Sticket 1 2024

Medlemstidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

Nr 1 2024 Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria

Foto: Jonas Borg, Kungl. Hovstaterna

Årgång 31

PÅ GÅNG

Forskarna som får anslag i år

DOMINO STÅLVANT TRÄNAR HÅRT TROTS MOTGÅNGAR

FORSKNING

Han räknar celler i fiskar

INSAMLING & ENGAGEMANG

LEVA MED TYP 1

Blodsockerkurvan vid träning

Foto: Petrus Iggström

INNEHÅLL NR 1 2024

6

PÅ GÅNG Årets forskningsanslag går till...

20

ELDSJÄL Värmdö IF tog matchen för forskningen

12

LEVA MED TYP 1 Domino kämpar med träningen

22

FORSKNING Han forskar på zebrafiskar

Var med och bota typ 1-diabetes

Barndiabetesfonden stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra typ 1-diabetes. Varje bidrag är viktigt!

Swish: 900 05 97 Plusgiro: 90 00 59-7 Bankgiro: 900-0597

17 26

LEVA MED TYP 1 Träna med typ 1-diabetes

JUNIOR Ida på Min Stora Dags ridläger

Swisha en gåva!

Sticket är en medlemstidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Ansvarig utgivare: Åsa Soelberg

Annons: elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se

Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Barndiabetesfonden, Brunnsgatan 26, 111 38 Stockholm

Produktion: Tidningsmakarna AB, Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping ISSN 1400-8505

2

STICKET NR 1 2024

Material till tidningen sänds till:

E-post: sticket@barndiabetesfonden.se Telefon: 013-10 56 90

Ökad tid i målområdet, även när kolhydraträkningen inte är exakt.

MiniMed™ 780G insulinpumpsystem med SmartGuard™-teknik.

80%*

Tid i målområdet

Att räkna kolhydrater är inte alltid lätt, och ibland kan man missa att ta en bolus.

Men även om det blir fel ibland kan resultatet bli bra.

Användare av MiniMed™ 780G-systemet uppnår i genomsnitt 80% tid i målområdet*.

 Den enda pumpen, som utöver autobasal kan ge

autokorrektioner var 5:e minut, ex. vid missade bolusar.

 Endast ett byte av infusionsset per vecka.  Systemet går både att uppdatera och uppgradera.  Unik följarapp med insulin och kolhydrathistorik.

* Arrieta A, et al. Diabetes Obes Metab. 2022; doi: 10.1111/dom.14714. Mean 80% TIR is reached using the recommended optimal settings of 2 hours active insulin time and 100 mg/dL (5.5 mmol/as glucose target for at least 90% of the time.

SE-GDB-2300017© 2022 Medtronic. Medtronic, Medtronic loggan, Engineering the extraordinary är varumärken som tillhör Medtronic. Alla andra varumärken är varumärken som tillhör ett Medtronic-företag.

ÅSAS LEDARE Åsa Soelberg Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

Tack för att du är medlem

– glöm inte bort dina medlemsförmåner!

Jag är stolt över att arbeta för denna fantastiska organisation och se hur vi tillsammans rör oss mot en framtid utan typ 1-diabetes. 2023 var naturligtvis ett tufft år men vi ökade insamlingen från 2022 och kan dela ut 19,4 miljoner kronor till forskningen. Trots många negativa händelser i omvärlden ser jag positivt emot ett bättre 2024 tack vare att jag har förmånen att arbeta tillsammans med våra professionella och engagerade medarbetare samt alla givare som driver vår fråga.

Forskning och framsteg

Genom att fokusera på att finansiera den främsta forskningen har vi arbetat målmedvetet för att öka forskningen inom typ 1-diabetes. Tack vare generösa bidrag från företag, privatpersoner och föreningar kunde vi i slutet på 2023 dela ut 19,4 miljoner kronor till typ 1-diabetesforskning.

Det möjliggör vår fortsatta roll som den största finansiären av typ 1-diabetesforskning i Sverige. Under de senaste fem åren har vi delat ut nästan 100 miljoner kronor till forskningen.

Eldsjälarna Lions – ni är fantastiska!

Vår oskattbara partner som var med sedan starten av Barndiabetesfonden har under 2023 gjort en imponerande insamling även i år. Lions är vår absolut största givare och har varit det ända sedan Barndiabetesfonden grundades 1989. Samarbetet mellan Lions och våra lokalföreningar har skapat en fin gemenskap som vi hoppas kunna fördjupa och utveckla ännu mer framöver.

Tack alla våra lokalföreningar

Våra lokalföreningar finns runt om i landet och är navet för aktiviteter, kunskapsspridning och insamling. Under februari hålls årsmöten och jag uppmanar er alla att delta i dessa möten. Engagemang

4

STICKET NR 1 2024

behövs alltid, och genom att engagera sig i en lokalförening kan varje individ göra en avgörande skillnad. Ett extra stort tack till alla lokalföreningar och ett särskilt tack till Lokalföreningen i Skåne för alla era fina insamlingsaktiviteter som gav ett fantastiskt bidrag till forskningen.

Det är värdefullt att vara medlem i Barndiabetesfonden

Att vara medlem i Barndiabetesfondens Riksförening är att visa att du engagerar dig i kampen mot typ 1-diabetes. Många tycker det är väldigt viktigt att träffa andra som lever med och kring typ 1-diabetes. Vi ordnar många event och här ett urval av vad som händer i närtid. Läs mer på vår webb.

• KLICK; vår app för kamratstöd har blivit en succé. Den riktar sig till dig som är mellan 13–18 år och som lever med typ 1-diabetes. Här kan du dela erfarenheter och få inspiration och stöd från andra som vet hur det är att leva med typ 1. Du kan ladda ned den på Appstore.

• 16 MARS 2024 kl 8.30-10 öppnar Jumpyard upp alla sina trampolinparker runt om i landet exklusivt för Barndiabetesfondens medlemmar och erbjuder ett förmånligt inträde.

• FÖRÄLDRAUTBILDNING med konkreta verktyg för att hantera olika utmaningar i vardagen. Kursen vänder sig till föräldrar

till barn och tonåringar med typ 1-diabetes. 6 kurstillfällen med start 13 mars 2024.

• FAMILJELÄGER MED SOCKERTOPPEN. Aktivitetsläger för hela familjen i samarbete med Sockertoppen. Tillsammans med kunniga och inspirerande ledare ökar vi kunskapen, skapar ett nätverk familjer emellan och har roligt tillsammans. Lägret äger rum den 10–12 maj i Östersund.

Tack alla medlemmar och givare

2023 blev ett bra år. Vi har inte bara ökat våra intäkter till forskningen, vi har också ökat vårt medlemsantal. Det är så roligt att vår organisation ständigt ökar. Tack alla medlemmar, nya och gamla. Ni har gjort en betydande insats för forskningen inom typ 1-diabetes och er entusiasm och engagemang är ovärderligt. Vi blir fler, och tillsammans formar vi en kraft som driver oss närmare vår vision om en framtid utan typ 1-diabetes.

Låt oss fortsätta kämpa tillsammans för en ljusare och friskare framtid för alla de som kämpar mot typ 1-diabetes.

PS. Missa inte vårt årsmöte i Barndiabetesfondens Riksförening den 23 mars

Ett digitalt årsmöte för Barndiabetesfondens Riksförening är planerat den 23 mars kl 13-15. Jag uppmanar er alla att delta i årsmötet och ta del av föredrag från två framstående forskare som har fått anslag från Stiftelsen. Johnny Ludvigsson kommer att tala om ”Vilken nytta är det att kunna bevara kvarvarande betacellfunktion?”. Per-Ola Carlssons föredrag kommer att handla om ”Cellterapier för typ 1-diabetes”. Mer information och anmälan till årsmötet finns på vår webbplats. n

vår minsta, smartaste och mest exakta sensor någonsin*

•

Bättre mätnoggrannhet jämfört med G6

•

<30 min uppvärmningstid

•

Kalibreringsfri men med möjlighet till kalibrering

•

Allt-i-ett sensor

•

Clarity och TIR direkt i appen

•

Nya varningar för ännu större individuell anpassning

•

12 timmars flextid (extra tid före byte av sensor)

diabetesinfucare.com | makingdiabeteseasier.se facebook.com/MakingDiabetesEasierSverige | @makingdiabeteseasier_se NordicInfu Care AB (Distributör) · Box 14026 · 167 14 Bromma, telefon 08-601 24 40 · www.infucare.com Dexcom tillverkas av Dexcom, Inc. 6340 Sequence Drive San Diego, CA 92121 USA. www.dexcom.com Dexcom G7 är CE-märkt enligt MDR (EU) 2017/745.

Tillverkare för Dexcom-produkter är Dexcom, Inc. 6340 Sequence Drive San Diego, CA 92121 USA. dexcom.com. Dexcom G7 är CE-märkt enligt MDR (EU) 2017/745. Dexcom G6 är CE-märkt enligt MDD 93/42/EEG.

