TFiF bladet
6 TOR STENDAHL TROR PÅ ETT UPPSVING FÖR BATTERIINDUSTRIN
Sviktande gaslevanser trissar upp elpriset
12 15
Leidon av pandemin
22
Sociala kontakter viktiga för att orka med studierna
INNEHÅLL
3 Ledare
4 Notiser
5 “Att vara ung som chef är ett privilegium”
6 Tor Stendahl tror på ett uppsving för batteriindustrin
9 Batteriindustrin kommer att ge tusentals nya jobb i Finland
11 Meta-färdigheter och flera ingenjörer behövs för den gröna övergången
12 Sviktande gasleveranser trissar upp elpriset
15 Leidon av pandemin
16 Vem är TFiF?
17 Kemistklubben i Åbo är på jakt efter ny klubblokal
19 Alumnförening beredd att hjälpa Kemistklubben
20 Nya spelregler för konkurrensförbud
21 Vill du att TFiF betalar din teknologmössa?
22 Kommentar: Sociala kontakter viktiga för att orka med studierna
23 Erik och Balder är länken mellan TFiF och studerande
24 Balsamering av Affärsmagasinet Forum
26 Löneförhöjningarna sitter hårt åt
28 Finländsk rymdteknologi visar upp sig i Kvarkenregionens satellit
30 Evenemang
32 Rekrytera en medlem
Vår medlemstidning heter nu TFiF bladet
Vi TFiFare är fler än tidigare och framtiden ser ljus ut. Under år 2021 satsade styrelsen på föreningens strategiarbete och den 22.3 välkomnar vi dig med och diskutera strategin. Under början av året har kansliet i samarbete med styrelsen jobbat för en förnyelse av vår kommunikation, vilket innebär både en visuell förnyelse för TFiF samt en förnyelse av medlemstidningen. Vid förnyelsen fick tidningen även ett nytt namn och Gula Bladet heter nu TFiF bladet.
I samband med förnyelsen har vi anlitat journalisterna Mikael Sjövall och Johan Svenlin som skribenter. Både Johans och Mikaels artiklar har du tidigare läst i Affärsmagasinet Forum. Hädanefter kommer dessa att bevaka aktuella trender i affärslivet samt belysa nya tekniska innovationer för TFiF medlemmarna. Tidningen kompletteras med ett 5e nummer och därutöver ökar det elektroniska artikelmaterialet. Håll alltså även ett öga på vår elektroniska kommunikation!
Vi introducerar även kolumnister i TFiF bladet. I detta nummer får
Utgivare:
Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)
Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi
Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00
du läsa om Kaj Arnös tankar kring Forum och Elli Fléns funderingar kring pandemin. Därutöver skriver styrelsemedlemmen Christer Finne om föreningens strategiarbete. Vi hör gärna dina tankar kring innehållet i tidningen och hoppas att du ger oss feedback på www.tfif.fi/feedback.
En annan viktig del som kansliet arbetar för är medlemsverksamheten. Efter en längre pandemiperiod ser vi nu möjligheter att igen öppna upp för större fysiska nätverksträffar och evenemang. Strömmade evenemang försvinner ingenstans men an efter
Ansvarig redaktör:
Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi
Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Mikael Sjövall, Johan Svenlin, Balder Eklöf Eira, Erik Östman
Kolumnister: Kaj Arnö, Christer Finne, Elli Flén
Pärmbild: Karl Vilhjálmsson
Layout: Kupli Oy
TFiF bladet utkommer 5 gånger per år
som avdelningarna och utskottet igen kan börja öppna upp för även fysiska evenemang fylls evenemangskalendern kontinuerligt på med nya evenemang. Då loungerna under pandemin främst använts av medlemmarna för distansarbete blir det igen möjligt för oss att mötas där i större skaror.
Varmt välkommen med!
Annika Nylander Verksamhetsledare
Upplaga: 4 950
Omslag: MultiArt Silk 150g
Inlaga: MaxiOffset 90g
Tryckeri: Grano
ISSN 2670-2819 (print)
ISSN 2670-2827 (online)
Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account
Årsmöte
Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte onsdagen den 20 april klockan 17.30.
På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.
Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi närmare mötet.
Hjärtligt välkomna Styrelsen
Stipendier
Nu är det dags att ansöka om stipendier från TFiF!
Sista ansökningsdag är 30.4 och både ordinarie medlemmar och yngre medlemmar (studerande) i TFiF kan söka.
Stipendier beviljas för:
• Studier
• Studieresor
• Utbytesstudier
• Utlandspraktik
Se närmare tips om hur du söker stipendium på tfif.fi/tjanster/stipendier
Löneskillnader
En seglivad skillnad mellan löner i Nyland och i övriga Finland
Enligt den färska arbetsmarknadsundersökning TEK genomfört är det skillnad i medlemmarnas löner i de olika regionerna. Tydligast är skillnaden mellan Nyland och övriga Finland.
Du hittar TEKs arbetsmarknadsundersökning för år 2021 på tfif.fi/nyheter
Studerande
”Utbrända människor utexamineras till arbetsmarknaden”
Hälften av tekniska branschens studerande är oroliga för sin ork. Kandidatstuderande känner större oro för sin ork än magisterstuderande. Det framgår ut Teknikens Akademiker TEKs färska studerandeundersökning.
Läs hela artikeln på tfif.fi/nyheter
NOTISER
Kommentar: Sociala kontakter viktiga för att orka med studierna
Förtjänsttecken
Vem tycker du är förtjänt att belönas med föreningens förtjänsttecken?
TFiF är känt som en aktiv gemenskap som tillsammans möts, diskuterar aktualiteter samt umgås på våra evenemang. År 2022 kommer vi att under årsmötet den 20.4 dela ut förtjänsttecken i både guld och silver. Förtjänsttecken delas ut till personer som länge varit aktiva inom föreningen eller på annat sätt förtjänstfullt deltagit i utvecklandet av föreningen. Nu ber vi om förslag på kandidater. Vi tar emot förslag på adressen tfif.fi/fortjansttecken fram till den 20.3.2022.
Läsarenkät
Svara på vår läsarenkät och vinn ett par brusreducerande hörlurar
Svara på vår läsarenkät på tfif.fi/ feedback. Samtidigt tar vi emot dina förslag på personer eller teman som du önskar att vi behandlar i kommande tidningar. De som svarat på läsarenkäten för denna tidning deltar även i utlottningen av ett par SONY WH-1000XM4 brusreducerande hörlurar (värde 299€).
Svarstiden slutar den 20.3 och vinnaren av hörlurarna kontaktas personligen.
”Att vara ung som chef är ett privilegium”
Joel Sunabackas barndomsdröm gick i uppfyllelse då han som sextonåring blev fotbollsproffs och fick en plats i FC Hakas lag i Tipsligan. Från fotbollen ledde vägen småningom vidare till ekonomistudier på Hanken. Idag jobbar Joel Sunabacka som chef för Tillväxt och utveckling på Ålandsbanken i Finland och är aktuell med titeln Årets unga ledare 2021 i västra Finland.
TEXT Emilia Juslin FOTO Canva, Ålandsbanken
Höga ambitioner har varit en av drivkrafterna för Joel Sunabacka under karriären. Därför har han sökt sig till jobb där han haft möjlighet att avancera till chefspositioner redan som ung.
Att vara ung som chef är ett privilegium, så ta vara på det och gör det bästa av läget. Du kan inte luta dig tillbaka på tidigare erfarenheter eller prestationer, utan i stället behöver man ofta bevisa för andra att man verkligen klarar av sin roll. Det är ett bra tillfälle att sträva till att verkligen bli en ledare och inte bara chef till pappers, påpekar Sunabacka.
Sunabacka vill betona just detta, att det inte är samma sak att vara chef som att vara ledare. Chefen behöver tilldelas en position för att få auktoritet hos sina följare, medan en ledare kan ha en följarskara utan att inneha en formell chefsposition. En ledare behöver inte vara sakkunnig inom alla områden, men kan ställa de rätta frågorna och vågar ge ansvar till sitt team.
Ingen är ändå en färdig ledare då man
föds, utan man formas hela tiden. Det är bra att komma ihåg speciellt i början av karriären, tillägger Sunabacka.
Chefens uppgift är att hitta positionerna där teammedlemmarna spelar bäst.
