Sticket 4 2024 by Barndiabetsfonden

Tidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

Årgång 31

Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria Nr 4 2024

GRANSKNING Ingen lösning i sikte för VAB-frågan

BESKEDET!

BLÅ SIDOR De startade ny förening

Foto: Jonas Borg, Kungl. Hovstaterna

NYHETER Diabetessymposium

LEVA MED TYP 1 Hon kommer att drabbas

FORSKNING Utvecklar föräldraverktyg

Håll utkik i din mejlkorg

UNG MED TYP-1 Liv blir hög på väg till skolan

14 GRANSKNING VAB-eländet!

BLÅ SIDOR

Det började med ett barndiabeteslopp

Förra veckan skickades medlemsfakturor för 2025 ut till alla medlemmar. Har du inte fått något meddelande kanske vi inte har rätt mejladress. Kontakta i så fall oss på kansli@barndiabetesfonden.se så ser vi till att det blir rätt.

Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Ansvarig utgivare: Karolina Janson

Produktion: Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping ISSN 1400-8505

Annons: elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se

Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm

E-post: sticket@barndiabetesfonden.se

Telefon: 013-10 56 90

Med Smart pennsystem

NYHET!

För personer med typ-1 diabetes på pennbehandling

Lana, användare av Smart pennsystem

medtronic-diabetes.se

behöver du inte längre gissa vilken insulindos du ska ta*

• Simplera™-sensorn skickar glukosvärden till din mobil var 5:e minut utan att behöva skannas och varnar innan höga och låga värden.

• InPen™ loggar dina insulindoser automatiskt och hjälper dig att beräkna rätt dos.

• Systemet påminner vid missade måltidsdoser eller när du behöver ta en korrigeringsdos.

Friskrivningsklausuler:

Åldersindikation från 2år.

*Doseringsrekommendation beräknad enligt sjukvårdpersonals initiala inställningar och användarens uppskattade mängd kolhydrater Informationen här är inte medicinsk rådgivning och bör inte användas som ett alternativ till att prata med din läkare. Diskutera indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder, potentiella biverkningar och all ytterligare information med din sjukvårdspersonal. SE-GDB-2300027 © 2023 Medtronic. Alla rättigheter förbehållna.

Karolina Janson

KAROLINAS LEDARE

Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

Hej! Karolina heter jag!

och är ny generalsekreterare för Barndiabetesfonden från och med oktober. Det känns fantastiskt att vara på plats och få jobba heltid med en fråga som jag brunnit för sedan hösten 2015 när min dotter Lisen, då 8 år, fick diagnosen typ 1-diabetes.

NÄR VI KOM från sjukhuset efter Lisens insjuknande insåg jag det stora behovet att få kontakt med andra anhöriga, få förståelse för hur "det riktiga livet" med typ 1 ser ut. Då fick jag idén till att skriva boken "Hjälpredan för anhöriga till barn med typ 1-diabetes". Jag ville få med information från expertisen, läkare och dietister, men lägga på ett lager från verkligheten med sjukdomen. Låta drabbade familjer få dela med sig av sina bästa tips. Jag ville också sprida hopp och inspiration, inte minst kring mat.

Mat har länge varit ett stort intresse och jag kommer senast från ICA där jag har

Barndiabetesfonden och ICA Maxi-butiker i södra och östra Sverige.

Jag tror att vägen till att lyckas bota typ 1-diabetes, går via att öka kunskapen. Jag kan fortfarande inte förstå hur det kan råda så låg kunskap i samhället om en sjukdom som är så vanlig, allvarlig och omfattande. Ökad kunskap skulle göra det enklare för alla som lever med typ 1-diabetes. Ökad kunskap skulle öka stödet till den livsviktiga forskningen. När fler förstår att sjukdomen kan drabba vem som helst, förstår hur det är att leva med den komplicerade egenvården dygnet runt och att aldrig få en paus, förstår de farliga komplikationerna

”Jag tror att vägen till att lyckas bota typ 1-diabetes, går via att öka kunskapen.”

arbetat med innovation i 10 år. När Lisen blev sjuk började jag fundera på hur vi kunde engagera ICA i kampen mot typ 1-diabetes. Det utmynnade i boken “Himla gott, himla bra” som finansierades av ICA-stiftelsen och som skickades ut till landets skolor tillsammans med ett utbildningspaket.

I SAMBAND MED det kom jag i kontakt med två ICA-handlare, Mats Larsson och Fredrik Rosengren, som båda har typ 1-diabetes. De har sedan dess haft ett stort engagemang i Barndiabetesfonden. Mats Larsson är sedan 1,5 år ordförande i riksföreningens styrelse och Fredrik Rosengren driver ett viktigt samarbete mellan

som kan uppstå både på kort och lång sikt, blir fler benägna att ge pengar till forskningen.

Barndiabetesfonden har en tydlig vision. Vi ska bota typ 1-diabetes till 2040. Men ska vi lyckas med det behöver stödet till forskningen öka drastiskt. Ett delmål är att nå 50 miljoner kronor årligen vilket vi siktar på att kunna göra inom 5 år. Det skulle möjliggöra 3-åriga forskningsanslag, vilket är viktigt för att kunna ge mer långsiktig finansiering och därigenom locka fler duktiga forskare. Om 10 år är vårt mål att samla in 100 mkr årligen. Tillsammans med er kan vi klara det! n Med värme och tacksamhet, Karolina Janson

Trassligt:

Otroligt att ännu en statsbudget har klubbats i riksdagen utan att någon förändring av den tillfälliga föräldraförsäkringen är med. För snart tio år sedan började Försäkringskassan avslå ansökan om VAB när föräldrar till barn med kroniska sjukdomar fick avstå från arbete för att vara med i skolan eller förskolan. Antingen för att vårda barnet eller för att lära andra vuxna att vårda barnet. Egentligen ligger ansvaret på kommuner och regioner, men när de inte tar det är det föräldrarna och de sjuka barnen som hamnar i kläm. Det är en skam att ersättningsfrågan inte är löst.

Löst:

Barndiabetesfondens app Klick, som är ett community för ungdomar med typ 1-diabetes, fyllde ett år 18 oktober. Appen fungerar som ett kamratstöd och ger möjlighet till tonåringar med typ 1-diabetes att hitta och stötta varandra. Målet var att nå 500 medlemmar första året. Numera har den 660 och växer stadigt. Gå med själv om du är drabbad tonåring, eller tipsa någon du känner. n

Insulin utan penna eller slang?

Testa hur det känns att använda Omnipod DASH!

Beställ en kostnadsfri demo-pod* att prova och öppna upp den virtuella Omnipod DASH PDMen** på din mobil för att få en verklighetstrogen upplevelse av den frihet, enkelhet, diskretion och flexibilitet som Omnipod DASH innebär.

Virtuell PDM - skanna med mobilen för att öppna

** Den virtuella PDMen tillhandahålls för demonstration. Vid behandling används en separat Omnipod DASH PDM

Skanna med mobilen för att beställa en Omnipod demo-pod

*Demo-poden är en nålfri-icke-fungerande demopod

Vill du inte skanna? Gå istället in på diabetesinfucare.com/sv/omnipod-dash

”Att vi kommer att screena är troligen bara en tidsfråga.”

Huvuddiskussionen på Barndiabetesfondens jubileumssymposium rörde frågan om screening.

Världens

främsta forskare

– på Barndiabetesfondens jubileumssymposium

Några av världens främsta forskare inom typ 1-diabetes medverkade på Barndiabetesfondens jubileumssymposium 13 november. Särskilt fokus fick frågan om screening och bromsmediciner.

Barndiabetesfondens 35-årsjubileum firades med ett vetenskapligt symposium i Stockholm, dagen innan Världsdiabetesdagen. På plats fanns en rad av världens främsta forskare, bland annat Matthias von Herrath, chef för typ 1-forskningen på Novo Nordisk forskningscentrum i Seattle och på The La Jolla institute i Kalifornien, och professor Eric Triplett, från Florida university. I publiken satt forskare och vårdpersonal.

HUVUDDISKUSSIONEN RÖRDE sig om frågan om screening. De senaste årens utveckling med enklare provtagning för de autoantikroppar som föregår utbrottet av typ 1-diabetes, i kombination med att en bromsmedicin har godkänts i USA och fler är på väg, aktualiserar frågan.

Helena Elding Larsson, professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitet, efterlyste en nationell arbetsgrupp som kan utreda möjligheterna för att skapa ett nationellt screening- och uppföljningsprogram. En sådan skulle behöva omfatta bred expertis som till exempel forskare, barndiabetologer och psykologer.

– Att vi kommer att screena är troligen bara en tidsfråga. Nu måste vi hitta hur, när, var och vilka. Vi måste hitta balansen så att vi inte skapar oro, säger hon.

Forskarna lyfte också upp vikten av att hitta en etisk och kostnadseffektiv metod att noggrant följa de barn som visar högre risk.

Barndiabetesfondens grundare, Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik, betonade att screening måste kombineras med ökad kunskap bland de som screenas. Risken är annars att de som visar antikroppar och kanske kommer att utveckla typ 1-diabetes tar skada av själva risken. Även om de aldrig utvecklar sjukdomen.

– Det finns en risk att friska barn behandlas som sjuka, säger Johnny Ludvigsson.

