TFiF bladet 3/2023

TFiF bladet

21

3 För vem utvecklar vi tekniken?

4 Notiser

5 Flexens satsar på vätgas och ammoniak i Karleby

6 Alger omvandlas till eftertraktad råvara för industrin

10 Coolbrooks innovation kan revolutionera den tunga industrin

13 Kolumn Anne Granat-Jukakoski: TEK:s fullmäktige – vad, hur och varför

14 Giganten inom förnybara bränslen

16 Inspiration från grannlandet resulterar i nytt snabbmentorerings-program

18 Kolumn Oskar Heinonen: Utbytesstudier i Tanzania: Upplevelser och kulturchocker

19 Arbete på ett rymdstartup

20 Global kampanj främjar jämställdhet inom teknikbranschen

21 Linda Mannila blir ny AI-professor

22 Åbo Akademis nybygge Astra blir nytt vardagsrum i campus

24 Kolumn Kaj Arnö: Finskt teknikkunnande

25 Kolumn Magnus Strandberg: Föreningsaktivitet är KUL

26 Vad är en tillräcklig mängd arbete?

28 Mirka tar sig an den gröna omställningen via ytan

För vem utvecklar vi tekniken?

I Finland finns det ett tydligt behov av att öka antalet kvinnor inom teknik och naturvetenskap. Av TFiFs ordinarie medlemmar, det vill säga utexaminerade medlemmar, utgör kvinnor endast 22 procent. Även om trenden går åt rätt håll är kurvan inte tillräckligt brant. Bland våra studerandemedlemmar är andelen kvinnor 30 procent. En realistisk och önskvärd procentsats skulle vara 40 procent kvinnor bland dem som börjar sina teknikstudier år 2030. För att nå detta mål arbetar TFiF till exempel bland ungdomari högstadiet.

TFiF är en av huvudarrangörerna

för den årliga teknik- och naturvetenskapstävlingen TekNatur. I år firade tävlingen sitt 30-årsjubileum och lanserade i samband med detta en ny tävling vid namn Teknatur

Utmaning (en form av mini-Slush för ungdomar). Intresset för den nya tävlingen överträffade alla förväntningar. Över 120 elever i klass åtta och nio från runtom i Svenskfinland deltog i grupparbeten där

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

de under handledning fick lösa utmaningar om klimat. Lösningarna som grupperna presenterade inför sina kamrater och domarna var innovativa och hoppingivande.

I detta nummer har vi också intervjuat Liisa Ketolainen, sakkunnig vid det statliga utvecklingsbolaget HAUS, om jämställdhet inom teknikbranschen. Ketolainen delar med sig av arbetet med att synliggöra de strukturer och fördomar som påverkar kvinnors deltagande inom teknikbranschen. Tekniska innovationer bör inte bygga på könsstereotyper. Under den pågående pridemånaden uppmärksammas också arbetet för ett jämlikt arbetsliv för alla. Ett steg i detta arbete är införandet av nya könsneutrala familjeledighetstermer i kollektivavtal.

Ytterligare värt att nämna och vara stolt över är att TFiF för två

Ansvarig redaktör:

Annika Nylander

e-post: annika.nylander@tfif.fi

Redaktörer:

Ira Vaskola, Fanny Lindholm, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Kolumnister:

Anne Granat-Jukakoski, Kaj Arnö, Oskar Heinonen, Magnus Strandberg TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

veckor sedan offentliggjorde mottagarna av vårens stipendier. Totalt delade vi ut över 26 000 euro från vår stiftelse för studier, utbyten och praktik. I denna tidning kan du bland annat som sommarläsning dyka in i Oskar Heinonens upplevelser under sitt utbyte i Tanzania.

Glad sommar, låt din innovation och kreativitet blomstra!

Annika Nylander Verksamhetsledare

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Layout: Kupli Oy

TFiF bladet utkommer

5 gånger per år

Upplaga: 5 100

Omslag: MultiArt Silk 150g

Inlaga: MaxiOffset 90g

Tryckeri:

Grano

ISSN 2670-2819 (print)

ISSN 2670-2827 (online)

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

NOTISER

Tävlingar

TekNatur firade 30-år med ny tävling

På TekNatur Finaldagarna hade vi ett rekordantal anmälda i år. Det nya formatet som påminde om en mini Slush blev ett framgångsrecept. Under den spännande finaldagen pitchade Teknatur/ Utmaningens finalister (åk. 8-9) sina projekt för domarna. Bästa nytänkande idé gick till gruppen Gröna globen och Återvinning av mat.

I Sjukampen som är en tävling för sjundeklassisterna vann Ekenäs Högstadieskolas klass 7a. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

TEK-valresultat

TEK:s fullmäktige fick 70 ledamöter och partipolitiskt bundna valförbund ökade sin representation. Den elektroniska omröstningen var populär och donationskampanjen samlade in nästan 35 000 euro.

I TFiF:s valdistrikt samlade Jimmy Nylund (TFiF,Helsingfors) mest röster, 112 stycken, med Magnus Strandberg (TFiF, Esbo) som tvåa med 105 röster.

TFiFs fyra representanter i TEK:s fullmäktige är därmed Jimmy Nylund, Magnus Strandberg, Susanne Fagerlund samt Anne Granat-Jukakoski. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Vill du vara med och utveckla TFiF?

Ställ upp i styrelsevalet hösten 2023!

Styrelsen ansvarar för föreningens verksamhet och lotsar föreningen framåt i samarbete med verksamhetsledaren, kansliet och inte minst medlemmarna. Är du intresserad av att ställa upp i styrelsearbetet eller har du en kandidat som du tycker skulle passa?

Du kan kontakta valkommitténs ordförande Annica Lindfors på adressen annica.e.lindfors@gmail.com och meddela ditt intresse eller uppge vem du tycker skulle platsa i styrelsen. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Har du tagit examen?

Som nyutexaminerad får du rabatt på medlemsavgiften i 12 månader!

När du blir färdig med dina magisterstudier övergår du från studerandemedlem (yngre medlem) till ordinarie medlem. Vi får inte alltid info från universiteten om vem som utexaminerats, så kom ihåg att meddela oss när du fått din examen.

Könsklyftan inom ingenjörsyrket

”Alla är överens om att vi behöver fler kvinnor inom tekniken. Men diskussionen stannar ofta vid den punkt där vi måste tala om vad det innebär att uppnå detta mål i vårt företag”, säger Susanna Bairoh, forskningschef på TEK. Bairoh har nyligen skrivit en doktorsavhandling för Hanken om de faktorer som upprätthåller könsklyftan inom ingenjörsyrket. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Är du intresserad av att delta i vår läsarpanel

Vill du vara med och ”tycka till” om TFiF bladet?

För att kunna utveckla medlemstidningen till att motsvara läsarnas önskemål ber vi dig gå med i vår läsarpanel i vilken du kan delta enligt tid och lust och ge återkoppling om tidningen.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

>> ”Gå med i läsarpanelen för TFiF bladet!”

Medlemsutrymmen

Medlemsloungerna öppna under sommaren

Orfeus Lounge är i bruk under sommmaren med egen nyckel och TFiF-TEK Åbo Lounge är under sommaren öppen enligt Aurums öppethållning.

Har du nyckel till Aurum kan du använda utrymmet enligt eget behov men inte specifikt reservera det. Vid frågor om Åbo-loungen, kontakta Mia Adolfsson (mia.adolfsson@tek.fi).

Flexens satsar på vätgas och ammoniak i Karleby

En storsatsning på förnybar energi i Karleby ska ge en vitamininjektion till den gröna omställningen. Bakom investeringen står ett bolag med åländsk förankring.

Det finländska projektutvecklingsbolaget Flexens planerar att anlägga en vätgasbaserad ammoniakfabrik i Karleby industripark.

– Investeringskostnaden för den nya fabriken är cirka 700 miljoner euro, säger Åsa Hedman, verksamhetschef på Flexens.

Den nya anläggningens elektrolysör kommer att ha en kapacitet på 350 megawatt. Fabriken ska producera vätgas som i sin tur används för att framställa flytande grön ammoniak. Flexens förlitar sig på sol- och vindenergi som primära energikällor. Intentionsavtal med tilltänkta elleverantörer är i görningen.

– Den europeiska gödselmarknaden är den primära målgruppen och kundkretsen för oss, säger Hedman.

Enligt projektplanen blir den nya fabriken klar 2027. För att trygga lagringskapaciteten av ammoniak kommer Flexens att bygga ett nedkylt förråd som sväljer cirka 40 000 kubikmeter flytande ammoniak.

– Karleby hamn ska byggas ut, vilket ytterligare förbättrar den infrastruktur som ska omge vår vätgasanläggning, säger Hedman.

Utbyggnaden kommer bland annat att fokusera på lagringstankar, nya järnvägslinjer och kajplatser.

