TFiF bladet 5/2023

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 5/2023

24

Vägen till ett meningsfullt arbetsliv

6

Solnet Group satsar på solenergiparker i industriell skala

10

Klimatförändringen försvårar detaljplaneringen i städerna

18

Byggbranschens nedgång påverkar hela ekonomin 1 TFiF bladet 5 / 2023

IN NEH ÅLL

18

6

18 Byggbranschens nedgång påverkar hela ekonomin 20 Kolumn Kaj Arnö: Den stora myten om staten och marknaden 21 TFiF medlemsavgifter 2024 22 Ronnie Grandell: Självmedkänsla hjälper dig att orka bättre på jobbet

3

Ledare

4

Notiser

5

Stor potential för småskalig kärnkraft

6

Stark tillväxt för solenergiindustrin – Solnet Group satsar på solenergiparker i industriell skala

9

Nationellt genombrott för solenergin

24 Frank Martela: Så hittar du vägen till ett meningsfullt arbetsliv 26 Tuffa förhandlingar om regeringens reform av arbetsmarknaden 28 Matteintresset sjunker – forskare vill se samtalskultur som väcker intresse inom skolmatematiken 30 Distansarbeta i Orfeus Lounge

10 Expert: Klimatförändringen försvårar detaljplaneringen i städerna 12 Kolumn Nina Kopola: Innovationer driver konkurrenskraft 14 Albins Angels vill locka fler kvinnor till IT-branschen 15 Pro gradu-skribent i Jyväskylä hittade ny isotop 17 TFiF och TEK belönade årets bästa examensarbeten inom teknikområdet

2

TFiF bladet 5 / 2023

31 Evenemang

24

14

LEDARE

Aldrig varit så spännande att vara DI

Vi ingenjörer har ett stort ansvar i samhället. Vår breda kunskap och vår nyfikenhet hjälper till då vi löser dagens utmaningar kring den gröna omställningen samt i övergången till ett samhälle som ansvarsfullt utnyttjar AI. År 2023 har TFiF strävat till att aktivt stöda sina medlemmars kompetensutveckling. Fastän livslångt lärande som term kan kännas sliten så betyder det inte att behovet av detta minskat. Jag tror starkt på att den, som kontinuerligt förbättrar sitt kunnande och med nyfikenhet testar nya metoder och verktyg, lyckas. År 2020 tillträdde Hanna Lindqvist som ny ordförande för TFiF, några månader innan pandemin slog till. I fyra år har Hanna lett vår verksamhet och jag är väldigt tacksam för den tid hon gett föreningen. Under hennes tid färdigställdes renoveringen och användarförnyelsen av

Orfeus Lounge. Föreningen tog storskaligt i bruk strömmade evenemang, hybridevenemang samt webbinarier. Medlemstidningen förnyades både visuellt och innehållsmässigt.

Föreningens administrativa dokument förnyades och strategin förnyades.

Och sist men inte minst; medlemsantalet pekar kontinuerligt uppåt. Diplomingenjörerna vill gärna höra till TFiF och ser mervärdet i medlemskapet. Det goda vill alla vara delaktiga av och år 2022 nådde vi en milstolpe med över 5000 medlemmar. Tack Hanna för en bra föreningsanda och drive!

Under år 2024 ser föreningen det viktigt att fortsättningsvis starkt stöda sina medlemmar i utvecklandet av deras kunskaper inom AI och kommer därmed att satsa

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Klara Nyberg, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Pärmbild: Aino Korpinen

Layout: Kupli Oy

på flera utbildningar kring detta.

Samtidigt erbjuder TFiF en plattform för nätverkande, kompetensutveckling samt social samvaro på svenska.

Via ett TFiF-TEK dubbelmedlemskap kompletteras denna palett med arbetstrygghetstjänster.

Den 28.11 valde föreningen på sitt valmöte Mikael Federley till ny ordförande som nu tar över stafettpinnen. Det goda fortsätter!

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MultiOffset 90g

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

S

M NEN ÄRKE VA

T

Kolumnister: Kaj Arnö, Nina Kopola TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online)

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 5 / 2023

3

NOT ISER

TFiF styrelse 2024 Föreningen valde styrelse på valmötet den 28.11 Styrelsen år 2024 ser ut enligt följande: DI Mikael Federley, ordförande DI Johan Brenner, 1 vice oordförande DI Fanny Henriksson-Udd, 2 vice ordförande DI Niclas Dahl TkD Christer Finne DI Kimmo Leveelahti TkD Jessica Rosenholm DI Linda Sederholm Tekn. stud. Kevin Hede, stud. representant i Åbo och Vasa Fil. stud. Fanny Ollus, stud. representant i Gumtäkt och Otnäs

TFiF och TEK belönade avhandlingar Teknikens akademiker TEK och Tekniska Föreningen

TFiF premierade kandidatavhandlingar skrivna på god svenska TFiF premierade fyra svenskspråkiga kandidatavhandlingar i teknik eller naturvetenskap i samband med Svenska dagen.

De prisbelönade avhandlingarna har alla en sak gemensam. De har fått goda betyg och de är skrivna på en god svenska med korrekt svenskspråkig terminologi.

De belönade avhandlingarna är: •

Melker Engblom, Benfords lag, Åbo Akademi

•

Herman Malmsten, Stora språkmodellers inverkan på mjukvaruutvecklingsprocesser, Aalto-universitetet

•

Elisabeth Rancken, Backningsolyckor med dödlig utgång

•

Kerttu Suominen, Tekniskt lignin som

åren 2012–2021, Aalto-universitetet råmaterial i biobaserad plast, Åbo Akademi Läs mera på tfif.fi/aktuellt

i Finland TFiF delar årligen ut pris för bästa doktorsavhandling och diplomarbete.

Bästa doktorsavhandling: Juha Heinonen, Aalto-universitetets högskola för elektroteknik, institutionen för

KOKO-kassans kundbetjäning stängd under perioden 21.12.2023-2.1.2024

elektronik och nanoteknik. ”High-sensitivity photodio-

ETTK-kassan går med i KOKO-kassan - avbrott i den

des using black silicon and induced junction”

elektroniska kundbetjäningen.

Bästa diplomarbete: Jari Leinonen, LUT-universitetets

I och med att ETTK-kassan (Erityisalojen toimihenkilöiden

fakultet för ingenjörsvetenskaper, linjen för produk-

työttömyyskassa) går samman med KOKO-kassan kommer det

tionsekonomi. ”An environmentally friendly weather

att vara ett avbrott i KOKO-kassans elektroniska kundbetjäning

balloon system”

under perioden 21.12.2023-2.1.2024. Under denna period kan man inte ansöka om dagpenning och utbetalningar görs inte heller.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt Under denna tid kan man kontakta kassan per telefon men får

Stipendier TFiF stiftelse delade ut stipendier för studier och utbytesstudier.

Inför höstens stipendieutdelning kom det in 112 ansökningar.

Tekniska Föreningens i Finland Stiftelse delade ut 26 475 € i höstens utdelning. Stipendierna utbetalas från Stiftelsens fria medel och från TFiFs minnesfonder: •

Diplomingenjör Hugo Eklunds minnesfond

•

Hyvinge fabriks Ab minnesfond

•

John Stenberg senior & C. Hausens minnesfond

•

Freywid Wegelius samt

•

Familjen Alex. Ärts minnesfond.

Totalt 48 stipendier delades ut.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

4

TFiF bladet 5 / 2023

då betjäning enbart gällande allmänna frågor i och med att kassan under avbrottet inte har tillgång till sitt datasystem.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

In memoriam Föreningsaktivisten, ingenjören och redaktören Bengt Juselius dog efter en längre tids sjukdom den 25 maj.

Juselius var en sammanhållande kraft i TFiFs och DIFFs intressegrupp för teknikhistoria. Innan det var han länge aktiv även inom föreningarnas Seniorutskott. Han var en omtyckt reseledare som tog initiativet till en lång rad resor.

Juselius brann för motorteknik, skogsmekanisering och utbyggnaden av förnybar energi. Juselius sörjs av sin familj och en stor skara vänner nära och fjärran.

EVEN EM ANG

Stor potential för småskalig kärnkraft TEXT och FOTO Mikael Sjövall

Fortum ligger tills vidare lågt i hajpen kring SMR-reaktorer.

Villmanstrands tekniska universitet och Teknologiska forskningscentralen VTT driver ett pilotprojekt som utvärderar möjligheten att producera fjärrvärme med hjälp av små modulära kärnreaktorer. Projektet involverar 11 energibolag på olika håll i landet.

– De uteblivna leveranserna av rysk gas har aktualiserat behovet att ta fram nya energikällor. Utbyggnaden av små modulära kärnreaktorer kan svara på detta behov, säger SMR-experten Ville Tulkki på VTT. Enligt Tulkki kan SMR-reaktorer ge ett betydande tillskott till energiproduktionen.

– Det optimala vore att tillverka SMR-reaktorer med moduler som har en effekt på 50 megawatt, säger Tulkki.

