Sticket 3 2025

Tidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

LEVA MED TYP 1

Yvonne lever med typ 1-diabetes – och adhd

Årgång 32

Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria Nr 3 2025

PRISETFÖR TYP 1-DIABETES

12 900 000 000 KR

BLÅ SIDOR Så testamenterar du korrekt

Foto: Jonas Borg, Kungl. Hovstaterna

4 LEDARE

Pengar styr. Därför har Barndiabetesfonden tagit fram årets rapport om kostnader.

5 NYHETER

• Så ska föräldrar och vårdpersonal upptäcka typ 1-dabetes på barn i tid.

• Fråga Johnny: ”Hur ska jag behålla insulinproduktionen?”

• Kan var i landet du är uppväxt avgöra om du får typ 1-diabetes?

10 LEVA MED TYP 1

Typ 1-diabetes och adhd – inte den perfekta kombinationen.

12,9 miljarder

14 FÖRDJUPNING

Vad kostar typ 1-diabetes samhället. Det har Barndiabetesfonden tagit reda på i årets rapport.

20 FORSKNING

• Sambandet mellan celiaki och typ 1-diabetes.

25 BLÅ SIDOR

• Medlemserbjudande

• De draperar Tidaholm i blått

• Lär dig testamentera rätt

• Sista rycket för Barndiabetesloppet 14 10

• Johnny spanar: Ökar eller minskar vaccinationer risken för typ 1-diabetes?

24 UNG MED TYP 1

Astrid, 10 år, driver Instagramkontot @fakdeabets.

Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Ansvarig utgivare Karolina Janson

Produktion Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström

Tryck Larsson Offsettryck, Linköping

ISSN 1400-8505

Redaktionen sticket@barndiabetesfonden.se

Annons elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se

Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm

Adressändring kansli@barndiabetesfonden.se

Telefon 013-10 56 90

Dexcom G6 tillsammans med Omnipod 5

-Flexibilitet att leva livet fullt ut

Delning av värden i realtid och alarm hos följaren - Endast med Dexcom G6

Upp till 10 följare via Dexcom Follow-app

Realtidsdelning och individanpassade varningar

hos följaren för bättre och ökad trygghet

*Separat Dexcom Follow-app och internetanslutning krävs

Flest placeringsställen med Dexcom G6

Fler möjligheter till “line of sight” från sensor till pod

Bekväma och diskreta placeringar av sensor och pod

Skanna QR-koden

Komplett skydd för mer sinnesfrid

Dexcom G6 ger individanpassade varningar

Nivåer, ljud och volym väljs av användaren

Snart Akut Lågt hjälper att vidta åtgärder i tid

Samtidig realtidsanslutning

-Endast med Dexcom G6

Smartklockor som ger smidig tillgång till värden och varningar

Röstassistent

KAROLINAS LEDARE

Karolina Janson Generalsekreterare för Barndiabetesfonden

”Forskningen får för lite stöd”

I juni lanserade vi vår fjärde rapport om typ 1-diabetes. Den här gången ville vi få svar på en fråga som vi länge burit med oss: Vad kostar egentligen sjukdomen samhället?

VI HAR ALLTID vetat att det är mycket. Typ 1-diabetes kräver avancerad vård och egenvård, dygnet runt, hela livet. Tack vare fantastiska framsteg inom hjälpmedel och insuliner kan de som drabbas leva ett bättre liv. Men det kostar.

Varför är det viktigt att veta? Jo, för att typ 1-diabetes, trots att den både är livshotande och relativt vanlig, får för lite uppmärksamhet och forskningen får alldeles för lite stöd. Kanske kan siffror hjälpa oss att ändra på det?

typ 1-diabetes. Det är alltså 0,16 procent av det sjukdomen kostar samhället som läggs på att försöka bota sjukdomen och sänka kostnaderna drastiskt och permanent.

BARNDIABETESFONDEN ÄR DEN största enskilda finansiären av forskning på typ 1-diabetes och har sedan 2020 delat ut omkring 20 miljoner kronor årligen. Det är vi stolta över, men det räcker inte på långa vägar. Sverige har världsledande forskning och unika förutsättningar att bidra till lösningen. Vi har hög tilltro till forskning, många drabbade att forska på och världsunika diabetesregister. Det som saknas är resurser. Vår förhoppning är att rapporten får fler att satsa långsiktigt. Nu blickar vi framåt mot en spännande

Löst:

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, som ofta gör hälsoekonomiska beräkningar till myndigheter och beslutsfattare, hjälpte oss att kartlägga kostnaderna. Resultatet är svindlande: Typ 1-diabetes kostar det svenska samhället 12,9 miljarder kronor per år. Det är kostnader för sjukvård, medicinteknik, skolstöd, förlorad arbetsinkomst och komplikationer. Bakom siffrorna finns människor – barn, ungdomar och vuxna som lever livet med en dödlig sjukdom. Det finns föräldrar som tar över ett vårdansvar som annars hade krävt sjukvårdspersonal. Och det finns ett samhälle som fortfarande brister i stöd, förståelse och kunskap.

”När vi ställer 12,9 miljarder i relation till forskningsstödet blir skillnaderna skarpa, nästan absurda.”

NÄR VI STÄLLER 12,9 miljarder i relation till forskningsstödet blir skillnaderna skarpa, nästan absurda. Staten satsade förra året runt 20 miljoner kronor på forskning om

höst. I september är det dags för Barndiabetesloppet, och i november vår största insamlingsmånad. Då startar vi också projektet ”Vård i tid”, finansierat av Svenska Postkodlotteriets stiftelse. Projektet görs i samarbete med Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi, en del av Barnläkarföreningen och är en nationell informations- och utbildningskampanj för att öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn. Allt vi gör går hand i hand mot det yttersta målet – att få fler att uppmärksamma typ 1-diabetes så att forskarna får riktiga förutsättningar att hitta ett botemedel. n

Det kom en ovanligt stor Swish-summa till vårt insamlingskonto. 1,5 miljoner kronor från en okänd avsändare. Lite efterforskning hos banken kunde avslöja att en äldre dam anonymt ville se till att hennes pengar hamnade där de behövs. Vi tackar givetvis, och blir rörda när Barndiabetesfondens arbete uppmärksammas. Vi lovar att se till att de kommer till bästa nytta.

Trassligt:

Tänk att det fortfarande är så svårt att skilja typ 1-diabetes från typ 2-diabetes! I juli publicerade Expressen en text som var uppåt väggarna felaktig. De var generösa och publicerade en debattartikel från oss där vi klargjorde varför sammanblandningen är allvarlig. De var inte de första att blanda ihop typ 1 och typ 2, men det är ett ständigt problem som gör att många underskattar allvaret i typ 1-diabetes. Hjälp oss gärna folkbilda om detta!

Landsbygd ger högre risk för typ 1-diabetes

Hallå där, Soffia Gudbjörnsdottir, diabetesläkare och professor i registerforskning vid Göteborgs universitet. Ni har just publicerat en studie, delfinansierad av Barndiabetesfonden, som visar att uppväxtorten kan ha betydelse för att utveckla typ 1-diabetes. Vad betyder det egentligen?

– VI SER TYDLIGA geografiska skillnader vad gäller förekomsten av typ 1-diabetes så väl som framtida risk att utveckla typ 1-diabetes. Vid diagnos fann vi geografiska skillnader men den största skillnaden vad gäller högrisk- respektive lågriskområden såg vi under de första fem levnadsåren, oberoende av när man fick diabetes.

Vilka områden är det som ökar risken?

– Högriskområden vid diagnos och fram för allt de första fem levnadsåren var i glesbygd – det vill säga landskap med lantbruk, skog och öppen mark. De flesta områden med högre risk är lokaliserade centralt och i södra Sverige, men högriskområden finns även i norra Sverige. Varför tror du att det är så?

– Det är uppenbart att risken för typ

1-diabetes är till en viss del relaterad bostadsort, framför allt de första åren. Vad det är för geografiskt relaterade faktorer som påverkar risken får framtida forsk ning visa. Det kan vara riskfaktorer relaterade till till exempel lantbruk, eller skyddande faktorer relaterade till storstäder.

Hur kan det här hjälpa forskningen att bota typ 1-diabetes?

– Orsaken till typ 1-diabetes är tyvärr fortfarande okänd. Här visar vi att geografiska faktorer kan vara av betydelse. Det kan vara olika miljöfaktorer eller re laterat till livsstil. Vi vet att det

kan ta lång tid att utveckla typ 1-diabetes och våra resultat tyder på att vi skall fokusera på de första levnadsåren när vi letar efter riskfaktorer.

Vad är nästa forskningssteg utifrån studiens resultat?

– I Sverige finns väldigt mycket information om olika miljöfaktorer i hela landet. Vi kommer att kunna studera i detalj både högriskoch lågriskområden.

