den måste vara kall, för då spricker glaset lättare. Och då sitter det en person i publiken som säger ”det här med kall och spricka, hur menar du då?”.
Henrik Scander svarade att det är viktigt att flaskan är kall för att det förändrar sprickkonstruktionen i glaset, att det är större risk för explosion om flaskan är varm.
Men åhöraren stod på sig och menade att temperaturen inte gör någon skillnad. Han visade sig vara en kollega, Fredrik Thuvander, professor i materialteknik vid Karlstads och Örebro universitet. Han föreslog att de skulle kombinera hans tekniska kunnande med Henrik Scanders beprövade erfarenhet. Resultatet blev en masteruppsats i konsten att sabrera champagne.
– Vi byggde en sabreringsrobot, eller en sabreringsgiljotin som vi kallade det, med en pendel som kunde träffa flaskan på precis samma sätt som jag slog. Vi filmade mig med höghastighetskamera för att titta på vilka vinklar och hastigheter jag slog med – och sedan kunde vi efterlikna det.
Parallellt med de empiriska studierna gjorde Henrik Scander intervjuer och de båda metoderna kombinerades i uppsats arbetet.
– Det gjorde mig väldigt fascinerad av vetenskap, säger han, och det förde honom naturligt vidare in på forskarstudier.
2019 DISPUTERADE Henrik Sc ander på avhandlingen Food and beverage combinations: Sommeliers’ perspectives and consumer patterns in Sweden
Kombinationen i hans bakgrund har gjort
att han blivit involverad i arbete även utanför Campus Grythyttan.
– Jag har haft förmånen att komma med i många projekt och jag har också blivit lite efterfrågad med den spetskompetens jag har. Jag blev inbjuden till ett projekt vid Högskolan Kristianstad, om hur störrom kan paras ihop med champagne, eller egentligen svenskodlat vin. Det är just området att kombinera smaker som är mitt specialområde så det är roligt att bli inbjuden trots att jag är ganska ny som forskare.
Henrik Scander säger att han ibland får försvara sitt ämne och han kan se på det med viss självdistans.
– Det är ju lite i-landsforskning ibland. Om jag säger till någon att vi ska studera hur kaviar och mousserande vin från Sverige kan bli godare, det är ju inte ett stort problem i samhället om man säger så, att vi lider av det här i förhållande till cancer eller andra saker.
Samtidigt framhåller han att ämnet på kort tid inneburit insatser för folkhälsan. Måltidskunskap blev ett forskningsämne i Sverige så sent som för 20 år sedan, innan dess hade man inte vetenskapligt undersökt hur man kan kombinera smaker, berättar Henrik Scander.
I ämnet studeras exempelvis hur sjukhusmåltider kan bli mer aptitliga. Ibland är det inte smaken som är problemet utan hur maten serveras. Samma resonemang går att föra över till skolan, där Henrik Scander är involverad i ett projekt där forskarna för en dialog med ungdomar från en skola i Göteborg om vad de vill ha för mat.
– Sedan lagar vi mat med våra studenter och tar med den maten till skolbarnen. Och så frågar vi, tycker ni det här är gott? Svarar de nej frågar vi hur de skulle vilja ha maten. Vi skapar den här processen mellan barnen och våra kockar som ska lära sig att laga mat som barnen vill äta. Det är inga problem att laga näringsriktig mat till barnen. Problemet är att de inte äter skolmaten. Så hur kan vi få dem att äta mat som faktiskt är nyttig, hälsosam och hållbar?
ETT HELT ANNAT forskningsprojekt i startgroparna handlar om den svenska fikakulturen. Tillsammans med en forskare i marknadsfö -
GASTRONOMISK METROPOL Grythyttan, där Restaurang- och hotellhögskolan ligger, är starkt förknippat med gastronomi. Henrik Scander flyttade hit för sina egna studier – och har blivit kvar.
Mötet Henrik Scander
”Jag tycker att det är roligt att jobba med analogier och metaforer. Om vi tänker att måltiden är en fotbollsmatch, vilket av vinerna är Zlatan?”
ring och en i destinationsbyggande har Henrik Scander börjat studera fika som kulturarv och hur det skulle kunna användas i marknadsföring.
– Vi vill studera om Sverige kan bli en fikadestination. Vi använder ju begreppet Swedish fika, det börjar komma ut i världen och många använder det.
I undervisningen håller Henrik Scander bland annat i vinprovningsmetodik och introduktionskurser för nya studenter.
– När studenterna kommer hit och ska börja läsa dryck, då kan jag forskningsbasera undervisningen direkt. Sedan är jag också med och styr vilka som kommer och föreläser och vilka viner vi ska ta in.
Ett problem i undervisningen kan vara att hitta prisvärda läroböcker.
– Om det är en kurs om öl så kan studenterna köpa den stora encyklopedin om öl, men då kostar den 1 500 spänn. Och sedan ska de ha en likadan om calvados och en om whisky ...
Henrik Scander bestämde sig för att skriva en egen bok om öl, tillsammans med en krögare och en bryggare. Resultatet blev boken Ölkunskap genom teori, provning och kombinationer, avsedd som en lärobok för studenter, baserad på beprövad erfarenhet och vetenskap.
SOM BISYSSLA HÅLLER han vinprovningar, ett område där han ser möjlighet till utveckling. Han vill säga mer än att ett vin smakar hallon, jordgubb eller blåbär.
– Jag tycker att det är roligt att jobba med analogier och metaforer. Om vi tänker att måltiden är en fotbollsmatch, vilket av vinerna är Zlatan? Vilket vin är någon typ av målvakt som håller ihop allting?
Samma resonemang för han in i utbildningen.
– Vi jobbar med en dialogmetod som en
kollega har utvecklat. Då läser vi litteratur, till exempel när Marcel Proust dricker lindblomste och äter Madeleinekaka och hur han metaforiskt åker iväg till sin barndom för att han känner de här dofterna. Vi jobbar ganska mycket med att om vi smakar på det här, vart förs tankarna?
En viktig aspekt på mat och dryck som Henrik Scander gärna lyfter fram är att den ska vara hälsosam. Han följer devisen ”du är vad du äter” och ser för egen del till att äta varierat. Han är medveten om kvalitet och hållbarhet och försöker undvika processad mat. – Äter jag kött så vill jag att det köttet ska vara av hög kvalitet. Jag vill att det ska vara frigående, gräsbetande nötkreatur. Det är bra för miljön. Äter jag fisk vill jag att den innehåller bra fetter. När jag köper grönsaker är de inte processade utan så färska som möjligt, eller frysta för den delen.
OCH SÅ VAR det ju vikten av att njuta. För att kunna unna sig godsaker försöker Henrik Scander vara strävsam mellan njutningstillfällena och följer vad han kallar 80–20-modellen.
– Jag tycker att det är väldigt enkelt. Håll dig till att göra 80 procent goda val. Och sedan 20 procent så skiter du i att göra goda val. Unna dig – och njut av att unna dig. Gör man så tror jag att man njuter av att dricka vin eller ta en öl, eller käka prinsesstårta. Det är ju supergott, jag älskar prinsesstårta. Men det kan inte vara prinsesstårta varje dag. ○
TE TILL MATEN
Henrik Scander vill slå ett slag för te som en alternativ, alkoholfri måltidsdryck. Tillsammans med forskare från andra länder har han skapat ett europeiskt te-institut, som också givit ut en bok om te.
Forskaren i fi ktiva berättelser
är en kluven fi gur. I universitetsromanen är det ofta en dyster humanist som vantrivs och är kritisk till akademins småaktiga karriärstrider. I populärkulturen
är det antingen den virrige vetenskapsmannen i vit rock och med håret på ända, det onda geniet som vill ta över världen, eller någon gång den orädde äventyraren.
text:
Per-Olof Eliasson
illustrationer: Nils-Petter Ekwall
Sid. 33
Det vittrade elfenbenstornet
Sid. 38
Från doktor Frankenstein till The Big Bang Theory
När akademin skildras i skönlitteraturen framstår livet som universitetslärare och forskare ofta i en negativ dager. Tagna tillsammans ger de senaste 20 årens svenska universitetsromaner bilden av att det milt sagt inte är särskilt kul att arbeta inom högskolan.
Oavsett om formen är deckare, satir, nyckelroman eller existentiellt drama framstår den akademiska världen som grälsjuk, intrigant, med ständig kamp om positioner, befolkad med ensamma individer. Forskarna blir motarbetade och är kritiska till forskningsmiljön, studenterna är besvärliga och/eller konstiga och korkade.
Det ligger i genrens natur, menar Marta Ronne, disputerad litteraturvetare som i många år verkat som universitets-
Fokus
Forskare i fiktionen
”Universitetsskildringar har alltid lockat läsaren med att lova att de avslöjar att under ytan på den bildade miljön finns småaktigheter, svartsjuka och karriärstrider ...”
lektor och numera arbetar som litteratur kritiker och kulturskribent.
skildringar är konfl ikten mellan huvudpersonen och akademin. Den konfl ikten fi nns kvar, exempelvis i Therese Bohmans Aftonland från 2016.
– På samma sätt som i de äldre skildringarna anser romanens huvudperson att en kollega som gjort karriär som professor och kulturperson i grunden är ganska medioker.
Också på ett annat sätt ansluter Therese Bohmans roman till en tradition av akademikritik.
– Huvudpersonen tror på det upphöjda i akademin och blir sedan besviken. Hon menar att konsthistorien handlar om det vackra och upphöjda. Men på institutionen relativiseras konsten: tv-såpor och virkade grytlappar är precis lika bra som renässanskonst.
– Universitetsskildringar har alltid lockat läsaren med att lova att de avslöjar att under ytan på den bildade miljön fi nns småaktigheter, svartsjuka och karriärstrider, samt individer som på bekostnad av andra vill premiera sig själva. Det gäller inte bara de senaste 20 årens romaner; universitetskildringar är helt enkelt dystra, säger hon.
Hon disputerade på en avhandling om svenska universitetsromaner utgivna senast 1943. Hon satte gränsen där eftersom genren i princip dog ut i Sverige efter andra världskriget.
– Min tes var att samhället radikalt förändrades i och med andra världskriget. Då försvann det skimmer som tidigare omgivit universitetslivet och det fanns inte utrymme för ”gammaldags” universitetsskildringar.
Sedan millennieskiftet har genren återuppstått. Marta Ronne påpekar att en huvudkonfl ikt i äldre universitets-
Men Marta Ronne menar att kritiken av universitetet ofta är djupare.
– Genomgående ger romanerna en negativ bild av akademins sätt att fungera, av förhållandena inom forskningsmiljön, men också av hur högskolan fi nansieras, och av vilka konfl ikter och karriärstrider det i sin tur framkallar internt.
YTTERLIGARE EN ROMAN som är centrerad kring huvudpersonens besvikelse på universitetet är Martin Engbergs En enastående karriär (2017).
– Den handlar ju om klass, ett ämne som inte försvunnit i universitetsromanerna. Men den handlar också om att konfl ikterna i forskarmiljön kan vara småaktiga och futtiga.
Marta Ronne påpekar att karriärstriderna är något typiskt för universitetsskildringar, men en skönlitterär berättelse kräver ju en konfl ikt för att väcka intresse. Paradox-
Henrik Langeland Manuskriptet (2009)
Medelålders professor blir kär i en ung kvinnlig student. Professorns jakt på ett manuskript för att på så sätt närma sig den åtrådda blir rent Dan Brownsk.
Helene Uri De beste blant oss (2006)
Norsk satir över akademin, komplett med erotiska eskapader, forskningsstöld och där ”trynefaktor” (fördelaktigt utseende) i slutänden slår kompetens.
alt nog samsas karriärstriderna med en känsla av intellektuell samhörighet inom akademin.
– Men ett genomgående tema är bristen på sammanhållning och solidaritet inom forskarvärlden. För den egna forskningen och den egna karriären är viktig och det i sig framkallar rivalitet, konfl ikter och kotteribildning.
En annan huvudkonfl ikt i äldre universitetsskildringar var den mellan universitetet och det omgivande samhället, de som förr i tiden sågs som ”de obildade borgarna”, som man såg ner på.
– Just den konfl ikten har luckrats upp i moderna romaner eftersom universitetet i dag snarare förknippas med yrkesutbildning än med högstämda bildningsideal, vilket det gjorde vid förra sekelskiftet.
I dag är gränserna mellan forskning och arbete utanför akademin mer flytande. Marta Ronne tar som exempel upp Anna Grönlunds Av kött och blod (2021), och AnnaKarin Selbergs nyutgivna Utsidans klass, där huvudpersonen fi nansierar sina doktorandstudier med arbete på ett förlag.
– Där ser vi ett möte mellan praktisk yrkesutövning och
Universitetsromanen är en egen genre
Universitetsromanen utspelar sig huvudsakligen på och runt campus vid ett universitet. Genren i sin nuvarande form går tillbaka till tidigt 1950tal. Många välkända engelskspråkiga campusromaner är komiska eller satiriska.
forskning i akademin, vilket eventuellt är något som mer kännetecknar dagens universitetsskildringar, säger Marta Ronne.
