TFiF bladet 2/2023

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 2/2023

TFiF 6

ANTON EKLUND: JORDEN RUNT PÅ ÅTTA MÅNADER

3

Tillit och deltagande över generationsgränser

14

AI måste inte vara människans avbild

26

TekNatur ordnar innovativ klimatverkstad den TFiF21 bladet 1 april 2 / 2023

I NN EHÅLL

10

6

18 Kolumn Mia Adolfsson: Traditioner, kultur och gemensamma minnen = TFiF Åboavdelningen 20 Kemistklubben 100 år; ”Tillsammans mot en stjärnrik f ramtid”

3 Tillit och deltagande över generationsgränser

23

Kolumn Kaj Arnö: Ukraina – orkar du bry dig?

24

Arbetsmarknad: Svar på frågor om permittering

26

TekNatur insprirerar eleverna att innovera kring aktuella klimatfrågor

4

Notiser

5

Det våras för gruvindustrin

6

Jorden runt på åtta månader

28

9

Arbetsmarknad: De nya kollektivavtalen

Havsvindkraften tilltar i styrka

30

Evenemang

10

Avloppsreningen biter inte alltid på mikroplaster och mediciner

32

Juridiska tjänster

12

Spektrum: 90 evenemang år 2023 för att fira 90-gångna år

13

Kolumn Tiina Henri-Biabaud: Avtalsförhandlingarna för kollektiavtal är en styrkegren

14 AI måste inte vara människans avbild 17 Anslut dig till arbets löshetskassan då du sommarjobbar

2

TFiF bladet 2 / 2023

26

12

LEDARE

Tillit och deltagande över generationsgränser

För Otnästeknolog Anton Eklund gällde det att våga ta steget då han ansökte om en plats i besättningen ombord på den Swan 55 som deltar i en världsomsegling och framöver gäller det att ha koll på risker då han startar sitt äventyr ute på världshaven. Bekanta du dig med Antons tankar kring hans kommande världsomsegling där en viktig del utgörs av tekniken ombord på båten. Ett villkor för de tävlande båtarna är att tekniken ombord inte får vara modernare än den som användes för 50 år sedan.

Nya erfarenheter således.

Vi ingenjörer tampas med en balansgång mellan överkonsumtion, naturförlust och informationspåverkan.

Denna gång närmar vi oss dessa frågor genom att bekanta oss med hur man med hjälp av ny teknik kan få bukt på problemet med mikroplaster i våra vatten.

Teknik erbjuder lösningar till många av dagens utmaningar och bidrar till ett ekologiskt återbyggande. Samtidigt bör vi också kritiskt granska våra levnadsvanor, ta till oss av de möjligheter som cirkulär ekonomi erbjuder och fundera över hur genomföra en hållbar grön övergång. Jag själv tror att vi kommer på de bästa lösningarna då vi arbetar över generationsgränserna och nyttjar den erfarenhet och det kunnande som finns inom de tekniska branscherna.

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Fanny Lindholm, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Bra att begrunda.

Annika Nylander

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Layout: Kupli Oy

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

Kolumnister: Mia Adolfsson, Kaj Arnö, Tiina Henri-Biabaud TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Över generationsgränser sträcker sig även jubilerande matematisktnaturvetenskapliga ämnesföreningen Spectrum vid Helsingfors Universitet som fyller 90 år samt Kemistklubben vid Åbo Akademi som fyller 100 år.

I TFiFs 50-års historik, publicerad år 1930 skriver HJ. Tallqvist följande mening: ”Den som vill rätt hedra sin nutid och framtid bör känna och värdera den gångna tiden”.

Verksamhetsledare

S

Riskhantering och risktagning behövs för utveckling samt för personliga erfarenheter och lärdomar.

Det är frågan om en balansgång mellan möjligheten att lyckas och möjligheten att lyckas först vid nästa försök. Det är också en fråga om att våga – våga utmana sig själv och våga pröva på saker som kanske är lite utanför den normala bekvämlighetszonen.

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 2 / 2023

3

N OTI SER

Årsmöte

Stipendier

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte tisdagen den 18 april klockan 17.30.

TFiF stipendier våren 2023

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi.

Du kan välja mellan att delta på plats i Orfeus Lounge eller på distans Hjärtligt välkomna Styrelsen

Sätt rätt pris på ditt arbete - använd lönekalkylatorn När du funderar på dina egna löneförväntningar är det värt att göra lite bakgrundsforskning och titta på löner i din bransch.

Som TFiF-TEK medlem har du tillgång till ett stort antal lönestatistiska uppgifter och en lönekalkylator. Du kan också få personlig lönerådgivning.

Lön på fel nivå är varken bra för arbetsgivare eller arbetstagare.

Logga in i portalen tfif.fi och gå till ”Tjänster via TEK”

Sommarjobbarinfo betjänar i maj-augusti Sommarjobbarinfo erbjuder hjälp och rådgivning i frågor som gäller sommarjobb och anställningsförhållanden.

TFiF delar ut stipendier för fyra olika ändamål: • studier • utbytesstudier • utlandspraktik • studieresor Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka stipendier.

Sista ansökningsdag för vårens stipendier är den 30 april.

Läs mera på tfif.fi/stipendier/

Kom med i våra utskott, avdelningar och intressegrupper Inom föreningen finns många utskott, avdelningar och intressegrupper Både yngre och ordinarie medlemmar kan delta i verksahetsorganens arbete. Är du intresserad av att komma med?

Kontakta kansliet - kansli@tfif.fi

Är du intresserad av att delta i vår läsarpanel Vill du vara med och ”tycka till” om TFiF bladet?

För att kunna utveckla medlemstidningen till att motsvara läsarnas önskemål ber vi dig gå med i vår läsarpanel i vilken du kan delta enligt tid och lust och ge återkoppling om tidningen.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt >> ”Gå med i läsarpanelen för TFiF bladet!”

Delta samtidigt i utlottningen av ett par SONY brusreducerande hörlurar.

Kolla redan nu sommarjobbarens checklista.

Om det uppstår problem kan du ta kontakt med förtroendeombudet på din arbetsplats.

Råd och anvisningar hittar du på deras webbsidor.

Läs mera på kesaduunari.fi/svenska

Dela med dig av din kunskap och erfarenhet - ställ upp som bollplank!

TFiF har lanserat en ny medlemstjänst – TFiX sparrning.

Här har alla medlemmar möjlighet att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

I sparrningen träffas två medlemmar 1-3 gånger för att diskutera om ett specifikt tema.

Här krävs ingen tidigare erfarenhet av mentorering, utan alla medlemmar, oberoende av ålder eller bakgrund, kan anmäla sig.

Läs mera på tfif.fi/tfix-sparrning

4

TFiF bladet 2 / 2023

Gå med i TFiF bladets läsarpanel och delta i utlottningen av ett par SONY brusreducerande hörlurar

EVENEM ANG

Världen skriker efter mineraler – klent gensvar från Finland Professor Mari Lundström vid Aalto-universitetet bedömer att Finland har goda chanser att leverera en lång rad mineraler som behövs för den gröna omställningen.

TEXT och BILD Mikael Sjövall

– Vi har välfungerande leverans- och värdekedjor inom den finska gruvindustrin. Bloomberg placerade Finland nyligen på första plats i en rankning som utvärderade innovationsnivån och de infrastrukturella förutsättningarna för hållbara leveranser av metaller, säger Lundström.

Hon betonar att dagens finländska expertis på metallurgi bygger på de forna järnbrukens 400 år gamla traditioner.

Den 74-åriga finska innovationen för flamsmältning av metaller används fortfarande på olika håll i världen.

– Omkring 50 procent av all koppar som produceras globalt förlitar sig på finsk teknik i de industriella smältningsprocesserna, säger Lundström.

När det gäller rening och behandling av metaller ligger Finland också på framkant, anser hon.

– Finland renar cirka en tiondel av all kobolt i världen. Och så har vi en av Europas största anläggningar som renar zink, säger Lundström.

Trots detta utgångsläge sviktar investeringarna i den finska gruvindustrin. Det finns endast 44 gruvor i landet och tre av dem står för merparten av omsättningen, uppger Arbets- och näringsministeriet.

– Få inhemska investerare vill satsa sina pengar på gruvbolag. Processerna tar alltför länge på grund av långsam byråkrati och olika mer eller mindre seriösa organisationer som motsätter

Professor Mari Lundström vid Aalto-universitetet berömmer det finska kunnandet i metallurgi.

sig gruvdriften, säger Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi.

Enligt Säkerhets- och kemikalieverket fanns det 317 giltiga prospekteringstillstånd i januari i år. Ett av dessa tillstånd berör den planerade gruvdriften i Sokli i nordöstra Finland. Jani AdolfssonTallqvist på Finlands Malmförädling menar att gruvan i Sokli kan trygga 20 procent av Europas behov av fosfat och 10 procent av den europeiska efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller.

– Potentialen för lönsam gruvdrift är god, men jag befarar att tåget gick redan om vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen, säger Eklund.