Han lyfte fram att vetskapen om risken i sig skapar stress hos vissa.

– Det skulle i värsta fall kunna leda till sån oro att det till och med kan trigga sjukdomen. Då har vi åstadkommit skada i stället för nytta, säger han.

I dag finns ingen bromsmedicin godkänd i Europa men flera är på väg, och en, Teplizumab, är godkänd i USA. Den har dock visat sig ha stora biverkningar. Forskarna var dock överens om att nya effektivare behandlingsmetoder för att bromsa och kanske till och med hindra utvecklingen av typ 1-diabetes kommer att finnas inom några år. Bromsmediciner kan leda till mildare insjuknande och bättre HbA1c de första åren med sjukdomen. Det senare vet man gör det lättare att hålla goda värden senare i livet, vilket är en skyddsfaktor mot följdsjukdomar.

PÅ SYMPOSIET HYLLADES också Johnny Ludvigsson för sin långa och gedigna insats för forskningen. Det var han som grundade Barndiabetesfonden för 35 år sedan. I sitt tacktal satte han fokus på de sjuka barnen – att hjälpa barn med typ 1-diabetes har alltid varit hans målsättning.

INGA AV BARNDIABETESFONDENS insamlade medel bekostade jubileumssymposiet. Utöver deltagaravgifter sponsrades eventet av Novo Nordisk och Sanofi. n Åsa Sturestig

Kontakt

Barndiabetesfonden vill gärna ha kontakt med personer i olika åldrar och med olika erfarenheter av typ 1-diabetes som vill delta i projektet: Typ 1-liv annika.von.s@barndiabetesfonden.se.

Storsatsning på typ 1-hjälp

Barndiabetesfonden storsatsar på en ny kunskapsplattform för alla som lever med och kring typ 1-diabetes.

TYP 1-LIV, som det arvsfondfinansierade projektet heter, vänder sig till alla som lever med och kring typ 1-diabetes.

– Genom information och kunskapsspridning hoppas vi kunna förenkla och förbättra livet för de drabbade, säger Annika von Schmalensée, Barndiabetesfondens projektledare för Typ 1-liv.

INLEDNINGSVIS FOKUSERAR projektet på att analysera vilka behov av information och stöd som målgrupperna har.

– Målet är att Typ 1-liv på ett lättförståeligt sätt ska tillhandahålla kunskap som tar hänsyn till olika livssituationer, händelser och åldrar. Som exempel finns ett påtagligt behov av att stödja små barn med typ 1-diabetes i deras inlärningsprocess för att förstå och acceptera sjukdomen, men det finns också behov av att stödja äldre som funderar kring hur det blir när de inte längre klarar sig själva. Syftet med projektet är

också att öka kunskapen och medvetenheten i samhället om typ 1-diabetes.

– Den stora okunskapen om sjukdomen kan göra det ännu svårare för de drabbade. Många uttrycker att de möter både förutfattade meningar och fyrkantighet. Folk kan tycka att du får skylla dig själv, du har väl ätit fel. Förutfattade meningar kan göra att personer med typ 1-diabetes inte vill berätta för sin omgivning när man inte vet hur man blir bemött. Okunskapen kan också vara ett problem i mötet med myndigheter och till exempel skola. På olika sätt leder okunskapen till att vardagslivet påverkas för personer med typ 1-diabetes.

ÅR TVÅ OCH tre ska olika typer av kunskapsstöd produceras och göras tillgängliga på bland annat barndiabetesfonden.se.

Det tre-åriga projektet finansieras genom ett bidrag från Allmänna Arvsfonden på 8,4 miljoner kronor. n

Bruno Lundgren

Högt blodsocker ökar risken för infektioner

Den mörka säsongen gör det extra viktigt att hålla blodsockret under kontroll, eftersom fler infektioner kommer i omlopp.

VID VÄRDEN RUNT 10–15 mmol/l ökar risken för alla typer av infektioner hos personer med typ 1-diabetes. Höga värden gör att immunförsvarets celler fungerar sämre och att mag-tarmkanalen arbetar långsammare. Hög sockerhalt i urinet gör också att bakterier trivs bättre.

EN BRITTISK FORSKARGRUPP på University of London undersökte risken för svåra infektioner och jämförde 85 000 personer med typ 1- och 2-diabetes med friska. Studien visade att en person med HbA1c mellan 42 och 53, löper 41 procent högre risk att drabbas av en långvarig infektion, jämfört med en frisk person. En person med 97 i HbA1c hade 70 procent ökad risk. En person med typ 1-diabetes hade avsevärt högre risk än en med typ 2 att drabbas av svåra infektioner, oavsett hur länge den hade varit sjuk. En person med typ 1-diabetes som drabbas av infektion får vanligtvis kraftigt ökat insulinbehov. Det beror dels på att infektioner får kroppen att släppa ut stresshormoner, och på att infektioner orsakar inflammationer i kroppen, vilket kan göra dem mindre känsliga för insulin. n Åsa Sturestig

Annika von Schmalensée.

”Finns det något samband mellan adhd och diabetes?”

fråga: Hej! Vår son har typ 1-diabetes sedan han var åtta år. Redan innan dess hade han svårt att sitta still, hade svårt att koncentrera sig, men det verkar har blivit värre sedan han fick typ 1-diabetes. Han glömmer tider, glömmer ta insulin, klarar inte av att räkna kolhydrater eller i varje fall så gör han inte det särskilt bra. Nu har man i skolan börjat utreda honom för adhd. Det verkar finns flera som har adhd bland de som har diabetes. Finns det något samband mellan adhd och diabetes?

Tacksam för svar

Ensamstående trött mamma

svar: Hej! Tack för din fråga. Förstår verkligen att du är trött. Typ 1-diabetes medför en mycket krävande behandling som aldrig tar paus, och om detta sedan kombineras med att ditt barn med diabetes har koncentrationssvårigheter, kanske rentav adhd, så blir det ju ännu jobbigare för dig. Ja, adhd är vanligare bland barn med typ 1-diabetes än bland de som inte har diabetes. Varför vet man egentligen inte., men

det finns en del mekanismer som delvis kan förklara. Typ 1-diabetes kräver att man klarar att hålla tider, att man ska genomföra många uppgifter som är komplicerade. Du nämner till exempel kolhydraträkning, som är svårt, och dessutom ska man med ledning av sitt insulinbehov bedöma hur mycket insulin man ska ta till en viss måltid, då kanske också med hänsyn både till vilken grad av fysisk aktivitet man HAR haft innan måltiden, och SKA ha efter måltiden, och om det är annat som påverkar, till exempel pågående infektion. Din son hade visat vissa symtom som kan förknippas med adhd, men som kan vara fullt normala, redan innan han fick diabetes, men nu framträder dessa symtom så mycket tydligare, vilket nog är ett skäl till att adhd-diagnosen ställs oftare hos individer med typ 1-diabetes. Men så finns faktiskt

FRÅGA

vissa fynd som talar för att adhd, och kanske ännu mer autism spectrum disorders (ASD), som ofta förekommer parallellt, har en direkt koppling biologiskt med typ 1-diabetes. Det finns vissa gemensamma genetiska drag, och det har påvisats tidiga förändringar av tarmfloran hos individer som senare utvecklar typ 1-diabetes eller adhd/ASD.

J OHNNY

Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.

Det är jobbigt med typ 1-diabetes, och blir ännu svårare om man har svårt att koncentrera sig, hålla tider och så vidare. Din son kanske behöver hjälp att få lite extra lugn i skolan, kanske även extra stöd för att orka med. Och DU ska veta att du inte behöver ha samvetskval över att han betett sig på något felaktigt sätt. Sen kan det vara en tröst att många med adhd faktiskt blir bättre, symtomen minskar med åren. n Vänliga hälsningar Johnny

Insulin en gång i veckan en bit bort

Allt fler studier runt GRI – glukosresponsivt insulin – håller på att testas på människor. GRI är ett glukosresponsivt insulin som aktiveras vid höga värden och inaktiveras vid lägre.

LYCKAS FORSKARNA INNEBÄR det att personer med typ 1-diabetes kan övergå till att ta allt insulin vid ett tillfälle, runt en gång i veckan.

Novo Nordisk testar ett GRI-insulin i en fas 3-studie, vilket innebär att effekten undersöks på flera hundra personer. Insulinet, som kallas NNC2215, använder en glukosbindande makrocykel – en molekyl som är designad för att binda glukos – i kombination med en glukosid, en molekyl som kan hindra makrocykeln från att binda socker. Växelverkan mellan molekylerna gör att insulinet aktiveras när blodsockret stiger, och inaktiveras när blodsockret är på rätt nivå. De inledande studierna har visat

att insulinet skyddar mot riktigt höga och akut låga värden. Effekten studeras både bland personer med typ 1- och typ 2-diabetes. Insulinet måste visa sig vara tillräckligt effektivt på tillräckligt många och vara säkert för biverkningar.

FLERA ANDRA GRI-STUDIER använder sig av hydrogeler, en sorts konstruktion av polymerer, för att reglera frisättningen av insulin. Hydrogeler har stor förmåga att binda alla vätskor och kan därför designas att binda och frigöra insulin som respons på blodsockernivåer. Bland annat har en studie på Karolinska universitetet lokaliserat att spindeltrådsprotein

har särskilt goda egenskaper för att konstruera hydrogeler av, och studier pågår nu för att testa dem med insulin.