Många äldre universitetsromaner handlade om att kvinnor inte ansågs ha en självklar plats i akademin.
– Så är det naturligtvis inte längre, eftersom dagens romaner skildrar dagens samhälle. Nu är kvinnliga huvudpersoner i kvinnors universitetsromaner starka individer som inte behöver fundera på om universitetet tillerkänner dem en plats eller inte.
Trots det fi nns där underliggande konfl ikter och motsättningar, inte minst kring kön och likabehandling.
– Det fi nns ofta hos den kvinnliga huvudpersonen en svårförnimbar, men ändå närvarande känsla, av att gränsen för den egna integriteten och auktoriteten lätt kan rubbas. Man ska inte inbilla sig att kvinnors universitetsromaner skildrar en fullkomligt jämställd värld. De skildrar helt enkelt den värld som är, där eventuella dissonanser och ojämlikheter har blivit mer dolda, mer subtila, mer svårtolkade, säger Marta Ronne.
FRÅGAN ÄR HUR mycket genren universitetsroman speglar verkligheten i dagens akademi.
Anja Smits är neurolog och professor vid Göteborgs universitet och har skrivit Den tysta korridoren (2022). I den är en av huvudpersonerna, Mette Øst, onkolog och forskar om hjärntumörer. Hon har just, tillsammans med sin forskningsgrupp, fl yttat till en prestigefylld tjänst i Sverige.
Men Mette Øst tvingas arbeta allt hårdare för att hinna med alla krav från kliniken samtidigt som hon ska hålla
Martin Engberg
En enastående karriär (2017)
Satir om maktspelet kring kunskap förlagd till en fiktiv litteratur vetenskaplig institution i Göteborg.
Therese Bohman Aftonland (2016)
Kulturen och kunskapen på universitetet har mist sin mening för medelålders professor i konstvetenskap. Men när hon får en ung attraktiv doktorand verkar livet värt att leva igen. Men så ställs hon inför ett livsavgörande dilemma …
Fokus
Helena Granström
Standardmodellen (2018)
Ensam kvinna på fysikinstitution befolkad med känslostörda människor och en vetenskap utan kontakt med verkligheten. Kort sagt, inte så muntert att vara fysiker.
forskningen fl ytande och blir ett offer för intriger och maktspel hon inte förstår.
– Ja, jag har haft en känsla av att boken blev lite för dyster. Men nästan alla av mina kollegor har sagt att de känner igen sig. Det är mycket fantasi, men det fi nns också egna upplevelser, säger Anja Smits.
Hon understryker att yrket som forskare och lärare är fantastiskt.
– Väldigt många brinner för sitt ämne. Men det är tröga strukturer och den akademiska världen är ganska tuff, med höga krav och hög arbetsbelastning. Det är också ganska osäkra anställningsvillkor, speciellt för unga forskare.
I romanen står Mette ensam i intrigerna på sin nya institution. Hon tror att alla vill henne väl, bara hon visar sin bästa sida och jobbar hårt.
– Inom universitetsvärlden är det den som är mest meriterad som oftast får en tjänst. Men därmed inte sagt att du är välkommen på den nya arbetsplatsen. Det kanske fi nns en chef som gärna velat anställa en helt annan person, och det är nästan omöjligt att kämpa mot de strukturerna, säger Anja Smits som hoppas att hon inte skrämt bort alltför många med sin bok.
– Om du är ung och ska välja en karriär i akademin, måste du ha ögonen öppna för intrigerna och maktstriderna. Och framför allt behöver du ha en mentor i systemet som tror på dig, som vill dig väl och som backar upp dig. För besluten tas oftast i korridorer eller i matsalen och inte vid mötesbordet, säger Anja Smits.
Erik Cardelús är lektor i språkdidaktik vid en stiftelse knuten till Handelshögskolan i Stockholm. Universitetsskildringar är en del av hans forskningsfält.
– Det är ofta en ganska dyster bild som målas upp i uni-
Vigdis Hjort
Lärarinnans sång (2020)
Konststudent tar sina första steg på karriären till kulturman genom att förstöra tillvaron för en kvinnlig medelålders teaterlärare vid Konsthögskolan i Oslo.
versitetsromaner. Författarna väjer inte för att visa på att mitt i miljöerna som skyltar med kunskap och vidsynthet så fi nns det mycket småsinthet och mycket elakheter.
Också han tar upp Martin Engbergs En enastående karriär – Ett tema som återkommer många gånger är pendlingen mellan makt och maktlöshet. Martin Engberg har skrivit en roman som skildrar det här väl, där en universitetslärare i Göteborg pendlar mellan just maktlösheten och maktfullkomligheten.
ERIK CARDELÚS MENAR att en orsak till känslan av maktlöshet är universitetens storskalighet.
– Universitet och den akademiska världen är så enormt storskaliga arbetsplatser som många gånger kan upplevas som labyrintiska och där det naturligtvis pågår maktspel. Och jag tror att maktlösheten och dysterheten kan komma sig av att protagonisterna inte har så stor möjlighet att förändra varken sin egen situation eller systemet.
Han pekar också på kontrasten till världen utanför akademin.
– Jag tror att många upplever en frustration och till och med en smärta inför det faktum att aldrig någonsin tidigare i världshistorien har så många gått på universitet och så många människor varit högutbildade. Samtidigt härjar ju odemokratiska regimer och odemokratiska praktiker utanför. Många gånger tror jag vi universitetslärare kan känna en maktlöshet inför att vi försöker skapa och sprida kunskap men att den inte riktigt når ut.
Ett stort problem i den akademiska världen i dag är osäkra anställningar och mycket konkurrens.
– Och akademiker är ju välformulerade och måna om
Anna Grönlund
Av kött och blod (2021)
Här får vi Macchiariniskandalen i fiktiv form, en paranoid mardröm där det är oklart vad som är sant och vad som är falskt, och med en överraskande upplösning.
sin position på ett sätt som kanske inte alla andra yrkesgrupper är. Så det blir gärna svidande konfl ikter som lätt kan omvandlas till fi ktion.
Erik Cardelús påpekar att det inte är ovanligt med deckare i universitetsmiljö, från Dorothy Sayers Kamratfesten (1935) till Johan Tralaus Höken sjunger om död (2023).
– Det är ganska kittlande att förlägga en deckargåta just i den akademiska miljön.
CARINA BURMAN HAR skrivit Cromwells huvud (1998), en munter roman med deckarinslag som tilldrar sig på universitetet i Cambridge och som avspeglar hennes år som gästforskare där.
– Den är menad att vara komisk och det handlar mycket om svenskarnas möte med det brittiska. Man tror att man vet hur det fungerar och så vet man det egentligen inte, säger hon.
Carina Burman är författare och oavlönad docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vid ett universitet fi nns många ingredienser som är tacksamma att använda i en roman. – Det fi nns en konkurrens om jobb. Och det fi nns ju hela tiden den här oron, vad ska det bli av en? Det är ett bra ställe att lägga intriger. Kanske är det roligare att lägga in den sortens intriger vid ett universitet än att lägga dem vid en kommunal förvaltning, där man säkert också intrigerar.
Hon anser att det fi nns två stråk av universitetsskildringar.
– Dels har vi romaner om det underbara studentlivet. Men vi har också böcker där representanter för universitetet framstår som instängda. Man upptäcker att det inte är
Johan Tralau
Höken sjunger om död (2023)
Litteraturdoktorand hittas mördad vid Uppsala slott och ledtrådar till mördaren dyker upp i ett mystiskt avhandlingsmanuskript. Modern campusdeckare med en stor dos akademisk Uppsalaromantik.
”Många gånger tror jag vi universitetslärare kan känna en maktlöshet inför att vi försöker skapa och sprida kunskap men att den inte riktigt når ut.”
några stora genier man möter där, fast man hade trott det. Det temat fanns ju redan hos Strindberg i Från Fjärdingen och Svartbäcken (1877).
Men Carina Burman är inte övertygad om att svartsynen i universitetsromanerna återspeglar en allt hårdare akademisk verklighet.
– Jag tycker att tonen vid universiteten har blivit mycket vänligare och mer hänsynsfull under de senaste 25–30 åren. Folk är vänliga, disputationerna är inte slakt längre utan det är ett trevligt samtal. Det var längesedan jag var med om att respondenten började gråta under disputationen.
Carina Burman sammanfattar vad hon anser om förhållandet mellan universitetsroman och akademisk verklighet:
– Universitetet är en tacksam miljö som man kan använda efter sitt eget skön och lägga in de värderingar och den världssyn man själv har och vill förmedla. ○
Fokus Forskare i fiktionen
Alla känner till arketypen, vit man med vit rock, glasögon, håret på ända och en glaskolv i handen. Populärkulturens bild av forskaren har föga kontakt med verklighetens forskare. Men vad har den för betydelse för främst ungas bild av forskare?
Genom åren har det gjorts en lång rad undersökningar som försöker ta reda på vilket avtryck de populärvetenskapliga bilderna av forskare gör bland barn och unga. Under flera decennier har man i många olika länder genomfört så kallade Draw a scientist-test (DAST), där unga får i uppgift att rita en forskare. Testet är konstruerat för att upptäcka stereotyper och visar att ungas teckningar ofta uppfyller de flesta klichéer om forskare. Föreningen Vetenskap och allmänhet (VA) studerade 2007 ungas föreställningar om forskare.
– Det var 17 år sedan och mycket har hänt i media sedan dess. Men samtidigt så tror jag egentligen att om man ber barn att rita en forskare, att det ser ut ungefär likadant i dag som det gjorde då, säger VA:s dåvarande utredare Karin Hermansson som numera är vd på forskningsinstitutet Ifous.
Karin Hermansson
Hon lägger till: – I vår undersökning kom vi fram till att det är mycket stereotypa bilder av forskare i de medier som riktar sig till barn och ungdomar. Det är väldigt mycket naturvetenskap och medicin, labbrock, mikroskop och experiment. Forskare i andra ämnen är generellt mer osynliga och det gäller nog inte bara för barn och ungdomar, säger Karin Hermansson.
FÖR POPULÄRKULTUREN ÄR full av de mest märkliga ”vetenskapsmän”. Engelska Wikipedias lista över fiktiva forskare och ingenjörer fyller 20 utskrivna sidor.
En typisk representant för arketypen virrig forskare är professor Kalkyl från Tintin-serierna. Ofta är de här figurerna mer uppfinnare än forskare, som Oppfinnar-Jocke och vår svenske Skalman, eller Q i James Bond-filmerna.
Den här kategorin vetenskapsmän gör sitt bästa för att det ska bli bra men som den trägne konsumenten av populärkultur vet, blir det ofta inte som de tänkt utan experimenten misslyckas skändligen.
Nästa arketyp är det onda geniet och psykopaten. Här finns en lång tradition från doktor Frankenstein, över Dr Jekyll och Mr Hyde till otaliga onda rollfigurer i filmer och i serietidningar.
Vi har kärnkraftsforskaren Dr No i James Bond Agent 007 med rätt att döda (originaltitel: Dr. No) från 1962. Och vi
har Dr. Strangelove i filmen med samma namn där titelrollen, kärnkraftsforskaren och exnazisten, gestaltas av Peter Sellers.
Här har vi Doktor Octopus i Spindelmannen. Han ska till att börja med ha varit en briljant och respekterad kärnfysiker, atomforskningskonsult, uppfinnare och föreläsare.
Vi har en modern Dr Jekyll och Mr Hyde i Hulken, som har doktorerat sju (!) gånger. Efter en olycka i forskningen förvandlas vetenskapsmannen Bruce Banner, när han blir förorättad, till en grön jätte som går bärsärk.
Men så finns också Indiana Jones, en äventyrare modellerad efter otaliga andra äventyrare på film. Men här har man lagt till bildning, han är professor i arkeologi och vi möter honom först när föreläser i kostym och glasögon innan han drar på sig fedorahatten och skinnjackan, greppar oxpiskan och drar ut på äventyr.
Tydligt inspirerad av Indiana Jones är Dan Browns hjälte Robert Langdon, professor i religionssymbolik, som i en bok beskrivs som ”Harrison Ford in Harris tweed”.
EN GENOMGÅENDE KRITIK av populärkulturens bild av forskare är att de är män. Detta utmanas i en annan VA-rapport från 2017 där både flickor och pojkar ges i uppgift att rita sig själv som forskare. Professor Anne-Li Lindgren och universitetslektor Sofia Grunditz vid Stockholms universitet har analyserat resultatet.
De vill peka på att barn tar in många saker som inte är stereotyper. De lyfter fram exempel som motsäger stereotyperna genom att elever exempelvis ritar en forskare som också är en cool kille, eller en snygg tjej. Och att elever ritar inte bara vetenskapsmannen i vit rock utan också forskare i ett samtalsrum eller som diskuterar arkeologiska fynd. – Stereotyperna kanske finns främst hos populärkulturen och inte hos barnen, säger Anne-Li Lindgren.