Den sviktande tillgången på skogsbaserad biomassa kan framkalla en större efterfrågan på småskalig kärnkraft.

VTT förutspår att investeringar i SMR-teknologi är att vänta i flera finländska städer senast på 2030-talet.

– Många kommunalt ägda energibolag utgår från att SMR-reaktorerna ska producera både värme och el, säger Tulkki.

VTT rekommenderar att SMR-reaktorerna placeras i närheten av existerande produktionsanläggningar eller vid industriområden.

– Vårt mål är att lansera den första SMR-reaktorn 2030, säger Tulkki.

SMR, små modulära reaktorer

Energibolaget Fortum gläntar på dörren för SMR-reaktorer, men har än så länge inte valt teknik för eventuella nya reaktorer, trots politisk uppbackning både i Sverige och Finland.

•

– Vi har gjort en förstudie om förutsättningarna för att investera antingen i SMR eller storskalig kärnkraft, men har inte dragit några slutsatser om vad vi ska satsa på, säger Jesper Marklund, expert på affärsutveckling på Fortum.

•

Torsdagen den 9.11 föreläste Ville Tulkki, Lead, SMR Technologies VTT och Jesper Marklund, Manager New Nuclear Business Development Sweden om SMR i restaurang Tekniska.

Evenemanget ordnades av Avdelningen för Energiteknik (ET) inom TFiF.

Fortum analyserar därtill de regulatoriska och politiska förutsättningarna för utbyggnaden av kärnkraft.

– Det behövs en stark samhällelig acceptans för kärnkraften för att det ska gå att investera i den, säger Marklund. Endast cirka 55 procent av den svenska befolkningen vill bygga ut kärnkraften medan 68 procent av finländarna flaggar för kärnkraft, enligt enkäter av Analysgruppen och Kantar.

Planerar ni att investera i små modulära kärnreaktorer?

– Det kan dröja innan det blir lönsamt att investera i enskilda SMR-reaktorer.

SMR-tekniken är i designstadiet och är inte mogen. Om och när det blir aktuellt att satsa på SMR så kan det vara enklare att göra det i anslutning till existerande kärnkraftverk som ett första steg, säger Marklund.

Ville Tulkki, VTT

TFiF bladet 5 / 2023

5

ARTI KEL

Solnet Group satsar på solenergiparker i industriell skala Solnet Group går i bräschen för utbyggnaden av förnybar energi i Finland. Bolagets senaste tillskott i projektportföljen är en solenergipark för 100 miljoner euro.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

Solenergiindustrin växer så det knakar. Tillväxten gynnar bland annat det finländska bolaget Solnet Group som har över 9 års erfarenhet i branschen och hör till de snabbast växande solenergibolagen i Finland just nu.

– Årets omsättning kommer att landa på cirka 30 miljoner euro. Utöver den finländska marknaden fokuserar vi starkt på Nederländerna och Tyskland, säger Kaj Kangasmäki, vd för Solnet Group.

Vi träffas på Solnet Groups kontor vid Sandviken i Helsingfors. Solnet Group har tagit säte i samma byggnad där Studentkåren vid Helsingfors universitet håller till. Den studentikosa miljön bedrar.

Gigantisk satsning i södra Finland I slutet av augusti gick Solnet ut med beskedet att bolaget ska utveckla en av landets största solenergiparker i södra Finland. Investeringen går lös på 100 miljoner euro.

– Vi samarbetar med investeringsbolaget H.G. Paloheimo som äger den mark där de tilltänkta solenergiparkerna ska 6

TFiF bladet 5 / 2023

anläggas, säger Kangasmäki.

solenergiparkerna etableras.

H.G. Paloheimo äger över 165 hektar mark i Tusby, Riihimäki och Hausjärvi i södra Finland. Utbyggnaden av solenergiparkerna påbörjas nästa år och senast 2025 är produktionen i gång. Enligt projektplanen rör det sig i detta skede om solenergi med en sammanlagd effekt som uppgår till 140 megawatt.

Det är framför allt energikrisen och de förhöjda priserna på el som har stimulerat ett intresse för solenergin.

Orsaken till det nymornade engagemanget är enkel. Sol- och vindenergi är för närvarande de billigaste sätten att producera el.

“

Allt fler företag satsar hårt på vidareutvecklingen av sina hållbarhetsstrategier.

– Vår investering medför en stor marknadsförändring. Det har inte byggts så här stora solenergiparker i södra Finland tidigare.

Föreligger det en risk att ni måste avverka stora arealer skog för att anlägga solenergiparkerna?

– Till Paloheimos ägor hör åkrar, tvinmark och skogsområden. Vi måste göra en helhetsbedömning så att klimatnyttan av projektet består när

– Enhetspriserna på solenergi har sjunkit stadigt de senaste åren bland annat tack vare ett minskat beroende av dyra ädelmetaller och sjunkande priser på mikrochips som behövs för produktionen av solpaneler.

Solpanelernas effekt har förbättrats Samtidigt som enhetspriserna på solenergi sjunker har effekten på solpanelerna stigit markant. Då Solnet Group påbörjade sin affärsverksamhet var den genomsnittliga effekten på en solpanel högst 300 watt. De enheter som används i stora solenergiparker har numera en effekt på 400–700 watt per solpanel. Effekthöjningen har förbättrat lönsamheten och ökat intresset för solenergi. >> I takt med att solenergiparkerna blir större blir det viktigare att se över underhållet. Det behövs automatiserade och smarta system som genast lokaliserar koordinaterna för tekniska problem.

TFiF bladet 5 / 2023

7

Enhetspriserna på solpaneler har sjunkit samtidigt som den genomsnittliga effekten på solpanelerna har stigit från 300 till 700 watt.

Den här utvecklingen har förbättrat lönsamheten, säger Kaj Kangasmäki på Solnet Group.

– Vi ser inga tecken på att efterfrågan på solenergi skulle minska, trots att den ekonomiska tillväxten har mattats av i Europa i år, säger Kangasmäki.

Till Solnet Groups namnstarka kunder i Finland hör bland annat inredningsjätten Ikea och affärskedjorna Lidl, Kesko och S-gruppen som har gått in för att installera solenergiparker på taken till sina fastigheter.

– Allt fler företag satsar hårt på vidareutvecklingen av sina hållbarhetsstrategier. Investeringar i förnybar energi ingår i den ekvationen.

Utöver företagens intresse för solenergi har många finländska kommuner också gått in för att investera i solenergiparker.

– Kommunerna har ju monopol på detaljplaneringen och äger mark som kan användas för installationen av solenergiparker. På grund av stigande

8

TFiF bladet 5 / 2023

energipriser blir det allt viktigare att investera i lokal energiproduktion.

Stora fluktuationer i produktionen Trots att dagens solpaneler är effektivare än tidigare är solenergiparkernas elproduktion fortfarande mycket säsongsbetonad. Över 50 procent av årets elproduktion infaller under den ljusaste tiden på året från Valborg till slutet av juli.

Januari står för endast en procent av hela årets produktion, uppger Solnet Group.

– Våra extremt ljusa somrar och långa dagar med dagsljus under sommarhalvåret uppväger å andra sidan den blygsamma produktionen under vintern. Av samma anledning kommer vi upp till ungefär samma produktionsnivå på våra breddgrader som i Tyskland.

Merparten av Solnets affärskon-

cept bygger numera på service och underhåll av solenergisystem.

– I takt med att solenergiparkerna blir större blir det viktigare att se över underhållet. Det behövs automatiserade och smarta system som genast lokaliserar koordinaterna för tekniska problem som uppstår i en solenergipark med över 10 000 solpaneler.

En annan språngbräda för Solnet och hela solenergibranschen är den växande lagringen av förnybar energi.

– Då industrin elektrifieras ökar också behovet av lösningar där man kan framställa och lagra vätgas med hjälp av förnybar energi. Jag ser stor potential för lagringen av solenergi, vilket kommer att ha en marknadsbalanserande inverkan, säger Kangasmäki.

Nationellt genombrott för solenergin TEXT Mikael Sjövall FOTO Canva

Enligt det statliga företaget Motiva har solenergin haft stark medvind i Finland de fem senaste åren. Motiva jobbar främst med rådgivning kring hållbar utveckling.

– Solpanelerna har blivit billigare och solcellsparkernas verkningsgrad har förbättrats avsevärt. Det här stimulerar en efterfrågan på solenergi, säger Milja Aarni, expert på förnybar energi på Motiva.

Aarni har noterat en lång rad investeringar i solcellsparker i industriell skala i år.

– Det är ett växande antal kommuner som satsar på koldioxidneutralitet och investerar i egen elproduktion. Solenergin är ett kostnadseffektivt alternativ för att uppnå målet, säger Aarni.

Cirka 700 megawatt solenergi har installerats i Finland under de tre senaste åren, uppger Motiva. En stor del av de nya solcellsparkerna byggs och finansieras av utländska aktörer.

Tillväxten inom branschen är stark.

Enligt Motivas senaste prognos kan det finnas upp till 120 solenergiparker med en effekt på 9500 megawatt om sju år.

tiskt, säger Aarni.

