TFiF bladet 5/2022

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 5/2022

TFiF 6

SIMON MICHAUX: BRISTEN PÅ NATURRESURSER BROMSAR DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

11

Vinnarna vände pandemin till sin fördel.

Creanex och Abacus Diagnostica belönas med Priset Finländskt ingenjörsarbete och delar på 60 000 €

24

Teknisk psykologi placerar människan i fokus

TFiF bladet 5 / 2022

1

I NN EHÅLL

18

6

24 Teknisk psykologi hjälper diplomingenjörer att placera människan i fokus 26 Klassificeringssystem hjälper byggnadssektorn att bli miljövänligare 28 Kolumn Kaj Arnö: Migration, arbete och kultur

4 Notiser

30 Cirkulär design tar ansvar redan i produktutvecklingsfasen

6

32

Tilläggsdagarna för utkomstskydd för arbetslösa avskaffas

34

Evenemang

36

Ansök om det nya stipendiet Hållbar framtid!

3 Ledare

Bristen på naturresurser bromsar den gröna omställningen

10 Ny forskning ska utveckla natriumjonbatterier för elbilar 11 Vinnarna vände pandemin till sin fördel 16 Finland hyser världens tredje snabbaste superdator 17 Kolumn Vanessa Törnblom: ”Att prestera eller inte prestera” 18 Personalsug i industrin 21 Kolumn Erik Palmén: TFiF består av en förening och en stiftelse som samverkar 23 TFiF har utsett årets bästa svenskspråkiga kandidatavhandlingar

2

TFiF bladet 5 / 2022

23 30

LEDARE

Kompetensutveckling, diskussion och stipendier

Detta betyder ingalunda att vi inte hittills skulle ha satsat på evenemang, förmåner och samarbete. Ser vi på TFiFs evenemangsverksamhet har antalet evenemang hållits på en bra och stabil nivå och de fysiska träffarna har kommit tillbaka.

Dessa har under året kompletterats med hybrid- samt strömmade tillställningar. Vi ordnade ett antal

tillställningar för samhällsdiskussion. Det nya After work -konceptet kompletterade mångfalden av nätverksträffar. För de studerande ordnade vi flera tillfällen att mötas över studieortsgränserna.

ningstiden pågår till den 18.12.

Under året har TFiF även genom stipendier för studier understött studerande med över 50 000 €. Läs mera om den senast stipendieutdelningen på tfif.fi.

Med stolthet lanserar vi även vårt nya Hållbar framtid -stipendium.

Stipendiet riktar sig till en studerande som skriver ett oavlönat diplomarbete eller en pro graduavhandling som berör hållbarhet.

Prissumman är 3000 € och ansök-

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Johan Svenlin

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Layout: Kupli Oy

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

Kolumnister: Kaj Arnö, Vanessa Törnblom, Erik Palmén TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

S

Under år 2023 är tyngdpunkterna i TFiFs verksamhet att satsa på evenemangsverksamheten, att utveckla medlemsförmånerna och att utöka det nordiska samarbetet.

I utvecklingen av verksamheten kommer vi speciellt att beakta magisterstuderandes och nyutexaminerades behov.

Den nya medlemstidningen TFiF bladet kommer också i fortsättningen att utkomma 5 gånger om året och kompletteras med elektroniskt artikelutbud. Så här föreslog styrelsen för valmötet som godkände förslaget den 22 november.

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 5 / 2022

3

N OTI SER

TFiF styrelse 2023

Stipendier

Tekniska Föreningen i Finalnd r.f. valde styrelse för år 2023 vid valmötet den 22.11

TFiF delade ut 61 stipendier i höst

TFiFs styrelse år 2023 Lindqvist, Hanna, ordförande 2022-2023 Federley, Mikael 1 vice ordförande 2022-2023 Brenner, Johan, 2 vice ordförande 2023-2024 Medlemmar: Finne, Christer 2023-2024 Henriksson, Fanny 2022-2023 Leveelahti, Kimmo 2023-2024 Rosenholm, Jessica 2022-2023 Keski-Nisula, Elias 2023 stud. representant Aalto-universitetet Löfgren, Viktor 2023 stud.representant Åbo Akademi Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Medlemsavgifter Medlemsavgifterna för år 2023 fastslogs vid valmötet TFiFs medlemsavgift höjs med 6 €/år och medlemsavgiften i TEK höjs med 2 €/år.

Medlemsavgiften i KOKO-kassan behålls oförändrad.

Läs mera på tfif.fi/ /medlemskap/medlemsavgifter/

TEK fick pris av Seta TEK fick som första fackförbund erkännande av SETA Seta delar årligen ut priset Äpplet för saklig information till en person eller ett samfund som har främjat sexuella minoriteters eller könsminoriteters ställning och spridit relevant information om sexuell läggning och könsmångfald.

Hela 131 ansökningar om stipendier lämnades in i höstens ansökningsomgång. Stipendierna bevilöjades för studier, för utbytesstudier, för studieresor och för utlandspraktik.

Stipendierna delas ut ur TFiFs Minnesfond och ur Tekniska Föreningens i Finland stiftelses egna fria medel.

På tfif.fi publiceras en lista på alla stipendiater. Nästa ansökningsomgång för stipendier pågår 1.12.2022-30.4.2023.

Årets bästa avhandlingar TFiF och TEK belönade det bästa diplomarbetet och den bästa doktorsavhandlingen 2022 TFiF och TEK belönade Inka Lehtimäkis arbete ”Automatic classification of convulsive epileptic and functional seizures based on video data” som bästa diplomarbete. Årets bästa doktorsavhandling inom ingenjörsvetenskap har skrivits av F. M. Mahafugur Rahman från avdelningen för elektroteknik och automation vid Aalto-universitetets elektrotekniska fakultet.

Avhandlingen har titeln ”Weak-Grid Tolerant Control Methods for Voltage-Source Converters”.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Kemistklubben efterlyser material Kemistklubben vid Åbo Akademi fyller 100 år 2023 Nu samlar man in minnen som ni har av Kemistklubben från studietiden. Alla minnen av KK, festminnen och sammankomster på Axelborg, t.o.m. historier som normalt inte skulle se dagsljus är välkomna för sammanställning av en ny historik.

Här avgör inte ålder eller studieinriktning så länge det gäller minnen från Kemistklubben.

Läs mera på kemistklubben.org

TEK är det första fackförbundet som tilldelas priset.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Akava valde ny ordförande Vid sin förbundskongress den 14 november valde Akava Maria Löfgren till ny ordförande för perioden 2022-2024.

Jari Jokinen, verksamhetsledare för Teknikens Akademiker TEK samt Maria Löfgren, verksamhetsledare vid Förhandlingsorganisationen för den offentliga sektorns utbildade FOSU (JUKO), kandiderade för ordförandeposten.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

4

TFiF bladet 5 / 2022

TFiF valde styrelse för år 2023 vid valmötet den 22 november

Lär dig något nytt med våra avgiftsfria universitetskurser Vi erbjuder studier på svenska, finska och engelska.

Ansök nu!

Skanna QR-koden:

fitech.io

ARTI KEL

Bristen på naturresurser bromsar den gröna omställningen Forskaren Simon Michaux är inte rädd för att gå mot strömmen. Han är besatt med att svära i kyrkan och exponera kejsarens nya kläder. Just nu är Michaux aktuell med en rapport som varnar för överkonsumtionen av mineraler.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Villhjálmsson, Miikka Pirinen

- Energidebatten präglas av en massa armviftande och bristande realism.

Många verkar utgå från att marknaden ska lösa alla problem som klimatförändringen medför, säger Simon Michaux, biträdande forskningsprofessor på GTK. I augusti gick Geologiska forskningscentralen GTK ut med ett pressmeddelande som väckte stor uppståndelse i landets gröna bubblor.

Enligt en färsk rapport som Michaux har skrivit kan inte enbart elektrifieringen lösa energikrisen eller klimatförändringen eftersom det inte är möjligt att fullt ut ersätta de nuvarande volymerna av fossila bränslen med förnybara alternativ. Tillgången på mineraler är dessutom mycket begränsad.

- Enligt den kunskap och statistik som vi har tillgång till dag finns det inte tillräckligt av de värdefulla mineralerna kobolt, koppar och litium så att det skulle räcka till för att trygga övergången från bensin- till eldrivna bilar, säger Michaux.

Glöm den eviga tillväxten Kalkylerna bygger bland annat på US Geological Surveys inventeringar av det globala utbudet på mineraler.

Michaux anser att många aktörer i miljöbranschen inte har insett vidden 6

TFiF bladet 5 / 2022

av vårt beroende av billiga fossila bränslen.

- Vi måste överge tanken om den eviga ekonomiska tillväxten eftersom den är förödande för vår planet. I stället för att utvinna mer av våra begränsade naturresurser borde vi satsa kraftfullt på återvinning och cirkulär ekonomi, säger han.

Michaux har tidigare jobbat som forskare för gruvindustrin i Australien och har bra pejling på de hållbarhetsproblem som präglar branschen.