Hela studien kommer att presenteras på den internationella forskningskonferensen EASD i september. Då kommer riskområdenas fördelning i Sverige presenteras närmare. n Åsa Sturestig

Stöd från Postkodstiftelsen

för livsviktigt projekt

Fyra av tio barn som insjuknar i typ 1-diabetes har först sökt vård utan att få rätt diagnos. Det vill Barndiabetesfonden ändra på – och beviljas nu 2,26 miljoner kronor för projektet ”Vård i tid” av Postkodstiftelsen.

BARNDIABETESFONDEN BEVILJAS 2,26 miljoner kronor från Postkodstiftelsen för projektet ”Vård i tid” – en nationell informations- och utbildningskampanj som ska öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn. Ofta missas symtomen på typ 1-diabetes – både av föräldrar och av vårdpersonal i primärvården. Fyra av tio barn som insjuknar har först sökt vård utan att få rätt diagnos i tid. Det kan leda till allvarliga och i värsta fall livshotande tillstånd som diabetisk ketoacidos. Av de yngsta barnen som insjuknar utvecklar cirka 50 procent diabetisk ketoacidos innan de får sin diagnos.

STÖDET FRÅN POSTKODSTIFTELSEN möjliggör en bred utbildningssatsning med fokus på både kunskap, kommunikation och räckvidd. Projektet genomförs i samarbete med Svensk Förening för

Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes (en del av Barnläkarföreningen).

– Vi är oerhört tacksamma för Postkodstiftelsens stöd. Det här projektet ger oss möjlighet att sprida livsviktig kunskap som kan rädda barns liv, säger Karolina Janson, generalsekreterare på Barndiabetesfonden. n

Ofta missas symtomen på typ 1-diabetes av både föräldrar och vårdpersonal i primärvården.

Soffia Gudbjörnsdottir.

Uppmärksamhet i riksdagen

I juni bjöds Barndiabetesfonden in till riskdagen för att berätta om årets rapport – Priset för typ 1-diabetes

HÄLSOEKONOMISKA STUDIER används ofta för att kunna fatta långsiktiga beslut som kan spara pengar på lång sikt. Inbjudan kom från riksdagsledamöterna Johan Hultberg(M) och Karin Sundin(S). Barndiabetesfonden lyfte det stora gapet mellan sjukdomens kostnader 12,9 miljarder per år, och det staten lägger på forskningen, 20 miljoner. Den ojämlika tillgången till hjälpmedel i landet uppmärksammades också.

Johan Hultberg hoppas att den hälsoekonomiska studien kan göra att forskningen kan få mer statligt stöd.

– Det är trots allt så att money talks, säger han. Det är det språket som bäst förstås i det här huset. Vi behöver få det här underlaget för att visa att forskning inte bara är något som känns bra, utan också nationalekonomiskt är rätt och riktigt. Jag hoppas att det gör att vi får loss mer offentlig finansiering men också att fler privata givare känner att de har en möjlighet att ta ansvar och lösa knuten.

Kollegan Karin Sundin håller med.

– Utmaningen från politiken är att klara att hålla i det långsiktiga perspektivet samtidigt som man befinner sig i en ekonomisk verklighet där resurserna varje dag är knappa. Man är fullt upptagen med att behandla patienten och har ingen tid att tänka på morgondagens patienter. Det gäller att freda forskningens resurser –och där har vi en hel del politiskt att göra.

Utöver Karolina Janson och Åsa Sturestig från Barndiabetesfonden medverkade journalisten Peter Jihde, som själv har typ 1-diabetes, och forskaren Per-Ola Carlsson. n

Barbie och Dyasonic har typ 1-diabetes.

Superhjälte

får typ 1-diabetes

Det är inte bara Barbie som har fått typ 1-diabetes. Nu har även Marvel skapat en figur med typ 1-diabetes,, superhjälten Dyasonic.

LEKSAKSTILLVERKAREN MATTEL HAR lanserat sin första Barbie-docka med typ 1-diabetes. Dockan har glukosmätare och insulinpump – och i hen nes telefon visas en CGMapp.

Mattel har under senare år breddat sitt utbud av de klassiska Barbiedockorna för att göra dem mer inkluderande. Man har bland annat lanserat en blind Barbie-docka liksom en docka med hörapparat.

Det amerikanska förlaget Marvel vill inte vara sämre och har nu lanserat superhjälten Omnya, en tonåring som lever med

typ 1-diabetes och som kan utnyttja kraften i ljudfrekvenser och förvandla dem högenergistrålar. Omnya är utvecklad i samarbete med insulinpumpstillverkaren Insulet. Omnya kämpar med sin sjukdom tills hon får en Omnipod 5 och förvandlas till Dyasonic –Omnyas alter ego – och inleder en kamp med sin ärkefiende D'Spayre. Omnya/Dyasonic är skapad av Marvel-författaren Paul Allor, som själv lever med diabetes. n

Ny typ av diabetes i Afrika

En ny form av diabetes har upptäckts hos barn och unga i flera afrikanska länder.

I YODA-STUDIEN, PUBLICERAD i det vetenskapliga magasinet The Lancet, undersöktes 874 personer under 30 år som hade diagnosticerats med typ 1-diabetes i Kamerun, Uganda och Sydafrika. Det visade sig att två tredjedelar av deltagarna saknade både autoantikroppar och genetisk riskprofil för klassisk typ 1-diabetes. Resultatet tyder på att en ny form av diabetes kan finnas bland unga med afrikansk bakgrund. Varianten skiljer sig från både typ 1 och typ 2-diabetes, och har även också upptäcks bland svarta i USA, även om den inte är lika vanlig i den gruppen. Varianten har inte hittats hos vita.

Bruno Lundgren

Avsaknaden av autoantikroppar visar att den nya diabetesformen inte har orsakats av att immunförsvaret har slagit ut de insulinproducerande cellerna. Forskarna misstänker i stället att genetiska variationer, miljöfaktorer eller infektioner ligger bakom. Upptäckten kommer att påverka diagnostik och behandling, då många afrikaner som i dag har diagnosen typ 1-diabetes riskerar att få fel vård. n Åsa Sturestig

”Hur ska jag behålla min insulinproduktion?”

Johnny Ludvigsson tilldelas kunglig medalj

Johnny Ludvigsson har fått Kungliga Sällskapets Pro Patrias guldmedalj för medborgerliga förtjänster i 12:e storleken.

Snabba kolhydrater stimulerar betacellerna och kan leda till betacellstress.

fråga: Hej Johnny! Jag har fått diagnosen typ 1-diabetes för två veckor sedan och mitt liv har vänts upp och ner. Är 39 år gammal. Jag har fått diagnosen i ett tidigt skede och har fortfarande kvar egen produktion.

Tror du det har betydelse att jag försöker äta bästa möjliga kost och träning? Något annat jag själv kan göra för att behålla min produktion så länge som möjligt? Med vänlig hälsning Elna

uppfattar som främmande och därför angriper.

– JAG KÄNNER MIG glad och hedrad över att tilldelas medaljen, säger Johnny Ludvigsson.

Medaljutdelning ägde rum vid sällskapets årsmöte i maj, tidigare i år.

Johnny Ludvigsson har tre gånger, senast 2021, rankats som en av världens 10 främsta forskare inom typ 1-diabetes och 2024 rankades han som nummer 1 av Sveriges diabetesforskare genom tiderna (typ 1-och typ 2-diabetes tillsammans).

Ur motiveringen.

FRÅGA J OHNNY

Man vet att snabba kolhydrater (till exempel sötsaker och söta drycker) leder till kraftig stimulans av betacellerna, det vill säga betacellstress. Man vet att ju mer fett man har desto mer ökar behovet av insulin och att fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin, det vill säga minskar behovet av insulin. Härtill finns studier som talar för att regelbunden sömn minskar behovet av insulin, och kan man minska psykologisk stress (som också ökar insulinbehovet) dämpar det stressen på betacellerna.

svar: Hej Elna! Tack för din fråga! Att du fått diagnosen som vuxen brukar betyda att din insulinproduktion avtar långsammare, så du kanske kan ha kvar viss egen insulinproduktion under många (kanske tiotals) år. Även om betacellerna gradvis dödas av en autoimmun reaktion där det egna immunförsvaret angriper egna celler, så förefaller förloppet också påverkas av den stress de insulinproducerande betacellerna utsätts för. Om de får jobba hårt frisätts mer antigen som immunförsvaret reagerar emot, och ibland förändras dessa proteiner och får lite annorlunda utseende (neoepitoper) som immunförsvaret helt naturligt

Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.

Sammantaget: Även om du nog inte kan stoppa sjukdomsprocessen helt som leder till att din egen insulinproduktion avtar gradvis, så kan du sannolikt bidra till att bevara egen insulinproduktion längre genom att äta fiberrikt, undvika snabba kolhydrater, vara fysiskt aktiv, försöka få regelbunden sömn och gärna undvika psykologisk stress i den mån det går. Du kan be ditt diabetesteam att de mäter C-peptid så får du ser hur det går.