Utöver storskaligheten och de industriella solcellsparkerna har produktutvecklingen också gett en knuff till genombrottet för solenergin. Många bolag använder sig av dubbelsidiga solpaneler, vilket höjer effekten och utökar produktionen.

– Investerarna har stark tillit till de finländska tillståndsmyndigheterna och vårt stamnät är i bra skick. Det här är viktiga lockbeten för utländska investerare, säger Aarni.

Hur klarar vi oss i konkurrensen med de övriga nordiska länderna?

– Vår produktion av solenergi är ungefär på samma nivå som i Norge.

Vi ligger tills vidare efter Sverige och Danmark som är ganska långt hunna i utbyggnaden av solenergi. Å andra sidan lever situationen eftersom nya projekt lanseras hela tiden.

– Solenergin kan stå för 5–10 procent av Finlands elproduktion på lång sikt. Det är fullständigt realisTFiF bladet 5 / 2023

9

ARTI KEL

Expert: Klimatförändringen försvårar detaljplaneringen i städerna TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall och FCG

Klimatförändringen ställer tuffare krav på stadsplaneringen. Nu gäller det att gardera sig för översvämningar, spöregn och extremväder, varnar Finnish Consulting Group.

För direktör Jan Tvrdy på Finnish Consulting Group (FCG) är klimatförändringen inte något som försiggår någon annanstans på betryggande avstånd från den finska vardagen.

Han har jobbat i flera års tid med att hjälpa finländska kommuner så att de får fason på sin klimatanpassning i detaljplaneringen.

– Ju mer klimatförändringen framskrider, desto viktigare blir det att förbereda sig på den förhöjda risken för översvämningar, högt vattenstånd, varmare temperaturer och tuffare vindförhållanden, säger Jan Tvrdy, direktör med ansvar för stadsplanering vid FCG. Till exempel hanteringen av dagvatten är något som kommunerna måste fästa större uppmärksamhet vid än tidigare. Då regnmängderna ökar stadigt blir det allt större volymer dagvatten

10

TFiF bladet 5 / 2023

som strömmar genom existerande avloppsrör och dagvattenbrunnar.

– Den ökade nederbörden innebär att vi måste utöka mängden gröna ytor med växtlighet i stadsmiljön som motvikt till all asfalt och betong.

På det här sättet kan vattnet absorberas av jordmånen, vilket avlastar dagvattensystemet och balanserar vattnets kretslopp, säger Tvrdy.

Arkitekter ställs inför nya krav FCG använder sig bland annat av tredimensionell modellering och olika AI-baserade prognoser för att kunna förutse klimatförändringens inverkan på den urbana miljön. Till FCG:s kundkrets hör främst kommuner som saknar personella resurser att själva göra konsultutredningar om behovet av klimatanpassning.

FCG ägs helt och hållet av Kommunförbundet.

“

Jan Tvrdy direktör med ansvar för stadsplanering vid FCG

Den ökade nederbörden innebär att vi måste utöka mängden gröna ytor med växtlighet i stadsmiljön.

Detaljplaneringen av den nya stadsdelen Kungseken i nordvästra Helsingfors har beaktat ökade flöden av dagvatten och tuffare vindförhållanden i stadsstrukturen.

– Att göra upp kommunala detaljplaner för nya bostadsområden har blivit lite svårare och mer tidskrävande än tidigare. Det behövs ett nytt klimatrelaterat specialkunnande när nya stadsdelar ska planeras och byggas.

Enligt Tvrdy har de finska kommunerna en relativt god beredskap att hantera större mängder dagvatten än tidigare. Förståelsen för behovet av att bredda dimensioneringen av dagvattenrören, avloppen och brunnarna är likaså hyfsad. Tvrdy ser däremot brister i kommunernas förmåga att värja sig mot tilltagande hårda vindar, värmeböljor och andra typer av extremväder.

– Arkitekterna måste lära sig hur naturen fungerar och greppa vilka mekanismer som påverkar den byggda miljön när klimatet förändras. Det blir säkert mer fokus på natur- och klimatvetenskap framöver för dem som jobbar som arkitekter eller är specialiserade på stadsplanering.

Blåsigare och fuktigare väder Tvrdy nämner bland annat den förhöjda luftfuktigheten och dess inverkan på byggnader och infrastrukturen i

urbana miljöer.

– Jag tror att vi kommer att se en stor övergång till användningen av trämaterial inom byggnadsindustrin inom en snar framtid. Det behövs fler hus som andas och inte är lika utsatta för problem med inomhusluften.

Tvrdy varnar för det ökade antalet stormar och häftiga vindbyar, vilket kommer att ställa tuffare krav på planeringen av stadsstrukturen.

– Det kan vara klokt att undvika anläggningen av långa gator som är mer utsatta för starka vindar. Den klassiska rutstaden, som har tillämpats i de flesta finska städer, är problematisk då vi ska övergå till ett klimatanpassat byggande.

Hur ser du på betydelsen av att bygga tätt och högt för att minimera städernas klimatpåverkan?

– Det gäller att hitta en rätt balans. Om vi bygger alltför tätt blir det svårare att reservera plats för grönområden, parker och skogsdungar som är viktiga med tanke på klimatanpassningen, absorberingen av större vattenmängder och trädens förmåga att binda kol.

Trots att det finns djupt rotade traditioner av att satsa på småskaligt och fukttåligt byggande i Nordnorge, Skottland och Island anser Tvrdy att de nordliga förebilderna leder oss vilse.

– Det är en sak att rusta sig för riklig nederbörd och en annan sak att förbereda sig på extrema skyfall och intensiva stormbyar. De extrema skyfallen blir vanligare på grund av klimatförändringen. Störtregnen och översvämningarna i Sydeuropa och Hong Kong i somras ger en fingervisning om hur illa det kan gå.

Kan dessa händelseförlopp bli verklighet också i Finland?

– Jag tror att risken är större för att vi drabbas av långvarig torka och åtföljande skogsbränder som slår till mot rekreations- och grönområden i anslutning till städer.

TFiF bladet 5 / 2023

11

KOLUM N

Innovationer driver konkurrenskraft Vi lever idag i en väldigt osäker värld på många sätt - hur skall man då våga satsa på att förnya sin verksamhet, att bygga om sin businessmodell, eller ens att lansera nya produkter?

För att Finland skall vara framgångsrikt behöver vi föregångarföretag som skapar unikt mervärde för sina kunder och vars produkter är marknadsbäst.

Den som lyckas med detta kan förutspå och lösa kundernas behov bättre än konkurrenterna. För att citera Steve Jobs: “You can’t just ask customers what they want and try to give them that. By the time you get it built, they’ll want something new.”

Detta kräver att man har kunskap om vad teknologin har att erbjuda, samt näsa för vartåt marknaden är på väg.

“

För att vara föregångare måste man vara ett steg före!

Som belöning får man en unik plats på marknaden, en möjlighet att forma marknader. Föregångarna sätter standarder, formar kundbeteende medan de andra får rollen av efterföljare.

12

TFiF bladet 5 / 2023

För att vara föregångare måste man vara ett steg före!

Att skapa nytt innebär alltid risker.

Rollen av de offentliga forskningsbidragen är att dela risken för det okända, och på detta sätt katalysera tillväxten. Idag har vi en lag som påbjuder att Finlands satsning i FoU skall stiga till 4% av bruttonationalprodukten fram till 2030. Eftersom detta medför också en märkbar ökning av den offentliga sidans satsningar, är det en investering från skattebetalarna för framtiden.

Men detta är inte tillräckligt för internationell framgång.

Det räcker givetvis inte bara med att man innoverar, man skall kunna marknadsföra och sälja sina produkter också. Den verkliga återbetalningen av den stora satsningen på FoU kommer genom erövringar på den internationella marknaden.

För Finland är det viktigt med nya innovatörer, men vi behöver också nya

exportföretag och mer export. Vi skulle gärna få vara modigare i detta hänseende och än mer fördomsfritt betrakta marknader också utanför Finland.

För att kunna skapa affärsverksamhet utifrån innovationer behövs också mångsidigt kunnande. Detta innebär förståelse för hur marknaderna fungerar idag och i framtiden, en god strategi för internationalisering, byggandet av partnerskap och nätverk samt testande av nya produkter på nya marknader. Ibland kräver det att man återvänder till produktutvecklingen.

När vi accelererar innovationer, skapar vi ny affärsverksamhet. Detta skapar bättre resultat som kan investeras på nytt i tillväxt och innovationer, vi skapar således en positiv spiral, man kan säga att innovationer driver export, men exporten är också en drivkraft för innovationer.

Nina Kopola Generaldirektör, Business Finland

VANLIGT BOSTADSLÅN ELLER BOSTADSLÅN FÖR AKAVAMEDLEM? UTNYTTJA DIN STORA FÖRMÅN VID BOSTADSLÅN OCH PLACERINGAR. När bostadslånet är anpassat till din ekonomi, kan du också bygga upp annan förmögenhet genom att kontinuerligt spara och bemöta ekonomiska överraskningar med lugn och ro – det innebär ekonomisk sinnesfrid.

