Per-Ola Carlsson: ”Vi har ett botemedel om 5-10 år”
Tidning från
Barndiabetesfonden och
Barndiabetesfondens Riksförening
Årgång 32
Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan
Victoria Nr 1 2025
TRANSPLANTERAD
Viktoria slapp typ 1-diabetes med ny bukspottkörtel
Foto: Jonas Borg, Kungl. Hovstaterna
6
NYHETER Forskningsanslag på gång
18
10
LEVA MED TYP 1 Transplantation gav nytt liv
FORSKNING
Triggar PFAS typ 1-diabetes?
22
UNG MED TYP-1 Ungt företagande
16 FORSKNING Banbrytande forskning
24
BLÅ SIDOR Far- och mormor är volontärer
Kallelse till årsmöte 29 mars klockan 13.00
29 mars klockan 13 är det återigen dags för Barndiabetesfondens riksförenings årsmöte. Det hålls digitalt. Håll utkik i våra kanaler för mer information. Anmälan sker till kansli@barndiabetesfonden.se senast 26/3. Kom och var med och påverka!
Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.
Ansvarig utgivare: Karolina Janson
Produktion: Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström
Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden
2025 ger hopp om botemedel
Kunde vi få en bättre start på det nya året? I början av januari möttes vi av nyheten av ett potentiellt stort genombrott för botemedel. Transplanterade insulinproducerande celler har överlevt och fungerat i en person med typ 1-diabetes i en månad utan immundämpande läkemedel i en forskningsstudie i Uppsala. Lyckas fortsatta försök kan det finnas en botande behandling inom 5-10 år. Plötsligt känns Barndiabetesfondens vision, om att bota typ 1-diabetes till 2040, inom räckhåll.
PER-OLA CARLSSON är professor i medicinsk cellbiologi på Uppsala universitet och Barndiabetesfonden har sedan flera år varit med och finansierat hans teams arbete.
Detta är ett ypperligt exempel på hur viktig den svenska forskningen är för att lösa gåtan typ 1-diabetes.
I Sverige har vi världsunika förutsätt-
att göra en konkret skillnad – inte bara för de tusentals barn och vuxna som lever med typ 1-diabetes i Sverige utan för miljontals människor världen över. Forskare prognosticerar en global ökning av typ 1-diabetes från dagens knappt 10 miljoner drabbade, till uppåt 17 miljoner 2040.
”Vi arbetar för en framtid där typ 1-diabetes är ett minne blott.”
ningar för att bekämpa typ 1-diabetes. Vi har många drabbade, internationellt framstående forskare, decennier av banbrytande studier och ett av världens bästa sjukvårdssystem för att behandla sjukdomen. Våra nationella register är ovärderliga för forskare över hela världen. Trots detta är finansieringen av den svenska typ 1-diabetesforskningen försumbar ur ett forskningsperspektiv.
Privata givare är i dag Barndiabetesfondens enskilt största bidragsgivare och vi har stort engagemang från forskarsamhället. För att komma framåt behöver vi aktiva samarbeten med företag och ledare som ser vikten av att investera i framtiden. Barndiabetesfonden erbjuder företag möjligheten
Vi arbetar för en framtid där typ 1-diabetes är ett minne blott. Tänk dig år 2040 – tack vare djärv forskning och innovation är insulinpumpar och blodsockermätare historia. Typ 1-diabetes kan både förebyggas och botas. Föräldrar behöver inte längre oroa sig för sina barns blodsockernivåer och livet för miljontals människor har förbättrats radikalt. Detta kan bli verklighet –om vi agerar i dag.
Barndiabetesfonden har en vision om att inom några år samla in 100 miljoner kronor årligen. Det skulle skapa förutsättningar att accelerera forskningen och göra många fler av de studier som krävs för livsförändrande genombrott. Nyheten som mötte oss i början av januari visar att detta är möjligt. n
Karolina Janson
Trassligt:
Många Omnipod-användare har väntat länge på femman. Nu när den har kommit till Sverige har somliga regioner valt att inte upphandla den, och andra har upphandlat den men skriver inte ut den. Tillgången till hjälpmedel är väldigt ojämlik i Sverige, trots att den har livsavgörande betydelse för någon med typ 1-diabetes. Alla borde få tillgång till den medicinteknik som bedöms vara bäst.
Löst:
Ert engagemang är fantastiskt! Barndiabetesfondens insamlade medel från privatpersoner ökade med en miljon kronor under förra året jämfört med året innan, från 15 till 16 miljoner. En del av de pengarna kommer från era egna insamlingar som ni gör via vårt verktyg Betternow. 2024 startades 167 insamlingar. Hjälp oss att slå det i år!
NYHET! FREESTYLE LIBRE 3 PLUS SENSOR
Sov
gott
– med koll på dina glukosvärden dygnet runt.
FreeStyle Libre 3 Plus mäter ditt glukosvärde varje minut1 och skickar valbara glukoslarm2 vid höga eller låga glukosvärden – nu med upp till 15 dagars användningstid.
Prata med ditt diabetesteam. Eller skanna QR-koden för att läsa mer om FreeStyle Libre 3 Plus.
I MARS I ÅR lämnas de sista proverna in för deltagarna i TEDDY-studien. Studien har omfattat 8 600 barn som har genetiskt förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes eftersom de har sjukdomen i sin familj. Barn i Sverige, Finland, USA och Tyskland har följts genom blodprover, avföringsprover och frågeformulär i 15 år, med syftet att förstå vilka miljöfaktorer som är bidragande till utvecklandet av typ 1-diabetes.
I delstudier har man lyckats identifiera flera autoantikroppar som föregår utbrottet av typ 1-diabetes. Vissa studier tyder på att somliga virusinfektioner, som till exempel enterovirus och rotavirus, påskyndar utvecklandet av autoantikroppar. Tarmflora, stress och kemikalier har också undersökts och visat sig eventuellt ha någon inverkan. Tillskott av D-vitamin har visat sig möjligen ha en skyddande effekt, men ytterligare studier krävs.
Andra faktorer har visat sig ha mindre betydelse än vad man trott. Att födas med kejsarsnitt, hur länge man ammas och måttligt glutenintag tycks inte signifikant påverka risken att utveckla sjukdomen.
Det är komplexa samspel mellan genetiska och miljömässiga faktorer som leder till typ 1-diabetes. Vissa samband har till exempel kunnat påvisas i ett land men inte i ett annat. Informationen som samlats in under TEDDY-studien kommer att forskas på många år framöver. n Åsa Sturestig
CGM-värden kan förutspå risken för komplikationer
Time in range – måttet för hur stor del av tiden en person med typ 1-diabetes ligger inom målvärdena är en bra indikator för att kunna förutspå komplikationer som nerv-, njur- och ögonskador. Det fastslås i en studie från University of Virginia Center for Diabetes Technology.
I EN 10-ÅRIG studie konstateras att time in range-måttet de senaste två veckorna förutsäger risken för komplikationer minst lika väl som HbA1c. Forskarna jämförde hur mycket tid patienterna hade i olika intervall. Minst risk för komplikationer fanns för den som hade mest tid i det snäva intervallet mellan 4 och 8 mmol/l. För de som ofta hade värden över 8 mmol/l ökade risken för komplikationer, och vid 12 mmol/l ökade den ytterligare. Den starkaste kopplingen till komplikationer fanns i värden över 14 mmol/l. CGM har tidigare inte varit standard som primär informationskälla i all typ 1-diabetesforskning, efter-
som man saknat långtidsstudier. Denna studie är ett steg på vägen att kunna studera samband mellan blodsocker och komplikationer närmare.
