Universitetsläraren 4, 2023

Articles in English on pages 48–53 UNIVERSITETSLÄRAREN / NUMMER 4 / 2023

Nyhetsmagasin om högskolan ● Ges ut av SULF

Nummer 4 2023

Bevakar högskolan

Nu förhandlar parterna om din arbetstid Sjukfrånvaron i högskolan har ökat Så fixar du studenternas grupparbete

Josefin Devine forskar om ortnamnens historia

Din medlemstidning från SULF

Hon visar vägen till ortnamnen UNIVERSITETSLÄRAREN

1

Innehåll

Nummer 4, 2023

14 33

6 Det är angeläget att �å till en lagstiftning som verkligen fungerar och inte lägger hinder �ör seriös och nödvändig forskning.”

Utredaren Ulrik von Essen ska se över etikprövningssystemet

Genom ett initiativ av Vetenskap & Allmänhet kan forskare låta sig bokas till skolklasser. Fästingforskaren Thérese Janzén besöker Sågtorpsskolan i Nacka och miljöforskaren Marlene Ågerstrand gästar miljökemi­elever på Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Norra.

7

Nyheter

Mötet

Debatt

4

Avtalsrörelsen: Syn på arbetstid och ledighet skiljer parterna åt.

26

40

6

Så mycket tjänar lärosätenas rektorer.

Fokus

Krönika

8

Japan går mot kostnadsfri högskola.

32

44

9

Forskare städar hotell.

Forskaren Josefin Devine studerar historien i våra ortnamn.

Universitetsläraren granskar: Ökad sjukfrånvaro bland anställda vid universitet och högskolor.

På jobbet

Disputerad

22

38

2

Sex vägar till att lyckas med studenternas grupparbete.

Ulrika Bjare gestaltar lärosätens styrning och organisation.

”Så underlättas tvärvetenskapligt samarbete.”

”Var går gränsen mellan arbetsplats och elitistisk klubb?”

In English 48

A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Inledare

Arbetar du när du är sjuk?

U

pp med handen alla som någon gång har jobbat hemifrån även om ni varit sjuka! Jag anar ganska många händer i luften. För visst kan det ibland kännas som den enda lösningen att arbeta hemifrån om man till exempel ”bara” är lite förkyld, utan att riskera att smitta studenter eller kollegor – det kan jag själv skriva under på.

Universitetslärarens genomgång visar att sjukfrånvaron inom högskolan har ökat de senaste tio åren och 2022 gjordes den högsta noteringen sedan 2017. Trots ökningen är sjukfrånvaron inom högskolan lägre än i den statliga sektorn i stort och facket menar att siff rorna för högskolan inte ger en helt korrekt spegling av i vilken utsträckning de anställda är sjuka. Flera faktorer kan göra att inte alla sjukanmäler sig när de borde, en är just att möjligheterna att arbeta på distans är goda för många inom högskolan. En annan orsak kan vara att det inte finns någon som kan hoppa in och ta över vid sjukdom, vilket givetvis är problematiskt.

”Jag hoppas du gillar vår nya grafiska form.”

GENOMGÅNGEN AV SJUKFRÅNVARO hittar du på sidorna 32–37 i det här numret – ett nummer som också innebär premiär för en ny grafisk form. En nyhet är att vi nu utökar det redaktionella innehållet på engelska, både på webben och här i papperstidningen. På sidorna 48–53 hittar du sammanfattningar på engelska av många av numrets artiklar. Tipsa gärna kollegor som hellre läser på engelska än svenska om de utökade möjligheterna att ta del av Universitetslärarens artiklar.

I dagarna lanserar vi också vår nya webbplats, där du kommer att få en snabbare nyhetsrapportering än tidigare. Adressen är som vanligt universitetslararen.se. Precis som tidigare skickar vi nyhetsbrev på både svenska och engelska – om du inte redan prenumererar, gå in på webben och ange vilket språk du vill ha brevet på.

Jag hoppas du gillar vår nya grafiska form som tagits fram i samarbete med Torino Tidningsform. Skriv gärna till mig och berätta vad du tycker på aj @ universitetslararen.se. Fortsätt också tipsa oss om vad vi borde skriva om.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) POST­ OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm TELEFON: 08-505 836 00 (växel) E-POST: redaktionen@universitetslararen.se ADRESS­ OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se HEMSIDA: universitetslararen.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se GRAFISK PRODUKTION: pb information, Pelle Bouveng ANNONSER: Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 08-21 58 50, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se PRENUMERATION: Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSFOTO: Ylva Sundgren TRYCK: V-TAB, Vimmerby, 2023.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 22 200 ex (juni 2023).

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UNIVERSITETSLÄRAREN

N VA

ENMÄRK

E T

S

Anders Jinneklint, Chefredaktör

Miljömärkt trycksak 3041 0083

3

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Robert Andersson, förhandlingschef på SULF och vice ord­ förande i Saco-S.

Syn på arbetstid och ledighet skiljer parterna åt Medlemmarna behöver fler valmöjligheter för sin ledighet och tydligare skrivningar kring sina anställningsvillkor. Det är några av Saco-S viktigaste yrkanden i den pågående avtalsrörelsen. Motparten Arbetsgivarverket menar att arbetsgivarna behöver kunna bestämma mer över arbetstiden. drog i gång på allvar Avtalsrörelsen när Saco-S och Arbetsgivarverket

växlade yrkanden innan sommaren. Efter att parterna gått igenom varandras avsikter, och haft semester, har man nu satt sig vid förhandlingsbordet.

För övriga fackliga förhandlingsorganisationer inom statlig sektor, OFR/S, P, O och Seko, löper kollektivavtalen ut 30 september. SULF förhandlar inte på egen hand utan representeras av Saco-S, som till skillnad

4

från nämnda organisationer har ett avtal som löper tillsvidare.

ROBERT ANDERSSON, förhandlingschef på SULF och vice ordförande i Saco-S, är en av dem som sitter vid förhandlingsbordet. Tillsvidareavtalet gör att parterna egentligen inte behöver komma överens om någonting, säger han.

– Vi förhandlar ju under fredsplikt vilket innebär att vi inte behöver gå med på några

förändringar alls. Arbetsgivarverket behöver ju inte heller göra det, men vi passar på att föra fram våra yrkanden och det brukar ändå bli lite nyheter varje gång.

Facket vill se en rad förändringar när det kommer till medlemmarnas ledighet. Man vill ”öka den enskildes möjlighet att påverka sin arbetstid och återhämtning” och därför behöver det bli mer flexibelt kring ledighet, skriver Saco-S i sitt yrkande.

Saco-S vill bland annat se att semester ska kunna tas ut som del av dag och införa möjligheten att kunna avstå semesterlönetillägg till förmån för fler semesterdagar.

– Det här är sådant som finns på andra ställen, i en del andra kollektivavtal, säger Robert Andersson.

FRÅN ARBETSGIVARVERKETS sida yrkar man i stället på att arbetsgivarna behöver kunna bestämma mer över arbetstiden. Motiveringen är att man vill kunna ta höjd för ett scenario där det finns möjlighet att ställa om verksamheten om det skulle behövas. Särskilda arbetstidsbestämmelser för doktorander och lärare ska till exempel inte stå i vägen för hur arbetsgivaren vill förlägga arbetstiden, yrkar man.

– Det handlar ju om att arbetsgivaren har UNIVERSITETSLÄRAREN

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

ansvar för en verksamhet som man måste klara av att bedriva. Våra universitet och högskolor ska klara att bedriva såväl utbildning av studenter som forskning. Det handlar om att få ihop det här på ett rimligt sätt, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck.

Hon vill inte rangordna Arbetsgivarverkets yrkanden och påpekar att man företräder den statliga sektorn som helhet i förhandlingarna.

– Alla våra yrkanden är viktiga för oss, men de kan ha mer tyngdpunkt på olika områden. Sedan kan man väl säga att mot alla verksamheter så är arbetstidsfrågor viktiga.

För att hitta rätt nivå för att kunna klara av vårt uppdrag och kunna kompetensförsörja oss, säger Anna Falck.

OFR/S, P, O, har lagt yrkanden om löneökningar i nivå med industrins så kallade märke.

I stället för lön lyfter Saco-S fram anställningsvillkor, mer flexibel arbetstid och arbetsmiljö i sina yrkanden, påpekar SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

– Eftersom staten enligt arbetsgivarna inte heller ska vara löneledande måste man ju då kunna locka till sig arbetskraft på något annat sätt, säger han.

Bland annat menar man att provanställning används på ett tveksamt sätt på den statliga arbetsmarknaden. Därför vill man se tydligare skrivningar för hur, när och om provanställning får tillämpas.

– En provanställning kan så klart vara bra för båda parter. Det vi vänder oss emot är att man använder det slentrianmässigt. Om någon redan har ett jobb med fast anställning någon annanstans kanske det blir svårare att locka den till att ta en provanställning, säger Robert Andersson.

”Vi pekar på den kompetensförsörj­ ningsproblematik som finns rent all­ mänt i samhället”

NÄR DET GÄLLER tjänstledighet yrkar Saco-S på att medlemmar med tillsvidareanställning ska kunna ta tjänstledigt i som mest tolv månader för att prova på ett jobb utanför det statliga avtalsområdet. Att den som har en fast anställning ska kunna få tjänstledigt för att prova på ett annat tidsbegränsat jobb inom staten är ett annat yrkande från fackets sida.

– Vi pekar på den kompetensförsörjningsproblematik som finns rent allmänt i samhället. Inom staten ser vi att det är svårt att locka till sig tillräckligt många och tillräckligt bra personer. Den röda tråden för vad som behöver göras med våra kollektivavtal behöver därför vara att staten ska bli mer attraktiv som arbetsgivare, säger Robert Andersson.

NÄR DET GÄLLER lönesättning regleras det lokalt vid respektive lärosäte, eftersom parterna sedan länge är överens om ett tillsvidareavtal. Arbetsgivarverket vill inte frångå det sifferlösa avtalet.

– Vi tycker att det är viktigt att vi har det i våra centrala avtal. För att lönebildningen ska ske lokalt, säger Anna Falck.

I sina yrkanden gentemot facket nämner man att kollektivavtalet ska underlätta för en ”lokal lönebildning med resultat och kompetensförsörjning i fokus” och att löner ska sättas utifrån respektive arbetsgivares ekonomiska förutsättningar.

I Saco-S yrkanden finns inget om att man vill återgå till att ha angivna siff ror för löneökningar. Det är tvärtemot andra statliga förhandlingsorganisationer. Såväl Seko som UNIVERSITETSLÄRAREN

ARBETSGIVARVERKETS förhandlingschef Anna Falck vill inte föregå förhandlingarna genom att kommentera motpartens yrkanden kring provanställningar.

– Möjligheten till provanställning är ju reglerat i las (lagen om anställningsskydd, reds. anm) Jag har inte fört den diskussionen med Saco-S än, men det är ju de som måste förklara för mig vad de menar inte är tillfyllest med det som finns, säger hon.

Facket vill också ändra skrivningen kring särskild visstidsanställning, så att den typen av anställning förvandlas till en tillsvidareanställning efter ett år. Som det är nu gäller tolv månader, vilket är otydligt då en månad genomgående räknas som 30 dagar, menar man.

– Eftersom det är oklart tycker vi det blir enklare om det är ett år som gäller. Vi använder begreppet ”år” i alla andra sammanhang vad Arbetsgivar­ gäller visstidsanställningverkets för­ ar, säger Robert Andershandlingschef son. ○ Anna Falck.

VAD VILL PARTERNA?

. ● Saco­S vill att ...

… medlemmarna ska kunna ansöka om semester för del av dag och att semesterlönetillägg ska kunna bytas mot semesterdagar. … rätt till ledighet för att testa ett arbete utanför det statliga avtalsområdet i upp till tolv månader ska gälla för tillsvidareanställda. … innebörden av förtroendearbetstid ska bli tydligare. … särskild visstidsanställning enligt lagen om anställningsskydd ska bli till en tillsvidareanställning efter ett år. Nu gäller tolv månader. … avtalet ska innehålla skrivningar för när provanställning kan respektive inte kan användas. . ● Arbetsgivarverket vill att ... … särskilda arbetstidsbestämmelser för doktorander och lärare inte ska hindra arbetsgivarnas möjligheter att förlägga arbetstiden. … föräldrapenningtillägget inte ska kunna tas ut då barnet nått en viss ålder och att tillägget inte längre ska vara kopplat till hur föräldrapenning tas ut. … den som blir omplacerad ska få ny lön i nivå med de nya arbetsuppgifterna. … turordningsreglerna ska utformas så att anställningstid ska beräknas efter den tid man har varit anställd hos sin nuvarande arbetsgivare, och inte i statlig sektor som helhet. … uppsägningstid vid arbetsbrist ska utgå från ovanstående anställningstid.

Linus Hellerstedt

5

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev

FOTO: JULIANA WIKLUND & NATALIE GREPPI

Lars Strannegård, Handelshög­ skolan i Stockholm, och Sanne Kofod Olsen, Kungliga Konst­ högskolan, är etta respektive sist på rektorernas lönelista.

Så mycket tjänar lärosätenas rektorer I och med lönerevisionen för 2023 är medianlönen för en rektor vid landets universitet och högskolor 116 450 kro­ nor i månaden.

Sanne Kofod Olsen vid Kungliga Konsthögskolan är den enda av dem som tjänar under 100 000 kronor.

Precis som förra året tjänar Lars Stran­ negård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, mest. att utbildningsminister Mats Efter Persson (L) signerat besluten om

rektorernas nya löner för 2023 står det klart att dessa får löneökningar på mellan 2 och 3 procent jämfört med 2022 års lönenivåer.

Handelshögskolan i Stockholms rektor Lars Strannegård är, precis som vid Universitetslärarens genomgång förra året, den rektor som tjänar mest. Han har numera en månadslön på 240 210 kronor, vilket motsvarar en löneökning med 2 procent.

JUST LARS STRANNEGÅRDS lön bestämmer dock inte utbildningsministern över. Eftersom 6

Handelshögskolan i Stockholm inte är statlig, sätts rektors lön av lärosätets styrelse.

Vid förra årets lönerevision var Chalmers rektor Stefan Bengtsson den som fick störst löneökning, med totalt 8,5 procent. Hans efterträdare, Martin Nilsson Jacobi, får en lön på 207 000 kronor vid tillträdet 1 september. Det gör att han tjänar näst mest av rektorerna. Inte heller hans lön sätts dock av Mats Persson, eftersom Chalmers drivs av en privat stiftelse.

Utbildningsministern skriver inte heller

under lönebeskedet för Maria Knutson Wedel, rektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det gör ansvarigt statsråd för landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Hennes nya lön blev 127 200 kronor per månad.

EFTER DE BÅDA herrarna i toppen av löneligan följer tre kvinnor. Annika Östman Wernerson, ny rektor vid Karolinska institutet sedan i mars, tjänar 146 000 kronor i månaden. Det är 4 000 kronor mindre än vad hennes företrädare Ole Petter Ottersen hade när han slutade.

Näst efter henne följer Högskolan i Jönköpings rektor Agneta Marell och Stockholms universitets Astrid Söderbergh Widding, som tjänar 145 500 respektive 133 500 kronor i månaden efter 2023 års lönerevision.

Agneta Marells lön sätts inte heller av utbildningsdepartementet. Även om tre av de fem rektorer som tjänar mest är kvinnor, är medianlönen för kvinnliga rektorer lägre än för deras manliga kollegor. För de 14 kvinnliga rektorerna vid landets lärosäten ligger den på 111 450 kronor per månad. Medianlönen för de 20 manliga rektorerna är 116 600 kronor.

DE TRE REKTORER som har lägst lön är alla verksamma vid de konstnärliga lärosätena. Sanne Kofod Olsen, ny för i år som rektor vid Kungliga Konsthögskolan, tjänar allra minst med 99 000 kronor i månaden. Helena Wessman vid Kungliga Musikhögskolan har 101 800 kronor och Konstfacks Maria Lantz nya lön landande på 102 400 kronor. ○

Linus Hellerstedt FOTNOT Statliga högskolor och universitet lyder under utbildningsdepartementet, som anger lön för respektive rektor en gång om året.

Undantaget SLU, som lyder under landsbygdsoch infrastrukturdepartementet. Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping drivs via privata stiftelser. Där sätts rektors lön av styrelsen.

HÄR ÄR DE FEM REKTORER SOM HAR HÖGST MÅNADSLÖN På universitetslararen.se finns listan med alla rektorer på samtliga lärosäten.

Rektor

Lärosäte

Lön

Lars Strannegård

Handelshögskolan i Stockholm

240 210 kr

Martin Nilsson Jacobi

Chalmers

207 000 kr

Annika Östman Wernerson

Karolinska institutet

146 000 kr

Agneta Marell

Högskolan i Jönköping

145 500 kr

Astrid Söderbergh Widding

Stockholms universitet

133 500 kr

KÄLLOR Respektive lärosäte, utbildningsdepartementet, landsbygds- och infrastrukturdepartementet

UNIVERSITETSLÄRAREN

UHR gratu­ lerar Högskolan Väst, högskolor­ na i Kristianstad och Jönköping samt universi­ teten i Karlstad, Malmö och Örebro som nu ingår i Europa­ universitet.”

Universitets- och högskolerådets generaldirektör Eino Örnfeldt uttalar sig med anledning av att ytterligare fem svenska lärosäten fått medel från EU-kommissionen för att ingå i satsningen på Europa­ universitet.

Förundersökning mot forskare läggs ner • Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet, blir inte åtalad för brott mot etikprövningslagen. Universitetsläraren har tidigare skrivit om att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ursprungligen åtalsanmälde Sundquist rörande en artikel om våldtäktsmäns bakgrund, och senare rörande ytterligare sju artiklar, som allihop hänvisar till samma etikprövningstillstånd som den förstnämnda. I samtliga fall hänvisade Önep till avsaknad av koppling till forskningsfrågorna. Efter att ha granskat artiklarna har åklagaren nu lagt ned utredningen med hänvisning till att brottsuppsåt inte går att bevisa. Önep står dock fast vid sin bedömning att etikprövningstillstånd saknas.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Systemet för etikprövning ska utredas Etikprövningslagen ska ses över. Upp­ draget har gått till justitierådet Ulrik von Essen, tidigare professor i offent­ lig rätt vid Stockholms universitet.

Den 1 september meddelade regeringen att etikprövningslagen och dess tillsyn ska utredas för att ta itu med de problem som har lyfts av forskare inom samhällsvetenskap, humaniora och rättsvetenskap.

– De här frågorna ligger mig väldigt varmt om hjärtat och det är angeläget att få till en lagstiftning som verkligen fungerar och inte lägger hinder för seriös och nödvändig forskning, säger utredaren Ulrik von Essen.

Han är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och har en bakgrund som professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Han har också varit ledamot i en av de tidigare regionala etikprövningsnämnderna, liksom i Vetenskapsrådets etikkommitté för humaniora och samhällsvetenskap.

Utredningsuppdraget handlar bland annat om att undersöka om viss typ av forskning som innefattar känsliga personuppgifter Ulrik eller lagöverträdelser bör von Essen

undantas etikprövningskravet. Kritikerna av rådande ordning har till exempel beskrivit det som orimligt att forskning på politikers offentliga uttalanden och analyser av domar behöver etikprövas.

– Inledningsvis vill vi föra en dialog med universiteten för att få en klar bild av vilket material forskarna samlar in och hur, för att begrunda vilken typ av forskning och uppgifter som kanske bör ligga utanför etikprövningslagen, säger Ulrik von Essen.

EN ANNAN VIKTIG fråga som han ska utreda är tillsynsmyndighetens skyldighet att åtalsanmäla även mindre allvarliga överträdelser av etikprövningslagen. Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har själv bett regeringen att se över detta och föreslagit att det införs en möjlighet att också bara framföra kritik.

– Vi ska föra en dialog med Etikprövningsmyndigheten och Önep om vilka problem de ser och hur de tycker att man bäst utnyttjar den kunskap och de resurser som finns i de här myndigheterna, säger Ulrik von Essen.

Han har också fått i uppdrag att analysera hur andra länder och myndigheter har gjort för att tillgodose krav på skydd av personuppgifter och skapa en effektiv och ändamålsenlig tillsyn.

– Utredningsdirektivet är ganska öppet hållet så jag är väldigt nöjd med att ha fått ganska fria händer att föreslå det vi tycker att systemet kräver, säger Ulrik von Essen.

Utredningen ska presentera sina förslag senast den 30 september 2024. ○

”... jag är väldigt nöjd med att ha fått ganska fria händer”

Kajsa Skarsgård

738

... miljoner kronor kostade lärosätenas vetenskapliga publicering under 2022.

Det är en ökning med 3,7 procent enligt statistik från Kungliga biblioteket.

7

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Tokyo universitet är ett av Japans högst ranka­ de universitet. De när­ mare 30 000 studen­ ter som är inskrivna här får, till skillnad från de vid Osaka universi­ tet, tills vidare finna sig i att fortsätta betala för sin utbildning.

FOTO: THOMAS WEDERUS

Japan tar nya steg mot kostnadsfri högre utbildning I Japan har frågan om att ta bort universitetens terminsavgifter varit på tapeten länge. Tidigare i år blev Osaka prefektur först ut med att göra just det. Men den politiska oppositionen är inte övertygad.

