Andrum nr 02 2020

Unga med livet framför sig!

När dessa rader skrivs är Södra Tjust, och Sverige, ungefär en månad in i coronakrisen. Vi talar knappt om något annat. Corona, corona, vart man ser. Nya saker händer. Regeringen fattar beslut. Människor insjuknar, och dör.

Exakt hur läget är när du håller detta blad i din hand är svårt för oss i redaktionen att sia om. Då har det gått ytterligare någon månad, drygt. Fortsätter krisen att tillta? Har toppen nåtts, eller fortsätter de tragiska kurvorna att stiga? Oavsett vilket så är denna smitta något som präglat oss på djupet. Ingen går oberörd ur det som händer år 2020.

Men det finns ett liv efter krisen, ett liv vid sidan om krisen. Temat för detta nummer av Andrum är Ungdom (nummer 1/2020 hade temat Barn). Vi tänker kanske åldern 13-23, ungefär. Ungdomar berörs som alla andra av det som sker, men risken att de ska bli svårt sjuka är dess bättre ganska liten. De har ett långt liv framför sig. De kommer att leva med coronakrisen som ett minne – ett mer eller mindre smärtsamt eller viktigt minne, men ändå ett minne.

Därför fortsätter de leva, mitt i allt. De fortsätter träffas, virtuellt och i verkligheten. De leker, skrattar, gråter, blir kära… musicerar, och tänker

I det här numret av Andrum försöker vi belysa några olika aspekter av livet som tonåring, ungdom, i Södra Tjusts pastorat. Vi har också försökt ta fram några av de saker som kyrkan gör, för och med ungdomar. Om det är något den här coronakrisen har visat tydligare än någonsin så är det att vi behöver varandra. Ingen människa är en ö.

Den som sitter ensam i sin lägenhet och inte kan eller får gå ut behöver någon som kommer med mat. Den som håller på att gå under av sorg behöver någon att prata med.

Därför finns kyrkan här. Kyrkan finns för dig. Men du finns också för de andra.

Max Wahlund

UR INNEHÅLLET 4 Konfirmander på Gläntan

Konfirmation

Sommarläger i Grönebo 10 Krönika 12 Porträttet: Patrik Hellberg!

Aktiviteter i pastoratet

Ung pianist

Små medarbetare

Historia 20 Konfirmand i Paris

Tips 21 Människan & tron

Kyrkoherde och ansvarig utgivare Karin Björk, 0490-842 61

Kontakt

Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik 0490-842 00 sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se Maila redaktionen för Andrum: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Församlingsherdar Västervik: Anette Lindblom Franzén, 0490-842 81 Törnsfall: Ingrid Bergman, 0490-842 04 Gladhammar-Västrum: Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98 Misterhult: Susanne Elssjö, 0490-842 74 Hjorted: Ulrika Robertsson, 0490-842 91 Hallingeberg-Blackstad: Anton Hultgren, 0490-842 63

Fastighetsansvarig Annika Deltin, 0490-842 97 Administrativt ansvarig Lena Augustinsson, 0490-842 60

Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@svenskakyrkan.se

Tf redaktör

Max Wahlund

Utgivning 4 nr/år. Upplaga 19.250 ex Produktion

Design & form: Everday.se Tryck Åtta45

TEMA TEMA TEMA TEMA TEMA TEMA

Ingen kan undgå att såras. Vi är alla sårade, om det sedan är fysiskt, känslomässigt, mentalt eller andligt. Frågan är inte: ”hur kan vi gömma våra sår?” så att vi slipper skämmas, utan ”hur kan vi göra så att våra sår blir till hjälp för andra?” När våra sår inte längre ger upphov till skam, utan blir en källa till helande, då har vi blivit sårade helare.

– Henri Nouwen (1932-96)

Foto: Mark Harris & Georg Lulich. Del av krucifix från 1300-talet. Ett av Jesu sår på korset.

KONFIRMATION

"På spåret” träffas på församlingsgården Gläntan nära Gränsö. Georgina (längst till höger) och hennes kompisar har slagit sig ner på bryggan under en paus i samtalen och övningarna. Konfirmandgrupper finns i hela Södra Tjusts pastorat och de har lite olika inriktning. Just gruppen ”På spåret” ska ut och åka tåg i Europa – om nu resebestämmelserna gör det möjligt.

TEXT: Max Wahlund FOTO: Nathalie Chavez

Du är viktig.

Tid att fundera. Kärleken? Vänskap? Svek? Förlåtelse? Gud? Jesus? Tro? Döden? Och vad är egentligen meningen med livet? När du är kon firmand finns möjlighet att prata om och fundera på sådant som vi kanske inte gör varje dag – liv och död, glädje och sorg, kärlek, rädsla och ensamhet. Vi har inga facit utan funderar till sammans. På en plats där alla är lika viktiga och älskade för den de är.

Det finns många anledningar att bli konfirmand!

Träffa nya kompisar...eller lära känna dem du tror att du redan känner på ett nytt sätt. Konfirmand tiden ger möjlighet att fundera till sammans med andra. Och mitt i allt allvar så har vi kul. Skrattar, leker, käkar, ser på film, fikar, åker på läger, sjunger och spelar. Du är välkommen vare sig du tror, tvivlar eller bara är nyfiken. Det vore jättekul att få lära känna dig!

Konfirmation

PÅ SPÅRET

Välkommen till en inre och yttre upptäcksfärd när vi tuffar oss fram genom Sverige & Europa.

Start: november 2020

Viktiga datum: Europaresa 5-12 april 2021 Konfirmation 8 maj 2021

KONFA I FIGEHOLM

Vi träffas på hemmaplan i Fige holm en söndag i månaden och åker på läger tillsammans. Bra för dig som trivs bäst i en mindre grupp och har fullt upp i veckorna. Här lagar vi mat tillsammans medan vi varvar samtal och olika kreativa uttryck för att klura på de frågorna som du tycker är viktiga.

