Page 1

En rättvis matrevolution

kräver en politik som samordnar olika mål samt ett brett deltagande

Att dämpa och anpassa sig till klimatförändringen kräver stora förändringar i livsmedelssystemet. Med tanke på omfattningen av de nödvändiga ändringarna är det motiverat att tala om en övergång som gäller hela systemet, det vill säga en matrevolution.

En rättvis övergång beaktar klimatåtgärdernas inverkan på näringsintaget, utkomsten och miljön.

• Livsmedelssystemets viktigaste uppgift är att producera

god näring till alla. I planeringen av klimatåtgärder måste man säkerställa att detta mål inte äventyras. I bästa fall främjar klimatåtgärderna hälsosamma matvanor.

• Klimatåtgärdernas inverkan på jordbruket kan vara betydande och varierar områdesvis. I Finland gäller detta särskilt torvmarker som används för jordbruk. Om klimatåtgärderna drastiskt hindrar välbefinnandet eller utkomsten i någon grupp, måste det finnas möjligheter till kompensation. Övergångsperioder minskar behovet av kompensation.

Konsumtion

• I planeringen av klimatåtgärder bör

man även beakta deras inverkan på naturens mångfald, vattnets användning och kvalitet samt djurens välbefinnande.

• En rättvis övergång kräver att man tittar

Matsäkerhet och näring

Restaurang- och mattjänster

Utkomst

LIVSMEDELSSYSTEM Miljöns och djurens välfärd

Handel

både nära och fjärran. Man bör beakta hur livsmedelssystemets klimatåtgärder inverkar på näringsintaget, utkomsten och miljön hos befolkningen i andra länder.

Produktionsinsatser

Primärproduktion

Tillverkning och förädling

• En rättvis övergång grundar sig på omfattande

delaktighet. Olika grupper måste kunna delta i planeringen av åtgärderna redan i ett tidigt skede. Särskilt bör man fästa uppmärksamhet vid att skapa möjligheter för ofta åsidosatta grupper, såsom barn och ungdomar, att bli delaktiga.

Läs mer: www.justfood.fi @justfood-stn

Policy rekommendationer för matsystems rättvis omställning Just Food Policy Brief oktober 2020


Klimatåtgärderna berör hela livsmedelssystemet Europeiska unionen (EU) har som mål att bli koldioxidneutral före 2050, vilket innebär striktare mål redan för 2035. EU:s program Från jord till bord fastställer att uppnåendet av klimatmålen och övergången till ett mer hållbart och hälsosammare livsmedelssystem kräver betydande förändringar i hela matkedjan, från produktion till konsumtion, från tillredning till svinn och från internationell handel till reklam.1 Åtgärderna i livsmedelssystemet löser inte klimatförändringen på egen hand. Klimatförändringen påverkar dock på många sätt förutsättningarna för matproduktion i olika delar av världen. Att garantera tillgången till hållbar mat på jorden kräver därför både åtgärder som bromsar klimatförändringen och sådana som främjar anpassning.2 I Finland är förändringar av åkermarkens användning, hantering av åkrarnas kollager och förändrade kostvanor effektiva metoder att minska klimatför-

ändringarna orsakade av livsmedelssystemet. Det är mycket viktigt att minska utsläppen från torvmarker eftersom de utgör över hälften av jordbrukens alla växthusutsläpp (CO2-ekv) i Finland.3 Med förändrade produktionsmetoder kan man påverka åkrarnas kollager och även utsläppen från djurens gödsel och idisslande. Utsläppen från matkonsumtionen skulle minska märkbart med en vegetarisk eller fiskbaserad kost,4 vilket även skulle göra kosten hälsosammare.5 En minskning av åkerarealen till följd av den minskade djurproduktionen skulle ge lägre utsläpp. Vidare är det viktigt att minska matsvinnet med tanke på resurseffektiviteten.

Man har bedömt att före 2035 skulle man kunna minska klimatutsläppen från livsmedelssystemet med åtminstone en tredjedel.

Näringsintag

Utkomst

De förändringar som övergången kräver har störst påverkan på de grupper vars kost för närvarande är minst klimatvänlig. I Finland äter lågutbildade mindre grönsaker, frukt och bär. Klimatåtgärderna får inte försvåra möjligheterna till ett gott näringsintag hos människorna i de mest utsatta grupperna.

Klimatåtgärderna påverkar jordbruket i hög grad eftersom en övergång till vegetarisk och fiskbaserad kost skulle minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter. Även de regionalekonomiska effekterna kan vara betydande. Det finns till exempel många odlade torvmarker i de nordliga områdena och kustområdena, där också djurproduktionens andel är större. Å andra sidan kan jordbruket leda till klimatlösningar genom att öka kolbindningen på mineraljordar.

män

lägsta utbildningsnivån 9 % medelhög utbildningsnivå 11 % högsta utbildningsnivån 22 %

200

400

600

kvinnor

800

1000 g/dygn

lägsta utbildningsnivån 14 % medelhög utbildningsnivå 24 % högsta utbildningsnivån 30 %

NTM-centralerna 1. Lappland 2. Norra Österbotten 3. Kajanaland 4. Norra Savolax 5. Österbotten 6. Norra Karelen 7. Mellersta Finland 8. Södra Österbotten 9. Södra Savolax 10. Birkaland 11. Satakunta 12. Tavastland 13. Sydöstra Finland 14. Egentliga Finland 15. Nyland

6

0

Källa: Kekkonen m.fl. 2019.

