Sticket 2 2025

Tidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

Årgång 32

Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria Nr 2 2025

TVÄRTEMOT

Foto: Jonas Borg, Kungl. Hovstaterna

4

LEDARE

Rekord för både insamling och utdelning

6

NYHETER

Ny ordförande

Ny hemsida

10

HORMONER

14

GRANSKNING

Hormonernas

berg- och dalbana

18

FORSKNING

Jätteforskningen: 8600 barn har testats

Var med och bota typ 1-diabetes

Barndiabetesfonden stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra typ 1-diabetes. Varje bidrag är viktigt!

Swish: 900 05 97

Plusgiro: 90 00 59-7

Bankgiro: 900-0597

LEVA MED TYP 1

Bästa hälsan trots lång typ 1-diabetes

24

BLÅ SIDOR Nya föreningar i hela landet

Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Ansvarig utgivare: Karolina Janson

Produktion: Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping

ISSN 1400-8505

Redaktionen: sticket@barndiabetesfonden.se

Annons: elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se

Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm

Adressändring: kansli@barndiabetesfonden.se

Telefon: 013-10 56 90

UNIK SÖMNPROFIL

Bättre nätter, bättre dagar

Upp till 70 % av personer med typ 1-diabetes upplever dålig sömn.1,2 Är du en av dem?

Insulinpumpsystemet Tandem t:slim X2™ med Control-IQ™-teknologi och Dexcom CGM har en unik* och lättanvänd Sömnprofil som är designad för att hålla blodsockernivån stabil under natten.3,4,5

Ställ in de tider som passar din livsstil, sen jobbar pumpen automatiskt för dig medan du sover. Då ökar du chansen att vakna utvilad så att du kan fokusera på annat!

Läs mer på: rubinmedical.se/somn

71 % av användare rapporterade förbättrad sömnkvalitet.3

97 % tyckte att Control-IQ™-teknologi var lätt att använda.5

* Tandem t:slim X2 med Control-IQ™-teknologi och Dexcom CGM är det enda AID-systemet där man kan aktivera en speciell sömnprofil med ett snävare målområde mellan 6,25 och 6,7 mmol/l.

1. Griggs, S et al. J Pediatr Psychol. 2022;45(4):420-430. 2. Perfect, MM et al. Sleep Med Rev. 2016;16(2):153-165.

3. Singh H, et al. Diabetes. 2022;71(Supplement_1):281–OR. https://doi.org/10.2337/db22-281-OR.

4. Breton MD, et al. N Engl J Med. 2020;383(9):836-845. 5. Kudva YC, et al. Diabetes Technol Ther. 2021;23(10):673-683.

Denna produkt behöver inte vara rätt för dig. Läs och följ alltid instruktionerna i bruksanvisningen. Insulinpumpen Tandem t:slim X2 med Control-IQ™-teknologi är indicerad för användning hos personer med typ 1-diabetes, från 6 års ålder.

VARNING: Control-IQ-teknologi ska inte användas hos personer under 6 års ålder. Control-IQ-teknologi ska inte heller användas på personer som behöver mindre än 10 enheter insulin per dag eller som väger mindre än 25 kilogram. Besök tandemdiabetes.com/safetyinfo för ytterligare viktig säkerhetsinformation.

© 2025 Rubin Medical AB. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care är ett registrerat varumärke och t:slim X2™, Control-IQ™ är varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care Inc. Dexcom, Dexcom G7 och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom Inc.

KAROLINAS LEDARE

Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

”Det

blev ett storartat år”

Barndiabetesfonden kan se tillbaka på ett fantastiskt 2024. Genom att arbeta tillsammans, ni och vi, kan vi utföra stordåd. Jag tror att vi bara är i början av vad vi kan åstadkomma.

FÖR NÅGRA VECKOR sedan kunde vi stänga boken om 2024. Det blev ett storartat år för Barndiabetesfonden! Tack vare er slog vi både insamlingsrekord och utdelningsrekord. 37,2 miljoner kronor samlades in tack vare ökat engagemang – ökade gåvor från privatpersoner, testamentsgåvor och ett växande företagsstöd. Det är inspirerande att se att de strategiska val Barndiabetesfonden har gjort de senaste åren ger utdelning.

I ÅR VÄXLAR vi upp vårt arbete med att knyta företag till oss. Vi har bland annat anställt Niclas Holm som företagsansvarig, som också är typ 1­diabetesförälder och senast kommer från samma roll på Röda korset.

förordade 32 projekt bland de 56 ansökningar (också rekord!) om forskningsmedel som kom in. Vi vet att forskarna uppskattar Barndiabetesfonden för att vi, till skillnad från alla andra finansiärer, fokuserar enbart på typ 1­diabetes. Hos oss slipper de konkurrera med forskning på andra sjukdomar. På sikt har vi förhoppningen att kunna dela ut forskningsmedel som sträcker sig över flera år, för att kunna bidra med mer långsiktig finansiering, men för att kunna göra ett sådant åtagande måste vi växa lite till.

TILL SIST MÅSTE jag nämna Rapporten om typ 1­diabetes som vi planerar att lansera i juni. I år har vi, genom generösa externa finansiärer, kunnat beställa en hälsoekono­

”I år växlar vi upp vårt arbete med att knyta företag till oss.”

Ett företag som redan gått in i samarbete med oss är GP Batteries, vars huvudkontor vi var och besökte i Göteborg nyligen. De anställda där har stort engagemang för typ 1­diabetes och de har många planer på hur de ska kunna bidra till Barndiabetesfonden. Ett annat företag som har inlett samarbete är bad­ och gymkedjan Actic. De bjöd nyligen in våra medlemmar till en exklusiv träff i deras anläggning i Mörby, utanför Stockholm. Mer sådant kommer att komma framöver.

ROLIGAST AV ALLT är ändå att vi i mars kunde dela ut 22,5 miljoner kronor till typ 1­diabetesforskning. Vårt vetenskapliga råd

misk analys av välrenommerade Institutet för hälso­ och sjukvårdsekonomi (IHE). Vi vet att typ 1­diabetes är en dyr sjukdom, för drabbade individer och samhället, och IHE ska ta reda på exakt hur dyr. Med deras analys som grund planerar vi att driva på för en mer långsiktig hantering av typ 1­diabetes, både inom behandling och forskningsfinansiering. Det kommer att vara en bra faktagrund för oss att stå på inför valåret nästa år, då vi kommer att göra vårt bästa för att föra er talan. Vi kommer att börja med att presentera rapporten på ett seminarium i Sveriges riksdag 12 juni. Så, det finns mycket att se fram emot! n

Löst:

Mer än 400 personer loggade in på ett lunchwebinarium när Uppsalaforskaren Per-Ola Carlsson berättade om sitt framgångsrika försök med att transplantera modifierade insulinproducerande celler som inte upptäcks av immunförsvaret. Det är tydligt att Per-Olas forskning har väckt hopp hos många som har tvivlat på om det kommer att komma något botemedel. Seminariet var gratis för medlemmar, men i chatten startade en spontan Swish-insamling som kom upp i 15 000 kronor innan föreläsningen var slut. Samma kväll ringde en företagsrepresentant som hade lyssnat och skänkte 100 000 kronor till.

Trassligt:

En verksamhetschef på Region Östergötland har bestämt att inte förskriva medicintekniska hjälpmedel som kostar mer än 50 000 kronor per barn och år. Det innebär att flera produkter, som är upphandlade i regionen, ändå inte erbjuds. Vi förstår att det är ekonomiska bedömningar som ligger bakom. Det är ett problem när kostnaderna för hjälpmedel går på mottagningarnas egen budget, och ledningen tvingas välja mellan personalkostnader och hjälpmedelsförskrivning. Det kan inte ge de optimala vårdresultaten. I Stockholm har man till exempel valt att lägga kostnaderna för hjälpmedel separat på hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att slippa målkonflikten.

my freedom, mylife

mylife Loop nu även på

iPhone

För tryggare och gladare barn – och lugnare föräldrar

Barn kan njuta av en lugn nattsömn med mylife Loop.

Hur mylife Loop hjälper ditt barns sömn

Minska risken för nattlig hypo- och hyperglykemi1, 2 genom att ange det målglukosvärde som bäst motsvarar ditt barns behov.

Algoritmen anpassar sig och lär sig, så att den justerar insulindosen var 8:e till 12:e minut, baserat på aktuella och förväntade glukosnivåer.

Du och ditt barn kan njuta av en god sömn1, 2, 3

Följ ditt barns glukostrend och ta bekvämt emot varningar på din smarttelefon* utan att hela familjen störs4, 5

Njut av ett liv utan gränser Upptäck mylife Loop för barn

Dexcom G6

FreeStyle Libre 3 / FreeStyle Libre 3 Plus

mylife CamAPS FX

Appen mylife CamAPS FX är godkänd för personer med typ 1-diabetes från ett års ålder. Godkänd för personer med diabetes typ 1 från två års ålder i kombination med Dexcom G6 eller FreeStyle Libre 3 Plus, och från fyra års ålder i kombination med FreeStyle Libre 3.

* Funktionen Companion fjärrmonitorering fungerar med Android-smarttelefoner med OS 10 eller senare. En internetanslutning krävs för att data ska kunna delas med följare.

1 Ware J. et al.: Randomized Trial of Closed-Loop Control in Very Young Children with Type 1 Diabetes. N Engl J Med, 2022; 386(3):209-219. DOI: 10.1056/NEJMoa2111673.

2 Barnard K. D. et al.: Closing the Loop in Adults, Children and Adolescents With Suboptimally Controlled Type 1 Diabetes Under Free Living Conditions: A Psychosocial Substudy. J Diabetes Sci Technol. 2017 Nov;11(6):1080-1088. DOI: 10.1177/1932296817702656.

