Universitetsläraren 2, 2024

DEBATT: ”Nedläggningen av campus drabbar breddad rekrytering” UNIVERSITETSLÄR AREN / NUMMER 2 / 2024

Nyhetsmagasin om högskolan ● Ges ut av SULF

Nummer 2 2024

Bevakar högskolan

FOKUS

Behöver lärosätena en ny organisationsform?

Föreläsare i rullstol fick bäras in i hörsal Nödtelefon hjälper hotade forskare

Professor Fernando Rosas kämpade för att förvandla Portugal till en demokrati

Din medlemstidning från SULF

Fängslades av diktaturen Articles in English on pages 48–53 UNIVERSITETSLÄRAREN

1

Innehåll

FOTO: MATILDA WESTERMARK

6

FOTO: ØYVIND LUND

40

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Nummer 2, 2024

... om din kollega förnekar våld ska hen inte tvingas att ’erkänna’.

Sara de Blanche, expert på våld i nära relationer, om att bemöta kollegor som kan vara utsatta.

32

FOKUS: Det har gått tio år sedan det sist fanns ett skarpt förslag om en ny organisationsform för universitet och högskolor. Men diskussionen lever fortfarande.

24

Nyheter

På jobbet

Disputerad

6

Skulle föreläsa om tillgänglighet – fick bäras in i hörsal.

22

40

8

Fler vill se kurser i svenska för inresta doktorander.

Mötet

Debatt

26

42

9

”Begränsa engelska i högskolan”

10

Nödtelefon hjälper hotade forskare.

Fokus

12

Utredning vill förenkla regler om forskares uppehållstillstånd.

32

2

Så integrerar du hållbar utveckling i din undervisning.

Annika Lindskog vidgar Sverigebilden vid University College i London.

Om lärosätena upphör att vara myndigheter.

Elin Ekholm vill att kvinnohälsa prioriteras.

”Nedläggningen av campus drabbar breddad rekrytering.”

In English 48

A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Inledare

Dags att omorganisera?

E

ftersom de flesta av landets universitet och högskolor är statliga myndigheter är det svårt att upprätthålla akademisk frihet och institutionell autonomi. Ja, det tycker åtminstone några av dem som vi intervjuar i artikeln om organisationsformen på sidan 32.

Det är också svårt att springa ifrån tanken på att forskning och utbildning kan anses vara fria, så länge staten bestämmer hur mycket pengar varje lärosäte ska få. Men riktigt så enkelt är det inte, säger till exempel Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Hur det skulle bli om lärosätena slutade att vara myndigheter är inte heller enkelt att svara på. Men man skulle åtminstone få större inflytande över sina ekonomiska tillgångar, säger Agneta Marell, rektor för stiftelsedrivna Högskolan i Jönköping.

En sak är dock säker. Det är regering och riksdag som måste komma fram till om det ska bli någon ny organisationsform eller inte. Men vilka planer som utbildningsminister Mats Persson (L) har för det, eller vilka han inte har, vet vi däremot ingenting om. Han har inte ställt upp på en intervju i Universitetsläraren (den här gången heller).

”Hur det skulle bli om lärosätena slutade att vara myndigheter är inte enkelt att svara på.”

I ÅR ÄR DET för övrigt 50 år sedan som Portugal blev en demokrati. Vi har träffat några av studenterna som fängslades för sina protester och som sedan gick vidare till att jobba inom akademin efter diktaturens fall. Idag oroar de sig över en växande högernationalism och otrygga arbetsvillkor. Läs reportaget på sidan 14.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm TELEFON: 08-505 836 00 (växel) E-POST: redaktionen@universitetslararen.se ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se HEMSIDA: universitetslararen.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se REDAKTÖR, REPORTER OCH STF ANSVARIG UTGIVARE: Linus Hellerstedt, tel 08-505 836 38, lh@universitetslararen.se ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se GRAFISK PRODUKTION: Pelle Bouveng pelle@pbinformation.se ANNONSER: Annonssäljarna, Gustaf Södergren, tel 079-334 87 61, gustaf.sodergren@annonssaljarna.se PRENUMERATION: Helår 700 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren.

OMSLAGSFOTO: Åke Ericson.

TRYCK: V-TAB, Vimmerby, 2024.

Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter.

TS­kontrollerad upplaga: 22 200 ex (juni 2023).

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer medie­ branschens publicitets­ och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UNIVERSITETSLÄRAREN

N VA

ENMÄRK

E T

S

Linus Hellerstedt, Redaktör

Miljömärkt trycksak 3041 0083

3

Bilden

Artist in residence

Artist in residence berikar forskningen Konstnären Anna Odell (fyra från vänster) har varit tidsbegrän­ sat anställd som så kallad artist in residence på Centrum för medi­ cinsk humaniora vid Uppsala universitet. I början av mars var det vernissage för hennes verk Rekonstruktion – Psyket, som visas på Uppsala konstmuseum.

I konstverket, som är en film, samtalar en grupp personer i vita kläder kring ett bord på det före detta mentalsjukhuset i Ulleråker. De kommer från olika delar av den slutna psykiatriska vården och diskuterar ett fall som handlar om en relation mellan en patient och en vårdare som resul­ terar i en graviditet.

– Vi utlyste en tidsbegränsad tjänst, fick in över hundra ansök­ ningar, intervjuade sex konst­ närer och anställde Anna Odell, säger Erika Sigvardsdotter, koor­ dinator för artist in residence­ projektet i Uppsala.

Lisa Beste

4

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

5

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

När Anders Westgerd skulle gästföreläsa på Göteborgs universitet behövde han bland annat ta sig ner för trappstegen och genom branddörren på bilden till höger.

Skulle �öreläsa om tillgänglighet – fick bäras in i hörsal En föreläsning om tillgänglighet som börjar med att den rullstols­ burne föreläsaren måste bäras in i salen. Det är ett stående inslag på Göteborgs universitet.

– De tar inte mina rättigheter på allvar, säger Anders Westgerd.

Luciadagen 2023 anlände Anders Tidigare fanns en ramp längs stolsraderna, PåWestgerd, vd på Göteborgskooperativet men även den utgjorde en utmaning för

för independent living, till Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga institution. Han var där för att ge en föreläsning om tillgänglighet för socionomstudenter. En föreläsning som han gett årligen i nästan tio år.

Föreläsningen skulle hållas i hörsalen Dragonen, som Anders Westgerd besökt flera gånger tidigare. Det är en gradängsal utan tillgänglighetsanpassad väg fram till scenen.

6

Anders Westgerd, som använder rullstol.

– Rampen var alldeles för lång och brant så jag behövde hjälp av minst två studenter för att ta mig upp och ner, säger han.

Efter varje besök har Anders Westgerd kontaktat universitetet för att berätta om sina upplevelser. För ett par år sedan plockades rampen bort, utan att ersättas med några andra medel. Trots det fortsatte Anders

Westgerds föreläsning att bokas i den nu helt icke tillgängliga salen.

– Jag kunde fortfarande ta mig in genom en branddörr om den avlarmats på förhand, men då fick jag hålla föreläsningen från en platå längst bak i salen. Så studenterna satt vridna i sina stolar i en och en halv timme.

Inför 2023 års föreläsning hade universitetet glömt att larma av branddörren. Anders Westgerd var nu tvungen att ta sig ut till byggnadens baksida, över en hög tröskel.

Därefter följde en kurva i sluttning, tre höga stentrappsteg, ytterligare en branddörr med tröskel och efter det ännu några trappsteg.

Precis som med den branta rampen krävde färden hjälp från studenter.

– Det belyser ju föreläsningens ämne på ett tragikomiskt vis. Vi inleder samtalet om bristande tillgänglighet med att jag måste bäras in i lokalen.

NÄR ANDERS WESTGERD skulle lämna salen – och återigen ta sig över flera höga trösklar – slog olyckan till. En av de personer som hjälpte till gav en knuff som landade fel, Anders Westgerds rullstol slog baklänges och han föll rakt ner mot markstenen.

– Där hade det kunnat gå riktigt illa om jag UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: MATILDA WESTERMARK

Att det pratas svenska både på möten med personalinformation och vid fika på många institutioner kan bidra till internationella doktoranders isolering, enligt SFS doktorandkommitté.

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

slagit i huvudet. Men jag vill vara tydlig med att jag inte lägger någon skugga på personerna som hjälpte mig. Det är mycket tyngre än man tror och jag har otroligt dålig balans, så det kan gå fort. Sådana situationer är alltid obehagliga, säger Anders Westgerd.

Drygt en vecka efter incidenten blev han kontaktad av Torun Österberg, prefekt på samhällsvetenskapliga institutionen. I ett mejl beklagar hon händelsen, ber om ursäkt å institutionens vägnar och hänvisar till fakulteten som ansvarig för lokalerna.

Enligt Göteborgs universitets egen tillgänglighetspolicy är det fakulteterna själva som ansvarar för tillsynen av sina respektive lokaler.

Men ytterst ansvar för lärosätets tillgänglighetsarbete har universitets styrelse och ledning. Rektor Malin Broberg sitter med i båda grupperna. Även hon beklagar det som hände Anders Westgerd.

– Det är så klart helt förfärligt. Jag har haft kontakt med den som är ansvarig för lokaler på fakulteten och vi har samlat universitetsledningen för att se på hur vi ska jobba framåt, säger Malin Broberg.

Hon tillträdde som rektor i juli 2023, innan dess var hon dekan på just samhällsvetenskapliga fakulteten. Även i den rollen var hon medveten om Dragonens bristande tillgänglighet och berättar att hon tagit initiativ i frågan om att förbättra den vid flera tillfällen.

– Det har skett en brist i kommunikationen här. Det ska framgå tydligt att Dragonen absolut inte är lämplig att boka för en föreläsare som använder rullstol. Så här i efterhand är det jättesvårt att se exakt vad som gått fel, men vi har gjort det ännu tydligare i vårt bokningssystem att salen inte är tillgänglighetsanpassad.

Göteborgs universitets campus är utspritt över stora delar av Göteborg, i många olika byggnader. Rektor Malin Broberg säger att det är en stor utmaning att säkerställa tillgängligheten i många av salarna, särskilt i de äldre byggnaderna.

verksamhet, lokaler och information ska vara tillgängliga och att ett proaktivt kvalitetssäkrat tillgänglighetsarbete ska bedrivas.

Vad ska ni göra för att se till att ni i framtiden bättre följer er policy?

– Jag tycker nog inte att vi inte har följt den i det här fallet. Vi kan inte se till att alla våra salar är tillgängliga, vi ska se till att tillgängligheten finns när den behövs och att man vet vilka salar som ska bokas, säger Malin Broberg och fortsätter: – Det har redan skett arbete på den här fakulteten där man har informerat både lokalbokare, prefekter och kursansvariga kring vilka salar man kan boka. Men vi har brustit i att vi inte har gjort det tillgängligt för Anders.

”Där hade det kunnat gå riktigt illa om jag slagit i huvudet.”

I GÖTEBORGS UNIVERSITETS egen policy om tillgänglighet, vilken antogs 2017, står det att universitetet ska vara tillgängligt, öppet och inkluderande för alla studenter, anställda och besökare oavsett eventuell funktionsnedsättning. Det står även att universitetets UNIVERSITETSLÄRAREN

Men med vetskapen om att den här föreläsningen i flera år har fortsatt bokas i en sal som universitetet vet är otillgänglig – har ni brutit mot er egen policy?

– Ja, det måste jag nog erkänna att vi har gjort.

Bristande tillgänglighet inkluderades i diskrimineringslagen år 2015. Enligt den är myndigheter och skolor skyldiga att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personer med en funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Sedan 2015 har Diskrimineringsombudsmannen mottagit 400 anmälningar om bristande tillgänglighet på svenska lärosäten.

institutet, kunde inte svara på vilket år deras policyer antogs.

Tre av lärosätena – Försvarshögskolan, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet – har inte uppdaterat sin policy sedan den antogs. Av de åtta lärosäten som uppgett att de har en policy angav två stycken – Linnéuniversitetet och Karolinska institutet – att de inte har något bestämt tidsintervall för hur ofta man kontrollerar att den egna policyn följs.

Två av lärosätena – Försvarshögskolan och Högskolan i Skövde – svarade att deras policy kontrolleras i olika sammanhang flera gånger per år och tre lärosäten – Karlstads universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet – uppgav att policyn kontrolleras vid lokalanpassningar samt vid om- och nybyggnadsprojekt.

Men Anders Westgerd menar att en policy inte nödvändigtvis betyder att ett universitet faktiskt arbetar aktivt med tillgänglighet.

– Det finns många fina tillgänglighetspolicyer i Sverige. Men det är ofta stor skillnad på vad de säger och hur verkligheten ser ut.

Det gäller hela samhället, inte bara Göteborgs universitet, säger han. ○ Matilda Westermark

VAD INNEBÄR BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET? Bristande tillgänglighet är när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att till exempel en utbildnings­ anordnare inte genomför skäliga tillgäng­ lighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med per­ soner utan denna funktionsnedsättning.

UNIVERSITETSLÄRAREN SKICKADE ut en enkät till 38 svenska lärosäten med frågor angående tillgänglighetsarbete. Av totalt 18 svarande var det åtta lärosäten som uppgav att de har en skriven tillgänglighetspolicy för sina lokaler. Ett Minst tio lärosäten saknar av dessa, Sveriges lanttillgänglighetspolicy bruksuniversitet, uppgav Universitetsläraren har frågat 38 universitet och i enkäten att de inte har högskolor om de har en tillgänglighetspolicy. en regelrätt policy, utan riktlinjer och rutiner som följer diskrimineringsJA lagen.

8 lärosäten En av de åtta svarande INGET som har en policy, HögSVAR NEJ skolan i Skövde, uppgav 20 lärosäten 10 lärosäten att den antogs år 2014, alltså året innan tillägget i diskrimineringslagen.

Två lärosäten, Karlstads universitet och Karolinska

7

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

En allt större del av doktoranderna har bristande kunskaper i svenska språket. Nu höjs röster för att internationella doktorander borde få läsa svenska inom sin utbildning.

Fler vill se kurser i svenska �ör inresta doktorander Röster höjs för att internationella doktorander bör få möjlighet att lära sig svenska som en del av sin utbildning.

Uppsala universitet arrangerar särskilda kurser i svenska, som doktoranderna får ECTS-poäng för. allt större del av doktoranderna har En bristande kunskaper i svenska språket,

vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare.

Melissa Reidy, doktorand vid Umeå universitet, är en av de som anser att internationella doktorander borde få läsa svenska inom sin utbildning.

Hon är från Australien och har nu bott i Sverige i fyra år. Redan när Melissa Reidy kom hit ville hon börja lära sig svenska men covidpandemin satte stopp för planerna under första året. Under 2021 gick hon en betald onlinekurs genom Folkuniversitetet och året därpå började hon en SFI-kurs.

– Båda kurserna förbättrade verkligen mina kunskaper i svenska men de var svåra att Melissa Reidy kombinera med ett heltids8

jobb som doktorand. Särskilt som kurserna kräver att man ska vara närvarande på lektioner under arbetstid, säger Melissa Reidy.

Nu har hon i stället hittat en kurs via Folkuniversitetet som erbjuder morgonlektioner online, vilket fungerar bra för henne.

När Melissa Reidy läste svenska via SFI kampanjade hon på universitetet för att doktorander skulle få kompensation för att de lär sig svenska. Något hon inte fick gehör för.

– Jag argumenterade för att vi borde få åtminstone tre ECTS-poäng om vi får godkänd svenska genom SFI. Men jag fick förklarat för mig att eftersom studier i svenska inte är en del av de nationella målen för doktorandutbildningen, kunde jag inte få poäng för det.

VICEREKTOR DIETER MÜLLER vid Umeå universitet bekräftar lärosätets inställning.

– Principiellt uppmuntrar vi naturligtvis att doktoranderna lär sig svenska. Däremot syftar ju forskarutbildning till att förmedla specifika vetenskapliga färdigheter Dieter Müller och kunskap. Där ingår nor-

malt inte språkkunskaper, säger han.

Han menar att det finns ett hinder på nationell nivå.

– De politiska signaler som ges gentemot internationella doktorander är inte särskilt välkomnande. Om staten säger att när du är klar med utbildningen åker du ut, varför ska jag då lära mig svenska?

Melissa Reidy poängterar att det krävs tid och engagemang för att lära sig språket. Det är inte rättvist att internationella doktorander ska göra den ansträngningen vid sidan av sitt heltidsarbete utan att bli kompenserade, menar hon.

– Vissa universitet måste inse att det inte är så att internationella doktorander inte försöker lära sig svenska. Jag har aldrig träffat en doktorand från ett annat land som inte vill lära sig svenska, säger Melissa Reidy.

PÅ UPPSALA UNIVERSITET vill man understödja doktoranders studier i svenska.

– Vi har insett att för att doktoranderna ska kunna komma in i verksamheten, framför allt hjälpa till med undervisning men också kunna interagera med alla andra på lika villkor, då behöver de ha bättre svenskkunskaper, säger Staffan Svärd, ställföreträdande Staffan Svärd vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet.

Därför arrangerar Uppsala kurser som är specialdesignade och mer avancerade än SFI och med tider anpassade till doktorandernas arbete.

– I och med att de här kurserna är på lite högre nivå kan vi också ge doktoranderna poäng för de studierna, säger Staffan Svärd.

SULF:s ståndpunkt är att alla utländska doktorander bör erbjudas kurser i svenska.

Antingen som en del av forskarutbildningen eller på annat sätt som inte hindrar doktorandens utbildning. Dessutom kommer kunskaper i svenska att bli ett krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, skriver förbundet i ett mejl.

PÅ TRYGGHETSSTIFTELSEN varnar man för att bristande kunskaper i svenska kan bli ett problem på arbetsmarknaden.

– Samhället vill ju att personer som har varit här i fyra–fem år och doktorerat ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Stiftelsens erfarenhet är att svenska är en dörröppnare som gör det lättare att få jobb också utanför akademin, säger Åsa Helldén Ruocco, kommunikationschef på stiftelsen. ○

Per-Olof Eliasson UNIVERSITETSLÄRAREN

”Det behövs ett doktorandperspektiv” • Nydisputerade Linnéa Carls­ son var tidigare ordförande i SFS doktorandkommitté och även Forskningsberedningens enda doktorandrepresentant. Också nu efter disputationen ser hon till att doktorandernas perspektiv inte glöms bort av Forsknings­ beredningen. Hon vill värna vad hon kallar för det sköra och vik­ tiga system som Sverige har, där människor oavsett bakgrund kan studera upp till forskarnivå. Samti­ digt menar hon att karriärvägarna behöver bli socialt hållbara för att Sve­ rige ska behålla sin kunskap och att­ raktivitet.

Linnéa – Ska vi främja Carlsson excellens behöver vi diskutera strukturella aspekter.

Det kan handla om att inte göra det svårt för forskare att vara kvar i Sverige efter disputation, om säker finansiering eller trygg arbetsmiljö, säger Linnéa Carlsson.

Kajsa Skarsgård

Sämre förutsättningar vid yngre lärosäten • Nyare lärosäten har andra utmaningar än äldre, visar en ny SNS-rapport. En av rapportför­ fattarna, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, menar att man måste ta hänsyn till de skillnader i grundläggande förutsättningar som finns mellan olika lärosäten.

Douglas – Det kan finnas Brommesson anledning att kom­ pensera de lärosäten som har de största pedagogiska utmaning­ arna så att lärarna där får mer tid för att utveckla pedagogiken och för att hantera en mer utmanande lärmiljö, säger Douglas Brom­ messon.

Per-Olof Eliasson

”Begränsa engelska i högskolan” Engelskans utbredning på grundnivå på svenska lärosäten måste begränsas, eftersom studenterna lär sig sämre. Det hävdar Ola Håkansson och Peter Svensson i en ny debattbok.

engelska, jämfört med undervisning på deras förstaspråk, säger Peter Svensson.

Ola Håkansson lägger till: – Konsekvensen blir att studenterna lär sig mindre, de förstår mindre och på sikt så bidrar det till en systematisk produktion av inkompetens.

Hur vet ni det?

– All forskning vi har tittat på pekar i samma riktning. Att både lärarens förmåga och studenternas förmåga går ner avsevärt just när undervisningen är på deras andraspråk, säger Peter Svensson.

Finns det forskning som pekar åt andra hållet?

I boken På engelska förstår jag ungefär – om anglifieringen av svensk högre utbildning, går Ola Håkansson, förläggare, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi i Lund, till storms mot vad de anser vara överanvändning av engelska på svenska lärosäten, både i undervisningen och i kurslitteraturen.

– Tesen vi driver är att när man ska fatta beslut om vilket språk man ska undervisa på, och vilket språk man ska ha kurslitteratur på, så bör det ske först och främst utifrån en viktig bevekelsegrund. Och det är studenternas lärande helt enkelt. Studenternas lärande försämras radikalt med undervisning på

– Nej, det finns ingen forskning som visar att undervisning på engelska skulle vara lika bra eller bättre. Men det finns ju undersökningar som säger att det är komplext och inte kan ge något klart svar.

Men det finns ingen forskning som inte problematiserar språkvalet. Och då har vi ju ändå gått igenom nästan all forskning som finns i Danmark, Norge, i Europa och flera stora studier från Asien, säger Ola Håkansson.

Däremot vänder de sig inte mot internationalisering och att använda engelska på avancerad nivå.

– Vi tycker att masterkurser ska vara på engelska, säger Ola Håkansson. ○

”... det finns ingen forskning som visar att undervisning på engelska skulle vara lika bra eller bättre.”

Per-Olof Eliasson

1 139

… medlemmar har fackförbunden inom förhandlingsorganisationen Saco-S ökat med det senaste året. Totalt har man nu fler än 91 000 medlemmar. För SULF, som är ett av förbunden inom Saco-S, har medlemsantalet ökat med 456 personer. Siffrorna gäller september månad respektive år.

TIPS! Läs mer om SNS rapport Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning på universitetslararen.se.

UNIVERSITETSLÄRAREN

9

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Forskare som upplever hot och trakasserier i Tyskland, Schweiz och Österrike kan ringa hjälplinjen Scicomm-Support.

Nödtelefon hjälper hotade forskare En nystartad tysk hjälplinje stöttar forskare som utsätts för hat och trakasserier. Nu ska man även börja hålla workshops för att öka motståndskraften inom den tyskspråkiga universitets- och högskolevärlden. kom från ingenstans. Två år Hatet efter den andra upplagan av Sexual-

pädagogik der Vielfalt (Sexualpedagogikens mångfald) hade publicerats hamnade en av dess huvudförfattare, sociologen Elisabeth Tuider, professor vid Kassels universitet, i en spiral av digitala angrepp och attacker.

– Gränsen passerades snabbt, så fort mord- och våldtäktshoten började komma, säger Elisabeth Tuider i dag, tio år senare.

Boken, som bland annat angav nya pedagogiska metoder i den tyska sexualundervisningen, hade provocerat en lärare till Elisabeth Tuider att starta ett upprop. Snart följde artiklar i den tyska pressen. Och med dem hat och hot.

– Det var som en eldsvåda. Jag fick bra stöd från universitetet. Samtidigt märktes också en institutionell hjälplöshet. Det fanns 10

ingen rutin för den här sortens kontroverser, säger Elisabeth Tuider.