Källa: Luke. Statistiktjänster. Antal husdjur. https://stat.luke.fi/

rekommendation 500 g/dygn

rekommendation 500 g/dygn

0

200

400

600

800

1000 g/dygn

Källa: FinRavinto 2017-undersökning, JUST-FOOD WP4, opublicerad. ©SYKE 2020.

Andelen som äter grönsaker, frukt och bär enligt rekommendationerna varierar beroende på utbildning och kön.

Policy rekommendationer för matsystems rättvis omställning Just Food Policy Brief oktober 2020

8 455 - 20 249 29 564 - 32 082 37 095 - 40 027 44 580 - 47 107 99 310 - 131 717

0 - 3 000 3 001 - 10 000 10 001 - 20 000 20 001 - 40 000

Hektar odlad torvmark med djupt torvlager (60 cm eller mer) per NTM-central

Antalet kreatur (2020) och torvmarker (2016) skiljer sig kraftigt regionalt.


En rättvis övergång i livsmedelssystemet kräver att rättvisefrågorna delas upp En rättvis övergång är en viktig princip i EU:s program Den gröna given och Från jord till bord. Rötterna till den politiska diskussionen om en rättvis övergång finns inom fackföreningsrörelsen. Den internationella fackliga samorganisationen ITUC krävde redan i början av 2000-talet att klimatåtgärdernas inverkan på ekonomin och sysselsättningen skulle beaktas. Med den sociala och ekonomiska politiken kan man stödja investeringar, sysselsättning och utbildning inom nya områden.

I en rättvis matrevolution måste man beakta alla dimensioner av rättvisa

Rättvis fördelning Erkännande eller sociokulturell rättvisa Processuell rättvisa Kompenserande rättvisa

Inom vetenskapen har begreppet rättvis övergång en stark grund i forskning om miljörättvisa och hållbarhetststransformation.7,8 I forskningen betonas identifieringen av de för- och nackdelar som klimatåtgärderna leder till, men även identifiering av kulturella värderingar och särdrag som en del av beslutsfattandet. I en rättvis övergång måste man garantera att alla parter har lika möjligheter att delta och göra sig hörda i beslutsfattandet. Fördelning av materiella och immateriella föroch nackdelar till följd av övergången. Beaktande av lika värdighet och specifika behov i verksamheten och diskussionen gällande övergången. Olika gruppers lika möjlighet att delta och göra sig hörda i beslutsfattandet gällande övergången. Kompensering av klimatåtgärdernas oskäliga följder, som är svåra att förhindra.

Miljö

Tid

Klimatåtgärderna måste granskas tillsammans med den biologiska mångfalden och utnyttjandet av vattenresurserna. Ett hållbart utnyttjande av naturresurser är också alltid en gränsöverskridande fråga. Maten som konsumeras i Finland kräver mark och vattenresurser i olika delar av världen. Nationella klimatåtgärder är verkningslösa om de leder till att produktionen och nackdelarna överförs till andra länder.

Kortsiktiga och långsiktiga mål samt övervägande av övergångsperioder ingår i verktygen för en rättvis övergång. Övergången sker inte på lika villkor för alla. Vissa åtgärder kan genomföras rättvist och snabbt, andra kräver en övergångsperiod. Kompensationen kan bygga på utbildning, övergångsstöd eller ekonomiska ersättningar. Att dra ut på klimatåtgärderna är orättvist mot de grupper som är sårbara för klimatförändringen.

Livsmedlen som konsumeras i Finland kräver mark i olika delar av världen

Odlingsmark som Finland behöver 80 000 ha 40 000 ha Risk för artutrotning orsakad av den finländska konsumtionen betydande risk

liten risk Källa: Sandström m.fl. 2017. © SYKE & SITRA

9

Skogsröjningen för jordbruksändamål medför risk för artutrotning särskilt i tropiska länder.

