TFiF bladet 4/2023

TFiF bladet

6 Langh Tech lanserar banbrytande CCS-teknik i sjöfarten

10 12 Forskningen kring kolsänkorna har politiserats

Utbytet i Hong Kong gav inblick i den asiatiska affärsvärlden

22 Regeringsprogrammetutbildning, FoUI och arbetsmarknad

3 Ledare

4 Notiser

5 TekNatur-vinnaren 2005 blev expert på vätgas

6 Banbrytande CCSteknik i sjöfarten

9 Kolumn Cristina Andersson: Artificiell intelligens räddar liv och hjälper till i vardagen

10 Skogsexpert: ”Forskningen kring kolsänkorna har politiserats”

12 Utbytet i Hong Kong gav inblick i den asiatiska affärsvärlden

14 Andelen kvinnor ökar sakta men säkert i styrelserna

16 Snart öppnar Oura nya dörrar

18 Kolumn Eva Ahlgren: Social interaktion är väsentligt för att kunna koppla loss från vardagen

19 Ville och Vilhelm är länken mellan TFiF och studerande

20 Kolumn Kaj Arnö: Affärsmagasinet Forum: Färsk forntid med AI?

21 TFiF Golf 2023

22 Regeringsprogrammet om utbildning, FoUI och arbetsmarknadsfrågor

24 Rani plastar in på ett ansvarsfullt sätt

26 Evenemang

Min vän konstaterade under sommaren att ”vad har det för betydelse fastän vi alla skulle köra med elbilar eller cykla ifall den tunga trafiken både till havs och på land puttrar på med kodioxidutsläpp som tidigare?” I detta nummer lyfter vi på sida 6 upp ett familjeföretag som tagit itu med utmaningarna till havs och utvecklar CCS-teknik inom sjöfarten. På sida 10 tar vi upp en synpunkt kring Finlands kolsänkor och på sida 24 berättar vi hur ett Österbottniskt företags plastprodukter finns överallt runtom oss och hur även de strävar till att vara med i den gröna omställningen. Mycket kring kol i olika former alltså.

”Vi förverkligar och möjliggör verksamhet som stöder våra medlemmar i deras yrkeslivskompetens och samverkan”.

Genom våra verksamhetsområden teknik, arkitektur och naturvetenskaper verkar vi för ett klimat- och resurssmart samhälle. Betydelsefulla ord, som vi på TFiF arbetar kring. För min kollega Klara gäller det att förmedla detta till de nya studerandemedlemmarna som ansluter sig till föreningen denna höst.

Utgivare:

Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Adress och telefon:

Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors

040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

För mig gäller det att sätta mig ner och begrunda ifall vi som förening lever upp till orden. Som jag ser det lever vi relativt bra upp till vår mission både med innehållet i denna tidning samt i vår evenemangsverksamhet men alltid finns det mera man kan göra.

Höstens evenemangsverksamhet har kommit igång och skrollar jag igenom den så finns där igen flera intressanta teman. Flera kvällar kring temat AI överraskar ingen. T.ex. den 26.10 ämnar jag lyssna på Linda Mannila, nyss utnämnd till biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet och Kaj-Mikael Björk, forskningsdirektör på Silo AI.

På TFiFs valmöte den 28.11 kommer föreningen att igen välja in nya styrelsemedlemmar till styrelsen. Föreningen väljer då även en ny ordförande. Den nya styrelsen kommer att fortsätta utveckla vår mission samt ta ställning till hur vi lever upp till den. Det är TFiFs valkommitté med Annica Lindfors som

Ansvarig redaktör: Annika Nylander

e-post: annika.nylander@tfif.fi

Redaktörer:

Ira Vaskola, Emilia Jusin, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Kolumnister: Eva Ahlgren, Cristina Andersson, Kaj Arnö

TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

du kan kontakta ifall du vill vara med och påverka kandidatuppställningen. Läs mera om detta på webben.

Stipendieansökan är igen öppen, både för våra studerandestipendier och för vårt stipendium Hållbar Framtid, som delas ut för andra gången. Hållbar framtid är ett stipendium på 3000 € som detta år delas ut till en studerande inom teknisk eller matematisktnaturvetenskaplig utbildning vid ett finländskt universitet för ett oavlönat diplomarbete/pro gradu-avhandling som berör hållbarhet.

Läs närmare om dessa på tfif.fi/tjanster/stipendier

Annika Nylander

Verksamhetsledare

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Layout: Kupli Oy

TFiF bladet utkommer

5 gånger per år

Upplaga: 5 100

Omslag: MultiArt Silk 150g

Inlaga: MultiOffset 90g

Tryckeri: Grano

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online)

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

SVANENMÄRKET

TFiF stöder sina medlemmar i yrkeslivet och diskuterar teknik

Vill du vara med och utveckla TFiF?

Ställ upp i styrelsevalet hösten 2023!

Styrelsen ansvarar för föreningens verksamhet och lotsar föreningen framåt i samarbete med verksamhetsledaren, kansliet och inte minst medlemmarna. Är du intresserad av att ställa upp i styrelsearbetet eller har du en kandidat som du tycker skulle passa?

Du kan kontakta valkommitténs ordförande Annica Lindfors på adressen annica.e.lindfors@gmail.com och meddela ditt intresse eller uppge vem du tycker skulle platsa i styrelsen. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Stipendiet ”Hållbar framtid”

Hållbar framtid – TFiFs stipendium för slutarbeten inom hållbarhet

Stipendiet delas ut till en studerande inom DI-, arkitekt-, landskapsarkitekt- eller FM utbildning vid ett finländskt universitet för ett oavlönat diplomarbete/pro gradu-avhandling som berör hållbarhet.

År 2023 kan stipendiet sökas av studerande vid finländska universitet med undantag för studerande vid Aalto-universitetet där stipendiet delas ut jämna år.

Stipendiesumman är 3000 €.

Ansökan är öppen 1.6-15.10.2023.

Läs mera på tfif.fi/hallbar-framtid

Stipendier - studier, utbyte, studieresor

Ansök om stipendium för studier, utbytesstudier, utlandspraktik eller studieresa.

Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka om stipendier och ansökan är öppen två gånger per år.

Asökan om stipendium bör vara inlämnad senast 31.10.

Läs mera på tfif.fi/tjanster/stipendier/

NOTISER

Har du tagit examen?

Som nyutexaminerad får du rabatt på medlemsavgiften i 12 månader!

När du blir färdig med dina magisterstudier övergår du från studerandemedlem (yngre medlem) till ordinarie medlem. Vi får inte alltid info från universiteten om vem som utexaminerats, så kom ihåg att meddela oss när du fått din examen så går vi igenom hur ditt nya medlemskap skall se ut.

Kontakta oss på adressen kansli@tfif.fi

Kommande lagändringar påverkar arbetslösa

Arbetslöshetskassan KOKO har gjort en sammanställning om kommande lagändringar baserat på regeringsprogrammet som påverkar utkomstskyddet för arbetslösa.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Din medlemsförmån - loungerna

Medlemsloungerna står till ditt förfogande

Som medlem i TFiF har du tillgång till Orfeus Lounge i Helsingfors samt TFiF-TEK Åbo Lounge i Aurum.

Som TFiF-TEK-medlem har du också tillgång till TEKs lounger i Böle (Helsingfors), Tammerfors och Villmanstrand.

Läs mera på tfif.fi/tjanster/lounger

Är du intresserad av att delta i vår läsarpanel

Vill du vara med och ”tycka till” om TFiF bladet?

För att kunna utveckla medlemstidningen till att motsvara läsarnas önskemål ber vi dig gå med i vår läsarpanel i vilken du kan delta enligt tid och lust och ge återkoppling om tidningen.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

>> ”Gå med i läsarpanelen för TFiF bladet!”

TekNatur-vinnaren 2005 blev expert på vätgas

TEXT Mikael Sjövall

Johan Tallgrens intresse för naturvetenskapliga ämnen fick ett lyft tack vare en prisbelönt resa till Schweiz.

Tallgren brann för naturvetenskapliga ämnen redan i grundskolan. Då Tallgren pluggade tredje året i gymnasiet deltog han i TekNatur-tävlingen med framgång.

– Vi hade en inspirerande lärare i fysik som såg till att Topeliusgymnasiet i Nykarleby deltog i TekNatur-tävlingen varje år, berättar han.

Tallgren och hans kompis knep segern i sin åldersklass. Priset var en resa till den europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) i Genève.

