Universitetsläraren 5, 2023

Få lärosäten utbildar personalen om HBTQ

Fokus: Lagen om etikprövning ses över igen

Mötet: Frida Skarin forskar om goda vanor

Vid Mittuniversitetet simuleras våldsdåd i offentliga miljöer

Forskningslabb blir nattklubb

Innehåll

Nummer 5, 2023

Det är väldigt normstereotypt här. Samtidigt fi nns en medvetenhet om att det är så, och att det innebär att vi inte kommer få hit de smartaste hjärnorna.”

Maria Saline, jämställdhetssamordnare vid Chalmers

4

MÖTET: Psykologen och forskaren Frida Skarin har studerat hur människor kan bli bättre på att bibehålla positiva livsstilsförändringar. Själv tränar hon på att bli bättre på att koppla av.

Nyheter

4 Få lärosäten utbildar sina medarbetare i HBTQ-frågor.

6 Utländska studenter måste betala i Norge.

7 Parterna är överens om nytt avtal.

8 Kurs om klimatet blir obligatorisk i Barcelona.

10 Urpremiär för svensk opera om Macchiarini.

Reportaget

14 Här simuleras våldsdåd i nattklubbsmiljö.

På jobbet

22 Det gäller på din hemarbetsplats.

24 Så funkar din nya pension.

Fokus

32 Översynen av etikprövningslagen.

Debatt

42 Chat GPT – hjälp eller hinder?

Krönika

46 ”Vi behöver ändra på mediernas bild av 60-plussare.”

In English

48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

Etikprövningslagen ska inte hindra forskare

i onödan

Bara sex år efter att den senaste översynen av etikprövningslagen presenterades är det dags igen. En ny utredare ska se över lagen, meddelade utbildningsminister Mats Persson (L) redan i våras.

Kritiken från högskolesektorn har varit skarp mot den skärpta tillämpningen av lagen som infördes 2020. På bland annat Universitetslärarens debattsidor har kritiker framfört att ansökningar om etikprövningstillstånd tar upp forskares tid i onödan och att forskare till och med låter bli att genomföra vissa studier av rädsla att bli åtalsanmälda. Röster har höjts efter att ett doktorand arbete vid Örebro universitet stoppades efter flera år då det i efterhand bedömdes ha behövts etikprövningstillstånd.

”Om mindre än ett år är det upp till bevis för utredningen och regeringen”

En central del i kritiken har varit att tilllämpningen inte är anpassad för hum-samforskning utan främst för det medicinska området, där de etiska reglerna ytterst handlar om människors liv eller död. Den senaste utredningen av etikprövningslagen gjordes just i spåren av Macchiarini-skandalen och när lagen nu utreds igen är en av de saker utredaren ska granska om viss forskning innehållande känsliga personuppgifter ska undantas.

DEN 29 AUGUSTI kom utredningsdirektiven, som Universitetsläraren tittar närmare på i detta nummer. På sidorna 32–39 kan du bland annat läsa om att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, menar att regeringen missar viktiga frågor.

Om mindre än ett år är det upp till bevis för utredningen och regeringen – senast den 30 september 2024 ska utredningen presenteras. Naturligtvis måste Sverige ha en lagstiftning som skyddar människor som deltar i forsknings studier. Men sett till den omfattande kritiken är det också viktigt att forskare inte i onödan hindras i sin yrkesutövning.

Anders

Jinneklint, Chefredaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se

ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se

HEMSIDA: universitetslararen.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se

REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se

ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se

GRAFISK PRODUKTION: pb information, Pelle Bouveng

ANNONSER:

Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 08-21 58 50, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

PRENUMERATION:

Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSFOTO: Anneli Åsén.

TRYCK: V-TAB, Vimmerby, 2023.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 22 200 ex (juni 2023). SVANENMÄRKET

Nyheter

HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Ibland läggs

ett I till på slutet, vilket står för intersexpersoner.

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Är delar av lärosätet HBTQ-certifierat?

5

Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Umeå universitet är delvis certifierade.

27

Övriga lärosäten i enkäten är inte HBTQcertifierade.

2

Linköpings universitet och Beckmans designhögskola har inte svarat.

Få lärosäten utbildar sina medarbetare i HBTQ-frågor

Det är ovanligt med riktade utbildningsinsatser om HBTQfrågor vid högskolor och universitet. Inget lärosäte har heller undersökt arbetsmiljön just för HBTQ-personer. Det visar Universitetslärarens enkät.

Vid flera av sommarens svenska Pridefestivaler har deltagare utsatts för hot och misshandel. Bibliotek som låter dragqueens läsa sagor har mottagit hot och tvingats ställa in, liksom transkollon för barn. I augusti gjorde den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Björn Söder utspel om att Pride legitimerar pedofi li. Det är några händelser det senaste året som satt ljuset på HBTQ-personers situation.

Arbetsgivare i Sverige är enligt lag skyldiga att förebygga diskriminering genom

1

Karolinska institutet uppger att universitetsförvaltningen inte känner till hur det ser ut med certifieringar.

lever sin arbetsmiljö. Däremot har många i medarbetarundersökningar ställt frågor om kränkande särbehandling och/eller diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna, där sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck ingår. 22 av 33 lärosäten svarar uttryckligen att de gjort detta.

De som uppgett att de frågar om diskriminering eller kränkande särbehandling i sina medarbetarundersökningar fick följdfrågan hur de bedömer resultatet. Sju lärosäten har inte svarat eller säger sig inte kunna dra några slutsatser, men åtta svarar att diskriminering, särbehandling eller trakasserier på grund av sexuell läggning respektive könsöverskridande uttryck verkar förekomma.

aktiva åtgärder. Det innebär att arbetsgivaren ska identifiera och undanröja risker för diskriminering, bland annat genom kompetensutveckling.

Hur ser det då ut på lärosätena? Universitetsläraren har skickat en enkät till 35 lärosäten med frågor om hur man arbetar med arbetsmiljön för HBTQ-personer, och fick svar av 33.

Inget av lärosätena har de senaste fem åren gjort någon specifi k undersökning om hur anställda med HBTQ-erfarenhet upp-

VID SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU, var det i den senaste medarbetarundersökningen drygt en procent som sa sig ha upplevt diskriminering på grund av könsöverskridande uttryck. Knappt en procent hade upplevt det på grund av sexuell läggning.

– Vi har sett över hur vi kan undersöka risker för diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna och arbeta med aktiva åtgärder framöver. Vi planerar att göra en egen undersökning utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Men det blir inget som

vi skickar ut till alla medarbetare samtidigt utan det kommer gå via institutionerna, säger Jenni Vahlström, hr-specialist vid SLU:s personalavdelning.

Vid Chalmers har 0,7 procent svarat att de upplever att det förekommer diskriminering på grund av könsuttryck. 0,4 procent har svarat att de upplever att det förekommer diskriminering på grund av sexuell läggning. – Vi har fokuserat på jämställdhet mellan könen. Det andra har legat i träda, säger Maria Saline, jämställdhetssamordnare vid Chalmers.

Hon menar att det funnits ett motstånd på lärosätet kring att jobba med jämställdhet, men att det nu efter några års arbete har blivit bättre.

– Så nu kanske man vågar ta steget vidare och kan få upp ögonen för intersektionalitet. Det finns ett sug efter det. Men det händer ingenting konkret ännu.

samordnare för lika villkor vid Högskolan i Halmstad, via mejl.

Vid Linnéuniversitetet är fem avdelningar och kanslier diplomerade.

– Vi har sett det som ett bra sätt att få kunskap om HBTQI+ utifrån vår jämställdhetsintegreringsplan. En del avdelningar och prefekter har valt att jobba på ett annat sätt, med bland annat föreläsningar, säger Karin Fingal, koordinator för lika villkor vid Linnéuniversitetet.

Det är den kunskapshöjande aktiviteten som är det centrala, påpekar hon.

”Forskningen visar att vi behöver förbättra vårt bemötande av HBTQI-personer”

Chalmers är en gammal ingenjörsskola, och mycket sitter i väggarna, konstaterar Maria Saline.

– Det är väldigt normstereotypt här. Samtidigt finns en medvetenhet om att det är så, och att det innebär att vi inte kommer få hit de smartaste hjärnorna.

MAJORITETEN AV LÄROSÄTENA erbjuder inte några specifika utbildningar om HBTQ för chefer och medarbetare, visar Universitetslärarens enkät. Fem svarar rakt nej på frågan. Försvarshögskolan och Luleå tekniska universitet hade utbildningar innan pandemin, men inte nu.

Av de övriga hänvisar de flesta till att chefer utbildas kring lika villkor och förebyggande av diskriminering i allmänhet. Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan och Umeå universitet har dock köpt in utbildningar av RFSL, och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, svarar att man regelbundet har öppna föreläsningar för personal om HBTQ-ämnen. Handelshögskolan i Stockholm har HBTQ som del av en obligatorisk workshop för anställda.

Fem lärosäten uppger att man delvis är HBTQ-certifierade. Stockholms konstnärliga högskola och Högskolan i Halmstad har varit det tidigare i olika omfattning, men har valt att inte förnya certifieringen.

”Vi [ville] hellre ta fram en egen utbildning som innefattar samtliga diskrimineringsgrunder” svarar Suzanne A Mason,

– Forskningen visar att vi behöver förbättra vårt bemötande av HBTQI-personer, och diplomering är ett strukturerat sätt att arbeta. Kristina Hildebrand är ledamot i SULF:s förbundsstyrelse och avdelningschef vid Högskolan Dalarna. Hon har ett starkt intresse för HBTQ-frågor, och menar att det inte bara handlar om mänskliga rättigheter utan att forskning och utbildning gynnas av en diversifierad grupp lärare och forskare.

– Också för att studenterna ska kunna känna igen sig i lärargruppen, säger Kristina Hildebrand.

SÅVÄL SULF SOM lärosätena jobbar med diskrimineringsfrågor i allmänhet, och mer sällan med enskilda diskrimineringsgrunder, uppfattar hon.

– Men samhällsklimatet hårdnar. Jag tror att vi framöver kan behöva fokusera på vissa diskrimineringsgrunder, som blir mer överhängande, och dit tror jag HBTQ-frågorna hör.

Kristina Hildebrand tycker det är en klar fördel om lärosäten HBTQ-certifierar sig. – Det ger tillfälle att lära sig och reflektera över omedvetna idéer, och blir en markering från lärosätets sida. Lärosätena behöver jobba medvetet med frågorna, inte bara se det som en box att sätta ett kryss i. Det är extra viktigt i mindre städer där HBTQ-personer kan ha det svårare, säger Kristina Hildebrand.

Förra året presenterade Myndigheten för arbetsmiljökunskap en forskningsgenomgång av HBTQ-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Många HBTQ-personer trivs på jobbet, visade genomgången. – Samtidigt förekommer diskriminering och kränkningar i vardagen. Det kan vara karriärdiskriminering, men är också väldigt

vanligt med mikroaggressioner, alltså en negativ jargong eller nedlåtande uttalanden som inte alltid är direkta, säger Andrea Eriksson, docent vid KTH och huvudförfattare. De flesta råkar inte dagligen ut för direkt diskriminering eller trakasserier, enligt Andrea Eriksson, utan känner sig mer subtilt exkluderade på grund av heteronormativitet på arbetsplatsen.

– Många upplever att det finns ett slags tystnad kring frågorna och är rädda att chefen inte kommer agera om något händer. Ingen pratar om HBTQ så man vet inte vad andra tycker och våga r inte vara öppen. Det är svårt att kalla diskriminering, men det blir en exkluderande arbetsmiljö. ○

Emmeli Nilsson

SÅ GJORDES ENKÄTEN

Frågor mejlades till 35 universitet och högskolor. 33 av 35 lärosäten svarade. Frågorna var:

○ Har det de senaste fem åren genomförts någon undersökning vid lärosätet om hur anställda med HBTQ-erfarenhet upplever sin arbetsmiljö? Om ja, hur tolkades resultatet?

○ Utbildas chefer, anställda och undervisande personal vid lärosätet i HBTQ-frågor? Om ja, på vilket sätt?

○ Är delar av lärosätet HBTQ-certifierat? Om ja, vilka?

RÅD TILL CHEFER OCH FÖRTROENDEVALDA

1. Se till att ha kompetens kring frågorna.

2. Forskning visar att det finns arbetsmiljörisker kopplade till att vara HBTQ-person. Se det som en arbetsmiljöfråga ni behöver jobba specifikt med.

3. Jobba aktivt med likabehandlingsarbete i det förebyggande arbetet. Ni måste veta om någon blir diskriminerad och ha en plan för att förebygga.

4. Följ upp: Om alla chefer exempelvis ska gå en utbildning, stäm av att den genomförts och vilka kunskaper och förändrade arbetssätt den bidragit till.

5. För att alla ska känna sig inkluderade är det bra att inte prata för svepande om HBTQ, utan specifikt nämna olika grupper. Bisexuella och transpersoner kan ofta känna sig osynliggjorda.

Källa: Andrea Eriksson, en av författarna till en kommande forskningsbaserad guide för chefer, hr och förtroendevalda om hur arbetsplatsen kan bli mer inkluderande för HBTQ-personer.

Universitetet i Oslo är ett av de norska lärosäten där internationella studenter numera behöver betala för sina studier.

Utländska studenter måste betala i Norge

Från och med höstterminen 2023 har Norge infört studieavgifter för utländska studenter. Antalet internationella studenter i Norge minskar därmed drastiskt.

Efter närmare ett års intensiv debatt röstade Stortinget i Norge i somras om att införa studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Röstsiffrorna blev 87 för och 12 mot. Alla de stora partierna röstade för, flera småpartier röstade mot.

Avgiften gäller nya studenter och ska minst täcka lärosätets kostnader för utbildningen. Under det här läsåret varierar avgiften mellan 130 000 och 500 000 kronor.

– Vi är starkt emot studieavgifter, precis som hela högskolesektorn och också en del av de politiska partierna. Vi har kämpat med näbbar och klor, men inte lyckats ändra beslutet, säger

Jorunn Dahl Norgård vid SULF:s systerorganisation Forskerforbundet.

Hon menar att studieavgifterna inte konsekvensanalyserats utan infördes på svaga grunder.

– De går helt emot regeringsförklaringen, som tydligt säger att högre utbildning i Norge ska vara gratis även för internationella studenter. Argumentationen var att Norge nu var det enda land som hade gratis högre utbildning för utländska studenter. Och det sades att vi behöver vara pragmatiska nu när det är tuffa tider.

JORUNN DAHL NORGÅRD vänder sig också mot att studieavgifter infördes så hastigt.

– Det skulle genomföras redan från och med innevarande höst. Det försatte högskolesektorn, och studenter som tänkt att åka hit, i en svår situation. De administrativa rutinerna fanns inte på plats och man hade inte riktigt lagkraven på plats.

Jorunn Dahl Norgård poängterar att konsekvensen redan visar sig eftersom man fått ett drastiskt fall i antalet nya internationella

studenter. Därför menar hon att fler stipendier måste inrättas.

Enligt NRK (norsk public service-radiooch tv) har 45 procent färre internationella studenter ansökt om uppehållstillstånd i Norge i år.

– Jag vill också lägga till att Forskerforbundet och många andra i högskolesektorn har påpekat att Norge har råd att avstå från studieavgifter. Beslutet visar bristande internationell solidaritet och det skapar en sämre studentmiljö på norska institutioner, säger Jorunn Dahl Norgård.

KARIN ÅMOSSA, samhällspolitisk chef vid SULF kommenterar:

– SULF:s ståndpunkt är att all offentligt finansierad högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter. Det är en principiell fråga. Vi ser inte utbildning som en vara som är den enskilda studentens egendom, utan det handlar om att utbildning är en investering i vårt samhälles gemensamma framtid.

– När det gäller internationella studenter är de viktiga för Sveriges framtida konkurrenskraft och för att ha goda relationer med människor från olika delar av världen. ○

Per-Olof Eliasson

Karin Åmossa

Jorunn Dahl

Norgård

”När studenter mår dåligt och har problem att få ekonomin att gå ihop märker vi lärare det i form av frånvaro, bristande prestationer och att studietakten saktas av.”

Seppo Sainio, lektor i tyska vid Helsingfors universitets Språkcentrum, stod bakom de finländska studenter som ockuperade Helsingfors universitet i oktober med hänvisning till sänkta bostadsbidrag och nedsatta studiemedel. Läs artikeln på universitetslararen.se.

Storbritannien åter i Horisont Europa

• Efter brexit har brittledda forskargrupper inte kunnat få de EU-pengar deras projekt vunnit inom ramprogrammet Horisont Europa. Anledningen är att EU-kommissionen pausade processen med att låta Storbritannien bli en associerad medlem av programmet tills dispyten blev löst gällande brexitreglerna för Nordirland. Nu finns en överenskommelse, som ska godkännas av ministerrådet. Storbritannien kommer att betala omkring 2,6 miljarder euro per år för att delta fullt ut i Horisont Europa från den 1 januari 2024 till ramprogrammets slut 2027.

Kajsa Skarsgård

Parterna är överens om nytt avtal

Doktorander får årsarbetstid och arbetstidsavtal ska utgå från samverkansuppgiften samt kopplingen mellan undervisning och forskning. Det är några förändringar som kommer med det nya kollektivavtalet.

Trots att Saco-S och Arbetsgivarverket sedan länge är överens om ett avtal som löper tillsvidare har man förhandlat med siktet inställt på datumet 30 september. Anledningen är att avtalet för övriga fackliga förhandlingsorganisationer som representerar statsanställda, Seko samt OFR/S, P, O, löpte ut då.

från olika verksamhetskrav som finns i högskolelagen. Till exempel handlar det om hur samverkansuppgiften ska tas hänsyn till, kopplingen mellan undervisning och forskning samt att utbildning ska vila på vetenskaplig grund.

— Lagen finns ju där och lärosätena måste följa den, men den pekar på dem som lärosäten och inte på oss som parter. Nu när vi har skrivit in det i kollektivavtalet tänker vi att när man av något skäl reviderar de lokala avtalen så blir det tydligare att man ska beakta de här sakerna, säger SULF:S förhandlingschef och Saco-S vice ordförande Robert Andersson.

Han vill också framhäva att parterna kommit överens om ett antal nya skrivningar rörande samrådsförfarandet mellan arbetsgivare och lärare. Grundtanken är att tydligt notera när årsarbetstiden överskrids, säger han.

” Lagen finns ju där och lärosätena måste följa den”

När det datumet nu är passerat har man enats om ett nytt centralt kollektivavtal. En förändring i och med det är att skrivningarna kring arbetstid för lärare och doktorander har förändrats.

I LIKHET MED lärare kommer doktorander uttalat ha årsarbetstid och planera sin undervisning på motsvarande sätt som en lärare gör, om inte ett lokalt avtal säger annorlunda.

Det finns också skrivningar tänkta att förtydliga hur lokala arbetstidsavtal ska utgå

BLAND ÖVRIGA villkorsförändringar som gäller från 1 januari 2024 syns att extra avsättning till tjänstepension ska kunna göras till 69 års ålder och en införd möjlighet att avstå semestertillägg till förmån för fler lediga dagar. Utöver det höjs semesterlönegarantin för den som tjänar under 31 434 kronor i månaden.

Andra förändringar är att det ska det gå att ha två statliga anställningar samtidigt under vissa förutsättningar samt att en anställd ska kunna följa med sin gravida partner till mödravården vid två tillfällen. ○ Linus Hellerstedt

… personer har fått omställningsstudiestöd för att läsa en högskoleutbildning under första halvan av 2023. Av dem har 253 sökt stödet för att läsa en så kallad bred, generell utbildning, där fristående kurser räknas in. Hälso- och sjukvård samt lärarutbildning är mest populärt i övrigt.

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Förra hösten deltog doktoranden Lorenzo Velotti i en ockupation av Universitat de Barcelonas innergård. Efter en vecka fick ockupanterna igenom kravet att införa en obligatorisk kurs om klimatkrisen.

Kurs om klimatet blir obligatorisk i Barcelona

Doktorander och studenter ockuperade universitetet i Barcelona i en vecka – nu inför lärosätet världens sannolikt första obligatoriska högskolekurs om den socioekologiska krisen.

Doktoranden Lorenzo Velotti sitter på en bänk på innergården till Universitat de Barcelonas huvudbyggnad. Samma innergård som han, en annan doktorand och nästan 30 studenter i organisationen End Fossil Barcelona ockuperade i november 2022.

De krävde att universitetet skulle införa en obligatorisk kurs om klimatkrisen och dess sociala aspekter till 2024.

– Krisen är ekologisk, men också social, både när det gäller orsakerna, som kapitalismen, och konsekvenserna, som ojämlikheten i hur människor drabbas, säger Lorenzo Velotti, som forskar om sociala rörelser.

Efter en veckas förhandlingar fick ockupanterna igenom kravet.

– Tusentals studenter kommer att lära sig

att all personal har den här kunskapen inom fem år, säger Ander Errasti.

Men att utveckla och införa en ny kurs för universitetets drygt 70 000 studenter är en långsam och byråkratisk process, och han hoppas att den ska vara igång till läsåret 2025–2026. Ett hållbarhetsperspektiv har dock redan införts i introduktionskursen för nya studenter.

– Vi jobbar också med att implementera mindre delar av kursen så att studenter som läser år fyra och fem får ta del av vissa bitar i år. Vi försöker även ta fram pilotversioner av kursen i närliggande ämnen, som biologi, till 2024.

Att bryta samarbeten med företag och banker med kopplingar till fossila bränslen är inte möjligt i dagsläget, enligt Ander Errasti.