Arbets- och näringsministeriets syn på gruvindustrins framtidsutsikter är inte lika dyster.

– Den uppdaterade gruvlagen, som träder i kraft i juni, har preciserat miljötillsynen och sett över hur dialogen med markägarna och samerna ska förbättras i samband med gruvprojekt, säger överinspektör Riikka Aaltonen på Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Aaltonen är det gruvindustrins befläckade rykte efter Talvivaaras miljöbrottshärva i Sotkamo som till stor del ligger bakom branschens problem.

– Gruvbolagen måste bli bättre på att föra en konstruktiv dialog med dem som berörs av gruvdriften och se till att den omgivande miljön inte tar skada, säger hon.

Etik- och miljöutskottet och Seniorutskottet ordnade den 7 mars ett seminarium kring temat ”Gruvindustrin - välfärdsskapare eller miljöbov?”

TFiF bladet 2 / 2023

5

ARTI KEL

Jorden runt på åtta månader Om några veckor får den blivande diplomingenjören Anton Eklund lära sig att använda navigeringsinstrumentet sextant. Kunskaperna kan komma väl till pass på hans världsomsegling som startar i september med kaptenen Tapio Lehtinen vid rodret.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Villhjálmsson

Anton Eklund har seglat sedan barnsben, men han kommer inte ihåg i vilken ålder seglingen blev en omistlig del av hans liv.

– Mina föräldrar är båda kappseglare, vilket har bidragit till mitt intresse för att färdas till sjöss. Jag började min bana som seglare i optimistjollen. Trots att det har det blivit många seglatser sedan dess har jag hittills inte seglat på världshaven, säger Anton Eklund.

Vi träffas vid Aalto-universitetets campus i Otnäs där Eklund pluggar automation och robotik. Eklund är i slutskedet av sina studier, men nu får han lov att lägga diplomarbetet på hyllan ett tag.

– Nu om någonsin är det rätt läge att satsa på en världsomsegling. Sedan när man har jobb och familj blir det säkert svårare att satsa på den här typens äventyr.

Primus motor i projektet är den 64-årige seglarveteranen Tapio Lehtinen som har gjort flera världsomseglingar. I september är han kapten för en ung besättning som deltar i Ocean Globe Race med båten Galiana av modellen Swan 55.

Våghalsigt projekt Eklund hörde om Tapio Lehtinens planer på att engagera unga seglare för

6

TFiF bladet 2 / 2023

en världsomsegling redan för fyra år sedan.

– Jag lade genast in en ansökan när jag hörde om det hela. Mina föräldrar har varit uppmuntrande, men de av mina vänner som inte seglar tycker att seglatsen är extrem och att jag har dålig självbevarelsedrift, säger han och ler brett.

Upp till 50 seglare antogs till en början till utbildningen. I takt med att projektet har framskridit återstår nu 12 personer som ska segla jorden runt.

Anton Eklund är en av dem.

– Seglingserfarenheten har inte varit det viktigaste urvalskriteriet. Alla kan lära sig att segla, anser Lehtinen.

Det är enligt honom viktigare att alla i besättningen kan uppvisa en stark samarbetsvilja och flexibilitet.

Besättningen ska i tillägg ha minst 1000 sjömil bakom sig innan tävlingen startar i september. Samarbetsviljan kan vara till stor nytta då krafterna tryter, sjösjukan slår till och väderleksförhållandena är tuffa.

– Frågan är vilket som är värre. De isande vindarna vid Kap Horn eller den gassande solen och värmen vid ekvatorn. På grund av klimatförändringen har det dessutom blivit svårare att förutse vilka väderleksförhållanden

som gäller på världshaven numera.

Riskhantering i fokus I november i fjol fick Lehtinens ensamseglats i tävlingen Golden Globe Race ett abrupt slut då hans båt Asteria sjönk under dramatiska omständigheter. Båten förliste på bara fem minuter på Indiska oceanen, 450 sjömil sydost om Port Elizabeth i Sydafrika.

Lehtinen lyckades med nöd och näppe veckla ut sin livflotte och rädda sig själv. Trots att skeppsbrottet är i färskt minne har det inte haft en avskräckande inverkan på Eklunds planer att segla jorden runt.

– Det finns risker med alla seglatser.

Det gäller bara att förbereda sig väl.

Det farligaste som kan hända är att någon faller överbord. Vi har simulerat sådana situationer under utbildningen för att gardera oss mot olyckor.

Den psykiska konditionen och bevekelsegrunderna för att haka på seglatsen har också diskuterats flitigt.

– Det är viktigt att vi är tillfreds med oss själva. Den inre drivkraften får inte bygga på verklighetsflykt eller en vilja att ta till sjappen. Min motivation bygger på viljan att uppleva något nytt, >> Det här är inte något som funnits på min ”bucket list” säger Anton .

TFiF bladet 2 / 2023

7

men det här är inte något som finns på min ”bucket list”, säger Eklund.

50 år gammal teknik ombord Ocean Globe Race firar i år 50-årsjubileum. För att respektera den tidsanda som rådde i den första tävlingen 1973 får seglarna inte använda sig av modern teknik såsom GPS. Det är alltså sextant, kompass och sjökort som gäller för navigering.

– Jag ansvarar för elektroniken och elsystemen ombord. Grundregeln även i detta fall är att vi endast får använda oss av sådan teknik som fanns för 50 år sedan.

Trots dessa spelregler får varje segelbåt rustas med modern säkerhetsutrustning som ska vara övertäckt under tävlingen. Utrustningen får alltså endast användas i nödsituationer.

8

TFiF bladet 2 / 2023

– Sextanten är ju litet av ett museiföremål. Yrkessjömän får lära sig hur den används, men jag lär mig det hela först nu. Största delen av de seglare jag känner har aldrig använt sig av sextant.

Det är andra navigeringsinstrument som gäller. Åtta månaders seglats Rutten för tävlingen går från Europa till Kapstaden i Sydafrika. Därifrån fortsätter färden till Auckland på Nya Zeeland. Den sista etappen går via Kap Horn vid Chiles sydspets och sedan till Punta del Este i Uruguay därifrån färden fortsätter till den europeiska kontinenten. Då den här intervjun gjordes var det ännu oklart var tävlingens starthamn finns någonstans.

– Starten torde äga rum i Portugal, Frankrike eller Storbritannien. Vi borde få besked om starthamnen under våren.

Lehtinens besättning planerar att segla båten till starthamnen strax efter midsommar. Efter startskottet den tionde september väntar åtta månader till sjöss.

– Vi siktar på att komma i mål i april, men seglatsen får inte ett tvärt slut efter det. Därefter seglar vi till Finland.

Sedan ska vi sköta alla kontakter till våra sponsorer. Vi får se var vi landar.

Jag har ju mitt diplomarbete som väntar på mig där hemma.

ARBETSM ARKNAD

De nya kollektivavtalen ger utrymme för önskan om större löneökning Kollektivavtalen har höjt lönerna och utökat den avlönade ledigheten för den icke födande föräldern.

TEXT TEK, Henrik Muukkonen, översättning från finska Ira Vaskola FOTO Helena Hagberg

När denna tidning går i tryck hade nya kollektivavtal för teknikindustrin, ingenjörs- och konsultverksamhet samt IT-tjänster godkänts av De Högre Tjänstemännen YTN och Teknikindustrins arbetsgivarförbund. Dessutom pågår flera förhandlingar inom både tillverknings- och tjänstesektorn.

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf (JUKO), har också nått en överenskommelse med staten om ett kollektivavtal för den nya avtalsperioden.

Teemu Hankamäki, ordförande för De Högre Tjänstemännen YTN och arbetsmarknadsdirektör för TEK, anser att de nu uppnådda resultaten är acceptabla.

- En särskilt viktig och bra sak var att familjeledighetsreformen har införlivats i kollektivavtalen på så sätt att den tidigare faderskapsledigheten, eller med dagens ord den betalda ledigheten för icke födande förälder, ökade betydligt. Detta förbättrar förhoppningsvis genomförandet av målet med den reformerade lagen, dvs. att uttag av familjeledighet fördelas jämnare mellan båda föräldrarna, säger Hankamäki.

- Denna ändring av TES kom dock inte gratis, eftersom texten måste ändras i enlighet med arbetsgivarens önskemål, vilka varierar något från avtal till avtal.

Teemu Hankamäki känner sig något lättad, även om förhandlingar fortfarande pågår.

Löneökningarna är inte helt tillfredsställande.

- Förväntningarna var säkert höga bland medlemmarna. Avtalen garanterar totala löneökningar på 3,5 procent för detta år och 2,5 procent för nästa år. Dessutom betalas ett engångsbelopp nu under våren. Huruvida köpkraften kommer att sjunka beror delvis på inflationsutvecklingen, men man har nu försökt att motverka detta genom de avtalsenliga förhöjningarna.

Det finns även positiva aspekter i förhandlingsrundan - Det är bra att vi har kunnat sluta ett tvåårigt avtal, vilket ger mer stabilitet än ett ettårigt avtal. Naturligtvis kommer vi inte att veta förrän 2024 hur bra avtalet visade sig vara.