INNAN DE KONTINUERLIGA blodsockermätarna (CGM) kom var HbA1c det enda långtidsvärdet. Det sattes som standard för typ 1-diabetesforskningen 1993. HbA1c speglar dock endast ett medelvärde, och fångar inte upp om patienten pendlar mycket mellan höga och låga blodsocker. CGM-tekniken öppnar möjligheter att mer detaljerat förstå vad kroppen tar skada av. n Åsa Sturestig
FAKTA
Typ 1-liv är ett treårigt projekt som finansieras genom ett bidrag från Allmänna Arvsfonden på 8,4 miljoner kronor. Typ 1-liv ska etablera ett resurscenter med mål att erbjuda utbildningsoch informationsmaterial om typ 1-diabetes till olika målgrupper
Barndiabetesfonden bygger ett resurscenter med utbildnings- och informationsmaterial för att stötta personer som lever med typ 1-diabetes.
Typ 1-liv utvecklas efter intervjuer
Nu är mål- och behovsanalysen klar som ska leda arbetet i bygget av ett resurscenter för alla som lever med typ 1-diabetes.
BARNDIABETESFONDENS arvsfondfinansierade projekt Typ 1-liv storsatsar på kunskap. Projektet pågår under tre år och startades i september 2024.
Insikterna från mål- och behovsanalysen som ska ligga till grund för resurscentrets utbildnings- och informationsmaterial kan nu presenteras.
– Vi har bland annat gjort 26 djupintervjuer med personer som har typ 1-diabetes eller är anhöriga, som föräldrar och syskon, säger Barndiabetesfondens projektledare för Typ 1-liv, Annika von Schmalansée.
Syftet med intervjuerna har varit att undersöka vilka behov de drabbade och deras anhöriga har och vilka utmaningar man har ställts inför i förhållande till sjukdomen.
I ANALYSEN HAR MAN kommit fram till sex insikter.
• Behoven skiljer sig beroende på var i sjukdomsresan man befinner sig.
• Behoven påverkas även i hög grad av stora livshändelser och förändringar.
• Behoven kan vara både av praktisk och emotionell karaktär, men de emotionella behoven faller lätt mellan stolarna.
• Brist på kunskap hos omvärlden skapar onödig friktion och ökar behovet av lättillgänglig information.
• Behov av hopp och goda exempel då problem och hinder i
dagsläget får mycket fokus.
• Individens personlighet och förhållande till sjukdomen har en stor inverkan på stödbehovet.
– Analysen visar också att sjukdomsresan har två tydliga faser. Den ena är vid insjuknandet, det första året, det är den akuta fasen. Den andra fasen är det nya normala, livet med typ 1-diabetes, säger Annika von Schmalansée.
Livshändelser, förutom den akuta fasen, som kan aktualisera behovet av stöd längs sjukdomsresan är:
• Börja förskola/skola
• Pubertet
• Flytta hemifrån/bli sambo
• Ytterligare diagnoser/följdsjukdomar
• Graviditet
• Psykisk ohälsa
• Kontakter med sjukvården ej kopplade till diabetes
• Klimakteriet
UNDER ÅR TVÅ av projektet Typ 1-liv ska Barndiabetesfonden producera det praktiska stödet, utbildnings- och informationsmaterial, som ska utgöra resurscentret.
– Det är viktigt att vi producerar materialet tillsammans med målgruppen, säger Annika von Schmalansée.
Utbildnings- och informationsmaterialet kommer att finnas tillgängligt på Barndiabetesfondens nya hemsida som lanseras under år 2025. n Bruno Lundgren
Smarta sockar varnar för sår
SOCKAR MED INBYGGDA sensorer
ska kunna känna av temperaturväxlingar i fötterna, och varna om man är på väg att utveckla fotsår på grund av typ 1-diabetes. Sockarna skickar data till en följare som kan agera så att fotsåren helt undviks.
Sockarna har utvecklas av det amerikanska startupföretaget Siren och svenska Mölnlycke Health har investerat 40 miljoner dollar i sockarna.
Personer som har haft typ 1-diabetes länge löper hög risk att utveckla fotsår, eftersom höga blodsocker skadar fina blodkärl och försämrar både känsel och blodcirkulation. n Åsa Sturestig
Rekordmånga ansökningar
1 DECEMBER STÄNGDES ansökningsperioden om forskningsmedel från Barndiabetesfonden. 56 forskningsprojekt har sökt, vilket är rekordmånga. Tidigare år har antalet ansökningar legat runt 40.
– Det är fantastiskt bra att så många vill forska på typ 1-diabetes, säger Karolina Janson, Barndiabetesfondens generalsekreterare. Det sporrar oss i vårt arbete att samla in pengar. Just nu håller det vetenskapliga rådet på att utvärdera vilken forskning som har störst potential. Stiftelsens styrelse fattar beslut om mottagare i mitten av mars. n Åsa Sturestig
Annika von Schmalansée är projektledare för Typ 1-liv
Antibiotika är livsviktigt vid bakteriella infektioner, men dess påverkan på tarmfloran och immunförsvaret diskuteras i forskningen. Kan penicillin ha en koppling till autoimmuna sjukdomar?
”Kan
penicillin vara orsaken till typ 1-diabetes?”
fråga: Hej Johnny. Jag har fått höra att orsaken till att man drabbas av typ 1-diabetes är penicillin – antibiotika. Är det så? Varför säger inte forskarna det då? I så fall är ju knuten löst?
Jag drabbades av typ 1-diabetes som 23 åring och åt penicillin under min uppväxt. Dels mot öroninflammationer (öronbarn) och sen mot halsfluss och annat. Är också allergisk mot katt, kanin och pollen. Har också psoriasis. Beror allt detta på penicillin?
Jag har varit hos en kvinna och fått en form av massage, och hon säger att det beror på tarmfloran. Att penicillin bryter ned den och då blir man sjuk. Och att man ska äta probiotika. Känns ju helt knäppt att ingen pratar om detta?
Undrande
svar: Hej! Tack för dina frågor. Du tycks ha drabbats av både typ 1-diabetes och psoriasis, släkt på så sätt att de båda anses vara autoimmuna sjukdomar, det vill säga kroppens immunförsvar attackerar egen vävnad. Härtill har du allergi, vilket är en annan typ av störning av immunförsvaret,
då egen vävnad inte angrips, men då däremot immunförsvaret ger överdrivet svar på ämnen utifrån till exempel pollen eller pälsdjur, vilket då kan medföra symtom: kliande, rinnande ögon, nästäppa, astmatiska symtom eller eksem.
Det gemensamma är således störningar i immunförsvarets balans, och denna balans påverkas helt riktigt av bland annat vilka ”fiender”, till exempel bakterier man möter både som infektioner, som öroninflammationer, eller de bakterier man har terrorbalans med i tarmen, tarmfloran. Tarmfloran påverkas i sin tur tidigt av till exempel amning, som har en positiv effekt på tarmfloran, och antibiotika (penicillin) som stör tarmflorans balans.
FRÅGA J OHNNY
Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.