– Vi skulle vilja vara självständiga från alla företag, men kan inte avstå från den typen av fi nansiering. Däremot har vi tillsatt en kommitté som granskar nya förslag på externa samarbeten utifrån hållbarhetskriterier.

om den socioekologiska krisen varje år, det är en stor framgång.

Lorenzo Velotti är besviken över att universitetet inte gick med på kraven att sluta ta emot fi nansiering från fossila bränsleföretag och banker som investerar i fossilt bränsle.

– Vi insåg att kraven snarare behöver handla om mer statlig fi nansiering till universiteten, för att befria dem från fossilbränsleföretagens inflytande, säger han.

INNE PÅ SITT kontor sitter Ander Errasti, chef för rektorskansliet vid Universitat de Barcelona. Han berättar att universitetet hade planer på att införa någon form av kursinnehåll om klimatkrisen och dess sociala konsekvenser redan före ockupationen. Steg ett är nu att utbilda de drygt 6 000 lärarna i hur de kan integrera ett eko-socialt perspektiv i sin undervisning. – Vi har redan börjat utbilda lärare och ska se till

PÅ BIOLOGISKA INSTITUTIONEN fi nner vi Jofre Carnicer Cols. Han är professor i ekologi, medförfattare till FN:s klimatpanels sjätte kunskapsutvärdering och sitter i den kommitté som arbetar med att ta fram den obligatoriska kursen. – Klimatförändringarna är en stor utmaning som även kräver en kulturell omställning. Utbildningsinstitutioner är en fundamental aktör i den processen, säger han.

Kursen kommer att ha en generell del för alla studenter och en del anpassad till varje fakultet. Studenterna behöver förstå de grundläggande mekanismerna bakom klimatförändringarna. De måste också få kunskap om planetens och den ekonomiska tillväxtens gränser och kopplingen till social ojämlikhet.

– En liten andel konsumenter med hög inkomst står för en stor del av utsläppen samtidigt som det framför allt är fattiga samhällen som drabbas.

Kursen ska också ta upp den kulturella omställning som krävs. Människor måste förändra sin livsstil, hur de reser och konsumerar.

– Det kan också komma att krävas att vi förändrar hela ekonomiska system, som energisystemet. Med dessa strukturella förändringar behöver människor arbeta på andra sätt och få stöd från samhället, säger Jofre Carnicer Cols. ○

Jennie Aquilonius

FOTO: JENNIE AQUILONIUS

Ander Errasti

Jofre

Carnicer Cols

LOUISE ÅHLMAN, verksamhetsutvecklare inom miljö och klimat vid Örebro universitet, vilket har tagit fram en ny strategi och handlingsplan för hållbar utveckling.

Alla studenter och medarbetare ska utbildas i hållbar utveckling, vad ska studenterna lära sig?

– Studenterna ska förstå hur deras utbildning bidrar till hållbar utveckling. De ska också få med sig Unescos åtta nyckelkompetenser för hållbar utveckling, till exempel systemtänkande, strategisk kompetens och kritiskt tänkande.

Och medarbetarna?

– Medarbetare kan gå en kurs i hur man integrerar hållbarhet i utbildning och även få hjälp av Högskolepedagogiskt centrum. Vår plattform för hållbar framtid samlar också vetenskapliga fält och har arbetsgrupper för utbildning, forskning och samverkan kring hållbarhetsfrågor.

Ni ska halvera klimatpåverkan från tjänsteresor, hur då?

– Vi sitter med i Lärosätenas klimatnätverk som har skapat en särskild fokusgrupp som tittar på hur man kan minska utsläppen från tjänsteresor. Det handlar bland annat om att fundera över när resor fyller ett syfte och när man kan ha digitala möten i stället. I den kommande upphandlingen av resebyrå ska vi titta på möjligheterna att få mer hjälp med att boka internationella tågresor, vilket inte alltid är lätt i dag. Vi vill också skapa informationsflöden där man som ansvarig chef kan se att oj, mina tio medarbetare har slagit i taket för flygresor i år, det måste vi snacka om.

Jennie Aquilonius

Ifrågasatta forskarutbildningar 2017–2022

nedlagda utbildningar

39 ifrågasatta utbildningar

UKÄ ifrågasatte var fjärde forskarutbildning

Efter att ha granskat 153 forskarutbildningar mellan 2017 och 2022 ifrågasatte Universitetskanslersämbetet, UKÄ, examenstillståndet vid 39 av dem.

Efter UKÄ:s granskning har respektive lärosäte ett år på sig att redovisa hur man avser att rätta till det som myndigheten slagit ned på. Det lyckades 25 av de 39 forskarutbildningar som fick anmärkningar med, visar myndighetens slutrapport. I 13 fall valde lärosätena i stället att lägga ned den ifrågasatta utbildningen. I ett fall, som gäller en forskarutbildning inom nationalekonomi vid Södertörns högskola, drogs examenstillståndet in. Forskarutbildningar vid 27 olika läro-

säten granskades. Bland annat utifrån antalet handledare och lärare, utbildningarnas utformning, ett samverkansperspektiv samt doktorandernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö.

AV DE 153 GRANSKADE forskarutbildningarna fanns 44 inom ämnesområdet Naturvetenskap, 18 inom Teknik, 48 inom Samhällsvetenskap, 42 inom Humaniora samt en inom Lantbruksvetenskap.

Linus Hellerstedt

Tips: Läs en längre version av artikeln på universitetslararen.se.

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

Urpremiär för svensk opera om Macchiarini

Turerna kring kirurgen Paolo Macchiarini har getts stort utrymme i media det senaste årtiondet. Nu får skandalen även en plats i fiktionen genom den nyskrivna operan Mytomania som sätts upp på Göteborgsoperan.

– Hela den här berättelsen är ju som en film eller opera i sig, säger regissör Clara Svärd.

Hon sitter i operahusets personalmatsal. Det är drygt en vecka innan premiär och dagen har vigts åt repetition på stora scenen. Clara Svärd blev involverad i arbetet med operan Mytomania redan 2019. Då var planen att premiären skulle ske 2021, något som pandemin satte stopp för. Men det ser inte Clara Svärd som något större problem.

– Operan handlar om det allmängiltiga förhållandet till sanning och verklighetsbeskrivning. Det har inte blivit mindre aktuellt sedan

2021, tvärtom finns det ännu mer att plocka ifrån nu, säger hon.

Paolo Macchiarini är inspirationskällan till operan, men Clara Svärd är tydlig med att det inte är ett återberättande av skandalen.

– Däremot finns det inslag som publiken säkert kommer att känna igen från verkligheten.

DEN STÖRSTA UTMANINGEN i arbetet har hon funnit i gestaltningen av huvudkaraktären, den manipulativa kirurgen Francis. Clara Svärd har behövt reda ut hans drivkrafter och förstå när och varför han vill ljuga.

– Själva verket tar en stark ställning till varför han har den här narcissistiska läggningen. Genom inre dialoger med hans döda mamma får vi nycklar till varför han beter sig så här. Min utmaning har legat i att gestalta det på ett rättvist sätt.

Några bord bort från Clara Svärd sitter Mytomanias tonsättare Paula af Malmborg Ward och dirigenten Andreas Hanson. De

sitter böjda över en pärm med notblad och samtalar om dagens genomdrag.

– Det arbetas in i sista stund med en produktion, säger Clara Svärd.

Historiens inspirationskälla verkar locka en ny publik att besöka operahuset.

– Det bokas gruppbiljetter från arbetsplatser som inte vanligtvis ringer och bokar. Jag vet att ett stort gäng från Nämnden för prövning av oredlighet i forskning kommer hit, det är väldigt roligt, säger Clara Svärd.

Vilka känslor hoppas du att publiken lämnar operan med?

– Mitt mål är alltid att göra en bra show som får folk att känna sig bortskämda och sedda. Det finns inga ambitioner att göra en bättre värld, det känns övermäktigt. ○

Matilda Westermark

SÄTTS UPP PÅ GÖTEBORGSOPERAN

Mytomania handlar om Francis, en kirurg som nått stjärnstatus tack vare sin banbrytande forskning. Men forskningen är en bluff och patienter dör. Samtidigt går Francis i parterapi med sin fru och inleder en affär med terapeuten.

Operan är skriven av tonsättaren Paula af Malmborg Ward och librettisten Kerstin Perski. Joachim Bäckström spelar rollen som Francis. Mytomania spelas till 9 november.

Operan Mytomania är inspirerad av skandalen kring Paolo Macchiarini och spelas på Göteborgsoperan under hösten.

Clara Svärd

Karlstads universitets rektor Jerker Moodysson.

Karlstadrektor oenig i beslut om student

• Karlstads universitets diciplinnämnd har beslutat att ärendet med den student som anmälts för trakasserier och störande av undervisning lämnas utan åtgärd. Därmed får studenten fortsätta kursen. Nämndens ordförande, Karlstads universitets rektor Jerker Moodysson, är oenig om beslutet.

– Det här är ett större problem än det enskilda fallet. Om studenter avstår från att söka kurser eller lärare avstår från att hålla dem är det en fråga om akademisk frihet, säger han till Universitetsläraren.

Nämnden skriver i sitt beslut att det är klarlagt att studenten utsatt kurskamrater och kursledaren för trakasserier. Men att det samtidigt krävs att trakasserierna är kopplade till diskrimineringsgrunderna för att lärosätet ska kunna vidta disciplinära åtgärder av den anledningen.

Kajsa Skarsgård

Fallet med Macchiarinis visselblåsare prövas

• Europadomstolen har beslutat att pröva om Sverige har levt upp till Europakonventionens krav om effektivt skydd gällande repressalier mot visselblåsare. Fallet rör forskarna som slog larm om kirurgen Paolo Macchiarini. De forskare som visselblåste om Paolo Macchiarinis forskning klandrades senare i Karolinska institutets granskning. KI bedömde att de fyra forskarna var medskyldiga till hans forskningsfusk.

MarieLouise Samuelsson

Får inte kräva kompetens inom säkerhet

Regeringen vill öka säkerhetskompetensen i lärosätenas styrelser – men får inte ställa sådana krav, enligt en formulering i budgetpropositionen.

”Det bedöms i dag inte fi nnas utrymme för regeringen att ställa krav på kompetens i säkerhetsfrågor bland de ledamöter som utses av regeringen i de statliga universitetens och högskolornas styrelser”, heter det i årets budgetproposition.

För att skapa ett sådant ”utrymme” krävs eventuellt förordningsförändringar samt att regeringen gör ”andra bedömningar” av tidigare propositioner, exempelvis den så kallade autonomipropositionen om ökat självbestämmande för lärosätena.

lämpas på nomineringar till de nya styrelser som tillträder redan 1 oktober 2024.

Diskussionen om att öka säkerhetskompetensen har väckt kritik, bland annat från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

– Den främsta kritiken från SUHF är regeringens detaljstyrning av styrelseledamöters kompetens. Man har dessutom försatt sig i en besvärlig sits genom förkortade mandatperioder i kombination med säkerhetskrav på de styrelser som ska tillträda den 1 oktober nästa år. Det innebär bland annat att arbetet med att utse ledamöter måste ske under problematisk tidspress säger SUHF:s ordförande Hans Adolfsson.

”Arbetet med att utse ledamöter måste ske under problematisk tidspress”

UTBILDNINGSMINISTER Mats Persson (L) h ar därför tillsatt en utredning om konsekvenser av regeringens ambition att öka säkerhetskompetensen. Utredningen ska fokusera på om styrelseordförande ”och/eller” rektor ska placeras i säkerhetsklass.

Utredare är Peter Egardt, tidigare landshövding i Uppsala och före detta ordförande för Försvarshögskolan. Utredningen ska vara färdig 31 december och resultatet kunna till-

NOMINERINGAR TILL STYRELSER sker via nomineringskommittéer som arbetar självständigt för varje lärosäte. I väntan på att Peter Egardts utredning blir färdig är det oklart om och i så fall när kommittéerna får nya direktiv, samt om de särskilt ska leta efter potentiella ledamöter med säkerhetspolitisk kompetens.

Men utbildningsministern ser inga problem med den korta tiden för nomineringsprocessen och svarar via mejl:

”Jag vill självklart att nomineringsarbetet ska gå så smidigt som möjligt. Jag har stort förtroende för att nomineringspersonerna kommer att kunna göra ett bra arbete även denna gång.” ○

MarieLouise Samuelsson

”Blir det en lån�varig eskalering av konfl ikten är det klart att det påverkar.

Väldigt många, både studenter och lärare är mobiliserade.”

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Hebrew University i Jerusalem om hur konflikten i Mellanöstern kan påverka akademin. Från universitetslararen.se.

Hans Adolfsson

Bilden

Nobelpris till Lunds universitet

Skål för Nobelpriset!

Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, är en av årets tre Nobelpristagare i fysik. Här firar hon med maken Claes-Göran Wahlström i samband med en pressträff på Lunds universitet den 3 oktober. Prismotiveringen lyder ”För experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.

Anne L’Huillier delar priset med Pierre Agostini och Ferenc Krausz, verksamma i USA respektive Tyskland.

Foto: Andreas Hillergren/TT

Här simuleras våldsdåd i nattklubbsmiljö

Hur reagerar olika människor i en krissituation?

Vilken betydelse har deras bakgrund, kunskap och erfarenheter? Det är några av de frågor som forskarna vid Risk and Crisis Research Center, RCR, vid

Mittuniversitetet i Östersund söker svar på, bland annat genom olika simuleringar.

text: I NGELA HOFSTEN

foto: ANNELI ÅSÉN

Reportaget

Krislabb i Östersund

Lördagskväll i Östersund. På klubben Val kyria färgar grönt och violett ljus den rök som med jämna mellanrum pyser ut i lokalen. I sitt bås står dj:n och styr mixerbordet samtidigt som han höjer sin vänsterarm, vevar med den i luften i takt med den pulserande housemusiken.

Golvet fylls av dansande människor med glas i händerna – alla som är här har fått varsin drinkbiljett som de kunnat lösa in i baren.

Fast egentligen är klockan fyra en vanlig torsdagseftermiddag, och nattklubben är i själva verket ett rum högst upp i en av byggnaderna på Mittuniversitetets campus i Östersund. Bardisken är ett kontorsbord i ståhöjd, de långa raderna med fl askor bakom den är projicerade på väggen och dryckerna i glasen alkoholfria. Killen i dj-båset hade för en kvart sedan ingen aning om att han var dj, lika lite som den man som med bister min och korsade armar står och betraktar klubbgästerna, visste att han var säkerhetsvakt. Precis som de människor som än så länge lite trevande dansar där på golvet vet de bara att de är statister i ett forskningsprojekt som Risk and Crisis Research Centre, RCR, driver.

Nattklubbscenariot är grunden för ett antal experiment som ska äga rum senare under hösten. Den här dagen ska det hela testas i en pilotövning.

FORSKNINGEN VID RCR är tvärvetenskaplig och har tre huvudsakliga teman: risker, kri ser och hållbarhet – det sistnämnda utifrån tanken att ett icke hållbart samhälle i sig kan skapa risker och kriser.

Just den här dagen ligger fokus på det fyraåriga projektet ”Människa, mått och motståndskraft”. Det går i korta drag ut på att studera människors kunskap, vilja och förutsättningar att hantera större samhällsstörningar. Målet är att bidra med kunskap om hur kommunikation i samband med krissituationer bör utformas för att fungera optimalt i olika sammanhang och hos olika individer.

– Hur ska man rikta sig till människor som inte har svenska som förstaspråk, till exempel? Och till personer

”Hur ska man rikta sig till människor som inte har svenska som

förstaspråk,

till exempel? Och till personer med låg tillit till myndigheter?”

med låg tillit till myndigheter, säger forskningsledaren Minna Lundgren, som är universitetslektor i sociologi.

Piloten och de kommande experimenten har föregåtts av ett stort antal intervjuer, en nationell enkät i samarbete med Statistiska centralbyrån och en mindre till gymnasieelever med frågor utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps material ”Klara, färdiga – Berättelsen om en kris. Tricken för att klara den”, berättar hon.

En viktig, ja avgörande, del av RCR är dess simuleringslabb. En rektangulär lokal utrustad med 360-projicering, surroundljud med mera, liksom dolda kameror, mikrofoner och annan teknik som gör det möjligt att se allt som händer i den från ett intilliggande kontrollrum.

Kari Pihl hjälper ett par av statisterna att få fast sina mikrofoner, så allt de säger kan höras till kontrollrummet.

Dessa fi nesser gör att lokalen med enkel scenografi går att förvandla till olika typer av rum, ungefär som en så kallad black box på en teater. När forskarna ville studera hur människor agerar vid ett strömavbrott gjordes det till en tvårumslägenhet, när Mittuniversitetets turismforskningscentrum Etour ville testa hur skyltning påverkar turisters val förvandlades rummet till en djurpark. Och när räddningstjänstpersonal skulle öva sig på att arbeta bland panikslagna människor blev rummet ett köpcentrum.

Labbet används alltså även av utomstående aktörer som vill göra olika sorters övningar i simulerad miljö. Samtidigt kan RCR få underlag till sin forskning och värdefull kunskap om hur de kan utveckla labbet.

GIVETVIS ÄR ÄVEN forskare vid andra lärosäten välkomna hit att använda labbet. Bland annat medverkar RCR i det EU-fi nansierade projektet Futuresilience, som syftar till att förbättra samhällsaktörers förmåga att snabbt reagera på kriser, och inom vilket ett stort antal lärosäten i Europa tar chansen att komma och göra tester i labbet, berättar centrets verksamhetsledare Kari Pihl.

På bordet framför henne ligger några kvitton från olika byggvaruhus. De vittnar om att en del inköp har behövt göras för dagens experiment: skruvdragare står det på ett, maskeringstejp och mjölkpapp på ett annat. Det sistnämnda, får vi veta, har hon och kollegerna blivit tipsade att täcka golvet i simuleringslokalen med för att skydda det mot eventuellt spill från ”nattklubbsgästernas” glas.

Minna Lundgren

Per Alexander Esbjörnsson och Kari Pihl sätter upp mörka draperier som hjälper till att förvandla labbet till klubblokal.

Reportaget Krislabb i Östersund

Personen som agerar dj gör sitt bästa för att få de andra statisterna att låtsas att de verkligen är på en nattklubb.

”Under pandemin kunde vi se hur många saker blev ifrågasatta och sedan dess verkar många människor ha börjat triangulera information”

I golvet fi nns nämligen ett antal högtalare som kan åstadkomma vibrationer.

Att arrangera sådana här experiment är delvis mycket hands-on. När Universitetsläraren kom till labbet tidigare på dagen stod Kari Pihl och Per Alexander Esbjörnsson, tekniskt ansvarig, på stegar och fäste mörka draperier på den vikvägg som ställts upp i rummet för att skapa en korridor från den fejkade nattklubbsentrén till själva klubblokalen.

Det är där som forskningsdeltagarna nu börjat köa för att lämna in sina ytterplagg, prickas av på gästlistan och få drinkbiljetter. För nu sätter pilotexperimentet i gång på riktigt, medan Minna Lundgren, hennes kollegor och vi journalister gömt oss i kontrollrummet.

Deltagarna i piloten – de flesta studenter vid Mittuni-

Risk and Crisis Research Center, RCR

Tvärvetenskapligt forskningscentrum som utvecklar och kommunicerar kunskap om risk, kris och säkerhet, ofta i samarbete med andra aktörer. Beläget vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

RCR Simulation Lab

I labbet är det möjligt att studera hur människor beter sig, reagerar och lär sig, genom att de får öva på situationer som av säkerhetsskäl inte kan övas i verkligheten. I labbet går det att:

○ Återskapa miljöer och situationer som redan har hänt för att lära sig mer av dem, samt skapa möjliga framtida scenarier.

○ Få människor att bli bekanta med olika situationer innan de möter dem.

○ Uppleva en tänkt miljö, exempelvis ett bostadsområde innan det byggs.

○ Erfara hur något känns, till exempel att utrymma ett rökfyllt rum.

Inspelningsmöjligheterna i labbet gör det också möjligt att observera det som händer i labbet och använda videoinspelningar för själv- och gruppreflektion.

Några av statisterna som snart ska agera garderobiär, vakt och nattklubbsbesökare får instruktioner av Per Alexander Esbjörnsson.

versitetet har blivit indelade i grupper. De vet bara att de ska delta i ett experiment med en våldsam incident i nattklubbsmiljö. Av forskningsetiska skäl har de också fått veta att de inte kommer att bevittna något våldsamt eller någon skadad person.

Uppmaningen till dem har varit att de ska agera som om det vore på riktigt och att de ska logga in i en övningschatt i Whatsapp.

Statisterna, som redan är på dansgolvet, har fått instruktioner på varsin liten lapp. Några av dem ska spela vanliga klubbesökare som känner varandra: ”Ni rör er tillsammans, tar kontakt med forskningsdeltagare tillsammans, går till baren tillsammans”. En har fått tips om hur hon ska agera som garderobiär, andra vad de ska göra som bartendrar.

En kvinna har fått veta att hon efter en kort stund kommer att få ett sms. Då ska hon springa ut på dansgolvet och ropa att någon ”skjuter hejvilt utanför klubben”, som det står på lappen.

SCENARIOT SOM SKA studeras är hur människor agerar i samband med ett våldsdåd och på vilket sätt de tar till sig och sprider vidare information om det. Den här dagen handlar det mest om hur scenariot är uppbyggt och annat som kan behöva fi nslipas inför de ”skarpa” experimenten.

Så ser vi på kontrollrummets skärmar hur dansgolvet på Valkyria så sakteliga fylls på. Efter bara några minuter kommer kvinnan som skulle larma om skjutningen springande och försöker påkalla folks uppmärksamhet. Strax

därpå börjar många av dem fippla med sina mobiler och ta sig mot utgången.