- Endast omkring 10 procent av gruvutvinningen bygger på cirkulära lösningar. Vi är urusla på att återanvända mineraler och metaller. Den främsta orsaken är ekonomisk. Det är tills vidare inte lönsamt att återvinna mineraler. Ett annat problem är den bristande insamlingen av metaller. Återvinningen sköts inte effektivt i dag.

Enligt Michaux har det redan nu uppstått flaskhalsar inom leveransen av till exempel litium, kobolt och nickel som behövs för framställningen av batterier för elbilar. Största delen av dessa tillgångar finns i Indonesien, Kongo, Australien och Bolivia.

“

Vi måste överge tanken om den eviga ekonomiska tillväxten

av eftertraktade mineraler där Kina gör allt för att lägga beslag på strategiskt viktiga naturresurser. Kina vill befästa sin ställning som en ekonomisk supermakt på det här sättet.

Mineraler från rymden Michaux har noterat att vissa företag och stater redan talar om att utvinna mineraler från havsbottnen eller rymden för att åtgärda det sinande flödet av naturresurser.

Den upptrappade jakten på mineraler har också politiska konsekvenser i takt med att allt fler länder blir beroende av den kinesiska diktaturens tillgångar och förädling av metaller.

Varför talas det så lite om de här problemen?

- Många vill inte bita den hand som föder dem. Vi kan jämföra problematiken med debatten om de finska kolsänkorna. Många visste att avverknings>>

- Vi bevittnar en global kapplöpning Biträdande professor Simon Michaux på GTK anser att en del av retoriken om den gröna omställningen bygger på självbedrägeri.

TFiF bladet 5 / 2022

7

Den upptrappade jakten på mineraler har också politiska konsekvenser i takt med att allt fler länder blir beroende av den kinesiska diktaturens tillgångar och förädling av metaller. Foto Canva

volymerna var för höga och att de finska skogarnas förmåga att binda kol hade försämrats. Ändå höll etablissemanget tyst om det i flera år medan en del forskare försattes med munkavle.

Hurdant bemötande har du fått efter att du har gått ut med din rapport?

- Största delen av all respons har varit positiv. Väldigt många kontaktar mig. Bland annat Internationella valutafonden IMF och flera FN-organisationer har hört av sig och bjudit in mig som föreläsare.

Jag har aldrig haft så tufft tidsschema som nu.

Beroendet av oljan

8

TFiF bladet 5 / 2022

“

Vi befinner oss nära flera olika brytningspunkter som är oerhört kritiska.

Den långsamma övergången till förnybar energi handlar enligt Michaux om samma diskrepans mellan politiskt korrekt retorik och den krassa verkligheten. Rysslands anfallskrig i Ukraina har avslöjat hur beroende Europa är av rysk olja och naturgas. Michaux tror inte att den mytomspunna oljeproduktionstoppen, även kallad peak oil, påskyndar övergången till förny-

bara energikällor.

- Oljan sinar inte nämnvärt trots att vi har talat om peak oil i decennier.

Att tro något annat är att bedra sig själv. Vi överger den fossila oljan den dagen då det är lönsammare att satsa på andra energikällor och drivmedel.

Geologiska forskningscentralen har nyligen startat ett nytt samarbetsprojekt där forskare från GTK, Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet, Statens tekniska forskningscentral och Finlands miljöcentral utreder tillgången på naturresurser.

- Vi tvingas konsumera mindre

om vi ska lösa hållbarhetskrisen. Det innebär att vi måste jobba mer för att uppnå en dräglig levnadsstandard.

Det Michaux kallar för hållbarhetskris handlar om klimatförändringen, utarmningen av artrikedomen, försurningen och syrebristen i världshaven liksom en förestående kollaps inom matproduktionen.

- Vi befinner oss nära flera olika brytningspunkter i dessa frågor som är oerhört kritiska med tanke på mänsklighetens framtid, säger han.

Konsumera mindre Michaux får medhåll av hållbarhetsexperten Nani Pajunen som för närvarande jobbar för konsultbolaget Afry i Barcelona. Pajunen har jobbat med hållbarhetsfrågor så gott som hela sitt yrkesverksamma liv.

- Hela grunden för det världsekonomiska systemet bygger på överkonsumtion som i sin tur undergräver jordens bärkraft. Vi måste förnya de industriella processerna och ta Michauxs varningar på allvar, säger Pajunen.

Enligt henne kräver allt detta ett nytt sätt att tänka där vi också omdefinierar vår syn på välbefinnande och välstånd.

- Många frågar sig hur vi ska kunna upprätthålla ett intakt flöde av mineraler för att upprätthålla vår livsstil.

Frågan är felställd. Vi borde i stället fråga oss själva hur vi håller jorden i skick för kommande generationer, säger Pajunen.

Pajunen understryker att hållbarhetskrisen kräver att alla drar sitt strå till stacken.

- Hållbarhetsfrågor är inte något som vi kan skyffla över till företagens miljöchefer. Hållbarheten måste stå i

fokus i utbildningen, forskningen och all produktutveckling inom industrin.

Den folkrättsliga regleringen kan dämpa exploateringen av naturresurser i viss mån, men juridisk reglering löser inte problemet, anser Pajunen.

Det är sist och slutligen pengarna som styr företagens strategiska val, vilket innebär att vi konsumenter kan få till stånd en förändring, understryker hon.

- Världen räddas från överexploatering när det blir lönsamt att rädda världen. Det är fortfarande alltför billigt att köpa jungfruliga råvaror.

Först när en råvara håller på att ta slut stiger priset på den och då kan det redan vara för sent ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Pajunen.

Lösningen på problematiken är egentligen existentiell.

Simon Michaux •

Biträdande professor vid Geologiska forskningscentralen GTK.

•

Har jobbat som konsult i Belgien, Irland och Australien.

•

Specialiserad på hållbarhetsfrågor inom gruvindustrin.

•

Aktuell med sin forskning om den sinande globala tillgången på mineraler och ädelmetaller.

•

Devis: It’s time to wake up!

- Vi måste fråga oss själva vad vi behöver för att kunna leva ett gott liv.

Behöver vi mer materia och prylar eller klarar vi oss med mindre?

Nani Pajunen •

Expert på hållbarhetsfrågor vid konsultbolaget Afry i Barcelona.

•

Tjänstledig från jobbet som ledande hållbarhetsexpert på Sitra.

•

Har jobbat som konsult för en lång rad företag inom industrin.

•

Har avlagt en licentiatexamen i internationell miljörätt.

•

Brinner för cirkulär ekonomi.

TFiF bladet 5 / 2022

9

ARTI KEL

Ny forskning ska utveckla natriumjonbatterier för elbilar TEXT Mikael Sjövall FOTO Gnoeee/Wikimedia Commons

Ett forskarteam vid Åbo Akademi ska ta fram miljövänligare batterier som bygger på natrium i stället för litium. Forskningen tar fasta på 3D-tryckningsteknik med förnybara material och högtemperaturteknik.

”För att undvika en utarmning av jordens mineralresurser krävs nya batterikoncept”, skriver Åbo Akademi i ett pressmeddelande.

De hållbara batteriernas katoder ska rustas med natrium i stället för litium och grafiten i batteriets anod ska ersättas med träbaserat kolmaterial som framställs med hjälp av pyrolys eller torrdestillation för att designa porer i materialet som kan transportera natriumjonerna effektivt.

Natrium förekommer rikligt i naturen medan tillgången på litium och grafit är mycket begränsad.

10

TFiF bladet 5 / 2022

– Det som är unikt med vårt projekt är att vi ska använda biobaserade material för att få fram de rätta egenskaperna för den slutliga fasta elektrolyten, säger Chunlin Xu, professor i de förnybara materialens kemi vid Åbo Akademi.

3D-tryckningen av komponenter för batterierna baserar sig på användningen av nanocellulosa och lignin.

– Energitätheten i ett batteri baserat på natrium är något lägre än i litiumjonbatterier. Därför kan vi inte förvänta oss att den nya generationens batterier kommer att bli mer effektiva. Vårt mål är att göra

batterierna mer hållbara, säger Johan Bobacka, professor i analytisk kemi vid Åbo Akademi.

Projektet, som går under förkortningen Sustec, ingår i profilområdet Teknologier för en hållbar framtid. Projektet finansieras med en miljon euro från Jane och Aatos Erkkos Stiftelse.

– Det kan ta flera år innan vi har lyckats ta fram en innovation och ett hållbart batteri som kan kommersialiseras och säljas på marknaden, säger Chunlin Xu.

PR ISE T FI N L ÄN D SKT I NGENJÖRSARBETE

Vinnarna vände pandemin till sin fördel Priset Finländskt ingenjörsarbete år 2022 går till Creanex i Tammerfors och Abacus Diagnostica i Åbo. De båda företagen anpassade sina affärsverksamheter efter förhållandena under coronatiden.

TEXT Katariina Rönnqvist,TEK ÖVERSÄTTNING Apropos lingua FOTO Markus Sommers

Då Teknikens Akademiker TEK i år firar sitt 125-årsjubileum, som senarelades på grund av coronapandemin tog TFiF och TEK beslutet att detta år exceptionellt belöna två team med priset Finländskt ingenjörsarbete.