Det finns studier som talar för att infektioner redan i fosterlivet (när mamman är gravid) och infektioner första levnadsåren kan öka risken för typ 1-diabetes, och det finns studier som talar för att tarmfloran
redan vid ett års ålder är störd hos individer som senare utvecklar autoimmun sjukdom, som typ 1-diabetes. Emellertid påverkas tarmfloran inte enbart av maten, bröstmjölk, antibiotika, utan också av genetik, till exempel HLA, som vi vet är en viktig del av orsaken till typ 1-diabetes. Probiotika har använts i många studier för att försöka minska risken för både autoimmuna sjukdomar och allergier, men utan framgång. Resultaten är osäkra, ibland tvetydiga. Området du tar upp är intressant. Inom forskningen talas det faktiskt mycket om dessa faktorer, men det är alls inte så att man kan skylla de sjukdomar du har på penicillin. Men även om vi inte kan säga att sjukdomar förebyggs av minskad användning av penicillin, så ska antibiotika användas så lite som möjligt av flera skäl, endast när de verkligen behövs. n Vänliga hälsningar Johnny
Sensor
FreeStyle Libre 2 Plus-sensor
Vår 15-dagars sensor och Omnipod 5® Automated Insulin Delivery System (AID) skapar en enkel* och integrerad upplevelse för dig.
Poden visas utan det nödvändiga fästmaterialet.
AID = automatiserad insulindosering.
Sensorn är liten, diskret1 och bekväm att bära²
Enastående 15-dagars-noggrannhet i det låga glukosområdet1
Endast en app krävs för användning av Omnipod 5-systemet3
Scanna QR-koden och läs mer
Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient.
* Baserat på produktegenskaper, inklusive upp till 15 dagars användning, noggrannhetsdata och en-app-integration med AID-system.
Den transplanterade bukspottkörteln kickade i gång direkt. Sedan dess har Viktoria Lindqvist inte behövt tillföra en enda droppe insulin. – Jag är så otroligt tacksam för livet, säger hon.
Viktoria Lindqvist har haft typ 1-diabetes så länge hon kan minnas. Tre år fyllda diagnostiserades hon med sjukdomen som skulle följa henne i 44 år, och leda till att hennes njurar slogs ut.
Hon fick typ 1-diabetes vid en tid då man tog urinprov för att checka av blodsockret. En spruta med insulin per dag var behandlingen. Och så gällde det att äta på bestämda tider och räkna rätt på kolhydraterna.
SJUKDOMEN VAR INGET stort problem för Viktoria under uppväxten. Från hennes mamma och pappa fick hon bästa möjliga stöd. Hon levde ett minst lika aktivt liv som sina kamrater. Mycket kretsade kring fotbollen i Vivalla IF, där hon fick fira ett SM-guld som junior.
Problemen kom efter puberteten, då hon mötte många nya känslor. Framför allt ville hon vara som alla andra, och göra som sina kompisar. Hon fick, som hon kallar det, en ”ångestproblematik”. Resultatet blev ett för högt blodsockervärde. – Jag visste att det var dåligt med högt blodsocker, och att man kunde få komplikationer senare av det. Men jag mådde psykiskt mycket bättre när jag låg högt. Ångesten var stark, så för att må bra i stunden brydde jag mig inte om eventuella komplikationer som kunde komma senare. Förmodligen gav ångesten henne också extra påslag av stress – som i sin tur bråkade med blodsockerbalansen. Ångesten, förstod hon senare, var kopplad till att leva
med en kronisk sjukdom – och en händelse som följt henne i livet: när hon var fem, sex år gammal drabbades hon av en kraftig insulinkänning, hypoglykemi.
– Jag blev förlamad i halva kroppen. Rädslan för låga sockervärden och att inte kunna rå på situationen själv har legat i sedan dess. Jag får fortfarande obehag nu när jag tänker på det. Jag kan få samma obehagskänslor när jag är väldigt hungrig, den där känslan av en insulinkänning.
I DET UNGA vuxenlivet kunde till exempel menstruation, illamående och rädslan för att spy leda till svår ångest. Helt, rationellt, kan tyckas, då det på den tiden var mycket svårare att parera blodsockersvängningar. Hade hon haft tillgång till dagens egenvård tror Viktoria att hennes liv hade kunnat se annorlunda ut. Om hon hade kunnat mäta blodsockret och genast få en korrekt lägesbild, om hon snabbt hade kunnat justera med insulin när hon blev för hög. – När jag var liten kunde man ta urin-
ningom verktyg för att hålla sin ångest i schack.
– Jag lärde mig leva med ångesten. Den kunde triggas i gång vid olika händelser, men jag har kunnat hantera det med den
”Då slår det mig att jag kanske aldrig mer kommer hem.”
prov. Men det visade inte alls vad blodsockret låg på just då. Och sprutan med insulin togs en gång per dygn. Däremellan var man tvungen att passa alla mattider för att inte hamna i för lågt socker.
Med hjälp av vården, terapi och en stöttande familj hittade Viktoria så små-
stöttning jag har fått, säger hon. Redan som 19-åring startade hon sitt första företag. Och fram till idag har hon fortfarande eget bolag.
– Så här efteråt ser jag en koppling i att jag kände mig låst med min diabetes, därför sökte jag friheten, att få styra min egen
Foto: Pavel Koubek/ Icon Photography
Viktoria Lindqvist var inställd på en njurtransplantation. Men när operationen närmade sig fick hon veta att hon också skulle få en ny bukspottkörtel.
vardag i ett eget företag.
1997 träffar hon sin blivande man. Hon driver framgångsrikt företag och har det bra – även om hon ofta har högt blodsocker.
– Det kanske inte låter så nu när jag berättar, men jag är en superpositiv person. Jag har levt ett fantastiskt liv, poängterar hon.
2006 BLIR VIKTORIA oplanerat gravid.
– Jag har alltid tänkt att jag inte kommer att kunna bli mamma på grund av min diabetes. Som gravid ska man ha ett blodsockervärde som en frisk person. Och eftersom jag har haft svårt med det så har jag känt att jag aldrig kommer att klara det. Men jag är väldigt barnkär. Så det har varit min högsta önskan.
Viktoria är lycklig. Men sent in i graviditeten upptäcks att det inte ser bra ut. Fostret har allvarliga skador. Efter stor vånda avslutas graviditeten.
– Det är det största trauma jag har upplevt. Det var otroligt tufft, både för mig och min man.
DÄR OCH DÅ fattar Viktoria och hennes man beslutet att de ska försöka bli med barn igen. Viktoria får kraft och motivation att hålla en jämnare och bättre blodsockernivå. Hon blir återigen gravid. Men graviditeten frestar på kroppen. Njurarna klarar inte mer. Redan under vecka 30 måste hon förlösas. Wille – idag 17 år gammal och lika frisk och stark som när han föddes – kom till världen.
– Att jag kunde få ordning på mitt blodsocker och vara med om detta är som en dröm, säger Viktoria.
Njurarna hämtar sig något efter förlossningen. Men Viktoria avråds från att bli gravid igen. Det lyssnar hon på – med tanken på att kunna vara en frisk mamma till Wille. Samtidigt inser hon med full kraft att hon ”inte är odödlig”.
TIDEN GÅR. Njurarna blir gradvis sämre. Viktoria kan inte exakt redogöra för hur utvecklingen går.
– Det är väldigt svårt att hänga med i förloppet. Från att man läcker äggvita i urinen, vilket jag gjorde tidigt, till att läget börjar bli mer allvarligt gick mig i stort sett förbi. Jag vet inte om det var för att jag inte var mottaglig, men en dag sa läkaren att nu vill jag att du träffar någon på njurmedicin. Och då hade det ju börjat bli mer påverkan på njurarna.
Viktoria får medicinsk behandling i förebyggande syfte, för att hålla ner trycket på njurarna och gör så gott hon kan för att förbättra blodsockret.