Novo Nordisk har ytterligare en GRI-studie i fas 3 och fler andra stora läkemedelsbolag testar olika varianter. Ingen av studierna har ännu kommunicerat ett slutdatum, men de flesta bedömare anser att nuvarande GRI-insuliner inte kommer att kunna ersätta behovet av måltidsinsulin. Om testerna får goda resultat dröjer det ytterligare 2–5 år innan läkemedlet kan få ett godkännande av myndigheter och kan introduceras på marknaden. n Åsa Sturestig

Gör diabetes lättare för dig. Automatisera din glukoshantering.

mylife Loop Föräldrar och skolpersonal kan också känna sig lugna tack vare följarfunktionen.

Friskrivningsklausul:

mylife CamAPS FX

Produktbilderna är enbart avsedda som illustration. // mylife och YpsoPump är registrerade varumärken som tillhör Ypsomed AG. // Dexcom och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom, Inc. i Förenta Staterna och/eller andra länder. // CamAPS är ett registrerat varumärke som tillhör CamDiab Ltd. // Ordet Bluetooth® och logotyper är registrerade varumärken som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av Ypsomed av sådana märken täcks av licens. // Andra varumärken och handelsnamn tillhör respektive ägare. // Tillgänglig för Android. iOS-version kommer. För säkerhetsinformation om nämnda produkter, se bruksanvisningen eller www.mylife-diabetescare.se/saekerhet

Ypsomed AB // Elektrogatan 10, 7tr // 171 54 Solna // info@ypsomed.se // www.mylife-diabetescare.se // Kundtjänst: 08 601 25 50

FreeStyle Libre 3 / Libre 3 Plus

Dexcom G6

Hon är på väg mot typ 1-diabetes

Lisel, tre år, har utvecklat autoantikroppar som indikerar att hon kommer att få typ 1-diabetes. Frågan är när hon insjuknar.

– Så fort Lisel säger att hon är törstig hugger det till i mig, säger mamma Martina.

Isamband med Lisels födsel i juni 2021 fick föräldrarna Martina Blomén och Peter Nilsson i Skegrie utanför Trelleborg frågan om de ville vara med i en studie för att undersöka om Lisel har högre risk att få typ 1-diabetes.

Familjen är i högsta grad bekanta med sjukdomen. Peters farfar Helge hade den. Pappa Sven-Inge fick den när han var 35 år. Och Peters son Viktor fick den när han var 17, idag 25 år.

MARTINA OCH PETER behövde inte tänka länge innan de svarade ja till att vara med i studien.

– Den enda nackdelen jag kunde komma på var att vi skulle vara oroliga efter provtagningarna, eftersom man går och väntar på ett svar. Men vi var redan så medvetna om sjukdomen så vi hade oroat oss ändå, säger Martina.

Det första provet togs från navelsträngen i samband med födseln. Det visade att Lisel hade 10 procent risk att utveckla typ 1-diabetes, säger Martina. I sambandet med det beskedet valde föräldrarna att fortsätta att delta i forskningen – och därmed togs ett nytt prov när Lisel blev ett år. Svaret var lugnande. Då, i juni 2022, hade Lisel ännu inte börjat utveckla autoantikroppar. Allt såg normalt ut. Sen togs ett tredje prov, i juni 2024.

EFTER NÅGRA MÅNADERS väntan fick föräldrarna svar. Lisel kommer med största sannolikhet få typ 1-diabetes. Från Lisels ettårsdag tills hon fyllde tre, visade det sig att hon utvecklat alla de autoantikrop -

par som innebär att sjukdomsprocessen är igång.

När Martina och Peter träffade läkaren dagen efter testsvaret fick de en slags prognos. Läkaren uttryckte sig ungefär: ”Vi säger OM hon utvecklar typ 1-diabetes, men vi vet att det handlar om när”. Föräldrarna får beskedet att sannolikt utvecklar Lisel typ 1-diabetes inom 18 till 24 månader. Men det kan eventuellt dröja upp till 10 år.

REDAN NU LEVER familjen i en ny verklighet. Med sig hem efter läkarbesöket fick de med nålar och blodsockermätare. En till två gånger i veckan tar de blodprov på Lisel för att så tidigt som möjligt upptäcka när insulinproduktionen gradvis avtar.

– Första sticken var hemska. Vi höll fast henne och tröstade henne att det skulle gå bra, och stunden efter så sticker man henne.

Men det har redan blivit bättre, menar Martina.

– Hon är fortfarande ledsen och tycker det är läskigt men det blir bättre för varje gång.

Martina beskriver att Lisel inte är tillräckligt stor för att förstå varför hon måste sticka sig. Men när stickorna plockas fram vet hon att det är något obehagligt på gång.

– Hon får ett plåster och sen är hon glad igen. Men vägen dit är tuff.

Föräldrarna jobbar hårt på att avdramatisera och göra det så kul som möjligt.

– Lisel har fått klistra glitterklistermär-

Foto: Privat

hälsar på brukar han sitta ned med Lisel när han tar insulin med spruta i magen.

– Viktor är Lisels stora förebild. Så då är hon med och tittar och hjälper till. Hon är väldigt engagerad. Vi har gjort en liten

”Första sticken var hemska. Vi höll fast henne och tröstade henne att det skulle gå bra.”

ken på stickan och blodsockermätaren, hon får välja färg på nålen och ett plåster hon vill ha. Vi mäter på oss föräldrar och på dockor. Vi försöker involvera henne så mycket vi bara kan.

OCH NÄR STOREBROR Viktor är hemma och

klubb för dom två. De har ett armband där det står Number One.

– Viktor som hatar sin sjukdom, har sagt att nu finns det i all fall någonting bra med den, att han kan stötta sin lillasyster. Även om Lisel protesterar högljutt inför blodprovssticken, så är föräldrarna be -

Sjukdomsprocessen är igång i lilla Lisel. Hon har utvecklat autoantikroppar som tyder på att hon med största sannolikhet kommer att få typ 1-diabetes.

stämda med att inte skjuta upp tillfällena.

– Vi tänker att det är bättre att göra det till en vana, nu när vi har fått ett försprång och vet att det kommer att bli många stick framöver.

Med ett kontrollerat insjuknande minskar risken radikalt för att Lisel ska behöva bli akut sjuk och utveckla ketoacidos.

Nu, som tidigare, letar Martina symptom, som hon säger.

– Så fort Lisel säger att hon är törstig hugger det till i mig.

Men oron har paradoxalt nog avtagit sedan beskedet.

– Det är hemskt att veta att Lisel kommer att insjukna. Men jag är inte så orolig längre. Jag har landat i att vi som familj, med den bakgrund vi har, har de bästa

Stegen till typ 1-diabetes

1. Förekomst av två eller fler autoantikroppar, men med helt normal glukosomsättning.

2. Tillkomst av avvikande glukossammansättning, alltså något försämrad blodsockerkontroll, men ännu inte så försämrad att diagnosen typ 1-diabetes kan ställas.

3. Tillkomst av klassiskt förändrade glukosvärden, försämrad blodsockerkontroll och symptom som ökad törst, urinmängd, viktnedgång och trötthet. Diagnos kan ställas.

4. Etablerad typ 1-diabetes – innebär att personen överlever med hjälp av insulinbehandling.

förutsättningarna att hjälpa Lisel. Vi har väldigt mycket kunskap om typ 1-diabetes i den här familjen.

SNARARE LIGGER MARTINA steget före och funderar på hur det ska bli om några år. – Det är en sak när Lisel är hemma med oss i vår lilla värld, där vi kan vaka över henne hela tiden. Men ska vi släppa iväg henne till förskola, skola och plötsligt lita på att någon annan ska ha koll? Och när hon ska bli en ung tjej, vad händer då? Ska vi prata mat? Det kan vara känsligt. Om hon ska ut med kompisar? Dricka alkohol? Mamma och pappa kan inte alltid vara med. Jag förstår att det inte är relevant att tänka så nu. Hon är tre år. Men det gör jag.

”Den enda nackdelen jag kunde komma på var att vi skulle vara oroliga efter provtagningarna. Men vi var redan så medvetna om sjukdomen så vi hade oroat oss ändå.”

till när Viktor tar sina insulinsprutor.

ASTR1D-studien

I ASTR1D-studien görs ett screeningtest för att upptäcka om barnet bär på genvariationer som innebär en förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes. I studien identifieras barn som har över 10 procents risk att insjukna i typ 1-diabetes.

Screeningprovet i ASTR1D är ett blodprov som tas från navelsträngen i samband med förlossningen. Beroende på provsvarets resultat erbjuds barnet (vårdnadshavarna) möjlighet att delta i vidare studier.

ÄVEN MARTINAS FÖRÄLDRAR , som tidigare inte har någon erfarenhet av sjukdomen, hinner förbereda sig för Lisels sjukdom.

De läser på och informerar sig och är helt inställda på att bli morföräldrar som kan ta hand om en dotterdotter med typ 1-diabetes.

– Med det här beskedet får vi en helt annan föreberedelsesträcka än vad vi skulle få annars.

EN SÅDAN FÖRBEREDELSESTRÄCKA får de flesta inte. Särkilt inte tidigare generationer. De har heller inte haft de medicinska hjälpmedel Lisel kommer att kunna få.