3 Musolino G. et al.: Reduced burden of diabetes and improved quality of life: Experiences from unrestricted day-and-night hybrid closed-loop use in very young children with type 1 diabetes. Pediatr Diabetes. 2019 Sep;20(6):794-799. DOI: 10.1111/pedi.12872.

4 Rankin D. et al.: Adolescents’ and their parents’ experiences of using a closed-loop system to manage type 1 diabetes in everyday life: qualitative study. Chronic Illness. 2022;18(4):742-756. DOI: 10.1177/1742395320985924.

5 Hart R. I. et al.: Parents’ experiences of using remote monitoring technology to manage type 1 diabetes in very young children during a clinical trial: Qualitative study. Diabet Med. 2022 Jul;39(7):e14828. DOI: 10.1111/dme.14828.

Friskrivning: Produktbilderna är enbart avsedda som illustration. // mylife och YpsoPump är registrerade varumärken som tillhör Ypsomed AG i flera länder. // CamAPS är ett registrerat varumärke som tillhör CamDiab Ltd. // Dexcom och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom, Inc. i Förenta Staterna och/eller andra länder. // Sensorhöljet, FreeStyle, Libre och relaterade varunamn är varumärken som tillhör Abbott och används med tillstånd. // Ordet Bluetooth® och logotyper är registrerade varumärken som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av Ypsomed av sådana märken täcks av licens. // iPhone är ett varumärke som tillhör Apple Inc., registrerat i USA och andra länder och regioner. // Android- och iOS-smarttelefoner som är kompatibla med FreeStyle Libre 3 och FreeStyle Libre 3 Plus. Android-smarttelefoner kompatibla med Dexcom G6. Kompatibilitet för mylife CamAPS FX på operativsystemet iOS med Dexcom G6 CGM-systemet kommer. // mylife Loop för iOS: Den beskrivna nyheten är tillgänglig i vissa länder, och ytterligare länder tillkommer snart. För säkerhetsinformation om nämnda produkter, se bruksanvisningen eller www.mylife-diabetescare.se/saekerhet

Ypsomed AB // Elektrogatan 10, 7tr // 171 54 Solna // info@ypsomed.se // www.mylife-diabetescare.se // Kundtjänst: 08 601 25 50

Ny hemsida på gång

Till sommaren planeras förstaversionen av Barndiabetesfondens nya hemsida komma upp. Målet är en tydligare struktur där innehållet är enkelt att hitta.

struktur där innehållet är enkelt att hitta. Arbetet med den nya webben pågår parallellt med det arvsfondsfinansierade projektet Typ 1 Liv. När alla delar är på plats ska hemsidan kunna ge bättre stöd till personer med typ 1­ diabetes, deras närstående och vårdpersonal samt öka medvetenheten i allmänhet. En central del är att förbättra hemsidans tillgänglighet och användarvänlighet för att möta alla besökares behov.

– Den nya hemsidan kommer att ha tydligare menyer, logiska lösningar och anpassade färgval som gör det enklare för

för att hjälpa drabbade och anhöriga att förstå och hantera sin typ 1­ diabetes, men även för att öka kunskapen hos allmänheten. Dessa läranderesor kommer bland annat att innehålla filmklipp, ljudfiler och spel, vilket gör det möjligt att lära sig om sin sjukdom på ett relevant sätt.

– Vi vill bland annat att barn och unga ska känna att de har tillgång till stöd som fungerar i deras vardag, på ett sätt som passar dem. För att skapa innehåll som verkligen gör skillnad arbetar vi nära våra målgrupper genom bland annat fokusgrupper och djupintervjuer, säger Amanda

EN ANNAN VIKTIG del av den nya hemsidan är att stärka kopplingen till den pågående typ 1­ diabetesforskningen. Genom att ge användarna möjlighet att följa forskningsframsteg och ta del av aktuella nyheter

– Vi vill att hemsidan ska vara en plattform där vi inte bara informerar, utan också inspirerar och engagerar fler att bidra till forskningen, exempelvis genom donationer och engagemang, säger Amanda.

DET TREÅRIGA ARVSFONDSPROJEKTET förväntas vara färdigt i augusti 2027. Redan till sommaren i år planeras den första enkla versionen av den nya hemsidan att lanseras.

– Det här är ett omfattande projekt för oss, men också något som vi verkligen ser fram emot. Det är både ett viktigt och fantastiskt roligt arbete som kommer att förbättra det stöd vi kan ge till personer som lever med typ 1­ diabetes och deras familjer. Vi ser verkligen fram emot att kunna erbjuda en mer tillgänglig och användarvänlig plattform för alla som berörs eller vill lära sig mer om sjukdomen, avslutar Amanda. n

Sara Palmkvist

Amanda Ljungberg är digital manager på Barndiabetesfonden.

Typ 1 Liv/barndiabetesfonden.se

Barndiabetesfonden storsatsar på kunskap och stöd för alla som lever med och nära typ 1-diabetes samt för att öka medvetenheten om sjukdomen. Ledorden är lättillgänglighet och användarvänlighet, där alla oavsett ålder, behov och bakgrund ska kunna hit-

ta det de söker om typ 1-diabetes. När: Det treåriga projektet förväntas vara klart i augusti 2027, men redan i sommar kommer den första versionen av den nya hemsidan att lanseras.

Hur: Innehållet på den nya hemsidan ingår delvis i projektet Typ 1 Liv, som produceras med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Systrarna skänkte i stället

för att testamentera

ystrarna Birgitta och Ing-Marie Nilsson i Jönköping vill bidra till typ 1-diabetesforskningen och stötta drabbade familjer. Därför skänker de 100 0000 kronor till Barndiabetesfonden.

Hej Birgitta. Du och din syster Ing-Marie har valt att skänka 100 000 kronor till Barndiabetesfonden. Berätta?

– Vi skänker pengar till fem organisationer som vi tycker gör ett viktigt arbete, däribland Barndiabetesfonden. Vi har med dessa i vårt testamente men känner att det är roligare att ge medan vi fortfarande lever och pengarna behövs ju nu, så det finns ingen anledning att vänta.

Varför blev det just Barndiabetesfon-

– Jag har inte jättemycket kunskap om typ 1 diabetes, men jag har en bekant som är diabetessjuksköterska. Hon förklarade för mig hur jobbig sjukdomen kan vara för den som har den, men även för närstående. Jag blev berörd av hur svårt det kan vara för familjer, och det kändes som en viktig

sak att stötta. Med pengarna vi skänker hoppas vi kunna bidra till mer forskning kring typ 1­ diabetes, men vi vill även stötta drabbade familjer på olika sätt, exempelvis genom bidrag till lägerverksamhet.

Du är 87 år och din syster Ing-Marie är åtta år yngre. Berätta kort om er. – Jag är före detta konditor och mekaniker som de senaste fyrtio åren har arbetat politiskt här i Jönköping. Min lillasyster Ing­Marie har autism och bor på ett äldreboende här i närheten. Vi gör mycket roligt ihop, går på konserter bland annat. Jag älskar även att vara ute i skog och mark, jag brukar beskriva mig själv som en vuxen­mulle. Jag är inte så mycket för att bara sitta hemma, efter att vi har pratat klart ska jag gå ner i vävstugan. n Sara Palmkvist

Systrarna Nilsson i Jönköping valde att skänka pengar i stället för att testamentera. ”Det är roligare att ge medan vi fortfarande lever”, säger Birgitta Nilsson.

32 projekt får rekordutdelning

Fördelningen av Barndiabetesfondens anslag till forskning under 2025 är klar. 32 olika projekt får dela på årets rekordstora utdelning på 22,5 miljoner.

– NÄR JAG FICK beskedet om att vi skulle få pengarna satte jag mig i en solig backe och bara njöt. Jag unnade mig själv att inte stressa, utan bara ta en stund och bara vara glad, säger Sofia Carlsson, docent och lektor på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.

HENNES STUDIE OM hur de ärftliga och miljömässiga faktorerna bakom typ 1­ diabetes har förändrats över tid, är unik. Forskargruppen får 555 nor som ska gå till att utforska orsa kerna till att typ 1­ diabetes ökar. Sedan tidigare vet man att anledningen till att man utvecklar typ 1­ diabetes är en kom bination av ärftlighet och miljö. Tesen de nu ska pröva är om miljöfaktorerna har ökat i betydelse, och ligger bakom att allt fler får typ 1-diabetes. Genom att följa alla barn som fötts sedan 80 och deras syskon och föräldrar hoppas

Störst anslag får Per-Ola Carlsson som forskar på att bevara insulinproduktionen hos nydebuterade och på botande behandling med cellterapier.

Foto: Amanda Ljungberg

de kunna lokalisera olika miljömässiga faktorer.

– Vårt befolkningsregister är unikt i världen och den här forskningen går inte att göra i något annat land. Målsättningen är att förstå vilka miljöfaktorer som är avgörande, så att vi i förlängningen kan förebygga typ 1­ diabetes, säger Sofia Carlsson.

Anslagen från Barndiabetesfonden är helt avgörande för att studien ska bli av.

göra vårt bästa för att leva upp till de förhoppningar och det förtroende som Barndiabetesfonden visar oss, säger Sofia Carlsson.

Ytterligare 31 studier får mellan 350 000 och 1,8 miljoner kronor. Störst anslag får Per­ Ola Carlsson, professor i typ 1­ diabetes och verksam i Uppsala, som forskar på att bevara insulinproduktionen hos nydebuterade och på botande behandling med cellterapier. Flera av studierna som finansieras är pågående som har fått finansiering av Barndiabetesfonden under flera år, men några är nya. Till exempel inleder Annelie Carlsson, överläkare i barnmedicin i Lund, en studie runt vad som ligger bakom ökningen av typ 1­ diabetes hos små barn efter pandemin. Minskad rörelse och ökad vikt i samband med nedstängningen av samhället kan ha haft

Åsa Sturestig

Sofia Carlsson får 555 000 kronor som ska gå till att utforska orsakerna till att typ 1-diabetes ökar.