Lycka till. n

Vänliga hälsningar Johnny

"Johnny Ludvigsson, professor emeritus har under hela sitt yrkesliv och även långt efteråt varit ytterst drivande och en pionjär för att öka kunskapen om barndiabetes, att hitta bot mot denna livsvariga och allvarliga sjukdom. Han grundade Barndiabetesfonden 1989 som vuxit kraftigt, och i dag är en särdeles viktig forskningsfinansierande aktör inom området typ1-diabetes. Han har också på andra vägar samlat in medel och genom sitt engagemang verkat för att stärka forskningen på området och sprida och öka kunskapen om sjukdomen.

Hans engagemang är stort, han är flitig i sin mission, han är outtröttlig i viljan att skapa förutsättningar till ett gott liv för barn som lever med sjukdomen."

Medaljen ”För medborgerliga förtjänster” har delats ut av sällskapet sedan år 1836. Bland tidigare mottagare märks bland många andra namnkunniga Lasse Åberg, Anders Hansen, Anne Sofie von Otter och Carin Götblad. n

Annons från Rubin Medical

Barnen är det absolut viktigaste för mig, men min typ 1-diabetes måste också prioriteras

Martina är 36 år gammal och har en dotter som snart fyller tre år och en son på sex månader. Vi bad Martina berätta om de utmaningar och känslor som kommer med att vara småbarnsmamma samtidigt som hon hanterar sin typ 1-diabetes. I sin vardag navigerar hon mellan kärleken till sina barn, den ständiga oron för deras behov och vikten av att prioritera sin egen hälsa.

Hur är livet som småbarnsmamma när man har typ 1-diabetes?

– Det är faktiskt ganska tufft ibland. Som för vilken småbarnsförälder som helst är det fullt upp hela tiden och barnen går ju alltid först. Men min sjukdom kräver också mycket utav min uppmärksamhet. Den balansen kan vara svår. Den största utmaningen för mig är att ge mina barn precis det de behöver och samtidigt se till att min typ 1-diabetes är välfungerande för att orka vara den mamma jag vill vara till mina barn. – Ibland kan det bli lite kaos. När det är stressigt och båda barnen skriker samtidigt, då påverkas blodsockret väldigt mycket. Om jag plötsligt behöva äta något för att motverka ett lågt blodsocker, då får jag bara finna mig i att barnen blir lite otåliga. För om inte jag mår bra så mår ju inte heller barnen bra. – Vissa dagar blir lunchen inte av då jag tänkt utan kanske flera timmar senare. Det är en vanlig vardag för de flesta med småbarn men när man har typ 1-diabetes kan man plötsligt behöva äta något. Det är ju viktigt att inte bli för låg när man är ensam med barnen.

Hur har insulinpumpsystemet Tandem t:slim X2™ och Dexcom CGM underlättat ditt liv?

Jag har alltid en rädsla för att få för lågt blodsocker och svimma när jag är ensam med barnen men det har gått väldigt bra och jag tror att den rädslan bara är en bråkdel av hur det skulle ha varit utan stödet som jag känner av pumpen.

– Blodsockret kan svänga fort för mig och när jag var yngre så kunde jag ha riktigt låga värden och mycket känningar, vilket jag inte har haft på ett tag. Nu fångar pumpen upp det i tid på ett helt annat sätt. Det är väldigt skönt.

– Pumpen gasar och bromsar insulinet själv och ger extra doser när jag är på väg uppåt1. Den tryggheten betyder väldigt mycket för mig. Ibland är jag ensam med båda barnen och då hinner jag inte ha koll på min diabetes hela tiden. Då minskar systemet

risken för låga värden genom att bromsa eller stoppa i tid. Det är verkligen det bästa. Systemet hjälper mig så pass mycket att jag kan fokusera på andra saker i livet på ett helt annat sätt än vad jag kunde göra förut. Tekniken har gjort extrema framsteg!

– Insulinpumpsystemet minskar min stress och oro kring min typ 1-diabetes och jag kan fokusera mer på min familj, mina vänner och annat kul i livet. Det är ju där jag vill lägga min tid just nu. Att kunna leva ett vanligt liv och inte tänka så himla mycket på min diabetes hela tiden.

– Jag önskar att jag hade haft dessa hjälpmedel tidigare i mitt liv! Då hade jag kanske blivit bättre vän med min diabetes lite tidigare. Det var några tuffa år när jag var yngre då jag inte ville acceptera min sjukdom, jag ville ju leva som alla andra som jag umgicks med.

Använder du några av profilerna i pumpen? – Jag använder den förinställda träningsprofilen väldigt mycket, framför allt när vi är ute på lekplatsen och jag är extra aktiv. Då vet jag att pumpen bromsar lite tidigare så att jag inte hamnar i det läget att jag blir skakig och måste äta något. Blodsockret håller en jämnare nivå så att jag kan känna mig trygg fast jag rör på mig mycket. Jag har också en profil för när det är varmt ute på sommaren eftersom jag ofta får lägre blodsocker av värmen.

Är behandlingsresultat någonting som har varit viktigt för dig i valet av insulinpumpsystem?

– Ja absolut, jag vet ju att jag mår mycket bättre och orkar mer om jag får bra värden. Dessutom är det viktigt för min generella hälsa. När jag var yngre var jag väldigt fokuserad på siffror, men under den här perioden med två så pass små barn försöker jag att vara snäll mot mig själv och inte stressa upp mig för mycket kring det. Jag vet ju att insulinpumpsystemet hjälper mig till bättre glukoskontroll, vilket ger mig en större frihet och mindre stress.

Hur ser du på framtiden?

– Jag är så taggad på framtiden! Det ska bli så himla spännande att se mina barn växa upp. Jag har en viss rädsla för att mina barn också ska få typ 1-diabetes men jag vet ju att jag har alla verktyg för att hjälpa dem för jag vet vad det innebär. Det går att leva ett bra liv med typ 1-diabetes idag, det är ingen katastrof.

Annons från Rubin Medical

Minns inte ett liv utan diabetes

Martina fick typ 1-diabetes när hon var tre år gammal och minns inte ett liv utan diabetes. För hennes föräldrar var det en tuff tid när hon var liten. Då fanns inte de hjälpmedel som finns idag. Det var ett heltidsjobb bara att kolla blodsockret manuellt och föra anteckningar i en anteckningsbok.

Martina fick sin första insulinpump när hon var i 13-årsåldern. – Jag hade haft lite svajigt blodsocker och vid några tillfällen fick jag till och med kramper. För att blodsockret skulle bli jämnare fick jag gå över till insulinpumpbehandling.

Men det var ganska jobbigt i början. I tonåren vill man ju bara vara som alla andra.

Insulinpumpsystemet

Tandem t:slim X2™ och Dexcom CGM.

– Tack vare insulinpumpsystemet kan jag fokusera på det viktigaste i mitt liv – min familj. Som småbarnsförälder hade jag inte känt samma trygghet i vardagen utan systemet, som gör det möjligt för mig att leva fullt ut.

Vi på Rubin Medical uppskattar när våra användare delar med sig av sina erfarenheter. Vi vill dock uppmärksamma att upplevelserna av olika diabeteshjälpmedel och typ 1-diabetes är individuella och kan variera för olika personer. Diskutera vilken behandling som är bäst för dig med din diabetesmottagning.

1 Brown SA, Kovatchev BP, Raghinaru D, Lum JW, Buckingham BA, Kudva YC, et al. Six-month randomized, multicenter trial of closed-loop control in type 1 diabetes. N Engl J Med. 2019 Oct 16;381(18):1707-1717. doi:10.1056/NEJMoa1907863.

Denna produkt behöver inte vara rätt för dig. Läs och följ alltid instruktionerna i bruksanvisningen. Insulinpumpen Tandem t:slim X2 med Control-IQ-teknologi är indicerad för användning hos personer med typ 1-diabetes, från 6 års ålder.

VARNING: Control-IQ-teknologi ska inte användas hos personer under 6 års ålder. Control-IQ-teknologi ska inte heller användas på personer som behöver mindre än 10 enheter insulin per dag eller som väger mindre än 25 kilogram. Besök tandemdiabetes.com/safetyinfo för ytterligare viktig säkerhetsinformation

© 2025 Rubin Medical AB. Alla rättigheter förbehålles. Tandem Diabetes Care är ett registrerat varumärke och t:slim X2™, Control-IQ™ är varumärken som tillhör Tandem Diabetes Care Inc. Dexcom, Dexcom G7 och Dexcom G6 är registrerade varumärken som tillhör Dexcom Inc.

Adhd &

typ 1

"Det snurrar som en torktumlare uppe i huvudet"

Egenvården av typ 1-diabetes är omfattande.

Att vara duktig på att planera och komma ihåg underlättar. Just det kan Yvonne Blom ha problem med ibland.

Yvonne Blom diagnostiserades med typ 1-diabetes som vuxen. Hon var 36 år, 1997, när hon återkommande besökte vårdcentralen i Lerum för besvär med svampinfektioner. Några tankar på diabetes hade varken hon eller vården. Tydliga indikationer på att hon skulle ha typ 1-diabetes fanns inte heller. Kissade gjorde hon visserligen ganska mycket, men det hade hon alltid gjort. Det hade inte kommit plötsligt. Och inga i släkten har eller har haft typ 1-diabetes, vad Yvonne vet.