övertygad. Det näst största partiet, Konstitutionell-demokratiska partiet, CDP, har visserligen också som mål att göra högre utbildning kostnadsfri i landet. Partiet ställer sig däremot kritiskt till den senaste utvecklingen.

om att införa gratis universitets Idén utbildning i Japan har dryftats många

HIROYUKI MORIYAMA från CDP tar emot Universitetsläraren för en intervju i representanthuset i centrala Tokyo där han är ledamot.

– Vår ställning är att hela Japan ska ha samma tillgång till högre utbildning. Det ska vara lika för alla. Men om Osaka prefektur inför kostnadsfri högre utbildning kommer det inte vara lika. Det kommer att gynna de som bor i Osaka och de som väljer att flytta dit för att studera, men det innebär att klyftorna i landet växer.

Hiroyuki Moriyama riktar Hiroyuki även skarp kritik mot LDP:s Moriyama

gånger de senaste åren. Tanken är att en utbildning tillgänglig för alla inte bara skulle öka jämlikheten i landet utan även slå ett slag för landets ekonomiska tillväxt, något som Universitetsläraren rapporterade om 2017.

I våras beslutade Osaka prefektur att gradvis göra all högre utbildning kostnadsfri, med avsikten att det ska bli helt gratis 2026. Dessutom har Japans styrande parti Liberaldemokratiska partiet, LDP, föreslagit att hushåll med barn ska få sina studieskulder strukna för att uppmuntra barnafödande och studier.

Men den politiska oppositionen är inte 8

förslag om slopade studieskulder för personer med barn.

– Att skaffa barn eller inte är upp till individen. Det valet ska inte förknippas med andra beslut som att studera på universitet.

Att koppla barnafödandet till studieskulder ser vi som långsökt, ett misstag.

FÖR HIROYUKI MORIYAMA är vägen framåt tydlig när det gäller utbildningen i Japan.

– Det är en självklarhet att högre utbildning i Japan ska vara tillgänglig för alla. Oavsett omständigheter, oavsett om man väljer att gifta sig eller skaffa barn, oavsett vad man har för inkomst. Detta kommer vi att fortsätta kämpa för, säger han. ○

Thomas Wederus

HÖGRE UTBILDNING I OSAKA De statliga universiteten i Osaka är i dag gratis för hushåll med en årsinkomst under motsvarande 435 000 kronor.

Det nya beslutet innebär att den inkomstgränsen tas bort successivt under en treårsperiod. Från och med 2024 slipper de som är inne på sitt fjärde studieår betala terminsavgifter, och 2026 blir högre utbildning gratis för alla.

Osaka är Japans tredje största stad och Osaka prefektur, med en befolkningsmängd på runt 9 miljoner människor, är en av landets 47 prefekturer.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Anmälningar till Npof och fällningar HALLÅ DÄR!

ANMÄLNINGAR

FÄLLNINGAR

… MARIA THULEMARK, lektor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna, som städar hotell för att undersöka arbetsmiljön.

Vad utmärker hotellstädperso­ nal?

– Det är en ganska osynlig grupp på arbetsmarknaden och i samhället. Många är kvinnor med utländsk bakgrund, ofta med låg utbildning. Det finns inte mycket forskat om deras arbetsmiljö tidigare.

Varför städar ni själva?

– Vi vill uppleva hur arbetet är och vara i hotellstädmiljön, men också prata med personalen i deras vardag. Vi har varit ute i omgångar sedan i våras och ser att vi får in enormt mycket mer data än om vi bara gjort intervjuer.

Hur är det?

– Väldigt kul och krävande. Det är ett otroligt tungt och slitsamt jobb, ovant för en kropp som vanligtvis sitter framför en dator. Vi jobbar med samma personer flera dagar åt gången och det uppstår samtal utifrån det vi gör. Det ställer krav på oss forskare, att vi också delar med oss.

Har du reagerat på något?

– Det finns en utsatthet hos de här personerna, i språkkunskaper men också att de är ganska bundna till arbetsgivaren. Den fungerar som tolk och brygga in i samhället, ordnar med boende till exempel.

Emmeli Nilsson Fotnot: Projektet heter Värdighet och anständighet på jobbet – den sällan sedda hotellstäderskan.

UNIVERSITETSLÄRAREN

47

7

2022

40

2

2021

46

4

2020

Fler fälldes för forskningsfusk att lagen om ansvar för god forsk- ten visar att anmälningstakten håller i sig, då Efter ning och prövning av oredlighet i forsk- 47 ärenden kom in till nämnden 2022. ning infördes 2019 fällde Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, i fyra fall 2020 och sedan i ytterligare två fall under 2021. Förra året ökade de fällande domarna till sju, visar nämndens årsrapport för 2022.

I förarbetet till den nya lagen uppskattade man att omkring 15 fall av misstänkt oredlighet i forskning skulle anmälas till Npof årligen.

Första året kom 46 ärenden in och 2021 var motsvarande siff ra 40. Den senaste årsrappor-

Npof fattade beslut i 40 ärenden förra året och utöver de sju fällningarna friade man i 23 fall. I tre av de friande besluten ansåg Npof att det visserligen handlade om avvikelser från god forskningssed, men att det inte inträffat via uppsåt eller av grov oaktsamhet.

I tio av de beslutade ärendena menade nämnden att misstankarna som angavs föll utanför lagens ramar. ○ Linus Hellerstedt 9

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev

FOTO: ARNE HYCKENBERG

Forskaren Carolin Seiferth läser en dikt ackompanjerad av musiker som framför kompositörens Sampo Kasurinens tolkning av hennes forskning.

På Östersjöfestivalen 2023 blev forskning + musik = sant Nio forskare och nio kompositörer har skapat musik som framfördes på Östersjöfestivalen 25–26 augusti. Vi behöver testa nya sätt att nå ut med vetenskapen, menar Carolin Seiferth, en av de medverkande. tystnar och Carolin Seiferth Stråkarna lyfter sin knutna hand. Hon öppnar

handen och låter torkade bönor trilla ner på scenens trägolv. Smattret låter som de första dropparna i en rejäl regnskur och det blå draperiet i bakgrunden och det dunkla ljuset bidrar till en ödesmättad stämning.

Carolin tittar upp och tar emot publikens jubel. Kompositören Sampo Kasurinen kommer upp och kramar om henne. Tillsammans med musikensemblen bugar de sig för publiken.

Vi befinner oss i Radiohusets Studio 2 där omkring 200 personer just har lyssnat på ett av nio musikstycken som unga forskare och

10

tonsättare gjort tillsammans i projektet Baltic Sea Festival Science Lab. Carolin Seiferth är doktorand vid Stockholm Resilience Centre. Hennes studier handlar om torkan på Öland. Ackompanjerad av musiken framförde hon en dikt som hon skrivit.

– Dikten består av berättelser från olika personer som jag mött. Verket handlar bland annat om att vi kan lösa problem genom att olika aktörer samarbetar. Ibland spelas ett instrument ensamt. När flera spelas tillsammans blir det en annan effekt. Stycket övergår från moll till dur för att förmedla känslan av hopp som finns i forskningsprocessen, berättar Carolin Seiferth efter konserten.

FORSKNINGSDELTAGARNA på Öland tyckte först att projektet lät flummigt.

– Jag kommer från Tyskland och visste inte vad ordet flummigt betydde men fick det förklarat som något man inte vet vad det ska

resultera i. På sätt och vis stämde det. Sedan blev jag väldigt glad över Sampos komposition. Alla höjdpunkter och allt som är svårt i min forskning fanns med i musiken.

För ett och ett halvt år sedan blev Anna Sobek kontaktad av Östersjöfestivalens projektledare. Anna är professor i miljökemi på Stockholms universitet och tillsammans med kollegan Thorsten Blenckner blev hon erbjuden att vara med och utveckla Baltic Sea Festival Science Lab. Båda tackade ja.

– Vi startade med en vag tanke om att forskning skulle bli en del av festivalen 2023, men vi visste inte hur.

Anna Sobek Vi diskuterade olika idéer med medarbetarna på Berwaldhallen och Voksenåsen Music Academies, och kom till slut fram till konceptet med nio unga forskare och nio kompositörer, berättar Anna Sobek.

NÄR SKISSEN VAR klar fick Anna Sobek och Thorsten Blenckner uppgiften att skriva en utlysning och välja ut vilka forskare som skulle få vara med.

– Förutom forskare från svenska universitet hade vi med en från Tyskland och en från Polen. Samtidigt valde Voksenåsen Music Academies ut tonsättarna, säger Anna Sobek.

Hon är mer än nöjd med resultatet.

– De medverkande var väldigt duktiga och modiga. Projektet har varit otroligt lustfyllt och man har fått känslan av att allt är möjligt.

Anna Sobek berättar att det funnits ett stort engagemang för miljöfrågor bland de som jobbat med projektet.

– Många människor vet att klimatförändringar sker, men kanske inte känner det så starkt. Här provar vi något nytt, att väcka känslor genom att kombinera musik och vetenskap. Vi ser behovet av att hitta lösningar och tror att vi kan göra det genom att tänka större. Vi vill att det ämnesöverskridande arbetssättet ska få fäste och testar olika kanaler för det. ○

Lisa Beste

VETENSKAP PÅ FESTIVAL Baltic Sea Festival Science Lab ingick i 2023 års upplaga av Östersjöfestivalen i Stockholm, en musikfestival som Berwald­hallen anordnar årligen sedan 2003.

Musiker från Sveriges radios symfoni­ orkester medverkade. Elisabet Ljungar regisserade projektet.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Tvist i Kristianstad om lärarundantaget Högskolan Kristianstad har betalat ersättning till två lärare för att ha använt deras undervisningsmaterial. Under pandemin tog lärarna tog fram ett digitalt undervisningsmaterial, bestående av bland annat 60 timmar film.

Inför höstterminen 2022 fick de besked att de inte längre skulle undervisa på kurserna i fråga, men lärarna säger till Universitetsläraren att mycket av deras material låg kvar på kursportalen.

I de fackliga förhandlingar som följde menade SULF att lärosätet brutit mot lärarundantaget. Enligt förhandlingsprotokollet bestrider Högskolan Kristianstad att det har skett ett brott mot upphovsrätten, men parterna har nått en uppgörelse. Enligt den får materialet fortsättningsvis inte användas i utbildningen vid högskolan, som också har betalat 40 000 kronor vardera till lärarna i ersättning.

Ska ordförandeposten säkerhetsklassas?

Utbildningsminister Mats Persson (L) vill utreda om uppdraget som styrelseordförande vid ett lärosäte är en befattning som bör placeras i säkerhetsklass. Avsikten är att öka lärosätenas kompetens i säkerhetsfrågor med hänvisning till det allvarliga säkerhetsläget. I direktiven heter det bland annat: ”Även om styrelserna inte beslutar i enskilda säkerhetsärenden, behöver de kunna hantera övergripande och strategiska frågor om säkerheten vid lärosätet, exempelvis frågor kopplade till cybersäkerhet.” Utredare blir Peter Egardt, tidigare landshövding i Uppsala och utredningen ska vara färdig 31 december i år.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Lärare fick anställning utan innehåll Umeå universitet fortsätter att utlysa så kallade intermittenta anställningar.

Men en lärare som anställdes på så sätt kanske inte får några timmar alls. januari 2023 skrev Universitetslä Iraren om att Umeå universitet utlyst

intermittenta tjänster och den fackliga kritiken mot förfarandet.

– Jag är en av dem som ”fick anställning” med ett sådant kontrakt för våren. Efter att ha skickat in min ansökan och i början av terminen fått mejl från prefekten att jag ”fått denna tjänst” fick jag hemskickat ett kontrakt, säger en lärare som fått en sådan intermittent anställning.

Hen skrev under kontraktet och skickade in det. Sedan hände … ingenting.

– Jag blev under hela terminen inte kontaktad av någon, från vare sig ämnet eller institutionen, för att bli erbjuden eller tillfrågad om att jobba, säger läraren.

man kan till exempel bidra till högre seminarier.

Hen menar att universitetet inte verkar vilja ha ett sådant utbyte.

– Jag tycker att inställningen från Umeå universitet är att man enbart ska lösa någon sorts undervisningsbehov. Men det finns inget intresse av att ta tillvara den kompetens som faktiskt finns hos lärare som söker vikariat.

SULF har riktat kritik mot intermittenta anställningar, att det är gigjobb och att man inte kan bedriva seriös undervisning på sådana villkor.

LARS NORDLANDER, PERSONALCHEF vid Umeå universitet, säger till Universitetsläraren att han inte kan kommentera den enskilda anställningen.

Men om intermittenta anställningar generellt säger han: – Vi har tidigare hela tiden använt tillfälligt inringda lärare och det sköttes informellt. Men med den nya lagstiftningen synliggörs anställningen i högre utsträckning och det blir på så sätt också bättre för den individ som går med på villkoren i anställningen. Sedan kan jag förstå fackets kritik att om det behövs permanent undervisning ska vi inte gå ut med timanställningar, säger Lars Nordlander.

Karin Thorasdotter, ombudsman på SULF, kommenterar: – Lagstiftaren har ju velat motverka otrygga anställningar. Men här har universitetet hittat en form där man kan följa lagen och ändå erbjuda anställningar på ett sätt som jag inte förstår att det kan vara bra för verksamheten. ○ Per­Olof Eliasson

”Jag blev under hela terminen inte kontaktad av någon”

LÄRAREN ANSER ATT det är ett märkligt förfarande.

– Jag har varit vikarie på andra lärosäten.

Man brukar komma in i en ämnesgemenskap även om man har en tidsbegränsad anställning. Det blir något sorts utbyte och

Det som gör rättegången intressant är att om jag skulle bli �älld, då har vi stora problem i Sverige vad gäller forskningen.”

Forskaren som stått åtalad för brott mot etikprövningslagen, till Universitetsläraren, direkt efter den avslutade rättegången vid Uppsala tingsrätt i juni. I domen den 30 juni friades forskaren av tingsrätten.

11

Bilden

Internationella studenter samlas i Umeå

Studenter från världens alla hörn Den 23 augusti samlades närmare 700 nya internationella studenter i Aula Nordica vid Umeå universitet. Mötet var en del av universitetets Orientation, en introduktion för internationella studenter där de får information om att studera i Umeå och Sverige – och ett tillfälle att träffa nya vänner.

Totalt läser studenter från över 60 länder vid Umeå universitet.

Foto: Mattias Pettersson

12

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

13

Reportaget

Låna en forskare

Forskare väcker elevers kunskapstörst Samverkansuppgiften är ofta svår att få till i praktiken.

Genom ett initiativ av Vetenskap & Allmänhet kan forskare låta sig bokas till skolklasser. ”Coolt” tycker tredjeklassaren Ella om besöket av fästingforskaren Thérese Janzén. text:

EMMELI NILSSON foto:

HÅKAN LINDGREN 14

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

15

Reportaget

E

tt mikroskop, flera små luppar, linfrön, myggmedel och en golvmopp. Doktoranden Thérese Janzén har mängder av saker med sig in i det lilla klassrummet på Sågtorpsskolan i Nacka öster om Stockholm. Eleverna i klass 3A ser förväntansfulla ut.

– Jag är forskare och lärare och jobbar på Södertörns högskola. Vet ni vad en forskare gör? frågar hon.

– De forskar och gör saker så att människor vet vad som finns, säger en tjej.

– Precis, svarar Thérese Janzén.

– Och vet ni vad jag forskar om? Fästingar!

Massor av händer åker viftande upp i luften. Barnen vill berätta om fästingar de haft på sig eller sett på olika ställen. En kille talar om att han haft borrelia.

– Jag fick nästan borrelia, säger en annan kille.

Skärmen på väggen bakom Thérese Janzén visar en stor bild av en fästing. Hon frågar barnen om fästingar är insekter. Det visar sig att alla har koll på att de inte är det, utan spindeldjur.

– Vad skulle du göra om du hittade en fästing som hade ögon, så att den kan se, frågar en tjej.

– Då skulle jag bli imponerad, för fästingar har ju inga ögon. I alla fall inte den vanliga fästingen som vi har här i Sverige, svarar Thérese Janzén.

Hennes besök här på Sågtorpsskolan är ordnat genom föreningen Vetenskap & Allmänhets initiativ Låna en forskare. En vecka per termin kan skolor, men även ideella föreningar och arbetsplatser, låna en forskare som kommer och berättar om sitt ämne och hur det är att vara forskare.

Genom en digital plattform går det att söka fram forskare inom olika ämnen utifrån målgrupp, plats och lediga tider.

Forskaren kan också göra besöket digitalt.

Låna en forskare startade 2021 och är en del av den nationella vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som i sin tur är en del av EU-kommissionens initiativ European Researchers’ Night.

– Låna en forskare har stigit i popularitet och fått ett eget

16

Låna en forskare

”Det är bra att få in personer utifrån som pratar om sina jobb, så att vi får in samhället i skolan och inte blir en isolerad värld.” namn. Fokus ligger på dialog. Eleverna ska kunna ställa frågor samtidigt som forskaren får lära sig att tackla en ny målgrupp. Det ger också tillfälle för forskare att få frågor som de kanske inte tänkt på tidigare, vilket kan öppna nya vägar i forskningen, säger Julia Brink som är projektledare för Forskarfredag på Vetenskap & Allmänhet. Återkopplingen från lärarna har varit överväldigande positiv.

Julia Brink – Vi får höra hur tacksamma de är för den här möjligheten, att de är supernöjda, att de skulle vilja ha besök av en forskare i veckan, säger Julia Brink.

Lågstadieläraren Marie Cederlund uppskattar möjlig­ heten att få besök i klassrummet av forskaren Thérese Janzén.

VETENSKAP & ALLMÄNHET hjälper forskarna med verktyg och coachning inför sina besök. De får själva bestämma vilken målgrupp de vill möta. Vissa riktar in sig på yngre barn, andra är bekvämast med gymnasieelever.

– Vi har haft med nästan en forskare från varje lärosäte i Sverige. Många hittar själva till oss. Jag tror det är ett sätt att ägna sig åt den tredje uppgiften som passar bra för många forskare. Det är under en begränsad tid, och de kan själva välja när och hur de gör besöken, säger Julia Brink.

I första omgången var det många yngre forskare som deltog, och många doktorander. Nu är det mer blandat. Även könsfördelningen är väldigt jämn, enligt Julia Brink.

– Nu har vi fått flera mer prominenta forskare och spridning över alla discipliner. Men vi skulle önska lite fler representanter från humaniora och samhällsvetenskap, vi ser att det finns intresse för besök från dem.

Hon säger att omkring 70 procent av forskarna hittills har representerat naturvetenskap, teknik och matematik.

För att nå ut till lärare har Vetenskap & Allmänhet bland annat använt sig av Facebookgrupper för ämneslärare.

Marie Cederlund, lärare för klass 3A på Sågtorpsskolan, fick kännedom om Låna en forskare genom en kollega som sett ett inlägg i just en sådan grupp.

– Det lät spännande, så vi som är lärare för tredjeklasserna bokade in Thérese Janzén. Det är bra att få in personer utifrån som pratar om sina jobb, så att vi får in samhället i skolan och inte blir en isolerad värld, säger Marie Cederlund.

Marie Cederlund tycker det är viktigt att eleverna är förberedda inför ett sådant här besök och därför hade klassen läst på lite om fästingar innan.

– Men jag ville inte avslöja för mycket, utan tog grundUNIVERSITETSLÄRAREN

Fästingar är riktiga överlevare.

I ett av experimenten som Thérese Janzén ordnar i klassrummet använder hon en levande fästing, som levt i sitt provrör i ett år. I det här experimentet finns dock inga riktiga fästingar.

UNIVERSITETSLÄRAREN

17

Reportaget

Låna en forskare

erna så att Thérese kunde bygga vidare på det, säger Marie Cederlund.

Hon skulle gärna se mer samarbete med högskolor och universitet, av flera skäl.

– Barnen ser mest skolan här och nu, men det är bra för dem att veta att man kan läsa vidare och gå i skolan när man är vuxen också. Även för Thérese Janzén var det första gången hon deltog i Låna en forskare. Men hon har viss vana efter att ha deltagit i Vetenskapsfestivalen flera gånger.

– Då brukar jag träffa högstadie- och gymnasieklasser.

Jag tycker det är ett roligt sätt att tänka till kring hur jag kommunicerar min forskning. Det är bra för andra sammanhang också, om jag ska söka finansiering eller prata med journalister, säger Thérese Janzén.

Hon tycker det är angeläget att tillgängliggöra forskning, särskilt till målgrupper som inte vanligtvis får ta del av den.

Dels för att sprida kunskap om vad vetenskap är och inspirera ungdomar till att läsa vidare och kanske forska själva, men också för att utmana bilden av hur en forskare är.

– Jag vill visa att som forskare är jag en helt vanlig människa med ett väldigt coolt jobb. Jag skulle gärna komma ut ännu mer i skolorna och nå ut med min forskning till samhället.

Barnen i klassen har läst på om fästingar innan forskarbesö­ ket, och vet att fästingar inte är insekter utan spindeldjur.

Här är forskarna i artikeln THÉRESE JANZÉN är doktorand vid institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik vid Södertörns högskola. Hon forskar på fästingar och fästingöverförda sjukdomar i stadsnära grönområden.

MARLENE ÅGERSTRAND är biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. Hon forskar om hur människor och miljö kan skyddas från skadliga kemikalier genom bättre vetenskapligt underlag vid politiskt beslutsfattande.

