KRÖNIKA: ”Mitt bekväma kontor har bytts ut mot en plats i biblioteket"
FOKUS Fackligt så in i Norden
NYHET
Vanligt med tio års provanställning
REPORTAGE Kris på lärarutbildningen i Borås
AI-professorn Ross King e ektiviserar vetenskapen
Innehåll
Vi vet att fram till 3 juli har nära 170 000 byggnader förstörts helt eller delvis i Gaza. Det är 59 procent av det totala antalet byggnader.”
Lina Eklund, forskare i naturgeografi och ekovetenskap, studerar satellitbilder tagna över Gazaremsan.
11
Nummer 4, 2024
REPORTAGET: Antalet universitetslärare på lärarutbildningen i Borås har minskat med en tredjedel det senaste året. En anledning är att studenterna har blivit färre, berättar proprefekt Kajsa Paulsson och tillförordnad prefekt Petra Pauli. 14
Nyheter
6 Provanställd i tio år villkor för många konstnärliga lärare.
8 Så mycket tjänar lärosätenas rektorer.
9 Pehrson och Persson byter ministerpost.
10 UKÄ läxar upp lärosäten om stipendier från Kina.
12 Inget hopp i sikte för den akademiska friheten i Turkiet.
På jobbet
22 Så hanterar du sociala medier som universitetsanställd.
Mötet
26 AI-professorn Ross King har utvecklat forskarroboten Eve för att effektivisera vetenskapen.
Fokus
32 Nordiska förbund konfererar om fackliga frågor.
Disputerad
40 Fabian Gunnars är klar med sin avhandling om AI och specialpedagogik.
Debatt
42 ”Är pengarna mål eller medel inom akademin?”
In English
48 A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.
Upp till bevis för personliga Pehrson
Halvtid i mandatperioden för regeringen och läge att formera om laget. I alla fall om man lyssnar på de fotbollsmetaforer som nytillträdda utbildningsministern Johan Pehrson (L) använde efter regeringsombildningen. Eller ”tränare för laget” som han själv kallat sig i intervjuer, med syfte på sin roll som partiledare. Även om det formellt är Ulf Kristersson som utnämner regeringens ministrar så har Pehrson inte gjort någon hemlighet av att det var han själv som ville bli chef på utbildningsdepartementet.
Viljan att framstå som folklig, att tala i sportfloskler och framställa sig själv som ”killen vid grillen”, är också den tämligen uppenbar för den som tittar in på Johan Pehrsons sociala medier. Han tycks vilja vara en mer personlig Pehrson än sin företrädare som utbildningsminister, Mats Persson.
När den sistnämnde tillträdde för knappt två år sedan talade han i Universitetsläraren om ”stora reformer” som han skulle genomföra för högskolan. Man kan spekulera i vad han syftade på. Var det säkerhetskompetensen i styrelserna, som retade upp en hel sektor och till slut resulterade i en minimal omformulering i högskole förordningen (läs om det på sid 13)? Eller var det kanske utredningen av den så kallade cancel kulturen som resulterade i att den politiska styrningen ansågs vara ett större hot mot den akademiska friheten bland de akademianställda som svarade?
”Även om det formellt är Ulf Kristersson som utnämner regeringens ministrar så har Pehrson inte gjort någon hemlighet av att det var han själv som ville bli chef på utbildningsdepartementet.”
När det gäller Johan Pehrsons politik har vi mest hört honom prata om skolan. När det gäller högre utbildning och forskning är han ett oskrivet blad.
Anders Jinneklint, chefredaktör
UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm
TELEFON: 08-505 836 00 (växel)
E-POST: redaktionen@universitetslararen.se
ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se
HEMSIDA: universitetslararen.se
CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se
REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se
ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se
GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se
ANNONSER:
Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se
PRENUMERATION:
Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar.
Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.
OMSLAGSFOTO: Tomas Ohlsson.
TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2024. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 22 200 ex (juni 2023).
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
SVANENMÄRKT
Padelhall blir studiolabb
När padeltrenden saktar ner ekar specialbyggda hallar tomma runtom i hela Sverige. Blekinge tekniska högskola tar vara på en av dessa, genom att bygga om den till ett virtuellt studiolabb. Med stora LED-skärmar kan virtuella miljöer komma till liv i hallen, en teknik som använts inom såväl filmindustri som spelutveckling. Högskolans projekt görs i samarbete med Region Blekinge, Karlskrona kommun och det lokala produktionsbolaget Istudios
Visuals. Tobias Larsson (t.h. i bild), professor i maskinteknik, och Ryan Ruvald, postdoktor inom maskinteknik, står här bakom de massiva LED-panelerna.
Matilda Westermark
FOTO: ANDREAS BLOMLÖF
Nyheter
Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?
Kungl. Konsthögskolan, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Stockholms konstnärliga högskola har alla möjlighet att enligt högskoleförordningen ha tidsbegränsat anställda i upp till tio år.
Provanställd i tio år
villkor för många konstnärliga lärare
Konstutbildningarna vid svenska högskolor kan anställa i upp till tio år med begränsad anställningstrygghet.
– Anställningsformen är en toxisk konstruktion som inte bara skadar de anställda utan också lärosätena, säger konstnären och forskaren Benj Gerdes.
Benj Gerdes har själv drabbats av systemet med tidsbegränsade konstnärliga anställningar. Han är konstnär, författare och forskare med en lång och välrenommerad karriär inom de olika fälten, främst i USA. – När Donald Trump tillträtt som president var jag ivrig att utforska ett land som Sverige som hade rykte om goda forskningsoch anställningsförhållanden. Jag hade personliga kontakter och det fanns ett professio -
Benj Gerdes
nellt intresse för mitt arbete, säger han.
2019 blev han inbjuden att undervisa vid Kungliga Konsthögskolan, KKH. Där forskade han och ledde en så kallad professorgrupp inom bildkonst och rörlig bild.
Vad ingen berättat för honom var att hans anställning enligt paragrafen högskoleför-
ordningen 4 kapitlet §10 (tidsbegränsad anställning i högst fem år med möjlig förlängning i fem år) innebar begränsad anställningstrygghet.
– Systemet med fem plus fem år är bara toppen på ett isberg. Femårsperioderna delar man upp i en rad kortare anställningar och man har också många deltider. Dessutom använder man systemet för att spara pengar, ersätter en heltid med deltid, en lektor med en adjunkt, en professor med en lektor, säger han.
Anställningen förlängdes tre gånger och avslutades 2023. Arbetsgivaren hade valt att utlysa en tjänst som professor inom området vilken tillföll en annan sökande. Benj Gerdes överklagade men fick avslag. Eftersom han varit anställd enligt HF 4 kapitlet §10 hade han ingen företrädesrätt.
– Jag blev väldigt kränkt. Jag anställdes från utlandet och känner att min naivitet om svensk arbetsrätt utnyttjades av arbetsgivaren.
VID KKH DREV Benj Gerdes ett forskningsprojekt med 4,5 miljoner i finansiering av Vetenskapsrådet. Efter att lektorstjänsten upphört anställdes han hösten 2023 som forskare på
KKH men valde efter en kort tid att ta med sig forskningsprojektet till Institutet för framtidsstudier där han nu är verksam som konstnärlig forskare.
Han menar att systemet fem plus fem år är destruktivt.
– Anställningsformen är en toxisk konstruktion som inte bara skadar de anställda utan också lärosätena. De skjuter sig själva i foten, säger Benj Gerdes.
Dessutom är det skadligt för forskningskvaliteten.
– En längre karriär som forskare inom konsten blir omöjlig när högskolorna anställer enligt fem plus fem.
någonting åt det, säger SULF:s ombudsman Anna Ekenberg.
Hon menar att systemet går ut över de anställda. Lärarna anställda enligt den här förordningen har väldigt osäkra anställningar, fast mycket längre än vanliga visstidsanställningar.
”Anställningsformen är en toxisk konstruktion som inte bara skadar de anställda utan också lärosätena.”
Benj Gerdes anser också att fem plus femsystemet bygger på en gammal mästare-lärling-modell som i många fall inte passar nuvarande undervisning.
– Arbetet på en institution innehåller mycket mer, läroplansutveckling, bygga nya program, rekrytering av lärare, studentrekrytering, mycket kompetens måste byggas upp för att förstå hur man effektivt gör dessa saker, säger Benj Gerdes.
Anställning på konstnärlig grund enligt HF 4 kapitlet § 10 används på olika sätt vid olika konstnärliga utbildningar, gemensamt för dem är en hög andel tidsbegränsat anställda och många deltider.
Den här sortens tidsbegränsade anställningar beskrivs ofta som ett sätt att kontinuerligt förnya verksamheten vid de konstnärliga utbildningarna.
MEN SYSTEMET ÄR mycket kritiserat. I en debattartikel i Svenska Dagbladet 8 juni 2022 kallar åtta olika organisationer, bland dem SULF, förordningen för en tioårig provanställning.
– Anställningsformen medför stora problem. De som har de här anställningarna kan ju till exempel inte få lån om de ska köpa en bostad. Ibland avslutas deras anställning när de är över 50-årsåldern och då kan det vara svårt att få en ny anställning. Så det kan bli en karriärmässig fälla för dem.
Eftersom lärarna ofta har anställning på deltid, kanske 50 procent eller mindre, och ofta har sin konstnärliga verksamhet som frilansande egenföretagare kan det också bli problem med a-kassan när deras anställning avslutas.
det tar tid innan alla kommer in i nya rutiner.
Åsa Andersson påpekar att kanske är en förändring på gång vid KKH. Facket och arbetsgivaren har inlett en dialog om den här typen av anställningar.
RICKARD STÖHR, HR-CHEF vid KKH, säger att man ser HF 4 kapitlet §10 som en möjlighet och påpekar att systemet används generellt på de konstnärliga högskolorna.
– Fördelen för oss som arbetsgivare och lärosäte är att ha möjligheten att över tid både uppdatera och förändra kompetens. Alternativet skulle vara uppsägningar, menar Richard Stöhr.
– I en annan typ av verksamhet skulle man ju behöva säga upp och varsla om man såg att den här kompetensen har vi ingen användning för längre.
– Sen är det klart att vi som arbetsgivare också kan se att det tar en hel del resurser. Det blir ju fler rekryteringar helt enkelt. Och fler introduktioner och fler överlappningar, säger Rickard Stöhr. ○
Per-Olof Eliasson
VAD SÄGER LAGEN OM ANSTÄLLNINGAR?
Enligt 4 kapitlet § 10 i högskoleförordningen kan lärosäten tidsbegränsat anställa lärare inom konstnärliga verksamheter i fem år som kan förlängas i ytterligare fem – utan att anställningen ger rätt till tillsvidareanställning.
En majoritet saknar fast anställning
Andelen tidsbegränsat anställda på konstnärlig grund 2023 (Enligt HF 4 kapitlet § 10) av samtliga anställda lärare vid respektive lärosäte. Källa: UKÄ:s statistik
Debattörerna menar att de konstnärliga högskolorna missbrukar regeln för att inte behöva tillsvidareanställa lärare som år efter år utför en stor del av utbildningen vid högskolorna. Allt för att undvika huvudregeln på arbetsmarknaden – tillsvidareanställning.
– De som anställs enligt den här paragrafen är en ganska liten grupp av alla lärare i högskolan. Kanske är det därför som man från politikernas sida inte tycker att man behöver göra
ÅSA ANDERSSON, forskningshandläggare, huvudskyddsombud och sekreterare i styrelsen för Saco-S vid KKH menar att systemet främst drabbar adjunkter. – Den lokala Saco-S-föreningen tar emot flest synpunkter inom lärarkategorin adjunkter. De har ett ganska lågt löneläge och arbetsuppgifterna är främst undervisning och ansvar för verkstäder. De har numera ingen forskningstid även om de har kompetensutveckling i tjänsten. Dessutom har internt sökbara konstnärliga forskningsoch utvecklingsmedel dragits tillbaka. Det gör att de får svårt att meritera sig för andra jobb. Hon menar att de tidsbegränsade anställningarna är negativa även för verksamheten.
– Som adjunkt har man ofta ett verkstadsansvar för ett visst område. Det tar tid att bygga upp en sådan verkstad. När det ska rekryteras någon ny blir det ett energitapp för
Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Stockholms konstnärliga högskola
Anna Ekenberg
Åsa Andersson
av alla rektorer på samtliga lärosäten.
Så mycket tjänar lärosätenas rektorer
Medianlönen för rektorer vid landets lärosäten är 121 150 kronor i månaden. Mest tjänar Lars Strannegård vid Handelshögskolan i Stockholm, som har 247 400 kronor. Ingen av rektorerna har en månadslön under 100 000 kronor.
Sedan förra årets lönerevision har åtta rektorer lämnat sina tjänster. De som sitter kvar sedan dess har fått löneökningar på mellan 4 och 5,3 procent i årets lönerevision. Undantagen är de två som tjänar mest. Lars Strannegård vid Handelshögskolan i Stockholm har en ny månadslön på 247 400 kronor, vilket innebär en löneökning på 3 procent. Martin Nilsson Jacobi, rektor vid Chalmers, tjänar 211 000 kronor i månaden. Det betyder att hans löneökning landade på 1,9 procent.
Bland de fem rektorer som tjänar mest finns två kvinnor. Karolinska institutets
Annika Östman Wernersons nya månadslön är 151 900 kronor och Astrid Söderberg Widding vid Stockholms universitet har numera 138 900. De placerar sig därmed på tredje respektive femte plats på listan.
Rektorernas medianlön har ökat från
116 450 kronor i månaden 2023 till 121 150 kronor i år. De manliga rektorerna har en medianlön på 121 350 kronor, samtidigt som deras kvinnliga kollegors ligger på 116 350 kronor.
NY PÅ TOPP FEM på listan är Måns Svensson, som ersatte Agneta Marell som rektor vid Högskolan i Jönköping 1 april i år. Hans nya lön är 140 500 kronor.
I början av september i år tillträdde den senaste i raden av nya rektorer, då Henric Johnson klev in vid Blekinge tekniska högskola med en månadslön på 109 300 kronor. Övriga nya rektorer är Malin Broberg vid Göteborgs universitet, Mia Rönnmar vid
Malmö universitet, Jörgen Elbe vid Högskolan Dalarna, Anna Valtonen vid Konstfack, Ellen Røed vid Stockholms konstnärliga högskola och Per-Henrik Holgersson vid Kungliga musikhögskolan.
De tre rektorer som tjänar minst i sammanhanget jobbar alla på konstnärliga lärosäten. Ellen Røed vid Stockholms konstnärliga högskola har 109 000 kronor i månaden och Per-Henrik Holgersson vid Kungliga musikhögskolan tjänar 107 000 kronor i månaden. Minst av samtliga tjänar Sanne Kofod Olsen, som har 103 000 kronor. ○ Linus Hellerstedt
Fotnot: Statliga högskolor och universitet lyder under utbildningsdepartementet, som anger lön för respektive rektor en gång om året. Undantaget är SLU, som lyder under landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping drivs via privata stiftelser. Där sätts rektors lön av styrelsen.
HÄR ÄR DE FEM REKTORER SOM HAR HÖGST MÅNADSLÖN
På universitetslararen.se finns listan med alla rektorer på samtliga lärosäten.
Källor: Respektive lärosäte och utbildningsdepartementet
De tjänar mest. Lars Strannegård, Martin Nilsson Jacobi och Annika Östman Wernerson har högst lön
”Stressen ökar”, säger företrädare för Saco-S.
”Sifforna ger ingen korrekt bild”
• Under 2023 anmäldes totalt 61 fall av arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning vid universitet och högskolor. Av dem avsåg 29 psykosociala besvär. Vid flera större lärosäten, som Stockholms universitet och Uppsala universitet, anmäldes dock inte en enda arbetssjukdom som lett till sjukskrivning under förra året. – Siffrorna i statistiken ger absolut ingen korrekt bild. Vi har inga egna mätningar men jag skulle säga att stressen ökar, säger Robert Malmgren, ordförande för Saco-S vid Uppsala universitet.
Arbetsgivaren håller med:
– Att vi med närmare 8 000 anställda inte skulle ha någon arbetssjukdom stämmer förstås inte, säger Karin Karlström, HR-strateg i Uppsala. Lars Soold
Förslag om att kombinera forskning och annat arbete
• Fler yngre forskare ska tidigt i karriären kunna arbeta parallellt inom högskola och företag, föreslår regeringen i en promemoria. Förslaget går ut på att den reglering som avser förenade anställningar för specifika yrkeskategorier tas bort, så fler ska kunna kombinera en tjänst som forskare och lärare med arbete inom sjukvård eller industri. Hittills har det bara varit möjligt för lektorer och professorer. SULF backar förslaget, med förbehållet att två deltidsjobb tenderar att innebära mer än heltidsarbete för forskare.
MarieLouise Samuelsson
Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.
Pehrson och Persson byter ministerpost
Utbildningsminister Mats Persson (L) lämnar sin post och ersätts av tidigare arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L). Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) vid sin regeringsförklaring.
frågorna, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Förutom att han är partiledare för Liberalerna sedan 2022 har Johan Pehrson bland annat en juristutbildning från Uppsala universitet, enligt hans cv på regeringens hemsida.
Efter att utrikesminister Tobias Billström (M) plötsligt meddelade sin avgång handlade försnacket till riksmötet och statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring mest om vem som skulle bli hans ersättare. Det blev Maria Malmer Stenergard (M).
Sedan kom Ulf Kristersson med beskedet att även utbildningsminister Mats Persson har gjort sitt på posten. Han ersätts av tidigare arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
Ӏn
så länge har vi mest hört Pehrson prata om skolan, så det blir intressant att se hur han ser på högskoleoch forskningsfrågorna.”
–Vi ser fram emot ett gott samarbete och att jobba tillsammans för att stärka villkoren för akademin. Än så länge har vi mest hört Pehrson prata om skolan, så det blir intressant att se hur han ser på högskole- och forsknings-
MATS PERSSON TAR nu i stället över Johan Pehrsons tidigare ministerportfölj, och blir arbetsmarknads- och integrationsminister. – Att Mats Persson lämnar rollen är inte särskilt överraskande, särskilt med tanke på de utmaningar som funnits i relationen mellan honom och högskolesektorn. Det är också logiskt att Liberalerna vill profilera partiet i utbildningsfrågorna inför nästa val genom att ge partiledaren den här positionen, säger Karin Åmossa. När Johan Pehrson byter arbetsmarknadsdepartementet mot utbildningsdepartementet tar han även med sig sin statssekreterare Erik Scheller, som får ansvar för frågor kring vuxenutbildning och folkbildning. ○
Linus Hellerstedt
Att Mats Persson skapat konflikter med akademin underlättade förmodligen flytten till ett annat departement.”
Universitetslärarens MarieLouise Samuelsson kommenterar Ulf Kristerssons rockad bland statsråden. Läs hela krönikan på universitetslararen.se.
Mats Persson Johan Pehrson
Så kallade CSC-doktorander från Kina kan bli återbetalningsskyldiga i hemlandet om de inte fullföljer forskarutbildningen.
Avtalet bryter mot högskoleförordningen, enligt UKÄ.
UKÄ läxar upp
lärosäten om stipendier från Kina
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, bedömer att lärosäten har tagit emot över 100 stipendiedoktorander från Kina i strid mot reglerna och med oskäliga villkor. KTH vill ändå fortsätta att ta emot stipendiaterna.
För att få ett stipendium från statliga Chinese Scholarship Council, CSC, måste doktoranden skriva på ett hemligt avtal. Om doktoranden inte fullföljer sin forskarutbildning kan hen, eller närstående som står som borgenärer hemma i Kina, bli återbetalningsskyldiga. Borgenärerna får inte heller lämna Kina en längre period under stipendietiden.
klausul om återbetalningsskyldighet om doktoranden gjorde något som gick emot kinesiska staten.
En tillsynsrapport av UKÄ har nu gett KI rätt i bedömningen att avtalet mellan stipendiaten och CSC bryter mot högskoleförordningens krav på att lärosätena ska ha insyn i stipendiaternas villkor och att dessa ska vara skäliga.
I SVERIGE ÄR också huvudregeln att doktorander ska anställas. UKÄ bedömer att Kina inte ens kvalar in bland de länder vars stipendiater är undantagna denna regel, eftersom Kina har en egen forskningskapacitet och CSC-samarbetena inte är EU-fi nansierade.
aldrig CSC-samarbetet och vill inte heller i nuläget avsluta det. KTH ifrågasätter UKÄ:s juridiska tolkningar.
