TFiF bladet
18 19 Utbytesstudier i Tanzania Arbete för ett rymdstartup TEKNISKA FĂRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 3/202 3
Alger omvandlas
eftertraktad
för industrin
6
till
rÄvara
21
Linda Mannila blir ny AI-professor
3 För vem utvecklar vi tekniken?
4 Notiser
5 Flexens satsar pÄ vÀtgas och ammoniak i Karleby
6 Alger omvandlas till eftertraktad rÄvara för industrin
10 Coolbrooks innovation kan revolutionera den tunga industrin
13 Kolumn Anne Granat-Jukakoski: TEK:s fullmĂ€ktige â vad, hur och varför
14 Giganten inom förnybara brÀnslen
16 Inspiration frÄn grannlandet resulterar i nytt snabbmentorerings-program
18 Kolumn Oskar Heinonen: Utbytesstudier i Tanzania: Upplevelser och kulturchocker
19 Arbete pÄ ett rymdstartup
20 Global kampanj frÀmjar jÀmstÀlldhet inom teknikbranschen
21 Linda Mannila blir ny AI-professor
22 Ă
bo Akademis nybygge Astra blir nytt vardagsrum i campus
24 Kolumn Kaj Arnö: Finskt teknikkunnande
25 Kolumn Magnus Strandberg: Föreningsaktivitet Àr KUL
26 Vad Àr en tillrÀcklig mÀngd arbete?
28 Mirka tar sig an den gröna omstÀllningen via ytan
2 TFiF bladet 3 / 2023 INNEHĂ
LL
30 Evenemang 21 6 20 19
För vem utvecklar vi tekniken?
I Finland finns det ett tydligt behov av att öka antalet kvinnor inom teknik och naturvetenskap. Av TFiFs ordinarie medlemmar, det vill sĂ€ga utexaminerade medlemmar, utgör kvinnor endast 22 procent. Ăven om trenden gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll Ă€r kurvan inte tillrĂ€ckligt brant. Bland vĂ„ra studerandemedlemmar Ă€r andelen kvinnor 30 procent. En realistisk och önskvĂ€rd procentsats skulle vara 40 procent kvinnor bland dem som börjar sina teknikstudier Ă„r 2030. För att nĂ„ detta mĂ„l arbetar TFiF till exempel bland ungdomari högstadiet.
TFiF Àr en av huvudarrangörerna
för den Ärliga teknik- och naturvetenskapstÀvlingen TekNatur. I Är firade tÀvlingen sitt 30-Ärsjubileum och lanserade i samband med detta en ny tÀvling vid namn Teknatur
Utmaning (en form av mini-Slush för ungdomar). Intresset för den nya tĂ€vlingen övertrĂ€ffade alla förvĂ€ntningar. Ăver 120 elever i klass Ă„tta och nio frĂ„n runtom i Svenskfinland deltog i grupparbeten dĂ€r
Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)
Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet Ă€r öppet kl. 9.00 â 15.00
de under handledning fick lösa utmaningar om klimat. Lösningarna som grupperna presenterade inför sina kamrater och domarna var innovativa och hoppingivande.
I detta nummer har vi ocksÄ intervjuat Liisa Ketolainen, sakkunnig vid det statliga utvecklingsbolaget HAUS, om jÀmstÀlldhet inom teknikbranschen. Ketolainen delar med sig av arbetet med att synliggöra de strukturer och fördomar som pÄverkar kvinnors deltagande inom teknikbranschen. Tekniska innovationer bör inte bygga pÄ könsstereotyper. Under den pÄgÄende pridemÄnaden uppmÀrksammas ocksÄ arbetet för ett jÀmlikt arbetsliv för alla. Ett steg i detta arbete Àr införandet av nya könsneutrala familjeledighetstermer i kollektivavtal.
Ytterligare vÀrt att nÀmna och vara stolt över Àr att TFiF för tvÄ
Ansvarig redaktör:
Annika Nylander
e-post: annika.nylander@tfif.fi
Redaktörer:
Ira Vaskola, Fanny Lindholm, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik
Kolumnister:
Anne Granat-Jukakoski, Kaj Arnö, Oskar Heinonen, Magnus Strandberg TFiF-kolumnerna Ă€r aktuella texter av utomstĂ„ende skribenter. Ămnesval, Ă„sikter och perspektiv Ă€r kolumnisternas egna.
veckor sedan offentliggjorde mottagarna av vÄrens stipendier. Totalt delade vi ut över 26 000 euro frÄn vÄr stiftelse för studier, utbyten och praktik. I denna tidning kan du bland annat som sommarlÀsning dyka in i Oskar Heinonens upplevelser under sitt utbyte i Tanzania.
Glad sommar, lÄt din innovation och kreativitet blomstra!
Annika Nylander Verksamhetsledare
PĂ€rmbild: Karl VilhjĂĄlmsson
Layout: Kupli Oy
TFiF bladet utkommer
5 gÄnger per Är
Upplaga: 5 100
Omslag: MultiArt Silk 150g
Inlaga: MaxiOffset 90g
Tryckeri:
Grano
ISSN 2670-2819 (print)
ISSN 2670-2827 (online)
AdressÀndringar: https://portal.tfif.fi/my_account
TFiF bladet 3 / 2023 3 LEDARE
SVANENMĂRKET 4041 0955 Trycksak TEKNISKA FĂRENINGEN I FINLAND
NOTISER
TĂ€vlingar
TekNatur firade 30-Är med ny tÀvling
PĂ„ TekNatur Finaldagarna hade vi ett rekordantal anmĂ€lda i Ă„r. Det nya formatet som pĂ„minde om en mini Slush blev ett framgĂ„ngsrecept. Under den spĂ€nnande finaldagen pitchade Teknatur/ Utmaningens finalister (Ă„k. 8-9) sina projekt för domarna. BĂ€sta nytĂ€nkande idĂ© gick till gruppen Gröna globen och Ă
tervinning av mat.
I Sjukampen som Àr en tÀvling för sjundeklassisterna vann EkenÀs Högstadieskolas klass 7a. LÀs mera pÄ tfif.fi/aktuellt
TEK-valresultat
TEK:s fullmÀktige fick 70 ledamöter och partipolitiskt bundna valförbund ökade sin representation. Den elektroniska omröstningen var populÀr och donationskampanjen samlade in nÀstan 35 000 euro.
I TFiF:s valdistrikt samlade Jimmy Nylund (TFiF,Helsingfors) mest röster, 112 stycken, med Magnus Strandberg (TFiF, Esbo) som tvÄa med 105 röster.
TFiFs fyra representanter i TEK:s fullmÀktige Àr dÀrmed Jimmy Nylund, Magnus Strandberg, Susanne Fagerlund samt Anne Granat-Jukakoski. LÀs mera pÄ tfif.fi/aktuellt
Vill du vara med och utveckla TFiF?
StÀll upp i styrelsevalet hösten 2023!
Styrelsen ansvarar för föreningens verksamhet och lotsar föreningen framĂ„t i samarbete med verksamhetsledaren, kansliet och inte minst medlemmarna. Ăr du intresserad av att stĂ€lla upp i styrelsearbetet eller har du en kandidat som du tycker skulle passa?
Du kan kontakta valkommitténs ordförande Annica Lindfors pÄ adressen annica.e.lindfors@gmail.com och meddela ditt intresse eller uppge vem du tycker skulle platsa i styrelsen. LÀs mera pÄ tfif.fi/aktuellt
Har du tagit examen?
Som nyutexaminerad fÄr du rabatt pÄ medlemsavgiften i 12 mÄnader!
NÀr du blir fÀrdig med dina magisterstudier övergÄr du frÄn studerandemedlem (yngre medlem) till ordinarie medlem. Vi fÄr inte alltid info frÄn universiteten om vem som utexaminerats, sÄ kom ihÄg att meddela oss nÀr du fÄtt din examen.
Könsklyftan inom ingenjörsyrket
âAlla Ă€r överens om att vi behöver fler kvinnor inom tekniken. Men diskussionen stannar ofta vid den punkt dĂ€r vi mĂ„ste tala om vad det innebĂ€r att uppnĂ„ detta mĂ„l i vĂ„rt företagâ, sĂ€ger Susanna Bairoh, forskningschef pĂ„ TEK. Bairoh har nyligen skrivit en doktorsavhandling för Hanken om de faktorer som upprĂ€tthĂ„ller könsklyftan inom ingenjörsyrket. LĂ€s mera pĂ„ tfif.fi/aktuellt
Ăr du intresserad av att delta i vĂ„r lĂ€sarpanel
Vill du vara med och âtycka tillâ om TFiF bladet?
För att kunna utveckla medlemstidningen till att motsvara lÀsarnas önskemÄl ber vi dig gÄ med i vÄr lÀsarpanel i vilken du kan delta enligt tid och lust och ge Äterkoppling om tidningen.
LÀs mera pÄ tfif.fi/aktuellt
>> âGĂ„ med i lĂ€sarpanelen för TFiF bladet!â
Medlemsutrymmen
Medlemsloungerna öppna under sommaren
Orfeus Lounge Ă€r i bruk under sommmaren med egen nyckel och TFiF-TEK Ă
bo Lounge Àr under sommaren öppen enligt Aurums öppethÄllning.
Har du nyckel till Aurum kan du anvĂ€nda utrymmet enligt eget behov men inte specifikt reservera det. Vid frĂ„gor om Ă
bo-loungen, kontakta Mia Adolfsson (mia.adolfsson@tek.fi).
4 TFiF bladet 3 / 2023
Flexens satsar pÄ vÀtgas och ammoniak i Karleby
En storsatsning pÄ förnybar energi i Karleby ska ge en vitamininjektion till den gröna omstÀllningen. Bakom investeringen stÄr ett bolag med ÄlÀndsk förankring.
Det finlÀndska projektutvecklingsbolaget Flexens planerar att anlÀgga en vÀtgasbaserad ammoniakfabrik i Karleby industripark.
â Investeringskostnaden för den nya fabriken Ă€r cirka 700 miljoner euro, sĂ€ger Ă
sa Hedman, verksamhetschef pÄ Flexens.
Den nya anlÀggningens elektrolysör kommer att ha en kapacitet pÄ 350 megawatt. Fabriken ska producera vÀtgas som i sin tur anvÀnds för att framstÀlla flytande grön ammoniak. Flexens förlitar sig pÄ sol- och vindenergi som primÀra energikÀllor. Intentionsavtal med tilltÀnkta elleverantörer Àr i görningen.
â Den europeiska gödselmarknaden Ă€r den primĂ€ra mĂ„lgruppen och kundkretsen för oss, sĂ€ger Hedman.
Enligt projektplanen blir den nya fabriken klar 2027. För att trygga lagringskapaciteten av ammoniak kommer Flexens att bygga ett nedkylt förrÄd som svÀljer cirka 40 000 kubikmeter flytande ammoniak.
â Karleby hamn ska byggas ut, vilket ytterligare förbĂ€ttrar den infrastruktur som ska omge vĂ„r vĂ€tgasanlĂ€ggning, sĂ€ger Hedman.