I dag är beredskapen en annan. Sedan sommaren 2023 finns Scicomm-Support, ett landsomfattande hjälpnummer för drabbade forskare som behöver stöd och råd.

– Det kan handla om kampanjer i sociala medier, anonyma mejl eller hotfulla situationer i samband med Matthias Fejes en föreläsning. Även fall av stalkning förekommer, säger Matthias Fejes, presstalesperson på Dresdens universitet och en av dem som leder arbetet med Scicomm-Support.

är det till exempel för tweets eller mejl som denne har fått och hur kan man reagera på dem? Den andra nivån är juridisk. Där arbetar vi med ett advokatkansli för situationer som inte kan lösas på den första nivån, till exempel vid felaktiga och tendentiösa framställningar i media. Den tredje nivån handlar om att förmedla psykologiskt stöd, säger Matthias Fejes.

Planer finns även på att erbjuda lärosätena utbildning. Redan under våren hålls workshops för utsatta forskare.

– Systemet är inte resilient nog, säger Matthias Fejes.

Drabbas gör inte bara forskare inom polariserande fält, som klimat, genus och migration. Även humaniora, biologi och ekonomi utsätts, menar Fejes. En studie över problemets utbredning i Tyskland kommer att presenteras under våren. Den är delvis baserad på data från Scicomm-Support, som inte vill redovisa egen statistik innan studien är släppt.

– Men det går inte en vecka utan att vi blir kontaktade. Vetenskapsfientlighet har blivit ett generellt problem. Ökade klyftor i samhället mellan rik och fattig, bildad och obildad gör att det i vissa samhällsskikt har uppstått en skepsis mot vetenskapen. Det är alarmerande, säger Matthias Fejes. ÄVEN FACKLIGA ORGANISATIONER är bekymrade över utvecklingen. Men deras ansvar för att stötta sina medlemmar är inte tydligt, menar Matthias Neis, som leder avdelningen för sociala tjänster, utbildning och forskning på Verdi, Tysklands näst största fackförbund.

– Det är inte alltid klart i vilken roll man agerar på sociala medier; som privatperson eller som anställd vid en tysk högskola, säger han.

Elisabeth Tuider är fortfarande måltavla för angrepp, om än mer sällan. Situationen för tio år sedan hanterade hon bland annat genom att vetenskapligt börja undersöka dynamiken bakom hatet.

Arvid Jurjaks INITIATIVET VÄNDER SIG till forskare inte bara i

Tyskland, utan även i Österrike och Schweiz.

30 experter från framför allt lärosätenas kommunikationsavdelningar är knutna till projektet. De arbetar frivilligt efter ett rullande schema där två personer veckovis ansvarar för att hålla det särskilda telefonnumret öppet, från tidig morgon till sen kväll, 365 dagar om året.

Det går också att kontakta hjälplinjen via mejl.

– Vi ger råd på tre olika nivåer. Den första handlar om att väldigt konkret reda ut vilken situation den drabbade hamnat i. Vad

DETTA ÄR HJÄLPLINJEN SCICOMM-SUPPORT ○ Startade sommaren 2023 för forskare som upplever hot och trakasserier i Tyskland, Schweiz och Österrike. ○ Initiativet drivs av Bundesverband Hochschulkommunikation och Wissenschaft im Dialog och är en del av KAPAZ, ett treårigt projekt som också bedriver forskning på vetenskapsfientlighet i Tyskland.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Andelen forskare födda utomlands Källa: SCB

HALLÅ DÄR! ... ANNA GRZELEC, doktor i ledarskap och organisation vid Chalmers, som sedan i höstas driver en helpdesk för universitetslärare för mer jämställdhet i undervisningen.

Hur fungerar den?

– Universitetslärare kan boka en timmes möte med mig. Inför det går jag igenom kursplanen och söker efter genus­ och teknik­ forskning som kan vara relevant, men som läraren oftast inte har koll på. Sedan diskuterar vi försla­ gen, och eventuella farhågor.

Vad kan det vara för farhågor?

– Till exempel: ”Jag är man, jag vet ju inget om det där.” Men det handlar ju inte om att undervisa om vad vi har egna erfarenheter av utan att förmedla kunskap och forskning – och det är ju lärarna experter på!

Hur många har sökt sig till helpdesken?

– Det är ingen kul siffra. Tre under detta halvår. 10–15 tycker jag skulle ha varit rimligt på ett år. Men helpdesken är en del av forskningsprojektet Framtidens ingenjörer – framtidens samhälle? Jämställdhet i ingenjörsyrket där jag också intervjuar lärare om utmaningarna med att ta till sig kunskap om genus och teknik, och genom dem hoppas jag nå ut mer.

Varför tror du så få har använt helpdesken?

– Lärarna går på knäna och har inte tid för utveckling av under­ visningen. Men de flesta vill sam­ arbeta och bolla idéer och jag hoppas avdramatisera frågan om genus och bli sedd som en kolle­ gial resurs. Det är ju en lyx att få en kollegas ögon på ens undervis­ ningsmaterial under en timme!

Kajsa Skarsgård UNIVERSITETSLÄRAREN

69 %

31 % 17 % 2008

2018

Bland dem med meriteringsanställning

2008

23 % 2018

Bland lektorer

19 % 2008

25 %

2018

Bland professorer

Vetenskaplig artikel visar: Internationalisering slår ojämnt forskare (födda utom Internationella lands) bland dem med meriterings-

anställningar har ökat från 31 procent 2008 till 69 procent 2018, enligt en vetenskaplig artikel skriven av Charlotte Silander, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Maria Pietilä, forskare vid Eastern University, Finland.

Författarna har studerat registerdata från SCB, och i artikeln likställer man forskare födda utomlands med internationella forskare. Motsvarande tillväxtökning av internationella forskare på meriteringsanställningar

avspeglas dock inte i personalsammansättningen inom gruppen lektorer och professorer, visar artikeln. Inom dessa tjänstekategorier ligger andelen internationella forskare lägre genom hela den studerade tioårsperioden. Utvecklingen i Sverige går i linje med den internationella forskningen.

– Forskning från bland annat Storbritannien visar att det finns en strukturell ojämlikhet i akademin; kvinnor och etniska minoriteter har sämre möjligheter för en akademisk karriär, säger Charlotte Silander. ○ Per-Olof Eliasson 11

Nyheter

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

FOTO: LINNEA ENGBERG

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard och utredaren Ann-Jeannette Eriksson presenterade utredningen.

Utredning vill �örenkla regler om forskares uppehållstillstånd En utredning föreslår åtgärder för att underlätta invandring av högkvalificerade personer. Men flera problem som SULF har identifierat för forskare och studenter är fortfarande olösta, säger förhandlingschef Robert Andersson.

I februari tog regeringen emot utredningsförslagen den beställt ihop med Sverigedemokraterna i syfte att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring men samtidigt främja invandring av högkvalificerad arbetskraft.

I dagsläget kan en utländsk person som avslutat studier eller forskning i Sverige få ett särskilt uppehållstillstånd på ett år för att söka jobb eller starta företag. Men om denne då får en doktorand- eller forskartjänst måste hen lämna Sverige för att söka uppehållstillstånd.

Utredningen menar att det är ologiskt och vill göra det möjligt att söka den typen av

12

uppehållstillstånd inifrån Sverige. Man vill också att utländska forskare som har fått barn i Sverige inte ska behöva lämna landet för att söka den nyföddes uppehållstillstånd.

Robert Andersson Förslagen är identiska med två av de tio förslag som SULF presenterat mot de hinder som finns för utländska studenter och forskare att verka i Sverige.

– Då är det bara åtta punkter kvar, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

FÖR ATT BEVILJAS arbetstillstånd föreslår utredningen att personen i fråga ska få en lön motsvarande minst medianlönen i Sverige, som för närvarande är 34 200 kronor.

Forskare och nyutexaminerade studenter föreslås undantas från den regeln. Deras lönenivå ska i stället minst uppgå till den lägsta månadslönen enligt kollektivavtal eller

praxis i branschen, alternativt till en halv medianlön.

SULF anser att ett lönegolv baserat på medianlönen i Sverige är problematiskt då det riskerar att skapa ett slags minimilön genom lagen i stället för genom parternas förhandlingar. Men om det ändå ska införas är Robert Andersson positiv till att forskare får ett lägre lönekrav.

En av punkterna på SULF:s problemlista som ännu står olöst är försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd. Likaså att forskare kan vara begränsade i att lämna Sverige både under sitt uppehållstillstånd och under tiden man väntar på ett nytt.

UTBILDNINGSMINISTER Mats Persson (L) skriver i ett mejl till Universitetsläraren att han är positiv till utredningens förslag och att regeringen arbetar ”för att komma åt de problem som SULF lyfter”.

I det så kallade Tidöavtalet finns också en punkt om ”särskilda bestämmelser för doktorander och forskare gällande möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning”. Direktiven om detta kommer att ingå i en separat utredning som tillsätts senare, skriver Erik Engstrand, pressekreterare åt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett mejl. ○

Kajsa Skarsgård UNIVERSITETSLÄRAREN

Lärarpriser diskriminerar kvinnor • Både manliga och kvinnliga studenter nominerade fler man­ liga än kvinnliga lärare till priset Årets lärare 2018 vid Stockholms universitet, visar ett forsknings­ projekt från samma universitet.

Forskarna analyserade samtli­ ga 194 nomineringar till priset och fann att kvinnor och män tillskrevs olika egenskaper som verkade överensstämma med studenternas förutfattade före­ ställningar. Exempelvis framhölls männen oftare som förebilder av både manliga och kvinnliga stu­ denter, medan kvinnliga lärare sällan framhölls som förebilder av manliga studenter.

– Även om det är ungefär lika många män som kvinnor som undervisar, så är det framför allt män som blir nominerade av såväl män som kvinnor, säger Jeanna Wennerberg, som genomfört studien ihop med Klara Bolander Laksov och Tore West.

Per-Olof Eliasson

Kritik mot lönestegar för doktorander Doktorander som ska få löneförhöjning efter att ha gjort en viss del av avhandlingsarbetet bedöms olika.

SULF:s doktorandförening vill därför förändra de prestationsbaserade lönestegarna.

torand kunna få sin lönehöjning för 50 procent redan innan två år av den aktiva avhandlings­t iden har gått. Det händer däremot väldigt sällan, menar Robert Malmgren.

I stället används de prestationsbaserade stegen ibland för att hålla tillbaka lönen för doktorander som inte anses ha presterat tillräckligt.

– En helt årsbaserad stege skulle på det stora hela vara bättre, tryggare och ge en mer rättvis bedömning av doktorander, säger han.

FÖR NÅGRA ÅR sedan gjorde HR-avdelningen Lönesättningen för doktorander fören genomgång med verksamheterna för att handlas lokalt på lärosätena och den så se hur doktorandstegarna fungerade, skriver kallade doktorandstegen kan därför se olika förhandlingschefen Dag Linde i ett mejl till ut. Löneförhöjningarna kan baseras på hur Universitetsläraren. Helhetsbedömningen långt doktoranden kommit i blev att befintlig modell pasforskarutbildningen baserat sade universitetet, och den på antal år eller på hur stor bedömningen kvarstår. del av avhandlingsarbetet ”Som arbetsgivare är vi En helt som färdigställts, eller en öppna för att pröva andra årsbaserad kombination av båda. möjligheter på sikt men det behöver vi ha dialog om stege skulle på UPPSALA UNIVERSITET har det inom verksamheten först det stora hela senare systemet, där doktoinnan vi är mogna att ta upp vara bättre, randlönen höjs efter år ett, frågan med arbetstagar­ tryggare och ge två och tre, samt efter 50 organisationerna”, skriver och 80 procent av avhandhan. en mer rättvis lingsarbetet. Problemet är Enligt Konstantin Golbedömning av att de prestationsbaserade payegani, ordförande för doktorander. stegen bedöms väldigt olika.

SULF:s doktorandförening, – Det blir godtyckligt. De finns liknande erfarenhetsenaste två åren har vi därför drivit gentemot er även vid andra lärosäten. Föreningen vill arbetsgivaren att införa en helt årsbaserad därför ta upp frågan på SULF:s kongress stege, men vi är inte eniga i frågan, säger senare i höst med förhoppningen att få till Robert Malmgren som är ordförande för en handlingsplan för att förändra löne­ Saco-s vid Uppsala universitet. stegarna. ○ I teorin ska en snabbt arbetande dokKajsa Skarsgård

”

”

Aktivism och forskning när SULF fyller 40 • Kan man vara aktivist och fors­ kare, eller måste man rent av vara båda? Och vad är egentligen en aktivist? De frågorna diskutera­ des på ett lunchsamtal som SULF arrangerade 13 mars. Samtalet var det första av tre som hålls med anledning av att det under 2024 är 40 år sedan SULF bildades. Det var 1984 som fackförbunden Uni­ versitetslärarförbundet och Sve­ riges universitets- och högskole­ anställdas förbund slogs ihop till det som idag är SULF. Samtal två och tre hålls 22 maj respektive 11 september. Kommande tema är akademin och AI. Linus Hellerstedt UNIVERSITETSLÄRAREN

Den här regeringen liksom tidigare ministärer visar helt enkelt tydligt att politiken inte vill eller behöver vara förenlig med forskningsresultat och kritiskt tänkande.”

Universitetslärarens krönikör MarieLouise Samuelsson om SVT:s Uppdrag Gransknings avslöjande att tre ministrar inte haft korrekta cv:n. Hon undrar varför ministrar egentligen är så angelägna om att framstå som akademiskt meriterade. Läs krönikan på universitetslararen.se/kronikor.

13

Reportaget

Portugal 50 år efter revolutionen

Fängslades för kampen mot diktaturen Den 25 april firar Portugal 50 år av demokrati. Som studenter protesterade Fernando Rosas och João Cunha Serra mot Estado Novo-regimen – den längsta diktaturen i Europa under 1900-talet. I dag oroar de sig över den växande högernationalismen och kämpar mot otrygga anställningar inom akademin.

14

text:

JENNIE AQUILONIUS

Foto:

ÅKE ERICSON

UNIVERSITETSLÄRAREN

Som juridikstudent fängslades Fernando Rosas för sitt motstånd mot den portugisiska diktaturen. I dag är han professor emeritus i samtidshistoria och har forskat om Estado Novo-regimen.

UNIVERSITETSLÄRAREN

15

Reportaget

F

ängelset är rena universitetet i politiskt motstånd. Juridikstudenten Fernando Rosas är en av flera studenter som grips år 1965 för att ha protesterat mot den portugisiska diktaturregimen Estado Novo, ”Den nya staten”, och kolonialkrigen i Afrika. Han döms till 15 månaders fängelse.

– Därinne organiserade vi oss, läste böcker, diskuterade och förberedde oss på att fortsätta kampen mot regimen. För mig, en student från medelklassen, var det också lärorikt att sitta tillsammans med arbetare från fabrikerna, det blev en viktig källa till kunskap om samhället, säger Fernando Rosas med sin djupa, lite skrovliga röst.

Han sitter vid matbordet i sitt hem i nordöstra Lissabon. Solen faller in genom takfönstret som är vått av morgonens regn. Fernando Rosas är i dag professor emeritus i samtidshistoria och minns tiden i slutet av den längsta diktaturen i Europa under 1900-talet, styrd av António de Oliveira Salazar, som bland annat var professor i nationalekonomi.

– Studentrörelsen stod i första linjen i motståndet mot diktaturen, mycket på grund av krigen i kolonierna som väntade studenterna efter examen.

Motståndet hängde också ihop med att universiteten i början av 1960-talet började öppna upp för andra än överklassen. Akademin var inte ett verktyg för tillväxt eller för att människor skulle få det bättre, förklarar Fernando Rosas, det handlade länge om att reproducera den styrande överklassen.

– Universiteten var också till stor del separerade från forskning. Även när regimen började förstå att forskning var viktigt för industrialiseringen skapade man forskningscenter utanför universiteten, för att unga människor inte skulle få nya idéer.

Alla som ville jobba inom akademin blev granskade av den politiska polisen, som hade rätt att gripa vem som helst som ansågs vara emot regimen.

– Även de som lyckades gå under radarn och ta sig in ändå kunde bli avskedade om de visade tydligt motstånd.

PÅ TOPPEN AV en kulle i centrala Lissabon tronar Instituto Superior Técnico, ett tekniskt institut som är en del av Universidade de Lisboa. João Cunha Serra är pensionerad universitetslärare i telekommunikation och tidigare ledare för avdelningen för högre utbildning i Fenprof, en organisation som samlar fackliga lärarförbund.

Han står vid entrén till den vita byggnaden och blickar ut över den långa rektangulära gräsmattan som löper ner mot en stor gata. Minns den 4 december 1968 då studenterna bröt sig in i en byggnad och hade en politisk picknick för att protestera, bland annat mot den dåliga maten i matsalen.

– Den dagen vaknade jag politiskt. Fram till dess hade jag inte varit intresserad av sådana frågor. Men jag hörde 16

Portugal 50 år efter revolutionen

”Vi vill gärna tro att det vi gjorde inom studentkåren var en del av grunden för den militärrörelse som sedan ledde till revolution.” talen om nutrition och kolonialkrigen, blev aktivist och senare en av ledarna för studentkåren.

Han berättar att regimen kontrollerade kursplanerna och hur universiteten skulle utforma sin verksamhet.

Direktören satte upp kameror för att identifiera och stänga av de mer aktiva studenterna.

– Samtidigt fanns en något större frihet på lärosätet än utanför. Studenterna kunde tala och skriva på ett annat sätt än ute i samhället. Men gick det för långt kom polisen, vilket gjorde att läget alltid var spänt.

João Cunha Serra tycker att det är intressant att även personer som gjorde sin militärutbildning kom till Técnico för att läsa olika ingenjörsprogram.

– De hörde, såg och läste saker som de inte kunde ta del av någon annanstans. Vi vill gärna tro att det vi gjorde inom studentkåren var en del av grunden för den militärrörelse som sedan ledde till revolution. Vi utbildade dem till ingenjörer men lärde dem också att kämpa för frihet.

João Cunha Serra blev lärarassistent i telekommunikation och deltog i den forskning som började ta form vid lärosätet. Studentprotesterna blev alltmer intensiva och polisen kom regelbundet till institutet. Efter en studentstrejk våren 1974 stängde polisen av lärosätet under några månader. João Cunha Serra och andra lärarassistenter samlades för att visa solidaritet med studenterna.

– Om revolutionen inte hade kommit då hade jag blivit avstängd.

FERNANDO ROSAS LYCKADES ta sin juristexamen, men dömdes senare igen till 14 månaders fängelse. Han blev torterad genom att vakterna höll honom vaken flera dygn i sträck. De tvingade honom att stå upp och när han var på väg att somna hällde de vatten över eller slog honom. Till slut var fötterna så svullna att han inte kunde stå upp.

– Det viktigaste var att stå emot och inte ge dem någon information som kunde försätta mina vänner i samma situation.

Den tredje gången den politiska polisen försöker gripa Fernando Rosas lyckas han fly och går under jorden med motståndsrörelsen. Klockan sex på morgonen den 25 april 1974 blir han väckt av damen som de bor hos. Militärerna i organisationen Movimento das forças armadas, MFA, har tagit över radiostationen och berättar att de agerar för att befria landet. Människor strömmar ut på gatorna och möter soldaterna med röda nejlikor. Med fyra döda blir det en av historiens mest oblodiga revolutioner.

– En portugisisk poet har sagt att det här var den första UNIVERSITETSLÄRAREN

Den fackliga aktivisten João Cunha Serra visar runt på sitt gamla lärosäte Instituto Superior Técnico, där studentprotester ägde rum på 1960- och början av 1970-talet.

UNIVERSITETSLÄRAREN

17

Reportaget

dagen på resten av våra liv, och det var det verkligen. Den 25 april var slutet på rädslan, repressionen, terrorn och allt annat som diktaturen stått för i så många år. Demokratin gavs inte till oss i Portugal, vi erövrade den, säger Fernando Rosas och knyter händerna engagerat medan han berättar hemma vid köksbordet.

PÅ TÉCNICO VISAR João Cunha Serra in i ledningskansliets reception. Bland raderna av porträtt av tidigare direktörer sitter en svartvit bild av honom. Som 28-åring valdes han till ny direktör efter revolutionen. Institutet leddes nu av en styrelse bestående av lärare, studenter och övrig personal. Studenternas röster vägde lika tungt som lärarnas och de bestämde bland annat att lärarnas bedömningar bara var förslag och att studenterna i undervisningsgrupperna gemensamt skulle rösta om varandras betyg.

– Det var svårt att leda verksamheten under de här förutsättningarna. Det var en oerhört intensiv tid, vi sov 18

Portugal 50 år efter revolutionen

André Carmo, representant för fackföreningen Sindicato dos professores da grande Lisboa, berättar att ett av de viktigaste fackliga kraven är att regeringen ska bistå lärosätena med ekonomiskt stöd till nya forskartjänster.

knappt. Bland annat behövde vi få bort de lärare som varit regimtrogna, det var inte möjligt att låta dem undervisa vid ett demokratiskt universitet. Vissa lärare ville inte heller följa studenternas åsikter om betygen och tvingades bort från lärosätet.

Efter knappt ett år gick João Cunha Serra vidare till regeringskansliet där han jobbade ett år. Såg hur friheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet infördes. Han återvände till Técnico som lärare och började arbeta fackligt på halvtid för Fenprof.

– Nu hade vi frihet att bestämma våra egna kursplaner, vad studenterna behövde lära sig för att bli ingenjörer. Vi kunde forska, läsa, skriva och diskutera vad vi ville utan rädsla för att bli fängslade eller censurerade.

Under åren som följde skedde också en demokratisering av utbildningen och fler personer från olika delar av samhället började studera vid högskolan.

– Demokratiseringen var viktig, men den är inte färdig.

UNIVERSITETSLÄRAREN

”Deltagandet i studentkårsvalet är lågt. Jag tror att det beror på att de nu har de rättigheter som vi kämpade för.”

Andelen studenter från lägre samhällsklasser som kommer till universitetet är fortfarande betydligt mindre än andelen från överklassen.

Fernando Rosas arbetade politiskt på vänsterkanten under några år med samhällsreformer efter revolutionen.

På 1980-talet återvände han till universitetet. Erfarenheterna av att göra motstånd mot en fascistregim fick honom att vända blicken mot samtidshistorien och Estado Novo-­ regimen. Övergången från diktatur till demokrati var svår för akademin, berättar han.

– Det gamla universitetet kollapsade, samtidigt som den gamla andan satt kvar i väggarna. Vi fick vänta på att mäktiga lärare skulle sluta för att skapa nya generationer av akademiker med nya idéer.

Eftersom det inte fanns någon samtidshistorisk forskning startade Fernando Rosas det självständiga institutet Instituto de História Contemporânea 1999.

– Det fanns hur mycket som helst att studera, framför allt Estado Novo. Diktaturen hade stoppat allt som hade med samtidshistoria att göra, det som fanns bestod av propaganda. Det fanns inga studier, inga stipendier, ingen kunskap.

Det var först i början på 2000-talet, fortsätter han, som regeringen började skapa en riktig politik för vetenskap och starta nya forskningscenter och göra de som redan fanns till en del av universiteten.