Start: september 2020

Viktiga datum: Läger 17-18 okt, Läger 30 april-2 maj. Konfirmation 9 maj 2021

KONFA I VÄSTERVIK

Vi träffas på hemmaplan i Västervik en måndagskväll i månaden och åker på läger till sammans. Det här är en grupp för dig som har fullt upp på hel gerna. Här lagar vi mat tillsam mans medan vi varvar samtal och olika kreativa uttryck för att klura på de frågorna som du tycker är viktiga.

Start: september 2020 viktiga datum: Läger 11-12 sep, 17-18 okt, Läger 1-2 april, 30 april-2 maj. Konfirmation 22 maj 2021

KONFA I ANKARSRUM

Vi träffas på hemmaplan i Ankarsrum varannan onsdag efter skolan och åker på läger tillsammans. Bra för dig som trivs bäst i en mindre grupp och har fullt upp på helgerna. Här lagar vi mat tillsammans

medan vi varvar samtal och olika kreativa uttryck för att klura på de frågorna som du tycker är viktiga.

Start: september 2020 viktiga datum: Läger 17-18 okt, Läger 30 april-2 maj. Konfirmation 16 maj 2021

SOMMARKONFA

Tillsammans skapar vi härliga äventyr och sommarminnen 2021 ute på vår egen lägergård Gläntan. Vi badar från egen strand, grillar, ser på film och klurar på dina frågor tillsammans

Start: juni 2021 Var: Gläntan viktiga datum: Dagtid 21-24 juni 2021 Läger 28 juni – 2 juli 2021 Konfirmation 3 juli 2021

Sommarlägret på Grönebo ordnas av Svenska Kyrkans Unga i Linköpings stift. Grönebo lägergård ägs av Kinda pastorat och hyrs av Svenska Kyrkans Unga för lägret. De senaste åren har cirka 140 personer deltagit. Deltagarna består av ungdomsgrupper, familjer och pedagoger från ett flertal församlingar i stiftet.

Sommarläger

I GRÖNEBO

I kyrkan finns mycket lägerverksamhet och mycket kul för ungdomar – och inte bara för dem. Ett återkommande inslag på sommaren i Linköpings stift är lägret på Grönebo utan för Kisa. Där samlas stora och små till ett knappt veckolångt läger som Svenska Kyrkans Unga ordnar. I år är det 1-5 augusti (om inte coronan sätter käppar i hjulet) och det är inte för sent att få vara med. Här några glimtar från i fjol.

TEXT & FOTO: Max Wahlund

- Det här är det bästa lägret nånsin! Det ropar 12-åriga Tufva när vi sitter och väntar på lunchen.

Vad är bäst?

– Det bästa är att de vuxna inte tvingar oss att göra olika saker.

Kanske är det precis vad som behövs bland allt hets och jäkt – att slippa bli tvungen att göra så mycket, och istället vila i lugn miljö. Stämningen är verkligen lugn och glad på Grönebo. Här är det gott om vuxna och en väldigt god spridning av deltagare i olika åldrar.

– Detta är det gamla bondesamhället! utbrister Lennart ”Nenne Carlson”, församlingspedagog i Borgs församling.

– Här möts alla. Alltifrån 70-årsåldern och ända ner till dem som bara är några år gamla, säger Nenne medan ett par småbarn springer förbi dragandes på en skrinda.

I det gamla bondesamhället hade man en liknande gemenskap som på Grönebo. Möjligen levde man ett liv som var fysiskt svårare. Inga rensningar av åkrar från stenbumlingar står dessbättre på dagordningen på lägret. Men jämfört med den vanliga ungdomstillvaron är det ändå ganska mycket aktivitet och då behövs rejäl, bastant lägermat. Idag serveras tärnad kassler och potatissallad med smörgås och sallad.

– Vi försöker se till att alla äter ordentligt, säger Andreas Åström som är lägrets sjukvårdare.

– Det är inte lätt för barn att förstå att det går åt mycket mer energi här än när man sitter hemma i soffan. Där kanske man klarar sig en dag på en burk keso och ett äpple, det går inte här.

Lägrets tema är frälsarkransen och prästen Johan Garde, som är här med sin familj, redogör för rambe rättelsen för lägret. Ett par fräcka ”pirater” har enligt denna slagit läger i skogarna utanför Grönebo och stulit frälsarkransen med dess pärlor. Lägerdeltagarnas uppgift är att lösa gåtor och fullgöra uppgifter, knäcka piraternas koder och få tillbaka pärlorna i kransen. Denna dag är det kärlekspärlorna som ska skaffas tillbaka och därför handlar dagens bibelstudium om kärleken.

– Om man tittar i Bibeln finns det många regler och krav, särskilt i Gamla Testamentet, säger en ledare. Men Jesus gav oss ett nytt bud – att vi ska älska varandra.

Blandningen av bibelläsning, fysiska och andra aktivite ter verkar vara uppskattad. Eftermiddagen vigs åt pyssel, garntovning, fotbollsspel, paddling och annat innan det blir samling kring lägerelden på kvällen.

– Det roligaste här är att man får umgås med varandra, sammanfattar 8-åriga Agnes.

Malin Melander bär ett tungt lass. Hon börjar som församlingspedagog i Södra Tjust till hösten.

Malin leder sina ungdomar på den rätta vägen.

Krönika:

Svaret finns i en enkel klyscha

Hur är det att vara ungdom idag? Det kanske främst är de unga själva som ska svara på den frågan. Det har många ungdomar också gjort i ett antal undersökningar, som i sin tur lett fram till rapporter som berättar om hälsa/ohälsa och psykiskt mående bland dagens ungdomar.

Flera av rapporterna från senare tid beskriver att unga människor upplever stress och press i sina liv, samt att den psykiska ohälsan har ökat. Krav från omgivningen och inte minst de egna kraven att prestera i skolan sätter press på de unga. Betygen ska vara tillräckligt bra för att komma in på det gymnasieprogram man önskar allra mest. Eller pressen på de lite äldre gymnasieele verna att komma in på den högskoleutbildning som står högst på önskelistan.