STEFAN ÖSTLUND, KTH:s vicerektor för internationalisering, kallar högskoleförordningen ”ideologisk” i sin begräsning för statliga lärosäten att ha stipendiedoktorander. Han menar att den skapar en konkurrensnackdel i den internationella akademiska världen.
I år har KTH tagit emot tolv CSC-doktorander. Stefan Östlund säger att KTH har insyn i stipendiaternas villkor och vill fortsätta dialogen med CSC om frågan om återbetalningsskyldighet. Han tycker inte att det är orimligt att stipendiaten i vissa fall behöver betala tillbaka pengar, till exempel om hen stängs av efter oegentligheter, och att en modell med borgenärer inte behöver vara fel.
KTH:s CSC-doktorander kan också bli återbetalningsskyldiga om de inte jobbar i Kina i två år efter examen, vilket UKÄ menar är ett oskäligt villkor.
– I vissa länder får vi nog vara beredda på sådana krav, säger Stefan Östlund. Hur rimmar det med akademisk frihet?
– Akademisk frihet är rätten att forska på det sätt och om de frågor man vill. Innefattar det inte att verka som forskare var man vill?
– Det kan jag absolut hålla med om, men alla länder är inte som Sverige i det avseendet.
UKÄ:S TILLSYNSRAPPORT har ett särskilt fokus på CSC-doktorander eftersom det är en stor grupp, men rapporten omfattar stipendiedoktorander i stort. I kartläggningen framgår det att KTH mellan 2020 och 2023 tog emot tre doktorander med statliga stipendier från Thailand, ett land som Stefan Östlund också konstaterar är en diktatur.
Dessa hemliga avtal uppdagades år 2021. Vid den tiden tog Karolinska institutet, KI, emot upp till 30 CSC-doktorander om året. KI valde att pausa samarbetet 2022 efter att CSC inte hade velat ändra stipendiaternas villkor. Detta berättar Robert Harris som är KI:s vicerektor för forskarutbildning.
– Vi ifrågasatte också en
KI ser nu över vilka fler åtgärder som lärosätet behöver vidta mot bakgrund av tillsynsrapporten.
– Det är positivt att vi har fått vägledning i gråzonerna så att det blir lättare att göra rätt, säger Robert Harris.
KI och KTH hade flest CSC-doktorander åren 2020–2023, men de verkade även vid Lunds universitet, Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet. KTH pausade
Enligt stipendiaternas avtal måste de jobba för den thailändska staten dubbelt så lång tid som de har studerat utomlands – alltså i åtta år efter en forskarutbildning på fyra år. Annars får de böta en summa på tre gånger stipendiebeloppet.
– Personligen tycker jag att det är en alldeles för lång period, men om stipendiaten ser det som ett sätt att erhålla en attraktiv utbildning så tycker jag att de ska kunna få göra det, säger Stefan Östlund.
UKÄ kommer att följa upp rapporten efter synpunkter från lärosätena och information om vidtagna åtgärder. ○
Kajsa Skarsgård
Robert Harris
Stefan Östlund
... LINA EKLUND, forskare i naturgeografi och ekovetenskap vid Lunds universitet. Du studerar satellitbilder tagna över Gazaremsan. Hur kommer det sig?
– I cirka tio år har jag genom att analysera satellitbilder jobbat med att ta fram information om hur landskap och miljöer påverkas av krig. Bland annat har jag jobbat med Syrien och Irak och hur islamiska statens framfart där påverkat jordbruket. När Israel påbörjade kriget mot Gaza efter Hamas attack 7 oktober i fjol, blev jag kontaktad av en kollega från USA. Han bjöd in mig till Decentralized Damage Mapping Group. Gruppen består av forskare som på olika sätt arbetar med satellitbilder och krigssituationer.
Vad visar satellitbilderna?
– Det beror på vilken upplösning bilderna har. Men vi har till exempel kunnat se hur israeliska militären har kört rakt igenom trädodlingar och jämnat dem med marken. Det finns också möjlighet att analysera förstörelsen av byggnader.
Vad har du kommit fram till?
– Att förstörelsen av både byggnader och jordbruksmark är utbredd och på en helt annan nivå än vid tidigare krigssituationer i Gaza. Det finns också ett stort intresse för att använda satellitbilder för att objektivt kunna analysera vad som har hänt. Vi vet att fram till 3 juli har nära 170 000 byggnader förstörts helt eller delvis i Gaza. Det är 59 procent av det totala antalet byggnader. Hur känns det att arbeta med att analysera förstörelsen av hus och liv?
– Det känns viktigt. Jag har inget finansierat projekt om Gaza utan detta har kommit ur en vilja att bidra med den kunskap jag har. Pelle Bouveng
Lönepremien minskar för både män och kvinnor
Gruppen som har en doktorsexamen tjänar i genomsnitt ett antal procent mer jämfört med gruppen som har en tre- till femårig högskoleexamen. Skillnaden kallas för lönepremie. Så här stor var lönepremien för manliga respektive kvinnliga forskarutbildade år 2001 och 2022.
%
Kvinnor
%
%
Män
2001
Kvinnor
Män
2022
Det är mindre lönsamt att genomgå en forskarutbildning i dag än för 20 år sedan. Lönepremien för forskarutbildade har sjunkit i både privat och offentlig sektor, visar en rapport från Saco.
Skillnaden i genomsnittslön för en person med forskarutbildning jämfört med en person med kortare högskoleutbildning har minskat med 22 procent sedan 2001.
Håkan Regnér, chefsekonom på Saco och författare av rapporten, ser resultaten som en varningsklocka för samtliga arbetsgivare.
– Det är en oroväckande signal. Alla arbetsgivare som läser rapporten borde ta sig en funderare över varför det har blivit så här, säger han. I rapporten framkommer det att kvinnor
har en högre doktorspremie än män, trots att kvinnor med forskarutbildning tjänar i snitt 4 700 kronor mindre än män med forskarutbildning, enligt SCB. Det är alltså mer lönsamt för kvinnor att genomföra en forskarutbildning, trots att de ändå tjänar mindre än sina manliga kollegor.
Rapporten fastslår inga förklaringar till fallet i doktorspremien, men nämner ökning av antalet forskarutbildade och förändringar i efterfrågan på arbetskraft som möjliga orsaker.
Matilda Westermark
Läs en längre version av artikeln på universitetslararen.se
Källa: Saco
Det kommer att dröja länge innan den akademiska friheten kan återställas här vid Istanbuls universitet och i hela den turkiska akademin. Det säger en avskedad professor som Universitetsläraren träffat.
Inget hopp i sikte för den akademiska friheten i Turkiet
Åtta år efter kuppförsöket har tusentals akademiker avskedats och den akademiska friheten är borta. Enligt personer som Universitetsläraren pratat med i Turkiet kommer det dröja länge tills den kan återställas.
När uppropet för fred mellan Turkiet och Kurdiska arbetarpartiet, PKK, presenterades den 11 januari 2016 var det knappast någon som anade vad de drygt tusen akademiker som undertecknat uppropet snart skulle komma att utsättas för. En av undertecknarna var Nur Betül Çelik som möter upp Universitetsläraren i Kadıköy på den asiatiska sidan av Istanbul.
Hon var på den tiden professor i statsvetenskap och undervisade i politisk fi losofi vid Ankara universitet. Efter kuppförsöket sommaren 2016 ändrades allt fort.
– Det var då avskedningarna började. Vi kunde inte göra något. Vi såg hur kollegor en
Nur Betül Çelik
efter en fick gå under hösten. Universitetet föll i tystnad. Det var hjärtekrossande. De som avskedades anklagades antingen för att ha samröre med den så kallade Gülenrörelsen, som enligt president Erdoğan låg bakom kuppförsöket, eller för att ha skrivit under fredsuppropet.
DEN 7 FEBRUARI 2017 blev det Nur Betül Çeliks tur att förlora sitt jobb. Hon och 73 andra lärare fick gå samma dag. Efter det fanns inga fred s akademiker kvar. Själv var hon inte förvå nad, hon hade vetat att dagen skulle komma. Värre var det för hennes föräldrar, berättar hon.
– De tog det väldigt hårt att jag förlorade jobbet. De var så besvikna – inte på mig utan på systemet. Särskilt pappa. Han accepterade det aldrig innan han gick bort. Han var så stolt över mig när jag fick min professur. Jag
var den enda kvinnan i hela vår släkt som blivit professor. Det var förkrossande för honom när jag blev berövad det. Fredsakademikerna anklagades för terrorism och kopplingar till PKK och fick sina pass beslagtagna. Nur Betül Çelik och hennes kollegor gick samman för att överklaga besluten så fort som möjligt. Men än i dag har få fått sina fall prövade, och domstolarnas beslut har varit inkonsekventa.
De som hade tur tilldömdes kompensation av sina arbetsgivare och kunde återgå till sin forna tjänst. Men enligt Nur Betül Çelik är universiteten inte längre desamma.
– Klimatet är förändrat. Det här har orsakat en enorm skada som kommer påverka generationer. Vissa berättar att deras studenter agerar angivare. Säger man någonting fel på en lektion så går de till rektorn och klagar. Då kan man förlora jobbet lika lätt igen.
– Det kommer ta väldigt lång tid att rädda det här landet och framtiden. Jag vet inte om den nuvarande generationen akademiker har uthålligheten som krävs eller viljan att kämpa. De har aldrig upplevt akademisk frihet, så hur ska de kunna återställa den?
ÄVEN EVRIM GÜLEZ, representant för utbildnings- och vetenskapsarbetarnas fackförbund, Eğitim-Sen, påpekar att den akademiska världen förändrats i grunden sedan kuppförsöket. Inte nog med att alla spår av akademisk frihet har försvunnit. Regimen har sett till att ingen förbättring ska kunna ske.
– Förtryckarregimer nöjer sig inte med att eliminera tanke- och yttrandefriheten. De inför samtidigt en implicit skyldighet att säga sådant som de vill höra. Det är inte möjligt att stärka den akademiska friheten så länge alla som inte tänker och talar som dem utmålas som terrorister, säger Evrim Gülez.
I det turkiska lokalvalet i slutet av mars överraskade det sekulära och oppositionella Republikanska folkpartiet, CHP, med att lyckas ta över eller behålla makten i många distrikt, inklusive storstäderna Istanbul och Ankara. Det innebar ett rejält bakslag för Erdoğan och hans parti Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP. Men trots det gör man klokt i att inte förvänta sig några förändringar framöver, menar Nur Betül Çelik.
– Vi lever inte i en demokrati längre, så demokratiska val kan inte ta oss ur detta. Jag är säker på att ingenting kommer förändras. Regimen kommer snarare dra åt greppet om landet, bli ännu mer auktoritärt, för att behålla makten. ○
Thomas Wederus
FOTO: THOMAS WEDERUS
Kängor till politiker
på klimatseminarium
• Akademi och klimat var temat på ett seminarium i regi av SULF i september. Panelen menade att forskningen kopplad till klimatet bör tas bättre tillvara. Bland annat efterlystes mer långsiktig finansiering från politiskt håll.
David Kihlberg, chef för klimat och juridik vid Naturskyddsföreningen, önskade mer tvärvetenskap:
– Det blir lätt att man pratar om klimatforskning som naturvetenskaplig. Man kan höra från politiska företrädare en nästan barnslig syn på forskare som ett gäng oppfinnar-jockar som ska hitta på nya uppfinningar i klimatfrågan, sade han.
Anders Jinneklint
15 nya excellenscenter samlar olika discipliner
• 15 nya excellenscenter får fyra till sex miljoner kronor vardera av Vetenskapsrådet under fem år. Gemensamt för dem är att forskare från olika discipliner ska samlas under ett tema.
Centrum för konst och det politiska imaginära är ett nytt samarbete mellan HDK-Valand – Högskolan för konst och design vid Göteborgs universitet – och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Professor Mick Wilson, som leder satsningen för HDK-Valands del, säger att det kommer att skapa en gemensam forskningshorisont och ett bredare ramverk för forskare från olika länder.
Kajsa Skarsgård
Läs mer om excellenscenter på universitetslararen.se
”Beslutet blev en fjäder av en höna”
Kostsamt skrammel och en höna som blev en fjäder. Det är synpunkter från sektorn om regeringens beslut om lärosätesstyrelsernas säkerhetsarbete.
Våren 2023 meddelade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) att styrelsernas mandatperiod skulle kortas, med motiveringen att regeringen ville försäkra sig om att det fanns säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Att regeringen ville styra vilka ledamöter som ansågs lämpliga tolkades som ett hot mot lärosätenas självständighet.
I juli i år fattade regeringen beslut i frågan och resultatet blev endast ett tillägg i högskoleförordningen med formuleringen att ”styrelsen ska besluta i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet”.
ringskommittéerna ska försäkra sig om att säkerhetspolitisk kompetens finns i alla styrelser.
”Jag utesluter inte heller fortsatta åtgärder”, skriver Mats Persson.
– Ministerns agerande och det beslut som nu tagits blir obegripligt om man tror att det verkligen handlar om styrelserna. Det framstår i stället som att Mats Persson ägnade sig åt skrammel för skramlets egen skull, för att skapa konflikt och medial uppmärksamhet, säger SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa.
ERIK RENSTRÖM, REKTOR vid Lunds universitet riktade tillsammans med samtliga övriga rektorer skarp kritik mot utbildningsministern i samband med beskedet om de kortade mandatperioderna.
”Bilden nu är att ministern har tagit åt sig av kritiken ...”
Mats Persson skriver i ett mejl till Universitetsläraren att det viktigaste är att regeringen nu har ”tydliggjort att styrelserna har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs på lärosätena och att det därför är av stor vikt att de besitter en säkerhetspolitisk förståelse”.
Detta bland annat genom att nomine -
– Bilden nu är att ministern har tagit åt sig av kritiken och lyssnat på oss, det beslut som föreligger kan vi leva med.
Erik Renström noterar också att beslutet står i kontrast till Perssons tidigare offensiva utspel. – Ja, vad ska man säga, kanske att det blev en fjäder av en höna. Den här frågan om säkerhet står ut, det fanns av någon anledning en uppfattning om att lärosätena var vidöppna för säkerhetsangrepp och hot utifrån. Visst är det säkerhetspolitiska läget förändrat, men det var vi ju redan medvetna om och lärosätena har sedan länge säkerhetsavdelningar som arbetar med frågorna. ○
MarieLouise Samuelsson
… miljoner pund, motsvarande cirka 270 miljoner kronor, var underskottet som University of Wolverhampton noterade i slutet av år 2021. Universitetet är ett av många i Storbritannien som brottas med dålig ekonomi, ungefär en fjärdedel av universiteten har tvingats säga upp personal. Läs mer i webbreportaget på universitetslararen.se.
Reportaget
Brittiske konstnären Sean Henrys självporträtt bronsskulpturen Katafalk (2003) är placerad utanför biblioteket vid Högskolan i Borås. När den lastades av döpte en fyndig student den snabbt till ”Den late studenten”, enligt Borås Tidning.
Lärarutbildningen i Borås
Lärarutbildning nere för räkning
De nya lärarstudenterna på Högskolan i Borås är glada och förväntansfulla när de samlas för inspark. Men för landets lärarutbildningar ser framtiden dyster ut.
text: Per-Olof Eliasson
Foto: Anna Sigge
Reportaget
Lärarutbildningen i Borås har just gått igenom sin värsta kris hitintills. Men när terminen börjar med inspark märks inte några orostecken. På campus tågar de nya studenterna kors och tvärs till olika aktiviteter ledda av faddrar med färggranna t-shirts och en skylt med klassnamnet på.
Universitetslärarens utsända blir upphämtade i receptionen av Petra Pauli och Kajsa Paulsson, tillförordnad prefekt respektive proprefekt på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.
De ledsagar oss genom vindlande korridorer till ett litet konferensrum på femte våningen och börjar med att beskriva det gångna läsåret som tungt.
Efter att antagningssiffrorna dalat flera år i rad var underskottet för 2023 cirka 23 miljoner kronor. Därför fattades beslutet att minska antalet anställda.
I början på året tog 14 universitetslärare avgångspaket som innebar att de fick lön och blev arbetsbefriade under uppsägningstiden. Men det behövdes fler besparingar så tolv lärare varslades om uppsägning.
Resultatet av förhandlingarna blev att fyra personer har sagts upp, fyra har omplacerats, och fyra har fått andra jobb.
– Förhandlingarna avslutades i enighet med de fackliga parterna. Det efterföljande varslet av de tolv medarbetarna mötte dock en ilska och en vrede som jag aldrig har skådat förut. Jag trodde inte att det kunde väcka sådana känslor som det gjorde. Det var en otroligt svår tid både för de medarbetare som drabbades av varslet, för de som skulle vara kvar och för oss som arbetsgivare, säger Petra Pauli.
Hon betonar att deras mål vid förhandlingarna var att minimera skadeverkningarna på utbildningarna; i syfte att det fortsatt skulle gå att bedriva institutionens utbildningar vidare.
SELMA MUSIC, FÖRTROENDEVALD för Saco-S, adjunkt och doktorand på institutionen för pedagogiskt arbete, bekräftar att våren var turbulent vid institutionen.
– Först gällde kritiken att processen inte var transparent. Och sedan när turordningskretsarna blev klara gällde kritiken att folk blivit placerade i felaktiga kretsar. Detta kanske kunde undvikits med bättre kommunikation, säger Selma Music.
Hon betonar att förhandlingarna gällde arbetsbrist. – Vi i facket hade supermycket att göra och det var på grund av vårt arbete som resultatet blev såpass bra. Man kan säga att i slutändan var det ändå ett bra förhandlingsresultat. Av tolv som ska lämna är fyra uppsagda och alla andra är omplacerade eller valde att lämna själva så det blev ett bättre utfall än det som var i början. Även om
Lärarutbildningen i Borås
”... nu kom beskedet helt plötsligt. Vi hade ju bra ekonomi ena terminen och sedan nästa termin 20 miljoner minus.”
det givetvis är tråkigt att vi blir av med medarbetare och kompetens.
Selma Music funderar på varför just Högskolan i Borås drabbats av en kris på lärarutbildningen.
– Jag tänker att man kunde varnat mycket, mycket tidigare. För högskolan har ju jättemånga ekonomer och controllers som borde ha koll på ekonomin. Man kunde räknat på hur mycket pengar som kommer in och hur många vi är på institutionen. Bättre planering kunde kanske ha gjort oss lite mer förberedda och medvetna om den dåliga ekonomin. Men nu kom beskedet helt plötsligt. Vi hade ju bra ekonomi ena terminen och sedan nästa termin 20 miljoner minus.
Mellan intervjuerna försöker vi hänga på lärarstudenterna vid deras olika aktiviteter. Vi träffar faddern Mathilda Savhammar som väntar utanför klassrummet där nybörjarna introduceras inför nästa moment av insparken. Själv ska hon börja på år två på lärarprogrammet. Hon har inte märkt så mycket av turbulensen under vårterminen.
Mathilda Savhammar
– Det är inget som märks så tydligt i utbildningen, mer än att vissa av våra lärare har droppat bort. Men annars märks det inte. Det pratas inte så mycket om det i utbildningen.
Hur ser det ut inför hösten?
– Vi läser samma kurser och utbildas på samma sätt som tidigare, även om det kanske är andra lärare som har kurserna. Men annars så tror jag inte det är så stor skillnad, säger Mathilda Savhammar.
Hon har tidigare jobbat i skolan och passar på att slå ett slag för lärarutbildningen.
– Det är jättekul att vara lärare. Sök till lärarutbildningen, det är skitkul! lägger hon till.
NU STRÖMMAR DE nya studenterna ut i korridoren. De har fått i uppdrag att beskriva sin drömskola. Strax uppstår en viss förvirring. ”Vilken sal ska vi gå till, och var finns rekvisitan?” Medan de löser de frågorna berättar nyblivna lärarstudenten Sanna Kroon att de inte känner till vårens turbulens.
– Nej, det här är ju vår första termin så vi har inte märkt någonting. Men jag tror det kommer gå bra. Det ser ju bra ut på schemat. Så det löser sig nog tror jag. Och ja, det ska
På institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås har antalet universitetslärare minskat med en tredjedel det senaste året. 26 av 72 heltidsekvivalenter har försvunnit, berättar proprefekt Kajsa Paulsson och tillförordnad prefekt Petra Pauli.
Reportaget
Lärarutbildningen i Borås
bli kul, säger Sanna Kroon som börjar på grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6.
Sammanlagt har man på institutionen under det senaste året minskat personalen med en tredjedel, från 72 heltidsekvivalenter har man skurit ner med 26, samtliga av dessa var universitetslärare.