Utbyggnaden kommer bland annat att fokusera pÄ lagringstankar, nya jÀrnvÀgslinjer och kajplatser.
â Vi har ansökt om investeringsstöd frĂ„n EU:s innovationsfond för projektet. Konkurrensen om EU:s stödfinansiering Ă€r benhĂ„rd sĂ„ det Ă€r inte alls sagt att vi kan rĂ€kna med EU:s ekonomiska uppbackning. Det Ă„terstĂ„r att se.
Flexens samarbetar med Gasgrid Finland kring det omtalade grÀnsöverskridande infrastrukturella projekt som gÄr ut pÄ att anlÀgga ett vÀtgasrör som omsluter Bottniska viken.
Rutten för vĂ€tgasröret ska gĂ„ frĂ„n Ărnsköldsvik i Sverige via LuleĂ„, Kemi, UleĂ„borg och Karleby till Vasa. Enligt den nuvarande projektplanen startar bygget av gasledningen 2030.
â VĂ€tgas kan ersĂ€tta fossil naturgas bland annat i den tunga industrin, vilket kommer att medföra betydande minskningar av Finlands klimatutslĂ€pp, sĂ€ger Hedman.
Trots att huvudprodukten i Flexens anlÀggning i Karleby Àr inriktad pÄ ammoniak kommer bolaget ocksÄ att satsa pÄ tillverkningen av vÀtgas, metan och metanol. Den gemensamma nÀmnaren för all produktion Àr att den bygger pÄ elektrolys som förlitar sig pÄ förnybar energi.
Flexens ser en stor potential att bli en central leverantör av förnybart brÀnsle för den maritima sektorn.
â VĂ€tgasen kan omvandlas till metan, ammoniak och metanol, vilket frĂ€mjar framvĂ€xten av en utslĂ€ppsfri trafik bĂ„de pĂ„ land och till sjöss, sĂ€ger Hedman.
Ă
sa Hedman besökte TFiF:s After Work-evenemang i Orfeus Lounge den 20 april.
TFiF bladet 3 / 2023 5 EVENEMANG
TEXT Mikael Sjövall FOTO Karleby hamn
ARTIKEL
Alger omvandlas till eftertraktad rÄvara
för industrin
FörÀdlingen av alger till kemikalier kan revolutionera den kemiska industrin. Det menar Mari Granström, vd pÄ bolaget Origin by Ocean.
Det finlÀndska uppstartsbolaget Origin by Ocean hÄvade i vÄras in 7,5 miljoner euro som startkapital. Nu smids planer pÄ att köra i gÄng produktionen av rÄvaror som behövs för att ersÀtta oljebaserade kemikalier med algbaserade alternativ.
â Det finns en stor efterfrĂ„gan pĂ„ vĂ„ra produkter inom den kemiska industrin. Tillverkningen av vĂ„ra första rĂ„varor kör i gĂ„ng i sommar, sĂ€ger Mari Granström, verkstĂ€llande direktör för Origin by Ocean.
Vi trÀffas pÄ Origin by Oceans kontor i OtnÀs campus i Esbo. AtmosfÀren i
bolagets laboratorium Àr elektrifierad. NÄgra dagar efter TFiF-bladets besök gÄr Origin by Ocean ut med nyheten att bolaget har fÄtt finansiering av Voima Venture, Lifeline Venture, Batofin och Security Trading för att starta upp verksamheten.
Utöver detta har Business Finland bidragit med ett lÄn pÄ 4,5 miljoner euro för kommersialiseringen av produktionsprocessen. Produktionen kommer till en början att fokusera pÄ algbaserade kemikalier som kan anvÀndas i tillverkningen av rengöringsmedel.
â Vi anvĂ€nder oss i huvudsak av brunalger som rĂ„vara. För att kunna trygga tillgĂ„ngen av rĂ„varan kommer vi att odla till exempel blĂ„stĂ„ng i de finska havsomrĂ„dena, sĂ€ger Granström.
BlÄgröna alger som resurs
Vid sidan av brunalger kan Origin by Ocean ocksÄ anvÀnda sig av sÄ kallade blÄgröna alger eller cyanobakterier. TrÄdalger sÄsom grönslick lÀmpar sig
dÀremot dÄligt för den kemiska industrins behov.
â TrĂ„dalgerna har en annan biologisk sammansĂ€ttning och saknar de verksamma Ă€mnen som behövs för att kunna framstĂ€lla algbaserade kemikalier för industrins behov.
Största delen av bolagets 22 anstÀllda Àr kemister som i likhet med Mari Granström brinner för att ta fram ekologiskt hÄllbara kemikalier inom industrin. Bolagets presumtiva kunder och uppköpare finns inom livsmedels-, kosmetika- och textilindustrin liksom tvÀttmedelsbranschen och jordbrukssektorn.
Origin by Ocean siktar pÄ att tillverka antioxidanter, förtjockningsmedel, pigment, biopesticider och emulgeringsmedel dÀr alger anvÀnds som rÄvara.
â Genom att avlĂ€gsna syreförbrukande nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Ăstersjön kan vĂ„r affĂ€rsverksamhet bidra till att Ă„terstĂ€lla den ekologiska balansen i havet och
6 TFiF bladet 3 / 2023
>>
TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Villhjålmsson
VerkstÀllande direktör Mari Granström pÄ Origin by Ocean samarbetar bland annat med ÄlÀndska algodlare.
â
Vi har redan undertecknat intentionsavtal med Valio, Hartwall och Fazer.
lindra övergödningens negativa effekter, sÀger Granström.
Hon ser en stor potential för global tillvÀxt för bolagets produkter.
â Till exempel den Karibiska övĂ€rlden kĂ€mpar frenetiskt med hanteringen av enorma mĂ€ngder sargassotĂ„ng som fyller de karibiska strĂ€nderna Ă„r efter Ă„r. Som det nu Ă€r dumpas miljontals ton av sargassotĂ„ng pĂ„ soptippen i stĂ€llet för att anvĂ€ndas som rĂ„vara för algbaserade kemikalier.
Orsaken till att sargassotÄngen vÀxer i överflöd i Karibien har likasÄ att göra med övergödning. Dikningen och avverkningen av omgivande regnskogar har lett till en allt större avrinning av nÀringsÀmnen frÄn de sydamerikanska kustomrÄdena till Mexikanska golfen och Karibiska havet.
Fabrik i Egentliga Finland
Det rÄder ingen brist pÄ rÄvaran i en global kontext, men innan Origin by Ocean kan erövra vÀrlden mÄste verksamheten startas upp pÄ hemmaplan.
â Vi planerar att anlĂ€gga en fabrik i Egentliga Finland i nĂ€rheten av de vĂ€rdekedjor dĂ€r vi kan trygga ett flöde av rĂ„varan frĂ„n den omgivande kustregionen. Vi behöver cirka 50 000 ton alger per Ă„r för att komma i gĂ„ng med produktionen, sĂ€ger Granström.
Investeringskostnaden för den tilltĂ€nkta fabriken i sydvĂ€stra Finland Ă€r cirka 70â100 miljoner euro. Fabrikens sysselsĂ€ttande effekt Ă€r 30â50 personer. Enligt bolagets affĂ€rsplan blir verksamheten lönsam frĂ„n och med 2027.
â Vi har redan undertecknat intentionsavtal med Valio, Hartwall och
Fazer för att nÀmna nÄgra aktörer i livsmedelsbranschen.
Trots att det tar lĂ„ng tid för brunalgerna att vĂ€xa till sig i Ăstersjöns brĂ€ckta vatten med lĂ„ga salthalter utgör den lĂ„ngsamma tillvĂ€xten inte ett problem i sammanhanget.
â Det viktigaste Ă€r inte att lĂ€gga beslag pĂ„ sĂ„ mycket biomassa som möjligt. Vi behöver endast tillrĂ€ckliga mĂ€ngder av de kemiska komponenterna i algerna för att kunna tillverka vĂ„ra produkter, berĂ€ttar Granström.
Odlingsplatser nÀra kusten
I Origin by Oceans laboratorier odlas sÄ kallade algskott som kallas zygoter. Dessa algskott överförs sedan till marina odlingsplatser dÀr stora metallkonstruktioner har sÀnkts ned i havet. DÀrefter fÀsts rep i konstruktionerna dÀr algerna ska vÀxa till sig.
8 TFiF bladet 3 / 2023
Origin by Oceans fabrik behöver cirka 50 000 ton alger per Är för att komma i gÄng med produktionen, sÀger Mari Granström.
Det tar ungefĂ€r 1â2 Ă„r innan brunalgerna kan skördas för fabrikens behov.
â Vi Ă€r redan i gĂ„ng med att identifiera gynnsamma odlingsplatser i skĂ€rgĂ„rden dĂ€r brunalgerna trivs och dĂ€r det sedan tidigare finns en riklig förekomst av blĂ„stĂ„ng. Det handlar om platser som Ă€r relativt nĂ€ra strĂ€nderna i till exempel SkĂ€rgĂ„rdshavet.
I praktiken innebÀr det hÀr att alla platser i nÀrheten av stora fartygsleder Àr uteslutna eftersom det bottensug och vÄgsvall som frakt- och passagerarfartygen orsakar inte Àr gynnsamt för framvÀxten av brunalger.
â Vi har lĂ„tit anlĂ€gga en testodling i Ă„lĂ€ndska vatten i samarbete med en lokal företagare. För att kunna skala upp verksamheten behövs miljötillstĂ„nd, vilket tar sin tid. Odlingen av alger kan i sjĂ€lva verket utgöra en ny födkrok och inkomstkĂ€lla för mĂ„nga skĂ€rgĂ„rdsbor, sĂ€ger Granström.
Hon bedömer att mÄnga yrkesfiskare skulle kunna bredda sin arbetsbild och odla alger framöver. Origin by Ocean har redan inlett ett preliminÀrt samarbete med Nylands fiskarförbund för att sondera terrÀngen.
Har ni rĂ€knat ut miljönyttan av er framtida verksamhet i Ăstersjön?
â Om vi lyckas skala upp verksamheten kan vi minska mĂ€ngden fosfor som belastar Ăstersjön med cirka 6 procent. Reduktionerna av kvĂ€ve skulle kunna uppgĂ„ till 10 procent. Allt hĂ€nger pĂ„ den kemiska industrins efterfrĂ„gan och hur de reagerar pĂ„ vĂ„rt utbud av ekologiskt hĂ„llbara kemikalier.
Genom att avlÀgsna
nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Ăstersjön kan vĂ„r affĂ€rsverksamhet bidra till att Ă„terstĂ€lla den ekologiska balansen i havet.
TFiF bladet 3 / 2023 9
â
Origin by Ocean, Nauvu
ARTIKEL
Coolbrooks innovation kan revolutionera den tunga industrin
Coolbrooks eldrivna rotodynamiska reaktor och processvÀrmare Àr energisnÄl och klarar sig utan fossila brÀnslen. Det Àr goda nyheter för den tunga industrin och klimatet.
