M ÖT EN
40 ÅR MED CIRKELN
KULTURHUSET KLOSSEN VARDAGSSAMTAL
VÄG TILL NYTT SPRÅK
INGERG N I H S AMJUK & MODIG
SAMTALSKORT
OM DEMOKRATI
VALLONBRUKENS HEMLIGHETER
Plats för möten! STÄLL OM VARDAGEN Ny studieplan
DET HÄNDER i Gästrikland
MOBILISERING
för kommunanslag 3.201 9
cirkeln
ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 40. redaktör
Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director
Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare
Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd
Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto
Anna Molander postadress
Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm
tryck
Norra Skåne Offset, Klippan
Exotiskt på nära håll
FÖRRA SÖNDAGEN HAMNADE jag förundrad på Invalidkyrkogården vid Ulriksdals slott utanför Stockholm. En oplanerad utflykt ledde mig till denna oansenliga, nästan igenvuxna och för mig okända begravningsplats. ”H H (Här hvilar) invalider från krigen åren 1788–1814”, står det på en av de gravstenar som fortfarande finns kvar. Historiska vingslag på en söndagspromenad. DET FINNS ALLTSÅ INGEN anledning att stanna hemma, blunda och drömma dig bort. Locka i stället fram din förmåga att hitta det okända mitt i det välkända. Upptäcka det exotiska i närheten. Det finns där! En cykel eller ett busskort kan ta dig längre än du tror…
REDAKTÖR
papper
Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i oktober 2019.
4 Mötesplatser 7 Kulturhuset Klossen 10 Samtalskort om demokrati 11 Det händer hela tiden 12 Porträtt: Inger Ashing 16 Vallonbrukens hemligheter
22 Mobilisering för kommunanslag
cirkeln
tummen ned … … FÖR SÖLVESBORGS BESLUT ATT STOPPA INKÖP AV ”UTMANANDE SAMTIDSKONST”, något som
har mött stora protester. Cirkeln instämmer och förstår inte heller logiken. Även äldre konst har ju en gång varit samtida – och ofta utmanat just den tid den skapades i. Utan samtida konst, inte heller någon framtida.
20
Innehåll
20 40 år med Cikeln
2
Titta in om du vill hålla dig uppdaterad om klimat- och miljöfrågor. Nu söker bloggen nya skribenter, kanske något för dig?
OKEJ, MAN KAN ÅKA LÅNGT. Jag har själv gjort många långa flygresor och vill inte framkalla någon klimatångest. (Tror för övrigt inte att ångest är en särskilt värdefull omställningskänsla). Vad jag nu vill slå ett slag för är upplevelser med liten räckvidd och små ekologiska fotavtryck. Jag kan lova att var du än bor – från storstad till glesbygd och allt däremellan – finns okända platser att upptäcka.
THOMAS ÖSTLUND
0282-135
… FÖR SUPERMILJÖBLOGGEN.SE.
FO TO : JAR I KO IVI ST O
internet
cirkeln.nu
tummen upp …
16
VALLONBRUKENS HEMLIGHETER
40 ÅR MED CIRKELN
Ewa Andersson ÅLDER: 73 BOR: Villa i Orsa GÖR: Leder svamputflykter tillsammans med maken Leif. Aktiv i Naturskyddsföreningen och PRO. NAMN:
Svamp + skog =
Jag torkar min Karljohan och använder året runt.
perfekt
Varför gillar du svamp? De finns i skogen och jag tycker om att vara ute i naturen. Dessutom får du något gott att äta i korgen. En perfekt kombination! Favoritsvamp? Karljohan, som har en härligt nötig smak. Roligt också med lite annorlunda svampar. Blomkålssvamp är sällsynt här uppe i Dalarna, men den är väldigt god. Du och din man Leif har varit ledare för svamputflykter i Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen i tio år. Hur går det till? Vi åker ut i skogen, delar upp oss och plockar svamp. Efter en stund samlas vi och lägger upp allt på en presenning. Vi sorterar svamparna olika grupper – soppar för sig, skivlingar för sig och så vidare. Sedan berättar jag om vilka arter det är och om de går att äta. Vi ska ha en utflykt nu på lördag. I år är ett bra svampår, så det ska bli kul. Vilka frågor får du mest? Vilka svampar som är ätliga. Många vill också veta vilka svampar som är de bästa att plocka, förutom kantareller som de flesta känner igen. Taggsvamp och citrongul slemskivling brukar jag rekommendera som bra nybörjarsvampar. Hur är det med svampintresset? Det är stort! Men folk nu för tiden har väldigt mycket att göra, så tiden räcker inte alltid till. Du och din man, är ni lika intresserade av svamp? Ja, men jag är nog lite mer kunnig på svamp. Han har bättre lokalsinne och är vägvisaren i skogen. Vad tillagar du helst av din svamp? Jag torkar min Karljohan och använder året runt. I soppor, såser och omeletter. Hur gott som helst! Det som blir över säljer jag på marknader. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MAGNUS CARIS
cirkeln 3
Mötesplatser Känns orden igen? Kanske är det inte så konstigt. På mötesplatser – från caféer till föreningslokaler – knyts band mellan människor. Nya gemenskaper uppstår. Då kan också samhällets ”sociala kapital” växa, menar forskarna. Men vilka mötesplatser behövs och var ska de ligga? ”DET BEHÖVS FLER MÖTESPLATSER”.