– Jag vill minnas att vi tillbringade fyra dagar i Schweiz. Det var spännande att få se världens största partikelfysiklaboratorium. CERN byggde om laboratoriet i samband med vår vistelse, vilket gav en extra krydda till besöket.

En del av föredragen gick på finska och svenska tack vare finländare som jobbade på CERN.

Efter studentexamen blev det aktuellt att välja studieinriktning, vilket vållade huvudbry.

– Jag visste att jag ville bli diplomingenjör, men jag funderade länge på valet av mina huvudämnen. Jag försökte välja sådant som jag var intresserad av. Det blev teknisk fysik och matematik på dåvarande Tekniska högskolan som i dag kallas Aalto-universitetet.

Tallgren valde att specialisera sig på energifysik och så småningom mognade beslutet att satsa på en karriär inom energibranschen.

– Energiteknik är ju ett ämnesområde som alltid är lika aktuellt. I synnerhet nu då behovet av förnybar energi ökar. Då jag studerade var det inte så mycket snack om mitt specialområde väteteknik och bränsleceller, men nu är ju frågan på allas läppar, berättar Tallgren.

Efter studierna halkade Tallgren in på Teknologiska forskningscentralen VTT.

– Vi jobbade med olika forskningsprojekt som bland annat tog sikte på att förbättra verkningsgraden då vätgas används inom industrin. Forskningen handlade till exempel om att effektivera elektrolysprocesserna och utveckla lagringen av vätgas.

Tallgren doktorerade på vätgasteknik vid sidan av jobbet och hoppade i fjol över till företagsvärlden. Numera jobbar han som forskare på Neste.

Var finns den största utvecklingspotentialen för vätgasen?

– Inom den tunga industrin. Genom att göra smarta punktinsatser kan enskilda

företag pressa ned sina koldioxidutsläpp märkbart med hjälp av vätgasteknik.

Vilket råd ger du till dem som nu deltar i TekNatur?

– Gör det som du är intresserad av i livet. Då går det bra. Om du brinner för det du gör orkar du bättre i arbetslivet.

Langh Tech lanserar banbrytande CCS-teknik i sjöfarten

Sjöfartsindustrin kan minska på koldioxidutsläppen med cirka 20–30 procent tack vare ny CCS-teknik som har utvecklats av det åboländska bolaget Langh Tech.

Familjeföretaget Langh Tech i Egentliga Finland gör en storsatsning på avskiljning och lagring av koldioxid till sjöss.

Den beprövade tekniken benämns med den engelska förkortningen CCS (Carbon Capture and Storage) och förknippas oftast med hanteringen av utsläpp i direkt anslutning till industriella anläggningar eller värmekraftverk.

Lagringen av koldioxid går i de flesta fall till så att den pumpas ned i geologiska formationer i havsbottnen. Nu har Langh Tech utvecklat en banbrytande CCS-innovation som omvandlar koldioxid till natriumkarbonat.

– Vi testar just nu vår CCS-teknik i full skala på ett av våra fraktfartyg som går i trafik mellan Torneå och Nederländerna, säger Laura LanghLagerlöf, kommersiell direktör på Langh Tech.

CCS har hittills inte tillämpats ombord på fartyg, men nu rör det på sig. Laura Langh-Lagerlöf har en nyckelroll i utvecklingen av bolagets CCS-teknik, bland annat i egenskap av verkstäl-

Intresset för vår CCS-teknik är stor och det finns alla förutsättningar att göra miljonbusiness på vår innovation.

lande direktör för moderbolaget Langh Group.

Lokal förankring i Pikis

Vi träffar henne vid hemgården i Pikis i närheten av Åbo där Langhs företagskluster har sin hemvist. Den lokala förankringen i Sydvästra Finland består, trots att familjens företagsgrupp har växt till sig.

Langh Group har haft bra flyt det senaste året. Företagsgruppens stöttepelare Langh Ship lyckades utöka sin omsättning till 48,1 miljoner euro i fjol, vilket är ett rejält lyft i jämförelse med året innan då omsättningen landade på 22,8 miljoner euro. Systerbolaget Langh Techs resultat tyngdes däremot av försämrad försäljning under coronapandemin.

– CCS-projektet drivs i samarbete med Åbo Akademis forskare som har

testat vår innovation i laboratorieförhållanden innan vi tillämpade tekniken i större skala ombord på våra fartyg, säger Langh-Lagerlöf.

Langh Tech har också fått vetenskaplig uppbackning av Teknologiska forskningscentralen VTT som deltar i projektet som samarbetspartner. Langh Tech tillverkar sedan tidigare svaveloxidskrubbrar. Nu breddas den miljötekniska repertoaren ytterligare med nya koldioxidskrubbrar.

Hybridskrubbern gör jobbet Koldioxiden avskiljs från fartygens rökgaser i så kallade hybridskrubbrar som använder sig av natriumhydroxid.

– Vi leder processvattnet, som innehåller koldioxid, till en tank som förvaras i en 20 fots container ombord på fartyget.

Enligt Langh Techs kalkyler kan bolaget ta tillvara cirka 20–30 procent av alla koldioxidutsläpp som processas av skrubbrarna under sjöfärden mellan Torneå och Nederländerna. Det rör sig

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

Laura Langh-Lagerlöf, kommersiell direktör på Lang Tech, leder ett projekt som omvandlar koldioxid till natriumkarbonat.

om ungefär 60 till 80 ton koldioxid per sjöfärd.

– Vi separerar inte koldioxid från processvattnet ombord, utan det arbetet sker i hamnarna. Vår samarbetspartner Outokumpu har förbundit sig att mellanlagra tankarna i hamnen i Torneå där processvattnet sedan behandlas i en filtreringsanläggning.

Natriumkarbonat som slutprodukt

Efter behandlingen av processvattnet och filtreringen omvandlas koldioxid till natriumkarbonat som kan säljas vidare till industrin i Centraleuropa.

– Det uppstår cirka 30 kubikmeter natriumkarbonat under en sjöfärd som varar ungefär 100 timmar. Den tekniska processen kräver knappt någon energi, vilket är en klar konkurrensfördel.

Koldioxiden pumpas alltså inte ned i havsbottnen utan binds till den mängd

natriumkarbonat som uppstår i den kemiska processen.

– Många företag använder sig av fossila bränslen för att tillverka natriumkarbonat. I vårt fall tillverkas produkten på ett energieffektivt och utsläppssnålt sätt.

Langh Tech har tills vidare gått ut med endast små glimtar av utvecklingsarbetet med CCS-tekniken via sociala medier.

– Vi har än så länge inga koldioxidskrubbrar att sälja så det är inte rätt läge att slå på trumman just nu. Om våra test utfaller väl i år kan vi gå vidare med att kommersialisera det hela och köra i gång försäljningen av koldioxidskrubbrar redan vid årsskiftet.

Potential för miljonbusiness

Tekniken tillverkas tills vidare i liten skala i Langh Techs verkstad i Pikis. Om CCS-tekniken får luft under

vingarna kommer serieproduktionen av skrubbrarna att förläggas till anläggningar som har muskler att producera enheter i stor skala.

– Det återstår att se var vi förlägger produktionen. Vi har redan nu underleverantörer i Åbo, vilket innebär att projektet kommer att ha en sysselsättande effekt också i vår region.

Langhs CCS-skrubber slukar inte så mycket utrymme som en novis kunde förledas att tro. Enheten har en diameter på cirka 3 meter och en höjd på 8–9 meter, uppger Langh Tech.

– Intresset för vår CCS-teknik är stort. Det finns alla förutsättningar att göra miljonbusiness på den här innovationen, säger Langh-Lagerlöf.

Laura Langh-Lagerlöf styr upp en stor del av arbetet inom Langh Group på sitt kontor vid hemgården i Pikis i Egentliga Finland.

Artificiell intelligens räddar liv och hjälper till i vardagen

Artificiell intelligens (AI) har vuxit fram som en revolutionerande kraft som har format industrier och djupt påverkat våra dagliga liv. Det som en gång var begränsat till science fiction är nu verklighet som driver allt från vad vi ser på internet till sjukvårdssystem.

I hälso- och sjukvårdsystemet inleder AI en ny era. Maskininlärningsalgoritmer analyserar stora mängder medicinsk data för att diagnostisera sjukdomar, förutsäga patientresultat och rekommendera behandlingsplaner. AI styrd robotkirurgi förbättrar noggrannheten, medan chatbots ger medicinsk rådgivning i realtid. Dessa framsteg räddar inte bara liv utan minskar också sjukvårdskostnaderna.