Hon menar också att föreställningarna förändras. Ett tydligt exempel är tv-serien The Big Bang Theory – Där har man ju helt omprövat nörden. Det finns nu jättemycket forskning om nörden som en ny hjälte. Det är inte alls nödvändigtvis någonting dåligt att vara nörd, säger Anne-Li Lindgren.
Vidare har andelen kvinnliga forskare ökat starkt i populärkulturen.
– Framför allt inom forensik i olika kriminalserier där huvudpersonerna är riktigt starka kvinnor som är otro -
Superhjälteberättelser I superhjältevärlden vimlar det av figurer med oklar koppling till vetenskapen. Den föregivet vetenskapliga bakgrunden verkar i huvudsak vara en ursäkt att förse hjälten eller skurken med märkliga egenskaper.
”Det finns nu jättemycket forskning om nörden som en ny hjälte. Det är inte alls nödvändigtvis någonting dåligt att vara nörd.”
ligt drivna vetenskapsmän. Det har gått ett antal sådana tv-serier de senaste åren, som Tyst vittne och Bones. Där fi nns även forskare som är samhällsvetare, kriminologer och annat, säger Sofi a Grunditz.
Något händer också räknat över längre tid. En metastudie av DAST-tester från 1960-talet och framåt visar att åren 1966–1977 var det bara 1 procent av fl ickorna som ritade en kvinnlig forskare. 1985 hade andelen stigit till 33 procent för att 2016 vara 58 procent. Samma år ritade nästan nio av tio pojkar en manlig forskare.
– Så det gäller att inte bli lurad av gamla stereotyper. Jag tror att det kommer nya hela tiden, säger Sofi a Grunditz.
ETT EXEMPEL PÅ att schablonmässiga uppfattningar förändras och även varierar är att populärkulturens forskare oftast befi nner sig långt från något universitet, mycket långt från en vardag med administration och tentarättning. Samtidigt fi nns det också många fi lmer som tilldrar sig på ett internat, eller ett campus med dess maktstrukturer.
– Hogwarts i Harry Potter är ett extremt tydligt exempel. Jag tror att det gör att väldigt många unga relaterar sina blivande universitetsstudier till att ingå i en större gemenskap där det fi nns jätteduktiga människor som man kan lära sig massa saker av i en härlig miljö, säger Gunnar Krantz, professor i visuell kommunikation vid Malmö universitet.
Men de klichéartade föreställningarna lever alltjämt. Om man skulle fråga valfri vuxen person hur de tänker sig en forskare i fi ktionen skulle nog svaret bli en naturvetare i vit rock. Men Universitetslärarens intervjupersoner förefaller föga upprörda över schablonernas fortlevnad. Så här säger Robert Aman, serieexpert och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet: – Jag tror inte på den behavioristiska tanken att man härmar eller tar efter beteenden utifrån det man läser.
Robert Aman menar att populärkulturens överdrivna och orealistiska bilder av forskare mest är ett dramaturgiskt knep. – Det skulle inte bli samma krydda om exempelvis jag själv skulle inkluderas i en serie. Jag har ingen vit labbrock, utan har en noppig kofta och ägnar stora delar av min arbetsdag åt att besvara mejl. Försök att skriva någonting dramatiskt om det! säger han. ○
ARKETYPER
Den virrige vetenskapsmannen
Typiska exempel är snurrige professor Kalkyl i Tintinserierna, stollige professor Frink i Simpsons och vettvillingen Emmett ”Doc”
Brown i Tillbaka till framtiden
ARKETYPER
Det galna geniet
Det finns en lång tradition av onda psykopater från doktor Frankenstein, över Dr Jekyll och Mr Hyde, till Dr No i James Bond och otaliga andra i filmer och i serietidningar.
ARKETYPER
Den lärde äventyraren
Indiana Jones är skattjägare modellerad efter otaliga andra äventyrare på film men han är också professor i arkeologi. En efterföljare är Dan Browns hjälte Robert Langdon, professor i religionssymbolik.
Helga Ólafsdóttir
Med ökad temperatur kom de extrema regnstormarna allt oftare under 1900talet. Men de blev inte större och större, vilket förvånade nydisputerade
I sin avhandling har Helga Ólafsdóttir undersökt extremvärden, alltså data om sådant som ur ett statistiskt perspektiv händer väldigt sällan. Bland annat har hon tittat på extrema regnstormar. Tillsammans med sina handledare har hon tagit fram en ny statistisk modell som kombinerar klassiska extremvärdesmodeller, baserade på dagliga data från regnmätningar, med data för största dygnsmängden under ett år, så kallade årsmaxima.
– Den datan är mer kontrollerad och av högre kvalitet, säger hon.
Nederbördssiffror från ett område i USA, registrerade under i princip hela 1900-talet, kombinerades sedan med temperaturdata för perioden. Då visade det sig att antalet extrema regnstormar nästan fördubblades vid en grads temperaturhöjning. Men också att nederbördsmängden i de enskilda skyfallen tycktes vara oförändrad. – Det var oväntat. Men även om regnstormarna inte förändrats, så blir det mer sannolikt att man observerar en viss regnmängd när frekvensen ökar. Därför känns det som att de hela tiden blir större.
NEDERBÖRDSDATAN FRÅN USA inkluderar inte de två senaste decenniernas utveckling.
När regnovädren kommer allt oftare blir det också mer sannolikt att den allra största regnstormen ger ovanligt mycket nederbörd – även om regnstormarna däremellan är ungefär likartade.
– Ju fler regnstormar, desto mer ökar sannolikheten att det osannolika inträffar, säger Helga Ólafsdóttir. ○ Bertil Janson
Titel: Extreme rainfall modelling under climate change and proper scoring rules for extremes and inference
Ämne: Matematisk statistik
Lärosäte: Göteborgs universitet
Disputation: 27 september 2024
Folk
Doktorand skrev årets bok
Lisa Ridzén, doktorand i sociologi vid Mittuniversitetet i Östersund och författare, fick pris i kategorin Årets bok på Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Hennes debutroman Tranorna �lyger söderut handlar om ensamhet bland män på den norrländska landsbygden. Den är delvis inspirerad av hemtjänstanteckningar om hennes farfar. Priset delas ut av Bonniers bokklubbar. Tidigare i år intervjuade Universitetsläraren
Lisa Ridzén om hennes författarskap och forskning, som handlar om jämtländska mäns relationsskapande.
Läs intervjun på universitetslararen.se.
PRIS
Avhandling om allergi prisad
Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se
Tim Horstkotte, forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, får Várdduos vetenskapliga pris. Várdduo, centrum för samisk forskning, delar ut priset årligen.
sala universitets så kallade Olof Rudbeckdagen 18 oktober. I samband med prisutdelningen höll Ulf Gyllensten också en föreläsning om sin forskning.
PRIS
Två får pris för pedagogik
Eric Hjalmarsson, forskare vid Karolinska institutet, får Konsul Berghs stiftelses pris för bästa avhandling. Hans avhandling har titeln Allergic rhinitis and intralymphatic vaccination: immune response and tolerance Priset delas ut av Konsul Berghs stiftelse, som främjar forskning inom allergiområdet, och består av ett diplom samt 50 000 kronor. Dessutom får Eric Hjalmarsson ett anslag om 200 000 kronor för sin fortsatta forskning.
NYTT JOBB
Anders Tegnell till Linköping
– Renskötseln, som är en central del i min forskning, står inför många enorma utmaningar. Att forskning som grundar sig i ekologin men samtidigt vill bygga broar mellan olika discipliner och kunskapen som innehas av renskötare får pris, är en uppmuntran att fortsätta med tvärvetenskapliga projekt, säger Tim Horstkotte.
Hans forskning handlar om renskötsel och dess interaktion med en föränderlig omvärld, beskriver han.
– Här ingår klimatförändringarna och deras ekologiska, men även sociala och kulturella konsekvenser, samt utmaningar från olika markanvändare, i synnerhet skogsbruket, som påverkar hur renskötseln kan bedrivas.
Linus Hellerstedt
Luleå tekniska universitets pedagogiska pris 2024 går till Françoise Dubois, universitetsadjunkt i pedagogik. Hon får utmärkelsen för användandet av AI som pedagogiskt verktyg. Enligt juryns motivering har hon därför ”inte bara berikat studenternas lärande utan också visat hur teknik kan stärka, snarare än hota, deras utveckling”. Även Peter Parnes, professor i distribuerade datorsystem, får pedagogiskt pris av LTU. Enligt juryn får han det för sin strävan efter att föra samman ny teknik med akademiska studier, vilket har ”skapat en inkluderande och stödjande lärandemiljö som främjar studenters självständighet”, skriver man i motiveringen.
INSÄNDARE
PRIS
Utmärkelse för humaniora
Anders Tegnell, läkare och känd som Sveriges statsepidemiolog under coronapandemin, blir ny ledamot i styrelsen vid Linköpings universitet. Han var statsepidemiolog mellan 2013 och 2022 och jobbar numera som senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten. Anders Tegnell har en läkarexamen från Lunds universitet och disputerade i medicin vid just Linköpings universitet 2003.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, får årets Humtankpris. Enligt juryns motivering beskrivs han som en frontfigur inom svensk humaniora och får utmärkelsen för att hans forskning ”lämnat stora avtryck såväl på policy som på debatter om humanioras samhällspotential och demokratiska betydelse”. Priset delas ut av tankesmedjan
Humtank till akademiker som bidragit med ”viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet”.
PRIS
Prisad för forskning om livmoderhalscancer
Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylär genetik vid Uppsala universitet, får Olof Rudbeckpriset 2024. Han forskar bland annat om screeningmetoder för livmoderhalscancer. Priset delades ut vid Upp
”Bra att ni lyfter frågan” Ville bara säga att jag blev väldigt glad när jag läste artikeln om tidsbegränsade anställningar. Verkligen bra att ni lyfter frågan – förhoppningsvis kan det leda till förändringar. Själv har jag fått en fast heltidstjänst, vilket är väldigt skönt. Men inte i Sverige, utan utomlands. I mitt nya land finns inga specialregler för konstområdet, och även löneläget är kopplat till akademisk nivå snarare än till ämnesområdet, vilket gör stor skillnad för oss som arbetar inom det konstnärliga fältet. Men lite tråkigt att behöva flytta till ett annat land för att få vettiga arbetsvillkor, förstås. /Lärare på konstnärlig högskola
Läs artikeln om tidsbegränsade anställningar vid konstnärliga lärosäten på universitetslararen.se.
Debatt Etikprövning
Det fi nns risk för osakliga bedömningar när Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden för etikprövning är obekanta med nya forskningsfält. Risken kan minskas genom att inkludera ledamöter som är genusforskare inom medicin och hälsa när forskning är genusinriktad. Det skriver tre barnmorskor tillika doktorer i medicinsk vetenskap.
I november 2023 skickade vi in en etikansökan om forskning om obstetriskt våld till Etikprövningsmyndigheten, EPM. Obstetriskt våld (påtvingade ingrepp under födandet) är ett synnerligen aktuellt forskningsområde internationellt, medan forskningen på området i Sverige är ringa. Samtidigt rapporterar Birth Rights Sweden om kvinnors självupplevda utsatthet av obstetriskt våld i samband med födande. Begreppet obstetriskt våld kan väcka negativa associationer och barnmorskor och obstetriker tenderar att ha olika syn på begreppet.
I EU:s riktlinjer defi nieras begreppet som genusbaserat våld. Vissa läkare i USA menar att begreppet inte ska användas då obstetriker riskerar att utpekas. Forskare inom fältet obstetriskt våld är kritiska till att hälso-och sjukvårdspersonal ges tolkningsföreträde rörande vad som är obstetriskt våld och därmed riskerar födande kvinnors egna negativa upplevelser att förminskas.
vi av EPM att komplettera ett antal punkter, vilket noga genomfördes. Bland annat väckte projekttiteln ”När födandet gör ont” reaktioner eftersom ”det gör ont att föda barn” och därmed skulle titeln kunna missförstås så att även normal förlossningssmärta skulle kunna tolkas som en dimension av obstetriskt våld. Efter fullgjorda kompletteringar avslogs vår etikansökan i februari 2024 med följande (kortade) motivering:
”Vi menar att det är ledamöternas okunskap om obstetriskt våld som ligger bakom den i vårt tycke mycket orättvisa bedömningen ...”
Konsekvenserna av obstetriskt våld är exempelvis ökad förlossningsrädsla, depression efter förlossningen och minskat förtroende för institutionell förlossningsvård. En andel kvinnor som fött barn vittnar i sociala medier om att de inte upplever att de har blivit respektfullt behandlade.