Det vinnande teamet från Creanex Teknisk direktör, dipl. ing.

Timo Mustonen (till vänster), verkställande direktör, dipl. ing. Markku Pusenius, produktionsdirektör, ingenjör Harri Niemi samt produktutvecklingsingenjör, ingenjör Juha Silen.

Produktutvecklingsingenjör, Ingenjör Jukka-Pekka Rajala saknas på bilden.

Det vinnande teamet från Abacus Diagnostica.

Produktionschef, dipl. ing. Tommi Alanko (till vänster), IPR- och systemutvecklingsdirektör, FD Piia von Lode, verkställande direktör, dipl. ing. Erno Sundberg, forskningschef, FM Antti-Heikki Tapio, utrustnings- och programvaruchef, FD Janne Holopainen samt produktutvecklingschef, dipl. ing.

Jiri Vainio. Produktionstekniker, laborant Tiina Parviainen saknas på bilden.

Vanligen utses endast en pristagare.

I TFiF bladet 4/2022 presenterade vi de fyra finalisterna i tävlingen.

• Coronasnabbtestet GenomEra • NL Camera som gör ljud synligt • OptiCalender Multinip som • förnyar pappersmaskinerna • Simulatorteknik som efterliknar verkligheten Teamet på Creanex, som utvecklar simulatorteknik för arbetsmaskiner, och på Abacus Diagnostica, som skapat ett snabb-PCR-test för corona, fick var sitt diplom och 30 000 euro i anslutning till TEK:s 125-årsjubileum, som firades den 24 november i Esbo.

Bekanta dig med vinnarna på de följande sidorna

>>

TFiF TFiFbladet bladet 5 5/ 2022 / 2022

1111

PR ISE T FI NL ÄND SKT I N GEN JÖRSARBETE

Creanex Oy Omsättning: 4,7 M€ (6/2022) Rörelseresultat: 0,6 M€ (6/2022) Hemort: Tammerfors Antal anställda: 22 Grundat: 2003

Creanex team har utvecklat simulatorteknik för arbetsmaskiner och fordon. Med företagets produktutvecklingssimulatorer kan kunden till exempel automatisera testningen av maskinernas styrsystem. Med utbildningssimulatorerna kan kunden öva sig att använda till exempel skogs- eller gruvmaskiner eller spårbunden materiel.

På bilden nedan presenterar testingenjör Jani Karstinen en utbildningssimulator för en skogsmaskin från Ponsse. Creanex har använt teknik från spelindustrin i de PC-baserade simulatorernas grafiska genomförande.

12

TFiF bladet 5 / 2022

– Under pandemin förstod vi att distansutbildning kommit för att stanna. Specialisten behöver inte alltid hoppa på ett plan och resa till kunden för att ge utbildning i maskinstyrsystemet. I dag kan det göras på distans med hjälp av simulatorer, berättar Creanex VD Markku Pusenius.

I Creanex simulatorpaket ingår en ergonomisk driftsmiljö, simuleringsprogramvaran och sammankoppling av den simulerade maskinens styrsystem med simulatorn. Det är möjligt att integrera den simulerade maskinens eller det simulerade fordonets genuina styrsystem i simulatorn.

PR ISE T FI N L ÄN D SKT I NGENJÖRSARBETE

Bilden föreställer det inledande skedet i bygget av en simulator.

På bilden syns kopplingar i den rörliga plattformens styrlåda.

Till dags dato har Creanex levererat över 600 simulatorer för utbildning och produktutveckling runt om i världen.

Creanex ökade sin omsättning med 30 procent under förra räkenskapen. Företagets omsättning var 4,7 miljoner euro vid periodens utgång.

Markku Pusenius berättar att arbetet med simulatorer är mångsidigt.

– Kundprojekten är intressanta. Creanex kunder är globalt branschledande tillverkare av arbetsmaskiner. Pusenius tycker att Creanex har ett avstressat arbetsklimat och en trevlig och skicklig arbetsgemenskap.

senaste åren har varit en tid av stark tillväxt för företaget, som nu spanar efter nya kunder också på den internationella marknaden.

Creanex kommer att göra starka satsningar på forskning även i framtiden.

Företaget letar dessutom efter nya experter. Creanex team använder prisbeloppet om 30 000 euro för utbildning av unga ingenjörer genom att finansiera lärdomsprov som gäller realtidssimulering eller virtualteknik.

På bilden visas Sandvik DD422i borrigg, som nyss blivit färdig.

Den är en utbildningssimulator för en gruvjumbo. Vid simulatorns maskinstyrsystem står Markku Pusenius (till vänster) och Jani Karstinen.

Creanex grundades i början av år 2003, men delägarna i bolaget har känt varandra sedan 1990-talets förra del. De VR-glasögon finns att få som option till alla simulatorer, och en del modeller har uttryckligen planerats för användning med VR-glasögon, till exempel simulatorn för den lastbilsmonterade Bronto Skylift-liften på bilden.

>> TFiF bladet 5 / 2022

13

PR ISE T FI NL ÄND SKT I N GEN JÖRSARBETE

Abacus Diagnostica Oy

En del av Osa Uniogen Oy Omsättning: 8,85 M€ (12/2021) Rörelseresultat: 3,2 M€ (12/2021) Hemort: Åbo Antal anställda: 30 Grundat: 2004

Abacus Diagnosticas arbetsgrupp har skapat ett snabb-PCR-test för corona. Testet är snabbt, lätt att använda och kräver inga sterila rum.

I företagets program ingår också diagnostiska lösningar för identifiering av andra infektionssjukdomar, men coronatestet GenomEra har varit företagets främsta produkt under de senaste åren.

Företaget utvecklar, tillverkar och säljer tester till laboratorier och sjukhus.

Abacus Diagnostica verkar i ett delområde inom diagnostik där konkurrensen är mycket hård.

Trots det lyckades företaget nästan tiodubbla sin omsättning år 2020 till 6,6 miljoner euro.

I dag är företaget en del av Uniogen, som uppkom i slutet av år 2021, då Abacus gick samman med två andra företag i biobranschen i Åbo, Kaivogen och Labrox.

14

TFiF bladet 5 / 2022

PR ISE T FI N L ÄN D SKT I NGENJÖRSARBETE

Systemet GenomEra, som Abacus Diagnostica utvecklat, består av testflikar för engångsbruk, en analysator och en programvara som styr analysatorn. Abacus tillverkar flikarna i ett sterilt rum. Först appliceras PCR-reagenserna på flikarna. PCR-reagenserna identifierar och reproducerar en viss del av målanalytens, till exempel coronavirusets, genom. Efter appliceringen och torkningen förseglas flikarna med folie i en maskin. Därefter kontrolleras och förpackas flikarna.

– Den viktigaste motiverande faktorn i mitt arbete är att vi har ett toppteam! Dessutom har vårt arbete betydelse för samhället.

Det framhävdes under coronapandemin, när vi var ett av de få företagen som kunde leverera coronatester till hälso- och sjukvården, berättar VD Erno Sundberg.

Eftersom både Abacus teknik och största delen av företagets anställda har sina rötter vid Åbo universitet, donerar företaget prissumman för Finländskt ingenjörsarbete, 30 000 euro, till Åbo universitet.

PCR står för polymeraskedjereaktion. I PCR-tester för corona tas provet vanligen från nässvalget. Testet berättar om det finns rester av coronavirusets dna på slemhinnorna. I de nyaste GenomEra-testerna ”försluter” provtagaren provet i vätska. Då kan eventuella virus i provet inte smitta. På bilden visar produktutvecklingschef Jiri Vainio hur ett coronaprov läggs med pipett på en testflik.

Jiri Vainio (till vänster) och Abacus Diagnosticas VD Erno Sundberg demonstrerar analysskedet och studerar testresultat på dator. I fråga om corona ger Abacus analysutrustning resultatet inom cirka en timme.

TFiF bladet 5 / 2022

15

EVENEM ANG

Finland hyser världens tredje snabbaste superdator Superdatorn Lumi i Kajana ägs av EU och opereras av ett konsortium som består av tio medlemsländer.

TEXT och BILD Mikael Sjövall

Att hantera hundratusentals satellitbilder låter sig inte göras med en vanlig dator. Då kan en superdator med bättre prestanda fixa skivan.

– En superdator består av en massa enskilda datorer som är kopplade till varandra. En superdator behöver ett höghastighetsnätverk och ett massivt parallellt filsystem för att fungera, säger Simon Westersund, systemspecialist på it-bolaget CSC. Westersund och kollegan Henrik Nortamo jobbar för bolaget CSC – IT Center for Science som till 70 procent ägs av den finska staten. Återstoden av bolagets aktier ägs av landets universitet och högskolor. Största delen av CSC:s kunder är forskare, statliga ämbetsverk eller forskningsinstitut.