18

MITT INNE I CENTRALA Stockholm ligger Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Norra. Några av tredjeklassarna som läser naturspecialisering har valt miljökemi som inriktning, och deras lärare Hoda Alrikabi har bokat in Marlene Ågerstrand, biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. Hon forskar nämligen om hur människor och miljö kan skyddas från skadliga kemikalier. Ett perfekt forskningsområde för miljökemi-eleverna.

Marlene Ågerstrand inleder med att beskriva sin bakgrund och att forskaryrket länge var en ganska okänd karriärväg för henne. Hon var intresserad av djur och arbetade en tid på ett djursjukhus.

– Men efter ett tag kände jag att det blev så mycket jobb på individnivå, ett djur i taget. Jag insåg att jag ville jobba med den större helheten, hur gifter och kemikalier påverkar på populationsnivå, säger Marlene Ågerstrand.

Hon fortsätter med att gå igenom hur olika kemikalier sprids i miljön, vilka effekter det får på djur och människor och vilka åtgärder som går att vidta.

Patricia Aghazadeh är en av eleverna i klassen. Hon skulle gärna träffa fler forskare under utbildningen.

– Vi hör så mycket om kemikalier och annat, men får inte alltid forskarperspektivet. Det är de som är experter.

Det är också viktigt eftersom de är med och gör skillnad, och kan inspirera oss.

Hennes klasskamrat Carlos Meracastro är inne på samma linje.

– Jag fick ett nytt perspektiv av besöket. Jag har inte tänkt på att man kan forska om hur kemikalier påverkar UNIVERSITETSLÄRAREN

”Man ska främst ha forskat och dragit in pengar, sedan är undervisningen nummer två och samverkan prioriteras sist” Ukä utvärderar samverkan 2021 omformulerades det som tidigare kallades den tredje uppgiften i högskolelagen till att i stället bli samverkansuppgiften. Samverkan ska ses som en integrerad del i forskning och utbildning och vara till ömsesidig nytta, så att lärosätena också tar in tankar från det omgivande samhället.

Med utgångspunkt i omformuleringen har UKÄ fått i uppdrag av regeringen att utvärdera lärosätenas samverkan. Uppdraget ska redovisas i oktober 2024.

Samtidigt är det akademiska systemet uppbyggt så att det inte väger så tungt vid befordran, påpekar hon.

– Man ska främst ha forskat och dragit in pengar, sedan är undervisningen nummer två och samverkan prioriteras sist.

Många forskare känner inte att de har tid att vara ute och träffa allmänheten, enligt Marlene Ågerstrand. Men hon ser inte riktigt hur det skulle kunna vara annorlunda.

– Det är så hård konkurrens och mycket att leverera på.

Vi söker tjänster i hela världen och behöver vara konkurrenskraftiga. Att räkna publikationer är ett lätt sätt att ranka forskare. Om jag varit ute och föreläst för gymnasieelever, hur ska det värderas?

DOKTORANDEN THÉRESE JANZÉN ser sina skolbesök som klara meriter. Hon uppfattar att Södertörns högskola tycker samverkansuppgiften är betydelsefull.

– Jag kommer absolut skriva in det här i mitt cv. På Södertörns högskola kan vi som är doktorander samla poäng genom att gå småkurser, bland annat i att göra en populärvetenskaplig presentation. Besöken jag gjort nu skulle kunna användas i den kursen, säger Thérese Janzén.

Julia Brink, projektledare på Vetenskap & Allmänhet, har förstått att forskarna gärna skulle vilja ha någon form

oss människor. Att träffa forskare tror jag kan öka intresset hos vissa som till en början inte är så inne på forskning, säger Carlos Meracastro.

GYMNASIEELEVERNAS LÄRARE Hoda Alrikabi kommer att fortsätta använda möjligheten att få forskarbesök genom Låna en forskare. Det ger en starkare koppling till verkligheten jämfört med när eleverna bara sitter och läser själva, tycker hon.

– På så sätt byggs starkare band mellan skolan och samhället. Eleverna får ett mer pluralistiskt förhållningssätt och deras handlingskompetens utvecklas så att de kan tilllämpa sina kunskaper på de problem som finns i samhället, säger Hoda Alrikabi.

Hon skulle gärna se närmare samarbete mellan lärosäten och skolor. Nu var det en slump att hon hittade möjligheten att låna en forskare i en Facebookgrupp.

– Studievägledarna skulle kunna förmedla kontakt, till exempel. Annars blir det lätt att eleverna stängs in i en box i klassrummet. De behöver mer kontakt med verkligheten.

Marlene Ågerstrand har deltagit i Forskarfredag tidigare, men det här är första gången hon är ute och besöker en skola. Hon ser det som en utmaning att skapa intresse hos eleverna utan att skrämma dem eller skapa ångest inför framtiden.

– För mig är det jätteviktigt att bidra till att stärka forskningens roll i samhället, och uppmuntra nästa generation att forska. Jag känner en stor glädje över att få träffa eleverna.

Marlene Ågerstrand upplever att Stockholms universitet stöttar forskares engagemang i samverkansuppgiften.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Många av eleverna som läser natur­ specialisering tän­ ker bli läkare eller tandläkare. Marle­ ne Ågerstrand vill visa möjligheterna med en forskar­ karriär.

19

Reportaget

Låna en forskare

Marlene Ågerstrand jobbade tidigare på djursjukhus, men insåg att hon ville påverka mer.

Nu forskar hon om hur djur, människor och miljö kan skyd­ das från skadliga kemikalier.

20

UNIVERSITETSLÄRAREN

”Allt man vet har ju någon tagit reda på, på något sätt. Och det är forskare som har tagit fram den nya informationen.” av intyg från deltagandet i Låna en forskare, som de kan använda i sitt cv.

– De känner själva att det här bör ses som meriterande för dem. Men vi har inte fått någon feedback om att tidsbrist eller att det inte är formellt meriterande skulle göra att de låter bli att delta. Vid andra aktiviteter händer det, men inte här – det är ju så frivilligt och flexibelt, säger Julia Brink.

HOS KLASS 3A PÅ Sågtorpsskolan får barnen testa på fästingforskning i olika stationer. I en del av klassrummet får de fånga upp ”fästingar” – i det här fallet linfrön – med golvmopp och pincett. Vid en annan station finns luppar där de kan studera döda fästingar på nära håll.

Vid den station som ska visa sig mest spännande gör Thérese Janzén ett experiment med en levande fästing för att se hur effektivt myggmedel är. Hon har rollat myggmedel på ett papper och släpper ut fästingen i mitten för att se hur den rör sig i en bana mellan två målade glassar.

Fästingen har tillbringat lång tid i ett provrör och verkar först lite omskakad. Men så småningom rör den på sig, och tycks mycket riktigt undvika myggmedlet, till barnens jubel.

Det sista Thérese Janzén gör innan hon lämnar klassen är att visa en film om hur fästingen gör när den sätter fast sig i skinnet och suger blod. Lite läskigt, tycker vissa av barnen.

– Det såg verkligen ut som att den simmade i huden, säger Elsie Alm Feuk.

Hon har lärt sig att fästinghonan är större än hanen.

Tidsbrist hindrar kommunikation av forskning Gustav Bohlin, biträdande Enligt generalsekreterare och utredare på Vetenskap & Allmänhet, har såväl lärosäten som forskare generellt sett en positiv syn på samverkan. Samtidigt finns fortfarande flera hinder som gör den svår att förverkliga.

2019 gjorde Vetenskap & Allmänhet tillsammans med fem forskningsfinansiärer en enkätundersökning bland forskare om attity-

UNIVERSITETSLÄRAREN

Thereze Janzén gör i ordning experimentsta­ tioner. På ett ställe får barnen moppa upp fäs­ tingar precis som forskar­ na – men här består fästing­ arna av en burk linfrön.

– Innan trodde jag att alla var lika stora, säger hon.

Ella Reinfeldt Hedberg tycker besöket var spännande.

– Det var coolt. Att vara forskare är inte direkt mitt drömjobb, men jag skulle kunna tänka mig att testa, säger hon.

I så fall funderar hon på att forska om kaniner.

– Jag älskar kaniner och skulle vilja veta hur man bäst tar hand om dem, säger Ella Reinfeldt Hedberg.

Leon Åkerlund skulle vilja forska om lejon. Benjamin Björkenäs Bravo är mer intresserad av hur apor får till greppet när de klättrar.

– Jag skulle vilja forska om människor och evolutionen, säger Liam Berisha.

Han har en klar idé om varför forskning behövs.

– Allt man vet har ju någon tagit reda på, på något sätt.

Och det är forskare som har tagit fram den nya informationen. ○

der och erfarenheter av att kommunicera sin forskning till allmänheten.

– Det kom fram att forskare har väldigt olika förutsättningar. Det anses viktigt Gustav Bohlin att kommunicera med andra grupper, och hälften av forskarna skulle vilja göra det mer. Men de känner sig hindrade, vanligtvis av tidsbrist, säger Gustav Bohlin.

Ofta saknas avsatta resurser för att kommunicera forskning.

– Det finns också svårigheter med att hitta lämpliga tillfällen och målgrupper. Alla kän-

ner inte heller att de har tillräckligt med kunskap om hur de effektivt kan kommunicera sin forskning.

Gustav Bohlin upplever att medvetenheten i dag är stor om att lärosäten måste samverka med övriga samhället, och att frågan har vind i seglen.

– Inte minst i ljuset av diskussionen om vetenskapsförnekelse och faktaförakt. Förtroendet för den kunskap som tas fram genom forskning är centralt nu när det finns så många olika informationskanaler, och sett till utvecklingen inom AI. Det förtroendet måste utvecklas och stärkas genom dialog.

21

På jobbet

Pedagogik

Så fixar du ett fungerande grupparbete En genomtänkt uppgift, ett tydligt syfte med att arbeta i grupp och ett gruppkontrakt. Det är exempel på sådant som behövs för att få studenterna att lyckas med grupparbetet. uppgiften kan lösas på egen hand också visat. Uppgiften har störst betydelse för Om behövs inget grupparbete, resonerar vilket samarbete, vilket arbete och vilka pro-

Eva Hammar Chiriac. Hon är professor i psy- cesser som kommer att uppstå i gruppen. Det kologi vid Linköpings universitet och forskar behöver vara en gruppvärdig uppgift. på grupparbeten inom utbildUppgiften ska inte gå lättare för en person ningssektorn. att lösa på egen hand, fortsätter hon. Den ska – Du ska inte använda i stället vara utformad så att alla i gruppen har något att bidra med utifrån sina grupparbetet olika kompetenser. utan att det finns – Uppgiften ska kännetecknas ett verkligt syfte text: Linus av ömsesidigt beroende och indioch en motivation Eva Hammar Hellerstedt Chiriac viduellt ansvars­tagande. till att studenterna faktiskt måste samarbeta för att illustration: Nils-Petter lösa uppgiften, säger hon.

MARGARETA JERNÅS ÄR docent och Ekwall Eva Hammar Chiriacs forskning pedagogisk utvecklare vid Götehandlar om vad som händer när borgs universitet. För att gruppstudenter kommer samman i grupp för att lösa arbetet ska kunna bli så bra som möjligt är en gemensam uppgift, snarare än om resulta- det viktigt att tydliggöra syftet med gruppartet av grupparbetet. Inom sin forskning gör hon betet för studenterna, säger hon. observationer i studenternas autentiska miljö. Även hon menar att uppgiftens karaktär Förutsättningarna för arbete i grupp inne- spelar roll för hur grupparbetet kommer att fattar – menar Eva Hammar Chiriac – såväl fungera. Hon påpekar också hur komplicerad samarbete som ett gemensamt lärande. Gruppgruppdynamik kan vara och medlemmarna behöver varandra och varanatt läraren behöver tänka på dras kompetens för att lösa uppgiften. Ett välatt fokusera mer på den, och fungerande grupparbete kräver studenter med inte bara på ämnet. lämplig kompetens som vet vad som krävs, och – Man får inte glömma som har viljan att fokusera på uppgiften och bort den sociala biten. Ibland bidra gemensamt. skaver det och studenterna Margareta Den viktigaste beståndsdelen som läraren Jernås är inte nöjda med uppgiften måste fundera kring och förbereda är själva eller med varandra, säger Margareta Jernås. uppgiften, säger Eva Hammar Chiriac.

I sin yrkesroll håller hon i obligatoriska – Det har forskningen, och min avhandling högskolepedagogiska kurser såväl för lärare 22

som för doktorander. Hon anordnar också valbara workshoppar för lärarna om grupphandledning och grupparbete som metod för lärande. Det sistnämnda upplever Margareta Jernås att det blir mer och mer diskussion kring.

– Grupparbetet är ju delvis en resurssak, då vi generellt får större studentgrupper. Men det är också en metod och det finns mycket som visar att grupparbete kan bidra på många positiva sätt.

EN GRUNDBULT FÖR att lyckas i planeringen är att motivera för studenterna varför man ska ha grupparbetet, menar Margareta Jernås.

Läraren kan här vägleda studenterna igenom kursplanens lärandemål och koppla dem till grupparbetet som form för lärande. Med UNIVERSITETSLÄRAREN

Sex vägar till ett lyckat grupparbete utgångspunkt i den kurs eller det program som studenterna läser.

– Om det är en yrkesförberedande kurs kan det till exempel handla om hur man senare i yrkeslivet kommer till arbetssituationer där man ska kunna arbeta i team, hantera konflikter och fatta gemensamma beslut.

Att få studenterna att se vilka lärandemål de kan uppfylla genom att de samarbetar i grupp är viktigt, säger Margareta Jernås.

Så vilka argument finns det då för att använda sig av grupparbetet som metod för lärande?

– Att se lärandet i ett sociokulturellt perspektiv innebär att man ser lärandet som en pro-

cess som sker i samspel med omgivningen. Det sociokulturella perspektivet innebär att lärande ofta sker tillsammans med andra genom att delta i gemensamma aktiviteter där vi kommunicerar och interagerar, säger Margareta Jernås.

”Du ska inte använda grupp­ arbetet utan att det finns ett verkligt syfte”

UNIVERSITETSLÄRAREN

FÖRUTOM ATT samarbetsförmågan utvecklas ger grupparbetet också olika perspektiv, det kan uppmuntra till kritiskt tänkande och det kan göra studenterna mer trygga i sin roll genom det sociala stöd som gruppen kan utgöra. Grupparbetet kan också bidra till att missförstånd kan redas ut, menar hon.

Ett tydligt arbetsupplägg från lärarens

Inled med att motivera för studenterna varför grupparbetet är viktigt. Testa förkunskaper.

Se till att gruppmedlemmarna 2 presenterar sig för varandra.

Ha tydliga riktlinjer för vad som 3 ska göras och hur lång tid det ska ta. Var tydlig med syftet, om grupparbetet utgör mål eller medel.

Var tydlig med hur uppgiften 4 ska följas upp, bedömas och redovisas.

Avsätt tid till varje grupp att 5 upprätta förhållningsregler.

Ge återkoppling kontinuerligt.

6 Gör dig tillgänglig för handledning och konsultation.

1

Källa: Margareta Jernås, Eva Hammar Chiriac

23

På jobbet

Ledarskap

sida skapar goda förutsättningar för grupparbetet.

– Det kan man ju tycka är självklart, men det finns många studier där det framkommer att studenter undrar över vad uppgiften egentligen gick ut på, säger Margareta Jernås.

Det behövs också förhållningsregler för själva grupparbetet. Regler för vem som ska göra vad, för vilka roller som ska finnas inom gruppen och regler för hur man ska kommunicera med varandra, säger hon.

– En del kallar det för kontrakt.

EVA HAMMAR CHIRIAC är inne på samma linje. I ett så kallat gruppkontrakt bör studenterna fastställa hur de tolkar uppgiften och vilket som är dess syfte. Olika roller inom gruppen, eventuella gruppledare samt normer, regler och förväntningar på varandra som gruppmedlemmar är annat som bör tas upp i kontraktet, menar hon.

– Det ska vara ett levande verktyg snarare än något som bara skrivs i början av kursen och lämnas in till läraren.

Om en konflikt uppstår kan gruppdeltagarna ta fram kontraktet och se om arbetet i gruppen följer överenskommelserna i kontraktet eller om något i kontraktet behövs ändras på under grupparbetets gång. Det är gruppen som ska ha nytta av kontraktet och inte läraren, säger Eva Hammar Chiriac.

Förhållningsregler för hur man ska ge återkoppling inom gruppen kan också behövas, menar Margareta Jernås.

– Om studenter på exempelvis psykologprogrammets termin tio ska jobba ihop är de rutinerade i att få respons och ge feedback.

Men på de första terminerna är studenterna inte lika vana vid att få återkoppling. Som lärare behöver man verkligen trycka på att konstruktiv återkoppling är en utvecklande strategi för studenters lärande, även om den kan vara utmanande att få om den inte är positiv, säger hon.

GRUPPSTORLEK ÄR EN annan sak att fundera över, påpekar Eva Hammar Chiriac. Optimalt är sex till åtta studenter per grupp.

Det är inte heller rimligt att som universitetslärare anta att alla högskolestudenter faktiskt vet hur man gör när man jobbar i grupp.

Ett bra sätt att komma runt det är att helt enkelt öva på att arbeta i grupp, menar hon.

Till exempel genom att inleda kursen med en kort gruppuppgift, som studenterna sedan utvärderar och lär av tillsammans. ○ 24

Psykologisk trygghet viktigt för forskningsuppslag Utan psykologisk trygghet riskerar forskningsidéer att gå om intet. Först när människor inte är rädda för att bli socialt bestraffade vågar de kasta ur sig de där halvtänkta, galna tankarna som kan vara embryot till nästa genombrott.

Google grubblade man länge över På vad som skapar effektiva, framgångsri-

ka team. 180 team studerades i det fleråriga forskningsprojektet Aristotle. Var svaret en stark ledare? Att medarbetarna hade liknande fritidsintressen? Att alla var utåtriktade?

Nej. Nyckeln var psykologisk trygghet.

– Psykologisk trygghet är en känsla av att du kan tala fritt om åsikter, idéer, misstag och missförhållanden utan att riskera bestraffning, säger Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och författare till boken Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar (Volante 2023).

Hon berättar att psykologisk trygghet på senare år har blivit ett nyckelbegrepp inom

organisationsforskningen, framför allt den amerikanska ledarskapsprofessorn Amy Edmondson har uppmärksammat ämnet.

I team präglade av psykologisk trygghet vågar medarbetare ha avvikande perspektiv, misslyckas och kasta ut galna, halvtänkta tankar – och det är då de nya idéerna föds.

Den som däremot är rädd för att bli dömd eller avvisad håller tillbaka och tänker på vad hen säger högt. Då riskerar till exempel en forskargrupp att gå miste om tankar och idéer som kan leda till nya spännande forskningsuppslag eller insikten att något är på väg att gå snett. Psykologisk trygghet är också nära sammankopplat med god arbetsmiljö, prestationer, engagemang och lärande.

– Det påverkar allt, utan psykologisk trygghet får man en dålig arbetsmiljö där människor inte mår bra.

På sikt leder det till sämre forskning och utbildning, och de bästa vill inte vara kvar.

”En forskare kan också komma in och sätta tonen för hela mötet, till exempel genom att vara dominant”

HUR SKAPAR MAN då psykologisk trygghet i forskargruppen och i undervisningssalen?

Louise Bringselius betonar vikten av att sätta UNIVERSITETSLÄRAREN

Pedagogik

gränser, inget skapar otrygghet som att bli kränkt, förminskad och förlöjligad.

– Här ligger ett särskilt stort ansvar på chefer och seniora medarbetare att markera och säga ifrån.

Louise Bringselius För både chefer och medarbetare gäller det att vara vaksam på subtila signaler, som blickar, röstläge, kroppsspråk och vem som lyfts och inte lyfts på ett möte.

Särskilt inom akademin kan även kunskap användas för att förminska någon.

– En forskare kan också komma in och sätta tonen för hela mötet, till exempel genom att vara dominant.

Som chef är det viktigt att våga ta upp det man sett eller blivit uppmärksammad på med medarbetaren, fortsätter hon. Dels för att personen ska bli mer medveten om vilka signaler hen sänder ut, dels för att visa att beteendet inte flyger under radarn.

LOUISE BRINGSELIUS återkommer till vikten av att tala om samtalet. Hennes råd är att sätta ramen från början genom att inleda till exempel ett seminarium med att prata om formerna för samtalet. Hur vill ni tala med varandra? Både chefer och medarbetare kan föregå med gott exempel genom att visa respekt och intresse för varandras åsikter.

– Avfärda inte idéer, tankar och förslag som kommer upp utan lyssna och fråga nyfi ket för att ta reda på mer, även om du inte håller med. Jag brukar också rekommendera att man avslutar med att prata om hur samtalet har varit, utan att peka ut enskilda individer. ○

Bli bättre på att stötta studenter med dyslexi Låt delade anteckningar och gott om tid för exami­ nationer vara normen. Anna Jälknäs och Heidi Wåxberg vet hur du kan stötta stu­ denter med dyslexi. studenter med dys Många lexi upplever att de inte får tillräckligt stöd, enligt en undersökning från Dyslexiförbundet.

– Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering, säger Heidi Wåxberg, aktuell med boken Skapa en tillgänglig lärmiljö, tillsammans med Anna Jälknäs.