Foto: Helena Kristersson

Nya ordföranden Robert Egnell är rektor för Försvarshögskolan och har en son med typ 1-diabetes.

Ny ordförande

Vi välkomnar Robert Egnell som ny ordförande i Barndiabetesfondens riksförening.

ROBERT EGNELL ÄR sedan 2019 rektor för Försvarshögskolan och har sin grundanställning som professor i ledarskap. Robert har tidigare arbetat som gästprofessor och studierektor vid Center for Security Studies, Georgetown University, Washington DC och varit ledamot i regeringens forskningsberedning. Han är även ledamot i Folkrätts- och nedrustningsdelegationen samt styrelseledamot i Institutet för framtidsstudier.

Robert har egen erfarenhet av livet med typ 1-diabetes, med sonen Olof som insjuknade för 14 år sedan, då 4,5 år gammal. – Som alla föräldrar till barn med typ 1-diabetes vet har det varit många tuffa år, men samtidigt så oändligt många människor och organisationer som funnits där för att stötta oss. Att engagera sig i Barndiabetesfonden känns därför som en möjlighet att få ge lite tillbaka och på så sätt också kunna ge ett bidrag till det viktigaste arbetet med att hitta ett botemedel och att förbättra livet för alla med typ 1-diabetes. n

”Fungerar sexlivet?”

fråga: Hej Johnny! Jag känner en kille med typ 1-diabetes och vi tycker om varandra. Han fick sin diabetes i 20-års åldern. Har ingen känd hereditet. Rökt sedan han var 15 år, men precis slutat. Jag är rädd för att ingå i en seriös relation med honom på grund av flera funderingar som jag inte lyckats besvara. När jag läser i vetenskapliga artiklar så ser jag massa procentsatser som jag har svårt att tolka när det är känslor inblandade. Därför ställer jag några frågor till dig.

1) Vad är din erfarenhet av män med diabetes, har de ett fungerande sexliv som alla andra? Jag vet att det är en risk för erektil dysfunktion, men finns den i ung ålder? Hur stor är risken? När börjar risken öka? Beror säkert på hur bra blodsockerkontroll man har och om man röker eller inte, men hur är det för de flesta?

potensproblem. Jag vet att det är en risk för erektil dysfunktion men hur stor risken är i ung ålder går nog inte ange i procent, för det beror på hur god blodsockerbalans individen har haft, och hur länge individen haft diabetes. Ju sämre blodsockerbalans, desto större risk för så kallad autonom neuropati, som bidrar till impotens. Ledsen att behöva låta oprecis, men risken börjar nog inte öka förrän efter 15, 20, 30 års diabetes, och för många ännu långt senare. Tyvärr bidrar själva oron för impotens till att det är svårt att få erektion, så det bästa är att varken han eller du oroar er.

FRÅGA J OHNNY

Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.

2) Jag vet att det är cirka sex procent risk att våra eventuella barn skulle få typ 1­ diabetes. Finns det något genetisk eller annat screeningstest hos foster som kan förutsäga risken att barnet får typ 1­ diabetes?

3) Är det något mer jag borde tänka på innan jag ingår i en relation med en kille med typ 1­ diabetes?

Anonym

svar: Hej! Tack för dina frågor, som alla är kloka och rimliga. Jag svarar på dem en i taget.

1) Jag har ringa egen erfarenhet av män med diabetes. Men det är väl känt att efter många år med diabetes så ökar risken för

2) Nej, man testar inte. Det man skulle kunna testa är HLA­typ. Men har man risk­HLA är det 30 ­ 40 procents risk att utveckla typ 1­ diabetes, så det ger inget säkert svar. 3) Du bör lära dig vad typ 1­ diabetes är och vad behandling av typ 1­ diabetes innebär. Det krävs insulintillförsel varje dag, helst regelbundenhet vad gäller kost och motion, att man kan en hel del om kosten, vet vad fibrer är, vad långverkande kolhydrater är och kan räkna kolhydrater för att kunna anpassa måltidsdoser av insulin – och det kräver kontinuerlig kontroll av blodsocker (numera oftast med sensor). Du måste veta vad hypoglykemi är, kanske kunna hjälpa till om det behövs, och så vidare. Kort sagt: Du behöver lära dig en hel del, och ha förståelse för din mans sjukdom som han inte kan hjälpa att han fått. Men med det sagt så finns alla möjligheter till ett långt, lyckligt liv tillsammans, med härliga barn! n Vänliga hälsningar Johnny

Har män med typ 1-diabetes ett fungerande sexliv? Vad är risken för erektil dysfunktion? Hur blir det med barnen om vi får några? Frågorna är många av frågeställaren.

Dexcom G6 tillsammans med Omnipod 5

-Flexibilitet att leva livet fullt ut

Delning av värden i realtid och alarm hos följaren - Endast med Dexcom G6

Upp till 10 följare via Dexcom Follow-app

Realtidsdelning och individanpassade varningar

hos följaren för bättre och ökad trygghet

*Separat Dexcom Follow-app och internetanslutning krävs

Flest placeringsställen med Dexcom G6

Fler möjligheter till “line of sight” från sensor till pod

Bekväma och diskreta placeringar av sensor och pod

Skanna QR-koden

Komplett skydd för mer sinnesfrid

Dexcom G6 ger individanpassade varningar

Nivåer, ljud och volym väljs av användaren

Snart Akut Lågt hjälper att vidta åtgärder i tid

Samtidig realtidsanslutning

-Endast med Dexcom G6

Smartklockor som ger smidig tillgång till värden och varningar

Röstassistent

Behandlingen bestod av en insulinspruta om dagen. Insulin av olika sorter blandade man själv varje morgon. Sprutorna var gjorda av glas och metall, som kokades för att steriliseras och återanvändas.

Skulle dö innan 30

– nu firar han 70 år

med god hälsa

Han skulle bli blind innan 10 års ålder och dö innan 30. Det var beskedet när Benny Jansson fick typ 1-diabetes 1958. I dag fyller han snart 70 år och mår bättre än många av sina jämnåriga. Men bakom den goda hälsan ligger hårt arbete.

Benny Jansson bor i Sundbyberg tillsammans med sin fru Eva och hunden Cilla. På väggen hänger foton på fem barn, nu utflyttade, och fem barnbarn. Ingen av dem har typ 1­ diabetes. Benny vill förmedla att man kan leva ett gott liv trots sin typ 1­ diabetes, och hoppas på att kunna sprida hopp till de som oroar sig över hur livet ska bli.

– Med de hjälpmedel som finns idag så är det en enorm skillnad från hur det var att insjukna på 50 ­talet, man har bättre förutsättningar för bra hälsa.

Benny har levt ett aktivt liv fyllt med resor, utbildning på KTH, en karriär som civilingenjör inom medicinteknik och telekom, sommarstugebygge och innebandy. Och så de fem barnen.

Men livet med typ 1­ diabetes har inte varit utan utmaningar. Särskilt stora var de innan den moderna diabetesbehandlingen utvecklades.

Inlagd i en månad vid debut

Benny insjuknade när han var 3,5 år och blev inlagd på sjukhus i en månad. Föräldrarna fick inte vara med på sjukhuset och fick inte hälsa på. Snuttetrasan fick stanna hemma, trots mammans önskemål om att han skulle få den med sig. Benny började bita på naglarna.

– Det var fem till tio spjälsängar uppställda i salen, men de klättrade vi ju ur. Satte man ut näsan i korridoren kom chefsköterskan på avdelningen. Jag var livrädd för henne, säger Benny. Livet vändes upp och ned för mamma

Märta som slutade sitt arbete på Sundbybergs sjukhem för att sköta om sin son på heltid. Samtidigt som Benny låg inlagd på sjukhuset födde Märta sin andra Tommy. Det blev en tuff tid.

– Man blev rekommenderad en bok på sjukhuset, där det stod att man blir blind inom tio år, och ofta inte lever till sin 30 ­årsdag. Jag var hemskt orolig, och det värsta var att folk inte begrep hur allvarlig sjukdomen var, berättar Märta.

BEHANDLINGEN BESTOD AV en insulinspruta om dagen. Insulin av olika sorter blandade man själv varje morgon. Maten, som skulle ätas enligt ett strikt kostschema på fasta tider, var en del av behandlingen. Blodsockret kunde man inte mäta själv, utan istället mättes socker i urin. Märta fick väcka Benny på nätterna för att mäta sockret, vilket var en komplicerad process där ett visst antal droppar vatten och urin skulle blandas med ett pulver, färgen på blandningen indikerade om det fanns socker i urinen.

– Provet sa ju inte så mycket mer än om jag hade haft högt blodsocker sedan sista gången jag var på toaletten. För lågt blodsocker visades inte. Det fanns inte några andra hjälpmedel i hemmet, säger Benny.

SPRUTORNA VAR GJORDA av glas och metall som man kokade för att sterilisera och återanvände. Nålarna blev mer och mer trubbiga för varje gång. Och det var dyrt med nya. För föräldrarna som behövde leva på en inkomst efter diagnosen blev

Om Benny

Bor: Sundbyberg tillsammans med frun Eva och hunden Cilla, en havapoo.

Familj: Fem barn födda 1979-1999, mamma Märta, 93 år.

Ålder: Fyller 70 i år.

Insjuknade i typ 1-diabetes: 1958, som treåring.