Som medlem i Akavas medlemsförbund kan du få bostadslån utan expeditionsavgift och regleringsprovision, varvid du sparar 1 200 €* till exempel vid ett lån på 200 000 €. Dessutom får du en lägre marginal än utan medlemskap och amorteringsfrihet utan kostnader. Utnyttja också dina förmåner vid sparande och placeringar!

Läs mer om alla dina förmåner och ansök om lån: danskebank.fi/TEK Beviljande av lån och amorteringsfrihet förutsätter alltid ett godkänt kreditbeslut.

Kolla ditt hems miljömässiga hållbarhet på webbplatsen kestavakoti.fi Gaia Consulting ansvarar för produktionen av tjänsten och för expertisen och Danske Bank sponsrar tjänsten.

* Expeditionsavgift och uppläggningsavgift för bostadslån är normalt 0,60 % av lånekapitalet, minst 300 euro. Detta är inte en offert av banken. Om villkoren för lånet avtalas personligen. Beviljande av lån och amorteringsfrihet förutsätter alltid ett godkänt kreditbeslut. Exempel på bostadslån: Om kunden tar ett bostadslån på 170 000 euro, där lånetiden är 25 år och som referensränta för lånet används 12 månaders euribor, är den totala räntan på lånet 4,814 % (effektiv ränta beräknad enligt konsumentskyddslagen 5,012 %). Det sammanlagda beloppet av krediten och de övriga kreditkostnaderna är 296 580,82 euro, inkl. uppläggningsavgift 1020 euro och avgiften för automatisk kontodebitering 2,70 euro/ betalningspost. Antalet betalningsposter är 300. Exempel har beräknats enligt ränteuppgifterna 1.8.2023.

Danske Bank A/S Finland filial. Registrerat verksamhetsställe och adress Helsingfors, Televisionsgatan 1, 00075 DANSKE BANK. Fo-nummer 1078693-2.

Danske Bank A/S, Köpenhamn. Handels- och företagsregistret i Danmark. Reg.nr 61 12 62 28. www.danskebank.fi

TFiF bladet 5 / 2023

13

STUD ERAND E

Albins Angels vill locka fler kvinnor till IT-branschen Datateknik intresserar allt fler kvinnor men ännu finns mycket att göra för en jämnare könsfördelning och för att locka fler flickor till IT-studier.

TEXT och FOTO Klara Nyberg

Albins Angels vid Åbo Akademi jobbar för att stöda kvinnor inom teknik och naturvetenskaper och väcka flickors intresse att söka sig till studier inom området. Alla som studerar datateknik eller datavetenskap får vara med i verksamheten– även män.

Tanken är att alla som vill arbeta för Albins Angels mål välkomnas oavsett kön.

Verksamheten inom Albins Angels sköts av matriarker (4 st) samt medlemmarna. Jag får en pratstund med Emilia Håkans, som är nuvarande matriark, och Hanna Liman, som fungerade som matriark 2021-2022.

Båda studerar datateknik.

- Jag valde datateknik för att jag är intresserad av hur saker fungerar. Först funderade jag på studier inom medicin men märkte att mitt intresse är att söka information och inte att lära mig utantill. Där kom IT och programmering in, säger Liman.

Då Liman inledde studierna år 2019 hade ingen kvinna börjat på Datateknik-linjen på två-tre år. Sedan dess har några antagits varje år men ökningen är långsam.

För att öka intresset för studier inom IT bland flickor ordnar Albins Angels ”Girl Coders’ workshop”, som i år ordnades för andra gången. År 2021 ordnades en motsvarande workshop av Gambit och Fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo

14

TFiF bladet 5 / 2023

Emilia Håkans (vänster) och Hanna Liman.

Emilia är nuvarande matriark och nyvald ordförande för DaTe år 2024.

Hanna fungerade som matriark år 2021-2022.

Akademi och där såg Albins Angels vikten av evenemanget och beslöt att fortsätta dessa.

- Förra året var intresset stort och 20 personer deltog. Detta år var deltagandet lite lägre vilket främst berodde på tidpunkten, säger Liman.

Workshopen har varit omtyckt då den vid sidan av kodning även fungerat som ett bra tillfälle att få information om hur det är att studera datateknik. Denna aspekt av workshopen anser Emilia Håkans vara värdefull. Själv fick hon information om studier i datateknik först på DI-dagarna strax innan hon skulle bestämma vad hon ville studera.

- Det är viktigt att få bekanta sig med datateknik och kodning med låg tröskel redan i

gymnasiet, innan man bestämmer vad man ska studera. Enligt återkopplingen vi fått från deltagare har workshopen ökat deltagarnas intresse att söka sig till studier inom IT, säger Håkans.

Albins Angels vill fortsätta ordna Girl Coders’ workshop och vidareutveckla konceptet.

- Vi funderar nu på hur workshopen ska se ut i framtiden. Även i fortsättningen är fokus på flickorna men kanske en version för alla kön också skulle vara bra. Vi skulle vilja ordna den två gånger per år i stället för en och även ordna den på annan ort, t.ex. i Vasa. Kanske också erbjuda en till nivå för dem som har deltagit tidigare. Men det kräver resurser så där får vi fundera på hur detta skall förverkligas, säger Håkans.

STUD ERAND E

Pro gradu-skribent i Jyväskylä hittade ny isotop Upptäckten av atomkärnan 190-astatin uppmärksammades i vetenskapliga publikationer på olika håll i världen i somras. I händelsernas centrum står 24-åriga fysikern Henna Kokkonen i Jyväskylä.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Jyväskylä universitet

”Genombrott i kärnfysiken. Banbrytande och anmärkningsvärd upptäckt”.

Så klassades Henna Kokkonens pro graduavhandling om isotopen 190-astatin i somras.

kan användas till och hur kunskapen om isotopen 190-astatin kan tillämpas. Det är viktigt att bredda kännedomen om sällsynta grundämnen och atomkärnors konstruktion inom till exempel astrofysiken.

Bland andra Physical Review, SciTech Daily, Interesting Engineering, Science Alert och American Physical Society har uppmärksammat Kokkonens vetenskapliga upptäckt.

Kokkonen tar den mediala uppståndelsen med ro.

Henna Kokkonen jobbar nu som doktorand vid institutionen i fysik vid Jyväskylä universitet och hör till universitetets forskningsgrupp som har specialiserat sig på kärnspektroskopi.

– Jag är lite förvånad över den otroliga uppmärksamhet som jag har fått efter att forskningsresultaten offentliggjordes, säger Henna Kokkonen, filosofie magister vid Jyväskylä universitet.

Atomkärnan 190-astatin består av 85 protoner och 105 neutroner och är lättast av alla isotoper som formar det ytterst sällsynta grundämnet astatin, som bryts ned relativt snabbt.

Den nya isotopen upptäcktes i samband med ett test som gjordes i en partikelaccelerator vid Jyväskylä universitet. Isotopen hittades med hjälp av en så kallad RITU-separator efter att strontium-isotopen 84-Sr krockats mot andra partiklar.

– Det är för tidigt att säga vad upptäckten

– Jag kommer de följande fyra åren att jobba med min doktorsavhandling tack vare tryggad finansiering från Finlands Akademi.

Det är högst troligt att jag satsar på forskningsbanan efter det. Vi får se hur det blir.

Enligt Kokkonen är forskningen om kärnfysik på en hög nivå i Finland.

industrin så kan jag tänka mig att slå in på den banan. Det talas ju mycket om utbyggnaden av SMR-reaktorer för närvarande.

Just nu koncentrerar jag mig ändå på min doktorsavhandling i väntan på nästa steg i karriären.

Henna Kokkonen jobbar som doktorand vid institutionen i fysik vid Jyväskylä universitet och hör till forskningsgruppen som har specialiserat sig på kärnspektroskopi.

De följande fyra åren kan hon jobba med sin doktorsavhandling tack vare tryggad finansiering från Finlands Akademi.

Därefter satsar hon troligtvis på forskningsbanan.

– Det är en uppskattad och välutvecklad bransch som mår bra bland annat här i Jyväskylä. Vår partikelaccelerator vid Jyväskylä universitet är den enda i sitt slag i hela Norden, vilket säger en hel del. Det är en dyr investering som kräver resurser.

Kokkonen kan tänka sig en karriär inom företagsvärlden i framtiden.

– Jag utesluter inga alternativ. Om det finns behov av mitt kunnande inom kärnkrafts-

TFiF bladet 5 / 2023

15

16

TFiF bladet 5 / 2023

PRI S

TFiF och TEK belönade årets bästa examensarbeten inom teknikområdet Tekniska Föreningen i Finland TFiF och Teknikens akademiker TEK delar årligen ut pris för bästa doktorsavhandling.

Priset delades ut den 13 november i Helsingfors.

