En
Hållbara och levande kommuner bygger på
miljöinformation
Kommunens uppgift är att tillhandahålla en bra boendemiljö för sina nuvarande och framtida invånare. Klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald, föroreningarna och de ekonomiska problemen kommer att vara allt större utmaningar i framtiden. Ett systematiskt utnyttjande av miljöinformation vid planeringen och beslutsfattandet stödjer byggandet av livskraftiga och hållbara kommuner.
Så här säkerställer du att miljöinformationens fördelar beaktas vid beslutsfattandet i din kommun
Gör upp miljöräkenskaper. I kommunens räkenskaper och budgetering ska en bra miljö ses som en investering. Räkna också med kostnaderna för miljöbelastningen och de besparingar som miljöskyddet möjliggör på ett övergripande sätt i ekonomiplaneringen.
Ta ett fast grepp om miljöproblemen. Fastställ som långsiktig prioritet en bra, konsekvent och förutseende skötsel av miljöfrågorna.
Överbrygga klyftor, främja samarbete. För att lösa miljöproblemen behövs verksamhetssätt och arbetsgrupper som överskrider gränserna för förvaltningsområdena samt aktivt deltagande bland invånarna och företagen. På så sätt identifierar du de största problemen och försäkrar dig om att lösningarna är rättvisa.
Utnyttja information aktivt. Det finns rikligt med pålitlig miljöinformation i Finland. Utnyttja informationen nu, därför att om miljöbelastningen fortsätter, ökar även kostnaderna.
Omställningarna är en möjlighet till en hållbar framtid för
kommunerna
Kommunerna i Finland har utvecklats berömvärt utifrån lokala förutsättningar sedan 1860-talet. Hållbarhetsomställningen i kommunerna på 2000-talet är en fråga om lokala svar på globala megatrender och miljöförändringar. Klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald, föroreningarna och uttömningen av naturresurser möter konkret en åldrande befolkning och digitalisering påskyndad av artificiell intelligens i kommunerna.
Omställningen innebär många möjligheter till både hållbar tillväxt och klok nertrappning. Kommunerna har möjlighet att styra omvälvningen genom planläggning och upphandling, genom att ordna basservice och genom att stödja de näringar som svarar på utmaningarna på ett mångfunktionellt sätt. Det kan också bli aktuellt att avstå från hela branscher.1 Till exempel hållbar turism och förnybar energi skapar möjligheter för kommunerna, medan man kan minska de negativa konsekvenserna för klimatet och vattendragen genom att lägga ner torvproduktionen.2
Förändringar som känns smärtsamma är möjliga och godkända ur kommuninvånarnas synvinkel om åtgärderna motiveras med forskningsdata och genomförs rättvist regionalt. Enligt en enkät våren 20243 förhåller sig 82 procent av finländarna positivt till att beslut om begränsning av förbrukningen av naturresurser och utsläpp i framtiden fattas i första hand utifrån forskningsdata.
En välmående miljö stärker ekonomin
Hållbar utveckling och miljöfrågor har redan länge varit en del av kommunernas verksamhet. Nu är det klokt att konsekvent basera kommunens hela beslutsfattande och planering inom alla branscher på dem.4
Man har noterat att inom strategisk planering, budgetering och beslut som betonar ekonomisk hållbarhet förbises lösningar på miljöproblemen lätt eller också blir de separata projekt.5 Ekonomin kan dock inte främjas separat från miljön, eftersom ekonomin grundar sig på naturresurser och de tjänster som ekosystemen producerar. En försämring av dessa försämrar bevisligen de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna.6 Å andra sidan skapar dessa kopplingar möjligheter för kommunerna att styra ekonomin så att den är effektiv, sparar naturresurser och minimerar miljöbelastningen. Grön ekonomi eller cirkulär ekonomi kan stödja miljöskyddet.