Sunabacka fick sin första chefsposition genom att avancera internt. Många kan känna att det är obekvämt att bli chef för sina tidigare kollegor. Till dem hälsar Sunabacka att det finns många fördelar med att avancera internteftersom du redan är insatt i arbetet känner du till jobbets natur mycket bra. Du vet vilka slags utmaningar som teamet kan möta och orsakerna till de känslomässiga toppar och dalar som man brukar stöta på i arbetet. Dessutom känner du teammedlemmarnas styrkor och svagheter, vilket kan göra det lättare att leda kollegorna i teamet.
Viktigast av allt är ändå att inte själv ändras bara för att man tar på sig en ny roll. Teamet känner ju redan dig och har också koll på dina styrkor och svagheter. Jag är jag oberoende om jag är chef eller kollega, konstaterar Sunabacka.
Erfarenheterna från fotbollen har varit till stor nytta för Sunabacka i hans karriär. Via fotbollen har han fått utveckla sina sociala färdigheter, färdigheter att samarbeta och att prestera under press. Också i ledarskapsfrågor hittar Sunabacka många paralleller till lagsporter.
I en ledarskapsposition är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med dem man leder och att våga förändra gazmla vanor och roller. Chefens uppgift är att hitta positionerna där teammedlemmarna spelar bäst. Det fungerar precis som i fotbollen där anfallaren inte nödvändigtvis är en bra målvakt, säger Sunabacka.
Joel Sunabacka föreläste på evenemanget ”Ny som chef och ledare” 31.1. Se inspelningen av föreläsningen i TFiFs medlemsportal.
Tor Stendahl tror på ett uppsving för batteriindustrin
Enligt BASF:s prognos kommer över en tredjedel av alla personbilar i Europa att vara eldrivna innan 2030. Det banar väg för en enorm efterfrågan på litiumbatterier.
TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson
Diplomingenjören Tor Stendahl brinner för hållbar produktion. Det är ingen tvekan om det då vi träffas vid kemikaliebolaget BASF:s kontor i Gräsviken i Helsingfors.
- Jag kunde tala om hållbarhetsfrågor en hel vecka, men tyvärr har vi bara 90 minuter på oss, säger han urskuldande.
Stendahl är BASF:s landsdirektör i Finland och basar för bolagets 160 anställda som jobbar i Helsingfors, Vanda, Fredrikshamn, Tammerfors och Harjavalta. BASF är en av världens största aktörer inom kemikalieindustrin med cirka 110 000 anställda. Bolagets senaste bokslut uppvisar en årlig omsättning på 59,1 miljarder euro.
- Det som kännetecknar vår affärsverksamhet är att vi har en integrerad värdekedja. På tyska kallar vi det för Verbund. Den här affärsmodellen innebär att vi inte är beroende av underleverantörer på samma sätt som många konkurrenter, säger Stendahl.
BASF:s affärsmodell bygger på tanken att allt från råvaran till slutprodukten hanteras av bolagets egna produktionsenheter. Av samma anledning äger BASF över 200 fabriker på ett och samma område i Ludwigshafen i Tyskland.
- Det här upplägget innebär att vi kan ta till vara restprodukter och utnyttja alla sidoströmmar i produktionen. Vi kan också utnyttja spillvärme och producera fjärrkyla i våra industriella processer på ett kostnadseffektivt sätt.
Siktar på nollutsläpp 2050 BASF siktar på att minska sina klimatutsläpp med en fjärdedel före år 2030. Senast 2050 ska bolagets produktion vara koldioxidneutral.
- Det är ett väldigt utmanande mål. Vi har halverat våra koldioxidutsläpp de senaste 30 åren bland annat genom att effektivera våra industriella processer. De lätta åtgärderna har redan vidtagits. Nästa steg är att vi utökar andelen förnybar energi och effektiverar återanvändningen av våra råvaror.
I Finland begränsar sig BASF:s produktion tills vidare till tillverkningen av bestrykningsmedel för pappersindustrins behov. Det senaste tillskottet är en batterimaterialfabrik som just nu tar form i Harjavalta i Satakunta.
- Fabriken ska enligt planen starta sin produktion i år, men den exakta tidpunkten för starten är ännu inte offentliggjord.
Jag kunde tala om hållbarhetsfrågor en hel vecka.
En rättsprocess pågår efter att Vasa förvaltningsdomstol förkastade fabrikens miljötillstånd i fjol. Enligt Vasa förvaltningsdomstols domslut skulle BASF:s fabrik ge upphov till utökade sulfatutsläpp till de omgivande vattendragen. BASF har överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.
- Jag kan tyvärr inte kommentera den juridiska processen i detta skede. Vi avvaktar tills Högsta förvaltningsdomstolen har gett sitt domslut, säger Stendahl.
Enorm efterfrågan på batterimaterial
BASF:s fabrik i Harjavalta ska tillverka prekursor till katodaktivmaterial som behövs för produktionen av litiumbatterier. Slutprodukten är ett pulver som sedan fraktas i stora säckar till BASF:s fabrik i Schwarzheide i Tyskland där katodmaterialet tillverkas.
BASF har halverat sina koldioxidutsläpp de senaste 30 åren.
- Vi har sålt slut på hela årets produktion av katodaktivmaterial redan innan fabriken har öppnats. Efterfrågan på batterimaterial är enorm.
Det är framför allt bilindustrins behov som för närvarande styr en ökad efterfrågan på litiumbatterier.
- Enligt vår prognos kommer över två tredjedelar av alla personbilar i Europa att vara eldrivna innan 2030. Elektrifieringen av bilindustrin avancerar snabbt just nu. Det gäller att hänga med i den utvecklingen.
Samarbete med Nornickel
BASF:s kalkyler utgår från att den europeiska och kinesiska marknaden kommer att stå för cirka 70 procent av den globala marknaden för elektriska bilar och plug-in hybridbilar.
- Produktionen i Harjavalta är ett strategiskt val som bygger på närheten till råvarorna. Vårt samarbete med raffinaderiet Nornickel på orten ger oss tillgång till lokalt producerad nickel och kobolt.
Nornickel har prickats för omfattande miljöförstörelse på Kolahalvön och i Norilsk. Hur ser du på bolagets miljöpolicy?
- BASF har en strikt policy för att utvärdera våra underleverantörer. Vårt regelverk kräver att vi övervakar och granskar underleverantörernas anläggningar. Dessa krav gäller också Nornickel, säger Stendahl.
Enligt Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi, har Nornickel tvingats se över sina utsläpp på grund av tuffare miljökrav från västerländska bolag, som i allt högre grad fikar efter Nornickels produkter.
Batterimaterialfabriken i Harjavalta tar form.
- Nornickel har nyligen satsat över 2 miljarder euro på att rena sin produktion för att kunna tillmötesgå de europeiska bolagens krav på hållbara värdekedjor, säger Eklund.
De nordiska länderna försökte påverka Nornickels miljöpolicy i 30 år, utan större framgång. Nu sker alltså ett genombrott tack vare elbilarnas frammarsch och batteriindustrins krav.
Förbättrad återvinning av batterier
- Vi siktar på att bli världsledande i hållbar produktion av katodaktivmaterial. Det förutsätter att vi också utvecklar återvinningen av uttjänta litiumbatterier. Där finns stora möjligheter att göra affärer, säger Stendahl.
Det är ingen småskalig handel det rör sig om. Produktionen av katodaktivmaterial väntas växa med cirka 21 procent per år och den globala marknaden kommer att omsätta omkring 100 miljarder euro 2030.
- Om elektrifieringen av bilindustrin ska lyckas på lång sikt måste vi utveckla batteriernas prestanda.
Elbilarnas nuvarande räckvidd efter en laddning är fortfarande alltför kort. Och så måste elbilarna bli billigare för konsumenterna.
Utöver bilindustrins efterfrågan spökar även energibranschens behov i bakgrunden. Andelen vindkraft blir allt större i Europa, vilket kräver ett större beroende av reglerkraft.
- Litiumbatterier kommer att spela en allt viktigare roll i lagringen av vindenergi, säger Stendahl.
Tor Stendahl
• Har vuxit upp i Åbo och Sverige.
• Familj: Fru, två utflyttade barn och boxern Lily.
• Utexaminerades som diplomingenjör vid Åbo Akademi 1997.