Hur känner du dig nu?

- Något lättad, även om förhandlingar fortfarande pågår. Teknikbranschens avtal är de bästa möjliga vid denna tidpunkt då man beaktar när och baserat på vilken information de ingåtts.

Förhandlingsresultat är ju aldrig helt tillfredsställande, eftersom ingendera avtalspart kan få igenom alla sina mål på det sätt den vill.

Vad finns kvar till nästa gång?

- Nästa gång kunde man t.ex avtala om frågor gällande ork och välbefinnande i arbetet. Den här gången lämnades dessa frågor helt utanför och arbetsgivaren ville inte ta med noteringar om detta i kollektivavtalen.

TFiF bladet 2 / 2023

9

ARTI KEL

Mikroplaster, mediciner och klimatutsläpp vållar huvudbry vid avloppsreningsverken TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikaell Sjövall och Mikael Ullén, Stockholm Vatten och Avfall

Membraninstallation vid Stockholm Vatten och Avfall

Östersjön plågas av stigande halter av mikroplaster. Trots det är det få finländska avloppsreningsverk som har låtit installera modern membranteknik för att få bukt med problemen. Östersjökommissionen Helcom har en längre tid varnat för den tilltagande förekomsten av mikroplaster i Östersjön. Med mikroplaster avses små plastbitar som till omfånget är mindre än 5 millimeter.

Mikroplaster är ytterst skadliga för en lång rad marina organismer.

Många vattenlevande djur äter mikroplaster i tron att det är föda.

Följden är ofta att plastavfallet blockerar djurets matsmältningskanal, vilket innebär att till exempel fåglar, fiskar och sälar kan kvävas eller 10

TFiF bladet 2 / 2023

svälta ihjäl.

Helcom publicerade i fjol en rapport som visar hur man med hjälp av modern teknik kan avlägsna mikroplaster i hanteringen av kommunernas dagoch avloppsvatten.

Problematiken är välbekant för biträdande professor Anna Mikola som forskar i vattenteknik och cirkulär ekonomi vid Aalto-universitetet.

– Som det nu är ställs inga juridiska krav som gäller hanteringen av

mikroplaster vid avloppsreningsverken. Kommunerna behöver alltså inte avlägsna mikroplaster från avloppsvattnet enligt gällande lagstiftning. EU:s regelverk och direktiv ger inte heller klara besked kring det hela, säger Anna Mikola.

Membrantekniska lösningar Trots att det saknas juridisk reglering kring hanteringen av mikroplaster är det många avloppsreningsverk som frivilligt investerar i så kallad membranteknik för att effektivera sina processer.

Rening av avloppsvatten med membranbioreaktorer bygger på principen att slammet skiljs från det renade avloppsvattnet så att vattnet filtreras genom ett membran som har mycket små porer. Membranen ersätter den traditionella metoden med sedimentering. Enligt Mikola hör den moderna membrantekniken tills vidare till undantagen vid de finska avloppsreningsverken.

– Membranbioreaktorer har installerats bland annat vid avloppsreningsverken i S:t Michel och Uleåborg, men till exempel det nybyggda avloppsreningsverket i Blombacken i Esbo har förlitat sig på traditionella tekniska lösningar.

Dyrare med membraner Enligt Mikola är valet av teknik främst en kostnadsfråga, men det handlar också om miljömässiga prioriteringar.

Sverige, Tyskland och Schweiz har investerat kraftfullt i utbyggnaden av membranteknik vid många avloppsreningsverk. Det nybyggda avloppsreningsverket Henriksdal i Stockholm förlitar sig helt på membranteknik.

– Det är aningen dyrare att förlita sig på membranbioreaktorer eftersom membranen ska rengöras med tryckluft och kemtvätt med jämna mellanrum.

Enligt Mikola är det tills vidare oklart hur stor andel av alla mikroplaster som passerar avloppsreningsverken.

– Vissa utredningar har visat att upp till 90 procent av alla mikroplaster skulle hamna i havet via avrinning av dagvatten längs markytan. Om så är fallet borde vi i stället se över kommunernas system för att leda, hantera och rena dagvatten.

Ozonering av läkemedelsrester Trots att membrantekniken har många fördelar understryker Mikola att även andra reningsmetoder biter på mikroplasterna.

– Den traditionella kemisk-biologiska reningsprocessen avlägsnar över 98

Biträdande professor Anna Mikola forskar i vattenteknik och cirkulär ekonomi vid Aalto-universitetet

procent av alla fasta partiklar i avloppsvattnet. De tuffa kraven på reningen av fosfor bidrar också till en effektiv hantering av mikroplaster, säger Mikola.

Biter membrantekniken på läkemedelsrester i avloppsvatten?

– Tyvärr inte. De flesta medicinska rester kan genomtränga membranerna vid avloppsreningsverken. Det handlar ju om så små molekyler. Om medicinerna kan ta sig in i kroppens celler via blodomloppet kan läkemedelsrester också transporteras genom membranerna.

Flera avloppsreningsverk i Schweiz och Tyskland har tillämpat så kallad ozonering och efterföljande rening med hjälp av aktivt kol för att bryta ned läkemedelsrester i avloppsvattnet.

– Den här metoden får bland annat bukt med smärtstillande mediciner, kylgel, antibiotika och antidepressiva läkemedel. De finska avloppsreningsverken har tills vidare inte lanserat ozonering och rening med aktivt kol i sina processer, men frågan utreds för närvarande.

Nackdelen med ozoneringen av avloppsvatten är att metoden är energiintensiv, vilket bidrar till högre klimatutsläpp.

– De finska avloppsreningsverken står

just nu för cirka 3 procent av landets klimatutsläpp. Den främsta orsaken till de stora utsläppen är att det bildas kväveoxidul och metan i samband med reningsprocesserna. När ozoneringen lanseras kommer klimatutsläppen att växa ytterligare.

Kväveoxidul har en 300 gånger större klimatpåverkan än koldioxid medan metan påverkar uppvärmningen av klimatet över 30 gånger mer än koldioxid.

Mikola är just nu i färd med att koordinera ett omfattande forskningsprojekt som går ut på att effektivera reningsprocesserna vid de finska avloppsreningsverken.

– Målet med projektet, som går under namnet Digicarba, är att minska klimatutsläppen och hitta nya sätt att effektivera utvinningen av energi vid avloppsreningsverken. De praktiska lösningarna handlar bland annat om effektiverad rötning av slam och åtgärder som minskar utsläppen av kväveoxiduler och metan.

Forskningsprojektet bygger på ett samarbete mellan Aalto-universitetet, Finnish Consulting Group, Valmet, Helsingforsregionens miljötjänster, Åbonejdens reningsverk (Turun seudun puhdistamo) och HS-Vesi i Tavastehus.

TFiF bladet 2 / 2023

11

STUD ERAND E

90 evenemang år 2023 för att fira 90-gångna år

“

90 å för r av ver enin fin gs k ha samh r e v åtm i hop gått, t p ins ton as på e9 0t ill!

TEXT Fanny Ollus FOTO Spektrum

I år firar Spektrum, som fått sitt namn på 60-talet, 90 år. Födelsedagen bjuder på lika många evenemang som föreningens ålder under jubileumsåret.

Spektrum rf är en svensk­språkig ämnesförening vid Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet.

Det var i början av 1930-talet. Åtta svenska laudaturstuderande i kemi kände sig inte riktigt hemma i den nyligen grundade ämnesföreningen Helsingin Yliopiston Kemistit. Detta ledde till att dessa åtta grundade Kemistklubben den 23 mars 1933.

Vi spolar fram cirka 30 år; året var 1961 då Kemistklubbens medlemsbas breddades. Föreningen kunde kalla sig fakultetsförening och namnet ändrades till Spektrum rf (med på slutrakan i namnomröstningen fanns även förslagen Sigma och Origo). Stadgeändringen godkändes och namnändringen blev verklighet den 19 april 1961.

Från året 1933 har föreningen utvecklats på många plan och består idag av studerande från studieinriktningarna fysik, kemi, matematik, datavetenskap, geografi och geovetenskaper.

Hösten 2021 inledde Spektrum samarbetet med TFiF och är nu en av de nyaste studentorganisationer som samarbetar med föreningen.

2023 är året då föreningen firar 90 år.

12

TFiF bladet 2 / 2023

Årsfestmarskalkerna på festsupén, Oskar Flodin (till vänster), Aslak Fellman och Eva Ahlgren.

Då årsfestveckan närmade sig gick det att tyda pirr och en spänning i hela föreningen. Tydligt var att årsfesten var efterlängtad och veckan bestod av program från måndag till söndag. Bland dessa många traditionsenliga evenemang såsom Ölspelet, Vasagatan och förkör.

Festligheterna sparkades igång med en exkursion till Kumpulan Speksi som är ett spex som vårt campus i Gumtäkt årligen producerar.

Veckan kulminerade lördagen den 25 mars med en jubileumsårsfest som ordnades på Restaurang Sipuli

där Spektrumiter, både unga men också ett stort antal äldre sådana, samt hedersmedlemmar och vänföreningar samlades för att fira föreningens födelsedag.