– Tidigare låg de utanför universiteten och hade inga pengar. Nu är det annorlunda, i dag finns många forskningscenter som är kopplade till lärosäten och stöds ekonomiskt av forskningsdepartementet.

UPPE PÅ KULLEN vid Técnico berättar João Cunha Serra att studentrörelsen har förändrats mycket sedan revolutionen. Studenterna är mindre politiskt engagerade och bryr sig mer om sina egna karriärer, menar han.

– De samlas inte längre och det är svårt att engagera dem politiskt. Deltagandet i studentkårsvalet är lågt. Jag tror att det beror på att de nu har de rättigheter som vi kämpade för.

Själv är han 78 år, fortfarande aktiv i Fenprof och engagerar sig i dagens stora fackliga kamp: de otrygga anställningarna för forskare.

– Just nu skriver jag till utbildningsdepartementet för att försöka förhindra att forskare blir av med jobbet när deras korttidskontrakt går ut. Politikerna måste göra något.

João Cunha Serra gick i pension 2015 och en av dem som då tog över ledarrollen är André Carmo. Han kommer från UNIVERSITETSLÄRAREN

fackföreningen Sindicato dos professores da grande Lisboa, som ingår i paraplyorganisationen Fenprof. Kampen mot otryggheten är en av de frågor som förbundet jobbat mest intensivt med de senaste åren.

– Vi har en stark uppdelning mellan forskare och lärare i Portugal. Forskare undervisar visserligen också, och tvärtom, men det är ett stort gap när det gäller hur deras karriärer ser ut. Att försöka överbrygga deras olika verkligheter är en av våra största utmaningar som fackförbund, säger André Carmo, lektor och doktor i geografi vid Universidade de Évora.

Han visar vägen uppför trappan på Universidade Aberta i Lissabon, där han arbetar på fredagar i ett samarbete med forskningscentret för globala studier. Huset är från

41 år med diktatur Med sina 41 år är Estado Novo, Den nya staten, den längsta diktaturen i Europa under 1900-talet.

António de Oliveira Salazar, som bland annat var professor i nationalekonomi, införde den auktori­ tära regimen 1933 och styrde landet fram till 1968, då han fick en stroke. Han efterträddes av Marcello Caetano, som tidigare varit rektor för Lissabons universitet 1959–1962.

Allt politiskt deltagande som inte gick i linje med regimen var olagligt. Åsiktsmotståndare förföljdes med hjälp av den politiska polisen, specialdomsto­ lar, politiska fängelser och interneringsläger.

I början av 1960-talet startade självständighets­ krig i de portugisiska kolonierna i Angola, Gui­ nea-Bissau och Moçambique. Tio år senare upptog krigen en tredjedel av statsbudgeten och 280 000 soldater hade skickats till fronten, vilket gjorde kolonialkrigen till en av de viktigaste frågorna under studentprotesterna. Konflikten var impopu­ lär och en majoritet av befolkningen stöttade en avkolonialisering för att få slut på det blodiga och kostsamma kriget.

Mellan 200 och 300 officerare som var emot kri­ get formade gruppen MFA som ledde militärkup­ pen den 25 april 1974. Folket stödde revolutionen och mötte militären med röda nejlikor, som solda­ terna stoppade i sina gevärspipor och satte på sina uniformer. Nästan inga skott avlossades men fyra civila sköts ihjäl av regimens politiska polis. Revo­ lutionen mötte svagt motstånd från premiärminis­ tern Marcello Caetano och dem som fortfarande stöttade honom.

Källor: BBC History Magazine, Britannica och Social movements studies 2018

19

Reportaget

Portugal 50 år efter revolutionen

”Situationen är helt oacceptabel” Otrygga anställningar, falska gästlärare och låga löner. I december demonstrerade universitetslärare och forskare vid Universidade do Algarve i södra Portugal mot arbetsvillkoren.

gram och det är bra, men platserna är för få.

Vi uppskattar att det finns mellan 5 000 och 6 000 forskare med osäkra anställningar.

5 december 2023 samlades ett Den hundratal forskare och universitetslä­ rare vid de gröna grindarna vid Universidade do Algarve på orten Faro i södra Portugal.

José Moreira är ordförande för högskoleför­ bundet Sindicato nacional do ensino supe­ rior, Snesup, och visar hur demonstranterna marscherade över campus och fram till en gulvit fyrkantig byggnad vars kortsida pryds av en stor sjöhäst skapad av skräp. Han var en av talarna, tillsammans med företrädare för andra fackförbund och organisationer.

– Det är upprörande och helt oaccepta­ belt att 90 procent av forskarna har otrygga anställningar. Vi är arga över situationen, samtidigt var det bra för oss att samlas i demonstrationen, träffa våra kollegor och diskutera gemensamma problem, säger José Moreira.

EN BIT BORT ligger fakulteten för naturveten­ skap och teknik. Här arbetar José Moreira som professor auxiliar, den första av de tre lärarnivåerna i Portugal, och doktor i kemi.

Medarbetare med otrygga anställningar stan­ nar också i löneutvecklingen, förklarar han.

– Deras lön ligger på samma nivå som för två decennier sedan. Vi har personer som går i pension nu och deras pension är lägre än minimilönen.

Livet i otrygghet är tufft, fortsätter José Moreira. Det är svårt att skaffa barn om man inte vet om man kommer att ha någon lön om ett år eller två. Stipendier och liknande inkomster ger bara rätt till miniminivån i soci­ alförsäkringen och det är svårt att få ett bank­ lån för att köpa bostad. En del forskare flyttar utomlands för att överleva.

– Många har ångest och andra psykiska besvär. Vi försöker samtala med dem, de behöver prata och bli lyssnade på för att inte känna sig ensamma.

José Moreira berättar att de otrygga

20

Vissa forskare har otrygga anställningar under hela sina karriärer, berättar José Moreira, ordförande för högskoleförbundet Sindicato nacional do ensino superior. ”Det kan handla om tio till tjugo år där man hoppar från kontrakt till kontrakt.”

anställningarna framför allt är en konsekvens av finanskrisen 2008, som slog hårt mot Por­ tugal. 2017 lanserade den dåvarande reger­ ingen ett program mot otrygga anställningar inom den offentliga sektorn, men det har helt misslyckats när det gäller forskning, enligt honom.

– Vi protesterade utanför rektorskansliet varje vecka under flera månader för att fors­ kare skulle integreras i den ordinarie perso­ nalstyrkan.

Sedan följde programmet specifikt riktat mot forskare som skulle förvandla stipendium till treåriga kontrakt.

– Det var ett första steg, men vi var inte nöjda eftersom det handlade om korttids­ kontrakt och bara gällde statliga lärosäten.

Lönerna var dessutom alldeles för låga, två tredjedelar av en vanlig forskarlön. År 2023 startade den tidigare regeringen det så kallade FCT-Tenure-programmet för att skapa 1 400 fasta anställningar för forskare och lärare till och med 2025. Tanken är att programmet ska upprepas vartannat år.

– Det är första gången vi har ett sådant pro­

DET FINNS OCKSÅ ett problem med så kallade gästlärare, fortsätter José Moreira. I Portugal finns omkring 31 000 statligt anställda uni­ versitetslärare och över 40 procent av dem är gästlärare.

– Omkring hälften är falska gästlärare, de är egentligen inte gäster, de har inget annat yrke till vardags utan de undervisar på sam­ ma sätt som vi andra lärare gör. Men de har fler föreläsningar och tjänar betydligt mindre än oss.

Anställda lärare, fortsätter han, har max nio föreläsningstimmar i veckan. Gästlärarna har allt från 14 till 20 timmar. José Moreira, som har jobbat på Universidade do Algarve i 25 år, har en nettolön på 2 400 euro, omkring 27 000 svenska kronor, i månaden. Gästlä­ rarnas nettolön ligger på 1 000 till 1 200 euro.

– Det finns personer som jobbat under dessa förhållanden i 20 år. Bland privata läro­ säten är antalet otrygga anställningar ännu högre.

PORTUGAL ÄR FORTFARANDE ett av Västeuropas fattigaste länder, men har samtidigt Europas tredje snabbast växande ekonomi. Det sist­ nämnda är dock inget som medarbetarna inom akademin märker av, enligt Moreira.

– De låga lönerna är vårt största problem.

De senaste 20 åren har vi inom akademin för­ lorat en tredjedel av vår inköpskraft. Vi menar att det finns utrymme att höja lönerna.

I manifestet som hänger på kontorsdörren står fackens krav listade. Det viktigaste är att få till ett nytt program för fasta anställningar för både forskare och lärare.

– Det har börjat hända saker men det går väldigt, väldigt långsamt.

Läget är för närvarande oklart. I december förra året föll den portugisiska regeringen efter korruptionsanklagelser och 10 mars (efter Universitetslärarens intervju) hölls nyval.

– Vad som händer nu beror helt på vilken regering vi får, säger José Moreira.

Jennie Aquilonius

UNIVERSITETSLÄRAREN

1700-talet med röda mattor och väggar prydda med gulddetaljer och blåvit mosaik.

– 90 procent av forskarna har otrygga anställningar.

Folk tillbringar hela karriärer, allt från tio till tjugo år, på stipendier och korttidskontrakt. Det är en svår situation.

Fenprof har genomfört en undersökning om vilka konsekvenser otryggheten för med sig för forskarna.

– Vi ser bland annat höga nivåer av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depression och ensamhet. Många ger också upp och lämnar akademin.

I maj samlades hundratals forskare från hela Portugal vid Universidade de Lisboa för att demonstrera mot otryggheten och marscherade till departementet för forskning, teknologi och högre utbildning.

– Det var en unik händelse. Det kan ha varit den största offentliga demonstrationen med forskare i Portugal någonsin. Men vi har nått en punkt där otryggheten är för stor för att ignoreras. Fenprof har också samarbetat med flera andra organisationer under de senaste åren, vilket har varit framgångsrikt.

2017 INFÖRDE DEN dåvarande utbildningsministern ett dekret för att omvandla stipendier till fasta kontrakt. Men det var inget bra instrument för att lösa frågan om osäkra anställningar, menar André Carmo, eftersom det handlade om korttidskontrakt. En del stipendier förvandlades till kontrakt på tre år som därefter förnyas årligen i upp till sex år. Om forskaren är anställd av ett statligt universitet och har fått positiva utvärderingar under de sex åren måste lärosätet också skapa en fast tjänst.

– Det som händer nu, i övergången mellan år fem och sex, är att många institutioner försöker ge negativa utvärderingar för att inte tvingas att skapa nya tjänster.

Fenprof uppskattar att mellan 2 000 och 3 000 forskare befinner sig i den situationen.

– De flesta av dessa kommer att bli arbetslösa under de kommande tre åren. Många forskare har redan förlorat sina jobb.

André Carmo berättar att facket blir kontaktade av forskare som berättar om märkliga fall. De kan ha haft fi na utvärderingar av sina arbetsprestationer under fem år, för att plötsligt få en negativ bedömning det sista året. Fenprof undersöker just nu vad det är som händer och hur lärosätenas argumentation ser ut.

– Vi har hittat konstiga saker, som att externa medlemmar i utvärderingskommittén varit positiva i utvärderingen medan deltagarna från forskarens eget lärosäte varit negativa, och de sistnämndas röst väger tyngre.

Lärarna har också liknande problem när det gäller karriärvägar. Förut krävdes tre år med gott resultat i den årliga utvärderingen för att en lärare skulle ta sig ett steg upp i karriären och lönetrappan. 2009 genomfördes en reform som ökade tiden till sex år och med krav på utmärkta utvärderingar.

– Det här dödade i princip idén om karriärutveckling, UNIVERSITETSLÄRAREN

”Vi är många som känner att demokratin är i fara eftersom extremhögern ökar, inte bara i Portugal utan i hela Europa.” eftersom du kan ha fem år med utmärkta utvärderingar och ett år med en mycket bra utvärdering – och då stannar du på samma karriärsteg. Vi har många missnöjda lärare som började sin karriär som biträdande lektor och som kommer avsluta sin karriär på samma position.

Vid sidan av sitt arbete som historieprofessor engagerade sig Fernando Rosas politiskt och var 1999 en av grundarna till socialistpartiet Bloco de Esquerda. Han satt i parlamentet under några år i början av 2000-talet och kandiderade även till presidentposten, där han fick 3 procent i valet 2001.

I ARBETSRUMMET PÅ övervåningen hemma hos historieprofessorn Fernando Rosas täcks väggarna av bokhyllor. På de två skrivborden tronar bokhögar med titlar som The new faces of fascism och La possibilité du fascisme.

77-årige Rosas forskar fortfarande vid institutet för samtidshistoria och undervisar i en kurs om fascismens historia i Europa vid Universidade Nova de Lisboa. Varje år firas nejlikerevolutionen den 25 april med stora demonstrationer över hela landet. I år firar den portugisiska demokratin 50 år.

– Jubileet är viktigt och det behövs ett starkt 25 aprilfirande. Vi är många som känner att demokratin är i fara eftersom extremhögern ökar, inte bara i Portugal utan i hela Europa.

Är du orolig?

– Hur skulle jag inte vara det? De här personerna skojar inte. De vill revidera historien och undergräva demokratin. Vi hade fascism för 50 år sedan och jag säger bara – aldrig igen. ○

21

På jobbet

Hållbarhet

Så integrerar du hållbar utveckling i din undervisning Hållbar utveckling är ett ämne som lätt kan göras både för enkelt och för svårt. Men i första hand behöver det börja diskuteras, även om det som lärare innebär att man lämnar sin comfort zone. studenter som examineras från existens och det är just dessa vi har svårt att Alla Karolinska institutet ska under sin nå i Sverige.

utbildning konfronteras med frågeställningar Hållbar utveckling är ett komplext område. kring hållbar utveckling och FN:s globala mål De globala målen innefattar allt från att utroför hållbar utveckling. Det är en ta fattigdom och minska ojämlikdel i KI:s klimatstrategi. heten till att bekämpa klimatförHanna Karlsson är docent i ändringarna och skapa hållbara text: toxikologi och arbetar tillsamstäder och samhällen. Hanna Jennie mans med Sara Widén, som är Karlsson menar att det är viktigt Krook psykolog och lärare på psykologatt diskutera att vi överträder flera illustration: programmet och fysioterapeut­ planetära gränser – miljöprocesNils-Petter Ekwall programmet, med att stärka KI:s ser som skapar stabilitet för livet lärare i hållbarhetsfrågor. på jorden där forskare försöker – Framför allt håller vi work­shops för lära- definiera gränsvärden som inte bör överskrire, berättar Hanna Karlsson. das av mänskliga aktiviteter, inom exempelMålet är att få in hållbar utveckling och vis färskvattenanvändning, artutdöende och klimat som en självklar del i universitetets förlust av ekologiska funktioner. utbildningar, både som separata kurser men Lägg till ett uppskruvat samhällsklimat där också integrerat i olika del- katastrofala nyheter om klimatkrisens effekkurser. ter varvas med debatter om det är rimligt för – Vi brukar säga att man oss svenskar att flyga på semester eller inte så utgår från alla 17 globala mål, kan det vara svårt att veta var man som lärare då får vi en helhet. Sedan är ska börja. Eller undervisar man kanske redan det viktigt att fokusera extra om hållbarhet? på de mål som rör biosfären – Vissa tror fortfarande att hållbarhetsHanna då de är grunden för hela vår frågor mest handlar om sopsortering medKarlsson 22

an andra undervisar om det utan att ens tänka på det.

Det finns en utmaning att visa vad det kan vara, eller var man ska börja. Det kan lätt kännas övermäktigt och Magnus svårt att komma vidare.

Sandberg Det säger Magnus Sandberg som deltar i medicinska fakultetens arbetsgrupp för utbildning och forskning för hållbarhet vid Lunds universitet.

Enligt fakultetens handlingsplan ska alla studenter och forskarstuderande få grundläggande kunskap kring hållbar utveckling och hållbarhet ska ingå i alla utbildningar på alla nivåer och i alla ämnen.

– Bara att definiera begreppet kräver en del jobb. Och för att lösa hållbarhetsutmaUNIVERSITETSLÄRAREN

Fyra tips från Hanna Karlsson ningarna, som är komplexa, behövs många kompetenser – bland annat empati, kritiskt tänkande, och förmåga att se flera perspektiv, samarbeta, medla och kompromissa, säger Magnus Sandberg.

FÖR ETT PAR år sedan tog fakulteten fram en handlingsplan för att integrera hållbarhet i undervisningen.

– Men den var lite svår att jobba efter, den var ganska övergripande och ambitiös, och arbetsgrupperna som stod med i den fick inget mandat och ingen budget.

Nu jobbar Magnus Sandberg främst med att få igång ett engagemang bland de som har mandat att bestämma saker, som till exempel programdirektörer.

– Vi hade ett årsmöte i ett nätverk som UNIVERSITETSLÄRAREN

heter U21 Health Sciences Group med temat klimat och hälsa. Där blev det väldigt tydligt att det finns jättemycket att göra inom vårt område, hur ser vi till exempel på hälsa i relation till värmeböljor? Det blev en väckarklocka för många, det blev väldigt bra med en konferens kring detta.

Ser du någon risk med att det mest blir prat kring frågorna?

– Min känsla är att det är bra med prat. Innan var det inte ens det. Det ökar sannolikheten att det händer något. Det blir en rörelse, ett större engagemang som kommer både uppifrån och nerifrån.

Hanna Karlssons huvudsakliga råd för att komma igång är att gräva där man står och vara öppen för att lära sig nya saker.

– Vi tycker att man ska börja med att

Lärare måste få tid till att vida­ reutbilda sig! Jag har själv gått digitala kurser från SDG Academy och från Center for sustainable healthcare.

Lär av varandra! Prata med 2 andra lärare som kanske kom­ mit längre och tipsa varandra om övningar som funkar.

Fokusera på lösningar och 3 inspirerande exempel! Att undervisa för hållbar utveckling handlar om kunskap men även om att bidra till att studenterna vill arbe­ ta för en hållbar utveckling.

Ta vara på studenternas intres­ 4 se och låt dem påverka kurs­ innehållet!

1

23

På jobbet

Våld i nära relation

analysera sitt utbildningsprogram, hur kan vi jobba utifrån vår profession?

MÅNGA LÄRARE UPPLEVER att det är svårt att lämna sin vanliga comfort zone och sitt ämne, där de är proffs. Det kan även bli värderingsstyrda diskussioner som man inte är van vid. Men man behöver inte säga vad som är rätt eller fel, man kan utgå från fakta.

Hanna Karlsson och Sara Widén brukar ge exempel på övningar, där man till exempel börjar med att analysera hur det går med arbetet globalt.

– Det ger en bra bild även av hur Sverige ligger till, och att vi är bra på vissa grejer här men sämre på andra. Då får man upp ögonen för utmaningarna.

Hur kommer man runt att man inte själv är expert i ämnet?

– Man kan ta in föreläsare, från sitt eget universitet eller internationella ”superlärare” som lagt upp bra digitalt material på nätet som man sedan kan diskutera utifrån, säger Hanna Karlsson.

Hon och Sara Widén tipsar exempelvis om materialet som fi nns på webbplatsen för FN-kampanjen Global goals for Sustainable Development.

Hon tillägger även: – Samtidigt behöver ledningen vara medveten om att det här arbetet inte kommer gratis, vissa lärare och program har kommit långt men man kan också behöva ge lärare tid att lära sig mer.

HANNA KARLSSON, SOM är verksam vid institutet för miljömedicin på KI, berättar att mödan med att få in hållbarhetsfrågorna i undervisningen har betalat sig för henne.

– Jag får så mycket tillbaka av studenterna som jag undervisat. Jag har aldrig varit så stolt som när någon student berättat i utvärderingen att kursen ändrat hens sätt att se världen.

Min målbild är att när man träffar vilken student som helst på KI och börjar diskutera, så ska det vara uppenbart att den har kunskap om frågorna och vill vara del av lösningen.

Hon säger även att arbetet med hållbarhetsfrågorna hjälper henne själv.

– Det är väldigt roligt att dela arbetet med en psykolog, eftersom en stor del i utmaningarna med hållbar utveckling handlar om att det är svårt för oss människor att ändra beteende. Och att engagera sig i frågan, och göra vad man kan där man står, det hjälper även mot egen klimatångest. ○ 24

Våga fråga om kollegan är utsatt för våld av sin partner Din kollega presterar långt under sin nivå och håller sig undan på lunchrasten. Ibland försvinner hen oförutsett en halvdag. Sambon ringer ständigt.

Något är inte som det ska. kan jag som chef eller arbetskam Vad rat göra om jag misstänker att en kolle-

ga utsätts för våld från sin partner?

– Fråga. Den som är utsatt tar inte illa upp.

Tystnaden är värre. Om du frågar så bryter du också normaliseringen. Det kan vara fröet till att den våldsutsatta så småningom klarar av att lämna relationen.

Det säger Sara de Blanche som är teamledare på enheten mot våld i nära relation i Trollhättan stad, som under flera år i rad utnämnts till främst i Sverige på att motverka våld i nära relation.

Hon konstaterar att arbetsplatsen påverkas av våldet.

– Forskning visar att produktionen sjunker både för förövare och den utsatta. Förövare använder arbetsplatsens resurser – som telefon eller mejl – för att på arbetstid kontrollera sin partner. Och den utsatta kan ha sömn-

brist, koncentrationssvårigheter eller hög sjukfrånvaro, säger hon.

DRYGT 50 PROCENT av alla som utsatts för våld i nära relation uppger att deras arbetsförmåga påverkas. Och vid utsatthet för våld ökar både mäns och kvinnors sjukfrånvaro med 20 procent. Med tanke på att var fjärde kvinna och var sjätte man utsatts blir förlusterna betydande, ekonomiskt sett.

Arbetsplatsen är samtidigt som regel en frizon, en arena som förövaren inte har kontroll över. Kollegor och chefer kan stötta och bidra till att bryta våldsutsattheten.

– Alla utsatta visar inte tecken på att något är fel.

Fråga alla vid medarbetarsamtalen, det är mitt främsta råd. Det är oftast på det viset som våld i nära relation upptäcks på en arbetsplats. Men det finns vissa signaler, och vid misstanke bör man berätta vad man sett och ställa en öppen fråga om hur kollegan har det.

Några tecken kan vara att kollegan presterar sämre, sjukskriver sig ofta eller har ofta annan korttidsfrånvaro. Hen drar sig

”Alla utsatta visar inte tecken på att något är fel.

Fråga alla vid medarbetarsamtalen.”

UNIVERSITETSLÄRAREN

Samverkan

kanske tillbaka, pratar inte om sitt privatliv och deltar inte i aktiviteter som ordnas efter arbetstid. Får ofta telefonsamtal från förövaren, eller oanmälda besök.

Sara de Måste ibland plötsligt lämBlanche na arbetsplatsen. Om fysiskt våld förekommer kan hen ha ovanligt mycket smink.

Men det gäller att skaffa kunskap. Våld är inte alltid fysiskt. Det finns olika slags våld, och olika reaktioner på våldet. Det är också vanligt att år av bortförklaringar och bagatelliserande inneburit att den utsatta inte ens uppfattar sig själv som utsatt.

Bemötandet är avgörande.