Finlands nya Nokia. En global marknad pÄ 400 miljarder euro. En vÀlsignelse för klimatvÀnlig teknik. Med bland annat de attributen klassade tidningen Tekniikka & Talous det finsk-nederlÀndska bolaget Coolbrook nyligen.
I november i fjol premierades Coolbrooks teknik med ett innovationspris som överrÀcktes av den ansedda tidningen Financial Times. Enligt tidningen var Coolbrooks tekniska landvinning vÀrldens viktigaste uppfinning i fjol.
Trots god medvind tar Coolbrooks ledning lovorden och berömmet med ro.
â Vi fokuserar just nu pĂ„ produktutvecklingen och satsar allt krut pĂ„ att grunda en demonstrationsanlĂ€ggning. Efter testdriften vet vi hur tekniken kan tillĂ€mpas i större skala inom den tunga industrin, sĂ€ger Reetta Kaila, teknologidirektör pĂ„ Coolbrook.
Eldriven upphettning av gas
Coolbrooks rotodynamiska reaktor och processvÀrmare kan vÀrma upp gas med hjÀlp av el pÄ ett kostnads-
effektivt sÀtt. Reaktorn klarar av att hetta upp gasen till temperaturer pÄ mer Àn 1700 grader Celsius. I praktiken gÄr det till sÄ att elen styrs till den motor som driver turbinen och inte till resistorerna som i vanliga fall. Reaktorn omvandlar den upphettade gasens rörelseenergi till vÀrme som sedan kan anvÀndas i industriella processer. Tack vare Coolbrooks innovation behövs ingen fossil brÀnsle för att hetta upp gasen.
â Vi planerar att starta upp serieproduktionen av tekniska komponenter senast nĂ€sta Ă„r. Före det jobbar vi med att utarbeta samarbetsavtal med strategiska affĂ€rspartner. Innan vi kör i gĂ„ng produktionen behövs ocksĂ„ ett flertal genomförbarhetsstudier, sĂ€ger Kaila.
TFiF-bladet trÀffar Kaila virtuellt pÄ Teams i skarven mellan tvÄ möten. Teknologie doktor Kaila har anvÀnt en stor del av sin karriÀr till att utveckla utslÀppssnÄla och hÄllbara lösningar inom industrin. Hon har tidigare jobbat med vÀtgasproduktion pÄ WÀrtsilÀ och som processplanerare pÄ Neste. Före det forskade hon i Ätervinningen av industrins
sidoströmmar pÄ Teknologiska forskningscentralen VTT. Nu leder hon Coolbrooks teknologiska enhet.
â Som det nu ser ut Ă€r vi pĂ„ banan tidigast 2024. Vi Ă€r i fĂ€rd med att utreda de leveranskedjor som ska anvĂ€ndas för frakten av kritiska komponenter som behövs för produktionen av rotodynamiska reaktorer och processvĂ€rmare.
En del av produktionen av reaktorernas komponenter för pilotanlÀggningen tillverkas redan nu med 3D-skrivare, uppger Coolbrook.
Enorma utslÀppsreduktioner att vÀnta
Enligt Kaila mÄste Coolbrook vara selektiv i valet av samarbetspartner i uppstartningsfasen. Verksamhetens fokus ligger pÄ den tunga industrin dÀr de största miljövinsterna finns att hÀmta.
â Vi har rĂ€knat ut att vĂ„r innovation kan minska pĂ„ de globala klimatutslĂ€ppen med upp till 7 procent, förutsatt att företagets reaktor tas i anvĂ€ndning i tillrĂ€ckligt stor skala, sĂ€ger Kaila.
10 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT Mikael Sjövall FOTO Coolbrook
Reetta Kaila
Coolbrook siktar av samma anledning pÄ global tillvÀxt. Bolaget har redan undertecknat ett samarbetsavtal med Indiens största cementtillverkare Ultratech. Motsvarande samarbetsavtal har ocksÄ undertecknats i Brasilien.
â Vi har fĂ„tt ekonomisk uppbackning för vĂ„r internationalisering av privata investerare, Business Finland och den nederlĂ€ndska systerorganisationen Subsidie Demonstratie Energie en Klimaatinnovatie, sĂ€ger Kaila.
Lönsam investering
Företagen kan pressa ned sina löpande kostnader betydligt genom att investera i Coolbrooks reaktor och processvÀrmare. De höga priserna pÄ koldioxid inom EU:s system för handel med utslÀppsrÀtter har sporrat allt fler företag att investera i utslÀppssnÄl teknik.
â Patentet och innovationen Ă€r i finska hĂ€nder. Det hĂ€r innebĂ€r att en stor del av vĂ„ra intĂ€kter kommer att stanna i Finland oavsett var tillverkningen av de tekniska komponenterna kommer att Ă€ga rum.
Coolbrook jobbar just nu med att lÀgga in patentansökningar i ett flertal lÀnder utanför Europa. Det rör sig för nÀrvarande om cirka 70 patentansökningar som Àr avgörande med tanke pÄ internationaliseringen av bolagets verksamhet.
â Det största intresset för vĂ„r reaktor och vĂ€rmare finns utan tvekan inom tillverkningen av cement och stĂ„l liksom den petrokemiska industrin dĂ€r produktionen ger upphov till omfattande koldioxidutslĂ€pp, sĂ€ger Kaila.
TFiF bladet 3 / 2023 11
12 TFiF bladet 3 / 2023 MI CASA ES SU CASA â HELT TEKNISKT SETT! *Bokningskoden hittar du pĂ„ www.tfif.fi Erbjudandet gĂ€ller alla Omena Hotell. -20%* TFIF MEDLEMMAR
TEK:s fullmĂ€ktige â vad, hur och varför
I vÄras stÀllde Ätta TFiF-TEK medlemmar upp i Teknikens Akademikerförbund TEK:s fullmÀktigeval. TEK:s fullmÀktige Àr TEK:s högsta beslutande organ och vÀljs genom medlemsröstning vart tredje Är. FullmÀktige bestÄr totalt av 70 medlemmar och sju studerandemedlemmar.
FullmÀktigemedlemmarna ger riktlinjer för hur intressebevakningen för TEK:s medlemmar sköts, hurdana medlemstjÀnster TEK erbjuder och hur yrkesgruppen pÄverkar samhÀllet omkring oss. FullmÀktige vÀljer ocksÄ styrelsen och fattar beslut gÀllande ekonomin, t.ex. medlemsavgifterna.
FullmĂ€ktige gör i början pĂ„ fullmĂ€ktigeperioden ett fullmĂ€ktigeavtal. Avtalet gĂ€ller mellan fullmĂ€ktigegrupperna och definierar fullmĂ€ktigegruppernas gemensamma mĂ„lsĂ€ttningar. MĂ„lsĂ€ttningarna styr hela TEK:s verksamhet under fullmĂ€ktigeperioden och preciserar TEK:s strategi. Förra fullmĂ€ktigeperiodens avtal gick under rubriken âBĂ€ttre arbetsliv och en mera hĂ„llbar vĂ€rldâ och innehöll Ă€mnen som livslĂ„ng utbildning, förutseende medlemstjĂ€nster och innovationsomgivningen i Finland.
Teknikens Akademikerförbund r.f. bestÄr av Teknikens Akademiker r.f. och Tekniska
Föreningen i Finland r.f. TFiF har representation i sÄvÀl fullmÀktige som TEK:s styrelse.
För TFiF-TEK medlemmen syns TEK-medlemskapet bl.a. genom att TEK erbjuder
arbetsmarknadstjÀnster. Som TFiF-TEK medlem finns det ocksÄ möjlighet att engagera sig i TEK:s verksamhet genom att stÀlla upp i olika utskott, sÄ som medlemsutskottet, teknologiutskottet, utbildningsutskottet och de ungas utskott. TEK:s utskott fungerar som sakkunniga för TEK:s styrelse.
Inkommande fullmÀktigeperiod kommer
TFiF att arbeta för medlemstjÀnster, utbildning, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet, innovations- och teknologipolitik, hÄllbar utveckling, arbetsmarknaden och ett förÀndrat kunskapsarbete.
TFiF vill utveckla medlemstjÀnster bl.a. genom att lyssna pÄ medlemmarnas behov, erbjuda högkvalitativ rÄdgivning, utveckla digitala tjÀnster och genom att utnyttja data.
Utbildningen i högskolorna ska motsvara branschens behov och se till att de utexaminerade Àr konkurrenskraftiga bÄde i Finland och internationellt.
JÀmlikhets- och jÀmstÀlldhetsarbetet görs bÄde inom TEK, i kollektivavtalsförhandlingar och inom politiska beslut. Svenska sprÄkets stÀllning lyfts upp i alla ovan nÀmnda ÀmnesomrÄden.
Dina representanter i TEK:s fullmÀktige Àr Jimmy Nylund, Magnus Strandberg, Susanne Fagerlund och Anne GranatJukakoski. Som suppleanter fungerar Jenny Jensén, Kimmo Leveelahti, Marianne Taipale och Petteri Suominen.
Anne Granat-Jukakoski
TFiF bladet 3 / 2023 13
KOLUMN
ARTIKEL
Giganten inom förnybara brÀnslen
Neste Àr med sina förnybara diesel- och flygbrÀnslen en föregÄngare i raffinaderibranschen. Nestes mÄl Àr att de sista resterna av palmolja ska försvinna ur rÄvarumixen i Är, och inom drygt tio Är ska Nestes raffinaderi i BorgÄ vara helt fossilfritt.
Inget enskilt brÀnsle kan pÄ egen hand lösa miljöproblemen över en natt eftersom det i praktiken tar decennier att fasa ut den nuvarande bensin- och dieseldrivna fordonsparken. I stÀllet pÄgÄr en evolution mot en renare framtid med allt frÄn olika typer av elektrifiering av nya fordon till klimatvÀnligare brÀnslen som biogas, förnybar diesel (HVO) och sÄ kallade e-brÀnslen som grön metan.
BorgÄ spelar en viktig roll dÄ det gÀller den globala utvecklingen av förnybar diesel. Det Àr i raffinaderiet i Sköldvik som Neste under 1990-talet utvecklade sin NEXBTL-teknik för att förÀdla olika typer av vÀxt- och djurfetter till syntetisk HVO-diesel som sÀljs under namnet Neste MY Förnybar Diesel.
FrÄn BorgÄ Àr ocksÄ Carl Nyberg som ansvarar för verksamhetsomrÄdet Renewable Platform pÄ Neste. Det innebÀr att han ansvarar för rÄvaruinköp, produktion, logistik och den operationella biten i den hÀr kraftigt vÀxande delen av Nestes verksamhet. Den stora utmaningen Àr nu att finna nya rÄvarukÀllor för förnybara brÀnslen.
â Idag har vi totalt över 10 rĂ„varor som huvudsakligen Ă€r olika restströmmar frĂ„n livsmedelsindustrin, i dag frĂ€mst slaktrester frĂ„n kött och fiskindustrin och anvĂ€nd frityrolja.