För att sätta tyngd på talet 90 så har föreningens programchef beslutat att ordna 90 evenemang år 2023.

Utbudet enbart under mars månad 2023 bestod av hela 18 evenemang!

KOLUM N

Avtalsförhandlingarna för kollektiavtal är en styrkegren Under den gångna hösten och början av året har kollektivavtalsförhandlingarna varit mycket intensiva. I allmänhetens ögon tycks förhandlingarna mest handla om löneförhöjningar, och lönerna är visserligen en viktig fråga, men kollektivavtalen omfattar också många andra centrala frågor gällande arbetsvillkor.

Eftersom det har varit så bra i Finland så länge tror många felaktigt att en stor del av de förmåner som förhandlas fram i kollektivavtalen är inskrivna i lagen. Här är några exempel på saker som avtalas i kollektivavtal. De baserar sig inte på lagar.

• • • • •

•

•

Semesterlön Ersättning vid sjukledighet även efter mer än nio dagar.

Allmänna löneförhöjningar Ersättning för resekostnader Alla de avlönade föräldraledigheterna (t.ex. tre månaders betald ledighet för kvinna som föder barn).

Möjlighet att ta hand om ett sjukt barn hemma under några dagar utan att förlora lön.

Arbetsdag på 7,5 timmar i stället för åtta timmar.

Kollektivavtalen påverkar hur vi har tillgång till vila, intressen utanför arbetet och tid för nära och kära. Så hur förhandlas kollektivavtalen? I praktiken förhandlar YTN (De Högre Tjänstemännen) för arbetstagarna inom Akava-förbunden om branschavtal inom den privata sektorn och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf (JUKO) om avtal inom den offentliga sektorn. Motpart är anställda inom arbetsgivarförbunden.

Jag har ibland hört folk undra varför människor inte kan komma överens utan hot om strejk. Efter att ha följt förhandlingsprocessen på relativt nära håll under några år har jag kunnat konstatera att det är mer en fråga om en styrkegren än om en konstform. Tyvärr är oftast många goda argument inte heller till någon hjälp.

En kollega beskrev det träffande som att när han företräder anställda i kollektiva förhandlingar är hans försäljningsprodukt ”arbetsro”. Detta innebär att om arbetsgivaren lever i den tron att arbetstagarna inte är färdiga att strejka för något så har vi som förhandlare svårt att förhandla fram ett bra avtal för arbetstagarna. Som vi har sett i vinter har bättre överenskommelser uppnåtts genom att hota med strejk eller till och med genom att gå ut i strejk.

Vi fackliga arbetstagare beslutar inte om strejker och önskar oss inte heller sådana.

Strejker kostar fackföreningarna mycket i strejkbidrag och sysselsätter oss arbetstagare mycket. Att strejka kostar också medlemmarna i form av förlorad lön. Strejkvarsel ges inte på lösa grunder. Vi tar reda på medlemmarnas åsikter under förhandlingarna genom målsättningsförfrågningar.

Vissa frågor är så viktiga för medlemmarna att de vill kämpa för dem. Och vi fackföreningar finns till för våra medlemmar.

Arbetstagarnas rätt att strejka ifrågasätts ofta. Men strejkrätten är starkt skyddad av lagen i Finland. Enligt Internationella fackliga samorganisationen (IFS) är strejkrätten en mänsklig rättighet.

”I kampen för 8-timmars arbetsdagar, rättvisa löner, arbetarskydd, veckovila och mot diskriminering och exploatering på arbetsplatsen har arbetstagarna haft den grundläggande rätten att avstå från att bidra med sin arbetsinsats. Detta har varit en viktig grund för social och ekonomisk utveckling.

När människor står upp mot diktaturer och politiskt förtryck har strejkrätten varit och kommer alltid att vara en grundläggande, icke förhandlingsbar grundpelare för demokratin.”

Citatet är hämtat från webbplatsen för Finlands fackliga solidaritetscenter (SASK).

Tiina Henri-Biabaud, arbetar på TEK (Teknikens Akademiker) som expert på organisationsmarknadsföring och som kommunikatör för avtalssektorn på YTN (De Högre Tjänstemännen).

TFiF bladet 2 / 2023

13

ARTI KEL

AI måste inte vara människans avbild

Reidar Wasenius är en entusiastisk schackspelare och utmanar gärna avancerade schackprogram.

TEXT och FOTO Bo Ingves

Artificiell intelligens är ett av de hetaste ämnena i världen och kommer med tjänster som ChatGPT 4 knappast att tappa i intresse de närmaste åren.

Men lönar det sig att försöka göra AI mänsklig?

När schackvärldsmästaren Garri Kasparov förlorade mot IBM:s superdator Deep Blue med siffrorna 3,5–2,5 år 1997 fick debatten om artificiell intelligens sitt första stora lyft, även om Kasparov i sin bok Deep Thinking från 2017 betonar att datorn inte var intelligentare än en väckarklocka; den vann på ren beräkningskraft.

Utmaningen för datorn var klart större när det brittiska företaget DeepMind utmanade världsmästaren Lee Se-dol i brädspelet Go med sitt program 14

TFiF bladet 2 / 2023

Alphago år 2016, eftersom spelplanen i Go är 19x19 rutor jämfört med 8x8 rutor i schack. Dokumentären Alphago – The Movie (finns på Youtube) är sevärd och berättar mycket om hur datorn har gått från att enbart erbjuda beräkningskraft till att ocks dra egna slutledningar och lära sig av sina misstag. Samt göra misstag, därav ett förlorat parti.

Ingendera datorsegern har lett till att intresset för vare sig schack eller Go har minskat. Det har snarare gått tvär-

tom och datorprogrammen agerar nu tränare för mänskliga spelare. Kasparov är inte sur över att en maskin var bättre schackspelare än han utan konstaterar att ”en bra människa plus en maskin är en vinnande kombination.”

Smart som en människa, eller?

Jämfört med 2016 har tekniken bakom AI gått kraftigt framåt och kapaciteten för vad den kan göra känns obegränsad.

– Fast det är naturligt att människan använder sig själv som måttstock tyc-

ker jag att vi hugger i sten när vi med termen AI ofta menar en dator som är lika smart som människan och som kan utföra samma kognitiva uppgifter. Problemet är att basen mellan människa och maskin är så olika, säger Ekonomiska samfundets ordförande Reidar Wasenius.

Han har en lång erfarenhet av såväl datorernas som människornas hjärnskrymslen efter att på 1990- och 2000-talen jobbat på flera av de största data- och teleföretagen i Finland för att sedan skapa en karriär som hjärncoach eller Personal Brainer som han kallar det. Nu håller han på att sent omsider slutföra sina studier vid Aalto universitetets institution för datateknik med inriktning på artificiell intelligens.

– Det finns ett värde i att skapa maskiner som baserar sig på människoliknande processer. Chat GPT har tagit steget mot det man länge fantiserat om i science fictionlitteraturen; datorn blir en kollega som gör funktioner lika bra eller bättre än människan. Det har gått så långt att människor har börjat stjäla maskinens alster och utge dem för att vara något eget, säger Wasenius.

Följande steg är enligt honom att maskinerna vill allt mera, att de har tendenser och målsättningar, vilket betyder att de är på väg någonstans och inte sitter och väntar på att vi ber eller beordrar. Enligt Wasenius kan det vara en farlig väg att slå in på.

– Tänk på finanskrisens startår 2008 då datorerna kunde använda AI tlll att utföra vissa finansiella åtgärder.

Problemet var att de malde på så

snabbt att människorna inte hann med.

I stället för att använda eget förnuft lät man datorernas algoritmer styra och ställa. Det slutade i en finansiell katastrof eftersom alla banker och andra finansinstitut använde datorkraften till att skapa kortsiktiga konkurrensfördelar. Det innebar att datorn hade blivit chef och historien visar att det inte var så lyckat, säger Wasenius.

“

Ordet omänsklig låter kanske skrämmande men det är viktigt att erkänna att det kommer att finnas en plats för system som inte är mänskliga.

Det hindrar inte att de är verkligt kraftfulla verktyg.

Styrka genom omänsklighet Som schackspelare anser Wasenius i likhet med Kasparov att AI kan ge stor nytta så länge datorn förblir en assistent eller kollega i stället för chef. Då kommer vi in på termer som mänsklighet versus omänsklighet.

– AI är kiselbaserad digitalteknik med nollor och ettor, inte synapser och associationer, även om datorerna kan ges neurala egenskaper som liknar hur människan agerar. Det blir i alla fall inte samma sak och därför är en aktuell utvecklingslinje inom AI att man inte ens försöker göra maskinerna mänskliga. I stället bygger man AI som till intellekten är omänskliga, säger han.

Ordet omänsklig låter kanske skrämmande men det är enligt Wasenius viktigt att erkänna att det kommer att finnas en plats för system som inte är mänskliga. Det hindrar inte att de är verkligt kraftfulla verktyg.