Ekonomi- och miljöaspekter har redan sammanlänkats till exempel i Fisu-nätverket för resurskloka föregångarstäder (fisunetwork.fi, på finska). Lahti har infört en klimatbudget och uppnått kostnadsbesparingar särskilt genom ett program för energibesparing och genom elektrifiering av kollektivtrafiken. Kommunekonomin kan dra nytta av lokalt producerad
förnybar energi och förbättrad energieffektivitet. Nästan en tredjedel av kommunerna i Finland hör till Hinku-nätverket, som har betydande klimatgärningar som mål (hiilineutraalsuomi.fi). Hinku-kommunerna strävar efter att minska sina växthusgasutsläpp med 80 procent jämfört med nivån 2007 före 2030.
Samarbete med invånare och lokala företag
Hinku-kommunerna uppmuntrar lokala företag och invånare till klimatgärningar. Samarbete mellan olika sektorer, aktörer och förvaltningsnivåer är en väsentlig del av lösningarna. Det har konstaterats vara viktigt att utnyttja och möjliggöra lokal aktivitet i både klimatarbetet och tryggandet av artmångfalden.7
Det finns styrka i frivilligheten, men kommunerna behöver också hjälp tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning för att främja hållbarhetsomställningen. Risken är att en del kommuner förlorar till exempel industriella investeringar i förnybar energi och grön övergång, medan andra kommuner kan samordna och uppmuntra miljöinvesteringar med hjälp av målmedvetna klimatplaner. Genom konsekvent nationell politik och lagstiftning kan man stödja kommunernas självstyrelse och uppnåendet av miljömålen.8
Ett omfattande och tillförlitligt
kunskapsunderlag stödjer hållbarhetsledningen
Miljöräkenskaper är ett sätt att samla information om sambanden mellan ekonomi och miljö. För närvarande utvecklas komplettare metoder för att ekosystemens betydelse för ekonomin och välfärden ska kunna inkluderas i de kommunala räkenskaperna.
I Tammerfors har man utvecklat en metod som utnyttjar lokalkännedom för att följa upp förändringar i stadsnaturens ekonomiska värde. En undersökning visade att grönområdenas förmåga att hålla kvar regnvatten och förebygga översvämningar håller på att bli alltmer värdefull.9
Hanteringen av miljöfrågor begränsar sig inte till enbart mekanisk uppföljning av indikatorer och förändringsledning.10 Det behövs också miljörättvisa, vilket innebär att olika aktörers åsikter hörs och beaktas så att miljöinsatsernas fördelar och nackdelar identifieras och delas rättvist.11
Att utnyttja naturresurserna noggrant och utan att slösa samtidigt som naturen och vattnen skyddas är på lång sikt den viktigaste förutsättningen för kommunernas verksamhet och invånarnas välfärd
Det är särskilt viktigt att i större utsträckning än i nuläget beakta de kostnader som otillräckliga miljöinvesteringar orsakar kommande generationer. Konkreta erfarenheter på olika håll i världen visar att man kan förebygga skador från översvämningar i städer, som tilltar i och med att klimatet blir varmare, och de kostnader som dessa orsakar till exempel genom att investera i grönstruktur i städerna i god tid.12
Utnyttjandet av miljöinformation har minskat kommunernas klimatutsläpp –men mycket arbete är ogjort
Många kommuner har gjort ett bra arbete för att minska klimatutsläppen, men utsläppen måste minskas snabbt också i fortsättningen. Utsläppen minskade med sammanlagt 37 procent under perioden 2005–2023. De stora skillnaderna mellan kommunerna förklaras bland annat av näringsstrukturen, i synnerhet jordbruksdominansen, geografiska egenskaper såsom avstånd och samhällsstruktur samt skillnader i väderförhållandena och bränsleanvändningen för fjärrvärme.
Utsläppsförändring
Kommunernas utsläppsminskningar måste påskyndas för att klimatmålen ska uppnås
Det liggande stapeldiagrammet visar Helsingfors och de fem kommuner som minskat sina utsläpp snabbast samt det framtida utsläppsscenariot enligt det så kallade referensscenariot. De sammanräknade utsläppen från alla kommuner måste minska snabbare än i nuläget för att klimatmålen för 2030 och 2050 ska uppnås. Källa: Finlands miljöcentral. 2025.