En sak som lyfts fram ibland som en ohälsofak tor och som troligen bidrar till press och stress i ungas liv är det faktum att de flesta ständigt är uppkopplade mot omvärlden genom mobiltelefoner. Att alltid känna kravet att kunna bli nådd och att kunna nås av andra är inte bra för vår hälsa. En uppsjö av olika sociala medier pockar på vår uppmärksamhet och tele fonen är oftast det sista vi kollar innan vi går och lägger oss.

Överläkaren i psykiatri Anders Hansen föresprå kar att vi ska slänga ut telefonen ur sovrummet då det visar sig att vi sover 21 minuter kortare per natt. Dessutom säger Hansson att den ökade skärmtiden, inte minst bland unga, bidrar till ökad ohälsa. Skärmtiden stör vår sömn och gör oss okoncentrerade. Det finns till och med

rapporter som säger att den ökade tiden framför dator eller smartphone spär på risken för depres sion och att få självmordstankar.

Hur ska vuxensamhället agera för att minska stressen och pressen som ungdomar idag upp lever i sina liv? Jag tror tyvärr inte att det finns någon väg tillbaka vad gäller telefonerna, de är här för att stanna och de kommer att bli ännu mera raffinerade i framtiden. Alla orkar inte heller med kraven för att nå topputbildningarna eller drömjobben. Det finns en utslagning i samhället som tyvärr även drabbar dem i lägre åldrar och risken finns att man hamnar hemma i ensamhet med dator och telefon som främsta intresse och sysselsättning.

Vad behöver förändras i vårt samhälle? Vad behövs för att hindra utslagning redan i unga år? Det kan låta som en klyscha, men jag tror vi behöver bry oss mera om varandra. Inte minst de unga behöver bli sedda och bekräftade som människor. Vi behöver ge mera tid med varandra, ge oss tid att lyssna till de ungas berät telser om sitt liv och sina tankar. I berättandet och lyssnandet sker bekräftelse av den andre, av den andres person. I det mellanmänskliga mötet och interaktionen blir vi till som människor.

TEXT: Kenth Björk, diakon

Det kan låta som en klyscha, men jag tror vi behöver bry oss mera om varandra.

KENTH BJÖRK

Kyrkan finns överallt

Kyrkan är närvarande i alla aspekter av människors liv, med hopp och tröst, med stöd och omsorg, med bön och gudstjänst.

Svenska kyrkan finns i hela landet och vill möta behov av stöd som coronaepidemin skapar. I församlingen finns utsträckta händer som hjälper till.

Kyrkor hålls så långt det är möjligt öppna för bön och guds tjänst, stillhet och samtal. Anpassning sker utifrån regeringens och myndigheternas anvisningar. Ordinarie verksamheter ställs om för att ge handgriplig hjälp till den som behöver. Som att få mat och medicin hemburen eller prata en stund i telefon för att bryta ensamheten. Gudstjänster och arrangemang flyttas från fysiska till digitala platser.

Jourhavande präst har utökade öppettider och kan nås via tele fon 112 mellan kl 17.00 och 8.00 eller via chatt kl 20.00–24.00 alla dagar. På dagtid kan samtalsstöd nås i församlingen.

Låt oss tillsammans omvandla oro och rädsla till kärlek och omtanke!

Patrik Hellberg!

Han var lantisen som inte ville bli präst. Men med ett hjärta för människor och de som har det svårt leder Patrik Hellberg gudstjänster och ansvarar för ungdomsgrupper och konfirmander i Västervik och runtom i Södra Tjusts pastorat.

Patrik Hellberg tar emot oss hemma i lägenheten i Västervik. Men vi har först lite svårt att hitta. För trots att Patrik och hans flickvän bott ett och ett halvt år i Brevik så vet han inte numret till sitt hus.

– Jaså, är det 38? Jag lär mig aldrig det där. Huset mitt emot är ju 67, då borde det här vara 68 väl? Nåja, välkomna, stig in!

Inne i lägenheten har Patrik dukat upp med kaffe och bullar och vi slår oss ner för att höra vad som ledde honom till kallet som präst, med särskild inriktning på ungdomsarbete.

Han är uppvuxen i Rappestad utanför Linköping och gick tidigt på kyrkans barntimmar och kom in den vägen. Men någon präst ville han i alla fall inte bli, det hade han bestämt. Om man är så bestämd på att inte vilja bli präst, då måste det betyda att man åtminstone tänkt tanken att bli det?

Patrik skrattar till.

– Jo, det stämmer ju, och jag blev det ändå.

Jag trivdes ju i kyrkan. Under skoltiden började jag som vaktmästare i kyrkan, var med i ungdomsgruppen och kände att jag kunde vara mig själv och inte behövde ha en massa masker och roller som man hade i skolan.

TEXT: Max Wahlund FOTO: Nathalie Chavez

Samma längtan efter ärlighet, upp riktighet och att människor (särskilt ungdomar) ska få vara sig själva har följt med som en röd tråd genom Patriks liv. Därför har han inte varit rädd att sticka ut hakan: – När jag pluggade till präst kom jag tidigt in på HBTQ-teologi, queerteologi, feministisk teologi. Men det kändes torftigt bland alla böckerna, jag kände behovet av att jobba i en församling, med människor. Så jag tog en paus i stu dierna och åkte till Svenska kyrkans församling på Teneriffa och jobbade som volontär. Det var suveränt, man fick tillbaka känslan från ung domsgruppen av gemenskap.

Därefter avslutades studierna i Lund, och 2014 vigdes Patrik till präst i Linköpings domkyrka av biskop Martin Modéus. Samtidigt vigdes även Patriks bror Fredrik, han är nu föreståndare på ungdoms gården Gransnäs utanför Aneby. Så ungdomsengagemanget går i släk ten. Efter prästtjänster i Linköping, Norrköping, Söderköping och Norr köping igen blev det tillfälle att dra sig mot sydost, till Västervik och Södra Tjusts pastorat till en skräd darsydd tjänst som ungdomsansvarig och högstadie – och gymnasiepräst.