Men hur det var mättes blodsockernivån vid ett tillfälle, vilket visade sig vara högt. Efter ytterligare flera nya mätningar kom så en dag ett samtal från en person på vårdcentralen med det korta och koncisa beskedet: ”Du har typ 1-diabetes”.

ducerande förmåga kvar. Men det hjälpte inte tillräckligt. I januari 1998 började hon med sprutor, vilket hon inte alls var förtjust i. Hon genomgick en kort kurs i att ta sprutorna, som även hennes man var med på, men det gav henne ingen större tröst. – Det var jättejobbigt. Gjorde svinont att ta dem i benet. Men det var ju bara att gilla läget, säger Yvonne.

Blodsockret blev bättre, men inte så väldigt mycket bättre. Först år 2006, när hon fick sin första insulinpump, nådde hon en stabilare blodsockerkurva.

Och ju modernare medicinsk utrustning desto bättre blodsocker.

– Pumpen som kan gasa och bromsa insulinet själv, som jag fick för fem, sex år sedan, hjälpte mig mycket. Nu har jag nästan ett långtidsblodsocker som en som inte

”Om man borstar tänderna på morgonen kan man sätta en liten lapp vid tandborsten för att påminna sig vad man ska göra härnäst.”

– Det var lite chockartat att de ringde om en sådan sak. Jag förstod inte vad det innebar. Jag sa att jag behövde prata med en läkare.

Som tur var fick hon så småningom ”världens bästa läkare”. En läkare som hon nu, nästan 28 år senare fortfarande har kvar.

YVONNE FICK BÖRJA på tablettbehandling. Förmodligen hade hon en del insulinpro -

med sig allt kan det visa sig att plånboken är kvar i huset. När hon kommer in igen, brukar hennes man skratta och säga ”vad har du glömt nu då?”.

– Jag har alltid fått hitta mina egna strategier för att minnas.

har typ 1-diabetes.

För tre år sedan fick Yvonnes son, som då var 33 år, också diagnosen typ 1-diabetes. Hennes två andra barn har klarat sig hittills.

Yvonne har alltid haft ett stort kontrollbehov, för att inte glömma bort saker. Hon kan tänka att hon måste stoppa nycklarna i plånboken så hon inte glömmer dem när hon ska åka iväg. Och när hon kommer till bilen och kanske kontrollerar att hon har

OCH FÖR TVÅ ÅR sedan fick Yvonne ytterligare en diagnos att ta hänsyn till. – Jag var i Stockholm och hälsade på en väninna. Hon sa, men Yvonne, är du säker på att du inte har adhd. Jag visste ju att hon hade det, men jag? Adhd?

Väninnorna började prata och Yvonne kände igen sig allt mer. Det kanske kunde stämma?

Hemma igen på vårdcentralen i Lerum gjordes ett snabbtest med frågor att besva-

Foto: Daniel Lundgren

För två år sedan fick Yvonne en adhd-diagnos efter att en väninna sagt till henne att hon kanske kunde ha det. En del pusselbitar har fallit på plats efter diagnosen, säger hon.

ra. Svaren var tillräckligt entydiga. Yvonne fick en remiss för vidare utredning på stående fot.

Och inte så långt senare konstaterades hennes adhd-diagnos.

Många pusselbitar har fallit på plats, som hon säger. Diagnosen har blivit en bekräftelse på tidigare problem.

YVONNE JOBBAR MED kalender och ständiga påminnelser för att klara av sin vardag.

– Om jag säger till någon att nu har vi ett möte på onsdag klockan tre, så måste jag ju själv skriva upp det. Och jag ska inte skriva upp det på en sån här gul liten lapp, för dom hittar jag inte alltid sen. – Problemet är att det snurrar runt väldigt mycket i huvudet hela tiden. Jag tän-

ker på vad jag ska göra. Jag tänker på checklistorna och allt och ingenting. Det blir aldrig färdigt. Nu när jag pratar med dig tänker jag till exempel att jag ska plantera blommor i morgon. Det går runt i huvudet hela tiden. Tankarna blir aldrig klara.

MÅNGA MED ADHD har problem med arbetsminnet, vilket gör att de snabbt glömmer vad de ska göra. Det har fått konsekvenser för Yvonnes diabetesbehandling. – Jag kan se att pumpen behöver påfyllning och så tänker jag, det här måste jag göra innan jag åker iväg. Men det kanske jag glömmer att göra i alla fall. Möjligen är det så för alla. Ingen aning. Det är svårt för mig att säga vad som är normalt och

vad som är adhd. Jag kan bara beskriva hur det är för mig.

PUMPLARMEN OCH ANDRA larm från telefonen, som Yvonne behöver ha aktiverade för att inte glömma sig, är inte heller så lätta att hålla ordning på.

– Grejen är ju att man inte hör dom till slut. Eller att man hör, men nonchalerar dom. Man tänker att, ja, men det kan vi ta sen. Det är inte så viktigt just nu. Och så glömmer man.

Men livet före insulinpumpen var ju betydligt mer förvirrande än det är idag.

– Då frågade jag mig ofta, tog jag basinsulinet i morse, eller? Och det hände att jag tog fel penna ibland. Tog snabbverkande när det skulle vara långverkande.

"Det gäller att få den där strategin ändå ut till fingrarna och benen också."

Högre risk för adhd

Personer med typ 1-diabetes har en något högre risk att också ha adhd. Forskare tror att bland annat blodsockersvängningar och stress kan bidra. Det kan göra vardagsrutiner och blodsockerkontroll extra utmanande.

Forskningsstudier visar att personer med typ 1-diabetes har en ökad risk att också få en adhd-diagnos. Det finns mest forskning om sambandet hos barn och unga. Orsaken är inte helt klarlagd, men forskare tror att både biologiska och miljömässiga faktorer spelar in. Exempelvis kan upprepade blodsockersvängningar påverka hjärnans utveckling och funktion, stress och belastning av att leva med en kronisk sjukdom göra symtomen mer märkbara, och vissa genetiska faktorer kan öka sårbarheten för adhd.

Agnieszka Butwicka, forskare vid Karolinska Institutet, har studerat

sambandet mellan typ 1-diabetes och adhd hos unga. Hon berättar att adhd ibland upptäcks först efter att man fått typ 1-diabetes, men att symtomen kan ha funnits länge.

– Att leva med typ 1-diabetes kräver mycket planering och struktur, vilket kan vara svårt för den som har adhd. När kraven på planering ökar, till exempel i skolan eller senare på arbetsplatsen, kan svårigheterna bli mer märkbara.

När blodsockret svänger påverkas koncentration och uppmärksamhet – något som redan är en utmaning vid adhd. Studier visar att personer med både adhd och typ 1-diabetes oftare har sämre blodsockerkontroll än andra med diabetes. Det ökar risken för långsiktiga komplikationer, som nervskador och njurproblem. Egenvården med att räkna ut insulindo-

ser, sköta pump eller pennor och följa blodsockermätningar kan bli extra krävande, där impulsivitet eller glömska kan göra att doser missas och blodsockret snabbt blir för högt eller lågt.

Agnieszka Butwicka betonar att vården behöver se hela bilden, och hon efterfrågar ett bättre samarbete mellan primärvård, diabetesvård och psykiatri.

– För barn kan stöd från föräldrar och skola göra stor skillnad. För unga vuxna blir det ofta svårare när ansvaret ska tas helt själv, och kontrollen brukar vara som sämst i tjugoårsåldern. Vi behöver mer forskning för att förstå sambandet mellan typ 1-diabetes och adhd samt en mer anpassad vård för att hjälpa dem som lever med båda diagnoserna, säger hon. n Sara Palmkvist

Agnieszka Butwicka har studerat sambandet mellan typ 1-diabetes och adhd hos unga.

Typ 1-diabetes och adhd

• Barn och unga med typ 1-diabetes har högre risk att få adhd. Tänkbara orsaker är bland annat blodsockrets påverkan på hjärnan samt stress över att leva med en kronisk sjukdom.

• Adhd kan göra det svårare att planera, följa rutiner och sköta blodsockret.

• Svängande blodsocker kan förstärka adhd-symtom som bristande fokus och uppmärksamhet.

• Sämre blodsockerkontroll ökar risken för långsiktiga komplikationer, till exempel nervskador och njurproblem.

• Externt stöd är extra viktigt när man har både typ 1-diabetes och adhd.

Yvonne har lätt för att glömma saker. Hon jobbar aktivt med olika checklistor, men det hjälper inte alltid. Hon är mycket tacksam för den medicinska utrustningen som gör mycket per automatik.

Med pumpen är det inte lika mycket att komma ihåg. Dock ska den fyllas på då och då.

– Jag kan lyckas glömma det också. Jag kan få larm om att den går ut om fyra timmar. Men så är jag någonstans och det visar att jag har glömt att fylla på. I efterhand kan man ju vara klok och tänka att jag ska lägga fram en påfyllning direkt när jag ser larmet. Min strategi är att försöka göra så. Men det fungerar inte alltid. Det gäller att få den där strategin ändå ut till fingrarna och benen också.