Självkörande bilar är inte längre en dröm utan en verklighet. AI bearbetar data från sensorer, kameror och lidar för att navigera på vägar säkert. Denna teknik lovar att minska olyckor, lindra trafikstockningar och göra trafiken mer effektiv. Det finns lite arbete kvar på den frånten, med robotbilarna är på kommande, tro mig!

AI förändrar även finanssektorn genom algoritmisk handel, till exempel upptäckt av bedrägerier och personlig finansiell rådgivning. Chatbots hanterar rutinmässiga kundförfrågningar, medan AI-baserad analys identifierar investeringsmöjligheter och risker i realtid. Vi har säkert alla upplevt bankens robot som inte förstår våra frågor.

Med hjälp av ChatGpt teknologier kommer även Nordeas Nora att bli mycket bättre på att diskutera våra ärenden.

På tal om ChatGpt. Vad är det? Det handlar om naturlig språkbehandling. AI baserade språkmodeller som kan generera mänsklig text, översätta språk och till och med hjälpa till med att skapa innehåll, och växelverka med oss människor. Dessa modeller revolutionerar uppgifter relaterade till innehållsproduktion och språk i olika branscher.

Utbildningen blir mer elevfokuserad med hjälp av AI, som kan anpassa sig till individuella elevers behov, vilket gör utbildningen mer effektiv och hopperligen även roligare. AI hjälper till med rutinmässiga och administrativa uppgifter, och frigör lärare för att fokusera på undervisningen.

Även om AI ger avsevärda fördelar, väcker

den också viktiga etiska och samhälleliga frågor. Oro över AIs energiförbrukning, dataskydd och potentiella jobbförskjutningar måste övervägas.

Sammanfattningsvis är AI inte längre framtidens teknik; det är nuet. Dess praktiska tillämpningar förändrar branscher, gör våra liv bekvämare och svarar på komplexa globala utmaningar. När AI utvecklas är det avgörande att vi vägleder dess utveckling ansvarsfullt och proaktivt samt säkerställer att den gynnar hela mänskligheten. AI är ett verktyg, och hur vi väljer att använda det kommer att avgöra riktningen för vår framtid.

Cristina Andersson

faktaförfattare, konsult i strategisk utveckling av AI och robotik

ARTIKEL

Professor Olli Tahvonen anser att den oberoende forskningen om landets kolsänkor är allvarligt hotad.

Debatten kring skogsskyddet och kolsänkornas status har gått på övervarv det senaste året. Först kom nyheten som i fjol avslöjade att klimatutsläppen från de finska skogarna för första gången under mäthistorien överstiger skogarnas förmåga att binda koldioxid.

Sedan gick professor Markku Ollikainen vid Finlands klimatpanel ut med beskedet att en saftig nota är att vänta för de krympande kolsänkorna på grund av Finlands utfästelser inom EU:s utsläppshandel.

Som socker på bottnen har landets nya miljöminister Kai Mykkänen (Saml) meddelat att Finland inte kommer att kunna återställa kolsänkorna under denna regeringsperiod. Det är alltså bara att gräva i statskassan efter sekiner.

Bland andra statsminister Petteri Orpo (Saml) har ifrågasatt tillförlitligheten i beräkningen av kolsänkorna. Till exempel Naturresursinstitutets (Luke) forskare har varit föremål för statsministerns hårda kritik.

Censur och påtryckningar

För professor Olli Tahvonen vid

Helsingfors universitet kommer inte rabaldret som en överraskning.

– Jag har blivit nedtystad flera gånger då jag har ifrågasatt de beräkningsgrunder som ligger bakom påståendet att all biomassa per definition skulle vara koldioxidneutral. Påståendet stämmer ju inte, säger Olli Tahvonen.

Vi träffas i Vetenskapshörnan vid Helsingfors universitet. Tahvonen är en respekterad auktoritet inom sitt skrå, men betraktas också som en nagel i ögat bland dem som företräder skogsindustrin.

– Skogsindustrin har länge förfäktat tanken ”om vi fäller ett träd så växer det ett nytt träd i stället och därmed påverkas inte klimatet av avverkningarna”. Den här tankegången beaktar varken omfattningen av de avverkade skogarna eller den tid det tar för ett träd att växa upp på nytt, säger Tahvonen.

Tahvonen publicerade sin första vetenskapliga studie om koldioxidneutralitet inom skogsbruket 1995 vid dåvarande Skogsforskningsinstitutet.

Efter det har han gett ut sammanlagt 20 vetenskapliga studier i ämnet. Kolsänkorna utgör ett av Tahvonens fokusområden.

– Då jag ifrågasatte Naturresursinstitutets kalkyler kring kolsänkorna för några år sedan ringde en tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet till Helsingfors universitet och uppmanade dem att inte publicera mina vetenskapliga artiklar på universitetets webbsida.

Politisering av forskningen När regeringsprogrammet manglades i Ständerhuset i våras hade skogspolitiken sin givna plats vid förhandlingsborden.

– Forskningen kring kolsänkorna och avverkningsvolymerna i skogsbruket har tyvärr politiserats. Om forskningsresultaten inte faller politikerna på läppen så väljer beslutsfattarna att strunta i de vetenskapliga rönen.

Enligt Tahvonen är det ändå förståeligt att det tvistas kring kalkylerna om kolsänkorna.

– Det är en exceptionellt rörig helhet

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall och Canva

Olli Tahvonen

Skogsexpert: ”Forskningen kring kolsänkorna har politiserats”

och en tvärvetenskaplig fråga som förutsätter insikter i skogsvetenskap, ekologi, biologi och ekonomi. Det finns många rörliga delar att hålla reda på.

Skogsindustrin en maktfaktor

Tahvonen anser att vi måste ställa debatten om kolsänkorna i relation till den finska skogsindustrins maktställning och ekonomiska inflytande. Skogsindustrin står trots allt för en femtedel av landets exportintäkter.

– Skogsindustrin har byggt upp sin offentliga makt i över 100 års tid. Skogsindustrin har resurser att påverka statsmaktens riktlinjer och värna om höga avverkningsvolymer. Nu ser vi att den förda skogspolitiken hotar den ekologiska hållbarheten.

Tahvonen anser att den oberoende skogsvetenskapliga forskningen är en bristvara i Finland.

– Till exempel Naturresursinstitutet

Luke har underställts Jord- och skogsbruksministeriets styrning. Luke är på sätt och vis mellan barken och trädet, säger han.

Tahvonen kritiserar bland annat Lukes beräkningsmodeller som ligger som grund för uppskattningen av kolsänkornas storlek.

– Naturresursinstitutets kalkyler bygger på ett beräkningsprogram som går under förkortningen Mela. Beräkningsgrunderna är inte transparenta och kan inte kontrolleras av utomstående forskare. Luke har försvarat sekretessen med hänvisning till affärshemligheter.

Därmed inte sagt att Tahvonen köper miljöorganisationernas retorik om skogsskyddet.

– Det är inte heller bra för naturen att skogarna lämnas orörda. Den gyllene medelvägen är det bästa sättet att trygga artrikedomen och se till att kolsän-

korna inte minskar i våra skogar.

Prislapp på kolsänkorna Tahvonen anser att vi i högre grad borde tala om det ekonomiska värdet på kolsänkorna för att hålla skogsavverkningarna på en hållbar nivå.

– Prissättningen av kolsänkorna kunde underlätta beslut som skulle förlänga omloppstiden för avverkningarna och minska på gallringarnas omfattning.

Tahvonen deltar just nu i ett forskningsprojekt där han i samarbete med Aalto-universitetet ska utveckla matematiska modeller som med hjälp av artificiell intelligens ska precisera kolsänkornas omfattning.

– Så länge som skogsindustrin undviker frågan om koldioxidneutralitet och kolsänkornas status är det viktigt att vi har oberoende forskning som påtalar hållbarheten i branschen, säger han.

Utbytet i Hong Kong gav inblick i den asiatiska affärsvärlden

Balder Eklöf Eira åkte på ett fyra månader långt studieutbyte till mångmiljonmetropolen Hong Kong. Utöver intressanta studier, nya vänner och inblick i den asiatiska affärsvärlden, gav utbytet honom också en smått oväntad ny hobby – vandring.