– Vi har ansökt om investeringsstöd från EU:s innovationsfond för projektet. Konkurrensen om EU:s stödfinansiering är benhård så det är inte alls sagt att vi kan räkna med EU:s ekonomiska uppbackning. Det återstår att se.

Flexens samarbetar med Gasgrid Finland kring det omtalade gränsöverskridande infrastrukturella projekt som går ut på att anlägga ett vätgasrör som omsluter Bottniska viken.

Rutten för vätgasröret ska gå från Örnsköldsvik i Sverige via Luleå, Kemi, Uleåborg och Karleby till Vasa. Enligt den nuvarande projektplanen startar bygget av gasledningen 2030.

– Vätgas kan ersätta fossil naturgas bland annat i den tunga industrin, vilket kommer att medföra betydande minskningar av Finlands klimatutsläpp, säger Hedman.

Trots att huvudprodukten i Flexens anläggning i Karleby är inriktad på ammoniak kommer bolaget också att satsa på tillverkningen av vätgas, metan och metanol. Den gemensamma nämnaren för all produktion är att den bygger på elektrolys som förlitar sig på förnybar energi.

Flexens ser en stor potential att bli en central leverantör av förnybart bränsle för den maritima sektorn.

– Vätgasen kan omvandlas till metan, ammoniak och metanol, vilket främjar framväxten av en utsläppsfri trafik både på land och till sjöss, säger Hedman.

Åsa Hedman besökte TFiF:s After Work-evenemang i Orfeus Lounge den 20 april.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karleby hamn

ARTIKEL

Alger omvandlas till eftertraktad råvara

för industrin

Förädlingen av alger till kemikalier kan revolutionera den kemiska industrin. Det menar Mari Granström, vd på bolaget Origin by Ocean.

Det finländska uppstartsbolaget Origin by Ocean håvade i våras in 7,5 miljoner euro som startkapital. Nu smids planer på att köra i gång produktionen av råvaror som behövs för att ersätta oljebaserade kemikalier med algbaserade alternativ.

– Det finns en stor efterfrågan på våra produkter inom den kemiska industrin. Tillverkningen av våra första råvaror kör i gång i sommar, säger Mari Granström, verkställande direktör för Origin by Ocean.

Vi träffas på Origin by Oceans kontor i Otnäs campus i Esbo. Atmosfären i

bolagets laboratorium är elektrifierad. Några dagar efter TFiF-bladets besök går Origin by Ocean ut med nyheten att bolaget har fått finansiering av Voima Venture, Lifeline Venture, Batofin och Security Trading för att starta upp verksamheten.

Utöver detta har Business Finland bidragit med ett lån på 4,5 miljoner euro för kommersialiseringen av produktionsprocessen. Produktionen kommer till en början att fokusera på algbaserade kemikalier som kan användas i tillverkningen av rengöringsmedel.

– Vi använder oss i huvudsak av brunalger som råvara. För att kunna trygga tillgången av råvaran kommer vi att odla till exempel blåstång i de finska havsområdena, säger Granström.

Blågröna alger som resurs

Vid sidan av brunalger kan Origin by Ocean också använda sig av så kallade blågröna alger eller cyanobakterier. Trådalger såsom grönslick lämpar sig

däremot dåligt för den kemiska industrins behov.

– Trådalgerna har en annan biologisk sammansättning och saknar de verksamma ämnen som behövs för att kunna framställa algbaserade kemikalier för industrins behov.

Största delen av bolagets 22 anställda är kemister som i likhet med Mari Granström brinner för att ta fram ekologiskt hållbara kemikalier inom industrin. Bolagets presumtiva kunder och uppköpare finns inom livsmedels-, kosmetika- och textilindustrin liksom tvättmedelsbranschen och jordbrukssektorn.

Origin by Ocean siktar på att tillverka antioxidanter, förtjockningsmedel, pigment, biopesticider och emulgeringsmedel där alger används som råvara.

– Genom att avlägsna syreförbrukande näringsämnen från Östersjön kan vår affärsverksamhet bidra till att återställa den ekologiska balansen i havet och

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Villhjálmsson

Verkställande direktör Mari Granström på Origin by Ocean samarbetar bland annat med åländska algodlare.

Vi har redan undertecknat intentionsavtal med Valio, Hartwall och Fazer.

lindra övergödningens negativa effekter, säger Granström.

Hon ser en stor potential för global tillväxt för bolagets produkter.

– Till exempel den Karibiska övärlden kämpar frenetiskt med hanteringen av enorma mängder sargassotång som fyller de karibiska stränderna år efter år. Som det nu är dumpas miljontals ton av sargassotång på soptippen i stället för att användas som råvara för algbaserade kemikalier.

Orsaken till att sargassotången växer i överflöd i Karibien har likaså att göra med övergödning. Dikningen och avverkningen av omgivande regnskogar har lett till en allt större avrinning av näringsämnen från de sydamerikanska kustområdena till Mexikanska golfen och Karibiska havet.

Fabrik i Egentliga Finland

Det råder ingen brist på råvaran i en global kontext, men innan Origin by Ocean kan erövra världen måste verksamheten startas upp på hemmaplan.

– Vi planerar att anlägga en fabrik i Egentliga Finland i närheten av de värdekedjor där vi kan trygga ett flöde av råvaran från den omgivande kustregionen. Vi behöver cirka 50 000 ton alger per år för att komma i gång med produktionen, säger Granström.

Investeringskostnaden för den tilltänkta fabriken i sydvästra Finland är cirka 70–100 miljoner euro. Fabrikens sysselsättande effekt är 30–50 personer. Enligt bolagets affärsplan blir verksamheten lönsam från och med 2027.

– Vi har redan undertecknat intentionsavtal med Valio, Hartwall och

Fazer för att nämna några aktörer i livsmedelsbranschen.

Trots att det tar lång tid för brunalgerna att växa till sig i Östersjöns bräckta vatten med låga salthalter utgör den långsamma tillväxten inte ett problem i sammanhanget.

– Det viktigaste är inte att lägga beslag på så mycket biomassa som möjligt. Vi behöver endast tillräckliga mängder av de kemiska komponenterna i algerna för att kunna tillverka våra produkter, berättar Granström.

Odlingsplatser nära kusten

I Origin by Oceans laboratorier odlas så kallade algskott som kallas zygoter. Dessa algskott överförs sedan till marina odlingsplatser där stora metallkonstruktioner har sänkts ned i havet. Därefter fästs rep i konstruktionerna där algerna ska växa till sig.

Origin by Oceans fabrik behöver cirka 50 000 ton alger per år för att komma i gång med produktionen, säger Mari Granström.

Det tar ungefär 1–2 år innan brunalgerna kan skördas för fabrikens behov.

– Vi är redan i gång med att identifiera gynnsamma odlingsplatser i skärgården där brunalgerna trivs och där det sedan tidigare finns en riklig förekomst av blåstång. Det handlar om platser som är relativt nära stränderna i till exempel Skärgårdshavet.

I praktiken innebär det här att alla platser i närheten av stora fartygsleder är uteslutna eftersom det bottensug och vågsvall som frakt- och passagerarfartygen orsakar inte är gynnsamt för framväxten av brunalger.

– Vi har låtit anlägga en testodling i åländska vatten i samarbete med en lokal företagare. För att kunna skala upp verksamheten behövs miljötillstånd, vilket tar sin tid. Odlingen av alger kan i själva verket utgöra en ny födkrok och inkomstkälla för många skärgårdsbor, säger Granström.

Hon bedömer att många yrkesfiskare skulle kunna bredda sin arbetsbild och odla alger framöver. Origin by Ocean har redan inlett ett preliminärt samarbete med Nylands fiskarförbund för att sondera terrängen.

Har ni räknat ut miljönyttan av er framtida verksamhet i Östersjön?

– Om vi lyckas skala upp verksamheten kan vi minska mängden fosfor som belastar Östersjön med cirka 6 procent. Reduktionerna av kväve skulle kunna uppgå till 10 procent. Allt hänger på den kemiska industrins efterfrågan och hur de reagerar på vårt utbud av ekologiskt hållbara kemikalier.

Genom att avlägsna

näringsämnen från Östersjön kan vår affärsverksamhet bidra till att återställa den ekologiska balansen i havet.

Origin by Ocean, Nauvu

ARTIKEL

Coolbrooks innovation kan revolutionera den tunga industrin

Coolbrooks eldrivna rotodynamiska reaktor och processvärmare är energisnål och klarar sig utan fossila bränslen. Det är goda nyheter för den tunga industrin och klimatet.

Finlands nya Nokia. En global marknad på 400 miljarder euro. En välsignelse för klimatvänlig teknik. Med bland annat de attributen klassade tidningen Tekniikka & Talous det finsk-nederländska bolaget Coolbrook nyligen.

I november i fjol premierades Coolbrooks teknik med ett innovationspris som överräcktes av den ansedda tidningen Financial Times. Enligt tidningen var Coolbrooks tekniska landvinning världens viktigaste uppfinning i fjol.