I fjol var 95 procent av all vÄr rÄvara avfall och restprodukter och före Ärsskiftet upphör anvÀndningen av palmolja helt och hÄllet, sÀger Nyberg.
Kan sina oljor Nyberg har gjort en snabb karriÀr i koncernen Ànda sedan han efter Hanken-studierna startade som inköpare till raffinaderiet i Sköldvik under första halvan av 2000-talet.
â Sedan fick jag jobb som trader pĂ„ koncernens kontor i London 2007. Efter tvĂ„ Ă„r bar det av till GenĂšve och nĂ„gra Ă„r senare fick jag ansvaret för koncernens rĂ„oljeinköp och trading. NĂ€r barnen kom i skolĂ„ldern flyttade vi tillbaka till Finland och 2019 fick jag ansvaret för det nya affĂ€rsomrĂ„det förnybara trafikbrĂ€nslen, sĂ€ger han.
Nyberg konstaterar att förnybara brÀnslen Àr ett bra exempel pÄ cirkulÀr ekonomi.
â De minskar inte de direkta koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n trafiken utan poĂ€ngen Ă€r att de görs av Ă„tervunnen rĂ„vara, som i annat fall hade omvandlats till koldioxid utan nĂ„gon som helst miljönytta, sĂ€ger han.
Nu har Nybergs arbetsuppgift förÀndrats sÄ att han ansvarar för allt som ligger bakom sjÀlva försÀljningen och marknadsföringen av förnybara brÀnslen. En central uppgift för honom Àr att se till att rÄvarutillgÄngen Àr tillrÀcklig ocksÄ i fortsÀttningen genom att bÄde bredda rÄvarubasen samt skapa bÀttre geografisk tillgÀnglighet.
â Algbaserade oljor Ă€r exempelvis en intressant ny rĂ„vara dĂ€r vi redan har ett försök i pilotskala pĂ„ gĂ„ng i Spanien, sĂ€ger han.
PÄ sydligare breddgrader gÄr det enligt honom ocksÄ att odla oljehaltiga grödor utanför den vanliga odlingscykeln.
De kallas för ânovel vegetable oilsâ och innebĂ€r att det gĂ„r att fĂ„ vegetabilisk rĂ„vara som inte Ă€r bort frĂ„n matproduktionen samtidigt som mera kol binds i jorden.
14 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT & FOTO Bo Ingves
â En annan intressant möjlighet Ă€r oljeproducerande trĂ€d som klarar svĂ„ra förhĂ„llanden och kan odlas pĂ„ marker som inte duger till livsmedelsproduktion. Allt det hĂ€r Ă€r Ă€nnu i en tidig fas men ska inom 10â15 Ă„r sammantaget utgöra en viktig rĂ„varukĂ€lla för oss, sĂ€ger Nyberg.
Konkurrensen om rÄvaror
DÄ produktionen av förnybara brÀnslen ökar i vÀrlden vÀxer ocksÄ efterfrÄgan pÄ lÀmpliga rÄvaror snabbt. Det berÀknas enligt Nyberg att tillgÄngen pÄ avfallsrester globalt kan uppgÄ till 40 miljoner ton 2030.
â Nestes styrka Ă€r att vi har varit med lĂ€nge och har kunnat bygga upp en global inköpsorganisation samt ett globalt nĂ€tverk av partners och logistikhubbar för att hantera dessa produktströmmar. Det Ă€r viktigt att vara nĂ€ra rĂ„varorna och kunna spĂ„ra produkterna eftersom det gĂ€ller att frĂ„n mĂ„nga smĂ„ strömmar
BorgÄ bördiga Carl Nyberg har gjort en snabb karriÀr i Neste och ansvarar idag för hela den bakomliggande plattformen till förnybara brÀnslen, Nestes största affÀrsomrÄde.
Marathon Petroleum har ett samÀgt raffinaderi för förnybar diesel i Kalifornien, Martinez Renewables. NÀr det senare i Är har nÄtt full kapacitet kan raffinaderiet producera över tvÄ miljoner ton HVO per Är.
â GĂ„r man bort frĂ„n petroleumbaserade rĂ„varor till förnybart stĂ€ller det annorlunda krav pĂ„ materialen gĂ€llande exempelvis korrosion och förbehandling av rĂ„varorna. Raffinaderiet i USA anvĂ€nder en annan HVO-teknik, men vĂ„r rĂ„varukompetens gjorde oss till en lĂ€mplig partner. Med utvidgningen i Singapore och Martinez medrĂ€knade kommer vĂ„r produktionskapacitet i början av 2024 att uppgĂ„ till 5,5 miljoner ton förnybara brĂ€nslen, sĂ€ger Nyberg.
bygga upp stora volymer. TillgÄngen ökar kontinuerligt genom att det hela tiden i vÀrlden hittas nya avfalls- och restströmmar som lÀmpar sig för produktion av förnybara brÀnslen, sÀger Nyberg.
Inom industrin rÀknar man enligt honom med att tillgÄngen pÄ avfall i vÀrlden rÀcker till för en uppskalad produktion av förnybara brÀnslen till tidigt 2030-tal men att nya rÄvarualternativ behövs i tillÀgg efter det.
â Förutom förnybar diesel och förnybart flygbrĂ€nsle följer vi ocksĂ„ med utvecklingen inom grön vĂ€tgas och e-brĂ€nslen samt kemisk Ă„tervinning av plast. De hĂ€r projekten utgör en del av transformationen av raffinaderiet i Sköldvik som enligt planerna ska vara helt fossilfritt 2035, sĂ€ger Nyberg. Ett exempel pĂ„ Nestes stĂ€llning i vĂ€rlden Ă€r att koncernen tillsammans med USA:s andra största raffinaderiföretag
Neste i ett nötskal:
âą Grundat 1948.
⹠Oljeraffineringen inleddes i NÄdendal pÄ 1950-talet och i Sköldvik i BorgÄ pÄ 1960-talet.
⹠Neste MY Förnybar Diesel och förnybart flygbrÀnsle tillverkas i Sköldvik, Rotterdam och Singapore. I dag Àr koncernen vÀrldens största tillverkare av förnybara diesel- och flygbrÀnslen.
⹠OmsÀttning: 25,7 miljarder euro.
⹠Rörelseresultat: 2,4 miljarder euro.
âą Personal: Ăver 5 200 personer.
⹠Trivia: Rankat som vÀrldens 29 mest hÄllbara företag, bÀst bland energibolagen, pÄ Corporate Knights lista över vÀrldens 100 mest hÄllbara företag 2023.
TFiF bladet 3 / 2023 15
ARTIKEL
Inspiration frÄn grannlandet resulterar i nytt snabbmentoreringsprogram
Behovet av snabbmentorering ökar i takt med att beslut om egen karriÀr- och kompetensutveckling görs allt snabbare, uppger TFiX-styrgruppens ordförande Carl-Erik
Sandström.
VÄr hjÀrna har funnits i 40 000 Är och under bara en mycket kort del av den perioden har vi levt i ett överflöd av snabba intryck och snabb belöning dÄ tillgÄngen pÄ information Àr obegrÀnsad som idag. Resultatet Àr att djuplodande har bytts ut till korta budskap i sociala kanaler som ger hjÀrnan snabb belöning och snabba svar.
DÄ generation Y tar in kunskap och ser pÄ sin omvÀrld pÄ ett nytt sÀtt har ocksÄ den nya generationens agerande i arbetslivet förÀndrats.
â Allt ska ske sĂ„ snabbt som möjligt, ombytligt, konstruktivt men uppskattande sĂ€ger Mikaela Almerud pĂ„ Svenskt NĂ€ringsliv.
Hur generation Y söker svar och vill ha genomgÄende feedback i arbetslivet har resulterat i ett ökat behov för snabbmentorering. Fattar jag rÀtt beslut, hur ska jag göra nu, Àr grÀset verkligen grönare pÄ andra sidan? Bland annat dessa frÄgestÀllningar sysselsÀtter de unga.
Behovet av snabbmentorering ökar i takt med den nya generationens krav
NÀr vi blickar över grÀnsen mot vÀst, kan vi se att systerförbund i Sverige kompletterat lÄngfristiga mentorprogram med snabbmentorering. OcksÄ TFiX vill möta de nya generationernas behov med ett snabbmentoreringsprogram som gÄr under namnet TFX-sparrning.
â Fram till nu har TFiX frĂ€mst erbjudit lĂ€ngre mentorprogram som binder adept och mentor för cirka ett halvt Ă„r. Nu vill TFiF erbjuda en tjĂ€nst dĂ€r en till tre trĂ€ffar mellan mentor och adept rĂ€cker. Detta mentorprogram Ă€r ett komplement till det lĂ„ngfristiga mentorprogrammet som startar i höst igen, sĂ€ger TFiX-styrgruppens ordförande
Carl-Erik Sandström
Det nya snabbmentoreringsprogrammet prÀglas av snÀva, konkreta frÄgor och fokus pÄ olika sÀtt att anvÀnda sig av kunskapen.
Det Àr ÀndÄ viktigt att förstÄ att det inte rör sig om konsulttjÀnster, utan om en gratis medlemsförmÄn och ett stöd som ger alla TFiFmedlemmar möjlighet att bolla viktiga frÄgor i arbetslivet.
Konkreta och snÀva frÄgor
Vilka frĂ„gor ska man stĂ€lla i snabbmentoreringsprogrammet? â Ett exempel Ă€r om adepten ska börja arbeta pĂ„ en ny marknad eller i ett nytt land och mentorn kan dela sin expertis, insikt och erfarenhet om just den marknaden, sĂ€ger Anders Lindahl som Ă€r medlem i TFiX- styrgruppen.
Ju mera insikt adepten har om sitt behov, desto bÀttre chans finns det att hitta rÀtt mentor. Mentorn bjuder pÄ taktisk och strategisk respons, men det gÀller att stÀlla rÀtta frÄgor dÄ det Àr ett snabbmentoreringsprogram och trÀffarna Àr pÄ kort.
16 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT Fanny Lindholm FOTO Patrik Lindström
â Det kan gĂ€lla verksamhetsutveckling i ett industriföretag eller införandet av en ny mjukvara eller ett nytt system. DĂ„ kan man diskutera hur processerna ser ut och vilka flaskhalsar som uppstĂ„r i produktionen, sĂ€ger Anders.
Alternativt kan adepten ha fÄtt ett nytt arbete, blivit ansvarig för ett nytt uppdrag eller hen Àr kanske helt ny i arbetslivet. DÄ Àr det andra frÄgor man mÄste tÀnka pÄ.
Konkreta och tydliga frÄgestÀllningar ger bÀsta resultat för att TFiX-styrgruppen skall kunna hitta en passande mentor.
Just nu söker vi mentorer som kan tĂ€nka sig att ge snabbmentorering till andra medlemmar. Vill du bidra med ditt kunnande och din erfarenhet â sök till mentor pĂ„ https://tfif. fi/tfix-sparrning/. Vill du veta mera, kontakta oss pĂ„ kansli@tfif.fi!