– Bekräfta. Ifrågasätt inte. I en sådan situation ska hen inte behöva försvara sig. Prata inte illa om partnern, hen ska inte behöva försvara sin partner heller. Och om din kollega förnekar våld ska hen inte tvingas att ”erkänna”. Acceptera det, och förmedla samtidigt att du är orolig och att det finns hjälp att få, säger Sara de Blanche.

– Den som tar det första samtalet ska omedelbart lämna vidare till närmaste chef eller till hr som kan se till så att den våldsutsatta får den hjälp hen behöver – exempelvis av företagshälsovården eller en kvinnojour.

DET UNDERLÄTTAR OM arbetsgivaren har en handlingsplan. Annars finns ett antal länkar på Jämställdhetsmyndighetens webbplats, till stöd för såväl utsatt som förövare. ○

Marika Sivertsson

Tänk på detta: ○ Prata enskilt. Berätta om din oro och erbjud hjälp. ”Jag såg, jag hörde, jag märkte.” ○ Lyssna. Visa stöd, praktiskt och käns­ lomässigt. ○ Förtydliga att våld aldrig är okej.

Använd ord som ”det låter inte okej”, ”så får man inte göra”, ”vi ska behandla varandra väl”. ○ Förmedla hopp. Informera om vart hen kan vända sig, hjälp eventuellt till med kontakt. ○ Var medveten om att det tar tid för en våldsutsatt att lämna.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Börja blogga och nå ut som forskare Vetenskapsbloggar är ett enkelt sätt att förmedla kunskaper, åsikter och erfarenheter. Men det finns några saker att tänka på för att bloggen ska fungera.

Johansson är pro­ Bengt fessor vid institutionen för journalistik, medier och kommu­ nikation vid Göteborgs universi­ tet. Han bloggar regelbundet på bengt­johansson.blogspot.com.

– Man kan använda bloggen för promotion av forskning eller forskningsprojekt, sprida när man har publicerat något, eller fått ett forsknings­ anslag. Man kan också använda den för att vara en del i den all­ Bengt Johansson männa debatten, kanske korrigera sådant som man tycker är felaktigt, eller ge ett nytt perspektiv. Och sen kan man ju även reflektera över forskarlivet.

Hur använder du själv din blogg?

– Den har ju alla de där tre funktionerna egentligen. Jag vill gärna nå ut så att fler får reda på vad jag gör. Jag promotar det jag gör och skriver ibland lite om livet som forskare och reflekterar kring det och tycker ibland till om någonting.

Ytterligare en funktion som blog­ gen kan ha är att skärpa tanken.

– När du ska berätta för någon annan på ett annat språk än ditt vanliga vetenskapliga så måste

du skärpa dig. Då kan man inte svänga sig med begrepp fram och tillbaka utan då får man för­ söka skriva på ett annat sätt och då blir man bättre på att formule­ ra vad man faktiskt tänker.

Har du några råd till nya bloggare?

– För det första ska man veta varför man bloggar. Vad är det man vill uppnå? Det kan ju vara flera olika grejer, man kan ha blog­ gen för flera olika syften.

– För det andra ska man fundera på om man kanske bara ska blog­ ga en viss period, kanske under en valrörelse eller under ett projekt.

Det är mycket lättare att hantera.

Själv har Bengt Johansson peri­ odvis upplåtit sin blogg till projek­ tet Propagandainspektionen som han tillsammans med kollegor drivit vid olika valrörelser. Projek­ tet har återuppstått inför EU-valet 2024.

– Jag tycker en blogg är ett väl­ digt bra sätt att försöka rikta sig mot en större del av samhället.

Vi har märkt att journalister läst vår blogg och vi har fått en mas­ sa intervjuförfrågningar just på grund av det.

Det tredje rådet är att kunna stå för vad man skriver.

– Man ska vara medveten om att alla kan läsa en blogg. Så man måste alltid bottna i det man skri­ ver. Man kan inte bara tänka högt utan man måste verkligen veta att det här kan jag stå för i alla lägen. ○ Per-Olof Eliasson

Bengt Johanssons tre råd om bloggande ○ Tänk efter varför du bloggar. ○ Överväg att ha en tidsbegränsad blogg. ○ Skriv inte något du inte kan stå för.

25

26

UNIVERSITETSLÄRAREN

Mötet

Annika Lindskog

Hon vidgar Sverigebilden i London Skandinaviska avdelningen på University College London har aldrig lockat horder av studenter. Efter brexit är de ännu färre. Men trots det ser Annika Lindskog de skandinaviska ämnena som viktigare än någonsin.

E

n lång kvinna går med raska steg teratur. Nu har de i stället en kurs i skandinagenom British Museum. Hon har just visk litteratur. avslutat en lektion med musikhistoria Annika Lindskog kommer in på hur brexit och vill få något i sig innan nästa lek- påverkat skandinaviska avdelningen och dess tionspass. potentiella studenter.

– I dag har jag lektioner på två helt olika – Vi har aldrig haft väldigt många stuställen. Snabbaste vägen går genom museet, denter, men tidigare hade vi fler från andra och där kan jag köpa kaffe och EU-länder som Polen, Tyskland mackor, säger Annika Lindskog. och Rumänien.

Hon flyttade till London 2001 TEXT & FOTO: för att hon fått en åtråvärd fast NUMERA ÄR SKANDINAVISKA avdelAnna tjänst vid University College Lonningen en del av School of EuropeRehnberg don, UCL. Redan då fanns det få an Languages, Cultures & Society, fasta tjänster för den som ville som omfattar fyra nordiska språk undervisa i svenska som andraspråk på uni- samt fornnordiska, franska, spanska, tyska, versitetsnivå. italienska, nederländska och portugisiska.

– Det är därför jag är kvar här, jag har ingen Ytterligare en förändring är att Annika Lindannanstans att ta vägen, skrattar hon. skog och hennes kollegor valt att satsa på Även om påståendet innehåller ett korn av nordiska och tematiska ämnen inom kultursanning älskar hon sitt arbete. Kombinatio- historia, litteratur, musik, film och historia. nen att undervisa, forska och planera kur– Egentligen borde vi byta namn till nordser passar henne perfekt. Annika Lindskog iska* avdelningen. Det stämmer bättre överundervisar i avancerad svenska, avancerad ens med de länder vi omfattar. I vår introdukskandinavisk översättning, nordiska land- tionskurs för förstaårsstudenter går vi på 20 skap, samt ett antal kulturhistoriska kur- veckor igenom fem länder och cirka 2 000 år. ser. Förmiddagens kurs var en sådan: Music, Boken Introduction to Nordic Cultures, som nations, society handlar om klassisk musik gavs ut 2020, är knuten till den kursen. och nationell identitet i Europa på 1800-talet.

– Det roliga med boken är att den bygger på Den knyter an till hennes egen forskning. en kurs där alla på avdelningen hjälps åt att När hon började på UCL var skandinaviska undervisa. avdelningen en egen institution. Det fanns Varje lektion handlar om något avgörande särskilda kurser i svensk, dansk och norsk lit- som hände ett visst årtal. Annika Lindskog

UNIVERSITETSLÄRAREN

27

Mötet

Annika Lindskog

”Vi har starka känslor kring hur relevant vi tycker att en nyanserad och mångfacetterad bild av Sverige och andra länder är.” berättar om 1732, då Carl von Linné gav sig ut på sin Lapplandsresa, och 1792 när Gustav III blev skjuten.

– Boken är en slags id-markör för oss. Det är regionen som är mest intressant, inte det nationella. Men på språkkurserna jobbar vi naturligtvis nationellt. Vi har ingen språkkurs i finska, men vi tar med Finland i andra kurser.

Att Finland ligger Annika Lindskog varmt om hjärtat beror på att hennes mamma föddes i Österbotten och familjen tillbringade somrarna där. Själv växte hon upp i Överkalix i Norrbotten.

– Det är därför jag är så bra på norrländska

Annika Lindskog ... ... forskar och undervisar i svenska och kul­ turhistoria vid University College London, UCL. Hon bor i hus i Winchester, en timme med tåg från London. På fritiden tycker hon om att vandra, lyssna på musik och sjunga klassiskt i kammarkörer och Winchester Cathedral Chamber Choir. Tidigare sjöng hon med BBC Symphony Chorus i 15 år.

Hennes forskning fokuserar på nordis­ ka landskap som uttryck för ideologi och hur de relaterar till musik. En tidig artikel handlar om kompositören Wilhelm Peter­ son-Bergers symfoni Same-Ätnam. ”Det går att se kontaktytor mellan en nationell retorik och ideologi kring norra Lappland som nationell resurs och musiken han skri­ ver”, enligt Annika Lindskog.

Hennes senaste artikel handlar om Wilhelm Stenhammar och publicerades i Svensk tidskrift för musikforskning.

Annika Lindskogs bok, Introduction to Nordic Cultures, finns som fri nedladdning på UCL Press nordic.

28

dialekter och finlandssvenska, säger hon och tillägger att mamman, som också var lärare, är mycket intresserad av svenska språket och litteraturen.

FRÅN PAPPAN, KYRKOMUSIKERN, fick hon ett musik­intresse som följt henne genom livet.

– Jag gick musikgymnasiet i Skellefteå och ett år på Musikhögskolan i Piteå. Men jag ville ha med mig svenskan också.

Så Annika Lindskog läste till grundskol­ lärare i svenska och tyska vid Umeå universitet och numera undervisar hon alltså i svenska och musik ur ett kulturhistoriskt perspektiv.

Men från grundskollärare till det hon gör i dag, hur gick det till?

Det började med ett utbytesår i Würzburg i Tyskland där hon nappade på ett erbjudande om att undervisa tyska studenter i svenska.

Annika Lindskog minns hur hon och studiekamraten Eva satt i köket på studenthemmet, drack billigt rödvin och planerade sina lektioner i svenska på tyska, utan den blekaste aning om vad de höll på med.

– Vi hade jätteroligt och studenterna älskade oss, men jag tror inte de lärde sig så värst mycket svenska.

I Würzburg fick hon vänner bland tyskar och andra utbytesstudenter. Vid ett tillfälle sa en av dem, från England: ”Jag tror de läser svenska hos oss för de brukar springa runt med ljus på huvudet och vita kläder en gång om året.” ”Aha! man kan undervisa i svenska på utländska universitet”, tänkte Annika Lindskog.

– Det lät otroligt spännande med lite äldre elever som ville studera svenska. Mycket roligare än att undervisa motvilliga 13-åringar.

Så föddes idén till Annika Lindskogs kommande yrkesliv. Hon avslutade sina studier i

Umeå medan hon jobbade på Norrlandsoperan ett år.

– Att sjunga i kör är fortfarande en stor del av mitt liv, säger hon med sin välbalanserade altröst med norrbottniska stänk.

Umeå universitet hade vid den tiden ett samarbete med Lampeter University i Wales, dit Umeå skickade assistenter för att undervisa i svenska. En sådan tjänst fick Annika Lindskog. Via Svenska institutet fick hon sedan en tjänst vid Belgrads universitet 1996, mitt under brinnande krig. På något vis höll de i gång undervisningen, trots att all normal verksamhet upphört att fungera. Året i Belgrad gav henne en förståelse för hur det är att leva i en orolig konflikthärd.

– Jag bär med mig minnen av människorna jag träffade. En av dem var studenten Jelena, som nu är min kollega.

Därefter fick hon ännu en tjänst via Svenska institutet, på Dublin Trinity College. När den fasta tjänsten på UCL dök upp sökte hon den.

– Då fanns det heltidsstudier i skandinaviska ämnen på fem universitet i Storbritannien.

I dag finns bara vi och Edinburgh University kvar.

ANNIKA LINDSKOG HAR framför allt på egen hand kommit underfund med hur man benar ut beståndsdelarna i svenskan, för att sedan kunna lära ut språket. Som svensk utomlands kan hon relatera till andra nationaliteters utmaningar med att lära sig ett nytt språk.

– Min tyska var rätt skral när jag kom till Tyskland och när jag flyttade till Wales kunde jag knappt prata engelska. Men man lär sig.

Vid den senaste folkräkningen skrev hon engelska som ”first language”.

– Trots att jag talar språket flytande och har bott här så länge, och trots att jag till och med skriver forskningen om svensk musik på engelska, så är jag aldrig helt säker.

Till skillnad från svenskan.

– Jag har full äganderätt till svenska. Det är mitt språk! Jag kan inte göra fel på svenska, säger Annika Lindskog och menar att det inte är arrogans.

– Däremot tycker jag inte alls om när ni ändrar på språket, säger hon halvt på skämt och berättar att varken hon eller hennes sistaUNIVERSITETSLÄRAREN

LÅNGVARIGT ARBETE ”Jag var på väg att bli lärare i svenska på grundskolan men så upptäckte jag att det fanns studenter utomlands som frivilligt ville lära sig svenska”, säger Annika Lindskog som nu arbetat i London i över 20 år.

UNIVERSITETSLÄRAREN

29

Mötet

årsstudenter kände igen några ord på nyordslistan 2023.

Annika Lindskog skyndar vidare till dagens andra lektionspass. De tre studenterna går fjärde året på skandinaviska programmet och har nyss kommit tillbaka från ett utbytesår i Sverige.

Med sina studenter talar Annika Lindskog bland annat om nationell identitet och kultur. Vad är identitet och hur formas den? För henne som bott hela sitt vuxna yrkesliv utomlands är svaret inte självklart.

– Kan man prata om en svensk identitet?

Det är väldigt svårt att generalisera och säga att alla svenskar är si eller så, säger hon och avslöjar att hon nyligen fick brittiskt medborgarskap.

– Mest för att de inte ska kunna kasta ut mig.

Enligt Annika Lindskog är hon, kollegorna och studenterna vana vid att inte behöva definiera sig hela tiden. De har lärt sig att det inte fungerar på det sättet.

– Flyttar man någon annanstans och bor där, då blir det livet också en del av ens identitet. Det vi egentligen vill åt är frågan ”Hur förstår vi en kultur, trots att vi inte kan definiera den?”

Med den frågan återkommer vi till hennes främsta drivkraft och syfte med att undervisa i skandinaviska studier. Ett ämne hon anser är viktigare än någonsin nu när bilden av Sverige ofta förenklas och förvrids på ett negativt sätt, med fokus på koranbränningar, gängvåld och en svajig Nato-ansökan bland annat.

– Vi har starka känslor kring hur relevant vi tycker att en nyanserad och mångfacetterad bild av Sverige och andra länder är. Egentligen vill vi inte alls förmedla en bild av Sverige eller något annat land. Vi ger studenterna verktyg att själva upptäcka och förstå företeelser i Sverige och andra länder.

DEN FÖRSTA UPPGIFTEN studenterna i svenska får är att göra en fiktiv podd på temat ”typiskt svenskt”. Det kan handla om till exempel Ikea eller allemansrätten. De inser ganska snart att det inte går att generalisera, för även om vissa beteenden är lite mer utpräglade i svensk kultur är det mycket mer subtilt än så.

Annika Lindskog funderar på om inte bilden av Sverige är ett svenskt koncept. Går du 30

Annika Lindskog

LÄROBOKSFÖRFATTARE En av de läroböcker som Annika Lindskog varit med och författat är Introduction to Scandinavian Phonetics. I bokhyllan syns en isbjörnsskalle.

ut i världen och frågar om ”Sverigebilden” kommer du inte att få en enhetlig bild. Andra är sällan lika intresserade av Sverige som svenskarna är.

Ett av kapitlen i Introduction to Nordic Cultures handlar om stereotyper. Hon säger att det känns meningsfullt att hjälpa studenterna att se bortom stereotyper, eftersom problemet med stereotyper är att man tror något om något man inte vet något om.

– När de lär sig analysera, studera, förklara, tala om och kritiskt granska ett annat lands språk, kultur, historia, samhälle och politik, då får de förståelse för andra – vilket gör att de förstår sig själva bättre. Den förståelsen är jätteviktig för en harmonisk planet.

När studenterna är klara efter fyra år är Annika Lindskog stolt över att världen har unga människor som hennes studenter.

Efter brexit tvingades Storbritannien lämna Erasmussamarbetet. De senaste två åren har Annika Lindskogs institution experimenterat med sommarkurser, som en slags ersättning för förlusten av Erasmus.

– Jag och min kollega Jelena Calic skapade en kurs om Stockholm i Stockholm med en blandning av historiska och kulturella studier. Det var roligt och dynamiskt för att studenterna ville lära sig något om Stockholm.

Inte bara om vikingar, som annars är vårt stora dragplåster.

Annika Lindskogs egen forskning handlar som sagt inte om vikingar och den har inget med hennes undervisning i svenska att göra.

Den har alltmer kommit att handla om hur viss svensk och nordisk musik från slutet av 1800-talet till tidigt 1900-tal har präglats av en specifik kulturgeografisk plats i relation till vår kulturella och nationella identitet.

I sina undervisnings- och forskartankar befinner hon sig ofta i Sverige och rent konkret kan hon sakna februariljuset i Norrbotten.

– Problemet med att bo utomlands är att det alltid är någonting man måste vara utan.

Fast det har inte funnits någon anledning att inte vara kvar här, säger Annika Lindskog, men tillägger: – När solen skiner får jag dåligt samvete om jag inte går ut, jag är fortfarande väldigt svensk. ○ * Norden omfattar Sverige, Norge, Island, Danmark inklusive de självstyrande områdena Färöarna och Grönland samt Finland inklusive det självstyrande området Åland.

Skandinavien är en del av Norden och omfattar Sverige, Norge och Danmark. Ibland räknas även Finland dit. Som geografiskt område omfattar Skandinavien bara den skandinaviska halvön, det vill säga Norge, Sverige och den nordvästligaste delen av Finland.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

UNIVERSITETSLÄRAREN

PROFESSOR I KULTURGEOGRAFI Kulturgeografiska institutionen Sista ansökningsdag: 6 maj 2024 Upplysningar om anställningen lämnas av: Professor Don Mitchell, mobil +46 704 25 01 45, e-post don.mitchell@kultgeog.uu.se

Vi söker akademichef till Akademin för lärande, humaniora och samhälle Läs mer och ansök senast den 21 april på hh.se/jobb

uu.se/jobb

NU SÖKER VI 10 NYA DOKTORANDER

VAR MED OCH HITTA DET VI ÄNNU INTE VET Framtiden är spännande. Den behöver uppdaterad kunskap. Dig. Oväntade idéer. Och nya upptäckter.

Därför fortsätter vi satsa stort på våra doktorander. Som anställd vid Karlstads universitet blir du en del av ett drivet forskarteam – med ambition att hitta svar på de utmaningar som samhället står inför.

Vill du ta nästa steg i karriären och bli en av oss? Sök någon av våra doktorandanställningar:

Tre doktorander inom ämnesdidaktik, forskargruppen Rose

Fyra doktorander inom forskargruppen Computer Science

Tre doktorander inom forskargruppen Centrum för tjänsteforskning

Den ämnesdidaktiska forskargruppen Rose, Research on subject specific education bedriver forskningsbaserad undervisnings­ utveckling där huvudmän, skolor och högskola samverkar. Rose har ett välutvecklat internationellt samarbete.

Cybersäkerhet, datakommunikation och mjukvarukvalitet är centrala för att möta sam­ hällets och industrins behov av digitalisering.

Vi bedriver forskning och utbildning inom dessa nyckelområden, med stöd av artificiell intelligens och i nära samverkan med våra partners.

Centrum för tjänsteforskning (CTF) forskar om värdeskapande genom tjänster med utgångs­ punkt i individers, organisationers och sam­ hällets behov. Nu stärker vi vår forskningsmiljö med två doktorander i företagsekonomi och en doktorand i datavetenskap.

Läs mer och ansök på kau.se/jobba­hos­oss/jobb/doktorander Karlstads universitet – samhällsviktig kunskap.

KAU.SE

Fokus

Organisationsformen

För tio år sedan fanns ett skarpt förslag om en ny organisationsform för universitet och högskolor.

Då var det stiftelseformen som lockade regeringen men eftersom en enig sektor gjorde tummen ned begravdes förslaget. Diskussionen lever dock fortfarande och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har som mål att lärosätena ska sluta vara förvaltningsmyndigheter.

32

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Linus Hellerstedt illustrationer:

Nils-Petter Ekwall

Om lärosätena upphör att vara myndigheter 2013 lanserade dåvarande utbildnings Sommaren minister Jan Björklund (L) idén om att universitet

och högskolor skulle stöpas om och drivas som stiftelser snarare än statliga myndigheter. Efter att först ha krävt förlängd remisstid med motiveringen att förslaget var så pass svårt att ta ställning till, enades högskolesektorn om att det inte var någon särskilt bra idé. Så förslaget begravdes.

På utbildningsdepartementet höll man dock inte med sektorn om att stiftelseförslaget var krångligt. Man framhöll att lärosätena skulle få en större ekonomisk handlingsfrihet om de blev stiftelsedrivna. Det behövdes för att de skulle kunna stå sig i den internationella konkurrensen och för att de lättare skulle kunna få till samarbeten med andra länder.

Det här är också några exempel på argument som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har för att

UNIVERSITETSLÄRAREN

33

Fokus

Organisationsformen

”Vi ser mer och mer inskränkningar av den akademiska friheten, mer och mer vilja av att detaljstyra verksamheten.” frångå den styrning som fi nns i dag, där universitet och högskolor är organiserade som förvaltningsmyndigheter.

– Om vi verkligen ska kunna ta det akademiska ansvaret för verksamhetsutövning, det vill säga forskning, utbildning och samverkan, behöver vi också ha ramar som fullt ut tillåter det. Ramar som gör oss konkurrenskraftiga på såväl det nationella som det internationella planet. Där kan vi se att det fi nns en del begränsningar med dagens myndighetsform, säger SUHF:s ordförande Hans Adolfsson.

För SUHF står frågan om organisationsformen högt på agendan och man har en expertgrupp som jobbar med den, förklarar han.

– Vi ser det här som ett led i den akaHans Adolfsson demiska friheten och den institutionella autonomin. Det vill säga hur kan vi säkerställa armlängds avstånd från stat och regering?

Hans Adolfsson pekar ut ett antal begränsningar som nuvarande organisationsform för med sig. Det handlar exempelvis om möjligheterna att ingå avtal. Sedan fi nns

det också begränsningar när det gäller att ta emot donationer, hur investeringar kan göras, hur fastigheter kan ägas samt hur medel kan skjutas till eller hur vinster kan delas ut från de holdingbolag som lärosätena driver. I sitt resonemang kommer Hans Adolfsson tillbaka till en fråga: – Akademisk frihet och viljan att ha ett ökat självbestämmande. Ska den akademiska friheten kunna garanteras, så kan inte staten gå in och diktera exakt vad det ska undervisas eller forskas i. För då har man direkt gått in och gjort ingrepp i den akademiska friheten.

SUHF:s analysgrupp arbetar med flera olika utredningar som har att göra med akademisk frihet. En av dem går ut på att se över nuvarande organisationsform samt komma med förslag på hur den kan bli bättre. En fråga som nu är mer aktuell än på länge, menar Hans Adolfsson.

– I allra högsta grad är det så. Vi ser mer och mer inskränkningar av den akademiska friheten, mer och mer vilja av att detaljstyra verksamheten. Och det kan regeringen göra så länge vi är myndigheter.

Han ser Sverige som unikt i en internationell jämförelse när det kommer till den högre utbildningens och forskningens avstånd till staten. Bland annat – påpekar han – har Finland en annan konstruktion där universitet och högskolor ligger längre ifrån den statliga styrningen.