• Kemikaliebolaget BASF:s landsdirektör i Finland.
• Dold talang: Gillar Sous vidematlagning.
• Kopplar helst av på stugan i Åbolands skärgård.
• Favoritord på tyska: Fingerspitzengefühl.
• Planen efter pandemin: Resa och umgås med vänner igen.
De finländska värdekedjorna är i skick och håller för kritisk granskning vilket är av stor betydelse för utländska investeringar.
”Batteriindustrin kommer att ge tusentals nya jobb i Finland”
Det rör på sig inom batteriindustrin i Finland just nu. Allt fler utländska företag etablerar sig på olika håll i landet för att tillverka batterimaterial för den europeiska marknadens behov.
TEXT Mikael Sjövall
Utöver BASF:s investering i Harjavalta har flera företag undertecknat intentionsavtal för nya batterifabriker eller meddelat att de ska etablera sig i Finland. Till exempel Vasa, Ingå, Fredrikshamn och Kotka gynnas av dessa planer, uppger Business Finland.
- Värdet på de här investeringarna uppgår till flera miljarder euro. Batteriindustrin kommer att ge tusentals nya jobb i Finland. Det här är en mycket betydande bransch, säger
Markku Kivistö, direktör för industriell utveckling och cleantech på Business Finland.
Enligt Kivistö är det framför allt Finlands goda rykte i hållbarhetsfrågor som bidrar till ruschen. Finland knep första plats i Förenta nationernas internationella jämförelse som granskade hållbar utveckling i fjol.
- Den finska gruvdriften av nickel, kobolt och litium är hållbar. Våra
värdekedjor är i skick och håller för en kritisk granskning. Det här har en stor betydelse då utländska företag inom batteriindustrin överväger att investera i Finland, säger Kivistö.
Forskning och utveckling
Den politiska stabiliteten och det finska ingenjörskunnandet underblåser också batteriindustrins frammarsch i Finland, enligt Business Finland.
>>
- Tillgången till förnybar energi, en fungerande logistik och de gynnsamma villkoren för industriell förädling lockar nya företag till landet.
Kivistö understryker betydelsen av att locka hit internationell expertis som
kan främja framväxten av forskning, innovation och produktutveckling inom batteriindustrin. Till exempel verkstadskoncernen Sandvik meddelade i början av februari att bolaget satsar 50 miljoner euro på forskning i utvecklingen av digitala lösningar.
- Elektrifieringen av fraktbranschen avancerar snabbt just nu. Det gäller att skapa goda förutsättningar för att batteriindustrin ska blomstra i Finland, säger Kivistö.
Elektrifieringen av fraktbranschen avancerar snabbt just nu. “
ARTIKEL
Meta-färdigheter och flera ingenjörer behövs för den gröna övergången
Antalet ingenjörer som behövs för att Finland ska kunna uppnå koldioxidneutralitet för år 2035 kommer att öka och deras kompetensbehov förändras. Det visar den färska rapport som Engineers Finland publicerade i samband med World Engineering Day for Sustainable Development den 4 mars.
TEXT Emilia Juslin FOTO WED 2022
Finland ska bli ett ledande land i världen inom väteekonomi och cirkulär ekonomi, utsläppsfria energisystem samt andra klimat- och miljölösningar. Vi ska också öka energieffektiviteten och påskynda övergången till fossilfri trafik. Det här är målsättningarna för Finlands plan för grön övergång. För att det ska lyckas behövs både strukturella förändringar i ekonomin och ny teknologi.
Engineers Finland har därför låtit undersöka vilka effekter den gröna övergången har på finländska ingenjörers sysselsättning och utbildning. Undersökningen fokuserade på processindustrin, byggnadsindustrin och energiindustrin. Dessa tre står tillsammans för ungefär 35 % av utsläppen av växthusgaser i Finland och ungefär 72 % av de totala utsläppen från finsk industri i dagsläget.
Resultaten i undersökningen visar att det fram till och med år 2030 kommer att behövas tusentals flera ingenjörer inom dessa branscher än i dagsläget. Det ökade behovet uppskattas ligga mellan 3150-4540 årsverken. Behovet är störst inom byggnadsindustrin, tätt följt av batteriindustrin. För att svara på behovet krävs ökade satsningar på examensinriktad fortbildning, livslångt lärande och internationell rekrytering.
Ur rapporten framgår att kompetensbehovet hos ingenjörerna förändras
i och med den gröna omställningen. Trenden att enskilda experter behöver inneha mångsidig kompetens bryts, och i stället betonas vikten av samarbete och att kunna bygga på andras kunskap. Det beror på att problemen blir allt mera komplexa och därför behövs multikompetenta team framom enskilda experter.
Resultaten från rapporten visar också att de nuvarande utbildningsprogrammen utbildar ingenjörer med lämpliga kompetenser som motsvarar behoven för den gröna övergången. Speciellt viktigt anses det vara att ingenjörerna stärker sina meta-kompetenser, som till exempel kontinuerligt lärande, kommunikation, samarbetsförmåga och resiliens. Utöver det konstaterar man att ingenjörerna i fortsättningen också behöver ha en god grundkunskap inom matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Hela rapporten ”Effects of the Green Transition to the Employment and
• World Engineering Day for Sustainable Development är UNESCOs internationella temadag som instiftades år 2019.
• Engineers Finland publicerade sin rapport över gröna övergångens effekter på sysselsättning och utbildning i samband med World Engineering Day 4.3.2022.
• Webbinariet ”Engineers will save the
• world – Skills needed for green transition in Finland” finns att se i efterhand i TFiFs medlemsportal. Huvudtalare är Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel.
• Engineers Finland består av ingenjörsorganisationerna TFiF, TEK, DIFF och Insinööriliitto.
TFiF bladet 1 / 2022
Educational Requirements of Engineers in Finland” finns att läsa på tfif.fi.
Sviktande gasleveranser trissar upp elpriset
Säkerhetspolitiska orsaker kan ligga bakom Gazproms strypta gasleveranser till Europa.
Elpriset skjutit i höjden i Finland det senaste året. Då en kilowattimme kostade i genomsnitt 5 till 7 cent för ett år sedan kan priset nu uppgå till allt mellan 15 och 20 cent per kilowattimme.
Enligt intresseorganisationen Finsk energiindustri beror de höjda elpriserna på flera olika orsaker. De europeiska gasdepåerna är för närvarande
TEXT & FOTO Mikael Sjövall
exceptionellt tomma samtidigt som efterfrågan på gas har ökat efter att världsekonomin har återhämtat sig.
- Den europeiska energimarknaden är beroende av naturgas. Det statliga ryska gasbolaget Gazprom har trappat ned sina leveranser av naturgas till Europa samtidigt som efterfrågan på gas har ökat drastiskt på grund av ovanligt kallt väder, säger Pekka
Salomaa, direktör på Finsk energiindustri.
Gazprom har bland annat påstått att Ryssland måste fylla på sina egna förråd och att bolaget har haft tekniska problem i Sibirien, vilket inverkar negativt på exporten till den europeiska marknaden.
- Man skulle ju tro att Gazprom vill tjäna pengar på att sälja gas, men av någon anledning är det problem med leveranserna. Enligt den belgiska tankesmedjan Bruegel har Gazprom låtit bli att fylla på så gott som alla ryskägda gasdepåer i Europa sedan i somras, säger Salomaa.
Politisk påverkan
Salomaa vill inte spekulera kring orsakerna till den sviktande gastillförseln från Ryssland till Europa.
Enligt tankesmedjan Bruegels rapport är det mycket som tyder på att politiska orsaker står bakom Gazproms beslut att dra åt kranarna. Bruegels forskare anser att det är sannolikt att Ryssland stryper gasleveranserna till Europa för att sätta ökad press på Ukraina av säkerhetspolitiska skäl.
Elpriset har skjutit i höjden i Finland under det senaste året. ARTIKEL
- Finland importerar relativt små mängder gas från Ryssland, men eftersom vi opererar på en gemensam europeisk energimarknad har leveransproblemen i till exempel Baltikum och Tyskland en negativ inverkan också på oss, säger Salomaa.
Problemen med de ryska gasleveranserna sammanfaller med andra problem inom de nordiska och baltiska ländernas gemensamma elbörs Nord Pool.