TFiF bladet 3 / 2023 17
â
Just nu söker vi mentorer som kan tÀnka sig att ge snabbmentorering till andra medlemmar.
Utbytesstudier i Tanzania: Upplevelser och kulturchocker
Under det senaste vinterhalvÄret hade jag möjligheten att delta i ett utbytesprogram i Mwanza, Tanzania, och det var verkligen en oförglömlig upplevelse.
Till skillnad frĂ„n de flesta utbytesdestinationerna finns det vĂ€ldigt fĂ„ andra utlĂ€ndska studerande i Mwanza. Trots att St. Augustine University of Tanzania har tiotusentals studerande, var jag och en annan finlĂ€ndare de enda utbytesstudenterna. De största kulturchockerna kom frĂ„n hur mycket man sticker ut som vĂ€sterlĂ€nning: i skolan, i studentkorridoren och pĂ„ gatorna stirrar folk och ropar âmzunguâ (vit person). Jag skulle kanske jĂ€mföra kĂ€nslan med att vara en kĂ€ndis â roligt
och spÀnnande i början, men aningen tungt i lÀngden.
Det hÀr visar ocksÄ hur intressant Mwanza var som utbytesdestination, och ger en inblick i hur annorlunda livet Àr dÀr. Mina förhoppningar innan utbytet var att fÄ uppleva sÄ mÄnga unika och speciella upplevelser som möjligt, och den hÀr resan levde verkligen upp till dem!
SkolgÄngen vid universitetet var relativt likt den finlÀndska. Det fanns dock en mÀrkbar skillnad nÀr det kom till anvÀndningen av elektronik. SÄ gott som allting gjordes med penna och papper, det fanns ingen gratis internetkoppling och universitetet anvÀnde inte e-post för kommunikation.
Majoriteten av informationen om kurser och andra skolrelaterade Àrenden delades via WhatsApp. Det var tydligt hur speciellt det var att
jag deltog i kurserna, bĂ„de för klasskamrater och för professorerna. Jag förde bok hur mĂ„nga gĂ„nger professorn refererade till mig med kommentarer som âIn their country ...â och âThese guys ...â - totalt 39 gĂ„nger pĂ„ tre timmar. De hĂ€r kommentarerna öppnade mina ögon för hur mycket vi i Finland tar för givet. Jag lĂ€rde mig att uppskatta saker som en stabil infrastruktur och en fungerande demokrati, saker som för oss i Finland Ă€r sjĂ€lvklarheter.
Jag Àr oerhört tacksam för möjligheten att bo i Afrika i fem mÄnader. Utbytesstudier i Tanzania Àr inte vanligt, men jag rekommenderar det varmt för alla som vill utmana sig sjÀlva och uppleva en ny kultur. Jag Àr sÀker pÄ att det jag har lÀrt mig under utbytet kommer att bidra till min personliga utveckling och ge mig nya perspektiv som kommer att vara vÀrdefulla i min framtida karriÀr.
Oskar Heinonen
18 TFiF bladet 3 / 2023
â
Det hÀr visar ocksÄ hur intressant Mwanza var som utbytesdestination och ger en inblick i hur annorlunda livet Àr dÀr.
KOLUMN
Arbete pÄ ett rymdstartup
Det hÀr Àr Arthur Tolles historia, magisterstuderande inom rymdteknik pÄ Aalto universitet.
Att slÄ finska höjdrekordet för hobbyraketer. Det var planen för en liten grupp Aaltostuderanden nÀr de grundade Aalto Propulsion, senare Aurora Propulsion Technologies. Planen var att utveckla en hybridraket, och en design som anvÀnder fast brÀnsle och oxidationsmedel i gasform.
â Hybridraketen flög aldrig, men provkördes flera gĂ„nger. Ibland framgĂ„ngsrikt och ibland mera explosionsartat.
SjÀlva utvecklingsteamet dÀremot fick uppenbarligen inte nog av rymden, utan flyttade i stÀllet till satellitbranschen.
Min historia vid Aurora började sommaren Är 2021, dÄ jag blev anstÀlld som mekanisk designer. Som magisterstuderande i rymdteknik, med kandidatavhandling i maskinteknik vid Aalto universitet, lÀt möjligheten minst sagt intressant.
â Kontrasten att arbeta pĂ„ en liten rymd-startup i OtnĂ€s var stor, jĂ€mfört med min tidigare erfarenhet frĂ„n kĂ€rnkraftsbranschen.
STUDERANDE
Arbetet började direkt, utan desto mera utbildning, sĂ„ det behövdes egen initiativförmĂ„ga. Ă
andra sidan hade jag ett bra team runt mig att rycka i Àrmen vid behov. Ganska snabbt fick man allt mera ansvar och inom nÄgra mÄnader blev jag ledande mekanisk designer inom ett satellitprojekt, vilket kÀndes stort.
â I rymden rĂ€knas varje gram, Ă€r en kĂ€nd tumregel pĂ„ NASA. PĂ„ kubsatelliter Ă€r Ă€ven volym en stor begrĂ€nsning i designandet.
Man bör Àven ta i beaktande att komponenterna bör tÄla bl.a. vakuum, strÄlning, temperaturskillnader och hÄrd vibration under uppskjutningen. MÄnga saker att tÀnka pÄ för en mekanisk designer alltsÄ. HÀr hade jag mycket nytta av min hobbyerfarenhet av 3D printning, vilket gjorde att jag snabbt och enkelt kunde producera fysiska mock-ups och prototyper för att till exempel visualisera komplicerade 3D strukturer.
Jag arbetade pÄ Aurora tvÄ somrar och en vinter deltid. Som maskintekniker var den mest intressanta aspekten pÄ jobbet, förutom sjÀlva branschen, att företaget har in-house tillverkning, inklusive egen 5-axel CNC frÀs.
â Det mest intressanta med mitt jobb var att kunna medverka i projekt frĂ„n planeringsskede och tillverkning till leverans av en fĂ€rdig produkt.
Det finns en definitiv stolthet ocksÄ i att hÄlla i handen en sjÀlvdesignad modul pÄ vÀg upp i rymden!
Aurora Propulsion Technologies mission Àr att utveckla och tillverka drivsystem för smÄ satelliter, allt mellan under 1 och 1000kg i massa. Av produkterna Àr resistojet styrraketen bekantast för mig, eftersom det Àr frÀmst vad jag har arbetat med.
En resistojet anvÀnder elektricitet för att skapa den vÀrme som behövs för motorn att fungera. Som drivmedel, inte brÀnsle eftersom inget brinner, fungerar en inert gas eller vÀtska, oftast vatten. Auroras resistojet producerar ungefÀr 1N kraft, frÄn ett ca. 10mm lÄngt paket. Krafterna som behövs för att röra sig i rymden Àr inte stora, sÄ 1N rÀcker bra för att justera lÀget pÄ satelliten, eller undvika en kollision.
TFiF bladet 3 / 2023 19
TEXT Arthur Tolles
Arthur Tolles som Àr magisterstuderande inom rymdteknik pÄ Aalto universitet.
ARTIKEL
Global kampanj frÀmjar jÀmstÀlldhet inom teknikbranschen
Finland har en central roll i den globala kampanjen Generation Equality som koordineras av FN-organisationen UN Women.
Syftet med kampanjen Generation Equality Àr att frÀmja jÀmstÀlldhet och stÀrka flickors och kvinnors rÀttigheter. Finland leder en av kampanjens sex arbetsgrupper som styr upp arbetet kring jÀmstÀlldhet inom teknik- och innovationsbranschen.
â Det handlar om en vĂ€ldigt omfattande process som engagerar 72 lĂ€nder som har förbundit sig att jobba för jĂ€mstĂ€lldhet, sĂ€ger Liisa Ketolainen, sakkunnig vid det statliga utvecklingsbolaget Haus.
Enligt Ketolainen gÄr arbetet bland annat ut pÄ att synliggöra strukturer och fördomar som pÄverkar kvinnors delaktighet inom teknikbranschen. Ketolainen jobbar i tÀtt samarbete med Utrikesministeriet som koordinerar arbetet.
â Vi mĂ„ste frĂ„ga oss för vem och pĂ„ vilka villkor som ny teknik utvecklas. Det Ă€r viktigt att tekniska innovationer inte förlitar sig pĂ„ könsstereotyper. Ketolainen ger ett konkret exempel pĂ„ diskriminerande tekniska lösningar.
â NĂ€thandelsjĂ€tten Amazon utvecklade för nĂ„gra Ă„r sedan ett elektroniskt rekryteringssystem som automatiskt gallrade bort vissa ansökningar. Det visade sig att systemet gynnade mĂ€n eftersom deltidsjobb sĂ„gs som en nackdel i meritförteckningen. Kvinnor jobbar oftare deltid av familjeskĂ€l, sĂ€ger Ketolainen.
I mÄnga auktoritÀra lÀnder kan tekniska innovationer missbrukas för att motarbeta kvinnors rÀttigheter.
â Den iranska regimen anvĂ€nder till exempel digital ansiktsigenkĂ€nning för att identifiera och gripa kvinnor som vĂ€grar anvĂ€nda slöja pĂ„ offentliga platser.
Ketolainen pÄpekar att olika typer av misogyna algoritmer, som ligger som grund för artificiell intelligens, ocksÄ kan förstÀrka könsrelaterade fördomar, vilket till exempel OECD har varnat för.
â De sociala normerna pĂ„verkar jĂ€mstĂ€lldheten. Ăven i Finland florerar attityder som pĂ„stĂ„r att killar Ă€r bĂ€ttre pĂ„ matematik och teknik Ă€n kvinnor. Dessa attityder snedvrider könsfördelningen vid olika lĂ€roinrĂ€ttningar. Av de finlĂ€ndare som pluggar teknik och naturvetenskapliga Ă€mnen Ă€r cirka en tredjedel kvinnor.
â Undervisnings- och kulturministeriet försöker uppmuntra tjejer att intressera sig för matematik, naturvetenskaper och teknologi via ett sĂ„ kallat Luma-nĂ€tverk. Det Ă€r ett av mĂ„nga projekt som pĂ„ lĂ„ng sikt kan fĂ„ till stĂ„nd en förĂ€ndring.
Ett annat tema som dryftas av arbetsgruppen Àr olika sÀtt att motarbeta nÀtrelaterat vÄld.
â Ăver 70 procent av de kvinnor som har blivit förföljda pĂ„ nĂ€tet har ocksĂ„ utsatts för fysiska vĂ„ldshandlingar. Enligt en utredning som Europaparlamentet har lĂ„tit göra kostar nĂ€tvĂ„ldet EU:s medlemslĂ€nder upp till 89 miljarder euro per Ă„r.
20 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT Mikael Sjövall FOTO Mimmit koodaa, Mikke Pöyhönen / Photomikke
Linda Mannila blir ny AI-professor
Mannila vill bidra till ökad förstÄelse och kÀnnedom om artificiell intelligens i samhÀllet.