– Våra superdatorer används bland annat till att göra prognoser om rymdväder, klimatmodeller, kvantkemiska kalkyler och sekvensering av gener. Nya användningsområden är AI-modellering och patientspecifika cellanalyser, säger Henrik Nortamo, applikationsspecialist på CSC. CSC:s flaggskepp är superdatorn Lumi i Kajana som invigdes i juni i år med EU:s och 10 medlemsländers ekonomiska stöd. Budgeten för investeringen och minst fem års drift av Lumi är cirka 144,5 miljoner euro.

– Lumi kan göra upp till 375 petaflops eller flyttalsoperationer per sekund.

16

TFiF bladet 5 / 2022

Simon Westersund (vänster) och Henrik Nortamo gläntade på dörrarna till superdatorernas värld.

Det här innebär att Lumi är Europas snabbaste och världens tredje snabbaste superdator, säger Nortamo.

Hela anläggningen, som slukar en yta som motsvarar en tennisplan och väger cirka 150 ton, är inhyst i en tidigare pappersfabrik i Kajana.

– Tidigare pappersfabriker har god tillgång till el och vatten. Stora industrihallar lämpar sig bra för superdatorer, säger Westersund.

Trots att efterfrågan på superdatorer är stor är det få kommersiella bolag som investerar i dem.

– Största delen av alla superdatorer ägs av stater av kostnadsskäl. En superdator har därtill en genomsnittlig livstid på

endast 5–6 år, säger Nortamo.

Den korta livstiden är förbunden med den snabba tekniska utvecklingen av hårdvara.

–Vi har tusentals registrerade användare, vilket innebär att det ofta uppstår köer till våra beräkningsresurser. Efterfrågan på våra tjänster är stor, säger Nortamo.

•

Simon Westersund och Henrik Nortamo föreläste om superdatorer på TFiFs och DIFFs After work-evenemang i Helsingfors den 20 oktober.

•

Månatliga afterworks arrangeras den tredge torsdagen i månaden i Orfeus Lounge i Helsingfors. Du hittar dessa i evenemangskalendern

KOLUM N

Att prestera eller inte prestera Det är måndag morgon. Din iPhone blinkar till med brådskande mejl och Slack-meddelanden. Sedan ringer telefonen. Det är din chef som frågar om du har hunnit fixa den där grejen ”som borde bara ta en halv timme att fixa.” Jo tjena!

Dagens arbetsliv präglas av ett högt tempo och gränslöshet. Arbetet är inte längre bundet till tid eller plats, vilket har lett till både stress och press. Att jobba hemifrån i ett par yogabyxor är förstås skönt som bara den. Men samtidigt suddas gränsen mellan jobb och fritid ut som färgerna i en akvarellmålning.

Mitt i härvan kan det kännas lockande att gasa på. Att göra mer. Det var det som jag gjorde i mitt förra yrke som företagsjurist. Men det var nog ingen bra idé. Jag blev nämligen tröttare och tröttare och till sist sjukskriven för utbrändhet.

Vips så begåvades jag med en massa fritid. När alla andra jobbade så strövade jag meningslöst omkring på Drumsös stränder i min maffiga höstjacka. Det doftade fallna löv och havsbris. Äntligen fick jag utrymme att andas!

Och en dag slog det mig: Problemet är att vi försöker febrilt komma ikapp något som inte går att uppnå. Jobbet tar aldrig slut. När vi får en sak färdig så kräver två nya saker vår uppmärksam-

het. Därför kan den magiska lösningen inte vara att göra mer, utan mindre.

Vi är inga maskiner – vår hjärna behöver både pauser och vila. Det här förklarar varför långa arbetsdagar inte nödvändigtvis ökar produktiviteten.

Våga alltså pusta ut ibland. Stäng datorn och ta en tupplur. Rör på dig tills endorfinerna kickar in. Träffa dina kompisar över ett glas bubbel. Titta dig själv i spegeln och ge dig en hög femma - du gör ditt bästa hela tiden!

Det hjälper också att sluta grubbla över saker som vi inte kan kontrollera. Sånt tidsslöseri! (hälsar hon som älskar att oroa sig). Det enda vi kan påverka är nuet och hur vi förhåller oss till våra omständigheter. Ett samtal från din

chef är en neutral händelse - din hjärna bara tolkar det som ett hot. Försök i stället tänka: ”Hhmm, vad intressant att jag reagerar så här!” och låt tanken passera. Det här är just vad den trendiga mindfulness-metoden går ut på.

Produktivitetstips finns det massor av, men det bästa tipset är att varva ner. Vi presterar bäst när vi känner oss energiska och utvilade. Mindre är mera.

Vanessa Törnblom, frilansskribent och coach i karriärvälmående, fd jurist och HR-chef

•

Vanessa föreläser under rubriken ”Hur skapa en meningsfull och hållbar karriär (utan måndagsångest)” måndag 6.2 i Helsingfors.

Mera info på tfif.fi/evenemang

TFiF bladet 5 / 2022

17

ARTI KEL

Personalsug i industrin Mitt i alla bedrövelser med hög inflation, stigande räntor och kraftigt höjda elpriser går det fortsättningsvis bra för den finländska industrin, som utgör grunden för det finländska välfärdssamhället.

TEXT OCH FOTO Bo Ingves

Ett exempel på ett blomstrande industriföretag är doldisen Loval från Lovisa, som främst gör värmeväxlare och värmeaggregat för allt från industriella kaffekokare till bastuugnar och jordvärmepumpar.

Företaget har anställt 150 nya arbetstagare under de senaste två åren och enligt vd Thomas Stendahl finns ett behov av ytterligare 100 inom det närmaste året för att klara den kontinuerligt stigande efterfrågan.

– Det är inte bara i produktionen vi behöver mera personal utan också på tjänstemannasidan krävs nyrekryteringar inom till exempel inköp, planering och produktionsledning. Automationsingenjörer är riktigt på tapeten för vi måste automatisera mera av produktionen för att kunna hänga med i försäljningsutvecklingen, säger han.

Värmepumpsindustrin accelererar Stendahl har en bakgrund i den kemiska industrin och har nu jobbat på Loval i två års tid. Han stortrivs på Lovisaföretaget som har öppnat en helt ny värld för den kemiskt inriktade diplomingenjören.

– Det är spännande att få utveckla ett 18

TFiF bladet 5 / 2022

företag som det går bra för. Vi ingår i den internationella Nibe-koncernen men får sköta oss helt självständigt, säger han.

Ett avgörande beslut var enligt Stendahl då Loval redan före hans tid började sälja genomströmningsvärmare som reservvärme till bergs- och luft-vattenvärmepumpar.

– Det segmentet växer nu kopiöst och min uppgift är att se till att vi får ut tillräckligt med produkter. Fast det är omöjligt att sia om framtiden säger det något om utvecklingen att våra kunder redan nu talar om 2035, säger han.

Tillväxten har inneburit organisationsförändringar som gör att Loval är ett helt annat företag i dag jämfört med läget för fem år sedan.

– Då var omsättningen cirka 27 miljoner euro medan vi i år omsätter cirka 55 miljoner euro och estimerar en ökning av försäljningen på ca 50 procent för nästa år. Det innebär att vi har resurser att satsa på utveckling, säger Stendahl.

Konstant utrymmesbrist För några år sedan gjorde företaget ett stort tillbygge på 6 000 kvadratmeter

men nu håller väggarna enligt Stendahl igen på att komma emot.

– Som förstahjälpsåtgärder har vi hyrt lagerlokaler i närheten och planerar en ny fabrikshall för att klara av orderanstormningen. För att nämna endast ett produktsegment säljer vi till exempel i år knappa 500 000 reservvärmare för värmepumpar och den försäljningen ökar med 30–50 procent per år, säger han.

När Stendahl presenterar fabriksutrymmena slås man av hur lite robotar det finns i produktionen.

– Vi måste automatisera betydligt mera än i dag men det går inte ut över personalen, tvärtom behöver vi hela tiden mera personal. Många arbetsmoment kräver en mänsklig hand men det finns många repetitiva arbetsskeden som egentligen är typiska robotarbeten, säger han.

Till exempel processen, där metallband omformas till de små rör som utgör grunden för de flesta av företagets produkter, pågår dygnet runt i det närmaste utan bemanning.

– När jag talar om att öka automa-

tionen betyder det helt enkelt att vi har ett behov av att få ner lönekostnaderna i relation till den kraftigt ökande omsättningen, inte att säga upp personal. Det finns inte heller några planer på att till exempel flytta verksamheten utomlands, säger Stendahl.

Vakuumlödning som specialitet Det specifika för Loval är att företaget vakuumlöder sina produkter i stället för att svetsa.

– Vid vanlig svetsning värms endast fogen upp vilket ger stress i materialen och dessutom måste ytan rengöras i ett skilt arbetsskede. Vid vakuumlödning hettas däremot hela produkten upp och när det sker i en vakuumugn sugs alla föroreningar samtidigt upp, säger Stendahl.

Företaget började använda vakuumlödningstekniken 1982 och har nu sju vakuumugnar.

– För att klara av produktionsökningen är ytterligare ett antal ugnar på kommande, var och en av dem en miljoninvestering, säger Stendahl.

Inflationen kostar Logistikmässigt ger Lovisa enligt

Stendahl ingen fördel men helheten funkar i alla fall tack vare närheten till Helsingfors.