De är samordHeidi nare för pedagoWåxberg giskt stöd vid Göteborgs universitet respektive Chalmers tekniska högskola och önskar ett större fokus på tillgänglighet från högskoleledning och politiker.

Men vad gör man som enskild lärare med ont om tid?

– Som lärare behöver man tänka: Vad kan jag göra på en generell

nivå? säger Anna Jälknäs.

Ett exempel är examinationer.

Studenter med dyslexi kan få förlängd tid och Anna Jälknäs detta behöver ofta beviljas av examinatorn. Men varför inte tänka in det från början?

– Man kan tänka på att alla ska ha gott om tid. Det underlättar för både läraren och studenten.

Under fem år kan en student ha 60 olika lärare att be om förlängd tid, det kräver mycket arbete av studenten, säger Heidi Wåxberg.

Ett annat exempel är delade anteckningar. Många med dyslexi har anteckningsstöd, där en kurskamrat delar sina anteckningar. Men varför inte låta alla dela anteckningar med varandra?

– Man kan ha en flik i lärplattformen där alla lägger in sina anteckningar, säger Anna Jälknäs och menar att många kommer att ha nytta av det, och samtidigt behöver ingen känna sig utpekad. ○ Åsa Kahn

Jennie Aquilonius

Fem saker att tänka på Tre tips för ökad psykologisk trygghet 1

Visa omtanke och lyssna. Bortse från hierarkier och maktstrukturer.

Hylla personer som berättar om sina misstag, då kan verksamheten dra lärdomar. Ledningen bör gå före och berätta om sina misstag och vad man lärt sig av dem.

2

Visa lyhördhet mot dem som pekar på brister eller kommer med idéer.

Gör litteraturlistan tillgänglig åtta till tio veckor innan kursstart. Annars är risken att litteraturen inte hinner läsas in för de som ska lyssna.

1

2

Schemalägg drop in-tider för studenterna i början av studierna. Då får du en generell bild av behoven. Det är svårt att spontant gå fram och säga ”Jag har dyslexi”.

3

4

Uppmana alla studenter att dela anteckningar med varandra i lärplattformen.

5

Låt alla få gott om tid på examinationer. Överväg också om det går att erbjuda alternativa examinationsformer.

3

Källa: Louise Bringselius

UNIVERSITETSLÄRAREN

Be inte studenter läsa en text under en föreläsning. Ta upp begrepp och lektionsinnehåll i början av en föreläsning.

Källa: Heidi Wåxberg och Anna Jälknäs

25

26

UNIVERSITETSLÄRAREN

Mötet

Josefin Devine

Hon studerar historien i våra ortnamn Varje ortnamn har en egen historia. Ett namn som funnits i tusen år kan ofta säga mer om en plats än berättelser som bleknar bort genom århundradena.

Forskaren Josefin Devine är expert på att tolka vad namnen kan förmedla.

H

ade det inte varit för namnet Ältnäs åkrar och hon hörde ofta sin pappa och hans hade forskare knappast kunnat lisföräldrar använda namnen i sitt arbete med ta ut att man en gång i tiden jagade jordbruket. svan i den lilla byn i Jämtland som Det var först när hon studerade till bär namnet. Exemplet är ett av svensklärare som hon upptäckte sitt intresmånga i Josefin Devines doktorsavhandling. se för namn. En av lärarna vid Uppsala Där kan man läsa att ”ält” kommer av det universitet, Svante Strandberg, dåvarande gamla ordet ”alpt” som betyder svan. professor i nordiska språk och specialiserad – Namnet berättar att här har man tropå namnforskning, lade omedvetet grunligen jagat svan. Det är inte en den till Josefine Devines ändrade historia som folk har fortsatt yrkesval. berätta, men om man studerar – Han höll en introduktionsfötext: ortnamnet kan man ta reda på reläsning som var så himla intresAnders Jinneklint det, berättar hon. sant att jag sedan skrev c-uppsats Det är nyfikenheten som har om namn, berättar hon. foto: fört in Josefin Devine på hennes I den uppsatsen undersökte Ylva Sundgren forskningsområde. hon hur namnen på släktens – Jag är jättenyfiken på varför åkrar har uppkommit. Det är man har kallat en viss plats för just det. Ofta ganska vanliga ägonamn, berättar hon. Skarberättar det någonting om platsen, och då pan kommer troligen från ordet skarp, som vill man ju veta vad det kan vara. i Uppland betyder torr och hård, och ofta används om åkrar, men också om exempelvis bröd.

FRÅN UTERUMMET I hemmet i Skulla nordväst – Att man i ett namn på en åker komom Uppsala blickar hon ut över gröna fält menterar hur bra jorden är, det är ganska med blommande prästkragar och duniga vanligt, och även vilken form den har som i maskrosbollar. På gårdarna runt omkring namnet Kilen. bor hennes föräldrar och syskon. Också här, där Josefin Devines släkt har sina rötter NÄR DET GÄLLER Farfarshagen fick hon även sedan 1860-talet, finns lokala namn som ägna sig åt lite släktforskning. väckt hennes nyfikenhet.

Skarpan, Kilen och Farfarshagen är namn – Man vill ju gärna veta exakt vem det är som funnits med henne hela livet även om man har syftat på. Det finns många ägonamn hon inte reflekterade över det under uppväx- med mormor, morfar, farmor och farfar. En ten på familjegården. Namnen tillhör olika hel del av dem är säkert en gammal släkting

UNIVERSITETSLÄRAREN

27

Mötet

Josefin Devine

”Alla hade koll på vem jag var när jag snokade runt där på markerna och folk ville komma fram och prata och ställa frågor.” som har bott på undantag, som fick bo kvar på gården fast man lämnade över till sin son.

Kanske fick man behålla en liten bit mark.

Hon påpekar att namn på lokala ägor sällan har så lång kontinuitet. De brukar inte finnas nedskrivna, utan används bara av ett fåtal personer. Om en släkt eller familj flyttar sker sällan någon överlämning av namnet.

Josefin Devine tror därför att personen som gett namn åt Farfarshagen finns i hennes egen släkt.

– Jag upptäckte att den första gubben i vår släkt som bodde här lämnade över till sin sonson, men bodde kvar och hade en bit mark. Så det är förmodligen honom det syftar på, för det finns inga andra uppenbara kandidater.

JOSEFIN DEVINE LÄSTE vidare på masternivå i svenska och valde bland annat en kurs i namnvård. Hon jobbade sedan en kortare period som oexaminerad lärare när hon såg en utlyst doktorandtjänst vid Umeå universitet.

– Det kunde handla om dialekter eller ortnamn, det fick man välja själv. Men det måste handla om Jämtland. Jag ville gärna doktorera och tänkte att det inte kunde finnas så många som var både intresserade och kvalificerade.

Hon fick tjänsten i Umeå men arbetade hela tiden på distans från Uppsala eftersom det är där Institutet för språk och folkmin-

Josefin Devine ... ... är 41 år, är ortnamnsforskare och anställd som forsknings­arkivarie vid Institutet för språk och folk­minnen i Uppsala. Hon disputerade 2021 vid Umeå universitet med en avhandling om ortnamn i de jämtländska socknarna Hackås och Oviken. Hon har sina rötter i Skulla, på lands­bygden nordväst om Uppsala där hon bor med man, barn och bonus­barn. På fritiden är hon en hängiven rugby­spelare.

28

nen har sitt arkiv. Ämnet blev ortnamn i två jämtländska socknar, och hon disputerade i mars 2021 med avhandlingen Bygden, byarna och buan – Studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen.

Hon berättar att hennes ämnesområde väcker intresse hos många hon pratar med.

– Även om inte alla är intresserade av namn i allmänhet så är många intresserade av namn på ställen man kommer ifrån, eller sitt eget efternamn, säger hon.

Själv har hon gift sig till namnet Devine, maken är från Skottland och hon har inte studerat efternamnets betydelse. Bakgrunden till namnet på hemorten Skulla är mer fastslaget, det tros komma av ordet skulle och syftar troligen på en höjd, berättar hon.

– Då får man kika på vad det är för höjdformation som menas. Vår familjegård i Skulla ligger på en liten höjd, den är inte supertydlig, men det skulle kunna vara den.

Just den här typen av fältarbete var centralt i Josefin Devines arbete med avhandlingen, att intervjua lokalbefolkning och studera landskap för att försöka lista ut vad som givit namn till en viss plats.

– Jag har kört runt mycket med bil i Jämtland, det är ganska stora avstånd och jag var där nästan varje år på någon resa. Det var olika bynamn, sjöar och berg som jag skulle kolla.

ATT DET SKULLE bli mycket fältarbete hade hon klart för sig innan hon tackade ja till doktorandtjänsten.

– Det fick jag inpräntat i mig tidigt, att det måste man göra. Det är viktigt och roligt, säger hon.

Men först måste hon leta i arkiv, där många ortnamn finns dokumenterade sedan lång tid tillbaka.

– Någon har gått igenom alla de medeltida diplombreven från Riksarkivet. Varje gång det nämns ett ortnamn har man skrivit ett kort och stoppat det i arkivet.

Det gäller också att vara uppmärksam på

stavning och uttal som ofta förändrats under årens lopp.

– Namnet Fäste, till exempel, är från järnåldern och har förändrats både ljudmässigt och stavningsmässigt ganska många gånger. Då försökte jag hitta källor så långt tillbaka som möjligt.

Hon har också studerat insamlat dialektmaterial och tagit reda på hur namn låter när de uttalas på den lokala dialekten. Det kan avslöja ytterligare detaljer om vad det kan vara för ord som ingår i namnet.

Josefin Devine berättar om hur hon lyckats fastslå hypoteser med hjälp av fältstudier, till exempel när hon studerade ortnamnet Dödre i sin avhandling.

– Jag tog upp att Dödre skulle kunna komma från en beskrivning på närliggande Dösjön och att den i så fall borde vara sank och dyig, lite kärrliknande. Så åkte vi dit och såg att det var så. Det är ett litet halleluja-moment. Då blev det mer troligt att jag har rätt.

I lokalbefolkningen har det funnits en tro att namnet Dödre i stället kommer sig av att många dog där under digerdöden men ingen har protesterat mot Josefin Devines slutsatser. Tvärtom har hon upplevt en stor entusiasm i den jämtländska bygden, över att platserna blir omskrivna. Hon använde sig bland annat av sociala medier och skickade vykort för att få hjälp av invånare att bli visad runt.

– Alla hade koll på vem jag var när jag snokade runt där på markerna och folk ville komma fram och prata och ställa frågor.

Avsnittet om fäbodnamn innebar många intervjuer med lokalbefolkning och kontakt med hembygdsföreningar. Det blev en djupdykning i bygdens historia.

– Fäbodväsendet är ju på utdöende. Det är inte så många kvar som har varit med när fäbodarna levde och som själva har använt de här namnen. Den generationen kommer snart inte att finnas kvar och då kommer ingen att känna till namnen.

NÄR JOSEFIN DEVINE ställde frågor visade det sig att en del äldre namn redan fallit i glömska, även hos de mest engagerade. Att vissa ortnamn slutar användas är oundvikligt, menar hon, men det är viktigt att kunskapen om dem bevaras.

– Det är kulturhistoria och det är svårt att förklara saker i nutiden utan att känna till den historiska bakgrunden. En del tycker kanske att det bara är intressant på ett perUNIVERSITETSLÄRAREN

NÄRA HISTORIEN ”Det är enkelt på landet, att känna sig nära historien. Det är lättare här än i stan.” Det säger ortnamnsforskaren Josefin Devine som menar att gamla namn på platser kan lära oss mycket om vår historia.

UNIVERSITETSLÄRAREN

29

Mötet

sonligt plan men det är viktigt även på ett samhälleligt plan.

Redan innan disputationen sökte Josefin Devine sin nuvarande nuvarande tjänst som forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, Isof.

Praktiskt nog kunde hon ha kvar samma arbetsrum i Uppsala som under doktorandperioden och just nu jobbar hon med att redigera sin avhandling så att den kan ges ut som en del i Isofs serie Sveriges ortnamn som riktar sig både till allmänhet och forskare.

– Meningen är att serien ska täcka hela Sverige. Det är ett mega-mega-projekt som har pågått de senaste hundra åren. Det är inte färdigt på långa vägar men varje liten del som kommer ut är en seger. Det är ett grundforskningsprojekt som har hållit i sig och fortfarande rullar.

Någon lärarexamen blev det inte för Josefin Devine och hon tycker att det var rätt beslut. Den pedagogiska sidan får hon utlopp för ändå, bland annat som gästföreläsare vid Umeå universitet och SLU, och genom projektet ”låna en forskare” där hon pratar ortnamnsforskning i skolklasser.

Isof har också ett samarbete med webbplatsen Sveriges historia som drivs av Statens historiska museer och tillhandahåller undervisningsmaterial för skolor. Där har Josefin Devine skapat en lektionsplanering om gatunamn som kan användas av lärare på högstadienivå.

Hon skriver också populärvetenskapligt för allmänheten på Isofs blogg. Där har hon bland annat skrivit om Skarpan, Kilen och Farfarshagen, men också om namn kopplade till rugby som är ett stort fritidsintresse.

SPÅREN AV EN blåtira som är på väg att blekna bort skymtar i Josefin Devines högra ögonvrå.

En rugbyskada, förklarar hon med ett leende.

– Det var match förra helgen, mot Enköping. Det blev storförlust. Jag pensionerade mig egentligen från rugbyn för ett par år sedan men blev tvungen att göra comeback.

Jag blev så avundsjuk, de hade så roligt.

Att hon väljer att arbeta vetenskapligt med ämnen som finns nära till hands är ingen slump.

– När man är ganska fri att välja vad man ska rikta in sig på, då tar man ju något som ligger varmt om hjärtat. ○ 30

Josefin Devine

JOBBAR PÅ FÄLTET Fältstudier är en viktig del i Josefin Devines forsk­ ning. En hypotes om att ett ortnamn syftar på en höjd eller ett uttorkat vattendrag behöver stärkas genom att besöka platsen.

Ortnamn beskrivna av Josefin Devine Börje: Socken i Josefins hembygd. Namnet kommer eventuellt från bor som har att göra med att bära. Används om ett ställe där man måste bära sin båt eller last.

Dragedet: Jämtländsk ort i Josefins avhandling. Ett ställe där man behöver dra båtarna. ”Man förstår att här har man egentli-

gen inte velat åka runt en halvö, utan släpat båtarna över den smalaste biten.”

namnet kan syfta på torr mark.

Strumpan och Stöveln:

Fyrisfjädern: Hemma­plan för Josefins rugbylag.

Kommer från en namntävling för en badmintonhall.

Namn på två åkrar i Upp-

Långharpan: Lokalt namn i Josefins hembygd som numera återfinns på en busshållplats. Harp kan betyda skrovlig, torr, så

riges vackraste ortnamn.

land som Josefin lyfte fram när hon satt i juryn då Språktidningen utsåg Sve”Jag gillar att namnen hör ihop. Mycket roligare än Morgongåva som ofta vinner sådana där tävlingar.”

UNIVERSITETSLÄRAREN

Bara för medlemmar!

Vem vill prata om försäkringar, egentligen?

Personlig rådgivning via webben är en riktigt bra möjlighet för dig som är medlem i SULF. Du ska vara rätt försäkrad, inte för mycket och inte för lite. Tillsammans med våra rådgivare går du igenom dina försäkringar och ditt sparande – vi ser till att du är riktigt trygg. Och det är ju så enkelt att träffa oss online, du kan ju vara precis var du vill!

Boka din tid på folksam.se/bokaradgivning UNIVERSITETSLÄRAREN

1

Fokus

Sjukfrånvaro

Förra året låg sjukfrånvaron bland anställda vid landets uni­ versitet och högskolor på den högsta nivån sedan 2017. På tio år har sjukfrånvaron ökat från 2,1 till 3 procent och varje år har långtidssjukfrånvaron utgjort mer än hälften av den.

Samtidigt är anställda inom akademin mindre sjuka än övriga statsanställda, visar Universitetslärarens genomgång.

32

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Linus Hellerstedt illustrationer:

Nils­Petter Ekwall

Ökad sjukfrånvaro bland högskolans medarbetare elva år sedan låg sjukfrånvaron bland akade För mins anställda, mätt i andelen frånvaro av tillgäng-

lig arbetstid, på 2,1 procent. Förra året hade den ökat till 3 procent.

Mari Willart, ombudsman och arbetsmiljöexpert på SULF, tycker inte att 3 procents sjukfrånvaro är anmärkningsvärt. Arbetsgivarverkets statistik visar också att sjukfrånvaron inom statlig sektor som helhet är högre än inom akademin. Förra året låg den på 4,1 procent.

Generellt sett ger statistiken dock inte en helt korrekt bild av den verkliga sjukfrånvaron bland SULF:s medlemmar, menar Mari Willart. Det finns nämligen en rad anledningar till att sjukfrånvaron är lägre bland anställda inom akademin.

Goda möjligheter till att arbeta hemifrån kombinerat med små möjligheter till att någon annan ersätter en forskare eller universitetslärare som blir sjuk är några av dem.

– Vid sjukdom finns sällan en vikarie som gör jobbet. Det

UNIVERSITETSLÄRAREN

33

Fokus

Sjukfrånvaro

vilket man absolut ska göra, men det kan inte vara den enda åtgärden för att undersöka arbetsmiljön. Cheferna måste prata med de anställda för att få en verklig lägesrapport. Sedan måste den informationen paketeras på lämpligt sätt, säger hon.

När den dagliga dialogen saknas, som hon beskriver det, har arbetsgivarna generellt sett dålig koll på korttidssjukfrånvaron.

– Ingen ser eftersom medlemmarna jobbar väl, och eftersom möjligheten att jobba hemifrån är stor bland akademins anställda är det ingen som riktigt vet vad man gör eller hur man mår, säger Mari Willart.

skapar mindre utrymme för att kunna vara frånvarande vid sjukdom, säger Mari Willart.

Av erfarenhet konstaterar hon också, generellt sett, att det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet på landets lärosäten, när det gäller att motverka sjukfrånvaro, behöver ses över.

Mari Willart vill se mer förebyggande arbete där arbetsgivarna går igenom vilka rutiner, regler, riktlinjer och policyer som behövs.

– Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Väldigt ofta skickar arbetsgivaren ut en arbetsmiljöenkät,

”Väldigt ofta skickar arbets­givaren ut en arbetsmiljöenkät, vilket man absolut ska göra, men det kan inte vara den enda åtgärden för att undersöka arbetsmiljön.”

34

VID STOCKHOLMS UNIVERSITET låg sjukfrånvaron på 3 procent av den tillgängliga arbetstiden förra året. Kamila Jonsson, personalspecialist med inriktning på rehabilitering vid Stockholms universitet, konstaterar att man med det ligger på en lägre nivå än vad som är fallet inom både statlig sektor i övrigt samt arbetsmarknaden i stort.

Sett till de närmaste tre åren ryms en del effekter av pandemin bakom siffrorna, tror hon.

– Hittills under 2023 börjar vi nu se en nedgång igen och det börjar stabilisera sig mot där vi har varit tidigare. Men vi ska också veta att det fluktuerar över året och att året inte är slut än. Det är lite farligt att säga att det börjar peka neråt nu för det kan hända saker i höst.

Varför sjukfrånvaron har ökat med omkring en procentenhet sedan 2012 vill Kamila Jonsson inte spekulera i. Hon ser heller inget som utmärker just Stockholms universitet när det gäller sjukfrånvaro.

– Man måste titta på utvecklingen i samhället och vilka samhällsfaktorer och andra aspekter som präglar den här utvecklingen, säger hon.

Bland faktorer som påverkar sjukfrånvaro, och som ligger utanför arbetsgivarens kontroll, nämner Kamila Jonsson ökningen av psykisk ohälsa i samhället i stort, pandemins påverkan och sjukvårdens resurser.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi som arbetsgivare arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering och att det är det som arbetsgivaren kan påverka. Hur man får medi­ cinsk behandling som medarbetare när man är långtidssjukskriven är sjukvårdens ansvar.

KAMILA JONSSON BETONAR vikten av det förebyggande arbetet. Hon är inte särskilt orolig för att sjukfrånvaron ska stiga till mer dramatiska nivåer i framtiden.

– Det finns ju många faktorer som påverkar det, men om vi som arbetsgivare jobbar på som vi gör med vår rehabiliteringsrutin så är jag inte särskilt orolig för att det kommer att sticka iväg.

Hon lyfter fram att man vid Stockholms universitet jobbar med stöd till chefer med rehabiliteringsansvar, utbildningar samt en personalavdelning som kan stödja chefer i svåra ärenden.

– Vi har lagt en väldigt bra grund till vårt rehabiliteringsarbete och det är vi väldigt stolta över, säger Kamila Jonsson.

Saco-S ordförande vid Stockholms universitet, Ingrid UNIVERSITETSLÄRAREN

Lander, håller med om att arbetsgivaren tar ansvar för sjukfrånvaron.

– Det är svårt för mig att jämföra med andra och jag har bara den siffran som vi har. Men generellt på Stockholms universitet tycker jag att man i det partsgemensamma arbete som vi har med arbetsgivaren på central nivå har ett gott samarbete. Vi tar sjukskrivningar på allvar, vi har och har haft olika projekt för att ta hand om sjukfrånvaron och vi utvärderar och diskuterar, säger hon.