Hjälpmedel: Insulinpennor och Libre 2.

det en kostnadsfråga. Sticken med de trubbiga nålarna gjorde ont, men Benny protesterade inte.

– Benny var väldigt förståndig och det gick att prata med honom. Det kändes svårt att ge honom sprutan, för han tyckte inte om det. Men han fann sig i det, fast han var så liten, berättar Märta.

Känningarna nu som en västanvind

Blodsockret gick upp och ner under dagen och han fick lära känna efter själv hur han mådde, utan mätning av blodsocker. Om blodsockret var högt rörde han på sig för att få ner det. Extra insulin tog han aldrig. – Insulinkänningarna var våldsamma. De insulinkänningar jag har idag är som

Foto: Petrus Iggström

en västanvind i jämförelse, berättar Benny. Insulinet som togs på morgonen hade olika fördröjningsparametrar, och som dessutom påverkades av andra faktorer, så som hur mycket man rörde på sig bland annat.

– Därför blev känningarna mycket värre än idag, ibland med kramper, och jag var medvetslös titt som tätt. Det gick inte att undvika.

Bli av med synen största oron Sjukdomen blev extra tuff under skoltiden. Benny fick inte äta lunch tillsammans med de andra barnen i skolmatsalen eftersom skolan inte kunde ordna den mat han behövde. Familjen fick flytta till ett hus närmre skolan så att Benny kunde gå hem

och äta. Benny hamnade utanför socialt. – När jag kom tillbaka efter lunchen hade alla andra redan bildat sina fotbollslag och hittat sina konstellationer.

Att han dessutom var duktig i skolan gjorde att han blev mobbad.

– Ja, de första femtio åren var det min absolut största drivkraft. Det var ju det som skulle hända först.

”Jag vet att äldrevården inte kan ta hand om min sjukdom.”

Vid 8–9 års ålder började Benny själv inse riskerna med sjukdomen. Att bli av med synen, som man sa att han skulle bli tio år efter diagnos, har alltid varit den största oron – och den största drivkraften att försöka sköta behandlingen så gott han kan.

TROTS REGELBUNDNA ÖGONKONTROLLER för att få behålla körkortet så fanns oron för att bli blind kvar. På 80 ­talet valde han att söka upp en ögonläkare, och fick komma till Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Där fick han veta att det är ovanligt att bli blind av typ 1­ diabetes i Sverige. Läkarens ord lugnade honom, och idag har han inga synförändringar på grund av typ 1­diabetes.

Mamma Märta slutade sitt arbete på Sundbybergs sjukhem när sonen som liten fick typ 1-diabetes. Idag har Benny och hans 93-åriga mamma daglig kontakt via telefon.

Frun Eva har varit ett stort stöd Tonårstiden blev en bättre tid för Benny. Han blev mer utåtriktad, träffade vänner som han har kvar än idag – och sin fru Eva.

– Hon styrde upp verksamheten kan man säga. Jag började satsa på plugget igen och kom senare in på KTH och blev färdig civilingenjör när jag var 25.

Eva och Benny har fem barn tillsammans som är födda mellan 1979 och 1999. Eva är mycket involverad i Bennys vård och rutiner och har varit ett stort stöd genom livet.

– Hon är en trygghet för mig. När Eva är med kan jag koppla av. Hon vet precis vad hon ska göra om något händer med mig.

Kanske blivit mer fyrkantig

Sjukdomen har gjort Benny till en person som inte bekymrar sig för småsaker, men kraven på noggranna rutiner har påverkat hans personlighet, tror han.

– När jag fick typ 1-diabetes skulle sprutorna tas samma tid, mat på särskilda tider, helst skulle man göra samma saker varje dag. Det sitter kvar i mig. Jag vill ha regelbundenhet och ordning, även i andra delar av livet. Jag har kanske blivit lite fyrkantig som person.

Han har hittat sitt sätt att hantera sjukdomen, fortfarande genom att äta vid regelbundna tider, anpassad kost med lågt kolhydratinnehåll och med insulinsprutor. Pump har han aldrig känt något behov av att prova.

Med åren upplever Benny att han blivit mycket mer känslig för kolhydrater. På 90 ­talet behövde han ladda upp med pizza till lunch och pannkakor till middag inför innebandyträning på kvällen. Han spelar fortfarande innebandy, men äter inget extra för det.

IDAG BLIR BLODSOCKRET BARA högt av mycket kolhydrater, och då mår han inte bra. Han saknar inte godis, fika och sötsaker. Däremot saknar han god mat. – Det vore roligt att kunna prova på mer exotiska rätter. På 80 ­ och 90 ­talet kunde jag äta mer varierat, kroppen var mer tilllåtande då än vad den är nu. Man kan ju ta mer insulin, men det är lite meckigt, tycker jag. Det blir alltid chansartat. Om jag ger extra insulin får jag kanske känning senare och behöver äta, sen går blodsockret upp, då tar jag mer insulin och så går det ner. Det blir en bergochdalbana. Jag har hittat det sätt som jag mår bäst av. Jag är ganska disciplinerad så det funkar för mig.

Benny minns att ”insulinkänningarna var våldsamma”. Med den medicinska utvecklingen har livet blivit enklare. ”Med de hjälpmedel som finns idag så är det en enorm skillnad från hur det var att insjukna på 50-talet.”

Coca Cola light kom till Sverige i slutet av 70-talet. Innan dess hade Benny enbart druckit vatten. Idag dricker han 2–3 liter dagligen.

Friskare än sina jämnåriga

Benny har efter snart 67 år inga komplikationer på grund av sin typ 1­ diabetes, förutom lite dålig känsel i fötterna.

– Jag har alltid varit den sjuka bland mina vänner. Men nu har de dragit på sig krämpor så jag börjar bli friskast. Jag har inte dragit på mig något nytt.

Benny ser sin egen goda hälsa som ett resultat av många års noggrannhet, men han vet att det inte räcker för alla. Typ 1­ diabetes är en individuell sjukdom.

– Jag har stor förståelse för de som inte orkar, eller som i perioder inte orkar med sjukdomen. Även med moderna hjälpmedel är det mycket arbete att ha koll, med planeringen kring mat och så vidare.

Litar inte på äldrevården

Framtiden oroar inte Benny men han litar inte på att sjukvården skulle kunna ta hand om hans typ 1­ diabetes när han blir äldre.

– Blir jag i behov av hemtjänst eller hemsjukvård tror jag skulle bli jobbigt... De kommer inte kunna ta hand om behandlingen. Det är faktum. Men det är inget som jag oroar mig över, jag kanske dör knall och fall, så jag tänker inte så mycket

på det. Det får man ta då.

Benny lever fortfarande ett aktivt liv med träning flera gånger varje vecka och dagliga hundpromenader. Han har årskort på AIK och går på alla hemmamatcher. De kommande månaderna har han flera resor inbokade: skidresa till Österrike med vännerna, Karibienkryssning, weekend i Vilnius och resa med alla barn och barnbarn till sommaren.

– Det finns mycket jag tycker om att göra och det vill jag göra så länge som möjligt. Och så vill jag må bra, det är min drivkraft idag.

93­åriga mamma Märta bor i dag i Skepptuna utanför Märsta. Hon och Benny pratar i telefon varje dag. Oron för hans typ 1­ diabetes som hon levde med många år har släppt, men hon är lite orolig när Benny ska i väg på skidresa. När hon får frågan hur det känns att få fira sin sons 70 ­årsdag blir hon rörd till tårar.

– Det känns fantastiskt. Jag trodde aldrig att han skulle få bli så gammal som 70 år. Att han skulle orka med sjukdomen som han har. Det är ett heltidsjobb men jag tror hans envishet har hjälpt honom mycket. n Amanda svensson

Fyra livsförändrande händelser under Bennys diabetesliv

• Coca Cola light kom till Sverige i slutet av 70-talet. Innan dess hade Benny bara druckit vatten. Idag dricker han Coca Cola zero dagligen.

• På 80-talet kom flerdosen, då skulle man inte bara ta en insulinspruta per dag utan reglerade med flera doser per dag. Det gjorde att det inte blev lika stora toppar och djupa dalar i blodsockerkurvan. Man hade inte så mycket insulin i kroppen på en gång. Det innebar en stor förbättring i Bennys mående.

• På 80-talet kom också blodsockermätaren som man kunde testa själv med. Det blev en stor förändring för Benny att kunna se sina värden utan att gissa. Det innebar färre känningar och att han vågade ta mer insulin.

• Med blodsockersensorn som kom på 10-talet slipper Benny sticka sig flera gånger per dag. Han tycker det är skönt att få varningar när blodsockret blir högt eller lågt, det ger en trygghet – särskilt på nätterna.

• Tack vare sensorn, flerdosmetodiken och ökade kunskapen om kost har Benny idag bättre HbA1c än någonsin.

Benny, hustrun Eva, hunden Cilla och Märta.

Lär dig känna igen hormonerna

Hormoner och deras påverkan på blodsockret kan upplevas som slumpartad för många, men de spelar en stor roll för hur vår kropp fungerar. Särskilt för en person med typ 1-diabetes.

Alla med typ 1­diabetes har upplevt det oförklarliga: plötsligt sticker blodsockret i väg utan förvarning, ibland stannar det högt och är nästan omöjligt att få ner, eller så sjunker det lika snabbt igen. Förklaringen är ofta hormoner, signalbärande molekyler, som kan utsöndras av en rad olika anledningar.

Det finns många olika hormoner, och nya upptäcks hela tiden. Hormonerna spelar viktiga roller i att reglera olika processer i kroppen som till exempel tillväxt, ämnesomsättning, reproduktion och stress. De produceras av det endokrina systemet, som består av olika körtlar och vävnader, som till exempel hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln, äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män.