– Eftersom datorerna helt enkelt är annorlunda än människan, är en stor del av utvecklingsarbetet på att försöka göra AI mänskligt ett slöseri med tid och resurser eftersom datorer har egna lagbundenheter. Så kallad etisk AI är också en missförstådd term, för vare sig AI används av stater, i företag eller i krig är den alltid allierad med sin ägare i alla konfrontationer. Vi lever inte i ett universum där AI är några änglalika varelser utanför människan, sägert han.

För affärslivet är det viktiga nu enligt Wasenius att verkligen diskutera vilka uppgifter och processer som är betjänta av automatisering i en bredare kontext där AI kan vara den avgörande konkurrensfördelen.

– Företag ska vara lyckliga över alla processer som de kan definiera som omänskliga eftersom det innebär att de är tråkiga och kan automatiseras. Det är i sin tur maskinerna bra på och den extra bonusen är då att vi samtidigt lämnar utrymme för oss själva att vara människor. Intressant är att Aaltouniversitetet i höstas inledde ett studieprogram i teknisk psykologi som riktar in sig på förhållandet mellan människa och maskin och hur de interagerar, säger Wasenius.

TFiF bladet 2 / 2023

15

FATTA BESLUT MED FÖRNUFT OCH KÄNSLA - kokokassa.fi/sv/

Studerande, visst är du redan medlem i KOKOkassan? � Som medlem i KOKO-kassan får du ett högre understöd än du får från Fpa, om du som utexaminerad blir permitterad eller arbetslös.

Du kan bli medlem i en arbetslöshetskassa då du har ett lönearbete. Så gå med i KOKO så snart du t. ex. börjar sommarjobba!

Anslut dig

5,25

till KOKO-kassan via TFiFs medlemsportal

16

P.s. Se hur mycket du skulle få i TFiF bladet 2 / 2023 inkomstrelaterad dagpenning: kokokassa.fi/sv/dagpenningsraknaren/

€/mån

Läs mer: kokokassa.fi/sv/forutsattningarinkomstrelaterad-dagpenning/

STUD ERAN D E

Studerande, kom ihåg att skriva in dig som medlem i arbetslöshetskassan när sommarjobbet börjar TEXT Melina Argillander/Ira Vaskola

I det fall man inte har en anställning då man blir utexaminerad eller ifall man i ett senare skede i karriären blir permitterad eller arbetslös ger ett medlemskap i arbetslöshetskassan en större ekonomisk trygghet.

Som studerande kan man ansluta sig till arbetslöshetskassan så snart man har ett avlönat jobb. Senast när sommarjobbet börjar är det bra att gå med i kassan om man inte ännu är medlem”, säger Mika Kaikkonen, medlemsansvarig på Arbetslöshetskassan för högt utbildade KOKO. ”Vi har emellanåt tråkiga situationer då någon ansöker om medlemskap i kas-san för sent, dvs när personen redan har blivit arbetslös eller permitterad. Då kan man tyvärr inte mera skriva in sig utan det gäller att ansöka om medlem-skap då man arbetar.

Som studerande lönar det sig att skriva in sig i arbetslöshetskassan så fort man undertecknat t.ex. ett avtal om sommarjobb. Kravet är nämligen att man är i ett giltigt anställningsförhållande den dag medlemskapet inleds. Du kan alltså ansöka så fort du undertecknat ditt arbetsavtal men medlemskapet inleds från den dag anställningen börjar. Därmed kan man t.o.m. ansöka om medlemskap även under bara en betald arbetsdag”, fortsätter Kaikkonen.

Försäkring i arbetslivet Om man blir permitterad eller arbetslöshet drabbas ofta den personliga ekonomin hårt. Denna blir lättare att hålla i skick om man får en högre arbetslöshetsersättning. Som medlem i arbetslöshetskassan har man rätt till s.k. inkomstrelaterad dagpenning, som baserar sig på löneinkomsten och denna är i de flesta fall betydligt högre än grunddagpenningen som FPA betalar. ”Har man t.ex. en månadslön på 2 500 euro är den inkomstrelaterad dagpen-

ningen ca 1 515 euro i månaden. Grunddagpenningen eller arbetsmarknadsstödet som FPA betalar ut är ca 800 euro per månad”, säger Linda Lampinen, försäkringsspecialist på KOKO Inkomstrelaterad dagpenning utgör inte en direkt procentandel av lönen Den allmänna tron är att inkomstrelaterad dagpenning är en bestämd procentandel, t.ex. 70 procent, av den senaste lönen, men så är inte fallet. ”Faktum är, att beräkningsformeln är mer komplicerad. Det enklaste sättet att uppskatta sin egen inkomstrelaterade dagpenning är att använda KOKOs dagpenningsräknare”, förklarar Lampinen.

Då du tillhör en arbetslöshetskassa tjänar du in inkomstrelaterat utkomstskydd när du arbetar. Om du inte skulle få jobb direkt efter din examen har du möjlighet att få inkomstrelaterad dagpenning från kassan.

Studerande kan samla in den arbetstid som behövs för att uppfylla arbetsvillkoret under en längre tid Man kan lyfta inkomstrelaterad dagpenning som permitterad eller arbetslös när man inte längre studerar och har under sin tid som medlem i kassan uppfyllt arbetsvillkoret. ”I praktiken betyder detta, att du under din tid som medlem (oavbrutet medlemskap) har arbetat i 26 kalenderveckor, dvs i ca 6 månader, din arbetstid då har varit minst 18 timmar per kalendervecka och

din lön har under dessa veckor varit enligt kollektivavtalets minimilön, d.v.s. minst 1 331 euro per månad (år 2023)”, preciserar Lampinen. ”Arbetet behöver dock inte vara kontinuerligt; som studerande kan du samla arbetsveckor över flera år, t.ex. genom sommarjobb. Då du arbetar vid sidan om studierna har du kanske inte alltid 18 arbetstimmar i veckan. I det fallet räknas de veckor med då antalet timmar som krävs uppfylls”, fortsätter Lampinen.

Alla typer av avlönat arbete som uppfyller arbetsvillkoret räknas. Du behöver alltså inte nödvändigtvis arbeta inom den bransch du studerar. ”Det lönar sig att gå med i kassan så tidigt som möjligt under studietiden, även om man inte skulle arbeta vid sidan av sina studier hela tiden.

Då du redan är medlem i TFiF hittar du närmare information om hur du ansluter dig till KOKO-kassan antingen via hemsidan (tfif.fi) eller genom att kontakta TFiFs kansli. KOKO-kassans medlemsavgift är 63 € i år (2023)”, säger Kaikkonen.

Kassan för högt utbildade, KOKO är Finlands näst största arbetslöshetskassa, med ca 245 000 medlemmar. KOKO betalar sina medlemmar inkomstrelaterad dagpenning under permittering och arbetslöshet. Utöver det kan man även få rörlighetsunderstöd via KOKO-kassan vars syfte är att göra det lättare att ta emot arbete även på en ort på längre avstånd hemifrån.

Läs mer: tfif.fi/tjanster/koko/

TFiF bladet 2 / 2023

17

KOLUM N

Traditioner, kultur och gemensamma minnen = TFiF Åboavdelningen BILD: Helena Hagberg

TFiF Åboavdelningen är en aktiv förening i Åbo. Vi ordnar olika evenemang för våra medlemmar på orten men det är inte bara det vår verksamhet går ut på. Vi vill föra samman nya och gamla vänner av teknik och naturvetenskaper. Föreningen ordnar egna evenemang men har också verksamhet i samarbete med våra vänföreningar; Åbo tekniska sällskap, Turun DI-kerho och AboaTEK i och med att en stor del av våra medlemmar är gemensamma. Här finns såväl inflyttade som de som har sina rötter i Åbo och hela Åboland.

Styrelsens sammansättning skall representera hela vårt medlemsregister; vi har ett orakel som representerar seniorer, en yngre och äldre industrikontakt, en disruptör som ser till att ifrågesätta det mesta och en person som är anställd vid Åbo Akademi vars uppgift är att hålla kontakt till universitetet. Även Kemistklubben och DaTe utser sina representanter som sitter med i styrelsen. Denna uppbyggnad hjälper oss att ta alla våra medlemmar i beaktande i olika livsskeden och livssituationer.

Då det finns många föreningar som knyter samman diplomingenjörer, magistrar inom naturvetenskap och teknik, samt studerandemedlemmar och teknologer, är det viktigt att profilera sig. För TFiF Åboavdelningen är det relativt lätt då vi som gemensam nämnare har vårt språk och vår kultur. Men vi har också mycket gemensamt med de andra föreningarna inom vårt område i Åbo. Ett bra exempel är vår satsning på vandringspriset ”Det Egentliga Teknik Dådet”, som delas ut av samtliga föreningar tillsammans med Teknologkomissionen i samband med mösspåläggningen på Paavo Nurmistatyn på Valborgsmässoafton. Här vill föreningar tillsammans uppmärksamma ett fenomen, en person eller en händelse som för samman teknologer, samt aktivt 18

TFiF bladet 2 / 2023

främjat utvecklingen av teknik, utnyttjande av teknik, den offentliga bilden av teknik eller teknologandan i Egentliga-Finland. Nu väntar vi alla med spänning på vem som tilldelas detta fina pris i år.