Hon känner sig allt sämre. Men som, kroniskt sjuk, förklarar hon, är hon van vid att det händer väldigt mycket i krop -
Det sista Viktoria säger innan hon rullas in i operationssalen är, ”ni måste ge mig något lugnande”. Sedan blir det svart.
pen, så hon kan inte direkt peka ut att det är njurarna som försämras.
VID FLERA TILLFÄLLEN får Viktoria uppsöka akut vård. Man ser att njurarna är belastade, hon samlar på sig vätska och ett tillfälligt hjärtflimmer uppmärksammas.
– Och en dag när jag kommer till vården så säger min läkare: ”Viktoria, vi kommer att planera dig för en dubbeltransplantation”. Jag blev liksom: ”Va? Dubbeltransplantation?”.
– Då kopplade jag på min tävlingshjärna. Under utredningen görs bland annat en datortomografi, där man leder in ett kontrastmedel i blodet. Kruxet är att medlet sedan ska utsöndras via njurarna, vilket kan vara påfrestande, även för friska patienter.
– Då blev jag akut sjuk. Jag låg på bloddialys i två dagar. Njurarna fungerade inte alls. Jag visste inte, eller förstod inte, att jag var så illa däran.
”Jag hade typ 1-diabetes i 44 år. Nu är jag fri från alla dagliga beslut.”
– Vi hade pratat om njurtransplantation, men inte om att jag kunde få en ny bukspottkörtel. Det är en ovanlig transplantation.
Året är 2018 när läkaren säger att man planerar för en ny njure och en ny pankreas, bukspottkörtel.
Transplantationsutredningen startar omedelbart. Viktoria tar det som en utmaning, och vill självklart att kroppen ska bli så stark det bara är möjligt inför operationerna.
Viktoria repar sig, kan avsluta dialysen och fortsätta utredningen, och blir klar på sex månader.
I UPPSALA TRÄFFAR hon den 27 november kirurgen som ska komma att ansvara för hennes operation. Viktoria och hennes man har tusen frågor. Men kirurgen lugnar dem förtroendeingivande med att det värsta som kan hända är att hon har diabetes även efter transplantationen, det vill säga, om den skulle misslyckas. Han förklarar vidare att man inte kan veta när matchande
organ blir tillgängliga. Men från och med nu står Viktoria i kön, och hon kan räkna med att det kan ta upp till ett år, kanske ett halvår med lite tur.
Hon lägger in telefonnumret i mobilen varifrån det viktiga samtalet en dag ska komma.
MEN ETT ÅR är en lång tid, och i det tillstånd som Viktoria befinner sig i, förstår hon att hon kan behöva påbörja bloddialys innan transplantationen kommer på plats. Veckan efter besöket hos kirurgen ska hon påbörja processen och utbildningen gällande dialys. Men redan den 4 december ringer telefonen – klockan ett på natten. Viktoria ser på telefonens display vilket nummer det är. De har fått organ. En bil ska komma hem till henne i Örebro och hämta upp henne om några timmar, klockan 05.30.
HON RINGER SINA föräldrar. Mamma ska följa med till Uppsala är det bestämt. Sedan, bara ett ögonblick senare, när Viktoria står där i hallen, med man, barn och föräldrar, börjar hon gråta.
– Då slår det mig att jag kanske aldrig mer
kommer
hem.
Smärtan, ärren jag har fått, avskurna magmuskler, inget av det där spelar någon roll. I grund och botten har jag ju nu en fungerande kropp. Vilken fantastiskt gåva jag har fått!”
Viktoria är planerad för operation runt lunch. Den ställs emellertid in. Någon annan blir prioriterad. Det är en jobbig dag.
– Det är väldigt mycket tankar, man gör ett antal undersökningar, är fastande, har varit uppe hela natten, jag var så trött... Men mamma är där som stöd.
FRAMÅT KVÄLLEN SLOCKNAR Viktoria. Kort senare väcks hon. Nu är det dags. Hon ska duscha och göra sig redo. – Jag blir jättenervös. Det går inte att beskriva det här så bra. Man är både förhoppningsfull och supernervös. Jag försöker lämna över mig till vårdpersonalen och lita på dem helt och hållet. Men det går inte riktigt.
Viktoria rullas in mot operationssalen. Hon ser läkare och sjuksköterskor göra sig i ordning därinne. En sköterska klappar henne tröstande på axeln.
– Ni måste ge mig något lugnande, säger Viktoria.
– Jadå, svarar någon.
Sedan blir det svart.
DEN NYA NJUREN och den nya bukspottkörteln sätts in bredvid hennes egna organ. Kroppen ska själv reglera så att de nya organen tar över de nödvändiga funktionerna.
Viktoria vaknar flera timmar senare.
– Vad är mitt blodsocker, är det första hon frågar.
Hon får svaret att allting fungerar utmärkt, både njuren och bukspottkörteln har kickat igång på en gång.
– Det är helt fantastiskt. Det fungerade direkt.
Sedan dess har Viktoria inte tagit en droppe insulin.
EFTER OPERATIONEN ÄR Viktoria naturligtvis medtagen. Men hon har inställningen att komma på fötter så snart som möjligt. Hon har rasat i vikt, och har alla möjliga svårigheter. Kort efteråt får hon dessutom en infektion i såret och får ligga inne på Örebro sjukhus i två veckor.
– Smärtan, ärren jag har fått, avskurna magmuskler, inget av det där spelar någon roll. I grund och botten har jag ju nu en fungerande kropp. Vilken fantastiskt gåva jag har fått!
Nu, fem år senare, använder hon fortfarande bara det kroppsegna insulinet. Blodtrycksmedicinerna, som många andra läkemedel, är borta.
DE MEDICINER HON nu tar är kopplade till avstötningsproblematiken. Men dem har hon inga problem med. Hon har inte haft några avstötningssymptom.
Viktoria trodde aldrig att hon skulle kunna få barn, att hon hade för instabilt blodsocker. Men hon blev gravid.
Visserligen tar hon kortison och ska helst inte vistas för mycket i solen, för den ökade risken för hudcancer.
– Herregud, för mig är det ingen uppoffring att få sitta i skuggan en stund. Jag hade typ 1-diabetes i 44 år. Nu är jag fri från alla dagliga beslut. Jag kan träna när jag vill! Jag behöver inte ens planera för det. Jag kan äta vad jag vill. Den största gåvan jag har fått är att inte ha diabetes längre.
Då och då kollar hon sitt blodsocker. Det ligger nästan alltid på 4–5 mmol/l. HbA1c ligger på runt 34, 35.
– Jag är tacksam varje dag. Gnäller inte för småsaker. Jag är otroligt tacksam. Tacksam för den sjukvård vi har i Sverige, Tacksam för min familj. Så otroligt tacksam för donatorns familj. Jag är ödmjuk och vill ta tillvara på livet. n
Bruno Lundgren
Gör diabetes lättare för dig. Automatisera din glukoshantering.
mylife Loop Föräldrar och skolpersonal kan också känna sig lugna tack vare följarfunktionen.
Friskrivningsklausul:
Produktbilderna är enbart avsedda som illustration. // mylife och YpsoPump är registrerade varumärken som tillhör Ypsomed AG. // Dexcom och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom, Inc. Förenta Staterna och/eller andra länder. // CamAPS är ett registrerat varumärke som tillhör CamDiab Ltd. // Ordet Bluetooth® och logotyper är registrerade varumärken som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av Ypsomed av sådana märken täcks av licens. // Andra varumärken och handelsnamn tillhör respektive ägare. // Tillgänglig för Android. iOS-version kommer. För säkerhetsinformation om nämnda produkter, se bruksanvisningen eller www.mylife-diabetescare.se/saekerhet
Per-Ola Carlsson tror att forskningen han arbetar med kommer att bota typ 1-diabetes. Fler studier och mycket mera pengar krävs för att gå i mål, men när allt är klart kommer en behandling fungera på alla. – Det största osäkerhetsmomentet är egentligen hur lång tid det tar, säger han.