När Yvonne försöker skapa en ny vana, tar hon hjälp av en rutin som redan fungerar.

– OM MAN BORSTAR tänderna på morgonen kan man sätta en liten lapp vid tandborsten för att påminna sig vad man ska göra härnäst. Så kan det bli lättare att hänga på en ny rutin på en gammal som fungerar.

Att få adhd-diagnosen kändes som en lättnad, säger Yvonne. Men hon är inte riktigt nöjd med hur lång tid det tar att få hjälp. Och att det först ska redas vilket läkemedel hon ska behandlas med, innan

hon får något terapeutisk hjälp. Nu, två år sedan diagnosen, är det klart vilket läkemedel hon ska få.

– Och först nu kan jag få gå en kurs med arbetsterapeut till hösten.

Men hon har samtidigt på eget bevåg sett till att redan träffa en arbetsterapeut.

– Jag behöver ju hjälp med att organisera och planera och allt det där.

Ett annat sätt att ta hjälp är att träffa an-

Om Yvonne

Namn: Yvonne Blom, 64 år. Familj: Man, tre vuxna barn och tre hundar – varav en hund är utbildad assistanshund, men nu pensionerad.

Bor: Stenkullen. Medicinsk utrustning: ”I torsdags fick jag den sladdlösa Omnipod 5. Innan hade jag Tandem t-slim.”

HbA1c: ”50 senast. Det är jag jättenöjd med. Det brukar oftast ligga mellan 48 och 52.”

dra i liknande situation. Därför har hon drivit en studiecirkel i form av caféträffar för personer med adhd.

– Jag tyckte att det saknades arenor för personer som fått adhd sent i livet, så jag startade en själv. Det var väldigt omtyckta och superhärliga träffar. Det var många igenkännande skratt, kan jag säga.

Läkemedlet Yvonne får nu är korttidsverkande. Vilket betyder att hon tar det vid behov. Medicinen hjälper henne att vara fokuserad.

– Jag tar det till exempel om jag ska ha ett viktigt möte, om jag behöver vara koncentrerad och verkligen känna att jag måste vara här och nu, och inte flyga iväg. Oavsett vad som kan bero på adhd hanterar Yvonne sin typ 1-diabetes bra. Hon må glömma bort sig då och då, men som hennes läkare brukar bekräfta, så har hon en ”välreglerad” diabetes.

– Jag får säga att tack vare den medicinska utrustningen så funkar det väldigt bra. Den gör ju mycket som jag inte gör då, eftersom jag har den där torktumlaren i huvudet på hela tiden, haha. n

Bruno Lundgren

Typ 1-diabetes kostar Sverige 12,9 miljarder

För första gången vet vi vad samhällskostnaderna för typ 1-diabetes är. Svindlande höga 12,9 miljarder årligen i kostnader och inkomstbortfall. Institutet för hälsoekonomi har gjort uträkningen på uppdrag av Barndiabetesfonden.

Samtidigt som samhällets kostnader för typ 1-diabetes uppgick till 12,9 miljarder kronor det undersökta året 2023, satsade staten ungefär 20 miljoner på forskningen kring sjukdomen. Årets rapport från Barndiabetesfonden släpptes i juni och har som mål att belysa den skeva fördelningen av medel.

– Om vi botar sjukdomen blir kostnaden noll kronor för staten, så man tycker att den skulle ha intresse för att förbättra forskningens villkor, säger Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.

Bakom årets rapport ligger omfattande hälsoekonomiska beräkningar, utförda av Institutet för hälsoekonomi, IHE. Arbetet har betalats av externa finansiärer - Handelsbanken, Novo nordisk och Abbott. Hela rapporten går att läsa på Barndiabetes fondens hemsida.

12,9 miljarder skäl att bry sig

Kostnaden för typ 1-diabetes i Sverige är 12,9 miljarder kronor per år. Två tredjedelar av kostnaden kommer från sjukdomen i sig, en tredjedel från komplikationer. Kostnaderna delas också upp i direkta kostnader (som sjukvård och hjälpmedel) och indirekta kostnader (som produktionsbortfall). De direkta kostnaderna kopplade till typ 1­diabetes och dess följdsjukdomar uppgick till 8 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna var 4,9 miljarder kronor.

Kostnader för typ 1-diabetes som enskild diagnos och kostnader för komplikationer

Miljarder kronor

Öppen vård, (1,0)

Sluten vård (0,3)

Primärvård (0,1)

Läkemedel (0,3)

Medicinteknik (2,3)

Diabetesresurs (1,4)

Produktionsbortfall till följd av sjukdom (1,5)

Produktionsbortfall till följd av dödsfall (0,4)

Produktionsbortfall föräldrar (0,9)

Vård utförd av föräldrar (0,5)

Komplikationer (4,3)

12,9 miljarder

Medicinteknik är dyrt

Insulinpumpar och blodsockermätare är livsnödvändiga hjälpmedel. De senaste åren har den medicintekniska utvecklingen skapat nya förutsättningar för att behandla sjukdomen, och utvecklingen går snabbt framåt. Moderna hjälpmedel minskar drastiskt risken för komplikationer. Vilka som får tillgång till de moderna hjälpmedlen skiljer sig 1.

2,3

MILJARDER KR

– men nödvändigt

Av alla direkta kostnader för typ 1-diabetes är medicinteknik den största: 2,3 miljarder kronor.

I direkta kostnader ingår till exempel sjukvård, hjälpmedel och resursbehov i skolan. Indirekta kostnader består i huvudsak av produktionsbortfall för drabbade och anhöriga.

Indirekta kostnader Direkta kostnader

1,8 2,5

Komplikationer

Miljarder kronor

2.

3.

4.

Föräldrar betalar också – med sin tid

1,4 miljarder är priset för föräldrarna. Kostnaden för egenvården som annars hade behövt utföras av utbildad vårdpersonal utgör 0,5 miljarder. Kostnaden för produktionsbortfallet när föräldrar går ner i arbetstid, sjukskrivs eller vikarierar för skolpersonal, utgör 0,9 miljarder kronor. Dessa siffror är lågt räknade, då det saknas vetenskapliga svenska studier som undersöker föräldrarnas arbetsinsats, och hur den i sin tur påverkar föräldrarnas hälsa. Typ 1­diabetes är inte bara en individuell sjukdom – den påverkar hela familjen.

1,4

MILJARDER KR

Jobbförluster står samhället dyrt

Personer med typ 1-diabetes riskerar att förlora arbetsinkomst.

Produktionsbortfall på grund av sjukskrivningar, sämre skolresultat, lägre syssel – vilket är nästan en fjärdedel av kostnaderna för själva sjukdomen.

Komplikationer kostar

– hjärt- och kärlsjukdom är dyrast

Komplikationer till följd av typ 1-diabetes kostar 4,3 miljarder kronor. för till exempel höftfrakturer, cancer och demens. Enbart hjärt kärlsjukdomarna orsakade av sjukdomen kostade 2,3 miljarder. Detta är kostnader som går att påverka med forskning och bättre hjälpmedel.

Kostnader per komplikationstyp. Miljoner kronor.

Hjärt­ och kärlsjukdom (2 283)

Demens (1 002)

Depression (462)

Njursjukdom* (223)

Höftfraktur* (114)

Amputation av nedre extremitet* (113)

Cancer (92)

Synnedsättning inkl blindhet* (3)

Karpaltunnelsyndrom* (3)

Bulimi* (2)

0 500 1000 1500 2000 2500

Miljoner kronor

Hela rapporten

Rapporten om typ 1-diabetes – priset för typ 1-diabetes, finns att läsa på barndiabetesfonden.se.

NYHET! FREESTYLE LIBRE 3 PLUS SENSOR

Sov gott – med koll på dina glukosvärden dygnet runt.

FreeStyle Libre 3 Plus mäter ditt glukosvärde varje minut1 och skickar valbara glukoslarm2 vid höga eller låga glukosvärden – nu med upp till 15 dagars användningstid.

Prata med ditt diabetesteam. Eller skanna QR-koden för att läsa mer om FreeStyle Libre 3 Plus.

1. En uppvärmningsperiod på 60 minuter krävs när sensorn appliceras. 2. Meddelanden om larm tas endast emot när larmen är påslagna och sensorn är inom 10 meter utan hinder från avläsningsenheten. Du måste aktivera de lämpliga inställningarna på din smarttelefon för att ta emot larm och aviseringar. Se bruksanvisningen för FreeStyle Libre 3 för mer information. Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient. © 2024 Abbott. Sensorns hölje, FreeStyle, Libre, och relaterade varumärken tillhör Abbott ADC-101451 v1.0 12/24 www.FreeStyle.Abbott • 020-190 11 11

Typ 1 och celiaki närbesläktade

Daniel Agardh har många strängar på sin lyra inom yrkeslivet. Han är lektor inom medicinsk forskning, överläkare vid Barn- och ungdomsmedicin i Lund och ledare för en forskargrupp på Diabetescentrum vid Lunds universitet. Han är dessutom en av världens främsta forskare inom celiaki.