Docent Linda Mannila har utnÀmnts till bitrÀdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Den nyinrÀttade svensksprÄkiga professuren vid universitetets matematisk-naturvetenskapliga fakultet i GumtÀkt har artificiell intelligens och dess anknytning till samhÀllet som fokusomrÄde.
â Det kĂ€nns ganska stort att kallas AI-professor dĂ„ Ă€mnesomrĂ„det Ă€r sĂ„ brett. Jag vill med hjĂ€lp av min forskning och undervisning arbeta för en fördjupad förstĂ„else för vad AI Ă€r, samt dess möjligheter, begrĂ€nsningar och konsekvenser. Det Ă€r viktigt att lyfta fram etiska och samhĂ€lleliga frĂ„gor som berör AI, sĂ€ger Mannila.
Professuren har finansierats av sex finlandssvenska fonder med Svenska kulturfonden som största finansiĂ€r. Ăven TFiF har backat upp den nya professuren ekonomiskt.
â En del av mitt jobb gĂ„r ut pĂ„ att stödja den svenska lĂ€rarutbildningen och se till att alla utexaminerade lĂ€rare har en stark förstĂ„else för AI och dĂ€rtill vet hur de nya verktygen
kan anvÀndas i undervisningen, sÀger Mannila.
Mannila pÄpekar att det finns bÄde faror och möjligheter som Àr förknippade med AI.
â All teknik kan anvĂ€ndas pĂ„ ett destruktivt sĂ€tt. Vi behöver en tvĂ€rvetenskaplig, nyanserad diskussion om de risker som AI för med sig och hur vi ska kunna vĂ€rja oss mot dessa hotbilder med hjĂ€lp av kĂ€llkritik och reglering. HĂ€r spelar Ă€ven kunskapsnivĂ„n i samhĂ€llet en central roll.
Kommer du att samarbeta med företag i din roll som AI-professor? â Absolut. Jag ser ingen problematik i att samarbeta med företag som utvecklar artificiell intelligens. Teknik ska inte utvecklas i en silo. För att vi ska kunna tillgodose slutanvĂ€ndarens behov Ă€r det viktigt att forskare och företag samarbetar.
Mannila Àr en av fÄ kvinnor som axlar rollen som professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Könsfördelningen bland forskare som jobbar inom hennes bransch Àr fortfarande skev.
â Jag hoppas kunna vara en förebild för andra kvinnor och konkret bidra till att öka intresset för datavetenskap bland underrepresenterade grupper. Jag utgĂ„r frĂ„n att satsningar pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet och utbildning kommer att rĂ€tta till könsbalansen med tiden.
Vilken Àr din AI-favorit?
â Det Ă€r nog alla appar som kan anvĂ€ndas för textbehandling i likhet med Chat GPT. De hĂ€r verktygen har tillfört stor nytta i mitt arbete som forskare.
AI-professuren lediganslogs redan i september i fjol, men beslutet om utnÀmningen fattades i början av maj i Är. Professuren Àr tidsbestÀmd för en period pÄ fem Är, varefter den omvandlas till en fast tjÀnst. Linda Mannila kommer att tilltrÀda det nya jobbet den första september.
TFiF bladet 3 / 2023 21 ARTIKEL
TEXT Mikael Sjövall
ARTIKEL
Ă
bo Akademis nybygge Astra blir nytt vardagsrum i campus
Astra ska tjĂ€na som hubb för debatter, studier, presentationer och konserter. Aurum vid Ă
bo Akademi och Vetenskapshörnan vid Helsingfors universitet fungerar som förebilder.
I mitten av maj hade Ă
bo Akademis forna byggnad Gadolinia vid Porthansgatan jÀmnats vid marken. Bygget av den nya arkitektoniska dyrgripen Astra berÀknas köra i gÄng i augusti.
â Cirka 90 procent av allt rivningsmaterial Ă„tervinns. StĂ„lbalkarna och armeringsjĂ€rnen kan smĂ€ltas ned och omvandlas till bestĂ„ndsdelar i nya hus, medan den söndersmulade betongen anvĂ€nds som fyllnad i
bygget av nya vĂ€gar, sĂ€ger Mika Soinio, fastighetschef pĂ„ Stiftelsen för Ă
bo Akademi.
I samband med rivningen av byggnaden upptÀckte byggherren en otrevlig överraskning.
22 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT Mikael Sjövall FOTO Sigges Arkitekter
â En stor del av Gadolinia hade besprutats med hĂ€lsovĂ„dlig och miljöfarlig asbest. Vi var tvungna att skrapa bort asbestbelĂ€ggningen frĂ„n betongelementen och förpassa problemavfallet till en avfallsanlĂ€ggning i Forssa, berĂ€ttar Soinio.
Astra berÀknas stÄ klar i början av 2025. Budgeten för Sigge Arkitekters skapelse gÄr lös pÄ drygt 30 miljoner euro.
Astra en del av StjĂ€rnan Astra blir en del av kvarteret StjĂ€rnan, som utöver nybygget bestĂ„r av Ă
bo Akademis bibliotek Boktornet och Handelshögskolan. Kvarters namnet StjĂ€rnan hĂ€rstammar frĂ„n Carl Ludvig Engels stadsplan som gjordes upp efter Ă
bo brand 1827.
â Astra kommer i huvudsak att hysa blivande ekonomer och samhĂ€llsvetare, men utöver det ska byggnaden fungera som ett vardagsrum för alla som har anknytning till Akademin, sĂ€ger Heidi Backman, direktör för universitetsservice vid Ă
bo Akademi. Backman utlovar allmÀnna lokaler dÀr man kan vistas, plugga, umgÄs och ta det lilla lugna. Utöver byggnadens tvÄ restauranger Àr flera grupprum och studiehörnor under planering.
â Mitt i byggnadens hjĂ€rta ska vi anlĂ€gga en rund sal som lĂ€mpar sig för förelĂ€sningar, konserter, debatter och sĂ„ kallade Ted-talks, sĂ€ger Backman.
Inredningen av byggnaden Àr Ànnu i görningen och finslipningen av interiören pÄgÄr fortfarande, men vissa saker har slagits fast redan nu.
â Det blir mycket fokus pĂ„ öppna ytor med stora fönster dĂ€r ljuset kan strömma in. Byggnaden kommer att bjuda pĂ„ en fantastisk utsikt till Domkyrkan, sĂ€ger Backman.
Exteriören prĂ€glas av tegelvĂ€ggar, glas, betong och jĂ€rn. Enligt Ă
bo Akademis stiftelse kommer hÄllbara miljöval att genomsyra nybygget.
â Byggnaden ska uppfylla RTScertifikatets tuffa krav. Stiftelsen har ju stĂ€llt som mĂ„l att vi ska vara koldioxidneutrala senast 2026. Kravet gĂ€ller ocksĂ„ Astra. Vi kommer bland annat att förlita oss pĂ„ jordvĂ€rme och solpaneler för att trygga en stor del av energiförsörjningen, sĂ€ger Soinio.
TFiF bladet 3 / 2023 23
â
Mitt i byggnadens hjÀrta ska vi anlÀgga en rund sal som lÀmpar sig för förelÀsningar, konserter, debatter och sÄ kallade Tedtalks
Finskt teknikkunnande
Finland och teknik, det har alltid passat bra ihop â det Ă€r inom marknadsföringen vi halkar efter. Detta hör till klyschorna som alltfort hĂ„ller strĂ€ck. Men tekniken, den har alltid legat oss i blodet, vill jag pĂ„stĂ„.
Alltid? Spola tillbaka till 1500-talet. DĂ„ var efterfrĂ„gan stor pĂ„ skogsfinskt kunnande, nĂ€rmare bestĂ€mt i VĂ€rmland â dit den tidens konsulter for och förvandlades till expatar. Svedjebruk var man baddare pĂ„ hĂ€r i öst. TjĂ€rbrĂ€nning sysslade redan de gamla grekerna med, men tjĂ€ra blev Finlands frĂ€msta export pĂ„ 1700-talet. Teknikkunnande fanns traditionellt Ă€ven inom VVS-branschen, om man fĂ„r sĂ€ga det sĂ„: rökbastun och rökpörten var vĂ€ldigt energisnĂ„la pĂ„ sin tid.
Under 1800-talet utvecklades det finska kunnandet till nya höjder, och exporterades till kejsardömets mindre utvecklade omrĂ„den i österled. Via en relativt hög utbildningsnivĂ„, luthersk arbetsmoral och tĂ€ta kontakter med Tyskland hade Finland en expertisnivĂ„ som vida översteg den ryska och ukrainska. BĂ„tbyggarkunskapen nĂ„dde ocksĂ„ lĂ„ngt; via bondeseglationen byggdes skutor inte minst i Ă
boland och pĂ„ Ă
land.
Den som studerar böckerna i serien Finlandssvenska tekniker mÀrker att bÄde rent ingenjörskunnande och ledarskap var en ofta anlitad exportvara kring Svarta havet och Kaspiska havet. Vid det hÀr laget, efter
Rysslands anfall, Ă€r hamnen i Mariupol inte lĂ€ngre i gott skick â men den Ă€r planerad, projekterad och förverkligad med finskt teknikkunnande, av Frans Edvard Edelheim. Denne ingenjör var ingalunda ensam om finskt teknikkunnande i kejsardömet.
Under sjÀlvstÀndighetstiden breddades kunskapsomrÄdet. Det skogsfinska blev mer pappersinriktat, och Ätminstone rudimentÀra kunskaper i marknadsföring och försÀljning tarvades. NÀsta skjuts kom av krigsskadestÄndet, som breddade kunskapen inom metallindustrin. Snart nog ledde den allmÀnna nyfikenheten in Finland i IT-vÀrlden, dÀr det rentav skulle byggas egna datorer (Mikro-Mikko).
Utan ivern att bygga pĂ„ och skapa nytt hade det aldrig funnits förutsĂ€ttningar för Nokia, Linux, MySQL, Angry Birds, Supercell eller Supermetrics. Jag hĂ€vdar att framgĂ„ngarna oavsett Ă„rhundrade har byggt pĂ„ samma grundfaktorer â luthersk arbetsmoral och etik, god utbildning, ögonen öppna mot vĂ€ster, talkoanda och allemansrĂ€tt. De utgör en god huvudgĂ€rd att bygga pĂ„ ocksĂ„ framgent.
Kaj Arnö
24 TFiF bladet 3 / 2023
KOLUMN
Föreningsaktivitet Àr KUL
Föreningsaktivitet Àr KUL, det Àr dÀrför Àven de mera tidskrÀvande grejerna blir gjorda. För mig Àr orsaken till aktiviteten just nu en blandning av att vilja ge tillbaka Ät en organisation vars verksamhet gav mig massor under studietiden och att föreningsverksamheten passligt nog kunde fylla en lucka i kalendern dÄ man studerat klart och behövde nya saker att fylla kvÀllarna med. Samt att föreningslivet i de föreningar dÀr jag Àr aktiv ger mig möjlighet till verksamhet pÄ svenska.