TEXT TEK FOTO Jari Härkönen

Teknikbranschens examensarbetespriser gick i år till studerande vid Aalto-universitetet, LUT-universitetet och Åbo universitet. Deras arbeten möjliggör bland annat förbättring av röntgenteknik, miljövänligare väderballonger och ökade kunskaper om Parkinsons sjukdom.

En förlustfri strålningssensor är redan på väg ut i världen Doktorsavhandlingspriset gick till Juha Heinonen vid Aalto-universitetets högskola för elektroteknik, institutionen för elektronik och nanoteknik.

I sin doktorsavhandling ”High-sensitivity photodiodes using black silicon and induced junction” utvecklade han en ny kiselbaserad strålningssensor. Vid tillverkningen används tekniker som tidigare visat sig lovande i solcellsforskningen.

- Sensorn bygger på en nanostruktur som inte reflekterar ljus alls och som därför ser svart ut, nämligen svart kisel. Den är täckt med en tunnfilm där man använt en atomlagerdeponeringsmetod (ALD) som uppfunnits i Finland. Resultatet är en nästan förlustfri strålningssensor som kan upptäcka praktiskt taget varenda foton som når sensorn, oavsett om det är frågan om synligt ljus eller strålning med högre energi.

Denna nästan idealiska känslighet brädar alla tidigare sensorer och en stor del av min

avhandling fokuserar på att granska mekanismerna bakom denna rekordkänslighet, berättar Heinonen. Ämnets mångsidighet intresserade Heinonen - Under forskningen fick jag fundera på halvledarfysik med hjälp av simulering och mätning, men jag fick också tillverka komponenter själv i ett sterilt rum.

Motivationen upprätthölls också av den tydliga kopplingen till många praktiska tillämpningar. Som exempel nämner Heinonen röntgenteknik och smartklockor.

- Patientsäkerheten kan förbättras i röntgenundersökningar eftersom en känsligare sensor gör att man kan ta lika tydliga bilder med mindre strålning. Och den optiska pulsmätningen i smartklockor bygger på observation av ljus som reflekteras från huden, så en känsligare sensor möjliggör en lika stark signal med mindre ljus och därigenom längre batteritid.

Heinonen grundade företaget ElFys med sina forskarkolleger för att kommersialisera sensorerna – långt innan avhandlingen var klar.

- Kommersialiseringen av teknologin har kommit igång bra. ElFys har redan sålt sensorer till 58 kunder i 14 länder och massproduktionen ska just börja.

Framtidsplanerna kretsar kring att vidareutveckla teknologin i det egna företaget.

TFiF och TEK belönade Heinonen med ett diplom och ett penningpris på 7 500 euro.

Doktorsavhandlingspriset delades i år ut för 25 gången.

Priset för bästa doktorsavhandling 2023: •

TFiF och TEK delade ut doktorsavhandlingspriset första gången år 1999 för att uppmuntra diplomingenjörer och arkitekter till fortsatta studier. Ett syfte med priset är också att öka uppskattningen för påbyggnadsexamina.

•

”Det är fantastiskt att se hur de kandiderande arbetena andas mångsidigt kunnande, engagemang och expertis.

Resultaten ger nytta på bred front, för enskilda personer, företag och hela samhället. Varma gratulationer till vinnaren”, säger TFiFs verksamhetsledare Annika Nylander.

•

”Doktorsavhandlingen visar hur fint utvecklingsarbete som utförs i Finland på teknikens område. Det är en glädje att få belöna och synliggöra sådant här arbete och dem som utför det”, säger Mikko Särelä, expert på innovationsoch näringspolitik på TEK.

TFiF bladet 5 / 2023

17

ARTI KEL

Byggbranschens nedgång påverkar hela ekonomin TEXT Bo Ingves FOTO Yrkeshögskolan Novia och Byggnadsindustrin rf.

Den ekonomiska kräftgången i Finland har lett till lägre priser på bostäder och en kraftig nedgång i byggbranschen. Eftersom branschen sammantaget står för en väsentlig del av Finlands bruttonationalprodukt förstärks därmed den nedåtgående ekonomiska spiralen ytterligare.

Byggnadsindustrin rf:s chefsekonom Jouni Vihmo säger att det till och med går sämre för byggbranschen än under finanskrisen och 1990-talets recession.

– Hela byggbranschen krymper i år med 10 procent. Endast 16 000 nya bostäder börjar byggas i år, jämfört med 47 000 byggstarter 2021 och 37 000 år 2022. Kräftgången syns i byggbranschens konkursstatistik som visar klart högre siffror än i fjol.

Det har i alla fall hittills gällt främst mindre byggföretag, säger han.

– Om till exempel hushållsavdraget skulle utvidgas till att gälla också reparationer i bostadsbolag kunde många mindre företag i byggbranschen hjälpas.

Det är inga småsaker det gäller för de små och mellanstora byggföretagen sysselsätter 100 000 människor och reparationsverksamheten omsätter totalt 15 miljarder euro. Det innebär flera miljarder i skattepengar för staten, säger Vihmo.

Han befarar att utbudet av nya bostäder även under de följande åren hotar att ligga kvar på samma nivå som på slutet av 1940-talet, alltså totalt under 20 000 nya bostäder. Inte ens under 1990-talets recession eller under finanskrisen 2010 byggdes färre bostäder än just nu.

Byggnadsindustrin rf:s chefsekonom Jouni Vihmo säger att lågkonjunkturen i husbyggnadsbranschen kan påverka Finlands ekonomi klart mera än vad finansministeriet förutspår.

Stort skattebortfall för staten Vihmo tror inte att läget i byggbranschen kommer att förbättras snabbt, tvärtom kan nedgången bli ännu brantare och fortsätta åtminstone under en del av nästa år. Sämst ser det ut gällande bostadsbyggandet men även reparationsbyggandet har 18

minskat klart.

TFiF bladet 5 / 2023

– All byggnation sker med skuldpengar och det är klart att dagens högre ränteläge påverkar både bostadsköpare och presumtiva byggare. Sänkningen av överlåtelseskatten på bostads- och fastighetsköp kan eventuellt pigga upp bostadsmarknaden och i förlängningen även nybyggnationen,

men branschen hade mått bäst av att skatten helt hade slopats, säger han.

Många sektorer drabbas Vihmo betonar att då alla bieffekter räknas med påverkas den finländska ekonomin betydligt mera av byggnedgången än vad byggbranschens andel av ekonomin ger för handen.

– Raset gäller den här gången alla typer av byggande och alla aktörer i byggbranschen. Det inkluderar bland annat den tillverkande industrin, den tekniska handeln, järnbutikerna, logistikföretagen och hela planeringssidan, säger han.

Vihmo är rädd för att lågkonjunkturen kan bli djupare och längre än beräknat och att Finansministeriets beräkningar gällande bygginvesteringarna är för optimistisk.

Byggindustrins prognos är att den finländska ekonomin går back med 1–1,5 procent i år jämfört med den officiella prognosen på minus 0,5 procent, just på grund av nedgången i bygginvesteringarna.

– Vi räknar med att bygginves-

ARTI KEL

teringarna sjunker med åtminstone 10 procent i år jämfört med Finansministeriets prognos på minus 5 procent. Den lilla ljusglimten är att byggkostnadernas kraftiga ökning har bedarrat. Jag hoppas också att de globala materialkostnaderna börjar sjunka, bland annat på grund av att byggboomen i Kina har avstannat och att det inte byggs så mycket i Europa heller, säger han.

Nu är bra tid för vidareutbildning Lektor Mats Lindholm, viceprefekt och ansvarig för byggutbildningarna vid yrkeshögskolan Novia i Raseborg, konstaterar att en hel del ingenjörer och byggmästare i byggbranschen är permitterade just nu men räknar med att den nya bygglagen som ska träda i kraft från början av 2025 ger ny fart åt byggandet redan under våren 2024.

– Lagförändringen innebär att hela bygglovsprocessen kommer att förändras och att det kommer att krävas mera utredningar och miljöprestanda än tidigare. Byggherrar brukar reagera så att de söker om bygglov innan större lagförändringar och därför tror jag att bygglovsansökningar stiger markant under nästa år, säger han.

Byggmästar-, bygg- och VVS-ingenjörsutbildningarna är viktiga för Novia som har utbildningar för både unga studerande och sådana som redan varit i arbetslivet en tid.

– Det positiva med att vintern blir tyst i byggnadsbranschen är att våra studerande får bättre ro att studera, säger Lindholm.

Novia har enligt honom beaktat förändringarna i hållbarhets- och miljötänket i byggbranschen i yrkeshögskolans byggrelaterade utbildningar.

– Nu är ett optimalt läge för yrkesverksamma ingenjörer att vidareutbilda sig i dessa frågor för att genom

Just nu är en lugn tid för studier eller tilläggsutbildning i byggbranschen då byggföretagen inte rycker i de studerandes ärmar eller då erfarna planerare i branschen är tillfälligt permitterade.

ökad kompetens motarbeta eventuella kommande permitteringar, säger han.

Stora industriinvesteringar på gång Förutom den kommande nya bygglagen räknar Lindholm med att också räntenivåns stabilisering och eventuella nedgång mot slutet av nästa år kommer att öka farten i byggbranschen.