Det var intresset för Asien och viljan att vidga sina vyer som fick Balder Eklöf Eira att åka på utbyte till Hong Kong i Kina. Under kandidatstudierna hade han beviljats en utbytesplats i Singapore, men på grund av coronapandemin ställdes det utbytet in. När han inledde sina magisterstudier sökte han på nytt till några utbytesdestinationer i Asien, och den här gången var det ansökan till Hong Kong University of Science and Technology som gav frukt.

– Jag ville se något annat än Europa, som kändes ganska bekant för mig. I efterhand är jag otroligt nöjd med mitt val att åka till Hong Kong och kan varmt rekommendera det för andra som funderar på utbyte, säger Balder Eklöf Eira.

Hemma i Finland studerar Eklöf Eira på magisterprogrammet International Design Business Management vid

Aalto-universitetet och är fem före färdig diplomingenjör. I höst väntar ännu några kurser och diplomarbetet.

Under utbytesstudierna i företagsledning kom Eklöf Eira i kontakt med

det lichtensteinska byggteknikföretaget Hilti genom ett projektarbete som han genomförde tillsammans med några andra studerande från olika länder. De fick i uppdrag att skapa marknadsföringsmaterial och verktyg som synliggör Hiltis hållbarhetsarbete för deras kunder. Projektarbetet gav Eklöf Eira bland annat erfarenhet av intervjuteknik, som han direkt kommer att ha nytta av i sitt diplomarbete när han ska intervjua kunder och intressenter.

– I arbetslivet kommer jag också att ha stor nytta av det jag lärt mig om kundhantering, förhandling och konsultering. Dessutom har jag fått en bredare inblick i den asiatiska affärsvärlden, konstaterar Eklöf Eira.

Vardagen spenderade Eklöf Eira ofta tillsammans med andra utbytesstudenter från samma bostadskomplex. De sportade, utforskade staden, åt lokala delikatesser och besökte krogen Mr Wongs som fungerade som träffpunkt för internationella studerande. Trots strikta närvarokrav på universitetet hann de också resa till närliggande länder så som Taiwan,

TEXT Emilia Juslin FOTO Balder Eklöf Eira >>

Under utbytet fick Balder Eklöf Eira (längst till höger) flera nya vänner som han fortfarande håller kontakt med.

Vietnam, Filippinerna och Sydkorea. Dessutom passade de på att upptäcka Hong Kongs vackra natur till fots tillsammans.

– Helsingfors och Hong Kong har naturen gemensamt – i båda städerna har man bevarat mycket natur och det är lätt att ta sig dit. Därför begav vi oss ofta ut på vandringar eller cykelturer i olika delar av staden och i de närliggande bergs- och skogsområdena. Vår längsta vandringsrutt var 20 km lång, berättar Eklöf Eira.

Bland olikheterna mellan städerna räknar Eklöf Eira upp Hong Kongs varma klimat, de ständiga människomassorna och en hårdare arbetstakt än i Finland. Dessutom har Hong Kong många år toppat listan på världens dyraste städer att bo i, vilket ledde till en mångdubbel hyra i förhållande till Eklöf Eiras studielägenhet hemma i Helsingfors. Övriga levnadskostnader, så som mat, var däremot betydligt billigare. För att finansiera utbytet ansökte han om stipendium från TFiF, Teknologföreningen, Svenska Kulturfonden och Puunjalostusinsinöörit.

Vilka råd vill du ge andra som planerar åka till Hong Kong på utbyte? – Passa på att uppleva så mycket som möjligt av det som erbjuds, besök tempel, res i näromgivningen, vandra i naturen och gå på hästkapplöpning som är ett riktigt spektakel. Och ja – kom ihåg att ta på dig långbyxor ifall du vill gå på klubb i Hong Kong, vi lärde oss snabbt att man inte blir insläppt om man bär shorts!

Hong Kong rymmer flera människor än hela Finlands befolkning.

Naturen och stranden ligger nära och lättillgängligt i Hong Kong.

Balder Eklöf Eira studerade företagsledning vid Hong Kong University of Science and Technology under våren 2023.

Passa på att uppleva så mycket som möjligt av det som erbjuds

ARTIKEL

Andelen kvinnor ökar sakta men säkert i styrelserna

Enligt Centralhandelskammarens färska kvinnoledaröversikt i juli har andelen kvinnliga styrelseledamöter i år stigit med två procent till i genomsnitt 33 procent jämfört med läget ett år tidigare.

Framför allt i mindre börsbolag finns finns dock ännu mycket att göra för att nå målsättningarna i det kommande EU-direktivet gällande könskvotering i börsbolagens styrelser. Enligt direktivet ska minst 40 procent av de oberoende styrelseledamöterna i börsnoterade i EU bolag med över 250 anställda representera minoritetskönet sommaren 2026.

sättningar och akademisk forskning visar att företag med en mångsidig styrelsesammansättning i genomsnitt klarar sig bättre än andra företag. Därför ligger det i företagens intresse att främja jämställdhet mellan könen i styrelserna, säger hon.

Samhällsvärderingarna förändras

Vähämaa är en av forskarna bakom rapporten Listayhtiöiden hallitusja johtoryhmätehtävät: Naisten urakehityksen haasteet (Styrelseoch ledningsgruppspositioner i börsnoterade företag: Utmaningarna för kvinnors karriärutveckling ) som publicerades i februari i samarbete mellan Hanken och konsultföretaget KPMG.

Enligt Vähämaa visar forskningen att företagets bransch i sig kan vara ett stort hinder för kvinnor att ta sig in i börsbolagens ledning och styrelse.

– Metall- och skogsindustrin är exempel på mansdominerade branscher där majoriteten av de som sitter i ledningen är män. Ingen tycker väl att det är optimalt med kvotering, men det kommande EU-direktivet om könskvoter kan vara nödvändigt för att skapa förändring i traditionella branscher. Det finns också hopp om att inte bara jämställdheten utan även mångfalden överlag ökar i bolagen då styrelsen och ledningen får vidgade vyer, säger Vähämaa.

Biträdande professor Emilia Vähämaa vid Svenska handelshögskolan betonar direktivets betydelse eftersom styrelsen är ryggraden i ett företags verksamhet.

– Styrelsen fastställer företagets verksamhetsprinciper och strategiska mål-

Hon säger att det första steget företagen kan ta för att skapa en förändring är att ifrågasätta och utvärdera sina rekryteringsprocesser och göra dem mer systematiska gällande vilken kompetens som behövs och hur kandidaterna utvärderas.

– Det gäller också att se till att det finns ett tillräckligt stort kandidaturval och att gruppen som rekryterar inte är för homogen. Människor tenderar att anställa likadana personer som en själv, säger Vähämaa.

Hon tror att man överlag kommer att se en mycket större mångfald i börsbolagsstyrelserna i framtiden.

– Attityderna och värderingarna i samhället gör att företagen i allt högre grad har börjat fästa uppmärksamhet vid kvinnornas roll i ledningen. Bolagen är mer medvetna om all den nytta som mångfald skapar, säger Vähämaa.

Rekryteringsgruppens sammansättning viktig Centralhandelskammaren (CHK) jämförde i mars 2023 andelen

TEXT Bo Ingves

Foto: Jonna N. Photography

kvinnor i styrelserna för de största börsnoterade bolagen internationellt. Före Finland låg Frankrike, Italien, Nederländerna, Danmark, Belgien och Tyskland. Även EES-länderna Island och Norge, de enda nordiska länderna som infört könskvotering redan tidigare, ligger före Finland.

– Av dessa länder är det bara Finland och Sverige som har uppnått en hög andel kvinnor enbart genom självreglering inom näringslivet och genom initiativ från företagens sida, säger Ville Kajala, ledande sakkunnig på CHK.

Centralhandelskammarens färska kvinnoledaröversikt från juli visar att i genomsnitt var tredje styrelseledamot i de finländska börsbolagen är kvinnor. Andelen ökade med två procent jämfört med året innan, men samtidigt är det en klar skillnad mellan de stora börsbolagen (large cap), som har en andel på i genomsnitt 37 procent, och de små börsbolagen (small cap) med en andel på 28 procent.