Det var strax efter jul- och nyårshelgerna nyheten kom. Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi och forskare på Uppsala universitet hade, tillsammans med sitt forskarteam på Akademiska sjukhuset, lyckats med något helt nytt. För första gången någonsin hade transplanterade insulinproducerande celler överlevt och fungerat normalt i en person med typ 1-diabetes – utan immundämpande läkemedel.
PER-OLA CARLSSON VAR inte beredd på uppmärksamheten som följde. Dagarna efter att nyheten släpptes hörde nästan varenda svensk medieredaktion av sig. Samtidigt svämmade mejlkorgen över med drabbade från både Sverige och USA som ville delta i studier runt den nya behandlingen.
Det har lugnat sig något sedan dess, konstaterar han när han slår sig ner i ”Kyrkan” – ett mötesrum precis intill forskningslabbet på Akademiska sjukhuset. Det återstår mycket, mycket arbete innan han och andra kommer i mål, men han ler nästan hela tiden.
– Det är alla forskares dröm att få göra något som får klinisk betydelse, så det här är väldigt inspirerande, säger han.
Slipper immundämpande läkemedel
Den transplantationsteknik som har funnits hittills kräver livslång medicinering för att immunförsvaret inte ska stöta bort det främmande. Dessa läkemedel är starka och ger ofta olika biverkningar, som till exempel ökad cancerrisk och njursvikt – och infektioner blir vanligare och svårare att
Foto: Amanda Ljungberg
”Immunförsvaret kommer inte veta att det finns något att upptäcka”
behandla. Biverkningarna medför så stora risker att endast personer som har mycket svårt att hålla blodsockret under kontroll tjänar på att få celler transplanterade.
I DENNA STUDIE har forskare lyckats förändra ytan på insulinproducerande mänskliga celler och lyckats gömma dem. Immunförsvaret känner inte igen dem, de immundämpande läkemedlen behövs inte och cellerna fungerar normalt.
I början av december transplanterades en liten mängd insulinproducerande celler in i underarmen på en man i 40-årsåldern. Än så länge har cellerna följts i en månad, men de ska undersökas i ytterligare 15 år. En månad kan tyckas vara kort
tid, men immunförsvaret reagerar normalt inom en vecka om det upptäcker något främmande, även ett litet antal celler. För att bota typ 1-diabetes behövs en avsevärt större mängd celler sättas in, men det bör, enligt Per-Ola Carlsson inte göra någon skillnad. Cellerna har helt enkelt visat sig gå under immunförsvarets radar. – Immunförsvaret kommer inte veta att det finns något att upptäcka, säger han.
Amerikanska forskare bakom tekniken
Metoden för att ändra cellytan är utvecklad av amerikanska forskare på företaget Sana Biotechnology. Tekniken att modifiera celler så att de inte upptäcks av
Per-Ola Carlsson har varit en av Barndiabetesfondens största bidragstagare i många år. Med hjälp av forskningsanslagen har han kunnat bygga upp sitt forskarteam i Uppsala.
immunförsvaret går teoretiskt att använda för att behandla många sjukdomar, men det fanns flera fördelar med att börja med typ 1-diabetes. Dels finns det många drabbade, dels går det att märka direkt om cellerna överlever eftersom du enkelt kan mäta om de producerar c-peptid - en biprodukt av insulinproduktion.
Forskarna på Sana Biotechnology kontaktade Per-Ola Carlsson för flera år sedan. De var experter på transplantationsimmunologi och behövde en expert på typ 1-diabetes.
– De ville att jag skulle göra de första studierna på människa, och jag har fungerat som en sorts rådgivare under processen hit, berättar han.
Forskarna i USA har tidigare tagit fram insulinproducerande djurceller och testat dem med goda resultat. Först har de botat typ 1-diabetes på möss, sedan på primater. De har hunnit få ett års uppföljning på försök på apor, där de framodlade, modifierade cellerna har överlevt och fortsätter att producera insulin. Parallellt har ett norskt laboratorium fått uppdraget att etablera processer för den produktion av mänskliga insulinproducerande celler, som används i denna kliniska studie. För studien krävs många tillstånd i flera olika länder. Varje detalj, ner till varje apparat som används, måste ha rätt godkännande. – De kommande åren innebär oerhört mycket arbete och enorma resurser för att
Röster om studien
Johnny Ludvigsson, Barndiabetesfondens grundare och professor i typ 1-diabetes: Det som redovisats baserat på en patients uppföljning under fyra veckor är utomordentligt intressant! Det kanske kan visa sig vara ett genombrott i behandlingen av typ 1-diabetes. Men vi vet mer när man transplanterat flera patienter som följts under längre tid, och patienter i olika skeden av sin sjukdom, inte minst barn. Härutöver krävs förstås att det finns tillgång till celler att transplantera.
Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes, Karolinska institutet: Resultaten är väldigt spännande och lovande. Den nya metoden för att förhindra avstötning av transplanterade insulinproducerande celler bygger på många års forskning. Detta är en första säkerhetsstudie, och om behandlingen inte ger komplikationer och cellerna överlever, kan nästa steg tas för att fastställa att de transplanterade cellerna kan bota typ 1-diabetes.
Aaron J. Kowalski, generalsekreterare på insamlingsorganisationen Breakthrough T1D (före detta JDRF): De här kliniska resultaten visar att cellterapi som kan ersätta insulinproducerande celler närmar sig verklighet. Det har potential att bli ett livsförändrande botemedel för typ 1-diabetes.
Forskningsgodkännande går bara att få på patienter som har svårt att hålla blodsockret. Försökspersonen hade över 72 i HbA1c. Nu ska cellerna följas i 15 år. ”Det finns ingen anledning att tro att de inte ska överleva. Den största risken är att cellerna tar skada av att ligga i en omgivning med hög sockerhalt.” säger Per-Ola Carlsson.
komma i mål. Men som jag ser det vet vi nu hur man gör, säger Per-Ola Carlsson.
Låg risk för cancer
Ett viktigt mål för denna och kommande studier är att kunna garantera säkerhe ten i behandlingen. Den yttersta risken är att cellerna skulle vilja utveckla cancer. Per-Ola Carlsson tror att risken för det är minimal. Det kräver i så fall att en cell delning går fel och muterar till en can cercell.
rande celler som har genomgått ytmodifieringen, men celler från klassiska organdonatorer kommer aldrig att kunna bli en bred behandling. Det skulle snabbt uppstå en organbrist som vid annan organtransplantation. Enda sättet att få ett tillgängligt läkemedel för många individer är att använda stamceller som ytmodifieras och sedan odlas i labb där de kan bilda stora mängder insulinproducerande celler, som undgår immunförsvaret.
Att skapa mänskliga insulinproducerande celler av stamceller är redan gjort av många forskare och är också i klinisk prövning genom företaget Vertex.
”Hur vi än gör kommer det att finnas en kapacitetsbrist”
– Men cancer brukar utvecklas i celler med hög delningsfrekvens. Insulinproducerande celler har mycket lång livslängd och en extremt låg delningstakt. Både vi och myndigheterna bedömer risken för cancer som mycket låg i den typ av celler.