Peter Nilsson minns hur hans egen pappa, Sven-Inge, som fick typ 1-diabetes när han var 35 år, fick kämpa hårt.

– Jag fick se baksidan av sjukdomen. Jag minns flera gånger att ambulansen kom när pappa blev sjuk.

Peter jobbade ihop med sin far under åtta år i det egna tryckeriet. Han höll ett vakande öga på sin pappa lika mycket som pappan förmodligen höll ett vakande öga på sin son.

– Pappa kanske inte riktigt accepterade sjukdomen, och skötte den inte som han skulle, i kombination med att han inte

Viktor och Lisel har ett klubbarmband, Number One. Lisel brukar vara med och hjälpa

riktigt fick den hjälp han behövde.

Peter menar att han hade en pappa i flera skepnader. En vanlig pappa, en annan med högt blodsocker, och ytterligare en annan med lågt blodsocker.

– Han blev en annan person när han blev sjuk, säger Peter.

PAPPA SVEN-INGE arbetade mycket, ofta långa dagar.

– Han jobbade ju för vår skull. Men jag vet att mamma drog ett oerhört lass. Pap -

den. Han insjuknade när han fortfarande kategoriserades som barn, det tror jag var bra. Han fick sprutor då, vilket han valt att fortsätta med, eftersom han är van vid dem. Men det visar hur fort den medicinska utvecklingen har gått.

Idag erbjuds de flesta nydebuterade insulinpumpar och kontinuerligare blodsockermätare.

När Viktor fick sjukdomen pratade de mycket i familjen.

”Jag minns flera gånger att ambulansen kom när pappa blev sjuk.”

pa kanske inte tog sitt insulin förrän han kom hem sent på kvällarna. Alla runt omkring honom levde i ängslan och oro.

Flera i Peters släkt har drabbats av typ 1-diabetes. Även hans farfar Helge hade sjukdomen. Men honom har Peter inte så tydliga minnen av. Han gick bort vid 77 års ålder, när Peter var fyra år. Själv har Peter och hans två bröder klarat sig från sjukdomen, men sonen Viktor drabbades strax innan han fyllde 18 år.

– Då fick vi en fantastisk hjälp av vår-

– Jag hade önskat att min pappa pratat med mig om sin sjukdom, men han ville hålla den för sig själv.

För Viktor var det jobbigt att få den.

– För honom har det nog varit mest psykiskt jobbigt, som ung och elitsatsande på fotboll, men det har fungerat jättebra.

PETER BERÄTTAR ATT Viktor har ett HbA1c, långtidsblodsocker, i stort sett som en frisk person. Att han aldrig sett Viktor vare sig väldigt hög eller låg.

– Att han använder sin sjukdom som fö -

rebild för Lisel värmer i pappahjärtat.

Peter har ibland tänkt att om han bara kunnat skulle han själv gärna ta både Viktors och Lisels diabetes.

– Det är klart att jag känner skuld för Viktor och Lisel. Att de får något från mig som inte är till gagn för dem. Det är mina gener som triggar det här. Pappa kände nog också skuld. Det är inget jag kan göra något åt, men det känns inte bra.

FÖR PETER VAR det självklart att ta möjligheten att screena Lisel.

– Det är en helt annan känsla nu vad sjukvården kan ge för hjälp. Och samtidigt har vi läst på själva och är mycket mer förberedda.

Hans egen pappa, Sven-Inge, blev bara 63 år. Han låg på sjukhus sitt sista levnadsår, och var på slutet tvungen att amputera ett ben.

– Det är klart att det inte är roligt att veta att lilla Lisel kommer att drabbas. Jag kan känna att det är lite orättvist. Men nu kanske vi kommer att ha ännu mer uppmärksamhet på henne. Och med dagens förutsättningar hoppas jag ju att hon ska leva tills hon blir minst 100 år. n Bruno Lundgren

Familjen Blomén-Nilsson är i högsta grad bekanta med typ 1-diabetes. Peters farfar Helge hade den. Pappa Sven-Inge fick den när han var 35 år, sonen Viktor när han var 17, och nu står Lisel på tur.

Alla är överens men inget händer

Det krävs en förändring i föräldraförsäkringen för att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska få ersättning för egenvården i skola och förskola. Alla partier är överens, men ingen förändring kan väntas i närtid. Andra frågor prioriteras högre.

Iaugusti 2022 föreslog en statlig utredning en förändring som föreslogs träda i kraft 1 januari 2024. Tillfällig föräldrapenning skulle beviljas för ”introduktion av barnets behov av hjälp med vård och behandlingsåtgärder i skolan” och när ”en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att delta i kurser som lär dem vårda barnet”.

EN MÅNAD SENARE blev det regeringsskifte, och arbetet avstannade i Socialdepartementet, som ansvarar för frågan. Den nya regeringen prioriterar andra frågor, enligt Maria Lidström, sakkunnig i föräldraförsäkringsfrågor på Socialdepartementet.

– Just nu går alla departementets resurser till att stävja fusk. De delar av utredningen som handlade om felaktiga utbetalningar har tagits vidare, men inte de delar som berör era barn, säger hon.

Formellt bereds utredningen från 2022

i Regeringskansliet, vilket den kan göra länge. Det är inte en ekonomiskt stor fråga, men inga förändringar finns med i statsbudgeten för 2025. Några löften om förändring 2026 finns inte, men samtliga partier i Barndiabetesfondens undersökning är positiva till en lagändring och partierna i regeringsunderlaget svarar att frågan diskuteras.

SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTER ANNA TENJE (M), har sedan 2022 upprepat att regeringsunderlaget vill ”öka valfriheten och öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och högt arbetskraftsdeltagande” och att ”föräldrar bör ges fler verktyg och förbättrade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt”, när frågan kommit på tal, utan att närmare specificera vad det innebär för föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. Hon ber genom sin presssekreterare att få återkomma. n

Åsa Sturestig

Enkät

Fråga: Anser ni att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska kunna få rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall de behöver vara med barnet på skolan för att sköta vården, eller skola in personal som ska sköta vården? Om ja, förklara vad ni gör för att det ska bli verklighet.

Moderaterna

Vi moderater är positivt inställda till att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning vid sådana tillfällen då det måste anses nödvändigt att vårdnadshavaren är med och vårdar eller utbildar andra i att vårda barnet. Vi hoppas att en sådan möjlighet kan bli verklighet under mandatperioden.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas grundinställning är att föräldrar bör ges fler verktyg och förbättrade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Vi är därför positivt inställda till förslaget om att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska kunna få rätt till tillfällig föräldrapenning, i de fall det finns behov av att närvara i skolan för att kunna instruera om egenvård och barnets individuella behov. Sverigedemokraterna arbetar

aktivt med frågan och vår förhoppning är att vi, tillsammans med regeringen, ska kunna öppna upp för den möjligheten redan under den här mandatperioden.

Kristdemokraterna

Frågan är verkligen viktig då den påverkar många föräldrar. Vi vill nu se vad regeringen kommer fram till i det förslag som man håller på att förbereda inom området. Helt klart är det dock angeläget att genom-

föra förbättringar, som till exempel genom vab med diabetesbarn.

Liberalerna

Regelverket är galet. Föräldrar behöver lära ut livsavgörande kunskap, men tvingas idag ta av sin semester eller vara lediga utan lön. Det är som om sjukdomen mirakulöst försvinner på vägen till förskola, fritids eller skola. Liberalerna vill att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vab-

GRANSKNING

Maria Albertsson har räknat ut att hon förlorat en årsinkomst under de tio år dottern Wilma har varit sjuk. "Vi har kunnat prioritera så att vi har haft råd med det här, men lever du på marginalen går det ju inte."

Ingen förändring att vänta

I många år har föräldrar till barn med typ 1-diabetes tvingats lära upp skolpersonal att sköta vården, utan ersättning. Problemet har varit känt länge, men ingen förändring finns att vänta i närtid.

Maria Albertssons dotter fick typ 1-diabetes när hon var fyra år. För en tid sedan räknade hon ut att hon förlorat en årsinkomst på de tio år dottern Wilma har varit sjuk.

– Vi har skolat in mellan en och tre resurser per termin tills för ett par år sedan när Wilma blev så stor att hon klarar sig mer själv. Vi har lärt upp nya resurser, vikarier och rastvakter. För att inte tala om alla friluftsdagar jag har behövt vara med på för att Wilma ska kunna delta på samma villkor som alla andra, säger hon.

FÖR MARIA ALBERTSSON har varje inskolning tagit mycket tid. Det är inte bara att tala om hur man mäter blodsocker och ger insulin och gå därifrån. Det handlar också om trygghet.

– Barnet måste känna sig trygg med att

ba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst för de barn som har sociala problem. I opposition drev vi frågan genom att interpellera och väcka motioner. Nu diskuterar vi med våra regeringskollegor.

Socialdemokraterna

Den tidigare S-regeringen lät utreda ett förslag att införa en ny ersättning

någon kan ta hand om dem. Man måste också ha respekt för att den som ska lära sig känner sig trygg nog att ta ansvar för barnets liv. Och vi har kunnat prioritera så att vi har haft råd med det här, men lever du på marginalen går det ju inte. Vad händer med de barnen?

ningarna har inte längre tid. Skolorna anställer ofta en resurs, men personalomsättningen är hög på grund av dålig lön och deltidsarbete.