– Det positiva är i alla fall att antalet kvinnliga styrelseledamöter igen har börjat växa i börsbolag med ett mindre marknadsvärde efter flera år av stagnation. Av de företag som omfattas av det kommande EU-direktivet fyller två

tredjedelar redan kravet på en andel om minst 40 procent kvinnor i styrelsen, säger Kajala.

ningen ingick för första gången också First North-noterade mindre bolag i vilka kvinnornas andel i styrelserna är i genomsnitt 25 procent, säger Kajala.

Kvinnligt ledarskapsnätverk:

• Nätverket Diamanten, det enda svenskspråkiga ledarskapsnätverket i Finland för kvinnor i ledande position inom alla samhällssektorer, är ett sätt för kvinnor att öka sina ledarskapsfärdigheter, skapa nya kontakter, dela erfarenheter och ge inspiration till andra som vill vidare i karriären.

Han berättar att antalet styrelser med enbart manliga ledamöter har minskat kraftigt de senaste åren jämfört med läget 2011, då CHK första gången publicerade sin kvinnoledaröversikt. I dag saknar endast två mindre börsbolag kvinnlig representation.

– Antalet kvinnor i styrelserna är störst i de företag där minst en kvinnlig medlem ingår i rekryteringsgruppen. Av de styrelseledamöter som rekryterats i år i börsbolagen är 44 procent kvinnor jämfört med 35 procent i fjol. I undersök-

– Vi strävar efter att hjälpa unga kvinnliga ledare gå vidare i sin karriär genom det stöd en ett livskraftigt nätverk av andra kvinnliga chefer kan ge. Mentorverksamheten är en viktig del av vad vi gör och den fokuserar uttryckligen på ledarskapsutveckling och riktar sig till unga, kvinnliga ledare, säger Julia Kuosmanen, direktör på SEB i Finland och koordinator för Diamantens mentorprogram.

www.diamanten.fi

Foto: Liisa Takala

Foto: Canva

ARTIKEL

Snart öppnar Oura nya dörrar

Ouras trendiga och hälsofrämjande ring pryder allt fler kändisars fingrar. Försäljningen går som smort, men trots det uppvisar bolaget fortfarande röda siffror. Hur kommer det sig?

Det finska bolaget Oura är just nu inne i en spännande fas. Företagets produktutvecklare är i färd med att ta fram nästa generation av hälsofrämjande ringar med helt nya funktioner.

– Utvecklingen av sensorer har gått framåt betydligt de senaste åren. Sensorerna har blivit mindre och effektivare, vilket gynnar vår produktutveckling, säger Tommi Heinonen, direktör med ansvar för produktutveckling på Oura.

Ouras teknik fungerar förenklat uttryckt så att olika infraröda sensorer och led-ljus penetrerar huden. Dessa ljusstrålar registrerar din puls, andning, motion och vila. Utifrån dessa mätningar rekommenderar Oura-ringen när du ska gå och lägga dig och hur du ska optimera din dygnsrytm för att må bra.

– Ouras fokus ligger på sömn och vila liksom effekterna av din fysiska aktivitet, säger Heinonen.

Ny teknik kan ersätta nycklar och lösenord

Oura köpte det amerikanska bolaget Proxy för 165 miljoner dollar i början av maj. Proxy har specialiserat sig på

digitala lösningar för identifikation som kan ersätta nycklar, kort, applikationer, id-kort och lösenord.

– Proxys expertis på digital identitet hämtar stora synergier till Oura. I framtiden går det kanske att öppna fysiska dörrar med en Oura-ring, säger Heinonen.

Enligt Heinonen bygger bolagets framgång på ett tvärvetenskapligt och gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsarbete.

– Vi anlitar fysiologiska hälsoexperter som förstår sig på anatomi. Utöver detta har vi rekryterat sakkunniga som jobbar med elektronik, optik och mekanik.

Trots goda försäljningssiffror går Oura fortfarande på förlust. Varför? – Vi satsar hårt på ekonomisk tillväxt på en global marknad. Vi har medvetet investerat i forskning och utveckling och rekryteringen av toppexperter under uppstartsfasen. Besluten bygger på riktlinjerna i vår tillväxtstrategi. Vi räknar med att nå break-even inom två till tre år.

Maffigt marknadsvärde

Oura drog in ett tilläggskapital på sammanlagt 65 miljoner euro av investerare i sin senaste finansieringsrunda som avrundades i våras. Trots röda siffror i det senaste bokslutet har oberoende analytiker värderat Ouras marknadsvärde till cirka 2,55 miljarder dollar.

– Så länge världsekonomin är osäker med anledning av bland annat kriget i Ukraina och stigande räntor är det inte rätt läge att notera Oura på börsen. Vi avvaktar och ser hur situationen utvecklar sig.

Ouras omsättning översteg 100 miljo-

TEXT Mikael Sjövall FOTO Oura

Tommi Heinonen

ner euro i fjol, men trots det såg sig bolaget tvunget att se över kostnadsstrukturen under energikrisen. Fjolårets samarbetsförhandlingar slutade med att ett tiotal personer fick sparken i Finland. Organisationen slimmades också i USA, men hur många som fick avsked där har inte offentliggjorts.

Stark förankring i Finland

Företagets organisatoriska uppbyggnad har möblerats om och leds av en amerikansk verkställande direktör, men Oura har fortfarande en stark förankring i Finland.

– Produktutvecklingen och designen av våra produkter har koncentrerats till Finland medan till exempel marknadsföringen och försäljningen till stora delar är förlagd till USA.

Tommi Heinonen har tidigare varit elitidrottare med erfarenhet av skidlöpning och volleyboll i FM-serien. Han är därför van vid att lyssna på sin kropp och mäta sitt hälsotillstånd regelbundet. Enligt Heinonen lämpar sig Ouras ringar både för professionella idrottare och motionärer.

TFiF-bladet når Heinonen på Ouras kontor i Uleåborg kort före semestern.

Hur använder du din Oura-ring?

– Som du ser använder jag mig av tre Oura-ringar, säger Heinonen och visar upp sina ringprydda händer inför kameran på Teams.

– Enligt data som ringarna har gett mig det senaste dygnet var min sömnkvalitet god i natt.

Använder du ringarna också när du semestrar?

– Absolut. Jag vill ju kolla upp om

jag lyckas koppla av när jag är ledig, säger han med ett skälmskt leende.

Är det inte stressigt att ha en ring på fingret som hela tiden mäter vad du gör?

– Oura fungerar inte som de där aktivitetsarmbanden som hela tiden uppmanar dig att göra än det ena och än det andra. Oura-ringen är en finkänslig och lågmäld manick som ganska obemärkt hjälper dig själv att inse hur du ska leva för att må bra.

Har du ändrat på din livsstil tack vare Oura-ringen?

– Jag har insett att jag måste satsa mer på regelbunden och tillräcklig sömn. När jag gick in för att lägga mig tidigare på kvällen kände jag mig mycket piggare och alertare om dagarna.

Det handlar om små justeringar av dygnsrytmen där jag egentligen inte behöver ge upp något.

Social interaktion är väsentligt för att kunna koppla loss från vardagen

För nästan ett år sedan tackade jag ja till möjligheten att gå med i utskottet De Yngres Råd (DYR) fastän utskottet och dess verksamhet var till en viss mån okända för mig.

Efter endast några månader hade arbetet inom utskottet möjliggjort kreativt tänkande för programverksamheten samt påvisat utskottets betydelse för målgruppen och medlemmarna.

Då vi börjar studera är studentföreningarnas verksamhet i en väldigt central roll antingen genom att man är med och arrangerar evenemang eller genom att man deltar i dessa. Efter några år börjar dock antalet evenemang

Ifall du utanför vardagslivets sysslor vill träffa nya likasinnade personer så rekommenderar jag dig varmt att hänga med på DYRs nästa evenemang!

som man deltar i minska. Ämnesföreningarnas verksamhet brukar kräva en hel del tid, vilket leder till att det är dags att fortsätta med andra prioriteter som examensarbete och utveckling av karriär. Fastän de nya prioriteterna är högst viktiga så bör man inte glömma bort social interaktion eftersom denna är väsentligt för att kunna koppla loss från vardagen.

I DYR har vi som mål att arrangera evenemang främst för äldre studerande och nyutexaminerade, men också för TFiF-medlemmar i allmänhet. Evenemangen kan vara exempelvis exkursioner, seminarier, sitzer, mat- och dryckesprovningar, afterworks och mycket mera. Det viktigaste är dock att hitta på evenemang som är intressanta för så många som möjligt inom målgruppen och därmed stärker nätverket bland TFiF-medlemmarna. Utskottet erbjuder också en möjlighet att aktivera sig inom föreningsverksamheten även om man inte tidigare skulle ha

varit aktiv i föreningar eller intresset för detta väcks en aning senare. Det är lärorikt.

