Historia

Hon skänkte dopfunten till Hjorteds kyrka

Karin Hammarskjöld var en adlig kvinna med makt i det dåtida samhället. Hon ägde gårdar i Hjorted och skänkte dopfunten som fortfarande används i kyrkan.

TEXT: Eva Johansson

När hon föddes är det ingen som vet säkert men hon ska ha dött 1686, möjligen i Hjorted. Då kom hon till ro efter ett långt och till synes stridbart liv. Hon skildes från sin make, hon stred om bänkplatsen i kyrkan med sin granne och om arvet med sin brorsdotter. Troligen genomgick hon också andra konflikter under sitt liv.

Hon var också rik och kunde skänka värdefulla inventarier till kyrkan. 1651 skänkte hon en bänk som skulle stå framför altaret, inklusive pall och duk i svart silke. Duken var broderad med krucifix i mitten och Jesu födelse som motiv på sidorna.

1661 skänkte hon dopfunten i sten till kyrkan. Den hade kostat fem riksdaler specie och ska enligt en anteckning i kyrkboken vara gjord av täljsten. Då var det en annan och betydligt mindre kyrka i Hjorted. Den nuvarande byggdes på 1770talet.

I arkivhandlingarna kallas hon oftast Karin men ibland Catharina. Det var olika varianter av samma namn.

Karins far var ryttaren Peter Mikaelsson från Öland, adlad Hammarskjöld 1610 och då förlänad Misterhults säteri (som vi berättat om i nr 3, 2019). Hans mor Görvel Fadersdotter Sparre ansågs vara en av Sveriges rikaste kvinnor, om inte den rikaste, under sin levnad. Så Karin hade goda förutsättningar i livet. Troligen föddes hon något årtionde in på 1600-talet. Karin gifte sig med Bengt Slatte som var född 1617. Födelseåren för de flesta av Karins syskon är kända och med ledning av det bör hon vara född 1616–1618. Efter faderns död 1646 blev det Karin som ärvde gårdarna Äskekärr och Gölpefall i Hjorted. De hade från början tillhört hennes farmor men dragits in till kronan och sedan återlämnats. Karin gjorde Äskekärr till sitt säteri, med Gölpefall som en gård under säteriet. Äskekärr kallades senare Stierneberg, förmodligen efter Karins mor Christina Stjärna som dog 1652. Stierneberg sålde hon 1660 till sin bror Per men kunde bo kvar där.

Harald Petersson skriver i boken "Hjorted i svunnen tid" att Karin bodde på båda gårdarna, som ansågs ganska likvärdiga ståndsmässigt. När maten var slut på den ena gården flyttade hon till den andra. Hennes bror Per dog 1671 och Karin ägde sedan båda gårdarna. Pers dotter Vendela tog strid med sin faster om arvet och Karin fick i uppgörelsen avstå några andra gårdar till kronan för att familjen skulle få

behålla Gölpefall och Stierneberg, som sedan övertogs av Vendela.

Förr i tiden var rangordningen i samhället mer reglerad och hierarkin betydligt mer uttalad. Vilka som var överhet och vilka som stod under var självklart. Alla skulle veta sin plats. Detta återspeglades i kyrkbänkarna. Varje gård och familj skulle ha sin egen bänk och de främsta familjerna satt längst fram, kvinnor till vänster och män till höger. Kyrkorna hade egna bänkordningar som i en hel del församlingar finns bevarade i äldre kyrkböcker.

Bråk om placeringen i kyrkbänkarna är inte ovanliga och Karin Hammarskjöld var indragen i en sådan konflikt med Nils och Ingeborg i Getterum om rätten till den främsta platsen i tredje bänken. Striden gällde Karins arrendebonde på Gölpefall. Nils i Getterum ansåg sig av hävd ha rätten till bästa platsen medan bonden på Gölpefall menade att han hade den rätten eftersom Gölpefall hörde till Äskekärr som då blivit säteri. Karin vann tvisten i prostetinget. Nils överklagade till konsistoriet i Linköping men parterna förlikades. Själv hade Karin fått tillåtelse 1655 att bygga sig en egen kyrkbänk i koret.

Maken Bengt kom från den gamla adliga släkten Slatte med rötter långt bak i medeltiden. Omkring 1640 gifte de sig men äktenskapet upplöstes i skilsmässa i maj 1649. Några barn verkar de inte ha fått.

Att skiljas vid den här tiden var mycket ovanligt och svårt. Att själva komma överens om skilsmässa räckte inte, det krävdes betydligt mer. Antingen att den ena maken övergett den andra och varit borta länge, eller att ena maken försökt döda den andre. Om man var överens bestämde man att endera maken skulle rymma och hålla sig undan så länge att skilsmässa kunde ske. Vigseln hade ju skett i kyrkan och det var domkapitlet som skulle bevilja skilsmässan, inte världslig domstol. Karin gifte inte om sig men det gjorde hennes före detta make.

3 1

2

BILDTEXTER:

1. I Hjorteds äldsta kyrkbok finns en förteckning över dem som skänkte pengar till kyrkan. Här är det från 1645 och under Peer i Marsgölehult hittar vi “Wälborna Fru Karin Hammarskjöld på Stierneberg” som skänkt en daler kopparmynt. Bildkälla: Hjorted (H) KI:1 (1633-1764) Bild 600 / sid 109, Arkiv Digital.

2. Konflikten mellan Karin Hammarskjöld och Nils och Ingeborg i Getterum om placeringen i kyrkans bänk upptar åtta sidor i kyrkboken. Detta är början på konsistoriets redogörelse. På fjärde raden står det att “Wälborna F. Karin Hammarskjöld till Stierneberg” är svarande. Bildkälla: Hjorted (H) KI:1 (1633-1764) Bild 170 / sid 25, Arkiv Digital.

3.Så här såg den gamla medeltida kyrkan ut, enligt en teckning från 1635. Bild från Riksantikvarieämbetet.

4.Dopfunten i Hjorteds kyrka har skänkts av Karin Hammarskjöld. Den används fortfarande.