Samtidigt är Stockholms universitet en stor myndighet med många institutioner, enheter och avdelningar, påpekar Ingrid Lander.

– Problemet är att det ibland blir som en rad olika furstendömen som lever lite av sina egna liv. Då kan vårt partsgemensamma arbete vara hur bra som helst men ändå inte fungera därute på vissa institutioner eller avdelningar, säger hon.

VID MITTUNIVERSITETET ÖKADE sjukfrånvaron från 2,7 till 3,5 procent förra året, efter att ha legat på en nivå under 3 procent sedan 2018. En del av förklaringen till att man är tillbaka på den högre nivån är coronapandemin, menar Ummis Jonsson, ordförande för SULF och Saco-S vid Mittuniversitetet.

När i stort sett hela personalen jobbade hemifrån sjönk korttidssjukfrånvaron, säger hon.

– Men med det sagt är det inte okej att den stiger igen.

Som facklig har jag sett att när vi gick tillbaka till arbetsplatsen igen efter pandemin, ökade antalet konflikter som handlar om arbetsmiljöproblem. Det tänker jag kan vara en del av förklaringen till att sjukfrånvaron har ökat igen.

Efter att ha jobbat hemifrån, haft digitala personal­ möten och bedrivit undervisning bakom en skärm i ett par år upplever man att meningsdiskussioner uppstår i fikarummet och att studenterna är mer aktiva. Man har hunnit tappa bort det mänskliga mötet, tror Ummis Jonsson.

– Många som vänder sig till mig och till facket nu upple-

Långtidssjukskrivningar vid

80statliga lärosäten 2012–2022 Kurvan visar andelen av den totala sjukfrånvaron som utgörs av frånvaro om 60 dagar eller längre, det 70vill säga långtidssjukskrivningar.

60 60 %

14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22

20

12

20

20

13

50 50 %

Källa: Arbetsgivarverket och Statskontoret

UNIVERSITETSLÄRAREN

ver att man har konflikter med kollegor eller i kollegiet. De konflikterna fanns inte på samma sätt innan pandemin, säger hon.

En annan förklaring till att just Mittuniversitetet är ett av de lärosäten där sjukfrånvaron ökat mest det senaste året, är att man är en jämförelsevis liten arbetsplats, påpekar Ummis Jonsson. Enstaka fall av långtidssjukskrivning gör att statistiken kan röra sig snabbt, resonerar hon.

Madeleine Juliusson, hr-specialist vid Mittuniversitetet, ser 3,5 procents sjukfrånvaro som en rimlig siffra.

– Tittar vi på den statliga sektorn generellt hade den samma år 4,1 procent.

Sedan har vi inte jättemånga anställda, så det blir inte så många personer med 3,5 procent. Därför kan jag inte säga att vi har en hög sjukfrånvaro. Ökningen under förra året ska ses utifrån några pandemiår med lägre sjukfrånvaro, påpekar hon. Under 2020 var sjukfrånvaron nere på 2,3 procent.

– Frågan är om inte det beror på att många satt hemma.

Man smittades inte så mycket och vi hade inga stora covidutbrott. Bortsett från någon liten isolerad grupp, säger Madeleine Juliusson.

Att jobba trots lättare sjukdomssymptom är också något som akademianställda generellt sett gör, tror hon.

– Sjuknärvaro är nog inte helt ovanligt. Man jobbar även fast man är förkyld, men för den skull kanske inte med feber eller när man är riktigt dålig, säger Madeleine Juliusson.

”Sjuknärvaro är nog inte helt ovanligt. Man jobbar även fast man är förkyld.”

KONSTFACK VAR LÄROSÄTET med störst andel sjukfrånvaro 2022, då man landade på 4,1 procent. Eftersom sjukfrånvaron låg på 2,9 procent året innan var man också det lärosäte som hade störst procentuell ökning.

– Det är alltid tråkigt när sjukfrånvaron är högre än förra året. Vi jobbar alltid för att den ska vara så låg som möjligt, säger Siri Åström, hr-handläggare vid Konstfack. Ökningen under 2022 beror på att man hade ett antal tidsmässigt längre sjukfall under året. Kombinerat med att Konstfack är ett litet lärosäte gör det att statistiken påverkas, påtalar hon.

För att förebygga framtida ökningar av sjukfrånvaron arbetar man särskilt med riskbedömningar av verksamhetsförändringar, förklarar Siri Åström.

– Det är typiskt en sådan sak som kan orsaka framför allt längre och stressrelaterade sjukskrivningar. Vi försöker förbereda oss så gott som möjligt inför större förändringar för att minska ohälsan.

Man har inte gjort någon analys av hur pandemin har påverkat långtidssjukfrånvaron, säger hon.

– Det vi misstänker är att korttidsfrånvaron, som vid förkylningar och den typen av vanlig smittspridning, har ökat efter att vi återgick till arbete på plats, säger Siri Åström.

En anställd som är frånvarande i 60 eller fler dagar 35

Fokus

Sjukfrånvaro

benämns i statistiken som långtidssjukskriven. Sett över samtliga lärosäten har andelen sådan frånvaro utgjort mer än hälften av den totala sjukfrånvaron varje år det senaste decenniet, visar Universitetslärarens genomgång. Under 2022 var andelen långtidssjukfrånvaro 55,9 procent, 2012 var den 52,5 procent.

VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE låg andelen långtidssjukfrån­varo på 73,9 procent av all sjukfrånvaro förra året. Det motsvarar ungefär nivån under 2012. Åren efter, 2013 till 2016, pekade andelen nedåt och låg mellan 54 och 67 procent.

Sedan dess har den pendlat omkring 70 procent med en topp­notering på 78 procent 2021.

Nils Svensson, hr-chef vid Högskolan i Skövde, påpekar att han är medveten om att långtidssjukfrånvaron bland anställda i Skövde generellt sett är något högre än på många andra lärosäten.

– Framför allt hade vi en ökning under första halvåret av 2022, delvis beroende på pandemin. Men hittills, under perioden januari till juli 2023, har sjukfrånvaron minskat kraftigt, säger han.

Att man är en liten organisation gör också att varje individs sjukfrånvaro kan påverka statistiken avsevärt, påpekar Nils Svensson.

– Det är viktigt att ha med sig när man tittar på statistiken att vi bara är 500 anställda.

Nils Svensson kan inte svara på varför långtidsjukfrånvaron är högre vid Högskolan i Skövde än genomsnittet för samtliga lärosäten, men återkommer till arbetsplatsens begränsade storlek.

– Enskilda individers sjukfrånvaro slår igenom utifrån det. Men jag vill inte uttala mig om det eftersom jag då indirekt pekar ut enskilda individer. Vi jobbar aktivt med vår rehabilitering och har en fungerande rutin där vi tillsam-

Högst och lägst sjukfrånvaro Mellan 2021 och 2022 ökade sjukfrånvaron vid lärosätena, mätt i andel av tillgänglig arbetstid. Konstfack hade högst sjukfrånvaro förra året, 4,1 procent.

Lägst, 1,8 procent, hade Karolinska institutet.

4,1 % 1,8 % Konstfack

Karolinska institutet

Källa: Arbetsgivarverket och Statskontoret

36

”Om man har hög arbetsbelastning under lång tid är riskerna extremt stora för att bli sjuk oftare.”

mans med företagshälsovården jobbar för att man ska kunna komma tillbaka i arbete så fort som möjligt.

Han påpekar att arbetsgivarens möjligheter att underlätta återgången till arbete ibland kan vara begränsade.

– Ibland kan det vara situationer som vi kan påverka och ibland kan det vara situationer som vi inte kan påverka.

Min bedömning är att vi jobbar aktivt med de ärenden som vi kan påverka, säger Nils Svensson.

SULF:s ombudsman Mari Willart menar att det – i relation till just långtidssjukfrånvaro – kan finnas en risk med att jobba trots att man är småsjuk, som akademins anställda tycks göra.

– Våra medlemmar är verkligen otroligt lojala och älskar sitt jobb. Man jobbar hemifrån även när man är sjuk. Om man har hög arbetsbelastning under lång tid är riskerna extremt stora för att bli sjuk oftare, och man riskerar att inte få den där viktiga återhämtningen. Det kan i sin tur leda till långtidssjukskrivning.

Hon ser också framför sig ett scenario där pandemiåren har spätt på risken för en ökning av långtidssjukfrånvaron.

– För att få allt att fungera jobbade man ännu mer, för att lägga över allting digitalt eller för att ha både och. Det tror jag aldrig att man har fått någon kompensation för, i form av återhämtning eller på annat sätt. Därför blir det intressant att följa de här siffrorna de kommande åren, säger Mari Willart. ○ UNIVERSITETSLÄRAREN

Sjukfrånvaro vid statliga lärosäten 2012-2022 Tabellen visar den sammanlagda sjukfrånvaron, mätt i andel av tillgänglig arbetstid, vid landets statliga högskolor och universitet. Listan är sorterad efter lärosätenas sjukfrånvaro under 2022, högst till lägst.

LÄROSÄTE

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

Konstfack

4,1

2,9

3,6

3,0

3,5

4,3

3,8

3,4

1,9

3,7

4,1

Högskolan i Skövde

3,8

3,3

3,2

3,4

3,2

3,4

3,2

2,6

2,8

1,8

2,4

Södertörns högskola

3,5

3,0

3,3

3,5

4,1

4,0

3,8

3,8

3,2

3,2

3,0

Mittuniversitetet

3,5

2,7

2,3

2,8

2,9

3,4

3,6

3,5

3,1

2,8

3,0

Sveriges lantbruksuniversitet

3,5

3,1

3,3

3,1

3,2

3,3

3,3

3,0

2,4

2,6

2,3

Göteborgs universitet

3,5

3,2

3,2

3,2

3,2

3,0

3,1

3,3

2,6

2,5

2,3

Umeå universitet

3,2

2,6

2,7

3,0

2,9

3,0

3,0

2,7

2,3

2,2

2,0

Karlstads universitet

3,2

2,6

2,0

2,5

2,8

2,9

2,9

2,1

2,0

1,8

1,5

Kungliga Konsthögskolan

3,2

3,7

2,9

2,1

1,9

2,8

1,6

2,1

1,5

1,6

1,0

Stockholms konstnärliga högskola

3,1

2,8

2,3

2,4

2,3

2,4

2,6

3,4

2,6

–

–*

Högskolan i Borås

3,1

2,8

3,4

4,4

4,0

4,7

4,7

4,2

3,2

2,6

2,4

Högskolan i Gävle

3,1

2,7

3,2

2,6

3,1

2,5

2,8

2,6

2,6

2,6

2,6

Örebro universitet

3,1

2,6

2,4

2,3

2,3

2,2

2,1

2,1

2,0

2,0

1,8

Stockholms universitet

3,0

2,5

2,6

2,7

2,7

2,9

2,9

3,0

2,6

1,8

2,1

Högskolan i Halmstad

3,0

2,4

1,9

2,5

2,7

2,3

2,9

2,9

2,2

1,6

1,4

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

3,0

2,8

1,9

2,1

2,0

2,1

2,3

2,0

1,7

1,4

1,5

Högskolan Dalarna

2,9

3,3

3,1

3,2

2,6

3,1

3,7

3,4

2,9

2,6

2,2

Mälardalens universitet

2,9

2,1

1,8

2,1

2,4

2,9

2,9

2,2

2,0

2,2

2,0

Högskolan Väst

2,9

2,4

2,7

2,8

3,4

4,3

3,7

3,9

3,0

1,9

2,5

Högskolan Kristianstad

2,9

2,5

2,6

3,5

4,0

4,7

2,7

2,7

2,7

1,9

2,0

Uppsala universitet

2,8

2,5

2,6

1,3

2,9

2,6

2,4

2,3

2,1

2,0

1,9

GIH

2,7

3,1

3,4

2,1

1,9

2,3

2,3

4,4

3,1

2,0

2,3

Malmö universitet

2,6

2,5

2,7

2,9

3,0

2,7

3,0

3,0

2,5

2,6

2,2

Linnéuniversitetet

2,6

2,2

2,2

2,6

3,0

2,8

2,8

2,8

2,6

2,1

2,2

Lunds universitet

2,6

2,1

2,4

2,4

2,6

2,6

2,7

2,4

2,2

2,1

1,8

Linköpings universitet

2,6

2,3

2,3

2,4

2,5

2,8

2,7

2,4

2,3

1,8

1,6

Blekinge tekniska högskola

2,5

2,2

2,1

2,4

2,2

2,1

2,9

2,8

2,2

1,6

2,4

Luleå tekniska universitet

2,5

1,8

1,8

2,1

2,2

3,0

2,8

2,4

1,9

1,5

1,7

KTH

2,1

2,4

2,7

1,3

2,2

3,7

2,6

2,6

1,9

1,3

0,7

Karolinska institutet

1,8

1,6

2,0

1,9

2,0

2,3

2,2

2,1

2,0

1,8

1,8

Snitt för samtliga lärosäten

3,0

2,6

2,6

2,6

2,8

3,0

2,9

2,9

2,4

2,1

2,1

* Bildades 1 januari 2014

UNIVERSITETSLÄRAREN

37

Disputerad

Ulrika Bjare

Gestaltar lärosätenas styrning Universitetens och högskolor­ nas styrning och organisation har varit Ulrika Bjares fokus under doktorandtiden. ena foten i forskarstudierna vid Med KTH, och den andra som utredare på rektors kansli vid Stockholms universitet har Ulrika Bjare doktorerat på halvtid och skaffat sig en unik insyn i högskolevärldens styrningssystem.

– Studierna handlar om spänningsförhållanden och förhandlingar som fi nns inom dagens forskningspolitiska system, med fokus på relationen mellan forskare, universitetet som organisation och aktörer som på olika vis påverkar universitetsforskningen.

Det gäller bland annat hur regering och riksdag, på ett ganska ambivalent sätt, förhåller sig till lärosätena och påverkar forskningen, säger hon.

Idéer om samhällsnytta och vetenskapligt självstyre kommer till uttryck på olika vis. Vad det får för effekt på forskningen varierar.

– Så som styrsystemet ser ut vilar ett stort ansvar på enskilda forskare att förhålla sig till policyutvecklingen, bevaka vad som anses samhällsrelevant och mappa ihop det med vetenskaplig relevans i sina forskningsansökningar.

ULRIKA BJARE HAR sett att forskare på linjestyrda lärosäten känner sig mer påverkade av intern styrning än vad forskare som befi nner sig i mer kollegiala strukturer gör. Dock upplever forskare generellt ännu mer styrning genom externa finansiärer.

I höst arbetar hon administrativt på heltid.

– Till exempel ska jag delta i ett projekt inom SUHF där vi analyserar lärosätenas ökande beroende av extern finansiering. ○

Lisa Beste

Avhandlingen Titel: Vetenskapens självstyre – styrning, organisation och genomförande av universitetsforskning Lärosäte: KTH Ämne: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö Disputationsdatum: 2 juni 2023

FOTO: HÅKAN LINDGREN

38

UNIVERSITETSLÄRAREN

Folk

Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

juryns motivering får han priset för att hans forskning om teknikstött lärande främjar regional utveckling och är ”till stor relevans för bankens verksamhet”.

UTNÄMNINGAR

Nio forskare tar plats i expertgrupp Regeringen har tillsatt en så kallad forskningsberedning som ska ge råd i arbetet med att ta fram den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som ska vara klar i slutet av 2024. I expertgruppen sitter Birgitta Bergvall­Kåre­ born, rektor vid Luleå tekniska universitet, Robert Egnell rektor vid Försvarshögskolan, Anders Hag­ feldt, rektor vid Uppsala universitet, Bertil Andersson, professor i biokemi vid Stockholms universitet, Amy Loutfi, professor i datavetenskap vid Örebro universitet, Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholms universitet, Christo­ fer Edling professor i sociologi vid Lunds universitet, Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet och Linnéa Carlsson, doktorand vid Högskolan Väst. Gruppen består också av representanter för forskningsstiftelser och företag.

PRIS

Prisas för artikel om bilköer Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens universitet, får Chauvenetpriset 2023. Priset delas ut varje år av The Mathematical association of America och prissumman är 1 000 amerikanska dollar. Kimmo Eriksson får utmärkelsen för sin forskningsartikel om den så kallade Braess-paradoxen, som kan förklara varför trafikstockningar uppkommer.

UTNÄMNING

Ny ordförande för Nobelstiftelsen Astrid Söderbergh Widding, ledamot av Vetenskapsakademien, rektor för Stockholms universitet och professor i filmvetenskap, är sedan i somras ny ordförande för Nobelstiftelsen.

Hon efterträdde då Carl­Henrik Heldin som avgick förra året efter att ha varit ordförande för stiftelsen i tio år.

UNIVERSITETSLÄRAREN

UTNÄMNINGAR

Nya rektorer tar plats

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Han får sitta på Sture Alléns stol Håkansson, professor i svenska språket på insti David tutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har

valts in som ny ledamot på stol 3 i Svenska Akademien. Att han väljs in i akademien bestämdes redan i maj men formellt tar David Håkansson plats på sin stol först 20 december, vid akademiens högtidssammankomst.

Då blir han också den fjärde ledamoten i Svenska Akademien genom tiderna att härstamma från institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Senast att bli invald var Bengt Hesselman, som satt på stol 5 mellan 1935 och 1952.

På stol 3 efterträder David Håkanson Sture Allén, som varit ledamot av Svenska Akademien sedan 1980 och som även var dess ständige sekreterare under perioden 1986 till 1999. Sture Allén gick bort i juni förra året.

David Håkansson disputerade 2008 vid Lunds universitet och arbetar i dag som dekan för den språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. ○

UTNÄMNINGAR

Nya unga forskare i akademin Sveriges unga akademi har valt in sammanlagt åtta nya ledamöter.

De invalda är Ann­Kristin Kölln, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Karlander, universitetslektor i svenska språket vid Örebro universitet, Måns Magnusson, biträdande universitetslektor i statistik vid Uppsala universitet, Ruth Pöttgen, universitetslektor i partikelfysik vid Lunds universitet, Yaffa Epstein, docent i miljörätt vid Uppsala universitet, Yvonne Nygård, docent i industriell bio-

teknik vid Chalmers tekniska högskola samt Iva Lučić, universitetslektor i historia och Juan Rocha, forskare i miljö- och hållbarhetsvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Akademins ledamöter väljs in på fem år.

PRIS

Får pengar av banken för forskning Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, får Nordeas vetenskapliga pris på 100 000 kronor, som delas ut av Nordeas Norrlandsstiftelse. Enligt

Mats Jägstam, före detta vd för Science Park Skövde och tillförordnad rektor vid Högskolan i Jönköping är ny rektor vid Högskolan Väst sedan 1 augusti. Från samma datum är Jerker Moodysson ny på posten som rektor vid Karlstads universitet. Han kommer senast från tjänsten som dekan och vd för Internationella Handelshögskolan vid Stiftelsen högskolan i Jönköping. I början av september tog Martin Nilsson Jacobi plats som rektor vid Chalmers.

Han kommer direkt från tjänsten som vd för stiftelsen Chalmers tekniska högskola, en position han haft sedan 2020.

PRIS

Samtal och texter i vården gav utdelning Erik Wellanders språkvårdspris 2023, som delas ut av Stiftelsen Erik Wellanders fond, går till Anna W Gustafsson, lektor i svenska vid Lunds universitet. Enligt juryns motivering får hon priset bland annat för sina undersökningar av samtal och texter i vården och om utvecklingen av ordförståelse. Anna W Gustafsson tog emot priset på Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen innan sommaren.

PRIS

Han får Ingvarpriset Henrik Zetterberg, professor i neurokemi och forskare inom kognitiva sjukdomar vid Göteborgs universitet, tilldelas Ingvarpriset. Priset delas ut av Svenska läkaresällskapet den 24 oktober och prissumman är 35 000 kronor.

39

Debatt

Tvärvetenskap

Sex forskare från olika discipliner använde sig av kreativa metoder för att hitta former för samarbete. Här beskriver de hur de gick tillväga och uppmanar andra till ökad dialog om hur man praktiskt kan gå tillväga.

Så underlättas tvärvetenskapligt samarbete Det finns i dag höga förväntningar på att en rad olika komplexa och svårlösliga problem ska lösas genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner. Men att bara samla forskare från olika discipliner i en grupp leder inte automatiskt till framgångsrik tvär vetenskap.

Samarbeten över gränser kan genomföras på många olika sätt. Gemensamt innebär det dock att varje deltagare behöver kunna ge uttryck för den kunskap och de metoder som finns inom sitt fält, ha förmågan att förstå det specifika inom andra, och att ödmjukt och insiktsfullt kunna kombinera perspektiv till en verkningsfull helhet. Dessutom behöver samarbetet vara organiserat jämlikt, för att ge plats och inflytande till alla perspektiv.

Det innebär att tvärvetenskapligt arbete är en färdighet i sig, och att det ofta krävs verktyg som underlättar processen.

Många av oss forskare har ännu inte haft möjlighet att utveckla sådan färdighet. Det finns även relativt lite skrivet om hur man praktiskt kan gå tillväga. Detta kan både leda till att enskilda forskare ryggar för att delta, eller att samarbeten inte når uppsatta mål.