TILLBAKA TILL PETRA PAULI och Kajsa Paulsson som påpekar att en anledning till personalminskningen var den ”medelsbrist med påföljande arbetsbrist” som uppstått på grund av lägre studentantal på både kurser och program. Det har lett till att man både tvingats pausa program och driva program med få studenter.
– Framåt kommer vi att behöva hitta former för samläsning och tjänsteplanera vår personal på ett sätt som ger förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö trots att vi är mycket färre, säger Kajsa Paulsson.
Omställningsarbetet och neddragningarna av antalet lärare under våren har frestat på organisationen och man har fått tänka om för att undervisningen ska fungera.
– Samtidigt som kritiken varit hård mot omställnings-
De nya lärarstudenterna ska under insparken beskriva sin drömskola. De känner inte till vårens turbulens. "Men det ser bra ut på schemat. Så det löser sig nog", säger Sanna Kroon, tvåa från vänster.
processen har det också funnits ett otroligt engagemang under den här svåra tiden. Så det är dubbelt det där. Vår personal har gjort ett fantastiskt jobb med att skriva om kursplaner och utbildningsplaner. Det har inte bara varit jobbigt för att vi skulle säga upp folk, utan vi skulle också göra ett jättestort omstöpningsarbete för att kunna rulla ut utbildningarna med betydligt färre timmar och betydligt mindre personal, säger Petra Pauli.
Frågan är varför Högskolan i Borås verkar värre drabbad än andra lärarutbildningar.
– Vi hade en stor personalstyrka. Det var egentligen både på grund av en vilja att skapa goda förutsättningar för att ge studenterna utbildning, och för att möta trycket från staten med fler utbildningsplatser. Av båda anledningarna måste man ju rekrytera och sen blev det inte som planerat då studentantalet sjunkit drastiskt under några få år. Men det var ett scenario som var svårt att se i förväg, säger Kajsa Paulsson.
Petra Pauli lägger till:
– Jag har tidigare arbetat med lärarutbildning vid ett annat lärosäte och om jag jämför så har timtilldelningen
varit mer generös i Borås. I efterhand kan man konstatera att vi borde ha varit snabbare på att anpassa hur mycket undervisningstimmar som vi har lagt ut i förhållande till studentgruppernas storlek.
De ekonomiska bekymren ökar av att de stora coronakullarna är på väg ut från högskolan och att de efterföljande årskullarna är betydligt mindre. Till detta kommer den så kallade utrullningseffekten.
– Kanske är det 44 studenter i en studentkull när de börjar och elva kvar när de tar sin examen. Det gör att lärosätet förlorar väldigt mycket pengar både genom förlorade helårsstudieplatser men också genom den prestationsbaserade delen av studentpengen. Eftersom den huvudsakliga delen av intäkterna kommer från helårsstudieplatser får detta snabbt genomslag i försämrad ekonomi, säger Petra Pauli.
Högskolan i Borås är långt ifrån ensam om en kris i lärarutbildningarna.
– Det ser vi väldigt tydligt när vi är i kontakt med andra lärosäten och vi hör nu att det är flera andra högskolor som kommer att varsla och kanske säga upp. Och många andra är väldigt, väldigt oroliga för de ser ju att de egentligen går samma öde till mötes som oss, säger Petra Pauli.
I ETT STUDENTPENTRY i det labyrintiska Balderhuset på högskolan träffar vi före detta lektor Johanna Mellén. Hon passar på att värma matlådan i mikron och kasta i sig en snabb lunch under intervjun.
I fjol skrev hon tillsammans med kollegor en debattarti-
”Vi drar ner lärarledd tid med ungefär 30 procent. Budgetarna går från lågt till katastrofalt helt enkelt.”
kel i DN om lärarutbildningarnas kris: ”Nu brister bubblan i den svenska lärarutbildningen.”
Hon utvecklar den kritiken.
– Det har under lång tid funnits en idé om att vi har för få studenter på lärarutbildningarna, och att det är utbildningarnas fel. Och då har det ändå under många år funnits ett ganska högt söktryck. Det har funnits många studenter för det har varit stora grupper med ungdomar som kunnat gå in i framför allt lärarutbildningen eftersom det är låga antagningskrav, säger Johanna Mellén.
Hon menar att man har pumpat in studenter på lärarutbildningarna i högskolan.
Johanna Mellén är kritisk till hur processen kring övertaligheten gick till på Högskolan i Borås. Hon blev uppsagd från sin lektorstjänst, men valde att bli omplacerad till administratör.
– Man har hela tiden tagit in reserver, hela tiden plussat på reservantagningen tills det blivit maxat fullt och lite till. Plus att man också har blåst upp antalet studieplatser så mycket. På så sätt har vi fiskat ut ungdomskullarna. Och nu kommer vi till en gräns där det inte finns särskilt många studenter att tillgå eftersom födelsetalen var lägre under en period för 20–24 år sedan.
I debattartikeln i DN har Johanna Mellén räknat ut att antagningen till lärarprogrammen under en längre tid har varit ganska konstant i förhållande till hur stora årskullarna varit. Och när årskullarna minskar, och man redan tagit in alla reserver, finns alltså inte fler unga att rekrytera.
– Det finns inga pooler av människor som simmar omkring och glatt vill bli uppfångade av olika utbildningar.
Johanna Mellén menar att man borde ha bromsat i tid.
– Med ansvarsfull planering och genom att göra prognoser som baseras på befolkningsstatistiken kan du till viss del förutsäga hur många som kommer att söka eftersom antagningsmönstren till högskolan är stabila.
– Men när man såg det här komma så hade man ju också kunnat fundera på hur vi gör en lärarutbildning utifrån att studentkullarna kommer minska? Kan vi på något sätt använda vår personal på ett annat sätt? Kan vi kanske satsa på forskning under en viss period för att behålla lärarutbildarna tills årskullarna ökat igen?
Hon kallar det inträffade strukturfel och systemfel.
– Den här riktiga krisen blir synlig nu, när det i stort sett är för sent. Vi ser det här i Borås i alla fall. Vi har inte personal nog att lösa våra lärarutbildningar. Vi drar ner lärarledd tid med ungefär 30 procent. Budgetarna går från lågt till katastrofalt helt enkelt.
Johanna Mellén tillhör dem som fått lämna institutionen.
Reportaget
Lärarutbildningen i Borås
”... för första gången på länge känner jag ’Hur ska jag klara det här?’ Jag fick veta nu att jag ska handleda fyra arbeten på masternivå som börjar i morgon.”
Men i stället för att bli uppsagd valde hon att ta en administratörstjänst, med bibehållen lektorslön. – Jag är inte bitter, men jag är ledsen. Otroligt ledsen över hur man behandlar lärarutbildning men också området pedagogiskt arbete. Och ledsen för att vi som varnat inte har fått något gehör. Vi upprepade flera, flera gånger: ”Om ni gör så här, så kommer det här att hända. Finns det verkligen inget annat alternativ?” Nej, det gjorde det tydligen inte. Det blev ren ekonomistyrning, säger Johanna Mellén.
EN ANNAN SOM är kritisk till hur processen kring övertaligheten gick till är professor Anita Norlund.
– Känslan är att vi inte blivit lyssnade på och att man inte förstått vår upprördhet. Vi hade ju bevis och underlag för att människor var placerade i fel turordningskretsar och trodde det skulle ändras. Men vi fick inte några svar alls och jag tror att just den frustrationen var absolut allra värst. Det var bara tyst. Hon beskriver en situation inför höstterminen med improvisationer och lösningar i sista stund. – Jag har ganska mycket luft och forskningstid som professor, men för första gången på länge känner jag ”Hur ska jag klara det här?” Jag fick veta nu att jag ska handleda fyra arbeten på masternivå som börjar i morgon. Och jag har inte varit inne i kursen, och vet inte vad de ska göra. Jag får väl hinna läsa på.
Anita Norlund poängterar att samhället behöver lärare.
– Vi måste få ut ett visst antal lärare. Och då kanske vi måste köra kurser och program utan så hemskt många studenter, men med högre studentbelopp. Lärarutbildningskonventet, riksdagen och rektorer för olika lärosäten borde samlas och på allvar prata om hur vi ska fi nansiera de yrken som vi behöver i samhället.
Den situation som lärarutbildningen hamnat i beskriver hon som en nationell katastrof.
– Men det är också en lokal katastrof att man har skött det så illa som man har gjort i Borås.
Själv lämnar hon institutionen.
– Jag skulle jobba kvar i tre och ett halvt år till. Men när det blev så här bestämde jag att jag ska gå i pension
efter årsskiftet. Och det är bara på grund av detta. Det är så tråkigt.
Bland dem som blir kvar på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås fi nns en oro för vad som kommer att hända på längre sikt. Fackliga förtroendevalda Selma Music sammanfattar stämningen.
– Vi försöker samla oss nu, men det är ju återigen som om man väntar på svar. Vad blir det sen? Räcker det med det här? Har vi ekonomi för den personal som är kvar? Och så vidare. Det är ju inte en glad stämning, säger Selma Music.
SVERIGES LÄRARUTBILDARE INVÄNTAR nu ”Utredningen om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” som görs av tidigare statssekreteraren Peter Honeth och ska presenteras under senhösten.
– Ett av förslagen som diskuteras i utredningen är att studenterna ska ha lägst betyget C i svenska för att antas. Skulle förslaget genomföras så kommer det att slå hårt mot landets lärarutbildningar och radikalt förändra förutsättningarna för sektorn, säger Petra Pauli.
För de nya lärarstudenterna i Borås går deras första dag på terminen mot sitt slut. Medan eftermiddagssolen fortfarande värmer den ljumma luften strömmar de nya studenterna glada och förväntansfulla till intilliggande Textile Fashion Centers innergård för inledning på nöjesdelen av insparken, där de under kvällen ska lära känna sina nya klasskamrater. ○
Betydligt färre nya lärarstudenter de senaste läsåren
Här redovisas antal studenter som respektive läsår påbörjade något av de fyra grundläggande lärarprogrammen för första gången. De fyra programmen ger ämneslärar-, grundlärar-, förskollärar- och yrkeslärarexamen. 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/1919/2020/21 21/2222/23
Källa: UKÄ:s årsrapport 2024
Anita Norlund
de nya lärarstudenterna vid Högskolan i Borås under insparken samlas tillsammans med sina nya kamrater är de glada och förväntansfulla.
När
Så hanterar du sociala medier som universitetsanställd
Sociala medier är ett fantastiskt verktyg för att nå ut med sin forskning och nätverka med kollegor på lärosäten världen över.
Men det finns några saker du bör ha i åtanke när du arbetar på en myndighet. På
”Varje gång jag ska rätta tentor känner jag att jag tappar lite till av mitt återstående (magra) hopp för mänskligheten.”
Så skrev en lärare på Karlstads universitet i ett inlägg på X i maj i år. Inlägget möttes av starka reaktioner, inte minst från lärarens studenter, som kände sig kränkta och ledsna över uttalandet.
och i traditionella medier, säger Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert.
text: Matilda Westermark
Läraren förtydligade senare i en intervju med Nya Wermlands-Tidningen att inlägget inte var riktat mot en specifik klass, utan i stället ett sätt att belysa ett strukturellt problem med låga kunskapsnivåer.
illustration: Nils-Petter Ekwall
Inlägget väckte även en annan fråga – får en person som är anställd vid ett lärosäte uttrycka sig hur som helst på sociala medier?
– Rent rättsligt finns det begränsningar som gäller alla människor, de vanligast förekommande är sådant som faller under förtal och hets mot folkgrupp.
Men det finns en hel räcka andra brott som omfattar yttranden både på sociala
Han beskriver var människas rätt till yttrandefrihet som långtgående, både i att den täcker många typer av uttalanden och har en lång och stark tradition i Sverige. – Mycket av det som sägs kan uppfattas som kränkande av en grupp eller en enskild person, men ändå vara försvarligt. Och om det är försvarligt så ska det inte bestraffas, det gäller så klart även universitetsanställda, säger Nils Funcke och fortsätter:
– En myndighet får absolut inte begränsa sina anställdas yttrandefrihet, de måste hålla tungan rätt i mun när de formulerar exempelvis policyer. Det finns skräckexempel där man uttryckt sig som att ”vi ska alla agera ambassadörer för vår myndighet”, det är ett tecken på att man har en massa dammråttor i hörnorna som man inte tar itu med.
PÅ DET STATLIGA lärosätet Umeå universitet är Anna Dahlgren kommunikationschef. Hon och hennes arbetsgrupp har övergripande
ansvar för alla lärosätets officiella sociala medier och arbetar mycket med frågor som rör just användandet av dessa.
Anna Dahlgren
Hon berättar att Umeå universitet för ett par år sedan hade en policy som berörde anställdas användande av sociala medier, men eftersom utvecklingen av dessa plattformar går så fort valde man att slopa den. – Vi tycker att de statliga och akademiska värdena var en nog så bra riktlinje för hur vi bör bete oss på sociala medier, både som organisation och alla medarbetare som inryms i denna. Till exempel objektivitet som beskriver att vi inte får uttrycka oss i universitetets namn i sådant som är personliga åsikter eller
Nils Funcke
utanför sitt forskningsområde, säger Anna Dahlgren.
Lärosätet har inga specifika restriktioner gällande vad en anställd får och inte får uttrycka i sina egna sociala medier, utan uppmanar alla att följa den statliga värdegrunden. Den handlar om att respektera allas lika värde och att bibehålla frihet och värdighet i åsiktsbildning.
– Det ska genomsyra allt vi gör, där inkluderas även sociala medier.
I stället för en policy har Umeå universitet tagit fram en kommunikationsguide som används om en medarbetare vill öppna ett konto i universitetets namn, exempelvis kopplat till en forskningsstudie.
– Sådana konton är mer reglerade, det är nog inte alla som tänker på att vi som statlig
myndighet exempelvis har krav på oss vad gäller arkivering av offentliga handlingar.
DET PRIVATÄGDA LÄROSÄTET Chalmers i Göteborg arbetar på liknande vis när det kommer till sociala medier. Likt Umeå universitet har de inte heller en specifik sociala medier-policy som täcker anställdas egna konton. Däremot har de skrivna föreskrifter för konton där Chalmers står som avsändare, berättar kommunikationschef Ingrid Claesson.
Bra att tänka på när du använder sociala medier
1 Ge aldrig sken av att dina egna åsikter är lärosätets uppfattning, om du inte är utsedd av ledningen att representera lärosätet.
2 Sov på saken. Det går snabbt i sociala medier, men ofta är det värt att fundera ett varv till innan du publicerar ett inlägg.
3 Om du inte skulle kunna tänka dig att säga det som står i inlägget inför dina kollegor i fikarummet, låt bli att publicera det.
4 Bearbeta och reflektera över det du tänkte skriva med en eller flera kollegor innan du publicerar. Ingrid Claesson
– Om du ska driva ett officiellt Chalmerskonto ska det följa våra riktlinjer och handla om vår verksamhet; forskning, nyttiggörande och utbildning. Riktlinjerna
Undervisning
fi nns till som en trygghet och kvalitetssäkring. Innan kontot startar går det därför bra att få hjälp med att gå igenom hur det ska hanteras, säger hon.
På Chalmers erbjuder man även stöd för de anställda som vill använda sig av sociala medier för att prata om sitt arbete på lärosätet. De erbjuder dels en kurs specifi kt för forskare, med tips på hur de kan nå ut med sin egen kommunikation på ett enkelt och effektivt vis.
De ska även precis starta en utbildning med fokus på Linkedin. Deltagande på båda kurserna är helt frivilligt.
– Vi ska fi nnas till hands för rådgivning vad gäller anställdas egna kanaler och även bistå med regelverk för alla officiella Chalmerskonton, säger Ingrid Claesson.
BÅDA LÄROSÄTENAS ARBETSSÄTT går i linje med Nils Funckes bedömning om vad en myndighet får och inte får bestämma över vad gäller anställdas privata konton.
– Man får skriva allmänna rekommendationer, som att det är bra att tänka på tonläge. Man får även ha restriktioner i vad som skrivs på konton där universitetet själva är avsändare. Där har ledningen monopol, säger han.
Han tycker dock att det är viktigt att ha i åtanke att högre uppsatta personer på en myndighet, exempelvis rektorer vid lärosäten, alltid kommer att kopplas till sin arbetsplats, oavsett om de i sina sociala medier syftar till att uttala sig som privatperson.
– Det räcker inte att du skriver in en brasklapp om att du uttrycker privata åsikter. Om ämnet du skriver om berör myndigheten kommer det du säger att uppfattas som myndighetens officiella ståndpunkt, säger han, och fortsätter:
– Men självklart är det inga problem att lägga ut exempelvis bilder från en födelsedagsfest, eller tips på goda recept. Det har ju inget med universitetet att göra.
UTTALANDEN SOM LÄRAREN i Karlstad gjorde tycker Nils Funcke är fullt godtagbara – kanske till och med nödvändiga.
– Det är viktigt och nyttigt att kunna ge generell kritik. Studenterna som känner sig kränkta kanske behöver bedriva någon form av självrannsakan och fundera över om det fi nns någon sanning i det som sägs. Så länge man inte pekar ut en specifi k, identifierbar grupp så är det inte problematiskt, snarare vitaliserande. ○
”Kroppsspråket särskilt viktigt vid kursstarter”
En lärare gäspar stort, en annan sitter bortvänd, en tredje hånflinar åt studentens fråga. Skratten ekar i lokalen när kursdeltagarna spelar upp några skräckexempel på uselt kroppsspråk i klassrummet.
”Bodies in the classroom” kallas workshopen där olika övningar, ledda av dramapedagogen Malin Larsson, tar sikte på kroppsspråkets roll i undervisningssituationen. I lokalen sitter universitetslärare och forskare, någon professor och en utbildningsledare. Den sista övningen, ”Världens värsta presentation”, ska blir en narrspegel av dagens diskussioner i ämnet. Total dövhet för studenternas inspel blandas med kladdig närgångenhet och skarpt markerad distans. Skräckexemplen är många, stämningen hög.
deltagarna väljer själva vilka fyra av totalt tio ”verkstäder” de bakar in i kursen.
– Tanken är att möta lärarna där de är. Många är mer erfarna och har börjat reflektera kring sitt sätt att undervisa, säger kursledaren Agneta Bränberg.
Hon är lektor både vid universitetspedagogik och lärandestöd, som arrangerar kursen, och institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Som ny lärare på 1980-talet tyckte hon det var ”hemskt” att tala inför grupp. Lärare var det sista hon tänkt bli. Några tips från en kollega hjälpte henne vidare.
”Om jag är för tyst och försiktig blir jag inte någon studenterna kan lita på.”
– Jag lärde mig hur jag kunde stå i rummet och annat som gjorde att jag blev tryggare som lärare. Då kunde jag på ett bättre sätt kommunicera det studenterna skulle lära sig.
Workshopen ingår i fördjupningskursen ”Kommunikation för lärande” på Umeå universitet. Den kan påbörjas under hela året och
DE RETORISKA GREPPEN logos, pathos och ethos gäller även i kommunikation för lärande, menar Agneta Bränberg. Ett logiskt och välstrukturerat innehåll är grunden, men
Davood Khodadad, universitetslektor på institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, pratar med kursledaren Agneta Bränberg under workshopen ”Bodies in the Classroom”.
känslan, engagemanget och intresset för ämnet – och studenterna – behövs också. Läraren måste dessutom vara trovärdig.
– Om jag är för tyst och försiktig blir jag inte någon studenterna kan lita på. Då blir det svårt att lära sig. Men om jag visar att jag vet vad jag håller på med, och att vi ska lära oss det här tillsammans, då får jag en roll de kan tro på.
Att tänka på kroppsspråket tror Agneta Bränberg är rätt ovanligt bland universitetslärare. Flera trappsteg i utvecklingstrappan ska först betas av. Sedan kan insikten komma med åren.
– Det tar nog olika lång tid. Att det sitter studenter där som man behöver kommunicera med tänker inte alla på från början.
Särskilt viktigt är kroppsspråket vid kursstarter, tycker hon. Studenterna ska känna att det fi nns en interaktion, att de kan fråga när som helst och att läraren är genuint intresserad både av ämnet och studenternas lärande. Därför brukar hon se till att vara först i föreläsningssalen, hälsa studenterna välkomna och gå runt i rummet för att minska distansen.
– Det är mycket lättare att kommunicera om man inte är på tio meters avstånd hela tiden. Och har sett och hälsat på varandra.
NÄR STUDENTERNA SKA ha muntliga redovisningar brukar Agneta Bränberg tipsa om att stå långt fram, nära åhörarna, och gärna ”bredbent och stort”.
– Då ser det ut som att man känner sig trygg, och då blir man det.