Trots god medvind tar Coolbrooks ledning lovorden och berömmet med ro.

– Vi fokuserar just nu på produktutvecklingen och satsar allt krut på att grunda en demonstrationsanläggning. Efter testdriften vet vi hur tekniken kan tillämpas i större skala inom den tunga industrin, säger Reetta Kaila, teknologidirektör på Coolbrook.

Eldriven upphettning av gas

Coolbrooks rotodynamiska reaktor och processvärmare kan värma upp gas med hjälp av el på ett kostnads-

effektivt sätt. Reaktorn klarar av att hetta upp gasen till temperaturer på mer än 1700 grader Celsius. I praktiken går det till så att elen styrs till den motor som driver turbinen och inte till resistorerna som i vanliga fall. Reaktorn omvandlar den upphettade gasens rörelseenergi till värme som sedan kan användas i industriella processer. Tack vare Coolbrooks innovation behövs ingen fossil bränsle för att hetta upp gasen.

– Vi planerar att starta upp serieproduktionen av tekniska komponenter senast nästa år. Före det jobbar vi med att utarbeta samarbetsavtal med strategiska affärspartner. Innan vi kör i gång produktionen behövs också ett flertal genomförbarhetsstudier, säger Kaila.

TFiF-bladet träffar Kaila virtuellt på Teams i skarven mellan två möten. Teknologie doktor Kaila har använt en stor del av sin karriär till att utveckla utsläppssnåla och hållbara lösningar inom industrin. Hon har tidigare jobbat med vätgasproduktion på Wärtsilä och som processplanerare på Neste. Före det forskade hon i återvinningen av industrins

sidoströmmar på Teknologiska forskningscentralen VTT. Nu leder hon Coolbrooks teknologiska enhet.

– Som det nu ser ut är vi på banan tidigast 2024. Vi är i färd med att utreda de leveranskedjor som ska användas för frakten av kritiska komponenter som behövs för produktionen av rotodynamiska reaktorer och processvärmare.

En del av produktionen av reaktorernas komponenter för pilotanläggningen tillverkas redan nu med 3D-skrivare, uppger Coolbrook.

Enorma utsläppsreduktioner att vänta

Enligt Kaila måste Coolbrook vara selektiv i valet av samarbetspartner i uppstartningsfasen. Verksamhetens fokus ligger på den tunga industrin där de största miljövinsterna finns att hämta.

– Vi har räknat ut att vår innovation kan minska på de globala klimatutsläppen med upp till 7 procent, förutsatt att företagets reaktor tas i användning i tillräckligt stor skala, säger Kaila.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Coolbrook

Reetta Kaila

Coolbrook siktar av samma anledning på global tillväxt. Bolaget har redan undertecknat ett samarbetsavtal med Indiens största cementtillverkare Ultratech. Motsvarande samarbetsavtal har också undertecknats i Brasilien.

– Vi har fått ekonomisk uppbackning för vår internationalisering av privata investerare, Business Finland och den nederländska systerorganisationen Subsidie Demonstratie Energie en Klimaatinnovatie, säger Kaila.

Lönsam investering

Företagen kan pressa ned sina löpande kostnader betydligt genom att investera i Coolbrooks reaktor och processvärmare. De höga priserna på koldioxid inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har sporrat allt fler företag att investera i utsläppssnål teknik.

– Patentet och innovationen är i finska händer. Det här innebär att en stor del av våra intäkter kommer att stanna i Finland oavsett var tillverkningen av de tekniska komponenterna kommer att äga rum.

Coolbrook jobbar just nu med att lägga in patentansökningar i ett flertal länder utanför Europa. Det rör sig för närvarande om cirka 70 patentansökningar som är avgörande med tanke på internationaliseringen av bolagets verksamhet.

– Det största intresset för vår reaktor och värmare finns utan tvekan inom tillverkningen av cement och stål liksom den petrokemiska industrin där produktionen ger upphov till omfattande koldioxidutsläpp, säger Kaila.

TEK:s fullmäktige – vad, hur och varför

I våras ställde åtta TFiF-TEK medlemmar upp i Teknikens Akademikerförbund TEK:s fullmäktigeval. TEK:s fullmäktige är TEK:s högsta beslutande organ och väljs genom medlemsröstning vart tredje år. Fullmäktige består totalt av 70 medlemmar och sju studerandemedlemmar.

Fullmäktigemedlemmarna ger riktlinjer för hur intressebevakningen för TEK:s medlemmar sköts, hurdana medlemstjänster TEK erbjuder och hur yrkesgruppen påverkar samhället omkring oss. Fullmäktige väljer också styrelsen och fattar beslut gällande ekonomin, t.ex. medlemsavgifterna.

Fullmäktige gör i början på fullmäktigeperioden ett fullmäktigeavtal. Avtalet gäller mellan fullmäktigegrupperna och definierar fullmäktigegruppernas gemensamma målsättningar. Målsättningarna styr hela TEK:s verksamhet under fullmäktigeperioden och preciserar TEK:s strategi. Förra fullmäktigeperiodens avtal gick under rubriken ”Bättre arbetsliv och en mera hållbar värld” och innehöll ämnen som livslång utbildning, förutseende medlemstjänster och innovationsomgivningen i Finland.

Teknikens Akademikerförbund r.f. består av Teknikens Akademiker r.f. och Tekniska

Föreningen i Finland r.f. TFiF har representation i såväl fullmäktige som TEK:s styrelse.

För TFiF-TEK medlemmen syns TEK-medlemskapet bl.a. genom att TEK erbjuder

arbetsmarknadstjänster. Som TFiF-TEK medlem finns det också möjlighet att engagera sig i TEK:s verksamhet genom att ställa upp i olika utskott, så som medlemsutskottet, teknologiutskottet, utbildningsutskottet och de ungas utskott. TEK:s utskott fungerar som sakkunniga för TEK:s styrelse.

Inkommande fullmäktigeperiod kommer

TFiF att arbeta för medlemstjänster, utbildning, jämlikhet och jämställdhet, innovations- och teknologipolitik, hållbar utveckling, arbetsmarknaden och ett förändrat kunskapsarbete.

TFiF vill utveckla medlemstjänster bl.a. genom att lyssna på medlemmarnas behov, erbjuda högkvalitativ rådgivning, utveckla digitala tjänster och genom att utnyttja data.

Utbildningen i högskolorna ska motsvara branschens behov och se till att de utexaminerade är konkurrenskraftiga både i Finland och internationellt.

Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet görs både inom TEK, i kollektivavtalsförhandlingar och inom politiska beslut. Svenska språkets ställning lyfts upp i alla ovan nämnda ämnesområden.

Dina representanter i TEK:s fullmäktige är Jimmy Nylund, Magnus Strandberg, Susanne Fagerlund och Anne GranatJukakoski. Som suppleanter fungerar Jenny Jensén, Kimmo Leveelahti, Marianne Taipale och Petteri Suominen.

Anne Granat-Jukakoski

ARTIKEL

Giganten inom förnybara bränslen

Neste är med sina förnybara diesel- och flygbränslen en föregångare i raffinaderibranschen. Nestes mål är att de sista resterna av palmolja ska försvinna ur råvarumixen i år, och inom drygt tio år ska Nestes raffinaderi i Borgå vara helt fossilfritt.

Inget enskilt bränsle kan på egen hand lösa miljöproblemen över en natt eftersom det i praktiken tar decennier att fasa ut den nuvarande bensin- och dieseldrivna fordonsparken. I stället pågår en evolution mot en renare framtid med allt från olika typer av elektrifiering av nya fordon till klimatvänligare bränslen som biogas, förnybar diesel (HVO) och så kallade e-bränslen som grön metan.

Borgå spelar en viktig roll då det gäller den globala utvecklingen av förnybar diesel. Det är i raffinaderiet i Sköldvik som Neste under 1990-talet utvecklade sin NEXBTL-teknik för att förädla olika typer av växt- och djurfetter till syntetisk HVO-diesel som säljs under namnet Neste MY Förnybar Diesel.

Från Borgå är också Carl Nyberg som ansvarar för verksamhetsområdet Renewable Platform på Neste. Det innebär att han ansvarar för råvaruinköp, produktion, logistik och den operationella biten i den här kraftigt växande delen av Nestes verksamhet. Den stora utmaningen är nu att finna nya råvarukällor för förnybara bränslen.

– Idag har vi totalt över 10 råvaror som huvudsakligen är olika restströmmar från livsmedelsindustrin, i dag främst slaktrester från kött och fiskindustrin och använd frityrolja.

I fjol var 95 procent av all vår råvara avfall och restprodukter och före årsskiftet upphör användningen av palmolja helt och hållet, säger Nyberg.

Kan sina oljor Nyberg har gjort en snabb karriär i koncernen ända sedan han efter Hanken-studierna startade som inköpare till raffinaderiet i Sköldvik under första halvan av 2000-talet.