Vi anser därför att det behövs mer kollegialt utbyte mellan forskare om hur man kan arbeta tvärvetenskapligt. Den här debattartikeln bidrar till detta genom att presentera kreativa metoder som ett sätt att skapa rum för gemensamt utbyte.

Vi som skriver denna artikel kommer från

sex olika discipliner inom samhälls- och naturvetenskap. Artikeln bygger på våra erfarenheter från ett åtta månader långt deltidssamarbete kring temat multifunktionella landskap. När vi gick in det tvärvetenskapliga projektet hade ingen av oss tidigare samarbetat med varandra.

Våra utmaningar, som även många andra i vår situation hamnar i, var att hitta sätt att besvara: hur kan vi visa vår kunskap för varandra? Hur förstår vi varandras fält? Hur kan vi ge utrymme för alla? Hur kan vi låta våra olika perspektiv bilda något gemensamt?

Vi valde att använda oss av kreativa metoder, med inspiration från konstnärliga och estetiska metoder för utforskning och lärande. Kreativa metoder anses ge djupare förståelse, rikare tolkningar, genererar frågor och inspirerar till kreativitet samt underlättar gemensamt arbete. Vi valde olika metoder i olika faser av forskningsprocessen, med mål att introducera, generera, strukturera och reflektera kring olika perspektiv och vägar framåt. Metoderna var både idégenererande och samlande.

Här är några exempel på vad vi gjort i de olika delarna av processen:

”Trots att vi också varit nervösa många gånger när vi använt verkty­ gen så har de gett en klar fördel”

40

1. INTRODUCERA . Det kan vara svårt att veta hur man ska börja samarbeta i en ny grupp utan att fastna i att alla håller långa presentationer om sin forskning. Därför är det bra att börja med övningar som underlättar att introducera

Metoderna underlättade att enskilt ge uttryck för kunskap och idéer och fungerade som grund för gemensam reflektion och bearbetning i en cyklisk process.

gruppens discipliner för varandra och etablera gemensamma utgångspunkter.

Vi spelade ett brädspel som genom frågor och uppgifter gav möjlighet till att opretentiöst och lekfullt få insikt i, jämföra och prata om disciplinära principer och grunder. Vi fann till exempel skillnader, och vissa likheter, mellan vad vi menar med grundläggande begrepp som teori, värde och policy.

Andra exempel är hur vi värderar data och forskningsidéer och vilka grundläggande antaganden och dödssynder som finns inom olika fält.

Spelet ledde till en övning för att ta fram begreppskartor inom vårt tema, vilka ofta nämns som viktiga i metodlitteratur för tvärvetenskapligt arbete. Det blev tydligt att vi la UNIVERSITETSLÄRAREN

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

olika betydelser i samma begrepp och främsta insikten var att de mest produktiva diskussionerna kom när det var något som skavde – när vi tyckte eller förstod något olika.

2. GENERERA. Att generera idéer från delande

av kunskap och perspektiv är centralt i arbetet. För att jobba tvärvetenskapligt kan man ibland känna att man måste fördjupa sig i alla fält som man ska samarbeta med. Det finns det sällan varken behov för eller tid till, utan man behöver hitta sätt att förmedla sin egen kunskap och sina egna idéer på ett nyanserat men ändå överskådligt sätt.

Här började vi med att arbeta utifrån vetenskaplig litteratur. Alla valde ut var sin artikel som representerade perspektiv som var viktiga för vårt tema. Var och en sammanfattade sedan dessa i fyra meningar utifrån en given struktur. Detta gav insikter om olika sätt att skriva, att vi alla enkelt tog till oss kärnbudskapet i artiklarna oavsett disciplin, samt att samma artikel kunde inspirera till många olika insikter, frågor och idéer, beroende på vem av oss som läste den.

Vi har gjort besök på två platser i fält. Den ena gången inleddes det med gemensam vandring och samtal i området, och den andra gången deltog även en guide som utifrån sitt perspektiv berättade om platsen utifrån vårt tema. Vid ett av fältbesöken tog vi foton i området och plockade med oss varsitt föremål som symboliserade de tankar och idéer som projektet handlar om. Dessa presenterade vi sedan för varandra, vilket följdes av gemensam tolkning och reflektion av det vi hittat. I korthet lät vi alltså våra olika kunskaper och perspektiv komma till uttryck i andra former än traditionellt vetenskapligt skrivande.

3. STRUKTURERA PERSPEKTIV OCH IDÉER. En vanlig

utmaning i arbetet är inte att man har brist på perspektiv, utan att man har så många att det är svårt att veta vad som är viktigast, och hur de kan organiseras. För att strukturera våra idéer och se till att vi hade en gemensam bild använde vi oss av kartläggning med hjälp av post-it-lappar. Alla antecknade enskilt vad de ansåg vara de viktigaste slutsatserna, begreppen och idéerna. Vi la sedan ut lapparna på ett stort bord och började gemensamt organisera begreppen från problembild till lösning. Lapparna sorterades i grupper som namngavs, vilka sedan utgjorde rubriker vilka la grunden för strukturen till en artikel.

När vi i ett senare skede hade ett långt och rörigt artikelutkast skrev var och en varsitt UNIVERSITETSLÄRAREN

abstract enligt samma struktur som ovan.

Dessa var en bra grund för att diskutera artikelns syfte och organisering.

4. REFLEKTERA. Alla övningar ovan underlättar reflektion. Vi har även fört processdagbok och avslutat varje gemensamt möte med att reflektera och notera utifrån fyra frågor: Vad har vi gjort i dag? Viktiga resultat eller insikter? Vad har fungerat/varit utmanande? Vad ska göras till nästa gång? Det har givit oss en struktur för att regelbundet dra gemensamma slutsatser och utvärdera och förbättra vår process.

SLUTORD. Att jobba med nya kollegor på nya sätt och där vissa moment ligger långt utanför ens bekvämlighetszon är både utmanande och stimulerande. Det kräver nyfikenhet, ödmjukhet och mod. Trots att vi varit nervösa många gånger när vi använt verktygen så har de gett en klar fördel: när vi fokuserat på något konkret har idéerna, tolkningarna och insikterna stått i fokus, inte personen bakom. Det tar bort viss press, samt gör processen mer inkluderande. Verktygen har också hjälpt oss att som individer förmedla kunskap och idéer genom en given uttrycksform, som vi sedan gemensamt kunnat diskutera och omarbeta.

Kreativa metoder har underlättat vårt tvärvetenskapliga arbete. Vi har förbättrat vår förståelse av vårt tema, hållit igång idéflödet samt genererat ny kunskap och väckt frågor som annars inte skulle ha ställts. Bland annat genom att vi brutit mönster, blivit utmanade på ett produktivt sätt och fått mer insikt om hur man lär och samarbetar på olika sätt. Vi hoppas att våra erfarenheter inspirerar och gör dig nyfiken på att få veta mer om kreativa metoder och dela med dig av praktiska verktyg som underlättar tvärvetenskapligt arbete. ○

Mari Kågström SLU centrum för biologisk mångfald, institutionen för stad och land Anna Berlin Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi Hanna Fors Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Uliana Gottlieb Institutionen för ekonomi James Weldon Institutionen för vatten och miljö Jasmine Zhang SLU centrum för naturvägledning, institutionen för stad och land Alla vid Interdisciplinary academy vid Sveriges lantbruksuniversitet

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

Muntliga examinationer har ytterligare �ördelar. De testar inte bara ämneskunska­ per utan också andra viktiga �ärdigheter.”

Gunne Granqvist och Anders Persson vid Högskolan Väst argumenterar för digitala examinationer för att motverka fusk med bland annat Chat GPT. Läs hela debattinlägget på universitetslararen.se/debatt.

Bristande hantering av immaterialrätt ”Den tekniska utvecklingen går i dag med en rasande fart. Det gäller klimatanpassning, AI, digitalisering, gensaxar och mycket annat. Samtidigt som immaterialrättens bredd och komplexitet ökar. Svensk lagstiftning och kompetens inom detta rättsområde måste hålla jämna steg med den internationella utvecklingen för att upprätthålla landets konkurrenskraft. Detta är självklart, men kan inte nog understrykas. Här fokuserar vi på patentfrågor, skydd av företagshemligheter och målgruppen för de offentliga insatserna, det vill säga universitetsforskare, start-upp-företag och andra mindre företag. Brister i det svenska legala regelverket parad med en svag kompetens inom området är en svensk akilleshäl.”

Detta är ett utdrag av Kjell Jegefors och Peter A Jörgensens artikel på universitetslararen.se/debatt.

41

FOTO: BYSMON

Läst

2 x boktips

Forskaren Johannes faller sju våningar från en balkong vid Nya Karolinska. Det är början på en historia med märkliga förveck­ lingar och brist på forskningsetik.

Ojämlikhet synad utan skygglappar

Av kött och blod Författare: Anna Grönlund Förläggare: Ordfront Utgivningsår: 2021

Blodisande tolkning av kända skandalen I Av kött och blod får vi Macchiarini­ skandalen i fiktiv form, en paranoid mardröm där det är oklart vad som är sant och vad som är falskt. En finger­ visning av vad som väntar är att roma­ nen inleds med Kafkacitat.

Anna Grönlund har varit tydlig med att hennes debutroman är en bearbetning av hennes upplevelser av skandalen. Hon kom sent in i skeendet som ny doktorand.

Bokens Macchiarinifigur, den karismatiske Verdi, skymtar bara i bakgrunden.

Den som får företräda stamcellsforskningens bristande etik är den unge läkaren och forskaren Johannes Lönnroth som i nattliga besök på laboratoriet visar sin nya älskarinna Rosa stamcellsodlingar och hur han avlivar salamandrar genom att sträcka nacken på dem och sedan dela på deras hjärtan. Forskningshypotesen är att gener från salamanderhjärtan ska göra det möjligt att odla kompletta människohjärtan.

Snart får läsaren reda på att Johannes störtat sju våningar på Nya Karolinska. Ryktena går, har han tagit livet av sig eller blivit mördad?

NÄR JOHANNES STÖRTADE hade han i sin ficka ett brev adresserat till romanfiguren ”Anna Grönlund” varför hon blir misstagen för att vara Johannes flickvän. Också av misstag får hon i sin ägo ett antal anteckningsböcker författade av litteraturstudenten Rosa som extraknäcker som undersköterska.

I boken varvas transkriptioner av Rosas anteckningsböcker med ”Anna Grönlunds” 42

förklaringar hur de kom i hennes ägo och vad hon listat ut om dem.

I bokens inledning sticker Rosa sig på en patientnål när hon ska ta blodprov på en mystisk amerikansk patient som verkar ingå i ett hemligt forskningsprojekt.

Patienten försvinner plötsligt utan spår.

När ytterligare märkliga saker händer förlorar Rosa alltmer verklighetsuppfattningen.

Som ville författaren bringa läsaren ur fattningen är det i romanen mycket äckel, kroppsvätskor, otvättade bäcken, dissektion av människoansikte. Också dribblandet med den litterära fi ktionen förstärker den Kafk aartade stämningen.

Bokens ”Anna Grönlund” har en liknande biografi som den verkliga författaren, hon är läkare och före detta doktorand inom stamcellsmedicin. Andra biografiska detaljer delar hon med den alltmer problematiska Rosa. Och ju längre handlingen framskrider desto fler blir trådarna mellan Rosa och ”Anna Grönlund”.

DET ÄR BARA tre personer som får någon större plats i boken, stamcellsforskaren Johannes och de två unga kvinnorna. Den ena vars anteckningsböcker och alltmer förvirrade beteende driver handlingen framåt och den andra som försöker hålla huvudet kallt i mardrömmen och förstå vad som händer.

Berättelsen formar sig till en slags deckarhistoria och spännande blir det. Först på bokens allra sista sidor får läsaren den överraskande upplösningen. ○

Per­Olof Eliasson

Jesper Roine, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, diskuterar i Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan (Volante 2023) ojämlikhet ur en mängd olika aspekter. Den grundläggande frågeställningen är "varför ser det ut så här?" Författaren menar att i diskussioner om ekonomisk ojämlikhet talar man ofta förbi varandra. I inledningen deklarerar han därför att det krävs definitioner och begrepp för att vara tydlig när man talar om ekonomisk ojämlikhet och att det krävs fakta.

För att komma dit menar han att det krävs minst en hel bok, och att det är just den boken som han har skrivit.

Så når du ut med din forskning till media Göteborgsprofessorerna Marie Demker och Bengt Johansson vill i Att kommunicera vetenskap. Forskaren och omvärlden (Studentlitteratur 2023) uppmuntra forskare till ökat mod och entusiasm inför möjligheten att berätta om sin forskning. De menar att forskare i allmänhet blir välvilligt bemötta av media som vill presentera deras rön så rättvisande som möjligt.

Men författarna betonar att forskarna måste förstå medielogiken för att kunna nå ut. De tar upp vanliga missförstånd och misstag och berättar hur forskaren i stället bör förhålla sig. Detta är en bok som bör läsas av varje forskare som vill nå fram i offentligheten. Och därefter stå lättillgänglig i bokhyllan.

Per­Olof Eliasson UNIVERSITETSLÄRAREN

Missa inte vår nya sajt! universitetslararen.se

UNIVERSITETSLÄRAREN

43

Krönika

Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet

D

et är doktorspromotion vid Uppsala universitet.

Efter en lång ceremoni i universitetshuset bjuder fakulteterna in till promotionsmottagning. Hos teologiska fakulteten är det tradition att vi doktorander agerar serveringspersonal. Vi dukar upp stora fat med kanapéer på vita dukar, arrangerar blombuketter och häller upp bubbel i långa rader av glas. Allt ställs i ordning för att skapa bästa möjliga mottagning för fakultetens nya doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer.

När gästerna sedan anländer till mottagningen efter den sedvanligt ritualistiska promoveringsceremonin står vi där och hälsar alla välkomna och gratulerar de nypromoverade.

Vi ser till att bubblet inte tar slut i glasen, att kanapéerna fylls på och att alla känner den högtidliga stämningen. Allt medan fakulteten, de nya doktorerna och gästerna minglar uppklädda till tänderna, i sina frackar och långklänningar.

VARJE NY DOKTOR i de högre vetenskaperna – dit teologin hör – ikläds en hög, svart doktorshatt under promoveringen som symbol för den nya tillhörigheten. Hatten är handsydd och figuranpassad för varje enskild doktor.

Förutom hatten får den nya doktorn också rätten att bära en doktorsring som symbol för ens trohet till vetenskapen. Trohet till vetenskapen i all ära, men doktorsringen är kanske främst en statussymbol som markerar den grupp av intellektuella som den nya doktorn gjort sig förtjänt av att tillhöra.

Den teologiska doktorsringen 44

mig förtjänt av att äga de symbolerna och få tillåtelse att ta del i de ritualer som gör akademin säregen. Det finns en charm och ett värde i att ärva denna slutna värld.

Var går gränsen mellan arbetsplats och elitistisk klubb? är en rejäl guldring dekorerad med kors invävda i lagerblad.

Att varje teologie doktorsring är korsprydd är inte helt okontroversiellt i dagens forskningsmiljö, där inte alla känner sig hemma med att bära kristna symboler. Detta är en arbetsplats med mycket gamla anor. Trots mångfalden syns det kristna arvet fortfarande tydligt.

Att akademiska högtider och övergångsriter är traditionstyngda och ritualistiska tillhör lockelsen med en karriär inom akademin, i alla fall för vissa av oss. En del av ritualismen innebär att man lägger stor vikt vid vissa föremål, som hatten och ringen. En handsydd

doktorshatt och en doktorsring i guld är, föga förvånande, mycket kostsamma. Uppsalateologerna är alltid hjälpsamma med att låna ut en hatt för den som vill promoveras men inte vill eller kan spendera flera tusen kronor för att delta i ritualen.

”Hur kommer det sig att jag, en anställd dok­ torand, agerar servitris på min arbetstid?”

UNDER VÅRENS

promotionsmottagning börjar jag reflektera över realiteten i dessa symboler och huruvida det skulle vara oklokt att köpa en egen hatt och ring när tiden är inne.

Det viskas om de hutlösa kostnaderna mellan doktoranderna medan vi blickar ut över gästerna. Jag är en av dem som vill ha både hatt och ring. Jag vill göra

DET HAR BLIVIT tydligt för mig att detta inte bara är en arbetsplats, utan också ett traditionstyngt sällskap som länge varit förbehållet de välbemedlade. Jag ställer mig frågan, var går gränsen mellan arbetsplats och elitistisk klubb? Hur kommer det sig att jag, en anställd doktorand, agerar servitris på min arbetstid?

Det finns någonting som skaver i allt detta. Hierarkin är så övertydlig att det nästan – men bara nästan – blir parodiskt.

Det är visserligen ett frivilligt uppdrag att som doktorand servera på promotionsmottagningen och jag gör det med stolthet.

Trots skavet från den övertydliga hierarkin kan jag inte låta bli att dras med i charmen, traditionerna och högtidligheten.

En dag är jag en av de nypromoverade, med långklänning, hatt och ring och en ny generation av doktorander gratulerar mig och häller bubbel i mitt glas.

EFTER MOTTAGNINGEN går jag hem och öppnar ett sparkonto som jag benämner ”Teologie Doktor”.

Jag ska banne mig ha min hatt och min ring när jag en vacker dag har gjort mig förtjänt av att bära dem.

Evelina Edfors Doktorand i religionsfilosofi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet UNIVERSITETSLÄRAREN

OUCH.SE

Heltidstjänst med havsutsikt på Blekinge Tekniska Högskola Universitetslektor i fysisk planering med inriktning mot stadsplanering

Läs mer och ansök senast 9 oktober 2023 på bth.se/om-bth/lediga-tjanster/

a r beta och bo på hôtel chev illon – en fristad för arbete inom konst, litteratur och vetenskap. Söker du en skapande oas? Ansök om en plats på gästhemmet Hôtel Chevillon i Grez-sur-Loing, 65 km sydost om Paris.

1800-talets mötesplats för internationella konstnärer är än idag en harmonisk och inspirerande plats för kreativt skapande och koncentrerat skrivande!

A nsök på w w w.gr ez-stif tel sen.se ig/fb: @stiftelsengrezsurloing

45

UNIVERSITETSLÄRAREN stiftelsen_grez-sur-loing_universitetslararen_89x240mm.indd 1

2023-08-28 10:14

Hur möjliggör vi forskning på språklig variation?

Skönlitteratur i språkhistorien, minoritetsspråk och nya digitala textforskningsverktyg. Årets Höstworkshop 23 oktober i Göteborg har temat forskning om språklig variation.

Högskolan Kristianstad söker

Avdelningschef och programområdesansvarig specialpedagogik Läs mer och ansök på hkr.se/jobb

Läs mer och anmäl dig på sprakbanken.se Vi ger forskare nya möjligheter med hjälp av språkteknologi Nationella språkbanken skapar möjligheter att forska i digitala text- och talmaterial med hjälp av verktyg och metoder i gränslandet mellan språkteknologi och AI.

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER Högskolepedagogisk kurs för universitets- och högskolelärare Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet ger under hösten 2023 den högskolepedagogiska kursen ”Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” med fokus på sjuksköterskeprogrammen.

Kursen omfattar två dagar och ges 4–5 oktober 2023.

Den riktar sig till lärare, programansvariga och studierektorer på samtliga sjuksköterskeprogram, inklusive specialistprogrammen. Kursen ger en introduktion till kunskapsområdet utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv med fokus sjuksköterskeprogrammen. Den tar upp pedagogiska processer, anpassad didaktik och hur en implementering av kursmålet kan ske metodiskt i de aktuella programmen. Kursen är kostnadsfri.

Under hösten anordnar NCK även två digitala temadagar för universitets- och högskolelärare vid de program där examenskraven omfattar kunskap om

46

Universitetsläraren basmodul temadagar HT23.indd 1

mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Dagarna lyfter aktuell forskning och praktik.

30 november: Temadag om samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor 5 december: Temadag om sexuella trakasserier På nck.uu.se/utbildning finns mer information om kursen och anmälan. Där hittar du även program för temadagarna.

2023-08-31 14:49:37 UNIVERSITETSLÄRAREN

Checklista Checklista för tillgänglighet tillgänglighet för

En snabbguide snabbguide om om att att En snabbguide om att En göra kursinnehåll kursinnehåll mer mer göra kursinnehåll mer göra tillgängligt tillgängligt tillgängligt

Tillgängligt kursinnehåll gör det enklare för alla att få åtkomst till ditt material och höjer kvalitet Tillgängligt kursinnehåll kursinnehåll gör gör det det enklare enklare för för alla alla att att få få åtkomst åtkomst till till ditt ditt material material och och höjer höjer kvalitet kvalitet Tillgängligt och användbarhet. Det finns många justeringar som är enkla att göra för att börja skapa mer och användbarhet. användbarhet. Det Det finns finns många många justeringar justeringar som som är är enkla enkla att att göra göra för för att att börja börja skapa skapa mer mer och tillgängligt innehåll. tillgängligt innehåll. innehåll. tillgängligt Använd en teckenstorlek på Använd en en teckenstorlek teckenstorlek på på Använd minst 12 px. minst 12 12 px. px. minst

Se till att lämpliga rubrikstilar Se till till att att lämpliga lämpliga rubrikstilar rubrikstilar Se används. används. används.