– Det gäller också att komma ihåg att byggandet av nya bostäder, som nu är i den djupaste krisen, normalt representerar ungefär 20 procent av allt byggande i Finland. Renoveringsbyggandet, som faktiskt utgör en lite större del av allt byggande, har mattats av betydligt måttligare, säger Lindholm.

Inom industriinvesteringar är det tack vare den gröna omställningen enligt honom redan på gång en potentiellt

mycket stark tillväxt inom byggande i Finland.

Husbyggnadsbranschen går just nu på verkliga lågvarv men efter vintern räknar Mats Lindholm, ansvarig för byggutbildningarna vid yrkeshögskolan Novia i Raseborg, igen med ett klart bättre arbetsläge för byggmästare och byggingenjörer.

– Om alla planerade industriinvesteringar skulle köra i gång kan det bli en stor brist på byggmästare och ingenjörer. Blir inget projekt av är det värre under de kommande åren, men hur som helst tror jag att det kommer att finnas gott om jobb för byggmästare och byggingenjörer igen efter vintern, säger han.

TFiF bladet 5 / 2023

19

KOLUM N

Den stora myten om staten och marknaden Om bara staten skulle låta bli att lägga sig i den fungerande fria marknaden! Tänk så mycket effektivare den osynliga handen då skulle jobba.

Det är något Adam Smith aldrig skulle ha sagt, inte heller Anders Chydenius, om vi ska bli snäppet mer fosterländska.

Vad Adam och Anders kämpade emot var inte miljörörelsen, den globala uppvärmningen eller socialstaten, utan merkantilismen. Inte ens Friedrich von Hayek påstod att all reglering och alla statliga åtgärder är av ondo, hur mycket motpol till John Maynard Keynes han än var.

Varför börjar jag plötsligt prata nationalekonomi? Jo, för att jag sett en podcast med den amerikanska vetenskapshistorikern Naomi Oreskes, professor vid Harvard. Hon har i åratal forskat i vad som lett till den propaganda även jag i tiden föll för, nämligen att avreglering och privatisering är patentmediciner som höjer effektiviteten och leder till en bättre värld.

För Ayn Rand och ”Och världen skälvde” föll jag dock inte. Hon beskrev 1957 ett dystopiskt USA där företagen lider av ett förlamande regleringsvansinne, som förhindrar tillväxten. Hade jag stövlat över boken som tonåring, hade jag svalt den fullt ut.

Vad Oreskes forskat i är den neoliberala

20

TFiF bladet 5 / 2023

propagandans tillkomst och uppbyggnad. Hon är ingen vänsterpolitiker utan en neutral forskare, och logiken är bestickande. Amerikanska miljardärer med ett intresse av status quo har systematiskt byggt upp en propagandaapparat lika tilltalande, lika framgångsrik och lika ondsint som högerpopulisterna: Man har präglat samhällsklimatet genom att påverka allting från språkbruket till universitetsundervisningen.

Tag språkbruket. Det diskuteras statliga ”ingripanden” i marknaden, när det handlar om grundläggande regler om ägande, ansvar och plikter. Får man smutsa ned gemensam egendom och tvinga andra att betala? Med vilka medel får storbolag förhindra konkurrens och skapa monopol, alltså en erkänt ineffektiv marknad? Vi talar inte om en ”statlig intervention” om man genom regleringar kringskär min personliga frihet att köra på vänster sida vägen, inte höger. Precis som i trafiken, i försvaret och hälsovården har staten en roll på marknaden, för att säkra ett fungerande, rättvist och effektivt samhälle.

Oreskes berättar hur man givit ut massvis gratisexemplar av Ayn Rands böcker.

Här har man gallrat bland budskapen ur Adam Smiths och Friedrich von Hayeks produktioner så att ökade inkomstskill-

nader ter sig som självklara, ja, nödvändiga slutsatser. Kärnan i detta är den så kallade Chicagoskolan.

Tyvärr är Chicagoskolan framgångsrik även i Finland. Jag drar mig till minnes att jag i Forum 2017 roade mig åt hur dåvarande trafikminister Anne Berner hjälpsamt ville avreglera förbindelsebåtstrafiken till Nötö, enligt mottot ”marknadskrafterna fixar”. Då hade jag inte läst Oreskes bok ”The Big Myth: How American Business Taught Us to Loathe Government and Love the Free Market”, och det hade nog inte heller minister Berner.

Staten behövs.

Kaj Arnö

Medlemsavgifter år 2024 €/år

€/mån

€/år 2023

Medlemsavgift för TFiF ordinarie medlem *)

141,00 €

11,75 €

141,00 €

Medlemsavgift för TFiF-TEK KOKO ordinarie medlem *)

363,00 €

30,25 €

363,00 €

KOKO arbetslöshetskassa-avgift

63,00 €

5,25 €

63,00 €

300,00 €

25,00 €

300,00 €

TFiF medlemsavgift nyutexaminerad

105,00 €

8,75 €

105,00 €

TFiF medlemsavgift för äkta maka/make eller sambo till ordinarie medlem

99,00 €

8,25 €

73,80 €

TFiF medlemsavgift arbetslös

73,80 €

6,15 €

73,80 €

TFiF medlemsavgift föräldraledig

105,00 €

8,75 €

105,00 €

TFiF-TEK KOKO medlemsavgift nyutexaminerad

247,20 €

20,50 €

247,20 €

TFiF-TEK KOKO medlemsavgift för äkta maka/make eller sambo till ordinarie medlem

321,00 €

26,75 €

295,80 €

TFiF-TEK KOKO medlemsavgift arbetslös

166,80 €

13,90 €

166,80 €

TFiF-TEK KOKO medlemsavgift föräldraledig

198,00 €

16,50 €

198, 00 €

TFiF medlem utanför Norden **)

30,00 €

2,50 €

30,00 €

TFiF seniormedlem

105,00 €

8,75 €

105,00 €

TFiF-TEK medlem utanför Norden

84,00 €

7,00 €

84,00 €

TFiF-TEK seniormedlem

153,00 €

12,75 €

153,00 €

Medlemsavgift i TFiF-TEK (utan KOKO) Rabatterade avgifter:

Övriga avgifter:

*) I medlemsavgiften för Ordinarie medlemmar ingår medlemstidningen samt en medlemsförmånstidning från Alma Talent i digitalt format. För tidningen i pappersformat från Alma Talent tillkommer en avgift på 6 €.

Man har även möjlighet att välja bort tidningen ifrån Alma Talent i digitalt format och då rabatteras medlemsavgiften med 1,75€/månad. **) I medlemsavgiften för medlemmar utanför Norden ingår medlemstidningen i elektroniskt format. Övriga tidningsprenumerationer avgiftsbelagda (en Alma Talent -tidning som ingår i utbudet av medlemsförmånstidningar i digitalt format).

Också medlemskap i TEK och arbetslöshetskassa betraktas som valbara tilläggstjänster och innebär separat registrering och tilläggsavgift enligt prislista.

TEK = Teknikens Akademikerförbund (arbetsmarknadstjänster). Specialpris för TFiF-medlemmar.

KOKO = Korkeasti koulutettujen työttömyyskassa (Arbetslöshetskassan för högt utbildade KOKO) Ändringar i medlemskap bör göras skriftligt. Ansökan om nedsatt avgift jämte bilagor skickas till TFiFs kansli. Ansökan om nedsatt avgift bör göras inom det kalenderår som ansökan riktas till. Obetald medlemsavgift räknas inte som avslutande av medlemskap. Avslutande av medlemskap görs skriftligt.

Medlemsavgifterna är avdragsgilla i beskattningen och TFiF rapporterar dessa direkt till skattemyndigheterna.

TFiF bladet 5 / 2023

21

ARTI KEL

Självmedkänsla hjälper dig att orka bättre på jobbet TEXT Mikael Sjövall FOTO Elisa Honkasalo

Hur känner man medkänsla med sig själv? Den frågan har sysselsatt psykologen, författaren och föreläsaren Ronnie Grandell länge. Han har gett ut två böcker om vikten av att tygla sin självkritik och vara nådig mot sig själv.

- Självmedkänsla handlar om konsten att bry sig om sig själv under svåra tider. Det kan innebära att du går igenom dina kravnivåer och anpassar dem till nuläget. Det handlar också om att ha ett stöttande inre samtal med sig själv eller att ta tid för att slappna av i en hektisk vardag, säger Ronnie Grandell.

Tanken kring betydelsen av självmedkänsla växte fram då Grandell började jobba som psykolog inom företagshälsovården.

– Jag kom i kontakt med patienter som ställde mycket hårda krav på sig själva på ett sätt som inte fungerade. Den destruktiva självkritiken föder en känsla av otillräcklighet och orsakar ofta handlingsförlamning och koncentrationssvårigheter. Kontakten med dessa patienter väckte mitt intresse för medkänslobaserad terapi, berättar Grandell.

Går det att öva upp en bättre självmedkänsla?