Detta är insulinresistens

Insulinresistens är när cellernas känslighet för insulin minskar. Det kan bero på att insulinreceptorerna på cellytan blir färre eller blir sämre på att ta upp insulin. Insulinresistens kan orsakas av flera olika hormoner eller till exempel av fetma eller inflammation.

Vissa människor har större genetisk risk för insulinresistens. Detta innebär att deras insulinreceptorer kan vara mindre effektiva på att svara på insulin, vilket leder till minskad insulinkänslighet.

HORMONERNAS PÅVERKAN VARIERAR hos olika personer, men den som har typ 1­ diabetes kan tjäna på att försöka förstå vad som händer i kroppen och hitta taktiker att hantera det. Tack vare kontinuerliga blodsockermätare har det blivit lättare att se mönster och försöka parera behandlingen.

Barndom

De första levnadsåren är det framför allt tillväxthormonet som påverkar blodsockret. Upp till två års ålder växer barn mycket snabbt, sedan följer en jämnare tillväxt på ungefär sex centimeter per år fram till puberteten. Under denna period har barn alltid mycket tillväxthormon i kroppen, men det utsöndras i pulser under dygnet och har för det mesta sin topp under djupsömnen, den första delen av natten. Produktion av tillväxthormon kan stimuleras av god sömn och proteinrik kost men också av låga blodsocker. Långvarig stress kan däremot minska produktionen av tillväxthormon.

Stresshormoner som kortisol och adrenalin kan också påverka blodsockret hos barn. När de utsöndras ökar levern sin

frisättning av glukos och insulinkänsligheten försämras. Barn kan till exempel utsöndra stresshormoner vid separation från föräldern, som vid lämning på förskola, eller vid spännande lek. Hur länge hormonpåslaget sitter i varierar, från någon timme till flera dygn. Genom att hitta strategier som fysisk aktivitet, avslappning och extra omsorg kan man minska stresshormonernas påverkan på blodsockret.

Puberteten

Under puberteten peakar produktionen av tillväxthormoner, vilket höjer blodsockret och ökar insulinresistensen.

HO

Plötsligt sticker blodsockret i väg utan förvarning Är det hormonerna som spökar? Och vilka hormoner då?

Tillväxthormonerna får hos tjejer sällskap av könshormonerna östrogen och progesteron. Östrogen kan både förbättra och försämra insulinkänsligheten, medan progesteron försämrar den. Samtidigt frisätts hormonerna oförutsägbart över dygnet och blodsockret blir instabilt.

Pojkar får i stället höga nivåer av könshormonet testosteron, som i huvudsak har en stabiliserande

funktion på blodsockret. Nivåerna på testosteronet kan dock också variera mycket och i kombination med andra hormoner göra blodsockret svårt att reglera.

Hormonet kortisol ökar hos både killar och tjejer under puberteten. Det reglerar inte bara stressnivåer utan spelar också roll för tillväxten och leder till minskad insulinkänslighet.

Lägg till de psykologiska och beteende­

”Det är vanligare att kvinnor med typ 1-diabetes kommer i klimakteriet tidigt.”

mässiga förändringar som kommer i tonåren, så skapas en perfekt mix för svårbehandlat blodsocker. Generellt höjs HbA1c under denna tid i livet och endast en tredjedel av tonåringarna når behandlingsmålet på ett HbA1c under 48, enligt Nationella Diabetesregistret.

Menscykeln

Kvinnor har variationer i blodsockret som kopplas till vilken fas i menscykeln de är i. Variationerna ser olika ut för olika individer. En kvinna med typ 1­ diabetes i fertil ålder bör kartlägga sitt blodsocker i förhållande till menscykeln. Använder hon en AID ­pump (Assisted insulin delivery – en pump som justerar insulindosen automatiskt efter blodsockernivån) kan mönstret användas som en parameter i den individuella behandlingen.

Insulinbehovet sjunker dag ett i menscykeln, mensens första dag, och fortsätter sjunka tills ägglossningen, omkring dag 14.

ORMONER

Runt ägglossningen ökar hormonnivåerna vilket höjer blodsockret. Efter ägglossningen, fram till ungefär dag 21–24 i menscykeln, ökar progesteronnivåerna och höjer blodsockret. Progesteron mins­

Öka din insulinkänslighet:

Livsstilsfaktorer som regelbunden motion, viktnedgång och tillräckligt med sömn ökar insulinkänsligheten.

Ät hälsosamt och undvik raffinerade kolhydrater och socker. De kan leda till höga blodsockernivåer och ökat insulinbehov. Vissa kosttillskott kan öka insulinkänsligheten. Diskutera det med diabetesteamet.

Stressa inte. Kronisk stress kan öka nivåerna av stresshormoner vilket kan leda till insulinresistens. Tekniker som meditation, yoga och djupandning kan minska stress.

”Lägg till de psykologiska och beteendemässiga förändringar som kommer i tonåren, så skapas en perfekt mix för svårbehandlat blodsocker.”

kar dessutom insulinkänsligheten, så mer insulin än vanligt kan krävas för att få ner blodsockret.

Forskningen på menscykelns inverkan på blodsockret är dock spretig. En jämförande studie från Schweiz 2023 konstaterar att de 14 studier som ingick definierade faserna i menscykeln, insulinkänslighet och bedömning av hormonnivåer så olika att slutsatserna var svåra att jämföra. Metastudien landade i att de flesta kvinnor blir mer insulinresistenta efter ägglossningen men att de individuella skillnaderna i menscykelns påverkan på blodsockret var stora. Slutsatsen blev att göra individuella kartläggningar av mönster och behandla med försiktighet. Den tekniska utvecklingen

skapar nya möjligheter för kvinnor med typ 1­ diabetes. Studier som har gjorts på Center for diabetes technology i Virginia, USA, har visat att AID ­pumpar, med rätt inställningar ofta kan hantera variationerna under menscykeln med bibehållna blodsockernivåer.

FÖR DEN SOM vill ha preventivmedel påverkar olika alternativ blodsockret olika mycket. Studier visar att de vanliga tablettbehandlingarna med kombinationspiller är sämre för hälsan för den som har typ 1­ diabetes. Däremot kan ett långtidsverkande ETO ­implantat som sätts in under huden påverka blodsockret positivt. Föroch nackdelar med olika preventivmedel kan alltid diskuteras med gynekolog.

Graviditet

För den som blir gravid med typ 1­ diabetes är det extra svårt att ha blodsockret under

HORMONER HORMONER HOR MONER HORMO REN

Tio

hormoner som påverkar blodsockret

1. Insulin: Hjälper cellerna att ta upp glukos från blodet och använda det som energi. Sänker blodsockernivåerna. Produceras i bukspottkörteln.

2. Glukagon: Stimulerar levern att bryta ner glykogen till glukos och frisätta det i blodet. Höjer blodsockernivåerna. Produceras i bukspottkörteln.

3. Kortisol: Stresshormon som hjälper kroppen genom att höja blodsockret och ge kroppen extra energi i stressiga situationer. Har också en rad viktiga egenskaper för till exempel immunförsvar, blodtryck och inlärning. Produceras i binjurarna.

4. Adrenalin: Stresshormon som bland annat ökar muskelstyrka och energi i hotfulla situationer. Höjer

kontroll. De första tre månaderna av graviditeten ökar framför allt östrogenet, vilket kan leda till hypoglykemi om doserna inte anpassas. Under de följande månaderna ökar progesteron och kortisol, som kan leda till insulinresistens. Dessutom börjar moderkakan frigöra ett hormon, humant placentalaktogen, som minskar insulinkänsligheten och höjer blodsockernivåerna för att se till att fostret får tillräckligt med näring. Efter förlossningen producerar kroppen en rad andra hormoner för att barnet ska kunna ammas. (Mer om detta finns snart att läsa på Barndiabetesfondens hemsida.)

Klimakteriet

Klimakteriet inträffar vanligtvis mellan 45 och 55 år, men det är vanligare att kvinnor med typ 1­ diabetes kommer i klimakteriet tidigt. Ett svängande blodsocker i sena 30 ­årsåldern kan vara ett tecken på att äggstockarna börjar svikta.

Det tydligaste som händer i klimakteriet är att östrogennivåerna sjunker hos kvinnor. Förutom de allmänna problem som mer eller mindre brukar drabba alla kvinnor – värmevallningar, irritabilitet och sömnproblem – kan hormonförändringarna påverka insulinbehovet. Ojämn hormonutsöndring riskerar att leda till både oförklarliga höga blodsocker och plötsliga blodsockerfall.

VISSA STUDIER TYDER på att leverns förmåga att omsätta insulin försämras under denna tid i livet, vilket kan påverka durationstiden på insulinet, men ämnet är relativt

blodsockret och sänker insulinkänsligheten. Produceras i binjurarna.

5. Tillväxthormon: Stimulerar tillväxt och cellreparation. Kan minska insulinkänsligheten och öka blodsockernivåerna. Produceras av hypofysen.

6. Östrogen: Könshormon som har en rad funktioner, bland annat att reglera menscykeln. Kan påverka blodsockret både uppåt och neråt. Östrogen har också en skyddande effekt på insulinproducerande betaceller. Produceras i äggstockarna.

7. Progesteron: Könshormon som kan försämra insulinkänsligheten och höja blodsockernivåerna, särskilt under vissa faser av menscykeln. Produceras i äggstockarna.

outforskat. Samtidigt innebär klimakteriet sjunkande ämnesomsättning, och många kvinnor går upp i vikt, vilket i sin tur riskerar att leda till insulinresistens.