Se till att rubrikstrukturen som Se till till att att rubrikstrukturen rubrikstrukturen som som Se används är logisk. används är är logisk. logisk. används

Se till att tabeller endast Se till till att att tabeller tabeller endast endast Se används för tabelldata. används för för tabelldata. tabelldata. används

Se till att alla tabeller har Se till till att att alla alla tabeller tabeller har har Se kolumnrubriker. kolumnrubriker. kolumnrubriker.

Se till att de inbyggda listfunkSe till till att att de de inbyggda inbyggda listfunklistfunkSe tionerna används för alla listor. tionerna används används för för alla alla listor. listor. tionerna

Se till att alla länkar har text Se till till att att alla alla länkar länkar har har text Se som beskriver målet. text som beskriver beskriver målet. målet. som

Se till att inbyggda mallar Se till till att att inbyggda inbyggda mallar mallar Se används för PowerPoint-bilder. används för för PowerPoint-bilder.

PowerPoint-bilder. används

Använd inte skannade PDF:er.

Använd inte inte skannade skannade PDF:er.

PDF:er.

Använd

Se till att alla PDF:er har taggar.

Se till till att att alla alla PDF:er PDF:er har har taggar. taggar.

Se

Se till att alla bilder har en Se till till att att alla alla bilder bilder har har en en Se alternativ beskrivning som alternativ beskrivning beskrivning som som alternativ förmedlar bildens budskap. förmedlar bildens bildens budskap. budskap. förmedlar

Se till att det finns tillräcklig Se till till att att det det finns finns tillräcklig tillräcklig Se kontrast mellan text och bakgrund. kontrast mellan mellan text och och bakgrund. kontrast Color Contrast text Analyzerbakgrund.

(CCA) är Color Contrast Contrast Analyzer Analyzer (CCA) (CCA) är är Color ett utmärkt verktyg. ett utmärkt utmärkt verktyg. verktyg. ett

För mer information, ange AUL23 och maila För mer mer information, information, ange ange AUL23 AUL23 och och maila maila För askeurope@anthology.com så hör vi av oss, askeurope@anthology.com så så hör hör vi vi av av oss, oss, askeurope@anthology.com eller besök anthology.com/ally. eller besök besök anthology.com/ally. anthology.com/ally. eller

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

The collective bargaining process, new vice-chancellor salaries and a researcher who studies the history of place names This is a selection of shortened articles from this issue of Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Differing views in the collective agreement negotiations The members need more flexibility regarding leave and greater clarity about their terms of employment, according to Saco-S. The Swedish Association of Government Employ­ ers, says that employers need to have more power to decide about working hours. collective bargaining process The began in earnest when Saco-S and the

Swedish Association of Government Employers exchanged demands before the summer.

Now that both parties have analysed each other's positions, and had summer holidays, they have sat down at the negotiating table.

For the other union negotiation organisations in the state sector, OFR/S, P, O and Seko, the collective agreements expire on 30 September. SULF is represented by Saco-S in the negotiations and have an agreement that is open-ended.

Robert Andersson, head of negotiations at SULF and vice chair of Saco-S, is one of the people at the negotiating table. The open-ended agreement means that the parties do not really have to agree on anything, he says.

“We are negotiating under an obligation to refrain from industrial Robert Andersson action, which means that we do not have to agree to any changes at all. And it’s the same for the Swedish Association of Government Employers. But we have taken the opportunity to present our 48

demands, and there are usually some changes every time we negotiate.”

The union wants to see a number of changes with regard to members' leave.

They want to "increase the individual's scope to influence their working time and recovery time", so there needs to be more flexibility around leave, writes Saco-S in its demands.

AMONG THE CHANGES that they want to see are the possibility to take annual holiday leave for part of a day and an option to waive holiday pay supplements in favour of having more annual leave days.

“This is something that happens elsewhere, under some other collective agreements,” says Andersson.

The Swedish Association of Government Employers, on the other hand, says that employers need to have more power to decide about working hours. Their reason for this is that employers want to be prepared for a scenario where they can adapt their organisations and activities if the need arises. Separate working time regulations for doctoral candidates and teachers, for example, should not stand in the way of how an employer wants to organise working hours, they say.

“It's a question of the employer having responsibility for an organisation that it needs to be able to run. Our universities and colleges must be able to conduct both education of students and research. It's about making this work in a reasonable and acceptable way,” says Anna Falck head of negotiations at the Association of Government Employers.

She does not want to rank the employers' demands in order and points out that the Association represents the state sector as a whole in the negotiations.

“All our demands are important to us, but they can carry more weight in different are-

as. That being said, working time issues are important for all our employers. To find the right level to be able to fulfil our assignments and obligations and to be able to maintain our supply of skills and competence.”

When it comes to salary setting, that is regulated locally at each higher education institution, as the employers and unions agreed on an open-ended collective agreement many years ago. The Swedish Association of Government Employers does not want to deviate from this numberless agreement.

“We think it is important Anna Falck that we have that in our central agreements,” says Anna Falck, “so that salaries and salary structures are decided locally.”

SACO-S'S DEMANDS DO not contain anything about wanting to return to having specified figures for salary increases, in contrast to other state-sector negotiation organisations.

Instead of salaries, Saco-S has focused on employment conditions, more flexible working hours and working environment issues in its demands, says SULF's head of negotiations, Robert Andersson. “Since, according to the employers, the state should not be a market leader when it comes to salaries, we need to be able to attract competent people in other ways.” ○

Linus Hellerstedt

More found guilty of research misconduct The number of cases reported to the Swedish National Board for Assess­ ment of Research Misconduct (NPOF) has remained fairly constant in recent years. Last year, however, the Board's annual report shows an increase in the number of guilty verdicts.

Act on Responsibility for Good The Research and Examination of

Research Misconduct came into force in 2019. Four researchers were found guilty of misconduct by the NPOF in the first year, and then two more in 2021. Last year, the number of people found guilty rose to seven, the Board's annual report for 2022 shows.

The 47 cases reported to the NPOF last year UNIVERSITETSLÄRAREN

Linus Hellerstedt

Japan moving towards free higher education In Japan, the issue of removing uni­ versity tuition fees has been under discussion for a long time. Earlier this year, Osaka Prefecture became the first to do so. But the political opposi­ tion is not convinced. idea of introducing free university The education in Japan has been debated

many times in recent years. The thinking is that making education accessible to all would not only increase equality in the country, but also provide a boost to the country's economic growth, as Universitetsläraren wrote on in 2017.

This spring, Osaka Prefecture also decided to gradually start making all higher education free over the next few years, with the intention of making it entirely free by 2026.

In addition, Japan's ruling Liberal Democratic Party, LDP, has proposed that Japanese households with children have their student debt written off in an effort to encourage both increased childbirth and participation in higher education.

The political opposition is not convinced, UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: JULIANA WIKLUND & NATALIE GREPPI

came from twelve different higher education institutions and three private education providers. Just over half of the cases were within the field of medicine and health sciences.

NPOF issued decisions on 40 cases in 2022, of which seven were guilty verdicts.

In 23 cases, the researchers were found not guilty. In three of the not guilty rulings, the Board stated that although deviations from good research practice had occurred, these were not as a result of intent or gross negligence. In two cases, the Board found that the allegations in the report were not supported by sufficient evidence, and in ten of the cases heard, the Board ruled that the allegations fell outside the scope of the Act on Responsibility for Good Research and Examination of Research Misconduct.

In its annual report, the NPOF also describes why researchers deviate from good research practice. In the cases it issued decisions on in 2022, stress related to funding or form of employment and time pressure are given as the most common reasons. ○

Lars Strannegård at the Stockholm School of Economics is the highest­paid vice­chancellor. Sanne Kofod Olsen at the Royal Institute of Art is the only one who earns less than SEK 100 000.

however. Although the second largest party, the Constitutional Democratic Party (CDP), also wants to make higher education free of charge, it is critical of the latest developments.

Universitetsläraren met Hiroyuki Moriyama of the CDP at the House of Representatives, the lower house of the National Diet of Japan, where he is a member.

“Our position is that the whole of Japan should have the same level of access to higher education. It should be the same for everyone. But if Osaka Prefecture introduces free higher education, it will not be the same. It will benefit those who live in Osaka and those who choose to move there to study, and that will increase inequality in the country.”

MORIYAMA IS ALSO sharply critical of the LDP's proposal to abolish student loans for people with children.

“Whether or not to have children is up to the individual. That choice should not be connected to other decisions, such as studying at university. We see linking childbirth to student debt as a stretch too far, a mistake.”

The CDP agrees that the low birth rate is a serious problem in Japan. But instead of cancelling student debt, the party would rather see increased child benefits and general tax relief for families with children.

For Hiroyuki Moriyama, the way forward is clear when it comes to education in Japan.

“It goes without saying that higher education in Japan should be accessible to everyone,” he says. ○

Thomas Wederus

New vice-chancellor salaries finalised Following the 2023 salary review process, the median salary for vice­chancellors at Swedish higher education institutions is SEK 116 450 a month. Sanne Kofod Olsen at the Royal Institute of Art is the only one who earns less than SEK 100 000.

Lars Strannegård at the Stockholm School of Economics is the high­ est­paid vice­chancellor. that Education Minister Mats Pers Now son has approved the vice-chancellors’

new salaries for 2023, they will receive increases of between 2 and 3 per cent compared with 2022. As last year, analysis by Universitetsläraren shows that Lars Strannegård of the Stockholm School of Economics earns the most. He now has a monthly salary of SEK 240 210, which is a salary increase of 2 per cent.

Strannegård's salary, however, is not set by the Minister of Education. As the Stockholm School of Economics is not state-owned, the vice-chancellor’s salary is set by the institution’s board.

Martin Nilsson Jacobi, the new vice-chancellor at Chalmers since 1 September, receives a salary of SEK 207 000. This places him as the second-highest paid vice-chancellor. However, his salary is not set by Mats Persson either, as Chalmers is run by a private foundation.

The two men at the top of the pay table are 49

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

followed by three women. Annika Östman Wernerson, vice-chancellor at the Karolinska Institute since March, earns SEK 146 000 a month. Next on the list are Jönköping University's Agneta Marell and Stockholm University's Astrid Söderbergh Widding, who earn SEK 145 500 and SEK 133 500 a month, respectively. Marell's salary is not set by the Ministry of Education either.

Although three of the five top-earning principals are women, the median salary for female principals is lower than that of their male counterparts. The median monthly salary for Sweden’s 14 female vice-chancellors is SEK 111 450, while that of the 20 male vice-chancellors is SEK 116 600.

The three vice-chancellors with the lowest salaries are all at arts universities. Sanne Kofod Olsen, newly appointed vice-chancellor of the Royal Institute of Art, earns the least with SEK 99 000 a month. Helena Wessman at the Royal College of Music earns SEK 101 800, while Maria Lantz at the University of Arts, Craft and Design now has a monthly salary of SEK 102 400.

A full list of the vice-chancellors new salaries can be found at universitetslararen.se/ eng. ○ Linus Hellerstedt 50

PHOTO: HÅKAN LINDGREN

Thérese Janzén is a doctoral candidate at the Department of Natural Sciences, Environment and Technology at Södertörn University. She researches ticks and tick­borne diseases in green spaces close to urban areas.

Researchers meet school pupils in third stream activities Third stream activities are often di�i­ cult to carry out in practice. Through an initiative by the non­profit organisa­ tion Public & Science, researchers can be booked for visits to school classes. several small magnify Aingmicroscope, glasses, some flax seeds, mosquito

repellent and a floor mop. Doctoral candidate Thérese Janzén has brought lots of things with her to the small classroom at Sågtorpsskolan in Nacka, just outside Stockholm. The students in class 3A sit expectantly.

“I’m a researcher and teacher and work at Södertörn University. Do you know what a scientist does?” she asks.

“They research and do things so that people know what exists,” a girl answers.

“Exactly,” Janzén replies. “And do you know what my research is about? Ticks.”

Lots of hands shoot up. The children want to tell her about ticks they have found on

themselves or seen in different places. One boy says that he has had Lyme disease.

The screen on the wall behind Janzén shows a large picture of a tick. She asks the children if ticks are insects. It turns out that everyone knows that they are not, but arachnids.

Her visit to Sågtorpskolan was arranged through a scheme called Borrow a Researcher, an initiative set up by the non-profit organisation Public & Science (Vetenskap & Allmänhet, VA). One week per semester, schools, as well as non-profit associations and workplaces, can borrow a researcher to come and talk about their subject and what it is like to be a researcher. A digital platform makes it possible to search for researchers in various subjects based on target group, location and available dates. The researcher can also visit digitally.

IN THE HEART of central Stockholm is the high school Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Norra. Some of the third-year students on the natural science programme have chosen environmental chemistry as a specialist subject, and their teacher, Hoda Alrikabi, has booked Marlene Ågerstrand, assistant lecturer at the Department of Environmental Science at Stockholm University. She researches how people and the environment can be protected from harmful chemicals – a perfect research area for environmental chemistry students. Ågerstrand begins by describing her background and explaining that the research profession was not a career path that she was aware of for a long time. She was interested in animals, and worked for a time at an animal hospital.

“But after a while, I felt that there was so much work on an individual level, one animal at a time. I realised that I wanted to work with the bigger picture, the effects of poisons and chemicals at population level,” she says.

She continues by going through how different chemicals are spread in the environment, what effects this has on animals and people and what measures can be taken.

The high school students' teacher, Hoda Alrikabi, will continue to use Borrow a Researcher to book researcher visits. It provides a stronger link to reality compared with the students just sitting and reading themselves, she believes.

“It’s a way to build stronger ties between the school and society. The students get a UNIVERSITETSLÄRAREN

more pluralistic approach and they develop their action skills so that they can apply their knowledge to the problems that exist in society,” says Alrikabi.

She would like to see closer cooperation between higher education institutions and schools. It was only by chance, through a Facebook group, that she found out about the possibility to borrow a researcher.

“The study and careers counsellors could facilitate contact, for example. Otherwise, it would be easy for the students to just be shut in a box in the classroom. They need more contact with the real world.”

THIS IS THE first time researcher Marlene Ågerstrand is out visiting a school. She sees it as a challenge to generate interest among the students without scaring them or creating anxiety about the future.

“For me, it’s extremely important to be a part of strengthening the role of research in society and encouraging the next generation to go into research. It gives me so much joy to meet the students.” Ågerstrand feels that Stockholm University supports researchers' involvement in third stream activity and public engagement tasks. At the same time, she points out, the academic system is structured so that these do not give much merit when it comes to promotion. First and foremost, you have to have done research and raised money, then teaching comes second and public engagement is prioritised least. Ågerstrand believes that many researchers do not feel that they have time to be out meeting the public. But she doesn't really see how it could be otherwise.

“There is so much competition and so much to deliver. We apply for positions all

over the world and need to be competitive.

Counting publications is an easy way to rank researchers. If I’ve been out lecturing to high school students, how should that be valued?”

DOCTORAL CANDIDATE THÉRESE Janzén sees her school visits as a clear merit. She feels that Södertörn University sees public engagement activities as important.

“I will definitely put this on my CV. At Södertörn University, doctoral candidates can receive credits by taking small courses, such as making popular science presentations. The visits I’ve made now could be used in that course,” she says.

In class 3A at Sågtorpsskolan, the children get to try doing some tick research at different work stations. In one part of the classroom, they get to catch "ticks" – in this case flax seeds – with a mop and tweezers. At another station, there are magnifying glasses where they can study dead ticks up close.

At the station that turns out to be the most exciting, Janzén conducts an experiment with a live tick to see how effective mosquito repellent is. She rolls mosquito repellent on a piece of paper and releases the tick in the middle to see how it moves in a path between two painted ice cream shapes. The tick has spent a long time in a test tube and seems a little shaken at first. But eventually it moves, and seems to avoid the mosquito repellent, to the delight of the children.

The last thing Thérese Janzén does before leaving the class is to show a film about what a tick does when it attaches itself to the skin and sucks blood. Some of the children think it looks a little scary. ○

Emmeli Nilsson

PHOTO: HÅKAN LINDGREN

Teachers at Umeå University given jobs without substance Umeå University continues to adver­ tise “intermittent employment” posi­ tions. But a teacher employed in this way might not get any hours at all.

January 2023, Universitetsläraren Inwrote that Umeå University had adverMarlene Ågerstrand is an associate senior lecturer at the Department of Environmental Science at Stockholm University.

UNIVERSITETSLÄRAREN

tised intermittent positions and that the trade union was critical of this.

“I am one of the teachers who ‘was em-

ployed’ with such a contract for the spring,” says one teacher who was given such intermittent employment.

“I submitted an application, and at the beginning of the semester I received an email from the head of department saying that I had ‘got the job’. Then I received a letter by post which contained a contract for me to sign.”

They signed the contract and sent it in.

Then... nothing happened.

“During the whole semester, I was not contacted by anyone offering or asking me to work,” the teacher continues, “either from the subject or the department.”

The teacher thinks this is a strange procedure.

“I’ve been a substitute teacher at other higher education institutions. Even if it’s a temporary position, you get an email address, your name may be on the website, you are given access to the library and course literature and information about how the learning platform works. The point is that you are usually part a subject community, even if you are employed temporarily. There will be some sort of interaction and you can, for example, contribute to seminars.”

The teacher’s view is that Umeå University seems to have no interest in such interaction.

“I think that the approach from Umeå University is that we are only there to meet some kind of teaching need. But there’s no interest in utilising the skills possessed by teachers who are looking for temporary positions.”

SULF has been critical of the use of intermittent employment, seeing it as gig work on precarious terms and emphasising that quality teaching cannot be delivered in such conditions.

Lars Nordlander, Director of Human Resources manager at Umeå University, tells Universitetsläraren that he cannot comment on an individual’s employment conditions.

However, on the subject of intermittent employment in general, he says: “In the past, we have always called in temporary teachers ad hoc and it was all done informally. But with the new legislation, such employment has become more visible, and it is therefore also better for the individual teacher who accepts the terms of the employment. But I can understand the union's view that if permanent teaching is needed, we should not be offering hourly employment.” ○ Per-Olof Eliasson 51

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

How to make group work effective A well-thought-out task, a clear pur­ pose for working in a group and a group contract. These are some exam­ ples of what you need in order to suc­ ceed with group work. task can be done by an individu Ifal,athere is no need for group work,

believes Eva Hammar Chiriac. She is a professor of psychology at Linköping University, where she researches group work in the education sector.

“You shouldn't use group work if there is no real purpose and justification for the students to actually have to work together to do the task,” she says.

Her research focuses on what happens when students get together in groups to perform a task rather than on the results of group work. In her research, she observes students in authentic environments.

The most important aspect for the teacher to think about and prepare is the task itself, Hammar Chiriac says.

“The research and my dissertation have confirmed this. The task is the most important factor for determining what kinds of collaboration, work and processes will occur in the group. It needs to be a group-worthy task.”

The task should not be easier for one person to complete on their own, she continues.

Instead, it should be designed so that everyone in the group can contribute using their different skills.

Margareta Jernås is a docent and educational developer at Gothenburg University. In

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

52

order for group work to be as effective as possible, it is important to explain its purpose to the students, she says. She agrees that the nature of the task plays a part in how the group work will function. She also points out how complicated group dynamics can be and that the teacher needs to think about focusing more on this, and not just on the subject.

“We mustn’t forget the social aspect,” she says. “That can sometimes be difficult, so the students are not happy with the task or with each other.”

IN HER PROFESSIONAL role, she teaches compulsory higher education pedagogy courses for teachers and doctoral candidates. She also offers optional workshops for teachers about group supervision and group work as a method of learning. She feels that there is more and more discussion about the latter.

“Group work is partly a matter of resources, as we generally get large student groups.

But it’s also a method, and there’s plenty of evidence to show that group work can contribute in many positive ways.”

One key to success in planning is explaining to the students why they should do group work, says Jernås. Here, the teacher can talk the students through the curriculum's learning objectives and link them to group work as a form of learning, based on the course or programme the students are studying.

“If it’s a vocational course, it might for example be about how later in their professional lives they will be in situations where they have to be able to work in teams, deal with conflicts and make collective decisions.

Getting students to see which learning goals they can fulfil by collaborating in a group is important,” she says.

A clear work plan on the part of the teacher creates good conditions for group work.

“You might think that goes without saying, but there are many studies that show that students wonder what the aim of the task actually was,” Jernås says.

You also need a set of rules for the group work itself – rules about who should do what, what roles should exist within the group and how to communicate with each other, she adds. “Some people call it a contract.”

EVA HAMMAR CHIRIAC agrees. In a “group contract”, the students should determine how they interpret the task and what its purpose is. Different roles within the group, including group leaders if required, as well as norms,

rules and expectations of each other as group members are other matters that should be addressed in the contract, she believes. ”It should be a living document rather than something that is just written at the beginning of the course and handed in to the teacher.” ○ Linus Hellerstedt

6 steps for effective group work 1. Begin by explaining to the students why group work is important. Get an idea of their prior knowledge and experience.

2. Make sure the group members introduce themselves to each other.

3. Have clear guidelines about what the students should do and how long it should take to do it. Be clear about the purpose, whether the group work is the goal or a means to achieve it.

4. Be clear about how the task is to be followed up, assessed and reported.

5. Set aside time for each group to establish a set of ground rules.

6. Give continuous feedback. Be available for guidance and consultation.

Sources: Margareta Jernås, Eva Hammar Chiriac

She studies the history of place names Each place name has its own history.