DEN 40-ÅRIGE
har fått donerade insulinproduce
– Deras produkt har fungerat bra, men bara med immundämpande läkemedel, så det kommer aldrig att få någon stor klinisk användning i sin nuvarande form. Men nu vet vi att det går att normalisera blodsockret med stamcellsframtagna insulinproducerande celler, säger Per-Ola Carlsson.
Cellerna kräver mycket syre Ett osäkerhetsmoment som måste utredas är var de framtida insulinproducerande cellerna ska placeras. Det
Nästa viktiga steg är att testa med insulinproducerande celler som har odlats fram från stamceller. Den här studien har gjorts med celler som donerats. ”Det är mest ett säkerhetstest för att visa att metoden inte skadar”, säger Per-Ola Carlsson.
finns lite olika alternativ.
– Uppsalapatienten har fått sina placerade i en muskel i underarmen och det är en lättillgänglig lokal att transplantera cellerna i som också underlättar monitoreringen av cellerna efter transplantation. Vertex har i stället använt levern och där vet vi sedan tidigare att insulinproducerande celler har goda förutsättningar. Men levern är besvärligare att transplantera till och dessutom omöjliggörs övervakning av cellerna, vilket är viktigt ur säkerhetssynvinkel när tekniken etableras, säger PerOla Carlsson.
SÅ JA. MÅNGA moment återstår innan de kan nå fram till ett godkänt läkemedel. Han tror att det kan ta 5-10 år innan alla studier och godkännanden är på plats. Efter det kommer en kapacitetsfråga. Nu är många delar av Akademiska sjukhuset involverat, men i framtiden kommer det att bli enklare.
– Om vi transplanterar till muskel kommer det att gå att injicera under lokalbedövning av armen. Ingreppet är så enkelt är att även sköra människor, som äldre med hög samsjuklighet, kommer att kunna få behandlingen. Eftersom insulinprodu-
cerande celler har så lång livslängd kommer det sannolikt att räcka med en transplantation. Men vi pratar om 10 miljoner
”Jag ser egentligen inga stora hinder”
människor i världen med typ 1-diabetes som trots allt kräver ett kirurgiskt ingrepp. Hur vi än gör kommer det att finnas en kapacitetsbrist, säger Per-Ola Carlsson. Han konstaterar att priset också påverkar hur snabbt ett framtida läkemedel kan sprida sig.
– Det är en mycket dyr produkt att ta fram, men ju fler som använder den desto billigare kommer det att bli. Det finns många med typ 1-diabetes så jag tror att det kommer att bli hanterbart.
Det låter som om du är säker. Ni kommer att bota typ 1-diabetes.
– Man ska inte ropa hej. Det kan alltid bli säkerhetsproblem längs vägen som det tar tid att arbeta runt, men jag har en mycket god tro på detta, ja. Jag ser egentligen inga stora hinder, säger Per-Ola Carlsson, fortfarande leende. n
Åsa Sturestig
Så här fungerar gensaxtekniken:
• Cas-enzym: Cas-enzym fungerar som en sax och klipper bort den oönskade sekvensen i DNA:t – dvs den del som som styr utseendet på de insulinproducerande cellernas yta, som gör att det känns igen av immunförsvaret.
• gRNA: Forskarna identifierar vilken del av DNA-strängen de måste ändra. En guide-RNA (gRNA) programmeras att leda Cas-enzymet till det stället och Cas-enzymet klipper DNA på det ställe där guide-RNA passar in. På så släcks genen på klippstället så att inget protein kan bildas från dess DNA-kod.
• Överuttryck: Andra delar av cellytan överuttrycks för att lura immunförsvaret. Till det används lentivirus som programmeras med den önskvärda förändringen, och som helt kan integreras med den insulinproducerande cellen.
• Modifiering: De insulinproducerande celler som ska modifieras badar i lösningar med den genförändrande informationen.
• Sortering: De celler som mottagit informationen sorteras ut och är redo att transplanteras.
JOHNNY SPANAR
Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.
Osäkra samband mellan PFAS och typ 1-diabetes
PFAS är ett toxiskt ämne som är spridd i vår livsmiljö. En meta-analys visar att 24 studier funnit att ökad koncentration av PFAS hade samband med typ 1-diabetes. Men samtidigt visade 17 studier att det fanns ett negativt samband, eller inget samband alls.
Vad som orsakar typ 1-diabetes är fortfarande inte så klarlagt att vi kan säga säkert vad som behöver eller kan göras för att förebygga sjukdomen. Vi vet att genetik spelar roll, vilket är en huvudförklaring till varför typ 1-diabetes är hundra gånger vanligare i vår del av världen än i delar av Asien och Sydamerika. Men de gener som bidrar till risk för sjukdomen, finns i mer eller mindre grad i upp till 60 procent av vår befolkning, och hög risk hos ca 30 procent av befolkningen, men likväl får bara 1–2 procent någonsin typ 1-diabetes i Sverige, trots att sjukdomen här är vanligast i världen, näst Finland. Miljöfaktorer och livsstil spelar en avgörande roll.
MYCKET TALAR FÖR att ett antal kända faktorer spelar roll:
• Vissa virus kan infektera bukspottkörteln, men man har inte kunnat identifiera något visst avgörande virus.
• Även bakterier kan tänkas attackera bukspottkörteln.
• Förändringar i tarmfloran (bakteriersammansättningen) ser ut att kunna spela roll för immunförsvaret och utveckling av autoimmunitet.
• Barns ökade vikt medför ett generellt ökat insulinbehov, vilket på befolkningsnivå kan öka risken för överbelastning av de insulinproducerande betacellerna. Stressade betaceller kan dö och/eller fri-
sätta abnorma produkter som får immunförsvaret att reagera.
• Andra faktorer som ökar insulinbehovet (psykologisk stress, pubertet, infektioner i allmänhet, låg fysisk aktivitet med mera) ser ut att öka stressen på betacellerna.
– Faktorer i kosten kan förmodligen öka risken (komjölksprotein och/eller gluten tidigt i livet) medan andra ämnen (vitamin D, vitamin C och antioxidanter) kanske kan minska risken.
Finns det ämnen som vi får i oss, som
ifrån sig både vatten och oljor, och därför används i stekpannor och grytor (teflon), som väteavstötande, fett och smutsavvisande medel i bland annat kläder, mattor, bilklädsel, pappers- och livsmedelsförpackningar, flamskyddsmedel, kosmetiska produkter med mera. Dessa ämnen, som blivit extremt spridda i allehanda produkter (finns mer än 10 000 varianter av PFAS), bryts inte ner utan finns numera överallt, sprids via dricksvatten, tas upp av kroppen. Studier visar att de påverkar hälsan och förefaller kunna öka risken för
”Eftersom PFAS också på experimentdjur visat sig kunna påverka immunförsvaret kanske dessa ämnen kan bidra även till typ 1-diabetes?”
är direkt skadliga, och som kanske kan bidra till typ 1-diabetes? Det finns ämnen (alloxan, streptozotocin) som kan ges till experimentdjur för att framkalla insulinberoende diabetes, och det finns katastrofer beskrivna där liknande toxiska ämnen framkallat flera fall av diabetes.
EN SORTS TOXISKA ämnen som nu är extremt spridda i vår livsmiljö är PFAS (perfluoroalkyl substances), syntetiska kolföreningar där vätejoner delvis ersatts av fluorinjoner, vilket gör att de stöter
bland annat cancer. Eftersom PFAS också på experimentdjur visat sig kunna påverka immunförsvaret kanske dessa ämnen kan bidra även till typ 1-diabetes? Eller rentav tvärtom skydda mot typ 1-diabetes?