Patrik berättar att han alltid haft ett grubblande drag.

– Jag minns när jag var liten, då tyckte jag om att gå ut, titta på stjärnorna och fundera. Jag tycker också om att klura och fundera tillsammans med andra. Som präst får man fundera i predikan. Man kan vända och vrida på en tanke och ofta diskutera och bolla den efteråt med församlingen. Tillsammans med ung domsgruppen eller konfirmander blir det många samtal och funderingar.

– Just nu är det ju väldigt mycket corona, men annars är det de eviga frågorna: Vem är Gud, vad är Gud, och vad ska man göra när man är kär i nån? En annan fråga är: varför man ska konfirmera sig?

– På den frågan finns många svar.

Dels får man träffa människor – nya människor, eller gamla människor på ett nytt sätt. Men sen är det också väldigt roligt! Det tror jag att många inte inser, de kanske tror att nån står där framme och pratar och så ska alla sitta och lyssna. Så är det inte! Vi leker lekar, gör roliga värde ringsövningar, upplever mycket med alla sinnen. Så det är mycket mer upplevelsebetonat.

De senaste åren har de antal personer som söker sig till jourhavande präst ökat lavinartat. Den psykiska ohäl san är väldigt stor, och det är väldigt ofta suicidsamtal. Det är inte lätt. Vi lever i ett annat samhälle än tidigare. Skolan kan innehålla press, men sen är det hela det här med sociala medier också. Man ska kon stant visa något bra yttre på insta eller snapchat. Det är tufft.

Ett exempel är att vi har en övning med en frågelåda. Alla får skriva en fråga, anonymt, och lägga den i en låda. Sen tar vi upp en fråga i taget och diskuterar – som den om man blir kär i nån exempelvis. Då tar man en runda, det är inte så att vi ledare har ett ”rätt svar”.

– Om det enda man kommer ihåg från konfan är att ”jag är viktig”, då är jag nöjd. Varje person är viktig. Det kan vara ett viktigt budskap idag, när många människor mår dåligt i samhället, inte minst ungdomar.

– Många ungdomar mår väldigt dåligt, och jag tror att mörkertalet dessutom är väldigt stort.

Jag märker att behovet är stort, även här i Södra Tjust.

Vad säger man till någon med så mörka tankar?

– Det kan finnas en impuls att säga ”du får inte tänka så mörkt, tänk på din familj och dina vänner”, men det blir också en sorts skuldbe läggande. Istället tror jag att det är bättre att säga ”det är okej, du får vara här i mörkret så länge du behö ver – jag är här med dig”.

Kanske är det det som är kyrkans hela uppgift – att finnas där. När ingen annan finns, ska kyrkan finnas.

Ungdom i Södra Tjusts pastorat

För dig som är ung och funderar över livet, vill sjunga, lära dig spela instrument, söker en gemenskap eller bara vill hänga finns våra ungdomsgrupper och körer.

Du får komma precis som du är och oavsett hur du mår finns här en kravlös gemenskap. Här finns det också plats för dig som vill engagera dig i vår utbildning för unga ledare. Här finns också någon som har tid att lyssna på dig. För den som går och bär på något tungt finns präster och diakoner med tystnadsplikt att prata med. Glöm inte att du är viktig. Det kommer vi säga till dig ofta. Det vore kul att lära känna dig.

MISTERHULTS FÖRSAMLING

UNGDOMSGRUPP

Vi bestämmer tillsammans vad vi vill göra. Det kan vara att spela spel, vara ute, leka, fika, ha andakt eller bara vara tillsammans. Årskurs 6 och uppåt. När: En gång i månaden på helger och lov Var: Figeholms församlingshem Kontakt: Camilla, 072 – 506 23 80

UNGDOMSKÖREN VOICE

Under en timme jobbar vi med att hitta vår egen röst, har allvarliga diskussioner och skrattar mycket tillsammans. Vi sjunger verkligen alla stilar mellan himmel och jord. Till sammans bestämmer vi vilka låtar vi vill sjunga och lyssnar in oss på vår gemensamma Spotify-lista till nästa gång vi ses.

När: Torsdagar kl 16-17 Var: Figeholms församlingshem Kontakt: Jeanette, 0490-84285

HJORTEDS FÖRSAMLING

UNGDOMSGRUPP

Här träffas ungdomar i årskurs 6 och uppåt. Vi äter, leker, har värde ringsövningar, åker på läger och gör resor tillsammans.

När: Måndagar kl 17.00-19.00 Var: Hjorteds församlingshem Kontaktperson: Helena, 0490 – 842 82

VÄSTERVIKS FÖRSAMLING

UNGDOMSKÖR

Tycker du om att sjunga och går på högstadiet eller gymnasiet? Då är S:t Petri ungdomskör något för dig. Här sjunger vi allt från pop, gospel och musikallåtar. Vi jobbar med sång teknik och stämsång. Sen fikar vi, har konserter och åker på körresa. Du behöver inga förkunskaper utan häng på och ha kul!

När: Måndagar kl 17.00-18.15 Var: S:t Petri kyrka Kontakt: Linnéa, 0490-842 08

UNGDOMSGRUPP

En kravlös plats för dig där du kan få pausa från skolan och träffa nya vänner. Vi börjar med fika tillsammans innan kvällen drar igång som vi bestämt tillsammans. Vi pratar, gör samarbetsövningar, bowlar, ser på film, spelar spel, pysslar, åker på läger eller något annat roligt. Allt är gratis och du får komma hit så ofta du vill.

När: Måndagar kl 18.15-20.30

Var: S:t Petri kyrka Kontakt: Putte, 073-810 69 60

FRUKOST

MED SKU

Första söndagen i månaden träffas ungdomar från SKU (Svenska Kyrkans Unga) och äter mysig frukost tillsam mans före mässan i S:t Petri kyrka. Är du ungdom i åldern 13-25 år och vill vara med?