Ett varierat tonläge, ”här blir det riktigt intressant”, kan ackompanjeras av gester som tydliggör det man säger. Samtidigt bör studenternas kroppsspråk läsas av och tolkas.
– Det viktigaste är att öppna ögonen för att vi i all kommunikation kan använda kroppen. Då kan man också göra lite mer av det. Ofta går vi in i en roll i undervisningssituationen – och man ska inte vara rädd att röra på sig och ”spela rollen” av en bra lärare. Bertil Janson
Så här kan du kommunicera
○ Hälsa på studenterna. Minska distansen, rör dig i rummet.
○ Stå bredbent och stort. Peka, rör på armar och händer.
○ Variera tonläget. Läs av studenternas kroppsspråk. Spela rollen ”bra lärare”. Källa: Agneta Bränberg
Låt tåghjärnan
jobba
på väg till konferensen
Lång tjänsteresa inbokad? En ny bok, skriven av tre forskare från Uppsala universitet, hjälper dig att jobba mer effektivt på tåget.
På institutionen för fredsoch konfliktforskning vid Uppsala universitet togs 2018 ett beslut om att halvera flygutsläppen under en femårsperiod. Samtidigt hade ett arbete med att skapa bättre miljöer för djuparbete pågått en tid.
samlas en stund innan avgång för att gå igenom upplägget.
Isak Svensson
Där någonstans föddes idén till boken Brain train hos forskarna Isak Svensson, Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs. – Vi började experimentera och flyttade över det här till tågresan, som ett sätt att öka värdet av den. För att utveckla tågresan som en speciell miljö anpassad för djuparbete, säger Isak Svensson. Han beskriver hur en tolvtimmarsresa till Berlin, i stället för att ses som en lång resdag, snarare blir ett tillfälle för djuparbete. Hur man förvandlar tågresan till en bra dag på jobbet beror på vilken typ av arbetsuppgifter man har framför sig, säger Isak Svensson. Generellt brukar gruppen boka sittplatser tillsammans, utse någon till schemaansvarig och
– Om det står i mitt schema att jag ska jobba tre pass, de första två med ett bokkapitel och på det tredje ska jag förbereda en föreläsning, då vet jag vad jag ska göra. Sedan har vi utsett någon som är ansvarig för tiden och är väldigt strikta med att hålla den. Man går ombord, fäller upp datorn och sätter på hörlurarna. När den tidsansvariga signalerar att tiden är ute kan schemat till exempel innehålla rast eller paus för enklare yogaövningar.
ATT JUST FORSKARE på institutionen för freds- och konfliktforskning skrivit en bok om att jobba effektivt på tåg är inte så konstigt, menar Isak Svensson.
– Vi är en av de institutionerna som flyger mest, vårt ämne är väldigt internationaliserat och fältarbetet kräver ofta långa resor. För att kunna fortsätta bedriva bra fredsforskning är det inte rimligt för oss på institutionsnivå att sluta flyga. Samtidigt är det inte rimligt att ignorera en hållning där man som organisation vill minska flygutsläppen. ○
4 tips – Så jobbar du på tåget
Linus Hellerstedt
○ Schemalägg tågresan som en del av konferensen eller workshopen – så att den inte börjar när du kommer fram utan när du åker.
○ Jobba i djupa pass. Var noggrann med när passet börjar och slutar. Stäng av notiser och mejlprogram.
○ Res som en grupp och gör resan till en del av projektet.
○ Ha aktiva, sociala pauser.
Han vill lära robotar forska på Nobelprisnivå
När producerar den första forskarroboten resultat på Nobelprisnivå? Kommer AI att stjäla universitetslärarnas jobb? Kommer framtidens forskarrobot att rädda eller förstöra världen? Universitetsläraren möter AI-professorn Ross King, som har utvecklat forskarroboten Eve för att effektivisera vetenskapen.
Eve står för tillfället stilla. När roboten forskar rör de vita armarna sig snabbt, kopplar ihop olika system, fyller på vätskor och flyttar prover. Eve är ett automatiserat laboratoriesystem som använder artificiell intelligens. Den tar på egen hand fram hypoteser, skapar och genomför experiment för att testa dem, analyserar resultaten och gör sedan om experimenten för att kontrollera att resultaten stämmer. Eve letar efter kemiska föreningar som kan användas i läkemedel mot försummade tropiska sjukdomar som drabbar fattiga människor på landsbygden i Afrika, Asien och Latinamerika.
– Den har upptäckt att ämnet triklosan är effektivt mot parasiten Plasmodium falciparum, som orsakar en form av malaria som dödar hundratusentals barn under fem år i Afrika. Eve har också hittat en molekyl som skulle kunna användas i läkemedel mot covid-19, säger Ross King, professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola, som utvecklat forskarroboten. Han visar runt i Kemihuset där robotlabbet – King Labb – fått sitt namn efter honom, och berättar att Eve kan processa betydligt mer information än en människa eller en maskin utan AI. Snabbt och systematiskt går den igenom tusentals kemiska föreningar i
sin jakt på en molekyl som skulle kunna döda parasiter eller covid-19-virus.
– Eve lär sig snabbt att se mönster och kopplar ihop molekylernas form med hur väl de fungerar mot en viss sjukdom. Den blir då bättre på att välja vilka ämnen som ska testas och behöver inte gå igenom hela ämnesbiblioteket.
TEXT: Jennie Aquilonius
FOTO: Tomas Ohlsson
ROSS KING VISAR vägen genom Kemihusets vindlande korridorer med många säkerhetsdörrar och fram till sitt arbetsrum. Berättar att han tagit fram forskarroboten för att göra vetenskapen mer effektiv. Den moderna naturvetenskapliga metoden har, sedan den uppfanns på 1600-talet, förändrat människans livsvillkor i grunden; miljarder människor har bättre levnadsstandard i dag än vad kungligheter hade då.
– Det är fantastiskt, men jag upplever att politiker och vanliga människor inte uppskattar det fullt ut. De verkar tro att det alltid har varit så här. Men vi står fortfarande inför många utmaningar, som klimatkrisen, pandemier, att en av tre människor drabbas av cancer och många lever fortfarande i extrem fattigdom.
Om alla världens länder gick samman och delade resurser, menar Ross King, skulle vi kanske kunna hantera problemen med
Mötet Ross King
”Vetenskapens framtid bygger på att robotar hjälper mänskliga forskare att komma på och testa nya hypoteser och experiment. Men på längre sikt tror jag att AI-forskare blir bättre än människor på vetenskap.”
dagens kunskap och teknik. Men han ser inte några tecken på att det skulle hända. Inte minst för att människor i rika länder skulle behöva sänka sin levnadsstandard.
– Det enda hopp jag kan se, är att vetenskapen blir mer effektiv med hjälp av AI. Från början läste Ross King mikrobiologi i hemlandet Skottland. Av en slump kom han in på datavetenskap och maskininlärning, då datorer lär sig att lösa uppgifter på egen hand. Omvärldens intresse för artificiell intelligens har gått upp och ner genom åren, berättar han. När Ross King skrev sin doktorsavhandling om att förutspå proteinstrukturer med hjälp av maskininlärning i mitten av 1980-talet, höll fältet på att återhämta sig från den senaste AI-vintern. Under 1960-talet hade det brittiska statliga forskningsrådet investerat stora pengar i AI-forskning, men började under 1970-talets första år undra om det var en bra idé.
– De satte en framstående matematiker,
Ross King ...
… är 62 år och professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han är anställd till 80 procent av Chalmers och till 20 procent av Cambridge University. Han bor i Mölndal, söder om Göteborg och promenerar gärna längs den vackra kusten och i sin närmaste skog. 1996 samarbetade han med musikern Colin Angus från det skotska psykedeliska bandet The Shamen och utvecklade mjukvaruprogrammet Protein Music som översätter dna-sekvenser till musik. Resultatet blev låten S2 Translation och en vetenskaplig artikel. Ross Kings favorit-AI-film är 2001: A Space Odyssey från 1968.
James Lighthill vid Cambridge University, på att utreda om det fanns någon framtid inom AI. Hans slutsats var att det inte fanns det. Hans rapport ledde till att AI-forskningen i världen saktade ner under ett decennium. Ross King gjorde ett antal postdoks men hade svårt att få fast jobb. ”Varför har du gjort så mycket grejer om biologi och kemi?” undrade datavetarna. ”Du är inte en av oss!” sa biologerna. Till slut blev han anställd vid det lilla lärosätet Aberystwyth University i Wales.
SNART DÄREFTER KOM forskningen om mänskliga gener igång ordentligt och plötsligt var det inte så illa att kunna både datorer och biologi. Han blev snabbt professor och började i slutet av 1990-talet att bygga sin första forskarrobot, Adam, som studerade metabolismen hos bagerijäst. Jästceller fungerar i princip på samma sätt som mänskliga celler och kan användas för att förstå även dessa. Adam satte upp hypoteser och gjorde experiment som bekräftade funktionen hos flera gener – och blev världskänd som den första forskarroboten som gjort en vetenskaplig upptäckt på egen hand.
– Vi var väldigt glada, det kändes som att vi hade gjort världsförändrande forskning. Det var den största forskningsnyheten under en dag och jag fick mina 15 minuter i rampljuset. Sedan kunde jag inte få någon mer finansiering, eftersom det var ekonomisk kris.
Efter fem år fick han äntligen forskningsmedel och kunde bygga klart nästa generations forskarrobot, Eve. Ross King är stolt över att roboten upptäckt att ämnet triklosan kan döda malariaparasiter, men är frustrerad över att det sedan är svårt att utveckla faktiska läkemedel.
– Vi forskare har inte resurserna som krävs
och för läkemedelsföretagen är det inte värt att utveckla behandlingar eftersom människor i Afrika är för fattiga för att betala för dem.
I DAG FINNS omkring hundra forskningsrobotar runt om i världen. De används inom akademin, statliga laboratorier och av privata företag för att bland annat hitta nya läkemedel och material till batterier och solpaneler. Regelbundet kommer listor över vilka jobb som är hotade av AI. Ross King tror inte att universitetslärare och forskare har något att oroa sig för – än. För närvarande jobbar maskiner och människor bättre ihop än var för sig, menar han.
– Vetenskapens framtid bygger på att robotar hjälper mänskliga forskare att komma på och testa nya hypoteser och experiment. Men på längre sikt tror jag att AI-forskare blir bättre än människor på vetenskap.
AI skulle också kunna göra undervisningen mer effektiv, anser han. Studenter skulle kunna få en egen personlig AI-lärare som utgår från varje individs kunskapsnivå och inlärningstakt.
– Vi vet att en-till-en-undervisning är bättre för inlärning än föreläsningar i storgrupp. De mänskliga lärarna skulle kunna komma in när AI-systemet misslyckas med att lära ut något till en student.
Det är inte heller vetenskapens uppgift att förse forskare och lärare med arbete, tillägger han.
– Det är inte därför regeringen investerar pengar i akademin. Forskare och lärare har inte rätt att få betalt i all evighet om de inte är produktiva jämfört med maskiner.
Ross King är en av grundarna av The Nobel Turing Challenge, där målet är att utveckla AI-forskare som kan producera forskning på Nobelprisnivå till år 2050.
Kommer ni att nå det målet?
– Jag tror det. Sannolikheten har ökat rätt mycket på senare tid, tack vare AI-utvecklingen med språkmodeller som Chat GPT. Skulle en AI kunna få Nobelpriset?
– Nej, Alfred Nobel gjorde rätt klart i sitt testamente att priset ska gå till en människa. Men det är inte alla som gillar utvecklingen. Det finns exempel på forskare inom robot-
AI-RÅDGIVARE
Ross King har varit rådgivare till Nuclear Threat Initiative, en opartisk, global organisation som försöker förstå vilka hot och möjligheter som AI-forskningen för med sig när det gäller biologiska hot.
Mötet
vetenskap som blivit utsatta för hot och våld på grund av sitt arbete.
– Det fi nns personer som är oroliga för AI och vill stoppa utvecklingen. Folk har sagt till mig att jag har gjort något hemskt genom att skapa forskarrobotar, att de kan äventyra planeten genom att till exempel göra det enklare att ta fram biologiska vapen.
Vad svarar du då?
– Att forskning är ett tveeggat svärd. Vetenskap och teknologi är generellt till nytta för mänskligheten, men samma teknologi kan användas till gott och ont. Jag menar att vi har en skyldighet att försöka stoppa klimatförändringarna och hjälpa fattiga människor.
Ross King är inte en av dem som är rädd för att AI ska utvecklas till en ond varelse med egen vilja och agenda. Däremot är han orolig för att tekniken ska hamna i orätta händer och användas för att utveckla exempelvis just biologiska vapen.
NÄSTA GÅNG HÖRS vi över video, Ross King befi nner sig i huset i Wales som han har kvar från tiden vid Aberystwyth University. Han riktar datorn mot fönstret.
– Det är så vackert här. Det är dimmigt, annars skulle du se havet och bergen där borta.
Det var 2019 som Ross King blev kontaktad av Wallenberg AI, autonomous systems and software program, Wasp, och fick fi nansiering för att bygga nästa generations forskarrobot, Genesis. Då flyttade han och Eve från University of Manchester till Chalmers. Men just nu ser det mörkt ut för Eve.
Våren 2023 flyttade Ross King och delar av hans grupp från institutionen Life Sciences till institutionen för datavetenskap. Forskargruppen och institutionerna skrev en överenskommelse om fl ytten samt att gruppen hade rätt att disponera sina kontor och labb hos Life Sciences på samma villkor som andra forskargrupper vid Chalmers.
I oktober samma år fick Ross King veta att hela Kemihuset ska byggas om och att hans labb ska rivas för att ge plats åt grundutbildningen. Han blev bestört – Eve kan vara i bruk i fem till tio år till, men är för gammal och ömtålig för att flyttas, förklarar han. Renoveringen, som ska inledas 2025, innebär slutet
Ross King
PROBLEMLÖSNING
Vissa är oroliga för utvecklingen med forskarrobotar. Men Ross King menar att vetenskapen måste bli mer effektiv för att mänskligheten ska kunna hantera sina gemensamma problem, att sluta forska vore själviskt.
för forskarroboten och studierna av försummade tropiska sjukdomar och covid-19.
– Jag är väldigt besviken. Jag har tillbringat år med att bygga robotarna och Eve är, vid sidan av Adam, det mest kända jag har gjort.
ROSS KING ANSER att hans labb inte behöver renoveras.
– För mig är det obegripligt att man gör om dyra labb till lokaler för grundutbildningen. Jag har inte fått någon rimlig förklaring till beslutet. I mitt hemland Storbritannien håller
Bibliska namn
Ross Kings första forskarrobot är döpt dels efter Adam i bibeln, som av vissa ses som den första forskaren, dels efter den skotske ekonomen Adam Smith, som brukar kallas för den moderna ekonomins fader och intresserade sig för hur fabriker kunde bli mer effektiva. Eve är en mer elegant och väldesignad robot. Hans tredje forskarrobot är uppkallad efter Genesis, som betyder ”ursprung” på grekiska och även är namnet på Första Moseboken, som innehåller skapelseberättelsen.
universiteten underskrivna överenskommelser och slösar inte med offentliga medel.
Enligt Fredrik Nilsson, vicerektor för campus och hållbar utveckling vid Chalmers, är Kemihuset gammalt och behöver totalrenoveras. Lärosätets verksamhet vid Campus Lindholmen flyttas samtidigt till Campus Johanneberg, där Kemihuset ligger, och det behövs plats för fler studenter. 2019 inleddes en förstudie för projektet och 2023 genomfördes ett programarbete där berörda institutioner involverades. Ross Kings grupp kom med först i slutet av programarbetet, efter att styrgruppen upptäckt att den inte involverats i tillräckligt hög grad.
– Det är många forskargrupper som får flytta sina labbverksamheter, säger Fredrik Nilsson.
Däremot ska det byggas ett nytt labb för nästa generations forskarrobot, Genesis. Den tillverkas i USA och beräknas vara klar inom 1,5 år. Ross King berättar att Genesis, precis som Adam, ska forska om jästceller, men i betydligt större skala.
– Det sker tusentals kemiska reaktioner i en levande cell och det är komplicerat att försöka förstå hur det fungerar. Det är också svårt, både AI- och ingenjörsmässigt, att designa experimenten. Att utveckla Genesis har tagit fem år och det är spännande att vi snart kan börja använda den, säger Ross King. ○
Begränsad facklig insyn i universitetsledningarnas beslutsprocess, en spiral av sjunkande basanslag till lärosätena, hot och hat på jobbet samt en alldeles för stor andel tillfälliga anställningar.
Även om lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö är gemensamma frågor för de nordiska fackförbunden inom universitetsoch högskolesektorn, finns skillnader i utgångspunkter, förutsättningar och problem.
text: Linus Hellerstedt
illustrationer: Nils-Petter Ekwall
Sid. 33
Nordiska förbund konfererar om fackliga frågor
Sid. 38
Nordens förbund går samman om akademisk frihet
Nordiska förbund konfererar om fackliga frågor
Varje år samlas de nordiska ländernas fack förbund inom högskolesektorn för att diskutera gemensamma frågor och utgångspunkter. I år hölls konferensen i Norge.
När de nordiska fackförbunden inom högskolesektorn inleder sin gemensamma årliga konferens i Bergen har en strejk vid flera norska universitet just avslutats. I värdstaden hade norska Forskerförbundet tagit ut strax över hundra universitetslärare, forskare och andra anställda i en strejk som varade i lite mer än en vecka. Totalt rörde det sig om ungefär 900 personer. Men även om strejken blir en passande ingång till den
Fokus
”Vi har fått en gradvis reduktion av basanslagen som först ledde till våldsamma nedskärningar i administrationen vid universiteten.”
fackliga konferensen är det inte den man ska prata om under de närmsta dagarna i Bergen. I stället handlar det om de nordiska ländernas gemensamma – och icke gemensamma – utgångspunkter för fackligt arbete. Runt 25 representanter från SULF:s motsvarighet i Island, Norge, Danmark och Finland är på plats. I år är även Färöarna med på ett hörn men än så länge mest för att lyssna och lära, förklarar Marjun Lützen, ombudsman på Akademikerförbundet i ögruppen. Färöarnas enda universitet har ungefär 1 000 studenter och 140 anställda.
I värdlandet Norge är fackets största utmaning de senaste årens akuta problem med fi nansiering. Under förra regeringen var alla statliga verksamheter tvungna att leva med årliga nedskärningar, säger Jorunn Dahl Norgård, chefsrådgivare på Forskerförbundet.
– Vi har fått en gradvis reduktion av basanslagen som först ledde till våldsamma nedskärningar i administrationen vid universiteten. När vi fick en ny regering för några år sedan talades det om att de skulle sluta med det. Men det blev inte så. Nya och mer våldsamma nedskärningar drabbar nu forskning och undervisning.
Hon beskriver en genomgående politisk ton där högskolesektorn inte kan förvänta sig mer pengar. Att det har skurits i anslagen, samtidigt som infl ationen har stegrat och studentkullarna har minskat gör att flera institutioner har börjat varsla personal.
Inte minst på flera av de norska lärarutbildningarna är det stora nedskärningar på gång, säger hon. Ansökningarna har gått ned stadigt sedan 2020. Utbildningarna är helt enkelt inte tillräckligt attraktiva för tillfället, beskriver hon.
– Då har det varit väldigt lätt att peka på att kvaliteten i utbildningen inte är bra nog, vilket har resulterat i en massa reformer. Men mycket av orsaken till att de inte är attraktiva fi nns i förhållanden som ligger utanför högskolesektorn. Det handlar om läraryrkets status i samhället, om arbetsvillkor och om lönenivåer.
SAMTIDIGT SOM MINDRE utbildningar blir utsatta i ekonomiskt pressade tider jobbar Norges akademianställda mer och mer, vilket gör arbetstiden till en annan viktig facklig fråga. Utan att få betalt för det stannar man längre på
Fackligt samarbete i Norden
Fackförbundet för universitetslärare, på isländska Félag háskólakennara (FH), organiserar akademiker som är anställda vid Islands universitet, Islands national- och universitetsbibliotek och Árni Magnússoninstitutet i Reykjavik. Universitetslärare vid Akureyris universitetet kan bli medlemmar i ett separat fackförbund. Isländska Professorsförbundet organiserar professorer verksamma vid något av de statliga universiteten i Island.
Norge
Forskerforbundet organiserar 25 000 forskare, universitetslärare samt anställda inom administration och bibliotek vid norska universitet och högskolor. Bland medlemmarna finns också anställda vid forskningsinstitut, museer och inom offentlig förvaltning med anknytning till forskning och högre utbildning.