I vår verksamhet ingår naturligtvis även en stor portion av social samvaro. På sommaren ordnar vi traditionsenligt en teaterträff på Lillholmen i Pargas då Teaterboulaget har sin sommarföreställning. Företagsbesök ordnar vi med jämna mellanrum. En ny form av samarbete med studerande som startade förra hösten är FerMentor -kvällar där vi, ja ni vet - varför skulle man inte kunna kombinera mentorering och fermenterade drycker, diplomingenjörer är ju innovativa.

Gulnäbbarna uppmärksammas av föreningarna i samband med mössutdelningen i Domkyrkan, TFiF Åboavdelningen uppvaktar Åbo Akademis studerande och Turun DI-kerho TurunYliopistos teknologer.

Ja, och såklart får vi inte glömma Barnens Teknikdag som ordnats i Åbo redan i 25 år. Ett samarbete mellan TFiF Åboavdelningen och Åbo Akademis studerande och personal för att visa hur roligt teknik är och hur vi kan använda den i vardagen.

Detta är allt det som TFiF Åboavdelningen representerar.

Mia Adolfsson TFiF Åboavdelningen

JUBILEUMSBAAL Hjärtligt välkomna till Kemistklubbens 100-års jubileumsbaal på Logomo den 11 november 2023. Anmälan öppnar digitalt för medlemmar och alumner i april 2023.

Vänligen uppdatera kontaktuppgifter till Kemistklubben så fort som möjligt om nödvändigt för att säkerställa att du får inbjudan!

TFiF bladet 2 / 2023

19

STUD ERAN D E

Kemistklubben 100 år; ”Tillsammans mot en stjärnrik framtid” TEXT Wilhelm Sundstedt FOTO Kemistklubben

I år firar Kemistklubben vid Åbo Akademi (KK) 100 jämna år. Jubileet firas med en ny galjonsfigur, pulkavärldsrekord, skräddarsydd öl samt en glamorös Kemistbaal på Logomo i Åbo.

KKs 100-års jubileumsår har varit i full gång sedan kick-offen i januari. På födelsedagsceremonin i Akademihuset meddelade KKs egen jubileumskommitté vad de planerat för året och presenterade jubileumstemat ”Tillsammans mot en stjärnrik framtid”.

Jubileumsåret till ära invigdes också KKs nya galjonsfigur, “Doktorn”, som ansluter sig till de andra inom ÅA universellt kända galjonsfigurerna, Axel och Stina, samt galjonsfiguren Professorn. KK har också en egen jubileums-öl porträtterad med jubileumslogon.

Jubileumsåret kronas av olika evenemang, såsom Jubileumskryssningen som ordnades i februari och ett besök till Observatoriet på Vårdberget i enlighet med jubileumstemat. Föreningen kammade också hem världsrekord jubileet till ära och presenterade nämligen världens största pulka på Vårdberget.

Pulkan var 10,11 meter lång, 4,35 meter bred och 3,05 meter hög och föreställde en enorm raket.

20

TFiF bladet 2 / 2023

KK vann också ÅAS Fastlaskiainen tävlingen i år.

Själva årsfesten, Kemistbaalen, är lördagen den 11 november på Logomo i Åbo och kommer att vara det största evenemanget ordnat i Kemistklubbens historia, med en deltagarmängd på 750 personer. Av dessa deltagare kommer det att finnas platser för hedersgäster, alumner från alla årskurser, företags- och föreningsrepresentanter, nordiska gäster, samt förstås klubbens egna medlemmar.

Inbjudningarna skickas ut redan under våren. Tack vare TFiF och så många andra som bidragit - kan denna fest bli verklighet. Jubileumsplaneringen är fortsättningsvis i full gång och möjligheten till understöd och samarbeten finns ännu för intresserade, påminner KK (arrangörerna nås på kk100@abo.fi).

Sedan finns det bara en väg framåt för Kemistklubben och det är tillsammans mot en stjärnrik framtid.

Världsrekord i rullande bastu i september 1981

Professorerna Jarl B. Rosenholm, Ari Ivaska och Rainer Sjöholm på väg mot världsmästarskap i trippelskidning på Aura å 1984.

Kemistklubben 100-åriga historia är dokumenterad i en bok, 100-års historiken.

I denna ingår allt från världsrekord till hur det var att studera förr. Temat för historiken är utveckling och hur Kemistklubben utvecklats under sin 100-åriga existens.

Historikkommittén består av både studerande och utexaminerade Axlar och Stinor som intervjuat, sammanställt och skrivit texter för att försöka bevara alla fina och oförglömlig minnen som finns inom klubben. Historiken kommer att publiceras till kemistbaalen den 11.11.2023. Mer om hur, var och när man kan köpa den kommer i Kemistklubbens sociala medier.

Håll utkik för mer information!

2018 långexkursionen till Beijing och Shanghai, Kina. På bilden resenärerna på Kinesiska muren.

TFiF bladet 2 / 2023

21

22

TFiF bladet 2 / 2023

KOLUM N

Ukraina – orkar du bry dig?

Kaj Arnö

Börjar Ukraina som tema vara utslitet?

Själv skrev jag elva spalter om Ukraina i februari, mars och april 2022, och sedan dess futtiga sex spalter (i ÅU och här i TFiF-bladet).

Trenden pekar nedåt. Är allt sagt? Falnar intresset, hos läsare och skribenter?

Allt är inte sagt, men de grundläggande nyheterna lyser med sin frånvaro.

Ställningskriget står stilla och Ukraina vet att de som land skulle utplånas om de börjar förhandla om fred med fienden på ukrainsk mark. Ett eldupphör skulle bli en ”mellanfred” och ge Ryssland nytt andrum, en möjlighet att ta sats.

Visst har Ukraina samma fördelar som Finland hade under Vinterkriget: Det är enklare att försvara än att anfalla. Den

enskilde krigaren är mer motiverad.

Man vet vad man kämpar för, man upplever sig ha rätten på sin sida. Nu har jag läst att Ukrainas antal stupade i relation till Rysslands påstås närma sig samma förhållande 1:7 som i tiden rådde mellan Finland och Sovjet. Fast det är förstås för tidigt att uttala sig om huruvida siffrorna stämmer.

Och visst hör vi nyheter om nya vapen som ställs till Ukrainas förfogande. Bra så, men logistik och utbildning kvarstår som utmaningar, liksom bristen på ammunition. Vi i Västerlandet ska inte förledas till önsketänkande och invagga oss i lugn enligt devisen ”se nu hur usel den ryska militären är”. Detta främst för att Ryssland kämpar med metoder som strider mot Genève-konventionen, som de själva varit med om att ratificera.

Krigsbrotten märks lite var som helst.

Min ukrainska hustru, som studerar vid Charkivs universitet på distans, har fått ett antal undervisningsdagar inhiberade på grund av de ständigt återkommande strömavbrotten.

Ljuspunkter finns. Ryssland gör propagandasjälvmål. Vad kan bättre övertyga Ukrainas folk om att de kämpar för sitt lands överlevnad, än att se en film där den ryska armén godtyckligt avrättar en obeväpnad ukrainsk krigsfånge som säger ”Slava Ukraini”? Vad kan ge Ukraina mer hopp än att Putin blivit dömd i Haag och är efterlyst i 123 länder?

Så låt oss fortsätta bry oss, även om vi med Ukraina ännu har en lång väg framför oss!

De ryska krigsbrotten ger inte nämnvärda militära fördelar i form av en avancerande frontlinje, men är avsedda att nöta ut det ukrainska folkets kampvilja och få oss i västerlandet att uppfatta en ukrainsk seger som utsiktslös.

TFiF bladet 2 / 2023

23

ARBETSM ARKNAD

Svar på frågor om permittering I den här artikeln har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om permittering.

Teknikens akademiker TEKs jurister hjälper i alla frågor som gäller anställningsförhållanden.

TEK, TEXT Milja Yli-Hongisto, översättning från finska Apropos lingua översättningsbyrå FOTO Canva

Hur länge kan en arbetsgivare permittera arbetstagare?

En arbetsgivare får permittera en arbetstagare endast på de grunder som föreskrivs i arbetsavtalslagen.

Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en arbetstagare om arbetsgivaren har ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet, eller om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren skäligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.

Arbetet eller förutsättningarna för erbjudande av arbete anses ha minskat tillfälligt om de enligt uppskattning varar högst 90 dagar. Är det möjligt att permittera en visstidsanställd arbetstagare?

Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon vore i arbete.

Arbetsgivaren kan också permittera en 24

TFiF bladet 2 / 2023

visstidsanställd arbetstagare om parterna i arbetsavtalet separat avtalat om möjligheten att säga upp arbetsavtal och arbetsgivaren har en ekonomisk orsak eller produktionsorsak att säga upp arbetsavtalet.