I stället hamnar föräldrarna i kläm. De som inte kan ta kompledigt eller kombinera med distansarbete, får ta semester eller

”Försäkringskassan behövde minska kostnader, och då försökte hitta var de kunde spara.”

De flesta föräldrar till barn med typ 1-diabetes har stött på problemet. Barnen har självklart rätt att få hjälp med egenvården i förskola och skola. Det är egentligen skolans ansvar att se till att det fungerar och vårdens uppgift att lära upp dem, men systemet fungerar inte. Diabetesmottag-

för föräldrar till barn med sjukdom eller funktionsnedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Detta förslag ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras. Vi hade ett sådant tillkännagivande i vår budgetmotion

tjänstledigt för att lära en strid ström av personer hur man vårdar barnets typ 1-diabetes.

FRAM TILL OMKRING 2015 beviljade Försäkringskassan ersättning via den tillfälliga föräldrapenningen om föräldrar var

förra året och vi har det i år.

Miljöpartiet

Ja, vi anser att detta behöver åtgärdas i föräldrapenningen, och har motionerat om det i riksdagen. Vi har också för avsikt att ställa en interpellation till Anna Tenje under hösten om detta, lite närmare budgetdebatterna. Vi hoppas kunna öka trycket på regeringen i denna och liknande frågor, eftersom bristerna i skolan skapar väldigt stora klasskill-

tvungna att utbilda skolpersonal i egenvården av barnens typ 1-diabetes. Sedan började den att avslå.

Enligt Marija Stamenkovic, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, ska de inte bevilja tillfällig föräldrapenning för att kommunerna brister i barnomsorgen.

– Då är det inte är barnets sjukdom som är den direkta anledningen till att föräldern behöver avstå från arbete utan i stället att skolan eller förskolan inte har hunnit arbeta upp nödvändig kompetens om barnets sjukdom, säger hon.

DEN NYA PRAXISEN 2015 föregicks inte av någon lagändring eller beslut från Förvaltningsöverdomstolen. Maria Arnljots, rådman vid förvaltningsrätten i Karlstad, säger att förändringen sannolikt handlade om att Försäkringskassan behövde minska kostnader, och då försökte hitta var de

nader när möjligheten som förälder att stötta upp blir helt beroende på ekonomisk status och arbetsgivarens goda vilja.

Centerpartiet

Vi anser att föräldrar borde kunna få VAB för att kunna bistå sina barn och även för att bistå lärare i fråga om sitt barns diabetes. Samtidigt borde regionerna kunna bära ansvaret för att utbilda skolpersonal, men så länge det inte fungerar så bör

kunde spara. Då hittade man detta område, där man tidigare gjort en generösare tolkning. I de beslut som har överklagats till förvaltningsdomstolen sedan dess har Försäkringskassan generellt givits rätt, säger Maria Arnljots.

– I huvudsak har domstolarna konstaterat att det är kommunens ansvar att ha rätt kompetens för att vårda barnet i skolan. I de fall någon överklagande har fått rätt rör det sig om särskilda omständigheter i det enskilda målet. Eller slarv från domaren.

INGEN AV DOMARNA i förvaltningsdomstolen har tagits upp av högsta instans.

– De anser väl inte att det finns något intresse av ett prejudikat. Det bör tolkas som att Högsta förvaltningsdomstolen anser att den lagtolkning som nu görs är rätt, säger Maria Arnljots. n

Åsa Sturestig

föräldrarna kunna få VAB även för det. Vi har inte tidigare något tydligt ställningstagande för detta men jag kommer ställa en skriftlig fråga till ministern för att höra hur regeringen arbetar med frågan. Inför nästa år kommer vi även ha med det i våra motioner.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att föräldrar till barn med typ 1-diabetes ska kunna få vabba då de behöver närvara i

Tillfällig föräldrapenning

För rätt till tillfällig föräldrapenning krävs att det direkta skälet är barnets sjukdom.

Det finns ingen rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern följer med barnet till skolan eller förskolan för att utbilda personal. Det finns heller ingen rätt till VAB om det saknas resurs på förskolan eller skola. Det är skolans skyldighet att se till att tillgodose barnets behov av vård vid kroniska sjukdomar.

Det kan finnas rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern följer med till skolan eller förskolan om det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från arbete. Med direkta skäl, menas en akut sjukdom där barnet oavsett sjukdom inte skulle kunna vara i skolan eller förskolan utan förälderns vård, det vill säga att en annan vuxen inte skulle klara av vården. Det kan till exempel gälla om barnets typ 1-diabetes under en period är mycket svår att behandla.

Källa: Marija Stamenkovic/ Försäkringskassan

skola eller förskola för att lära upp personal eller sköta vården för sitt barn. Utredningen som gjordes 2022 innehåller många bra förslag, bland annat en del om VAB för vårdåtgärder i skolan och vi tycker att regeringen bör gå vidare med det. Vi har ställt en skriftlig fråga till socialförsäkringsministern i maj 2023 om, och i så fall när, regeringen kommer att genomföra utredningens förslag. Vi fortsätter att trycka på i frågan och har även lyft det i våra motioner rörande socialförsäkringen.

Stöd och verktyg i föräldraskapet

Ett forskningsprojekt, som stöttas av Barndiabetesfonden, syftar till att utveckla metoder för att förbättra samarbetet mellan förälder och barn med typ 1-diabetes och underlätta vardagsrutinerna med egenvården.

Barn och föräldrar behöver samarbeta kring en mängd olika rutiner. Egenvården kan skapa utmaningar i föräldraskapet och familjelivet. Brjánn Ljótsson, professor och Elsa Håkansson, doktorand vid Karolinska Institutet genomför nu en forskningsstudie som handlar om att utveckla stödet till föräldrar med barn som har typ 1-diabetes. Målet är att föräldrar ska få verktyg för att underlätta samarbetet och få vardagen med egenvården att fungera bättre.

FORSKNINGSPROJEKTET BESTÅR av tre delar. Den första delen är en intervjustudie med 20 föräldrar till barn med typ 1-diabetes och som har adhd-diagnos.

– Den gruppen vet vi står inför extra stora utmaningar. Egenvården av typ

1-diabetes kräver förmågor som den med adhd ofta har extra svårt med, säger Elsa Håkansson.

Studiedeltagarna har djupintervjuats för att kartlägga i detalj hur vardagen med egenvården ser ut, både det som är svårt och det man upplever fungerar.

Forskarna sammanställer nu resultatet av intervjuerna, men på frågan vad man funnit hittills, säger Elsa Håkansson:

– Man slås av den stress som många föräldrar beskriver som en del av vardagen. Att ständigt ha jour och vara redo att rycka ut. Det gör att förälderns egna chanser för återhämtning i vardagen är små.

Föräldrar till barn med adhd behöver vanligtvis stötta barnet extra mycket. – Många upplever sig som tjatiga med alla påminnelser. Frågor om egenvården

Brjánn Ljótsson, professor och Elsa Håkansson, doktorand vid Karolinska Institutet.

kan väcka reaktioner och motstånd hos barnet, och leda till bråk och konflikter. Att hamna i tjatfällor kring vardagsrutiner är nog något som varenda förälder känner igen. Men vid typ 1-diabetes har du många fler rutiner som dessutom är extra viktiga. Om de inte blir gjorda skapar det en oro som ligger på en helt annan nivå än en glömd gympapåse. Självklart behöver föräldrar stöd och verktyg för att möta de här utmaningarna.

I DEN ANDRA delen av projektet har forskarna utvecklat en ny föräldrainsats, som kan liknas vid en föräldrakurs. Den bygger på etablerade föräldrastrategier från KBT (kognitiv beteendeterapi), men har anpassats till ett familjeliv med typ 1-diabetes. – Inspiration till kursen har tagits från

”Egenvården av typ 1-diabetes kräver förmågor som den med adhd ofta har extra svårt med.”

föräldrars berättelser i intervjustudien, och den forskning som redan finns om föräldraskap vid typ 1-diabetes.

MINDRE GRUPPER MED föräldrar till barn mellan 9 och 14 år träffas vid totalt sju tillfällen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Barnen till föräldrarna behöver inte nödvändigtvis ha en adhd-diagnos.

– Vi tror att de flesta föräldrar som har barn med typ 1-diabetes, oavsett om de har en diagnos eller inte, kan ha nytta och hjälp av de här strategierna.

Kursen leds av psykologer och varje tillfälle har ett tema, som avslutas med en genomgång av en föräldrastrategi som föräldrarna sedan ska testa att använda hemma.

– Till exempel kommer vi jobba med att få påminnelser att fungera, att uppmuntra

och motivera sitt barn, att underlätta kommunikation och hjälpa barnet att berätta och be om hjälp. Vi kommer också ha en del som handlar om egen återhämtning och att hitta en hållbarhet i vardagen för egen del.

TILL SOMMAREN 2025 beräknar forskarna ha haft cirka 25 deltagande föräldrar som genomgått kursen.