Förbundet ingår i centralorganisationen Unio. Norges statsanställda omfattas i nuläget av samma centrala kollektivavtal. Centralorganisationerna avtalsförhandlar med staten, representerad av ministeriet för digitalisering och offentlig förvaltning (DFD), som motpart. Island
Danmark
Akademianställda finns organiserade inom tre olika fackförbund.
DM Universitet är en sektor inom Dansk Magisterförening, DM, som organiserar 5 000 forskare och lärare vid universitet och forskningsinstitutioner i Danmark. Totalt har DM 75 000 akademiker och studenter som medlemmar.
Fackförbundet Djøf organiserar bland annat universitetslärare och studenter inom juridik och ekonomi, har totalt 110 000 medlemmar.
Ingenjörsföreningen Danmark , IDA, organiserar bland annat forskare inom STEM, naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik. Förbundet har sammanlagt 150 000 medlemmar.
Jorunn Dahl Norgård
De nordiska fackförbunden inom universitet och högskola
Finland
Tre olika fackförbund organiserar universitetslärare, forskare och andra akademianställda.
Professorsförbundet med omkring 2 600 medlemmar organiserar professorer, forskare och lärare i ”jämförbar ställning” vid finska universitet och statliga forskningsinstitut.
Forskarförbundet har ungefär 7 000 forskare och universitetslärare som medlemmar.
Undervisningssektorns fackorganisation, OAJ, organiserar 117 000 medlemmar inom hela utbildningssektorn. Från förskola till högskola.
Sverige
Fackförbundet SULF organiserar 22 000 universitetslärare, forskare och doktorander.
Har ett centralt tillsvidareavtal från 2010 med motparten Arbetsgivarverket. SULF ingår i förhandlingsorganisationen Saco-S, som förhandlar lokala kollektivavtal med respektive lärosäte om lön och anställningsvillkor.
Andra förbund som organiserar akademianställlda är Fackförbundet ST och Sveriges lärare.
Fokus Fackligt samarbete i Norden
jobbet. Samtidigt pressas arbetstiden ihop vilket leder till reducerad tid för forskning.
– Tiden till att förbereda undervisning blir också mindre. Det pressas och skärs på alla fronter och det går rätt in i verksamheterna, säger Jorunn Dahl Norgård.
Att ett land som Norge satsar allt mindre på sektorn högre utbildning förbryllar, menar hon.
– Ja, det är ju tiotusenkronorsfrågan. Norge är rikt, så det handlar inte om pengar. Jag tror att förra regeringen satsade mer och var mer stöttande till högre utbildning och forskning. Nu går väldigt mycket av politiken åt till yrkesinriktad utbildning. Att få hela landet i sysselsättning.
Fackets uppgift, som hon ser det, är att peka på investeringar i högre utbildning och forskning som lönsamma för samhället på lång sikt.
Även i Danmark finns en diskussion kring finansieringen av högskolan. Förutom basanslagens storlek handlar den också om hur extern finansiering skapar en sektor med en alldeles för hög grad av visstidsanställningar, säger Frederik Hertel, vice ordförande i fackförbundet DM Universitet.
– Man pratar om att det är svårt att behålla framför allt unga forskare inom akademin. Det tar alldeles för många år innan man får en trygg anställning. Men också eftersom industrin i många fall betalar mycket bättre och i vissa fall faktiskt också har bättre villkor för forskarpositioner.
Hot och hat mot forskare är en annan utmaning för facket i Danmark, fortsätter han. DM Universitets medlemmar är måltavlor för hot och hat utifrån sina forskningsresultat, både från allmänheten och från politiskt håll. – Vi har sett exempel på hur politiker på riksdagsnivå har valt att nämna forskare vid namn och deklarerat att det inte går att lita på deras forskningsresultat. Kollegor blir attackerade på sociala medier, säger Frederik Hertel. Men den mest bärande frågan för facket just nu – säger han – är bristen på inflytande över de beslut som fattas på ledningsnivå. Att få insyn i vad som är på gång vid respektive lärosäte. Eftersom varje universitet har en extern styrelse med extern majoritet, blir det svårare för facket att få rösten hörd. Därmed blir det också svårt att få styrelsen att ta hänsyn till fackets synpunkter då beslut fattas. Det här är något som förstärkts tydligt de senaste åren, beskriver Frederik Hertel.
– Den senaste högskolelagen är från 2003 men det är
”Vi har sett exempel på hur politiker på riksdagsnivå har valt att nämna forskare vid namn och
deklarerat att det inte går att lita på deras forskningsresultat.”
först nu på senare år som universitetsledningarna har börjat utöva den makt som de faktiskt har, i takt med att de fackliga representanterna har bytts ut. Fackets inflytande har minskat över tid.
Bristen på inflytande gör att forskare och universitetslärare tenderar att ta ett steg tillbaka och enbart fokusera på att göra sitt arbete, och därmed hålla sig borta från diskussioner på institutions-, fakultets- eller universitetsnivå, beskriver Frederik Hertel.
– Och om man vill att en organisation ska fungera, måste människor ibland kanske göra mer än bara vad som förväntas av dem i själva jobbet. Men det här påverkar också universiteten som sådana, hur de fungerar och deras förmåga att producera kvalitetsarbete.
FÖR FINLANDS DEL är löneutvecklingen en av de större frågorna för facket att jobba med just nu, säger Petri Mäntysaari, vice ordförande för Professorsförbundet.
– De kollektivavtal man haft de senaste åren har inte gynnat våra medlemmar. Professorer har bland de sämsta löneutvecklingarna i hela landet.
Det gör att det är svårt för finländska universitet att rekrytera, och då särskilt när det kommer till att locka till sig kompetens från andra länder.
Utöver det brottas flera finländska universitet med ekonomiska problem, fortsätter Petri Mäntysaari. Mycket beroende på den nuvarande statliga finansieringsmodellen, som är indikatorbaserad.
– Finansiering är en väldigt central fråga för hela sektorn. När man som nu räknar antalet examina och publikationer och sedan får pengarna utifrån det, har det inte någon jättestor koppling till kvalitet. En större del av pengarna borde allokeras till basfinansiering och de kvantitativa indikatorernas vikt borde minska i basfinansieringen.
Petri Mäntysaari beskriver hur akademin i Finland också har problem med en alldeles för hög grad visstidsanställda, uppemot 70 procent. Även om det är ett problem som inte berör Professorsförbundets medlemmar direkt, har det ändå en indirekt påverkan.
– Just våra medlemmar (Professorsförbundets, reds anm) brukar ju ha fast anställning och sitter ganska tryggt. Men det hämmar kvaliteten i hela verksamheten och leder till att det blir mycket svårare att satsa på banbrytande forskning i Finland.
Forskares kreativitet påverkas av att hela tiden fundera på hur och var man kan jobba, säger Petri Mäntysaari. Samtidigt har visstidsanställningar en funktion inom akademin, men till en viss grad.
– En av våra uppgifter är ju att utbilda forskare och ett universitet kan förstås inte anställa alla de doktorer man utbildar. Med visstidsanställningar får ett universitet ett instrument att vifta med, ett doktorandställe och sedan också ett postdokställe. Men efter det, på biträdande professors- eller associate professorsnivån, borde man inte
Frederik
Hertel
Petri Mäntysaari
ha några visstidsanställningar alls. Inte för lektorer heller, säger han.
Han beskriver en tankevurpa där lärosätena får extern finansiering kopplad till olika forskningsprojekt och därför använder sig av visstidsanställningar. Utifrån att det handlar om just projekt, som av naturen är tillfälliga. I stället borde man se på universitetet mer som ett företag, menar han.
– Man borde se olika externt finansierade projekt som en del av den normala verksamheten. Där man utgår från att det alltid kommer att finnas projekt med extern finansiering från olika håll. Då kan man lika gärna ha anställningsmöjlighet tills vidare. Jag saknar helt enkelt ett mer långsiktigt tänk, säger Petri Mäntysaari.
SIGRÚN ÓLAFSDÓTTIR, ordförande för Islands fackförbund för universitetslärare, FH, beskriver en problematisk lönenivå inom akademin. Löneökningarna är för små i relation till de senaste årens höga inflation i landet, sade hon under sin presentation vid konferensen. Situationen har varit densamma under ett decennium.
Sigrún Ólafsdóttir
– För första gången på väldigt länge börjar medlemmarna kräva strejk, sade hon. Samtidigt är isländska universitet kraftigt underfinansierade. De senaste åren har man börjat se fler och fler detaljerade besparingsförslag om allt från att akademianställda ska börja betala för parkering på jobbet till införande av kontorslandskap, beskrev hon.
I avtalsförhandlingar möts facket numera med argument om att deras krav behöver vara rimliga med tanke på att de senaste årens vulkanutbrott medfört stora kostnader för staten. I och med att man har behövt förflytta vissa invånare och tvingats köpa loss deras bostäder.
Tidigare i år ökade facket avsättningen till sina strejkkassor, för att signalera att man har börjat tröttna på den ekonomiska situationen inom akademin, förklarar Sigrún Ólafsdóttir.
I Sverige är facket inte heller nöjda med lönenivåerna. Av
Samlad konferens
Varje år samlas de olika nordiska fackförbunden som organiserar anställda inom högskola och universitet för att diskutera fackliga frågor.
Vid förra årets möte beslutade förbunden att påbörja ett gemensamt arbete kring akademisk frihet. Nu har man producerat en rapport om läget för den akademiska friheten i respektive land och utmaningar för den akademiska friheten på sikt. (Läs mer på sidan 38.)
I år var Norge värdland och mötet hölls i Bergen. Nästa år kommer man att ses i Finland, då Vasa står som värdstad.
”En lektor jobbar bra många fler timmar i veckan än vad som står i avtalet, uppemot 10 timmar extra per vecka.”
SULF:s senaste medlemsundersökning framgår att nästan en tredjedel av de svarande tycker att högre lön och akademisk frihet är de viktigaste frågorna för facket att driva.
SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa lyfter också fram arbetstiden, eller snarare den obetalda arbetstiden.
– En lektor jobbar bra många fler timmar i veckan än vad som står i avtalet, uppemot 10 timmar extra per vecka. För en professor handlar det om uppemot 15 timmar extra. Det är helt enkelt ingenting annat än obetalt arbete.
Förbundet driver däremot inte den just nu omtalade frågan om förkortad arbetstid. Åtminstone inte än så länge, säger Karin Åmossa.
– Nej, snarare att arbetet ska rymmas inom arbetstiden. Kan vi komma dit är vi glada till att börja med. Det är ju en kulturfråga men också systemet i sig som gör det, som till exempel det här med att söka forskningspengar. Om det tar en månads heltidsjobb för att göra en bra forskningsansökan. Var ska du hitta de timmarna? De är ju inte betalda utan det får du göra på kvällen.
Precis som i Danmark och Finland är visstidsanställningar ett problem inom akademin i Sverige. I kombination med att medlemmarna jobbar på fritiden och tjänar för lite, gör de otrygga anställningarna att yrket forskare och universitetslärare blir mindre attraktivt, menar Karin Åmossa.
– Vi vill ha de bästa och därför behöver både tryggheten i arbetsmiljön och lönerna peka uppåt, och vi ser nu också att det är färre svenskfödda som påbörjar en forskarutbildning. Det verkar vara mindre attraktivt.
Karin Åmossa vill också nämna produktivitetsavdraget som en viktig fråga för facket att jobba med. Kortfattat går modellen ut på att de statliga budgetanslagen till lärosätena och andra myndigheter räknas upp i takt med löneutvecklingen. Därefter plockas ett par procent bort i så kallat produktivitetsavdrag, för att effektivisera myndigheterna.
SULF vill avskaffa det.
– Många utbildningar skulle behöva per capita-höjningar på 50 procent. Helt enkelt för att kunna ha en anständig nivå där man kan bedriva undervisning på det sätt som det var tänkt någonstans för tre decennier sedan.
Att effektivisera går att göra till en viss gräns, säger Karin Åmossa.
– Men det är ju inte så att studenterna i dag är bättre förberedda för att lära sig Einsteins relativitetsteorier än vad de var för tre decennier sedan. ○
Karin Åmossa
Fokus Fackligt samarbete i Norden
Nordens förbund går samman om akademisk frihet
I en ny rapport tar de nordiska fackförbunden inom universitet och högskola ett gemensamt grepp kring akademisk frihet.
Under flera år har SULF försökt få till ett grundlagsskydd för akademisk frihet och institutionell autonomi.
– Det beror på att vi ser hur akademisk frihet är under press i Europa och på tillbakagång i världen.
Det finns vissa skillnader mellan de nordiska länderna när det kommer till akademisk frihet, till exempel när det gäller lagstiftningen.
– I Finland skyddar man både vetenskapen, konsten och den högre utbildningen i sin grundlag. Vi har inte det i Sverige utan här gäller bara att forskningen ska vara fri, säger Karin Åmossa.
Det som saknas – menar hon – är ett skydd för den högre utbildningens frihet, och ett skydd mot staten.
– Grundlagen är ju ett skydd mot just staten. För att politiker inte godtyckligt och snabbt ska kunna ändra på saker som är fundamentala i en demokrati, som yttrandefrihet och pressfrihet. Det borde också gälla den akademiska friheten fullt ut.
I DANMARK FINNS en frustration på lärosätena kring den akademiska friheten, säger Frederik Hertel, vice ordförande i fackförbundet DM Universitet. Efter att högskolelagen skrevs om 2003, väljs inte universitetsledningen av de anställda längre. Lärosätena styrs utifrån en modell inspirerad av näringslivet.
Det har skapat en situation med starka ledningar samtidigt som facket saknar insyn och inflytande.
– Vi har tagit en skarpare sväng än Sverige och Norge när det gäller att stärka ledningarna och göra forskare och andra anställda mer maktlösa. Som en konsekvens av det blir fler och fler kolleger frustrerade.
Han beskriver Danmark som mer liberalt än sina nordiska grannländer, generellt sett.
– Det betyder att politikerna å ena sidan vill agera genom professionell förvaltning, som de kallar det. Å andra sidan är man mindre villig att reglera.
Att grundlagsskydda den akademiska friheten i Danmark är därför inte genomförbart i praktiken, säger Frederik Hertel.
– Nej, jag har lättare att se en lag om akademisk frihet i Sverige än i Danmark.
Dansk forskning är också i behov av större ekonomiskt oberoende, beskriver han.
I Norge har man på senare år sett en ökad politisk vilja
att styra forskningen, säger Jorunn Dahl Norgård, chefsrådgivare på Forskerförbundet.
– Den akademiska friheten blir satt under press i en situation där det blir ökad konkurrens om finansiering, där man i ännu högre utsträckning måste följa pengarna i förhållande till vad man väljer att forska på. Så även om politiker behöver prioritera måste det finnas en balans.
Ett annat problem är hot, hat och trakasserier mot forskare, fortsätter hon.
– Vi ser mer och mer hur forskare upplever sig trakasserade. Särskilt utifrån forskningsområden som uppfattas som kontroversiella.
I ISLANDS HÖGSKOLELAG finns en paragraf om akademisk frihet, från 2012. På senare tid har akademin sett exempel på hur politiker försökt påverka forskning genom att styra finansieringen i olika riktningar. Därför behöver begreppet akademisk frihet förtydligas och omdefinieras, skriver landets fackliga representanter i den kommande rapporten. Man betonar också att den akademiska friheten inte är grundlagsskyddad, vilket gör att en politisk majoritet enkelt kan ändra på skrivningen.
Petri Mäntysaari, vice ordförande för Professorsförbundet i Finland, beskriver hur den akademiska friheten i landet egentligen är på en hög internationell nivå, enbart sett till lagstiftningen. Både forskningens och den högre utbildningens frihet finns i grundlagen. Det som saknas är snarare själva definitionen av akademisk frihet, säger han. – Visst har vi den akademiska friheten, men när det kommer till konkreta saker kan man i praktiken bryta emot den friheten.
Han tar exempel i en för stor andel otrygga anställningar och att det finns frågetecken kring hur forskning finansieras.
– Man ser inte att det finns någon konflikt mellan att staten får välja vad man forskar inom och den akademiska friheten, säger Petri Mäntysaari.
De nordiska fackförbunden presenterar en gemensam rapport om akademisk frihet i höst. ○
Vad är akademisk frihet?
I sin gemensamma rapport definierar och beskriver de nordiska fackförbundet inom universitet och högskola akademisk frihet så här:
○ Forskning och utbildning ska vara fri och oberoende från påverkan av politiska partier, religiösa samfund, näringsliv och andra affärsintressen samt så kallade trollfabriker.
○ Universitet och högskolor har i sig ett ansvar för att möta samhällets forskningsbehov. Forskare måste förhålla sig öppna för kritik samt följa god forskningsetik.
○ För att forskare ska kunna utveckla ny kunskap och hantera påtryckningar utifrån behövs självständighet, anställningstrygghet, tid och resurser samt meritbaserad rekrytering av akademianställda.
Fabian Gunnars
Stressnivå i skolklasser tolkas av AI
Att samla in data från skolelever under lektionstid var lättare sagt än gjort. Nu är Fabian Gunnars klar med sin avhandling, där AI möter specialpedagogisk forskning.
Som färsk doktorand i utbildningsvetenskap såg Fabian Gunnars att det inte fanns mycket skrivet om elevers fysiska reaktioner under lektionstid. Den luckan ville han fylla. Men idén att sätta aktivitetsarmband på mellanstadieelever möttes till en början av viss skepsis. Metoden var ny och GDPR reste också hinder.
– Det var kanske ett tyngre jobb än önskat att få igenom det. Men jag tog det steg för steg. Jag har också fått stöd från intresserade kollegor, säger han.
ARMBANDEN HAR registrerat puls, kroppstemperatur och rörelse r hos eleverna. Datan har gett information om olika typer av stress, såväl kognitiv och rörelsebetingad som positiv och negativ. En upptäckt var att elevernas stressnivåer steg när de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det gick också att se tecken på när uppmärksamhet övergick i dagdrömmar.
– Jag menar att lärare skulle kunna få hjälp av sådana här analyser, där AI har potential att automatiskt tolka komplexa data. Kan det göras i realtid skulle läraren få mycket information om tillståndet i klassen.
I SIN AVHANDLING förenar Fabian Gunnars radikal behaviorism med AI och specialpedagogik. Stödbehoven ökar när allt fler elever med ADHD och autism har svårt att fokusera och hantera stress. – Positiva beteendeinterventioner, som pauser och motivationshöjande lärarbeteenden, tycker jag överlag borde tillämpas mer i grundskolan. ○
Bertil Janson
Avhandlingen
Titel: Smartbands, arti�icial intelligence, and special educational needs: Multifarious behaviorist design for primary education
Ämne: Utbildningsvetenskap
Lärosäte: Mittuniversitetet
Disputation: 30 augusti 2024
Folk
INVALDA
Nio nya i unga akademin
I somras valde Sveriges unga akademi in nio nya ledamöter. Akademin har totalt omkring 40 ledamöter, där var och en är invald på en period om fem år. De nya ledamöterna är: Sara Tanderup Linkis, docent i digitala kulturer och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, Olle Risberg, fil. dr i filosofi vid Uppsala universitet, Ragnhild Lunnan, biträdande lektor i astronomi vid Stockholms universitet, Erik Smedler, docent i molekylär psykiatri vid Göteborgs universitet, David Marlevi, biträdande lektor i medicinsk vetenskap vid KI, Pierre Nyquist, universitetslektor i matematik vid Göteborgs universitet och Chalmers, Peter Søgaard Jørgensen, forskningstemaledare inom miljö- och hållbarhetsvetenskap vid Stockholms universitet samt Jennifer Mack , universitetslektor och docent i arkitektur och Jan Kronqvist, biträdande lektor i matematik, båda verksamma vid KTH.
NYTT JOBB
Hon tar över som vd Sylvia Schwaag Serger, professor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, blir ny vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Hon har tidigare bland annat varit ordförande i Formas forskarråd, chef för internationellt samarbete på Vinnova och prorektor vid Lunds universitet. Sylvia Schwaag Serger tillträder sin nya tjänst 1 oktober och efterträder Tuula Teeri
UTNÄMNING
Hon blir ständig sekreterare
Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se
Prisas för avhandling om
integritetsskydd
Johanna Chamberlain , universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, får Stig Strömholms pris. Det delas ut av juridiska fakulteten och går till en nordisk forskare som disputerat inom juridik de senaste fem åren.