Policy rekommendationer för matsystems rättvis omställning Just Food Policy Brief oktober 2020


Matpolitiken behövs för att koordinera en rättvis övergång En rättvis matrevolution beaktar dess inverkan på näringsintaget, utkomsten och miljön. Till exempel följande politiska metoder kan främja en rättvis övergång Märkningar och beskattning som beaktar livsmedlens hälso- och miljöeffekter Finansieringsmodeller som främjar en rättvis övergång Principerna för en rättvis övergång i klimatlagen

Utkomst

Handelsavtal som beaktar hållbar utveckling och mänskliga rättigheter Möjligheter att delta i planeringen av klimatåtgärder för dem som påverkas av övergången

Matsäkerhet och näring

Miljökriterier i näringsrekommendationer

Miljöns och djurens välfärd

Fördelningsrättvisa

Erkännande rättvisa

En rättvis övergång kräver stöd från en matpolitik som samordnar livsmedelssystemets olika mål.4 Övergången bygger på den nuvarande politiken och förenar olika politikområden. Med tanke på rättvisa är det viktigt att de grupper som på olika sätt påverkas av matrevolutionens för- och nackdelar kan delta i utvecklingen och fastställandet av klimatåtgärderna. Omfattningen av matrevolutionen kräver nya möjligheter att delta. Andelsjordbruk är ett exempel på medborgarnas förmåga att agera till förmån för hållbarhet. En matrevolution som är godtagbar för unga kan främjas genom deltagarbaserad utveckling av skolmåltiderna. Det är viktigt att beakta jordbrukarnas praktiska kunskaper och erfarenhet i utvecklingen av koldioxidneutrala produktionskedjor och klimatsmarta odlingsmetoder. Företagen kan förbättra försörjningsmöjligheterna för arbetarna och odlarna i sina produktionskedjor och öka deras delaktighet med hjälp av ansvarssystem och standarder.

Förväntade resultat gällande god näring och miljökonsekvenser i kommunernas avtal om måltidstjänster Jordbruksstöd som uppmuntrar till klimatåtgärder

Processuell rättvisa

Nya inkluderande verksamhetssätt i utformningen av politiken

Offentlig styrning krävs för vägledning och för att genom lagstiftning fastställa nödvändiga incitament och begränsningar. I klimatlagen kan man skriva in principerna för en rättvis övergång för att styra klimatpolitiken samt föreskriva en rätt till kompensation för oskäliga följder. Med jordbruksstöd kan man uppmuntra jordbrukarna till klimatåtgärder, såsom förändring av odlingsmetoder och markanvändning på torvmarker. Integreringen av miljökriterier i näringsrekommendationerna bidrar till att stärka arbetet för ett hållbart näringsintag. Kommunerna kan kräva resultat av sina måltidstjänster även vad gäller hälso- och miljöeffekter. Genom att utveckla handelsavtalen och lagarna om företagsansvar kan man främja uppfyllandet av målen för en hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna globalt. Det är viktigt att följa upp genomförandet av en rättvis övergång. För hållbarheten och rättvisan i livsmedelssystemet måste man dessutom ta fram forskningsbaserade indikatorer för att kunna uppskatta övergångens effekter på ett övergripande sätt.

En rättvis matrevolution kräver en politik som samordnar olika mål samt ett brett deltagande

3 Tilastokeskus 2020. Suomen kasvihuonekaasupäästöt 1990–2019. Helsinki.

Författare Minna Kaljonen, Suvi Huttunen, Kaisa Karttunen, Teea Kortetmäki, Jyrki Niemi, Jani Salminen, Merja Saarinen, Liisa Valsta

4 Huan-Niemi, E., Kaljonen, M. Knuuttila, M, Niemi, J., Saarinen, M. 2020. The impacts of dietary change in Finland: Food systems approach. Agriculture and Food Science 29, 4, pp. 372-382.

8 Williams S., Doyon, A., 2019. Justice in energy transitions. Environmental Innovations and Societal Transitions 31, 144–153.

5 Valsta, L., Kaartinen, N., Tapanainen, H., ym. 2018. Ravitsemus Suomessa – FinRavinto 2017 -tutkimus, Raportti 12/2018. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.

9 Sandström, V., Kauppi, P.E., Scherer, L., Kastner, T., 2017. Linking country level food supply to global land and water use and biodiversity impacts: The case of Finland. Science of The Total Environment 575, 33–40.

Källor 1 European Commission 2020. Farm to Fork strategy for a fair, healthy and environmentally-friendly food system https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/ f2f_action-plan_2020_strategy-info_en.pdf 2 IPCC 2019. Land use and climate change. Summary for policy-makers. Intergovernmental panel on climate change. WMO, UNEP. https://www.ipcc.ch/srccl/

6 Kekkonen, H, Ojanen, H. Haakana, M. Latukka, A. & Regina, K. 2019. Mapping of cultivated organic soils for targeting greenhouse gas mitigation. Carbon Management 10 (2), 115–126. 7 Kortetmäki, T. 2019. Tensions between food justice and climate change mitigation. In Vinnari E. and Vinnari M.

Projektet får finansiering från rådet för strategisk forskning (RSF) vid Finlands Akademi.

Policy rekommendationer för matsystems rättvis omställning Just Food Policy Brief oktober 2020

Läs mer: www.justfood.fi @justfood-stn

(eds). Sustainable governance and management of food systems: Ethical perspectives. Wageningen Academic Publishers, Wageningen. pp. 3508-3513.

Layout och infografik Satu Turtiainen, SYKE Helsingfors 12/2020 ISBN 978-952-11-5236-8 (PDF)