– Produkterna samlas på en terminal i huvudstadsregionen därifrån de skeppas ut med långtradare. Åt andra hållet importerar vi mycket stål från Europa utgående från ett koncernkontrakt, men vi kan också köpa på egen hand från till exempel finländska leverantörer, säger han.

Då snart sagt företagets alla olika leverantörer konstant meddelar om prisökningar har det funnits en prispress också på Lovals produkter.

– Vi har relativt väl lyckats parera kostnadshöjningarna genom att i vår tur vidarebefordra dem till våra kunder.

Nu har metallpriserna normaliserats men i stället har energipriserna stigit kraftigt. Vår energieffektivitet har som tur är förbättrats avsevärt då den nyaste fabriken både värms och kyls ned med jordvärme, men det är svårt att göra något åt vår största eltjuv, alltså vakuumugnarna, säger Stendahl.

Lovals vd Thomas Stendahl framför en av de jättelika vakuumugnarna som utgör ryggraden i företagets produktion.

Loval i korthet Loval är grundat 1960 i Lovisa och planerar och tillverkar värmelösningar som exempelvis genomströmningsvärmare, plattvärmeväxlare, rörvärmeväxlare, rörmotstånd, vattenvärmare till automater, kanalvärmare, konvektorelement och flänsade värmeelement.

Alla produkter är kundspecifika.

Bolaget säljer i år ungefär 3 miljoner enheter i olika produktsegment och omsätter 55 miljoner euro.

Antalet anställda är 400 men ytterligare 100 behövs inom en nära framtid.

TFiF bladet 5 / 2022

19

20

TFiF bladet 5 / 2022

KOLUM N

TFiF består av en förening och en stiftelse som samverkar I snart fyra år har jag haft glädjen att verka i TFiF-stiftelsens (officiellt Tekniska Föreningens i Finland stiftelse sr) styrelse, numera som dess ordförande. För att orientera och försäkra mig om att jag bidrar till att stiftelsen hålls på det spår som tidigare generationer utstakat har jag försökt sätta mig in i historien.

TFiF fick sin början på 1880-talet, och föreningens ursprungliga statuter var förvånansvärt lika föreningens och stiftelsens syftesparagrafer idag. Kärnan utgjordes då som nu av att främja teknisk och arkitektonisk bildning på svenska i Finland. Aktuella föredrag, seminarier och publikationer har alltid utgjort en central del av verksamheten.

Tidigt närde föreningen drömmen om egna utrymmen. 1951 grundade man stiftelsen för att ta hand om föreningens finanser. Och i början av 60-talet förverkligades sedan slutligen drömmen med TFiF-huset i Helsingfors. Under största delen av stiftelsens existens har sedan TFiF-huset utgjort vårt finansiella ankare, men under årens lopp har kopplingen till föreningens verksamhet avtagit. Målet idag är att fortsätta förvalta huset väl och säkerställa ett beständigt värde och god avkastning. I mån av möjlighet eftersträvas också att husets finlandssvenska prägel förstärks.

Enligt dagens sätt att tänka är stiftelsens förmögenhet inte tillräckligt diversifierad. TFiF-huset utgör en dominerande del av tillgångarna. Då pandemin bröt ut var oron för de finansiella konsekvenserna stora men stiftelsen red ut den stormen bättre än befarat.

Kanske bristen på diversifiering inte utgjorde en så

stor risk som vi trodde. Stiftelsens skyldighet är dock att kontinuerligt följa utvecklingen och säkerställa den långsiktiga finansiella beständigheten.

Föreningen och stiftelsen utgör en integrerad helhet men med det är viktigt att rollerna är tydliga. Vi jobbar nu med att dokumentera stiftelsens verksamhet genom uppdatering av interna styrdokument och förvaltningsprocesser.

Under de senaste åren har stiftelsens verksamhet breddats inom ramen för TFiF:s syfte tillämpat på dagens värld.

Stiftelsen har bl.a. stött Åbo Akademi och Aalto-universitetet då deras finansieringsmodell allt mer öppnats upp för extern finansiering. Detta år gjordes en donation för en svensk professur inom artificiell intelligens vid Helsingfors Universitet. För att maximera sin genomslagskraft satsar stiftelsen på kontinuitet och partnerskap i sin understödsverksamhet.

Breddningen av verksamheten sker inte på bekostnad av de befintliga aktiviteterna. Stödet till föreningen och stipendier utvecklas i samma takt. Nu senast genom instiftandet av hållbar framtid -stipendiet som blir TFiF-stipendiernas flaggskepp.

TFiF-stiftelsen är en rätt liten stiftelse. Då vi inte kan förlita oss på stora finansiella muskler, måste vi vara smarta för att säkra maximal genomslagskraft. En tydlig rollfördelning mellan föreningen och stiftelsen bidrar till detta samtidigt som det är föreningen och i sista hand dess medlemmar som entydigt innehar ägarmakten i TFiF. Erik Palmén Ordförande för Tekniska Föreningens i Finland stiftelse

TFiF bladet 5 / 2022

21

STUD ERAND E

Teknologhymnen sjungs nu på svenska i Åbo ”Natten är mörk som teknologens själ, eftertruppen sover jämt, sover jämt.” Så inleds den svenskspråkiga versen av teknologhymnen som Teknologkommissionen i Åbo låtit översättas.

TEXT Emilia Juslin FOTO Robert Kantero

Teknologhymnen (fi. teekkarihymni) tros härstamma från början av 1900-talet och sjungs på de flesta orter i Finland där det finns teknologer. Enligt traditionen ska hymnen sjungas kring midnatt under teknologevenemang, helst i beckmörker och på den högsta punkten man kan hitta.

Sångtexten varierar lite från ort till ort, främst på grund av att språket i sången städades upp på 2010-talet.

Vid Åbo Akademi har teknologhymnen ändå aldrig riktigt fått fäste, troligtvis på grund av att det inte funnits en svensk översättning av texten. Nu hoppas Teknologkommissionen (förkortat TK) att det blir ändring på detta.

– Det blev alltid lite konstigt stämning på våra evenemang när någon släcker lampan och hälften av deltagarna ställer sig upp och börjar sjunga vid midnatt, medan den andra hälften inte riktigt förstår vad som händer, berättar Robert Kantero, huvudkommissarie och ordförande för TK. TK beslöt sig för att skapa en egen åboländsk version av teknologhymnen och lät därför översätta texten till svenska. Översättningen är gjord av Henrica Lillsjö.

22

TFiF bladet 5 / 2022

– Åbo är en genuint tvåspråkig studiestad med mycket samarbete mellan de två universiteten. Därför ville vi att vår åboländska version av teknologhymnen skulle vara tvåspråkig. Alla teknologföreningar i Åbo, oberoende om de är svensk- eller finskspråkiga, sjunger först en vers på finska och sedan en vers på svenska, säger Kantero.

Tvåspråkigt teknologsamarbete mellan universiteten TK, är en tvåspråkig takorganisation för alla teknologföreningar i Åbo. I dagsläget består TK av sex teknologföreningar; Kemistklubben och Datateknologerna vid Åbo Akademi, samt Digit, Nucleus, Adamas och Machina vid Åbo Universitet. De två sistnämnda är TK:s nyaste medlemmar, som grundats år 2020 då Åbo Universitet utökade sitt utbud av tekniska utbildningsprogram.

Teknologkommissionen strävar efter att upprätthålla och utveckla kulturen och gemenskapen mellan teknologerna i Åbo. Tidigare i år arrangerade TK en gemensam tofsmössutdelning på Domkyrkans trappa på valborgsmässoafton och på första maj fick gulnäbbarna för första gången uppleva ett teknologdop genom att doppas i Aura å.

Robert Kantero är ordförande för Teknologkommissionen i Åbo.

Jäynätävlingen, Eldprowet och mösspåläggningen vid Paavo Nurmi-statyn är andra teknologtraditioner som TK upprätthåller.

– Vi försöker plocka fram det bästa bland alla befintliga teknologtraditioner och se till att de sprids och lever vidare i Åbo. När nya teknologföreningar har grundats under de senaste åren, har vi kunnat stödja dem i att skapa sina egna traditioner och att bli en del av den stora teknologgemenskapen i Åbo, säger Kantero.

Teknologhymnens noter hittas på Teknologkommissionens hemsida.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt där du också hittar orden till Teknologhymnen.

STUD ERAN D E

TFiF har utsett årets bästa svenskspråkiga kandidatavhandlingar

Här är årets vinnare och avhandlingarnas titlar:

Linda Autio; Ungas behov i Esbos stadsutveckling och hur dessa kan beaktas i planeringen för Esboviken, Aalto-universitetet

TEXT Emilia Juslin FOTO stipendiaterna

TFiF premierade fyra svenskspråkiga kandidatavhandlingar i teknik eller naturvetenskap i samband med Svenska dagen söndagen den 6 november.

De prisbelönade avhandlingarna har alla en sak gemensam. De har fått goda betyg och de är skrivna på en god svenska med korrekt svenskspråkig terminologi. Prissumman för de premierade skribenterna är 500 euro per person.

vilka fyra skribenter som premieras.