Miljöinformation i överflöd
I Finland finns det rikligt med kommunspecifik uppföljningsinformation om miljöns tillstånd. Till exempel med hjälp av modellering av utsläpp av luftföroreningar (syke.fi, på finska) och klassificering av stads- och landsbygdsområden (miljo.fi, på finska) kan man analysera förändringar också oberoende av administrativa gränser. Geodata möjliggör mycket detaljerade granskningar. Med hjälp av dem kan man analysera förändringar också oberoende av administrativa gränser. Geodata möjliggör mycket detaljerade granskningar.
► Syke Policy Brief tillhandahåller mer information om stadsnaturen: Städerna kan förtätas på ett natursmart sätt (24.3.2025, issuu.com/suomenymparistokeskus)
► Webbplatsen Luonnontila (luonnontila.fi, på finska) ger en bredare bild av den biologiska mångfalden.
► Klimatutsläpp i kommuner och regioner (paastot.hiilineutraalisuomi.fi)
► Uppföljning av den byggda miljön (miljo.fi, på finska)
► Verktyg och verksamhetsmodeller för cirkulär ekonomi (kiertotaloussuomi.fi, på finska)
► Nyckelindikatorer för hållbar stadsutveckling (syke.fi, på finska)
► Utveckling av ekosystemräkenskaper (syke.fi, på finska)
Verktyg som stöd för beslutsfattandet
► Med verktyget för scenarier för kommunernas växthusgasutsläpp (skenaario. hiilineutraalisuomi.fi, på finska) kan man bedöma vilka insatser som krävs för att minska utsläppen och uppnå målen. Ett så kallat referensscenario fram till 2030 har utarbetats som utgångspunkt för varje kommun, och med verktyget kan man fastställa ytterligare insatser som leder till större utsläppsminskningar.
► Kolkartan (hiilikartta.avoin.org, på finska) är ett verktyg för planläggare, som kan användas för att bedöma den förändring i kolförrådet och kolsänkan i jordmånen och växtligheten som markanvändningsplanerna orsakar.
► Guiden för bedömning av rättvisa (på finska) i kommunernas klimatplaner och klimatinsatser hjälper till att identifiera hur klimatinsatsernas fördelar och nackdelar fördelas i kommunen, främja rättvisa mellan människogrupper och ta hänsyn till rättvisa i beslutsprocessen.
► Rättviseverktyget (reiluustyokalu.fi, på finska) ger vägledning i att bedöma rättvisan i de miljöåtgärder som anknyter till matsystemet. Verktyget underlättar till exempel planeringen av offentliga upphandlingar, uppföljningen av genomförandet och konsekvensbedömningen. Verktyget kan utnyttjas också i ansvarsrapporteringen.
► Vatten.fi sammanställer vattenrelaterad information. I dess karttjänst (vatten. fi) kan man granska tillståndet i sjöarna, åarna och älvarna samt näringsbelastningen i kommunerna. Finlands miljöcentrals vatten- och havsmodeller (syke. fi) stödjer planeringen av markanvändningen som inverkar på inlandsvattnet, grundvattnet och Östersjön samt kommunernas beslutsfattande om placeringen av investeringar.
► Fler räknare, verktyg och informationstjänster som kommuner, invånare och företag kan använda finns på Finlands miljöcentrals webbplats (syke.fi)
Källor
1 Expertpanelen för hållbar utveckling 2024: Hur lyckas Finland med omställning till hållbarhet? Gränsen är naturen och kraftenmänniskan. Policyrekommendation 1/2024.
2 Ollikainen, M., Soininen, N., Similä, J., Björk, A., Kotamäki, N., Valve, H., Heiskanen, A. 2023: Sinisen siirtymän politiikka kestävyysmurroksessa. BlueAdapt Policy Brief.
3 Uusi kyselytutkimus: EU-vaalien alla kansalaiset huolissaan luonnon monimuotoisuudesta, ilmastonmuutoksesta ja eriarvoistumisesta. Suomen ympäristökeskuksen tiedote 7.4.2024.