– Absolut. De finns praktiska övningar som övar upp den förmågan.

Syftet med dessa övningar är att

22

TFiF bladet 5 / 2023

hitta nya sätt att förhålla oss till oss själva när det är svårt. Ibland innebär det att vi måste omvärdera och sänka våra mentala ribbor, ibland får vi se över hur vi talar till oss själva när pressen är hög.

Enligt Grandell handlar det bland annat om experimentella tankeövningar, men också om handfasta sätt att förbättra sin andning och öva upp förmågan att slappna av.

Grandell hänvisar till forskning som visar att de som har större självmedkänsla har lättare att få saker gjorda eftersom de inte blir lamslagna inför nya uppgifter som man inte ännu kan göra ”perfekt”.

– Ibland kan det kännas svårt att sänka alla ribbor som du har ställt upp för dig själv. Det här gäller speciellt dem som siktar högt i arbetslivet. Då kan det vara bra att coacha sig själv för att kartlägga vad du hinner få gjort under den tid som du har till förfogande.

Självledarskap och självmedkänsla

utvecklar enligt Grandell också förmågan att justera sina förväntningar på arbetslivet.

– Det händer så lätt att man lever ett annat arbetsliv än sitt eget och tillmötesgår någon annan människas förväntningar på den egna karriären. Då måste man fråga sig själv vad som är viktigt för dig själv, vad du vill få till stånd och varför du jobbar med det du gör.

Grandell uppmanar till reflektion kring de arbetsvanor som formar vår vardag.

– De första månaderna på ett nytt jobb är ofta avgörande för ditt förhållningssätt till de krav du ställer på dig själv. Följ med hur du agerar och reflektera om du är i balans med dig själv. Då du är uppmärksam på detta är det också lättare att jobba med sina svaga sidor och utvecklas i arbetslivet, säger han.

“

De första månaderna på ett nytt jobb är ofta avgörande för ditt förhållningssätt till de krav du ställer på dig själv

TFiF bladet 5 / 2023

23

ARTI KEL

Så hittar du vägen till ett meningsfullt arbetsliv TEXT Mikael Sjövall FOTO Aalto-universitetet

Filosofie doktor Frank Martela föreläser om konsten att leva. Han tar fasta på praktiska övningar som lär dig stoicism och tacksamhet.

Den ikoniska filosofen Frank Martela är inte rädd för att ta munnen full. Han föreläser ofta om konsten att hitta byggstenar för ett meningsfullt liv. Inte nog med det. Martela ger sig också i kast med den största frågan av dem alla – meningen med livet, som avhandlas i hans bok från 2020 med samma anspråksfulla namn.

– Det finns inte längre sådana arbetsplatser som varar livet ut. Synen på arbetet och våra yrkesroller förändras i ett raskt tempo just nu.

att följa sina egna värderingar och inte bygga sin karriär på andra människors förväntningar, säger Martela.

Oviss begynnande karriär Av samma anledning är det allt fler unga som våndas över en oviss och skakig karriär och alla de krav som ställs på dagens arbetstagare.

Så hittar du ditt kall Martela understryker att yrkesidentitet och ett kall för en viss bransch inte är något som man hittar genom att leta frenetiskt.

Ett par veckor innan TFiF bladet ringer upp Martela går vårdbolaget Mehiläinen ut med en enkät som visar att 43 procent av alla finländare i åldern 18–65 vill lämna arbetslivet i förtid och göra något annat.

– Få unga i åldern 20–25 vet vad de vill göra som stora. Många söker sin yrkesidentitet i den åldern fortfarande. Därför är det viktigt att ifrågasätta sina val och fråga sig vad som är viktigt i livet.

– Ett kall är något som växer fram med tiden. Det händer ofta att man får upp ögonen för sitt kall genom att göra vissa saker.

Då du satsar på ett visst yrke kan det väl hända att du hittar en meningsfull karriär i samma veva.

Martela är inte förvånad över enkätens resultat.

– Många drömmer om att ta en paus från arbetslivet eller kunna koppla av utan ständiga krav på prestationer. Samtidigt visar enkäten att viljan att förbinda sig till en arbetsgivare inte är lika stark som tidigare, säger Martela.

Martela anser att det handlar om ett paradigmskifte där arbetslivets formativa betydelse håller på att luckras upp.

24

TFiF bladet 5 / 2023

En enkät från organisationen Ung företagsamhet och ekonomi visade i somras att en tredjedel av alla unga som pluggar på andra stadiet befarar att arbetslivet kommer att suga musten ur dem.

Det här utgångsläget har motiverat Frank Martela att stödja unga som är i begynnelsen av karriären.

Martela är aktuell som föreläsare kring temat ”Konsten att leva” vid Aalto-universitetet.

– Jag vill hjälpa unga att leva ett liv som liknar dem själva. Det är viktigt

Arbetslivet handlar ju också om konsten att anpassa sig.

Hur ser du på det?

– Inget jobb är en dans på rosor.

Genom att anpassa arbetsmängden och fråga sig själv varför ditt arbete är värdefullt kan du bli bättre på att hantera svåra situationer på jobbet. Det är lite som att ta hand om en baby. Du lär dig att stå ut med alla illaluktande bajsblöjor eftersom föräldraskapet till övervägande del är en så upplyftande erfarenhet.

Acceptans och tacksamhet Enligt Martela handlar mycket i arbetslivet om konsten att justera sina förväntningar.

– Att maximera sin glädje är inte ett lyckat mål för ett gott liv. Om vi fixerar oss vid lyckan kan det hindra oss från att uppleva livet som det är.

Det är viktigt att acceptera det vi inte kan påverka och känna tacksamhet över det vi redan har i livet.

Martela påminner att det går att öva upp förmågan att känna acceptans

“

Få unga i åldern 20–25 vet vad de vill göra som stora.

Många söker sin yrkesidentitet i den åldern fortfarande.

Därför är det viktigt att ifrågasätta sina val och fråga sig vad som är viktigt i livet.

och tacksamhet med hjälp av praktiska övningar. Han bjuder på handfasta tips på hur man ska gå till väga i samband med sina föreläsningar.

– Tanken att uttrycka tacksamhet återfinns i de flesta religioner.

Därmed inte sagt att vi ska vaggas in i någon ödestro. En ökad självkännedom och en inre frid hjälper oss att hitta nya stigar till ett bättre liv.

TFiF bladet 5 / 2023

25

ARBETSM ARKNAD

Tuffa förhandlingar om regeringens reform av arbetsmarknaden Teknikens Akademikers (TEK) arbetsmarknadsdirektör Teemu Hankamäki skjuter ner regeringens idé om att sänka tröskeln för uppsägningar.

TEXT Henrik Muukkonen,TEK. Omarbetning till svenska Mikael Sjövall, Ira Vaskola FOTO Canva

Den gångna hösten var tänkt att bli en lugn tid på arbetsmarknaden.

Merparten av de tvååriga kollektivavtalen för TEK:s medlemmar var klara före sommaren. Sedan offentliggjorde statsminister Petteri Orpos (Saml) regering sitt regeringsprogram för att reformera arbetsmarknaden.

Enligt programmet ska regeringen utveckla Finlands arbetsmarknad i en mer flexibel riktning under de kommande åren. Målet är att stödja sysselsättningen, stimulera den ekonomiska tillväxten, stärka konkurrenskraften och höja produktiviteten. Enligt programmet uppnås målet bland annat genom att underlätta permitteringar och uppsägningar av arbetstagare.

Regeringen har också för avsikt att begränsa strejkrätten, avskaffa systemet med alterneringsledighet och vuxenutbildningsstödet, sänka nivån på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen och avskaffa återtagningsskyldigheten för företag som har färre än 50 anställda.

Arbetsgivarorganisationerna har välkomnat reformförslagen. Jussi

26

TFiF bladet 5 / 2023

Kärki, chefredaktör för Talouselämä, sammanfattade i en ledare i början av oktober att ”Företagarna fick elva av sina tio önskemål tillgodosedda i regeringsprogrammet”.

Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland, har beskrivit regeringsprogrammet som det bästa på länge, ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv, har likaså gett beröm för huvudinnehållet i regeringsprogrammet. Enligt Häkämies har Finlands Näringsliv väntat på nya bestämmelser om arbetsfred i årtionden. ”När fackföreningsrörelsen kritiserar förändringarna kan den se sig själv i spegeln och se varför förhandlingarna inte har lett till förändringar”, sade Häkämies.

Teemu Hankamäki, arbetsmarknadsdirektör på Teknikens Akademiker, TEK, vad ser du i spegeln?

– Jag är orolig och det syns i spegeln.

Häkämies syftar uppenbarligen på frågor om arbetsfred. Regeringen vill begränsa varaktigheten för politiska demonstrationer till en dag, införa personliga strejkböter och höja ersätt-

ningsböterna för olagliga strejker. Med dessa åtgärder behandlas symtomen, inte själva sjukdomen.

Hankamäki påpekar att strejker på arbetsplatser som har förklarats olagliga nästan alltid är kopplade till förhandlingar om förändringar.