När: Första söndagen i månaden kl 9.00-11.00

Var: S:t Petri församlingshem Kontakt: Putte, 073-810 69 60

SKU-TRÄFFAR

En gång i månaden träffas ungdomar från SKU (Svenska Kyrkans Unga) och hittar på roliga saker tillsam mans utan vuxna ledare. Vi spelar spel, har övernattning, äter mat, musikquizar och skrattar tillsam mans och massa annat.

När: En lördag eller söndag i månaden Var: Västervik Kontakt: Putte, 073-810 69 60

HELA PASTORATET

UNGA LEDARE

Vill du vara med och sprida gemen skapen, värmen och glädjen från konfirmationen vidare? Du är viktig. Du behövs! Våra unga ledare gör skillnad, den erfarenheten gör vi hela tiden. Vad är din gåva? Fundera på vad du skulle vilja vara med och bidra i. Oavsett om du vill finnas med i konfirmandgrupper, barn grupper, läger eller olika projekt så får du en rolig och viktig utbildning. Den hjälper dig att vara en bra ledare och förebild.

Kontakt: Putte, 073-810 69 60

Ung pianist

Vad spelar du? Jag har spelat piano sedan jag var 10 år, för 2 år sedan presenterades orgeln för mig och jag har efter det sedan tagit lektio ner i mån av tid.

Varför vill du spela? Orgel är ett väldigt häftigt instrument, främst för att det kan låta så mycket, det är pampigt.

Är det svårt att spela orgel? Ja det svåra är ju att spela med fötterna samtidigt som man ska ha koll på vad händerna gör.

Fakta

Elin Svensson 18 år, bor i Fårbo. Gymnasieprogram: Vård och omsorg. Musikstudent.

Vad har du för drömmar och planer för livet? Jag vill utbilda mig till sjuksköterska och sedan vidare till barnmorska.

Vad betyder kyrkan och musiken i ditt liv? Väldigt mycket! Jag är uppvuxen i kyrkan och har min familj och mina vänner där, jag känner en stor gemenskap när man kan spela och sjunga tillsammans.

Vilka är dina favoritstycken? Kanon i D-du av Johann Pachelbel och Toccata i D-moll av JS Bach.

TEXT OCH FOTO: Jenny Larsson

Elin Svensson

En mångfald av små medarbetare

Det finns inom Södra Tjusts pastorat många mycket små men livsnödvändiga medarbetare som förtjänar stor uppmärksamhet.

TEXT: Max Wahlund och Malin Sjödén FOTO: Pixabay ILLUSTRATION: freepik.com

Ivår organisation där utemiljöer som kyr kogårdar och begravningsplatser spelar en så viktig roll har vi finfina möjligheter att i praktiken bidra till ökad biologisk mångfald och självklart ska vi ta den chansen, säger Göran Svensson, som tillsammans med Fredrik Johansson är kyrkogårdsansvarig i Södra Tjusts pastorat.

På Nya kyrkogården i Västervik har satsningen på honungsbin haft en lyckad första säsong och antalet kupor kommer dessutom att utökas till våren. Honungen som producerades blev julgåva till personalen och boende i närområdet berättar att deras trädgårdar varit välbesökta av små pol linerare som surrat somrigt och säkrat tillgången på frukt och nya frön. ”Man talar inom biologisk mångfald om att gamla kyrkogårdar är ”refu ger”. Med det menas att kyrkogården fått vara tämligen ostörd mark vad det gäller skötseln, till skillnad från omkringliggande marker. Den gamla

kyrkogården är en mark som är rik på variation av örter och gräs om den tillåts växa till blom ning. Det är först i den senare delen av 1900-talet som det kan sägas att skötseln av kyrkogården blir rationell, en förhållandevis kort tid i de gamla kyrkogårdarnas historia.

Och även kyrkogårdarna i Södra Tjusts pastorat har genomgått en hög grad av rationalisering. Men i pastoratet arbetar man alltså nu medvetet för att öka den biologiska mångfalden. Vid nyan läggning av perenna rabatter gör man nu växtval utifrån vad man vet är goda ”bi-dragare”, d.v.s. växter som lockar till sig pollinerare. Då gäller det inte bara att tänka på vilka växter som drar utan även se till att det finns blommande växter under hela säsongen. Alltifrån vårens lökväxter och körsbärsblom till sensommarblommande Kärleksört och Solhatt. Man har satt upp insekts hotell och fågelholkar tillverkade av människor i arbetsträning inom kyrkans egen verksamhet.

Ty även småfåglar kan behöva extra hjälp med boplats och ännu mer betydelsefullt är att få en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av boplatser och föda till fåglar, fjärilar och bin, som olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och blommor.

Man jobbar även med kunskapande och har satt upp informationsskyltar om livet i bikupan och om pollinering. I skrivande stund finns planer på att ha visning av bikuporna i sommar. I de mer orörda skogsdungarna låter man vissa döda träd stå kvar för att bli hem till tusentals insekter. Kyrkogårdarnas blomrika ängar har försvunnit under en tid då andra prioriteringar fått råda men återskapas nu där det är möjligt. Så om du som kyrkogårdsbesökare någon gång tycker att gräset verkar oklippt på sina ställen så är även det ett led i arbetet för att bevara mångfalden. Och i den nyanlagda dammen simmar guldfiskar som (vilket inte riktigt var planen) lockat en häger att flytta in på kyrkogården. Om den bidrar till mångfalden eller minskar den en smula låter vi vara osagt.

Nationaldagen - dagen då vi firar våra minsta medarbetare!

Det finns mycket gott man kan fira på Sveriges nationaldag. Vår natur och vår långa period av fred och frihet, Och naturligtvis oss själva, vi som lever och verkar på denna plats på jorden. På Johannesgården i Västervik har man valt att hylla de som är bland de mest livsnödvändiga arbetarna för att vi ska kunna fortsätta att leva i ett land som bjuder oss stora naturupplevelser och små stunder av förundran och inte att för glömma en stor del av det vi dagligen äter. Den 6 juni firar vi våra små men viktiga pol linerare. Det är ett evenemang som vänder sig till alla åldrar, gammal som ung. Om vädret tillåter, och med detta menas alla väder utom ösregn, så erbjuds utomhusaktiviteter där vi håller ”coronasäkra” avstånd sinsemellan. Tipspromenad i trädgården, lek och kunskapande

om pollinerare och även andra nyttodjur samt hur man kan planera för att locka fler bin och fjärilar till sin trädgård.