Arbetsgruppen söker nya medlemmar för nästa verksamhetsår.

Bedömningsarbetet görs i början av hösten 2023 och universiteten nominerar sammanlagt mellan 8-12 avhandlingar per år.

Det är nu nittonde gången som TFiF premierar examensarbeten inom teknik eller naturvetenskap som har skrivits på god svenska.

TFiF anser att det är viktigt att svenskan används också i akademiska sammanhang med korrekt tillhörande terminologi. Genom premieringen vill vi uppmuntra allt fler studerande och forskare att använda sig av det svenska språket inom vetenskapen.

Om du är intresserad av att veta mera eller att komma med i arbetsgruppen som ansvarar för premieringen av kandidatavhandlingar på svenska, kan du kontakta TFiFs kansli på kansli@tfif.fi.

Har du ett gott språköra och är intresserad av att bekanta dig med aktuella kandidatavhandlingar?

Inom TFiF finns en arbetsgrupp som ansvarar för att bedöma de nominerade kandidatavhandlingarna och utse

Amanda Björkvik; Optimal reglering av elnät, Åbo Akademi

Fanny Hakala, EEG som verktyg vid diagnostisering av Alzheimers sjukdom, Aalto-universitetet

Isak Jungerstam, Superelementmetoden inom strukturanalys, Aalto-universitetet TFiF bladet 5 / 2022

23

STUD ERAN D E

Teknisk psykologi hjälper diplomingenjörer att placera människan i fokus Hör du till dem som anser att många tekniska manicker är svåra att använda? Du är inte ensam. Nu utbildas psykologiskt funtade diplomingenjörer som kan hjälpa dig att hitta rätt i teknikens värld.

TEXT Mikael Sjövall BILD Kalle Kataila/Aalto-universitetet

Aalto-universitetet har i år startat ett nytt inriktningsalternativ som kombinerar psykologi, naturvetenskaper och teknik under ledning av internationellt erkända toppforskare. Sammanlagt 30 studerande antogs till det nygrundade huvudämnet teknisk psykologi i höstas. Rekryteringen av personal pågår fortfarande.

- Det finns ett stort behov av tekniska experter som på ett människonära sätt kan förklara hur nya tekniska innovationer ska planeras, utvecklas och tillämpas på ett så användarvänligt sätt som möjligt, säger Janne Lindqvist, professor i datateknik vid Aalto-universitetet.

I utbildningen ingår bland annat beteendevetenskap och studier i psykologi.

- Människans minne är inte ett videoband. Tekniken skapas för att tillgodose människans behov och inte tvärtom. Därför behövs teknisk psykologi, säger Lindqvist.

Den mänskliga faktorns inverkan på säkerheten inom till exempel flygsektorn, kärnkraftsindustrin och kol24

TFiF bladet 5 / 2022

lektivtrafiken har långa anor, men det finns många tekniska branscher där den mänskliga aspekten har försummats. Lindqvist nämner ett exempel som många av oss kan relatera till.

- Vi är tvungna att använda en hel uppsjö av lösenord för olika nättjänster och applikationer. Till saken hör att vi ska komma ihåg lösenorden, men vi får inte skriva upp dem någonstans. Det är ju en helt omöjlig ekvation.

Lindqvist sätter fingret på den ömma punkten.

- Vissa lösenord är helt avgörande för att vi ska kunna identifiera oss med hjälp av bankkoder. Att glömma sina bankkoder kan ha tidskrävande och dyra konsekvenser. Det här är ett problem som måste lösas på sikt. Där kan den tekniska psykologin vara till hjälp.

Lindqvist lyfter fram ett annat avskräckande exempel.

- Klient- och patientdatasystemet Apotti är ett sorgligt exempel på teknik som inte är användarvänlig. Systemet respekterar inte de arbetstagare som ska använda sig av tekniken.

Professor Janne Lindqvist ansvarar för utbildningen i teknisk psykologi vid Aalto-universitetet. Lindqvist efterlyser användarvänliga lösningar i datatekniska sammanhang.

Enligt Lindqvist borde vi ta efter den amerikanska kutymen i universitetsvärlden.

- Alla som forskar i teknik och naturvetenskap i USA måste lära sig att förenkla, skriva slagkraftiga sammanfattningar och komprimera för att nå ut till en större publik och locka till sig finansiärer. Konsten att förenkla och begripliggöra behövs egentligen i alla branscher.

FATTA BESLUT MED FÖRNUFT OCH KÄNSLA - kokokassa.fi/sv/

Studerande, hör du redan till arbetslöshetskassan KOKO? Från KOKO får du mera pengar än från Fpa, om du skulle bli arbetslös någon gång.

Du kan bli medlem i en arbetslöshetskassa då du har ett lönearbete. Så gå med i KOKO så snart du t. ex. börjar sommarjobba!

Anslut dig

5,25

till KOKO-kassan via TFiFs medlemsportal

P.s. Se hur mycket du skulle få i inkomstrelaterad dagpenning: kokokassa.fi/sv/dagpenningsraknaren/

€/mån

Läs mer: kokokassa.fi/sv/forutsattningarTFiF bladet 5 / 2022 inkomstrelaterad-dagpenning/

25

ARTI KEL

De finska och svenska klassifikationssystemen för skadliga kemikalier i byggmaterial registrerar bland annat förekomsten av formaldehyd och flyktiga organiska ämnen.

Klassificeringssystem hjälper byggnadssektorn att bli miljövänligare Allt fler nordiska byggföretag satsar på giftfria och klimatvänliga alternativ.

Det hävdar experter som vi har talat med.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall, IVL, Juho Länsiharju

Byggnadsindustrin står för 37 procent av världens klimatutsläpp, enligt en pinfärsk rapport från Förenta nationernas miljöprogram UNEP. Byggbranschens energirelaterade utsläpp ökade 5 procent i fjol.

En ny lag förpliktar de finska byggföretagen att effektivera återvinningen

26

TFiF bladet 5 / 2022

av cement, vilket förväntas minska på klimatutsläppen och minska på spillet i byggbranschen. De finska byggbolagen fokuserar i regel på energieffektivisering medan många aktörer i Sverige lägger större vikt vid återvinningen av byggmaterial.

- Vi vill uppmuntra byggbranschens

aktörer till återbruk. Det finns ett ökat intresse för att använda sig av cirkulerat material inom byggnadsindustrin, säger Pehr Hård, vd på det svenska bolaget Basta.

Basta upprätthåller en öppen databas med cirka 180 000 artiklar som innehåller miljövärderad information om olika byggmaterial.

- Syftet med databasen är att hjälpa företagen inom byggnadsindustrin att välja miljöanpassade och hållbara material. Vår databas visar bland annat om materialet är cirkulerat och om det går att återvinna, säger Hård.

Om registrerade produkter inte klarar den högsta kriterienivån måste tillverkaren göra en riskbedömning och ge miljö- och säkerhetsinformation där det framgår hur produkten ska hanteras under byggskedet och rivningen av fastigheter.

- Vårt system bygger på frivillighet och självreglering. Vi kan alltså inte förbjuda företagen att använda en viss produkt. Det är Kemikalieinspektionens sak att ingripa om hälsovådliga och miljöfarliga ämnen som överstiger EU:s gränsvärden används, säger Loh Lindholm.

uppfyller de strängaste utsläppsklassificeringarna för inomhusluftkvalitet.

- Utöver M1-klassificeringen gör vi också så kallade RTS-klassificeringar som tar fasta på en lång rad hållbarhetskriterier. Vi granskar bland annat energieffektivitet och vattenförbrukning och gör livscykelanalyser av byggmaterial, säger Karhu.

Pehr Hård, VD Basta.

Målet en giftfri miljö Bland annat fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter och byggkonstruktörer använder sig av databasen i sitt dagliga arbete. Basta stöds av Kemikalieinspektionen och Trafikverket i Sverige. Databasen är tillgänglig för vem som helst, men företagen betalar för att få sina produkter registrerade i Basta-systemet.

- Vi vill bidra till en hållbar och giftfri miljö. Vårt klassificeringssystem visar om byggmaterialet innehåller skadliga ämnen och hur höga halterna är i produkterna, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på Basta.

Basta tillämpar tre olika nivåer för de material och produkter som granskas. EU:s kemikalielagstiftning utgör grunden för klassificeringen, men i vissa fall ”går Basta längre än lagstiftningen”.

- Vi lägger stor vikt vid klassificeringen av cancerframkallande och hormonstörande kemikalier i byggmaterialen, säger Hård.

Om halterna av skadliga ämnen överstiger EU:s gränsvärden kan produkten inte klassas enligt de högsta kategorierna Basta eller Beta i systemet.

Inget hindrar företagen att strunta i ert klassificeringssystem. Varför ska de använda sig av er databas?

- Vårt klassificeringssystem är väletablerat i Sverige. Seriösa aktörer i byggbranschen värdesätter att de produkter som de använder har granskats och finns registrerade i Basta-systemet, säger Loh Lindholm.