– Utmarscherna är ett symtom på att det är lätt och billigt att minska på arbetsstyrkan utan verkliga förhandlingar. Om en högre tjänsteman ibland har valt att marschera ut, är det inte fel på arbetsfredslagstiftningen, utan på företagens sätt att fungera.

Teemu Hankamäki är utöver sin befattning på TEK också ordförande för YTN, som är en förhandlingsorganisation för högre tjänstemän inom industrin, tjänstesektorn och organisationer. Enligt Hankamäki är högre tjänstemän ytterst sällan inblandade i olaglig verksamhet.

– Det förekommer knappast några olagliga strejker bland högre tjänstemän. Tröskeln för sådana strejker är mycket hög.

“

Förr i tiden diskuterade trepartsarbetsgrupper hur förhandlingsresultaten skulle skrivas in i lagen.

I dag försöker man komma underfund med hur alla detaljerade beskrivningar i regeringsprogrammet överförs till lagstiftningen.

Svåra förhandlingar Petteri Orpos regeringsprogram lovar att reformerna ska beredas på trepartsbasis, alltså så att regeringen ska förlita sig på näringslivets och arbetstagarorganisationernas sakkunskap.

Tanken är att reformpaketet verkställs i början av nästa år så att regeringen avlåter de lagändringar som berör arbetsfreden till riksdagen.

De lagändringar som gäller lokala avtal ska behandlas under våren 2024, medan de övriga reformerna ska behandlas i regeringens så kallade ramförhandlingsrunda, senast 2025.

TEK deltar i trepartsförhandlingarna genom Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava.

– I praktiken innebär det att TEKs experter bildar en sparringsgrupp tillsammans med representanter för andra förbund inom Akava. Gruppen stöder och hjälper Akavas representant som sitter i trepartsförhandlingsgruppen, säger Hankamäki.

Akava, och därmed också TEK, har tagit upp fyra punkter i regeringsprogrammet som Akavaförbunden inte kan acceptera.

1. Det är oacceptabelt att införa en lagstadgad arbetsmarknadsmodell där regeringen och de politiska beslutsfattarna blandar sig i löneförhandlingarna.

Enligt Hankamäki skiljer sig de nuvarande förhandlingarna från många tidigare trepartsförhandlingar.

– Förr i tiden diskuterade trepartsarbetsgrupper hur förhandlingsresultaten skulle skrivas in i lagen. I dag försöker man komma underfund med hur alla detaljerade beskrivningar i regeringsprogrammet överförs till lagstiftningen.

Hur troligt tror du att det är att alla regeringens planer kommer att genomföras som sådana?

– Jag tror att det är mycket troligt att planerna kommer att genomföras så länge som regeringen inte drabbas av inbördes splittring.

2 .Den personliga strejkavgiften är inte ett alternativ. Regeringen vill införa en straffavgift för att en enskild arbetstagare deltar i en strejk som redan har förklarats olaglig av arbetsdomstolen.

3. Uppluckringen av kriterierna för tidsbegränsade kontrakt är inte godtagbar.

4. Det är oacceptabelt att avskaffa vuxenutbildningsbidraget om inte ett nytt system skapas för att ersätta det.

TFiF bladet 5 / 2023

27

Då man ska lära sig matematik och naturvetenskaper är det bra att gå den lekfulla vägen. Under Barnens Akademi som finansieras av Svenska folkskolans vänner och koordineras av Skolresurs fick elever under hösten bekanta sig med naturvetenskaper genom olika experiment på en åldersanpassad nivå.

Bilden är från ett tillfälle i Vasa där Elin Mårtensson visar hur densiteten kan göra att färgerna inte blandas.

Matteintresset sjunker – forskare vill se samtalskultur som väcker intresse inom skolmatematiken TEXT OCH FOTO Catrin Sandvik

Vi vet att barns och ungas intresse för matematiska ämnen är viktigt för samhällsutvecklingen. Därför är det problematiskt att allt färre unga söker sig till fortsatta studier i matematik, fysik och kemi. Varför har det blivit så här?

Ann-Sofi Röj-Lindberg är en av de forskare som försöker få rätsida på varför intresset för matematiska ämnen sjunker, och vad man kan göra åt det.

– Frågar man elever som just börjat skolan så är de flesta väldigt taggade på matematik, men efter en tid 28

TFiF bladet 5 / 2023

händer något. Jag sitter förstås inte på något entydigt svar till varför det är så, men jag har själv varit lärare länge och sett många läroplaner. Jag tror att det delvis handlar om sättet vi ser på och kommer i kontakt med matte. Det finns också en tendens att alltmer teori kläms in i en och samma läroplan, säger Röj-Lind-

berg, specialforskare i matematikens didaktik vid Åbo Akademi.

Hon berättar om en känd doktorsavhandling av Jo Boaler från 1996 som jämförde matematikundervisningen i två skolor på högstadienivå i England: en som hade en förhållandevis fri och experimentell syn på skolma-

ARTI KEL tematiken, en annan som följde den mer teoretiska banan. Eleverna som gått i skolan med den friare synen på matte kom i vuxen ålder att ha en mera utpräglad, progressiv problemlösande inställning till det mesta.

– Det här har länge använts som ett exempel på att matematik är ett ämne där det behövs diskussion. Vi behöver tackla matte genom att se på problem ur olika vinklar, föra in en positiv förvirring som leder till konstruktiva tankar och nya sätt att se på uppgifter. Om en elev till exempel påstår att talet 6 är både udda och jämnt, ja då kan det handla om att hen intuitivt ser talets kommutativa egenskap, dvs. som ett resultat av både 3*2 och 2*3. Det här behöver läraren förstå och ta in i samtalet. På ett sådant sätt kan läraren fokusera viktig matematik och skapa en intresseväckande samtalskultur inom skolmatematiken.

Matematik är inte bara för vissa Att det skulle finnas människor med ”mattehuvud” är något Röj-Lindberg avfärdar. Alla kan lära sig matte. Hon omfamnar heller inte idén om att elever ska delas upp enligt hur bra de är på matematik.

jobba i projekt som breddar elevernas förståelse för vad matte kan vara. Enligt Röj- Lindberg skulle det vara väsentligt att få in sådana förändringar i sättet man undervisar matte i skolan. Också läromedlen borde se annorlunda ut och bättre beakta att matematiken kan vara mer mångsidig och varierande än enbart lösning av traditionella bokuppgifter.

Hur ska vi då tackla problemet med att för få söker sig vidare till fortsatta studier i matte?

– Matematik kan vara ett utmanande ämne och kräver en viss uthållighet.

Därför behöver vi jobba för att behålla glädjen i att lära sig. Det ska inte förväntas gå snabbt att leverera ett svar, snarare behöver det få ta tid att fundera och finnas utrymme för diskussion kring varför ett problem kan lösas si eller så. Då kan matte bli ett roligt ämne.

Med tanke på att vi redan nu har lärarbrist behöver vi se till att de som ska lära eleverna matematik i framtiden också själva upplever ämnet som intressant. Vi måste få in mera prat i matematiken för det matematiska samtalet är så viktigt, säger Röj-Lindberg.

Ann-Sofi Röj-Lindberg är specialforskare i matematikens didaktik vid Åbo Akademi Foto: Åbo Akademi

– Det jag upplever som mest intressant i min forskning, och samtidigt skrämmande, är hur tätt sammankopplat matte är med ens egen identitet. Man identifierar sig lätt som någon som endera kan eller inte kan räkna, och det är lätt hänt att de här föreställningarna förstärks i skolan. Det här är också en viktig orsak till att vi behöver höja klasslärarnas mattekunskap och förståelse för matematik.

För en viktig del av ekvationen är faktiskt läraren. Har läraren en snäv syn på ämnet och svaga kunskaper avspeglar det sig lätt på undervisningen och i förlängningen på elevernas intresse. Det kan till exempel uppfattas vara säkrare att strikt hålla sig till matematikboken i stället för att TFiF bladet 5 / 2023

29

30

TFiF bladet 5 / 2023

Kommande evenemang:

14.12

14.3

15.12

13 - 20.4

Månatlig TFiF Afterwork och julglögg i Orfeus Lounge

DIAS-gillets månadsmöte och jullunch,

Teater: Katrina, Lilla Teatern

Seniorutskottets resa till Baskien

Ingenjörer och Ekonomer -huset, Böle, Helsingfors

16.12

Traditionell jullunch på restaurang Tekniska

DIAS-gillets månadsmöten under våren 2024 hålls: 26.1, 23.2, 22.3 samt 26.4 Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern

27.12

tfif.fi/evenemang

Teater: Ronja Rövardotter, Svenska Teatern

30.1

Skapa konkurrensfördel genom djupare kundförståelse – effektivisera din business med AI, del I/II, webbinarium

3.2

Teaterresa: musikalen Something Rotten! på Åbo Svenska Teater

6.2

Skapa konkurrensfördel genom djupare kundförståelse – effektivisera din business med AI, del II/II, webbinarium

TFiF bladet 5 / 2023

31