En tredje grupp, ”kompisar”, som inte är med i ”klubben”, kan följa skeendet genom nyhetsflashar (förfabricerade av RCR:s forskare) på sina mobiler. När de fattar att något allvarligt händer börjar de messa till sina vänner på klubben. I kontrollrummet kan vi följa såväl flödet av nyhetsflashar som dessa meddelanden. ”Är det skjutning där?” skriver en och fortsätter ”det står i Aftonbladet att det är utanför, men SVT säger att det är inne”.

Detta är en av de saker forskarna vill studera: Vad i nyhetsflödet väljer mediekonsumenterna (i det här fallet vännerna) att tro på och hur agerar de på vad de läser? För de vidare de osäkerhetsmarkörer som finns i medierapporteringen, sådant som ”uppger att”, ”fått uppgifter om”, eller försvinner sådant när de för informationen vidare, så att osäkra, eventuellt ryktesspridda uppgifter blir till sanningar?

Frågeställningen bygger bland annat på forskningsrapporten Allt tyder på ett terrordåd som är utgiven av

I kontrollrummet

invid labbet kan Kari Pihl, Minna Lundgren, Per Alexander Esbjörnsson och de andra forskarna följa scenariot via bildskärmar och högtalare.

Institutet för mediestudier och bygger på en studie av ett antal forskare vid JMG vid Göteborgs universitet, om terrordådet på Drottninggatan 2017. Av rapporten framgår att sådana osäkerhetsmarkörer ofta sållas bort då uppgifter förs vidare.

– Det blir som ett slags informationshål, säger Minna Lundgren.

DE SENASTE ÅREN tycks det också ha skett en förskjutning i hur sådana här nyheter både sprids och tas emot.

– Under pandemin kunde vi se hur många saker blev ifrågasatta och sedan dess verkar många människor ha börjat triangulera information: en uppgift på Tiktok tar ingen på allvar, men kommer det tio börjar man undra om det ligger något bakom och kollar andra, mer tillförlitliga, kanaler, säger Minna Lundgren.

Samtidigt vill hon och hennes kolleger utröna vilken effekt sådant som övningar och kunskap kan påverka hur människor agerar i den här typen av situationer. Hon exemplifierar med en egen upplevelse: När hon var 14 år

var familjen på bilsemester. Vid en rastplats fanns det möjlighet att lära sig hur man tar sig ur en uppochnervänd bil.

– Jag hade inte tänkt på det sen dess. Men så, för fem år sedan, voltade jag i min bil. Det första som kom i min skalle när jag hängde upp och ned i bilen var hur jag skulle göra för att knäppa upp bältet, skydda nacken och ta mig ur. Det hjälpte mig att bevara lugnet.

I kontrollrummet denna torsdag finns också Maja Klinga, doktorand i sociologi vid Mittuniversitetet. I den första artikeln i sin kommande sammanläggningsavhandling kommer hon att ha fokus på hur desinformation kan förstås och spridas.

– Så i dag är jag främst intresserad av hur kompisarna agerar och hur kedjan av kommunikation mellan dem och forskningsdeltagarna tar sig uttryck. Men det blir också spännande att studera i vad mån övning före påverkar hur folk beter sig, säger hon.

Hon berättar att hon och de andra forskarna såg till att lägga in en ganska hög grad av osäkerhetsparametrar när de utformade de fejkade medierapporter som ingår i pilotövningen.

ATT ANORDNA DEN här sortens experiment ställer höga etiska krav. Det är ett av skälen till att Universitetsläraren inte får vara med på den riktiga övningen, utan bara vid pilotförsöket. RCR-forskarna är också noga med att kontrollera att samtliga – såväl statister som forskningsdeltagare – är på det klara med förutsättningarna. Innan det hela drog i gång bad Minna Lundgren alla att fundera på om de hade obehagliga minnen av tidigare upplevelser som eventuellt

Ett projekt för att lära sig att nå ut till människor i kris

Projektet ”Människa, mått och motståndskraft: Nya sätt att studera riskkommunikation, ansvar och beredskap” har pågått sedan 2021. Det går ut på att studera vilken kunskap, vilja och förmåga som befolkningen i Sverige har att hantera stora samhällsstörningar.

Det hela ska utmynna i en modell för hur information till människor, om hur de ska agera vid olika typer av kriser, ska utformas på bästa sätt.

Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

”... det blir också spännande att studera i vad mån övning före påverkar hur folk beter sig”

kunde triggas. Hon berättade också att en samtalsterapeut fanns på plats om det skulle uppstå behov av att prata av sig efteråt.

På nattklubben Valkyria blir det snabbt ganska rörigt. Vid garderoben står en hoper människor och försöker ta sig ut, men hindras av ”vakten” – som i sin statistinstruktion fått veta att han inte ska släppa ut någon.

Efter en kvart avbryter Minna Lundgren det hela och så samlas hela gänget – forskningsdeltagare, statister och forskare – för bullar, läsk och genomgång. Synpunkterna är många. Det var svårt att låtsas känna folk man aldrig tidigare mött, konstaterar några statister och flera av dem hade önskat mer utförliga instruktioner, tydligare ”regi”. Skratt utbryter när en statist konstaterar att ett problem var att alla var nyktra. ”Så brukar det ju inte vara mitt i natten på en klubb”, som han säger.

När någon föreslår att det hela borde ha börjat med någon slags övning som gör det lättare att komma in i rollerna nickar Kari Pihl där hon står och för anteckningar. När vi talas vid i telefon någon vecka senare är hon väldigt nöjd med vad som kom fram genom pilotövningen.

– Vi insåg till exempel att forskningsdeltagarna måste få vara på klubben en stund innan något händer, i stället för som nu, att de just hade kommit dit. Så piloten var ovärderlig! ○

I forskningsgruppen deltar sju disputerade forskare, en doktorand och en assistent, som studerar tre typer av kriser: extremväder, våldsamma incidenter och terrorism, samt hybrida hot och desinformation. Gruppen har följande frågeställningar som utgångspunkt:

l Vilken betydelse har erfarenhet, resurser och fysisk kontext för människors förståelse för större samhällsstörningar?

l Vilka faktorer och samband kan identifieras mellan kommunikation, motivation och individuell handling inför och under större samhällsstörningar?

l Vilka indikatorer och metoder behövs för att mäta befolkningens motståndskraft och kommunicera risker?

Pilotövningen som beskrivs i reportaget

var en förberedelse till ett experiment några veckor senare, ägnat åt att studera dels hur människor agerar i en krishändelse om de har fått information om hur de ska agera, dels hur människor delar information, framför allt från olika medier i samband med större samhällskriser.

Senare i höst kommer man också att testa hur människor tar till sig informationsmaterial – såväl tryckt som digitalt – om extremväder, terrorhändelser och desinformation.

Projektet ”Människa, mått och motståndskraft” avslutas i december 2024, men redan tidigare kommer initiala resultat att presenteras i artiklar och på konferenser, bland annat på Åre Risk Event i april och vid en säkerhetskonferens i Bryssel i oktober.

Maja Klinga

Det gäller på din hemarbetsplats

När pandemin slog till skulle plötsligt alla som kunde jobba hemifrån. Nu har hybridarbete med arbete delvis på distans blivit det nya normala. Men vad är det som gäller, och hur ordnar man en bra arbetsplats?

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön även om man jobbar hemma. Och det finns ingen rättighet att jobba hemifrån.

Som Maria Baltzer, sakhandläggare för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Arbetsmiljöverket, poängterar i ett mejl till Universitetsläraren:

”Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån.”

någon som helst överenskommelse om eventuellt hemarbete, ingen frågar var jag jobbar bara jag sköter min undervisning och mina arbetsuppgifter i övrigt.

Det är också sällan som frågan om hemarbete och dess utformning blir föremål för fackliga tvister.

text: Per-Olof Eliasson illustration: Nils-Petter Ekwall

Med undantag för vissa föreskrifter om arbetsplatsens utformning gäller samma regler för arbetsmiljö i medarbetarens hem som på arbetsplatsen. Men det här är inte oproblematiskt.

SULF:s förbundsjurist Carolina Öhrn kommenterar med ett understatement:

– Frågan om hemarbete har många olika förgreningar.

Hon påpekar:

– Troligen finns det för universitetslärare och forskare mycket som är outtalat hur och var de ska arbeta. Jag kan tänka mig att många universitetslärare delar erfarenheten att det inte finns

– Vi kommer bara in om det inte fungerar av något skäl, om det blir diskussion om innebörden av arbetsavtalet eller innebörden av en enskild överenskommelse. Då får vi hantera det utifrån främst det lokala arbetstidsavtalet, säger Carolina Öhrn.

Lagarna är inte anpassade till den nya situationen i arbetslivet när hybridarbete blivit det nya normala för yrkesgrupper som inte måste vara närvarande på arbetsplatsen.

I EN VETENSKAPLIG artikel, Arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar vid hem- och distansarbete problematiserar Johan Holm vid Umeå universitet lagstiftningen.

Han menar att när arbetsplatsen i många fall flyttar till hemmet blir arbetets organisering och arbetsmiljö alltmer individualiserad och privat, medan den rättsliga regleringen kring arbetsmiljön utgår från en arbetsmarknad där arbetet i huvudsak utförs på en gemensam arbetsplats. Han pekar bland

annat på risk för intrång i den personliga integriteten om arbetsgivaren ska utöva tillsyn över medarbetarens arbetsplats i hemmet.

För just universitetslärare och forskare är situationen motsägelsefull, som förbundsjuristen Carolina Öhrn påpekar. Å ena sidan är det som Arbetsgivarverket skriver att det är arbetsgivaren som bestämmer om man får arbeta hemifrån. Det gäller även den som har förtroendearbetstid.

Å andra sidan är det i praktiken vanligt att universitetslärare och forskare jobbar hemifrån, vilket också ofta är inskrivet i det lokala arbetstidsavtalet.

En vanlig formulering i lokala arbetstidsavtal är med lite variation:

”Lärare skall vara tillgängliga på arbets-

Carolina Öhrn

platsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver.”

– Ja, det är lite luddigt, säger ergonomen Stefan Oliv, med. dr. i arbets- och miljömedicin och affilierad till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

ATT REGLERNA FÖR möjligheten att jobba hemma är lite luddiga innebär också i praktiken att ansvarsfördelningen för arbetsmiljön i hemmet är lite oklar. I praktiken är mycket upp till den enskilde anställde.

Därför anser Stefan Oliv att en dialog mellan arbetsgivare och anställd är nödvändig.

– Dialog är det allra första man ska börja med. Det är viktigt att man pratar om

Tänk på det här när du jobbar hemma

1 Bord. Använd helst ett bord som går att justera i höjdled. Om det inte är möjligt kan man justera höjden genom att lägga något på bordet eller på stolen.

2 Stol. Bäst är en riktig kontorsstol men en köksstol med fast kudde i ryggen kan funka.

3 Dator. En laptop fungerar enstaka dagar. Men om distansarbetet är längre bör man koppla in ett löst tangentbord, en skärm och en datormus.

4 Belysning. Arbete kräver bra belysning. Under den mörka årstiden, tänd så mycket som möjligt. En flyttbar läslampa är bättre än en hänglampa över köksbordet. Och vänd skärmen så att inte du får reflexer från fönster.

5 Rörelse och variation. För att må bra är det viktigt att röra på sig. Ändra arbetsställning ofta. Växla om möjligt mellan att stå och sitta. Lägg in rutiner för att ta pauser inklusive promenader och lite gympa. Källa: Prevent.se

Stefan Oliv

arbetssituationen, framför allt om det blir mer regelbundet att jobba hemma.

Stefan Oliv tar upp några olika fall.

Om arbetet som utförs på distans är av begränsad omfattning kan man inte kräva viss utrustning till arbetsplatsen eftersom en överenskommelse om distansarbete är frivillig, förklarar han. Man kan inte ställa krav på att arbetsgivaren ska skicka med utrustning hem om man jobbar exempelvis en dag i veckan hemifrån. Då kommer utrustningen i hemmet att ligga på arbetstagarens eget ansvar.

Men Stefan Oliv påpekar att arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetsplatsen i hemmet fungerar.

– Arbetsgivaren ska fråga: Hur ser det ut hemma? Har du en fungerande arbetsplats?

En lämplig plats i hemmet där du kan sitta och jobba ostört? Och har du någon bra stol att sitta på? Om jag som medarbetare säger att det är tillräckligt för mig för en dag i veckan, då har ni kommit överens om det.

En bristfällig ergonomi kan fungera för kortare arbetsperioder.

– Om man jobbar hemma en dag i veckan, eller två någon gång, kan det vara okej att sitta på en pinnstol vid matbordet i köket. Men blir det mer och kanske två–tre dagar varje vecka börjar arbetstiden bli så pass lång att man faktiskt behöver se över vad man har för utrustning. Men som sagt är det egentligen arbetsgivaren som ska initiera en sådan genomgång om någon vill jobba hemifrån.

Det blir en annan situation om hemarbetet blir mer regelbundet och för längre perioder, till exempel om arbetsgivaren beordrat att du ska jobba hemifrån. Eller att man har ett sådant avtal där arbetsgivaren säger att din huvudsakliga arbetsplats är i hemmet och att du bara ska till kontoret ibland på möten. – Då skulle jag säga att det är arbetsgivarens skyldighet att se till att det finns nödvändig utrustning och en okej arbetsmiljö på hemarbetsplatsen, säger Stefan Oliv.

EN TREDJE SITUATION är om en medarbetare har behov av anpassning av arbetsplatsen.

Någon kanske har ryggproblem som gör att man inte kan sitta hela dagen, utan måste kunna stå och jobba.

– Då får man ju ta en diskussion om vad arbetsgivaren kan bidra med till hemarbetsplatsen. Alternativet är ju att arbetsgivaren säger nej till arbete på distans, men det är i praktiken extremt sällan det blir så, säger Stefan Oliv. ○

Så

funkar din nya pension

Från årsskiftet gäller ett nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda. Det betyder förändringar för många SULFmedlemmar. Så vad blir det nya?

Sedan 2016 gäller pensionsavtalet PA 16 för statsanställda. Den som är född 1988 eller senare, så kallad avdelning 1, har en premiebestämd pension som är baserad på lönen. Den som är född tidigare än så, avdelning 2, har delvis andra avtalsvillkor att förhålla sig till. Men från 1 januari 2024 kommer båda grupperna att få likvärdiga villkor.

”Det

I och med de nya förutsättningarna har Anna Ekenberg, ombudsman och pensionsutbildare på SULF, besökt olika lärosäten för att föreläsa om förändringarna. – När det händer saker politiskt, som att man ändrar åldrar och skatterna för pension för att politikerna vill att vi ska jobba längre, kommer det frågor och ibland också oro. Osäkerheten – säger hon – kan handla om hur det blir och hur man ska planera. – Jag skulle inte säga att det finns ett generellt missnöje med pensionssystemet. Däremot finns det vissa kunskapsluckor, vilket är förståeligt eftersom det är ett komplicerat system. Oftast börjar man inte heller tänka på

det förrän det närmar sig. Därför är det viktigt att även yngre får en uppfattning.

FÖR STATSANSTÄLLDA FÖDDA 1987 eller tidigare gäller just nu bestämmelser som liknar det avtal som fa nns innan 2016, PA 03. Det innebär exempelvis att de får förmånsbestämd pension som en del av tjänstepensionen.

– Det är en rest av ett gammalt sätt där man bland annat räknar på hur många år man varit anställd. Många år ger mest utdelning, men det beror också på ens lön och på vilket år man är född.

här är en historisk förändring för den som är född 1987 och tidigare”

Den förmånsbestämda delen är på väg att fasas ut och statsanställda födda mellan 1973 och 1987, som har en lön under en viss nivå, har inte haft den.

– Då har man bara haft 4,5 procent avsättning till tjänstepensionen, vilket är rätt lågt. Till exempel har kommuner och regioner från och med i år infört ett avtal med ungefär 6 procent, säger Anna Ekenberg.

De fackliga parterna och Arbetsgivarverket har därför förhandlat om höjningar av arbetsgivarnas insättningar till de statsanställdas pension.

Åldern för när intjänandet av pension upphör är en annan fråga man förhandlat om. Villkor

Pedagogik

Tidigare har den som är född 1987 eller tidigare inte kunnat tjäna in tjänstepension efter 65.

Inom det nya pensionsavtalet blir det inga förändringar för de yngre statsanställda, födda 1988 eller senare. De kommer även i fortsättningen att få minst 6 procent av lönen avsatt.

Avdelning 2, födda 1966 till 1987, får 1,5 procents ökad avsättning till flexpension. Det innebär en möjlighet att ta tjänstledigt på deltid från 63, och samtidigt plocka ut flex pension.

I och med den ökade avsättningen på 1,5 procent får den äldre gruppen motsvarande avsättning som den yngre, alltså minst 6 procent. Åldern för att tjäna in premiepension förlängs också till 69 år samtidigt som möjligheten till delpension försvinner.

– Med förlängt intjänande kommer det att löna sig mer att stanna kvar längre i arbetslivet. Förut har arbetsgivaren slutat betala in vid 65, säger Anna Ekenberg.

FÖR DEN ÄNNU äldre gruppen, födda 1965 eller tidigare, gäller övergångsbestämmelser. De har även i fortsättningen en möjlighet att ta ut delpension från 61 års ålder. På premiebestämda pensionsdelar gäller förlängt intjänande till 69 års ålder och därmed en ökad avsättning med 0,5 procent, till totalt 5,5 procent.

– Det här är en historisk förändring för den som är född 1987 och tidigare. Förut har man bara kunnat tjäna in pension till 65. På senare år har det blivit otidsenligt eftersom man oftast jobbar längre än så. ○

Linus Hellerstedt

Koll på pensionen?

Allmän pension är den statliga pensionen som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Tjänstepension betalas in av arbetsgivaren. Flexpension kan användas för att gå ned i arbetstid. Om du inte gör det läggs den på din framtida pension. Delpension innebär en möjlighet att gå ned i arbetstid vid 61 med en stor del av lönen bibehållen. Det kräver arbetsgivarens godkännande. Efter årsskiftet gäller det enbart födda 1965 eller tidigare.

Så greppar du studenternas AI-texter

Det finns en rad verktyg för att upptäcka fusk med Chat GPT. Men i stället för att använda dem bör du lita på din magkänsla som lärare. Rätt utnyttjat kan Chat GPT bli en extra handledare för studenterna, menar Fredrik Ahlgren.

En AI-modell kan tränas i att generera texter, och en annan AI-modell kan lära sig att upptäcka om texter är AI-genererade eller inte. Tjänster som GPT Zero eller Open AI text classifier är båda tillgängliga på webben. Tillsammans med de plagiatverktyg som lärosätena redan har, ofta med inbyggd funktion för att upptäcka AI-genererad text, kan universitetsläraren kontrollera studenternas alster.

Frågan är om det behövs, säger Fredrik Ahlgren, lektor i datavetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Jag vill hävda att vi gör ett misstag om vi förlitar oss på de här verktygen. De är absolut inte verkningslösa, men de hjälper oss inte att ta bättre beslut. Vad ska man göra i stället?

– Resignera inför tekniken, anam-

Så hanterar du AI

1 Muntliga examinationer. Tidsödande men gör det svårt för studenterna att använda AI.

2 Salstentamen med penna och papper. Då har studenterna liten nytta av AI under examinationen.

ma och se den som något positivt. Innan AI visste vi inte heller om en student skrivit själv eller inte.

OM AI ANVÄNDS på ett sätt där studenterna blir lata eller inte tänker själva, är det ett dåligt verktyg, säger Fredrik Ahlgren. Men universitetslärare som fokuserar på processer, snarare än slutresultat, kan ha nytta av AI.

– AI kan vara ett fantastiskt verktyg för att jobba med texter, och Chat GPT kan bli som en extra handledare.

Att som universitetslärare förlita sig på verktyg tänkta att upptäcka AI-genererade texter, innebär också att lämna över delar av beslutet på något som inte är helt tillförlitligt, säger Fredrik Ahlgren.

– Då tror jag att det kan bli värre. Så det korta svaret är: verktygen fungerar inte. Om det viktiga är att studenten ska skriva en text, får man sätta den i en skrivsal med papper och penna.

Bästa tipset är att själv använda AI. För att få känslan för hur AI beter sig. – Din magkänsla är den bästa detektionen du har. Så använd Chat GPT på dina egna uppgifter. Har du inte gjort det är det ingen idé att använda några detekteringsverktyg heller. ○

Linus Hellerstedt

3 Fundera över om hemtentor alls ska genomföras.

4 Ha mer kontakt med studenterna. Öka handledningstiden.

5 Använd AI. Utvecklingen går snabbt. Tänk på att gratisvarianter är sämre.

Anna Ekenberg

Fredrik Ahlgren

Frida Skarin

Hon vill bidra till goda vanor

Hur kan människor bli bättre på att bibehålla positiva livsstilsförändringar? Det har psykologen och forskaren Frida Skarin studerat i sin doktorsavhandling. Själv tränar hon på att bli bättre på att koppla av.

Börja träna, äta nyttigare, stressa mindre, minska sitt klimatavtryck … Alla har vi väl någon gång försökt ändra ett beteende till något bättre. Men hur ska man göra för att förändra och lyckas hålla fast vid nya mönster?