Det Àr roligt att jobba med nÄgot som inte bara Àr till nytta för en sjÀlv utan ocksÄ för andra. Man blir en del i en gemenskap som annars kanske saknas i vÄr moderna vÀrld dÀr de flesta flyttat bort frÄn byn de vÀxte upp i. NÀr jag i tiderna flyttade frÄn VörÄ till
OtnÀs blev gemenskapen pÄ TF en ypperlig plats att fÄ nya vÀnner samtidigt som jag vÀgde upp studiernas vÀldigt teoretiska förelÀsningar med nÄgot praktiskt, allt frÄn att fixa festmat till att sÀtta plÄttak pÄ sportstugan.
Fortsatt aktivitet pĂ„ TF gav erfarenheter och möjligheter att testa ta ansvar. Det gav möjligheten att lĂ€ra sig och öva pĂ„ sĂ„dant som man inte lĂ€rde sig pĂ„ förelĂ€sningarna, men som nog har varit minst lika viktigt i arbetslivet. âLĂ€roverket utbildar ingenjören, kamratskapen danar medborgarenâ Ă€r fortfarande lika relevant idag, som dĂ„ det myntades av TFs grundare i tiderna. FörstĂ„s ger ju inte föreningslivet bara erfarenheter som Ă€r bra i efterhand â det Ă€r ju ocksĂ„ vĂ€ldigt roligt medan man hĂ„ller pĂ„.
Vare sig om det Àr dÄ man stÄtt i Esbo skogarna med en motorsÄg för att TF bestÀmt sig för att bygga en vÀg till sportstugan eller att man under ett möte lyckas hitta bra lösningar pÄ problem det har funderats pÄ för lÀnge.
Allt Ă€r kanske inte just i stunden det mest roliga man nĂ„gonsin varit med om, stĂ€da till kl. 05 t.ex., men i alla fall jag har en tendens att glömma det trĂ„kiga efter ett tag, och bara minnas de roligare delarna. Och det Ă€r sĂ€kert det som gjort att jag sĂ„ ofta har svarat âJaâ pĂ„ frĂ„gan om jag Ă€n en gĂ„ng kommer med och hjĂ€lper.
Magnus Strandberg TFs Kurator medlem i TFiFs stipendieutskott
TFiF bladet 3 / 2023 25 KOLUMN
Vad Àr en tillrÀcklig mÀngd arbete?
I dag frÄgar anstÀllda med rÀtta vilken mÀngd arbete som Àr tillrÀcklig och nÀr har de fullgjort sin skyldighet, utan att underprestera eller ledas in i en spiral av övertid, vilket Àr vanligt för högt uppsatta. Det Àr arbetsgivarens ansvar att följa med och föra bok över arbetstiden sÄ att arbetstiden inte överskrider 48 timmar i veckan.
Underpresterande, oföretagsam Àr termer som anvÀnds allmÀnt bland arbetsgivare men som inte har nÄgon exakt juridisk definition. Tidigare talades det mycket om anstÀlldas underpresterande i arbetslivet och nÀr det kan vara en orsak till uppsÀgning av personliga skÀl.
â I dag frĂ„gar anstĂ€llda dĂ€rför med rĂ€tta vilken mĂ€ngd arbete som Ă€r tillrĂ€cklig och nĂ€r de fullgjort sin skyldighet.
Arbetstidslagen förnyades Är 2020 och den förpliktar arbetsgivaren att se till att den anstÀlldas genomsnittliga arbetstid inte överskrider 48 timmar i veckan. Den genomsnittliga arbetstiden rÀknas per fyra mÄnader och Àven övertidstimmar rÀknas. I arbetarskyddslagen faststÀlls dessutom att man vid utredningen ocksÄ ska beakta arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden.
Arbetsgivaren ska följa med arbetstiden
Det Àr arbetsgivarens ansvar och skyl-
dighet att följa med och föra bok över arbetstiden. I arbetstidsbokföringen ska framgÄ den ordinarie arbetstiden, mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbete samt de ersÀttningar som betalats för dem.
dÄligt frÄn arbetsbelastningen och cirka hÀlften sade sig ÄterhÀmta sig bara nÄgorlunda.
Det Àr arbetsgivarens ansvar och skyldighet att följa med och föra bok över arbetstiden.
FrÄgan Àr sedan om man i praktiken arbetar mer Àn vad som skrivs upp. I TEKs arbetsmarknadsundersökning frÄn 2017 framkom det att arbetstagarnas upplevelser Àr orovÀckande.
â SĂ„ mĂ„nga som 35 procent sade att de efter arbetsdagen Ă„terhĂ€mtar sig
Underpresterande Àr sÀllan en giltig uppsÀgningsorsak. Arbetstagarens allmÀnna skyldigheter mot arbetsgivaren framkommer i 3 kapitlets 1 § i arbetsavtalslagen. Enligt den ska arbetstagaren utföra sitt arbete omsorgsfullt med iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med sin behörighet ger om arbetet.
Omfattningen av arbetstagarens arbetsskyldighet bestÀms vanligen enligt de uppgifter man kommit överens om i arbetsavtalet. Ju vagare överenskommelsen Àr, desto mer omfattande kan arbetsuppgifterna vara. Om arbetstagarens uppgiftsbeskrivning inte Àr tydlig kan man Ä andra sidan inte bedöma försumlighet i arbetet lika strÀngt som om arbetstagaren försummat en uppgift som Àr tydligt definierad och som arbetstagaren vet om.
Underpresterande Àr en term som anvÀnds allmÀnt bland arbetsgivare
26 TFiF bladet 3 / 2023 ARBETSMARKNAD
TEXT Maritta Jalo, Skribenten Àr anstÀllningsjurist pÄ TEK
â
men som inte har nÄgon exakt juridisk definition. Ibland pratar man ocksÄ om oföretagsamhet hos arbetstagare. En underpresterande anstÀlld försummar inte direkt sina uppgifter och handlar inte i strid med givna anvisningar, men fÄr inte till stÄnd tillrÀckliga resultat.
Om en anstÀllds underpresterande ska vara en giltig grund för uppsÀgning mÄste arbetsgivaren kunna pÄvisa att det att ett resultat eller en mÄlsÀttning inte uppnÄtts beror pÄ ett fel eller en försummelse som kan tillrÀknas den anstÀllda.
Förseelsen och försummelsen av sina arbetsuppgifter mÄste ocksÄ vara mycket betydande. LikasÄ betydande brist i resultatmÄl.
â Oftast gĂ€ller tvister som har att göra med uppsĂ€gning pĂ„ grund av oföretagsamhet personer i ledande stĂ€llning eller i försĂ€ljningsarbete.
Exempelvis. Det faktum att bolaget inte under det aktuella Äret uppnÄdde sina budgetmÄl sade ingenting om direktörens arbete. Konkurrensen hade hÄrdnat i branschen och detta pÄverkade bolagets resultat. Bevisen pÄ direktörens pÄstÄdda försummelser var ocksÄ vÀldigt knappa. Det fanns ingen grund för uppsÀgningen.
Först mÄste man varna sÄ att arbetstagaren kan rÀtta sitt förfarande
Enligt arbetsavtalslagens 7 kapitel, 2 §, 3 momentet, fÄr en arbetstagare som har Äsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av anstÀllningsförhÄllandet inte sÀgas upp förrÀn han eller hon varnats och dÀrigenom beretts möjlighet att rÀtta till sitt förfarande.
â Arbetsgivaren mĂ„ste dessutom innan uppsĂ€gningen höra arbetstagaren och reda ut om uppsĂ€gningen kan undvikas genom att arbetstagaren placeras i nĂ„got annat arbete.
Ibland kan oföretagsamhet framför allt inom försÀljning eller i ledande positioner dock vara en grund för uppsÀgning. Om den anstÀlldas prestation kan jÀmföras med en riktig kontrollgrupp och man kan konstatera ett svagt arbetsresultat sÄ kan det utgöra en grund för uppsÀgning. Men först mÄste man kontrollera att den anstÀllda fÄtt tillrÀckliga instruktioner och försöka se hur underpresterandet kunde korrigeras och förbÀttras.
Den anstÀlldas helhetssituation ska ocksÄ pÄverka bedömningen Ibland kan det uppkomma situationer dÀr arbetsförmÄgan tillfÀlligt Àr försÀmrad. FrÄn och med 1.6.2023 kommer ett tillÀgg i arbetarskyddslagen om arbetsgivarens omsorgsplikt, som sÀger att arbetsgivaren mÄste beakta arbetstagarens personliga förutsÀttningar och behov av arbetarskydd. Bland högre tjÀnstemÀn Àr det vanligare att arbetstiden överskrids Àn att den underskrids.
â Det skulle vara bra om arbetet kunde dimensioneras rĂ€tt frĂ„n början sĂ„ att arbetstagaren hinner utföra det under den överenskomna arbetstiden.
En anstÀlld som mÄr bra producerar ocksÄ bÀttre för sin arbetsgivare.
För mycket Àr för mycket Uppskatta din nuvarande arbetsmÀngd.
Min arbetsmĂ€ngd Ă€râŠ
⹠11 % stÀndigt för stor
⹠41 % tidvis för stor
⹠44 % lÀmplig
⹠3 % för liten
⹠1 % kan inte sÀga
KÀlla: TEKs arbetsmarknadsundersökning 2022
Som TFiF/TEK medlem fÄr du mÄngsidiga juristtjÀnster sÄvÀl personligen som flexibelt pÄ nÀtet 24/7.
TEKs jurister
⹠granskar arbets- och direktörsavtalsutkast
⹠hjÀlper i frÄgor som rör anstÀllningsförhÄllanden
⹠hjÀlper företagare i frÄgor som rör exempelvis avtal och grundandet av företag
⹠sköter anstÀllningstvister och ger rÄd Ät medlemmar bland annat i förÀndringsförhandlingar
I eLakimies-tjÀnsten fÄr du svar pÄ de vanligaste juridiska frÄgorna. Kolla ocksÄ TEKs sidor om juridik samt vanliga frÄgor: www.tek.fi/lakipalvelut
TFiF bladet 3 / 2023 27
ARTIKEL
Mirka tar sig an den gröna omstÀllningen via ytan
I december 2022 fick slipmedelstillverkaren Mirka i Jeppo en ledande roll i arbetet för en grön omstÀllning dÄ Business Finland beviljade företaget Veturiunderstöd om totalt 10 miljoner euro för projektet SHAPE. MÄlet Àr att skapa ett ekosystem av aktörer som vill vara med och utveckla klimatneutrala, och i vissa sammanhang till och med klimatnegativa, lösningar med ett speciellt fokus pÄ renovering, Ätertillverkning och att ytterligare förena flera branscher kring det hÀr temat.
Att ekosystemet Àr inspirerande rÄder det inget tvivel om dÄ SHAPE-projektets ledare Charlotta Risku berÀttar om sitt arbete.
DÄ hon började som produktutvecklare inom plastindustrin för ungefÀr 20 Är sedan blandade man plasten med andra Àmnen för att pressa pri-
serna, i dag Àr det tvÀrtom. I dag gör den gröna omstÀllningen att Ätervunnet material höjer produktens vÀrde. Förenklat sagt handlar det om att minska varans koldioxidavtryck.