Basta är inte den enda aktören på den svenska marknaden. Motsvarande klassificeringar av byggmaterial görs också av Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Fokus på inomhusluft i Finland Det finska klassifikationssystemet inom byggnadsindustrin bygger på andra fokusområden.

- Vi har ett holistiskt fokus där vi utvärderar sådana faktorer som inverkar skadligt på inomhusluften. Vi hjälper också byggföretagen med att mäta koldioxidavtrycket i den egna verksamheten, säger Jessica Karhu, teamchef på Rakennustieto.

Jessica Karhu, teamchef, Rakennustieto

Rakennustieto upprätthåller också en databas med uppgifter om byggmaterial. I databasen finns för närvarande 7000 produkter, vilket bleknar i jämförelse med Bastas siffror.

Varken Rakennustieto eller Basta har publicerat listor på oönskade skadliga kemikalier. Ingendera vill peka finger eller hänga ut aktörer i byggbranschen.

-Vårt rykte som en opartisk aktör är vår viktigaste resurs och tillgång. Vi vill värna om vårt anseende, säger Karhu.

Rakennustietos klassificering koncentrerar sig främst på ämnen som formaldehyd, flyktiga organiska ämnen och förekomsten av ammoniak.

Om en produkt uppfyller Rakennustietos krav beviljas ett så kallat M1-certifikat som visar att byggmaterialet TFiF bladet 5 / 2022

27

KOLUM N

Migration, arbete och kultur

Kaj Arnö

Chefredaktören undrade vad jag har för tankar om migration, arbete och att komma in i landets arbetskultur som utlänning.

Jag är själv en migrant, strängt taget en arbetsmigrant. Orsaken att jag för 20 år sedan flyttade till Tyskland var arbetet, men den sorts arbetsmigration jag representerar beskrivs oftast med finare ord, såsom expat och brain drain. Eftersom jag är diplomingenjör och inte industriarbetare är jag en expat, och min migration kan därmed beskrivas med ordet brain drain.

De fina orden är chimärer. Jag är lika mycket migrant som alla andra. Jag drevs av ekonomiska orsaker och av personliga prioriteter, såsom alla andra migranter. Det var inte i första hand en högre tysk lön som fick mig att flytta, men visst är lönenivån i Tyskland högre. Och jag valde Tyskland också av andra skäl än de rent ekonomiska: Tyskland upplevde jag 2002 som ett stort, tryggt, demokratiskt, rent land, en rättsstat, ett land med ett bra skolsystem för mina barn. Rätt hade jag.

Viktigt att notera är att jag inte valde bort Finland, åtminstone inte i 28

TFiF bladet 5 / 2022

bemärkelsen att det hade varit något fel på Finland. Det var nyfikenheten, ivern, upptäckarglädjen och företagsamheten som gjorde att Tyskland lockade, det var inte så att jag ville bort från Finland. Tvärtom har jag tätt kommit tillbaka till Finland, jag har fortsatt stärka mina och familjens band till Finland. Jag kan gott tänka mig att en vacker dag flytta tillbaka.

Men varför spiller jag ord och läsarens uppmärksamhet på detta navelskåderi?

Jo, för att jag tror att vi människor är väldigt lika, och att alla vi som migrerar eller funderar på att migrera ställs inför liknande frågor. I mitt fall var frågorna enklare, eftersom Finland och Tyskland är så lika, eftersom svenska och tyska är så lika, eftersom det är enkelt att resa mellan Finland och Tyskland.

Men frågorna varje migrant ställer sig är desamma: Hur kan man som migrant från ett land till ett annat upprätthålla sin identitet, sitt språk, sina kontakter, sina vänskapsband?

Förstås handlar frågorna också om integration i det nya landet: Har jag tillräckliga språkkunskaper? Känner jag landets seder och bruk? På vilket sätt avviker arbetsmoralen jämfört med hemma? Hur länge ska jag hållas här? Med vem vill jag integrera mig? Med ortsbor? Med mina landsmän? Med migranter från andra länder?

I Finland behöver, paradoxalt nog, de högt utbildade migranterna integrera sig mindre än de lågutbildade.

Inom IT och startup-bolag räcker det bra med engelska, och man får bättre betjäning i många butiker om man talar medelmåttig engelska än medelmåttig finska.

Motivationen att lära sig inhemska språk härrör alltså för de högre utbildade migranterna vanligen inte av arbetslivet, utan av privatlivet.

De som lär sig sin partners språk gör det vanligen framgångsrikt, men jag har stött på många högt utbildade immigranter i Finland som vill lära sig finska eller svenska mest av principiella skäl eller av nyfikenhet.

Speciellt i fall av migranter med finlandssvensk partner har det ädla målet att lära sig finska runnit ut i sanden, av begripliga skäl: finska är svårt, man klarar sig på engelska i arbetslivet och butiken, och med svenska med familj, släkt och vänner.

I vårdbranschen är läget annorlunda. Patienter måste man tala med på patientens språk, och jag har sett exempel på hur positiva interaktioner inom vårdbranschen lett till att personer som integrerats på finska plötsligt funnit glädje och motivation att lära sig svenska.

Vad kan vi då göra som TFiF-medlemmar, i frågor som gäller arbetsrelaterad invandring? Jag tror att de personer och företag som i längden blir mest framgångsrika i att anlita migrantarbetskraft är de som dels förstår migrantens utgångspunkter och intressen, dels tillräckligt väl kan tydliggöra mottagarlandets och -företagets behov.

Det finns två motsatta fällor att falla i: Att enbart ställa krav, eller

enbart dalta. ”Det är ni själva som valt att komma hit, nu ska ni spela på våra villkor”, ja, det stämmer, men det blir bättre om vi förstår att migranten är av samma skrot och korn som vi själva, med behov som liknar våra egna. Samtidigt får vi inte ha överseende med beteende som avviker från en västerländsk rättsstat: likabehandling av kvinnor, av sexuella minoriteter, barnuppfostran utan aga, respekt för lag och rätt.

Att ursprungslandet ger migranterna olika förutsättningar till integration i Finland är inte opportunt att orda om, men jag noterar med intresse att det verkar finnas rätt lite friktion med personer från det land som utan egen förskyllan blivit den överlägset största leverantören av migranter: Ukraina. Och jag drar mig till minnes en statistik jag läst: att Ukraina var det största enskilda ursprungslandet bland immigranter till Åboland redan 2021, före Rysslands anfallskrig.

TFiF bladet 5 / 2022

29

ARTI KEL

Cirkulär design tar ansvar redan i produktutvecklingsfasen Problemen med resursslöseri, klimatutsläpp och miljöfarligt avfall är globala, men lösningarna är ofta lokala. I Jakobstadsregionen engageras näringslivet för att utveckla hållbara produktionsmodeller som kan exporteras.

TEXT Johan Svenlin FOTO Ekeri

I Jakobstadsregionen har utvecklingsbolaget Concordia, tillsammans med yrkeshögskolorna Novia och Centria, satsat hårt på att få med näringslivet på tåget för cirkulär ekonomi. Under de senaste åren har bolaget bland annat ordnat seminarier och besökt regionens företag för att förankra cirkulär ekonomi-tanken i det dagliga arbetet hos företagen.

– Vi har en bred tillverkande industri i området och intresset från företagen är stort. Samtidigt är näringslivet här mångfasetterat, vilket gör att det inte finns någon quick fix som passar för alla, säger Malin Fleen, projektledare för DeCiDe (Developing Circular Design), ett av Concordias fem pågående projekt kring hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Cirkulär design tar fasta på möjligheten att redan i produktutvecklingsskedet se till att produkten kan återvinnas på ett hållbart sätt.

– Det är designen som avgör produktens klimatbelastning under hela dess livstid. Det handlar bland annat om materialval, anskaffning och slitagetålighet. Sedan behövs det också system 30

TFiF bladet 5 / 2022

för att samla in och återvinna produkten när den är i slutet av sin livscykel.

Börjar lokalt Klimatutsläpp och förlusten av biologisk mångfald är globala problem som ofta diskuteras utifrån förutsättningen att världens ledare måste komma överens om riktlinjerna. I Novias nya masterutbildning i cirkulär design utgår man från de möjligheter som finns lokalt.

– Vi tänkte tvärtom och börjar där vi står. Utbildningen går på svenska i Jakobstad och riktar sig till folk från regionen. Mer lokalt än så kan det väl inte bli, säger Emma Westerlund, ansvarig för utbildningen.

Masterutbildningen sträcker sig över tre terminer och har 17 deltagare, samtliga yrkesverksamma. Inom utbildningen råder en bred definition av begreppet cirkulär design.

– Ordet design leder ofta tankarna till konkret utformning av produkter, men vi vill också arbeta med processer, tjänster och system som stöder en kretsloppsekonomi, säger Westerlund.

“

Redan i produktutvecklingsskedet se till att produkten kan återvinnas på ett hållbart sätt.

Fler frågor än svar Deltagarna träffas för workshoppar ungefär en gång i månaden och från sina arbetsplatser tar de med sig konkreta problem, som de och gruppen sedan jobbar med att lösa, tillsammans med inbjudna experter. Däremellan arbetar de på egen hand med sina projekt, som genom utbildningen får en direkt kanal mellan teori och praktik.