Typ 1-diabetes är båda närbesläktade sjukdomar med delvis samma genetiska bakgrund. De är autoimmuna och innebär att de angriper den egna kroppen. Typ 1-diabetes är en livshotande och obotlig sjukdom, som innebär att kroppen inte längre kan producera hormonet insulin. Det är immunförsvaret som attackerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Celiaki är också en kronisk sjukdom –som innebär överkänslighet mot gluten. Skador på slemhinnan i tarmen gör att kroppen inte kan ta upp näringen i maten på ett normalt sätt. Gluten är ett växtprotein som finns i vete, råg och korn och i livsmedel som till exempel bröd, flingor, pasta, kex och kakor. Symtom som kan förekomma är diarré, förstoppning, gasbesvär eller ont i magen.

Vid typ 1-diabetes är det cellerna som producerar insulin och vid celiaki är det tarmluddet i tunntarmen som förstörs. Sverige är ett av de länder i världen där många har både celiaki och typ 1-diabetes. Var tionde barn med typ 1-diabetes har även celiaki.

TEDDY-STUDIEN STARTADE 2004 och kommer att avslutas nu under 2025. Totalt har forskare följt över 8600 barn från USA, Finland, Tyskland och Sverige. I Sverige handlar det om 2000 barn som främst kommer från Skåne. TEDDY är en förkortning av omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av typ 1-diabetes hos barn. Den har bland annat följt barn som har större genetisk risk för typ 1-diabetes och celiaki

från födseln. Syftet är att urskilja faktorer i miljön, som till exempel infektioner, kost eller tarmflora, som kan få immunsystemet att attackera kroppens egna vävnader. Daniels forskning har särskilt baserat sig på att förstå hur och varför vissa barn utvecklar celiaki. Många människor har genetisk stor risk att drabbas av den, men får aldrig sjukdomen.

Daniel Agardh och hans forskarkollegor har fått stöd från Barndiabetesfonden för att etablera ett screeningprogram för att upptäcka barn i åldern 2–14 år med ökad risk för typ 1diabetes, celiaki och sköldkörtelsjukdom.

genom att integrera dem med nya tekniker inom forskning på mikrobiom och metabolomik. Mikrobiom är en samling av alla mikroorganismer som naturligt lever på eller i kroppen. Exempel på det kan vara bakterier, svampar, virus och deras gener. De här mikroorganismerna är små och har en stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Metabolomik innebär den

”Vi ser ofta att de autoimmuna reaktionerna börjar långt innan några symtom uppstår. Det öppnar för möjligheter att ingripa mycket tidigare än vi trott var möjligt.”

– Vi ser ofta att de autoimmuna reaktionerna börjar långt innan några symtom uppstår. Det öppnar för möjligheter att ingripa mycket tidigare än vi trott var möjligt, säger Daniel Agardh.

Forskarna har också tittat på hur immunförsvaret ser ut tidigt i livet, ibland redan innan några symtom syns.

TEDDY har genererat en enorm mängd data, biologiska prover, miljödata och genetisk information.

– Det ger oss möjlighet att ställa nya frågor vi inte ens visste var relevanta när vi startade, säger han.

EFTER ATT DENNA studie är slut är planen att bygga vidare på dessa resultat i andra projekt. Själva analysen och tolkningen av resultaten kommer dock att fortsätta under många år framöver. Bland annat

samtidiga studien av alla små molekyler i ett biologiskt prov. Celler, vävnader eller vätskor kan vara exempel på sådana molekyler. Klassisk bioanalys fokuserar på endast en substans.

Det har visat sig att celiaki ofta föregås av en väldigt specifik immunreaktion och att vissa virus, som till exempel enterovirus, kan spela en roll när det gäller hur sjukdomen uppkommer.

De tidigare resultaten har ibland överraskat forskarna. Ett exempel på det är att introduktion av gluten i kosten inte verkar påverka risken att utveckla celiaki så mycket som man tidigare har trott. Forskarna trodde länge att tidpunkten var avgörande, men deras data visar att det inte verkar spela så stor roll.

– Istället har vi kunnat visa att mängden gluten tillsammans med andra faktorer,

Typ 1-diabetes och celiaki är båda närbesläktade sjukdomar med delvis samma genetiska bakgrund.

CELIAKI TYP 1-DIABETES

som till exempel infektioner eller tarmflorans sammansättning spelar roll, säger han.

DANIEL AGARDH OCH hans forskarkollegor har fått stöd från Barndiabetesfonden för att etablera ett screeningprogram för att upptäcka barn i åldern 2–14 år med ökad risk för typ 1-diabetes, celiaki och sköldkörtelsjukdom. Autoantikroppar kan genom blodprov upptäckas tidigt, och ge möjligheter till att snabbare ställa en diagnos och eventuellt sätta in behandling. Men screeningen kan också ge upphov till oro för hos föräldrarna. Därför kommer forskarna också att undersöka oron hos föräldrar och vilka effekter det får på livskvaliteten.

– Vi vill förstå hur den här kunskapen påverkar familjer även känslomässigt. Det är en viktig del av det preventiva arbetet, säger Daniel Agardh. n Jessica Åström

Agardh får miljonstöd av Barndiabetesfonden

Lunds universitet och Daniel Agardh har fått ett anslag från Barndiabetesfonden på 1 010 428 kronor.

FÖREKOMSTEN AV AUTOIMMUNA sjukdomar som typ 1-diabetes, celiaki och autoimmun tyreoidit har ökat, utan botemedel för dessa tillstånd. Projektet, ”Tidig upptäckt av typ 1-diabetes, celiaki och sköldkörtelsjukdom hos barn genom screening”, syftar till att etablera ett screeningprogram för att identifiera barn i åldern 2–14 år

med ökad risk för dessa sjukdomar.

Genom blodprov kan autoantikroppar upptäckas tidigt, vilket möjliggör snabbare diagnos och behandling, och minskar risken för komplikationer.

Studien kommer att undersöka föräldrars oro kring screening och dess effekter på livskvalitet.

Daniel Agardh Ålder: 54 år

Bor: I Lomma utanför Lund

Familj: Gift och har tre barn

Gör: Är barnläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

JOHNNY SPANAR

Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.

Ökar vaccinationer risken för typ 1?

Vaccinationer har en mycket stor positiv effekt på barns och vuxnas hälsa.

Men det finns en rädsla för eventuella nackdelar.

Ökar eller minskar vaccinationer risken för typ 1-diabetes?

Vaccinationer är en av hörnpelarna som förklarar minskad sjuklighet och dödlighet bland barn. Flera sjukdomar har formligen utrotats, framförallt smittkoppor, men nästan också polio. Ingen skulle väl heller bestrida nyttan av vaccination mot gula febern, hepatit, mässling med flera infektioner. Sverige och flertalet västländer har ambitiösa och omfattande vaccinationsprogram. Samtidigt med alla positiva konsekvenser av vaccinationer, så finns en rädsla för eventuella nackdelar.

I USA HAR den nuvarande hälsovårdsministern RF Kennedy Jr en skeptisk inställning till vaccinationer, som han tror bidrar till autism. Tillsatser i vaccin, som exempelvis aluminium, har pekats ut som riskabelt.

Vaccin mot covid-19 utvecklades väldigt snabbt, och gavs till enormt antal människor utan att ha passerat traditionella studier, och det har visat sig att vissa vaccin mot covid-19 medfört allvarliga biverkningar framförallt hos barn. En del fall av fulminant typ 1-dia-

betes efter covid-vaccin har beskrivits, men oklart om den puckel när det gäller insjuknande i typ 1-diabetes, som sågs under eller strax efter pandemin förklaras av den effekt man får av infektioner i

hund, björk (det vill säga allergi), medan individer med annan genetisk läggning tenderar få ”inbördeskrig”

”Hygienhypotesen skulle kunna innebära att ett flertal vaccinationer minskar naturliga fiender så pass att risken för typ 1-diabetes ökar.”

allmänhet som utlösande faktor, eller om isolering och stillasittande med viktökning bidrog till fler fall av typ 1-diabetes.

NÄR DET GÄLLER utveckling av typ 1-diabetes så finns i viss mån motsägelsefulla hypoteser. En vanlig föreställning, med viss evidens, är att immunförsvaret reagerar alltför mycket i brist på naturliga fiender. Hygienhypotesen innebär att bristen på naturliga fiender och en alltför fattig tarmflora kan bidra till att vissa individer reagerar med ”gränskrig” mot ofarliga ”fiender” som allergen från katt,

då immunförsvaret går till angrepp på egen vävnad. Hit hör typ 1-diabetes, men också reumatisk sjukdom, vissa sköldkörtelsjukdomar, multiple scleros (MS) och så vidare. Man har också använt sig av BCG-vaccin, i brist på tuberkulos, för att försöka skapa uppgifter för immunförsvaret och sett viss skyddande effekt mot typ 1-diabetes.