- Vattenreservoarerna i södra Norge har varit relativt tomma denna vinter. Den minskade andelen vattenkraft har också höjt spotpriset på börsen, säger Salomaa.
Stora prisskillnader
De regionala prisskillnaderna inom den nordiska elbörsen är stora. Den 10 februari var elpriset för en megawattimme 124 euro i södra Norge då motsvarande pris i Finland var 55 euro.
I takt med att gasen bir dyrare är det allt fler EU-länder som utökar andelen kolkraft i sin elproduktion, vilket höjer priset på utsläppsrätter. Trots att EU:s gröna giv kommer att påverka elpriserna på lång sikt har EU:s åtgärder för ett klimatneutralt Europa inte påverkat elpriserna denna vinter, understryker Salomaa.
- En del medier skyller de höga elpriserna på EU:s gröna omställning. Det är en felaktig slutsats. Den gröna omställningen har påverkat bensinpriserna, men har inte en nämnvärd inverkan på de stigande elpriserna just nu, säger han.
Salomaa tror att tillskottet från den tredje kärnreaktorn i Olkiluoto och den starka utbyggnaden av vindkraft
i Finland kommer att avhjälpa situationen för vår del.
- I takt med att vår självförsörjningsgrad stiger och behovet av elimport minskar kan vi till vissa delar tygla prisutvecklingen i Finland. Många
analytiker utgår från att elpriserna sjunker igen under andra kvartalet då produktionen av vattenkraft normaliseras. Men det påverkar ändå inte den stora bilden i Europa, säger Salomaa.
De regionala prisskillnaderna inom den nordiska elbörsen är stora.
Många analytiker utgår från att elpriserna sjunker då produktionen av vattenkraft normaliseras.
Som TFiF medlem får du 20 %
rabatt på Fennias hem- och fordonsförsäkringar.
Kontakta vår kundtjänst
tfn 010 503 8828 eller boka tid
för ett webbmöte på adressen fennia.fi/webbmoete
KOLUMN
Leidon av pandemin
Hälsningar från isoleringscellen. Vårsolen skiner över gnistrande snödrivor men jag ser bara flugskiten på distanskontorets fönster. Jag saknar världen och jag hatar Teams. Det gör ont i halsen, huvudet värker och det är så jäkla synd om mig.
Relativt sett är det förstås inte alls synd om mig. Med tre vaccindoser under rocken är mina Covid-19 symptom inte värre än en vanlig förkylning. Som vd på en kontorslös kommunikationsbyrå är det liksom en del av konceptet att jobba hemifrån. Jag har en fantastisk business- partner som på kort varsel tog över mina kundjobb då min familj låstes in i karantän. Jag har en fantastisk livspartner som dragit lasset med barnens hemmaskola så jag fått jobba.
Ändå är det synd om mig. Det är synd om oss alla faktiskt. Två år av pandemi har satt sina spår på de flesta arbetsplatser. Alla är trötta på specialarrangemang och restriktioner. Trötta på kliande ansiktsmasker, Teams-möten och ständiga av- och ombokningar. En del har hunnit bli vana vid distansjobbet och vill inte tillbaka till kontoret. Andra klättrar på väggarna och saknar sällskap. Andra jobbar med ständig rädsla för att bli smittade. En del har blivit allvarlig sjuka eller mist anhöriga. En del har för lite jobb, andra alldeles för mycket och vissa har blivit helt utan. Två saker har vi alla gemensamt: ingen har lämnats oberörd av
pandemin och alla har vi leidon. Inget annat ord beskriver vårt kollektiva tillstånd just nu bättre än det österbottniska ordet leidon. Vi är alla trötta, uttråkade och less på allt vad pandemi innebär.
Mitt främsta råd till arbetsplatserna just nu är att lyssna på personalen noggrannare än någonsin och att om möjligt vänta med att sjösätta riktigt stora nya projekt. Min uppmaning till varje individ där ute är att ta coronapandemin som en man. Vad jag menar är att hantera pandemin som en man flu. Alltså att tycka riktigt synd om sig själv vare sig man enligt omgivningen
har objektivt rätt till det eller inte. Om man frågar min äkta man är det Elli som är karln i huset hemma hos oss. Åtminstone då det kommer till förkylningar.
Elli Flén Vd och kommunikationskonsult på Losvik & Flen
Vem
är
TFiF?
Är det kansliet, styrelsen? Eller är det medlemmarna? När man säger att TFiF borde…, vem är det som borde? Vad och varför? För vem?
Svaret på de frågorna hittar man i strategin. Omvärlden har snabbt förändrats. Medlemmarnas förväntningar är annorlunda än de var då TFiFs strategi uppdaterades förra gången 2016.
Styrelsen har under år 2021 arbetat med att förnya strategin. Redan i oktober hade vi nått så långt att det varit dags att kliva ner på verkstadsgolvet och höra hur medlemmarna ser på innehållet. Tyvärr satte pandemin käppar i hjulen. I skrivande stund tror vi att vi kan hålla en strategikväll för medlemmarna i slutet av mars.
Det som nu läggs fram för diskussion är resultatet av en process där styrelsen systematiskt jobbat med ett antal strategiverktyg, såsom trendspaning, nutids-, konkurrent- och riskanalyser, djuplodande SWOT, visionering, samt till slut kokat ner de vidlyftiga resultaten till ett första utkast till en strategi. Det kommer att underkastas kritisk diskussion på strategikvällen.
Ur trendspaningen kan lyftas fram digitalisering, avancerad teknologi och innovationer, där TFiFarnas kunnande är brett, djupt, och samhällsbärande. De gröna frågorna, kolavtryck, artdöd och rovdrift kommer också att vara centrala frågor. Vi ser också att globalisering kommer att genomsyra verksamhetsmiljön. Mjuka värden som jämlikhet, mångfald och resiliens kommer att vara viktiga för framgång.
Analyserna resulterade i ett fyrfält för verksamheten: Fackliga frågor, digitala tjänster & sociala medier, tidskrifter och publikationer samt evenemangsverksamheten.
Ett antal framgångsfaktorer har identifierats: Evenemangsverksamhet. En högklassig evenemangsverksamhet är A&O. Utan evenemang har vi ingen TFiF
Medlemsservice. TFiF skall erbjuda minst lika mycket och
lika bra service som konkurrerande föreningar. Det skall även vara nyttigt, roligt och lätt att både ordna och delta i evenemang.
Det svenska språket. Att verksamheten huvudsakligen är på svenska utgör en differentieringsfördel gentemot kompletterande finskspråkig verksamhet.
En växande gemenskap. Dagens värld är mångfacetterad med nya och tvärvetenskapliga examina, liksom examina avlagda utomlands. TFiF välkomnar alla universitetsutbildade som vill delta i verksamheten utgående från TFiFs målsättningar.
Underlaget till strategidiskussionen har fem delar: Vision, mission, värden, strategiska mål och åtgärder, samt mätare. Dessa presenteras på strategikvällen, och skickas ut till deltagarna på förhand.
Christer Finne TFiF styrelseledamot
• Tisdagen den 22.3 klockan 17.00 ordnas en strategikväll där styrelsens strategiutkast diskuteras.
• Du kan delta i evenemanget i Orfeus Lounge (begränsat antal platser) alternativt på distans.
• Anmäl dig till evenemanget via evenemangskalendern tfif.fi/evenemang
• Vi skickar dig en länk till materialet på förhand.
KOLUMN
STUDERANDE
Kemistklubben i Åbo är på jakt efter ny klubblokal
Flytten från Axelia till nybygget Aurum i fjol berövade Kemistklubben på en rymlig klubblokal. Nu trängs klubbens medlemmar i ett 30 kvadratmeters kansli.
”Jag vill köpa ett exemplar av sångboken”, säger en ung kille i dunjacka och munskydd. Han gästar Kemistklubbens kansli i Aurum och hör sig för vad som är på gång.
Cirka 20 personer samsas om utrymme i det pyttelilla kontoret. Trots trängseln är stämningen uppsluppen och avspänd.
- Efter två år med pandemin är det jätteviktigt att man får träffa sina studiekompisar face-to-face och inte behöver sitta hemma vid datorn hela tiden, säger Robin Enestam, klubbhövding på Kemistklubben vid Åbo Akademi.