– Jag blev väldigt glad för priskommitténs motivering om hur de läst min avhandling och att de anser att jag ”främjat juridiken som kulturyttring i professor Stig Strömholms anda”. Hennes avhandling från 2020 handlar om det rättsliga integritetsskyddet, något som är under förändring på grund av digitaliseringen i samhället, beskriver Johanna Chamberlain. – Därefter har jag i ett postdokprojekt undersökt den AI-reglering som skapas på EU-nivå, med fokus på risk- och ansvarsaspekter. I höst påbörjar jag nästa forskningsprojekt om PFAS-skadestånd.
Vad ska du göra med prispengarna?
– Det blir en del nya höstböcker till hushållet och kanske även någon höstresa för mig och familjen. Linus Hellerstedt
tenskap och kulturmiljövård. Maria Ågren efterträder Karin Helander, som varit akademins ständige sekreterare sedan 2019.
PRIS
Stipendium för forskning om reumatism
Tham. Sedan 1 september är Henric Johnson ny rektor vid Blekinge tekniska högskola, där han också är professor i datavetenskap. Henric Johnson efterträder Mats Viberg. Jörgen Elbe har tagit över som rektor vid Högskolan Dalarna. Han är professor i företagsekonomi och började sin nya tjänst 1 juli. Jörgen Elbe efterträder Martin Norsell, som han också vikarierat för som rektor sedan denne tillträdde som generaldirektör för Universitetskanslersämbetet i början av december förra året.
PRIS
Belönas
med gästforskning
Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet, har utsetts till årets stipendiat av Håkan Frisingers stiftelse för transportmedelsforskning. Stipendiater nomineras av Chalmers och fordonskoncernen Volvos forskningsstiftelser. Johan Woxenius får priset för sin ”förmåga att förklara komplexa sammanhang och utmaningar för allmänheten”, enligt juryns motivering. Prissumman är 300 000 kronor. Han får även genomföra ett gästforskningsprogram vid Lunds universitet.
PRIS
har bidragit till ett ”ökat intresse och kännedom om SLE och SLE-forskning”. Stipendiet delas ut av Reumatikerförbundet och läkemedelsbolaget Pfizer och är instiftat till minne av Nanna Svartz, som var Sveriges första kvinnliga professor i medicin.
Pris för forskning om kommunpolitik
Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, blir ständig sekreterare för Kungliga Vitterhetsakademien vid årsskiftet. Sedan 2006 är hon ledamot av samma akademi. Kungliga Vitterhetsakademien har som uppdrag att finansiera forskning inom humaniora, samhällsve-
Anders Bengtsson, professor i reumatologi vid Lunds universitet, får Nanna Svartz stipendium 2024. Enligt juryns motivering tilldelas Anders Bengtsson priset för sin forskning om den kroniska reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus, SLE, och för att han därigenom
CHEFSBYTEN
Nya rektorer på tre lärosäten Regeringen har utsett Mia Rönnmar, professor i civilrätt, till ny rektor vid Malmö universitet. Hon började sitt nya jobb 1 augusti och ersätter Kerstin
Louise Skoog, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, får Umeå kommuns vetenskapliga pris 2024. Hennes forskning handlar bland annat om politiska konflikter och geografisk polarisering. Enligt juryns motivering får hon utmärkelsen för sitt ”sätt att bedriva forskning om politiska konflikter inom kommunpolitik, prioriteringar av offentliga resurser och spänningar mellan stad och land”. Priset delas ut på Umeå universitets årshögtidsdag 19 oktober.
Debatt Högskolans uppdrag
När pengar kommer in i bilden förändras ofta synen på vad som är uppdraget, skriver Eddy Nehls. Han menar att det påverkar vilket samhälle – och vilken akademi – vi får.
Är pengarna mål eller medel inom akademin?
Den allmänna uppfattningen om vad som är gott, klokt och önskvärt förändras hela tiden tillsammans med kulturen som vi människor både påverkas av och är med och påverkar genom att leva våra liv i samhället, fullt upptagna av att få ihop våra livspussel.
”Om
den högre utbildningen som är önskvärda och därför kan drivas igenom.
högskolor
Förändringen sker dock i små steg, så det är först när man stannar upp och jämför det som idag tas för givet med hur det såg ut för 10, 100 eller 1 000 år sedan som den blir synlig. Över tid kan det byggas upp ganska stora spänningar som, när de förr eller senare brister, ger upphov till snabba skiften. Förändringen styrs lika mycket av den samlade kraften i allmänhetens önskningar som av formella beslut på olika nivåer. Sammantaget formar alla olika individuella uppfattningar samhällets och samtidens grundläggande antaganden, som i sin tur påverkar vilka beslut rörande skolan, forskningen och
börjar kränga kurser till högstbjudande finns en uppenbar risk att kunskapen och den akademiska kvaliteten blir lidande.”
Vad händer när synen på högskolornas samhällsbidrag förändras – från att handla om att förvalta den summa pengar som skattebetalarna, via politikernas demokratiska beslut, investerar i verksamheten på bästa sätt (alltså för att säkra kunskapens återväxt genom att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärarna att vara lärare, för forskare att forska och studenter att bedriva studier), till att handla om att dra in så mycket pengar som möjligt till det egna lärosätet?
Det är en avgörande skillnad mellan att betrakta pengarna som är nödvändiga för att bedriva forskning och undervisning som ett medel och att se dem som ett mål. Om pengarna betraktas som ett mål kommer kunskapen inte att kunna värnas, därtill är både den och lärandet alltför komplexa och ömtåliga processer. Premisserna att kunskap
inte är en produkt och att lärande är något man bara kan skapa förutsättningar för har varit styrande för besluten som tagits i högskolesektorn historiskt, men marknadslogiken har på senare tid allt tydligare fått genomslag – trots att den strider mot allt vi vet om kunskap och lärande, men helt i linje med de inledande resonemangen.
MIN BESTÄMDA UPPFATTNING är att universitetets uppgift är att använda de medel som samhället investerar i forskning och högre utbildning för att skapa förutsättningar för studier och forskning, vilket ligger i linje med både högskolelagen och yttrandefrihetsgrundlagen (som ger mig rätten att ha och uttrycka åsikter om och driva opinion för det jag menar är klokt och önskvärt), men synen på vad som är högskolans uppdrag håller idag på att för-
Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.
ändras, just eftersom den allmänna uppfattningen påverkas av kulturen. Min uppfattning är alltså en bland många, och jag liksom alla andra måste vara ödmjuk inför det faktum att ingen kontrollerar kulturen eller kunskapen. Problemet är att just den insikten är dåligt utvecklad och spridd i samhället, vilket gör det svårt att diskutera den här typen av frågor på ett akademiskt sätt.
För inte särskilt länge sedan värderades högskolans så kallade tredje uppgift mycket högre än idag när fokus läggs mer på samverkan. Man kan se på kunskapsspridning och samverkan på olika sätt, och jag tycker mig se en tydlig betydelseglidning här, som blir särskilt tydlig i synen på och arbetet med uppdragsutbildning vid landets högskolor och universitet.
Jag har egentligen inga problem med att
ett universitet tar betalt för undervisning och kursverksamhet som ges till företag och andra organisationer, särskilt inte om det handlar om samverkan eller är ett led i det livslånga lärandet. Det strider heller inte mot lagen, men det är en avgörande skillnad om högskolan säljer utbildningar som annars ges kostnadsfritt för att tjäna pengar, och att göra det som ett led i strävan efter att investera skattebetalarnas pengar i skapandet och spridningen av kunskap i samhället på bästa sätt. Om högskolor börjar kränga kurser till högstbjudande finns en uppenbar risk att kunskapen och den akademiska kvaliteten blir lidande.
DET GÅR ATT dra en parallell till förändringen av medielandskapet. Man brukar säga att medierna är tredje statsmakten, vars uppgift är att granska makten i samhället, men idag är känslan snarare att många journalister undviker att granska makten, eller i alla fall att det anses viktigare att publicera avslöjanden som får så mycket uppmärksamhet som möjligt, eftersom det ger publicitet och drar in pengar till mediebolagens ägare, vilka blir färre och färre men rikare och rikare och därigenom allt mäktigare.
Hela poängen med fria medier är att de inte ska lyda under någon annan lag än tryckfrihetsförordningen, men när mediernas ägare fokuserar mer på aktieägarnas intresse av att tjäna så mycket pengar som möjligt än på sin roll i den demokratiska ordningen kommer journalisterna inte att kunna arbeta på det sätt som man gjorde när tanken om att medierna är den tredje statsmakten växte fram under senare delen av 1800-talet och som stärktes under 1900-talet och kanske kan sägas nådde sin peak i och med Watergateavslöjandet.
MIN POÄNG MED resonemangen här är att peka på det faktum att där och när pengar kommer in i bilden förändras ofta synen på vad som är uppdraget drastiskt. Därför är det så viktigt att uppmärksamma och påminna sig om att vi inte får den kunskap och det öppna och demokratiska samhälle vi önskar oss, vi får det samhälle vi skapar förutsättningar för, alltså det samhälle vi förtjänar.
Eddy
Nehls Docent i etnologi och lektor i kulturvetenskap vid Högskolan Väst
FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt
”Våra universitet och högskolor är i hög grad autonoma och bestämmer själva över var deras resurser ska hamna. Det är uppenbart att de inte går till att ge framtidens lärare tillräckligt med under visning.”
Adam Kedert , ordförande Sveriges Lärarstudenter, i debattartikeln ”Säkra mer undervisningstid för lärarstudenter” publicerad på universitetslararen.se.
Universitetens
AI-integrering är inte hållbar
• ”Bakom den digitala ’assistenten’ eller ’personliga handledaren’, som svenska universitet utlovar lärare och studenter, gömmer sig en människa av kött och blod, som paradoxalt nog behandlas som en maskin. Poängen med ett verktyg är att man använder det när det är lämpligt; en hammare kan inte användas som en skruvmejsel och vice versa. Och ibland behöver man för uppgiften inget verktyg alls. Bara det borde mana till eftertanke hos de policymakare på lärosätena som förordar urskillningslös integrering av GAI på alla program och kurser. Med tanke på att tekniken inte heller är socialt eller miljömässigt hållbar borde detta inte vara för mycket begärt.”
Detta är ett utdrag ur debattartikeln ”Universitetens AI-integrering är inte hållbar” från universitetslararen.se. Den är skriven av Kristian Petrov och Patrik Möller, Karlstads universitet.
Fotnot: GAI= Generativ arti�iciell intelligens
Debatt Finansiering
Flera forskningsfi nansiärer och universitet har sista ansökningsdatum för utlysningar i augusti. Det vill åtta forskare ändra på för att slippa off ra ledighet eller avstå från att söka medel.
Låt forskare njuta av sin semester
I juli försöker de flesta forskare i Sverige att koppla av efter en intensiv vår med kurser, examensarbeten, forskning, kandidatuppsatser, disputationer och ansökningar om forskningsmedel. De flesta forskare behöver denna långa avkoppling under sommaren för att kunna prestera bra under nästa läsperiod.
Då är det märkligt att flera fi nansiärer, och dessutom universiteten själva, planerar in utlysningar som stänger i mitten eller i slutet av augusti, när många forskare knappt har hunnit komma tillbaka från sin semester. Som exempel har Forte fyra utlysningar med sista ansökningsdatum mellan 15 och 22 augusti, Lin-
köpings universitet har en utlysning för ett internationellt sabbatsprogram som stänger den 30 augusti, och Vetenskapsrådet har en utlysning om behandlingsforskning som stänger den 20 augusti.
”... finansiärer och universitet behöver ta större hänsyn till de sökande än vad som görs i dag.”
Vinnova har inte mindre än 14 utlysningar med sista ansökningsdatum mellan 13 och 30 augusti. Inom cancerområdet har flera större fi nansiärer som Barncancerfonden och Radiumhemmets forskningsfonder utlysningar som stänger första veckan i september.
DESSA FINANSIÄRER OCH universitet förutsätter därmed i princip att vi forskare ska skriva och förbereda (en stor del av) ansökan på vår
semester, eller skicka in ansökan en till två månader i förväg (samtidigt som vårens alla kurser, examensarbeten och kandidatuppsatser ska avslutas och bedömas). Alla forskare som någon gång har skickat in en ansökan så långt i förväg kan räcka upp handen, speciellt om utlysningen öppnar i maj eller juni.
Man kan möjligtvis förstå fenomenet om ansökningar vore ett enmansjobb, men de flesta ansökningar kräver flera medsökande vilket betyder att man också måste störa sina kära kollegor och samarbetspartners under semestern. Ansökningar kräver ofta även dialog med ekonomer, underskrift av prefekt och ibland flera stödbrev.
På samma sätt behöver de flesta forskare avkoppling under jul- och nyårshelgen, men även där har finansiärer som till exempel DDLS (Data Driven Life Science) tidigare planerat in utlysningar som stänger den 10 januari.
VI ANSER ATT utlysningar efter sommaruppehållet inte bör ha en deadline innan 15 september (eller ännu hellre 1 oktober), och att utlysningar efter juluppehållet inte bör ha en deadline innan 1 februari.
Detta kommer möjligtvis att göra det svårare att granska alla ansökningar, men vi anser att fi nansiärer och universitet behöver ta större hänsyn till de sökande än vad som görs i dag. Annars kommer forskare att fortsätta att avstå från att skriva vissa ansökningar, eftersom man behöver off ra sin ledighet.
Anders Eklund
Biträdande professor, Linköpings universitet
Ankica Babic Professor, Linköpings universitet
Lars Forsberg Forskningsspecialist, Karolinska institutet
Christian Jamtheim Gustafsson Leg. sjukhusfysiker, Docent, Lunds universitet
Johannes Johansson Universitetslektor, Linköpings universitet
Editing by native English speaker / California attorney to ensure Correctness, Consistency, Clarity, and Conciseness. Fast turnaround. Meet journal requirements.
Krönika Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi, Uppsala universitet
Min laptop darrar ostadigt på en flygplansbricka när jag skriver detta. Jag har fått den briljanta idén att skriva en krönika på ett flyg från Reykjavik till New York. Jag tänker att detta är början på en lång rad av nya erfarenheter av kreativa arbetsplatser som väntar mig de kommande månaderna. Jag måste vara öppen för nya arbetsmiljöer för att hitta det som fungerar. Mitt försök till flygplansskrivande ger jag dock upp väldigt snabbt, denna arbetsmiljö är inte riktigt vad jag är van vid och både koncentration och ergonomi tryter.
För mig var den största skillnaden när jag gick från masterstudier till forskarstudier just det att ha en arbetsplats att gå till. Från åratal av bibliotekssittande och sedan lidandet av hemmastudier vid matbordet under covid-pandemin, gick jag äntligen till min första riktiga arbetsplats när jag blev doktorand. Nya spännande saker som jobbdator, justerbar kontorsstol, kaffemaskin, förvaringsutrymmen och arbetsmiljöregler tillkom i min vardag. Jag älskade att ha ett kontor att gå till. Att ha en stor upplyst datorskärm vid ett höj- och sänkbart bord gjorde att jag inte längre fick ryggvärk, huvudvärk eller nackspärr, som jag blivit van vid från alla undermåliga studieplatser jag haft i mitt studentliv. Nu, ett par år in i forskarstudierna, har jag vant mig vid arbetslyxen att ha en egen kontorsstol som alltid är inställd på mina mått och terminalglasögon betalade av arbetsgivaren. Jag har skuttat till kontoret om mornarna i glädje över att få sitta på ett kontor och arbeta med den sorts forskning som jag tycker är
Mitt bekväma kontor
har bytts ut mot en plats i biblioteket
mest engagerande i hela världen. Med denna reflektion i bakhuvudet förstår jag varför bytet till en skakig flygplansbricka blir drastisk och ohanterlig.
NU, JUST SOM min dedikerade arbetsplats i öppet kontorslandskap på min heminstitution ska uppgraderas till ett delat kontor, tar jag mig i stället till Princeton i USA för att gästforska under ett läsår vid en institution där doktorander inte tilldelas arbetsplatser. Nu blir jag vänligt hänvisad till institutionens bibliotek, för det är där the grad students work Väl på plats i Princeton talar
”... ett par år in i forskarstudierna, har jag vant mig vid arbetslyxen att ha en egen kontorsstol som alltid är inställd på mina mått.”
jag med en amerikansk naturvetardoktorand som säger att som fi losof kan man väl arbeta var som helst, man behöver ju bara sin laptop och sitt huvud. Jag vill inte klaga, så jag försäkrar att jag klarar mig fi nfi nt på bibliotek. Det flödar av resurser för mig när jag nu är inskriven på ett Ivy League-universitet. Det är inte synd om mig, och jag kommer säkert klara av att arbeta från bibliotek och caféer under detta läsår. Här fi nns det gott om varierande arbetsplatser som täcker nästan alla behov en fi losof kan tänkas ha, intalar jag mig. För den forskare som spende-
rar långa arbetsdagar i ett labb eller ute på fält kanske tiderna vid en laptop känns som de enkla arbetsuppgifterna som kan göras när som helst, var som helst. Men alla vi som har behövt sitta framför en laptop många timmar i sträck, dag ut och dag in, vet att det inte fungerar var som helst och när som helst.
JAG GÖR ETT nytt försök med krönikeskrivande på mitt nya universitetsbibliotek. Att skriva i läsesalen på Firestone Library i Princeton påminner om att skriva i läsesalen på Carolina Rediviva i Uppsala; det är hårt, kallt och tyst. Det är med glädje och förväntan jag sitter här, för en chans att få samarbeta med forskare som delar min uppfattning om vilken forskning som är den mest engagerande i hela världen. Men jag har också en kontorslängtan tillbaka till Uppsala.
När studieplatserna på biblioteken börjar lämna värk i ländryggen tröstar jag mig med att jag en dag kommer vara tillbaka i min kontorsstol i Uppsala. Kanske kan jag till och med, ett par kliv upp på karriärstegen, få arbeta från mitt alldeles egna kontor. Till dess inser jag att jag behöver använda mina stipendiemedel till inköp av en kontorsstol, för att bygga min egen arbetsplats i mitt korridorsrum, och spendera min fritid på yogalektioner, bådadera för att kompensera för biblioteksmiljön som jag blivit hänvisad till.
Evelina Edfors Doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton University
Christer Nilsson är professor emeritus vid Umeå universitet. I Kråkdoktorn skriver han om lärosätet på 1970-talet.
Kråkdoktorn
Författare:
Christer Nilsson
Förläggare:
Ekström & Garay
Utgivningsår: 2023
Doktorand med usel handledning
Det var verkligen en annan tid när den unge hjälten i romanen Kråkdoktorn blev doktorand i 1970-talets Umeå. Med envishet och målmedvetenhet kämpar han sig fram mot disputationen.
Då var det enkelt att bli doktorand, det var bara att fylla i ett papper. Men handledningen var usel, för att inte säga obefintlig. Någon finansiering fanns inte utan doktoranderna fick försörja sig på amanuensuppdrag och extraknäck.
Författaren Christer Nilsson är professor emeritus i Umeå och han berättar i romanform om tillvaron för doktorander för 50 år sedan. Man anar att författaren delar många erfarenheter med bokens huvudperson Håkan som 1974 blir doktorand på ”Botan” vid Umeå universitet.
Han hade blivit varnad för Botan och när han väl börjat som doktorand förefaller det stämma, det är en illa fungerande institution där inte minst kvinnor riskerar att råka illa ut.
SOM (NÄSTAN) DEN första i sin släkt att studera vidare betraktar Håkan med förundran och nyfi kenhet de udda existenser han möter på universitetet. Långt ifrån alla är tillmötesgående och en del är rentav snorkiga.
Läsaren häpnar över bristen på handledning och struktur, doktoranderna måste famla sig fram till avhandlingsämne på egen hand. Men bokens huvudperson Håkan är en rationell, stabil och målmedveten ung man.
Ett extraknäck att plocka frön ur markprover leder så småningom fram till doktorandprojektet att undersöka hur frön sprids via fåglar, därav romanens titel.
Håkan rör sig i sitt fältarbete i sin gamla Taunus över stora delar av norra Sverige. Korta stunder tvivlar han på det han håller på med men sätter strax full fart igen. Han lyder goda råd, skapar relationer med kollegor och andra som kan hjälpa honom framåt med avhandlingsarbetet.
FÖRFATTAREN BERÄTTAR OM avundsjuka, rivalitet, missunnsamhet, labbspriten flödar på festerna och orsakar pinsamma fyllehistorier, misogynin är utbredd på institutionen, det inträffar tragiska dödsfall, rena sabotage av forskning, forskningsstöld och ett stulet avhandlingsmanuskript. Trots det verkar huvudpersonen styra mot disputationen utan större dramatik.