En viktig del, enligt forskaren Frida Skarin, är att ha själva beteendet som mål, snarare än resultatet. Det är en av slutsatserna hon drar i sin doktorsavhandling i psykologi som hon disputerade på vid Karlstads universitet i våras.

ende. Alla som deltog hade själva anmält sig till studierna och hade alltså i grund och botten en förändringsvilja.

text: Anders Jinneklint

– Man får gärna ha resultat som mål också, men det är förhållandevis lätt att det tar över beteendefokuset, säger hon, och utvecklar att om man vill nå någonstans men hoppar över hur man ska komma dit så blir det mycket svårare.

foto: Anders G Warne

Den mest omfattande studien pågick under tre månader. De som deltog ville genomgå en större livsstilsförändring och betalade för att få tillgång till ett program med kostrådgivning, gym och coachning. Sex månader efter avslutat program gjorde Frida Skarin uppföljande intervjuer där en stor del av deltagarna sa att de mådde bättre – och trots att de flesta hade satt upp tydliga resultatmål, var det sina nya beteenden de lyfte fram.

– Om jag har beteende som fokus blir det också lättare att se vad det var jag gillade med det här nya livet, fortsätter hon.

Hon tar viktnedgång som exempel, om själva målet är att nå en viss vikt så blir det svårt att bibehålla den om man inte samtidigt gillar förändringarna som ledde till den nya vikten.

– Om jag tänker ”yes, i dag stod det så där på vågen” och sedan fortsätter med mitt gamla beteende – då kommer det inte att stå så på vågen i morgon ens. Men om mitt mål är att jag vill ha en mer hälsosam kost eller fysisk aktivitet, då blir det plötsligt någonting jag gör.

BAKOM SLUTSATSEN FINNS tre fältstudier som ingår i Frida Skarins avhandling. Gemensamt för alla är att de gäller interventioner, det vill säga riktade insatser för att förändra ett bete-

– De här människorna gick ju med i programmet för att de ville gå ner i vikt. Och sedan visade det sig ändå att de tyckte det var viktigare att de hade uppnått sitt mål med fysisk aktivitet än att de faktiskt hade sänkt sitt BMI.

FRIDA SKARIN BERÄTTAR att det finns tre faser i en beteendeförändring. I den första fasen, innan själva förändringen, är det fördelaktigt att drivas av en vilja att förändra beteende. I fasen när förändringen pågår är det viktigt att hitta sätt att kunna njuta av och finna glädje med det nya beteendet.

– Om det bara är pest och pina, då kommer du inte att fortsätta. De allra flesta klarar av att hålla ett beteende under ett visst antal veckor. Men om du ska lyckas bibehålla det behöver du uppmärksamma vinsterna och fokusera på glädjen med beteendet.

Den tredje och sista fasen är just bibehållande, då det är viktigt att fortsätta att motiveras av det nya beteendet och ha en plan för fort-

Mötet

Frida Skarin

”Jag ville hjälpa människor på något sätt, det var väl min storartade plan. Man hjälper ju delvis folk som managementkonsult också, men generellt är det ganska kortsiktiga insatser. Med forskning blir det mer solitt.”

sättningen. Frida Skarin framhåller vikten av att vara flexibel.

– Det är lätt att se förändring som något statiskt som ska ske och sedan har passerats så att säga. Men förändringar är i allra högsta grad dynamiska och påverkas av många faktorer. Olika dagar känner man sig tröttare eller piggare, och man påverkas av saker runt omkring en. Har man en flexibilitet och en förståelse för att det är så, då kan man bättre möta hinder både hos sig själv och i omgivningen.

Just sättet att se på sig själv var utmärkande bland personerna som lyckades bibehålla sin beteendeförändring i Frida Skarins studie.

– De pratade om sig själva som ”doers”. Det var flera som sa att ”när jag bestämt mig för något, då gör jag det”, berättar hon.

De som lyckades sämre pratade i stället mer om hinder och varför det var svårt att bibehålla de nya vanorna.

Frida Skarin kallar det för self-talk, hur man pratar med sig själv och att det är något man kan lära sig. Hon är själv bekant med metoden från sin tid som elitsatsande löpare. Just inom idrottspsykologin jobbar man mycket med mental träning och inre dialog.

– Då menar jag inte bara att man ska stå vid

Frida Skarin ...

... är 42 år och disputerade i maj 2023 vid Karlstads universitet med avhandlingen

Positive change for wellbeing: Maintained intervention-induced behaviors and healthier lifestyle. Sedan september är hon anställd som forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hon är utbildad polis och har tränat och tävlat i löpning på elitnivå under stora delar av sitt liv, bland annat har hon varit med och satt svenskt rekord på 4�400 meter i veteranklassen kvinnor 35.

spegeln och säga till sig själv tio gånger hur bra man är. Det kan funka för vissa, men det finns också ett mer flexibelt förhållningssätt, det handlar inte bara om att ta bort alla negativa ord och aldrig säga inte.

Hon menar att var och en behöver bli medveten om vad som fungerar på en själv, att man kan behöva fråga sig själv var man brukar se hinder och hur man kan hitta lösningar på dem.

INNAN FRIDA SKARIN blev doktorand hade hon hunnit med två akademiska utbildningar, polisutbildning, arbete som polis och lärare på Polishögskolan samt att driva eget företag. Parallellt har hon elitsatsat på löpning och under doktorandtiden bildat familj. Hur hon hunnit med allt kräver en resumé.

Redan under uppväxten i Stockholmsförorten Jakobsberg var hon framgångsrik inom löpning och vann bland annat Stockholms minimara vid tio års ålder. En elitsatsning på idrotten gav henne ett stipendium till USA där hon tränade och tävlade för en skola och hon fick även representera det svenska juniorlandslaget i friidrott. Väl hemma igen började hon läsa systemvetenskap vid Mälardalens högskola, men insåg snart att hon var mer intresserad av psykologi.

Hon hade funderat på att bli polis men det kändes avlägset eftersom hon inte kände någon inom polisyrket.

– Men jag kan ju söka i alla fall, det är nog en rolig utbildning att gå tänkte jag.

Som 21-åring kom hon in på Polishögskolan, och parallellt med utbildningen pluggade hon färdigt till examen i systemvetenskap eftersom hon fortfarande hade svårt att se sig själv som polis. Trots allt jobbade hon som polis i åtta år, varav fyra år i yttre tjänst, vilket hon inte ångrar.

– Jag tyckte det var jättespännande. Jag fick vara med om extremt mycket som jag aldrig

hade kunnat föreställa mig innan. Som att hantera våldsamma människor, dödsfall eller hjälpa någon som blivit rånad. Allt, från narkotikapåverkade personer till snattare.

FRIDA SKARIN ENGAGERADE sig i aspirantutbildningen, som är övergången från Polishögskolan till att bli yrkesverksam polis. Det ledde vidare till ett heltidsjobb som lärare på Polishögskolan.

– Jag kände att jag kunde ge någonting och utbilda de blivande poliserna i att använda sig av de erfarenheter som jag själv kom in med. Efter att kommenderingen, som det heter inom polisen, som utbildare var över ville inte Frida Skarin gå tillbaka till att jobba skift som polis. Parallellt hade hon börjat läsa psykologi och flyttade till London där hon tog en masterexamen i ämnet.

Tillbaka i Stockholm startade hon egen firma och jobbade som managementkonsult, då hon hjälpte företag och organisationer med utbildningar inom värdegrund och personligt ledarskap.

Men suget fanns fortfarande att själv lära sig mer och hon kände också att hon ville bidra till något större i samhället. Det var då hon sökte doktorandtjänsten vid Karlstads universitet. – Jag ville hjälpa människor på något sätt, det var väl min storartade plan. Man hjälper ju delvis folk som managementkonsult också, men generellt är det ganska kortsiktiga insatser. Med forskning blir det mer solitt.

FORSKARSTUDIERNA KOM ATT pågå i nästan nio år, med uppehåll för två perioder av föräldraledighet. Nu, med avhandlingen framlagd, känner hon att det var rätt beslut att byta bana. – Jag tycker att det känns bra att göra det jag gör. Det är kanske lite väl stort att tro att man ska påverka supermycket, för så stor roll spelar ju inte en liten artikel. Men att nå ut med min forskning i intervjuer är också ett sätt att synliggöra det jag tycker är viktigt – och man har kanske större möjlighet att nå ut som forskare än som konsult.

Frida Skarin medger att hon hunnit med mycket under sitt 42-åriga liv.

– Nu börjar jag komma ikapp min cv i ålder. Men det var ett tag som jag nästan kände mig som en mytoman när jag sa vad jag gjorde.

När folk frågat hur hon burit sig åt för att hinna med allt har hon svarat att hon ”bara gör det”.

– Jag är ju en upptempoperson men det

ERFAREN LÖPARE

Frida Skarin har elitsatsat på löpning under större delen av sitt liv. Numera springer hon några mil i veckan, gärna i skogen för att få motion och dagsljus.

säger sig självt att det inte håller i längden. Man behöver landa lite emellanåt och det kommer väl kanske med åldern att inse det. När många av de personer Frida Skarin följt i sin avhandling kämpar med att bli mer aktiva behöver hon själv tänka på att koppla av. – Det jag forskar på är ju hur man ska bli mer aktiv – och det är tvärt emot vad jag själv behöver jobba med. Så fort jag får en idé så vill jag göra något på den. Jag behöver träna på att bli mer passiv och göra mindre än vad både min kropp och min hjärna säger åt mig att göra. Hennes metod är att försöka göra ingenting och bara återhämta sig. Numera lyckas hon ganska bra med den utmaningen, säger hon. – Jag har ett träningsprogram med övningar som jag gör varje dag för att koppla av.

UNDER ÅREN SOM doktorand har Frida Skarin periodvis växlat mellan boende i Karlstad och Stockholm. Nu bor hon på heltid i huvudstaden och har sedan början av september en ny tjänst som forskare på Försvarshögskolan, till att börja med en tidsbegränsad anställning i sex månader. Hon arbetar i ett projekt kring officersutbildningen. Projektet är en följd av nysatsningen på försvaret, som gör att ny forskning behövs.

– Jag ska förhoppningsvis kunna bidra med forskning som gör officersutbildningen ännu mer relevant och ännu mer anpassad till de omständigheter som råder.

Parallellt ska Frida Skarin även jobba med ett projekt om ledarskap och utveckling inom färdigheter och förmågor kopplat till polisen.

– Inom just polis och militär handlar det om vad man brukar kalla för påfrestande förhållanden. Där saknas en del forskning kring olika typer av psykologiska koncept.

Hon planerar att fortsätta arbeta inom akademin och hoppas få vara kvar på Försvarshögskolan. Samtidigt inser hon att hon får vara glad om hon skulle få en tillsvidaretjänst redan efter ett halvår.

– Det är ju lite skevt ändå. Man är så högutbildad som det går och sedan blir det kanske ändå att man får hoppa runt, konstaterar hon.

– Men så är det ju. Om det inte blir någon fortsättning där så blir det något annat intressant. Men just på Försvarshögskolan finns det en stor potential, inte bara för mig som person utan även att faktiskt kunna påverka på en samhällelig nivå. Det tilltalar mig. ○

Frida Skarin

VILL FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

”Jag vill hjälpa människor att bli mer välmående och produktiva”, säger Frida Skarin. Som forskare känner hon att hon kan bidra till att göra världen lite bättre.

3 tips för beteendeförändring

I sin avhandling riktar Frida Skarin rekommendationer, dels till dem som utformar program för beteendeförändring, dels till personerna som vill genomföra en förändring. Här är tre av tipsen i den senare kategorin:

1. Ha som huvudsyfte att anta ett visst

beteende, snarare än att nå ett visst resultat.

2. Sätt upp konkreta, roliga beteendemål.

3. Utveckla förmågan att möta skiftande förutsättningar med ett flexibelt förhållningssätt.

Mötet

PROOFREADING Tel: 070 - 543 69 16 meena@ stromqvist. org SPR Å KGRANSKNING w w w . s t r o m q v i s t . o r g

Editing by native English speaker / California attorney to ensure Correctness, Consistency, Clarity, and Conciseness.

Fast turnaround. Meet journal requirements.

Proofreading: ≈675kr / hr + tax

Translation: 2 00kr / word + tax

Fokus Översynen av etikprövningslagen

Etikprövningslagen håller på att ses över. Men risken är att den tilltänkta vägen skapar nya hinder för forskningen i stället för att ta itu med det forskningsetiska systemets grundproblem.

Lärosätena laddar för att få lagstiftarna att göra om, och göra rätt. I väntan på det försöker tillsynsmyndigheten undvika att göra onödig

skada med sitt

skarpa vapen.

text: K AJSA S KARSGÅRD

illustrationer: Nils-Petter Ekwall

”Det snäva uppdraget kan skapa nya problem”

Bristen på helhetsperspektiv i uppdraget att se över etikprövningslagen riskerar att sätta nya krokben för forskningen. Det menar Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Sid. 33

”Det snäva uppdraget kan skapa nya problem”

Sid. 36

Försöker minska skada och hinder i väntan på ny lag

Sid. 39

”Syftet är inte att lappa och laga lagen”

Så kom dagen som forskarsverige hade sett fram emot sedan problemen med etikprövningslagen blivit akut tydliga: den 29 augusti meddelade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ses över. Igen.

Men SUHF, lärosätenas främsta samarbetsorgan, tog emot utredningsdirektiven med viss besvikelse.

Det utredaren ska bedöma är om all eller viss typ av forskning som innehåller uppgifter om lagöverträdelser eller känsliga personuppgifter ska undantas i etikprövningslagen. Utredaren ska också föreslå ändringar så att etikprövning bara genomförs på forskning där den ”verkligen behövs” för att skydda forskningspersonen och människovärdet.

SUHF välkomnar att en utredning görs och har varit ovanligt proaktivt i detta lagstiftningsarbete – lärosätenas

Fokus

”Det är ett stort problem att det finns så mycket oklarhet kring hur regelverket ska tillämpas”

problemanalys har framförts till regeringen både i ett runda bordssamtal och i en skrivelse. Ändå speglar direktiven mer den selektiva och ibland förenklade problembild som bubblat upp i den offentliga debatten om etikprövningslagen. Det menar Jonas Åkerman som är sekreterare i SUH F:s expertgrupp för etikfrågor. – Fokus är på personuppgiftsbehandling och på undantag. Regeringen missar därför många viktiga frågor. Som exempel säger han att etikprövningslagens begrepp om påverkan har kommit att tolkas på ett sätt som omfattar helt harmlösa interventioner, som att läsa texter där vissa satsdelars avstånd varierar. Han menar också att det finns forskning där det inte vore rimligt att helt göra undantag, men som skulle behöva etikprövas på ett annat sätt än i dag. Det gäller till exempel för att möjliggöra studier av pågående akuta händelser – katastrofer och liknande – som inte kan vänta i veckor eller månader på ett tillstånd.

JONAS ÅKERMAN JOBBAR dagligen i bryggan mellan etikprövningslagen och forskarna i sin tjänst som samordnare för forskningsetiskt stöd vid Stockholms universitet. Där möter han forskningens stora bredd och komplexitet. Det är denna som SUHF menar att utredningsdirektiven bättre borde spegla.

Jonas Åkerman

Vad som kan anses vara ett ändamålsenligt och proportionerligt etikprövningsförfarande varierar mellan olika typer av forskning, även inom samma vetenskapsområde. Därför vill SUHF ha en grundlig översyn av lagen som kan mynna ut i ett mer diversifierat system med olika prövningsförfaranden anpassade efter den etiska komplexiteten. En större verktygslåda för forskarna och de etiska granskarna, helt enkelt.

– Direktiven verkar i stället utgå från ett ”allt eller inget”-tänk. Men ett undantag som skulle vara positivt för ett visst forskningsområde kan skapa problem inom ett annat.

Jonas Åkerman säger att problemen kan handla om att

ETIKPRÖVNINGSLAGENS

FÖRE 2004 Medicinska forskningsetiska kommittéer finns vid tio universitet och sjukhus. Icke-medicinsk forskning granskas bara av forskningsråden om de finansierar den. Rättslig reglering för etikkommittéerna saknas.

Översynen av etikprövningslagen

ett undantag gör att forskningen inte lever upp till internationella etiska standarder, till vad tidskrifter eller utländska forskningspartner förväntar sig, eller helt enkelt inte till ett rimligt skydd av forskningspersonen.

– Därför krävs en ordentlig konsekvensanalys, säger Jonas Åkerman.

SUHF vill också se tydlig vägledning i förarbetena.

– Det är ett stort problem att det finns så mycket oklarhet kring hur regelverket ska tillämpas och det gör det svårt för forskare att veta var gränserna går. Undantag i lagen kan göra att gränserna flyttas, men utan vägledning kan gränserna fortfarande vara lika oklara.

DEN ANDRA STORA frågan i utredningsdirektiven rör tillsynen. I oktober förra året skickade Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, en hemställan till regering-

2004 Etikprövningslagen träder i kraft. Sex regionala nämnder prövar tillståndsansökningar. Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, är överklagandeinstans. Fyra myndigheter delar på tillsynsansvaret.

2008 Lagändring så att behandling av känsliga personuppgifter och lagöverträdelser måste etikprövas även vid samtycke.

en om att få ett mjukare sanktionsverktyg att ta till. Önep konstaterar att åtalsanmälningarna har skapat oro i forskarvärlden och upplevs som oerhört ingripande. Vid mindre allvarliga överträdelser av etikprövningslagen föreslår Önep därför att den ska kunna rikta kritik mot ansvarig forskare, i stället för att åtalsanmäla.

Utredaren ska nu analysera hur åtalsskyldigheten kan ändras och om regleringen av tillsynen ska ändras även i andra avseenden.

Detta har också SUHF efterfrågat. Men ett stort rättssäkerhetsproblem som SUHF har lyft, och som saknas i översynen, är att Öneps beslut inte är möjliga att överklaga.

– Ofta lägger åklagaren ner fallen med någon summarisk motivering. Det kan uppfattas som ett friande från brottslighet men inte från avvikelse från god forskningssed, och

2015 CEPN gör två åtalsanmälningar. Åklagare bedömer att brotten är preskriberade. Macchiarini-skandalen briserar.

”Om man bara tar bort åtalsanmälningsplikten kan vi få en situation där en forskare inte kan överklaga Öneps kritik”

det kan ses som allvarligt av både forskningsfinansiärer och kollegor, säger Jonas Åkerman.

Nuvarande ordning är också knepig för lärosätena. Avsaknad av etiktillstånd är enligt lagförarbeten ett exempel på avvikelse från god forskningssed. Detta är lärosätena skyldiga att pröva, och följden kan bli arbetsrättsliga åtgärder mot forskaren.

Men när tillsynsmyndigheten redan har utrett frågan och konstaterat att forskaren saknar eller har frångått sitt etiktillstånd, är det oklart vilket mandat lärosätet har att göra en oberoende utredning av just denna fråga.

– Om man bara tar bort åtalsanmälningsplikten kan vi få en situation där en forskare inte kan överklaga Öneps kritik och där lärosätet uppfattas som bundet av Öneps beslut, säger Jonas Åkerman.

DET ÄR BARA sex år sedan den senaste översynen av etikprövningslagen presenterades, och snart fyra år sedan de senaste ändringarna trädde i kraft. Varför förutsågs inte problemen bättre då?

Jan-Ingvar Jönsson

Jan-Ingvar Jönsson, numera rektor vid Linköpings universitet, var en av experterna i utredningen från 2017: Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård. Som titeln signalerar var fokus främst på gränslandet mellan forskning och sjukvård, och på att skärpa tillsynen och straffen, berättar Jan-Ingvar Jönsson. Bakgrunden var Macchiarini-skandalen. Experterna till utredningen hade valts därefter: medicinare och jurister. JanIngvar Jönsson har en bakgrund som professor i cellbiologi, men arbetade under denna tid som vetenskaplig huvudsekreterare på Vetenskapsrådet, med ansvar för medicinsk och klinisk forskning.

Utredningen gjorde ingen genomgående analys kring

2017 Utredningen Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård presenteras.

2019 De regionala nämnderna ersätts av Etikprövningsmyndigheten. CEPN blir Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.

2020 Grov oaktsamhet blir straffbart. Maxstraff vid uppsåt höjs till två år. Att observationsstudier omfattas tydliggörs. Forskningshuvudmannens ansvar tydliggörs. Önep får ensamt tillsynsansvar. Önep gör nio åtalsanmälningar. 2021 Önep gör tio åtalsanmälningar.

2022 Önep gör en åtalsanmälan.

2023

Första fallet prövas i domstol, forskaren frias.

Fokus

hur lagen och de nya förslagen påverkade forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora.

– Under resans gång pratade vi om det, men det var inget som fanns med uttalat i utredningens slutsatser. Vårt uppdrag var ganska detaljstyrt, säger Jan-Ingvar Jönsson.

I remissrundan nämnde några lärosäten problemen som lagen kan innebära för framför allt rättsvetenskap, men det mesta i remissvaren handlade om annat.

Varken utredningen eller remissinstanserna verkar heller ha sett hur hårt den skärpta tillsynen skulle slå mot forskare. Utredningen tycks däremot ha utgått från att de flesta lagöverträdelser var straffbara, då den skriver att ”utrymmet för vad som kan utgöra ringa fall, som alltjämt ska vara straffria, får anses vara litet”.

”...

lärosätena och forskarna har ett visst ansvar för att inte tidigt ha fångat upp och lyft problemen”

Lagändringarna antogs av en enig riksdag.

Enligt Önep var det i dialog med Åklagarmyndigheten som slutsatsen senare blev att nämnden hade plikt att anmäla alla misstänkta brott, och att det var åklagarens jobb att bedöma allvarlighetsgrad och uppsåt.