Tuschtavlan är fullklottrad med studentikos och rastlös humor. På kaffebordet tronar en korg med klister- och overallmärken. Klubbens fiktiva galjonsfigurer Axel och Stina skymtar också vid alla belamrade hyllor och skåp.
- När fakulteten för naturvetenskaper och teknik flyttade in i Aurum i fjol blev vi av med vår klubblokal Axelborg. Vi hade tidigare en klubblokal på 120 kvadratmeter vid Axelia. Nu delar vi på 30 kvadratmeter med tre andra föreningar här i Aurum. Det är en stor skillnad, säger Cecilia Dahl, ordförande för Kemistklubben.
Samarbete med humanister Axelia tömdes på allt lösöre i december. Då ordnades också den sista festen i Axelborgen som slutade med att alla satt på dansgolvet och grät över svunna tider.
Nu förvaras Kemistklubbens egendom i olika byggnader i väntan på en
bestående lösning. Det nya kansliet i Aurum kan användas endast några timmar per dag.
- Vi letar efter en ny klubblokal, men det kan dröja innan vi hittar något som motsvarar våra behov. Vi har under tiden gått in för en tillfällig lösning. Tack vare ett samarbetskon-
Nya Aurum samlar naturvetenskaper och teknik både från Åbo Akademi och Åbo Universitet.
TEXT OCH FOTO Mikael Sjövall
trakt med Humanistiska föreningen får vi använda deras klubblokal Faust i Arken för våra fester i år, säger Dahl.
Att skaffa en ny klubblokal kräver pengar. Lokalen borde dessutom ligga relativt nära campus. Kemistklubben har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att spana efter sponsorer och olika alternativ till ny klubblokal. Åbo Akademi har tills vidare inte lovat någon finansiering av den nya lokalen.
- Vi ska snart köra i gång vår insamlingsverksamhet och kontakta både företag och tidigare studerande. Vi hoppas att så många alumner som möjligt kan donera medel så att Axelborg IV blir till, säger Dahl.
Allt fler hemlösa föreningar
Dahl vill inte spekulera kring prislappen eftersom det tills vidare är oklart om Kemistklubben ska hyra eller köpa en egen klubblokal.
- Utöver ekonomiska bidrag hoppas vi också på donerade konsultinsatser. Om man till exempel jobbar i fastighetsbranschen går det bra att ge oss vägledning och råd pro bono, säger Dahl.
Språkgränsen avskräcker inte Kemistklubbens nya styrelse. Det är tills vidare inte uteslutet att den nya klubblokalen tar form via ett samarbete med en annan ämnesförening vid Åbo universitet.
Intervjun med Cecilia Dahl görs samma dag som Åbo Akademis ledning publicerar ett utkast till ny fastighetsstrategi. Enligt strategin skulle ÅA göra sig av med flera ikoniska och centrala byggnader för att spara fastighetskostnader.
ÅA:s ledning föreslår att bland annat ASA-huset, Åbo Akademis huvudbyggnad, Domvillan och det gamla tryckeriet vid Gezeliusgatan skulle överges.
Det här innebär att allt fler studerande-
föreningar blir hemlösa. Till exempel Statsvetenskapliga Klubben får se sig om efter nya lokaler om planerna blir verklighet.
- Merkantila klubben och Stadga är redan nu i samma situation som vi. Det här är ett problem som berör väldigt många studenter vid akademin.
100-årsjubileum nästa år Trots alla orosmoln pågår förberedelserna inför Kemistklubbens 100-årsjubileum som infaller den 11 november nästa år.
- Vi har redan bokat Logomo för festen som väntas locka upp till 700 personer. Vi har också valt en jubileumskoordinator och ska utse en jubileumskommitté nu i februari, säger Dahl.
Kemistklubben ska återuppta sin verksamhet i takt med att restriktionerna avvecklas och studielivet återgår till det normala.
- Gemenskapen har försvunnit då många bara sitter hemma och pluggar. Vi måste jobba hårt för att locka teknologerna tillbaka till campus.
Hur ska ni göra det?
- Genom att ordna fester och evenemang. Näst i tur är vår traditionella Fia-Cup där vi spelar Kimble med shotglas. Och i mars infaller vinterblot som är den norska kemistföreningens balvecka i Trondheim. Det ska bli kul, säger Dahl och skiner upp.
Kemistklubben delar kansli i Aurum
STUDERANDE
Alumnförening beredd att hjälpa Kemistklubben
Alumnföreningen Axels och Stinas gamyler (ASG) är också mån om att Axelborg ska återuppstå. Föreningen har erbjudit Kemistklubben hjälp i jakten på en ny klubblokal.
- Vi rekommenderar att Kemistklubben köper en ny lokal. När det finns ett konkret alternativ som vi kan sälja till alla donatorer kan vi köra i gång insamlingsverksamheten, säger Christoffer Lindqvist vid ASG.
Gamylerna har redan sonderat terrängen och bekantat sig med olika alternativ i närheten av campus.
- Den nya klubblokalen kan inte vara i ett bostadshus med boendegrannar. Det finns gott om lediga affärslägenheter i bottenplan i centrum av Åbo, men de alternativen motsvarar inte Kemistklubbens behov, säger Lindqvist.
Hur stor investering rör det sig om? - Vi talar om en investering som uppgår till hundratusentals euro.
Enligt Lindqvist finns det för närvarande inget grundkapital för investeringen.
- I praktiken blir det säkert så att vi måste låna kapitalet för investeringen parallellt som insamlingen av pengar pågår. Vi hoppas att så många medlemmar i TFiF som möjligt kan bidra med donationer, säger Lindqvist.
Kemistklubbens ordförande Cecilia Dahl
Nya spelregler för konkurrensförbud
Arbetsgivaren måste i fortsättningen betala mellan 40 och 60 procent av lönen under den karenstid som nämns i konkurrensförbudsavtalet.
TEXT
Harri Gröhn, jurist, TEK ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING: Mikael Sjövall
I år tillämpas nya krav på konkurrensförbudsavtal på grund av en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. Syftet med reformen är att hindra uppkomsten av grundlösa konkurrensförbudsavtal inom arbetslivet.
Ett konkurrensförbudsavtal begränsar en arbetstagares rätt att byta jobb och bedriva konkurrerande verksamhet efter att det tidigare arbetsförhållandet har upphört.
Enligt de nya bestämmelserna måste arbetsgivaren betala ekonomisk kom pensation till arbetstagaren för den karenstid som nämns i arbetsavtalet. Ersättningen ska uppgå till minst 40 procent av lönen om avtalsparterna har kommit överens om att konkurrensförbudet varar i 6 månader efter att anställningen har upphört. Om för budet är längre än 6 månader uppgår ersättningen till 60 procent av lönen.
De nya bestämmelserna tillämpas endast för sådana konkurrensförbuds avtal som har undertecknats efter den första januari i år. Från och med nästa år gäller de nya spelreglerna för alla konkurrensförbudsavtal, oavsett när de har undertecknats.
Arbetsgivarna har enligt den uppdaterade arbetsavtalslagen rätt att säga upp existerande konkurrensförbudsavtal utan uppsägningstid till slutet av december i år.
Enligt Teknikens akademiker TEK kommer ersättningsskyldigheten att
främja en större rörlighet på arbetsmarknaden.
Som TFiF-TEK-medlem får du avgiftsfri juridisk rådgivning i frågor som berör ditt arbetsförhållande, ditt arbetsavtal och ditt eget företag.
STUDERANDE
Vill du att TFiF betalar din teknologmössa?
Våren och Valborg närmar sig med stormsteg och snart är det dags för årets nya teknologer att få sina teknologmössor. TFiF har som tradition att lotta ut teknologmössor bland sina medlemmar som studerar till diplomingenjör vid de svenskspråkiga utbildningarna i Finland. Kolla här nedan vad som gäller på din studieort!
FOTO Samuel Rosas
Otnäs
I Otnäs lottar vi ut två teknologmössor bland årets phuxar som också är medlemmar i TFiF. Du deltar i utlottningen genom att uppdatera en bild i din medlemsprofil i TFiFs medlemsportal under tiden 8.3-20.4.2022. Närmare instruktioner hittar du när nedanför. Vinnarna utannonseras i samband med att mössorna delas ut.