Med utskottets verksamhet har vi strävat till att arrangera tillfällen där man kan träffa gamla vänner och samtidigt hitta möjligheten att knyta nya vänskaper med personer inom liknande branscher. Flera av utskottets evenemang har också möjliggjort deltagandet av TFiF-medlemmar från olika orter och på detta sätt har vi lyckats utvidga gemenskapen bland alla medlemmar och studerandeföreningar inom TFiF.

Ifall du som äldre studerande, nyutexaminerad eller TFiF-medlem utanför vardagslivets sysslor vill träffa nya likasinnade personer medan du deltar i intressanta aktiviteter så rekommenderar jag varmt att hänga med på DYRs nästa evenemang!

Eva Ahlgren ordförande för De Yngres Råd (DYR)

Ville och Vilhelm är länken

mellan TFiF och studerande

Nu då TFiF igen har glädjen att välkomna över 300 nya studerandemedlemmar med i föreningens verksamhet denna höst passar vi på att presentera Ville Helaskoski och Vilhelm Sundstedt som jobbar som studerandekontakter för TFiF.

Studerandekontakterna hjälper dig bl.a. med kvistiga frågor om TFiF (och TEK) -medlemskap. Varför man kanske skall skriva in sig i en arbetslöshetskassa, hur man gör det samt var man hittar instruktioner för att ansöka stipendium. Ville och Vilhelm är även inblandade i de flesta evenemang som arrangeras av TFiF för de studerande och du kan även kontakta dem ifall du skulle vilja ordna något eller har idéer för och önskemål om evenemang.

Ja - i så gott som alla frågor du har gällande TFiFs verksamhet kan du vända dig till dem så hjälper de dig vidare i frågan. Tveka inte att rycka dem i ärmen! Ville och Vilhelm jobbar med sina uppgifter till slutet av detta år varefter nya studerandekontakter tar över.

Visste du att?

• Det är inte bara teknologer som kan bli medlemmar. Alla som studerar arkitektur, matematiska ämnen eller naturvetenskaper och som är intresserade av att jobba med teknik kan komma med!

• TFiF har dryga 1800 yngre medlemmar. Det är ungefär 37 % av alla TFiF-medlemmar.

• Flest yngre medlemmar finns i Otnäs, Vasa och Åbo, men vi har också många medlemmar som studerar vid Helsingfors universitets naturvetenskapliga campus i Gumtäkt och vid universiteten i Tammerfors, Villmanstrand och Uleåborg.

Ville Helaskoski (till vänster ) och Vilhelm Sundstedt fungerar som TFiFs studerandekontakter i år. Om du frågor, idéer eller annat du behöver hjälp med så tveka inte att rycka dem i ärmen.

Vilhelm Sundstedt, TFiFs studerandekontakt i Åbo och Vasa:

Under min studietid på kemi- och processteknik i Åbo har jag varit väldigt aktiv inom studentföreningar och studieliv. Som studerandekontakt kan jag fortsättningsvis samarbeta och nätverka med studerande och studerandeföreningar.

Under året har jag jobbat för att sammanföra studerande i Åbo och Vasa med TFiF. Min strävan är att vara en lättillgänglig kontaktperson och aktivt identifiera och tillgodose medlemmarnas behov. Jag gillar att diskutera och har lätt att prata med nya människor, så tveka inte att ta kontakt om du har någon tanke eller fråga!

Jag har trivts suveränt bra med arbetet. Jag är genuint intresserad av student- och föreningsverksamhet, och att bolla idéer med andra människor hör till min natur. Jag har haft en möjlighet att förverkliga idéer och utveckla verksamheten på kreativa sätt tillsammans med er.

Jag hoppas att alla ni studerandemedlemmar trivs med mig och lägger ribban lågt med att ta kontakt om ni funderar på något eller har idéer! Dagstid hittar ni mig lättast on-site i TFiF-TEK loungen.

Jag fungerar som TFiFs studerandekontaktperson i Otnäs och Gumtäkt i år.

Till mina uppgifter hör att upprätthålla samarbetet och kontakten mellan TFiF och studerandeföreningarna i Otnäs och Gumtäkt. Detta gäller speciellt samarbetet som TFiF har med Teknologföreningen i Otnäs, samt med Spektrum i Gumtäkt.

Som en aktiv medlem i Teknologföreningen känns det väldigt givande att personligen kunna se den verksamhet och de evenemang som TFiF stöder och möjliggör. Ytterligare, är min strävan att vara en informationskälla för studerande angående ämnen som t.ex. förmåner och möjligheter förknippade med att vara medlem i TFiF, TEK och KOKO-kassan eller vad som helst angående TFiFs verksamhet.

Mig får man alltid rycka i ärmen om man har funderingar, frågor eller idéer på hjärtat.

Utöver mitt arbete som studerandekontaktperson, slutför jag som bäst mina kandidatstudier i energiteknik vid Aalto-universitetet, och planerar att påbörja mina magisterstudier inom samma ämne denna höst.

Ville Helaskoski, TFiFs studerandekontakt i huvudstadsregionen:

Affärsmagasinet

Forum: Färsk forntid med AI?

Ännu sörjer många Forum. En så fin tidskrift, djuplodande artiklar! Lagom långt intervall mellan upplagorna, så skribenterna hinner tänka efter. Intervjuobjekten hinner betrakta skeenden utöver stundens hetta.

Konstsamfundet ville balsamera Forum så att tidningen har ett liv efter att tidningen slutat utkomma. Projekt Fredrika har länge satsat på detta, eftersom affärstidningen utgör ett guldkorn som källa för uppdateringen av Wikipedia.

Det senaste Fredrika har klurat ut gäller att kombinera den färska forntiden med artificiell intelligens. Vi tror helt enkelt att vi med AI:ns hjälp kan skapa inte kvalificerat struntprat utan kvalificerade sammanfattningar av den klokskap som finns i Forums artiklar.

Låt oss börja med klokskapen, och hur den som bäst återges på forum-mag.fi – en sajt vi redan tidigare nämnt i TFiF-Bladet. Som vi tidigare sagt finns det indexerade sammanfattningssidor för bolag , personer, orter, skribenter, organisationer och teman. Det nya är att Fredrika finansierat två sommarjobbare, Aksel Lukander och Oliver Östergård, som använt den produktiva tiden mellan studentexamen och studierna till att hyfsa upp inskannade artiklar och göra dem tillgängliga från årliga indexsidor och från sammanfattningssidorna ovan.

Under arbetet som spänt över åren 19682017. Vi har samlat några guldkorn nedan, njut av plocken då du har tid. Men vi hoppas på en fortsättning. Och denna kan bli aktuell, om inte Konstsamfundet blir ensam finansiär med Svarte

Petter-kortet på handen. Vi kunde göra ett nästa steg att hyfsa texterna, som å ena sidan har skanningsfel, å andra sidan inte är en täckande representation av Forums artiklar.

För detta kan Projekt Fredrika anlita artificiell intelligens på två sätt. Dels för att höja kvaliteten och täckningsgraden, dels för att omforma Forums kunskap i en AI-vektorform som är ett slags baskunskap om Finlands näringsliv, med Forum-artiklarna som grund. ChatGPT ”bildar sig” med data inte bara från Wikipedia utan från betydligt dubiösare källor. ForumGPT kan begränsa sig till Forum.

Om detta ska bli verklighet, krävs insatser av enskilda TFiFare, Niordare och andra med intressen av att bevara Finlands näringslivshistoria i digital form. Hör av dig till info@projektfredrika.fi!

Låt mig avsluta med tidigare Forum-chefredaktören Torsten Fagerholms omdöme: En språkminoritet står och faller med det skrivna ordet, med en högklassig intellektuell självförståelse. Och där ingår ekonomi och teknik!

Kaj Arnö

Kom med och diskutera digitaliseringen av Affärsmagasinet Forum på TFiFs månatliga Afterwork i Orfeus Lounge torsdagen den 21.9 klockan 17.30 då temat är:

”Wikipedia, ChatGPT och AI: Case Affärsmagasinet Forum”.