Liknande konstruktioner finns också redan i Sverige, vilket skulle kunna vara en väg att gå när det gäller organisationsformen för lärosätena.

– I vissa andra delar av statsapparaten har vi ett större avstånd ifrån den direkta styrningen. Till exempel inom Sveriges Radio och i andra typer av offentligrättsliga orga-

Så har lärosätena organiserats 1963 Dåvarande universitets­ och hög­ skolekommittén föreslår att det inrättas filialer på andra orter knutna till universite­ ten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stock­ holm. Dessa etablerar sig successivt.

1945 Universiteten i Uppsala och Lund samt ett antal fackhögskolor bedrivs i statlig regi. Stockholms högskola och Göteborgs högskola har ännu inte staten som huvudman.

34

1977 En ny högskoleorganisation med­ för att nya högskolor slår upp portarna i flera olika städer.

UNIVERSITETSLÄRAREN

nisationer som är anpassade utifrån deras verksamhet, för att inte kunna få den där direkta styrningen. Och det är något liknande vi (SUHF, reds anm) också undersöker, säger Hans Adolfsson.

För att hoppa tillbaka till Jan Björklund så var det egentligen inte han som började. När den borgerliga alliansen vann valet 2006 lovade man att förändra högskolan ordentligt. Bland annat just genom att lärosätena skulle upphöra att vara myndigheter. ÅRET EFTER VALET tillsatte Björklunds företrädare Lars Leijonborg (L) en utredning som ytterligare ett år senare resulterade i betänkandet Självständiga lärosäten. Där föreslogs att svenska universitet inte längre skulle vara statliga myndigheter från och med januari 2011. ”Samtidigt blir de (lärosätena reds anm) kvar i den offentliga sfären, det handlar om avreglering, men inte om privatisering”, sade utredaren och professorn i statsvetenskap Daniel Tarschys i en intervju i Universitetsläraren efter att betänkandet presenterats.

Via en proposition om ökad frihet för lärosätena ledde detta sedan till den så kallade autonomireformen 2011.

Och det var någonstans där som Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, började intressera sig för de statliga lärosätena.

Hon forskar om styrning av offentlig verksamhet.

– I samband med autonomireformen Shirin Ahlblev det väldigt klart för mig att de statbäck Öberg

1993 Högskolereformen. Linjesystemet och akademiska yrkesexamina tas bort till förmån för ämnesutbildningar och kandidat-, magister- samt doktorsexa­ men. Högskolelagen och högskoleför­ ordningen blir mindre detaljerade.

1994 Regeringen stöper om Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska hög­ skola till stiftelsehögskolor.

UNIVERSITETSLÄRAREN

liga lärosätena är ett utmärkt analysobjekt, som behöver analys, säger hon.

Våren 2023 presenterade Shirin Ahlbäck Öberg skriften Om akademisk frihet, som en del av SULF:s skriftserie. Där argumenterar hon för att de statliga lärosätenas organisationsform är sårbar eftersom den innebär att universitet och högskolor har dubbla roller. Som förvaltningsmyndighet lyder ett lärosäte under regeringen med uppgift att verkställa de politiska beslut som fattas och förmedlas i författningar, regleringsbrev och regeringsuppdrag. Samtidigt ska lärosätet vara institution för fri högre utbildning och forskning.

Precis som Hans Adolfsson tycker Shirin Ahlbäck Öberg att frågan om akademisk frihet och lärosätenas institutionella autonomi är viktigare än någonsin.

– Från Magna Charta och framåt är det massor av internationella överenskommelser och rättsakter som betonar den institutionella autonomin. Därför är det viktigt med armlängds avstånd från politiken, marknaden och ideologiska organisationer i det som vi ägnar oss åt på lärosätena. Det handlar om vår legitimitet och auktoritet.

Däremot är det inte självklart att den svenska myndighetsformen är oförenlig med oberoende, påpekar Shirin Ahlbäck Öberg och tar exemplet domstolarna. Genom lagstiftning är dessa garanterade sitt oberoende och politikerna kan inte lägga sig i domstolarnas arbete. Akademin – säger hon – har inte samma tydliga skiljelinje gentemot staten.

– Det är djupt störande hur politiskt styrd verksam-

2006 Alliansen vinner valet och reger­ ingen Reinfeldt aviserar radikala för­ ändringar för universitet och högskolor.

Bland annat ska de inte längre vara stat­ liga myndigheter, betonar man.

2007 Lars Leijonborg (L), minister för högre utbildning och forskning, tillsät­ ter en utredning för att infria löftet om förändring av organisationsformen.

35

Fokus

Organisationsformen

”Ett universitet är inte ett företag men man agerar på en marknad.

Det är inte heller en myndighet på samma sätt som Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.” heten har blivit. Och det har tilltagit från de så kallade frihetsreformerna från 1993 och vidare. Man kan säga så här: om det någon gång har fungerat med den här myndighetsformen så har det byggt på ett informellt kontrakt mellan staten och lärosätena. En förståelse för var gränsen går och för hur man upprätthåller rågången. Men jag skulle säga att det kontraktet är brutet nu.

Shirin Ahlbäck Öberg tar exemplet hur den nuvarande regeringen valde att korta mandatperioderna i lärosätenas styrelser förra året.

– Men även hur den förra regeringen valde att organisera etikprövningen tycker jag visar att man tänker på de statliga lärosätena som vilka myndigheter som helst.

Där man i lag kan reglera och också lägga tillsynen på en annan statlig myndighet.

När intervjun görs har hon precis lämnat in en rapport om det hon kallar för en myndighetifieringsprocess, som hon skrivit tillsammans med Johan Boberg, lektor på Cen-

trum för högre utbildning och forskning som studieobjekt vid Uppsala universitet.

I rapporten argumenterar de för hur de statliga läro­ sätena är hårt styrda, vilket strider mot rättsakter och överenskommelser som Sverige ingått inom Europa. Även om politiker markerar att man vill ha frihet för lärosätena blir till exempel forskningsfinansieringen mer och mer riktad, menar hon.

– Sammantaget ger det en väldigt bekymmersam bild över villkoren faktiskt. Jag måste säga att när man politiskt bestämde sig för att en lämplig organisationsform för lärosätena är förvaltningsmyndighet, så undrar jag hur man tänkte, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

LARS GESCHWIND, PROFESSOR vid KTH och förbundsdirektör för SULF, har forskat om högskolans styrning och organisation.

– Universitet och högskolor är intressanta på många sätt och då inte minst när det gäller styrnings- och organisationsfrågorna. Det är ju svårt att få in dem i en mall som stämmer med dagens organisationsformer. Ett universitet är inte ett företag men man agerar på en marknad. Det är inte heller en myndighet på samma sätt som Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, säger han.

Lars Lärosätena är snarare offentliga orgaGeschwind nisationer och en del av staten, men med en speciell form av styrning, fortsätter Lars Geschwind.

Han beskriver det som en parallell maktstruktur. En

2011 Autonomireformen införs som ett resultat av propositionen En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor.

2008 Daniel Tarschys, numera profes­ sor emeritus i statsvetenskap, presente­ rar betänkandet Självständiga lärosäten.

Till Universitetsläraren säger han att det handlar om ”avreglering, men inte om privatisering”. Grunden är att lärosätena bör upphöra att vara statliga myndig­ heter, vilket ska minimera direkt politisk styrning. De flesta remissinstanser är negativt inställda.

2013 Utbildningsminister Jan Björklund (L) lanserar idén om att alla högskolor och universitet ska bli stiftelsedrivna.

Förslaget begravs snabbt efter enig kri­ tik från högskolesektorn.

Källor: Regeringen, Vetenskapsrådet, Högskolan i Jönköping, Universitets- och högskolerådet, SUHF

36

UNIVERSITETSLÄRAREN

kombination mellan stat, marknad och akademisk oligarki.

För SULF:s del är frågan om organisationsformen viktig, även om den är något lägre prioriterad än den om akademisk frihet för utbildning och forskning, säger han.

– Inte minst på senare år har det funnits en politisk klåfingrighet oavsett politisk färg vilket är något som vi från SULF har talat om mycket. Det finns en detaljstyrning på många sätt, både i forskning och i utbildning. Den blir väldigt tydlig och påtaglig när man som lärosäte är en statlig förvaltningsmyndighet.

Men även om förbundet är fortsatt intresserat av frågan, är den inte helt okomplicerad, beskriver Lars Geschwind.

– Den behöver prövas på olika sätt, främst när det gäller vilka konsekvenser en förändring skulle få för våra medlemmar. Även om förändring inte nödvändigtvis skulle bli sämre vill vi också pröva vad man kan göra inom det varande systemet.

Att en tätare diskussion om organisationsformen blossat upp är ett tecken på att någonting har skett i systemet, resonerar han. SULF:s linje är därför att det kan vara värt att pröva tanken om en alternativ organisationsform.

– Ja, att försöka utreda vad det egentligen skulle innebära. SULF har inte tagit någon annan linje än att vi behöver gräva djupare i det här, om jag skulle uttrycka det så, säger Lars Geschwind.

Det har som bekant hänt att ett lärosätes organisationsform gjorts om. Som när Högskolan i Jönköping privatiserades för 30 år sedan och regeringen gjorde om den till

2022 Utbildningsminister Mats Persson (L) tillträder. I en intervju i Universitetsläraren lovar han ”stora reformer”.

stiftelsehögskola. I dag kallar man sig Jönköping University, och består bland annat av en hälsohögskola, en internationell handelshögskola och en teknisk högskola.

REKTOR AGNETA MARELL började på Högskolan i Jönköping 2017. Hon tycker att stiftelseformen är bra för Jönköpings del.

– Det är en fantastiskt fin form och det är mycket värdefullt att det finns en alternativ form som har lite andra möjligheter, men också lite andra utmaningar.

Så jag tycker det är viktigt att man bevarar stiftelseformen, säger hon.

En av fördelarna handlar om ägande och ekonomi. Som stiftelsehögskola har man rätten att äga på ett annat sätt än de Agneta Marell statliga lärosätena. Högskolan i Jönköping äger sina egna fastigheter där verksamheten bedrivs, nämner Agneta Marell.

– Vi har också möjlighet att förvalta våra ekonomiska tillgångar på ett annat sätt än de statliga lärosätena. Det stiftelsekapital vi har, även om det inte är jättestort, kan vi förvalta mer fritt än vad en statlig myndighet kan göra.

När det gäller rekrytering av personal och antagning av studenter finns också en större frihet som stiftelsehögskola, fortsätter Agneta Marell. Det går till exempel att bestämma själv över vissa antagningskriterier och besluta om kårobligatorium. Vid tjänstetillsättningar har stiftelsehögskolan möjlighet att göra mer direkta rekryteringar, och tjänstetillsättningar går inte att överklaga.

– Sedan gäller det att använda den möjligheten på ett

2024 SUHF ämnar presentera resul­ tatet av sin utredning om en alternativ organisationsform för universitet och högskolor.

2023 Mats Persson beslutar om att för­ ändra mandatperioderna för lärosätenas styrelser. Beslutet får kritik från flera håll inom sektorn. Man ser det som ett angrepp på den akademiska friheten.

UNIVERSITETSLÄRAREN

37

Fokus

Organisationsformen

”Varje organisatorisk form har sina för- och nackdelar och det behöver inte betyda att den ena är bättre än den andra.” ansvarsfullt sätt, så att det inte blir så att vi kringgår den meriteringsstruktur som finns nationellt och internationellt.

Vid rekrytering från andra länder kan en stiftelsehögskola också jobba snabbare när det kommer till att knyta till sig en viss person eller forskargrupp, påpekar Agneta Marell. Även om hon ser klara fördelar för Jönköpings del med att drivas som stiftelsehögskola, vill hon vara tydlig med att hon inte förespråkar någon särskild typ av organisation för sektorn i stort.

– Varje organisatorisk form har sina för- och nackdelar och det behöver inte betyda att den ena är bättre än den andra. Men jag tycker att just vi ska fortsätta som stiftelse och ta vara på de möjligheter som kommer av den juridiska formen, säger Agneta Marell.

NÄR UNIVERSITETSLÄRAREN FRÅGAR förvaltningsforskaren Shirin Ahlbäck Öberg om vilka alternativa organisationsformer som skulle vara lämpliga för de statliga lärosätena, börjar hon beskriva hur det både finns skillnader och likheter mellan stiftelsehögskolorna och de statliga. I stiftelsehögskolornas avtal med staten och de statliga lärosätenas regleringsbrev går det till exempel knappt att se ordagranna olikheter, säger hon.

– Det är samma saker som står. Så vår bedömning är att de (stiftelsehögskolorna reds anm) inte alls är så fria som var avsikten.

Det behövs ordentliga konsekvens- och riskanalyser innan det går att svara på vilken som skulle vara den bästa alternativa organisationsformen, fortsätter säger Shirin Ahlbäck Öberg.

– Man kan inte bara säga att vi gör som Chalmers och Jönköping, utan det här kräver en oerhört mycket mer omfattande, djuplodande analys och diskussion än bara ett ideologiskt ställningstagande.

Men att något behöver förändras, står hon fast vid.

– Det är den befintliga förvaltningsmyndighetsformen som jag är kritisk mot. Då brukar en del genast tro att jag är för stiftelseformen, men så är det inte. Jag tänker så här: det här måste utredas noggrant och om du frågar mig så tycker jag nog att en offentligrättslig form skulle vara bra.

Hon ger resonemanget i Daniel Tarschys tidigare nämnda autonomiutredning rätt, där han förespråkade mer självständiga lärosäten.

– Den var ju offentligrättslig, vilket betyder att man lyder under offentlighetsprincipen och under en viss arbetsrätt. Man har ansvar för och hanterar statliga medel

38

och så vidare. Det har jag liksom inget emot. Däremot är vi nu helt vidöppna för politisk styrning när det gäller själva den akademiska verksamhetens innehåll och det är problematiskt, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

SUHF:s ordförande Hans Adolfsson beskriver organisationsformen som en riskkonstruktion som bygger på tillit.

– Så länge staten tycker att vi gör ett bra jobb och inte vill gå in och detaljstyra lärosätena så funkar den här ordningen. Men den dagen staten helt plötsligt vill gå in och styra mycket, mycket mer. Ja, då tappar vi definitivt den akademiska friheten.

På SUHF räknar man med att ha ett underlag klart för att kunna försöka föra en diskussion kring frågan om högskolans organisationsform någon gång under 2024. Hans Adolfsson upplever att det finns en relativ enighet bland SUHF:s medlemmar om att något borde förändras.

– Ja, det är klart att det alltid finns någon som har en annan uppfattning men det är också just därför som vi vill ta fram ett ordentligt underlag som belyser för- och nackdelar. Där vi kan titta på vilka olika alternativ som finns.

Lars Geschwind, SULF:s förbundsdirektör, betonar också han att det krävs gedigna riskanalyser innan en eventuell förändring av organisationsformen kan komma på tal.

Att frångå myndighetsformen helt väcker till exempel frågan om anställningstrygghet.

– Bland våra medlemmar lyfts det många gånger fram att det anses attraktivt att vara statligt anställd. Väldigt mycket talar för att man fortsatt vill vara det, och ta del av de villkor och förmåner som det innebär att vara statligt anställd.

Han påpekar att det är mycket med nuvarande organisationsform som fungerar väl.

– Vi har trots allt fyra, fem universitet som är uppe bland de 150 eller 200 bästa universiteten i världen.

En eventuell radikal förändring av nuvarande organisationsform är sannolikt en bit bort, tror han. Samtidigt som det skulle kunna gå snabbare än väntat om den politiska viljan verkligen finns.

– Skulle det vara så att man börjar lyfta på organisationslocket på riktigt, att det skulle bli en offentlig­rättslig eller privaträttslig organisationsform eller möjligen stiftelse­form över hela systemet så att alla ska konkurrera med alla – då blir det förstås enorma konsekvenser. Jag tror att den tanken svindlar för många.

PRECIS SOM ALLIANSEN för 18 år sedan, lovade också utbildningsminister Mats Persson (L) ”stora reformer” för högskolan när han tillträdde 2022, bland annat i en intervju i Universitetsläraren. Om det betyder en förändrad organisationsform eller inte är oklart då han inte har tackat ja till en intervju för den här artikeln. I ett mejl skriver han att man ”arbetar med flera spår för att stärka” den akademiska friheten, eftersom det är en viktig fråga för regeringen. ”Sedan ska akademin bestå av en frejdig debatt och som utbildningsminister inte minst uppmuntrar jag att denna typ av frågor diskuteras”, skriver Mats Persson. ○

Fotnot: Agneta Marell slutar som rektor vid Högskolan i Jönköping 1 april.

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

39

Disputerad

Elin Ekholm

Hon vill att kvinnohälsa prioriteras Elin Ekholm har i sin avhandling undersökt hur kvinnor med vulvodyni hanterar sin egen smärta – gentemot sig själva, sina partners och samhällets normer. psykologen Elin Ekholm har hante För ring av långvarig smärta och kvinnohäl-

sa varit ihållande intressen genom hela karriären. Att hennes avhandling handlar om vulvodyni – en smärta i slidöppningen som drabbar ungefär åtta procent av kvinnor – är därför inte särskilt förvånande.

– Kvinnohälsa är underforskat, underprioriterat och underfinansierat. Jag vill fortsätta bidra till att det ändras så mycket jag kan, säger hon.

I AVHANDLINGEN HAR Elin Ekholm undersökt hur kvinnor förhåller sig till sin smärta och hur det hänger ihop med deras sexuella relationer samt samhällets normer kring sex och relationer. Ett av de viktigaste resultaten handlar just om hur relationen till en sexuell partner påverkar upplevelsen av smärtan.

– Empatisk kommunikation från partners hänger ihop med större möjligheter att uttrycka sina sexuella önskemål och behov.

Det ökar möjligheten att hantera smärtan på ett konstruktivt och hjälpsamt sätt.

Samhällets syn på det penetrerande samlaget som ”det rätta” i en heterosexuell relation är väldigt begränsande för personer med vulvodyni.

– Det finns inget som säger att de här personerna inte kan ha tillfredsställande, välfungerande sexliv. Om man kan hantera sin smärta och komma överens om vad man gör tillsammans så fi nns det väldigt mycket gott att få av sitt sexliv utan att behöva uthärda smärta eller undvika alla former av intimitet. ○

Matilda Westermark

Avhandlingen Titel: Painful Sex in Context: Understanding Vulvodynia from a Relational Perspective Lärosäte: Örebro universitet Ämne: Psykologi Disputationsdatum: 23 februari 2024

FOTO: ØYVIND LUND

40

UNIVERSITETSLÄRAREN

Folk

Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se

tre. Hennes forskning har bland annat berört nya anodmaterial och självreparerande batterier.

Under de senaste åren har Kristi­ na Edström varit en nyckelperson i genomförandet av det stora europeiska forskningsinitiativet Battery 2030+. I juryns motive­ ring står bland annat att hon med starkt ledarskap har synliggjort forskningsfältet och stimulerat till samarbeten över länder och disci­ plingränser.

PRIS

Rockström får Tylerpriset Tylerpriset, som är på 250 000 amerikanska dollar, kallas ibland för Nobelpriset i miljö och delas ut för insatser inom miljövetenskap, miljöhälsa och energi.

Johan Rockström får pri­ set för sina ”banbrytande” studier om planetens grän­ ser, de naturliga systemen som stöder mänskligt liv på jorden och de förändringar som säkert kan göras inom dem utan att allvarligt förändra livet på planeten. Johan Rockström är föreståndare för Potsdaminstitutet för klimatforsk­ ning i Tyskland samt professor vid Stockholms universitet.

UTMÄRKELSE

Demensdiagnostik ger rådsprofessur INVALD

Hon bedömer nya svenska deckare

MEDALJ

Professor i datalogi får medalj av kungen

Kärrholm, lektor i förlags- och bokmarknadskun Sara skap i Lund, har blivit invald i Svenska deckarakademin.

– Min avhandling 2005 handlade om svenska deckare från 1950-talet, som Maria Lang och Stieg Trenter. Sedan dess har jag också skrivit mycket om deckare, hållit föredrag och så vidare, säger Sara Kärrholm.

Ledamöterna i Deckarakademin nominerar själva nya medlemmar.

– Det är ett hyfsat litet fält så vi känner ju till varandra. Det är inte så jättemånga som skriver eller forskar om deckare i den utsträckning som jag har gjort och de som gör det sitter kanske redan i akademin.

Att vara ledamot i deckarakademin är ett oavlönat uppdrag.

– Men vi gör ett jobb i den bemärkelsen att vi nominerar och ger priser till deckare varje år. Jag sitter med i en arbetsgrupp som ska bedöma svenska deckare som ges ut under 2024.

Erik Sandewall, som blev Sveriges första professor i datalogi 1975 och är pro­ fessor emeritus vid institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet, har tilldelats H.M. Kon­ ungens medalj för ”betydande insatser inom datavetenskaplig forskning med särskild inriktning på artificiell intelligens”. Erik San­ dewall disputerade 1969 i Uppsala på en avhandling i ämnet artificiell intelligens och har innan dess bland annat studier vid Stanford bakom sig.

Per-Olof Eliasson

PRIS

Professor belönas av Ohlininstitutet Erik Angner har fått Ohlininstitu­ tets debattörspris för sin bok En bättre värld är möjlig i kombination med ett flitigt föreläsande och diskuterande på olika digitala plattformar, vilka enligt juryn ses som ett bra exempel på hur akademiker kan bidra till att höja nivån i samhällsdebatten.

Juryn anser det särskilt berömvärt att Angners ämnesövergripande kunskaper ofta levereras med en entusiasmerande dos av opti­ mism. Erik Angner är professor i UNIVERSITETSLÄRAREN

praktisk filosofi vid Stockholms universitet och är disputerad i både vetenskapsfilosofi och natio­ nalekonomi.

de bedömer efterlevt offentlig­ hetsprincipen på ett föredömligt sätt.

MEDALJ

PRIS

Linnéuniversitetet prisas för öppenhet Branschorganisationen Tidnings­ utgivarna tilldelar Linnéuniversitetet 2023 års Offentlighetspris för dess värnande om allmänhe­ tens rätt att skyndsamt få ta del av information och få svar på sina frå­ gor. Priset är instiftat av Tidnings­ utgivarna för att uppmärksamma kommuner och myndigheter som

Batteriforskare tilldelas kemimedalj Svenska kemisam­ fundet ger professor Kristina Edström vid Uppsala univer­ sitet Bror Holmberg­medaljen för hennes insatser inom svensk och internationell batteriforskning.

Kristina Edström är professor i oorganisk kemi och chef för Ång­ ström Advanced Battery Cen­

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgren­ ska akademin, Göteborgs universitet, har tilldelats en så kallad rådsprofessur vid Vetenskapsrådet. Det innebär en långsiktig satsning på hans forskning och han kommer under de kommande åtta åren få drygt 28 miljoner kronor i finansiering. Hen­ rik Zetterberg forskar om demens­ diagnostik. Forskningen handlar om hur markörer i blod och hjärn­ vätska kan användas för att upp­ täcka och mäta utvecklingen av sjukdomar som påverkar nervsys­ temet och som orsakar demens, exempelvis Alzheimers sjukdom.