I den sista delen av forskningsprojektet digitaliseras insatsen så att man kan delta via en smartphone, platta eller dator. – Vi kommer då använda precis samma innehåll som på de fysiska kurserna. Deltagarna får stöttning av psykolog som guidar på distans. Genom att kursen görs internetbaserad kan föräldrar i hela landet ta del av den. n

Bruno Lundgren

Rekrytering av deltagare

Studien vänder sig till vårdnadshavare till barn mellan 9–14 år som har typ 1-diabetes sedan minst ett år tillbaka, får sin diabetesvård i region Stockholm och som upplever utmaningar i vardagen med egenvården. Vid sex veckovisa gruppträffar på olika teman får deltagare dela sina erfarenheter med andra föräldrar, ta del av ny kunskap och sedan testa att använda en ny föräldrastrategi hemma under veckan. En månad efter avslutad kurs möts deltagarna för utvärdering. Intresserad av att delta i studien? Mer information finns på: diabetesforalder.se.

JOHNNY SPANAR

Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.

Genetik som orsak till diabetes

Orsaken eller orsakerna till typ 1-diabetes är en gåta. Vem som helst tycks när som helst kunna insjukna. Genetik spelar stor roll.

Genetisk läggning förklarar förmodligen att det är så enormt stor skillnad i frekvens av typ 1-diabetes mellan till exempel nordiska länder och Sydostasien eller Kina. Vi, människorna som följt inlandsisen och levt i kyla och rusk, med tuberkulos, malaria, maskar, parasiter, loppor och löss… har tvingats få ett immunförsvar som skyddar oss. När det under modern tid inte längre behövs på samma sätt, med ökad hygien, färre allvarliga infektioner och mindre exponering för fiender, har vi inte kunnat rusta ner och drabbas därför av en hel del immunologiska störningar, antingen gränskrig (allergier) mot yttre fiender, eller inbördeskrig (autoimmunitet) där vi skadar egen vävnad. Till det senare hör typ 1-diabetes. Det är då särskilda gener som är kopplade till immunförsvarets funktion som tycks spela särskilt stor roll för autoimmuna sjukdomar, det så kalllade HLA-systemet, som hjälper till att presentera fienden för immunförsvaret. Här finns vissa vävnadstyper, exempelvis HLA DR3DQ2 och HLA DR4DQ8 som ökar risken för just typ 1-diabetes särskilt mycket. Men detta är vanliga genotyper i allmän befolkning så man kan säga att cirka en tredjedel av befolkningen i Sverige har genetisk läggning som skulle kunna medföra typ 1-diabetes, men bara EN procent utvecklar sjukdomen.

I ANDRA VARMA DELAR av världen finns annan genetisk läggning. Vissa befolkningar, till exempel araber, amerikansk ursprungsbefolkning, indier och polynesier har inte som vi haft lador med mat när vi varit stilla under vintern, utan har vandrat oupphörligt och fångat eller hittat mat efterhand, ibland kanske bara någon gång per dag. De har varit okänsliga för insulin för att inte drabbas av hypoglykemi (för lite socker i blodet) om de inte fick mat under ett dygn, och har sedan kunnat äta ett skrovmål och lagra energi till dess de om något dygn fick tag i en buffel. När dessa människor numera inte längre vandrar och letar efter mat utan blir stillasittande i bilar, och tillgången till mat är obegränsad i supermarkets, så drabbas dessa individer av typ 2-diabetes mycket lättare än vi i Norden som har varit anpassade till att vara ganska stilla under vinterhalvåret med tillgång till mat. Således har upp till 40–90 procent av

hovet blir alltför stort och typ 2-diabetes bryter ut. När det gäller typ 2-diabetes vet vi att dessa faktorer är dominerande och det finns studier som visar att blodsockerbalansen nästintill normaliseras helt, utan läkemedel, om en vuxen med typ 2-diabetes minskar sin vikt med cirka 15 kg.

FORSKNING SOM RÖR genetiken fortsätter, och numera vet man alltmer om att generna är av- eller påslagna. Senast Nobelpriset, som gavs för upptäckter när det gäller mikroRNA, är exempel på växande kunskap om hur generna i sin tur påverkas. Epigenetik rör just hur vissa gener kan vara inaktiva, under perioder, och kanske rentav inaktiviteten kan överföras från en generation till en annan, medan andra gener är påslagna, aktiva. Epigenetiken påverkas i sin tur av miljön så den ärftliga läggningen är inget oåterkalleligt, stillastående. Epigenetikstudier kan tolkas alltmer sofistikerat, så att man

”Cirka en tredjedel av befolkningen i Sverige har genetisk läggning som skulle kunna medföra typ 1-diabetes.”

DET ÄR HÄR MILJÖFAKTORER kommer in. Att miljöfaktorer och livsstil spelar roll förstår man också av att sjukdomen blivit så mycket vanligare under de senaste 50 åren, medan genetiken i befolkningen inte har ändrats alls så mycket (förutom en del via invandring, som snarare minskat risken att få typ 1-diabetes). Tyvärr vet vi inte vad i miljön som orsakar att människor nu får typ 1-diabetes mycket oftare än förr.

vuxna i vissa befolkningar i Mellanöstern och Söderhavet, liksom vissa amerikanska ursprungsbefolkningar, drabbats av typ 2-diabetes, medan vi i Norden knappast kommer upp i 15 procent av vuxna ens i hög ålder.

Så även när det gäller typ 2-diabetes så räcker inte genetiken, utan livsstil och miljöfaktorer spelar en avgörande roll. Således hade inte den amerikanska ursprungsbefolkning typ 2-diabetes så länge de sprang efter bufflar, och åt ett skrovmål om dagen, utan det är nu med låg fysisk aktivitet och ökad tillgång till mat, med fetma som följd, som insulinbe -

tror sig kunna dra slutsatser att exempelvis vissa virus påverkat generna. Det finns också intressant forskning som rör X-kromosomerna. Män saknar ju en bit X-kromosom, och har således en Y-kromosom, vilket tycks vara inblandat i varför kvinnor lättare får autoimmun sjukdom (dock INTE typ 1-diabetes, undantaget, då pojkar/män över 15 års ålder får typ 1-diabetes dubbelt så ofta som flickor/kvinnor).

Många studier försöker förstå miljöfaktorers betydelse för uppkomst av typ 1-diabetes (virus, nutrition, toxiska ämnen etc) men än finns mycket som vi inte vet om genetikens roll. n

Liv har samlat in över

113 000 kronor

6-åriga Liv Timerdal drömmer om ett botemedel för typ 1-diabetes.

Därför startade hon en insamling till Barndiabetesfonden som hittills har dragit in den ofantligt stora summan 113 000 kronor.

− Vi är helt i chock. Vårt första mål var på femtusen, säger Emma Timerdal, mamma till Liv.

För snart ett år sedan fick Liv idén till en insamling för att hon vill bli fri från sin typ 1-diabetes. På förskolan ritade hon plakat. Men insamlingen spred sig så snabbt via mamma Emmas sociala media att plakaten aldrig behövdes.

− Det som gav jättestor spridning var när jag började skriva om vår vardag. Om hur nyckfullt diabetes är. Varje dag är olika. Det som fungerar bra en dag fungerar inte alls en annan, säger Emma.

DET VAR I FJOL somras som Liv fick de klassiska typ 1-symptomen. Tillsammans med mamma, pappa Mikael och storebror Noah var hon på mosterns sommarställe. Plötsligt började Liv att dricka och kissa onormalt mycket och ofta.

− Min moster har också typ 1-diabetes, säger Liv.

De tog ett stick i fingret efter frukost och då låg blodsockret på 22. Det blev en resa raka vägen till Hudiksvalls sjukhus.

− Jag är själv sjuksköterska. Men även om jag kan mycket om typ 1-diabetes var jag bara mamma när jag satt där i väntrummet. Via Barndiabetesfondens hemsida hittade jag den bästa informationen. I den situationen vill man ha lättbegriplig text som är lätt att ta in, säger Emma.

Liv blev inlagd i en vecka.

− Allt fokus var på Liv där och då. Inget på mig som mamma. Personalen gick igenom allt på Livs nivå och vi övade på en

docka hela tiden som fick bo inne i vårt rum, så den fick massor av sprutor.

Det är just den dockan som Liv har i famnen på bilden till insamlingen.

I HÖSTAS BÖRJADE Liv förskoleklass. Klasskompisarna vande sig snabbt vid att Liv fått typ 1-diabetes. Så fort de hör ett pip så vet de vad som gäller om Liv är för hög eller för låg.

− Det märks att de är barn av pandemin eftersom de frågade hur det kom sig att Liv kan vara på förskolan trots att hon är sjuk

Namn: Liv, 6 år.

Bor: I Färila, utanför Ljusdal. Debut typ 1-diabetes: 28 juli, 2023.

Familj: Mamma Emma, 42 år, Pappa Mikael, 44 år, Noah, 11 år och hunden Smulan, 3 år.

Vad är det jobbigaste med att ha typ 1-diabetes? ”Att andra kommer och ger insulin hela tiden.”

Vad får dig att skratta? ”Om man kittlar mig.”

Vad drömmer du om i framtiden? ”Ett botemedel mot diabetes.”

Följ Liv och insamlingen på Instagramkontot @emmatimer.

Liv älskar att gå till skolan på måndagsmorgnarna. Adrenalinpåslaget gör att hon ofta får väldigt högt blodsocker.

samt om det smittar. Sedan var de nyfikna på pumpen, berättar Emma.