Annons HCP G7 mått 205 265mm 5mm utfall.indd 1

DIA.SE.337-01-MAR2023

2023-12-07 12:24:

PÅ GÅNG

Barndiabetesfonden delar ut 19,4 miljoner till forskning Stiftelsen Barndiabetesfonden delar totalt ut över 19,4 miljoner kronor till 26 olika forskningsprojekt.

– Det är fantastiskt att vi ännu ett år kan dela ut så mycket pengar till forskningen kring typ 1-diabetes. Vi är så otroligt tacksamma över att våra generösa givare fortsätter bidra trots det extremt tuffa omvärldsläge som råder, säger Åsa Soelberg, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.

U

tifrån rekommendationer från Barndiabetesfondens vetenskapliga råd delar stiftelsen Barndiabetesfonden ut över 19,4 miljoner kronor till 26 olika forskningsprojekt som syftar till att förebygga, bota eller lindra typ 1-diabetes.

– Tack vare gåvor från företag, privatpersoner och föreningar, kan Barndiabetesfonden stolt meddela att vi fortsätter vara den största finansiären av typ 1-diabetesforskning i Sverige, säger Åsa Soelberg, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.

FÖR SJÄTTE ÅRET i rad delas det största anslaget ut till professor Per-Ola Carlsson

6

STICKET NR 1 2024

vid Uppsala universitet.

Under förra året rönte hans forskning stor uppmärksamhet när han fick godkänt att för första gången testa en ny cellterapi av genmodifierade insulinproducerande celler i en klinisk studie. ÅR 2024 STÖTTAR Barndiabetesfonden Per-

Ola Carlssons projekt ”Behandla och förhindra typ 1-diabetes med mesenkymala stamceller”.

– Stödet från Barndiabetesfonden möjliggör vår forskning kring cellterapier för att stoppa immunangrepp mot de insulinproducerande betacellerna. I förlängningen ger det oss förutsättningar att hitta en botan-

de terapi för typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson.

På listan över de som får högst anslag i år står även Helena Elding Larsson, Lunds universitet, som forskar kring att förebygga typ 1-diabetes med oralt insulin, samt Olle Korsgren, Akademiska sjukhuset, som forskar för att utveckla nya avbildningstekniker för betaceller och immunceller som är kritiskt involverade i sjukdomsprocessen.

I ÅR STÖDS 26 projekt som syftar till att bota,

lindra eller förebygga typ 1-diabetes.

– Det är väldigt kul att det finns flera interventionsstudier som riktar sig till barn med typ 1-diabetes, som dessutom är av så

PÅ GÅNG

Topp 3

Största anslagen

1. Per-Ola Carlsson, Uppsala

hög kvalitet, och där vi inom det vetenskapliga rådet var överens om att dessa projekt bör rankas högst. Det finns även projekt av mycket hög vetenskaplig kvalitet som syftar till att öka vår förståelse kring hur och varför typ 1-diabetes utvecklas, säger Daniel Espes, docent och läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är sammankallande för Barndiabetesfondens vetenskapliga råd.

DANIEL ESPES SER inga tydliga trender i

ansökningarna för i år.

– Däremot är det intressant att det nu finns flera experimentella grupperingar även i Sverige, som arbetar med insulin-

producerande stamceller. Något oväntat ser man dock väldigt få ansökningar kring tekniska hjälpmedel, och man kanske hade väntat sig fler ansökningar kring hur AI-verktyg kan appliceras både inom forskning och klinik, eftersom det ju i övrigt väcker ett så stort intresse, säger Daniel Espes.

Utöver stödet till forskningsprojekten delas även Johnny Ludvigsson-priserna om totalt 300.000 kr ut i höst, som går till en framstående barndiabetesforskare i Norden och en yngre barndiabetesforskare i Sverige. Priserna kungörs i samband med Johnny Ludvigssons födelsedag i oktober. n

Amanda Svensson

universitet. Behandla och förhindra typ 1-diabetes med mesenkymala stamceller.

2 061 092 kr

2. Helena Elding Larsson, Lunds universitet. Primär prevention av typ 1-diabetes genom immuntolerans med oralt insulin (POInT).

1 648 069 kr 3. O lle Korsgren, Akademiska sjukhuset. Application of newly developed PET imaging modalities, digital biopsies, to unravel the immunophatological processes in Type 1 Diabetes.

1 259 556 kr

PÅ GÅNG

Sex forskare som stöds av Barndiabetesfonden i år

Jing Cen, Uppsala universitet.

Projekttitel: Strategies for long-term monitoring of the transplanted insulin-producing islet-like cell clusters derived from human pluripotent stem cells.

Anslag: 458 020 kr.

Jing Cen forskar kring möjligheten att bota typ 1-diabetes med hjälp av stamceller. Idag är det möjligt att framställa funktionella insulinproducerande celler från stamceller och inom ramen för kliniska studier har individer med svår typ 1-diabetes transplanterats med lovande resultat. Det finns dock fortfarande farhågor kring stamcellsbehandlingar kopplat till risken att de stamcellsframtagna cellerna med tiden går tillbaka till ett omoget stadie och bildar tumörer. Målet med studien är att utveckla strategier för att långsiktigt kunna följa transplanterade stamcellsframtagna insulinproducerande celler med en icke-invasiv avbildningsmetod.

8

STICKET NR 1 2024

Carina Spraud Lundin, Göteborgs universitet.

Projekttitel: Effectiveness and experiences of transitional care models for adolescents with Type 1 diabetes in the transition to adulthood: The STEPSTONES-DIAB project.

Anslag: 229 345 kr.

Qiaolin Deng, Karolinska Institutet.

Projekttitel: Pregnancy complications and developmental programming effects in maternal type 1 diabetes: understanding mechanisms and exploring potential therapy.

Anslag: 572 525 kr.

Carina Spraud Lundin forskar för att göra överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård bättre. Överföringen sker under en sårbar period i livet då många ungdomar har en otillfredsställande blodsockerkontroll. Genom att stödja ungdomar till ökad delaktighet och självbestämmande inför överföringen för att de succesivt ska kunna ta ansvar över sin hälsa är centralt, och något som efterfrågas både av patientorganisationer och vårdgivare. Projektet syftar till att utvärdera effekten av ett strukturerat överföringsprogram hos unga med typ 1-diabetes.

Qiaolin Deng forskar kring att eliminera den ökade graviditetskomplikationsrisken för kvinnor med typ 1-diabetes och minska nedärvningseffekterna av metabola sjukdomar till kommande generationer. Trots god blodsockerkontroll under graviditeten så löper kvinnor med typ 1-diabetes större risk att drabbas av komplikationer så som medfödda missbildningar, låga glukosnivåer hos barnet vid födsel och för tidig födsel. Forskargruppen undersöker därför vad för ytterligare faktorer, utöver blodsockernivåerna, som bidrar till den ökade risken för graviditetsrelaterade komplikationer för kvinnor med typ 1-diabetes. Målet med detta forskningsprojekt är att identifiera dessa ytterligare faktorer och se ifall de kan vara mål för framtida behandling.

Förebygga 42 %

Bota 20 %

PÅ GÅNG Så här fördelas årets anslag. Vetenskapliga rådet klassificerar vilken kategori projekten tillhör. Hur anslagen fördelas beror på vilka forskningsansökningar som kommer in och hur vårt vetenskapliga råd bedömer projektens kvalitet och relevans. Fördelningen mellan bota, lindra och förebygga ser därför olika ut från år till år.

Lindra 38 %

Fördelning per institution Uppsala universitet 8 558 330 kr Lunds universitet Karolinska Institutet

2 862 626 kr

Linköpings universitet

1 374 061kr

Akademiska sjukhuset i Uppsala

1 259 556 kr

Göteborg universitet

Bryndis Birnir, Uppsala universitet.

Projekttitel: How physiological molecules guide release of inflammatory molecules from T cells.

Anslag: 687 030 kr.

Bryndis Birnirs studier fokuserar på att försöka utröna hur GABA och insulin i samspel med glukos påverkar vita blodkroppar. GABA är en aminosyra som vi producerar i kroppen och används t.ex. i hjärnan för att lugna nervsystemet. GABA finns även i blodet och i bukspottskörteln, i de insulinproducerande betacellerna i Langerhanska öarna. Syftet är att förstå och beskriva GABAs funktion i vita blodkroppar från människa i hälsa och vid typ 1-diabetes. I studien försöker de identifiera nya mål för utveckling av bättre läkemedel som kan bromsa, och i bästa fall bota, typ 1-diabetes.

4 793 984 kr

229 345 kr

Joey Lau Börjesson, Uppsala universitet.

Projekttitel: Exploring strategies for preventing the formation of cytotoxic IAPP amyloid in human stem cell-derived islet-like cell clusters.

Anslag: 916 040 kr.