Här bygger den som vill insektshotell och holkar för djur och insekter som gör nytta i våra trädgård. Solitärbin, fjärilar, skalbaggar. Under dagen säljs även färdiga fågelholkar och insektshotell som är tillverkade av individer som arbetstränar på Johannesgården. Alla intäkter går till svenska kyrkans diakonala arbete.

Eftersom detta är andra året som evenemanget går av stapeln så kan vi nu säga att som tradi tionen bjuder så serveras det jordgubbstårta och ljuv sommarmusik även i år. Dagen avslutas med en miljögudstjänst i trädgården.

Hon skänkte dopfunten till Hjorteds kyrka

Karin Hammarskjöld var en adlig kvinna med makt i det dåtida samhället. Hon ägde gårdar i Hjorted och skänkte dopfunten som fortfarande används i kyrkan.

När hon föddes är det ingen som vet säkert men hon ska ha dött 1686, möjligen i Hjorted. Då kom hon till ro efter ett långt och till synes stridbart liv. Hon skildes från sin make, hon stred om bänkplatsen i kyrkan med sin granne och om arvet med sin brorsdotter. Troligen genomgick hon också andra konflikter under sitt liv.

Hon var också rik och kunde skänka värdefulla inventarier till kyrkan. 1651 skänkte hon en bänk som skulle stå framför altaret, inklusive pall och duk i svart silke. Duken var broderad med krucifix i mitten och Jesu födelse som motiv på sidorna.

1661 skänkte hon dopfunten i sten till kyrkan. Den hade kostat fem riksdaler specie och ska enligt en anteckning i kyrkboken vara gjord

av täljsten. Då var det en annan och betydligt mindre kyrka i Hjorted. Den nuvarande byggdes på 1770talet.

I arkivhandlingarna kallas hon oftast Karin men ibland Catharina. Det var olika varianter av samma namn.

Karins far var ryttaren Peter Mikaelsson från Öland, adlad Ham marskjöld 1610 och då förlänad Misterhults säteri (som vi berättat om i nr 3, 2019). Hans mor Görvel Fadersdotter Sparre ansågs vara en av Sveriges rikaste kvinnor, om inte den rikaste, under sin levnad. Så Karin hade goda förutsättningar i livet. Troligen föddes hon något årtionde in på 1600-talet. Karin gifte sig med Bengt Slatte som var född 1617. Födelseåren för de flesta av Karins syskon är kända och med ledning av det bör hon vara född 1616–1618.

Efter faderns död 1646 blev det Karin som ärvde gårdarna Äskekärr och Gölpefall i Hjorted. De hade från början tillhört hennes farmor men dragits in till kronan och sedan återlämnats. Karin gjorde Äskekärr till sitt säteri, med Gölpefall som en gård under säteriet. Äskekärr kallades senare Stierneberg, för modligen efter Karins mor Christina Stjärna som dog 1652. Stierneberg sålde hon 1660 till sin bror Per men kunde bo kvar där.

Harald Petersson skriver i boken "Hjorted i svunnen tid" att Karin bodde på båda gårdarna, som ansågs ganska likvärdiga ståndsmäs sigt. När maten var slut på den ena gården flyttade hon till den andra. Hennes bror Per dog 1671 och Karin ägde sedan båda gårdarna. Pers dotter Vendela tog strid med sin faster om arvet och Karin fick i upp görelsen avstå några andra gårdar till kronan för att familjen skulle få

TEXT: Eva Johansson

behålla Gölpefall och Stierneberg, som sedan övertogs av Vendela.

Förr i tiden var rangordningen i samhället mer reglerad och hie rarkin betydligt mer uttalad. Vilka som var överhet och vilka som stod under var självklart. Alla skulle veta sin plats. Detta återspeglades i kyrkbänkarna. Varje gård och familj skulle ha sin egen bänk och de främ sta familjerna satt längst fram, kvin nor till vänster och män till höger. Kyrkorna hade egna bänkordningar som i en hel del församlingar finns bevarade i äldre kyrkböcker.

Bråk om placeringen i kyrkbän karna är inte ovanliga och Karin Hammarskjöld var indragen i en sådan konflikt med Nils och Inge borg i Getterum om rätten till den främsta platsen i tredje bänken. Stri den gällde Karins arrendebonde på Gölpefall. Nils i Getterum ansåg sig av hävd ha rätten till bästa platsen medan bonden på Gölpefall menade att han hade den rätten eftersom Gölpefall hörde till Äskekärr som då blivit säteri. Karin vann tvisten i prostetinget. Nils överklagade till konsistoriet i Linköping men parterna förlikades. Själv hade Karin fått tillåtelse 1655 att bygga sig en egen kyrkbänk i koret.

Maken Bengt kom från den gamla adliga släkten Slatte med rötter långt bak i medeltiden.

Omkring 1640 gifte de sig men äktenskapet upplöstes i skilsmässa i maj 1649. Några barn verkar de inte ha fått.

Att skiljas vid den här tiden var mycket ovanligt och svårt. Att själva komma överens om skilsmässa räckte inte, det krävdes betydligt mer. Antingen att den ena maken övergett den andra och varit borta länge, eller att ena maken försökt döda den andre. Om man var överens bestämde man att endera maken skulle rymma och hålla sig undan så länge att skilsmässa kunde ske. Vigseln hade ju skett i kyrkan och det var domkapitlet som skulle bevilja skilsmässan, inte världslig domstol. Karin gifte inte om sig men det gjorde hennes före detta make.