Liv känner inte av att hon blir låg förrän hon är nere på 2 och då är hon svettig, kritvit, darrig och jättehungrig. Inte heller när hon blir hög. Därför har Liv en egen resursperson i skolan som hjälper till att avbryta lek och idrott om blodsockret sjunker för mycket.

EFTERSOM LIV ÄLSKAR att gå till skolan blir särskilt måndagsmorgnarna knepiga, berättar Emma. Liv blir jättehög på grund av adrenalinpåslaget, likadant blir det vid gymnastik, dans och fotboll, som Liv är extra förtjust i. Emma brukar ha is i magen och doserar efter behov, för att undvika att Liv blir för låg, vilket hon kan bli om hon får för mycket insulin.

På frågan om vad som är roligast på skolan svarar Liv:

− Åka brandstång på en klätterställning och gunga på en kompisgunga.

UNDER INTERVJUN PIPER tandempumpen för att Liv har fått för högt blodsocker, och Emma skickar in extra insulin. Dagens lunch på skolan var inspirerad av beredskapsmat.

− I dag var det klibbigt ris med grönsaker, säger Liv.

– Det blev nog för mycket kolhydrater, konstaterar Emma. n

Anna Carlehed

Emily Tydén med kompisen Matilda Swift.

Hon startade ny förening

Emily startade en ny lokalförening i Örebro. Hennes bestämda tips till andra som går i liknande tankar är att det ska vara kul. – Ja, lägg det på en nivå där det är roligt. Börja i mindre skala och bygg på när ni känner att ni vill utvecklas.

Emily Tydén har med sin familj anordnat ett barndiabeteslopp vid hemmet på landet utanför Pålsboda i fyra år. Så småningom har hon fått hjälp av sin kompis Matilda Swift. De två träffades via diabetesteamet, då deras söner båda har typ 1-diabetes.

Inför loppet år 2023 kontaktade de Barndiabetesfonden för att höra om någon kunde komma och informera om föreningen. De fick ett motförslag, varför inte starta en lokalförening?

– Matilda och jag pratade ihop oss – och bestämde oss för att göra ett försök.

Hösten gick åt för att få ihop en styrelse. På Jumpyard hittade de några lämpliga styrelsekandidater. Och i januari 2024 kunde så första årsmötet hållas.

– Under våren fick vi försöka lära oss styrelsearbete. För ingen av oss har suttit i en styrelse förut.

Hurra vad vi är bra!

Barndiabetesloppet slog rekord – igen

Barndiabetesloppet 2024 spred både kunskap och samlade in pengar till forskningen på en aldrig tidigare skådad rekordnivå. Över 800 000 kronor samlades in tack vare alla lokalföreningar, företag, sponsorer och privatpersoner. Över 3500 personer deltog över hela Sverige.

Samtidigt fick de mycket annat gjort. Inte minst månatliga lekträffar för föräldrar och barn på olika platser i Örebro.

– Vi vill gärna att föräldrar och barn med typ 1-diabetes ska få träffa andra i samma situation.

EXTRA MYCKET AKTIVITET har det varit i september, då Barndiabetesloppet har arrangerats både hemma hos Emily men nu också inne i Örebro.

En sak som förvånat Emily är att sponsringen till olika event har gått förhållandevis lätt.

– Man blir oftast väldigt positivt bemött.

Jag har lärt mig att man inte behöver vara rädd för att fråga.

Emily vill att man inom föreningen ska hitta andra att dela erfarenheter med.

– Det kan vara saker som, ”hur gör ni med idrottslektionen?”. Små tips och trix.

Västerås: Systrarna Julie 4 år och Nomie 2 år.

Eller att man kan få förståelse för när det har varit kämpigt, som egentligen bara andra typ 1-diabetesföräldrar förstår.

Hon ser gärna att föreningen blir en mötesplats för de som har typ 1-diabetes och deras anhöriga.

– En av de sakerna vi pratat om är att fånga upp nydebuterade, så att man inte ska känna sig så ensam i början.

Hon vill också informera allmänheten mer.

– Vi upplever att det är väldigt stor brist på kunskap hos de som inte känner någon med typ 1-diabetes. Man märker ju att det är mycket fördomar kring sjukdomen.

Så – hur har året hittills då egentligen varit?

– Det har varit intensivt, men faktiskt jätteroligt. Det är kul att ha fått en gemenskap kring den här sjukdomen. n

Bruno Lundgren

Skaraborg: Johanna Wadegård, lokalföreningens styrelse.

Örebro: Nike Geben och Arthur Geben.

Gävleborg: Katarina Granström (Rubin Medical), Linda Öbrink (ordförande), Emma Näsman (engagerad i lokalföreningen), Johanna Lindgren (sekreterare) och Maria Trång (kassör).

Stockholm: Rekord i antal deltagarehär vid Trekantsparken, Liljeholmen.

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Dalarna

Örebro

Värmland

Västra

Jönköping

Halland

Skåne

Västernorrland

Gävleborg

Uppsala

Stockholm

Västmanland

Sörmland

Östergötland

Gotland

Kalmar

Kronoberg

Blekinge

Hela kartan ska bli blå!

Uppsala: Adam Brundin, RoseMarie Brundin, Tyra Sagler, Olivia Brundin, Freja Sagler.

Norrköping: Ester och Moa deltog både i Norrköping och som här i Söderköping. Ester har typ 1-diabetes och Moa är syster.

Barndiabetesfonden arbetar för att hela Sverige ska täckas av blå lokalföreningar. Men ännu finns flera vita fläckar.

Starta en lokalförening

• Samla ihop en styrelse: Ni behöver vara tre personer för att starta en lokalförening (ordförande, kassör och ledamot). Känner du ingen som vill vara med så kan Barndiabetesfondens kansli hjälpa dig att få kontakt med medlemmar på din ort.

• Ordna med det praktiska: Ta del av lokalföreningsmanualen och få hjälp med det praktiska kring uppstart av lokalförening. Maila lokalforening@ barndiabetesfonden.se. Kansliet hjälper er att skicka kallelse till medlemmar för att ha ett uppstartande årsmöte.

• Anordna aktiviteter: Ha kul genom att anordna event för drabbade och anhöriga, till exempel fikaträffar, Barndiabetesloppet eller andra aktiviteter.

Emily med sambon Johan, Isak, 7 år, som har typ 1-diabetes och lillasyster Iris, 2 år.

Lund: De fem starkaste löparna direkt i starten av 5 km.

Thomas Hansen, ordförande

Barndiabetesfonden Skåne.

Lund: Eleonora, Maja och Signe.

Uppskattad höstkonsert i Stockholm

Musik i Gustaf Vasa kyrka inbringade 100 000 kronor till Barndiabetesfonden

Höstkonserten i Gustaf Vasa kyrka börjar bli en tradition för Barndiabetesfondens lokalförening i Stockholm. I oktober i år ordnades den för femte gången. Bland de medverkande fanns två världsartister, operasångerskan Hillevi Martinpelto och pianisten Thomas Schuback. Gustaf Sjökvists Kammarkör medverkade för tredje gången, under ledning av Florian Benfer. Barnkören från Adolf Fredriks Musikklasser Farsta, denna gång med fjärdeklassarna 4GH, har varit med varje år och leds av Marcus Josephson.

ÅRETS TEMA VAR Georg Riedel, så på programmet stod förstås melodier ur Astrid Lindgren-filmerna, men även annan musik av såväl Riedel som andra kompositörer. Biljettintäkter, gåvor och bidrag från sponsorer inbringade 100 000 kronor till

forskningen om typ 1-diabetes. Runt 300 personer kom till kyrkan denna söndagskväll för att njuta av musik och samtidigt stödja kampen mot typ 1-diabetes. – Vi är oerhört tacksamma för det här fina engagemanget från artisterna, som ställer upp helt utan arvode, säger Annika Norell Benson, ordförande för lokalföreningen. Vi är också så glada över det värdefulla stöd vi får från Gustaf Vasa församling, våra sponsorer och publiken. Det ger verkligen viktiga bidrag till forskningen. n

Prova nytt druvsocker!

Erbjudandet gäller på alla Prova på paket under hela december, för dig som medlem i Barndiabetesfonden. Sista beställningsdag med leverans innan jul är 18/12.

Hos Diabetic Designed hittar du specialprodukter och positiv inspiration för diabetes! Vi har Sveriges kanske största sortiment av druvsocker, snygga diabetesstrumpor, kylfodral och mycket mer! Med egen erfarenhet av diabetes vill vi göra livet enklare och lite gladare. Välkommen!

diabeticdesigned.se

URL till kampanjsidan: diabeticdesigned.se/ collections/ prova-pa-paket

Ett stort tack

Stort tack till Gustaf Vasa församling, medverkande, publik, sponsorer och alla andra som genom sitt engagemang har gjorde konserten möjlig, liksom samtliga sponsorer.

Ett extra tack till silversponsorerna Abbott

Karlsson & Uddare Rubin Medical

Dubbelt Linköping

– Ytterligare ett strå till stacken. Vi drog in drygt 18 000 kronor, säger Johnny Ludvigsson.

Seniordagen i Linköping: Irma Nygren, Ulla Ludvigsson och Gunnel Jaensson.