Åbo
I Åbo lottar vi ut två teknologmössor bland årets teknologgulnäbbar som också är medlemmar i TFiF. Du deltar i utlottningen genom att uppdatera en bild i din medlemsprofil i TFiFs medlemsportal under tiden 8.3-20.4.2022. Närmare instruktioner hittar du när nedanför. Vinnarna utannonseras i samband med att mössorna delas ut.
Vasa
För studerande i Vasa ordnas ingen utlottning, utan i stället subventionerar vi alla TFiF-medlemmars teknologmössor via EnTech. Tipsa dina studiekompisar att de kan bli medlemmar på www.tfif.fi.
Så här deltar du i utlottningen (gäller Otnäs och Åbo):
• Logga in i TFiFs portal på www.tfif.fi. Om du inte loggat in tidigare eller ifall
du glömt ditt lösenord kan du beställa ett nytt via länken ”Återställ lösenord”.
• Klicka på ”Ändra dina uppgifter”.
• Kolla att uppgifterna om dig stämmer och uppdatera uppgifterna vid behov.
• Ladda upp ett foto under fältet ”Kontouppgifter”.
• Beställ din mössa normalt och spara kvittot. Ifall du vinner utlottningen
ersätter vi dig priset för din teknologmössa (priset för mössa och lyra enligt finsktillverkad basmodell) i efterhand.
Om du har frågor kan du kontakta kansli@tfif.fi eller studerandekontakten på din studieort.
STUDERANDE
Kommentar: Sociala kontakter viktiga för att orka med studierna
I TEKs studerandeundersökning från år 2021 framgår det att studerandes välmående blivit sämre under de senaste tre åren. Över hälften av de svarade har under det senaste året känt oro för sin ork ofta eller hela tiden.
TEXT Emilia Juslin, projektkoordinator, ansvarig för TFiFs studerandeverksamhet FOTO Privat, Canva
Också i andra undersökningar har det kommit fram att högskolestuderande mår sämre än tidigare. I THL:s och FPAs Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) från år 2021 uppger över hälften att känslan av ensamhet har ökat och ungefär en fjärdedel av alla högskolestuderande känner sig ensamma och att de inte hör till någon grupp med anknytning till studierna. Det här är en mycket oroväckande trend som måste vända.
Under coronapandemin har vi på TFiF försökt stödja studerande för att för att inte de sociala kontakterna ska brytas. Studerandeföreningar har varit kreativa med att ordna coronasäkra evenemang både på distans och på plats och TFiF har sponsorerat bland annat snabbtester, stora utom-
hustält och priser för distans-hackathons och motionstävlingar. I mars ordnade vi ett webbinarium om välmående och rutiner i vardagen tillsammans med Teknologföreningen och Hintsa Performance. I oktober bjöd vi studerandemedlemmar och nyutexaminerade på bio för att erbjuda tillfällen att träffa studiekompisar med låg tröskel. TFiFs utskott De Yngres Råd jobbar också aktivt med att ordna träffar och andra sociala evenemang som riktar sig specifikt till studerande och nyutexaminerade.
Det här är verksamhet som vi vill satsa på och kommer att fortsätta med också i framtiden för att stöda studerandes gemenskap. Kontakt till studiekompisar kan fungera som stöd för att minska känslan av ensamhet och för att orka bättre med studierna. Vi hjälper också till att sprida info om mielenTEKojas och Nyytis svenskspråkiga chattar och stödgrupper i våra sociala medier och nyhetsbrev för att så många som möjligt ska höra om de professionella stödformer som erbjuds på svenska.
Vad kan vi kan göra för att stödja dig och dina studiekompisar? Har du
“
Kontakt till studiekompisar kan fungera som stöd för att minska känslan av ensamhet och för att orka bättre med studierna.
idéer på evenemang eller samarbeten med din studerandeförening som skulle hjälpa dig att orka bättre? Hör av dig till studerandekontakten på ditt campus med dina tankar.
Källor:
• Studerandeundersökning, Teknikens Akademiker TEK, 2021
• Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande, Institutet för hälsa och välfärd och Folkpensionsanstalten, 2021
STUDERANDE
Erik och Balder är länken mellan TFiF och studerande
Erik Östman och Balder Eklöf Eira jobbar som studerandekontakter för TFiF i år. Arbetsuppgifterna är mångsidiga, men deras viktigaste uppgift är svara på eventuella frågor som du som studerande har om TFiF. Läs deras presentationer här nedan och tveka inte att ta kontakt med dem om du har frågor, idéer till program eller något annat vi kan hjälpa dig med!
Visste du att?
• Det är inte bara teknologer som kan bli medlemmar. Alla som studerar arkitektur, matematiska ämnen eller naturvetenskaper och som är intresserade av att jobba med teknik kan komma med!
• TFiF har över 1700 yngre medlemmar. Det är ungefär 35 % av alla TFiF-medlemmar.
• Flest yngre medlemmar finns i Otnäs, Vasa och Åbo, men vi har också många medlemmar t.ex. vid Helsingfors universitets naturvetenskapliga campus i Gumtäkt och vid universiteten i Tammerfors, Villmanstrand och Uleåborg.
Erik Östman, TFiFs studerandekontakt i Åbo och Vasa Min uppgift är att stöda både enskilda studerande och föreningar. Mig kan man kontakta med väldigt låg tröskel. Jag hjälper vare sig det är fråga om understöd till studerandeverksamhet eller du söker info om TFiFs medlemstjänster, -förmåner och evenemang. Utöver mitt TFiF-jobb är jag tredje årets kemi- och processteknikstuderande vid Åbo Akademi.
Under TFiF Grand Prix och TFiF-sitzen fick jag mina bästa minnen från min gulishöst 2019. Medlemsförmånerna hjälpte mycket när jag skulle skaffa första egna bilförsäkringen till min sommarjobbsbil. Nätverken jag fått via TFiF har hjälpt mig hitta gemenskap och vänner för livet, samt göra mina nästa karriärsval. TFiF-loungen i Aurum är det första stället jag tänker på att boka för mitt studerandevenemang. KOKO-kassan som jag anslöt mig till under sommarjobbet efter mitt första år vid ÅA håller mig trygg. Idag drömmer jag om att söka TFiF-stipendium för utbytesstudier i fjärran länder.
TFiF har otvivelaktligen hjälpt och gett mig mycket som studerande och i mina första steg ut i arbetslivet. Slå en signal så kan jag och TFiF säkert hjälpa dig och din förening med.
Balder Eklöf Eira, TFiFs studerandekontakt i huvudstadsregionen
Till mina främsta uppgifter hör att se till att samarbetet mellan TFiF och studerandeföreningarna fungerar smidigt och bra. Detta samarbete syns tydligast verksamheten som TFiF har med Teknologföreningen i Otnäs och Spektrum i Gumtäkt. Jag är själv medlem i Teknologföreningen och därför känns det speciellt roligt att få arbeta för den tekniska branschen på svenska också i ett bredare sammanhang. Studerandekontakten fungerar också som en informationsskälla för studeranden och det är viktigt för mig att få berätta mera om alla de förmåner som kommer med medlemskapet i TFiF, TEK och KOKO-kassan.
Utanför studielivsverksamheten så är jag magisterstuderande i International Design Business Management (IDBM), med vidare specialisering inom bioteknologi.
Jag ser fram emot all verksamhet inom det kommande året, och hoppeligen går pandemin mot sitt slut så att vi kan alla ses igen och främja den tekniska branschen tillsammans.
KOLUMN
Balsamering av Affärsmagasinet Forum
Forum är död. Länge leve Forum!
Affärsmagasinet Forum kan blicka tillbaka på en stolt historia. Hela 54 årgångar från 1968 till 2021. Före det fanns gav TFiF ut Tekniskt forum 1959-67, och dessförinnan Tekniska Föreningens i Finland förhandlingar 1880-1958. I Forum för ekonomi och teknik gick även ett antal andra tidningar upp, Affärsekonomisk Revy 1942-67, Teknikervärlden 1927-67, Byggaren 1924-67 samt Mercator (Tidskrift för Finlands näringsliv) 1906-71.
Tidningarna hade artiklar av enastående kvalitet och av historisk betydelse. På grund av djuplodande och rätt tidlös bakgrundsanalys har de senaste årgångarna dagsaktuell relevans en längre tid framöver.