– Sedan fick jag jobb som trader på koncernens kontor i London 2007. Efter två år bar det av till Genève och några år senare fick jag ansvaret för koncernens råoljeinköp och trading. När barnen kom i skolåldern flyttade vi tillbaka till Finland och 2019 fick jag ansvaret för det nya affärsområdet förnybara trafikbränslen, säger han.

Nyberg konstaterar att förnybara bränslen är ett bra exempel på cirkulär ekonomi.

– De minskar inte de direkta koldioxidutsläppen från trafiken utan poängen är att de görs av återvunnen råvara, som i annat fall hade omvandlats till koldioxid utan någon som helst miljönytta, säger han.

Nu har Nybergs arbetsuppgift förändrats så att han ansvarar för allt som ligger bakom själva försäljningen och marknadsföringen av förnybara bränslen. En central uppgift för honom är att se till att råvarutillgången är tillräcklig också i fortsättningen genom att både bredda råvarubasen samt skapa bättre geografisk tillgänglighet.

– Algbaserade oljor är exempelvis en intressant ny råvara där vi redan har ett försök i pilotskala på gång i Spanien, säger han.

På sydligare breddgrader går det enligt honom också att odla oljehaltiga grödor utanför den vanliga odlingscykeln.

De kallas för ”novel vegetable oils” och innebär att det går att få vegetabilisk råvara som inte är bort från matproduktionen samtidigt som mera kol binds i jorden.

TEXT & FOTO Bo Ingves

– En annan intressant möjlighet är oljeproducerande träd som klarar svåra förhållanden och kan odlas på marker som inte duger till livsmedelsproduktion. Allt det här är ännu i en tidig fas men ska inom 10–15 år sammantaget utgöra en viktig råvarukälla för oss, säger Nyberg.

Konkurrensen om råvaror

Då produktionen av förnybara bränslen ökar i världen växer också efterfrågan på lämpliga råvaror snabbt. Det beräknas enligt Nyberg att tillgången på avfallsrester globalt kan uppgå till 40 miljoner ton 2030.

– Nestes styrka är att vi har varit med länge och har kunnat bygga upp en global inköpsorganisation samt ett globalt nätverk av partners och logistikhubbar för att hantera dessa produktströmmar. Det är viktigt att vara nära råvarorna och kunna spåra produkterna eftersom det gäller att från många små strömmar

Borgå bördiga Carl Nyberg har gjort en snabb karriär i Neste och ansvarar idag för hela den bakomliggande plattformen till förnybara bränslen, Nestes största affärsområde.

Marathon Petroleum har ett samägt raffinaderi för förnybar diesel i Kalifornien, Martinez Renewables. När det senare i år har nått full kapacitet kan raffinaderiet producera över två miljoner ton HVO per år.

– Går man bort från petroleumbaserade råvaror till förnybart ställer det annorlunda krav på materialen gällande exempelvis korrosion och förbehandling av råvarorna. Raffinaderiet i USA använder en annan HVO-teknik, men vår råvarukompetens gjorde oss till en lämplig partner. Med utvidgningen i Singapore och Martinez medräknade kommer vår produktionskapacitet i början av 2024 att uppgå till 5,5 miljoner ton förnybara bränslen, säger Nyberg.

bygga upp stora volymer. Tillgången ökar kontinuerligt genom att det hela tiden i världen hittas nya avfalls- och restströmmar som lämpar sig för produktion av förnybara bränslen, säger Nyberg.

Inom industrin räknar man enligt honom med att tillgången på avfall i världen räcker till för en uppskalad produktion av förnybara bränslen till tidigt 2030-tal men att nya råvarualternativ behövs i tillägg efter det.

– Förutom förnybar diesel och förnybart flygbränsle följer vi också med utvecklingen inom grön vätgas och e-bränslen samt kemisk återvinning av plast. De här projekten utgör en del av transformationen av raffinaderiet i Sköldvik som enligt planerna ska vara helt fossilfritt 2035, säger Nyberg. Ett exempel på Nestes ställning i världen är att koncernen tillsammans med USA:s andra största raffinaderiföretag

Neste i ett nötskal:

• Grundat 1948.

• Oljeraffineringen inleddes i Nådendal på 1950-talet och i Sköldvik i Borgå på 1960-talet.

• Neste MY Förnybar Diesel och förnybart flygbränsle tillverkas i Sköldvik, Rotterdam och Singapore. I dag är koncernen världens största tillverkare av förnybara diesel- och flygbränslen.

• Omsättning: 25,7 miljarder euro.

• Rörelseresultat: 2,4 miljarder euro.

• Personal: Över 5 200 personer.

• Trivia: Rankat som världens 29 mest hållbara företag, bäst bland energibolagen, på Corporate Knights lista över världens 100 mest hållbara företag 2023.

ARTIKEL

Inspiration från grannlandet resulterar i nytt snabbmentoreringsprogram

Behovet av snabbmentorering ökar i takt med att beslut om egen karriär- och kompetensutveckling görs allt snabbare, uppger TFiX-styrgruppens ordförande Carl-Erik

Sandström.

Vår hjärna har funnits i 40 000 år och under bara en mycket kort del av den perioden har vi levt i ett överflöd av snabba intryck och snabb belöning då tillgången på information är obegränsad som idag. Resultatet är att djuplodande har bytts ut till korta budskap i sociala kanaler som ger hjärnan snabb belöning och snabba svar.

Då generation Y tar in kunskap och ser på sin omvärld på ett nytt sätt har också den nya generationens agerande i arbetslivet förändrats.

– Allt ska ske så snabbt som möjligt, ombytligt, konstruktivt men uppskattande säger Mikaela Almerud på Svenskt Näringsliv.

Hur generation Y söker svar och vill ha genomgående feedback i arbetslivet har resulterat i ett ökat behov för snabbmentorering. Fattar jag rätt beslut, hur ska jag göra nu, är gräset verkligen grönare på andra sidan? Bland annat dessa frågeställningar sysselsätter de unga.

Behovet av snabbmentorering ökar i takt med den nya generationens krav

När vi blickar över gränsen mot väst, kan vi se att systerförbund i Sverige kompletterat långfristiga mentorprogram med snabbmentorering. Också TFiX vill möta de nya generationernas behov med ett snabbmentoreringsprogram som går under namnet TFX-sparrning.

– Fram till nu har TFiX främst erbjudit längre mentorprogram som binder adept och mentor för cirka ett halvt år. Nu vill TFiF erbjuda en tjänst där en till tre träffar mellan mentor och adept räcker. Detta mentorprogram är ett komplement till det långfristiga mentorprogrammet som startar i höst igen, säger TFiX-styrgruppens ordförande

Carl-Erik Sandström

Det nya snabbmentoreringsprogrammet präglas av snäva, konkreta frågor och fokus på olika sätt att använda sig av kunskapen.

Det är ändå viktigt att förstå att det inte rör sig om konsulttjänster, utan om en gratis medlemsförmån och ett stöd som ger alla TFiFmedlemmar möjlighet att bolla viktiga frågor i arbetslivet.

Konkreta och snäva frågor

Vilka frågor ska man ställa i snabbmentoreringsprogrammet? – Ett exempel är om adepten ska börja arbeta på en ny marknad eller i ett nytt land och mentorn kan dela sin expertis, insikt och erfarenhet om just den marknaden, säger Anders Lindahl som är medlem i TFiX- styrgruppen.

Ju mera insikt adepten har om sitt behov, desto bättre chans finns det att hitta rätt mentor. Mentorn bjuder på taktisk och strategisk respons, men det gäller att ställa rätta frågor då det är ett snabbmentoreringsprogram och träffarna är på kort.

TEXT Fanny Lindholm FOTO Patrik Lindström

– Det kan gälla verksamhetsutveckling i ett industriföretag eller införandet av en ny mjukvara eller ett nytt system. Då kan man diskutera hur processerna ser ut och vilka flaskhalsar som uppstår i produktionen, säger Anders.

Alternativt kan adepten ha fått ett nytt arbete, blivit ansvarig för ett nytt uppdrag eller hen är kanske helt ny i arbetslivet. Då är det andra frågor man måste tänka på.

Konkreta och tydliga frågeställningar ger bästa resultat för att TFiX-styrgruppen skall kunna hitta en passande mentor.

Just nu söker vi mentorer som kan tänka sig att ge snabbmentorering till andra medlemmar. Vill du bidra med ditt kunnande och din erfarenhet – sök till mentor på https://tfif. fi/tfix-sparrning/. Vill du veta mera, kontakta oss på kansli@tfif.fi!

Just nu söker vi mentorer som kan tänka sig att ge snabbmentorering till andra medlemmar.

Utbytesstudier i Tanzania: Upplevelser och kulturchocker

Under det senaste vinterhalvåret hade jag möjligheten att delta i ett utbytesprogram i Mwanza, Tanzania, och det var verkligen en oförglömlig upplevelse.