PFAS MEDFÖR ÖKAD förmåga att binda och transportera syre, vilket är positivt, och har därför använts i blodersättningsprodukter, och experimentella studier har talat för att risken för diabetes hos experimentdjur minskar! Och en av de första stora befolkningsstudierna från Ohio
och Virginia i USA talade för en skyddseffekt. En stor grupp människor (69 000) hade under flera år fått i sig ganska mycket PFAS, vilket gav dem cirka 10 gånger högre koncentration i kroppen än människor i andra delar av USA, och de med typ 1-diabetes hade lägre koncentration än de friska kontrollerna. Men en sådan studie säger inte vad som är orsak och verkan, om de med diabetes ökar utsöndringen, och inte heller om exponering tidigare i livet har annan effekt på uppkomst(!) av sjukdomen.
EN SAMMANSTÄLLNING AV publicerade studier 2021, en så kallad meta-analys, visade att 24 studier funnit att ökad koncentration PFAS hade samband med typ 1-diabetes, 9 studier fann tvärtom ett negativt samband, 8 studier inget samband alls. Senare studier från Finland och från ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) har visat att exponering för PFAS under fosterlivet påverkar lipidsammansättningen i bröstmjölk negativt, vilket sen var associerat till ökad förekomst av autoimmuna sjukdomar hos barnen. Och ökad förekomst av PFAS i navelsträngsblod, som uttryck för exponering under graviditeten, har visat sig vara förknippat med fler fall av typ 1-diabetes under uppväxten.
Sambanden är än så längre oklara och osäkra. Men med fler studier kommer vi sanningen närmare. Bit för bit ska vi kunna minska risken för typ 1 diabetes. Tack för ditt stöd till Barndiabetesfonden! n
Faktorerna som orsakar typ 1-diabetes är ännu inte så klarlagda att man kan säga säkert vad som behöver eller kan göras för att förebygga sjukdomen. Men kan också svårnedbrytbara ämnen som vi får i oss, som PFAS, bidra till uppkomsten av typ 1-diabetes?
”Jag har suttit på bussen och plötsligt blivit låg och känt att om jag svimmar nu vet folk inte att jag har typ 1-diabetes.”
”Klistermärkena kan vara livsviktiga”
Wilma Berngarn har typ 1-diabetes och vill underlätta för andra med sjukdomen. Tillsammans med sina skolkompisar driver hon ett UF-företag som bland annat skapar klistermärken med livsviktiga budskap.
Artonåriga Wilma Berngarn går på Järvsögymnasiet, där alla elever i årskurs tre driver UF-företag som en del av sin utbildning. För Wilma blev det en möjlighet att göra något hon verkligen brinner för.
– Jag har haft typ 1-diabetes sedan jag var sex år och har länge känt att jag vill göra något som kan hjälpa andra i samma situation, berättar hon.
TILLSAMMANS MED SKOLKOMPISARNA Samantha Grossman, Bobbo Glad och Milton Jonsson-Grundberg driver hon företaget Typ1 UF, med fokus på att underlätta vardagen för personer med typ 1-diabates och deras familjer. Idén till företaget fick Wilma när hon under sommarlovet skrev i Facebookgrupper för föräldrar till barn med diabetes och frågade vad de saknade på marknaden. Svaren inspirerade henne att utveckla två huvudsakliga produkter: påstrykbara insulinpumpfickor och klistermärken med viktig hälsoinformation. De påstrykbara fickorna, som handsys av ett företag i Göteborg, gör det enklare att bära insulinpump på kläder utan att den lossnar. Klistermärkena i sin tur är utformade med budskap som ”Typ 1-diabetiker – om jag är medvetslös, ring 112” och kan fästas på allt från mobiltelefoner till bilbarnstolar.
– Jag har suttit på bussen och plötsligt blivit låg och känt att om jag svimmar nu vet folk inte att jag har typ 1-diabetes och därmed heller inte vad de ska
göra. Klistermärkena kan vara livsviktiga i sådana situationer, säger Wilma.
Nyligen deltog teamet i Alumninästet i Gävleborg – en tävling där UF-alumner får presentera sitt företag och pitcha det inför en jury – och vann! Segern gav dem en reklamjingel på radiokanalen NRJ i åtta veckor. Nu siktar de på SM i Ung Företagsamhet i maj.
– Det är såklart jätteroligt att vi vann. Det är en bekräftelse på att vi gör något bra. Vi får även mycket feedback från kunder som säger att våra produkter gör deras liv både enklare och tryggare, och det är ju precis det vi vill.
Wilma är ensam i teamet om att ha diabetes, men är imponerad över hur mycket hennes kollegor brinner för projektet. Hon berättar att Bobbo syr prototyper, Milton skriver texter och Samantha sitter uppe sena kvällar och designar.
– Det är fantastiskt att se hur engagerade de är, vi kompletterar verkligen varandra på ett fantastiskt sätt.
Namn: Wilma Berngarn
Ålder: 18 år
Bor: Ljusdal
Gör: Går i årskurs 3 på Järvsögymnasiet. Driver UF-företaget Typ1 UF som gör handsydda insulinpumpfickor och klistermärken för personer med typ 1-diabates.
UF-FÖRETAG
Och företaget fortsätter att utvecklas. En ny idé är att utforma en hållare för dextrosol som enkelt kan fästas på vattenflaskor – en lösning som gör det smidigare att alltid ha nödvändigt socker inom räckhåll.
UF-företag står för Ung Företagsamhet-företag och är en del av ett utbildningsprogram där gymnasieelever i Sverige får starta och driva företag under ett läsår. Det är en praktisk utbildning inom entreprenörskap som arrangeras av den ideella organisationen Ung Företagsamhet.
– När man börjar tänka kreativt finns det nästan ingen hejd på vad mycket man kan göra och skapa. Vår mål är såklart att växa större, men vårt fokus och vår drivkraft är att göra skillnad, avslutar Wilma. n Sara Palmkvist
Farmor och mormor är volontärer
Engagera dig
Vill du engagera dig ideellt i Barndiabetesfonden eller bidra på andra sätt? Läs mer på vår hemsida: www.barndiabetesfonden.se/ jag-vill-bidra/
Annette Hjelmström och Monica Österlunds barnbarn Adele har typ 1-diabetes. De arbetar båda ideellt för Barndiabetesfonden, med förhoppning att sprida kunskap om sjukdomen och samla in mer pengar till forskningen.
Adele älskar hästar och tillbringar gärna fritiden i stallet. Hon rider en gång i veckan på Säby gård i Järfälla. För några år sedan fick hon via Barndiabetesfonden möjlighet att delta på ridläger för barn med typ 1-diabetes.
Annette Hjelmström och Monica Österlund är farmor respektive mormor till tolvåriga Adele, som fick diagnosen typ 1-diabetes när hon var fyra år. Sjukdomsbeskedet kom som en chock för alla i familjen.
– Min son ringde när de var på väg till Karolinska sjukhuset med Adele. Hennes blodsocker låg väldigt högt, över 20. Vi levde på hoppet att det var något tillfälligt, men snart insåg vi att det inte var så. I efterhand har vi förstått att hon visade tecken på typ 1-diabetes ett tag innan hon fick diagnosen, såsom trötthet och humörsvängningar, säger Annette.
DE BESKRIVER DEN första tiden som tuff. Ingen av dem hade någon kunskap om typ 1-diabetes, men de var båda fast beslutna om att lära sig mer för att fortsätta kunna ta hand om Adele när det behövdes.