Joey Lau Börjesson forskar för att bota typ 1-diabetes med hjälp av genmodifierade stamceller. Betacellerna, som producerar insulin producerar även hormonet IAPP. Mänskligt IAPP har en hög tendens att felveckas till en struktur som benämns amyloid, och när amyloiden bildas så dödar den betacellerna. I studien avser forskarna att undersöka under vilka förutsättningar IAPP-amyloid bildas, och om proteinet Bri2 kan minska eller förhindra IAPP-amyloidbildningen – som det har visats göra i "riktiga" Langerhanska öar.

De avser även att plocka bort IAPP-genen i stamceller och därefter framställa ö-cellkluster som saknar IAPP. Dessa ö-cellkluster ska sedan undersökas på sin förmåga att producera och frisätta insulin. Det är viktigt att vi förstår vad som föregår amyloidbildningen så att den kan förhindras och ö-cellklustrens överlevnad förlängas.

Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet.

Projekttitel: Advancing Research on Neuro-Immune Interactions in T1D: A Proposal for Novel Methodologies.

Anslag: 343 515 kr.

Gustaf Christoffersson och hans kollegor forskar för att fördjupa kunskapen om hur nerver och immunsystemet samverkar i samband med typ 1-diabetes, och föreslår nya avancerade forskningsmetoder för att studera detta samspel. Själva sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes är komplicerat och påverkas av både ärftliga faktorer och miljö. Medan vi vet att immunceller attackerar betacellerna och orsakar deras förstörelse, finns det också bevis för att nerverna som innerverar bukspottkörteln spelar en viktig roll. Resultaten från tidigare studier antyder att nervsignaler och signalsubstanser kan ha en direkt inverkan på utvecklingen av typ 1-diabetes. Genom att bättre förstå hur nerver och immunsystem samverkar i bukspottkörteln, kan vi identifiera nya mål för behandling och potentiellt utveckla mer effektiva terapier för att bromsa eller förhindra sjukdomen.

STICKET NR 1 2024

9

PÅ GÅNG

I stället för druvsockerrester i fickorna…

När Markus Nilsson upptäckte att klädernas alla fickor var nedsmulade av druvsockertabletter, började han leta efter någon slags förpackning utan att hitta någon.

– Jag fick lösa det själv, säger Markus Nilsson, som nu har utvecklat den påfyllningsbara dispensern QlickOne. gogerna skulle ha tabletter i reserv, och det skulle finnas med i gymnastikpåsen och sedan på fotbollsträningar...

– Vi hade dextrorester överallt. I fickorna, i väskorna, eller blöta och förstörda bland träningskläderna.

Markus finkammade nätet i jakt på en smart behållare, men hittade inga vettiga.

Han började rita på en egen lösning. Snart stod det en 3D-skrivare hemma som hackade ur sig olika prototyper. Till slut fanns en tillräckligt bra. Markus kontaktade ett plastföretag.

Då fick han lära sig hur verktygstillverkning i plastindustrin går till – och vad det kostar.

På det lokala bankkontoret var man inte så pigg på att låna ut till äventyret. Men Almi i Halmstad möjliggjorde att en produktion kunde komma igång.

Så, nu produceras QlickOne i Landskrona och Markus säljer dispensern via den egna hemsidan, mestadels i Sverige men också till Norge, Danmark, Storbritannien och Holland.

– Den är en hjälp att göra vardagen något litet enklare för dom som måste kämpa varje dag med den här sjukdomen, säger han.

QlickOne kan köpas på QlickOne.com. n

Så ser den ut, dispensern QlickOne, efter mycket möda och stort besvär. Nu säljs den i Sverige och flera andra länder.

Foto: Privat

D

et var lite irriterat i bilen på väg upp till Mora 2016, när sonen Albin tycktes ha en "fix idé", som pappa Markus säger, att dricka en massa vatten. Med en halvtimmes intervall var de tvungna att stanna bilen för att Albin skulle gå på toa.

– Vi kopplade ju inte då att det kunde vara typ 1-diabetes, säger pappa Markus.

Efter en dag med skidåkning somnar familjen gott i stugan. På natten vaknar Markus av ett ljud från köket. Han går upp och ser femårige Albin stå på en pall med ansiktet under kökskranen med full spolning på.

Fram till gryningen låg föräldrarna i sängen och googlade.

– Då fattade vi. På morgonen åkte vi till sjukhuset i Mora, där de gjorde ett blodsockertest. Och sen var karusellen igång.

Albin var inlagd på sjukhus ett par veckor. Och när de skulle ut till ett lekplatsområde vid sjukhuset, fick föräldrarna med sig en liten plastburk med tre druvsockertabletter.

– Det var en liten plastburk med lock på.

Markus hade allvarligare saker att ta hand om kring sonens diagnos just då.

Men när åren gick och Albin skulle ha med sig Dextro till dagis och skola, peda-

Vinn en QlickOne!

QlickOne är en smart påfyllningsbar dispenser som skyddar och förvarar druvsockret. Är du medlem i Barndiabetesfonden kan du delta i en utlottning av tio stycken blå QlickOne dispensrar.

Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med rubriken "Tävling QlickOne", med ditt namn och din postadress – till mejladress: sticket@barndiabetesfonden.se.

10

STICKET NR 1 2024

Albin insjuknande i typ 1-diabetes 2016. Nu slipper han åtminstone druvsockerrester i fickorna.

PÅ GÅNG

”Har vi orsakat barnets typ 1-diabetes?” tack för ditt mail! Viktig fråga då jag tror

Å

också visats i andra internationella stuatt många får skuldkänslor när ens barn dier, bland annat TEDDY-studien. har fått typ 1-diabetes. Man frågar När det gäller ert barn så är det mycksig om man inte skött någon inet sannolikt att sjukdomsprocesJOHN fektion som man borde, om sen startat tidigt, oftast före A G man ätit fel mat, om man 1–2 års ålder. Psykologisk stressat för mycket etc. stress kan ha bidragit till Jag beklagar att de forskatt sjukdomen blev kliningsresultat vi fått fram nisk, det vill säga att ini ABIS-projektet (Alla sulinbehandling krävs, Barn i Sydöstra Sverige) nu och inte om ett år eller kan leda till skuldkänslor, två, men det är omöjligt att men egentligen är det väl svara på. så att alla föräldrar gör Det viktiga är att ni Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se. så gott de kan, och man båda kan se framåt. Din vill inte sina barn illa. fru bör inte känna skuld Emellertid är det ganska mycket som för att hon bär gener, och ni båda bör inte talar för att faktorer som leder till ökat bekänna skuld över era konflikter, men ge hov av insulin (exempelvis snabb tillväxt, ert barn det bästa stöd ni kan. Lyckas ni infektion, trauma, psykologisk stress, puskapa en god relation så att er son kan få bertet m.m.)) antingen kan bidra till att en bo med både mamma och pappa i en god sjukdomsprocess startar – som främst hos atmosfär, så är det bäst. Ibland blir sepagenetiskt disponerade leder till typ 1-diaration det enda vettiga, men i så fall måste betes – eller så kan det leda till att en indiman ändå göra det bästa man kan för sina vid som redan har en pågående sjukdomsbarn. För ett barn med typ 1-diabetes måsprocess, vilken kanske har startats av en te man kräva att samarbetet och kontakvirusinfektion, välter lasset och gör att ten fungerar gott mellan er föräldrar, så diabetessjukdomen bryter ut. Sådana reatt behandlingen blir enhetlig och bra, och sultat har vi således fått fram i ABIS-proatt barnet inte får ännu tyngre börda eller jektet, där 17 000 barn födda 1 okt 1997–1 sämre behandling. okt 1999 följts med provtagningar och Lycka till! n Vänliga hälsningar, Johnny frågeformulär etc. Liknande resultat har

Måttlig lågkolhydratkost gav bättre blodsocker

Medelnivån på blodsockret för personer med typ 1-diabetes sänks, och tiden per dygn med bra värden ökar, med måttlig lågkolhydratkost. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

D

eltagarna i studien – som är den hittills största i sitt slag – åt under olika perioder traditionell kost med 50 procent av energin från kolhydrater, eller måttlig lågkolhydratkost med endast 30 procent av energin från kolhydrater.

– Studien visar att en måttlig lågkolhydratkost sänker medelnivån av blodsockret, samt att fler patienter kan hålla blodsockret inom målområdet, säger Sofia Sterner Isaksson, studiens förstaförfattare.

Tidsökningen inom målområdet var i

snitt 68 minuter per dygn jämfört med vid traditionell kost, samtidigt som tiden med förhöjda värden förkortades med i snitt 85 minuter per dygn.

Studien publiceras i The Lancet Regional Health – Europe. n Luca Pirro

NY

nyligen fick diabetes. De senaste veckorna har varit tuffa och jag har börjat söka information om varför man får diabetes, och hamnade då på sidan om ABIS. Jag läste bland annat att en skilsmässa och trauman kan bidra, och har börjat känna en enorm skuld att jag kan ha bidragit till det här. Jag och hans mamma är inte skilda, men sista tiden har varit tuff med flera småbarnsår bakom oss och konflikter som vi inte alltid kunnat dölja för barnen.