SUHF MENAR ATT grundproblemet till dagens situation är att systemet inte är anpassat efter forskningens verklighet och att forskning kan se ut på så många olika sätt. Det problemet går tillbaka till etikprövningslagens början år 2004. – Eftersom personuppgiftsregleringens definition av känsliga personuppgifter används som avgränsning omfattar lagen för mycket, men samtidigt för lite. Det finns forskning som är integritetskänslig även om den inte behandlar känsliga personuppgifter i lagens mening, säger Jonas Åkerman. Ett exempel är forskning på ekonomiska personuppgifter, som skulder och betalningsanmärkningar. Ett annat är när det som görs är integritetskränkande i sig, som att läsa någons dagbok utan lov.

Liksom Jan-Ingvar Jönsson tycker Jonas Åkerman att en del av problemet också ligger i myndigheternas tillämpning av lagen. Rektorn beskriver det som ”övertolkningar”. – Jag tycker även att lärosätena och forskarna har ett visst ansvar för att inte tidigt ha fångat upp och lyft problemen. Så det är bra att man gör det nu, säger Jonas Åkerman. SUHF kommer aktivt försöka bistå den nya utredningen. – Vi har en helhetsbild som man inte får bara av enskilda forskares vittnesmål.

Jonas Åkerman uppmanar forskare att fundera på hur lagen och de nya förslag som sedan kommer påverkar ens forskning, och att lyfta detta till stödfunktionen på lärosätet eller genom andra kanaler.

– Då kan SUHF fortsätta att komplettera bilden och få upp frågorna på bordet. Även om frågan inte ryms inom direktiven kanske det går att flagga för saker som fattas, behöver göras annorlunda, eller inte bör ändras alls. ○

Översynen av etikprövningslagen

Försöker

minska skada och hinder i

väntan på ny lag

Tillsynsmyndigheten har slutat att göra stickprov för att slippa åtalsanmäla små lagöverträdelser. Etikprövningsmyndigheten försöker trädelser. Etikprövningsmyndigheten försöker samtidigt skapa enklare vägar till etiktillstånd.

När tillsynen av etikprövningslagen skärptes 2020 fick Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ensamt ansvar att utöva den. Arbetet satte i gång direkt. Detta ledde till 19 åtalsanmälningar mot forskare på två år.

Under lagens 16 föregående år hade bara två åtalsanmälningar gjorts, av Öneps föregångare Centrala etikprövningsnämnden, CEPN. Åklagaren la ner fallen för att de misstänkta brotten hade preskriberats.

De övriga myndigheter som då delade på tillsynsansvaret – Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket och dåvarande Datainspektionen – gjorde inga åtalsanmälningar.

Sedan satte Macchiarini-skandalen ljus på etikprövningslagen. Den allmänna bedömningen blev att det sannolikt inte saknades brott mot den inom forskarvärlden, utan att tillsynssystemet inte fungerade.

När Önep så påbörjade det aktiva tillsynsarbetet var det utifrån en etikprövningslag med skärpta straffsatser, ökad preskriptionstid och grov oaktsamhet kriminaliserad. Öneps ambition var att både satsa på förebyggande arbete genom att vara ute i sektorn och informera om etikprövningslagen, och på tillsynsinsatser.

Den 11 mars 2020 blev coronapandemin en officiell realitet. Det försvårade Öneps möjlighet att träffa aktörer i sektorn, men inte att bedriva tillsyn genom att granska slumpvis utvalda forskningsprojekt. Fokus var på forskningsområden inom samhällsvetenskap och humaniora, där Önep hade fått signaler om att kunskapen om lagen kunde vara bristfällig.

KRITIKEN MOT TILLSYNEN växte i takt med att åtalsanmälningarna började trilla in i forskares mejlkorgar och de vidsträckta konsekvenserna för forskarna blev tydliga. Även Önep kom fram till att dess enda vapen i tillsynsarbetet – åtalsanmälan – var för kraftigt i de mindre allvarliga fallen och att det skadade förtroendet för tillsynen. År 2022 slutade Önep därför att göra stickprovskontroller av forskningsprojekt.

– Vi väljer själva hur vi gör den egeninitierade tillsynen och fokuserar nu helt på informationsinsatser, säger Öneps kanslichef Jörgen Svidén.

Han välkomnar översynen av etikprövningslagen.

I utredningsdirektiven har Önep fått gehör för sin hemställan till regeringen att se över vilka mjukare sanktionsverktyg tillsynsmyndigheten kan få tillgång till. Men Jörgen Svidén tror att tillsynen kommer att fortsätta att skapa debatt. Han bedömer nämligen att även om nämnden från början hade haft möjlighet att bara rikta kritik vid mindre överträdelser av etikprövningslagen, hade de nu mest uppmärksammade fallen ändå lett till åtalsanmälan: våldtäktsmänsstudierna i Lund, doktorandprojektet i Örebro, och covidtesterna i Uppsala (läs mer om dem på universitetslararen.se). I det första fallet la åklagaren ner ärendet för att uppsåt saknades och ett eventuellt brott på grund av grov oaktsamhet var preskriberat, i det andra för att uppsåt saknades och det inte gick att bevisa att någon enskild person agerat grovt oaktsamt. Det tredje fallet blev en friande dom i tingsrätten.

I samtliga dessa fall var det anmälningar som ledde till att Önep utredde dem. Den bakgrunden har de flesta av Öneps ärenden som har lett till åtalsanmälningar: 14 stycken. Av Öneps egeninitierade tillsynsärenden har hittills sex lett till åtalsanmälan.

ÅTALSANMÄLNINGARNA HAR FÖRT med sig en större medvetenhet i forskarsamhället om etikprövningslagens omfattning. Det har också blivit tydligt att det har funnit en praxis inom vissa forskningsområden som gjort att etikprövning inte sökts i den utsträckning som lagen kräver.

Fler forskare än tidigare vida känt behöver alltså söka etiktillstånd. Etikprövningsmyndigheten, EPM, jobbar nu med att anpassa ansökningsformuläret utifrån forskningsområde och komplexitet för att underlätta för de som söker.

– Vi ser också över prövningsförfarandet så att våra beslutsavdelningar kan avsätta rimlig tid för varje ansö-

109 tillsynsärenden 2020–2023

Överklagandenämnden för etikprövnings, Öneps, tillsynsärenden till och med september 2023.

”... lagen behöver ha en avgränsning som är rimlig och som träffar den forskning som är förknippad med integritetsintrång”

kan beroende på svårhetsgrad och risker i den planerade forskningen, berättar EPM:s direktör Johan Modin.

Han tror att ett förenklat ansökningsförfarande för forskning med begränsade risker skulle kunna vara en bra väg framåt för etikprövningssystemet.

– Vi ser också att lagen behöver ha en avgränsning som är rimlig och som träffar den forskning som är förknippad med integritetsintrång, säger Johan Modin.

Enligt nuvarande lag har EPM redan ett bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från etikprövningslagen. Före 2019 hade Vetenskapsrådet detta bemyndigande. Varför har det inte använts?

EPM har bedömt att den behöver invänta regeringen i frågan, berättar Johan Modin. I propositionen gällande de senaste lagändringarna från 2020, meddelade den förra regeringen nämligen att den avsåg att se över om undantag borde göras med stöd av bemyndigandet. Detta med hänvisning till kritiken från rättsvetenskapligt håll. – I dagsläget har svensk rätt inte heller fastställt någon annan skyddsåtgärd än etikprövning för behandling av känsliga personuppgifter i forskning. Det behöver fi nnas för att göra undantag på det området, säger Johan Modin. Han påpekar också att det alltid kommer att fi nnas en

Detta har hänt med alla tillsynsärenden

Till vänster: Öneps beslut i alla tillsynsärenden 2020 till september 2023. Till höger: Åklagarmyndighetens beslut gällande alla åtalsanmälningar. Åtalet som väcktes ledde till en friande dom i tingsrätten.

Beredning pågår 10

Åtalsanmälan 20

Källa: Överklagandenämnden för etikprövning

Avskrivning 79

Förundersökning ej inledd 7

Förundersökning pågår 2

Åtal 1 (frikännande)

Förundersökning nedlagd 10

Källa: Överklagandenämnden för etikprövning

Jörgen

Svidén

Johan Modin

”Vi ser med bekymmer på att viss forskning som är viktig för många människor inte kan bedrivas i Sverige”

Fokus Översynen av etikprövningslagen gränsdragningsproblematik. Om man till exempel undantar offentliggjorda känsliga personuppgifter helt – vad får det för konsekvenser i till exempel en kontext där unga människor spiller ut mycket av sitt liv och sina åsikter på sociala medier?

FÖR ATT BÄTTRE hjälpa forskare att navigera i dagens etiska system håller EPM på att ta fram en ny vägledning. Samtidigt följer både EPM och Önep löpande rättsutvecklingen på området, men menar att åklagarbesluten och den hit-

tills enda tingsrättsdomen inte gett särskilt mycket nytt i det hänseendet.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är viktig vad gäller tillämpningen av GDPR:s krav på behandling av personuppgifter i forskning. I juni klargjorde IMY till exempel att forskare som råkar få med känsliga personuppgifter i sitt material kan fortsätta sin forskning utan etikprövning bara uppgifterna tas bort.

Två viktiga frågor som både EPM och Önep saknar i direktiven till den nya översynen är att möjliggöra integritetskänslig forskning i akuta situationer. Dels handlar det om att på en gång kunna komma i gång med forskning i katastrofsituationer, till exempel krigsutbrott, jordbävningar eller pandemier. Dels handlar det om att kunna forska på personer vid till exempel hjärtstopp.

– Vi ser med bekymmer på att viss forskning som är viktig för många människor inte kan bedrivas i Sverige, och att vi då måste förlita oss på andra länders forskning på området, säger Johan Modin. ○

”Syftet är inte att lappa och laga lagen”

Utbildningsminister Mats Persson (L) säger sig dela bilden av att det behövs grundliga förändringar av etikprövningslagen.

I november 2021 frågade riksdagsledamoten Mats Persson det då ansvariga statsrådet, Matilda Ernkrans (S), om hon avsåg vidta några åtgärder för att utvärdera etikprövningslagen. Han fick svaret att hon noga följde utvecklingen på området.

Knappt två år senare kunde han som utbildningsminister själv meddela att regeringen beslutat att utreda lagen. Trots det uttalade engagemanget i frågan låter sig Mats Persson inte intervjuas av Universitetsläraren om lagöversynen, utan svarar bara skriftligt på frågor och på kritiken från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF (se sidorna 33–36).

”Jag delar bedömningen att det behövs grundliga förändringar”, skriver ministern, ”det är just därför utredaren fått i uppdrag att se över om till exempel viss forskning kan undantas från etikprövningslagens tillämpningsområde, och hur Öneps skyldighet att göra åtalsanmälan bör ändras”.

Det är dock detta som SUHF menar är ett för snävt uppdrag, som inte svarar mot behovet av att göra om det forskningsetiska systemet i grunden för att bli mer diversifierat och för att göra tillsynsprocessen mer rättssäker.

Ministern framhåller att utredaren vid behov även ska ”föreslå andra ändringar eller åtgärder som bedöms befogade”, både vad gäller lagens omfattning och tillsynsmyndighetens mandat. Han menar att syftet inte är att bara ”lappa och laga” nuvarande lagstiftning. Samtidigt beskriver han översynen som ett ”första steg” och att ”brådskan i denna första del är en anledning till att översynen är begränsad”.

Utredaren har ett år på sig att göra jobbet. Den 30 september 2024 ska de nya förslagen presenteras.

NÄR MATS PERSSON i opposition lyfte frågan om etikprövningslagen var det med hänvisning till ett fall i Lund. Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, hade kommit fram till att forskaren saknade etiktillstånd, men Mats Persson själv beskrev det som att det fanns ett etikgodkännande (se universitetslararen.se, 9 februari 2022).

Saknar ministern förtroende för Öneps bedömningar?

”Jag har förtroende för Önep, de följer lagstiftningen så som den ser ut idag. Däremot ifrågasätter jag om dagens lagstiftning är rimlig och proportionerlig, vilket jag också gjorde i min fråga”, skriver Mats Persson, och påpekar att han som minister inte kan uttala sig om det enskilda fallet. ○

Enkät x 3

Vad tycker du är viktigast när etikprövningslagen nu ses över?

EVA SILJEHAG, lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Åtalsanmäld utifrån ett felaktigt antagande om att hennes nya intervjuer innehöll känsliga personuppgifter. Förundersökningen nedlagd.

– Jag tycker inte att man ska göra undantag från lagen för hela samhällsvetenskapen, däremot tycker jag att ringa brott inte ska behöva åtalsanmälas. Men att misstänkas för brott är allvarligt, även om det är litet. Så jag önskar en bättre dialog mellan Överklagandenämnden för etikprövning och den forskare som granskas, inte bara mejl fram och tillbaka. Kommer man fram till att lagen har varit dålig tycker jag också att de som har blivit åtalsanmälda för mindre saker ska få en offentlig ursäkt, för detta kommer att sitta kvar i oss hela livet.

Anonym doktorand vid Örebro universitet. Hens icke etikprövade avhandlingsarbete pågick i åtta år med löpande godkännanden från lärosätets kontrollinstanser, men stoppades sedan i en intern granskning inför disputation. Projektet åtalsanmäldes, men förundersökningen lades ned.

– Det är uppenbart att forskning utan etikprövning har varit ett strukturellt problem, framför allt inom hum-sam, för att det har funnits en oklarhet kring vilken forskning som måste etikprövas. Jag tycker utredningen är skyldig att tydliggöra vad som ska hända med all den forskning som redan är gjord utan etikprövning. Får denna data användas eller måste den förstöras? Riskerar man att straffas om man använder den? Vi är några få individer som har fått vår forskning åtalsanmäld och på så vis fått klä skott för det strukturella problemet. Jag tycker även utredningen är skyldig att tydliggöra vad som ska hända med vår data.

SANNA WOLK , SULF:s förbundsordförande.

– Absolut viktigast är att vi får till olika tillämpningar för olika discipliner, så som det är i andra EU-länder. SULF är för etikprövning men för tillfället hindras fri forskning inom samhällsvetenskap och humaniora för att etikprövningen är helt omotiverad och byråkratiserad. Vi behöver minska det trycket på forskningen, inte öka det. Det är också ett problem att etikprövningen tar lång tid medan forskningspengarna tickar på. På lång sikt kan det påverka enskilda forskares anseende negativt.

Fotnot: Läs mer om Eva Siljehags och Örebrodoktorandens fall på universitetslararen.se.

Mats Persson

Johan Kjellberg Jensen

Staden vårt viktigaste ekosystem?

Städerna är kanske våra viktigaste ekosystem. Det menar Johan Kjellberg Jensen som just disputerat med en avhandling om städernas biodiversitet.

Johan Kjellberg Jensen pekar på flera anledningar till att staden och den natur som fi nns där spelar en viktig roll för människan.

– Det lite paradoxala är att vi har placerat våra städer i områden med hög biodiversitet.

Det gör att vi faktiskt har ganska höga naturvärden i stadsbebyggelsen. Vi kan därför dels se städerna som en del i bevarandet av biodiversitet, men vi kan också se hur städerna hotar den, säger han.

– Dessutom bor en majoritet av världens befolkning i städer i dag. Det betyder att den natur som fi nns där är den som folk upplever och som de bildar sig en uppfattning om. Kanske är det också bara där de har kontakt, eller inte kontakt, med naturen.

Det är de främsta anledningarna till att Johan Kjellberg Jensen anser att staden är det kanske viktigaste ekosystemet som vi har.

– Annan forskning visar att om vi inte har naturen nära där vi bor är chanserna mindre att vi får den kontakt med naturen som i förlängningen gör att vi bryr oss om att bevara natur överlag.

JOHAN KJELLBERG JENSEN lägger till en sista viktig punkt.

– Folk pratar ibland som om det inte är någon natur i staden. Men jag trycker på att det är väldigt viktigt att få folk att inse att det verkligen fi nns natur i staden och att det fi nns ett helt ekosystem där. Min avhandling syftar till att förstå hur det här ekosystemet fungerar, för det vet vi fortfarande ganska lite om. ○

Per-Olof Eliasson

Avhandlingen

Titel: Understanding the urban ecosystem: interactions between plants, animals, and people

Lärosäte: Lunds universitet

Disputationsdatum: 15 september 2023

FOTO: EMMA LARSSON

Folk Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

NYTT JOBB

Stefan Ingves börjar på Handelshögskolan

Före detta riksbankschefen Stefan Ingves blir föreläsare och forskare på institutet Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm. Han disputerade i nationalekonomi vid samma lärosäte

1984. Stefan Ingves slutade som riksbankschef 1 januari i år efter att ha haft jobbet i 17 år. Eftersom han sitter i ett års karantän har Riksbanken behövt godkänna hans nya uppdrag.

PRIS

Forskare vinner med läromedel

psykisk ohälsa. Julia Pennlert, lektor vid Högskolan i Borås skriver en bok om skönlitterärt läsande i det digitala medielandskapet. Kennet Lundin, docent i marinbiologi vid Göteborgs universitet, ska skriva en bok om gåtan kring sill och Karolina Östbring, docent i livsmedelsteknik vid Lunds universitet, ska skriva om livsmedelsproduktion i sin bok som har titeln Ketchupeffekten. Stipendierna är på 100 000 kronor.

NOBELPRIS

Nobelpristagare vid Lunds universitet

Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, får ta emot intresseorganisationen Läromedelsförfattarnas pris i kategorin kurslitteratur. Enligt juryns motivering får hon utmärkelsen för sin förmåga att koppla ”teori till vardagen i skolan”, vilket gör att blivande lärares förmåga att ”göra egna teoretiskt förankrade val” stärks. Prissumman är 100 000 kronor. Samtidigt tilldelas Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet, Läromedelsförfattarnas särskilda pris. Där är juryns motivering att han har tagit initiativ till ett projekt för att ta fram läromedel i matematik tillsammans med yrkesverksamma lärare. I hans fall är prissumman 50 000 kronor.

PRIS

Ljusdesignutbildning i Jönköping tar priset Högskolan i Jönköpings utbildning i ljusdesign och belysningsteknik har fått Stora förtjänstpriset 2023. Det delas ut av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik, som främjar forskning och utbildning inom just området belysningsteknik. Utbildningen som har funnits i Jönköping sedan 2000 har förutom att ha bidragit med mer personal till ljusbranschen också bidragit till att

Förmedling av forskning gav pris

Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, får ta emot årets Humtankpris, som delas ut 21 november av Tankesmedjan Humtank. Enligt motiveringen prisas hon för gärningar inom forskningsförmedling.

– Det känns jätteroligt och väldigt hedrande att jag fick priset, eftersom forskningsförmedling har varit en drivkraft för mig under hela min tid inom akademin. Ända sedan jag var student, säger Annelie Bränström-Öhman.

Humtank är ett samarbete mellan humanistiska fakulteter vid 14 lärosäten. Smedjans pris delas ut till forskare inom humaniora sedan nio år tillbaka. Förra årets vinnare var Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Över huvud taget är det en fi n rad av tidigare pristagare som det är en ära att få vara en del i. Extra roligt är det att jag nog är den första forskaren norr om Uppsala som får priset. Linus Hellerstedt

den har blivit mer jämställd, kommenterar belysningsstiftelsens ordförande Lena Gustafsson i ett pressmeddelande.

STIPENDIUM De ska skriva populärvetenskapligt Varje år delar stiftelsen och förlaget Natur & Kultur ut så kallade arbetsstipendium till forskare med avsikt att sprida forskning till en bred allmänhet. I år får åtta forskare varsitt stipendium för olika bokprojekt. Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, ska skriva om en flera hundra år gammal gåta inom lit-

teraturen, som handlar om vem som egentligen ligger bakom en rad diktsamlingar skrivna under pseudonymen Skogekär Bergbo. Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, skriver om en radioaktiv korallö på väg att sjunka i Stilla havet. Evin Ismail, lektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, får stipendiet för att skriva om moderna perspektiv på islam. Daniel Ericsson, professor i företagsekonomi, författar en bok om organisationsteori. Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, skriver om

Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet är en av tre forskare som tilldelas årets Nobelpris i fysik, som presenterades den 3 oktober. Läs mer på sidan 12.

PRIS

Belönas för sin diabetesforskning

Lisa Juntti-Berggren, professor i experimentell medicin vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset får Svenska Läkaresällskapets så kallade Jubileumspris 2023. Lisa JunttiBerggrens forskning handlar om diabetes och är särskilt inriktad på apolipoprotein CIII. Hon får priset då hon inom den forskningen kommit fram till att sänkt apolipoprotein CIII kan förebygga typ 2 diabetes samt övervikt, enligt motiveringen från Svenska Läkaresällskapet. Prissumman är 150 000 kronor.

PRIS

Hon vann med algoritm för sepsis

Inger Persson, universitetslektor i statistik, får Uppsala universitets Hjärnäpplet som delats ut sedan 2008. Hon får priset för att ha tagit fram en matematisk algoritm för att upptäcka sepsis, mer känt som blodförgiftning.

Debatt Artificiell intelligens

Att låta studenter ta hjälp av AI i sitt akademiska skrivande kan bli ett hinder för lärandet. Men det kan också vara ett hjälpmedel. Raffaella Negretti, biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik, diskuterar hur användandet av Chat GPT påverkar studenterna.

Chat GPT – hjälp eller hinder?

Som lärare och forskare i akademiskt skrivande i nästan 30 år får jag många frågor från kollegor och studenter om Chat GPT, vanligtvis med en rad känslor från spänning till skräck. En nationell undersökning nyligen genomförd av mina kollegor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers bekräftar att även om studenter redan använder generativ AI för att skriva, är mer än hälften osäkra på hur det påverkar deras utbildning. Kan AI ta bort möjligheter till lärande? Svaret är ja. Men det beror på.

Den första frågan vi står inför är: vad är en bra författare? Alla som någonsin har plockat upp en bok vet att även på den här punkten kan människor ha olika åsikter, vilket ger oss en ledtråd om vad skrivkunskap är. Att skriva bra är inte en talang och det är inte heller, som många tror, kopplat till modersmål. Det är en komplex förmåga som förvärvas med övning.