Till skillnad från de flesta utbytesdestinationerna finns det väldigt få andra utländska studerande i Mwanza. Trots att St. Augustine University of Tanzania har tiotusentals studerande, var jag och en annan finländare de enda utbytesstudenterna. De största kulturchockerna kom från hur mycket man sticker ut som västerlänning: i skolan, i studentkorridoren och på gatorna stirrar folk och ropar ”mzungu” (vit person). Jag skulle kanske jämföra känslan med att vara en kändis – roligt

och spännande i början, men aningen tungt i längden.

Det här visar också hur intressant Mwanza var som utbytesdestination, och ger en inblick i hur annorlunda livet är där. Mina förhoppningar innan utbytet var att få uppleva så många unika och speciella upplevelser som möjligt, och den här resan levde verkligen upp till dem!

Skolgången vid universitetet var relativt likt den finländska. Det fanns dock en märkbar skillnad när det kom till användningen av elektronik. Så gott som allting gjordes med penna och papper, det fanns ingen gratis internetkoppling och universitetet använde inte e-post för kommunikation.

Majoriteten av informationen om kurser och andra skolrelaterade ärenden delades via WhatsApp. Det var tydligt hur speciellt det var att

jag deltog i kurserna, både för klasskamrater och för professorerna. Jag förde bok hur många gånger professorn refererade till mig med kommentarer som ”In their country ...” och ”These guys ...” - totalt 39 gånger på tre timmar. De här kommentarerna öppnade mina ögon för hur mycket vi i Finland tar för givet. Jag lärde mig att uppskatta saker som en stabil infrastruktur och en fungerande demokrati, saker som för oss i Finland är självklarheter.

Jag är oerhört tacksam för möjligheten att bo i Afrika i fem månader. Utbytesstudier i Tanzania är inte vanligt, men jag rekommenderar det varmt för alla som vill utmana sig själva och uppleva en ny kultur. Jag är säker på att det jag har lärt mig under utbytet kommer att bidra till min personliga utveckling och ge mig nya perspektiv som kommer att vara värdefulla i min framtida karriär.

Oskar Heinonen

Det här visar också hur intressant Mwanza var som utbytesdestination och ger en inblick i hur annorlunda livet är där.

Arbete på ett rymdstartup

Det här är Arthur Tolles historia, magisterstuderande inom rymdteknik på Aalto universitet.

Att slå finska höjdrekordet för hobbyraketer. Det var planen för en liten grupp Aaltostuderanden när de grundade Aalto Propulsion, senare Aurora Propulsion Technologies. Planen var att utveckla en hybridraket, och en design som använder fast bränsle och oxidationsmedel i gasform.

– Hybridraketen flög aldrig, men provkördes flera gånger. Ibland framgångsrikt och ibland mera explosionsartat.

Själva utvecklingsteamet däremot fick uppenbarligen inte nog av rymden, utan flyttade i stället till satellitbranschen.

Min historia vid Aurora började sommaren år 2021, då jag blev anställd som mekanisk designer. Som magisterstuderande i rymdteknik, med kandidatavhandling i maskinteknik vid Aalto universitet, lät möjligheten minst sagt intressant.

– Kontrasten att arbeta på en liten rymd-startup i Otnäs var stor, jämfört med min tidigare erfarenhet från kärnkraftsbranschen.

STUDERANDE

Arbetet började direkt, utan desto mera utbildning, så det behövdes egen initiativförmåga. Å andra sidan hade jag ett bra team runt mig att rycka i ärmen vid behov. Ganska snabbt fick man allt mera ansvar och inom några månader blev jag ledande mekanisk designer inom ett satellitprojekt, vilket kändes stort.

– I rymden räknas varje gram, är en känd tumregel på NASA. På kubsatelliter är även volym en stor begränsning i designandet.

Man bör även ta i beaktande att komponenterna bör tåla bl.a. vakuum, strålning, temperaturskillnader och hård vibration under uppskjutningen. Många saker att tänka på för en mekanisk designer alltså. Här hade jag mycket nytta av min hobbyerfarenhet av 3D printning, vilket gjorde att jag snabbt och enkelt kunde producera fysiska mock-ups och prototyper för att till exempel visualisera komplicerade 3D strukturer.

Jag arbetade på Aurora två somrar och en vinter deltid. Som maskintekniker var den mest intressanta aspekten på jobbet, förutom själva branschen, att företaget har in-house tillverkning, inklusive egen 5-axel CNC fräs.

– Det mest intressanta med mitt jobb var att kunna medverka i projekt från planeringsskede och tillverkning till leverans av en färdig produkt.

Det finns en definitiv stolthet också i att hålla i handen en självdesignad modul på väg upp i rymden!

Aurora Propulsion Technologies mission är att utveckla och tillverka drivsystem för små satelliter, allt mellan under 1 och 1000kg i massa. Av produkterna är resistojet styrraketen bekantast för mig, eftersom det är främst vad jag har arbetat med.

En resistojet använder elektricitet för att skapa den värme som behövs för motorn att fungera. Som drivmedel, inte bränsle eftersom inget brinner, fungerar en inert gas eller vätska, oftast vatten. Auroras resistojet producerar ungefär 1N kraft, från ett ca. 10mm långt paket. Krafterna som behövs för att röra sig i rymden är inte stora, så 1N räcker bra för att justera läget på satelliten, eller undvika en kollision.

TEXT Arthur Tolles

Arthur Tolles som är magisterstuderande inom rymdteknik på Aalto universitet.

ARTIKEL

Global kampanj främjar jämställdhet inom teknikbranschen

Finland har en central roll i den globala kampanjen Generation Equality som koordineras av FN-organisationen UN Women.

Syftet med kampanjen Generation Equality är att främja jämställdhet och stärka flickors och kvinnors rättigheter. Finland leder en av kampanjens sex arbetsgrupper som styr upp arbetet kring jämställdhet inom teknik- och innovationsbranschen.

– Det handlar om en väldigt omfattande process som engagerar 72 länder som har förbundit sig att jobba för jämställdhet, säger Liisa Ketolainen, sakkunnig vid det statliga utvecklingsbolaget Haus.

Enligt Ketolainen går arbetet bland annat ut på att synliggöra strukturer och fördomar som påverkar kvinnors delaktighet inom teknikbranschen. Ketolainen jobbar i tätt samarbete med Utrikesministeriet som koordinerar arbetet.

– Vi måste fråga oss för vem och på vilka villkor som ny teknik utvecklas. Det är viktigt att tekniska innovationer inte förlitar sig på könsstereotyper. Ketolainen ger ett konkret exempel på diskriminerande tekniska lösningar.

– Näthandelsjätten Amazon utvecklade för några år sedan ett elektroniskt rekryteringssystem som automatiskt gallrade bort vissa ansökningar. Det visade sig att systemet gynnade män eftersom deltidsjobb sågs som en nackdel i meritförteckningen. Kvinnor jobbar oftare deltid av familjeskäl, säger Ketolainen.

I många auktoritära länder kan tekniska innovationer missbrukas för att motarbeta kvinnors rättigheter.

– Den iranska regimen använder till exempel digital ansiktsigenkänning för att identifiera och gripa kvinnor som vägrar använda slöja på offentliga platser.

Ketolainen påpekar att olika typer av misogyna algoritmer, som ligger som grund för artificiell intelligens, också kan förstärka könsrelaterade fördomar, vilket till exempel OECD har varnat för.

– De sociala normerna påverkar jämställdheten. Även i Finland florerar attityder som påstår att killar är bättre på matematik och teknik än kvinnor. Dessa attityder snedvrider könsfördelningen vid olika läroinrättningar. Av de finländare som pluggar teknik och naturvetenskapliga ämnen är cirka en tredjedel kvinnor.

– Undervisnings- och kulturministeriet försöker uppmuntra tjejer att intressera sig för matematik, naturvetenskaper och teknologi via ett så kallat Luma-nätverk. Det är ett av många projekt som på lång sikt kan få till stånd en förändring.

Ett annat tema som dryftas av arbetsgruppen är olika sätt att motarbeta nätrelaterat våld.

– Över 70 procent av de kvinnor som har blivit förföljda på nätet har också utsatts för fysiska våldshandlingar. Enligt en utredning som Europaparlamentet har låtit göra kostar nätvåldet EU:s medlemsländer upp till 89 miljarder euro per år.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mimmit koodaa, Mikke Pöyhönen / Photomikke

Linda Mannila blir ny AI-professor

Mannila vill bidra till ökad förståelse och kännedom om artificiell intelligens i samhället.

Docent Linda Mannila har utnämnts till biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Den nyinrättade svenskspråkiga professuren vid universitetets matematisk-naturvetenskapliga fakultet i Gumtäkt har artificiell intelligens och dess anknytning till samhället som fokusområde.