Båda barnen har en trygg uppväxt, med många kompisar och föräldrar som älskar dom. Men när orken och sömnen tryter så kommer konflikterna. Hur ska man tänka kring studien? Tanken på att man kan orsakat sitt barn skada är enormt tung.

Hans mamma är diabetiker sen barndomen, jag vet att det finns viss ärftlighet, men tanken att detta beror på mig och hans mamma biter sig fast.

Vet man hur lång tid diabetes tar att "utveckla" sig? Kan det ha varit en infektion vid 1–2 års ålder? Han hade något typ av infektion veckan innan han fick diabetes. Kan förloppet vara så kort?

Tacksam för svar, Skuldtyngd pappa

FR

hej! Jag är pappa till en son på 7 år som

Mer tid inom målområdet med måttlig lågkolhydratkost, det visar en studie på vuxna från Göteborgs universitet.

STICKET NR 1 2024

11

LEVA MED TYP 1

Hon ska göra en Ironman – men typ 1-diabetes har kommit emellan Hon tränar sju dagar i veckan. Hennes dröm är att genomföra en Ironman. Men just nu är det motigt – med ett blodsocker som försvårar träningen.

– Men jag ger inte upp. Jag tror på mig själv.

D

omino tränar allt möjUnder en normal vecka – ligt. Hon går på när hon springer mycket – gym, lyfter vikter kan det bli tre lite längre eller går på nåsträckor på 10–12 kilogot pass. Hon tycker det meter, och två kortare är superkul med boxning på 5–7 kilometer. Nu, och kampsporter som när vi pratas vid, är det thai- och kickboxning. inte fullt lika mycket Hon tränar gärna crossfit. löpning, men desto mer Och på det springer hon. på gym. Det är inte helt – Jag springer mina ovanligt att hon tränar två slingor i Bromma, där jag gånger om dagen. UtslaDomino spenderar mycket bor. Jag är alltid ute och rör tid på gymmet. När hon ser get på en vecka snittar hon på mig. Jag har en dragnog sju olika träningspass i sig i spegeln känner hon inte riktigt igen sin kropp. hund och hon älskar att veckan, uppskattar hon.

Men hon kämpar för en vara ute och springa lika vändning.

INNAN HON FICK typ 1-diamycket som jag. betes tyckte hon väldigt mycket om att Det enda Domino saknar i träningsspontant sticka ut och springa och helt väg är en lagidrott. Under barn- och ungenkelt bara springa så långt hon orkade, domsåren spelade hon basket på elitnivå och inte sluta förrän hon var helt utpumi Alviks BK, med SM-segrar på meritlispad – och supernöjd. Hon längtar tillbaka tan, och tanken var länge att hon skulle till den känslan. till USA och spela på college. Men annat Sedan hon insjuknade för drygt tre år kom emellan.

12

STICKET NR 1 2024

LEVA MED TYP 1

Namn: Domino Stålvant Ålder: 26 Familj: Fästman Matt och hunden Dasha. Pappa, mamma och tre systrar.

Gör: Driver sex Instagram-konton med totalt över en miljon följare. @dominostalvant @fashionbook @luxurybook @femmebook @qualitybook @dompfan

Foto: Petrus Iggström

”Jag startade mitt första konto redan när jag var 12 år. Det blev jättestort, med 300 000 följare på ett år.

Hon gillar att boxas och fajtas.

STICKET NR 1 2024

13

LEVA MED TYP 1 Domino Stålvant har stora problem med lågt blodsocker när hon ska springa långt. ”Ibland blir jag katastroflåg redan efter två kilometer.”

Sju träningspass i veckan blir det i genomsnitt.

sedan har mycket blivit annorlunda.

– Nu måste jag planera varenda gång, tänka på vad jag äter, hur jag ska dosera insulin, ställa in pumpen och packa ryggsäcken med druvsocker och juice.

OCH DET ÄR det lilla problemet. Det stora är

att allt hon som oftast tvingas avbryta sin löpning – känningarna blir för svåra och blodsockret åker ner i källaren.

Hur hon än gör blir hon ofta låg under löparpassen. Innan hon ska iväg försö-

– Jag känner när det börjar svartna lite för ögonen. Det är alltid mellan 5 och 4.

Då är det bara att sätta sig, eller stappla fram och proppa i sig så mycket kolhydrater hon kan för att piggna till.

– Jag försöker verkligen planera så gott jag kan, men sen så blir det för svårt ändå.

Ibland känns det som om jag borde äta ett helt fat med pasta eller en hel godisskål, för att orka vara ute och springa så långt som jag vill. Men då mår jag ju dåligt på ett annat sätt.

”Nu måste jag planera varenda gång, tänka på vad jag äter, hur jag ska dosera insulin, ställa in pumpen och packa ryggsäcken med druvsocker och juice” ker hon äta både långsamma och snabba kolhydrater, och ställer pumpen på träningsläge, för att den inte ska skicka ut så mycket insulin. Ibland tar hon bort pumpen helt.

– Jag vill ligga på 12 när jag ska springa. Ibland har jag legat på 7, men då blir jag katastroflåg redan efter två kilometer. 12–17 känns bäst att börja på.

Och trots att hon kanske stoppar i sig Dextro längs vägen så är hon efter ett tag nere på 5 mmol/l.

14

STICKET NR 1 2024

– Det är någonting jag jobbar väldigt mycket med.

DET KAN HÄNDA att hon blir så arg och frus-

trerad att hon försöker nonchalera att hon blir låg och fortsätter att springa ändå – och blir så klart ännu lägre.

– Det inte värt det. Jag blir så himla rädd när jag blir för låg. Mina känslor blir väldigt intensiva då och känslan är att jag kan dö.

På gymmet har hon inte samma stora

bekymmer med blodsockret.

– Ligger jag jättehögt i blodsocker så brukar jag ta en cykeltur eller nåt för att det ska sjunka lite. Och ligger jag lågt brukar jag skippa den högintensiva uppvärmningen, och gå direkt på att lyfta. Jag förhåller mig till blodsockret.

FÖRRA ÅRET, 2023, hade Domino Stålvant

som mål att genomföra en Ironman. 3,8 kilometer simning i öppet vatten, därpå 180 kilometer cykling, för att avslutas med ett maraton, det vill säga 42,2 kilometer.

Men så blev det inte. En halvmara blev det som mest.

Hon försökte springa ett förberedande maraton på egen hand. Hon förberedde sig minutiöst. Preppade med de rätta kolhydraterna och såg till att sova bra.

– Jag var superpepp. Men efter en mil...

Jag ser ingenting. Det bara flimrar. Jag hör ingenting. Jag är helt förstörd.

Så, det är bara för Domino att försöka ta sig hem, med svansen mellan benen, förkrossad och besviken.

– Jag var helt förstörd. Det var väldigt tufft mentalt. Jag var så ledsen och så arg.

Ganska säkert så blir det ingen Ironman i år heller.

NÄR HON FICK sin diagnos lovade hon sig

själv att aldrig bli sin diabetes. Hon skulle göra som hon själv ville.

– Men jag har lärt mig att det är svårt att inte följa sitt blodsocker.

Domino Stålvant var 23 år när hon insjuknade. Förmodligen utlöstes hennes typ 1-diabetes när hon bodde på Bali, där

Det har ändå blivit lite lättare med ny sensor och pump.

STICKET NR 1

15

LEVA MED TYP 1 hon hamnade tack vare sina Instagramkonton.

– Jag startade mitt första konto redan när jag var 12 år. Det blev jättestort, med 300 000 följare på ett år. Sen började jag med influencer-marketing. Tack vare det har jag fått resa mycket. På Bali träffade jag min kille, som är från Australien.

– Jag blev jättesjuk i både tyfoidfeber och denguafeber, och låg inomhus i flera månader. Jag tror att immunförsvaret kördes i botten då.

När hon senare kom till Sverige upptäckte man att hon hade för mycket socker i urinen.

VID ETT TILLFÄLLE fick hon med sig insulinsprutor hem – med instruktionen att användas om det var nödvändigt – blodsockermätare, samt en dagbok att anteckna måltider och blodsockernivåer i.

På kvällen efter vårdbesöket skulle hon ut och äta.

– Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, och jag hade ingen i min närhet som visste hur man gör.

Två veckor senare överlämnade hon anteckningsboken med prydliga anteckningar om matintag och blodsockermätningar – och typ 1-diabetes kunde fastställas.

– Jag blev jättechockad. För jag visste ingenting. Min fördom var att man bara kunde få typ 2-diabetes, och trodde att man fick det om man levde dåligt. Jag fick en megachock. Jag har tränat på elitnivå, aldrig druckit alkohol.

TILL HISTORIEN HÖR att Dominos föräldrar

ibland skojat med henne, eftersom hon alltid gillat att äta, ”se upp så du inte får diabetes”, typ.