28 TFiF bladet 3 / 2023
TEXT Catrin Sandvik FOTO Mirka
Charlotta Risku, general manager inom innovation och hÄllbarhet pÄ Mirka och projektledare för SHAPE.
Mirkas ekosystem SHAPE ska bidra till den gröna omstÀllningen.
â Eftersom ingen annan i Finland sysslar med tillverkning av ytbehandlingslösningar som slipmaterial, slipmaskiner och polermedel fick det oss att fundera över vad vi kan, och framför allt kring insikten om hur stor roll ytan spelar i produkters livscykel. Den gröna omstĂ€llningen krĂ€ver att livslĂ€ngden pĂ„ produkter förlĂ€ngs, och hĂ€r har ytbehandling en viktig roll bĂ„de gĂ€llande skydd och livslĂ€ngd. Vi har ocksĂ„ funderat över vad man kan göra av det avfall vĂ„ra produkter producerar. Inspirerade av de hĂ€r frĂ„gestĂ€llningarna skapade vi SHAPE. Utöver vĂ„rt eget projekt vill vi katalysera skapandet av projektsamarbeten inom det ekosystem vi hĂ„ller pĂ„ att samla, sĂ€ger Risku, general manager inom innovation och hĂ„llbarhet pĂ„ Mirka och projektledare för ekosystemet SHAPE.
SHAPE Àr det första projektet i sitt slag i Finland och potentialen Àr enorm. Uppskattningsvis rÀknar man pÄ Mirka med att det genom egna ytbehandlingslösningar och ekosystemets övriga aktörer finns en möjlighet att i framtiden kunna minska den europeiska industrins koldioxidavtryck med 100 miljoner ton. En strÀvan inom projektet Àr att inspirera ekosystemet till innovationer som möjliggör förlÀngda livscyklerna för durabla produkter, det hÀnder mycket pÄ den fronten nu: nya lösningar som gör det möjligt att ta tillbaka gamla produkter genom reparation introduceras pÄ marknaden i rask takt.
â Ingen vill köpa till exempel en begagnad smarttelefon med skĂ€rmen Ă€r full av repor eller dĂ€r ytan inte lĂ€ngre blĂ€nker. Inom det hĂ€r omrĂ„det finns redan företag som specialiserat sig pĂ„ att reparera och Ă„terstĂ€lla anvĂ€nda produkter till nyskick, och dĂ„ kan det ofta handla om att snygga till och slipa ytan vilket Ă€r precis vĂ„rt omrĂ„de.
Avfall blir till nya rÄvaror Mirkas framgÄngshistoria ligger i företagets dammfria lösningar. Slipdamm orsakar utmaningar för industrier inte bara gÀllande nedsmutsning utan ocksÄ för den mÀnskliga hÀlsan, till exempel klassas damm frÄn mÄnga trÀsorter som hÀlsovÄdliga. Inom ekosystemet har man dÀrför som mÄlsÀttning att se hur man kan ta dammet och göra nÄgot bra av det, göra avfallsflödet till rÄvaror igen. Det hÀr har blivit ett av de första projekten inom SHAPE.
â Grövre avfall har ett direkt energivĂ€rde, men det Ă€r en stor utmaning att hitta en vĂ€rdekedja för damm. Om vi kan göra dammet till en vĂ€rdefull rĂ„vara betyder det att slutprodukten samtidigt fĂ„r ett mindre koldioxidavtryck och det gör att kundens processer blir mer hĂ„llbara samtidigt som det ocksĂ„ sparar pengar.
Kan engÄngsprodukter leva lÀngre?
Den största utmaningen för ytbehandlingsbranschen Àr att produkterna Àr engÄngsprodukter. DÄ du anvÀnt ett sandpapper Àr det förbrukat och blir avfall.
â Det vi behöver jobba med Ă€r att förlĂ€nga livslĂ€ngden, se över materialvalen och tĂ€nka om kring Ă„tervinningen sĂ„ att vi kan berĂ€ttiga produktens existens. Ekosystemet för ihop mĂ„nga utmaningar och möjligheter för att skapa nya processer och lösningar, till exempel kommer vi förutom trĂ€dammet ocksĂ„ att börja kika pĂ„ spackel och betong inom byggsektorn. Andra intressanta omrĂ„den Ă€r hur vi kan Ă„tervinna multimaterialstrukturer dĂ€r olika lager limmats eller fogats ihop, eller tekniska textilier som ofta Ă€r fossilbaserade. För sĂ„dana hĂ€r produkter vill vi tillsammans
med vÄra partner bygga vÀrdekedjor pÄ finsk mark.
Vad kommer ekosystemet att ha uppnÄtt dÄ projekttiden tar slut 2027?
â Vi kommer att ha nya produkter och nya lösningar, vi kommer att ha tagit ett stort steg pĂ„ hĂ„llbarhetsstegen och framför allt kommer vi att ha gjort framsteg i att modellera hĂ„llbarhet och ett bĂ€ttre resultat för vĂ„ra befintliga lösningar. Grön omstĂ€llning inom en stor processindustri krĂ€ver omfattande omstĂ€llningar och det gĂ„r inte snabbt. Fem Ă„r Ă€r inte en lĂ„ng tid, men det finns ett enormt intresse och vilja hos vĂ„ra partner. Mycket kommer vi att lösa, det Ă€r ekosystemets styrka.
SHAPE
⹠Projektet ska skapa ett ekosystem som sammanför olika branscher för att utveckla lösningar för att Ätertillverknings- och renoveringsindustrin ska bli nettokolnegativ. Mirka fungerar som ekosystemets lokomotiv.
⹠Ekosystemet arbetar enligt fyra huvudsakliga omrÄden: hÄllbara materiallösningar, reparations-, renoverings- och Äterbyggnadslösningar, accelererad cirkulÀr ekonomin och intelligenta vÀrdekedjor genom digitala lösningar.
⹠SHAPE finansieras av Business Finland. Projektet har beviljats 10 miljoner euro i utvecklingsfinansiering i Veturi-företagens utmaningstÀvling och ytterligare 20 miljoner som ska anvÀndas i de företag som samarbetar inom projektet.
⹠Projektet startade officiellt i början av 2023 och pÄgÄr fram till 2027.
TFiF bladet 3 / 2023 29
SommarutfÀrd till Hangö med
GustavsvÀrn och
Frontmuseet
16.8
SensommarutfÀrd till Hangö. Under dagen görs bl.a. en bÄttur till fÀstnings- och fyrön GustavsvÀrn utanför Hangö med en mellanlandning i GÀddtarmen, som tidigare utgjorde en skyddad hamn för bÄtfarare i vilken dessa lÀmnat efter sig hundratals sevÀrda hÀllristningar.
EVENEMANG
Resa till Hamburg och LĂŒbeck
24-29.9
Hamburg Àr en fascinerande storstad, som lockar till upptÀcktsfÀrder enligt personliga preferenser.
I programmet ingĂ„r bl.a. Hafenrundfart, Miniatur Wunderland, Elbphilharmonien, guidad busstur lĂ€ngs Elbe, en dag i LĂŒbeck med guidning, utfĂ€rd till Schleswig och vikingatidens största stad Haithabu (Hedeby). Upplagt för Ă€ventyr alltsĂ„!
Höstens TFiF Afterworks i Orfeus Lounge
21.9, 19.10, 16.11 samt 14.12
Vill du nÀtverka? Vill du bara sticka dig in och varva ner efter dagen?
Kom med och trÀffa andra TFiFmedlemmar under fria former i Orfeus Lounge.
Under afterworken serverar vi en lÀtt matbit, presenterar ett aktuellt Àmne som underlag för diskussion och umgÄs under fria former.
Teater: Figaros Bröllop, Röda rummet och Ronja Rövardotter
24.10, 16.11 och 27.12
GÄ pÄ teater tillsammans med andra TFiFare.
Höstens teaterbiljetter Àr bokade sÄ gÄ in pÄ tfif.fi/evenemang och anmÀl dig
I samband med teaterbesöken bjuder TFiF pÄ pausservering och dÄ pjÀserna spelas pÄ Lilla Teatern ordnas oftast eftertillstÀllningar i Orfeus lounge med besök av nÄgon frÄn ensemblen.
Resa till Champagne
27-29.10
Vindistriktet Champagne bestÄr av 34.000 druvodlade hektar. Geografiskt strÀcker det sig i norr frÄn distriktets största stad Reims, belÀgen 15 mil nordost om Paris, Ànda ner till Aube, nÀstan 20 mil lÀngre söderut.
30 TFiF bladet 3 / 2023 TFiF bladet 3 / 2023 1
Ikonbilder: Flaticon
Bild: Canva
EVENEMANG
Kommande evenemang:
16.8
SommarutfÀrd till Hangö med GustavsvÀrn och Frontmuseet
24.8
TFiF Golf 2023, Ekegolf, EkenÀs
24-29.9
Resa till Hamburg och LĂŒbeck
24.10
Teater: Figaros bröllop, Lilla Teatern
21.9
MÄnatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge
19.10
MÄnatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge
27-29.10
Resa till Champagne
16.11
MÄnatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge
16.11
Teater: Röda rummet, Lilla teatern
14.12
MÄnatlig TFiF Afterwork och julglögg i Orfeus Lounge
16.12
Traditionell jullunch pÄ restaurang Tekniska
27.12
Teater: Ronja Rövardotter, Svenska Teatern
10:ans bord trÀffas under hösten: 20.9, 4.10, 18.10, 1.11, 15.11 samt 20.12.
DIAS-gillets mÄnadsmöten under hösten hÄlls: 29.9, 27.10, 24.11 samt 15.12.
Du hittar nÀrmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang
Om du har önskemÄl om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).
TFiF bladet 3 / 2023 31
TFiFs mentorprogram TFiX
förenar yngre och Àldre experter i arbetslivet
Ett ypperligt sÀtt att vidga sina professionella vyer bÄde som mentor och som adept.
StÀll upp som mentor för en TFiF-medlem!
Som mentor fÄr du möjlighet att dela med dig av din erfarenhet och samtidigt hjÀlpa din adept att utvecklas genom att fungera som stöd och bollplank.
Vi söker dig som har flera Ärs erfarenhet av arbetslivet, som Àr en god lyssnare och som vill dela med dig av dina erfarenheter.
Sök till mentorprogrammet TFiX!
TFiX riktar sig till dig som Àr i arbetslivet och som vill ha en mentor att diskutera frÄgor om arbetsliv och karriÀr. Du kan t.ex. fÄ hjÀlp med att förtydliga dina egna mÄlsÀttningar, problemsituationer pÄ jobbet eller att bli bÀttre pÄ att kombinera arbete och privatliv.
En ny omgÄng av mentorprogrammet TFiX för TFiF-medlemmar startar i oktober. Deltagandet Àr gratis .
AnmÀlan öppen 16.6-8.9.2023! www.tfif.fi/tfix