Det är som om den yttre dramatiken inte riktigt berör Håkan, händelserna kan möjligen tillfälligt rubba hans jämvikt, men han stretar målmedvetet på mot disputationen. Däremot upptar kärleksbryderier en inte obetydlig del av hans liv och triggar hans mindre förnuftiga sida. Konfl ikterna och spänningsmomenten i romanen består till större delen av Håkans erotiska äventyr och hur han ska manövrera mellan sina olika älskarinnor.
En inte alltför stor spoiler är att allt löser sig till det bästa, både forskningen och kärleken. ○
Per-Olof Eliasson
Professor skapar upprepade debatter
• Göteborgsstatsvetaren Peter Esaiassons väg in i offentligheten gick via boken Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage (Timbro 2019). Den blev hyllad av högern, dissad av vänstern. Nu skriver Esaiasson bland annat i Göteborgs-Posten uppmärksammade krönikor och debattartiklar. De kretsar ofta kring förorten, etnicitet och demokrati. Nu senast om att vänstern behöver uppdatera sina teorier om samhället; de fungerar i seminariesalarna men inte i politiken. Mest debatt, näst efter boken, har krönikan om att svensk forskning blundar för samhällshoten skapat. Sök på Peter Esaiasson på GP.se eller i Mediearkivet, eller via Google.
Sluggar utan hänsyn mot universiteten
• I Varför är universiteten och högskolorna så dåliga? (Myscas 2024) går Olov Aronson, lektor vid Karlstads universitet, till storms mot det mesta inom akademin. Han retar upp sig på trevlighetens gift, den ängsliga pragmatismen, följsamheten mot det egna forskningsfältets traditioner, den vetenskapliga tribalismen, den marginella marginalnyttan av den allra mesta forskningen, antalet meningslösa projekt och förändringar och hur kvantitet får ersätta kvalitet vid bedömningar av meriter.
Aronson landar i att forskarnas och lärarnas föreställningar har mindre att göra med omvärlden och mer med samtalen de för inom sina akademiska bubblor. Per-Olof Eliasson
Peter Esaiasson
Ten years’ probationary employment for arts teachers, new vicechancellors salaries and a bleak future for teacher education programmes
This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.
Ten years’ probationary employment for many arts teachers
Arts departments at Swedish HE institutions can employ teachers for up to ten years without job security. “This form of employment is a toxic construct that is not only harmful for employees, but also the universities,” says researcher Benj Gerdes.
Benj Gerdes has himself been impacted by the system of temporary employment within creative and artistic subjects. He is an artist, writer and researcher with a long and distinguished career, mainly in the USA.
“When Donald Trump took office as president, I was eager to explore a country like Sweden, which had a reputation for good research and employment conditions. I had personal contacts and there was professional interest in my work,” he says.
In 2019, he was invited to teach at the Royal Institute of Art, KKH. He conducted research there and led a professors’ group in visual arts and moving images. However, no one told him that his employment under Chapter 4, Section 10 of the Higher Education Ordinance, (fixed-term employment for a maximum of five years with the possibility of an extension of five years), did only provide limited job security.
His employment was extended three times and terminated in 2023. The employer had chosen to advertise a position of professor in the field, which was given to another applicant. Benj Gerdes appealed, but his appeal was rejected. Since he had been employed under Chapter 4, Section 10 of the Higher
Education Ordinance, he had no preferential right to permanent employment.
“I felt insulted. I was hired from abroad and feel that my naivety regarding Swedish labour law was exploited by the employer.”
EMPLOYMENT IN ARTISTIC disciplines under Chapter 4, Section 10 of the Higher Education Ordinance is used in different ways by different fine, applied and performing arts programmes, but common factors to all are a high proportion of fixed-term employees and a high number of part-time positions.
This kind of time-limited employment is often described as a way to constantly refresh the activities of arts programmes. But the system is the subject of much criticism. The critics believe that the higher education institutions for the arts are abusing the ordinance in order to avoid having to employ permanently teachers who, year after year, have provided a large part of their teaching. They do this to get around the primary rule in the Swedish labour market – permanent employment.
“Those who are employed according to this rule are a fairly small group of all teachers in higher education,” says SULF national officer Anna Ekenberg. “Maybe that's why the poli-
What does the law say?
Chapter 4, Section 10 of the Higher Education Ordinance states that higher education institutions may employ teachers in artistic disciplines on fixed-term contracts for five years, which can be extended for five years, without the employment conferring the right to permanent employment.
ticians don't think they need to do anything about it.”
Rickard Stöhr, Head of HR at KKH, says that they see Chapter 4, Section 10 of the Higher Education Ordinance as an opportunity, and he points out that the system is used generally at the artistic higher education institutions.
“The advantage for us as an employer is that it gives us opportunities to both update and change competence over time.”
The alternative would be redundancies, he says.
“In another type of organisation, you would have to give people notice and let them go if you found that you no longer had use for certain competences.”
Per-Olof Eliasson
Eight new vicechancellors – this is how much they earn
The median monthly salary for vice-chancellors at Swedish higher education institutions is SEK 121,150.
Lars Strannegård at the Stockholm School of Economics, who receives SEK 247,400 per month, earns the most. None of the vice-chancellors has a monthly salary below SEK 100,000.
Since last year's salary review, eight vice-chancellors have left their posts. Those who remain in place have received salary increases of between 4 and 5.3 per cent in this year's salary review, apart from the two who earn the most.
Lars Strannegård, at the Stockholm School of Economics, has a new monthly salary of SEK 247,400, which is an increase of 3 per cent. Martin Nilsson Jacobi, vice-chancellor at Chalmers, earns SEK 211,000 per month, an increase of 1.9 per cent.
Of the five vice-chancellors with the highest salaries, two are women. Karolinska Institutet's Annika Östman Wernerson's new monthly salary is SEK 151,900, while Astrid Söderberg Widding, at Stockholm University, is paid SEK 138,900. This places them in third and fifth place on the list, respectively.
The monthly median salary of vice-chancellors has increased from SEK 116,450 in 2023 to SEK 121,150 this year. Male vice-chan-
cellors have a median salary of SEK 121,350, while that of their female colleagues is SEK 116,350.
New to the top five on the list is Måns Svensson, who replaced Agneta Marell as vice-chancellor of Jönköping University on 1 April this year. His new salary is SEK 140,500.
The most recent vice-chancellor appointment was made at the beginning of September this year, when Henric Johnson was employed at Blekinge University of Technology with a monthly salary of SEK 109,300. The other new vice-chancellors are Malin Broberg at Gothenburg University, Mia Rönnmar at Malmö University, Jörgen Elbe at Dalarna University, Anna Valtonen at the University of Arts, Crafts and Design (Konstfack), Ellen Røed at Stockholm University of the Arts and Per-Henrik Holgersson at the Royal College of Music, KMH. ○
Linus Hellerstedt
Footnote: State sector colleges and universities are under the Ministry of Education, which sets the salary for each vice-chancellor once a year. The only exception is SLU, the Swedish University of Agricultural Sciences, which is under the Ministry of Rural Affairs and Infrastructure. Chalmers, Stockholm School of Economics and Jönköping University are run by private foundations. At these institutions, the vice-chancellor's salary is set by the board.
UKÄ
critical of HE institutions as to scholarships from China
The Swedish Higher Education Authority, UKÄ, estimates that Swedish HE institutions have admitted more than 100 scholarship doctoral candidates from China in violation of the regulations. But KTH wants to continue receiving the scholarship holders.
In order to receive a scholarship from the state-run Chinese Scholarship Council, CSC, doctoral candidates must sign a secret agreement. If a doctoral candidate does not complete their doctoral programme, they or close relatives in China who act as their guarantors may be liable for repayment. The guarantors are also prohibited from leaving China for an extended time during the scholarship period.
These secret agreements were discovered in 2021. At that time, Karolinska Institutet, KI, was accepting up to 30 CSC doctoral candidates a year. KI chose to put the collaboration on hold in 2022 after the CSC said it did not want to change the scholarship holders' conditions, says Robert Harris, who is KI's deputy vice-chancellor for doctoral programmes.
If a doctoral candidate does not complete their doctoral programme, they or their guarantors in China may be liable for repayment, according to secret agreements.
1 Lars Strannegård, Stockholm School of Economics
SEK 247,400
2 Martin Nilsson Jacobi Chalmers
SEK 211,000
3 Annika Östman Wernerson Karolinska institutet
SEK 151,900
4 Måns Svensson Jönköping University
SEK 140,500
5 Astrid Söderbergh Widding Stockholm University
SEK 138,900
You can find a list of all vice-chancellors’ salaries at universitetslararen.se.
Sources: The higher education institutions’ own �igures and the Ministry of Education
An assessment report by UKÄ has now supported KI’s view that the agreement between the scholarship holders and the CSC contravenes the HE Ordinance's requirement that higher education institutions have knowledge of scholarship holders' conditions and that these must be reasonable.
Additionally, the primary rule in Sweden is that doctoral candidates are to be employed. UKÄ has concluded that China does not even qualify as a country whose scholarship holders are exempt from this rule, because China has its own research capacity and the CSC collaborations are not EU-funded. KI is now reviewing what further measures it needs to take in light of the assessment report.
candidates with scholarships. He says that the restrictions create a competitive disadvantage in the international academic world.
Östlund says that KTH knows about the scholarships’ terms and conditions and wants to continue the dialogue with the CSC on the issue of repayment obligations. He does not think that it is unreasonable that the scholarship holder needs to pay back money in some cases, for example if they are suspended due to misconduct, and that a model which uses guarantors is not necessarily wrong. ○
Kajsa Skarsgård
No hope in sight for academic freedom in Türkiye
Eight years after the coup attempt, thousands of academics have been dismissed and academic freedom is no more. It will be a long time before it can be restored.
When a petition for peace between Türkiye and the Kurdistan Workers' Party, PKK, was submitted on 11 January 2016, hardly anyone had any idea what the more than a thousand academics who signed the petition would soon be put through. Universitetsläraren has met one of the signatories, Nur The five vice-chancellors with the highest monthly salaries in 2024
KTH never paused the CSC collaboration and does not currently want to terminate it either. KTH has questioned UKÄ's legal interpretations. Stefan Östlund, KTH's deputy vice-chancellor for internationalisation, calls the Higher Education Ordinance “ideological” in its restrictions regarding state sector higher education institutions’ admission of doctoral
Betül Çelik, in Kadıköy on the Asian side of Istanbul.
At the time of the petition, she was a professor of political science and taught political philosophy at Ankara University. After the coup attempt in the summer of 2016, everything changed quickly.
“That's when the sackings started. There was nothing we could do. We saw how one colleague after another was forced to leave. The university fell into silence. It was heartbreaking.”
THOSE WHO WERE dismissed were either accused of having colluded with the Gülen movement, which according to President Erdoğan was behind the coup attempt, or of having signed the peace petition.
On 7 February 2017, it was Çelik’s turn to lose her job. She and 73 other teachers were dismissed on the same day. After that, there were no peace academics left. She was not surprised; she had known the day would come. It was worse for her parents, she says.
“They took it very hard when I lost my job. They were so disappointed – not with me but with the system.”
The peace academics were accused of terrorism and links to the PKK, and they had their passports confiscated. Çelik and her colleagues joined forces to appeal against the decisions as soon as they could. But even after all these years, few have had their cases heard, and the courts' verdicts have been inconsistent.
The fortunate ones were awarded compensation by their employers and were able to return to their former positions. But in Çelik’s view, the universities are no longer the same.
“The climate has changed. These events have caused enormous damage that will impact generations. Some teachers tell us that their students act as whistleblowers. If you say something wrong in a lesson, they go to the vice-chancellor’s office and complain.”
IN THE TURKISH local elections at the end of March, the secular and opposition Republican People's Party, CHP, caused a surprise when it succeeded in winning or retaining power in many districts, including Istanbul and Ankara. This was a major setback for Erdoğan and his Justice and Development Party, AKP. Even so, it is wise not to expect any changes in the near future, says Nur Betül Çelik. ○
Thomas Wederus
How to handle social media as a university employee
Social media is a fantastic tool to help you reach out with your research and network with colleagues at universities and colleges all over the world. But there are some things you should bear in mind when working at a state agency.
“Every time I mark exams, I feel like I lose a little more of my remaining (meagre) hope for humanity.”
These words were posted on X in May this year by a teacher at Karlstad University. The post generated strong reactions, not least from the teacher's own students, who were offended and saddened by it.
In a subsequent interview with the newspaper Nya Wermlands-Tidningen, the teacher explained that the post was not aimed at a specific class, but was instead a way of highlighting a structural problem of low levels of knowledge.
The post also raised another question: Are people employed at higher education institutions allowed to express themselves however they like on social media?
“From a purely legal point of view, there are restrictions that apply to all people,” says Nils Funcke, an expert on freedom of expression. “The most common of these are things that fall into the category of slander and incitement against a specific group of people. But there are a whole host of other crimes that cover statements both on social media and in traditional media.”
He describes everyone's right to freedom of expression as far-reaching, both in that it covers many types of statement and that there is a long and strong tradition of such freedom in Sweden.
“Much of what is said can be perceived as offensive by a group or an individual, but still be defensible. And if it is defensible, it should not be punished. And that of course also applies to university employees.”
AT THE STATE sector HE institution Umeå University, Anna Dahlgren is head of communications. She and her team have overall responsibility for all the university’s official social media and work a lot with issues related to
the use of these channels. A couple of years ago, she tells us, Umeå University had a policy regarding employees' use of social media, but because the development of these platforms is so fast, they decided to scrap it.
“We think that the state and academic values provide good enough guidelines for how we should behave on social media, both as an organisation and all the employees who are part of it. For example objectivity, which means that we are not allowed to express ourselves in the name of the university on matters that are personal opinions or outside our own field of research,” says Dahlgren.
The institution has no specific restrictions regarding what an employee may and may not express through their own social media accounts, but it encourages everyone to follow the state's core values. It is a question of respecting everyone's equal value and maintaining freedom and dignity in opinion building.
“That must permeate everything we do, including social media.”
Instead of a policy, Umeå University has developed a communication guide for use if an employee wants to open an account in the university's name, for example an account linked to a research study.
“This kind of account is more regulated. Probably not everyone realises that we as a state authority have requirements regarding the archiving of public documents, for example.”
The privately owned university Chalmers
Things to think about when you use social media
1. Never give the impression that your own views are the opinions of the HE institution – unless you have been appointed by the management to represent it.
2. Sleep on your post. Things happen quickly on social media, but it is often worth thinking twice before publishing.
3. If you could not imagine yourself saying what is in the post in front of your colleagues in the staff room, do not post it.
4. Process and reflect on what you intended to write with one or more colleagues before posting.
in Gothenburg works in a similar way when it comes to social media. Like Umeå University, Chalmers does not have a specific social media policy that covers employees' own accounts. However, they have written regulations for accounts run in the university’s name, says communications manager Ingrid Claesson.
BOTH HE INSTITUTIONS' working methods are in line with Nils Funcke's assessment of what an authority can and cannot decide with regard to employees' private social media accounts.
“You can write general recommendations, for instance that it is good to think about the tone of posts. You may also place restrictions on what is posted on accounts in the university’s name. The management has a monopoly there,” he says.
However, he thinks it is important to bear in mind that people in senior management positions at a state agency, for example vice-chancellors at higher education institutions, will always be linked to their workplace, regardless of whether they aim to express their thoughts as private individuals on social media. ○
Matilda Westermark
Uncertain future for teacher education programmes
The new student teachers at the University of Borås are cheerful and full of anticipation as they gather for the start of the academic year. But for the country's teacher education programmes, the future looks bleak.
Teacher education in Borås has just gone through its worst crisis to date. But as the academic year kicks off, there are no signs of concern. The new students crisscross the campus to various orientation activities led by student buddies wearing colourful t-shirts and carrying signs with the class names on.
After admission numbers had fallen for several years in a row, the fi nancial deficit in 2023 was approximately SEK 23 million. A decision was therefore made to reduce the number of employees. At the beginning of the year, 14 university teachers accepted severance pack-
The new student teachers at the University of Borås are cheerful as they gather for the start of the academic year. But for the country's teacher education programmes, the future looks bleak.
ages which meant that they received salary and had no obligation to work during their notice period. But more savings needed to be made, so twelve teachers were given notice of redundancy. Following co-determination negotiations, four of these have actually been made redundant, four have been reassigned and four have found other jobs.
“The negotiations between the employer and the trade unions ended in agreement,” says Petra Pauli, acting head of the teacher training department. “However, the resulting redundancy notices given to the twelve employees were met with a level of anger that I have never seen before. I didn't think
Numbers of new students have fallen sharply
During academic year 2022/2023, 10,930 people started one of the four basic teacher programmes for the first time. This is a decrease of 15 per cent compared with 2021/2022. In academic year 2022/2023, the number of new students was the lowest since academic year 2012/2013. For programmes leading to the pre-school teacher qualification, the number of new students was the lowest ever.
Source: The Swedish Higher Education Authority’s 2024 annual report
they could provoke such emotions. It was an incredibly difficult time, not only for the employees who were given notice, but also for those who were to remain and for us as employers.”
She emphasises that their goal in the negotiations was to minimise damage to the educational programmes; the aim was to ensure that it would be possible to continue to run the department's programmes.
SELMA MUSIC, A local elected representative of Saco-S, assistant professor and doctoral candidate at the teacher training department, agrees that it was a turbulent spring at the department.
“First, there was criticism that the process was not transparent,” she says. “Then when the order of priority groups were drawn up, the criticism was that people had been placed in the wrong groups. This could perhaps have been avoided with better communication.”
Music wonders why the University of Borås has suffered a crisis in teacher training.
“I think that we could have been warned much, much earlier. The university has a lot of fi nance people and controllers who should be familiar with the university’s fi nancial situation. You can calculate how much money comes in and how many employees there are at the department. Perhaps better planning could have helped us to be a little better prepared and more aware of the fi nancial situation. But the news came out of the blue. We
PHOTO: ANNA SIGGE
had good fi nances one term, and then the next term we had a 20 million deficit.”
In total, the department has reduced its staff by a third in the past year, all of whom were university teachers. The department has gone from 72 full-time equivalents to 46.
The University of Borås is far from alone in experiencing a crisis in teacher education.
“We see that very clearly when we are in contact with other higher education institutions,” says Petra Pauli, “and we are now hearing that there are several other universities that are planning issue notices of redundancy. And many others are very, very worried because they can see that they are actually facing the same fate as us.”
Per-Olof Eliasson
He wants to teach robots to do Nobel Prize-level research
When will the first research robot produce Nobel Prize-level results? Will AI steal university teachers' jobs? Will the research robots of the future save or destroy the world? Universitetsläraren interviews AI professor Ross King.
Eve is currently still. When the robot is doing research, its white arms move quickly, connecting different systems, pouring liquids and moving samples. Eve is an automated laboratory system that uses artificial intelligence. It develops its own hypotheses, creates and conducts experiments to test them, analyses the results and then repeats the experiments to verify that the results are correct. Eve is looking for chemical compounds that can be used in medicines against neglected tropical diseases that affect poor people in rural areas of Africa, Asia and Latin America.
Ross King, professor of machine intelligence at Chalmers University of Technology, who developed the research robot shows us around Kemihuset, the building where his research group, King Lab, is based, and tells us that Eve can process signifi cantly more information than a human or a machine without AI. It goes through thousands of chemical compounds quickly and systematically in its search for a molecule that could kill parasites or the covid-19 virus.
Originally, Ross King studied microbiology
Find more articles at universitetslararen.se/eng
in his native Scotland. By chance, he became interested in computer science and machine learning, where computers learn to solve tasks by themselves.
Ross King took a number of postdoc positions, but he found it diffi cult to get a permanent job. ‘Why have you done so much in biology and chemistry?’ computer scientists wondered; ‘You are not one of us’ biologists said. In the end, he took a job at Aberystwyth University in Wales.
Soon after that, research into human genetics started to take off, and suddenly it wasn't such a bad thing to know about both computers and biology. He quickly became a professor, and in the late 1990s he began building his fi rst research robot, Adam, which studied the metabolism of baker's yeast.
After five years, he fi nally received research funding and was able to fi nish building the next generation research robot, Eve.
Today, there are around a hundred research robots around the world. They are used in academia, government laboratories and by private companies, for example to fi nd new medicines and materials for batteries and solar panels. Lists are published regularly about which jobs are threatened by AI, but Ross King does not think that university teachers and researchers have anything to worry about – yet. Currently, machines and people work better together than independently of each other, he believes.
“The future of science is dependent on robots helping human researchers come up with and test new hypotheses and experiments. But in the longer term, I think AI sci-
entists will be better than humans at science.”