Risken för osteoporos, benskörhet, ökar också när östrogennivåerna minskar. De första sju åren efter menopaus kan bentätheten minska med upp till 20 procent. En person med typ 1­ diabetes drabbas dubbelt av detta eftersom höga blodsocker gör det svårare för kroppen att producera proteiner och andra ämnen som behövs för att stärka benvävnaden. En studie visar att risken är 12 gånger så hög för höftfrakturer för en äldre kvinna med typ 1­ diabetes, jämfört med en med friskt blodsocker.

Andra vanliga klimakterieproblem som ökad risk för infektioner, sömnproblem och sexuella problem kan också försvåra möjligheterna att kontrollera blodsockret.

För de flesta kvinnor med typ 1-diabetes kan hormonbehandling, redan under förklimakteriet, hjälpa till att stabilisera blodsockernivåerna.

Mindre komplicerat för män

Män med typ 1­ diabetes påverkas inte lika tydligt. Testosteronproduktionen peakar i 30 ­årsåldern, men sen minskar den i jämn takt genom livet, vilket leder till minskad bentäthet. Dock har de samma problem med att höga

8. Testosteron: Könshormon som förbättrar insulinkänsligheten och sänker blodsockret, bland annat genom att påverka fettfördelningen, öka muskelmassan och minska inflammation. Produceras huvudsakligen i testiklarna och äggstockarna.

9. Leptin: Reglerar hunger och energiomsättning. Höga nivåer kan påverka insulinkänsligheten och bidra till insulinresistens. Produceras av fettvävnad.

10. Humant placentalaktogen: Har anti-insulinegenskaper för att säkerställa att fostret får tillräckligt mycket näring, och frigörs särskilt mycket i slutet av graviditeten. Förbereder kroppen för amning. Produceras i moderkakan.

blodsocker försämrar skelettets förmåga att hålla sig starkt.

Det finns inte många handfasta rekommendationer för att parera hormonella påslag. Som så mycket annat med typ 1­ diabetes är det individuellt. Utöver att försöka ha en sund livsstil – äta rätt, sova bra och motionera – handlar det om att observera hur varje enskild person reagerar. Genom att vara uppmärksam på blodsockernivåerna och kartlägga mönster går det i viss mån att anpassa behandlingen. n Åsa Sturestig

Faktakontrollerad av: Elisabeth Wikström, gynekolog Johnny Ludvigsson, barnläkare

JOHNNY SPANAR

Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.

Kan fysisk aktivitet förebygga typ 1-diabetes?

Det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet minskar insulinbehovet. Därmed minskar belastningen på de insulinproducerande cellerna. Men kan fysisk aktivitet också leda till att typ 1-diabetes fördröjs eller aldrig bryter ut?

Vad som orsakar typ 1­ diabetes är så pass okänt att vi inte kan peka på någon enskild faktor. Men vi vet ganska mycket. Vi vet:

• ATT GENETISK DISPOSITION ökar risken.

Men även om cirka en tredjedel av vår befolkning har riskgener, så drabbas ändå bara någon procent av sjukdomen, och sjukdomen har blivit mycket vanligare på kort tid, vilket är ett av flera bevis för att miljöfaktorer och/eller livsstil har en mycket stor betydelse.

• ATT FAKTORER REDAN under graviditeten spelar roll. Således vet man att vissa virusinfektioner under graviditeten är förknippat med en ökad risk att utveckla typ 1­ diabetes. Vi har också funnit att vissa toxiska ämnen, till exempel PFAS, har en ökad koncentration hos mammor när barn föds, som senare utvecklar sjukdomen.

• ATT BARN SOM senare får typ 1­ diabetes tycks ha benägenhet att ha en mindre bukspottkörtel än normalt vid födelsen.

• ATT EN AUTOIMMUN reaktion ofta startar mycket tidigt, med toppen av autoanti­

kroppar mot insulin redan vid 1–15 års ålder, medan reaktionen mot andra egna äggviteämnen/antigen som GAD tenderar komma lite senare.

• ATT DET FINNS ett samband mellan bakterier och virus i tarmen och utvecklingen av immunförsvaret, som ska ha terrorba­

• ATT FLERA FAKTORER utöver kroppens tillväxt ökar insulinbehovet, till exempel ”strid” då olika stresshormoner som kortisol, adrenalin, noradrenalin ökar (vilka minskar känsligheten för insulin och höjer blodsockret för att orka med striden). Sådan ”strid” kan också vara psykologisk, som vid stress på grund av

”Men medan cirka 1/3 av vår befolkning har riskgener, så drabbas ändå bara någon procent av sjukdomen.”

lans mot tarmens flora av invånare, och att en störd tarmflora kan öka risken för typ 1­ diabetes senare.

• ATT DEN AUTOIMMUNA reaktionen bidrar till att de insulinproducerande cellerna dör, främst genom att immunförsvarets celler är involverade i den destruktiva processen.

• ATT INSULINBEHOVET ÖKAR dramatiskt från födelsen och under uppväxten, eftersom kroppen växer, blir större, fler celler behöver ”öppnas” så att socker kommer in i cellerna och kan förbrännas.

trauma, eller strid mot infektioner (och i all synnerhet om i den striden kroppstemperaturen höjs för att bättre bekämpa bakterierna eller viruset, men då det alltså förbränns extra mycket socker vilket kräver extra mycket insulin för att socker ska komma in i cellerna).

• ATT SNABB TILLVÄXT och vissa hormoner ökar behovet av insulin, till exempel under puberteten, vilket kan leda till att insulinproduktionen inte räcker utan ”lasset välter”, sjukdomen blir klinisk, blodsockerkoncentrationen blir onormalt hög, socker rinner ut i urinen...

Springa ifrån typ 1-diabetes?

Det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet minskar insulinbehovet och också påverkar immunförsvaret – vilket i vissa fall sannolikt kan leda till att sjukdomen aldrig bryter ut.

Om vi stannar här vad gäller faktorer som ökar risken för att insulinproduktionen, så undrar man vad som skulle kunna hjälpa till så att de insulinproducerande cellerna faktiskt klarar sig, det vill säga att typ 1­ diabetes förhindras, eller att sjukdomens debut fördröjs. Sådana faktorer bör kunna vara till exempel:

•ATT PROBIOTIKA, DÄR VISSA bakterier förefaller kunna minska risken för senare typ 1­ diabetes.

• ATT SMÖRSYRA (BUTYRATE), en av produkterna av vissa gynnsamma tarmbakterier, motverkar tarmens genomsläpplighet och därigenom kan minska passage av antigen som skulle kunna starta eller öka den autoimmuna processen.

• ATT VITAMIN D, SOM har flera positiva effekter på immunförsvaret, förefaller kunna ge betacellerna ett visst skydd.

• ATT OMEGA-3-FETTSYROR i vissa studier förefaller ha viss positiv effekt på betacellfunktionen.

VI VET HELT SÄKERT att fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin. Det betyder att det inte går åt lika mycket insulin, vilket förstås minskar belastningen på de insulinproducerande cellerna. Om dessa celler stressas mindre minskar den oxidativa stressen, som annars kan skada eller rentav döda celler, och frisättningen av antigen (inte bara insulin) minskar, vilket kan minska den autoimmuna reaktionen, och frisättningen av förändrade

antigen med nytt utseende (neoepitoper) som kan trigga immunförsvaret minskar. Och det finns studier som visar att immunförsvarets balans blir bättre av fysisk aktivitet, tendensen till autoimmun reaktion minskas och studier baserade på ABIS talar för att fysisk aktivitet inte minst under tidig barndom minskar risken för typ 1­ diabetes senare under uppväxten.

SAMMANFATTNINGSVIS: Vi vet sedan lång tid att fysisk aktivitet och minskad vikt har stor betydelse för att förhindra typ 2­ diabetes. När det gäller typ 1­ diabetes sägs med viss rätt att orsaken är en gåta. Det är riktigt, men även om vi inte kan peka ut någon enstaka, speciell, särskilt viktig orsak som leder till typ 1­ diabetes, så vet vi ganska mycket. Och även om individer som får typ 1­ diabetes ibland varit mycket aktiva, framgångsrika inom idrott, innan sjukdomsdebuten, finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet minskar insulinbehovet och också påverkar immunförsvaret. I vissa fall sannolikt kan leda till att sjukdomen aldrig bryter ut, eller i varje fall till att debuten förskjuts. n

Jätteprojekt avslutas

– en ovärderlig skatt för fortsatt forskning

Löpande prover har tagits på mer än 8600 barn, från fyra månaders ålder till 15 år. Nu följer analyser av hur sjukdomsutvecklingen ser ut för barnen – och många, många vetenskapliga arbeten kommer att ta vid.

Ett av världens största forskningsprojekt inom diabetes avslutar insamlingen av data och prover. Mer än 8 600 barn har studerats, från fyra månaders ålder till 15 år. – 170 vetenskapliga arbeten har hittills publicerats. Och minst lika många arbeten kan förväntas med de resultat som nu har kommit in, säger Åke Lernmark.

TEDDY­studien har pågått sedan 2004. Barn från USA, Tyskland, Finland och Sverige har lämnat blodprov, näsprov, prov på tånaglar, urinoch avföringsprov, vattenprov och prov på mjölktänder. Därtill har barnens fysiska aktivitet och kostintag kartlagts.

Totalt har det blivit 6 miljoner insamlade prover. Varav svenska barn stått för 1, 8 miljoner prover.

I TAMPA, OCH i olika bergrum runt omkring i USA, finns data uppbackade från pro ­

ståelsen av hur autoimmun typ 1­ diabetes utvecklas.

GENOM BARNENS PROVER har man upptäckt två olika mönster på hur diabetesrelaterade autoantikroppar leder fram till sjukdomen.

• Barn som får autoantikroppen IAA som första autoantikropp, får den oftast före 4 år och drabbas av ett snabbare sjukdomsförlopp.