HYGIENHYPOTESEN SKULLE KUNNA innebära att ett flertal vaccinationer minskar naturliga fiender så pass att risken för typ 1-diabetes ökar – men inga stora studier

Hygienhypotesen innebär att bristen på naturliga fiender och en alltför fattig tarmflora kan bidra till att vissa individer reagerar med gränskrig mot allergen från till exempel katt, hund eller björk.

har kunnat visa att genomförande av vaccinationsprogram ökat risken för typ 1-diabetes. Å andra sidan beskrevs redan 1927 att påssjuka kan följas av typ 1-diabetes, och senare har flera virus satts i samband med utveckling av sjukdomen, till exempel rotavirus och coxsackievirus. När vaccination mot påssjuka blev nationell av alla barn första levnadsåret, (del av MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka, röda hund) märktes dock ingen knick på kurvan som visar antalet som insjuknar i typ 1-diabetes.

NÄR ROTAVIRUSVACCINATION INFÖRDES nationellt i Australien såg de en viss minskning av typ 1-diabetes, och lik-

nande såg man i en studie i USA, men resultaten har oklarheter, och i Sverige har vi inte sett motsvarande effekt. Vaccin mot coxsackievirus har på experimentdjur visat sig kunna motverka uppkomst av autoimmun diabetes, och vaccin är under utveckling (främst forskare i Finland och Sverige), och framtiden får utvisa om sådant vaccin kommer kunna förebygga en del fall av typ 1-diabetes.

Sammanfattningsvis: Vaccinationer har en mycket stor positiv effekt på barns och vuxnas hälsa. Så också hygien. Det finns inga stora studier som visar att vaccinering ökar risken för typ 1-diabetes, men hittills heller inga starka bevis för att man kunnat minska insjuknande i typ 1-diabetes med traditionella vacciner. Vi får hoppas på framtida studier när det gäller vaccin mot coxsackevirus, men bör ha realistiska förväntningar. n

"Man får försöka bli kompis med sin diabetes"

Möt Astrid, tio år, som driver Instagramkontot @fakdeabets och drömmer om en egen festival.

När fick du din diabetesdiagnos?

– Det var på sommarlovet när jag var sju år. Vi var på semester hos kompisar på västkusten, och jag behövde kissa hela tiden. Mamma reagerade även på att jag drack jättemycket vatten. Först trodde vi att det bara var värmen, men när det höll i sig flera dagar bokade vi tid på vårdcentralen där jag fick ta ett blodprov. Blodsockret var jättehögt, så jag och mina föräldrar fick åka till sjukhuset där vi blev kvar en vecka.

Hur kändes det när du fick veta att du har diabetes?

– Det var hemskt. Jag sa att livet kändes ”fuck”. Jag visste inte ens vad det betydde, bara att det var ett dåligt ord. För allt kändes dåligt just då. Jag var superrädd för sprutor och hatade plåster, vilket ju inte är så bra när man får diabetes. Mamma brukar säga att man måste bli kompis med sin diabetes. Det är jag väl inte alltid, men man vänjer sig. Jag har ju inte så mycket att välja på.

Hur funkar det i skolan för dig?

– Det fungerar ganska bra, men det hänger mycket på att Erika, min resurs, har koll. Hon är superviktig för mig. Jag gillar henne och känner mig trygg när hon är med. Det blir jobbigare när hon är ledig eller sjuk. Då känns det osäkert. Det är också jobbigt att behöva kolla telefonen hela tiden, och när jag får dåliga värden, då kan det bli svårt att koncentrera sig. Hur mycket hjälper dina föräldrar till – både i skolan och hemma?

– De har en chatt med skolan där de pratar hela tiden. Hemma har de koll på mina

Astrid visst inte riktigt hur det stavades. Därför blev namnet på hennes Instagramkonto ”fak deabets”. Bilderna kommer från hennes Instagram.

värden via sina mobiler och ringer om något behöver fixas. Ibland blir det tjafs när jag leker och inte hör att det ringer. Och det är så klart tråkigt när jag inte får göra saker jag vill – som att hoppa studsmatta – för att mitt värde är för högt eller lågt.

Vilka hjälpmedel använder du?

– Jag har en Omnipod 5-insulinpump och Dexcom G6-sensor. Jag fick Omnipod 5 ganska nyligen, och det har gjort stor skillnad. Inte bara för mig, vuxna runt omkring mig är också lugnare nu.

Vad tycker du om att göra på fritiden?

– Jag har gått på fotboll, men just nu dansar jag och tränar gymnastik. Jag är sugen på att börja med fotboll igen. Jag gillar också att pyssla och vara kreativ.

Har du något drömyrke eller något du vill bli när du blir stor?

– När jag var mindre sa jag att jag ville bli en ”målerska med massa hundar”. Det är nog inte helt omöjligt att det blir något åt det hållet, men vi får se.

Du har ett Instagramkonto som heter @fakdeabets – hur började det?

– Jag fick det i födelsedagspresent när jag fyllde tio år. Det var Fredrik, mammas kille, som kom på idén. Han hade börjat förstå hur tufft det kan vara att leva med diabetes och att många, liksom han själv, inte har någon aning om hur det faktiskt är. Jag och mamma pratar ihop oss om vad vi ska lägga ut och sedan gör mamma inläggen. Fredrik hjälper till med allt annat. Namnet kommer från när jag gjorde armband till mina kompisar. Jag skrev fak deabets, för jag visste inte hur det stavades.

Vad hoppas ni att kontot ska ge?

– Tanken är att berätta hur det är att leva med diabetes, ge lite tips som vi klurat ut och sälja grejer med vår logga på för att samla in pengar till Barndiabetesfonden. Jag vill också att andra barn som får sjukdomen ska kunna gå in här och se att livet ändå kan vara ganska toppen fast man får diabetes. Jag hade velat hitta ett sånt här konto när jag blev sjuk.

Men ni gör även andra spännande saker kopplade till diabetes. Berätta.

– Varje år har vi en fak deabets-fest med kompisar, och inför en fest målade mamma varsin jeansjacka till mig och henne med den stavningen på. En kollega till mamma gjorde den målningen till en logga som Fredrik tryckte på några grejer som vi kunde sälja.

Vad har ni fått för respons?

Namn: Astrid

Ålder: 10 år

Intressen: Dans, pyssel och hundar

Diabeteshjälpmedel: Dexcom G6 och Omnipod 5

Följ Astrid på Instagramkontot @fakdeabets

– Folk är jättepositiva! Typ alla i min klass har klibbor på sina mobiler eller hjälmar. Min fröken har både en kasse och en magväska. Erika ville ha ett ljus. När vi hade samlat in 10 000 kronor till Barndiabetesfonden firade vi på restaurang. Det gick snabbare än vi trodde. Nu är nästa steg att starta en förening.

Ni är så kreativa – har ni fler projekt på gång?

– Vi har massor av idéer. Ny merch, välgörenhetsmiddagar, sätt att nå ut till fler och berätta varför pengar till forskning behövs. Men den största drömmen är att ordna en fak deabets-festival för massor av människor. Då vill jag att alla artister vi gillar ska uppträda. Det hade varit så coolt! n Sara Palmkvist

kyrka

De lyser upp

Tidaholm i blått

En person kan göra stor skillnad – men tillsammans blir det ännu bättre. Under november engagerar Jenny Wallin i Tidaholm butiker, föreningar och lokalsamhället för att sprida kunskap om typ 1-diabetes, en sjukdom som hennes dotter Hilma lever med. Med blå ballonger, affischer och samarbeten lyser staden i blått.

Den 14 november varje år uppmärksammas Världsdiabetesdagen. För Jenny Wallin i Tidaholm har dagen en alldeles särskild betydelse. Hennes nioåriga dotter Hilma fick typ 1-diabetes när hon var tre år gammal.

– Jag visste ingenting om diabetes innan Hilma blev sjuk. Nu ser jag det som min uppgift att sprida kunskap om sjukdomen till andra.

Engagemanget började för två år sedan när Jenny läste om Blue Balloon Challenge – en utmaning där man ska balansera en blå ballong i handen samtidigt som man gör något annat, för att belysa diabetes och svårigheterna med ett pendlande blodsocker. Jenny kände att hon ville ta idén vidare till Hilmas klass. Hon gick till en bokhandel och en leksaksbutik i centrala Tidaholm och frågade om de ville sponsra med 80 ballonger. Svaret blev ett självklart ja –och det blev startskottet för något större – Jag tänkte att det här går att bygga vidare på. Jag kontaktade ett tryckeri och fick affischer tryckta med information om typ 1-diabetes och en QR-kod för att swisha till Barndiabetesfonden. Sedan gick jag runt till ett antal butiker i stan och frågade om jag fick sätta upp affischerna i deras skyltfönster. Alla var så positiva men jag hade ett krav, att de lovade att vara med nästa år också, berättar Jenny och skrattar.