UTNÄMNING

Kristianstad blev årets studentstad Sveriges förenade studentkårer, SFS, utser Kristianstad till årets studentstad 2024. Priset delas årligen ut av SFS till en stad som utmärker sig i sitt arbete för att skapa en god studie­ och levnads­ miljö för studenter. Kristianstad får bland annat utmärkelsen för sin förmåga att erbjuda en bra och givande miljö för studenter att växa, bidra och frodas i. I juryns motivering nämns också att Kristi­ anstad har goda kommunikationer, en välkomnande bostadssituation och en utmärkande samverkan som råder mellan stadens studen­ ter, lärosäte, offentliga aktörer och näringsliv samt att studentinflytan­ det tar sig uttryck i flera delar av stadens och lärosätets utveckling.

41

Debatt

Breddad rekrytering

Hur ska KTH arbeta för breddad rekrytering när lärosätet lägger ner sina externa campus i Kista och Södertälje?

Det undrar Nils Johansson, forskare vid KTH med dess centrala campus som arbetsplats.

Nedläggningen av campus drabbar breddad rekrytering Den globala trenden med nedstängning av externa campus har nu slutligen nått Sverige. Det står nu klart att KTH ska överge sitt campus i Södertälje redan nästa år och i Kista år 2026. Det är dags att ”gå från ord till handling” enligt KTH:s rektor Anders Söderholm. Kritiken mot beslutet har bitvis varit hård.

Det ekonomiska grundargumentet är svårt att förstå; hur kan det vara billigare att lämna lokaler med lägre hyror i förorten för lokaler med högre hyror inne i stan? Men centraliseringen av KTH och flytten från ytterförorterna ställer även betydligt svårare frågor.

Högskolelagen ställer från och med år 2005 krav på att högskolor ska främja och bredda rekryteringen. Den mångfald som fi nns i samhället ska avspeglas i högskolan. Detta innebär att den sociala snedrekryteringen ska minska för att attrahera nya grupper, oberoende av kön, bostadsort eller etnicitet. Personer från studieovana hem eller vårdnadshavare med utländsk bakgrund ska inkluderas. Enligt KTH:s stadgar ska mångfald genomsyra deras verksamhet.

De externa campusen i Kista och Södertälje har varit helt avgörande för KTH:s arbete med att bredda rekryteringen. De externa campu-

sen har nämligen erbjudit en unik plattform för högre utbildning att nå de lokala ungdomarna i dessa områden som av tradition haft en låg andel som läser vidare efter gymnasiet.

I till exempel Kista, där jag själv bor och därför har närmast till hands som exempel, har KTH ökat rekryteringen av de lokala ungdomarna genom att Campus Kista erbjudit till exempel mentorskap, inspirationsdagar och studiebesök för skolungdomar samt utställningar och lokal marknadsföring. De externa campusen har även erbjudit basår, för de som saknat behörighet i de naturvetenskapliga ämnena. De som läst basår har sedan en kvoterad och garanterad plats på ett av KTH:s ingenjörsprogram.

”Marknadsanpassningen av den högre utbildningen tycks således vara inkompatibel med universitetens strävan mot breddad rekrytering.”

42

RESULTATET AV EXTERNA campus har varit tydligt. Lokaltidningen Mitt i Kista rapporterade 19 mars 2022 att siff ran över gymnasieungdomar i Rinkeby som valde att påbörja en högre utbildning ökade med 60 procent från år 2001 till 2017, från 44,1 procent till 71,3 procent. I Stockholms stad, där betydligt fler visserligen påbörjade gymnasieutbildningen, var ökningen under samma period endast 8 procent, från 56 procent till 60,4 procent. Just tack

vare externa campus i Kista och delvis Södertälje har KTH uppvisat bredare rekrytering än till exempel Chalmers.

En central fråga när KTH nu ska centraliseras är hur vi nu ska arbeta för breddad rekrytering.

För till skillnad från KTH:s externa campus som kvarstår i Solna och Flemingsberg, är varken campus Kista eller Södertälje lokaliserade intill stora centralcampus som Karolinska respektive Södertörn. De externa campusen i Kista och Södertälje har således varit avgörande för att skapa relationer mellan det lokala näringslivet och boende i området. Genom att anpassa utbildningen i dessa områden efter de lokala företagens behov har de erbjudits kvalificerad personal med rätt profil.

Ett underliggande problem för externa campus, vilket även är gällande för campus Kista och Södertälje är att deras utbildningsprogram har ett lägre söktryck än huvudcampus. Detta har varit fördelaktigt för de lokala ungdomarnas möjligheter att söka till högre utbildning. Men i en tid där universitetens anseende och prestige blir allt viktigare förUNIVERSITETSLÄRAREN

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

så central för platsen att KTH:s styrelse initialt utvärderade en flytt av hela KTH till Kista.

Riktigt så omfattande blev inte KTH:s etablering i Kista. Men år 1988 var KTH med att öppna Elektronikcentrum i Kista, det som sedermera kallades för Electrum. Ett gynnsamt innovationsklimat skapades i Kista och företagen stod på kö för att etableras på platsen. Kistas metamorfos fullbordades år 2000 då området rankades som tvåa bland världens företagsparker efter, ja ni vet, Silicon Valley. År 2001 lanserade KTH, tillsammans med Stockholms universitet, IT-universitetet i Kista. Enligt Svenska Dagbladet (27 maj 1999) investerade KTH över en miljard kronor i det som i dag kallas för campus Kista, för att bland annat etablera nya undervisningssalar, ett bibliotek och studentboenden.

sämrar det låga söktrycket till externa campus universitetens övergripande konkurrenskraft och varumärke. Högt söktryck anses vara lika med kvalitet och lågt söktryck kan således försämra marknadsföringen av universitetet. Marknadsanpassningen av den högre utbildningen tycks således vara inkompatibel med universitetens strävan mot breddad rekrytering. Men ska anseendet verkligen prioriteras framför åtaganden för rättvisa, jämlikhet och mångfald?

DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGEN om nedstängningen av externa campus uppmärksammar ofta just de lokala konsekvenserna.

Men nedstängningen av externa campus påverkar inte bara ungdomarna och näringslivet i området utan även hur vi förstår själva platsen. KTH:s närvaro är till exempel helt central för hur Kista uppfattas. KTH etablerades i Kista under 1980-talet med en förhoppning att skapa ett svenskt Silicon Valley. Förebilden Silicon Valley växte fram tack vare och kring universitetet Stanford, strax söder om San Fransisco. KTH:s närvaro ansågs därför UNIVERSITETSLÄRAREN

KISTA VAR VERKLIGEN på frammarsch under början av 2000-talet. Men i dag är det över 20 år sedan KTH lanserade EU:s största it-universitet i Kista, Kista galleria blev Sveriges största inomhuscentrum och Kista Science Tower Sveriges högsta skyskrapa. Flera centrala företag som Polarium, CGI, Microsoft, Proact, Oracle och Apple har flyttat. Precis som den senaste generationens teknikjättar som Spotify, Google, Mojang, King och Klarna föredrar många teknikföretag i dag mer centrala adresser. Många lokaler står tomma. Men frågan är om inte KTH som myndighet har ett särskilt ansvar?

För med KTH:s flytt från Kista dör nämligen inte bara drömmen om ett svenskt Silicon Valley. Framför allt försvinner en av de viktigaste möjlighetsskapande myndigheterna i området. Campus Kista och Södertälje har erbjudit vägar för ungdomar i förorten att lyckas i livet som inte bara handlar om att ta sig därifrån.

Samtidigt som de serviceinriktade myndigheterna drar sig tillbaka från förorten, ökar den polisiära, ”hårda” närvaron av myndigheter i de utsatta områdena. Senast bland regeringsförslag är visitationszoner. Frågan är hur denna förändring kommer påverka hopp, självbild och tillit hos den unga generation som bor i dessa områden?

Nils Johansson Forskare inom strategiska hållbarhetsstudier, på KTH:s huvudcampus vid Vallhallavägen

Läs KTH:s replik på universitetslararen.se/debatt

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

… i mitt ämne, företagsekonomi, saknas en nationellt etablerad kollegial norm för meritvärdering. Det finns professorer på högskolan X som sannolikt inte skulle klara en docentvärdering på högskolan Y.” Sven-Olof Yrjö Collin i en replik på debattartikeln ”Oroande att docenters meriter börjat ifrågasättas” på universitetslararen.se.

”Finansieringen har förskjutits” ”För 20 år sedan utgjorde forsk­ ning en marginellt större del än utbildning, men det var inga jätte­ stora skillnader. Lärosätenas intäk­ ter för forskning och utbildning på forskarnivå var ungefär 21,6 mil­ jarder kronor, medan de låg på 19 miljarder kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

2022 hade intäkterna för forsk­ ning ökat till 47,7 miljarder kronor, medan intäkterna för utbildning låg på 32,4 miljarder kronor.

Omräknat till fasta priser innebär det en ökning med över 50 pro­ cent för forskning och utbildning på forskarnivå. Intäkterna för utbildning ökade med 18 procent under samma tid vilket i princip följer av ett ökat antal studenter under samma period.”

Detta är ett utdrag ur en debattartikel av Klara Dryselius, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, och Topias Tolonen, ordförande för Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté. Hela artikeln kan läsas på universitetslararen.se/debatt.

43

Debatt

Forskning

En ökad digitalisering och självadministration för forskarna är ett hot mot den akademiska friheten. Det menar Mirella Muhic och Mikael Wiberg, forskare och lärare i informatik.

Återställ balansen mellan forskning och administration Under de senaste två åren har diskussionen om den akademiska friheten intensifierats. Fokus har oftast legat på externa hot, som politisk styrning och snäva forskningsmedelsutlysningar, men kanske är det inom själva akademin hotet mot den akademiska friheten är mest påtagligt? En ökad självadministration och den pågående digitaliseringen har förvandlat forskare till byråkrater. Kraven på datahanteringsplaner och den dagliga användningen av olika digitala plattformar har skapat en paradox där självadministration tar överhanden över den kreativa och nytänkande aspekten av vetenskapen.

Forskarnas tid, som borde ägnas åt kreativt arbete och sökandet efter ny kunskap, slukas nu upp av digitala plattformar, ursprungligen designade för näringslivet. Trots deras användbarhet för administrativa ändamål inom akademin och för näringslivskonsulter utgör de ett hinder och en tidsstöld för forskarna. Den stigande betoningen på generativ AI och akademins publikationshets förvärrar situationen genom att driva forskningen mot kvantitet snarare än kvalitet.

Forskning är en kreativ process, ett sökande

44

efter ny kunskap och en strävan efter att förstå det okända. Men med den ökande tyngden av självadministration och digitalisering riskerar forskare att förlora den frihet som är grundläggande för framsteg. Kraven på ständig uppkoppling och inloggning avleder uppmärksamheten från grundforskningens kvalitet, och forskaren löper risken att bli mer av en konsult än en intellektuell pionjär.

varje förlorad minut kritisk. Administrativa uppgifter och digitala labyrinter hindrar forskare från att snabbt reagera på nya utmaningar, vilket utgör en direkt fara för vetenskapens bidrag till att hantera dessa akuta problem.

Det är dags att återvända till forskarrollens kärna, att forska och utforska, och endast genom att minska den självadministrativa bördan kan forskningen återta sin centrala roll och erbjuda innovativa lösningar på globala problem.

MATS ALVESSONS OCH Anna Jonssons resonemang om organisatorisk diskronisering belyser avvikelser inom organisationen (Organizational dischronization: On meaning and meaninglessness, sensemaking and nonsensemaking, Journal of Management Studies 2022). Det finns tydliga paralleller mellan deras argument och de hot som diskuteras här. Precis som de påpekar att institutioner och meningsskapande inte alltid leder till förståelse, framhåller vi hur ökad självadministration och digital påverkan, särskilt med generativ AI, kan inskränka forskningens fokus.

Forskarens roll riskerar att urvattnas när akademin förvandlas till något som liknar ett företag. Förståelsen för detta måste vara central för att bevara den akademiska friheten.

Såväl universitetsledningar som fackliga organisationer är överens om att den akademiska friheten måste värnas. Trots detta leder dagens utveckling mot ökad självadministration och snabb implementering av digitala system som inte är skräddarsydda för akademin till en urholkning av verklig forskningstid och förutsättningarna för att Sverige ska förbli en stark forsknings- och kunskapsnation. Det är hög tid att återställa vetenskapens själ och upprätthålla forskningens frihet som det var tänkt inom akademin.

”... nu hotas den akademiska friheten av ökad självadministrativ börda och påverkan från digitala plattformar.”

FÖR ATT ÅTERSTÄLLA balansen och stärka forskarrollen måste vi omvärdera det administrativa trycket och förenkla processerna. Digitala plattformar bör anpassas för att stödja forskningens behov i stället för att enbart implementera a� ärsmodeller från näringslivet. Tyvärr verkar dagens digitaliseringsdiskussion inom Sveriges lärosäten snarare ägnas åt digifiering, att införa ny teknik, snarare än vilka verksamheter som genereras av denna förändring – en oroväckande utveckling.

Hotet mot den akademiska friheten kommer inte bara utifrån, utan också inifrån akademin. Politisk styrning har traditionellt varit oroande, men nu hotas den akademiska friheten av ökad självadministrativ börda och påverkan från digitala plattformar. Dagens akademiker förväntas vara administrativa rätt-tänkare i stället för innovativa tänkare.

Digitaliseringen har skiftat fokus från forskning till inloggningar och administrativa uppgifter, vilket skapar en tidsomställning och höga transaktionskostnader för forskarna.

I en tid av akuta samhällsutmaningar är

Mirella Muhic Universitetslektor i informatik, Umeå universitet

Mikael Wiberg Professor i informatik, Umeå universitet UNIVERSITETSLÄRAREN

Debatt

Utbildning

Ny statistik från CSN visar att en majoritet av de personer som fått omställningsstudiestöd under 2023 har studerat på yrkeshögskola trots att fler söker för universitetsstudier.

Nu är det dags att ge universitet och högskolor öronmärkta medel för satsningar på det livslånga lärandet, skriver företrädare för fackförbundet Akavia.

Glöm inte högre lärosäten i det livslånga lärandet Under 2023 har drygt 5 000 personer studerat med omställningsstudiestöd (OSS), enligt statistik från CSN. 46 procent av de studerande som har fått stödet har läst på yrkeshögskola jämfört med 43 procent på universitet och högskola. Detta trots att fler söker OSS för att studera på universitet eller högskola, det visar statistik som Akavia har begärt ut från CSN. Det finns förstås goda skäl till att yrkeshögskolor passar väl med studier som finansieras med omställningsstudiestödet. Utbildningarna på yrkeshögskolan är som regel kortare och anpassade efter arbetsmarknadens behov. En

delförklaring till den skillnad vi ser mellan ansökningar och utbetalningar kan vara att en del ansökningar faller för åldersvillkoret som säger att sökande under 40 år inte kan söka OSS för utbildningar som totalt är längre än 80 heltidsveckor. Men vi får inte underskatta den betydelse universitet och högskolor kan och bör ha för det livslånga lärandet.

UNIVERSITETEN ERBJUDER EN djupare akademisk kunskap och forskningsbaserade insikter som är ovärderliga för många yrkesverksammas fortsatta karriärutveckling. Inte minst för Akavias medlemmar, som har en akade-

misk bakgrund, är möjligheten att bygga på sin kompetens via universitet och högskolor många gånger efterfrågad.

Redan i dag finns det många lärosäten som arbetar aktivt med att ta fram kurser och utbildningar som passar för yrkesverksammas behov. Men om fler lärosäten ska göra motsvarande satsningar krävs öronmärkt finansiering.

Akavia efterlyser därför en snabb utredning från regeringen för att utforska finansieringsmöjligheterna. Med tanke på att omställningsstudiestödet beräknas vara fullt utbyggt 2026 brådskar det att få en fi nansieringsmodell på plats. Det här bör med andra ord vara en prioriterad fråga för utbildningsminister Mats Persson (L).

Utöver finansieringsfrågan måste också de administrativa hindren adresseras. De långa väntetiderna hos CSN har skapat frustration och kan på sikt underminera reformens legitimitet. Det är avgörande att dessa problem åtgärdas snarast för att inte ytterligare försvåra tillgången till livslångt lärande. De regelförenklingar som CSN har tagit initiativ till och extra medel i budgeten innebär förhoppningsvis att vi framöver kan se fram emot en snabbare handläggning av omställningsstudiestödet.

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR fyller en viktig och avgörande roll i samhället genom att utveckla och pröva ny kunskap. Genom den högre utbildningen lär sig studenterna kritiskt och analytiskt tänkande, förmågor som blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Det är förmågor som också yrkesverksamma har stor nytta av att fortsätta träna och hålla levande, inte minst i en värld där artificiell intelligens i snabb takt omformar vår arbetsmarknad.

Genom öronmärkt finansiering kan universitet och högskolor fortsätta att vara en naturlig och viktig del av det livslånga lärandet för den som vill fördjupa sin akademiska kunskap och kompetens genom hela livet.

Patrik Nilsson Samhällspolitisk chef, Akavia

Hanna Birath Sakkunnig, Akavia UNIVERSITETSLÄRAREN

45

Krönika

Åsa Morberg, fil. dr i pedagogik och docent i didaktik

M

å bra tills du dör.

Den rubriken fanns på en artikel från Forskning.se i slutet av förra året och den fångade verkligen mitt intresse.

Artikeln passade precis mitt långvariga engagemang för seniorers möjlighet till fortsatt arbete. Om man ska kunna fortsätta sin yrkesverksamhet som forskare behöver man ha hälsan och må bra. Nu vet vi alla redan att hög utbildning ger bättre hälsa och ett längre liv, men att vi kan förlänga livet visste vi kanske inte?

Det går att förlänga sitt liv och faktiskt också ha hälsan och må bra ända till slutet. Hoppfullt, tycker jag. I artikeln pekar forskaren Olle Melander på fem säkra sätt att förlänga sitt liv och påverka sin hälsa. Det är hans forskning om proaktivt åldrande jag sammanfattar. Han menar också med bestämdhet att det aldrig är för sent att börja tänka på en bra ålderdom. Jag har verkligen tagit fasta på detta och anammat hans råd.

SJÄLVKLART ÄR VÅRA gener avgörande, men till och med generna kan man påverka, menar Olle Melander, som är professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han och hans forskarteam har kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå hur man ska få en bra ålderdom. De har studerat vilka genvarianter som ger sjukdom och för tidigt åldrande och det finns goda möjligheter att motverka de dåliga genernas effekt på hälsan.

Olle Melander är själv 53 år men planerar att bli minst 85 år gammal. Härligt! För att bli det har han vidtagit en rad olika 46

är mer aktiv, då går det faktiskt att med en livsstilsförändring påverka uttrycket hos genen.

Det går inte att förändra genens dna-sekvens, men man kan påverka hur genen kopierar sig vidare och därmed hur aktiv den är.

Jag vill fortsätta arbeta och må bra ända till slutet åtgärder som han menar minskar risken för åldersrelaterade sjukdomar. Bland annat har han minskat hur mycket han äter, samt ökat hur mycket han motionerar.

Hans forskning syftar till att hindra det biologiska åldrandet genom att bromsa de sjukdomsdrivande processerna som både förkortar livet och gör livskvaliteten sämre. Där har hans team bland annat kunnat se att kalorirestriktion har tydlig påverkan.

Att äta långsamt och sluta äta när man är cirka 80 procent mätt är något som bevisat kan förlänga livet.

Att äta mindre och träna mer

är ett nyårslöfte som få lyckas hålla, men Olle Melander tycker själv inte att det har varit jobbigt att ställa om. Generna betyder inte allt. Ungefär 50 procent av vår hälsa beror på genetik, resten på miljön. Men så kallade dåliga gener – det vill säga gener som går i arv och som innehåller mutationer som kan ge upphov till sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, diabetes och demens, kan ha stor betydelse för hur gammal en människa blir.

Vi ärver olika varianter av gener. En ”dålig gen” ökar risken för en viss sjukdom. Säg att det innebär att just den genen

”Det går att förlänga sitt liv och faktiskt också ha hälsan och må bra ända till slutet. Hoppfullt, tycker jag.”

OLLE MELANDER ÄR sin egen försökskanin. Jag har tagit fasta på hans råd att man bara ska äta sig nästan mätt och äta långsamt.

Jag röker inte, och rökning är en faktor som annars kan förkorta livet med upp till fem år. Mina ”dåliga gener” använder jag för att peppa mig själv att göra en livsstilsförändring. Det är en missuppfattning, menar Olle Melander, att det är kört bara för att man har en ofördelaktig genetisk profil. Jag försöker att vara fysiskt aktiv, tre gånger gym och tre gånger simning varje vecka. Fysisk aktivitet och kognitiv stimulans är grundläggande för den långsiktiga hjärn- och kroppshälsan. Jag fyller mitt liv med fortsatt yrkesverksamhet som är meningsfull.

Artikeln om Olle Melanders forskning har verkligen inspirerat mig till livsstilsförändring!

Jag delar hans upplevelse att det inte har varit jobbigt att ställa om. Jag har en fantastisk träningskompis som jag tränar ihop med varje vecka och som betyder väldigt mycket för mig.

Vi vill båda må bra ända tills vi dör.

Åsa Morberg Fil. dr i pedagogik och docent i didaktik UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: DAVID ILIFF

Läst, sett & lyssnat

Kärleksdramat Shadowlands utspelar sig till stor del på Magdalen College i Oxford.

Shadowlands Regissör: Richard Attenborough Utgivningsår: 1993 (Finns inte strömmad men går att köpa på dvd.)

Kärleken förlöser berömd professor I den här känslosamma kärlekshistorien spelar universitetet i Oxford en tredje huvudroll bredvid de två älskande. Den till synes eviga universitetsmiljön ställs mot den utmätta tiden för en avgörande kärlek. i fi lmen Shadowlands Grundhistorien är välkänd och har verklighetsbak-

grund. Med början 1952 utspelar den sig i och kring Oxfords universitet. Den handlar om den medelålders ungkarlen professor C.S. Lewis (Anthony Hopkins), som träffar amerikanska poeten Joy Gresham (Debra Winger).

C.S. Lewis är akademisk celebritet och känd för barnböckerna om landet Narnia.

Under förtexterna möts vi av Oxfords universitets skyline. Till stor del är Shadowlands fi lmad på plats i Magdalen College i Oxford där C.S. Lewis undervisade i verkligheten. Filmen öppnar med en gudstjänst i Magdalens magnifika 1400-talskapell. Efteråt tågar lärarna till en formell middag i collegets ståtliga matsal. Där möter vi först C.S. Lewis, Jack som han kallas, i kretsen av sina kollegor. Senare får vi se honom tämligen arrogant undervisa en liten grupp studenter i sitt arbetsrum, röra sig i collegemiljöer, delta i ceremonier och hålla öppna föreläsningar om kristen tro.

UNIVERSITETET, MILJÖN OCH atmosfären, spelar en tredje huvudroll i fi lmen. Det bäddar in den utmätta tiden för kärlekshistorien mellan Jack och Joy i en till synes tidlös omgivning, där universitetets historia och traditioner är ständigt närvarande. Det är fantastiska UNIVERSITETSLÄRAREN

miljöer, högtidliga ceremonier, romantiskt, magiskt, enkönat och rent ut sagt kvinnofientligt.