Det här har lett till att Konstsamfundet ställde frågan vad som kan göras för att skapa ett levande arkiv, ett modernt sätt att göra materialet sökbart och tillgängligt. Frågan har tagits upp inte bara av Forums ägarföreningar – däribland TFiF som den andra största – utan också av de tre senaste chefredaktörerna och deras redaktioner, och inom ramen för Projekt Fredrika har jag ställt upp med lite frivilligarbete för att se hur långt vi kommer av bara farten.
Farten är det än så länge inget fel på. Vi har fått tillgång till samtliga 162 nummer från de senaste 15 åren, 20072021, i form av PDF-filer. Ur dessa kan vi rätt så långt autozmatiskt fiska fram artikeltexterna och göra dem tillgängliga på forummag.fi. För att hänge mig åt lite IT-porr: Ur 617 MB PDF-filer skapar vi HTML-filer med ett Pythonskript pdf2txt i modulen pdfminer3, och ur HTML kan vi sedan med Python-modulen BeautifulSoup luska ut det mesta om texten.
Följande steg blir att publicera texterna på forummag.fi, för endel i tidningen publicerade texter saknas på webben. Rättigheterna finns, men Forum ville inte kannibalisera papperstidningarna.
Via våra skript ska vi enkelt kunna publicera sammanfattande artiklar per företag eller per person som intervjuats eller förekommit på nyhetsplats. Alla artiklar som nämner Mårten Mickos! Allt om Wärtsilä! Vi kan också indexera sidor enligt andra intressanta nyckelord – allt om Ukraina, allt om Raseborg.
Startpunkten för ”nygamla” forummag. fi-webbsajten är att existerande länkar (URL:ar) bör fortsätta att fungera, inklusive lässtatistik. Vi ska alltså lägga till, men inte söndra det som finns. Forums webbsidor är gjorda på klassiskt maner med Wordpress, så omöjligt är det inte.
Svårare, men på inget vis omöjligt, blir det med åren 1968-2006. Ett segt rykte bland de gamla chefredaktörerna hävdar att upplagorna från sent 1990-tal till 2006 redan ska finnas i digital form, i ett lager på Hufvudstadsbladet eller Västra Nyland. Det här ryktet håller vi på att följa upp. Det som redan är digitalt behöver inte digitaliseras, utan kunde direkt gå igenom samma behandling som 2007-2021.
De äldsta 30 årgångarna måste skannas in för hand. Och det kan vi i och för sig göra också för nio årgångar av Tekniskt forum och 79 årgångar av Tekniska Föreningens i Finland förhandlingar. Förstås blir det en kostnadsfråga. Vi vet ännu inte vad kalaset för inskanning kostar, eller vem vi ska vända oss till (har du tips?). Vi vet inte hur besvärligt det blir att köra programmet Transkri-
bus för att förvandla de skannade bilderna till läsbar text. Först när texterna finns i transkriberad form är de riktigt användbara.
Användbarheten ökar märkbart om informationen läggs ut på öppen data. I en idealisk värld läggs äldre texter ut på Wikisource, och bilder på Wikimedia Commons. Ännu centralare är att göra det enkelt för alla som är intresserade – historiker, ekonomer, privatpersoner – att hänvisa till gamla Forum-artiklar ur Wikipedia. Också det här ska vara möjligt utan enorm resursåtgång.
Ett kapitel för sig är upphovsrätten. Den glädjer inte mången ingenjör i det här fallet. Vad jag förstår finns det inget ekonomiskt intresse i dessa gamla publikationer, inga pengar att hämta för vare sig skribenter eller för TFiF. Förstås måste vi följa lagar och förordningar. Men de främsta intresset, både hos skribenternas och TFiF, torde vara att bevara texterna för eftervärlden, och göra dem tillgängliga för en bredare allmänhet. Här behöver vi tips om vad man kan göra och hur; olja i maskineriet, inte sand.
Forum är inte bara en affärstidskrift. Affärsnätverket Forum var i sin glans dagar Finlands tredje största nätverk på LinkedIn. Efter tidskriften Forum behöver någon ta vid där; den bollen är öppen att ta emot. Och via adressen kansli@tfif.fi kan du komma med din feedback till oss.
Gör vi allt detta, dör Forum inte. Forum får en form av evigt liv, där tidskriften inte bara är balsamerad utan får flitiga besök av dagens TFiF medlemmar och andra intressenter. Som sagt, leve Forum!
Kaj Arnö
ARBETSLIV
Löneförhöjningarna sitter hårt åt
De första kollektivavtalen ger vid handen att löneförhöjningsprocenterna kan bli under inflationsnivå denna gång.
TEXT Henrik Muukkonen, redaktionschef för TEK-lehti ÖVERSÄTTNING Ira Vaskola
En stor det av TFiF-TEK-medlemmarna får en löneförhöjning även i år. Teknologiindustrins arbetsgivare rf och De Högre Tjänstemännen YTN godkände i början av året nya kollektivavtal för industrin, planerings- och konsultbranschen samt ICT-branschen.
Löneförhöjningarna för detta år är i alla avtal 1,8 procent. Lönerna för år 2023 förhandlas inkommande höst. Över 100 000 högre tjänstemän är underordnade dessa avtal.
YTNs ordförande, Teknikens Akademikers, TEKs, arbetsmarknadsdirektör Teemu Hankamäki ser bibehållandet av den allmänna löneförhöjningen som en del av löneuppgörelsen som den mest betydande överenskommelsen ur medlemssynpunkt. I löneuppgörelsen för år 2022 står den allmänna löneförhöjningen för 0,9 procent. Den andra 0,9 procenten, d.v.s. hälften av löneförhöjningen på 1,8 procent återstår att fördela av arbetsgivaren.
Förhandlingsmålsättningen för YTN var att som vanligt få löneförhöjningar för TFiF-TEK-medlemmarna som bibehåller köpkraften. Finansministeriet uppskattade i december att inflationen accelererar till 2,6 procent år 2022 vilket alltså innebär att som det ser ut nu så sjunker köpkraften.
Vad säger du till eventuella besvikna Teemu Hankamäki?
- Det stämmer, i synnerhet om förhöjningen blir på 0,9 procents nivå, att den inte täcker inflationen. Det var dock mycket nära att vi inte skulle ha nått en överenskommelse på en allmän löneförhöjning överhuvudtaget utan att skrida till påtryckningsåtgärder. Arbetsgivarsidan motsatte sig detta in i det sista.
Enligt Hankamäki är utgångspunkten för kollektivavtalen att man i första hand förhandlar och avtalar enligt möjlighet på lokal nivå.
- Här hoppas jag på förnuft av de lokala avtalsparterna, då man tar i beaktande att företagen överlag har gjort mycket goda resultat och utsikterna är fortsättningsvis ytterst positiva. Det lönar sig för arbetsgivarna att belöna de som står bakom resultaten, i synnerhet då det som en följd av TFiF-TEK-medlemmarnas arbete ofta uppstår nya arbetsmöjligheter för många andra.
Kollektivavtalsrundan fortsätter ännu och avslutas tidigast på sommaren.
- Många branscher är ännu öppna vad gäller avtal och inom den offentliga sektorn är förhandlingarna först i början. Det är även bra att komma ihåg att omkring 15 procent av TEKs medlemmar inte hör till något kollektiv- eller tjänstemanna-avtal. I detta fall är beslut om löneförhöjningar väldigt långt baserade på arbetsgivarnas ensidiga övervägande.
ARTIKEL
Finländsk rymdteknologi visar upp sig i Kvarkenregionens satellit
Med ny banbrytande teknik och ett hållbarhetstänkande siktar Kvarkenregionen på att snart få upp sin egen satellit KvarkenSat. Via en markstation i Vasa ska satelliten hålla Österbottens och Västerbottens land- och havsområden speciellt under uppsikt.
TEXT Johan Svenlin FOTO Sami Pulkkinen
KvarkenSat ses som ett viktigt startskott för att höja intresset för rymden i Finland och Sverige.
Om drygt ett år, i april 2023, är det tänkt att KvarkenSat ska skjutas upp i omloppsbana med en av de första SmallSat Express-raketerna från Esrange i Kiruna. Från en höjd någonstans mellan 200 och 400 kilometer ska satelliten ta bilder och uppdatera mätstationen i Vasa med rymddata.