– Så först tänkte jag att jag orsakat det här själv.

Hennes sjukdom har varit svårbehandlad. Från början hade hon viss egen insulinproduktion kvar. Sen kändes det som att hon hade det bara ibland, och ibland inte.

– Det har varit mycket upp och ner och osäkerhet. Även för huvudet. Alla har olika diagnoser, så det är svårt att fråga någon, vad kommer att hända nu?

Idag, år tre med sjukdomen, när hon också har fått sensor och pump fastklistrade på kroppen, är hon i alla fall säker på en sak.

– Nu är jag hundra procent sjuk.

Ytterligare en försvårande omständighet för henne är att hon har PCOS, som innebär att äggstockarna tillverkar för mycket av könshormonet testosteron. PCOS medför dessutom okänslighet för insulin, vilket kanske kan förklara varför det är extra

16

STICKET NR 1 2024

Det har varit mycket upp och ner och osäkerhet. Även för huvudet, menar Domino.

”Jag har inte gett upp det. Jag tror på mig själv.” svårt för henne att få ordning på blodsocker och insulin vid träning.

– Symptomen för PCOS blir värre med typ 1-diabetes, säger hon lite uppgivet.

När vi gör den här intervjun sitter Domino Stålvant i entrén till gymmet hon tränar på, på Kungsgatan i Stockholm.

Idag ska hon köra ett helkroppsprogram med fria vikter. Hon fortsätter att träna hårt, även om det är motigt. Hon kämpar på för att det ska komma en vändning.

Och när den kommer..: – Då ska jag göra en Ironman. Nån gång kommer jag att göra det. Jag har inte gett upp. Jag tror på mig själv. n

Bruno Lundgren

”Nu är jag hundra procent sjuk”, säger Domino Stålvant.

Det händer i kroppen när du tränar Vet man vad som händer i kroppen vid träning med typ 1-diabetes, blir man bättre rustad för att parera uppkomna situationer då blodsockret bråkar.

Det är framför allt två lägen man behöver ha koll på, menar Sara Vikström Greve, diabetesläkare som tränar mest varje dag och som själv har typ 1-diabetes.

M

ånga med typ 1-diabetes har mycket kolhydrater än när man vilar. Det upplevt obehagligt lågt blodär bland annat av den orsaken man kan få socker vid träning. Och då lågt blodsocker. har det sannolikt handlat om En person utan diabetes gör naturligten lågintensiv aktivitet som att jogga, cykvis av med lika mycket kolhydrater vid la eller simma. aerob träning. Skillnaden är att den perso– En typ av träning med liknande intennens kropp har förmåga att dra ned krafsitet under en längre tid. Sådan trätigt på sin insulinproduktion. Det ning kallar man aerob träning, måste personer med typ 1-diasäger Sara Vikström Greve, betes reglera själva. Kropsom till vardags är diabepen blir också mer känslig tesläkare på diabetesmotför insulinet vid träning, tagningen på Karolinska viket ytterligare ökar risUniversitetssjukhuset i ken för låga blodsockerHuddinge. nivåer.

– Allting i kroppen Nyckelordet är aktivt blir bättre av att man träinsulin, menar Sara Viknar. Jag blir väldigt ledsen ström Greve. Det är både när jag stöter på personer det långtidsverkande och med typ 1-diabetes som korttidsverkande. Ska man Blodsockret kan ställa till det inte vågar träna. träna inom en och en halv även för Sara Vikström Greve.

När hon skulle springa 5 kilotimme efter måltid är ett meter snabbt, gick hon i mål DÄRFÖR HAR HON tagit på riktmärke att dra ned 50 med 18 mmol/l i blodsocker. sig uppgiften att hjälpa procent av sin måltidsdos. personer med typ 1-diabetes, att förstå vad Vilket alltså gäller aerob, lågintensiv som händer i kroppen när man tränar. träning som varar mer än en halvtimme.

– Aerob träning är en träningsform Samtidigt måste man prova sig fram lite där man inte bildar mjölksyra, men där grann och se hur det fungerar för en själv. musklerna använder upp till 50 gånger så Det finns flera scheman över hur insulin-

dosen samt kolhydrater ska varieras vid olika aktiviteter, men det ska också vara enkelt, så man kommer ut på träningen utan längre komplicerade ekvationer, menar hon. Då kan man justera efter hur det fungerar, när erfarenheten ökar. Variablerna är flera. Hur länge och hur hårt kommer träningen bli? Sticker man ut och tränar direkt efter måltiden eller just en och en halv timme efteråt?

– Tränar du redan en halvtimme efter måltid måste du antagligen reducera insulinet ännu mer, eftersom att man har mer aktivt insulin i blodet efter måltidsdosen till maten. Och går tiden längre än en och en halvtimme innan träningen kommer igång, så får man antagligen högt blodsocker eftersom man tagit mindre insulin under måltiden.

DEN ANDRA TYPEN av träning att förstå är anaerob träning, det vill säga intensiva pass där mycket muskelstyrka används, såsom styrketräning eller korta intervallpass.

Vid anaerob träning uppträder blodsockret tvärtom jämfört med vid aerob träning.

– När man använder musklerna väldigt kraftigt behöver de mer energi och syre, och därför bildas det mjölksyra. Dessutom frigörs glukosdepåerna i musklerna och skickar ut glukos.

Detta gör att blodsockret snarare stiger vid anaerob träning, vilket förstås innebär att man vid anaerob träning inte bör reducera sin insulindos.

Problemet med anaerob styrketräning

STICKET NR 1 2024

17

LEVA MED TYP 1 kan vara att förutse när blodsockret stiger.

Det kan inträffa under träningspasset eller kort därefter.

Men sen kan det gå åt andra hållet igen.

När musklerna har jobbat hårt under ett anaerobt träningspass blir de mer insulinkänsliga under en period som kan sträcka sig till upp till 24 timmar, och under hela den perioden kan man alltså lättare få lågt blodsocker.

– Det är väldigt individuellt hur det blir. Men det betyder att några kommer att behöva snabbverkande insulin, för att undvika att bli för höga, men man ska vara försiktig med det eftersom att insulinkänsligheten senare ökar.

MÅNGA TRÄNINGSFORMER innehåller både aerob och anaerob träning. Lagsporter som fotboll och hockey, eller racketsporter, eller kanske ett spinningspass på gymmet, innehåller både lättare perio-

MEN OM ETT stort skäl till att man motionerar är att man vill gå ned i vikt, kan det bli lite krångligare med påfyllningen.

– Då vill man kanske inte gå plus i energi när man tränar. Men om man minskar insulinet tillräckligt mycket bör man inte behöva fylla på så mycket.

För att styra insulintillförseln bäst möjligt, måste man lära känna sin pumps funktioner. Om pumpen till exempel har ett blodsockermål som innebär att den skickar iväg ett litet insulinshot då och då, så vill man inte att den ska göra det just som man står redo med löparskorna på sig. Därför måste man tänka lite annorlunda när man tränar med de nya smart-pumparna, där ett högre blodsocker innan träning kan orsaka en korrektionsdos som ställer till det.

Allting i kroppen blir bättre av träning.

Aerob och anaerob är träningsformerna att hålla koll på i första hand, för att kunna parera och förutse blodsockerkurvan.

ALLA MED TYP 1-diabetes som tränar en hel del vet också, dessvärre, att blodsockret

”Men sen kan det gå åt andra hållet igen. När musklerna har jobbat hårt under ett anaerobt träningspass blir de mer insulinkänsliga…” der och tyngre. Så hur ska man då hantera insulintillförseln? Framför allt beror det på hur det mixade passet är uppbyggt. Är det väldigt många stunder där musklerna jobbar stenhårt och sprutar ut socker, ja, då kanske blodsockret stiger. Eller är det bara någon enstaka stegring under passet?

Man måste helt enkelt lära sig att bedöma och uppskatta hur ens kropp fungerar under olika typer av träningspass.

Men generellt sett, menar Sara Vikström Greve, innehåller ett mixat pass vanligen betydligt mer tid med lågintensiv aktivitet än högintensiv, varför det är troligt att de flesta får ett blodsocker som går ner en aning. Men det är såklart olika vid olika träningsformer och träningsmål.

DÄRTILL SPELAR DET ju också roll hur vältränad en person är. Vissa kan få mjölksyra av att promenera uppför en lättare backe.

Medan någon annan kan jogga en mil på 45 minuter mer eller mindre opåverkad.

Ska man hålla igång riktigt länge gäller det att fylla på med kolhydrater för att inte bli för låg. Och kanske inte bara för blodsockrets skull, utan även för prestationen, för att ha energi att springa långt till exempel. Sara Vikström Greve använder själv måttet 10–20 gram kolhydrater var femte kilometer, som ett grovt riktmärke vid till exempel halvmaraton.

– Det är ju så himla bra på maraton, för där finns ju vätskedepåerna var femte kilometer, säger hon glatt.