När Jack introducerar Joy vid rektors årliga julfest uppstår genast en skarp kulturkrock.

Professor Riley deklarerar högdraget: ”Där män har intellekt, har kvinnor själ.”

Joy replikerar vasst: ”Försöker du förolämpa mig eller är du bara dum?”

Medan Jacks och Joys relation fördjupas visar han henne sin värld och det framgår tydligt att han oreflekterat är inbäddad i tradition som han vilar tryggt i. Här har han säkrat sitt liv mot obehagliga överraskningar och smärta.

Detta pågår tills Joy får ett utbrott: ”Du undviker allt tvivel och rädsla och smärta och skräck. Du har ordnat ett liv för dig själv där ingen kan röra dig, eller konkurrera med dig.

Alla som är nära dig är antingen yngre än dig eller svagare, eller under din kontroll.”

FÖRST NÄR JOY drabbats av allvarlig cancer kan Jack erkänna sin kärlek till henne. Då förändras hans liv, han lämnar sin skyddande kokong och utsätter sig för den smärta som kärlek kan vara förknippad med. Hans gudstro förändras och hans uppträdande likaså.

När Jack mot slutet av fi lmen möter en ny student är han intresserat frågande, i stället för överlägset allvetande som tidigare.

Shadowlands är ett välkonstruerat drama med både hjärta och hjärna. Den är sevärd inte minst för att den är marinerad i Oxfords klassiska universitetsmiljö. ○

Per-Olof Eliasson

Populär folkbildning om kropp och hälsa SR P4­podden Fråga Agnes Wold går nu för sjunde säsongen.

Och det är lätt att förstå att den är populär. För så här kan man också göra populärvetenskap, eller kan­ ske snarare sprida folkbildning, i det här fallet om kropp och hälsa.

Med lätt hand samtalar journa­ listen Christer Lundberg med medicinprofessor Agnes Wold kring lyssnarnas inskickade frågor varvid de reder ut vanliga eller mindre vanliga beteenden och symtom. Återkommande inslag är att Agnes Wold med stor vällust avlivar hälsomyter. Fnyser ”så folk kan hitta på” om något hon tyck­ er är riktigt dumt. Det är avspänt, personligt och roligt – jag kommer ofta på mig själv att skratta högt.

Nyanserad diskussion om akademisk frihet Björn Brorström menar i Akademisk frihet är allas ansvar (finns online: KFi­rapport 190) att den inomakademiska bilden av aka­ demisk frihet är verklighets­ främmande; att forskaren och läraren fritt och oberoende ska formulera pro­ blem, välja meto­ der och former för redovisning.

För så fungerar det inte i realiteten – omvärlden vill ha användbara resultat och studenterna vill ha en utbildning som leder till anställ­ ning. Men Brorström poängterar också att akademisk frihet inte är en självklarhet utan måste för­ svaras. ”Därför måste akademin komma ner från elfenbenstornen, ta debatten och bjuda in till samtal brett i samhället”, skriver han.

Per-Olof Eliasson 47

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

tragicomic way. We start the conversation about poor accessibility with the fact that I have had to be carried into the room.”

When Anders Westgerd was leaving the hall – and once again had to cross several high thresholds – an accident occurred. One of the people who was helping him gave a push and Anders Westgerd's wheelchair fl ipped backwards, so he fell straight onto the concrete.

Wheelchair-bound lecturer had to be carried, emergency helpline for threatened researchers and a new organisational form for universities.

This is a selection of articles from Universitetsläraren that have been translated into English.

Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Invited to lecture on accessibility – needed to be carried into the lecture hall A lecture on accessibility that begins with the wheelchair-bound lecturer having to be carried into the hall. This is a regular occurrence at Gothenburg University. “They don't take my rights seriously,” says Anders Westgerd.

13 December 2023, Anders Westgerd, On CEO of the Gothenburg Cooperative for Independent Living, arrived at Gothenburg University's Department of Social Sciences. He was there to give a lecture on accessibility to sociology students, a lecture that he has been giving there for almost ten years.

The lecture was to be held in the Dragonen lecture hall, which Anders Westgerd had visited several times before. The hall has

staggered gallery seating with no wheelchairaccessible route to the stage. There used to be a ramp along the rows of seats, but even that posed a challenge for Westgerd, who uses a wheelchair. ”The ramp was far too long and steep, so I needed the help of at least two students to get up and down,” he says.

After each visit, Westgerd contacted the university to report his experiences. A couple of years ago, the ramp was removed, without being replaced by any other means of access.

Despite that, Anders Westgerd's lecture continued to be booked in the now completely inaccessible hall.

Before the 2023 lecture, the university had forgotten to turn off the fire door alarm, so Westgerd had to go out to the back of the building, over a high threshold. Then he had to negotiate a curved slope, three high stone steps, another fire door with a threshold and then some more steps. As with the steep ramp, he required help from students. ”It highlights the topic of the lecture in a PHOTO: MATILDA WESTERMARK

Anders Westgerd, CEO of the Gothenburg Cooperative for Independent Living.

48

PROVISIONS ON ACCESSIBILITY were included in the Discrimination Act in 2015. Under the legislation, state authorities and schools are obliged to implement reasonable accessibility measures in order for people with a disability to be in a comparable situation with people without a disability. Since 2015, the Discrimination Ombudsman has received 400 reports about lack of accessibility at Swedish higher education institutions.

Universitetsläraren sent out a questionnaire with questions about accessibility measures to 38 Swedish higher education institutions. Of a total of 18 respondents, eight universities stated that they have a written accessibility policy for their premises. One of these, the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), stated in the survey that they do not have an actual policy, but guidelines and procedures that comply with the Discrimination Act. One of the eight respondents that have a policy, the University of Skövde, stated that its policy was adopted in 2014, the year before the amendments to the Discrimination Act. Two higher education institutions, Karlstad University and Karolinska Institutet, were not able to answer what year their policies were introduced.

Three of the higher education institutions – the Defence University, Linnaeus University and Gothenburg University – have not updated their policy since it was adopted. ○

Matilda Westermark

What does lack of accessibility mean?

Lack of accessibility is when a person with a disability is disadvantaged, for example by an education provider not implementing reasonable accessi­ bility measures to put that person in a comparable situation with people without that disability.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Voices are being raised in support of international doctoral candidates being given the opportunity to learn Swedish as part of their education.

Universitetsläraren has reported As previously, an increasing proportion

of doctoral candidates lack proficiency in the Swedish language. Melissa Reidy, a doctoral candidate at Umeå University, is one of many who believe that international doctoral candidates should be allowed to study Swedish as part of their education.

Reidy is from Australia and has now lived in Sweden for four years. As soon as she arrived here, she wanted to start learning Swedish, but the covid pandemic put an end to those plans during the fi rst year. In 2021, she took a paid online course through Folkuniversitetet, and the following year she started an SFI (Swedish for Immigrants) course.

“Both courses really improved my Swedish, but they were difficult to combine with a fulltime job as a doctoral candidate,” she tells us.

When Reidy studied Swedish through SFI, she campaigned unsuccessfully at the university for doctoral candidates to be compensated for learning Swedish.

“I argued that we should get at least three ECTS credits if we get a pass grade in Swedish through SFI.” Deputy Vice-chancellor Dieter Müller at Umeå University confi rms the university’s position.

“In principle, we naturally encourage doctoral candidates to learn Swedish. However, doctoral education aims to convey specific scientific skills and knowledge. That does not normally include language skills,” he says.

MELISSA REIDY POINTS out that it takes time and commitment to learn the language. She believes it is not fair that international doctoral candidates should make that effort alongside their full-time work without being compensated.

Uppsala University arranges specially designed courses that are at a more advanced level than SFI and with schedules adapted to UNIVERSITETSLÄRAREN

Per-Olof Eliasson

Emergency helpline helps threatened researchers A newly started German helpline supports researchers who are subjected to threats and harassment. The organisation behind it is now arranging workshops to increase resilience within the German-speaking higher education world. hatred came from nowhere. Two The years after the second edition of "Sex-

ualpädagogik der Vielfalt" (Diversity in Sex Education) was published, one of its main authors, the sociologist Elisabeth Tuider, a professor at the University of Kassel, found herself in a spiral of digital attacks.

“The line was crossed quickly, as soon as the murder and rape threats started coming,” says Tuider today, ten years later.

The book, which included proposals regarding new pedagogical methods in German sex education, had provoked a teacher to start a petition. Articles in the German press soon followed, and with them hatred and threats.

“It spread like wildfi re,” she continues. “I received good support from the university. At the same time, I observed a degree of institutional helplessness. There was no procedure in place for this kind of controversy.”

Today, there is greater preparedness. In the summer of 2023, Scicomm-Support, a nationwide helpline for threatened and harassed researchers who need support and advice, was set up.

The initiative is aimed at researchers not only in Germany, but also in Austria and Switzerland. Thirty experts, mostly from the universities' communication departments, are attached to the project. They work voluntarily on a rolling schedule, where two people are responsible every week for monitoring the dedicated phone number, from early morning

PHOTO: EMMA LARSSON

More want to see courses in Swedish for doctoral candidates from abroad

the doctoral candidates work requirements.

“As these courses are at a slightly higher level, we can also give doctoral candidates university credits for them,” says Staffan Svärd, acting deputy vice-chancellor for technology and natural sciences. ○

The helpline is aimed at researchers in Germany, Austria and Switzerland.

to late evening, 365 days a year. It is also possible to contact the helpline via email.

A study on the prevalence of the problem in Germany will be presented in the spring. It is partly based on data from Scicomm-Support, which does not want to report its own statistics before the study is released. ○ Arvid Jurjaks

How to integrate sustainable development into your teaching Sustainable development is a subject that can easily be made both too simple and too di�icult. But first and foremost, it needs to be discussed, even if as a teacher it means leaving your comfort zone. students who graduate from Karo All linska Institutet (KI) are to be confront-

ed with questions about sustainable development and the UN's global goals for sustainable development during their education. This is part of KI's climate strategy.

Hanna Karlsson is a docent in toxicology and works with developing KI's teachers’ competence in sustainability issues together with Sara Widén, who is a psychologist and a teacher on the psychology programme and the physiotherapy programme.

“Primarily, we hold workshops for teachers,” says Karlsson.

The goal is to introduce sustainable development and climate as a natural part of the university's education programmes, not only as separate courses but also integrated into various modules.

“We usually say that you start with all 17 49

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

global goals in order to get an overview of the whole. Then it is important to focus in more detail on the goals that concern the biosphere, as they are the basis for our entire existence and it is precisely these goals that are difficult to reach in Sweden.”

Hanna Karlsson's main advice for getting started is to use your own context as your starting point and be open to learning new things.

“We think you should start by analysing our own educational programmes and how we can work from the starting point of our profession.”

Many teachers find it difficult to leave their familiar comfort zone and their subject, where they are professionals and knowledgeable. There can also be value-driven discussions that they are not accustomed to dealing with. But we don't have to talk about what is right or wrong; we can start with the facts.

Hanna Karlsson and Sara Widén usually give examples of exercises where, for exam-

Four tips from Hanna Karlsson Teachers must be given time to learn and to develop their com­ petence.

Learn from each other. Talk to 2 other teachers who may have progressed further; share advice and recommendations about exercises and materials that work.

Focus on solutions and inspiring 3 examples.

Utilise the students' interest in 4 the subject. Let the students influence the content of the course.

1

50

ple, you start by analysing how the work is progressing at global level.

“That also gives a good picture of how things are in Sweden, and that we are good at some things here but less good at others. Then you open people’s eyes to the challenges.”

How do you get around the fact that you are not an expert in the subject yourself?

“You can bring in lecturers, from your own university or international ‘superteachers’ who have posted good digital material online that you can then base discussions on,” says Karlsson.

She recommends the material on the website for the UN campaign Global Goals for Sustainable Development as an example. ○ Jennie Krook

Inquiry wants to make it easier for foreign researchers to apply for residence permits A new government inquiry has proposed measures to facilitate the immigration of highly qualified people. But several problems that SULF has identified for researchers and students remain unresolved, says Robert Andersson, SULF's head of negotiations.

15 February, the government took On delivery of the inquiry proposals it had commissioned together with its collaboration partner, the Sweden Democrats. Its aim was to make the conditions for labour immigration stricter, but at the same time promote inward migration of highly qualified people.

Currently, a foreign national who has just finished studies or research in Sweden can be granted a special residence permit for one year to look for employment or start a business. But if they then get a doctoral or research position, they must leave Sweden to apply for a residence permit for research or doctoral studies.

The inquiry report says that this is not logical and therefore wants to enable application for this type of residence permit from within Sweden. It also recommends that foreign researchers who have had a child in Sweden should no longer have to leave the country with their newly born child in order to apply for the child’s residence permit.

These proposals are identical to two of the

ten proposals to remove obstacles for foreign students and researchers to work in Sweden that SULF has presented previously.

“So there are only eight points left on our list,” says Robert Andersson, SULF's head of negotiations.

In order to be granted a work permit, the inquiry proposes that applicants should have a monthly salary corresponding to at least the median salary in Sweden, which is currently SEK 34,200. It proposes, however, that researchers and newly graduated students be exempt from this rule. Instead, their salary level should be no less than either the lowest monthly salary level under the relevant collective agreement or generally accepted practice in the relevant industry. Alternatively, it proposes a level for this group that is half the median salary.

SULF believes that a wage floor based on the median wage in Sweden is problematic, because it risks creating a minimum wage through legislation rather than through the collective negotiations between the labour market parties. However, if the measure is to be introduced regardless, Andersson sees it as a positive step that a lower salary requirement will apply to researchers and students.

The inquiry proposes that the changes to the legislation come into force on 1 June 2025.

One of the items on SULF's issues list that remains unresolved is the self-support requirement for permanent residence permits. Likewise, researchers may not be allowed to leave Sweden both for the duration of their residence permit and while waiting for a new permit to be granted. The latter problem is mentioned in the investigation, but without a proposed solution. ○ Kajsa Skarsgård

”Limit the use of English in higher education” The spread of English at first-cycle level at Swedish higher education institutions must be restricted, because students learn less well, claim Ola Håkansson and Peter Svensson in a new discussion book. their newly published book, Ola InHåkansson, a publisher, and Peter Svensson, a docent of business administraUNIVERSITETSLÄRAREN

PHOTO: ÅKE ERICSON

tion in Lund, attack what they consider to be the overuse of English at Swedish higher education institutions, both in teaching and in course literature.

“There are many reasons why English has become so dominant in higher education,” says Svensson, “but the thesis we are championing is that when you make decisions about which language to teach in, and which language the course literature will be in, they should be made fi rst and foremost based on an important rationale, namely the students’ scope for learning. The students' learning deteriorates radically if teaching is in English compared with teaching in their first language.”

“The consequence is that the students learn less, they understand less and in the long run it contributes to a systematic production of incompetence,” adds Håkansson.

Fernando Rosas was sentenced to 15 months in prison för protesting against the regime.

What do you think should be done about it?

“Well, the fi rst point is to treat language policy and language choice as a core issue within each subject area,” says Håkansson.

“Our second point is that Swedish should almost be the default language at fi rst-cycle levels, that is for the first three years.”

“And the third point is that we think the status of research and publications in Swedish should be upgraded,” adds Svensson. “This is also about linking research to education. That is much easier if the text is written in Swedish, especially if your teaching is based on your own research.”

However, they do not object to internationalisation and the use of English at secondcycle level. ○ Per-Olof Eliasson

Imprisoned for the fight against dictatorship On 25 April, Portugal celebrates 50 years of democracy. As students, Fernando Rosas and João Cunha Serra protested against the Estado Novo regime. Today, they worry about growing right-wing nationalism and are fighting against precarious employment in the higher education sector. is like a university for politi Prison cal resistance. Law student Fernando

Rosas was one of several students arrested in 1965 for protesting against the Portuguese UNIVERSITETSLÄRAREN

Estado Novo (New State) dictatorship and the colonial wars in Africa. He was sentenced to 15 months in prison.

Today, Rosas is a professor emeritus of contemporary history and remembers the time at the end of the longest dictatorship in Europe in the 20th century, led by António de Oliveira Salazar, who was a professor of economics.

“The student movement was in the front line of the resistance to the dictatorship, largely because of the wars in the colonies that awaited students after graduation.”

The resistance was also linked to the opening up of universities to people other than the upper class in the early 1960s. Higher education was not an instrument for growth or for people to improve their lives and prospects, explains Fernando Rosas.

On top of a hill in central Lisbon sits the Instituto Superior Técnico, a technical institute that is part of the Universidade de Lisboa.

João Cunha Serra is a retired university lecturer in telecommunications and former head of the higher education department of Fenprof, an organisation that brings together teachers' trade unions. He stands at the entrance to the white building and looks out over the long rectangular lawn that runs down to a large street. He remembers 4 December 1968, when students broke into a building and had a political picnic to protest against the terrible food in the cafeteria and other issues.

“That day, I woke up politically. Until then I had not been interested in such matters. But

I heard the speeches about nutrition and the colonial wars, became an activist and later one of the leaders of the student union.”

Serra fi nds it interesting that people who were doing their military training also came to Técnico to study various engineering programmes.

JOÃO CUNHA SERRA became a teaching assistant in telecommunications and participated in the research that was beginning to take shape at the university. The student protests became increasingly intense and the police regularly came to the institute. After a student strike in the spring of 1974, the police closed the university for several months. Serra and other teaching assistants gathered to show solidarity with the students.

“If the revolution hadn't happened, then I would have been suspended.”

Fernando Rosas managed to get his law degree, but was later sentenced to another 14 months in prison. He was tortured by the guards, who kept him awake for several days on end. They forced him to stand, and when he was about to fall asleep they poured water over him or beat him. In the end, his feet were so swollen that he could not stand up.

The third time the political police tried to arrest Fernando Rosas, he managed to escape and went underground with the resistance movement. At six in the morning on 25 April 1974, he was woken up by the landlady with whom he lived. Soldiers of the organisation 51

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

Movimento das Forças Armadas, (MFA – the Armed Forces Movement), had taken over the radio station, saying that they were acting to liberate the country. People poured into the streets and met the soldiers with red carnations. With just four people dying, it was one of the least bloody revolutions in history.

At Técnico, Serra shows us into the management office's reception. Among the rows of portraits of former university directors is a black-and-white picture of him. At the age of 28, he became the new university director after the revolution. The institute was led at that time by a board consisting of teachers, students and other staff. The students' votes carried as much weight as those of the teachers, and one of the things the board decided was to regard the teachers' assessments as just suggestions and that the students in the teaching groups would vote collectively on each student’s grades.

AFTER BARELY A year, João Cunha Serra moved on to work at the government offices, where he stayed for a year. He saw how rights such as freedom of speech and freedom of association were introduced. He then returned to Técnico as a teacher, and he began working part-time for the trade union organisation Fenprof.

Serra is now 78 years old, still active in Fenprof and actively engaged in today’s major labour rights issue: the precarious employment of researchers.

Fernando Rosas worked politically on the

52

Estado Novo, New State, was the long­ est dictatorship in Europe in the 20th century. António de Oliveira Salazar, who was a professor of economics, introduced the authoritarian regime in 1933 and ruled the country until 1968, when he suffered a stroke. He was succeeded by Marcello Caetano, who was vice­chancellor of the University of Lisbon from 1959–1962. In the early 1960s, wars of independence began in several Portuguese colonies. The wars were unpopular and ultimately led to the military coup on 25 April 1974.

left with social reforms for a number of years after the revolution. He returned to the university in the 1980s. His experiences resisting a fascist regime led him to focus on contemporary history and the Estado Novo regime. ○ Jennie Aquilonius

Broadening the image of Sweden in London

Anna Rehnberg

After Brexit, there are fewer students at the Scandinavian department at University College London. Even so, Annika Lindskog sees Scandinavian subjects as more important than ever.

PHOTO: ANNA REHNBERG

PHOTO: ÅKE ERICSON

Joao Cunha Serra, former head of the higher education department of Fenprof, an organisation that brings together teachers' trade unions.

The Estado Novo regime

Great Britain. Today, only we and Edinburgh University are left.”

After Brexit, the UK was forced to leave the Erasmus programme. For the past two years, her School of European Languages, Cultures & Society has been trialling summer courses, as a kind of compensation for the loss of Erasmus.

“My colleague Jelena Calic and I created a course about Stockholm delivered in Stockholm, with a mix of historical and cultural studies. It was fun and dynamic because the students wanted to learn something about Stockholm. Not just about Vikings, which are otherwise our big draw.”

Annika Lindskog's own research is not about Vikings and it has nothing to do with her teaching of Swedish. It has increasingly come to be about how certain Swedish and Nordic music from the end of the 19th century to the early 20th century is characterised by a specific cultural-geographical place in relation to our cultural and national identity. When thinking about her teaching and research, she is often in Sweden mentally, and she misses the February light in northern Sweden.

“The problem with living abroad is that there is always something you have to go without. Although there has been no reason for me not to stay here, says Annika Lindskog, but adds: “When the sun is shining, I feel guilty if I don't go outside. I'm still very Swedish.” ○

tall woman walks briskly through the ABritish Museum. She has just finished a

music history lesson and wants to eat something before her next session.

“Today I have lessons in two completely different places. The quickest route is through the museum, and I can buy coffee and sandwiches here,” says Annika Lindskog.

She moved to London in 2001 to secure a coveted tenure-track position at University College London, UCL. Even then, there were few permanent positions for people who wanted to teach Swedish as a second language at university level.

When a permanent position at UCL came up, she applied for it.

“At the time, there were full-time studies in Scandinavian subjects at five universities in

About Annika Lindskog Annika Lindskog researches and teaches Swedish and cultural history at University College London, UCL. She lives in Winchester, outside London.

In her spare time she enjoys hiking, listening to music and choir singing, including in the Winchester Cathedral Chamber Choir. She previously sang with the BBC Symphony Chorus for 15 years. Lindskog’s research focuses on Nordic landscapes as expressions of ideology and how they relate to music.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Ten years ago, there was a proposal in place for a new organisational form for universities and colleges. The discussion about organisational form is still alive and the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) is pushing for higher education institutions to no longer be state administrative authorities.

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

If higher education institutions cease to be state authorities

Jan Björklund, who was Min Inister2013, for Education at the time, float-

ed the idea that universities and colleges should be run as foundations rather than state authorities. After initially demanding an extended consultation period on the grounds that the proposal was so difficult to formulate an opinion on, the higher education sector came to the unanimous conclusion that it was not a very good idea. The government dropped the proposal.

However, the Ministry of Education did not agree with the sector that the proposal regarding foundations was complicated. It emphasised that higher education institutions would have greater financial freedom if they were run as foundations. It was necessary in order for them to be able to compete internationally and collaborate with other countries more easily.

These are also some examples of the arguments that the Association of Swedish Higher Education Institutions, SUHF, has advanced for shifting from the governance model that is in place today, where universities and colleges are state administrative authorities.

“If we are really going to be able to take academic responsibility for our activities – research, education and external collaboration – we also need to have frameworks that fully allow it. Frameworks that enable us to be competitive, both nationally and internationally. In that respect, we can see that there are some limitations with today's organisational form,” says SUHF chair Hans Adolfsson.

SUHF's analysis group is working with a number of investigations related to academic freedom. One of these involves reviewing the current organisational form and proposing how it could be improved, something that is UNIVERSITETSLÄRAREN

more relevant now than it has been for a long time, says Hans Adolfsson.