– Det var alltifrån kolhydraträkning till sprutor och nattliga blodsockerkontroller. Adeles föräldrar, Markus och Malin, var fantastiskt pedagogiska och lärde oss allt vi behövde veta, så redan efter någon må-
Adele tränar fotboll två till tre gånger i veckan i IFK Viksjö F-12, med pappa Markus som tränare. Farmor Annette och mormor Monica hjälper till att lösa gåtan.
nad kunde vi passa Adele själva, berättar Annette.
I dag har Adele en insulinpump och en sensor som underlättar hennes vardag. Hon hade tidigare en resurs som var med henne under skoldagen, men numera klarar Adele mycket själv. Fast inte allt, förtydligar Monica. Hon behöver fortfarande bli påmind av skolpersonal att ta insulin innan måltid samt vid behov Dextrosol och insulin vid lågt respektive högt blodsocker.
PÅ FRITIDEN ÄR Adele ofta i stallet och flera gånger i veckan spelar hon fotboll i IFK Viksjö i Järfälla utanför Stockholm, där familjen också bor.
– Hon är jätteduktig och har alltid haft inställningen att sjukdomen inte ska hindra henne från att göra det hon vill. Det är klart att det är tufft många gånger, men hon är en kämpe, säger Monica stolt.
FÖR ANNETTE OCH Monica har erfarenheterna kring Adeles sjukdom lett till ett starkt engagemang för Barndiabetesfonden. Sedan i höstas arbetar de båda som
volontärer för att sprida kunskap och samla in pengar till forskningen.
– Jag såg ett inlägg på Instagram i somras där de sökte volontärer, och anmälde mig direkt. Monica hängde på. Det kändes självklart för oss båda att kunna bidra på något sätt, säger Annette.
Deras första volontäruppdrag var på Barndiabetesfondens kontor i Stockholm. Där packade de presentpåsar med bland annat information, ryggsäckar och Dextrosol, som kommer att delas ut till barn som nyligen fått typ 1-diabetes. I december skrev de julkort till företag som tidigare skänkt pengar till Barndiabetesfonden, i hopp om att inspirera dem till fortsatt stöd. Annette och Monica hoppas att fler väljer att engagera sig, antingen som volontärer eller genom att stötta Barndiabetesfonden på andra sätt.
– Vi är pensionärer och har tid, men alla kan göra något. Det behövs mer pengar till forskningen för att kunna hitta ett botemedel och ett svar på varför sjukdomen uppstår, säger de samstämmigt. n Sara Palmkvist
”Det är klart att det är tufft många gånger, men hon är en kämpe.”
Om oss
Namn: Annette Hjelmström och Monica Österlund, farmor respektive mormor till tolvåriga Adele, som har typ 1-diabetes
Bor: Järfälla respektive Upplands-Bro utanför Stockholm
Gör: Pensionärer samt ideellt engagerade i Barndiabetesfonden
MEDLEMSERBJUDANDE
ACTIC
15% RABATT OCH fri startavgift (249:-) för alla Barndiabetesfondens medlemmar.
Rabatten gäller på ordinarie priser för alla privata medlemsskap på minst ett år, inklusive gruppträning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal.
Efter 12 månader behöver innehavare av rabatterat medlemskap visa upp sitt medlemskap igen för bibehållen rabatt. Erbjudandet gäller Actics alla anläggningar i Sverige, utom Karlstad, Landskrona och Sundstabadet.
KOD FÖR KÖP PÅ ANLÄGGNING: 100P148620
KOD FÖR KÖP PÅ ACTICS HEMSIDA: 100P148620RPT1 www.actic.se/bli-medlem
APOTEAS DRUVSOCKER
ALLTID 15% RABATT på Apoteas druvsocker (både singel och storpack) med koden: APOTEA14 För varje såld förpackning bidrar Apotea till Barndiabetesfonden.
Diabeteshjälp
UNDER HELA 2025 har du som medlem i Barndiabetesfonden 15 % rabatt på hela sortimentet på Diabeteshjalp.se. Dessutom kommer 5% av varje köp där rabattkoden används, att doneras till Barndiabetesfonden.
Diabeteshjalp.se erbjuder noggrant utvalda diabetesprodukter och hjälpmedel som förenklar vardagen för dig med diabetes. Med dessa lösningar vill diabeteshjalp.se att du ska känna dig tryggare och mer bekväm i din dagliga typ 1-diabetesvård.
RABATTKOD STICKET15 n
De samlar in pengar till forskningen
Stort tack till Stella, Tuva #MånadensUltra och alla er andra som har gjort privata insamlingar till Barndiabetesfonden. Med er hjälp kommer vi närmare en lösning av sjukdomens gåta, samtidigt som vi underlättar livet för alla med typ 1-diabetes.
Så gör du en insamling!
DET ÄR ENKELT. Gå in på Barndiabetesfondens hemsida och klicka på "Jag vill bidra". Sedan går du till "Starta egen insamling." Sedan är det bara att följa instruktionerna, och sprida den färdiga insamlingen i dina sociala medier.
Och ett enklare sätt att nå länken direkt kan vara att rikta telefonens kamera hit! n
Diabeteslöftet och Odd Fellow – nya samarbeten
ORDENSSÄLLSKAPET ODD FELLOW B100-logen, har ingått ett tvåårigt välgörenhetssamarbete med Barndiabetesfonden. Sällskapet ska under perioden initiera insamlingar till Barndiabetesfonden.
Hjälpmedlen för typ 1-diabeets förbättras ständigt och gör det enklare för dig att hantera egen vården. Det finns en mängd olika hjälpmedel – insulinsorter, pennor, pumpar med eller utan slang, olika sorters blodsockermätare. Vi är alla olika och lever olika typer av liv och en viss pump eller blodsockermätare kan passa just din livsstil bättre än en annan. I Barndiabetesfondens hjälpmedelsguide kan du läsa om vilka alternativ som finns och vad som skiljer dem åt.
Guiden finns på vår hemsida. n
Mats Gustafsson och Johanna Zettermarck grundade Stiftelsen Diabeteslöftet 2014 efter att deras son fyra år tidigare insjuknat i typ 1-diabetes. Diabeteslöftet skänker gåvor i form av verksamhetsstöd till Barndiabetesfondens Riksförening.
– Att få en gåva i form av ett verksamhetsstöd till vår riksförening innebär att vi kan öka våra förutsättningar att bedriva insamling, öka kunskapen om typ 1-diabetes och stödja drabbade familjer, säger Karolina Janson, generalsekreterare på Barndiabetesfonden. n
VI ÄR GLADA att meddela att JumpYard återigen kommer att ha exklusivt öppet för Barndiabetesfondens medlemmar med inbjudna gäster den 22 mars kl. 8.30-10 (gäller de flesta parker).
Se mer information på QR-kod. n
Hoppet lever – på Jumpyard
Barndiabetesfonden Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM
Mer tid till annat i livet
”Det bästa är att man kan ställa in Personliga profiler baserat på olika aktiviteter.”
Havanna
När du inte behöver lägga lika mycket tid på att fokusera på dina glukosvärden, kan du ägna dig åt annat som är viktigt i ditt liv.
– Det har fungerat så bra för mig. Supersmart och ren lycka för mig som är aktiv, berättar Havanna.
Läs våra användarberättelser på www.rubinmedical.se
Förutser och anpassar
Insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och Dexcom CGM bildar tillsammans ett system som kan mäta och förutse din glukosnivå för att automatiskt kunna anpassa insulindoseringen.
I en studie beskrev 97% av deltagarna systemet som enkelt att använda*.
Kan integreras med både Dexcom G7 och Dexcom G6 CGM.