BUTIKERNA DELADE OCKSÅ information om Världsdiabetesdagen i sina sociala medier, och lokaltidningen Västgöta-Bladet skrev om initiativet. Året därpå tog Jenny ytterligare ett steg. Hon kontaktade kommu-

nen och undrade om skyltarna vid riksväg 26 kunde lysa blått under diabetesveckan. Hon hörde också av sig till det lokala elverket, som brukar lysa upp sin byggnad i rosa för Rosa Bandet. De hann inte med på så kort varsel, men var positiva inför kommande år. Dessutom engagerade sig Lions i Tidaholm. De beställde armband från Barndiabetesfonden och sålde dem i sin butik.

ENGAGEMANGET HAR ÄVEN spridit sig utanför den västgötska staden. Jenny är med i en Facebookgrupp för föräldrar till barn med typ 1-diabetes, och där efterfrågades hennes affisch som PDF. En privatperson skrev ut och satte upp 40 affischer i Falkenberg.

– Det är många bäckar små. Det handlar inte bara om att samla in pengar, utan

Engagera dig – Jennys bästa tips

∙ Börja litet. Ta första steget, det kan växa stort.

∙ Gör det synligt. Affischer, ballonger och sociala medier sprider budskapet.

∙ Samarbeta lokalt. Involvera kommunen, föreningar och företag.

∙ Dela idéer. Andra vill gärna haka på – sprid det du gör.

∙ Använd det du har. Skapa, sälj, dekorera – engagera där du är.

klasskompisen Harry under värdsdiabetesdagen förra

om att synliggöra sjukdomen och sprida kunskap. Folk blandar ofta ihop typ 1- och typ 2-diabetes och tror att det räcker med att ta en tablett. Men typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar vardagen på många olika sätt, både för den drabbade och oss närstående. Att ha ett barn med typ 1-diabetes är ett heltidsjobb. Man vill att ens barn ska få leva ett så vanligt liv som möjligt och slippa tänka på allt, men det innebär att vi föräldrar måste tänka desto mer.

Jenny har hittat fler kreativa sätt att bidra. På fritiden skapar hon betongfigurer som hon under november månad säljer till förmån för Barndiabetesfonden. Och i frisörsalongen där hon arbetar bjuds kunderna på godis i blått papper, och personalen bär t-shirts och armband från Barndiabetesfonden.

– Mina kunder är nyfikna och vill veta mer. Det gör mig glad. För det är genom att fråga som man lär sig, inga frågor är för dumma.

FÖRSTA ÅRET DELTOG ett tiotal butiker i Tidaholm. Förra året var de drygt femton, och i år räknar Jenny med ännu fler.

–Folk säger: Varför har ingen frågat oss. Det är charmen med en liten stad, man vill inte stå utanför när något händer.

Jennys drivkraft är tydlig: att öka förståelsen, sprida kunskap och bidra till forskningen.

– Jag hoppas på ett botemedel. Men tills dess gör jag det jag kan. Och det är roligt att se hur små saker faktiskt gör skillnad, särskilt när man gör dem tillsammans. n Sara Palmkvist

Jenny Wallin med dottern Hilma som ser till att Tidholm lyser i blått under veckan då Världsdiabetesdagen inträffar.

Tidaholms

upplyst i blått. Hilma och

året.

Tidaholm lyser blått för att uppmärksamma diabetes

ACTIC

15% RABATT OCH fri startavgift (249:-) för alla Barndiabetesfondens medlemmar.

Rabatten gäller på ordinarie priser för alla privata medlemsskap på minst ett år, inklusive gruppträning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal.

Efter 12 månader behöver innehavare av rabatterat medlemskap visa upp sitt medlemskap igen för bibehållen rabatt. Erbjudandet gäller Actics alla anläggningar i Sverige, utom Karlstad, Landskrona och Sundstabadet.

KOD FÖR KÖP PÅ ANLÄGGNING: 100P148620

KOD FÖR KÖP PÅ ACTICS HEMSIDA: 100P148620RPT1 www.actic.se/bli-medlem

APOTEAS DRUVSOCKER

ALLTID 15% RABATT på Apoteas druvsocker (både singel och storpack) med koden: APOTEA14 För varje såld förpackning bidrar Apotea till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjälp

UNDER HELA 2025 har du som medlem i Barndiabetesfonden 15 % rabatt på hela sortimentet på Diabeteshjalp.se. Dessutom kommer 5% av varje köp där rabattkoden används, att doneras till Barndiabetesfonden.

Diabeteshjalp.se erbjuder noggrant utvalda diabetesprodukter och hjälpmedel som förenklar vardagen för dig med diabetes. Med dessa lösningar vill diabeteshjalp.se att du ska känna dig tryggare och mer bekväm i din dagliga typ 1-diabetesvård.

RABATTKOD STICKET15

GP BATTERIES

Medlemmar i Barndiabetesfonden får 20 procent rabatt på GP Batteries sortiment under hela 2025.

RABATTKOD: BDF20 www.gpbatteries.se/sortiment/

Du glömmer väl inte...

GÖR ÅRETS BARNDIABETESLOPP STÖRRE än någonsin. Glöm inte att delta – precis som du vill –mellan den 6 och 14 september. Anmäl dig till ett virtuellt lopp eller hitta ett lokalt arrangerat lopp – på barndiabetesfonden.se. n

Söt fotbollscup i Polen

Fotbollsturneringen Sweet

Euro Cup – ”Red Card for Diabetes” – spelas i mars i Polen. Här har alla de spelande typ 1-diabetes. I år deltog ett svenskt lag.

Den svenska truppen till Polen, Sweet Vikings, som var med för tredje året i rad, bestod av hela 60 personer, varav 22 deltagande barn.

För nästa år söker Sweet Vikings fler spelare. Framför allt i åldern 16–18 år, där man tidigare har haft svårt att få ihop ett helt lag. 2026 spelas cupen den 6–8 mars och för att följa med behöver man till att börja följa Sweet Euro Cup Sverige på Facebook och Sweetvikingswedenofficial på instagram. n

Fotograf

Testamenterade gåvor ökar

Testamenterade gåvor ökar till ideella organisationer. År 2024 testamenterades hela 2,5 miljarder kronor.

Det totala givandet till ideella organisationer uppgick till totalt 12,2 miljarder kronor under 2024, sex procent mer än föregående år. En rapport från Giva Sverige visar att två av tre medlemsorganisationer ökade sina insamlade medel under 2024.

MEN GIVANDET FÖRÄNDRAS , visar rapporten ”Givandet i siffror 2024”. Testamenterade gåvor ökar – och står 2024 för var femte

Visste du att?

krona som skänks. Testamenterade gåvor ökade 2024 med 35 procent till totalt 2,5 miljarder kronor. Både antalet testamente och det totala beloppet ökar.

Samtidigt minskar andelen svenskar som säger att de ger. 53 procent uppger att de skänker pengar, vilket är en nedgång från tidigare år. Det innebär att färre personer ger, men att varje givare i snitt ger mer. Det genomsnittligt gåvobeloppet per givare från allmänheten är 1068 kronor. n

...ICKE-VINSTDRIVANDE organisationer är skattebefriade. Ett dödsbo måste däremot skatta för vinst på värdepapper och fast egendom. Skriv därför inte att ”något ska säljas och vinsten tillfalla organisation X”. Skänk aktierna eller fastigheten direkt till organisationen istället. När organisationen ombesörjer försäljningen, blir det ingen kapitalvinstskatt. På så sätt blir din gåva mera värd.

...DU SKA ANGE personnummer på de personer som du vill ska ärva dig, på samma sätt ska du ange organisationsnummer till den eller de organisationer som du vill ska ärva dig. Ett organisationsnummer är ungefär som ett personnummer för företag. n

Anmälan till event, boka juristtid och skriv ditt testamente –> testamentesveckan.se

Testamentesveckan ger alla svaren

Under Testamentesveckan 8–14 september kan du få alla svar du behöver om hur du skriver ett juridiskt korrekt testamente.

VILL DU DESSUTOM LÄRA dig mer om arvsrätt, finns seminarium och webinarium och mycket annat att tillgå under veckan. Ett trettiotal organisationer står bakom Testamentesveckan, däribland Barndiabetesfonden, i syfte att öka kännedomen om möjligheten att skriva in sin eller sina favoritorganisationer i sitt testamente. Organisationerna har alla 90-konto och är medlemmar i Giva Sverige.

Barndiabetesfonden kommer naturligtvis att vara extra aktiva under Testamentesveckan. Dessutom kommer man att finnas på plats i Göteborg, 8/9. Stockholm, 10/9 och Umeå, 12/9. Där får man veta mer och får möjlighet att ställa frågor.

Den som har specifika frågor kring sin testamentessituation har också möjlighet att boka en kvarts rådgivning, kostnadsfritt. n

Barndiabetesfonden

Skeppargatan 38

114 52 STOCKHOLM

Minns Påminner Rekommenderar

Smart pennsystem från Medtronic Simplera™

Loggar och minns dina insulindoser automatiskt, påminner dig vid missade doser och ger personliga dosrekommendationer. Läs mer om hur Smart pennsystem gör det enklare och tryggare att hantera din diabetes. Scanna qr-koden eller besök www.medtronic-diabetes.com/sv-SE/SmartMDI

InPen™