“To a very high degree. We see more and more restrictions on academic freedom, more and more desire to control activities at detailed level. And the government can do these things as long as we are state authorities.”

Shirin Ahlbäck Öberg, a professor of political science at Uppsala University, conducts research on the management of public sector organisations.

“When the autonomy reform was launched, it became very clear to me that state-sector higher education institutions are an excellent subject for analysis, and a subject that needs analysis,” she says.

IN THE SPRING of 2023, Ahlbäck Öberg presented her paper “On Academic Freedom”, as part of SULF's publication series. There she argued that the state-sector higher education institutions’ organisational form is not stable because it means that universities and colleges have dual roles. As an administrative authority, a higher education institution reports to the government, with its responsibility for implementing political decisions made and communicated in the constitution, in appropriation documents and in government assignments.

At the same time, they must be institutions for free higher education and research.

At the time of our interview, Ahlbäck Öberg had just handed in a report on what she calls an authoritisation process, which she wrote

together with Johan Boberg, a senior lecturer at the Centre for Higher Education and Research as a Subject of Study at Uppsala University.

In their report, they say that the state-sector universities are tightly controlled, which is contrary to laws and agreements that Sweden has entered into within Europe. Even if politicians emphasise that they want freedom for higher education institutions, research funding, for example, has become more and more targeted, she believes.

“Overall, it actually gives a very worrying picture of the current situation. I have to say that when it was decided politically that a suitable form of organisation for higher education institutions is as an administrative authority, I wonder what their thought process was,” says Ahlbäck Öberg.

Lars Geschwind is Executive Director of SULF. For SULF, the issue of the form of organisation is important, even if it is a somewhat lower priority than the issue of academic freedom for education and research, he says.

But even if SULF is still interested in the issue, it is not entirely uncomplicated, says Geschwind.

“The consequences a change would have for our members need to be assessed in different ways. Although change would not necessarily be worse, we also want to test what could be done within the existing system,” says Geschwind. ○ Linus Hellerstedt 53

LEDARE

Nu är det dags att gå från riskfaktorer till friskfaktorer

S

ULF har genom åren gjort flera undersökningar som visar hur minskade resurser och ökade arbetsuppgifter negativt påverkar lärare och forskares arbetsmiljö inom högskolan. Förbundet har därför under en längre tid bevakat området för att förstå skälen till att arbetsgivaren inte kommer till rätta med de konkreta arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever i vardagen.

De samtal förbundet haft med förtroendevalda, skyddsombud och medlemmar har visat att arbetsgivare i många fall inte har tillräcklig kunskap om vad arbetsmiljöarbete är och konsekvenserna som dålig arbetsmiljö kan leda till.

Det är också skälet till att arbetsmiljöfrågorna ofta inte är prioriterade hos arbetsgivaren och inte heller en integrerad del av verksamheten.

Vidare har det framkommit att arbetsgivare inte alltid har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), speciellt inte på lokal nivå. Det är en allvarlig brist som drabbar SULF:s medlemmar.

DET SOM ENLIGT vetenskapen kännetecknar

”Processen med att skapa en bra arbetsmiljö börjar helt enkelt med att arbetsgivaren arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågorna genom att dessa integreras med verksamhetsfrågorna.”

friskfaktorer på arbetsplatser och som är grunden för att skapa bra arbetsmiljö är en tydlig organisation och riktlinjer, fungerande ledarskap och kommunikation, ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, allas delaktighet, ett aktivt tänk kring hälsa och sjukfrånvaro, rimlig arbetsbelastning, balans mellan arbete och fritid och trygga anställningar.

Dessutom är en bra arbetsmiljö inte ett tillstånd utan en pågående process där de viktiga ledorden är vad som ska göras och hur det ska göras. Arbetsmiljön måste även vara långsiktigt hållbar för att vara bra.

Processen med att skapa en bra arbetsmiljö börjar helt enkelt med att arbetsgivaren arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågorna genom att dessa integreras med verksamhetsfrågorna. Arbetet behöver göras förebyggande och behöver därför genomföras redan på planeringsstadiet. Vidare måste arbetet ske på alla nivåer i verksamheten och göras varje dag eftersom det är en långsiktig process utan slutdatum.

Det viktigaste verktyget är det systematiska arbetsmiljöarbetet som är en viktig friskfaktor och som måste genomföras på såväl central som lokal nivå. Arbetet med SAM är både en insamling och en analys av information från de dialoger som arbetsgivaren har i verksamheten i form av individsamtal och diskussioner vid arbetsplatsträffar men också information från medarbetarsamtal, skyddsronder och arbetsmiljöundersökningar. Genom sammanställning och analys av materialet kan vi se om strukturer eller problem på grupp- eller individnivå finns och som kan leda till olika typer av arbetsmiljöproblem. Utan det här viktiga grundmaterialet kan ingen analys av arbetsmiljön göras och då kan man inte heller ha en plan för hantering av arbetsmiljöfrågor.

I VERKSAMHETER DÄR arbetsmiljö- och verksam-

hetsfrågorna hänger ihop kan man utläsa de positiva effekter som uppstår när en integrering av frågorna sker och där ett väl fungerande arbete med SAM görs. Det är en insikt som andra sektorer redan gjort och vi kan se att dessa verksamheter har fått en bättre lönsamhet, lägre kostnader för bland annat rekryteringar, sjukskrivningar och rehabilitering och som resultat också en bra arbetsmiljö. Det finns lärosäten som redan upptäckt vad vinsterna med ett fungerande arbetsmiljöarbete kan leda till. Men det finns fler lärosäten som måste bli bättre på att förstå fördelarna med ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Som medarbetare är du ett viktigt kugghjul i att skapa den goda arbetsmiljön på din arbetsplats. Dialog är nyckeln.

Att ha en löpande dialog med din chef om din arbetssituation och också delta aktivt i dialogen med dina kollegor på arbetsplatsen för att lösa problem som kan finnas är processen för att gå från att arbeta med riskfaktorer till friskfaktorer. Men det är ändå alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö för dig och dina kollegor.

Sanna Wolk Ordförande för SULF

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

I KORTHET

Hallå där!

… CECILIA WESTERLUND, ny ombudsman på SULF, stationerad i Malmö.

SULF fyller 40 år ○ 2024 är det 40 år sedan SULF bildades genom en sammanslagning av de äldre förbunden Universitetslärarförbundet och Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund. Det nya förbundet bildades vid en kongress på Grand hotell i Stockholm. Uppsalaprofessorn Lennart Elmevik utsågs till det nybildade förbundets första ordförande. Sedan dess har SULF kämpat för frågor om till exempel löner, doktorandvillkor, arbetsvillkor, kvalitet och akademisk frihet.

Under jubileumsåret 2024 kommer SULF bland annat att arrangera seminarier om aktuella ämnen. Seminarierna filmas och kommer att finnas på sulf.se. I samband med SULF-dagen den 3 oktober kommer vi självklart att fira lite extra – mer information om det kommer.

– Det är fantastiskt att se hur mycket vi som förbund har åstadkommit under de här 40 åren.

Vi har jobbat och vi jobbar fortfarande hårt för att våra medlemmar ska ha schyssta villkor och vi kommer också att göra det de kommande 40 åren, säger förbundsordförande Sanna Wolk.

Inkomstförsäkring ingår ○ SULF:s inkomstförsäkring är en av marknadens bästa. Försäkringen är särskilt anpassad till de utmaningar som SULF:s medlemmar möter i den akademiska karriären. I andra inkomstförsäkringar kan perioder av stipendier eller forskarstudier på heltid utan anställning ställa till problem, men vi räknar dem som överhoppningsbar tid, med

Berätta om din bakgrund!

– Jag har studerat fem år vid Lunds universitet och har arbetat som arbetsrättsspecialist sedan dess; först som som utredare på Nordiska transportarbetarefederationen och sedan som avtalsansvarig förhandlare/rådgivare på Fremia. större möjlighet för dig att få ersättning.

För att få ersättning måste du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Du behöver vara medlem i både SULF och Akademikernas a-kassa (eller annan svensk arbetslöshetskassa) för att kunna utnyttja försäkringen.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/ inkomstforsakring/

Jämställdhetsarbetet på lärosätena går alldeles för långsamt ○ Den akademiska karriären är fortfarande ojämställd i Sverige. Det är fortfarande bara knappt en tredjedel, 32 procent, av professorerna som är kvinnor. Men varför är ojämställdheten på universiteten ett problem?

– Forskare och universitetslärare är de förebilder som studenterna möter, som formar deras syn på ett jämställt samhälle – och här signaleras att det är okej att män har de högsta positionerna. Det finns också ett uppenbart kvalitetsproblem. Om den akademiska karriären bygger på annat än goda meriter krymper rekryteringsbasen och personer som skulle kunna bli utmärkta forskare och universitetslärare lämnas i bakvattnet, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF. – Vi riskerar att få likriktad forskning och undervisning när människor med olika bakgrund, kön och perspektiv inte får bryta sina idéer och tankar med varandra, säger Karin Åmossa.

Vad har du för förväntningar på jobbet?

– Jag ser fram emot att fortsätta utvecklas, utmanas och lära mig!

Jag hoppas på komplicerade centrala tvister där jag får använda min arbetsrättsliga kunskap och fördjupa mig i olika rättsfrågor. Jag ser också fram emot att stötta lokalt förtroendevalda och följa deras viktiga arbete.

Har du några speciella frågor som du brinner för?

– Ja, absolut! Jag är en arbetsrättsnörd i grunden och även på min fritid lägger jag ner en hel del tid på att förkovra mig, läsa rättsfall och lyssna på arbetsrättsliga poddar. Politiskt så tycker jag att jämställdhet, jämlikhet, djurens rättigheter och miljö är viktiga frågor.

Vad gör du på fritiden?

– Jag gillar både att vara socialt och fysiskt aktiv på fritiden och allra helst i kombination. Jag gillar att spela badminton, dansa, springa, yoga, klättra och spela fotboll. En drömdag för mig skulle även innehålla ett kallbad, en kaffe i solen eller en stund med en bra bok.

I KORTHET

– Arbetet med jämställdheten på lärosätena går frustrerande trögt. Det är dags för regeringen och universiteten att agera kraftfullt för att ge kvinnor och män samma förutsättningar att undervisa och forska. Jämställda universitet kan regeringen och universiteten skapa genom långsiktig och jämställd finansiering, att säkerställa att kvinnor och män i praktiken arbetar under liknande belastning och arbetsbörda samt att erbjuda schyssta villkor för både kvinnor och män. Först när kön inte spelar någon roll för hur bra det går i den akademiska karriären finns det förutsättningar för Sverige att bli ett jämställt samhälle, säger Karin Åmossa.

Ombudsman Mari Willart om arbetmiljö ○ Ombudsman Mari Willart har varit anställd på SULF i mer än 20 år och i april är det dags för henne att gå i pension. Under större delen av sitt yrkesliv har hon arbetat med arbetsmiljöfrågor inom staten.

– När jag summerar mina erfarenheter inom arbetsmiljöområdet så är det några tankar som jag särskilt vill dela med mig av. Arbetsgivarna måste ta arbetsmiljöarbetet på ett större allvar och integrera det i verksamheten. Det är märkligt att så många arbetsgivare fortfarande inte har förstått värdet av en väl fungerande arbetsmiljö.

Det tar tid att komma dit eftersom arbetet är en process som ständigt pågår. Processen är både lönsamt och viktigt, för hela organisationen och för alla medarbetare, säger Mari Willart.

KALENDARIUM

10

Webbinarium: Att vara doktorand – om villkor och rättigheter.

15

Webbinarium: anställnings- och kollektivavtalsförmåner.

17

Seminarium i Lund: Flexibility and Stability in the Academic Career Path

23

Umeå universitet: medlemsmöte.

03

Webbinarium: Om lön och löneförhandlingar.

APRIL

MAJ

Metoden är det systematiska arbetsmiljöarbetet som innebär att alla ska delta och samverka om arbetsmiljön. Det arbetet måste ske på fler nivåer än den centrala, det vill säga även lokalt.

– En omständighet som försvårar att få processen att fungera är att många arbetsmiljöansvariga chefer har ett alldeles för stort antal personer som denne ska ha både en löpande dialog och årliga medarbetarsamtal med, säger Mari Willart.

Ytterligare hinder för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att chefer inte har tillräcklig arbetsmiljöutbildning och tyvärr inte alltid heller ser skyddsombuden som en tillgång.

– Fackets och skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet blir därmed allt för ofta att arbeta med effekterna av dessa brister i stället för att vara ett kompetent stöd för arbetsgivaren i det gemensamma arbetet att skapa en välfungerande verksamhet som är både lönsam och hälsosam, säger Mari Willart.

MAJ

MAJ

SEPT

!

Mer info hittar du på sulf.se/kalender

En fråga – tre svar SULF fyller 40 år 2024. Vilken är SULF: största framgång som förbund under de 40 åren? Vad vill du lyfta?

Anders Grundström, tidigare förtroendevald, var med vid grundandet.

– Jag vill gärna lyfta tecknandet av arbetstidsavtalet 1998. Det gav alla vetenskapligt kompetenta lärare rätt till forskning i tjänsten.

Anna Ilar, tidigare förtroendevald.

– Att SULF alltid stått upp för utsatta grupper. Jag är exempelvis övertygad om att fler utländska forskare i dag bor i Sverige och ser en framtid här tack vare att vi drivit på så hårt för att förbättra deras villkor.

Git Claesson Pipping, tidigare förbundsdirektör.

– Allt tätare samarbete med SFS och SUHF har lett till att sektorn stått enad i många viktiga frågor, och till det gemensamma uttalandet om behovet av att grundlagsskydda högre utbildning.

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Vad händer om jag blir arbetslös och vilken ersättning kan jag få?

Vad händer om jag blir arbetslös? Hur mycket ersättning kommer jag kunna få?

Kan jag få hjälp med att hitta nytt arbete?

JOSEPHINE

SVAR: Tack för din fråga! Jag utgår

från att du är medlem i Akademikernas arbetslöshetskassa och att du har varit det i minst ett år innan du eventuellt blir arbetslös. Det är en bra början eftersom du då kan få ersättning från dem baserat på den inkomst du har haft det senaste året. De kan dock bara som mest betala ut en ersättning som motsvarar cirka 80 procent av 33 000 kronor i månaden (det så kallade taket) hur mycket du än tjänat.

Skulle du vara arbetslös i mer än 100 dagar (motsvarande arbetsdagar) sänks taket till 27 500 kronor per månad. Som mest kan du få ersättning från dem i 300 dagar (450 dagar om du har barn under 18 år).

DESSBÄTTRE FINNS DET två olika

sätt att försäkra sig om ersättning även för inkomst över taket. Den ena är om du kan få stöd från en omställningsorganisation såsom Trygghetsstiftelsen inom det statliga området. Detta är fallet om du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller om du haft en eller flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare (till exempel ett och samma lärosäte) i minst två år i en följd. Hur länge stiftelsen kan betala ut ersättning beror på vilken av dessa situationer som stämmer in i ditt fall men det rör sig om minst 44 dagar (motsvarar

två månaders heltidsarbetslöshet) och därifrån ända upp till 450 dagar.

DU KAN OCKSÅ, om du uppfyller kvalifikationstiderna ovan få ett väldigt bra stöd från Trygghetsstiftelsen i att hitta ett nytt arbete eller undersöka möjligheterna att starta eget om det skulle vara intressant för dig. Jag kan varmt rekommendera att du tar kontakt med dem så snart som möjligt inför en stundande arbetslöshet.

”Jag utgår från att du är medlem i Akademikernas arbetslöshetskassa och att du har varit det i minst ett år innan du eventuellt blir arbetslös. Det är en bra början eftersom du då kan få ersättning från dem baserat på den inkomst du har haft det senaste året.” Även om du inte skulle uppfylla dessa krav finns det numera ett grundläggande stöd som du kan få från Trygghetsstiftelsen redan om du arbetat i minst ett år inom de två senaste åren och här får arbete hos flera olika arbetsgivare räknas med. Det stödet innehåller dock inga ekonomiska ersättningar vid arbetslöshet.

SKULLE DET VARA så att du inte arbe-

tat inom det statliga avtalsområdet finns det i regel motsvarande omställningsorganisationer men villkoren kan då se annorlunda ut och här kan det vara svårare att få ekonomiskt stöd i form av utfyll-

nad av a-kassan. Det andra sättet att få högre ersättning än vad taket medger är att använda den inkomstförsäkring som ingår i ditt medlemskap i SULF och som hanteras av Folksam. Även här gäller minst ett års medlemskap som kvalifikationstid. Vår inkomstförsäkring täcker 150 dagar (motsvarar knappt sju månaders heltidsarbetslöshet).

Du kan välja att lägga till en tilläggsförsäkring som täcker ytterligare 150 dagar och även det ska göras minst ett år före den första dag du är arbetslös. Vänd dig i så fall till Folksam och där kan du också få besked om vad den kostar i och med att priset varierar beroende på vilken inkomst du har. Det fina med SULFs inkomstförsäkring är att den som kan få ersättning från Trygghetsstiftelsen i 44 dagar kan spara ersättningsdagarna till senare vilket ger 194 dagar totalt plus en eventuell tilläggsförsäkring.

Robert Andersson Förhandlingschef

EN ANNAN VÄLDIGT viktig sak är

att du anmäler dig på Arbetsförmedlingen den första dagen du är arbetslös. Tänk på att du inte kan få någon ersättning för de två första dagarna som är karensdagar. Har du frågor om hur du mer konkret går tillväga för att söka ersättning eller annat så rekommenderar vi att du kontaktar Akademikernas a-kassa och därefter Trygghetsstiftelsen och Folksam. Kanske har du hört om att arbetslöshetsförsäkringen kommer göras om? Det kommer i så fall enligt förslaget ske först den 1 oktober 2025 så den som blir arbetslös innan dess får förhålla sig till de regler som gäller nu.

!

Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare.

Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor.

Mejla kommunikation@sulf.se

Vi gillar att jämföra!

Därför har vi förhandlat fram riktigt bra medlemsförsäkringar för dig. Så att du slipper.

På sulf.se/medlemsformaner hittar du alla medlemsförmåner.

58

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dags att söka bidrag för nästa års forskning!

Du som bedriver forskning kring sällskapsdjur kan ansöka om medel ur Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben Forskningsfond inför 2025.

Fonden prioriterar ansökningar rörande katt och forskning inom sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för den enskilda människan och samhället i stort. Fonden välkomnar också projekt inom veterinärmedicin, genetik och etologi.

Totalt delas omkring nio miljoner kronor ut årligen till vetenskaplig forskning om hundar, katter och smådjur från Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubbens gemensamma forskningsfond.

Ansökan sker i två steg I Steg 1 skriver forskaren en kort ansökan, som bedöms utifrån relevans och potential.

De ansökningar som Forskningskommittén anser kan uppfylla fondens syften och mål, bjuds in att ansöka i Steg 2.

Steg 1 – öppet för ansökningar under perioden 1 – 30 april 2024.

Steg 2 – öppet för ansökningar under perioden 1 – 30 september 2024.

Mer information och länk till ansökningssystemet finns på www.hundforskning.se

Människor växer här Medarbetare med drivkraft att förändra. Studenter på väg mot nya utmaningar. Möjligheter och framtidstro är vår vardag. Välkommen till Linnéuniversitetet. Vi söker:

Universitetslektor och Universitetsadjunkt i vårdvetenskap Läs mer på Lnu.se

PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING

Tel: 070 -543 69 16 meena@ stromqvist. org www.stromqvist.org

Editing by native English speaker / California attorney to ensure Correctness, Consistency, Clarity, and Conciseness.

Fast turnaround.

Meet journal requirements.

Proofreading: ≈675kr / hr + tax Translation: 2.00kr / word + tax

STRÖMQVIST

Legal and Language Services

Vill du annonsera i Universitetsläraren?

Kontakta mig så berättar jag mer Gustaf Södergren, telefon 079–334 87 61 gustaf.sodergren@annonssaljarna.se

UNIVERSITETSLÄRAREN

59

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

GRUNDÄMNE NR 1 OCH 86

FOTO: ÅKE ERICSON

INÖVA KITTLAR HUVUDSTAD I LAND INTE HELT RIKTIGA

FLÖT

• KONSTRUKTÖR: BÖRJE ENGHOLM

FÖRE NÅD KORT KÄTTJE- KORT FULLA MILLISEKUND

STYR RIKSDAG KONSTRIKTNING

SMAKLIG ÄR EKONOMIN? TITTA

ÖRNGOTT DANS TEINT

STATSRÅDET ENGSTRÖM

FÖR LJUDFILER SPÅR

LUNDQVIST - ISHOCKEYSPELARE DE FYRA REDE PÅ KON

VÄG VID MOT MYNTSIDA SOM VON LOTT

SKRAJSEN TOLKNINGAR

ÄR RUNDA YTTRE SOM ORGAN OST

ÄR VISSA SYSTEM ENLIGT LINDRAD FÅGLAR GAUSS TILLTALSORD TROPISKA VÄXTER

SÅNG AV ANNA BOOK EDRA SNUR- ORIGA CKSÅ

23 APRIL

GRUNDÄMNE NR 7

VE

B R E D

G U L D

AFRI- ÄR NOG KANSKT UPPKOMHOVDJUR LING

BRODERA

KISEL BLOMSTERUPPRORET GANSKA ENFALDIG

GÖR DET NU PÅ BATTERIER

FÖRE ÅRTAL HERREGUD!

GARDNER

EFTER AFTER

TRYNE

HÄR SES EN ÄSSJA KLYKA ÖSTRA ÄR UPPSALA

SALLINEN VAR EN FINLÄNDSK MÅLARE (1879-1955)

DEN ÄR TVÅ SMART LIKA

KÄNNS I KÖK

FLÖG HÖGT

SÅNGERSKAN CABALLÉ S L A G FUL FISK VIDEOJOCKEY

STYRE

MED BLOD OCH TÅRAR

DRACK DIALEKT DIREKT NORRUT UR FLASKAN

STOR DRAKE ITU

KUNDE SONEN BLI FÖRR KAN SVÄLJAS

STATENS SÄTT ATT REGLERA KÖR I STHLM

OSCARSSON PÅ TV4 SÖRJA

FJÄLLDJUR

I MED PACK UNDERHÅLLARE GJORT FEMTIO MED 1 HUMPHREY BOGART BOT FÖR ROM OCH 2 FRANK SINATRA ÄR VASS PERSON- BINDEVAGN MEDLET OM- VETTLÖS STÖRTNINGEN UTVECKLINGEN

FISKEREDSKAP

KAN X BETYDA

HÅLLIGÅNG

GOBI

GRUNDÄMNE NR 50

©ENGHOLMS

Lös korsordet och vinn ett presentkort på en pocketbok!

TA ETT FOTO av det färdiglösta korsordet och skicka till tavling@sulf.se.

Eller posta lösningen till Universitets­läraren, SULF, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm. Märk mejlet eller kuvertet ”Korsord 2/24”. Ditt namn

UTTRYCKSSÄTTET

och e-postadress måste finnas med. Senast 28 april behöver vi ha din lösning. Tre vinnare får varsitt pocketogram. Lösningen publiceras på universitetslararen.se/korsord.