– Det känns ganska stort att kallas AI-professor då ämnesområdet är så brett. Jag vill med hjälp av min forskning och undervisning arbeta för en fördjupad förståelse för vad AI är, samt dess möjligheter, begränsningar och konsekvenser. Det är viktigt att lyfta fram etiska och samhälleliga frågor som berör AI, säger Mannila.

Professuren har finansierats av sex finlandssvenska fonder med Svenska kulturfonden som största finansiär. Även TFiF har backat upp den nya professuren ekonomiskt.

– En del av mitt jobb går ut på att stödja den svenska lärarutbildningen och se till att alla utexaminerade lärare har en stark förståelse för AI och därtill vet hur de nya verktygen

kan användas i undervisningen, säger Mannila.

Mannila påpekar att det finns både faror och möjligheter som är förknippade med AI.

– All teknik kan användas på ett destruktivt sätt. Vi behöver en tvärvetenskaplig, nyanserad diskussion om de risker som AI för med sig och hur vi ska kunna värja oss mot dessa hotbilder med hjälp av källkritik och reglering. Här spelar även kunskapsnivån i samhället en central roll.

Kommer du att samarbeta med företag i din roll som AI-professor? – Absolut. Jag ser ingen problematik i att samarbeta med företag som utvecklar artificiell intelligens. Teknik ska inte utvecklas i en silo. För att vi ska kunna tillgodose slutanvändarens behov är det viktigt att forskare och företag samarbetar.

Mannila är en av få kvinnor som axlar rollen som professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Könsfördelningen bland forskare som jobbar inom hennes bransch är fortfarande skev.

– Jag hoppas kunna vara en förebild för andra kvinnor och konkret bidra till att öka intresset för datavetenskap bland underrepresenterade grupper. Jag utgår från att satsningar på jämställdhet och utbildning kommer att rätta till könsbalansen med tiden.

Vilken är din AI-favorit?

– Det är nog alla appar som kan användas för textbehandling i likhet med Chat GPT. De här verktygen har tillfört stor nytta i mitt arbete som forskare.

AI-professuren lediganslogs redan i september i fjol, men beslutet om utnämningen fattades i början av maj i år. Professuren är tidsbestämd för en period på fem år, varefter den omvandlas till en fast tjänst. Linda Mannila kommer att tillträda det nya jobbet den första september.

TEXT Mikael Sjövall

ARTIKEL

Åbo Akademis nybygge Astra blir nytt vardagsrum i campus

Astra ska tjäna som hubb för debatter, studier, presentationer och konserter. Aurum vid Åbo Akademi och Vetenskapshörnan vid Helsingfors universitet fungerar som förebilder.

I mitten av maj hade Åbo Akademis forna byggnad Gadolinia vid Porthansgatan jämnats vid marken. Bygget av den nya arkitektoniska dyrgripen Astra beräknas köra i gång i augusti.

– Cirka 90 procent av allt rivningsmaterial återvinns. Stålbalkarna och armeringsjärnen kan smältas ned och omvandlas till beståndsdelar i nya hus, medan den söndersmulade betongen används som fyllnad i

bygget av nya vägar, säger Mika Soinio, fastighetschef på Stiftelsen för Åbo Akademi.

I samband med rivningen av byggnaden upptäckte byggherren en otrevlig överraskning.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Sigges Arkitekter

– En stor del av Gadolinia hade besprutats med hälsovådlig och miljöfarlig asbest. Vi var tvungna att skrapa bort asbestbeläggningen från betongelementen och förpassa problemavfallet till en avfallsanläggning i Forssa, berättar Soinio.

Astra beräknas stå klar i början av 2025. Budgeten för Sigge Arkitekters skapelse går lös på drygt 30 miljoner euro.

Astra en del av Stjärnan Astra blir en del av kvarteret Stjärnan, som utöver nybygget består av Åbo Akademis bibliotek Boktornet och Handelshögskolan. Kvarters namnet Stjärnan härstammar från Carl Ludvig Engels stadsplan som gjordes upp efter Åbo brand 1827.

– Astra kommer i huvudsak att hysa blivande ekonomer och samhällsvetare, men utöver det ska byggnaden fungera som ett vardagsrum för alla som har anknytning till Akademin, säger Heidi Backman, direktör för universitetsservice vid Åbo Akademi. Backman utlovar allmänna lokaler där man kan vistas, plugga, umgås och ta det lilla lugna. Utöver byggnadens två restauranger är flera grupprum och studiehörnor under planering.

– Mitt i byggnadens hjärta ska vi anlägga en rund sal som lämpar sig för föreläsningar, konserter, debatter och så kallade Ted-talks, säger Backman.

Inredningen av byggnaden är ännu i görningen och finslipningen av interiören pågår fortfarande, men vissa saker har slagits fast redan nu.

– Det blir mycket fokus på öppna ytor med stora fönster där ljuset kan strömma in. Byggnaden kommer att bjuda på en fantastisk utsikt till Domkyrkan, säger Backman.

Exteriören präglas av tegelväggar, glas, betong och järn. Enligt Åbo Akademis stiftelse kommer hållbara miljöval att genomsyra nybygget.

– Byggnaden ska uppfylla RTScertifikatets tuffa krav. Stiftelsen har ju ställt som mål att vi ska vara koldioxidneutrala senast 2026. Kravet gäller också Astra. Vi kommer bland annat att förlita oss på jordvärme och solpaneler för att trygga en stor del av energiförsörjningen, säger Soinio.

Mitt i byggnadens hjärta ska vi anlägga en rund sal som lämpar sig för föreläsningar, konserter, debatter och så kallade Tedtalks

Finskt teknikkunnande

Finland och teknik, det har alltid passat bra ihop – det är inom marknadsföringen vi halkar efter. Detta hör till klyschorna som alltfort håller sträck. Men tekniken, den har alltid legat oss i blodet, vill jag påstå.

Alltid? Spola tillbaka till 1500-talet. Då var efterfrågan stor på skogsfinskt kunnande, närmare bestämt i Värmland – dit den tidens konsulter for och förvandlades till expatar. Svedjebruk var man baddare på här i öst. Tjärbränning sysslade redan de gamla grekerna med, men tjära blev Finlands främsta export på 1700-talet. Teknikkunnande fanns traditionellt även inom VVS-branschen, om man får säga det så: rökbastun och rökpörten var väldigt energisnåla på sin tid.

Under 1800-talet utvecklades det finska kunnandet till nya höjder, och exporterades till kejsardömets mindre utvecklade områden i österled. Via en relativt hög utbildningsnivå, luthersk arbetsmoral och täta kontakter med Tyskland hade Finland en expertisnivå som vida översteg den ryska och ukrainska. Båtbyggarkunskapen nådde också långt; via bondeseglationen byggdes skutor inte minst i Åboland och på Åland.

Den som studerar böckerna i serien Finlandssvenska tekniker märker att både rent ingenjörskunnande och ledarskap var en ofta anlitad exportvara kring Svarta havet och Kaspiska havet. Vid det här laget, efter

Rysslands anfall, är hamnen i Mariupol inte längre i gott skick – men den är planerad, projekterad och förverkligad med finskt teknikkunnande, av Frans Edvard Edelheim. Denne ingenjör var ingalunda ensam om finskt teknikkunnande i kejsardömet.

Under självständighetstiden breddades kunskapsområdet. Det skogsfinska blev mer pappersinriktat, och åtminstone rudimentära kunskaper i marknadsföring och försäljning tarvades. Nästa skjuts kom av krigsskadeståndet, som breddade kunskapen inom metallindustrin. Snart nog ledde den allmänna nyfikenheten in Finland i IT-världen, där det rentav skulle byggas egna datorer (Mikro-Mikko).

Utan ivern att bygga på och skapa nytt hade det aldrig funnits förutsättningar för Nokia, Linux, MySQL, Angry Birds, Supercell eller Supermetrics. Jag hävdar att framgångarna oavsett århundrade har byggt på samma grundfaktorer – luthersk arbetsmoral och etik, god utbildning, ögonen öppna mot väster, talkoanda och allemansrätt. De utgör en god huvudgärd att bygga på också framgent.

Kaj Arnö

Föreningsaktivitet är KUL

Föreningsaktivitet är KUL, det är därför även de mera tidskrävande grejerna blir gjorda. För mig är orsaken till aktiviteten just nu en blandning av att vilja ge tillbaka åt en organisation vars verksamhet gav mig massor under studietiden och att föreningsverksamheten passligt nog kunde fylla en lucka i kalendern då man studerat klart och behövde nya saker att fylla kvällarna med. Samt att föreningslivet i de föreningar där jag är aktiv ger mig möjlighet till verksamhet på svenska.

Det är roligt att jobba med något som inte bara är till nytta för en själv utan också för andra. Man blir en del i en gemenskap som annars kanske saknas i vår moderna värld där de flesta flyttat bort från byn de växte upp i. När jag i tiderna flyttade från Vörå till

Otnäs blev gemenskapen på TF en ypperlig plats att få nya vänner samtidigt som jag vägde upp studiernas väldigt teoretiska föreläsningar med något praktiskt, allt från att fixa festmat till att sätta plåttak på sportstugan.

