Vänskolverksamhet stärker Finlands tvåspråkighet

Ystävyyskoulutoiminta vahvistaa Suomen kaksikielisyyttä.

Av MIKAEL HILTUNEN

Finland är ett föregångsland när det gäller att trygga de språkliga rättigheterna i lagstiftningen. Enligt grundlagen har finska och svenska en likvärdig ställning som Finlands nationalspråk och i språklagen ingår närmare bestämmelser som förpliktar förvaltningen. Det juridiska skyddet är starkt.

Finland klarar emellertid inte riktigt av att leva ut sin potential som ett tvåspråkigt samhälle. Språkgränsen mellan det svenska och det finska i Finland existerar fortfarande och kunskaperna i det andra inhemska språket har blivit sämre. Detta är en oroväckande utveckling, eftersom forskning visar att den finskspråkiga befolkningens attityder till det svenska och kunskaper i språket hänger ihop. Ju bättre kunskaper i svenska finskspråkiga har, desto positivare inställning tenderar de att ha till det svenska i Finland.

Meidän on luotava luonnollisia yhteyksiä kieliryhmien välille molemminpuolisen ymmärryksen vahvistamiseksi. Ystävyyskoulutoiminta nostetaan usein esille keinona vahvistaa Suomen kaksikielisyyttä (esimerkiksi hallituksen Kansalliskielistrategiassa), mutta yhteistyölle ei ole ollut olemassa toimivia rakenteita. Hanasaaren Svenska nu -verkosto ja Svenska folkskolans vänner toteuttivat lukuvuonna 2021–2022 laajan ystävyyskouluhankkeen, johon osallistui 18 suomen- ja ruotsinkielistä koulua (alakouluja, yläkouluja ja lukioita). Hankkeeseen kuului kouluja, jotka tekivät yhteistyötä omalla alueellaan, ja kouluja, joilla oli enemmän maantieteellistä etäisyyttä toisiinsa. Hankkeen tarkoituksena oli madaltaa kynnystä tehdä yhteistyötä kielirajan yli ja esitellä hyviä ystävyyskoulutoiminnan käytäntöjä.

Varje skolpar lade upp sin vänskolverksamhet på eget sätt. Lärarna ansåg att det bästa med projektet varit den gemensamma planeringen med vänskolans lärare och att sedan förverkliga planerna i praktiken. Många skolor inledde kontakten med brevväxling, utbyte av videon, samtalsövningar och en del skolpar tillämpade eklasstandem-metoden, som går ut på att eleverna lär ut sitt språk till den andra språkgruppens elever. Lärarna bedömde att kommunikationen fungerade bäst i styrda övningar som planerades i förväg. Eleverna hade också kontakt med varandra i olika sociala medier.

Ystävyyskoulutoiminta huipentui koulujen vierailuihin toistensa luona, ja silloin oppilaat pääsivät todella käyttämään kielitaitoaan. Opettajat painottivat, että on tärkeä panostaa ryhmäytymiseen ja suunnitella vapaa-aikaa fyysisten tapaamisten yhteyteen, jotta oppilaat ehtivät palautua. Oli myös hyviä esimerkkejä ystävyyskouluhankkeista, joissa oppilaat saivat aktiivisesti osallistua vierailujen suunnitteluun ja joissa isäntäkoulun oppilaat toimivat matkaoppaina.

Sammanlagt 85 procent av eleverna var helt eller delvis av samma åsikt med påståendet ”Jag gillade vänskolverksamheten” och 58 procent var helt eller delvis av samma åsikt att verksamheten ökat deras intresse för det andra inhemska språket. På basis av responsen har projektet uppmuntrat eleverna att våga tala det främmande språket. Föga överraskande nämns skolbesöken som det bästa med vänskolverksamheten. Det sociala umgänget med jämnåriga skapar bestående intryck.

Förutom att eleverna fått övning i det andra inhemska språket, har eleverna också fått lära sig om den andra språkgruppens kultur och särdrag. I flera vänskolprojekt har skolorna uppmärksammat för språkgrupperna viktiga högtider och elever har övernattat hos värdfamiljer under skolbesök. Trots vissa kulturella skillnader verkar många elever ha fått en insikt om att vänelevernas skolvardag trots allt inte är så annorlunda.

Svenska nu -verkoston tavoitteena on, että oppilaat uskaltavat käyttää oppimaansa ruotsia ja löytävät sisäisen motivaation oppia kieltä lisää. Yhteydet ikätovereihin ja inspiroivat kulttuurielämykset avaavat uuden maailman oppilaille ja osoittavat konkreettisesti, miksi maamme on kaksikielinen. Jatkamme ystävyyskoulutoimintaa SFV:n kanssa ja kannustamme kaikkia maamme kouluja muodostamaan ystävyyssuhteita kielirajan yli.

Skribent: Mikael Hiltunen är projektchef vid Hanaholmens Svenska nu-nätverk.