18

STICKET NR 1 2024

inte alltid uppför sig som det brukar, även om förutsättningarna tycks vara precis desamma från en gång till annan.

ADRENALIN ÄR ETT hormon som kan spela

ett spratt i blodsockerekvationen. Många med typ 1-diabetes har märkt att blodsockret av någon anledning kan bli högre vid tävlingssituationer.

– Då är man lite stresspåverkad och har fått en adrenalinkick. Det är orsaken till det högre sockret, och höjden av sockret kan vara svår att förutse. Om man vet att det kan inträffa ska man kanske avvakta med den där extra Dextron inför loppet eller fotbollsmatchen som betyder mycket.

Sara Vikström Greve har tränat mycket sedan åtta-, nioårsåldern. I tonåren tävlade hon som friidrottare i juniorlandslaget, långt före pumparnas tid. Intervallpassen i skogen minns hon som jobbiga.

Då hade hon fickorna fulla av druvsocker och godis för att inte bli för låg. På den tiden startade hon sådana pass med lite högt blodsocker.

– För att liksom ha råd att gå ner i blodsocker under träningen.

Men nu, med pump, undviker hon i stället att vara hög före träning – just för att pumpen inte ska hinna skicka iväg insulin.

OCH ÄVEN OM det för det allra mesta går enligt plan för Sara när hon tränar, kan det fortfarande inträffa konstigheter. När

hon för ett tag sedan skulle springa fem kilometer så fort hon kunde, då visade det sig att hon hade 18 mmol/l i blodsocker när hon kom i mål.

– Det var nog rätt så mycket på grund av adrenalin, skulle jag tro.

Riktigt spontan är hon aldrig med sin träning.

– Ibland på helgen kan jag känna, "åh, nu skulle jag jättegärna vilja sticka ut och springa". Men så har jag precis käkat frukost, massa bröd och tagit full dos insulin.

Då vet jag att det inte går, för man vet att jag kommer att vara låg om tjugo minuter. Det tycker jag är jätteirriterande. På det sättet påverkar sjukdomen mitt liv, för med typ 1-diabetes måste man hela tiden vara förutseende.

Sara Vikström Greves övertygelse är att träning är bra. Hon blir ledsen när hon

LEVA MED TYP 1

möter personer med typ 1-diabetes som inte vågar att träna på grund av sin diabetes. Hon menar att det oftast är tillräckligt att ha koll på de olika träningsformerna – aerob eller anaerob, lågintensiv eller högintensiv.

EGENTLIGEN HAR SARA Vikström Greve

bara en brasklapp, det är att om man tar för lite insulin, och man ska börja träna med ett högt blodsocker över 15, då ska man mäta ketonerna. För har man ketonbildning, kanske för att det har varit vajsing med pumpen, då behöver man helt enkelt insulin för att inte riskera syraförgiftning, ketoacidos.

– Mycket kan hända med blodsockret vid träning. Men vet man varför det händer blir det lättare att parera, säger hon. n

Då går det ner och upp – och ner igen!

Vid längre lågintensiva träningspass – aerob träning – som till exempel jogging, kan blodsockret bli lågt. Musklerna gör av med upp till 50 gånger så mycket kolhydrater som normalt.

Vid högintensiv träning – anaerob träning – som till exempel intervallträning eller styrketräning, kan blodsockret stiga. Musklerna behöver mer energi och bildar mjölksyra, och glukosdepåerna i musklerna skickar ut glukos. Men upp till 24 timmar efter den anaeroba träningen blir musklerna mer insulinkänsliga och därför kan blodsockret sjunka.

Bruno Lundgren STICKET NR 1 2024

19

ELDSJÄLAR

Värmdö IF tog matchen mot typ 1-diabetes

Värmdö IF:s herrlag i innebandy fick den lysande idén att arrangera en välgörenhetsmatch.

Det inbringade fantastiska 36 310 kronor till forskningen för att bota typ 1-diabetes.

FRÅN IDÉ TILL spelad match tog det endast sex dagar. Allt gick i raket-

fart, minns lagledaren för Värmdö IF:s herrlag, Sofia Brorsson, som direkt tog kontakt med världsstjärnan och landslagsmannen Hampus Ahrén, och Oskar Engqvist som spelar med svenska mästarna Storvreta IBK. – Både Hampus och Oskar blev diagnostiserade med typ 1-diabetes i tonåren, men har tagit sig hela vägen upp på högsta elitnivå inom sin idrott. De ställde upp på varsin videointervju där dom berättade om sina sjukdomar och hur det fungerar med elitidrottande. Det var väldigt intressant att höra deras historier och det gav hopp till våra yngre spelare att det går att idrotta på elitnivå, trots typ 1-diabetes, säger Sofia Brorsson.

Av Barndiabetesfonden fick Värmdö IF en egen insamlings-länk att sprida. Affischer med QR-koder togs fram, som tapetserades runt omkring idrottsanläggningen och spreds i sociala medier.

Dagliga avstämningar över hur mycket som samlats in triggade gänget från Värmdö IF att sprida informationen vidare. Även kontakt med befintliga sponsorer och närliggande företag gjordes.

I samband med själva matchen skänkte klubben samtliga publikintäkter.

– På sex dagars hårt arbete så lyckades vi samla in 36.310 kronor.

Framgången för insamlingen bygger på starka gemensamma krafter inom föreningen, säger Sofia Brorsson.

Nu har klubben fått blodad tand och hoppas kunna göra en kanske större, men framför allt längre insamling, under 2024.

Niklas Matsson, kanslichef: – Vi har lite nya tankar och idéer på hur vi kan synliggöra det ännu mer kommande år. Vi har lärt oss massor, och med längre planering och fler engagerade så är vi övertygade om att kunna närma oss ett sexsiffrigt belopp nästa gång.

Just kampen mot typ 1-diabetes ligger Värmdö IF varmt om hjärtat, då man vet att minst en handfull barn och ungdomar inom föreningen lever med sjukdomen.

Sofia Brorsson säger att föreningen vill vara med och bidra till att Barndiabetesfondens grundare Johnny Ludvigssons ord blir sanna, som han skrev i sin sista ledare i just denna tidning.

– Forskningen går framåt. Jag är optimist. Det kommer att göras framsteg. Vi vinner kampen! n

20 S T I C K E T N R 1 2 0 2 4

Värmdö A-lag och Hampus Ahrén tog matchen mot typ 1-diabetes.

ELDSJÄLAR

Sticke gör succé i skolan – och på fotbollsplanen ELDSJÄLEN OCH LÄRAREN Gunilla Antonsson har gjort Sticke till

klassens maskot. På fredagar drar man lott om vilken av tredjeklassarna som får ta med sig Sticke hem. Sedan klistrar barnen in bilder och skriver i Stickes dagbok, där man ser vilka äventyr han har varit med på med eleverna.

– Han är med på kräftskivor och kalas, och på alla möjliga ställen, säger Gunilla Antonsson. Eleverna älskar honom. De är väldigt rädda om honom.

Därtill har Sticke fått en födelsedag, den 22 april, och har till och med hunnit gifta sig med Piggelina. Och jul och nyår i år hann han tillbringa i både Spanien och andra delar av världen.

För tre år sedan fick eleverna ta med sig Sticke för första gången. Nu är de inne på tredje vändan – och det tycks fortfarande fungera med samma stora nöje.

För att alla elever också ska få ha en Sticke hemma, har Gunilla gjort små mini-Sticke i garnnystan. Dessa har gjorts som nyckelringar – så att han kan hänga med överallt! n

Läraren Gunilla

Antonsson använder Sticke i under-

visningen. Och här Här hänger Sticke på när Winston ska spela fotboll.

hänger han med och badar.

Det är kul att skri-

Det är toppen att

Stickes äventyr.

Calle och käka

va i dagboken om

gå på bio med

popcorn, tycker Sticke.

LINKÖPING

Ulla, Johnny och luciatåget

”ULLA (MIN FRU) OCH jag samlade in cirka 7 000 kronor vid

Folkungaskolans Musikklassers underbara Luciakonsert. Det var utomordentlig vacker sång, musik och dans i Linköpings imponerande domkyrka, och människor var generösa trots att de ju redan hade betalat entréavgift.” n

Johnny Ludvigsson

Dermot Clemenger och Hampus Hedström.

Vann 60 000 kronor till Barndiabetesfonden

DERMOT CLEMENGER OCH Hampus Hedström vann och kammade

hem hela 60 000 kronor genom sin medverkan i tv-programmet "Smartare än en femteklassare". Pengarna går till forskningen om typ 1-diabetes. n

STICKET NR 1 2024

21

FORSKNING

Han räknar insulinproducerande celler i genomskinliga zebrafiskar

Olov Andersson letar efter en behandling som kan öka de insulinproducerande cellerna. Det gör han genom att ge zebrafiskar läkemedel.

Olov Andersson testar läkemedel på zebrafiskar, på Karolinska Institutet i Stockholm.