Fortsatt aktivitet på TF gav erfarenheter och möjligheter att testa ta ansvar. Det gav möjligheten att lära sig och öva på sådant som man inte lärde sig på föreläsningarna, men som nog har varit minst lika viktigt i arbetslivet. ”Läroverket utbildar ingenjören, kamratskapen danar medborgaren” är fortfarande lika relevant idag, som då det myntades av TFs grundare i tiderna. Förstås ger ju inte föreningslivet bara erfarenheter som är bra i efterhand – det är ju också väldigt roligt medan man håller på.

Vare sig om det är då man stått i Esbo skogarna med en motorsåg för att TF bestämt sig för att bygga en väg till sportstugan eller att man under ett möte lyckas hitta bra lösningar på problem det har funderats på för länge.

Allt är kanske inte just i stunden det mest roliga man någonsin varit med om, städa till kl. 05 t.ex., men i alla fall jag har en tendens att glömma det tråkiga efter ett tag, och bara minnas de roligare delarna. Och det är säkert det som gjort att jag så ofta har svarat ”Ja” på frågan om jag än en gång kommer med och hjälper.

Magnus Strandberg TFs Kurator medlem i TFiFs stipendieutskott

Vad är en tillräcklig mängd arbete?

I dag frågar anställda med rätta vilken mängd arbete som är tillräcklig och när har de fullgjort sin skyldighet, utan att underprestera eller ledas in i en spiral av övertid, vilket är vanligt för högt uppsatta. Det är arbetsgivarens ansvar att följa med och föra bok över arbetstiden så att arbetstiden inte överskrider 48 timmar i veckan.

Underpresterande, oföretagsam är termer som används allmänt bland arbetsgivare men som inte har någon exakt juridisk definition. Tidigare talades det mycket om anställdas underpresterande i arbetslivet och när det kan vara en orsak till uppsägning av personliga skäl.

– I dag frågar anställda därför med rätta vilken mängd arbete som är tillräcklig och när de fullgjort sin skyldighet.

Arbetstidslagen förnyades år 2020 och den förpliktar arbetsgivaren att se till att den anställdas genomsnittliga arbetstid inte överskrider 48 timmar i veckan. Den genomsnittliga arbetstiden räknas per fyra månader och även övertidstimmar räknas. I arbetarskyddslagen fastställs dessutom att man vid utredningen också ska beakta arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden.

Arbetsgivaren ska följa med arbetstiden

Det är arbetsgivarens ansvar och skyl-

dighet att följa med och föra bok över arbetstiden. I arbetstidsbokföringen ska framgå den ordinarie arbetstiden, mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbete samt de ersättningar som betalats för dem.

dåligt från arbetsbelastningen och cirka hälften sade sig återhämta sig bara någorlunda.

Det är arbetsgivarens ansvar och skyldighet att följa med och föra bok över arbetstiden.

Frågan är sedan om man i praktiken arbetar mer än vad som skrivs upp. I TEKs arbetsmarknadsundersökning från 2017 framkom det att arbetstagarnas upplevelser är oroväckande.

– Så många som 35 procent sade att de efter arbetsdagen återhämtar sig

Underpresterande är sällan en giltig uppsägningsorsak. Arbetstagarens allmänna skyldigheter mot arbetsgivaren framkommer i 3 kapitlets 1 § i arbetsavtalslagen. Enligt den ska arbetstagaren utföra sitt arbete omsorgsfullt med iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med sin behörighet ger om arbetet.

Omfattningen av arbetstagarens arbetsskyldighet bestäms vanligen enligt de uppgifter man kommit överens om i arbetsavtalet. Ju vagare överenskommelsen är, desto mer omfattande kan arbetsuppgifterna vara. Om arbetstagarens uppgiftsbeskrivning inte är tydlig kan man å andra sidan inte bedöma försumlighet i arbetet lika strängt som om arbetstagaren försummat en uppgift som är tydligt definierad och som arbetstagaren vet om.

Underpresterande är en term som används allmänt bland arbetsgivare

TEXT Maritta Jalo, Skribenten är anställningsjurist på TEK

men som inte har någon exakt juridisk definition. Ibland pratar man också om oföretagsamhet hos arbetstagare. En underpresterande anställd försummar inte direkt sina uppgifter och handlar inte i strid med givna anvisningar, men får inte till stånd tillräckliga resultat.

Om en anställds underpresterande ska vara en giltig grund för uppsägning måste arbetsgivaren kunna påvisa att det att ett resultat eller en målsättning inte uppnåtts beror på ett fel eller en försummelse som kan tillräknas den anställda.

Förseelsen och försummelsen av sina arbetsuppgifter måste också vara mycket betydande. Likaså betydande brist i resultatmål.

– Oftast gäller tvister som har att göra med uppsägning på grund av oföretagsamhet personer i ledande ställning eller i försäljningsarbete.

Exempelvis. Det faktum att bolaget inte under det aktuella året uppnådde sina budgetmål sade ingenting om direktörens arbete. Konkurrensen hade hårdnat i branschen och detta påverkade bolagets resultat. Bevisen på direktörens påstådda försummelser var också väldigt knappa. Det fanns ingen grund för uppsägningen.

Först måste man varna så att arbetstagaren kan rätta sitt förfarande

Enligt arbetsavtalslagens 7 kapitel, 2 §, 3 momentet, får en arbetstagare som har åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av anställningsförhållandet inte sägas upp förrän han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet att rätta till sitt förfarande.

– Arbetsgivaren måste dessutom innan uppsägningen höra arbetstagaren och reda ut om uppsägningen kan undvikas genom att arbetstagaren placeras i något annat arbete.

Ibland kan oföretagsamhet framför allt inom försäljning eller i ledande positioner dock vara en grund för uppsägning. Om den anställdas prestation kan jämföras med en riktig kontrollgrupp och man kan konstatera ett svagt arbetsresultat så kan det utgöra en grund för uppsägning. Men först måste man kontrollera att den anställda fått tillräckliga instruktioner och försöka se hur underpresterandet kunde korrigeras och förbättras.

Den anställdas helhetssituation ska också påverka bedömningen Ibland kan det uppkomma situationer där arbetsförmågan tillfälligt är försämrad. Från och med 1.6.2023 kommer ett tillägg i arbetarskyddslagen om arbetsgivarens omsorgsplikt, som säger att arbetsgivaren måste beakta arbetstagarens personliga förutsättningar och behov av arbetarskydd. Bland högre tjänstemän är det vanligare att arbetstiden överskrids än att den underskrids.

– Det skulle vara bra om arbetet kunde dimensioneras rätt från början så att arbetstagaren hinner utföra det under den överenskomna arbetstiden.

En anställd som mår bra producerar också bättre för sin arbetsgivare.

För mycket är för mycket Uppskatta din nuvarande arbetsmängd.

Min arbetsmängd är…

• 11 % ständigt för stor

• 41 % tidvis för stor

• 44 % lämplig

• 3 % för liten

• 1 % kan inte säga

Källa: TEKs arbetsmarknadsundersökning 2022

Som TFiF/TEK medlem får du mångsidiga juristtjänster såväl personligen som flexibelt på nätet 24/7.

TEKs jurister

• granskar arbets- och direktörsavtalsutkast

• hjälper i frågor som rör anställningsförhållanden

• hjälper företagare i frågor som rör exempelvis avtal och grundandet av företag

• sköter anställningstvister och ger råd åt medlemmar bland annat i förändringsförhandlingar

I eLakimies-tjänsten får du svar på de vanligaste juridiska frågorna. Kolla också TEKs sidor om juridik samt vanliga frågor: www.tek.fi/lakipalvelut

ARTIKEL

Mirka tar sig an den gröna omställningen via ytan

I december 2022 fick slipmedelstillverkaren Mirka i Jeppo en ledande roll i arbetet för en grön omställning då Business Finland beviljade företaget Veturiunderstöd om totalt 10 miljoner euro för projektet SHAPE. Målet är att skapa ett ekosystem av aktörer som vill vara med och utveckla klimatneutrala, och i vissa sammanhang till och med klimatnegativa, lösningar med ett speciellt fokus på renovering, återtillverkning och att ytterligare förena flera branscher kring det här temat.

Att ekosystemet är inspirerande råder det inget tvivel om då SHAPE-projektets ledare Charlotta Risku berättar om sitt arbete.

Då hon började som produktutvecklare inom plastindustrin för ungefär 20 år sedan blandade man plasten med andra ämnen för att pressa pri-

serna, i dag är det tvärtom. I dag gör den gröna omställningen att återvunnet material höjer produktens värde. Förenklat sagt handlar det om att minska varans koldioxidavtryck.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Mirka

Charlotta Risku, general manager inom innovation och hållbarhet på Mirka och projektledare för SHAPE.