AI could also make teaching more efficient, he believes. Students could have their own personal AI tutors, adapted to an individual's level of knowledge and pace of learning.
Ross King is one of the founders of The Nobel Turing Challenge, where the aim is to develop AI researchers who can produce Nobel Prize-level research by the year 2050. Will you achieve that?
“I think so. The likelihood has increased quite a lot recently, thanks to AI developments in language models such as Chat GPT. Could an AI win the Nobel Prize?
“No. Alfred Nobel made it quite clear in his will that the prize should go to a human being.”
Jennie Aquilonius
Ross King
... is 62 years old and a professor of machine intelligence at Chalmers University of Technology in Gothenburg. He is employed 80 per cent of his time by Chalmers and 20 per cent by Cambridge University.
In 1996, he collaborated with the musician Colin Angus of the Scottish psychedelic band The Shamen to develop the software program Protein Music, which translates DNA sequences into music. The result was the track S2 Translation and a scientific article.
FOTO: TOMAS OHLSSON
AI professor Ross King developed Eve, a research robot.
Nordic unions come together on academic freedom
In a new report, the Nordic trade unions within the higher education sector take a united approach to academic freedom.
For several years, SULF has been trying to secure constitutional protection for academic freedom and institutional autonomy. From an international perspective, it is one of the most important trade union issues, says Karin Åmossa, Head of Policy and International Affairs at SULF.
“That is because we see how academic freedom is under pressure in Europe and in decline around the world.”
There are some differences between the Nordic countries when it comes to academic freedom, for example when it comes to legislation.
“In Finland, science, the arts and higher education are protected under the constitution,” says Åmossa. “We don't have that in Sweden. Here it is only research that must be free.”
What is missing, she believes, is protection from the state.
“The constitution is in fact a protection from the state, so that politicians cannot suddenly and arbitrarily change things that are fundamental to a democracy, such as freedom of speech and freedom of the press. That should also apply in full to academic freedom.”
IN DENMARK, THERE is frustration at higher education institutions regarding academic freedom, says Frederik Hertel, Vice President of the union DM Universitet. Since the Higher Education Act was revised in 2003, a university’s executive management is no longer elected by the employees. Higher education institutions are governed based on a model inspired by the corporate sector. This has created a situation with strong management, while the union has much less knowledge and influence than before, he says.
“We have taken a sharper turn than Sweden and Norway when it comes to strengthening the position of management and making researchers and other employees more powerless. As a consequence, more and more colleagues are becoming frustrated.”
He describes Denmark as more liberal in
general than its Nordic neighbours. “This means that the politicians want to act through ‘professional management’, as they call it, on the one hand. On the other hand, they are less willing to regulate.”
Constitutional protection of academic freedom in Denmark is therefore not feasible in practice, says Hertel.
“No, I find it easier to envisage a law on academic freedom in Sweden than in Denmark.”
Danish research is also in need of greater financial independence, he says.
In recent years, Norway has seen an increased political desire to control research, says Jorunn Dahl Norgård of Forskerförbundet, the Norwegian Association of Researchers.
“Academic freedom comes under pressure in a situation where there is increased competition for funding, where you have to follow the money to an even greater extent in relation to what you choose to research. So even if politicians need to prioritise, there needs to be a balance.”
Another problem is threats, hatred and harassment directed at researchers, she continues.
“We see more and more researchers reporting that they have been harassed. Especially if they work with areas of research that are perceived as controversial.”
Iceland's Higher Education Act contains a section on academic freedom, written in 2012. Recently, the higher education sector has seen examples of politicians trying to influence research by directing funding in different
directions. The concept of academic freedom therefore needs to be clarified and redefined, the country's trade union representatives write in the report. They also emphasise that academic freedom is not constitutionally protected, which means that a political majority can easily change the wording of the Act.
PETRI MÄNTYSAARI, VICE President of Professo
riliito, the Finnish Union of University Professors, describes how academic freedom in Finland is actually quite strong in an international context, in terms of legislation. Freedom of research and the freedom of higher education are enshrined in the constitution. What is missing in Finland is an actual definition of academic freedom, he says.
“Of course we have academic freedom, but when it comes to real issues, that freedom can be violated in practice.”
He gives the example of excessive use of insecure forms of employment and adds that, just like in other Nordic countries, there are question marks surrounding how research is financed.
“People do not see that there is any conflict between the state being allowed to choose what research is carried out and academic freedom,” says Mäntysaari.
The Nordic trade unions within higher education will present a joint report on academic freedom in autumn 2024. ○
Linus Hellerstedt
Read an article on the Nordic unions in the HE sectors joint annual conference at our website, universitetslararen.se/eng.
Akademin ska vara en attraktiv arbetsplats
Konkurrens om kvalificerad arbetskraft i Sverige hårdnar i såväl akademin som andra sektorer. Skälen är många, som högre krav på kunskaper, minskad invandring och minskad nativitet. Inom en snar framtid kommer kommuner och regioner att behöva rekrytera minst hälften av kommande årskullar samtidigt som näringslivet lockar många högutbildade personer. Här behöver lärosätena aktivt arbeta för att vara konkurrenskraftiga och kunna locka de bästa. Som fackförbund behöver vi trycka på för att akademin ska vara en attraktiv arbetsplats.
EN GOD ARBETSMILJÖ är en bra start och här måste våra universitet och högskolor steppa upp. Det är ett väl undersökt faktum att många av våra medlemmar jobbar för mycket utan att få ersättning för den tid man bidrar med. Vi som fackliga företrädare behöver prata mer om detta och ställa högre krav på rimliga arbetsförhållanden och att arbetstidsavtal hålls.
”Universitet och högskolor som arbetsgivare måste rycka upp sig, både för att kunna behålla dagens medarbetare och för att kunna attrahera framtidens doktorander, universitetslärare och forskare.”
En annan arbetsmiljöfråga vi behöver få upp på bordet är hot och hat mot lärare och forskare. Oavsett var hoten och haten kommer ifrån, och oavsett i vilken form det sker, måste våra lärosäten ha en beredskap att hantera hot och hat. Att lärare och forskare känner sig trygga i sin yrkesutövning är en minimistandard att förvänta sig från arbetsgivaren. Det är därför dags att stärka skyddsarbete och mekanismer för att skydda medarbetare från hot och hat.
VI PÅ SULF behöver arbeta än mer aktivt för att lärosätena ska säkerställa att varje medarbetare ska få utrymme för forskning och kompetensutveckling inom ramen för sin tjänst. Det är inte rimligt att den enskilde ska lägga så mycket tid som i dag att söka egna medel för forskning. Tid som inte sällan krockar med semester där välbehövlig återhämtning får stå tillbaka för ännu mer pappersarbete. Basanslagen måste höjas för att garantera forskning i tjänsten och beträffande externa medel behövs tid för att kunna söka dessa.
I dag arbetar många inom vår sektor med osäkra villkor, inte minst på de konstnärliga områdena där ingen egentligen går säker. Doktorander behöver också vara trygga i sina jobb för att verkligen kunna utföra sin forskning och delta i undervisning.
SNART ÄR DET också dags för lönerevision. Att ha en värdig och vettig lönekarriär är viktigt liksom att förstå sambanden mellan prestation och lön. Det finns mycket för oss som facklig organisation att göra för att hjälpa till att förbättra denna process. Det är därför extra bra att flera hundra av er medlemmar deltagit på våra seminarier om löneprocessen. Det visar verkligen hur viktigt detta är för medlemmarna.
Vi är alla väl medvetna om att det är arbetsgivaren som sätter lön och att många lärosäten har en svår ekonomisk situation samtidigt som regeringen kräver stora effektiviseringar av verksamheterna. Men att medarbetarna ska betala dessa orimliga krav genom uteblivna reallöneökningar är inte okej.
Även jämställdheten behöver lärosätena arbeta mer med. Att det fortfarande 2024 endast är drygt 30 procent kvinnliga professorer är oacceptabelt. SULF behöver påverka de interna strukturerna på lärosätena för att kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor.
UNGDOMSBAROMETERN VISAR ATT många unga vill forska. Samtidigt visar barometern att framtidens medarbetare förväntar sig bättre balans mellan jobb och fritid än vad våra lärosäten kan erbjuda i dag. Det är ingen tvekan om att universitet och högskolor som arbetsgivare måste rycka upp sig, både för att kunna behålla dagens medarbetare och för att kunna attrahera framtidens doktorander, universitetslärare och forskare. Vi ser vad som måste göras. Gör lärosätena det?
Sanna Wolk Ordförande för SULF
I KORTHET
Uppskattade webbinarier om lön
○ Under september hölls två webbinarier om lön och löneförhandlingar, ett på svenska och ett på engelska. Båda webbinarierna var välbesökta och många intressanta frågor ställdes.
– Det höga deltagandet och alla relevanta frågor tyder på att våra medlemmar är intresserade och vill lära sig om processerna som styr deras lönesättning samt även hur de kan påverka löneutvecklingen, säger Mikael Brisslert, ombudsman på SULF.
Webbinariet på svenska spelades in och det hittar du på SULF Play på sulf.se. Där har vi dessutom samlat en massa bra information, både på svenska och engelska, om hur du kan påverka din löneutveckling.
Passa också på att testa den nya förenklade lönesnurran för att se hur du ligger till. Lönesnurran visar endast de största grupperna. Om du jobbar i en annan sektor än högskolan, eller vill ha utförligare statistik, så hittar du det i Saco lönesök som ligger bakom inloggning på sulf.se.
Läs mer på sulf.se/lon
Rekordmånga motioner till SULF:s kongress i höst
○ Deadline för att skicka in motioner till årets SULF-kongress har passerat och hela 54 motioner har inkommit för kongressen att ta ställning till i november. Bland förslagen finns bland annat önskemål om en seminarieserie om kollegialitet,
en kartläggning av villkoren för externfinansierade doktorander, ökat fokus på hbtqi-frågor, förkortad arbetstid och forskares fria val av publicering. Många spännande diskussioner väntas inför och på kongressen.
SULF-dagen 3 oktober
○ Snart är det dags för SULF-dagen. Det är ett tillfälle för dig som medlem att bekanta dig mer med SULF och vår verksamhet. På många lärosäten kommer den lokala SULF-föreningen att genomföra aktiviteter. Bland dessa finns föreläsningar om aktuella ämnen, några föreningar bjuder på fika och samtal. Ta chansen att prata med dina lokala SULF-företrädare.
Förutom de lokala aktiviteterna som äger rum erbjuds medlemmar en digital föreläsning kring vilka förmåner och rättigheter som finns i kollektivavtalet. Mer information om allt som händer på SULF-dagen finns i kalendariet på sulf.se.
Dina medlemsförmåner
○ Ett medlemskap i SULF innebär inte bara kvalificerad rådgivning och förhandlingshjälp. Medlemskapet innehåller så många andra förmåner:
- Lönestatistik och Saco Lönesök som hjälper dig att få rätt lön.
- Inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften.
- Förmånliga försäkringar via Trygg Hansa och Folksam.
… LARS GESCHWIND, förbundsdirektör och redaktör för den kommande jubileumsskriften SULF 40 år 1984–2024.
Varför tar SULF fram en jubileumsskrift?
– Skriften tas fram för att fira att det i år är 40 år sedan Sveriges universitetslärarförbund bildades genom att Universitetslärarförbundet och Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund gick samman i november 1984. Professor Lennart Emtevik valdes till SULF:s första ordförande. Det nya förbundet hade 8 900 medlemmar 1984.
Vilka skribenter medverkar i skriften?
– Vi har bett namnkunniga personer från olika delar av sektorn att skriva texter. Det är Agneta Bladh, Git Claesson Pipping, Jacob Färnert, Karin Åmossa, Lars Haikola, Mats Ericson, Pam Fredman och Robert Andersson. Jag medverkar också själv med en text.
Har du några egna reflektioner om SULF:s första 40 år?
– Att det skett så stora förändringar i form av stor tillväxt, internationalisering, decentralisering med mera som påverkat villkoren för lärare och forskare. Mycket av det belyses i skriften utifrån olika perspektiv, inte minst SULF:s roll i utvecklingen.
Jubileumsskriften SULF 40 år 1984–2024 kommer att finnas digitalt på sulf.se senare i höst. Mer om det kommer i nyhetsbrev och här på SULF-sidorna.
Hallå där!
- SULF samarbetar med flera banker, för att du som medlem ska kunna få förmånliga bo- och medlemslån.
- Rabatter på tågresor och hotellövernattningar.
- Stort utbud av seminarier.
- Tidningen Universitetsläraren.
Det här är bara några av de förmåner som ingår i medlemskapet. Gå till sulf.se/medlemskap och ta del av alla förmåner som du som medlem har.
Läs mer på sulf.se/medlem
Uppdatera dina uppgifter
○ Ny termin och nytt jobb? Har du disputerat eller kanske flyttat? Gå in på sulf.se/mina-sidor och kolla så att SULF har uppgift om rätt arbetsgivare och uppdaterade kontaktuppgifter till dig – det är en förutsättning för att vi ska kunna nå dig snabbt och stötta dig på bästa sätt. Du kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter genom att logga in på sulf.se/mina-sidor med BankID. Har du några frågor om dina medlemsuppgifter? Kontakta gärna SULF:s medlemsregister på medlem@sulf.se.
Läs mer på sulf.se/minasidor
Rekrytera en kollega, vi vill bli fler! ○ Du som läser Universitetsläraren är troligen också medlem i SULF. Men det finns plats för fler! Tipsa gärna dina kollegor om SULF. Och om din
En fråga – tre svar
kollega redan är medlem i ett annat Sacoförbund finns det dubbelanslutningsavtal med många Sacoförbund. Dubbelanslutning innebär att man för ingen eller en ringa merkostnad kan vara medlem i två förbund samtidigt.
Ett medlemskap i SULF ger tillgång till den kunskap du behöver för att orientera dig i högskolevärldens djungel av lagar och förordningar. Dessutom får du tillgång till en rad medlemsförmåner, till exempel inkomstförsäkring, medlemsförsäkringar och -lån, prenumerationer, råd, stöd och förhandlingshjälp. Har du eller din kollega frågor om medlemskap? Kontakta oss gärna på medlem@sulf.se.
Läs mer på sulf.se/medlemskap
KALENDARIUM
Stockholm: SULF:s fackliga grundkurs för Saco-S-förtroendevalda.
Webinar in English: Working in Sweden.
Seminarium i Karlstad: AI och framtidens akademi med Sanna Wolk.
SULF-dagen webbinarium: Förhandlat och klart! Få koll på kollektivavtal.
Webinar in English: Doctoral candidates´ rights and obligations. ! Mer info hittar du på sulf.se/kalender
Dags för lönerevision i höst! Vad är ditt bästa tips inför det lönesättande samtalet?
Håkan Lindqvist, Umeå universitet.
– Förbered dig noga inför samtalet. Vilka är dina prestationer och hur har du bidragit till verksamheten? Titta igenom lönekriterierna. Ta reda på lönestatistik. Ta kontakt med ditt fack.
Petra Eriksson, Uppsala universitet.
– Börja med att förbereda dig noga. Kolla arbetsgivarens lönekriterier soch beskriv dina prestationer med utgångspunkt i dessa. Och slutligen, är du inte nöjd med lönen som din chef föreslår, våga bli oenig!
Ingrid Lander, Stockholms universitet.
– Vid SU skickar vi ut information om lönerevisonsarbetet till alla Sacoanslutna medlemmar för att de ska kunna förbereda sig på bästa sätt. Läs igenom och ta med till lönesamtalet/lönesättande samtalet.
FRÅGA OMBUDSMANNEN
Svårt att veta vilken lön jag ska begära – har SULF några tips?
Jag har precis disputerat och söker jobb för fullt, och har varit på några intervjuer. Frågan om löneanspråk tycker jag är svår. Har SULF några tips? EMMA
SVAR: Grattis till din doktorsexamen! Den här frågan får vi på SULF ganska ofta. Dels undrar våra medlemmar vad som är en rimlig lön för det jobb man söker. Dels upplever många att det är svårt att balansera mellan att begära för lite och riskera att under många år leva med en lön som hade kunnat vara högre, och att begära för mycket och riskera att bli bortvald i rekryteringsprocessen.
MITT FÖRSTA RÅD är att om möjligt undvika frågan vid en första intervju. Till exempel med att svara att du gärna tar den frågan vid ett senare tillfälle när det eventuellt är aktuellt att diskutera villkor i stort. Anledningen till att jag ger det rådet är att om arbetsgivaren bestämt sig för att anställa just dig så kommer det inte att falla på ett för högt löneanspråk. I stället kommer arbetsgivaren att vilja förhandla fram en nivå som ni båda är nöjda med.
Ofta accepterar intervjuaren att ni skjuter på lönediskussionen, men det är ändå bra att vara beredd om du skulle känna dig tvungen att svara.
DU KAN FÅ en allmän uppfattning om lönenivån genom att logga in på SULF:s webbsida och klicka dig fram till Saco Lönesök. Om du söker ett jobb inom akademin
kommer du direkt att få fram löner för de vanligaste yrkeskategorierna bland våra medlemmar. Välj ”alla förbund” i vänsterspalten för största urval. Uppgifterna går att dela upp efter bland annat aggregerade vetenskapsområden, åldersgrupp och län. Du kan också kontakta den lokala Saco-S-föreningen på det lärosäte du söker jobb för mer specifik information
”Mitt första råd är att om möjligt undvika frågan vid en första intervju. Till exempel med att svara att du gärna tar en frågan vid ett senare tillfälle.”
När det gäller löner i privat sektor behöver du också ha koll på villkoren i anställningen i övrigt. Om arbetsgivaren har kollektivavtal och är med i en arbetsgivarorganisation vet du att anställningen innebär inbetalningar till din tjänstepension. Om arbetsgivaren inte betalar för tjänstepension så bör du själv kompensera för det med högre privat pensionssparande. Vilket då kan motivera en högre lön. Du behöver också ta reda på om du har rätt till övertidsersättning. Om inte kan det också innebära att grundlönen behöver vara högre.
Anna Lundgren Ombudsman
om löner vid just det lärosätet, och inom det ämnesområde det handlar om.
OM DU SÖKER jobb i kommun eller region hittar du också uppgifter i Saco Lönesök. Även här väljer du ”alla förbund”. Därefter väljer du ”Kommunal sektor” eller ”Regional sektor”, ”Arbetsområde”. Du kan också här se uppgifter per län och dela upp i olika åldersgrupper. Om du söker jobb inom privat sektor måste du välja ”Löner från enkät” som insamlingskälla, samt ”Samtliga” i rutan alternativ. Sedan filtrerar du på privat sektor och väljer aktuellt arbetsområde, utbildning med mera. Tyvärr finns det ingen uppdelning som visar lönerna för just disputerade personer.
DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg att resultaten i Saco Lönesök och annan lönestatistik enbart är en fingervisning. Lönesättningen är individuell och det finns ingen rätt lön. Du kanske har erfarenheter och kompetens som är viktig för arbetsgivaren som innebär att du bör begära mer än snittlönen för din yrkesgrupp. Eller så kanske du söker ett första jobb och kan behöva acceptera en lön en bit under snittlönen.
NÄR DU KOMMIT så långt i processen så att det är dags att diskutera lön så tycker jag att du, efter att du läst på om rimliga lönenivåer, bör ta till i överkant mot vad du tror du kan få. Som jag sa ovan så kommer en arbetsgivare att komma med ett lägre motbud om den tycker att du begär för mycket. Men en arbetsgivare kommer aldrig att ge dig ett högre motbud bara för att den hade varit villig att betala dig mer.
Lycka till med jobbsökandet!
! Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se
Stipendium för utbildning och kompetensutveckling
Har du publicerat artiklar eller bilder i svenskutgivna tidningar eller tidskrifter?* Då kan du söka stipendier via oss. Du behöver inte vara journalist för att söka.
Journalistförbundet utlyser stipendier för utbildning och kompetensutveckling (upp till 60 000 kr) som påbörjas under perioden januari–juli 2025. Senast 30 september 2024 vill vi ha din ansökan.
Stipendierna avser organiserad utbildning eller kompetensutveckling enligt personlig studieplan (t ex kurser, studieresor, deltagande på konferenser eller mässor, men ej högre akademiska studier).
Mer info hittar du på sjf.se/stipendier eller via qr-koden.
* Gäller även tidningar och tidskrifters webbsidor.
40 SULF FIRAR
40 ÅR 2024
Fack- och professionsförbundet SULF har under 40 år varit en viktig aktör i högskolevärlden. Nu blickar vi framåt mot de kommande 40 åren. Läs mer på sulf.se/40.
Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm
Do you want to read Universitetsläraren in English? Subscribe to our newsletter.