”Chat GPT kan helt enkelt inte bestämma vilken information som är viktigast att framhäva i en text: bara författaren kan besluta det.”

Att skriva tvingar dig att sätta dina tankar på papper. Som form av lärande, är skrivande speciellt viktigt i skola och i akademiska syften, eftersom det hjälper studenter att utveckla kunskap om ämnet och samtidigt utveckla ett komplext och kritiskt tänkande, ha en adekvat behärskning av språk och stil för olika skrivsituationer, och slutligen utveckla effektiva strategier för att organisera sin skrivprocess.

KAN CHAT GPT vara till hjälp i skrivandet? Säkert. Men du borde inte låta den tänka åt dig. Både att lära sig ett språk och att lära sig skriva kräver uppmärksamhet, kunskapskonsolidering och självreglering. Med andra ord, för att lära sig, måste studenterna lägga märke till språkliga former och deras variation, reflektera över sina val i förhållande till sina avsikter och mål, vara uppmärksam på innehållet, och fatta kritiska beslut om hur man ändrar det och varför.

samhet och metakognition som krävs för att lära sig skriva. Ett sätt att utveckla sitt skrivande är till exempel att öva på att omformulera samma tanke, eller information, med olika ord för olika läsare, och sedan reflektera eller diskutera med andra om vilka alternativ som är lämpligast och varför.

En välskriven text, oavsett genre, är ofta bedrägligt enkel och kräver en stor rad av färdigheter som en bra författare behöver ha. En expertskribent är en skicklig problemlösare.

Det betyder att för att lära sig skriva bra, särskilt de komplexa typer av texter som krävs i skolan, måste du utveckla ditt tänkande. Forskning, från kognitionsvetenskap till tilllämpad lingvistik, påpekar att genom skrivande lär du dig att tänka kritiskt, förfi na språket, utveckla läskunnighet och ämneskunskaper.

Med detta i åtanke kan Chat GPT både stödja och hindra lärande. Till exempel visar forskning att skribenter som planerar sin text vanligtvis producerar bättre texter. Därför bör Chat GPT inte användas för att generera ett första utkast: att göra så kommer att ta bort en viktig möjlighet att lära och tänka.

En bättre användning av Chat GPT är kanske att utforska och till och med leka med olika alternativ för att skriva en text, och på så sätt använda den för att generera den uppmärk-

Att vända sig till Chat GPT för alternativ snarare än korrekta svar kan vara ett sätt att utforska hur man omformulerar en text, och använd på detta sätt kan den stödja både uppmärksamheten som krävs för att lära sig ett andra språk och utvecklingen av det ”retoriska medvetande” (som lingvistikprofessor John Swales kallade det) som är nödvändigt för att förstå hur och varför man anpassar en text. Denna inlärningsmöjlighet tas bort om studenterna bara kopierar och klistrar in.

DET ÄR OCKSÅ viktig t att påpeka för studenter att Chat GPT har sina begränsningar: den använ-

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

der mängder av data för att ”gissa” hur en typ av text eller mening ska se ut. Men Chat GPT kan helt enkelt inte bestämma vilken information som är viktigast att framhäva i en text: bara författaren kan besluta det. Dessutom kan Chat GPT föreslå ändringar som helt enkelt är fel när det gäller ton, val av ord, och innebörd. Det betyder att man måste kunna granska noggrant vad man får ut, vilket oerfarna författare inte kan.

Å ANDRA SIDAN kan en kort omformulering producerad av Chat GPT vara en startpunkt för en kritisk reflektion: Är det här verkligen vad jag vill säga? En sådan omformulering kan också ligga till grund för en diskussion mellan studenter och lärare: Vilken version är bäst? Vilken information är viktigast, och vilken meningsstruktur framhäver det? Fungerar det här för dessa läsare? Varför eller varför inte? Vi måste också komma ihåg att allt mänsk-

ligt lärande är socialt, inklusive att lära sig att skriva eller ett språk. Expertskribenter förstår sina läsare: denna förståelse kan bara utvecklas genom att uppleva de sociala situationer där skrivande används, och därför är det viktigt att integrera skriv- och språkundervisning i ämnesinlärning, som till exempel på Chalmers. Chat GPT kan inte ersätta de sociala erfarenheter som krävs för att bli en bra författare, men den kan ge exempel på aktuellt skrivande i olika sammanhang, för granskning, diskussion, och utvärdering.

I ETT ROLIGT klassrumsexperiment testade läraren och digitala inlärningsexperten Steve Dembo och hans studenter vilket av fyra alternativ som resulterade i de bästa texterna: (1) att skriva för hand, helt utan AI-hjälp, (2) att skriva ett första utkast med hjälp av AI och sedan revidera för hand, (3) att först skriva för hand och sedan be AI rätta texten, och (4) fullständigt AI-skriven text.

Det visade sig att de bästa texterna skrevs helt av människor och att Chat GPT-texterna rankades sist. Intressant nog var studenterna som fick sina uppsatser rättade av Chat GPT frustrerade över ändringarna, vilket väckte en diskussion om alla de komplexa och kritiska beslut som skrivande kräver. Exemplet visar att det kanske inte är den bästa lösningen att förbjuda AI eller Chat GPT i klassrummet. I stället visar det att det är viktigt att uppmuntra vad man kan kalla ”kritisk AI-litteracitet”, det vill säga studenternas förmåga att:

○ refl ektera över alla etiska aspekter som användning av AI innebär, inklusive klimatpåverkan och samhällsetiska frågor.

○ använda AI på ett sätt som gynnar deras lärande och skrivutveckling.

○ granska vad de får ut, och överväga om det verkligen är vad de menar.

DEN BERÖMDA SPRÅKFORSKAREN M.A.K. Halliday sa: ”Att skriva är ett sätt att tänka och ett medel för handling.”

Chat GPT kan ta bort möjligheter att lära sig tänka och ta bort vår inverkan, så kallad ”agency”. Eller så kan det vara ett sätt att öka båda. Valet är vårt.

Raffaella Negretti

Biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik vid Chalmers tekniska högskola

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se

”Det förvånande är inte att undervisning av svenska studenter fungerar sämre på engelska. Det som är förvånande är att akademin inte undersökt detta.”

Universitetslärarens krönikör

Per-Olof Eliasson i en nyhetskrönika på universitetslararen.se

Så kan de ökade anslagen användas

• ”Samm anfattningsvis visar forskningen tydligt att Sveriges ingenjörsutbildningar har stor potential att utbilda det stora antalet högkvalificerade ingenjörer som behövs för att bibehålla landets starka innovationskraft och ligga i framkant för den gröna omställningen. Regeringens ökade anslag kan bidra till att förverkliga denna potential genom att (1) öka resurser till och erkännande för excellent pedagogik, (2) satsa på studenters och lärares mentala hälsa och plattformar för mellanmänskliga möten, (3) erbjuda flexibla undervisningsmetoder och karriärvägar, och (4) bredda utbildningarna genom ökat samarbete med externa aktörer och interdisciplinära inslag.”

Detta är ett utdrag ur en debattartikel av åtta forskare inom ingenjörsutbildningsvetenskap på universitetslararen.se/debatt.

Debatt Doktorand

Doktorander ska visa sig självständiga som forskare, det står bland annat i högskoleförordningen. Universitetslektor

Viktor Vesterberg vill att det blir tydligare hur denna självständighet ska utvecklas och bedömas.

Innebörden av självständighet bör förtydligas

Den självständige forskaren porträtteras inte sällan som någon som kan tänka kritiskt och kreativt, är noggrann, intellektuell och besitter en extraordinär förmåga att granska och bedöma komplexa företeelser och frågor. Att kunna visa på självständighet som forskare är ett viktigt värde inom många akademiska sammanhang, exempelvis när någon ansöker om docentur. Självständighet som ett värde är också högst framträdande i högskoleförordningen, där det framhålls att den som ska erhålla en doktorsexamen ska visa på intellektuell självständighet. I detta sammanhang är det viktigt att vi frågar oss vilka potentiella utmaningar och möjligheter just självständighet som ett akademiskt värde kan innebära för forskare tidigt i karriären. Jag menar att det i denna diskussion är viktigt att juniora forskares vitt skilda erfarenheter från

tidigare skolsystem och olika sociokulturella bakgrunder tas i beaktande.

FORSKARUTBILDNINGEN, SOM ÄR central för blivande forskares utveckling mot självständighet, kan ses som en socialisation in i det akademiska livet, med allt vad det innebär. Doktoranden formas och fostras inom såväl forskning och ämnesexpertis som normer inom den akademiska miljön mer allmänt. Som alla processer står även juniora forskares resa mot självständighet inför en rad olika utmaningar och möjligheter.

Universitetsvärlden präglas som bekant av specifi ka normsystem där vissa grupper privilegieras och andra får svårare att bli inkluderade i den akademiska gemenskapen. Att forskare kommer från vitt skilda socioekonomiska och kulturella bakgrunder kan alltså utgöra en utmaning för vissa grupper av forskarstuderande.

vara särskilt självständiga i sitt sökande efter kunskap.

En annan viktig aspekt av villkoren för socialisation mot självständighet handlar om huruvida själva forskarutbildningstiden sker inom ramen för ett större forskningsprojekt eller om det sker mer isolerat, som ensamarbetande doktorand.

Självständighet när det gäller doktorander som arbetar i ett lag av forskare, ställer särskilda krav vad gäller att säkerställa och fostra självständighet. Doktorander som genomgår forskarutbildning i ett forskningsprojekt, tillsammans med ett forskarlag, behöver ges särskilda förutsättningar för att utveckla självständighet som forskare. Som ensamarbetande doktorand är du troligen mer eller mindre tvingad att utveckla en större självständighet redan tidigt i forskarutbildningen.

Uppgiften att fostra och socialisera forskarstuderande till självständiga forskare är således långt ifrån något självklart eller enkelt. En rad aspekter behöver tas i beaktande för att lyckas med en sådan process; doktoranders erfarenheter från tidigare skolsystem, sociokulturella bakgrunder som både kan premiera och kanske försvåra möjligheterna att leva upp till idealen om självständighet. Tillräckligt med stöd och förberedelser är troligtvis något som behövs oavsett vilka idealbilder av den självständige forskaren som är rådande för tillfället och vilka villkor som fi nns i de enskilda fallen.

”Självständighet som ett värde är också högst framträdande i högskoleförordningen”

EN ANDRA UTMANING handlar om att pedagogiken inom forskarutbildningar, med sitt fokus på akademisk självständighet, ibland står i stark kontrast till massutbildningar på såväl högskolor som inom gymnasium och grundskola. På så vis kan vi alltså säga att fostran av självständighet inom ramen för forskarutbildningen riskerar att börja i motvind, då doktorandens många år i skolsystemet kan ha format elever och studenter som inte förväntas

MED DENNA BAKGRUND och högskoleförordningens formulering om att forskare ska kunna uppvisa intellektuell självständighet är det angeläget att arbetet mot självständighet för juniora forskare förtydligas. Som det ser ut i dag riskerar det att bli handledarens bedyrande som får stå som garant för att doktoranden uppnått självständighet i sin forskning. Eftersom intellektuell självständighet kan ha lite olika innebörder i olika vetenskapliga sammanhang vore en väg framåt att kollegiet tillsammans, i olika forskningsmiljöer, defi nierar vad självständighet innebär i just sitt sammanhang och hur doktoranders och juniora forskares möjligheter att nå målsättningarna kan främjas.

Viktor Vesterberg Universitetslektor i pedagogik, Linköpings universitet

Debatt Vetenskapshistoria

Linné försökte visserligen klassificera även människorna i olika ”raser”, men det var så man såg världen under hans levnad. Att hävda att han skapade rasismen är att ge Linné för stor betydelse, skriver professor Henrik Kylin

Att Linné skulle ha uppfunnit rasismen är trams

Vi har under de senaste åren sett en våg av ikonoklastiska utrensningar av statyer och namn som anses ha varit ansvariga för olika hemskheter under slavhandeln över Atlanten. Det är förvisso befogat att göra en större grupp människor medvetna om hur förmögenheter skapats på grund av rasistiskt tänkande. Men det är ibland synd att perspektiven snävas in till vad som är dagens förståelse av problemen. Den typ av bildstormeri som nu leder till att statyer kastas i havet har mycket stora likheter med vad som i perioder har gått över världen och lett till att kyrkomålningar och -mosaiker förstörts i den kristna världen, eller i närtid att buddhastatyer sköts sönder av talibanerna eller konstskatter i Irak och Syrien förstördes av Islamiska staten.

I alla dessa fall tar sig en grupp som är övertygade om sin egen förträffl ighet rättigheten att förstöra material som potentiellt kan vara av betydelse för att förstå historien. Man kan naturligtvis diskutera placeringen av statyer, men så vitt jag förstår blir det mer påtagligt att visa en staty och påpeka vad figuren har gjort för avskyvärt än att bara prata om saken.

kare ur historien dem en större vetenskaplig betydelse än de förtjänar.

Carl von Linné framställs i vissa diskussioner som om han uppfann rasismen. Detta är uppenbart trams! Slavhandeln behövde rasismen för att över huvud taget vara möjlig. Under 1400-talet utfärdades ett par påvliga bullor, den första gjorde möjligt handel med ickekristna svarta slavar, den andra tillät att även kristna svarta förslavades. Den senare ledde till att kronprinsen av Kongo, sin fars emissarie i Lissabon, skeppades iväg som slav. Religionstillhörighetens betydelse visade sig även vid den ryska expansionen österut. Under 1700-talet utfärdades en ukas som uppmanade missionärerna att kristna så många av de erövrade folken som möjligt, men bara döpa ett fåtal; de som döpts kunde inte hållas som slavar.

”De som vill döma historiska personers gärningar bör komma ihåg att deras egna gärningar kommer att bedömas”

ETT ANTAL SVENSKA naturvetenskapliga forskare, vid tiden ledande inom sina fält, har också fått klä skott. Som naturvetare har jag ofta svårt att förstå varför. Oavsett att det är omöjligt ger försöken att radera ut enskilda fors-

LINNÉ VAR, SOM vi alla – även dagens bildstormare – är, ett barn av sin tid. Rasismen var en självklar del av den tidens samhälle som mycket få ifrågasatte innan de rasbiologiska stolligheterna kollapsade i samband med andra världskriget. (Hur stollig rasbiologin var visas inte minst av att min farmor, tidig kvinnlig student i Uppsala, av Herman Lundborg klassades som urtypen för den rena nordiska rasen, trots att hon hette Jacobowsky och var judinna.) Därför är anklagelsen mot Linné för att ha skapat rasismen stollig. Han försökte visserligen klassificera även människorna i olika ”raser”, ett

FOTO: DERBETH

Staty av Carl von Linné i Humlegården i Stockholm.

begrepp som inte används i modern biologi, men det berodde snarare på att det var så man såg världen under Linnés levnad. Så vitt jag förstår var han själv inte särskilt nöjd med sitt klassificeringsförsök, men som den självmedvetne posör han var kunde han inte låta bli: att klassificera Guds avbild skulle ge honom mer prestige än alla andra djur- och växtgrupper sammantaget givit honom. Hur stolligt försöket var visas av att han även inkluderade rasen monstrosi bestående av diverse konstiga påhittade människoformer som aldrig existerat. Genom att ge Linné stor betydelse för skapandet av rasismen överdriver man hans inflytande. Hans betydelse ligger i första hand i att han skapade ett namngivningssystem som var betydligt enklare att använda än tidigare system, och att han lyckades skicka ut sina “apostlar” runt om i världen. Det sätt han systematiserade sina arter och släkten, till exempel att räkna växternas ståndare och pistiller, har mycket lite att göra med hur vi ser på organismernas släktskap i dag. Eftersom moderna biologer kraftigt förändrat Linnés klassificeringssystem kan endast de som inte har någon egen förståelse av naturvetenskapens utveckling anse att Linnés klassificering av människan på något avgörande sätt påverkade rasismens utveckling.

DE SOM VILL döma historiska personers gärningar bör komma ihåg att deras egna gärningar kommer att bedömas av framtida människor med helt andra värderingar är dagens. Det är värt att komma ihåg Susanne Sontags ord i Regarding the pain of others (2003): ”One person’s ‘barbarian’ is another person’s ‘just doing what everybody else is doing’.”

Henrik Kylin

Professor i miljöförändring/kemi, Linköpings universitet

Krönika Åsa Morberg, fil.dr i pedagogik, docent i didaktik

En krönika som handlar om 60-plussare passar kanske inte i Universitetsläraren? De flesta är yngre och mitt i karriären – pensioneringen verkar avlägsen. En sak är dock alldeles säker: Alla universitetslärare blir äldre och det går väldigt fort. Ett, tu, tre är man en i gruppen 60 plus.

Jag har länge intresserat mig för seniorers villkor i samhället i allmänhet och i högre utbildning i synnerhet. Jag har skrivit många artiklar och har också motionerat på SULF:s kongress om möjligheten att ge stöd till senior arbetskraft.

På bokmässan i Göteborg i september lyssnade jag till forskarna Maria Edström och Ulrika Lagerlöf Nilsson vid Göteborgs universitet, som studerat hur äldre de senaste hundra åren framställts i media. De frågade sig: Vad är det för idéer om åldrandet som kännetecknar beskrivningarna av 60-plussare? I vilken utsträckning har journalistiken bidragit till den åldersdiskriminering som på olika sätt nu sägs vara ett faktum? Det är frågor som jag själv har ställt mig. Studiens resultat visar dock på många saker som för mig var oväntade, intressanta och tänkvärda.

ÄLDRE HAR EGENTLIGEN aldrig varit yngre än nu, vi springer maraton, vi kör motorcykel, vi bestiger berg och vi är aktiva på olika sätt. Vi tar hand om barnbarnen och vi ser till att föreningslivet inte helt dör ut. Allt fler akademiker tycks också vilja arbeta längre än till 68 år. I dag tvångspensioneras kolleger, men cirka 25 procent av alla seniorer i samhället arbetar (troligen?) efter

Vi behöver

ändra

på mediernas bild av 60-plussare

att ha uppnått pensionsåldern. Hur många akademiker som arbetar efter pensioneringen vid våra lärosäten är svårt att hitta uppgifter om, men det är mycket märkligt att vi i Sverige har råd att kasta ut aktiva och kompetenta universitetslärare. En universitetslärare och forskare kan nå sin karriärs höjdpunkt sent i livet. Kompetensen är också oftast unik och en 60-plussare tar inte arbete från yngre universitetslärare. Det här gäller såväl adjunkter som lektorer samt professorer.

ställningar om äldre på DN:s förstasidor 1912–2022”.

”En universitetslärare och forskare kan nå sin karriärs höjdpunkt sent i livet”

På bokmässan inhandlade jag Mediehistorisk årsbok 2023 där de båda forskarna skrivit kapitlet ”Mediebilden av 60+. Före-

En sak jag verkligen hajade till inför när jag läste det, handlar om mediernas utmaning att bidra till så kallade generationsmöten. I sin ambition att dela upp användare i målgrupper riskerar medierna att missa alla andra dimensioner i livet, där en 85-åring ibland kan ha mer gemensamt med en 25-åring än med jämnåriga. Det skulle också kunna synas i mediernas offentliga samtalsrum. Det är tänkvärt att föra samman grupper! Konfrontation mellan åldersgrupper vinner ingen på. Äldre och yngre universitetslärare har glädje av

att samverka i vardagen. Allt var inte bättre förr, men yngre kan ha glädje av att veta hur det faktiskt var. Äldre kan också lära av yngre universitetslärare. Det är i mötet med yngre som vi äldre inte bara tänker ”begagnade tankar”. Möten över generationsgränser är verkligen vitaliserande och utmanande.

Den växande andelen äldre i befolkningen är en av nutidens stora globala utmaningar och devisen ”Ingen ska lämnas utanför” är ett av huvudbudskapen i de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det anger riktningen mot en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar värld. Samtidigt vet vi alla, liksom de båda forskarna, att äldre sällan förekommer i medierna – och när de gör det har de få roller.

JOURNALISTIKEN KAN bekräfta fördomar men också utmana idéer om äldre och åldrande. Det är därför av vikt att studera nyhetsbilden av äldre och åldrande och hur den har förändrats över tid, men även att lyfta fram andra berättelser om åldrande. Mediebilden av äldre formas inte bara av journalistik, snarare av de flesta mediegenrer, exempelvis reklam och fi ktion. Äldre framställs ofta på ett stereotypt sätt som svaga, hjälpbehövande och sjuka och det vill vi alla naturligtvis ändra på i akademin. I många discipliner har vi möjlighet att bredda bilden av 60-plussare och vi kan förhindra att fördomar om äldre sprids.

Åsa Morberg Fil.dr i pedagogik, docent i didaktik

Nedanför Uppsala

slott hittar en litteraturvetare en doktorand vid institutionen mördad i en fontän.

Höken sjunger om död

Författare:

Johan Tralau

Förläggare: Polaris

Utgivningsår: 2023

Spänning, intriger och Uppsalaromantik

Den moderna pusseldeckaren Höken sjunger om död tilldrar sig i en klassisk Uppsalaomgivning och använder den akademiska miljöns alla möjligheter till mystiska förvecklingar.

Litteraturvetaren Sebastian Grimner är ute på en nattlig promenad när han hittar en doktorand vid institutionen mördad i en fontän vid Uppsala slott.

Samtidigt dyker det upp ett avhandlingskapitel med mystiska ledtrådar som ska vara skrivet av den mördade doktoranden. Det är anslaget till Höken sjunger om död av Johan Tralau.