Då arbetsgivaren omfattas av samarbetslagen ska omställningsförhandlingar föras på arbetsplatsen, om arbetsgivaren planerar permitteringar.

I detta fall behöver arbetsgivaren inte ge separat förhandsinformation.

Vad avses med förhandsinformation?

Om arbetsgivaren inte omfattas av samarbetslagen, iakttas de förfaranden som föreskrivs i arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren ska på basis av till buds stående uppgifter ge arbetstagaren förhandsinformation om grunderna för permitteringen samt om dess beräknade omfattning, det sätt på vilket den genomförs, begynnelsetidpunkten och dess längd. Informationen ska ges utan dröjsmål efter det att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering.

Vad avses med meddelande om permittering?

Arbetsgivaren ska ge ett meddelande om permittering till den som permitteras. I meddelandet ska nämnas grunden för permitteringen, begynnelsetidpunkten och permitteringens längd eller uppskattade längd.

Sedan informationen givits och innan meddelande om permittering lämnas ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller deras representant tillfälle att bli hörda om informationen. Om permitteringen gäller flera arbetstagare, kan informationen ges en representant för arbetstagarna eller arbetstagarna gemensamt.

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren meddelande om permittering senast 14 dagar innan permitteringen börjar.

Det är emellertid möjligt att avtala om en annan frist i kollektivavtalet.

Får arbetstagaren arbeta hos en annan arbetsgivare under permitteringen?

Permittering hindrar inte arbetstagaren från att ta emot annat arbete under permitteringen. Det betyder att arbetstagaren har rätt att ingå ett annat arbetsavtal för permitteringstiden.

Arbetstagaren får dock inte bryta mot förbudet mot konkurrerande verksamhet i enlighet med arbetsavtalslagen,

inte heller mot eventuellt konkurrensförbud i arbetsavtalet. En arbetstagare som för tiden för permitteringen har ingått ett arbetsavtal med en annan arbetsgivare har oberoende av avtalstiden rätt att säga upp avtalet med iakttagande av fem dagars uppsägningstid.

När ska arbetsgivaren meddela om upphörandet av en permittering som gäller tills vidare?

Om en arbetstagare är permitterad tills vidare, ska arbetsgivaren minst sju dagar innan arbetet återupptas meddela att permitteringen upphör, om inte något annat har avtalats.

Kan man säga upp sig under permitteringen?

En arbetstagare får medan permitteringen varar säga upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid oberoende av avtalstiden. Det gäller dock att observera att denna rätt inte finns under de sju sista dagarna av permitteringen.

Då kan arbetstagaren ändå säga upp sitt arbetsavtal under iakttagande av uppsägningstiden.

Om arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal sedan permitteringen utan avbrott har varat minst 200 kalenderdagar, har arbetstagaren rätt att i ersättning få

sin lön för uppsägningstiden. Då anses uppsägningen av arbetsavtalet bero på arbetsgivaren, och uppsägningstidens lön bestäms i enlighet med arbetsgivarens uppsägningstid. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren ändå dra av 14 dagars lön, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering.

Vad betyder permittering?

Det betyder att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består.

Permittering kan gälla för viss tid eller tills vidare. Permitteringen kan genomföras genom att helt avbryta utförandet av arbete eller genom att förkorta arbetstagarens lag- eller avtalsenliga ordinarie arbetstid i den mån det är nödvändigt.

Som medlem i TEK får du mångsidig juridisk service Du får juridisk service både personligen och flexibelt på nätet 24/7.

TEK:s jurister: • kontrollerar utkast till arbets- och direktörsavtal, • hjälper i olika frågor som gäller anställningsförhållandet, • hjälper företagare till exempel i frågor som gäller grundandet av ett företag och företagets avtal, • sköter tvistemål som gäller anställningsförhållanden och ger medlemmarna råd till exempel vid samarbetsförhandlingar.

I tjänsten eLakimies (på finska) får du också svar på de vanligaste juridiska frågorna.

Läs även TEK:s webbsidor om juridik och svaren på vanliga frågor: https://www.tek.fi/sv/tjanster-och-formaner/anstallning-och-lagar

*** Författaren arbetar vid TEK som jurist med inriktning på anställningsförhållanden.

TFiF bladet 2 / 2023

25

TÄVLI NG

TekNatur insprirerar eleverna att innovera kring aktuella klimatfrågor TekNatur firar 30-år och lanserar i samband med jubileet tävlingen TekNatur/ Utmaning. Den nya tävlingen är i år en klimatverkstad, där eleverna arbetar i grupp för att innovera kring en av vår tids största utmaningar. Hur den nya tävlingen tog sin form är en rad av sammanträffanden som fick sin början på 90-talet.

TEXT Fanny Lindholm FOTO Canva

Det var 90-talet i Helsingfors. Åsa Lindberg, en nyfiken ung forskare aktiv i Fysikersamfundet i Finland var på plats i grundskolan Norsen och bevittnade den första projekttävlingen.

- Jag kommer än idag ihåg det vinnande projektet – ”Skor på det lutande planet” som gick ut på att testa hur skor glider nerför ett lutande plan,

26

TFiF bladet 2 / 2023

säger Åsa Lindberg. Hon är i dag en etablerad del av TekNaturs historia och tradition, både i egenskap av dragare för Sjukampen liksom arrangör från Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland.

Sammanträffandet skedde 30 år senare, fortsätter Åsa. TekNaturs domarkollegium samlades till en lunch senaste

höst för att diskutera en förändring av projekttävlingen. Resultatet blev en ny tävling som idag kallas TekNatur/ Utmaning ” och riktar sig till eleverna i årskurs åtta och nio.

-Jag berättade om ”Skor på det lutande planet” och vinnaren för 30 år sedan och det visade sig att flickan som vunnit tävlingen var dotter till en av domarna.

Åsa Lindberg Åsa är i dag en etablerad del av TekNaturs historia och tradition, både i egenskap av dragare för

Idén till den nya tävlingen väcktes i Bergen Men raden av sammanträffanden slutar inte där.

idéer för de andra deltagarna i form av en visualisering eller presentation.

Vinnaren i tävlingen på 90-talet kom att föra Åsa på en inspirationsresa till skogbeklädda kullar och en labyrint av fjordstränder i Bergen, där idén till den nya tävlingen vaknade.

- Jag ser framför mig en dag med hög energinivå och många innovativa idéer.

Jag tror att det unga perspektivet som deltagarna kommer med kan göra att vi hittar fina förslag som knappt erfarna ingenjörer kan komma att tänka på, säger lagledare Erica Hjerpe.

-Domaren berättade att hans dotter flyttat till Bergen i Norge och att hans barnbarn följt dottern i fotspåren och hon brukar ta del av verksamhet på ett Vetenskaps- och Innovationscenter.

Konceptet att innovera tillsammans under en kort tid är både effektivt och framförallt roligt. Att få chans att bygga på varandras tankar och testa idéer ger ofta fina resultat, fortsätter Erica.

Centret kunde kanske bidra till inspiration vid utformning av den nya tävlingen?

Juryn premierar teamanda, utvecklingspotential, nytänkande och presentation. De vinnande lagen belönas med ett penningpris som fördelas lika mellan alla elever i gruppen.

Efter lite efterforskning väcktes Åsas intresse och sagt var gjort. Inte mycket senare satt Åsa på ett flygplan till Bergen och snart hade konceptet för den nya tävlingen TekNatur/Utmaning skapats.

Innovationsverkstad och Mini-Slush för elever Konceptet för den nya tävlingen blev en aktivitetsdag för elever där naturvetenskap, teknik och matematik står i centrum. Men dagen bjuder också på diversitet, innovation och acceptans för olikhet. Eleverna ska tillsammans fundera på aktuella klimatfrågor som de speed-innoverar kring.

Deltagarna med olika bakgrund jobbar i grupper på 4 elever och får stöd av lagledare Erica Hjerpe och inspiratör Nina Ingves som handleder dem. I slutet av dagen presenterar lagen sina

Sjukampen liksom arrangör från Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland.

Erica Hjerpe Säg hej till TekNatur/Utmaningens lagledare Erica Hjerpe som håller i trådarna för Klimatverkstaden.

Erica har studerat på Hanken i Vasa och på Virginia Tech i USA. Idag jobbar Erica som Key Account Manager på hållbarhetsbolaget Mestro.

-Inspiratör Nina Ingves välkomnar däremot en dag fylld av samarbete, en massa inspirerade ungdomar som utmanar sig själva och mycket glädje.

Finalen är den 21 april på Yrkeshögskolan Arcada, intresserade skolor och elever kan än anmäla sig på TekNaturs hemsida Teknatur.fi.

Varje år samlar TekNatur med sina olika moment totalt 2 000 elever från 45 skolor runtom i Svenskfinland.

Nina Ingves Nina fungerar som TekNatur/ Utmaningens inspiratör som stöder och inspirerar grupperna under Finaldagen.

Nina är regionchef i Österbotten för Ung Företagsamhet Hon har en bakgrund inom företagsrådgivning och har jobbat med företag i olika storlekar och olika brancher.