Vid bedömningen av vår ansökan ombads
”EPM bedömer att forskningsprojektet inte baseras på sakliga grunder och att nyttan med forskningen därför är i det närmaste försumbar. Vidare riskerar, användningen av barnmorskestudenter som verktyg för att skatta omfattningen av så kallat obstetriskt våld inom svensk förlossningsvård att ge en felaktig bild eftersom studenterna kan sakna erforderlig kompetens för att göra en bedömning. Detta kan även riskera att forskningen leder till att förlossningspersonalens auktoritet undermineras och att deltagande studenter missleds i sin utbildning. Det fi nns en risk för deltagande föräldrar i fokusgruppsintervjuerna om dessa själva haft en traumatisk upplevelse vid förlossning eftersom de riskminimerande åtgärder som planeras inte anses tillräckliga. Sammantaget bedömer EPM att studiedesignen är så bristfällig att nyttan med det aktuella forskningsprojek-
tet blir ytterst liten medan riskerna bedöms vara stora. Vid sådant förhållande ska ansökan avslås.”
VI ÄR STARKT kritiska till EPM:s hantering av vår ansökan. Vi menar att det är ledamöternas okunskap om obstetriskt våld som ligger bakom den i vårt tycke mycket orättvisa bedömningen, både från EPM och i ett separat beslut av Överklagandenämnden för etikprövning (Önep). EPM skriver att vårt forskningsprojekt om obstetriskt våld inte ska genomföras då ”forskningsprojektet inte baseras på sakliga grunder” enligt ledamöterna.
EPM har fått ta emot kritik från forskare på grund av upplevda felaktiga bedömningar från myndighetens sida. I en debattartikel i Forskning och framsteg kritiserar 2 500 forskare EPM för upplevda felaktiga bedömningar från myndighetens sida. I en annan debattartikel i Svenska Dagbladet skriver två forskare att EPM är en bromskloss, och en myndighet som inte fungerar.
Vi ställer oss också frågande till hur ledamöterna som bedömde vår etikansökan kan avgöra att vårt planerade forskningsprojekt endast kan ge ”försumbara” vinster? EPM skriver på sin hemsida att myndigheten önskar värna forskningspersoners trygghet och den
Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.
fria forskningen. Men, enligt SULF:s skrift Om akademisk frihet förekommer inskränkningar i den akademiska friheten och vissa ämnen kan uppfattas som mer känsliga och kontroversiella. Genusforskning kan därmed utgöra ett forskningsfält vars särart kan mötas av starkt motstånd, vilket vi menar kan ha påverkat bedömningen. Ett fritt kunskapssökande och fri kunskapsförmedling är grunden i en demokrati, och universiteten har ett ansvar att möta samhällsutmaningar och forskningsbehov men behandlingen av vår etikansökan är ett exempel på när den akademiska friheten är hotad.
○ Enligt EPM är de vanligaste skälen till ett avslag den risk eller börda som projektet medför för forskningspersonerna. Det är synnerligen förvånande att ledamöterna ser det som mer väsentligt att skydda barnmorskor och läkare som inte ingår i studien och därmed inte är forskningspersoner.
○ Vidare misskrediteras barnmorskestudenters (som är legitimerade sjuksköterskor och vanligtvis kvinnor) kompetens att avgöra vad de observerar på förlossningskliniker trots att ett validerat mätinstrument, riktat till studenter, använt i höginkomstländer skulle användas.
○ EPM skriver på sin hemsida: ”Etikprövningen tar bara sikte på genomförandefasen
i forskningen, det vill säga rekrytering av forskningspersoner, inhämtande av underlag, genomförande av försök, analys och bearbetning.”
Denna process har ledamöterna frångått trots att vi ingående beskrivit hur rekrytering av forskningspersoner skulle ske och hur analyser skulle genomföras. De beskrivna etiska övervägandena räckte inte för ledamöterna och inte heller för Önep som ansåg att inkluderandet av studenter var en metodologisk brist (?) vilket inte ska vara huvudfokus för EPM eller Önep.
ATT VÄRNA OM forskningens frihet är viktigt, och att värna om forskningspersoner så att de inte kommer till skada väger tyngre. EPM och Önep anser att det är viktigare att värna ”förlossningspersonalens auktoritet”, medan erfarenheter som en del födande har verkar vara mindre viktiga. Därmed får föräldrar som har negativa förlossningsupplevelser bära dessa erfarenheter själva och forskning om obstetriskt våld sopas under mattan.
Vårt forskningsprojekt är skjutet i sank och vi kan inte genomföra det på det sätt som var planerat. Vi konstaterar att det fi nns risk för osakliga bedömningar och misstänkt bias när ledamöter är obekanta med nya forskningsfält. Ett led i att minimera denna risk är att inkludera ledamöter som är genusforskare inom medicin och hälsa när forskningsprojekt är genusinriktade samt att disputerade barnmorskor bör ingå i bedömningar av etikansökningar som innefattar forskningsområdet sexuell och reproduktiv hälsa.
Frågan kvarstår. Hur ska vi vetenskapligt undersöka obstetriskt våld med tanke på det motstånd som ledamöter på EPM och Önep ger uttryck för?
Monica Christianson
Legitimerad barnmorska, universitetslektor, doktor i medicinsk vetenskap och docent vid Umeå universitet
Marianne Velandia
Legitimerad barnmorska, universitetslektor och doktor i medicinsk vetenskap vid
Mälardalens universitet
Catrin Borneskog Sinclair
Legitimerad barnmorska, universitetslektor och doktor i medicinsk vetenskap vid
Högskolan Dalarna
FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt
DEBATT
”SULF must support colleagues in Gaza”
• ”Taking a stance on Gaza does not require us to choose sides in the conflict. Rather, it means standing up for humanitarian principles and the values that define the global academic community. We must support our colleagues and students who are affected by the conflict, whether they are in Gaza or here in Sweden, where some have faced repercussions for their statements about the situation.
SULF’s members are not only concerned about the situation in Gaza but also about the broader implications for academic freedom and the potential for increased discrimination on campuses.”
Mohamed Al-Sabri, chairperson of the Doctoral Candidate Association at SULF, writes in an opinion article that SULF should take a stand for colleagues in Gaza.
Our role is best fulfi lled by working together with others to safeguard and promote academic freedom and solidarity, regardless of where confl icts take place or which parties are involved.”
Sanna Wolk , President of SULF, and the association’s three Vice Presidents, in a reply to the article above.
Read the opinion article as well as the reply at universitetslararen.se/debatt
Minskade anslag, höjda hyror och högre krav gör att lärosäten går på knäna. Labbsalar står tomma, föreläsningssalen byts ut mot ett korridorsrum och studieplatser försvinner.
Det är dags att ta bort vinstkraven på Akademiska hus, skriver Elsa Ewert, ordförande för Uppsala studentkår.
De höga hyrorna leder till att allt fler studenter får sämre undervisning och färre studieplatser. I Uppsala försvinner en hel våning vid anrika Gamla torget. I Stockholm övergår flera program till distansundervisning, något vi vet är sämre för inlärning och deltagande. Studenter tappar kontakt med lärarna, sina kursare och förlorar chansen till värdefulla diskussioner och informationsutbyten som annars leder till livslångt lärande. Överallt i Sverige försvinner lokaler och lärarledd tid som en direkt konsekvens av dessa hyreshöjningar.
”Att ge Akademiska hus ett mer renodlat samhällslyftande syfte skulle vara enormt för oss alla ...”
demiska hus fortsätter höja hyrorna rejält för universiteten. De senaste tre åren har Akademiska hus bidragit med ungefär 7,6 miljarder kronor till statskassan. Om ni tillåter oss dra upp studentperspektivet: Det är lika mycket som regeringens skattesänkningar på bensin och diesel kostar – en skattesänkning som studenter inte ser något av.
för att få en livssituation att gå ihop. Det är inte rimligt.
Skillnaden mellan olika program är i dag enorm. Vissa utbildningar har fyra timmar lärarledd tid per dag, andra har fyra timmar per vecka – om ens det. Användningen av förinspelade zoomföreläsningar förekommer, och alltid är det en fråga om pengar och lokaler. Att ha lärarledd tid är aldrig en förlust.
DET ÄR TACK vare er kunniga och engagerade lärare som studenter känner sig engagerade i sina studier och lyckas på tentor. Att ni direkt får svara och hjälpa till i en sal är bättre än att ni får ännu ett (till hundra) mejl att svara på. Att den samhällsnyttiga verksamhet som Akademiska hus i grunden är ska belastas med ofantligt höga vinstkrav är ofattbart. Genom att ta bort vinstkraven och i stället renodla verksamheten till att främja forskning och utbildning skulle vi kunna få bättre anpassade lokaler till ett bättre pris för universiteten. Som det ser ut nu belastas lärosätena med alla nackdelar av att inte äga sina egna lokaler men utan någon av fördelarna. Att ge Akademiska hus ett mer renodlat samhällslyftande syfte skulle vara enormt för oss alla i den akademiska världen.
Därför är det helt orimligt att statliga Aka-
Det vi ser är snarare att maten, hyran och transporterna blir dyrare samtidigt som CSN inte hänger med. Att ta ett extrajobb vid sidan av studierna blir inte längre en frivillig aktivitet för att dryga ut kassan, utan en nödvändighet
Utdelningen på 2,2 miljarder skulle kunna bli alla lärosäten till gagn och kunna underlätta arbetsmiljön och löneförhållandena för både studenter, doktorander, forskare och lärare. Pengarna gör bättre nytta i fickorna på lärosäten och studenter än i politiska projekt för staten.
Elsa Ewert, Ordförande för Uppsala studentkår
Ångströmlaboratoriet i Uppsala består av totalt 21 byggnader och förvaltas av Akademiska hus.
Behöver du inspiration eller lära dig något nytt?
Sök vårt utbildnings- och kompetensutvecklingsstipendium!
Under perioden 20 december 2024–20 januari 2025 kan du söka upp till 60 000 kronor för kurser, studieresor, deltagande på konferenser med mera som påbörjas under perioden juli–december 2025.
Behörig att söka är du som publicerat artiklar eller bilder i svenskutgivna tidningar eller tidskrifter*. Du behöver inte vara journalist för att söka.
* Gäller även texter och/eller foton på svenska webbplatser.
Mer info hittar du på sjf.se/stipendier eller via qr-koden
En skola på vetenskaplig grund behöver forskarutbildade lärare
Är du redo att satsa på en forskarutbildning?
Just nu utlyser vi 4-6 samverkanstjänster som doktorand inom forskarskolan CUL.
Som doktorand blir du en viktig länk mellan akademi och skolan. Detta bidrar till hela skolans utveckling!
En lärare som följer CUL forskarutbildning kan även arbeta kvar halvtid på skolan. Läs mer om forskarskolan CUL
PROOFREADING
Editing by native English speaker / California attorney to ensure Correctness, Consistency, Clarity, and Conciseness.
Fast turnaround. Meet journal requirements.
Proofreading: ≈675kr / hr + tax
Translation: 2 00kr / word + tax
Sök senast 31 januari!
Krönika Åsa Morberg, fil. dr i pedagogik och docent i didaktik
På flyget från Luleå en gång för länge sedan pratar jag med passageraren på sätet intill. Hen är professor och har varit på besök i sin hemby i Tornedalen. Vi kommer snabbt in på ämnet byskolor och det visar sig att just denna by och dess skola har fostrat ovanligt många professorer. Professorn berättar vad skolan betytt för hens egen utveckling. Byskolan har haft en stor och viktig roll för att dessa elever valde att studera vidare, säger hen. Detta möte var betydelsefullt för mig.
Jag stöder numera aktionsgrupper som arbetar mot nedläggningar av byskolor genom nätverket ”Byskoleupproret” som hör samman med organisationen Stad och land. I mitt arbete som metodiklektor reste jag runt till byskolor i hela Sverige. Jag besökte bland annat Drevdagens skola i Älvdalens kommun, som blev symbolen för bybornas kamp för att få behålla sin skola. Det har nu gått 54 år sedan skolan blev riksbekant och det är 17 år sedan den lades ned.
DEN SVENSKA SKOLANS syfte är kvalifi kation – den ska erbjuda eleverna kunskap och förmågor, inför arbetsliv och inför vidare högre studier. Sociala, demografi ska och geografi ska faktorer påverkar huruvida ungdomar väljer att söka sig vidare till en högre utbildning eller inte. Det fi nns alltså en koppling från landsbygdens byskolor till högskolor och universitet.
Som lärare och forskare har jag intresserat mig just för hur det kommer sig att studenter söker högre utbildning. Förvånansvärt många hänvisar till sin skoltid på landsbygden som mycket bety-
delsefull för deras val. Enskilda byskollärare lyfts också fram som viktiga inspiratörer till högre studier. Byskollärarna känner till bygden väl och den arbetslöshet som ofta fi nns, och de är därför ivriga förespråkare för högre studier.