Det finns redan flera omfattande nätverk av satelliter som bland annat erbjuder positioneringstjänster dygnet runt, men användningsmöjligheterna för satellitdata är ändå långt ifrån uttömda. Förväntningarna på KvarkenSat-projektet är höga och det finns förhoppningar om att intresset för
rymddata kommer att få ett rejält uppsving på båda sidorna om Bottenviken.
”Det finns många exempel, från Finland och andra länder, där man löst verkliga problem och skapat nya företag med hjälp av data från olika satelliter. Vi har redan haft tre hack-
atonevenemang inom projektet som gett upphov till nya företagsidéer”, säger Heidi Kuusniemi, professor på Vasa universitet och projektledare för Kvarken Space Economy, där KvarkenSat ingår.
Ger frekvent skogsdata
Ett nytt hackaton med namnet Space Data and Sustainable Forestry kommer att ordnas 18–20 mars för alla som är intresserade av innovationer inom rymddata och hållbart skogsbruk. Bland projektets samarbetspartners finns Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som varit med från starten 2019 och deltagit i bland annat planeringen av instrumenteringen.
– Frekvensen på fyra–sex mätningar per dygn kommer att förbättra möjligheterna att följa förändringar som sker i regionen. För skogsbrukets del kan det handla om skogens vitalitet och utbredningen av stormskador, skogsbränder, torka eller insektsangrepp, säger Johan Fransson, forskare och docent på SLU i Umeå.
Det finns också förhoppningar om en fortsättning på projektet. Med tre–fyra satelliter till av samma typ skulle uppdateringen ske varje timme och ytterligare förbättra möjligheterna att följa snabba förlopp i skogsområden.
Bredd och spets i expertis
Rymdprojekt är enormt kostsamma
och KvarkenSat spelar i en mycket lägre budgetdivision, jämfört med stora aktörer som ESA och Nasa. KvarkenSat har dock en fördel i att den är en Low Earth Orbit-satellit (LEO). Det innebär att den cirkulerar på lägre höjd och därmed passerar Kvarkenområdet med högre frekvens än jättarna på 800 kilometers höjd.
Själva satelliten är också liten i formatet, jämfört med EU:s Copernicussatelliter och andra miljardsatsningar. Kubsatelliten har måtten 20x10x10 centimeter och en vikt på cirka 2 kilogram.
I det lilla formatet kommer det att rymmas komprimerad utrustning som bygger på det senaste inom rymdteknologin. Vasa universitet har stått för mjukvaran och även bidragit i arbetet med hårdvaran, tillsammans med Luleå tekniska universitet, Aalto-universitetet, Yrkeshögskolan Novia, Institutet för rymdfysik och SLU. Dessutom har Teknologiska forskningscentralen VTT tagit fram hyperspektralkameran som ska ta bilder med olika våglängder. Satellitens sex styrmotorer, som ska hålla satelliten på rätt kurs genom att puffa ut vattenånga, har utvecklats av Aurora Propulsion Technologies, med bas i Esbo.
”Projektets olika deltagare har tillfört sina expertisområden och vi är
mycket glada över att vi kan erbjuda en möjlighet för ett finländskt innovationsföretag som Aurora att visa upp sin teknik i verkliga förhållanden”, säger Kuusniemi.
Nedräkningen pågår
Satelliten med utrustning passerade nyligen tekniska tester som utfördes av en internationell expertpanel. Under 2022 byggs själva satelliten ihop, samtidigt som mottagningsstationen integreras med Vasa universitets rymddatalaboratorium på Brändö i Vasa.
”Från mottagningsstationen kommer vi att kommunicera även med andra satelliter och all data kommer att läggas upp på portalen, fri för användning. Mottagningsstationen kommer också att hantera data från andra satelliter med öppen information”, säger Kuusniemi.
Samarbetet mellan Finland och Sverige är en central del av KvarkenSat-projektet. Förstahandsvalet av uppskjutningsplats är därför självklar.
”Vi har ansökt om att få med vår satellit när de första raketerna skjuts upp från Esrange i Kiruna. Datumet har flyttats fram, men enligt den uppdaterade tidtabellen blir det av i april 2023”, säger Heidi Kuusniemi.
EVENEMANG
Visst har du anmält dig till Teknisk årssitz?
9.4
Börjar du vara trött på att bara träffa samma gamla kursdeltagare? Skulle du vilja nätverka med andra svenskspråkiga studerande inom branschen?
Vare sig du studerar fysik vid Helsingfors universitet, energiteknik vid Åbo Akademi eller kanske produktionsekonomi vid Aalto-universitetet är du välkommen på TFiFs Tekniska årssitz lördagen den 9.4.2022!
Temakvällar om elbilar 9.3 och 6.4
TFiFs och DIFFs Senior- samt Etikoch Miljöutskott ordnar två tillfällen om elbilar. Det första berör elbilarna i samhället och det andra behandlar deras roll med tanke på den enskilda konsumenten och ekonomin i Finland. Föreläsarna är Finlands absoluta toppexperter på området. När du deltagit i tillfällena vet du allt du behöver veta om elbilar. Varför de kommer, hur de utvecklas, hur de laddas, batteriernas utveckling, påverkan av klimatet och ekonomin. Allt du behöver veta före du rusar iväg och köper en.
Föreningens framtida strategi 22.3
Styrelsen har under år 2021 arbetat med att förnya strategin. Nu är det dags att presentera och tillsammans diskutera arbetsgruppens resultat. Kom med tisdagen den 22 mars och lyssna på vad som planeras och delta i diskussionen om föreningens framtid.
Barnfest
9.4
TFiFs och DIFFs traditionella Barnfest bjuder på barnpjäsen “Vi och vilda väsen” som är en förtjusande föreställning full med finurlig fakta och filosofiska funderingar om planeten vi bor på. Vi börjar som vanligt på Lilla Teatern och fortsätter evenemanget uppe i restaurang Tekniskas Salar där vi fortsätter på samma tema och undersöker planeten och varelserna som bor här.
Promenadguidningar i Helsingfors 4.5 och 17.5
Kom med på en guidad vandring på den Gamla delen av Sandudds begravningsplats onsdagen den 4 maj där HannaLeena Halsas guidar oss genom den Gamla delen fram till Konstnärskullen.
Den 17 maj kan du ta färjan ut till Sveaborg där Hanna-Leena tar oss på en vandring tillbaka i fästningens historia medan vi promenerar till torrdockan och tillbaka.
Kommande evenemang:
9.3
Elbilarna i samhället, hybrid
12.3
Grekiska läckerheter – tillred några favoriter, Åbo
12.3
En Bosse-kväll, Helsingfors
15.3
Två män i en båt - roddtävlingen över Atlanten, hybrid
16.3
Artificiell Intelligens och Robotik: Var är vi och vart är vi på väg?, webb
19.3
Barnens Teknikdag, Åbo
22.3
Tips för MS Office – Excel sökfunktioner, webb
22.3
Kom med och diskutera TFiFs strategi, hybrid
4.4
Tips för MS Office – Excel diagram, webb
6.4
Elbilarna, du och ekonomin, hybrid
9.4
Barnfest – upptäck planeten och varelserna som bor här, Helsingfors
9.4
Teknisk Årssitz, Otnäs
11.4
Tips för MS Office – PowerPoint, hantera din presentation, webb
20.4
Tekniska Föreningen i Finlands årsmöte, hybrid
21.4
Teater: Mary Poppins, Helsingfors
26.4
Power to x, vätgas och e-bränslen ur grön el? Helsingfors
4.5
Promenadguidning: Sandudds begravningsplats, Helsingfors
Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang
Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).
Rekrytera en medlem
MENTORSKAP
FÖRMÅNER
STIPENDIER
EVENEMANG
JURISTTJÄNSTER LOUNGER OCH MÖTESUTRYMMEN
ARBETSLÖSHETSKASSA
FORTBILDNING
FACKTIDNINGAR
RÅDGIVNING
LÅT NÄTVERKET VÄXA!
Värva medlemmar och spara upp till 100 euro på ditt medlemsskap!
Läs mer på tfif.fi
RÄTTSSKYDD
FÖRSÄKRINGAR
FÖRETAGARTJÄNSTER