Höstmarknaden: Johnny och Ulla Ludvigsson.

Dominos snacks

Domino Stålvant har blivit med bok: Högt och lågt: En bok med god mat & om typ 1-diabetes. Här bjuder hon Stickets läsare på ett gott snacks.

Cookie dough bites

De här är så vansinnigt goda. Kakdegsbollar doppade i choklad. De på riktigt smälter i munnen och är ett måste i mitt kylskåp. Innehåll och topping kan även varieras i all oändlighet, vilket gör dem extra roliga att göra! Mitt bästa och mest återkommande recept är dock detta.

INGREDIENSER

(CA 20 BITES)

100 gram rumsvarmt smör

1 dl kokossocker

1 tsk vaniljpulver

1 krm salt

1 msk agavesirap eller honung

2 msk mjölk (jag använder ärtdryck)

1 dl havregryn

2 dl mandelmjölk

1 dl bovetemjöl

100 gram chokladknappar

100 gram choklad att smälta

GÖR SÅ HÄR

● Vispa smör, socker, vaniljpulver och salt fluffigt med elvisp. Tillsätt mjölk och sirap och fortsätt vispa.

● Tillsätt mjöl och havregryn och börja knåda degen med dina händer. Tillsätt chokladknappar och fortsätt knåda tills du får en smidig deg, kladdar den för mycket har du i mer mjöl.

● Rulla till bollar i önskad storlek. Smält choklad och doppa bollarna.

● Toppa med det du tycker är gott, så som gojibär, hackade nötter, kokosflingor, frystorkade bär, havssalt eller kakaonibs.

● Förvara i kylen i minst 30 minuter innan du avnjuter!

Här finns det julklappar att köpa!

Här hittar du många fler julkappar -> webbshop.barndiabetesfonden.se

Necessärer, 149 kr

Örhängen, 149 kr Nyckelring, 129 kr

Världsdiabetesdagen firades med hoppfull föreläsning

Världsdiabetesdagen firades med ett gemensamt event för både typ 1- och typ 2-diabetes. Utställare och föreläsningar lockade fullsatt i lokalen i Stockholm. Joey Lau Börjesson berättade om det senaste i forskningen kring att bota typ 1-diabetes.

Joey Lau Börjesson, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet, höll ett intressant föredrag om nuläget i forskningen, och särskilt sin forskning kring cellterapi med hjälp av stamcellsöar. Barndiabetesfonden har varit med och finansierat hennes forskning som är potentiellt botande. Forskningen i fältet handlar om att dölja stamcellsöarna från immunförsvaret.

– Forskarteamen runt om i världen har manipulerat ytan på cellerna att signalera till immunförsvaret att de är ofarliga. Vidare har de fört in en molekyl som drar till sig celler som skyddar stamcellsöarna,

förklarar Joey Lau Börjesson. Med på plats fanns ett flertal intressanta utställare från bland annat hjälpmedelsföretag, UF-företag och andra med diabetesproduktföretag. På scen stod också Domino Stålvant, som deltagit i Nyhetsmorgon samma förmiddag, och berättade om sin upplevelse av att insjukna i typ 1-diabetes som 23-åring.

Barndiabetesfondens Niklas Svensson, till vardags journalist på Expressen, var moderator och eventet ordnades tillsammans med Diabetic Designed, Diabetes Sverige och Diabetes Stockholm. n Amanda Svensson

Barndiabetesfondens lokalförening i Stockholm var på plats bland utställarna och sålde Blå Knuten-produkter. Här är Annika Benson Norell och Niclas Holm från lokalföreningen tillsammans med Elvira Wibeck och Annika von Schmalensée från riksföreningen.

Årets Diabetessjuksköterska 2024 blev Inger Andersson från Vårdcentralen Vilan i Skara. Årets Diabetesläkare delades mellan två läkare, Peter Adrian på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg och Göran Lundström på Länssjukhuset i Kalmar. Vinnarna är framröstade av sina patienter och priset delas ut av Diabetic Designed.

Domino Stålvant berättade på scen om sitt liv med typ 1-diabetes och den nya boken Högt & Lågt. Här tillsammans med Sara Mobäck från Barndiabetesfondens lokalförening i Stockholm.

Joey Lau Börjesson höll en hoppfull föreläsning om stamcellsterapi. Här tillsammans med Niklas Svensson som var moderator för kvällen.

Foto:

Hanna Malqvist

Tack till alla som bidragit

Vi har haft en lyckad diabetesmånad och har tillsammans samlat in mycket pengar till forskningen. Stort tack till alla som bidrar, sprider kunskap, kontaktar lokalmedia, ber om att landmärken ska lysa i blått, ordnar events och matcher – allt detta bidrar till att vi har synts och hörts mer än någonsin.

Många olika lokalmedia har lyft drabbade familjer och Barndiabetesfonden har varit med mycket i TV, radio och print. Ett lyckat grepp har varit att vi i år samarbetat med kända podcasts som även skapat insamlingar som de spridit i sina sociala kanaler. Det har varit populärt och många har hört av sig till oss med positiv feedback och sagt att de har blivit så glada över att höra att stora podcasts lyft fram typ 1-diabetes på ett informativt och gripande sätt vilket skapar engagemang och ökad kunskap.

Tack Ludvig!

Ludvig, tre år, lever med typ 1-diabetes. Mamma Josefin och pappa Victor har bidragit med sin historia i en film vi tagit fram för november, och de har även startat en insamling som snabbt slog målet. Tack familjen!

Man har kunnat skicka ut ett gåvo-sms till sin diabeteshjälte vilket vi sett ökar varje år. Det skickades hela 1411 gåvobevis bara fram till den 14/11. Vi har också haft en liten kampanj där man varit med och digitalt ”löst en knut”. På själva Världsdiabetesdagen löstes över 1000 knutar bara – otroligt!

DETTA OCH MYCKET mer är det som bidrar till typ 1-diabetesforskningen. Tack till allas medverkan i de här aktiviteterna! n

Sandra Pihlström, insamlingsansvarig

Hoppfullt var det här!

Många lokalföreningar fick exklusivt tillträde till Jumpyard den 9/11 där de kunde ha roligt och träffa andra i samma situation. En mycket uppskattad aktivitet. Här från Skövdes lokalförening.

De tog matchen mot typ 1

Ludwig Niederbach och Evelina Byström vill sprida kunskap och samla in pengar till forskningen. Årets världsdiabetesdag firades med en hockeymatch i Örnsköldsvik.

Fredagen 15 november drabbade KB 65 samman med Brunflo IK i Bjästahallen i Örnsköldsvik. Matchen, som var ett ordinarie seriemöte i Hockeytvåan, spelades till förmån för Barndiabetesfonden.

Matchen, som hade flyttats i tid för att spelas i anslutning till Världsdiabetesdagen, lockade 443 personer i publiken. Spelare i lagen, och barn och vuxna med typ 1-diabetes, hade spelat in filmer i förväg för att uppmärksamma matchen och sjukdomen.

Insamlingen var direkt efter matchen uppe i 55 000 kronor. Bland annat drog ett lotteri in 15 000 kronor.

– Vi ska auktionera ut alla matchtröjor också, det tror vi kommer att ge en bra slant, säger Ludwig Niederbach. Han och sambon Evelina, som stod för alla arrangemang utanför isen, har fått mycket fin respons.

– Det har varit väldigt positivt från alla håll och kanter. Vi vill ju framför allt nå dem som inte lever med sjukdomen och upplysa dem.

Och matchen då? Den slutade 6-4 till hemmalaget KB 65, som är Ludwig Niederbachs moderklubb. De gick därmed upp i ledning i Hockeytvåan. n Åsa Sturestig

Mumsiga bakelser

RC Café och Pâtisserie skänkte 10 kronor för varje såld prinsessbakelse på fyra caféer under november månad.

Lions och Hallerfeldt

Gudrun Hallerfelt styrelseledamot i Barndiabetesfondens lokalförening Linköping och Lions-medlem, och hennes familj har under flera år upplåtit sin lada för en julmarknad till förmån för Barndiabetesfonden. I år samlade Lionsklubben i Mjölby in rekordmycket, cirka 95 000 kronor –tack vare Lions, sponsorer och familjen Halllerfelt.

Ludwig Niederbach och Evelina Byström är peppade inför matchen mot typ 1-diabetes.

De snygga matchtröjorna auktioneras ut.

Ruben från Rubin Medical var förstås med på matchen.

Barndiabetesfonden Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM

Mer tid till annat i livet

”Det är skönt att pumpen gasar och bromsar insulindoseringen åt mig.” Hedvig

När du inte behöver lägga lika mycket tid på att fokusera på dina glukosvärden, kan du ägna dig åt annat som är viktigt i ditt liv.

– Jag är supernöjd. Jag behöver inte anpassa mitt liv efter min diabetes, insulinpumpsystemet sköter det mesta, berättar Hedvig.

Läs våra användarberättelser på www.rubinmedical.se

Förutser och anpassar

Insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och Dexcom CGM bildar tillsammans ett system som kan mäta och förutse din glukosnivå för att automatiskt kunna anpassa insulindoseringen.

I en studie beskrev 97% av deltagarna systemet som enkelt att använda*.

Kan integreras med både Dexcom G7* och Dexcom G6 CGM.