Forskning visar att om byskolan läggs ned kan det vara det första steget mot hela samhällets avveckling. Barnfamiljer flyttar inte till bygden. Företagen får rekryteringssvårigheter. Servicen försvinner, a� ären och bensinmacken slår igen. En fi nsk doktorsavhandling, Att �örstå det stora i det lilla, av Gunilla Karlberg-Granlund (2009) ”torpederar myten om att små skolor skulle vara sämre än stora
”... om byskolan läggs ned kan det vara det första steget mot hela samhällets avveckling.”
skolor”. Författaren hävdar att man genom att studera de små skolorna, når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och får motivation att lära sig. En byskola är central för många olika områden på landsbygden. För föreningslivet, för kulturaktiviteter, för föräldrasamverkan, för bibliotek, för idrott, för hälsovård, för seniorer som kan äta ett lagat mål mat i skolans matsal, och för kunskapsförmedling mellan de olika generationerna i samhället.
I STÄLLET FÖR att lägga ned byskolor kan de utvecklas till viktiga bycentra med ett studiecenter för distansstudenter som stude-
rar på högskola eller universitet. Ungdomar på landsbygden föredrar ofta distansstudier och lokala studiecentra betyder mycket för deras karriärutveckling i högre studier.
Sverige är unikt internationellt genom att systematiskt avveckla byskolor för att satsa på stora skolor på centralorter. Små skolor kan nå lika goda resultat i kunskapsmätningar som större och byskolor har oftast behöriga lärare.
Storleken på skolan kan aldrig någonsin ensam vara en avgörande kvalitetsfaktor. Många elever från byskolor går vidare till högre utbildning och får lysande akademiska karriärer. Högskolor och universitet blir också förlorare när byskolor läggs ned. Byskolorna är bra miljöer för att inspirera till fortsatta högre studier. Byskollärarna pratar med sina elever om tre saker som behöver vara på plats och som tillsammans ger studieframgång i högre utbildning. Det är stöd, motivation och sättet man själv organiserar sina studier på.
EFTERSOM SMÅ BYSKOLOR ofta har flera årskurser tillsammans blir självständigheten och studietekniken högt prioriterad i undervisningen. Eleverna får därför också lära sig att ha tålamod. Byskollärarna har också höga förväntningar på alla elever, oavsett deras bakgrund. Det är en viktig framgångsfaktor. Höga kunskapsresultat ger den bästa grunden för ”klassresor”.
Åsa Morberg Fil. dr i pedagogik och docent i didaktik
Mordgåtan utspelar sig på fiktiva Lonsdale College vid universitetet i Oxford. På bilden ser vi Merton College.
Med döden
som granne
Författare:
Colin Dexter
Förläggare: Norstedts
Utgivningsår: 1997
Rektorsvalet vid ett college vid universitetet i Oxford för med sig både utpressning och ond bråd död. Det blir ett komplicerat fall för kommissarie
Morse att lösa i pusseldeckaren Med döden som granne.
Sällan har väl Oxford och dess universitet framställts så otrivsamt. I en stor del av boken är det vinter, ruggigt kallt och stundvis ösregnar det.
Historien börjar med ett mord i ett radhus i ett nedgånget arbetarkvarter i Oxford.
Men vi förflyttas strax till det fi ktiva Lonsdale College vid universitetet i Oxford.
Läsaren behöver inte vara någon detektiv för att snabbt förstå att intrigen kretsar kring valet av en ny rektor vid colleget. Dessutom ger författaren en övertydlig ledtråd genom att mordoff ret har boken Rektorsvalet av C.P. Snow i sin skrivbordslåda på jobbet. Men mest är nog ledtråden en hommage till en litterär föregångare.
PÅ LONSDALE COLLEGE är stämningen spänd under middagarna i stora hallen, inte bara beroende på fulspel i konkurrensen om den åtråvärda rektorsposten.
Lonsdales lärare framstår som synnerligen liderliga, med närgångna händer under middagsbordet, viskade slippriga kommentarer och författaren mer än antyder en mängd otrohetsa� ärer åt olika håll.
Men i intrigen kokar allt ner till konkurrensen om rektorsposten, där både mord och utpressning ingår.
Och även om kollegiet är enkönat gör hus-
trurna till rektorskandidaterna sitt bästa för att förbättra sina makars möjligheter att få den åtråvärda befattningen, men på olika sätt. Jag kan säga så mycket som att inget av sätten slutar väl ...
DECKARNA MED KOMMISSARIE Morse är oupplösligt knutna till staden Oxford och dess universitet. Huvudpersonen Morse är bildad, kulturell och arrogant, ibland rent ut sagt otrevlig mot sin tålmodige assistent Lewis. Trots detta har de två poliserna ett förtroendefullt samarbete.
Det här är en pusseldeckare, med sedvanlig fi xering vid tidpunkter och med ett komplicerat upplägg av de misstänkta för att skaffa sig alibi. Spänningen är till stor del koncentrerad till hur de misstänkta haft tillfälle att genomföra ett mord.
Kommissarie Morse är ju också en långkörare på tv. De 13 böckerna har i tv utökats till 33 avsnitt som i Storbritannien sändes under åtta säsonger 1987–2000. På tv tillkommer spinoff-serien Kommissarie Lewis, där Morses assistent Lewis spelar huvudrollen under 33 avsnitt 2006–2015, samt en prequel som utspelar sig när Morse var en ung polis, Unge kommissarie Morse, med 36 avsnitt 2013 –2023.
Som sagt är det här en ganska ruggig historia. I boken är det först när mordgåtan är löst som våren kommer till Oxford. Den var ovanligt vacker, om än sen. Då njöt till och med Morse i fulla drag av de utslagna påskliljorna, skriver författaren. ○
Per-Olof Eliasson
Influenser vill bygga matte-självförtroende
• Eleonora Svanberg är matteinfluenser med 200 000 följare i sociala medier, se Social Media Links på www.eleonorasvanberg. com. Hon försöker uppmuntra framför allt unga tjejer att ägna sig åt STEM. Efter studier i Stockholm och Cambridge är hon doktorand i matematisk fysik vid Oxfords universitet. Nu har hon skrivit boken Study with me – så bygger du matematiskt självförtroende (Fri Tanke 2024). Den är bland mycket annat en personlig berättelse om toppar och dalar i mattestudierna, och presenterar en rad kvinnliga matematiker och ger tips om allt från hur man håller sig fokuserad under studierna till att prioritera handledaren framför projektet.
ett vältaligt försvar av humaniora
• Stackars humaniora, är jag beredd att utbrista, som ständigt måste försvara sin existens. Det senaste tillskottet är Humanioras betydelse – en idéskrift (Humtank 2024), redaktörer Lovisa Brännstedt, Linus Salö och Kim Silow Kallenberg, utgiven till tankesmedjan Humtanks tioårsjubileum. Boken, som också kan laddas ner, är ett mångfacetterat försvar av humaniora i vid mening med många hänvisningar till de vanliga angreppen på den. Dessutom finns en varning för vad som händer med humaniora i excellenskulturen, i ”det interna poängräknandets glaspärlespel”. Jag noterar också en bekymrad diskussion om engelskans utbredning inom svensk humaniora.
är ett mångfacetterat försvar
Per-Olof Eliasson
433 defibrillators at Swedish universities, a professional connoisseur and researchers portrayed
This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.
”Mush”
Better strategies to protect academic freedom and a desire for the union to start countering salary-setting dialogues. These are some of the proposals that the SULF Congress delegates will vote on.
Threats to academic freedom need to be specified clearly in the union’s operational objectives in order not to risk ”turning to mush,” writes the local SULF association at Stockholm University in a motion to this year’s Congress.
“Currently, threats to academic freedom are described at too abstract a level of analysis,” says Stephan Baraldi, chair of SULF Stockholm. “Mush is perhaps too bold a term, but sometimes we miss the real problems that already exist or that will arise if we don’t work directly with this issue down on the front line.”
SULF needs to refine its strategies regarding protection of academic freedom. Without actual examples of what such threats can lead to, it is more difficult to develop proper strategies, he continues.
Salary setting dialogues are another topic that comes up in several motions. The local associations at Linköping and Umeå describe how the salary-setting dialogue model gobbles up resources, undermines the union and leads to a one-sided process from the employer’s side.
“The union has negotiated away its strongest card,” says David Rule, chair of SULF Linköping.
Both local union associations want SULF to resolve to work towards a new salary review model. They have deliberately chosen not to
address what such a system should look like in their motion, Rule adds.
“But we have ideas about certain characteristics that such a system should include. It should be transparent, so you don’t sit there without a lot of information you would have needed. Somehow, we must use our collective strength, because why else do we have the union?”
SINCE THE PREVIOUS Congress in 2021, war and conflict have left their marks on the world, several motions point out. Six members at Umeå University have submitted a motion specifically about the conflict in Gaza. They want the union to work for a ceasefire, including by advocating that higher education institutions boycott collaborations with Israel. They also want SULF to take a stand for academic freedom and the ‘right to life’ in Palestine.
Doctoral candidates with primary employment outside higher education institutions will be another topic for the Congress delegates to debate. Helene Degerman, a doctoral candidate employed at Research Institutes of Swe -
54
... motions have been submitted to this year’s Congress which takes place November 21 –22. The previous congress received 51 motions.
13
... motions have been submitted by the local SULF association in Uppsala, which is the highest number. The SULF Doctoral Candidate Association and the local association in Umeå have each submitted 9.
den, RISE, a couple of other members at RISE and SULF Linköping have submitted a motion asking the union to review the “problematic situation” for these doctoral candidates.
“It is well known that industry-employed doctoral candidates find it difficult to get sufficient study and research time, as they have many other commitments at their primary employers,” she explains.
Charlotte Lindgren, a member at Uppsala University, has submitted a motion about SULF’s democratic processes. Specifically, she wants people who are elected as new board members to receive training in trade union democracy.
“In Sweden, in general, associations do not look the same as they did perhaps 10–20 years ago. People come in who are not really used to how to act in an association and what rules or principles apply,” she says.
A new Association Board will also be elected at the Congress. The Nomination Committee has announced that the current President of SULF, Sanna Wolk, would like to seek re-election. If all the candidates proposed by the Nomination Committee are elected, half of the 20 members of the Association Board will be new. One of the new Board members will be Linda Eriksson, a doctoral candidate at Örebro University, who has previously been on the board of the SULF Doctoral Candidate Association.
“It feels like a great honour,” she says. “It is both good and important to have doctoral candidates on the Association Board, because doctoral candidates form a significant part of SULF’s membership.” ○
Linus Hellerstedt
There are 433 defibrillators installed at the country’s universities and colleges. They have to cover almost 4 million square metres of campus space and be accessible to more than half a million employees and students.
Every year, there are approximately 6,000 incidents where people collapse due to cardiac arrest, situations where people could potentially benefit from the use of a defibrillator, says Andreas Claesson, a
Lund has the most defibrillators
These are the universities with the highest number of installed defibrillators. Four HE institutions did not respond to the survey.
1. Lund University, 89
2. Stockholm University, 66
3. Umeå University, 47
A list of all HE institutions defibrillators can be found on universitetslararen.se.
Source: the HE institutions
researcher at the Center for Resuscitation Science at Karolinska Institutet’s Department of Medicine.
“Of those, only 12 per cent of people survive. That the mortality rate is so high is the core of the societal problem and the challenge.”
Lund University has the highest number of defibrillators, 89. They are supposed to cover a campus area of about 550,000 square meters and be accessible to around 39,000 employees and students.
“It is each operation, which has the systematic responsibility for the work environment, that has assessed how many defibrillators they want and where they should be placed,” says Anne Link, head of the occupational health service.
At Linköping University, with a campus area of 274,100 square meters and around 45,000 employees and students, there are no permanently installed defibrillators. There are two on the campus in Linköping and two on the campus in Norrköping, one in a security staff vehicle and one in the security guards’ office.
“Some departments have also bought their own defibrillators after carrying out a risk assessment, for example labs that work with high voltage. So there are a number of other defibrillators in the buildings. But we have no central overview or list of how many there are,” says Veronika Brodin, security coordinator at Linköping University.
STOCKHOLM UNIVERSITY HAS the second highest number of defibrillators, with 66. Umeå University has 47 and Chalmers has 34. All three have a campus area of over 200,000 square metres. Two universities, University West
and Konstfack University of Arts, Crafts and Design have one defibrillator.
At University West, it is estimated that approximately 2,000 of the 13,000 students are on site at any one time. The 750 employees are also not all on the premises at the same time, says property manager Thomaz Birgerson.
“So we haven’t felt that we need more than one. We have placed it right next to our service centre, which is the heart of the university, close to where we also have the restaurant and the library, so it is located very centrally.” ○
Linus Hellerstedt
Mass demonstrations are being held in Argentina, where universities have been hit hard by financial cuts. President Javier Milei recently vetoed a law that would have eased the funding situation.
”Scientists and intellectuals ... if they think they are so useful, let them go out into the market and sell their studies, just like everyone else.” So said Argentina’s ultra-liberal president, Javier Milei, at an international conference in September. He singled out academics as part of what he calls ”the caste”, a vaguely defined collection of enemies which
includes politicians and other supposedly privileged groups under the previous system.
