Pääkirjoitus

Jotakin vanhaa, jotakin uutta

Vuoteen 1998 saakka yli 30000 asukkaan kuntien oli tarjottava pitkänä kielenä viittä eri kieltä, englantia, saksaa, ranskaa, venäjää ja toista kotimaista. Kielitaitoa pidettiin pääomana, josta oli monenlaista käytännön hyötyä ja joka antoi virikettä kaikenikäisille aivoille.

Nykyaikaisilla aivotutkimusmenetelmillä on voitu tutkia kielen oppimista. Uuden kielen oppimisen on todettu muuttavan aivojen neuroverkkoja sekä rakenteellisesti että toiminnallisesti. On pystytty osoittamaan ja paikantamaan kielen käsittelyyn, puheen tuottoon ja vastaanottoon liittyvien toimintojen aivoalueita ja toteamaan, miten uuden kielen oppiminen muuttaa aivojen kehitystä. Henkilöillä, jotka äidinkielen omaksumisen jälkeen olivat oppineet toisen kielen, aivojen rakenne oli huomattavasti muovautunut. Muutokset olivat nähtävissä erityisesti aivokuoren neuronien määrässä, jolla on merkittävä rooli kognitiivisissa toiminnoissa (ajattelu, kieli, tietoisuus, muisti). Panostus kieltenopetukseen on siis myös panostus kansanterveyteen ja -talouteen.

SUKOL ry katsoo, että kunnissa on monipuolistettava A1-kielen tarjontaa ja turvattava kielipolut perusopetuksesta elinikäiseen oppimiseen. Yksi SUKOL ry:n kuntavaalitavoitteista onkin A1-kielten tarjonnan monipuolistaminen yli 30000 asukkaan kunnissa. Jotakin vanhaa, jotakin uutta.

Något gammalt, något nytt

Fram till år 1998 skulle kommuner med mer än 30000 invånare erbjuda fem olika långa språk dvs engelska, tyska, franska, ryska och det andra inhemska. Språkkunskap sågs som ett kapital som gav många praktiska fördelar och stimulerade hjärnor i alla åldrar.

Man har kunnat studera inlärningen av språk med hjälp av moderna hjärnforskningsmetoder. Det har konstaterats att inlärningen av ett nytt språk ändrar hjärnans neuronnät både strukturellt och funktionellt. Man har kunnat påvisa och lokalisera områden i hjärnan som hanterar, producerar och tar emot tal samt kunnat konstatera hur inlärning av ett nytt språk ändrar hjärnans utveckling. Hjärnans struktur hade tydligt formats hos de personer, som hade lärt sig ett annat språk efter att de hade tillägnat sig modersmålet. Ändringarna kunde observeras särskilt i antalet neuroner i hjärnbarken. Detta har en stor betydelse för de kognitiva funktionerna (tankeverksamhet, språk, medvetenhet, minne). En satsning på språkundervisning är samtidigt en satsning på folkhälsan och nationalekonomin.

SUKOL rf anser att kommunerna bör erbjuda ett mångsidigare utbud av A1-språk och trygga språkstigarna från grundläggande utbildning till livslångt lärande. Ett av SUKOL rf:s mål i kommunalvalet är följaktligen att diversifiera utbudet av A1-språk i kommuner med mer än 30000 invånare. Något gammalt, något nytt.

OUTI VILKUNA, PUHEENJOHTAJA outi.vilkuna@sukol.fi