TFiF bladet 2 / 2023

27

ARTI KEL

Det buller som kraftverken avger modelleras flera gånger under projektets gång. Till regelverket hör också att man säkerställer att kraftverken planeras på ett avstånd från bostadsområden som ligger under de nationella bullergränserna för gårdsbuller. En miljökonsekvensbedömning görs automatiskt när det är fråga om 10 eller fler turbiner, eller om det aktuella projektet har en kapacitet på 45 megawatt eller mer.

Havsvindkraften tilltar i styrka Då Anni Mikkonen klev in på Finlands vindkraftsförenings kontor 2009 stod vindkraften för under en procent av den totala elförbrukningen i Finland. I dag är andelen drygt 14%, och den växer. Havsvindkraften erbjuder enorma möjligheter till förnybar energi, men den stöter också på motstånd.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Juho Yläjärvi

I Vetenskär (Tahkoluoto) utanför Björneborg snurrar som bäst 11 havsvindkraftmöllor i världens första vindpark i ett område med isbildning vintertid. Förutom den här parken har Forststyrelsen konkurrensutsatt ett område i Korsnäs där Vattenfall kommer att få bygga en havsvindkraftverkspark. Om allt går planenligt kan man börja bygga om ungefär fem år.

– Den havsvindkraft som planeras 28

TFiF bladet 2 / 2023

i Finland just nu intresserar både inhemska och internationella investerare väldigt mycket. Det är många som vill vara med och utveckla och förverkliga vindkraftsprojekt till havs, samtidigt är det investeringar som kräver väldigt stora muskler, säger Anni Mikkkonen, vd på Finlands vindkraftsförening. Även om produktionskostnaderna sjunkit enormt under senare tid tar det fortfarande flera år att förverk-

liga ett vindkraftsprojekt till havs.

Byggnationen förutsätter omfattande miljökonsekvensbedömningar, kommunen måste planlägga planerade områden för vindkraftsverksamhet och bevilja vattentillstånd och byggnadstillstånd.

Unika förhållanden i finländska vatten Det som gör den finländska havsvindkraften unik är att kraftverken byggs i hav med isbildning vintertid.

En annan skillnad är att havsbottnen i många andra länder är mjuk och behöver pålas, medan berggrunden i Finland är så nära ytan att man behöver hitta egna lösningar.

Ytterligare ett utmanande område är hur sjöfarten kan kombineras med vindkraften vintertid. Här behövs mera forskning.

I flera andra länder, till exempel Tyskland, Storbritannien och Belgien, har man kommit längre än i Finland och har kunskap vi kan dra nytta av. Just nu pågår exempelvis intressant utvecklingsarbete i Norge där man utreder flytande vindkraftverk och om sådana kunde vara möjliga att förverkliga också i finska vatten.

– I Finland finns värdefullt kunnande om byggande i havet, men den egentliga underleverantörskedjan för havsvindkraft är ännu underutvecklad. Den största utmaningen just nu är ändå att tävlingen om projekten på regionala finländska vatten fått en ganska trög start.

Företagen är väldigt intresserade, men det finns inte områden där man kan förverkliga projekten. En annan flaskhals är fastighetsskatten för kraftverken till havs på regionalt vatten, den borde sänkas till samma nivå som för vindkraftverk på land.

En vidare utmaning är lagstiftningen gällande den finländska ekonomiska zonen (EEZ) som inte anger när en aktör får exklusiv rätt till ett område. För tillfället kan flera aktörer samtidigt ha rätt att undersöka ett område, vilket slösar resurser.

Motvind i Sydösterbotten Förutom Vetenskär och Korsnäs har Forststyrelsen ytterligare tagit fram planer på andra möjliga områden för havsvindkraft: Karlö, Siikajoki, Brahestad, Pyhäjoki, Närpes och Kristinestad.

Mot förslaget på havsvindkraft i Kristinestad lobbar till exempel föreningen Sydösterbottens natur och miljö med ordförande Canne Lundberg i spetsen.

– För några år sedan planerades vindkraft utanför Sideby, men ärendet blev ett rättsfall och planerna lades slutligen ner. Nu hotas ett område lite längre ut, strax utanför Kristinestads skärgårds Natura 2000-område. Här har vi viktiga fågelstråk, näringskedjor för havsdjur och rekreationsområden för människor. Havet ska inte förvandlas till ett industriområde för ett stort experiment man godkänner med hänvisning till att det handlar om förnybar energi.

“

Havsvindkraften erbjuder enorma möjligheter till förnybar energi, men den stöter också på motstånd.

ordnar dessutom informella evenemang för att aktivt interagera med invånarna utöver de formella samråden där lokalbefolkning och intressenter konsulteras.

Vi kan inte veta hur havet påverkas av havsvindkraftverken och vi vill inte riskera den här tillgången till förmån för företagsverksamhet, säger han.

Anni Mikkonen är själv miljövetare till utbildningen och kan förstå oron men framhåller att de miljömässiga, mänskliga och ekonomiska konsekvenserna av ett vindkraftsprojekt bedöms mycket noggrant under planeringsprocessen och i ett separat förfarande under miljökonsekvensbedömningen.

Anni Mikkonen, vd på Finlands vindkraftsförening, säger att havsvindkraften spelar en viktig roll i målsättningen om ett fossilfritt Finland 2035.

Jämför man med solkraften som också är på stark uppgång så är havsvindkrfaften mera stabil: det blåser nästan alltid till havs. Om 20 år uppskattar hon att havsvindkraften producerar mera el än Finland för tillfället behöver för eget bruk, kanske uppemot 100 terawattimmar 2040.

– Till skillnad från många andra byggnader är vindkraftverken synliga på avstånd och orsakar en viss mängd buller, det är helt naturligt att ett nytt vindkraftsprojekt väcker debatt.

Om projektet däremot är väl utformat tror jag att acceptansen kommer att öka när människor inser att kraftverken inte orsakar dem eller miljön onödig skada.

Genom öppna diskussioner och genuin interaktion kan vi åtgärda problemen. Många projektaktörer TFiF bladet 2 / 2023

29

EVENEM ANG

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge - Väte, en viktigt pusselbit i energitransitionen 20.4 Åsa Hedman berättar om Flexens Abs Kokkola-projekt – det första stora väteprojektet i Finland.

Amos Rex - Generation 2023 26.4 Utställningen Amos Rex Generation 2023 blir tredje gången gillt för triennalen som presenterar konst och kultur skapad av unga konstnärer.

Vi guidas på svenska.

Traditionell 1:a maj lunch med TFiF och DIFF 1.5 Dags för att fira in våren igen i goda vänners lag på restaurang Tekniska.

Ikonbilder: Flaticon

Träbyggande – material, skydd, underhåll och livscykel 13.4

30

Hur ser Träbyggandet ut i praktiken i Finland?

Nordtreat, Eurofins s och Carl-Eric Wilén, professor vid Åbo Akademi diskuterar material, skydd, underhåll och livcykel för träprodukter.

TFiF bladet 2 / 2023

Kryssning till Stockholm - kulturmiljöerna i Gamla Stan 17-19.4 I den populära serien kryssningar till Stockholm bekantar man sig denna gång med Gamla stan i Stockholm.

Resa till Champagne 27-29.10 Vindistriktet Champagne består av 34.000 druvodlade hektar. Geografiskt sträcker det sig i norr från distriktets största stad Reims, belägen 15 mil nordost om Paris, ända ner till Aube, nästan 20 mil längre söderut.

Kommande evenemang:

12.4

19.10

13.4

27-29.10

– material, skydd, underhåll och livscykel

16.11

Från inflationstryck till tillväxtoro

Träbyggande

17-19.4

Kryssning till Stockholm – Kulturmiljöerna i Gamla stan

18.4

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge

Resa till Champagne

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge

16.12

Traditionell jullunch på restaurang Tekniska

En introduktion till Power BI, webbinarium

18.4

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

Tekniska Föreningen i Finland r.f.:s årsmöte, hybrid

20.4

Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge - Väte, en viktigt pusselbit i energitransitionen

26.4

Amos Rex, Generation 2023

1.5

Traditionell 1:a maj lunch

15-20.5

Färöarna – ett av världens mest fängslande resmål

21.9

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge

TFiF bladet 2 / 2023

31

Som TFiF-TEK medlem kan du känna dig trygg

TEKs jurister hjälper dig i arbetslivets juridiska frågor.

Rådgivning i anställningsfrågor Vi hjälper dig i alla situationer som gäller arbetslagstiftningen som till exempel: • • • • •

utarbetande av arbetsavtal frågor som gäller byte av arbetsplats hot om uppsägning eller permittering tvister övergång till familjeledighet eller studieledighet

Juridisk rådgivning för företagare Vi hjälper dig med juridiska frågor då du funderar på att bli eller redan är företagare, såsom: • att grunda ett företag • arbetslöshetsskydd för företagare • arbetsrättsliga ärenden • Vi kommenterar även delägar- och uppdragsavtal där medlemmen är personligen delaktig.