“If things continue like this, it will mean the end of the public education system,” says Alejandra Valverde, a teacher of environmental science at the University of Lujan and a member of the board of the local trade union association.
Behind the department’s banner, her group advances slowly towards the parliament building to join the anti-austerity protest, estimated to number a million people across the country. She almost has to yell to be heard above the drums and chanting. Many of the protesters are carrying handwritten signs saying things like ‘First student in my family ever, thank you public university’.
“The department has stopped approving new research projects, eliminated most field studies and dismissed teachers, and the budget still doesn’t add up,” she says.
IN APRIL, THE University of Buenos Aires was forced to temporarily turn off the hot water and air conditioning and turn off the lights in many parts of the university.
Universities have lost a third of their funding compared with a year ago – and the 2025 budget looks set to provide even less. According to the research foundation Centro de Economía Política Argentina, public sector employees have had the worst salary development in the country, and university teachers are below the average level even among that group.
“I have a master’s degree, and today I earn 330,000 pesos a month (just under SEK 3,000,
editor’s note). A typical salary for my colleagues is 200,000 pesos. Our salaries have lost 30 per cent of their value in a year.”
A law that would help to review funding levels has passed both houses of parliament, (where Milei’s ultra-liberal party colleagues do not have their own majority), but a few hours after the protesters went home, the Government Offices officially announced that the president would veto it.
Lucas Kreiman has a doctorate in biology. As part of its cost-cutting efforts, his department has recently started washing cotton that has been used in experiments instead of throwing it away.
“It will be a tough blow if the veto is upheld,” he says. “Maybe not quite a death sentence, but close. This is a government that is ideologically anti-science.”
Jon Weman
None of the American presidential candidates has presented a clear policy regarding research.
It is through looking back that the expectations for their possible future presidency are created. For instance, Kamala Harris and the Democratic Party promises a national laboratory for climate research and innovation. Donald Trump and The Republican party program only mentions investment in military research.
One of the fi rst things Joe Biden did as president was to ensure that federal agencies who generate and fi nance research have policies in place to safeguard scientific integrity. In order
to monitor and evaluate scientific integrity at the authorities, the National Science and Technology Council has also created a new committee for scientific integrity. However, this can be scrapped by the next president through executive order. ○
Kajsa Skarsgård
Only three HE institutions met their most recent targets on the proportion of women among newly recruited professors. One of them was Luleå University of Technology.
In the otherwise unremarkable corridors at Luleå University of Technology, one offi ce environment stands out. It looks modern and lavish. The walls facing the corridor and between the rooms are made of glass. In the entrance, one wall is blue. It is a large illustration of a computer circuit board – a pattern of electronically conductive paths. Where the microchip would normally sit, there is a whiteboard instead.
“AI” is written in the middle. Other concepts radiate from it: machine learning, brain analysis, neuroscience, robotics, sustainable language processing, education.
Among the office rooms there is also one that stands out more than the rest. There are drawings and notes in different colours on the glass walls and the door. There is a picture of a brain with a red ring marking “inner speech”, where the inner speech function is located. Three graphs, like cone-shaped mountains overlapping each other, have peaks marking the highest level of brain activity after the test subject has seen a certain word.
The scribbles on the glass are part of the thinking process behind an article that Foteini Simistira Liwicki published last year in Nature’s journal Scientific Data. In it, she presented an innovative method for decoding inner speech by measuring electrical activity in the brain.
Simistira Liwicki is one of six female associate professors who have been selected for the university’s merit-based qualification ini-
tiative to equalise gender distribution at professor level, where currently 70 per cent are men. As a result, she has been granted 50 per cent research time over two years – an unusually generous gender equality investment.
“It has meant that I have been able to cut back on my administrative work and instead focus more on my research, making grant applications and developing new courses,” she says. “Previously, I led the programme for applied AI, and that took up a lot of my time.”
From 2001 to 2023, the proportion of women among professors in Sweden increased from 14 to 32 per cent. The rate of increase in the proportion of newly recruited female professors, on the other hand, has slowed down, but it is too early to determine whether this is a break in the trend, according to the Swedish Higher Education Authority, UKÄ.
LULEÅ UNIVERSITY OF Technology, together with Dalarna University and Konstfack, the University of Arts, Crafts and Design, were the only HE institutions that reached their recruitment targets for professors in 2021–2023. The government set the targets based on a calculation of the gender distribution in the recruitment base. Luleå University of Technology recruited 40 per cent female professors, five percentage points more than the target set for the period.
Swedish HE institutions’ achievement of targets has deteriorated signifi cantly since
the targets were fi rst introduced in 1997. UKÄ is now proposing a number of changes so that the recruitment base better reflects reality.
The time between a doctorate qualification and employment as a professor is increasing, and it is now on average just under 20 years. Between 2014 and 2023, the median age was 17 years for men and 15 years for women. However, these statistics do not include those who have completed their doctorates abroad, an increasingly large group among newly recruited professors.
IN ANOTHER, MORE ordinary office on the campus, there are pictures of skydivers on the wall. One of them is Elisabeth Wetterlund. She has both a Swedish Championships gold medal and a European Championships bronze medal in parachuting. Two years ago, she became a professor of energy technology.
Her background and research, on the other hand, are more about energy systems – for example, the ongoing transition from fossil energy. In that field, the gender balance is better than in energy technology.
“But the higher you go in the academic hierarchy, the fewer women you fi nd,” she says. “I notice that every time I put together an examining committee for a thesis defence, where there must be at least one person of the underrepresented gender.”
Since she became a docent, she has received more invitations to participate on
various boards, committees and grant applications. These good intentions regarding representation can lead to women being overloaded with administrative tasks and having less time for the most meritorious part of academia: research.
Administrative and support tasks are sometimes called academic housework – things that need to be done and take time but are often invisible or of little merit when it comes to career progress. Sitting on an examining committee or a research council are among the more prestigious tasks in such work; everyday care and support are among the less meritorious.
“As a woman, I more often take or am expected to take responsibility so that things run nicely and smoothly,” says Wetterlund. “Like taking notes, suggesting that we buy buns for the meeting or that we go out for a bite to eat afterwards.” ○
Kajsa Skarsgård
They are much sought after and vital to ensure the quality and advancement of research: reviewers of scientific articles. So how do you become a peer reviewer who has an impact on research?
Peer review is a cornerstone of the research system and thus part of every researcher’s job. Or is it? The widely acknowledged difficulty in recruiting reviewers suggests that not everyone is pulling their weight to the same extent as they are submitting research for peer review themselves. Lack of time and lack of recognition of review work
when it comes to career development and qualifications are usually two of the explanations.
One person who wants to promote peer review and to develop competence levels is Claudia Bernhard-Oettel, a professor of organizational psychology at Stockholm University. She is an experienced reviewer as well as an editor for the scientific journal Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology.
Bernhard-Oettel learned the art of peer review through practice, and by consulting colleagues when in doubt. Publishers and journals are now also better at explaining what they want and do not want peer review to focus on, providing guidelines, tips and response forms.
In general, the reviewer must answer questions such as: Is the research question clear? Are the chosen methods, theories and data appropriate to answer it? Are the analysis and conclusions substantiated? What does the study add to the research field?
When she started, Bernhard-Oettel thought that the most difficult part was to judge the level of detail at which she would make her comments. Criticism that is too general makes for a poor review, but a review that gets bogged down in details can also miss the mark. Finding the right balance is important, she explains.
WHAT IMPROVES THE quality of a review is that the views are specific, substantiated and constructive.
“Your job is to help people to do better research, not to put people down,” she says.
The reviewer is the editor’s expert eyes and therefore needs to have honest and open communication with the editor, she emphasises. As an editor, she wants to know the reviewer’s thoughts and uncertainties both regarding the paper and their own assessment. If the comments do not fit with the formal review text, they can be submitted to the editor separately.
“It is very helpful, for example, if the reviewer draws my attention to the fact that a similar article has been published elsewhere, or that the author may have a confl ict of interest.”
Someone else who has worked with peer review for many years is Christina Lenz, who is a publishing editor at Stockholm University Press. During her career, she has seen that the requirements and quality of peer review
have generally been improved. This applies not least to ethical matters.
Stockholm University Press uses the guidelines issued by the Committee on Publication Ethics, COPE. These state that a researcher should first and foremost only take on assignments within their area of expertise and should respond to enquiries within the stated time.
“The most common question we get is ‘Can I have more time?’” says Lenz.
The prospective reviewer must report all potential conflicts of interest that they may have regarding the assignment.
“Some people think ‘I may have worked on the same research project, but there is no conflict of interest because we are professional researchers and can review each other’s work.’ But the guidelines are strict and they need to be followed to prevent bias,” she says.
The COPE guidelines stipulate that the reviewer may not be employed by the same institution as the author, and they must not have had a mentoring relationship, been close collaborators or had a shared research grant in recent years. A conflict of interest can also be of a personal, political or religious nature.
If the reviewer discovers that they do not have the requisite expertise or that there is a conflict of interest only after reading the article, they must immediately bring this to the attention of the editor. ○
Kajsa Skarsgård
Teaching food and drink pairings, research on sturgeon caviar and studies on sabring champagne. Henrik Scander is a senior lecturer in meal science at the School of Hospitality, Culinary Arts and Meal Science in Grythyttan.
Henrik Scander is one of the few people in Sweden who has a doctorate in food and beverage combinations and also has a background as a sommelier. He says this has made him an expert at enjoying the good things in life.
“I’m probably one of the best in the world at indulgence,” he says. “I’ve been kind of educated to indulge.”
That indulgence might be a carefully select-
Find more articles at universitetslararen.se/eng
ed wine for dinner, but it can also be as simple as taking out the fine china for everyday use or drinking water from a crystal glass after one of his many runs.
He had originally intended to become a French teacher. It didn’t turn out that way at all, but a move to France in 1997 was a decisive step for Henrik Scander’s career path and future life. He had been working as a waiter at various restaurants in Gothenburg before going to Aix-en-Provence in France, where he studied French and lived with a French family for six months.
When he returned to Sweden, he began training to become a French teacher at Karlstad University, but it didn’t feel right. So he left the course.
He eventually moved to Grythyttan to study food and drink in the field of meal science, and there he stayed. He lives and works in the small Västmanland town, which is strongly associated with gastronomy.
If teacher training felt boring, Henrik Scander’s experience was almost the exact opposite when he began studying at the School of Hospitality, Culinary Arts and Meal Science. He found the studies easy and he enjoyed meeting like-minded people. Immediately after graduation, he started working as a lecturer on beverages.
So instead of becoming Sweden’s best sommelier, Henrik Scander’s career path took yet another turn, this time into the academic
world. Alongside his work at the university, he had started a company, where he lectured on wine, among other things. On one occasion, he was booked by an accounting firm to sabre champagne.
“I remember saying that the important thing to remember is that it has to be champagne and that it must be cold, because then the glass breaks more easily. And then someone watching said ‘this stuff about cold and breaking the glass, what do you mean?’”
Scander replied that it is important that the bottle is cold because that changes the breakage structure of the glass, that there is a greater risk of explosion if the bottle is warm. But the other person didn’t back down and insisted that the temperature makes no difference.
He turned out to be a colleague, Fredrik Thuvander, a professor of materials technology at Karlstad and Örebro universities. He suggested that they combine his technical knowledge with Scander’s proven experience. The result was a master’s thesis in the art of sabring champagne.
Scander says that he sometimes has to defend his field of study, and he can look at it with a certain amount of detachment.
“It’s kind of western-hemisphere research sometimes. If I tell someone that we are going to study how caviar and sparkling wine from Sweden can taste better, it is not a huge social problem if you put it that way, that this is a challenge on a par with cancer and suchlike.”
At the same time, he emphasises that the subject as a whole has had a rapid impact on public health measures. The field includes studies about how to make hospital meals more appetising, for example. Sometimes it’s not the taste of the food that’s the problem, but the way it is served. The same reason-
Henrik Scander …
… is a senior lecturer in meal science at the School of Hospitality, Culinary Arts and Meal Science in Grythyttan. He has a background as a sommelier and teaches and researches mainly in beverages and beverage tasting. He writes a regular popular science column in the local newspaper and in his spare time, he practises triathlon. Campus Grythyttan is part of Örebro University.
ing can be applied to school lunches, where Scander is involved in a project where the researchers have a dialogue with pupils at a school in Gothenburg about what kind of food they want. ○
Anders Jinneklint
When academia is portrayed in fiction, life as a university teacher and researcher is often painted in a negative light. Taken together, Swedish university novels of the last 20 years give the impression that working in HE is not much fun.
Whether it be a detective story, a satirical novel, a roman à clef or an existential drama, the academic world appears quarrelsome, scheming and populated with lonely individuals, with a constant jockeying for position. Researchers are undermined and critical of the research environment, while the students are difficult and/or strange and stupid.
It is in the nature of the genre, says Marta Ronne, a Doctor of Literature, who worked as a senior lecturer for many years and now works as a literary critic and cultural journalist.