22 S T I C K E T N R 1 2 0 2 4

FORSKNING

O

lov Andersson testar alltså läkemedel på zebrafiskar. Det är delvis läkemedel som redan finns ute på marknaden, men framför allt handlar det om så kallade läkemedelskandidater, sådana läkemedel som möjligen är på väg att bli godkända.

Därtill testar han naturprodukter, alltså sådant som också finns naturligt i människans föda.

Men om man nu ser framför sig att Olov Andersson står och tömmer en burk läkemedel i ett akvarium, så stämmer inte riktigt den bilden. Men nästan.

– Vi köper in bibliotek där det separerats läkemedel och extraherats fram olika substanser från naturprodukter.

SMÅ MÄNGDER AV läkemedlen, eller sna-

rare de kemiska ämnena, som testas på fiskarna, tillsätts i vattnet. Forskarna tror att fiskarna tar upp ämnena genom fjällen och genom att de sväljer vatten när de äter.

– Så kan vi testa ett stort antal kemika-

lier, kanske tusen olika i månaden.

Olov Andersson och hans tiotalet medarbetare provar kemikalierna på framför allt yngel av zebrafiskar.

– Hade vi testat på möss hade det bara varit möjligt att testa kanske en eller två kemikalier i månaden.

En av poängerna med zebrafiskar är att man slipper injicera, som man gör med andra djurmodeller.

SÅ HUR GÅR DET TILL? Jo, vanligen har man

tre yngel i en behållare, eller "brunn" som Olov Andersson säger, där man tillsätter en kemikalie i vattnet. På så sätt kan man testa hundratals kemikalier i veckan.

I andra änden av processen, när forskarna ska studera resultaten, och helt enkelt räkna antalet celler – har de blivit fler? – kan man göra det med blotta ögat. Detta eftersom ynglen är genomskinliga, vilket är en annan fördel med just zebrafiskar.

Det finns olika tekniker att göra detta på.

Tidigare fick forskarna lysa i mikroskop på

fiskarna efter celler, som var märkta med fluorescerande protein. Men numera mäter de luminiscens. Skillnaden är att med fluorescerande protein måste man lysa på fisken, och först då skickar fisken tillbaka en annan våglängd, det vill säga den lyser tillbaka. Luminiscens är en ljusutveckling som inte kräver ständig belysning.

– Nu behöver vi inte räkna cellerna, utan vi mäter summan av all luminiscens per brunn i stället, och antar att det korrelerar med antalet insulinproducerande celler.

DET FINNS I huvudsak tre olika sätt att öka

antalet insulinproducerande celler. Det ena är att få de kvarvarande cellerna att dela sig. Det andra är att förmå en celltyp att byta skepnad, från att till exempel producera glukagon till att producera insulin.

Det tredje är att använda en slags stamcell i bukspottkörteln och få den att bli insulinproducerande.

Olov Andersson säger att han screenar blint.

STICKET NR 1 2024

23

Foto: Privat

FORSKNING

På yngel av zebrafiskar är det möjligt att med blotta ögat räkna insulinproducerande celler.

– Det gör vi för att upptäcka helt nya mekanismer. Det är motsatsen, kan man säga, till att ha en hypotes att utgå ifrån, som bygger på tidigare arbeten.

Hittills, säger han, har man hittat fem till tio kemikalier som fungerar på zebrafisk för att få till fler insulinproducerande celler.

DÄREMOT ÄR STEGET långt till att det ska fungera på människa.

delning av betaceller, så är det en risk att andra celler också delar sig. Man vill inte bota diabetes och samtidigt få cancer. Så där är det väl tveksamt om de kemikalierna blir godkända.

MEN OLOV OCH hans kollegor fortsätter att studera några av de upptäckta kemikalierna, och man följer utvecklingen noga inom forskningsområdet.

– Ofta har de här kemikalierna ett mål-

”Jag är väldigt hoppfull på att man hittar något till slut. Det är bara en fråga om att köra på med fler läkemedelskandidater och sedan samarbeta mellan olika forskningsdiscipliner.”

Den effekt man ser i zebrafiskar försöker man först och främst bekräfta i andra system, till exempel i möss eller i mänskliga celler (på labbstadie).

– Där stöter man ofta på problem, som till exempel att om man stimulerar cell-

24 S T I C K E T N R 1 2 0 2 4

protein. Och det kan ju vara så att något läkemedelsföretag utvecklar en helt annan molekyl som har samma målprotein, och den kanske har samma effekt som det vi hittade, men den kanske är säkrare och har mindre sidoeffekter.

SÅ, VAD OLOV Andersson säger är med andra ord, att några av de här upptäckta kemikalierna skulle kunna visa sig vara till stor nytta, om det görs en annan upptäckt någon annanstans.

För att komplicera bilden ytterligare kan man nämna att Olov Andersson inte bara använder sig av kemisk screening.

– Vi använder oss också av bioinformatik för att hitta signalvägar och målprotein som kan vara viktiga. Vi försöker ha två vägar in, en bioinformatisk screen och en kemikalisk screen. Det kan vara så att en celltyp inte bara är en celltyp, utan att det finns olika subgrupper av den celltypen.

Och då kan det vara en viss subgrupp som man måste stimulera.

Olov Andersson har hållit på med sin forskning sedan 2008. Genom åren har man skalat upp experimenten.

– Jag är väldigt hoppfull på att man hittar något till slut. Det är bara en fråga om att köra på med fler läkemedelskandidater och sedan samarbeta mellan olika forskningsdiscipliner. n

Bruno Lundgren

FORSKNING

Hur viktig är bibehållen betacellfunktion?

Egentligen är det självklart att betacellfunktion är viktigt.

Har man tillräcklig funktion har man ju inte diabetes.

B

ehovet av insulin är dels relaterat till hur många celler man har i kroppen, hur stor man är, och hur känsliga dessa celler är för insulin. Inte ens enormt feta individer med jättestort insulinbehov behöver få brist på insulin, med diabetes som följd, om de har tillräckligt god funktion hos tillräckligt många betaceller.

Typ 2-diabetes beror oftast på att insulinproduktionen inte räcker för att individen är för fet, och cirka 70 procent får normala eller nästan normala blodsockervärden om de går ner 15 procent av kroppsvikten.

Vid typ 1-diabetes räcker inte insulinproduktionen ens till ett litet barn, utan övervikt och fysiskt aktiv med god känslighet för insulin, därför att stor del av betacellerna har dött och försvunnit – och de som finns kvar kan ha nedsatt funktion. Man har beräknat att det sannolikt räcker med att ha kvar 15–20 procent av den egna insulinproduktionen/betacellfunktionen för att förhindra typ 1-diabetes hos en normalviktig person.

MÄRKLIGT NOG HAR intresset för kvarva-

rande betacellfunktion varit magert hos de som behandlar patienter med typ 1-diabetes, och därför har det inte funnits rutin att

dras om det finns viss egen insulinsekretion, och den stora amerikanska DCCT-studien (Diabetes Control and Complication Trial) visade att risken för hypoglykemi, och även för sena komplikationer i ögon och njurar, minskade kraftigt vid samma intensiva behandling om det fanns viss kvarvarande förmåga att bilda insulin; detta vid ett svar på 0.20 nmol/l som stimulerat värde, vilket är bara 10–15 procent av svaret hos en frisk.

DET RÄCKER SÅLEDES med en ganska obe-

tydlig mängd C-peptid (= egen insulinproduktion och C-peptidproduktion) för att risken för ketoacidos ska minska radikalt, och även risken för hypoglykemi. Även med modern behandling så bidrar ganska liten egen betacellfunktion till högre procent blodsocker Time In Range, eftersom blodsockret fluktuerar mindre, och man ser positiva effekter på insulinbehov och HbA1c.

En stor studie har nyligen publicerats där man analyserat effekten av kvarvarande betacellfunktion hos 1315 vuxna och 1396 barn med typ 1-diabetes, som deltagit i 21 interventionsstudier där man försökt bevara kvarvarande egen betacellfunktion.

”Men det är dags att vi äntligen på allvar bryr oss om betacellsjukdomen...” följa C-peptid. Ingen skulle nog behandla nedsatt sköldkörtelfunktion enbart med ledning av konsekvenserna, utan man vill veta hur sköldkörteln fungerar – men vid diabetes har man blivit så fixerad vid konsekvenserna, blodsockret, att man verkar ha glömt bort att bry sig om själva sjukdomen i pankreas. Det har säkert kraftigt bidragit till att det gått så långsamt att få fram behandling av grundsjukdomen, betacell-sjukdomen.

Men det håller äntligen på att ändras!

Redan när man på 1970-talet fick möjlighet att kolla hur det kom sig att en del patienter hade levt i minst 50 år med typ 1-diabetes (och fick Joslin-medaljen), trots måttligt god behandling, så fann man att många hade kvar egen insulinsekretion.

Det hade blivit vapenstillestånd, eller rentav fred, i det autoimmuna ”inbördeskriget”.