4 Lyytimäki, J., Furman, E. 2021: Kuusi polkua kestävyyteen: suosituksia suomalaisille kunnille. I verket Sinisalo S. (red.) Ympäristökäsikirja kuntapäättäjille – ja kaikille muille, s. 73–82. Into. Helsinki
5 Jäntti, A., Peltomaa, J. 2024: Kestävyys kuntajohtamisessa: analyysi Suomen 21 suurimman kaupungin kuntastrategioista. Focus Localis 52(1): 7-25. Munck af Rosenschöld, J., Kuokkanen, K. 2025: Discontinuity in projectified governance: challenges for governing the future. I verket Pekkola, E., m.fl. (red.) Future Public Governance and Global Crises, s. 57-70. Edward Elgar.
6 Laako, H., Aalto, J., Boström, C., Hyytiäinen, K., Häyrynen, S., Jarva, J., Koivula, M., Kosenius, A., Laine, I., Lehikoinen, A., Mykrä, H., Onkila, T., Paloniitty, T., Pappila, M., Silfverbeg, O., Sääksjärvi, I., Wolff, I., Kotiaho, J. 2024: Kestävyysmurros edellyttää johdonmukaista ja läpileikkaavaa politiikkaa Suomen Luontopaneelin julkaisuja 4/2024.
7 Valve, H., D’Amato, D., Hebinck, A., Lazurko, A., de Pater, M., Březovská, R. J., Saarikoski, H., Laspidou, C., Keune, H., Ziliaskopoulos, K., Harmáčková, Z. V. 2025: Transformative change from below? Linking biodiversity governance with the diversity of bottom-up action. Environmental Science and Policy 164: 104000.
8 Penttilä, O. 2024: Itsehallinto muuttuvassa ilmastossa: ilmastotyötä koskevan lainsäädännön legitimiteetti kuntien näkökulmasta. Ympäristöpolitiikan ja -oikeuden vuosikirja XVII s. 5–57. Kotamäki, N., Arhonditsis, G., Hjerppe, T., Hyytiäinen, K., Malve, O., Ovaskainen, O., Paloniitty, T., Similä, J., Soininen, N., Weigel, B., Heiskanen, A. 2024: Strategies for integrating scientific evidence in water policy and law in the face of uncertainty. Science of the Total Environment 931, 172855.
9 Costadone L., Lai, T., Hurskainen, P., Kopperoinen, L. 2024: Co-creating urban ecosystem accounting: Physical and monetary accounts of runoff retention service provided by urban green spaces. Ecosystem Services 65, 101576.
10 Reinikainen, T., Finel, N., Horn, H., Lyytimäki, J., Merenheimo, T., Nyberg, E., Pykäläinen, N., Savolahti, H. 2023: Ilo irti indikaattoreista! Kestävän kaupunkikehityksen avainindikaattorit. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 42/2023.
11 Kaljonen, M., Paloviita, A., Huttunen, S., Kortetmäki, T. 2024: Policy mixes for just transitions: A holistic evaluation framework. Environmental Innovation and Societal Transitions 52: 100885.
12 Dharmarathne, G., Waduge, A.O., Bogahawaththa, M., Rathnayake, U., Meddage, D.P.P. 2024: Adapting cities to the surge: A comprehensive review of climate-induced urban flooding. Results in Engineering 22, 102123.
13 Penttilä O., Naumanen, H., Leppänen, S., Turunen, A., Huttunen, S., Mielonen, T., Johansson, V., Belinskij, A., Hulkkonen, M.ym. 2025: Kohti reilua ilmastopolitiikkaa: Opas kuntien ilmastosuunnitelmien ja ilmastotoimien oikeudenmukaisuuden arvioinnin tueksi. 2035 Legitimacy.
Följ Sykes aktuella forskning syke.fi/sv/forskning
| 24.3.2025 Hållbara och levande kommuner bygger på miljöinformation
Skribenter: Jari Lyytimäki, Päivi Haapasaari, Minna Kaljonen, Santtu Karhinen, Niina Kotamäki, Maiju Narikka, Riikka Paloniemi, Outi Penttilä, Venla Riekkinen
Redaktör: Hanna Talikka
Layout och infografik: Satu Turtiainen
Foto: stock.adobe.com
Utgivare: Finlands miljöcentral (Syke)
ISBN 978-952-11-5762-2 (pdf) ISBN 978-952-11-5763-9 (häftad)
Bekanta dig med Syke Policy Briefs syke.fi/sv/publikationer