“Portrayals of universities have always drawn the reader in by promising that they will reveal pettiness, jealousy and career battles beneath the surface of the educated environment, as well as people who strive to benefit at the expense of others. That doesn’t just apply to novels in the past 20 years; university life in literature is simply bleak,” she says.
Her doctoral thesis was on Swedish university novels published before 1943. She chose that year as the end of her study because the genre basically died out in Sweden after the Second World War.
“My theory was that the Second World War changed society radically. The shimmer that had previously surrounded university life disappeared and there was no room for ‘old-fashioned’ university portrayals.”
SINCE THE TURN of the millennium, the genre has been resurrected. Ronne explains that a common confl ict in older university portrayals is between the protagonist and academia.
That confl ict remains, for example in Therese Bohman’s “Aftonland”, (Eventide), from 2016.
“Like in older depictions, the protagonist of the novel believes that a colleague who has built a career as a professor and cultural figure is basically quite mediocre.”
Bohman’s novel harks back to a tradition of criticism of academia in another way too.
“The main character believes in the elitism of academia and is soon disappointed. She believes that art history is about the beautiful and sublime. But at her university, art is relativised. TV soaps and crocheted potholders are just as good as Renaissance art.”
But Ronne believes that the criticism of universities often goes deeper.
“Consistently, the novels give a negative picture of the way academia works and of conditions in the research environment, but also of how higher education is fi nanced and of what confl icts and career battles that in turn provokes internally.”
MANY OLDER UNIVERSITY novels were about the fact that women were not regarded as having a natural place in academia.
“This is no longer the case, of course, because today’s novels depict today’s society. Nowadays, female protagonists in women’s university novels are strong individuals who don’t have to think about whether the university will accord them a place or not.”
Despite that, there are underlying confl icts and contradictions, not least with regard to gender and equal treatment.
“There is often a vague but still present feeling in the female protagonist that the boundaries of her own integrity and authority can easily be compromised. We should not assume that women’s university novels depict a perfectly equal world. They simply depict the world as it is, where any dissonances and
inequalities are better hidden, more subtle, more difficult to interpret.”
The question is how much the university novel genre reflects the reality of today’s academia. Anja Smits is a neurologist and professor at the University of Gothenburg and wrote the novel “Den tysta korridoren”, (The Silent Corridor, 2022).
In the book, one of the main characters, Mette Øst, is an oncologist and researches brain tumours. She and her research team have just moved to a prestigious position in Sweden. But she is forced to work harder and harder to keep up with all the demands of the clinic while keeping her research afloat, and she becomes a victim of intrigues and power plays she does not understand.
In the novel, Mette stands alone amid the intrigues at her new department. She believes that everyone wants her to succeed, as long as she shows her best side and works hard.
“Within the world of higher education, it is the person with the best qualifications who usually gets a position. But that does not mean that they are welcome in their new workplace. There may be a manager who would have preferred to hire a completely different person, and it is almost impossible to fi ght against those structures,” says Smits.
She hopes she hasn’t scared too many people away with her book.
“If you are young and want a career in academia, you have to keep your eyes open to the intrigues and power struggles. And above all, you need a mentor in the system who believes in you, who wants you to do well and who supports you. Because decisions are usually made in corridors or over lunch, not in formal meetings.” ○ Per-Olof
Eliasson
Read an article on popular culture’s image of the scientist at our website universitetslararen.se/eng
Den akademiska världen står inför stora förändringar. Samhällsstrukturer som snabbt ändras med globala utmaningar, nya ekonomiska förutsättningar och snabb teknikutveckling är några faktorer. Här finns möjligheten att bygga en akademi som är hållbar i alla aspekter – en akademi som sätter kunskap och bildning i centrum och som vågar vara djärv i sitt sökande efter ny kunskap.
För att akademin ska kunna transformeras i takt med de pågående förändringarna måste staten ta sitt ansvar för att säkerställa en stabil och långsiktig finansiering av både utbildningen och forskningen. En akademi av hög kvalitet är beroende av att utbildning och forskning tillåts utvecklas utan att styras av kortsiktiga politiska intressen eller marknadens krav. Politiskt styrda satsningar på både utbildning och forskning riskerar att begränsa den bredd och det djärva kunskapsinhämtande och utforskande som är avgörande för att kunna lösa framtidens oväntade problem och kunna ge våra studenter en bra utbildning. Staten måste ge akademin förtroendet att självständigt och fritt både söka ny kunskap, som att sprida kunskap.
”Framtidens akademi är mer än bara en plats för forskning och utbildning – den är en ledstjärna i vårt gemensamma arbete för en hållbar, rättvis och kunskapsdriven framtid.”
FÖR ATT LÄRARE och forskare ska våga ta pedagogiska och vetenskapliga risker och utforska nya metoder och områden krävs trygga anställningar. Otrygga arbetsvillkor leder till riskminimering och återhållsamhet, som kan begränsa lärares och forskare arbete. En hållbar akademi måste erbjuda stabila anställningar som ger lärare och forskare modet att satsa på högkvalitativ utbildning som djärva forskningsprojekt för att utforska det okända.
Kunskap har alltid varit en hörnsten i akademin, och just en oberoende och fri kunskap kommer vara avgörande för att möta framtidens utmaningar. Ingen kan förutse vilka problem vi kommer att stå inför i morgon, och därför måste akademin skapa en bred kunskapsbas och en intellektuell beredskap för att möta det okända. Forskningens och utbildningens värde kan inte bara mätas i omedelbara
resultat eller ekonomisk nytta. Vi måste återupprätta kunskapens egenvärde som en grund för akademins utveckling.
FRAMTIDENS AKADEMI MÅSTE också vara öppen för samhället och bidra till en bred bildning och ett livslångt lärande. I en tid då populism och vetenskapsförnekelse växer sig starkare är det avgörande att akademin engagerar sig i det demokratiska samtalet och försvarar kunskapens roll i samhället. En hållbar akademi är en akademi som inte drar sig undan utan är en aktiv del av samhällsutvecklingen, där forskningen och undervisningen bidrar till att skapa ett demokratiskt och hållbart samhälle.
En hållbar akademi måste också vara en inkluderande akademi. För att akademin ska kunna möta framtidens utmaningar krävs ett fortsatt fokus på jämställdhet och mångfald. Genom att främja lika villkor och möjligheter för alla forskare och lärare kan vi säkerställa att hela samhällets kompetens och kreativitet tas tillvara.
När vi blickar framåt mot 2050 är akademin en central aktör i lösningen på globala utmaningar som klimatförändringar, pandemier och sociala som ekonomiska orättvisor. Dessa problem kan inte enbart lösas genom medicinska och tekniska framsteg, utan kräver också humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Akademin måste fortsätta satsa på tvärvetenskaplig forskning och en bred bildning som rustar oss för att möta de komplexa utmaningar som väntar. SULF:s roll i denna framtid är att fortsätta driva på för bättre villkor för forskare och lärare. Vi måste stå upp för akademisk frihet, schysta arbetsvillkor och -miljöer, som främjar forskning och utbildning av hög kvalitet.
Framtidens akademi är mer än bara en plats för forskning och utbildning – den är en ledstjärna i vårt gemensamma arbete för en hållbar, rättvis och kunskapsdriven framtid.
Sanna Wolk Ordförande för SULF
SULF marscherade i Ume Pride
○ Nyligen arrangerades Ume Pride och representanter för SULF/Umeå var på plats och marscherade. Många SULF-medlemmar och intresserade gick tillsammans i paraden och viftade med SULF-flaggor. Stämningen var på topp i det fina höstvädret i Umeå.
Kostnadsfri sjukförsäkring ingår
○ Som medlem i SULF har du tillgång till en kostnadsfri sjukförsäkring. Försäkringen består av ett skydd om du behöver förebyggande vård, vid arbetsoförmåga och vid vård av nära anhörig eller allvarligt sjukt barn. Försäkringen, som omfattar yrkesverksamma medlemmar, kostar inget extra och du behöver inte göra något för att försäkringen ska gälla för dig.
Sjukförsäkringen innebär ökad ekonomisk trygghet vid arbetsoförmåga eftersom den ger dig kompensation för förlorad inkomst vid längre sjukskrivning. Den är ett komplement till Försäkringskassans ersättning i händelse av att du drabbas av arbetsoförmåga.
Läs mer på sulf.se/medlemskap/ medlemsformaner
Ny SULF-rapport om urholkning
○ SULF släppte nyligen rapporten 30 år av underfinansiering - Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen. Rappor-
ten visar att resurserna per student på svenska högskolor och universitet stadigt minskat de senaste 30 åren i relation till ökade kostnader och krav. Effekten är mer arbete för lärarna samtidigt som studenterna får allt mindre undervisningstid. Resurstilldelningssystemet sänker den högre utbildningen för både lärare och studenter.
Totalt saknar dagens högskoleutbildningar över 13 miljarder kronor i finansiering jämfört med 1994–95. Detta motsvarar att en tredjedel av den utbildning som ges i dag inte får någon ersättning. Det får konsekvenser för utbildningskvaliteten inom alla ämnesområden.
– Konsekvenserna av underfinansieringen märks tydligt på dagens lärosäten, med färre timmar lärarledd undervisning, nedläggning av laborationssalar och lokaler, distansundervisning via Zoom och avskedande av lärare. Detta påverkar studenter och deras framtid på arbetsmarknaden på ett direkt sätt, säger Sanna Wolk, förbundsordförande för SULF.
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att minska urholkningen av svenska högskoleutbildningar:
• Avskaffa produktivitetsavdraget
• Höj ersättningsnivåerna för högre utbildning
• Inför ett långsiktigt och hållbart resurstilldelningssystem
• Minska kraven på administration och återrapportering.
Läs mer på sulf.se/rapport
… SANNA WOLK, SULF:s förbundsordförande, som nominerats för omval av valberedningen.
Vilka frågor är viktiga för SULF:s medlemmar nu och i framtiden?
– Starkare medlemmar, starkare förbund, starkare akademi. Det bygger på akademisk frihet, schysta arbetsvillkor och bra miljöer för våra lärare och forskare, och som i förläggningen ger oss studenter som är attraktiva på arbetsmarknaden. Även om vi har ändrat mycket till det bättre så finns det mycket kvar att göra. Även AI är en oerhört viktig fråga, hur den påverkar vårt dagliga arbete på lärosätena och arbetsvillkor och -miljöer.
Du har varit ordförande i tre år –vad har varit mest lärorikt?
– Närheten till medlemmarna och kontakten med SULF-föreningarna är väldigt viktigt för mig. Mina lärosätesbesök har varit otroligt givande och intressanta. Det är lärorikt att få höra direkt av medlemmarna vad som är bra och dåligt på de olika lärosätena. Då är det enkelt att förankra inputen i mitt dagliga arbete för att kunna göra det bästa för medlemmarna.
Vad är du mest nöjd med?
– Att vårt idoga arbete gör skillnad, till exempel arbetet med migrationslagstiftningen som lett till en utredning och en kommande lagändring. Är också nöjd med mitt arbete med medlemsvård och -rekrytering som resulterat i att vi får en heltidstjänst på kansliet med fokus på rekrytering. Det kommer underlätta det fantastiska arbete som våra lokalföreningar redan gör.
Uppsägning – vad innebär det?
○ Just nu pågår processer med övertalighet och varsel av universitetslärare på flera lärosäten efter ekonomiska underskott.
– En uppsägning måste vara grundad på sakliga skäl. Det finns två typer av uppsägningar där sakliga skäl kan föreligga, de som grundar sig på arbetsbrist och de som grundar sig i personliga skäl. Arbetsbrist behöver inte innebära att det är brist på arbete. Skälen till arbetsbristen kan vara ekonomiska eller organisatoriska. Innan uppsägningarna genomförs är arbetsgivaren skyldig att förhandla med facket. Om det efter genomförda förhandlingar med facket kan fastställas att det inte går att erbjuda annat arbete till berörda arbetstagare råder det en övertalighet och arbetstagare riskerar att bli uppsagda, säger ombudsman Cecilia Westerlund.
Vid personliga skäl avslutas anställningen till följd av något som relateras till arbetstagaren personligen. Det kan exempelvis handla om misskötsamhet eller bristande arbetsprestation.
– Om du har blivit uppsagd kan du via facket få information om vad du behöver göra. Exempelvis behöver du anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, ansöka om a-kassa, kontakta Trygghetsstiftelsen, ansöka och få ersättning från inkomstförsäkringen. Om du misstänker att du har blivit felaktigt uppsagd behöver du omgående kontakta dina lokala företrädare, säger Cecilia Westerlund.
Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor
En lyckad SULF-dag
○ Torsdag 3 oktober var det årets SULF-dag. Lokala företrädare på flera lärosäten från norr till söder fixade fika, höll seminarier och pratade med medlemmar. I år anordnades två centrala webbinarier om anställnings- och kollektivavtalsförmåner, ett på svenska och ett på engelska. Det var en lyckad dag med bra diskussioner och kul möten.