A name that has existed for a thou­ sand years can often say more about a place than stories that fade away over the centuries. Researcher Jose­ fin Devine is an expert in interpreting what these names can convey. it not been for the name Ältnäs, Had researchers would probably never

have been able to figure out that once upon a time swans were hunted in the small village in Jämtland that bears the name. This is one of many examples in Josefin Devine's doctoral thesis, where she explains that "elt" comes from the old word "alpt", which means swan.

“The name tells us that swans were probably hunted here,” she says. “That's not a story that people have passed down through the generations, but you can work it out if you study the place name.”

It was curiosity that led Devine to this field of research.

“I’m very curious about why a certain UNIVERSITETSLÄRAREN

JOSEFINE DEVINE CONTINUED her Swedish studies at master's level, and one of the courses she chose was in name care and name standardisation. Then, while she was working for a brief period as an unqualified substitute teacher, she saw an advertisement for a doctoral candidate position at Umeå University.

“It could be about dialects or place names.

You could choose that yourself. But it had to be about the region of Jämtland. I wanted to do a PhD and thought that there couldn't be that many people who were both interested and qualified.”

She got the position in Umeå but worked remotely from Uppsala the entire time because that is where the Institute for Language and Folklore (ISOF) has its archive.

UNIVERSITETSLÄRAREN

PHOTO: YLVA SUNDGREN

place got its name. It often tells us something about the place, and then you want to know what that could be.”

From the conservatory at her home in Skulla, northwest of Uppsala, she looks out over green fields with blooming daisies and fluffy dandelion heads. Her parents and siblings live on the surrounding farms. Here too, where her family has lived since the 1860s, there are local names that piqued her curiosity.

Skarpan, Kilen and Farfarshagen are names that have been with her all her life, even if she did not reflect on them while growing up on the family farm. The names belong to different fields, and she often heard her father and his parents use the names in their work.

It was not until she was studying to become a Swedish teacher that she discovered her interest in names. One of the teachers at Uppsala University, Svante Strandberg, who was a professor of Nordic languages and a specialist in name research, unwittingly laid the foundation for Josefine Devine's change of career.

“He gave an introductory lecture that was so interesting that I then wrote a C-thesis about names,” she says.

In that thesis, she examined how the names of her family farm's fields had come about. They are fairly common property names, she says. Skarpan probably comes from the word skarp, which in Uppland means dry and hard, and is often used to describe fields, but also, for example, bread.

Naming a field after the quality of the soil is quite common, as is what shape it is, as in the name Kilen (wedge).

Place name researcher Josefin Devine believes that old names of places can teach us a lot about our history.

The topic she chose was place names in two parishes in Jämtland, and she defended her thesis, Bygden, byarna och buan – Studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen (Studies of settlement names in the parishes of Hackås and Oviken, with a special chapter on summer farm names), in March 2021.

She says that her subject area piques the interest of many people she talks to.

“Although not everyone is interested in names in general, many are interested in the names of places they come from or their own surname.”

DEVINE EXPLAINS HOW she managed to establish hypotheses with the help of field studies, for example when she studied the place name Dödre in her thesis.

“I proposed that Dödre could come from a description of the nearby lake Dösjön, in which case it should be boggy and muddy, a bit like marshland. So we went there and saw that was the case. It was a little hallelujah moment. That made it more likely that I was right.”

The locals had believed instead that the name Dödre comes from the fact that many people died there during the Black Death, (called digerdöden in Swedish), but no one has disputed Devine's conclusions. On the contrary, she has found great enthusiasm in the area that the places are being written about. She used social media and sent postcards to get help from local people to be shown around.

“Everyone knew who I was when I was snooping around, and people wanted to come up and talk and ask questions.”

Before completing her doctorate, she

applied for her current position as research archivist at the Institute for Language and Folklore (ISOF) a title she actually thinks is somewhat misleading.

“I’m not an archivist. I do research at an archive. Archive researcher would perhaps be a better description.”

Conveniently, Josefin Devine was able to keep the same study room in Uppsala as she had during her doctoral studies, and right now she is in the process of editing her thesis so that it can be published as part of ISOF's publication series Sveriges Ortnamn (The Place Names of Sweden), which is aimed at both the general public and researchers.

“The aim is that the series should cover the whole of Sweden. It’s a mega-mega project that has been going on for the past hundred years. It's nowhere near finished, but every little publication that comes out is a victory. It’s a basic research project that has persevered and is still going.”

JOSEFIN DEVINE ALSO writes on popular science for the general public on the ISOF blog, where she has not only written about places like Skarpan, Kilen and Farfarshagen, but also about names connected to rugby, which is a great leisure interest of hers.

Traces of a fading black eye are visible on her face. A rugby injury, she explains with a smile.

“We had a match last weekend, against Enköping. It was a heavy defeat. I actually retired from rugby a couple of years ago but had to make a comeback. I was so envious; they were having so much fun.” ○

Anders Jinneklint 53

FÖRBUNDSLEDARE

Vem vill bli forskare? Vi behöver stärka forskaryrkets attraktivitet

U

nga lockas inte av forskningskarriäanställningar kan till exempel inte låna till ett ren samtidigt som allmänhetens förhus eller på ett vettigt sätt planera för familjetroende för forskare vid universitet bildning. Det här problemet är så stort att både och högskolor är rekordstort. Enligt OECD och EU har startat projekt som går ut föreningen Vetenskap & Allmänhets årliga på att stärka forskaryrkets attraktivitet. OECD undersökning har 87 procent av de svarande går så långt som att beskriva de forskare som stort förtroende för forskare. Som jämförelse befinner sig i tidig karriär för ”forskarprekaär det bara 34 procent som har stort förtroende riatet”. Slår du upp ordet prekariat används för riksdagspolitiker. det för att beskriva en grupp som på grund av Det är naturligtvis glädjande, och borde leda osäkra anställningar lever i ett tillstånd utan till att många unga skulle se forskare som sitt förutsägbarhet och säkerheter, och det påverdrömjobb. Vem vill inte ha ett yrke där man kar materiellt och psykisk välmående. Den rankas som en av de mest förtroendeingivande beskrivningen är kusligt träffande på forskayrkesgrupperna i Sverige? Ett yrke som har en ”För att locka unga måste ryrket och lär knappast attrahera de yngre global arbetsmarknad, ett yrke som ger samgenerationerna. Det finns gott om andra möjlärosätena lägga fokus hällsnytta genom forskningsframsteg. Det borligheter. på trygga anställningar, de inte vara svårt att locka unga till forskaryrket. Men sanningen är den att andelen av den ATT VÄNDA TRENDEN är viktigt för Sverige som förutsägbarhet svenska befolkningen som påbörjar forskarutforskningsnation i framkant. Här behöver och professionellt bildning senast vid 30 års ålder minskar stauniversiteten ta reda på vad unga talangfulla självbestämmande.” digt. Den var som störst bland dem som föddes personer vill ha av sitt yrkesliv. Svaret är knapi mitten av 1970-talet, 1,6 procent. Bland de past stenhård konkurrens och osäkerhet, utan som föddes 1992 hade den minskat till 0,6 procent. Andelen snarare mening och ett tryggt arbete. I det ligger också svenskar som påbörjar en forskarutbildning är nu enligt möjligheten att kunna styra över sitt liv och ha rådighet över Universitetskanslersämbetet tillbaka på samma nivå som sitt arbete och forskningsfrågorna. För att locka unga måste för 30 år sedan. lärosätena lägga fokus på trygga anställningar, förutsägbarhet och professionellt självbestämmande. Alla som överväVARFÖR VILL INTE fler unga i Sverige bli forskare? Ett skäl är ger en forskarutbildning har också studerat, där de har fått att unga idag har andra prioriteringar än tidigare generaen inblick i vad forskaryrket innebär. Om den bilden präglas tioner. Det har vuxit fram en ny arbetskritik som går ut på av stress, konflikter och prestige för att få vara kvar i akadeatt unga ifrågasätter kopplingen mellan arbete och självmin, kort sagt en dålig arbetsmiljö, är den inte lockade. Det förverkligande. I en artikel i Svenska Dagbladet tidigare i år handlar alltså inte bara om framtidens akademi utan om att skriver författaren Johanna Hedman att ett allt vanligare snabbt förändra bilden av forskningskarriären och hur den svar på frågan ”vad är ditt drömjobb?” är: ”Jag drömmer är uppbyggd. inte om jobb”.

Dagens universitet och högskolor har svårt att behålla sin Verkligheten för forskare som vill göra karriär i akadeattraktivitet som arbetsgivare. I dag söker högkompetenta min är hårt arbete, ofta obetalt, och i början av karriären unga också andra kvalificerade jobb. Sveriges och lärosäteär osäkra anställningar snarare regel än undantag. Forsnas behov av disputerade medarbetare behöver säkras, och kare viger en stor del av sin fritid åt forskning, lönen är inte det snabbt! särskilt hög, och mycket av det som folk betraktar som ett Sanna Wolk gott liv måste offras på vägen. De som har tidsbegränsade Ordförande för SULF

54

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

I KORTHET

Hallå där!

… ROBERT ANDERSSON, förhandlingschef på SULF, om nyheten att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i frågan om försörjningskravet för att beviljas permanent uppehållstillstånd.

Rekrytera en kollega, vi vill bli fler! ○ Du som läser Universitetsläraren är troligen också medlem i SULF. Men det finns plats för fler!

Tipsa gärna dina kollegor om SULF. Och om din kollega redan är medlem i ett annat Sacoförbund finns det dubbelanslutningsavtal med många Sacoförbund. Dubbelanslutning innebär att man för ingen eller en ringa merkostnad kan vara medlem i två förbund samtidigt.

Ett medlemskap i SULF ger tillgång till den kunskap du behöver för att orientera dig i högskolevärldens djungel av lagar och förordningar.

Dessutom får du tillgång till en rad medlemsförmåner, till exempel inkomstförsäkring, medlemsförsäkringar och -lån, prenumerationer, råd, stöd och förhandlingshjälp. Har du eller din kollega frågor om medlemskap? Kontakta oss gärna på medlem@sulf.se.

Läs mer på sulf.se/medlemskap

Inkomstförsäkringen nu ännu bättre ○ SULF:s inkomstförsäkring blir nu ännu bättre.

Den ökade tryggheten ingår i medlemsavgiften.

En av de större förändringarna i arbetsrätten som genomfördes förra hösten innebär att man vid en uppsägning, som medlemmen eller SULF anser vara inkorrekt, inte längre har möjligheten att ha kvar sin anställning fram tills tvisten slutligen är löst. Medlemmen blir då helt beroende av arbetslöshetskassan och inkomstförsäkringen för sin försörjning efter uppsägningstiden, som brukar vara tre till tolv månader.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Därför gör vi nu SULF:s inkomstförsäkring ännu bättre och förbättrar medlemmarnas skydd ytterligare genom att inkomstförsäkringen förlängs så att den även gäller under den tid som tvisten pågår.

– Den ökade tryggheten innebär ingen merkostnad för den enskilde medlemmen utan ingår i medlemsavgiften, säger Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF.

SULF-dag 5 oktober ○ För tionde gången genomförs SULF-dagen.

Det är ett tillfälle för dig som medlem att bekanta dig mer med SULF och vår verksamhet. På många lärosäten kommer den lokala SULF-föreningen att genomföra aktiviteter. Bland dessa finns föreläsningar och en del föreningar bjuder på fika och samtal.

– Vi hoppas att många medlemmar passar på att prata med sina lokala företrädare på lärosätena, säger Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF. Läs mer på sulf.se

Debatt på Högskolan Dalarna i Falun ○ SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna arrangerar den 30 oktober en paneldiskussion med regionala politiker samt näringslivs- och medierepresentanter. Tema för debatten är Högskolan Dalarnas roll i regionen.

– Det ska bli intressant att höra de lokala

Berätta, vad är det som har hänt och vad är försörjningskrav?

– Ett försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd infördes sommaren 2021. Enligt utlänningsförordningen ska försörjningen ske genom en anställning eller inkomst i eget företag och den ska nå upp till en viss nivå och ha ”viss varaktighet”. Det senare har av Migrationsverket tolkat som att inkomsten ska vara under 18 månader räknat från den dag Migrationsverket fattar sitt beslut. Migrationsverket kräver också att den som har en visstidsanställning vid den tidpunkten ska ha ett anställningsavtal på minst 18 månader.

Varför är det så viktigt att frågan om försörjning prövas i domstol?

– Ärendet som ska prövas gäller en doktorand så det är högst intressant för SULF:s medlemmar. Vi vet ännu inte när avgörandet kommer, men det kommer att bli prejudicerande för hur bedömningen av försörjningskravet ska gå till framöver.

Vad hoppas du ska hända?

– Det är bra att Migrationsöverdomstolen äntligen kommer att klargöra vad som gäller så att det blir tydligt för alla inblandade.

Jag hoppas så klart att domen ska innebära att det blir lättare för doktorander och forskare att få permanent uppehållstillstånd i framtiden.

55

I KORTHET

representanternas tankar om Högskolan Dalarnas roll, nu och i framtiden, säger en av arrangörerna, André Leblanc, ordförande i SULF-föreningen på Högskolan Dalarna.

Läs mer på sulf.se/kalender

Akademikervecka i september med digitala föreläsningar ○ Under akademikerveckan träffar vi medlemmar och rekryterar nya. Vi bjuder också in till webbinarier och syns digitalt – allt för att berätta att vi finns, vad vi gör och varför man ska vara medlem i ett Sacoförbund. Akademikerveckan är ett samarbete mellan Sacoförbunden.

Tre digitala seminarier arrangeras under vecka 38 – följ länken nedan för mer information om seminarierna och anmälan: • 19 och 22 september: Ny på jobbet?

• 21 september: Working in Sweden – för den som är ny på den svenska arbetsmarknaden.

Seminariet Working in Sweden är på engelska.

Läs mer på www.sulf.se/kalender

SULF arbetar tillsammans med studenter och rektorer för stärkt akademisk frihet ○ Med start under Almedalsveckan inledde SULF, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en gemensam kampanj för grundlags-

skydd av den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi.

– Fri akademi, fria domstolar, fri konst och fri press är alla grundstenar i upprätthållandet av demokrati och värnandet av mänskliga rättigheter. Varken dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska styra vad som får forskas på eller undervisas om vid våra lärosäten. Universitet och högskolor behöver hålla emot populism, faktaresistens och konspirationsteorier, helt enkelt fungera som ett bålverk mot en ökad polarisering och förenkling i samhällsdebatten.

Det är därför viktigt att skydda inte bara forskningens frihet utan också den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi i grundlag, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF. Läs mer på sulf.se/frihet

Fördelning av medlemsavgiften ○ Tabellen till höger visar hur medlemsavgifterna fördelades i SULF:s verksamhet under 2022.

– Som tabellen till höger visar läggs cirka en tredjedel av medlemsavgifterna på förbundets kärnverksamhet: förhandlingar, juridik, arbetsgivarkontakt, rådgivning och stöd till lokala företrädare, säger Lars Geschwind, förbundsdirektör på SULF. Sammanställningen i högerspalten visar också att ungefär var fjärde medlemskrona går till medlemsjour, rådgivning och medlemsregister.

En fråga – tre svar Vad har ni på gång i höst i SULF-föreningen?

Ummis Jonsson, Mittuniversitetet.

– På SULF-dagen arrangerar Konstantin Golpayegani, SULF:s doktorandförening, en dag på Mittuniversitetet med inriktning på doktoranderna. Under 2023 har vi doktorandfokus.

56

Lotta Runesson, Blekinge tekniska högskola.

– Vi fortsätter att möta medlemmar enskilt och i mindre grupper för rådgivning och information. Nyheten om eventuellt samarbete mellan BTH och Linnéuniversitetet diskuteras under hösten.

Michaël Le Duc, Mälardalens universitet.

– SULF-föreningen vid Mälardalens universitet genomför en konferens i september med stöd av SULF:s kansli med syfte att skriva motioner till SULF:s kongress 2024.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Vilka regler gäller vid en visstidsanställning?

Jag är junior lektor och jag har precis i terminsstarten skrivit på min första anställning som universitetslektor på ett universitet. Anställningen är en visstidsanställning på tolv månader.

Vilka regler är det som gäller angående tidsbegränsningen samt vilka rättigheter har jag i form av lektor?

CHRISTIAN

SVAR: Eftersom du skriver att du

har en visstidsanställning utgår jag från att du har en särskild visstidsanställning, så kallad SÄVA, och inte ett vikariat. När det gäller hur länge du kan vara visstidsanställd styrs detta av lagen om anställningsskydd (LAS). Det finns två olika typer av visstidsanställningar i LAS, vikariatsanställning samt SÄVA. En SÄVA omvandlas till en tillsvidareanställning om tiden överskrider tolv månaders anställning under en femårsperiod, enligt 5 § LAS. Detta sker med automatik och är inte förhandlingsbart.

OM TOLVMÅNADERSPERIODEN överskrids kan du bara be arbetsgivaren om ett nytt anställningsavtal med en tillsvidareanställning.

Om du skulle stöta på problem är det viktigt att du kontaktar din lokala Saco-S-förening som kan hjälpa dig. Du har en tidsbegränsad anställning och arbetsgivaren måste därför meddela dig om de avser att avsluta anställningen när tiden löper ut. Det regleras av 15 § LAS. Arbetsgivare ska meddela dig senast en månad innan anställningen upphör.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dina rättigheter och skyldigheter regIeras av det lokala arbetstidsavtalet för lärare på ditt lärosäte. Detta avtal har förhandlats mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen Saco-S (där SULF ingår). I avtalet bestäms förutsättningarna för dina arbetsuppgifter, fördelningen av dem samt när och hur arbetet ska förläggas. Det sistnämnda innebär vilken årsarbetstid du har.

”Det finns två olika typer av visstidsanställningar i LAS, vikariatsanställning samt SÄVA. En SÄVA omvandlas till en tillsvidareanställning om tiden överskrider tolv månaders anställning under en femårsperiod.”

I DET LOKALA arbetstidsavtalet

för lärare brukar man dela upp arbetsuppgifterna i undervisning, forskning och ibland också på samverkansuppgiften (kallas ibland tredje uppgiften) som är olika former av samarbete och kommunikation med det omgivande samhället samt administrativa uppgifter. Hur arbetstiden fördelas mellan dessa samt vad som ingår i varje del definieras också i det lokala arbetstidsavtalet för lärare. Där finner du även information om när arbetstiden är förlagd samt vilka ersättningar du ska få för obekväm arbetstid samt hur din semester hanteras.

En annan viktig del som regleras i avtalet är hur din tjänstgöring ska planeras och redovisas. Tjänsteplaneringen är viktig för att säkerställa att du inte arbetar mer än vad som är tillåtet enligt det centrala kollektivavtalet Villkorsavtal-T. Om du skulle arbeta mer än vad avtalet tillåter ska du ha övertidsersättning för det. Vilken ersättningen är för eventuell övertid står vanligtvis också i det lokala lärartidsavtalet. Övertidsersättning ges bara under förutsättning att du och din chef kommit överens om det. Sammanfattningsvis innehåller det lokala arbetstidsavtalet för lärare nästan all information som rör din tjänst som lärare. Kontakta gärna din lokala Saco-S-förening om du har frågor om vad som gäller på just ditt lärosäte. Du hittar deras kontaktuppgifter på ditt lärosätes webbplats eller på sulf.se/om-sulf/ kontakta-oss.

Mikael Brisslert Ombudsman

SULF VILL ÄVEN uppmärksamma

dig på att det upphovsrättsliga lärarundantaget gäller för dig som är lärare. Det betyder att det är du som universitetslärare, inte lärosätet, som har upphovsrätten till det material som du skapat i tjänsten, till exempel utbildningseller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.

Du kan läsa mer om din upphovsrätt på sulf.se/jobb-lon-ochvillkor/upphovsratt. Om du har frågor om du upphovsrätt eller tror att ditt material används i undervisning utan din tillåtelse, kontakta din lokala Saco-S- förening.

!

Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställnings­villkor, upp­hovs­­ rätt eller något annat som rör din profes­sion som forskare eller universitets­lärare.

Ombuds­männen finns här för dig och svarar på dina frågor. ­Mejla kommuni­kation@sulf.se

57

Korsord KONSTRUKTÖR: BÖRJE ENGHOLM FOTO: YLVA SUNDGREN

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.

Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 4/23”. Ditt namn 58

och e-postadress måste finnas med. Senast 16 oktober behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Nu ännu bättre

inkomstförsäkring Den ökade tryggheten ingår i självklart i medlemsavgiften. Passa på att tipsa dina kollegor, att vara medlem i SULF är en trygghet för dig som arbetar på högskolan.

Läs mer på sulf.se UNIVERSITETSLÄRAREN

59

Posttidning B Universitetsläraren Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

SKYNDA SKYNDA att söka våra stipendier!

Passa på att söka utbildnings- och kompetensutvecklingsstipendium om max 50 000 kronor. Eller vårt kreativitetsstipendium i Aten med fritt boende i 14 dagar.

Du behöver inte vara journalist för att söka våra stipendier. Det räcker att du fått texter och/eller bilder publicerade i svenska tidningar, tidskrifter eller på svenska webbplatser. Har du fått bilder publicerade i svenska böcker så gäller det också.

Senast 25 september vill vi ha din ansökan!

Kolla in mer detaljer och ansökningsformulär på sjf.se/stipendier sjf.se/stipendier.