Sen fann man snart att ketoacidos förhin-

Man fann att ju högre C-peptid, desto lägre HbA1c och detta var statistiskt signifikant (inte slumpen!).

DET ÄR BRA med modern behandling för att

hålla blodsockret så normalt som möjligt.

Men det är dags att vi äntligen på allvar bryr oss om betacellsjukdomen, den egna produktionen av insulin och av C-peptid (som förefaller vara ett eget hormon).

Den första fas III-studien (användning av Teplizumab) med god förmåga att bevara egen betacellfunktion har nyligen publicerats i världens tyngsta vetenskapliga tidskrift, New England Journal of Medicine.

Teplizumab har effekt, men tyvärr också bieffekter. Jag skrev själv en ledare i samma nummer där jag frågade vad unga människor med typ 1-diabetes, eller föräldrar till barn med typ 1-diabetes, kommer

att acceptera, eftersom modern behandling med smarta pumpar och glukossensor redan ger gott resultat för många. Kanske får vi vänta på andra metoder utan biverkningar eller risker.

En fas III-studie pågår med intralymfatisk behandling med GAD-alum (Diamyd), och kanske kan det bli ett steg framåt mot att vi lär oss, först att förlänga egen förmåga att bilda insulin, och sen förbättra med målet att bota. n

Johnny Ludvigsson

Johnny Ludvigsson är professor i pediatrik

vid Linköpings universitet och världs­

ledande forskare inom typ 1-diabetes.

En miljon cellöar i bukspottkörteln

I bukspottkörteln (pankreas) finns cirka en miljon cellöar (Langerhanska öarna). Cirka 60 procent av cellerna är så kallade betaceller – de celler som producerar insulin.

Insulinet produceras i förstadier och lagras som proinsulin i små blåsor (vesikler) i betacellerna.

När dessa ska tömmas ut i blodet så klipps den sammanbindande peptiden (the Connecting peptide; C-peptid) bort, och av varje proinsulinmolekyl frisätts således en molekyl insulin och en molekyl C-peptid. 1974 kom metoden att bestämma C-peptid och från dess kan man mäta C-peptid och få veta hur mycket som är egen produktion av det insulin som finns i en insulinbehandlad patient.

STICKET NR 1 2024

25

Lägeransvariga Josephine Hildor:

”En upplevelse man sent glömmer”

Brukar det vara barn med typ 1-diabetes med på era läger?

– Ja, det brukar det vara. Det varierar såklart hur många från läger till läger, men det brukar nästan alltid vara mellan en till fyra som har typ 1-diabetes.

Gör ni några anpassningar för de barn som har typ 1-diabetes?

– Vi gör anpassningar till alla barn på våra läger utifrån sjukdom och diagnos. Många anpassningar har alla deltagare nytta av, men anpassningarna varierar utifrån ungdomarnas behov, vilket kan skilja sig åt från läger till läger. Exempelvis ser vi alltid till att det finns något att äta och dricka när det behövs. Vi har alltid en medicinsk kunnig volontär med på våra läger, som man får stöttning av både inför och under lägret. Så till exempel kan man bolla mängden insulin om man är osäker.

Vad skulle du vilja säga till en orolig förälder som funderar på att ansöka till ett av era läger?

– Jag förstår att det kan kännas läskigt, både som förälder och ungdom, att söka till ett läger och kanske åka iväg själv för första gången.

Men det blir en upplevelse man sent kommer att glömma! Våra volontärer finns med varje steg på vägen och ger er den information ni behöver inför lägret, och svarar även på frågor och stöttar upp under lägret.

Ungdomarna brukar få nya vänner och växer som individer, men framför allt har de superroligt. Slutligen så är inga frågor dumma frågor, så är ni nyfikna på Min Stora Dags läger, så mejla oss på lager@minstoradag.org.

26 S T I C K E T N R 1 2 0 2 4

Ålder: 14 år Debut typ 1-diabetes: 3 år Hjälpmedel: T:slim och Dexcom G6 Ort: Kungälv – Det blev nästan som en belöning för att jag har diabetes, säger Ida, som var på Min Stora Dags ridläger.

Ida åkte på drömläger med Min Stora Dag Tillsammans med sju andra ungdomar med olika sjukdomar och diagnoser åkte Ida på ett ridläger anordnat av Min Stora Dag. – Lägret var en upplevelse som jag tror att många av deltagarna inklusive mig kommer minnas väldigt länge, berättar Ida.

14-åriga Ida hade fått upp ögonen för Min Stora Dag och när det dök upp ett ridläger som aktivitet valde hon att ansöka – och fick plats! Lägret ägde rum i vackra Roslagen norr om Stockholm på en stor hästgård under en långhelg i september förra året. På schemat stod förutom ridning även grillning, femkamp, fiske och brädspel.

– Vistelsen i sig var helt fantastisk för man fick lära känna nya jättetrevliga tjejer som hade samma intressen. Vissa hade samma sjukdomar och alla var i en hyfsad jämn ålder. Maten var jättegod och man hade aldrig tråkigt, berättar Ida. En minnesvärd upplevelse

De vackra omgivningarna, den goda maten som lägrets egen kock lagade, och att få träffa och lära känna både deltagare och Min Stora Dags volontärer som var med

Om Min Stora Dag:

som lägerledare, är några av de saker Ida uppskattade mest med lägret.

Två av de andra lägerdeltagarna hade också typ 1-diabetes och även en av lägerledarna. Ida upplever att allt med diabetesen funkade bra under lägret.

– Vi hade alltid tillgång till mat och dricka om blodsockret skulle sjunka. Det fanns alltid ledare i närheten som kunde hjälpa en om man behövde hjälp. Och det var mycket lättare eftersom vi var ganska många som hade typ 1-diabetes, berättar Ida. Förutom att träffa andra med typ 1-diabetes tycker Ida det var intressant att höra om och dela upplevelser med de som hade andra sjukdomar eller diagnoser.

– Alla hade något gemensamt i att man inte behövde dölja sin sjukdom/diagnos på lägret, säger Ida. Vad var det roligaste med lägret?

– Jag tyckte det var väldigt kul att få chansen att åka på ett ridläger som var kostnadsfritt. Det blev nästan som en belöning för att jag har diabetes, med tanke på att om jag inte hade fått diabetes hade jag aldrig fått åka på lägret. Och att träffa jättetrevliga personer och att rida såklart, avslutar Ida. n

Amanda Svensson

Min Stora Dag uppfyller drömmar och ordnar upplevelser för barn med olika allvarliga sjukdomar och diagnoser. Du som har typ 1-diabetes och är mellan 4–18 år kan ansöka till deras upplevelser via hemsidan: www.minstoradag.org

10325024-SE-sv/V01

Gör diabetes lättare för dig.

Automatisera din glukoshantering.

mylife Loop Föräldrar och skolpersonal kan också känna sig lugna tack vare följarfunktionen.

Dexcom G6

mylife YpsoPump

mylife CamAPS FX Friskrivningsklausul: Produktbilderna är enbart avsedda som illustration. // mylife och YpsoPump är registrerade varumärken som tillhör Ypsomed AG. // Dexcom och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom, Inc. i Förenta Staterna och/eller andra länder. // CamAPS är ett registrerat varumärke som tillhör CamDiab Ltd. // Ordet Bluetooth® och logotyper är registrerade varumärken som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av Ypsomed av sådana märken täcks av licens. // Andra varumärken och handelsnamn tillhör respektive ägare. // Tillgänglig för Android. iOS-version kommer.

För säkerhetsinformation om nämnda produkter, se bruksanvisningen eller www.mylife-diabetescare.se/saekerhet

Ypsomed AB // Elektrogatan 10, 7tr // 171 54 Solna // info@ypsomed.se // www.mylife-diabetescare.se // Kundtjänst: 08 601 25 50

YPU_ADV_205x265_CamAPS_SE-sv.indd 1

22.02.23 14:47

Barndiabetesfonden Brunnsgatan 26 111 38 STOCKHOLM

Mer tid till annat i livet När du inte behöver lägga lika mycket tid på att fokusera på dina glukosvärden, kan du ägna dig åt annat som är viktigt i ditt liv.

Insulinpumpssystemet Tandem t:slim X2™ och Dexcom CGM har utvecklats för att förenkla din vardag och hjälpa dig att må bättre. Systemet kan mäta och förutse din glukosnivå, för att automatiskt kunna anpassa insulindoseringen.

Läs våra användares berättelser på www.rubinmedical.se

SE-1839-231206

Ladda ner den kostnadsfria demoappen t:simulator™ för att testa funktionerna i insulinpumpssystemet.

Ladda ner på

Kan integreras med både Dexcom G7* och Dexcom G6 CGM. *Vissa regionala skillnader i tillgänglighet av Dexcom G7 kan förekomma. © 2023 Rubin Medical AB. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care är ett registrerat varumärke och t:slim X2™, t:simulator™, Control-IQ™ är varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care Inc. Dexcom, Dexcom G6 och Dexcom G7 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom Inc.