Uppdatera dina uppgifter
○ Har du nytt jobb? Har du disputerat eller kanske flyttat? Logga in på Mina sidor på sulf.se och kolla så att SULF har uppgift om rätt arbetsgivare och uppdaterade kontaktuppgifter till dig. Det är en förutsättning för att vi ska kunna nå dig snabbt och stötta dig på bästa sätt. Dina uppgifter ändrar du själv på Mina sidor eller så kontaktar du SULF:s medlemsregister på medlem@sulf.se.
Läs mer på sulf.se/mina-sidor
Seminarium Kristianstad: AI och framtidens akademi. Sanna Wolk föreläser.
Webinar in English: The Swedish Pension System – how does it work?
Seminarium Örebro: AI och framtidens universitet. Sanna Wolk föreläser.
Seminarium Malmö: AI och framtidens akademi. Sanna Wolk föreläser.
SULF:s kongress. Tema: Framtidens akademi – hållbar och djärv.
Mer info hittar du på
Vi frågar några kongressombud. Vad ser du fram emot mest på kongressen?
Christian Nordahl, Blekinge tekniska högkola.
– Det finns ett stort omfång i motionerna till årets kongress. För min del så är motionerna som rör forskares och lärares villkor samt finansiering till högskolan det som väcker allra störst intresse.
Matilda Johansson, Högskolan i Borås.
– Utöver att träffa alla härliga människor som deltar, så ser jag fram emot att lära mig av och dela erfarenheter med personer som brinner för fackliga frågor och diskutera de frågor de arbetar med just nu.
Per Gyberg, Linköpings universitet.
– Villkoren för forskning och undervisning urholkas successivt. Inte bara i tid, utan som ”självförvållad omyndighet”.
Det är då inspirerande och viktigt med ett forum där folk vågar tro på förändring.
Jag är nybliven doktorand och har samtidigt fått min första mer varaktiga anställning och jag har precis gått med i SULF. Jag undrar vilka försäkringar som ingår genom min anställning och om det finns behov av att teckna egna försäkringar vid sidan om?
SARA
SVAR: Tack för din fråga Sara och välkommen som medlem i SULF! Det är en bra idé att regelbundet se över sitt försäkringsskydd då behoven kan variera över tid och utifrån familjesituation. SULF erbjuder därför medlemmar kostnadsfri försäkringsrådgivning hos Folksam och Trygg-Hansa. Du bokar in Folksams rådgivning på www.folksam.se/sulf. Trygg-Hansas rådgivning kan du läsa mer om och boka på sulf.se/logga-in.
GENOM DIN ANSTÄLLNING har du ett grundläggande försäkringsskydd och en viktig del av detta utgörs av de kollektivavtalade försäkringarna. Försäkringarna ingår i de kollektivavtal vi träffat med olika arbetsgivarorganisationer och de omfattar även doktorander med anställning. Vissa av förmånerna är, i en del kollektivavtal, formellt inte försäkringar utan snarare förmåner där arbetsgivaren betalar ut en del av lönen. Det gäller till exempel vid sjukfrånvaro eller föräldraledighet inom det statliga avtalsområdet.
SULF HAR KOLLEKTIVAVTAL med de flesta av de arbetsgivare där vi har medlemmar. Arbetar man inom stat, kommun eller region finns det alltid kollektivavtal. De kollektivavtalade försäkringarna omfat-
tar alla anställda på en arbetsplats där det finns kollektivavtal. Det innebär att du som är anställd på en arbetsplats med kollektivavtal automatiskt är försäkrad. Försäkringarna ger dig ett utökat skydd utöver det som samhällets grundläggande trygghetssystem erbjuder. De ger ett skydd vid exempelvis sjukdom, föräldraledighet, arbetsskada eller dödsfall. Då får du också tjänstepension som kompletterar den allmänna lagstadgade pensionen.
I många fall kan man även få kompletterande ersättning vid arbetslöshet och stöd att hitta nytt arbete via omställningsavtalen efter en viss tids anställning.
”Genom din anställning har du ett grundläggande försäkringsskydd och en viktig del av detta utgörs av de kollektivavtalade försäkringarna. ”
UTÖVER DE FÖRSÄKRINGAR som finns via kollektivavtal ingår två försäkringar hos vår samarbetspartner Folksam automatiskt i ditt medlemskap i SULF: Inkomstförsäkring och sjukförsäkring. Den ena är en inkomstförsäkring som kompletterar den ersättning du vid arbetslöshet kan få från a-kassan.
Kvalifikationstiden är ett års medlemskap i både a-kassan och SULF. Den andra är en grundläggande sjukförsäkring som bland annat kan ge ersättning i upp till två månader vid en sjukfrånvaro som varar mer än tre månader.
VILL DU FÖRSTÄRKA ditt försäkringsskydd kan du därutöver teckna enskilda försäkringar. SULF erbjuder försäkringar som kan tecknas frivilligt till förmånliga villkor och i många fall utan hälsoprövning vilket ofta är ett krav om du tecknar individuella försäkringar. Vissa av våra försäkringar ingår gratis i tre månader för dig som ny medlem i SULF. Medlemsförsäkringarna är skräddarsydda för medlemmar och täcker en rad olika behov, inklusive olycksfall, inkomstbortfall vid sjukdom, vissa diagnoser för allvarliga sjukdomar, barnförsäkring, sjukvårdsförsäkring och livförsäkring.
DU KAN ÄVEN teckna en extra inkomstförsäkring som vid arbetslöshet täcker mer än de 150 dagar som ingår i medlemskapet. Vi erbjuder också en juristförsäkring hos Folksam. Medlemsförsäkringarna är rabatterade och många gånger kan du spara in hela medlemsavgiften jämfört med att teckna dem utan ett medlemskap.
DU KAN LÄSA mer om försäkringsskyddet på vår hemsida och på våra sidor hos Folksam. Där framgår också vad du behöver göra för att få ersättning. Utöver de försäkringar som Folksam erbjuder har vi ett samarbete med Trygg-Hansa vad gäller hemförsäkring och försäkring av din egendom såsom bil. Genom kollektivavtal och medlemsförsäkringar får SULF:s medlemmar en tryggare arbetsmiljö och ett förstärkt skydd. Det gör att du kan fokusera på ditt arbete med vetskapen om att du är väl skyddad mot oväntade händelser. Lycka till med din forskarutbildning!
Robert Andersson Förhandlingschef
! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se
Mats Ericson
Med Dr, Professor i Industriell Arbetsvetenskap, KTH. Forskar och undervisar vid KTH och Karolinska Institutet. Tidigare ordförande för Saco-föreningen vid KTH, generaldirektör för ”Nätuniversitetet”, rektor vid GIH respektive Försvarshögskolan och förbundsordförande för SULF.
De flesta offentligt verksamma organisationer med självaktning vill nog att deras verksamheter skall vara väl kända och aktade hos en bredare allmänhet. Credot är ofta att bara vi lyckas övervinna mediabruset och får fram vårt budskap och kunskap om vår verksamhet bättre så kommer alla förstå hur bra och viktiga vi är. Denna logik gäller ju förstås också fackliga organisationer som enskilt och tillsammans med andra försöker värva och behålla medlemmar och fortsatt utgöra en legitim aktör på arbetsmarknaden, lokalt, nationellt och internationellt. En del av oss tror att bara vi gör ett bra jobb så kommer det lösa sig medan andra kanske tror mer på olika former av information och marknadsföring. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Det finns dock ett område inom det fackliga arbetet som aldrig riktigt berättas, och det av två huvudskäl. Det ena är att det oftast omgärdas av personalsekretess och respekt för individens integritet. Den andra är att vi kanske inte alltid är så framgångsrika vilket vi hoppas att våra nuvarande och potentiella medlemmar inte riktigt har förstått. Det handlar om det arbete som berör enskilda medlem-
medlem
Git Claesson Pipping 40
år som förändrade
eller Plus ça change, plus c’est la même chose1
Under SULF:s 40 första verksamhetsår har svensk högskola genomgått flera genomgripande förändringar. Man kan (om man ska vara ärlig) konstatera att vare sig förbundets medlemmar, de förtroendevalda eller kansliet riktigt hängt med i svängarna. Vår politik har varit bra och belönats med att våra synpunkter i flera fall kommit med som vackra ord i propositioner, men de flesta förändringar har fört oss längre från de uppsatta målen. Vad värre är; vårt fokus på nödvän- digheten av ett nära samband mellan forskning och utbildning har under åren förlorat oss många potentiella medlemmar.2 Redan när förbundet bildades hade akademin börjat spricka mellan forskningstunga och utbildningstunga miljöer, en utveckling som fortsatt under decennierna. Här spelar också SULF:s dubbla roll som fackförening och professionsförening in. Som fackföreningsmänniska, och kanske framför allt som lokalfacklig företrädare, är det de dagliga problemen som är det stora och viktiga. Att i grunden analysera tänkbara långtidsföljder av trender i politiken är inte bara komplicerat eftersom det ofta är svårt att förutse hur kommande beslut kommer att påverkas
högskolevärlden är av det som beslutas idag – man vet ju inte hur det kommer att se ut. Men det är Périgord (1754–1838) som bland annat verkade som diplomat och sägs ha myntat en hel del cyniska talesätt som kan vara användbara beskrivningar av politik och affekterat sällskapsliv – och av akademin, vilket användandet
Min
lärare och jag
högskolan egentligen
SULF en 40-åring med framtiden för sig, Reflexioner över kvalitet och kvalitetssäkring och SULF i världen är några kapitel i skriften. Ett antal författare har bidragit med intressanta texter som belyser SULF:s historia från olika perspektiv. Ladda ned skriften som pdf på sulf.se/40.
och vilken roll universitetsläraren spelar för vetenskapen och samhället. Jag föreställde mig att en universitetslärare lever en akademisk värld fylld av böcker och laboratorier, men insåg inte att universi tetslärare också är de som formar studenters intellektuella resa, leder komplexa forskningsprojekt och ofta bidrar till samhällsdebatten med sina insikter. är inte bara utbildare utan också forskare som driver fram nya upptäckter innovationer. Deras arbete sträcker sig långt utanför klassrummet och påverkar både akademiska kretsar och den bredare allmänheten. Men innan vi fortsätter med frågan om universitetslärarens roll, låt oss först fråga oss: Varför högskoleutbildning? Varför ska vi utbilda oss i högskolan?
Det är uppenbart för mig att högskoleutbildningens signum är närheten till vetenskapen, det vi i högskoletermer brukar kalla forskningsanknytning. en grundpelare för högskolans verksamhet. Det är
Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm
ÅKER MAN INTE I BACKEN SNO DELSTAT MADRASS ÅTRÅR SÄRAD KANT FLAKONG
SÅDOR FÅR KÄNSLOR
KRAMPARTAD TJATA OMKRING AREA SNURRIG D J U R TRÄD APERITIF
ARBETA SETT NED PÅ TJOCK REST ÖGRUPP ASKET
LÄR ARBOGAÖL HA KOMMIT
IGEN
LIGGER I AFRIKA TÄVLINGSOMGÅNG
HAR DEN SOM INTE KLARAR STRÖMMEN ÄR BÄSTA BRÖDET? ELLER I CHATT FEMTIO I ROM ÄR KANSKE STAM ÄR VISSA ORGAN K A L K BUSKE ORT I VÄSTMANLAND FRISK
GIRLAND ROTSTOCK
SKÄRMFJÄLL HALSHUGGER
LÄGE
GRENKLYKA EN SOM DEN HÄR TASS KAN MAN LIGGA I T O P P SIA PÅ LOTT KORT UTTRYCK FÖR NJUTNING UTSLAGSPLATS
STJÄRNA KORTARE EDRA VIS BRUKAR FRYST FISK KLYKA SKULT
VARIT RÄDD OM ANROPA GUD ASSISTERAR VID BRYTNING ÄR NOG DELVIS PARALLELLT LÄTT TORKAD LÅNGA HAR SIN
DAG DEN 10 OKTOBER
JOBB FÖR HALLÅA DET HADE MAN I VÄSTEN TEN FÅGEL KUL LOGGIA
KLAGAN UPPENBARELSEFORM VÖRDA VÄNDA SIG TILL KAN DET STÅ EN UPP I MYCKET LÅNGT LOPP AMPRA ROS
ÄR VISS ACCENT BORTSE FRÅN DETALJER
NEGERAR AMFORA DET HÖRS NÄR TRÄD BRYTS AA AN SOM EN BOLL FÅR HUNDAR SIG IBLAND SLAG MED TÄRNINGAR HALV ÅTTA
GJORDE MÅLTIDEN BRUKAR INTE IDIOTEN GÅ DIMMA HA DET SKÖNT HÖLJET PÅ TOPPEN NITROGEN
ÄR VISS ACCENT TTT DAG UTAN DAG ÄR DEN PÅ SOM ÄR FULL ETT I ROM DEL AV PERSONLIGHET
Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!
TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.
Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 4/24”. Ditt namn
och e-postadress måste finnas med. Senast 9 december behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.