BILDTEXTER:

1. I Hjorteds äldsta kyrkbok finns en förteckning över dem som skänkte pengar till kyrkan. Här är det från 1645 och under Peer i Marsgölehult hittar vi “Wälborna Fru Karin Hammarskjöld på Stierneberg” som skänkt en daler kopparmynt. Bildkälla: Hjorted (H) KI:1 (1633-1764) Bild 600 / sid 109, Arkiv Digital.

2. Konflikten mellan Karin Hammarskjöld och Nils och Ingeborg i Getterum om placeringen i kyrkans bänk upptar åtta sidor i kyrkboken. Detta är början på konsistoriets redogörelse. På fjärde raden står det att “Wälborna F. Karin Hammarskjöld till Stierneberg” är svarande. Bildkälla: Hjorted (H) KI:1 (1633-1764) Bild 170 / sid 25, Arkiv Digital.

3.Så här såg den gamla medeltida kyrkan ut, enligt en teckning från 1635. Bild från Riksantikvarieämbetet.

4.Dopfunten i Hjorteds kyrka har skänkts av Karin Hammarskjöld. Den används fortfarande.

Julia Öberg

Julia konfirmerade sig som 21-åring i Paris!

Efter terrorattentatet i Paris för ett par år sedan fördjupades Julias tankar kring existentiella frågor. Hon kom med sina tankar till församlingen i Paris. Efter en tid kände hon att hon ville konfirmera sig.

TEXT: Marja Anne Casparsson FOTO: Tua Sällström och unsplash.com

Tjugoettåriga Julia Öberg bor i Paris sedan ett par år och läser franska på universitetet. Julia berättar om hur hon innan terrorattentatet i centrala Paris inte alls var religiös.

Hennes tro har istället vuxit fram i mötet och i samtal med prästerna Tua Sällström och Tanja Kamensky kring livsfrågor och existentiella tankar. För en tid sedan valde hon och en väninna att konfirmera sig. Och det var Tanja

och Tua som var deras konfirmandpräster. – Jag känner mig mycket gladare sedan jag konfirmerades, har mindre ångest, känner mig inte ensam och kan gå vidare på ett annat sätt om saker händer. Det känns som om jag alltid har någon med mig och alltid är älskad, säger Julia.

Rädslan för att dö har avtagit. Hon berättar att hon livet igenom burit på en rädsla för att dö. Men genom att hennes tro blivit starkare har också rädslan minskat.

– Den rädslan tilltog efter terrorattacken i Paris. Men sedan jag konfirmerat mig känner jag ett större lugn och vet att även om jag skulle dö är jag inte ensam.

Julias bild av att vara troende stämde inte. Julia har tidigare känt att man måste vara på ett spe ciellt sätt om man är troende. Att man inte kan dejta eller dricka alkohol. Men den bilden stäm mer inte längre för henne. Istället känner Julia att hon är älskad för den hon är.

Julia kommer inte från någon religiös familj som hon själv uttrycker det, men har ändå blivit upp muntrad av sin mamma att söka sig till Svenska kyrkan i Paris med sina existentiella frågor. – Mamma uppmuntrade mig särskilt efter

terrorattacken och vi har talat mycket sedan dess. Hon upplever att jag har hittat hem i mig själv genom min tro på Gud och i kontakten med Svenska kyrkan.

Som femtonåring gick Julia hela konfirmations året hemma i Sverige, men precis innan konfirma tionen hoppade hon av. Hon kände inte att hon konfirmerade sig av rätt anledning. – Det räckte inte med att kompisarna skulle konfirmera sig. Jag behövde känna mig över tygad. Det var stor skillnad att konfirmera mig som tjugoettåring och som femtonåring. Det blev mycket personliga samtal, reflektioner över livet, samtal kring bibeltexter och andliga reflektioner. Framför allt blev det en konfirmation av rätt anledning.

Evenemangstips

VÄSTERVIKS FÖRSAMLING

GUIDAD VISNING

När & var: Fredagar v.26-33, kl 13.00-16.00 S:ta Gertruds kyrka.

LUNCHMUSIK

När & var: Tisdagar v. 28-31, kl 12.00 S:ta Gertruds kyrka.

LETA KYRKMÖSS

Musföräldrarna behöver barnens hjälp att hitta sina ungar i kyrkans vrår.

När & var: 29/6, 1/7, 6/7, 8/7 kl 10.00 och 13.30 S:ta Gertruds kyrka.

KYRKDECKARE

Med hjälp av detektivutrustning, bilder, ledtrådar, problemlösning och dolda ord löser vi tillsam mans de utmaningar vi ställs inför när vi rör oss i kyrkans skrymslen och vrår.

När & var: 2/7 och 9/7 kl 10.00 och 13.30 S:t Petri kyrka.

SOMMARÖPPNA KYRKOR!

Flera av församlingens kyrkor är öppna under sommarmånaderna. Gör ett besök och ta del av ett stycke kulturhistoria.

GUIDNING

När & var: Fredagar kl13.00-16.00

Törnsfalls kyrka, Gladhammars kyrka, Hallinge bergs kyrka, S:t Petri kyrka, S:ta Gertruds kyrka.

Känner du oro och behöver någon att prata med?

Du är inte ensam med din oro. Ring oss eller maila. Vi kan träffas för en promenad eller prata på telefon eller vad som passar dig bäst! Du hittar alla våra kontaktuppgifter på www.svenskakyrkan.se/sodratjust

Bedjande-&-sökande

I svenskt språkbruk utgår vi ofta från en ganska polariserad syn när vi talar om människors tro: antingen är du troende eller så är du det inte. Antingen är du frälst eller så är du det inte. Men detta polariserade språkbruk stämmer nog inte så bra med hur människor, åtminstone

i Sverige, egentligen uppfattar saken.

TEXT: Utdrag ur boken ”Finna bönen som redan finns” av Martin Modéus. Verbum 2020.