Några plock ur arkivet:

• 1968-14 JO Söderhjelm

• 1970-10 Dipoli

• 1972-07 transport i Helsingfors

• 1975-09 Nestes huvudkontor

• 1981-13 Datorisering med Hans Andersin

• 1983-01 Ärkebiskop John Vikström

• 1983-12 Mauno Koivisto

• 1985-08 John Naisbitt

• 1985-11 IBMs arbetskultur

• 1990-17 Taxell bygger Partek

• 1992-08 Köp av F-18

• 1993-03 Stenius rektor för Hanken

• 1997-01 Bengt Holmström

• 2009-01 Finanskrisen

• 2014-01 Linus om Linux

• 2017-07 Jörn Donner

TFiF Golf 2023

Årets TFiF-golf spelades torsdagen den 24 augusti i varierande väder på Eke Golf i Ekenäs. Dagen inleddes i sol men de sista hålen spelades i hällregn där spelarna ändå lyckades slutföra tävlingen.

Deltagarantalet var i år rekordhögt då 19 ivriga golfare ställde upp på utslagstee. Det är glädjande att se att arrangörerna igen lyckats blåsa liv i tävlingen Tävlingen ordnades av förra årets vinnare Rickard Lindroos.

Rickard förnyade sin vinst från förra året vilket innebär att han igen står som arrangör för nästa års tävling som kommer att spelas på Wiurila Golf i Salo.

Rickards vann med ett resultat på 38 poäng och på delad andra plats kom Thomas Hintze, Victor Silén och Arttu Kierros, alla med 34 poäng.

Specialtävlingarna ’’Bästa scratch’’ vanns av Thomas Hintze med 82 slag, ’’längsta utslag’’ vann Victor Silén med ett slag på 230 meter och ’’närmast flaggan’’ Jan

Lindholm med resultatet 3,69 meter. Grattis till vinnarna och tack till alla deltagare!

Specialtävlingar:

Bästa scratch: Thomas Hintze (82)

Längsta utslag: Victor Silén (230 m)

Närmast flaggan: Jan Lindholm (3,69 m)

TFiF-Golf 2023 resultat:

1. Rickard Lindroos 38

2. Thomas Hintze 34

2. Victor Silén 34

2. Arttu Kierros 34

5. Magnus Sirén 32

6. Jesper Smeds 32

7. Felix Ollus 28

8. Emil Lindholm 27

9. Jani Adolfsson-Tallqvist 27

10. Siiri Korhonen 27

11. Jan Lindholm 27

12. Alex Wirén 24

13. Casper Nyberg 23

14. Filip Engström 23

15. William Åkerholm 22

16. Mikael Federley 22

17. Casper Normia 20

18. Kenneth Danielsen 14

19. Viktor Granlund 12

arbetsmarknadsfrågorna

I det nya regeringsprogrammet identifieras betydelsen av utbildning, kompetens samt forskning, utveckling och innovation (FoUI). När det gäller arbetsmarknadsfrågor verkar programmet däremot inte vara i balans, utan försvagar såväl arbetstagarnas ställning som det lokala samarbetet.

Teknikens akademiker TEK berömmer regeringsprogrammet för att betydelsen av en hög kompetens- och utbildningsnivå identifieras och nedskärningar i utbildningen inte görs. För Finlands framtida framgång är det också viktigt att den nya regeringen förbinder sig till att forsknings-, utvecklings- och innovationsinvesteringarna ska utgöra fyra procent av bruttonationalprodukten, vilket överenskommits parlamentariskt.

– Det räcker ändå inte med bara pengar, eftersom det behövs högutbildade experter för att bedriva FoUI-verksamhet. Detta innebär förutom finska experter också ökad arbetskraftsinvandring. Ur den synvinkeln är åtstramningarna av invandringen i regeringsprogrammet inte förnuftiga, konstaterar Teknikens

akademiker TEK:s verksamhetsledare Jari Jokinen.

– Jag anser dessutom att regeringens investeringsprogram, som syftar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i hela Finland för årtionden framöver, är viktigt.

I regeringsprogrammet eftersträvas förutsebara handlingssätt och det utlovas att forskarsamhällets sakkunskap ska utnyttjas omfattande.

– Det är bra att man i programmet delvis blickar längre in i framtiden och lovar att skapa en vision för ett gemensamt, blomstrande Finland. Denna vision berättar om vilket slags land vi vill bygga för kommande generationer, fortsätter Jokinen.

Regeringsprogrammet innehåller också ett rätt digert paket med ändringar som gäller arbetslivet och som i praktiken försvagar arbetstagarnas ställning och det lokala samarbetet. Löntagarnas ställning försvagas till exempel genom att tidsfristen för att meddela om permittering ska förkortas, grunderna för arbetsavtal för viss tid ska slopas, den första sjukfrånvarodagen ska bli oavlönad, skyldigheten att återanställa en arbetstagare ska upphävas för företag med under 50 anställda och tillämpningsområdet för samarbetslagen ska utökas avsevärt.

I regeringsprogrammet står utbildning och FoUI på en stabil grund, men

vacklar

I regeringsprogrammet identifieras betydelsen av en hög kompetens- och utbildningsnivå.

Det första intrycket är att regeringsprogrammet inte är i balans när det gäller arbetsmarknadsfrågorna.

TEK:s arbetsmarknadsdirektör Teemu Hankamäki konstaterar att det första intrycket är att regeringsprogrammet inte är i balans när det gäller arbetsmarknadsfrågor.

– Särskilt försämringarna i fråga om samarbetet på arbetsplatsnivå är i direkt konflikt med ökningen av användningen av lokala avtal som ingår i regeringsprogrammet. Märkbart är också avsikten att stifta tvingande lagar så att det inte ens genom kollektivavtal ska vara möjligt att komma överens om saker på ett sätt som är gynnsammare för löntagaren än vad lagen anger. Detta begränsar förbundens fria avtalsrätt, påpekar Hankamäki.

Användningen av lokala avtal ska främjas genom att öppna upp möjligheter till andra överenskommelser i icke-organiserade företag. Lokala avtal ska tillåtas oberoende av om företaget hör till en arbetsgivarorganisation eller

hur arbetstagarnas representation är organiserad i företaget.

– I sig kan en utvidgning av lokala avtal anses vara eftersträvansvärt, men jag är illa rädd att utvidgningen i praktiken genomförs på bekostnad av arbetstagarnas förhandlingsposition. Däremot anser jag det är bra att arbetsdomstolens ställning och funktionsförmåga vid avgörandet av eventuella tvister betonas, säger Hankamäki.

Som TFiF-TEK medlem står TEKs jurister till ditt förfogande

granskar arbets- och direktörsavtalsutkast

• hjälper i f rågor som rör anställningsförhållanden

• hjälper företagare i frågor som rör exempelvis avtal och grundandet av företag

sköter anställningstvister och ger råd åt medlemmar bland annat i förändringsförhandlingar

I eLakimies-tjänsten får du svar på de vanligaste juridiska frågorna. Kolla också TEKs sidor om juridik samt vanliga frågor: www.tek.fi/lakipalvelut

ARTIKEL

Rani plastar in på ett ansvarsfullt sätt

Om du rört i en plastprodukt i dag, till exempel en livsmedelspackning, är sannolikheten att du rört i material från Rani Plasts fabrik i Terjärv väldigt stor. Inom koncernen finns en nytänkande anda och ambitiösa mål för att vara en del av den gröna omställningen inom plastbranschen.

I många fall där plats används i dag är materialet det bästa alternativet då man ser till hållbarheten. Det vet Mats Albäck som arbetar som Rani-koncernens hållbarhets- och utvecklingsdirektör. Han ser både utmaningarna och möjligheterna

den gröna omställningen i samhället för med sig.

– Den utveckling vi sett de senaste åren med återvunna och förnyelsebara material är spännande. Den kemiska återvinningen som är på

gång är också mycket intressant och kommer att bli en betydande faktor på marknaden. Det här är ett stort fokus för många av de större råvaruleverantörerna inom branschen, och inom det här området samarbetar vi med ungefär en handfull leverantörer kring att ta fram nya processer

TEXT Catrin Sandvik FOTO Rani Plast

Filmblåsning är det vanligaste sättet att tillverka flexibel plastfilm inom förpackningsindustrin. Rani Plast har drygt 60 blåsningslinjer, 35 svetslinjer och 10 trycklinjer för sin produktion av plastfilmer och arbetar kontinuerligt med att utveckla tekniska, hållbara och flexibla lösningar som kan vidareförädlas till nya unika produkter inom allt bredare användningsområden.

för att återvinna plastavfall till råvara som kan användas igen. Till exempel utvecklar vi processer för att ta fram nya förpackningslösningar med hjälp av pyrolys. Förhoppningsvis kommer den kemiska återvinningen i framtiden också kunna ta hand om lösningar av multimaterial så att plastfraktioner från dem också kan återvinnas, säger han.