• Barn som får autoantikroppen GADA som första autoantikropp, får den oftast

”Vi har publicerat 170 vetenskapliga arbeten hittills. Och det är minst lika många vetenskapliga arbeten som är planerade med de resultat som nu har kommit in.”

verna i en mängd om 500 terabyte. Anonymiserade och väl skyddade från intrång.

– Den sista mars stängde databasen, säger Åke Lernmark, seniorprofessor i experimentell diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum och huvudansvarig för den svenska delen av Teddy­studien. Åke Lernmark

har i dagarna för den här intervjun författat ett tackbrev till de svenska familjer som deltagit i undersökningarna under åren – och därmed revolutionerat för­

efter 3 års ålder, och får ett inte lika snabbt sjukdomsförlopp.

MAN HAR OCKSÅ UPPTÄCKT:

• En låg nivå av D ­vitamin i blodet ökar risken för en första autoantikropp.

TEDDY-studien

TEDDY-studien startade 2004. Prover har tagits på barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA – från fyra månaders ålder till 15 år, från Sverige. Totalt har 6 miljoner prover samlats in, varav 1, 8 miljoner från Sverige.

• Intag av probiotika skyddar mot IAA som första autoantikropp, men ett ökat intag av protein ökar risken för GADA som första.

• De många avföringsproverna har gjort det möjligt att kartlägga

”Det blir oerhört spännande att följa de kompletterande analyserna för dessa barn. Till sist var det 6200 barn kvar i studien.”

barns tidiga infektioner. Enterovirus eller gastroenterit föregår den första autoantikroppen.

• En försämrad glukostolerans hos barn med två eller flera autoantikroppar kunde bromsas om barnen var aktiva.

– Vi har publicerat 170 vetenskapliga arbeten hittills. Och det är minst lika många vetenskapliga arbeten som är planerade med de resultat som nu har kommit in.

EN STOR DEL AV de vetenskapliga arbetena har baserats på barnens undersökningar fram till sex års ålder, eftersom det var där forskarna drog ett första streck. I kommande forskning kommer forskarna ha mer tillgång till data för vad som händer med sjukdomsförloppet från sex till 15 års ålder.

– Det blir oerhört spännande att följa de kompletterande analyserna för dessa barn. Till sist var det 6200 barn kvar i studien, och alla har gjort sitt sista besök.

Analyser av data beräknas pågå till och med år 2035.

Tack vare Teddy­studiens undersökningar har forskarna alltså fått större kunskaper om hur typ 1­ diabetes utvecklas.

Man kan förutspå att barn som har vissa ärftliga markörer har 10 procent risk att få en första autoantikropp inom tre år. Eller

Databasen med den jättelika TEDDY-studiens prover stängde i mars. Studien har revolutionerat förståelsen av hur autoimmun typ 1-diabetes utvecklas, menar Åke Lernmark.

Autoantikroppar

En autoantikropp är en antikropp som riktas mot kroppens egna vävnader.

Ibland kan immunsystemet attackera kroppens egna celler, det kallas då för en autoimmun reaktion. När immunsystemet attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln kan det upptäckas i form av autoantikroppar.

De diabetesrelaterade autoantikropparna är IAA, GADA, IA-2A och ZnT8A. En person med mellan två och fyra diabetesrelaterade autoantikroppar har en markant ökad risk att utveckla typ 1-diabetes.

TEDDY-studien har även följt utvecklingen av autoantikroppar som är associerade med celiaki och tyreoidit.

att barn som fått IAA som första autoantikropp och därefter utvecklar en andra autoantikropp ökar risken till 70 på 100 att drabbas av typ 1­ diabetes inom fem år. Detta innebär att forskarna kan testa nya metoder för att fördröja eller förhindra sjukdomsförloppet.

– Vi kan göra kliniska studier för att ställa olika frågor. Vad händer om vi behandlar de här barnen med kost och motion? Eller med oralt insulin? Eller vaccinationer? Eller probiotika? Kan vi då förhindra eller fördröja att barnen insjuknar?

EXEMPLEN PÅ BEHANDLINGAR som Åke Lernmark nämner är redan i gång som kliniska studier. Studien där bäbisar får insulin i munnen har till exempel pågått i fem år och resultaten ska komma till hösten 2025.

– Proverna som samlats in i Teddy­studien är en ovärderlig skatt för fortsatt forskning under många år framöver, säger Åke Lernmark. n

Bruno Lundgren

Foto: Marit Larsson

Sensor

FreeStyle Libre 2 Plus-sensor

Vår 15-dagars sensor och Omnipod 5® Automated Insulin Delivery System (AID) skapar en enkel* och integrerad upplevelse för dig.

Poden visas utan det nödvändiga fästmaterialet.

AID = automatiserad insulindosering.

Sensorn är liten, diskret1 och bekväm att bära²

Enastående 15-dagars-noggrannhet i det låga glukosområdet1

Endast en app krävs för användning av Omnipod 5-systemet3

Scanna QR-koden och läs mer

Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient.

* Baserat på produktegenskaper, inklusive upp till 15 dagars användning, noggrannhetsdata och en-app-integration med AID-system.

1. Arkivdata, Abbott Diabetes Care, Inc. 2. Haak, T. Diabetes Therapy (2017): https://doi.org/10.1007/s13300-016-0223-6. 3. FreeStyle Libre 2 Plus-sensorn är godkänd för användning med Omnipod 5 Automated Insulin Delivery System. Omnipod 5-appen är tillgänglig i den dedikerade handenheten. En aktiv pod och en parad FreeStyle Libre 2 Plus-sensor krävs för att växla till automatiskt läge. Under sensoruppvärmning kommer Omnipod 5-systemet att vara i ett Automatiskt: begränsat tillstånd. När uppvärmningen är klar och sensorglukosvärden är tillgängliga går Omnipod 5-systemet in i automatiserat läge, där Poden använder sensorglukosvärden för att fatta automatiska beslut om insulindosering var femte minut. © 2024 Abbott. Sensorns hölje, FreeStyle, Libre, och relaterade varumärken tillhör Abbott. Omnipod är ett registrerat varumärke som tillhör Insulet Corporation och används med tillstånd. ADC-103022 v2.0 011/24. Abbott Scandinavia AB • Hemvärnsgatan 9, Box 1498, 171 29 Solna • FreeStyle.Abbott • 020-190 11 11

Kompisarna startade förening

Josefine Berg Grannas och Sara Ersson blev kompisar och startade en lokalförening i Västernorrland. Genom aktiviteter och ökad kunskap vill de underlätta vardagen för familjer som lever med sjukdomen.

Josefines åttaårige son Svante har typ 1­ diabetes. Det har även Saras jämngamle son Rocky. Och det var genom barnen, på lek terapin på Sundsvalls sjukhus, som Josefine och Sara träffades.

– Vi fann varandra direkt och hörs varje dag. Det är skönt att ha någon att bolla tankar och funderingar med, ofta med en stor portion humor och skratt, säger Josefine.

praktiska och känslomässiga. Det är lätt att känna sig ensam och osäker när ens barn får typ 1­ diabetes, men här får man möjlighet att träffa andra i samma situation, vilket är otroligt värdefullt, säger Sara.

Ett av föreningens främsta syften är att ordna olika aktiviteter där föräldrar och barn kan umgås tillsammans, för att skapa en känsla av gemenskap.

stånd kring typ 1­ diabetes. Genom föreningen hoppas de kunna nå ut och sprida information och öka medvetenheten kring sjukdomen.

BÅDE SARA OCH JOSEFINE kände att det saknades ett lokalt nätverk där föräldrar till barn med typ 1­ diabetes kan få stöd, utbyta erfarenheter och där barnen också har möjlighet att träffas och lära känna andra med samma sjukdom.

I början på mars i år startade de därför Västernorrlands lokalförening genom Barndiabetesfonden.

– Vi vill skapa en plats där föräldrar kan stötta varandra i både det

– För barnen är det viktigt att få träffa andra i samma ålder och med liknande erfarenheter, för att inse att de inte är ensamma om sin typ 1­ diabetes. Det är som förälder fant astiskt att se hur befriande det är för barnen att få känna sig som en i mängden för ett tag, Vi hade nyligen ett event på JumpYard. Ett roligt sätt för barnen att träffas samtidigt som en del av inträdet gick till Barndiabetesfonden, säger Josefine. Både Josefine och Sara har stött

okunskap och missför­

– En vanlig missuppfattning är att typ 1 och typ 2­ diabetes är samma sak, vilket inte är fallet. Det är viktigt att människor får rätt kunskap och därmed en bättre förståelse för vad det innebär att leva med och kring denna sjukdom, säger Sara.

FÖRENINGEN HAR I skrivande stund drygt åttio medlemmar. Målet är att bli större och få fler att engagera sig på andra orter runt om i Västernorrland samt skapa en plattform för föräldrar att kommu nicera och stötta varandra, både fysiskt och digitalt.

– Vi har redan fått många positiva kommentarer från både barn, föräldrar,

på mycket

Foto: Privat

Rocky med mamma Sara Ersson

Josefin med sonen Svante

NY!

Sara och Josefin träffades på Sundsvalls sjukhus och blev snabbt kompisar. Nu har de startat upp en lokalförening och lägger Sundsvall och Västernorrland för sina fötter. sjukvårdspersonal och allmänhet, vilket visar att det här är ett forum som verkligen behövs, säger Josefine.

”Vi har redan fått många positiva

kommentarer. Det visar att det här är ett forum som

verkligen behövs.”

SARA LER OCH NICKAR.