Mirkas ekosystem SHAPE ska bidra till den gröna omställningen.

– Eftersom ingen annan i Finland sysslar med tillverkning av ytbehandlingslösningar som slipmaterial, slipmaskiner och polermedel fick det oss att fundera över vad vi kan, och framför allt kring insikten om hur stor roll ytan spelar i produkters livscykel. Den gröna omställningen kräver att livslängden på produkter förlängs, och här har ytbehandling en viktig roll både gällande skydd och livslängd. Vi har också funderat över vad man kan göra av det avfall våra produkter producerar. Inspirerade av de här frågeställningarna skapade vi SHAPE. Utöver vårt eget projekt vill vi katalysera skapandet av projektsamarbeten inom det ekosystem vi håller på att samla, säger Risku, general manager inom innovation och hållbarhet på Mirka och projektledare för ekosystemet SHAPE.

SHAPE är det första projektet i sitt slag i Finland och potentialen är enorm. Uppskattningsvis räknar man på Mirka med att det genom egna ytbehandlingslösningar och ekosystemets övriga aktörer finns en möjlighet att i framtiden kunna minska den europeiska industrins koldioxidavtryck med 100 miljoner ton. En strävan inom projektet är att inspirera ekosystemet till innovationer som möjliggör förlängda livscyklerna för durabla produkter, det händer mycket på den fronten nu: nya lösningar som gör det möjligt att ta tillbaka gamla produkter genom reparation introduceras på marknaden i rask takt.

– Ingen vill köpa till exempel en begagnad smarttelefon med skärmen är full av repor eller där ytan inte längre blänker. Inom det här området finns redan företag som specialiserat sig på att reparera och återställa använda produkter till nyskick, och då kan det ofta handla om att snygga till och slipa ytan vilket är precis vårt område.

Avfall blir till nya råvaror Mirkas framgångshistoria ligger i företagets dammfria lösningar. Slipdamm orsakar utmaningar för industrier inte bara gällande nedsmutsning utan också för den mänskliga hälsan, till exempel klassas damm från många träsorter som hälsovådliga. Inom ekosystemet har man därför som målsättning att se hur man kan ta dammet och göra något bra av det, göra avfallsflödet till råvaror igen. Det här har blivit ett av de första projekten inom SHAPE.

– Grövre avfall har ett direkt energivärde, men det är en stor utmaning att hitta en värdekedja för damm. Om vi kan göra dammet till en värdefull råvara betyder det att slutprodukten samtidigt får ett mindre koldioxidavtryck och det gör att kundens processer blir mer hållbara samtidigt som det också sparar pengar.

Kan engångsprodukter leva längre?

Den största utmaningen för ytbehandlingsbranschen är att produkterna är engångsprodukter. Då du använt ett sandpapper är det förbrukat och blir avfall.

– Det vi behöver jobba med är att förlänga livslängden, se över materialvalen och tänka om kring återvinningen så att vi kan berättiga produktens existens. Ekosystemet för ihop många utmaningar och möjligheter för att skapa nya processer och lösningar, till exempel kommer vi förutom trädammet också att börja kika på spackel och betong inom byggsektorn. Andra intressanta områden är hur vi kan återvinna multimaterialstrukturer där olika lager limmats eller fogats ihop, eller tekniska textilier som ofta är fossilbaserade. För sådana här produkter vill vi tillsammans

med våra partner bygga värdekedjor på finsk mark.

Vad kommer ekosystemet att ha uppnått då projekttiden tar slut 2027?

– Vi kommer att ha nya produkter och nya lösningar, vi kommer att ha tagit ett stort steg på hållbarhetsstegen och framför allt kommer vi att ha gjort framsteg i att modellera hållbarhet och ett bättre resultat för våra befintliga lösningar. Grön omställning inom en stor processindustri kräver omfattande omställningar och det går inte snabbt. Fem år är inte en lång tid, men det finns ett enormt intresse och vilja hos våra partner. Mycket kommer vi att lösa, det är ekosystemets styrka.

SHAPE

• Projektet ska skapa ett ekosystem som sammanför olika branscher för att utveckla lösningar för att återtillverknings- och renoveringsindustrin ska bli nettokolnegativ. Mirka fungerar som ekosystemets lokomotiv.

• Ekosystemet arbetar enligt fyra huvudsakliga områden: hållbara materiallösningar, reparations-, renoverings- och återbyggnadslösningar, accelererad cirkulär ekonomin och intelligenta värdekedjor genom digitala lösningar.

• SHAPE finansieras av Business Finland. Projektet har beviljats 10 miljoner euro i utvecklingsfinansiering i Veturi-företagens utmaningstävling och ytterligare 20 miljoner som ska användas i de företag som samarbetar inom projektet.

• Projektet startade officiellt i början av 2023 och pågår fram till 2027.

Sommarutfärd till Hangö med

Gustavsvärn och

Frontmuseet

16.8

Sensommarutfärd till Hangö. Under dagen görs bl.a. en båttur till fästnings- och fyrön Gustavsvärn utanför Hangö med en mellanlandning i Gäddtarmen, som tidigare utgjorde en skyddad hamn för båtfarare i vilken dessa lämnat efter sig hundratals sevärda hällristningar.

EVENEMANG

Resa till Hamburg och Lübeck

24-29.9

Hamburg är en fascinerande storstad, som lockar till upptäcktsfärder enligt personliga preferenser.

I programmet ingår bl.a. Hafenrundfart, Miniatur Wunderland, Elbphilharmonien, guidad busstur längs Elbe, en dag i Lübeck med guidning, utfärd till Schleswig och vikingatidens största stad Haithabu (Hedeby). Upplagt för äventyr alltså!

Höstens TFiF Afterworks i Orfeus Lounge

21.9, 19.10, 16.11 samt 14.12

Vill du nätverka? Vill du bara sticka dig in och varva ner efter dagen?

Kom med och träffa andra TFiFmedlemmar under fria former i Orfeus Lounge.

Under afterworken serverar vi en lätt matbit, presenterar ett aktuellt ämne som underlag för diskussion och umgås under fria former.

Teater: Figaros Bröllop, Röda rummet och Ronja Rövardotter

24.10, 16.11 och 27.12

Gå på teater tillsammans med andra TFiFare.

Höstens teaterbiljetter är bokade så gå in på tfif.fi/evenemang och anmäl dig

I samband med teaterbesöken bjuder TFiF på pausservering och då pjäserna spelas på Lilla Teatern ordnas oftast eftertillställningar i Orfeus lounge med besök av någon från ensemblen.

Resa till Champagne

27-29.10

Vindistriktet Champagne består av 34.000 druvodlade hektar. Geografiskt sträcker det sig i norr från distriktets största stad Reims, belägen 15 mil nordost om Paris, ända ner till Aube, nästan 20 mil längre söderut.

Ikonbilder: Flaticon

Bild: Canva

Kommande evenemang:

16.8

Sommarutfärd till Hangö med Gustavsvärn och Frontmuseet

24.8

TFiF Golf 2023, Ekegolf, Ekenäs

24-29.9

Resa till Hamburg och Lübeck

24.10

Teater: Figaros bröllop, Lilla Teatern

21.9

Månatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge

19.10

Månatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge

27-29.10

Resa till Champagne

16.11

Månatlig TFiF Afterwork i Orfeus Lounge

16.11

Teater: Röda rummet, Lilla teatern

14.12

Månatlig TFiF Afterwork och julglögg i Orfeus Lounge

16.12

Traditionell jullunch på restaurang Tekniska

27.12

Teater: Ronja Rövardotter, Svenska Teatern

10:ans bord träffas under hösten: 20.9, 4.10, 18.10, 1.11, 15.11 samt 20.12.

DIAS-gillets månadsmöten under hösten hålls: 29.9, 27.10, 24.11 samt 15.12.

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

TFiFs mentorprogram TFiX

förenar yngre och äldre experter i arbetslivet

Ett ypperligt sätt att vidga sina professionella vyer både som mentor och som adept.

Ställ upp som mentor för en TFiF-medlem!

Som mentor får du möjlighet att dela med dig av din erfarenhet och samtidigt hjälpa din adept att utvecklas genom att fungera som stöd och bollplank.

Vi söker dig som har flera års erfarenhet av arbetslivet, som är en god lyssnare och som vill dela med dig av dina erfarenheter.

Sök till mentorprogrammet TFiX!

TFiX riktar sig till dig som är i arbetslivet och som vill ha en mentor att diskutera frågor om arbetsliv och karriär. Du kan t.ex. få hjälp med att förtydliga dina egna målsättningar, problemsituationer på jobbet eller att bli bättre på att kombinera arbete och privatliv.

En ny omgång av mentorprogrammet TFiX för TFiF-medlemmar startar i oktober. Deltagandet är gratis .

Anmälan öppen 16.6-8.9.2023! www.tfif.fi/tfix