– Samhället står inför ett stort skifte och vi behöver snabbt få ut kunskap om cirkulära processer och tankesätt.

Visst behöver vi utbilda unga också, men genom att ta in personer som redan är i yrkeslivet snabbar vi upp kunskapsspridningen, förklarar Westerlund.

Resursanvändningen tär hårt på planeten. En stor del av alla tillverkade produkter hamnar dessutom på deponi eller i naturen efter att de konsumerats.

I Jakobstadsregionen satsar man på att bli pionjärer inom cirkulär ekonomi.

Masterutbildningen strävar efter att gå på djupet med problem som uppstår i omställningen från linjärt till cirkulärt.

Westerlund lovar ändå inga revolutionerande uppfinningar.

– Problemen är omfattande och att planera utbildning inom problematiken är fortfarande ganska nytt och väldigt svårt. När vi löst ett problem stöter vi ständigt på nya frågeställningar, men det känns otroligt meningsfullt.

Ekonomiskt lönsamt Ett av de företag som varit aktiva i Concordias projekt är Ekeri, som tillverkar transportlösningar för den tunga trafiken. Produkterna håller i snitt 20 år med regelbunden service. Ekeri planerar nu ett system där de köper tillbaka

uttjänta släp och vagnar för att återvinna material för tillverkning av nya.

– Vår hållbarhetsstrategi utgår ifrån att våra produkter ska ha en lång livslängd.

Ett exempel är våra bilskåp som håller tre gånger så lång tid som själva bilen och de kan flyttas till nästa bil när den kasseras, säger Mattias Bergström, produktionschef på Ekeri.

Ekeri har sedan några år tillbaka all sin produktion inom bolaget. Det samma gäller produktutvecklingen.

material som används i hela produkten.

En viktig del av omställningsmodellen från linjärt till cirkulärt är att det ska vara ekonomiskt lönsamt att höra till tätklungan. De som sackar efter ska tappa konkurrensfördelar.

– Ekonomisk lönsamhet har varit ett kriterium i hela vårt hållbarhetsarbete. Ekonomi och hållbarhet går hand i hand när det görs på ett smart sätt.

Dessutom ger det en imagemässig konkurrensfördel, både för oss och för våra kunder, säger Mattias Bergström.

– Tidigare köpte vi väggar och golvelement av underleverantörer, men numera tillverkar vi allt själva. Det kanske blir lite dyrare på kort sikt, men det har blivit lättare att ha kontroll över alla TFiF bladet 5 / 2022

31

ARBETSM ARKNAD

Tilläggsdagarna för utkomstskydd för arbetslösa avskaffas Inkomstrelaterad dagpenning betalas vanligen i högst 300– 500 dagar. Med tilläggsdagar (den s.k. pensionsslussen) avses rätten till inkomstrelaterad dagpenning efter denna maximitid.

Rätten till tilläggsdagar förutsätter att den krävda åldern uppnås före utgången av maximitiden. Åldersgränsen är för närvarande 61–62 år, beroende på födelseår.

TEXT KOKO-kassan och Arbetslöshetskassornas Samorganisation TYJ. ÖVERSÄTTNING Semantix Oy FOTO Canva

I och med lagändringen slopas tilläggsdagarna stegvis. Åldersgränsen för tilläggsdagar höjs med ett år för de som är födda 1963 och 1964, och möjligheten till tilläggsdagar slopas helt för de som är födda 1965 och senare.

Det innebär att reformen påverkar rätten till inkomstrelaterad dagpenning från och med år 2025, då de som är födda 1963 når den nuvarande åldersgränsen på 62 år för tilläggsdagar. Utbetalningen av tilläggsdagar upphör helt år 2030.

Helhet med omställningsskydd för personer som fyllt 55 år Det nya omställningsskyddet för personer som fyllt 55 år tas i bruk från och med början av 2023.

De som omfattas av systemet för omställningsskydd har rätt till 32

TFiF bladet 5 / 2022

omställningspenning, utbildning och förlängd sysselsättningsledighet:

•

•

•

•

•

omställningspenningen motsvarar en månadslön utbildning inom omställningsskyddet varar högst 6 månader, och värdet motsvarar lönen för högst 2 månader sysselsättningsledigheten varar 5 dagar längre än vanligt

För att omfattas av omställningsskydd krävs att personen: •

•

är uppsagd av produktions- och ekonomiska skäl (visstidsanställning som upphör uppfyller inte villkoret) 1.1.2023 eller senare. fyllt 55 år före tidpunkten för uppsägning

varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 5 år vid tidpunkten för uppsägningen anmält sig som arbetssökande hos TE-byrån inom 60 dagar efter uppsägningen.

Med uppsägningsdag avses det datum då meddelande om uppsägning gavs.

Om uppsägningstiden är lång ska man därför anmäla dig hos TE-byrån redan innan arbetslösheten börjar.

Omställningspenning betalas ut av arbetslöshetskassorna och FPA. Omställningspenningen är detsamma oavsett om förmånen betalas av arbetslöshetskassan eller FPA. Omställningspenningen betalas av arbetslöshetskassan åt kassamedlemmar även om medlemskapet i arbetslöshetskassan har inletts strax

före uppsägningen och personen inte har varit medlem tillräckligt länge för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning från kassan.

ut även om personen omedelbart skulle anställas hos en annan arbetsgivare.

Omställningspenningen påverkar inte utkomstskyddet för arbetslösa eller andra förmåner, med undantag för utkomststöd. Det förutsätter inte heller arbetslöshet. Förmånen betalas

Omställningsutbildning skaffas av TE-byrån eller NTM-centralen.

Deltagande i omställningsutbildning är frivilligt och man kan neka till den utan att förlora utkomstskyddet för arbetslösa.

“

Anmäl dig som arbetssökande hos TE-byrån inom 60 dagar från uppsägning

Födelseår

Åldersgräns för tilläggsdagar efter ändringen

Regeringens förslag till ändring

1957–1960

61 år

ingen förändring

1961–1962

62 år

ingen förändring

1963

63 år

åldersgränsen höjs

1964

64 år

åldersgränsen höjs

1965

ingen rätt till tilläggsdagar

rätten till tilläggsdagar avskaffas

TFiF bladet 5 / 2022

33

EVENEM ANG

10:ans bord 21.12 10:ans bord sammankommer två gånger i månaden för att diskutera aktuella teman över en god lunch på restaurang Tekniska i Helsingfors.

Färöarna – ett av världens mest fängslande resmål 15-20.5 Det dramatiska landskapet med 80 000 får och 3,5 miljoner fåglar utsågs inte för intet av National Geografic till världens mest fängslande resmål för några år sedan.

I maj 2023 arrangerar Seniorutskottet en resa till Färöarna.

Teknisk Årssitz med TFiF - sätt in i din kalender 4.2

Vanessa Törnblom

TFiFs och DIFFs traditionella jullunch 17.12

Julgodis med Micke Björklund 20.12

Den traditionella jullunchen bjuder igen på ett fyllt buffébord, underhållning av Humpsvakar och besök av Finlands Lucia 2022.

Kom med och tillverka julgodis under ledning av Micke Björklund i Smakbyn i Mariehamn.

Lunchen kör igång klockan 12.00 i restaurang Tekniska i Helsingfors

34

TFiF bladet 5 / 2022

Lördagen den 4 februari är det igen dags för Teknisk Årssitz med TFiF. Reservera redan nu datumet i din kalender. Närmare information följer.

Hur skapa en meningsfull och hållbar karriär (utan måndagsångest)?

6.2 Vanessa Törnblom, coach i karriärvälmående, fd jurist och HR-chef, föreläser i samband med mentorprogrammet TFiX’ mellanträff i Helsingfors.

Evenemanget är öppet för alla medlemmar, välkommen med!

Kommande evenemang:

17.12

TFiFs och DIFFs jullunch, Helsingfors

20.12

Julgodis med Micke Björklund, Smakbyn, Åland

21.12

10:ans bord, Helsingfors

15-20.5

Färöarna – ett av världens mest fängslande resmål

4.2

Teknisk Årssitz med TFiF

6.2

Hur skapa en meningsfull och hållbar karriär (utan måndagsångest)?

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

TFiF bladet 5 / 2022

35

Ansök om det nya stipendiet

Hållbar framtid!

Stipendiet riktar sig till en studerande som skriver ett oavlönat diplomarbete eller en pro graduavhandling som berör hållbarhet. Ett stipendium på 3 000 € delas ut och ansökningstiden pågår till och med 18.12.2022.

Stipendiet delas årligen ut till en TFiF-medlem, vartannat år vid Aalto-universitetet och vartannat år vid något annat finländskt universitet. År 2022 kan studerande i Aalto-universitetet ansöka om stipendiet. Hållbar framtid-stipendiet utdelas i år ur Martin Pacius minnesfond som förvaltas av Tekniska Föreningens i Finland stiftelse sr.

Läs mera på tfif.fi/hallbar-framtid