Ta en del klassisk pusseldeckare med bara ett fåtal tänkbara gärningsmän eller -kvinnor samt ett samarbete mellan en polis och en privatspanare.

Lägg till en del litteraturvetenskaplig intrig med ett mystiskt manuskript i centrum.

Addera en del akademisk campusroman med akademiska intriger, kufi ska personligheter och spetsiga kommentarer om akademiska egenheter.

Krydda med en del teckentydning av mystiska symboler, hemliga sällskap och möjliga människooffer i Dan Browns efterföljd.

Och inte minst – låna miljön från klassiska akademiska Uppsalaromaner som knappt rör sig utanför området mellan slottet, Carolina Rediviva, universitetsbyggnaden och Fyrisån.

KOMBINERA ALLT DETTA och du får Johan Tralaus debut som skönlitterär författare. Det är både en spännande pusseldeckare och en ironisk kommentar till det akademiska livet. Och inte

minst andas den en stor dos akademisk Uppsalaromantik.

Johan Tralau är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet men han förlägger handlingen för sin debutroman till institutionen för litteraturvetenskap. Eftersom handlingen tilldrar sig på det området kretsar den (naturligtvis) kring ett mystiskt manuskript. Men det är inte försvunnet utan mystiskt på grund av sitt dunkla innehåll och sin oklara tillkomst.

Boken rör sig nästan helt och hållet i en inom akademisk miljö. Det mystiska manuskriptet skickar ut problemlösarna på jakt efter fler ledtrådar till klassiska platser i Uppsalas bildningshistoria; anatomiska teatern, Olof Rudbecks grav i domkyrkan och Uppsala högar.

ÄVEN OM HANDLINGEN ansluter väl till en traditionell pusseldeckare är inramningen och författarens sidokommentarer samtida. Här fi nns kriget i Afghanistan, rovdjurstidskrifter och nödvändigheten att publicera sig på engelska. Media frossar i makabra, mer eller mindre påhittade, detaljer och polisen läcker uppgifter till pressen. Och kulturredaktörer och kulturpersonligheter går igång i ett falskt klingande försvar av det fria ordet.

Som sig bör i en modern deckare bär de två problemlösarna, kriminalinspektör Erika Lönnroth och Sebastian Grimner på varsitt personligt trauma och deras öden antyds vara sammanlänkade. Antydningarna får kanske sin förklaring i utlovade kommande böcker om paret. Ska bli intressant att följa vart bokserien tar vägen. ○

Per-Olof Eliasson

Dramatiska händelser för terrorismforskare

• Från Lockerbie 1988 till begravningen av den terroristhotade konstnären Lars Vilks 2021 berättar Magnus Ranstorp, forskningsledare och docent vid Försvarshögskolan, i Från terrorns frontlinjer (Mondial 2023) om sin karriär som terrorismforskare. Ofta befinner han sig nära händelsernas centrum och den ena dramatiska situationen avlöser den andra. Bitvis är boken spännande som en deckare, mobiltelefonen ringer oavbrutet och strax är Ranstorp på väg med flyg någonstans på jordklotet där hans expertis är efterfrågad. Han publicerar rapporter, håller presskonferenser och vittnar i terrorismrättegångar, besöker livsfarliga platser i konfliktområden och är bland annat hemligt sändebud mellan Hizbollah och Israel.

Äreräddning av postmodernismen

• Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, gör i Postmodernismen (Fri tanke 2023) vad som kan beskrivas som en äreräddning av postmodernismen som numera närmast blivit ett allmänt skällsord, i vissa debattsammanhang ett samlingsnamn för allt man ogillar i samtiden. Beckman menar att postmodernismen inte åstadkommit de fenomen den beskyllts för att orsaka, som sanningsrelativism, utan snarare har förutspått hur samhället kommit att utvecklas. Hon drar upp historiska linjer och tar upp en rad begrepp, som poststrukturalistiska teorier, intertextualitet och metafiktion, behandlar kritiken mot dem samt reder ut hur de hänger samman.

Per-Olof Eliasson

Few universities offer staff training on LGBTQ issues, parties sign new collective agreement and an overhaul of the Ethical Review Act

This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Few universities offer staff training on LGBTQ issues

It is not common for higher education institutions to provide targeted training initiatives on LGBTQ issues. And no Swedish universities or colleges have examined the work environment for LGBTQ people specifically, Universitetsläraren’s survey shows.

At several of this summer’s Swedish Pride festivals, participants were subjected to threats and abuse. Libraries that invite drag queens to read fairy tales have received threats and been forced to cancel the events. Municipalities have had to cancel transgender summer camps for children. These are just some of the occurences during the past year that have shed light on the situation for LGBTQ people.

Employers in Sweden are obliged by law to implement active measures to prevent discrimination. This means that the employer must identify and eliminate risks of discrimination, including through competence development.

Universitetsläraren sent a questionnaire with questions about how they work with the work environment for LGBTQ people to 35 institutions, and received responses from 33.

IN THE PAST five years, none of these higher education institutions has conducted any specific analysis of how LGBTQ employees feel about their work environment. On the other hand, many have included questions about ha rassment, victimisation and discrimination, including on grounds of sexual orientation and gender identity, in their employee

satisfaction surveys. 22 out of 33 institutions answered explicitly that they have done so.

Those which stated that they ask about discrimination, harassment or victimisation in their employee surveys were asked a follow-up question about how they interpreted the results. Seven institutions did not answer or said they were unable to draw any conclusions, but eight responded that discrimination or harassment due to sexual orientation or gender identity seems to occur.

THE MAJORITY OF higher education institutions do not offer any specific training on LGBTQ issues for managers and staff, the Universitetsläraren survey shows. Five responded with a simple no.

Last year, the Swedish Agency for Work Environment Expertise presented a summary of its research on LGBTQ people’s organisational and social work environment. Many LGBTQ people are happy at work, the presentation showed.

“At the same time, discrimination and har-

How

the survey was conducted

Questionnaires were e-mailed to 35 universities and colleges. 33 of them responded. The questions were:

1. Has there been any survey conducted at your higher education institution in the past five years on how LGBTQ employees feel about their work environment? If yes, how were the results interpreted?

2. Do managers, employees and teaching staff at the institution receive training on LGBTQ issues? If yes, in what way?

assment occur in everyday life. It might be career discrimination, but microaggressions are also very common, i.e. negative jargon or condescending statements that are not always direct,” says Andrea Eriksson, a docent at KTH and the lead author. ○

Emmeli Nilsson

Climate course to be compulsory in Barcelona

Doctoral candidates and students occupied the University of Barcelona for a week. Now the university is introducing what is probably the world’s first compulsory university course on the socio-ecological crisis.

Doctoral candidate Lorenzo Velotti is sitting on a bench in the courtyard of the Universitat de Barcelona’s main building. The same courtyard that he, another doctoral candidate and almost 30 students who are members of the organization End Fossil Barcelona occupied in November 2022. They were demanding that the university introduce a compulsory course on the climate crisis and its social aspects by 2024.

“The crisis is ecological, but also societal, both in terms of the causes, such as capitalism, and the consequences, such as the inequality in how people are affected,” says Velotti, who researches social movements.

After a week of negotiations, the occupiers achieved their goal. “Thousands of students will learn about the socio-ecological crisis every year. It is an enormous victory.” Velotti is disappointed, however, that the university did not agree to the protesters’ demand to stop accepting funding from fossil fuel companies and banks that invest in fossil fuels.

WE MEET ANDER Errasti, Director of Coordination and Communication at the Universitat de Barcelona, in his office. He says that the university already had plans to introduce some form of course content about the climate crisis and its social consequences before the occupation. The first step now is to train the roughly 6,000 teachers in how they can integrate an eco-social perspective into their teaching.

“We have already started training teachers

and will ensure that all staff have the knowledge they need within five years,” he says.

But developing and implementing a new course for the university’s 70,000 students is a slow and bureaucratic process, and he hopes to have it up and running by the 20252026 academic year. However, a sustainability perspective has already been included in the introductory course for new students.

Errasti tells us that ending ongoing collaborations with companies and banks with links to fossil fuels is not possible yet.

Jennie Aquilonius

Premiere of opera about the Macchiarini scandal

The scandal surrounding the surgeon Paolo Macchiarini has taken its place in fiction. The newly written opera Mytomania is being performed at the Gothenburg Opera House.

“This whole story is like a fi lm or an opera in itself,” says director Clara Svärd.

She is sitting in the staff dining room of the Opera House. It is just over a week before the premiere, and the day has been devoted to rehearsals on the main stage.

Paolo Macchiarini is the source of inspiration for the opera, but Clara Svärd explains that it is not a retelling of the scandal.

“However, there are elements that the audience will no doubt recognise from real life.”

She has found portraying the main character, the manipulative surgeon Francis, to be the biggest challenge in the work. Clara Svärd has had to fi gure out his motivations and understand when and why he wants to lie.

“The work itself takes a strong position on why he has this narcissistic personality. Through inner dialogues with his dead mother, it gives us keys to why he behaves this way. My challenge has been to portray it fairly.”

THE STORY’S SOURCE of inspiration seems to have attracted a new audience to the Opera House.

“Group bookings are coming in from workplaces that do not usually call and book,” says Svärd. “I know that a large group from the Swedish National Board for Assessment of Research Misconduct is coming. That’s great.”

Mytomania was written by composer Paula

af Malmborg Ward and librettist Kerstin Perski. Joachim Bäckström plays the role of the manipulative surgeon Francis. The opera is playing from 8 October to 9 November.

Matilda Westermark

Working from home –How does it work?

Hybrid work, with some working time scheduled remotely, has become the new normal. But what rules apply, and how do you you set up a good workspace?

According to the Work Environment Act, your employer is responsible for your work environment, even if you work at home. And there is no legal right to work from home.

With the exception of certain regulations on workplace design, the same rules apply to the work environment in an employee’s home as in the workplace. But this is not unproblematic. As SULF’s chief legal officer Carolina Öhrn says with some understatement, “the issue of working from home has many different aspects and components.”

“For university teachers and researchers,” she continues, “there is probably a lot that is unspoken about how and where they should work. I can imagine that many university teachers experience the same situation, that there is no agreement whatsoever about work-

ing from home: no one asks them where they do their work as long as they take care of their teaching and other duties.”

It is also rare that the issue of home workspaces and their design and layout becomes the subject of trade union disputes.

“We only step in if things aren’t working for some reason – if there is some discussion about how to interpret something in the employment contract or the meaning of an individual agreement. Then we have to deal with it primarily on the basis of the local working time agreement,” says Öhrn.

FOR UNIVERSITY TEACHERS and researchers in particular, the situation is contradictory, as chief legal officer Carolina Öhrn points out.

On the one hand, the Swedish Agency for Government Employers states that it is the employer who decides whether you can work from home, even if you have non-regulated working hours. On the other hand, it is common in practice that university teachers and researchers work from home, and this is also often mentioned specifically in some local working time agreements. A common way to express it in local agreements is something like ‘Teachers must be available to work at the workplace to the extent that the activities of the institution and the work tasks require it.’

“Yes, it’s a bit woolly,” says ergonomist Stefan Oliv, who has a doctorate in occupational and environmental medicine and is affi liated with the Sahlgrenska Academy at Gothenburg University.

The fact that the rules allowing the possibil-

The opera Mytomania was inspired by the scandal surrounding Paolo Macchiarini. It is being performed at the Gothenburg Opera House this autumn.

PHOTO: NORA LOREK

ity to work from home are a little vague also means in practice that the division of responsibility for the work environment in the home is a little unclear. In practice, much is up to the individual employee. Oliv therefore believes that a dialogue between the employer and the employee is essential.

“Dialogue is the very fi rst step. It is important to talk about the work situation, especially if working at home begins to happen more regularly.”

If working at home becomes more fre-

quent and for longer periods, for example if the employer has ordered you to work from home or if you have an agreement where the employer says that your main workplace is at home and that you only go to the office occasionally for meetings.

“Then I would say that it is the employer’s obligation to ensure that you have the equipment required and an acceptable work environment at your home,” concludes Stefan Oliv.

Per-Olof Eliasson

What to bear in mind when working at home

1. Desk/table. Preferably, use a table that can be adjusted in height. If this is not possible, you can adjust the height of the workspace by placing something on the table or on the chair.

2. Chair. The best solution is a proper o�ice chair, but a kitchen chair with a firm cushion for your back can be enough.

3. Computer. A laptop is

fine for the odd day here and there, but if you work remotely for longer, you should connect a separate keyboard, a screen and a computer mouse.

4. Lighting. Work requires good lighting. During the darker times of the year, use as much artificial lighting as possible. An adjustable reading lamp is better than a lamp that hangs over the kitchen

table. And turn the screen so it doesn’t get reflections from windows.

5 Movement and variation. It is important to move. Change your working position regularly. If possible, alternate between standing and sitting. Schedule breaks, including for walks and other exercise.

Source: Prevent.se

Swedish Higher Education Authority raises doubts about doctoral programmes

After assessing 153 doctoral programmes over a five-year period, the Swedish Higher Education Authority called into question the entitlement to award degree qualifications of 39 of them. A third of the courses that received complaints have now been discontinued.

Between 2017 and 2022, the Swedish Higher Education Authority, UKÄ, assessed 153 doctoral programmes in various subject areas at 27 Swedish higher education institutions. Of the programmes reviewed, 114 were judged to be of an acceptable standard, while UKÄ questioned the quality of the remaining 39.

Following the UKÄ review, each institution had one year to report how it intended to correct the issues identified by the authority. The fi nal UKÄ report shows that 25 of the 39 programmes that received complaints were updated successfully. In 13 cases, the institutions chose instead to discontinue the programmes.

Kristina Sundberg, one of three inspectors who wrote the UKÄ review report, emphasises that most of the doctoral programmes that were included in the review were deemed to be of high quality. She says she cannot comment on the percentage of postgraduate courses that were closed down.

“No, our focus in these reviews is that the doctoral candidates must be able to achieve their qualification goals. If the programme does not provide those opportunities and if the assessment group performing the review reaches the same conclusion in its report, I think that doctoral candidates simply cannot do that. And then it is good that the higher education institution no longer offers that programme.”

THE FACT THAT some programmes have their degree-awarding powers called into question can, for example, in general terms be because they are small educational environments and so it is difficult for the doctoral candidates to achieve both breadth and depth of knowledge, Sundberg says.

In order to evaluate doctoral programmes,

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

UKÄ puts together different assessment groups, which consist of subject representatives as well as representatives from working life and students. After the group has examined a programme, a report is written. UKÄ then conducts interviews with teachers, researchers and the management.

“What we want to emphasise in this report is that the doctoral candidates work in complex environments, where they have different roles,” says Sundberg. “They can be employees, seen as colleagues, while at the same time they are students. They have very high demands placed on them, and sometimes there are both confl icts between goals and confl icts between roles. Even if many of the programmes are of high quality, we still have to continue to monitor the educational environments of doctoral candidates. Because they are unique.”

Linus Hellerstedt

Unions and employers sign new collective agreement

Doctoral candidates given annual working time and local working time agreements to take account of third stream activities and links between teaching and research. These are some of the changes included in the new central collective agreement.

Saco-S and the Swedish Agency for Government Employers exchanged demands before the summer, and recently they put pen to paper on a new central collective agreement. One change in the new agreement is that the provisions regarding working hours for teachers and doctoral candidates have been updated.

Like teachers, doctoral candidates will now have annual working time and plan their teaching in the same way as teachers do, unless otherwise stipulated in a local agreement. The agreement also contains provisions intended to clarify that local working time agreements are to be based on the requirements on higher education institutions that are contained in the Higher Education Act. These include the obligation to take third stream and public engagement activities into account, links between teaching and research

Other changes from 1 January 2024

The employers and the unions have agreed that:

○ Supplementary contributions to the occupational pension can continue to be paid until the age of 69.

○ Supplementary holiday pay can be exchanged more annual holiday leave.

○ An individual can be employed in two state sector positions simultaneously in certain circumstances.

○ An employee has the right to accompany their pregnant partner on maternity care visits on a maximum of two occasions.

○ Employees no longer have the right to paid leave for exams or graduation.

and the need for education to have a scientific basis.

“The law exists and the higher education institutions need to obey it,” says SULF’s head of negotiations and Saco-S vice chair Robert Andersson, “but it refers to them as institutions and not to us as parties to the collective agreement. Now that we have integrated this into the collective agreement, we think that when local agreements are adjusted for any reason, it will be clear that these matters must be taken into account.”

THE ISSUE OF third stream activities has been a thorny one for SULF to deal with, he continues.

“It’s a requirement on higher education institutions that takes something of a back seat to education and research. The problem is that there may not be any specific funding for such activities. Nor are they always tasks that are valued particularly highly, either when setting salaries or building a career.”

Andersson explains that the idea of the clearer agreement provisions regarding this issue is to increase the status of such activities.

“If you want researchers to participate in third stream and public engagement activities, they need to be valued more highly. Now, third stream activities are included in the collective agreement, so they are more visible. We may not have added anything complete-

ly new regarding this issue, but we have put a spotlight on them.”

ANOTHER CHANGE THAT Andersson would like to highlight is that the parties have agreed on a number of new provisions regarding the consultation and cooperation procedure between employers and teachers. The basic idea is to clearly record when annual working time has been exceeded, he says.

“We have huge problems with work tasks being added during the year rather than any being removed, leading to disagreements about whether additional work was overtime or not.”

When annual working time is exceeded, the employee must be paid for it, he points out.

The changes to the collective agreement apply from 1 January 2024.

Linus Hellerstedt

They simulate violent incidents in a nightclub environment

How do different people react in a crisis situation? What is the significance of their background, knowledge and experiences? These are some of the questions that the researchers at the Risk and Crisis Research Center, RCR, at Mid Sweden University in Östersund seek answers to.

It is Saturday evening in Östersund. At the Valkyria nightclub, green and violet light colours the smoke that period-

Head of the Center Karl Pihl and technician Per Alexander Esbjörnsson attaches dark curtains to the folding wall that forms a corridor from the fake nightclub entrance to the club itself.

PHOTO: ANNELI ÅSÉN

ically fi lls the air. The DJ stands in his booth and controls the mixing desk. The floor is full of people dancing.

But in reality, the time is four o’clock on a Thursday afternoon, and the nightclub is actually a room at the top of one of the buildings on the Mid Sweden University campus in Östersund. The nightclub scenario is the basis for a number of experiments that will take place later during the autumn. Today, the whole thing is being tested in a pilot exercise.

On this particular day, the focus is on the four-year project ‘People, measures and resilience: New ways to study risk communication, responsibility and resilience’. In short, it involves studying people’s knowledge, willingness and capacity to deal with major societal disturbances. The aim is to provide knowledge about how communication during crisis situations should be designed for optimal effectiveness in different contexts and for different individuals.

“How should you communicate with people whose fi rst language is not Swedish, for example?” says research group leader Minna Lundgren, who is a senior lecturer in sociology.

An important, indeed crucial, part of RCR is its simulation lab, a rectangular room equipped with 360° projection, surround sound and more, as well as hidden cameras, microphones and other technology to enable observation of everything that happens there from an adjacent control room. These features and the simple scenography mean it can

Find more articles at universitetslararen.se/eng

be transformed into different types of room, much like a black box in a theatre.

WHEN UNIVERSITETSLÄRAREN ARRIVED at the lab earlier that day, head of the Center Kari Pihl and technician Per Alexander Esbjörnsson were standing on ladders and attaching dark curtains to the folding wall that had been set up in the room to form a corridor from the fake nightclub entrance to the club itself. That is where the research participants are now queuing to hand in their coats and get their drink tickets.

The participants, mostly students from the university, have been divided into groups. They only know that they are going to participate in an experiment involving a violent incident in a nightclub setting.

The extras, who are already on the dance floor, have all received instructions on a small piece of paper. A woman has been told that she will receive a text message and that she should then run out onto the dance floor and shout that someone is ”shooting wildly outside the club”, as it says on the note.

The scenario being studied is how people act during a violet incident and how they take in and share information about it. We see on the screens of the control room how the Valkyria dancefloor fi lls up slowly. After just a few minutes, the woman who is to sound the alarm comes running onto the floor. Quickly, many of them start fiddling with their phones and heading for the exit.

A third group, ‘friends’, who are not in the

club, can follow how events unfold through news fl ashes on their phones. When they realise that something serious is happening, they start texting their friends at the club. In the control room we can follow the flow of news fl ashes as well as the text messages.

This is one of the things researchers want to study: What information in their news feeds do media consumers, (in this case friends), choose to believe and how do they act upon what they read?

AT THE VALKYRIA nightclub, things rapidly get quite chaotic. A bunch of people are standing by the cloakroom and are trying to get out, but they are being prevented by the ‘security guard’, who has been told in his instructions that he is not to let anyone out.

After a quarter of an hour, Lundgren ends the exercise and the whole group gathers research participants, extras and researchers – for buns, soft drinks and a debriefi ng. Many people have opinions. It was difficult to pretend to know people you had never met before, say several of the extras, and several of them wished they had been given more detailed instructions, “clearer direction”. Laughter erupts when one extra says that one problem was that everyone was sober. ”That’s not usually the case at a club in the middle of the night.”

Ingela Hofsten

Overhaul

of the Ethical Review Act: “The narrow scope of the assignment could create new problems”

The lack of an overall perspective in the assignment to review the Ethical Review Act could lead to new obstacles for research, says SUHF, the Association of Swedish Higher Education Institutions.

The day that Swedish researchers had been looking forward to since the problems within the Ethical Review Act became acutely clear had fi nally come: on 29 August, the Minister for Education, Mats Persson (L), announced that the Act would be reviewed. But SUHF, the higher education institutions’ main cooperation body, received the news of

PHOTO: ANNELI ÅSÉN

The Valkyria nightclub is actually a room at the top of one of the buildings on the Mid Sweden University campus in Östersund.

the review’s directives with some disappointment.