Återvunnet är ledordet I dag får återvunnet material kosta. Vissa företag är till och med beredda att betala mer för lösningar av återvunnet material eftersom det bär ett visst mervärde.

Av det råmaterial Rani Plast köper in är i genomsnitt 20–25% återvunnet. I vilka produkter det återvunna materialet sedan kan användas varierar: nästan 100% av råvaran som används för tillverkning av täckplast är återvunnet material medan det i dag inte finns återvunna kvalitéer som uppfyller kraven för livsmedelsgodkännande.

– Det finns inte något alternativ till plast när du ska slå in matprodukter för att öka hållbarheten. Att tappa datum för hur länge du kan använda en livsmedelsprodukt på grund av förpackningsmaterial är inte okej, och därför ligger tyngdpunkten på att utveckla och ta fram nya lösningar som kan återanvändas och tas tillbaka i värdekedjan.

De återvunna materialen blir hela tiden bättre tack vare dagens sortering som gör att granulaten som framställs av återvunnet, rivet plastmaterial kan hålla en hög standard. Återvinningsprocessen för plast kan kanske låta enkel i teorin, men det kräver massor med jobb för att få fram en produkt som är lika funktionsduglig andra, tredje och fjärde gången råvaran används.

En aktör som känner ansvar Rani Plast är i dag den överlägset största plastfabrikören i Finland och en av de större aktörerna på den europeiska marknaden med nio fabriker i fem länder.

Då Rysslands anfallskrig i Ukraina bröt ut tvingades koncernen temporärt stänga sin fabrik i Lutsk i nordvästra Ukraina. Enheten som styrs från Slovakien via ett joint-venture stod stilla i nio dagar men rullar sedan dess igen. Koncernens fabrik i ryska Kaluga sydväst om Moskva producerar också tills vidare, men beslutet att lämna Ryssland fattades snabbt efter anfallskrigets utbrott och ett intensivt arbete för exitplan är under arbete. Det berättar Stefan Kaptens, CEO och CFO på Rani Plast.

– Det är självklart att geopolitik påverkar ett företag. Då man under en lång period byggt upp strömmar som går båda vägarna och det blir totalstopp mer eller mindre över en natt är konsekvenserna påtagliga. Naturligtvis påverkas det finansiella, men utöver det har vi även ett ansvar för personalen i de länder som drabbas och bryr oss om vad som händer med dem. Här får man agera enligt de värderingar verksamheten bygger på. Det har visat sig vara lättare sagt än gjort att avsluta företagsverksamheten i Ryssland, det går liksom inte bara att stänga och hänga en lapp på dörren, säger han.

Trots världsläget ser framtiden ljus ut och koncernen räknar en ökad kapacitet på omkring 15% under de närmsta åren.

– Vi är inne i ett världsmarknadsläge där efterfrågan på industriprodukter förknippade med byggsektorn just nu är försvagad, men vi behöver blicka längre fram. På

lång sikt bygger vi våra produkter för samma ändamål som i dag och tror att behovet av plastprodukter inte kommer att minska. För oss är till exempel lantbruksprodukter ett viktigt segment där efterfrågan är rätt stabil, lantbruksproducenter behövs alltid. Även fast vi lever i en värld där den ena krisen tycks avlösa den andra är det viktigt att kunna reagera snabbt och svänga omständigheterna till sin fördel. Att få vara en del av den omställning som sker i samhället och få vara med och påverka den är fascinerande, säger Kaptens.

Efter att intervjun gjordes har Rani Plast lyckats sälja sin fabrik i Ryssland.

Rani Group

Rani Group är en familjeägd internationell koncern som äger nio fabriker i fem länder. Sammanlagt har koncernen omkring 1000 anställda varav ungefär 350 i Finland.

Rani-koncernen har sitt huvudsäte i Terjärv i Österbotten. Koncernen är en av Nordeuropas största tillverkare av polyetenfilm.

• Omsätter drygt 300 miljoner euro och exporterar till omkring 50 länder. Största delen av koncernens industrifilmer säljs på nordiska marknader, majoriteten av lantbruksfilmerna exporteras inom Europa men en ökande andel säljs utanför Europa.

• Företaget Rani Plast grundades 1955 av bröderna Nils och Alf Ahlbäck och deras partner Runar Svartsjö och Ingmar Ahlbäck. Bolagets namn är ihopsatt av den första bokstaven i varje grundares namn. Bolaget leds och ägs av UIrika och Mikael Ahlbäck.

Månatlig afterwork Wikipedia, ChatGPT och AI: Case Affärsmagasinet Forum

21.9

Betydelsen av Wikipedia underskattas fortsättningsvis har Projekt Fredrika märkt i sitt arbete för att bättre representera det svenska Finland på Wikipedia.

Höstens övriga Afterworks hålls: 19.10, 16.11 samt 14.12.

Nordic Business Forum

27-28.9 i Helsingfors samt

28.9 i Vasa

I september samlar Nordic Business Forum, ett business forum i världsklass, över 6 500 businessledare från över 50 länder.

Nu har du en möjlighet att tillsammans med andra TFiF- och Niordoch TEK-medlemmar följa med Nordic Business Forum via streaming i Helsingfors och i Vasa

Oktoberfest mit der Yodelgruppe

7.10

En oktoberfest där stopen klingar på Urdsgjallar, en fest fylld av öl, bratwurst och andra oktoberfestliga delikatesser.

Underhållningen sköts naturligtvis av Die Yodelgruppe med vänner.

Artificiell intelligens: Ska AI ta över?

Vad gör vi sen?

26.10

Föredragshållare vid detta evenemang är Linda Mannila, nyss utnämnda biträdande professorn i datavetenskap vid Helsingfors universitet och Kaj-Mikael Björk, forskningsdirektör på Silo AI.

Traditionell jullunch

16.12

Lördagen den 16.12 är det dags för den traditionella jullunchen på restaurang Tekniska.

Ta med dig familj och vänner och bänka dig kring bordet.

Teater: Ronja Rövardotter på Svenska Teatern

27.12

Astrid Lindgrens älskade berättelse Ronja Rövardotter har trollbundit små och stora i flera generationer. Ta med familjen på den odödliga klassikern, då Svenska Teatern blåser liv i Mattisskogen där den tuffa rövardottern bor.

Ikonbilder: Flaticon

Kommande evenemang:

21.9

Månatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge Wikipedia, ChatGPT och AI: Case Affärsmagasinet Forum

24-29.9

Resa till Hamburg och Lübeck

27 -28.9

Nordic Business Forum - Helsingfors, restaurang Tekniska

28.9

Nordic Business Forum - Vasa, SFV:s möteslokal

4.10

Medlemskväll i Mariehamn, restaurang Indigo

7 7.10

Oktoberfest mit der Yodelgruppe, Täffä

10.10

Bokpresentation med Caterina Stenius, Orfeus Lounge

16-18.10

Kryssning till Stockholm - Almgrens sidenväveri och Götbackskvarteren

19.10

Månatlig Afterwork, Orrfeus Lounge

24.10

Teater: Figaros bröllop, Lilla Teatern

26.10

Artificiell Intelligens: Ska AI ta över? Vad gör vi sen?, restaurang Tekniska och via Teams

27-29.10

Resa till Champagne

9.11

Små modulära reaktorer och deras tillämpning i vår energiproduktion, restaurang Tekniska

16.11

Månatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge

16.11

Teater: Röda rummet, Lilla teatern

28.11

Tekniska Föreningen i Finland kallar till valmöte

14.12

Månatlig TFiF Afterwork och julglögg i Orfeus Lounge

16.12

Traditionell jullunch på restaurang Tekniska

27.12

Teater: Ronja Rövardotter, Svenska Teatern

10:ans bord träffas under hösten: 20.9, 4.10, 18.10, 1.11, 15.11 samt 20.12.

DIAS-gillets månadsmöten under hösten hålls: 29.9, 27.10, 24.11 samt 15.12.

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

TFiF-TEK medlemskap: Tryggare arbetsliv för under en euro om dagen*)