FOTO: Zandra Erikshed ILLUSTRATION: Freepik.com

Människan är mycket mer än dessa enkla kategoriseringar, och det kommer snabbt fram när man börjar samtala på djupet med varandra. Många bär på ambivalens när det gäller tron. Inte minst eftersom den ofta presenteras på detta polariserade sätt. Man kan inte identifiera sig som ”troende” eftersom det uppfattas som en rätt rigid hållning. Samtidigt finns en relation till det andliga någonstans inom en.

”Religiositet” eller ”tro” är dessutom mycket mer än det som finns i huvudet. Det omfattar mängder av handlingsmönster, sånger, traditioner, danser –och mycket annat. Tro har minst lika mycket med kroppen som med tanken att göra.

Det polariserade tänkesättet överensstäm mer inte heller med vårt sätt att fungera som människor. Människor provtänker, längtar och hoppas, ser möjligheter och blir besvikna. De allra flesta har en klok respekt för tillvarons komplex itet och ryggar för tvärsäkra svar, vare sig de är av ateistisk eller av religiös natur.

Ett viktigt uttryck för Martin Luther för att förstå människans komplexitet, var begreppet simul, som ungefär betyder på en gång. Människans storhet och utsatthet, hennes vilja och hennes oförmåga, hennes förmåga att förstå och hennes oförmåga att överblicka – allt detta är helt enkelt för komplext och dubbelt för att vi ska kunna fånga det i enkla sanningar. På en gång syndare

och rättfärdiggjord – simul justus et peccator – är ett av de mer kända uttrycken för detta i luthersk teologi. Det återspeglar en hel tanke värld hos Luther.

För min del använder jag allt oftare uttrycket bedjande-och-sökande med bindestreck emellan, som ett alternativ till det klassiska uttrycket ”troende”. Skälet är att ”troende” kan uppfattas som ett ganska statiskt begrepp. Det för dessutom åtminstone mina associationer åt det intellektu ella hållet.

Detta sätt att uttrycka sig är ett försök att skapa andra bilder av hur vi som människor och mänsk lighet samlas kring Gud. Att se människan som en bedjande och sökande varelse fångar in en del av vad det är att vara en religiös människa i 21:a århundradet. Inte det ena eller det andra utan både och. Simul. I djupet är vi nog, på många plan, mest undrande inför livets mysterier.

Det diffusa gränslandet mellan bedjare och sökare låter oss ana likheten mellan orden, och att den tysta och osynliga bön som boken handlar om hör lika mycket hemma i båda områdena.

Både ordet bedjande och ordet sökande handlar ju om hur människan sträcker sig bortanför det synliga eller djupare in i det. När livet möter oss eller drabbar oss så sträcker vi oss efter samman hang och förståelse bortanför eller djupare in i det gripbara och vardagliga. Kanske växer det fram en aning om att livet är rotat i Gud.

Ibland säger vi att vi ber, ibland att vi söker. Förmodligen gör vi båda delarna. Och vad vi kallar det kanske egentligen kvittar.

Kanske är det nyttigt att den som i dag upplever sig som bedjande stärker sin identitet som sökande och att den som trott sig ”bara” vara sökande också upp täcker sig vara mer bedjande än man trodde.I många avseenden är tillvaron helt obegriplig. Livet går inte ihop. Att hoppas på att det i kaos finns en Gud kan vara en vila. Det kan också vara en kamp, en kamp vi ibland vinner och ibland förlorar. Ibland väljer vi att leva som om vi hade tro, trots att allt tycks peka åt annat håll. Ibland väljer vi att leva som om vi inte hade en tro, trots att något inom oss viskar motsatsen.

Med uttrycket bedjande-och-sökande kanske det går att släppa några av stämplarna jag sätter på mig själv och stämplarna som vi sätter på varandra. Fokus blir mindre på att försöka definiera varandra eller oss själva. Det handlar nu mer om riktning. Hur jag sträcker mig. Hur jag vågar hoppas. Med detta försöker jag också släppa taget om min egen tro och titta utanför mig själv. Erfarenheter från själavårdens område visar att det är lätt att fastna i att titta på sin egen tro och ta tempen på den. Då skärmar tron av mig i stället för att hjälpa mig att sträcka mig utåt. Människan blir självupptagen. Bönen kan hjälpa mig ut ur denna instängdhet, öppna fönstret och göra det lättare att andas.

Ditt namn:

Tävla om rättvisemärkta varor! 1:a pris värde 500 kr, 2:a pris värde 300 kr, och 3:e pris värde 200 kr.

Adress:

MILITÄRA STÖDJE PUNKTER

UN HOS OSS TSARFRUAR

ARTROS

MILJO NER PÅ EN STOR EN

GNAGA RE KNALL MOCKARUTA OCH DRÖM

TVIVELAKTIGA ÄR FINFÖRDE LAT A4

FLUOR

PRESSA DE BARRVÄXT

ESTE TISKT OMDÖME SLUTORD MASSA MED OST

NOTERA MOT MARKEN SARDO NISK

ANKEL DRYCKER GJORDA PÅ BLAD

VÄGLEDARE

GRACIL UPPREP NING

BAKAS DET I GAMMAT

KRUKA SJÄLAVAND RING ÄGNAT SIG ÅT SPÅDOM GEMA KEN KRÖKA

SCHWARZENEG GERS RÄCKA KAN ARVSFAKTOR

UPPRIKTIG GLOSA

VEN BÖNPRO DUKT

OXUDDE 1306

BARNPYSSEL

TÄNKER INTE PÅ ANDRA ÄR EN STACK ARE

Finn fem fel! Hitta de fem saker som skiljer de två bilderna åt. 1 vinnare av pysslet får en barnbok. Ange din ålder när du skickar in lösningen.

Illustration: freepik.com

SKICKA DIN LÖSNING TILL:

Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Senast: Vi behöver din lösning senast 31/3 2020 Vinnarna presenteras på www.svenskakyrkan.se/sodratjust och i nästa nr.

Vinnare förra numret:

1:a pris: Ulf Petersén, Västervik 2:a pris: Joakim Lundin, Norrköping 3:e pris: Britt Rosenqvist, Västervik Barnpyssel: Harry Shepherd,Västervik