The review of the Act will assess whether all or certain types of research that include information about breaches of law or sensitive personal data should be exempted in the provisions of the Ethical Review Act. It will also propose changes so that ethical review is only conducted on research where it is ”genuinely needed” in order to protect the research subject and human dignity.

SUHF welcomes the review and has been unusually proactive in this legislative work – the higher education institutions’ analysis of the problems has been presented to the government both in a round table dialogue and in a paper. Nevertheless, the directives reflect the selective and sometimes simplistic picture of the problem that has been the focus of public debate about the Ethical Review Act, says Jonas Åkerman, who is the secretary of SUHF’s expert group on ethical issues.

“The main focus is on personal data processing and on exceptions, and the government has therefore overlooked many important issues,” he says.

In his role as coordinator for research ethics support at the Office for Research, Engagement and Innovation Services at Stockholm University, Jonas Åkerman works daily as a link between the Ethical Review Act and researchers, where he encounters the great breadth and complexity of research. It is this breadth and complexity that SUHF believes the review directives should reflect better.

WHAT CAN BE regarded as an appropriate and proportionate ethical review procedure varies according to the type of research, even within the same scientific field. SUHF would therefore like to see a thorough review of the Act, which might lead to a more diversified system with different review procedures depending on ethical complexity. Simply put: a bigger toolbox for researchers and the regulatory authority.

“Instead, the directives seem to be based on an ‘all or nothing’ perspective. But an exception that would be positive for one field of research could create problems in another,” says Åkerman.

SUHF also wants to see clear guidance in the preparatory work to the revised Act.

“It’s a major problem that there is so much uncertainty about how the regulations are to be applied, which makes it diffi cult for researchers to know where the boundaries are. Exceptions in the Act can shift the bound-

aries, but without guidance, the boundaries may remain just as unclear.”

The other major issue in the review directives concerns regulation. In October last year, the Ethics Review Appeals Board, ÖNEP, submitted a request to the government for a less severe option when it comes to sanctions. The Board has found that prosecutions for breaches of ethical review have sparked concern in the research world and are perceived as extremely punitive. For less serious violations of the Ethical Review Act, the Board therefore proposes that it should be able to limit itself to criticism of the researcher responsible rather than fi ling criminal charges. The review will now examine how the obligation to prosecute can be changed and whether the provisions regarding oversight should also be amended in other respects.

ANOTHER MAJOR LEGAL issue that SUHF has raised, and which is missing from the review’s directives, is that ÖNEP’s decisions cannot be appealed.

“Often the prosecutor drops a case with some brief explanation. That can be seen as declaring the researcher innocent of a crime, but not of a breach of good research practice,

and that can be a major issue when it comes to both research funders and colleagues,” says Åkerman.

The current procedure is also tricky. A lack of ethical approval is a clear deviation from good research practice. Higher education institutions are obliged to follow up such violations, and the consequence could be labour law measures taken against the researcher concerned. But when the regulatory authority has already investigated the matter and established that the researcher does not have or has failed to comply with their ethical approval, it is unclear what mandate the university has to conduct an independent investigation.

“If you just remove the obligation to prosecute, we could have a situation where a researcher cannot appeal against ÖNEP’s criticism and where the university is regarded as bound by ÖNEP’s decision,” says Åkerman.

SUHF believes that the basic problem with today’s process is that the system is not adapted to the reality of research and the fact that research can look different from case to case.

“Because the personal data regulation definition of sensitive personal data is used, the Act covers too much, but at the same time it covers too little. There is some research that is sensitive when it comes to personal integrity, even if it does not process sensitive personal data in the legal sense,” says Åkerman.

SUHF will now actively try to assist the current review with its knowledge and insights.

“We have a view of the whole that you don’t get from listening to the experiences of individual researchers.”

Visit universitetslararen.se/eng to read about Swedish Education Minister Mats Perssons view on the Ethical Review Act.

Kajsa Skarsgård

Låga basanslag har skapat akademiska forskarhotell

Idagarna lämnar SULF och många andra sina inspel till regeringens forskningspolitiska proposition 2024. För SULF är den alltför låga basfinansieringen och forskares otrygga anställningar roten till problemet. Systemet behöver ändras för att Sverige ska vara en kunskapsnation i framkant med framåtskridande forskning.

I dag är det överskuggande problemet att alltför stor del av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå måste sökas externt. En procedur som tar oerhört mycket tid och kraft för den forskande personalen. Tid och kraft som hade kunnat läggas på att forska. Inte nog med det. Att ständigt söka medel till sin egen lön och inte veta hur länge du har en anställning, vare sig den är tidsbegränsad eller fast, skapar oro, osäkerhet och dålig arbetsmiljö. Kvinnor är mer utsatta för risker i arbetsmiljön och undersökningar visar att kvinnor i större utsträckning än män lämnar akademin på grund av dålig arbetsmiljö. Många är vi som av den anledningen har lämnat akademin för tryggare anställningar med bättre lön och villkor.

”För SULF är den alltför låga basfinansieringen och forskares otrygga anställningar roten till problemet.”

FÖR LÄROSÄTENAS DEL skapar systemet med hög andel externfinansiering brist på rådighet över anställningarna, särskilt för den forskande personalen. I praktiken anställs forskare av aktörer utanför lärosätet till forskargrupper som fungerar som autonoma celler. Lärosätet blir mer av ett forskarhotell än en sammanhållen akademisk miljö med långsiktiga prioriteringar. Men långsiktiga problem kan inte lösas med kortsiktig finansiering av forskare på korta kontrakt. Det kommer SULF att fortsätta hävda med en dåres envishet.

Det Sverige behöver är en sammanhållen forskning och högre utbildning som bedrivs i kompletta akademiska miljöer av trygga och modiga doktorander, forskare och universitetslärare.

Inför den forskningspolitiska propositionen ställer SULF följande tre krav på regeringen.

1. Finansiering: De direkta anslagen –basanslagen – till forskning och ersättningsbeloppen för högre utbildning måste samlas och ökas kraftigt. Om anslagen till forskning inte ökas måste befintliga forskningsmedel omfördelas från forskningsråden och ges direkt till universitet och högskolor i form av ökat basanslag. En ökning av resurserna skulle ge lärosätena mer långsiktiga förutsättningar så att de kan skapa mer attraktiva karriärvägar och anställningar för forskare och universitetslärare.

2. Jämställdhet: Öka jämställdheten i akademin genom transparenta tillsättningsprocesser, tydliga karriärvägar, lika belastning och arbetsbörda och samma möjligheter till att forska. Ambitionsnivån i lärosätenas jämställdhetsarbete på alla nivåer i den akademiska karriären behöver höjas. Akademin behöver gå från vackra ord om jämställdhet till verklig handling, och regeringen kan stötta arbetet med ökad andel basanslag.

3. Akademisk frihet och demokrati: Grundlagsskydda den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi. Vetenskap och faktabaserad kunskap är ett centralt fundament för vår demokrati, för mångfalden och för de mänskliga rättigheterna. Varken hot och hat, dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska få styra vad som får forskas på eller undervisas om vid våra lärosäten.

VÅR UPPMANING ÄR att regeringen i den forskningspolitiska propositionen föreslår omfattande åtgärder inom finansiering, jämställdhet, akademisk frihet och demokrati. Först då har svenska universitet och högskolor förutsättningarna för att återigen bli ledande inom forskning.

Sanna Wolk, förbundsordförande

I KORTHET

SULF:s förbundsråd

○ Varje höst, förutom när det är kongressår, bjuder SULF:s förbundsstyrelse in lokalföreningarna till ett förbundsråd. Förbundsrådets syfte är att underlätta dialogen mellan förbundets olika delar under kongressperioden. I slutet av september samlades därför ett 30-tal representanter från SULF-föreningarna runt om i landet i Stockholm för att stämma av läget i förbundet. På programmet fanns bland annat redovisning av vad som hänt sedan förra årets förbundsråd och hur förbundets ekonomi ser ut. Under de två dagarna diskuterades även förbundets inspel till forskningspropositionen och den kommande kongressperiodens verksamhetsinriktning. Utredningen kring lägre trösklar för medlemsengagemang redovisade sitt arbete så här långt. Vidare fick SULF-föreningarna information från förbundets valberedning och hur vägen fram till nästa års kongress ser ut.

Dubbelanslutning – två förbund är dubbelt så bra

○ Du som läser Universitetsläraren är troligen också medlem i SULF. Men det finns plats för fler! Tipsa gärna dina kollegor om SULF. Och om din kollega redan är medlem i ett annat Sacoförbund finns det dubbelanslutningsavtal med många Sacoförbund. Dubbelanslutning innebär att man för ingen eller en ringa merkostnad kan vara medlem i två förbund samtidigt. Som dubbelansluten är du fullvärdig medlem i båda förbunden.

Mer information om dubbelanslutning finns på sulf.se. Och du får gärna höra av dig till oss om du vill veta mer.

Ett medlemskap i SULF ger tillgång till den kunskap du behöver för att orientera dig i högskolevärldens djungel av lagar och förordningar. Dessutom får du tillgång till en rad medlemsförmåner, till exempel inkomstförsäkring, medlemsförsäkringar och -lån, prenumerationer, råd, stöd och förhandlingshjälp. Har du eller din kollega frågor om medlemskap? Kontakta oss gärna på medlem@sulf.se.

Läs mer på sulf.se/medlemskap/ medlemskapet

SULF kan lön!

○ En bra lönejämförelse kräver bra lönestatistik. Som SULF-medlem har du tillgång till SULF:s egen lönestatistik och Saco lönesök. Saco lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 370 000 akademiker. Du kan göra jämförelser för att se hur ingångslön eller löneutveckling ser ut, både för din egen utbildning, yrke eller för andra yrkesgrupper. I Saco lönesök kan du hitta medellöner och uppgifter om lönespridning för olika åldersgrupper, examensår, utbildningar, befattningar, yrkesgrupper, regioner och arbetsmarknadssektorer.

Du som är SULF-medlem loggar in med BankID på sulf.se, på fliken lönestatistik finns det

Hallå där!

… FREDRIC GUNVE, ordförande i SULF Göteborg som arrangerar en halvdag för doktorander den 21 november.

Berätta om doktoranddagen!

– SULF Göteborg gör en satsning på doktorander och doktorandfrågor. Och i samband med det bjuder vi in till en halvdag på engelska för doktorander den 21 november. Arrangemanget är gratis för deltagarna och vi bjuder också på en inledande lunch.

Hur ser programmet ut?

– Vi kommer bland annat att lyfta frågor om doktoranders rättigheter och skyldigheter. Dessutom kommer vi att ha mindre gruppdiskussioner där deltagarna kan lyfta egna frågor. Programmet är på engelska för att så många som möjligt ska kunna delta.

Vem kan anmäla sig?

– Alla doktorander vid Göteborgs universitet och Chalmers får anmäla sig. Men antalet platser är begränsat till 25 deltagare så anmäl dig snarast för att knipa en av platserna. Du behöver inte vara medlem i SULF för att delta i doktoranddagen men om du efter dagen vill bli medlem är du självklart varmt välkommen att gå med.

Hur anmäler man sig?

– Mer information om doktoranddagen och länk till anmälningsformulär finns i kalendariet på SULF:s webbplats: sulf.se/kalender/ gu-rights-obligations-and-selforganization. Alla doktorander vid Göteborgs universitet och Chalmers är varmt välkomna!

Ett 30-tal förtroendevalda från SULF-föreningar möttes under två dagar för att stämma av läget i förbundet.

Dessa

I KORTHET

en länk till Saco lönesök. Där hittar du också SULF:s egna lönestatistik med löner för dig som är doktorand med doktorandanställning, adjunkt, forskare, forskarassistent, biträdande lektor, lektor och professor. Statistiken i SULF:s lönestatistik visar lönelaget i mars 2023. Den uppdateras kontinuerligt.

Läs mer på sulf.se

Trygghet för dig som arbetar inom högskolan

○ Dags att se över ditt försäkringsskydd? I SULF-medlemskapet ingår både en inkomst- och en sjukförsäkring från Folksam. Du får också tillgång till flera försäkringar för dig och hela familjen från både Folksam och Trygg-Hansa. De erbjuder till exempel juristförsäkring, grupp- och livförsäkringar samt bil- och hemförsäkring med rabatt för SULF-medlemmar.

Läs mer på sulf.se/medlemskap/ medlemsformaner/medlemsforsakringar

Engagera dig i din SULF-förening

○ Du vet väl att du som är medlem i SULF också tillhör din lokalförening på lärosätet? Varje lokal SULF-förening har en styrelse och nya krafter behövs ständigt! Kontakta SULF-föreningen vid ditt lärosäte om du vill engagera dig och driva viktiga frågor på lärosätet! Kontaktuppgifter till

En fråga – tre svar

alla SULF-föreningar hittar du på sulf.se/om-sulf/ kontakta-oss

Har du sparad semester?

○ Snart är det nytt år och då får du nya semesterdagar. Men vad är det som gäller om du fortfarande har några av årets semesterdagar kvar? Om du är statligt anställd har du rätt att spara delar av innevarande års semester. Som mest får du ha 30 sparade semesterdagar.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-ochvillkor/semester

Ett uppfräschat SULF

○ Ljusgul, en grön samt en aprikos nyans. Det är några av SULF:s nya färger.

– För att bli enhetligare och för att det ska bli lättare att känna igen oss har vi till exempel sett över våra färger och vårt bildspråk, säger SULF:s kommunikationschef Jon Stenbeck.

Bland annat så har SULF:s webbplats fått nytt utseende och förhoppningsvis är det nu lättare att hitta. Utvecklingen av sulf.se fortsätter under året. Passa också på att kolla på sulf.se/sulf-play för filmer. Mina sidor, som du kommer åt genom att logga in, har också fått nytt utseende. Kolla in alla medlemsförmåner som till exempel lönestatistik, SJ-rabatt, prenumerationer med mera.

Vad tycker du är viktigast inför regeringens forskningsproposition 2024?

Katarina Lindström, Högskolan i Borås.

– Ökat ersättningsbelopp för att inte minska studenternas tid med lärare ytterligare – vi ligger redan lågt jämfört med omvärlden. Ökat basanslag för forskning för jämställda och transparenta karriärvägar.

Roger Andersson, Mälardalens universitet.

– Akademisk frihet för forskningen är viktigt för samhällsutvecklingen med bredd på forskning för att möta ovetenskapliga tankar och strömningar. Det ökade informationsflödet gör anspråk på att vara sanning.

Maja Pelling, Göteborgs universitet.

– Utöka basanslagen, ge förutsättningar för säkrare anställningar och öka tilliten till akademisk kunskapsförmedling. Grundlagsskydda akademisk frihet. Forskning och utbildning ska inte vara politiskt styrda.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Kan lärosätet säga upp mig trots att jag är sjukskriven?

Jag har anställning som lektor vid ett statligt lärosäte. I olika perioder har jag under de senaste fem åren drabbats av utmattningssyndrom som har sin grund i långvarig stress och hög psykisk belastning i arbetet. Till detta kommer en uppslitande skilsmässa förra året. Jag glömmer viktiga saker, har svårt att koncentrera mig samt har svårt att planera, prioritera och genomföra arbetsuppgifter. För närvarande är jag sjukskriven på 100 procent. Jag har nu förstått att universitetet planerar att avsluta min anställning eftersom jag ”inte presterar som en lektor förväntas göra”. Kan det verkligen vara riktigt? Kan det ha att göra med de nya las-reglerna?

SIMON

SVAR: Tack för din fråga som handlar om förutsättningarna för att säga upp en arbetstagare på grund av nedsättning av arbetsförmåga kopplat till sjukdom. I svensk rätt finns det ett principiellt förbud mot uppsägning på grund av sjukdom. Förbudet gäller oavsett om det är fråga om en kortare eller längre sjukdom och oavsett om sjukdomen har uppstått i samband med arbete eller på fritiden.

ENLIGT FAST PRAXIS från Arbetsdomstolen föreligger inte saklig grund, numera sakliga skäl, för uppsägning på grund av sjukdom. Ett undantag från denna princip är om arbetsgivaren kan visa att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så mycket att arbetstagaren inte längre kan

utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren (se bl.a. AD 2014 nr 41). I en sådan situation kan det alltså föreligga sakliga skäl för uppsägning kopplat till personliga omständigheter. Men det krävs då också att arbetsgivaren har uttömt alla möjligheter att genom anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder försöka hitta en lösning så att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren.

Det är alltså mycket omfattande krav som ställs på en arbetsgivare som vill säga upp en arbetstagare på grund av sjukdom. Min bedömning är att denna praxis ligger fast och att lagstiftaren inte avsett några förändringar vad gäller detta rättsläge genom de förändringar som trädde i kraft i LAS hösten 2022 (prop. 2021/22:176 s. 87 och 446). Se även se prop. 2021/22:176 s. 90 där det framgår att det inte finns något avsikt att ändra arbetsgivarens skyldigheter kopplat till rehabiliterings- och anpassningssituationer.

I DITT FALL måste arbetsgivaren alltså kunna bevisa att du inte längre kan utföra arbete av någon betydelse för universitetet och att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt på detta sätt. Det är din arbetsförmåga vid hela universitetet som avses, alltså inte bara vid den institution där du nu arbetar.

Dessutom måste arbetsgivaren ha försökt lösa situationen med olika åtgärder. Det kan handla om arbetsträning i ditt ordinarie arbete som lektor, anpassning av arbetsplats och/eller arbetstider. Utgångspunkten är att du ska

behålla dina ordinarie arbetsuppgifter och ditt arbete som lektor. Detta följer av den lojalitetsplikt arbetsgivaren har gentemot dig enligt det enskilda anställningsavtalet (se Broman, Ericson och Öhrn, Rehabiliteringsansvaret s. 128, Norstedts Juridik 2023). Först om detta inte visar sig möjligt kan det bli aktuellt med någon form av omplacering.

Av din fråga framgår inte på vilket sätt du fått reda på att arbetsgivaren vill avsluta din anställning eller om arbetsgivaren tidigare har försökt vidta arbetsanpassningseller rehabiliteringsåtgärder. En naturlig tidpunkt att diskutera frågor om arbetsanpassning och rehabilitering är när skyldigheten att upprätta en plan för återgång i arbete infaller enligt 30 kap. 6 § första stycket socialförsäkringsbalken: ”Om det kan antas att den försäkrades arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag när den försäkrades arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete.”

INNAN ARBETSGIVAREN KAN säga upp en arbetstagare kopplat till personliga omständigheter krävs att arbetsgivaren underrättar respektive varslar dig och din fackliga organisation varefter du och din fackliga organisation har rätt till överläggning (30 § anställningsskyddslagen). Frågan om uppsägning kopplat till personliga omständigheter hanteras i personalansvarsnämnd. Mitt råd är att du kontaktar Saco-S lokalt för rådgivning utifrån din situation.

Carolina Öhrn Förbundsjurist

! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombuds­männen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

Max Scheja, professor, institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet:

”Jag uppskattar att SULF har koll på högskolan.”

Den ökade tryggheten ingår självklart i medlemsavgiften. Passa på att tipsa dina kollegor, att vara medlem i SULF är en trygghet för dig som arbetar på högskolan. Läs mer på sulf.se

Läs akademisk engelska i Chester!

Vill du förstå engelska forskningsrapporter bättre? Skriver du vetenskapliga artiklar

på engelska? Nu utlyser Journalistförbundet en två veckors språkkurs i akademisk engelska i Chester 22 april–3 maj 2024.

Du behöver inte vara journalist för att söka våra stipendier. Det räcker att du fått texter och/eller bilder publicerade i svenska tidningar, tidskrifter eller på svenska webbplatser. Har du fått bilder publicerade i svenska böcker så gäller det också.

Uppsala universitet ger under hösten ”Mäns våld mot kvinnor och våld i sjuksköterskeprogrammen.

samhällets ansvar för våldsutsatta kvin nor och sexuella trakasserier

Läs mer och ansök senast 10 november 2023 på sjf.se/stipendier.

UTBILDNINGSDAGAR OM SAMHÄLLETS ANSVAR FÖR

VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet anordnar två temadagar öppna för universitetslärare samt kurs- och programansvariga som arbetar med införandet av det nya examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Syftet med dagarna är att lyfta aktuell forskning och praktik.

30 nov: Samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor

• Tandvårdens ansvar. Therese Kvist adjunkt, Karolinska institutet

• Hälso- och sjukvårdens ansvar. Johanna Belachew, verksamhetschef, Kvinnofridsenheten, NCK

• Rättsväsendets ansvar. Wanna Svedberg, lektor, Göteborgs universitet

• Socialtjänstens ansvar. Veronica Ekström, docent, Marie Cederschiöld högskola

• Samverkan för ett helhetsgrepp mot mäns våld mot kvinnor. Susanne Strand, lektor, Örebro universitet.

5 dec: Sexuella trakasserier

• Sexuella trakasserier – en del av mäns våld mot kvinnor. Anneli Häyrén, adjunkt, NCK

• Teoretiska perspektiv på sexuella trakasserier. Maja Lundqvist, utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning

• Konsekvenser av sexuella trakasserier: ett exempel från akademin. Anneli Häyrén, adjunkt, NCK

Temadagarna är digitala och kostnadsfria. På nck.uu.se/utbildning finns mer information om program och anmälan.

Posttidning B

Universitetsläraren

Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.

Eller posta lösningen till Universitetsläraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 5/23”. Ditt namn

och e-postadress måste finnas med. Senast 1 december behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.