– Jag är så glad över att vi startade den här föreningen. Tillsammans kan vi sprida kunskap om typ 1­ diabetes och få barn och familjer som lever med typ

Västernorrlands lokalförening i sociala medier:

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Dalarna

Örebro

Värmland

Västra Götaland GÖTEBORG SKARABORG

Jönköping

Halland

Skåne

1­ diabetes att känna sig mindre ensamma. Förutom att ordna fler lokala träffar framöver planerar föreningen för Barndiabetesloppet, som anordnas den 6–14 september på flera platser runt om i Sverige. – Vi hoppas såklart att så många som möjligt deltar och att vi samlar in mycket pengar till forskningen, så att vi snart kan hitta ett botemedel mot typ 1­ diabetes, säger Sara. n Sara Palmkvist

barndiabetesfonden_ vnorrland

Barndiabetesfonden Västernorrland

Västernorrland

Gävleborg

Uppsala

Stockholm

Västmanland

Sörmland

Östergötland

Gotland

Kalmar

Kronoberg Blekinge

Mer blått på kartan

Barndiabetesfonden har blivit med fler lokalföreningar. Nu finns Barndiabetesfonden också väl representerade i Västernorrland, Sörmland, Kalmar och Jönköping.

Kontaktuppgifter till de nya föreningarna hittar du här:

Vill du ta del av lokalföreningsmanualen och få hjälp med det praktiska kring uppstart av en lokalförening? Maila lokalforening@barndiabetesfonden.se.

MEDLEMSERBJUDANDE

ACTIC

15% RABATT OCH fri startavgift (249:-) för alla Barndiabetesfondens medlemmar.

Rabatten gäller på ordinarie priser för alla privata medlemsskap på minst ett år, inklusive gruppträning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal.

Efter 12 månader behöver innehavare av rabatterat medlemskap visa upp sitt medlemskap igen för bibehållen rabatt. Erbjudandet gäller Actics alla anläggningar i Sverige, utom Karlstad, Landskrona och Sundstabadet.

KOD FÖR KÖP PÅ ANLÄGGNING: 100P148620

KOD FÖR KÖP PÅ ACTICS HEMSIDA: 100P148620RPT1 www.actic.se/bli-medlem

APOTEAS DRUVSOCKER

ALLTID 15% RABATT på Apoteas druvsocker (både singel och storpack) med koden: APOTEA14 . För varje såld förpackning bidrar Apotea till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjälp

UNDER HELA 2025 har du som medlem i Barndiabetesfonden 15 % rabatt på hela sortimentet på Diabeteshjalp.se. Dessutom kommer 5% av varje köp där rabattkoden används, att doneras till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjalp.se erbjuder noggrant utvalda diabetesprodukter och hjälpmedel som förenklar vardagen för dig med diabetes. Med dessa lösningar vill diabeteshjalp.se att du ska känna dig tryggare och mer bekväm i din dagliga typ 1-diabetesvård.

RABATTKOD STICKET15. n

GP BATTERIES

Medlemmar i Barndiabetesfonden får 20 procent rabatt på GP Batteries sortiment under hela 2025.

RABATTKOD: BDF20. www.gpbatteries.se/sortiment/

Spränger miljonvallen 2025..?

Barndiabetesloppet år 2025 är kanske, kanske året då miljonvallen kan sprängas. 2024 samlade loppet in 800 000 kronor. Årets mål är just att nå miljonen.

Barndiabetesloppet 2025 ska slå rekord, som det brukar. I lokalföreningarna planeras det nu för fullt för att arrangemangen under perioden 6:e till 14:e september ska bli så fullmatade som möjligt. – I år har vi fokus på att inspirera till fler aktiviteter kring loppet. Vi hoppas se fler föreningar som gör heldagsevenemang av loppet – med ansiktsmålning, fikaförsäljning, samarbete med lokala näringslivet, fiskdamm, goodiebags, och allt man kan hitta på, säger Elvira Wibeck på Barndiabetesfondens kansli.

INFÖR ÅRETS LOPP har Barndiabetesfonden sammanställt ett nytt inspirationsmaterial och checklista för föreningar som gör egna lopp. Allt för att det ska vara så enkelt som möjligt att arrangera massor av

Barndiabeteslopp i hela landet.

Samtidigt, menar Elvira Wibeck, måste ju föreningarna laga efter läge och planera efter sina egna förutsättningar.

Här hittar du årets inspirationsmaterial

– Gör det på en nivå som känns rimlig för er – och ha kul, tipsar hon. – Detta är ett perfekt tillfälle att upplysa nära och kära om vad typ 1­ diabetes är och för att få fler att samla in pengar till typ 1­ diabetesforskningen. De senaste åren har vi sett en ökning av lopp som anordnas av privat personer och flera aktiviteter såsom med fikaförsäljning i grann skapet, trädgårdssamlingar, promenadlopp i närliggande grönområde och även några tävlingslopp. Välkommen att höra av dig om du vill bolla idéer och få praktisk vägledning, säger Elvira Wibeck. n Bruno Lundgren

Årets barndiabeteslopp arrangeras mellan den 6 och 14 september. Då blir det fest!

BARNDIABETESLOPPET

Familjen Nyqvist. Lillebror Elliot, 3 år, pappa Erik, mamma Louise och Leonel, 7 år.

”Det

ska vara roligt

Tidig planering är en av nycklarna för att Göteborg i år ska få till ett lite större arrangemang kring Barndiabetesloppet.

Louise Nyqvist har varit med i styrelsen för Göteborgs lokalförening i tre år. I år har hon blivit ordförande. Och just i år ska man satsa lite mer fokuserat på Barndiabetesloppet.

– Nu har vi satt i gång planeringen tidigare. Tidigare har det kanske varit lite halvdant med det. I år började vi prata om Barndiabetesloppet kanske redan i februari, för att sätta i gång lite mer strukturerat i mars.

STRUKTURERAT ÄR ETT ord som återkommer när Louise pratar. Och i år är checklistorna fler än någonsin och täcker det mesta som ska göras avseende Barndiabetesloppet. På checklistorna står det mesta som ska göras. Allt från att komma ihåg att beställa den där målgångsbågen i god tid till att inte glömma att ta med visselpipa för att starta loppet. Eller att ha gjort ett färdigt manus som där man tänkt på allt som ska sägas när folk välkomnas till loppet.

I STYRELSEN ÄR MAN nio personer. Det är dessa nio personer som i huvudsak drar lasset. Med gott humör, dessutom.

– Ja, man ska komma ihåg att det här är ideellt arbete. För att det ska fungera måste det vara en rolig att jobba med det här.

Mycket är vunnet om man kan lära känna varandra ordentligt och ta tillvara på gruppens styrkor, menar hon. Några jobbar gärna med sponsring och tycker det är kul att prata med olika företag. Andra gillar mer att marknadsföra.

Och ibland kanske man ska vänta in personer lite grann.

– Får man egna idéer så driver man det bättre, säger hon.

Från förra året har man med sig några bra idéer som ska upprepas. Som att ha en särskild person som tar hand om uppvärmningen och gör det till något särskilt. Det ska man upprepa i år igen.

FÖRRA ÅRET FICK också alla barn medaljer, vilket var väldigt uppskattat. Och då måste man försöka komma ihåg att få spons för det. Upp på checklistan.

– Jag kan också tipsa om att, ska man göra

Louise Nyqvist är ny ordförande i Göteborg.

Leonel diagnostiserades med typ 1-diabetes i september 2021.

”

an, den 6 september. Det smarta med det är att fler då kan springa loppet under kommande veckan.

– Vår tanke är att vi ska få ut information till arbetsplatser om det. Louise Nyqvist ser gärna att Göteborg får fler medlemmar. Inte minst från grannkommunerna. Föreningen heter ju ”Göteborg”, men breder ut sig mer än så.

STYRELSEN ÄR INDELAD i en insamlingsgrupp och en familjegrupp. Förhoppningen är att medlemmar som inte engagerar sig i styrelsen ska tycka att steget är kortare att gå med i någon av grupperna.

”En av de viktigaste punkterna är att engagera medlemmarna till själva loppdagen”

egna medaljer, så är det bra att inte skriva årtal, så de kan användas även nästa år.

– En av de viktigaste punkterna är att engagera medlemmarna till själva loppdagen, att få dem att bidra med bakverk och fikaförsäljning eller med aktiviteter som femkamp, fiskdamm och ansiktsmålning. Det kan man dessutom ta lite betalt för och öka ambitionen med insamlingen.

I ÅR VILL Göteborg samla in 50 000 kronor till forskningen. Huruvida man lyckas vet man ju inte än, men Louises förhoppning är att målsättningen i sig ska resultera i ökad insamling.

Årets lopp arrangeras tidigt i veck­

– Vi vill verkligen jobba mot att alla kan tillföra och bidra med något.

LOUISE SJÄLV BRINNER lite extra för familjegruppen.

– Ja, vi vill stötta det här med träffar för hela familjen där man ses och känner en gemenskap. Att barnen får upptäcka att det finns andra barn med pumpar. Den delen känner jag är väldigt viktig. Vi kommer arrangera en familjedag i maj, som jag ser fram emot mycket.

Det kanske också kan locka nya medlemmar. För som hon säger: – Det är väldigt roligt att vara med i en lokalförening. n

Bruno Lundgren

Många barn blir det när Göteborg arrangerar Barndiabetesloppet. Här från förra året på Skatås motionscentrum. Delsjön, östra centrum.

Minns Påminner Rekommenderar

Barndiabetesfonden Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM

Smart pennsystem från Medtronic Simplera™

Loggar och minns dina insulindoser automatiskt, påminner dig vid missade doser och ger personliga dosrekommendationer. Läs mer om hur Smart pennsystem gör det enklare och tryggare att hantera din diabetes. Scanna qr-koden eller besök www.medtronic-diabetes.com/sv-SE/SmartMDI

InPen™