»
I studieförbund och föreningar lyfts mötesplatser ofta fram som något betydelsefullt. Kanske inte så konstigt. Här är ju själva idén att människor träffas! Folkets hus, bygdegårdar och missionshus kom en gång i tiden till av det enkla skälet att människor skulle ha någonstans att sam-
4
cirkeln
las. Överheten såg det ofta som ett hot. I folkrörelsernas samlingslokaler organiserade och bildade sig människor – förutom att umgås och ha kul.
Varken hemma eller jobbet
”En plats där människor möts utanför arbete, skola och hem.” Det är ett sätt att
definiera mötesplatser. Ett brett begrepp alltså, som rymmer allt från caféet, gymmet och lekplatsen till föreningslokalen och biblioteket. En del vill vidga begreppet till virtuella mötesplatser. Andra betonar själva innehållet i mötena. Inom stadsplanering och arkitektur har offentliga mötesplatser diskuterats länge.
BIL D : KE NTARO O TRYM AN/ M ASKOT
Sociala varelser
En gemensam utgångspunkt för de flesta som intresserar sig för mötesplatser är det faktum att vi människor är sociala varelser. Hur vi organiserar möten med varandra har stor betydelse för vår gemenskap och trivsel, liksom känslan av delaktighet och tillit i samhället. En del forskare, Robert Putnam och Pierre Bordieu är två av de mest kända, har diskuterat det ”sociala kapitalets” betydelse för hur vi socialiseras in i ett samhälle. Det sociala kapitalet växer genom möten – och minskar när vi isoleras från varandra. En lokal matbutik eller en parkbänk kan i det avseendet betyda mer än man tror. Bibliotek, lokala kulturhus och studiecirklar är platser där fördjupade möten kan ske, relationer och band mellan människor utvecklas. Allt sådant bidrar till att stärka tilliten och toleransen i ett samhälle. Det sociala kapitalet ökar.
Bristvara i landsorten
CHARLOTTA MELLANDER
Ofta har intresset gällt städernas utveckling till attraktiva miljöer, där människor vill leva och bo – eller motsatsen, vad som hotar stadens livsmiljö. Redan på sextiotalet skrev Jane Jacobs klassikern Den amerikanska storstadens liv och förfall, en bok med kapitelrubriker som Parkens funktioner, Behovet av små kvarter och Att styra och planera stadsdelar. I Sverige handlar diskussionen numera bland annat om småstädernas ödslighet, framväxten av stora köpcentrum och om den tilltagande segregationen.
Charlotta Mellander, professor vid Handelshögskolan i Jönköping, har i sin forskning intresserat sig för mötesplatser, och då särskilt skillnader mellan stad och land. – Bristen på mötesplatser är särskilt stor i mindre kommuner som kanske inte längre växer och där stadskärnan påverkas negativt av utvecklingen, säger hon. Charlotta Mellander menar att beslutsfattare på dessa orter borde fundera över hur attraktiviteten kan öka, särskilt för de yngre. Annars finns risken att ännu fler flyttar därifrån. Hon brukar ibland själv tänka: ”Vad skulle jag göra här en onsdagskväll efter klockan sex om jag var 15 år och inte spelade fotboll?” Det händer att hon föreslår politiker att samtala med ungdomar om deras förväntningar. Svaret från politikerna är ofta att ”ungdomar inte vill engagera sig politiskt”. – Då måste ni hitta andra sätt att involvera dem, brukar jag säga. Ungdomars behov ser annorlunda ut i dag än för en generation sedan och ni måste fråga dem. Charlotta Mellander menar att studieförbunden har stor betydelse särskilt i mindre kommuner, där bristen på offentli» ga mötesplatser är mer påtaglig.
Min bästa mötesplats
Vilken är din bästa mötesplats? Vi frågade tre medarbetare på Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. PERNILLA ANDERSSON,
43, Uppsala. Arbetar med kultur. Oj, det finns många mötesplatser som jag gillar. Rent spontant tänker jag på dansstudion där jag varit cirkelledare i många år. Där träffar du barn, ungdomar och föräldrar. Dans är det gemensamma intresset men mötena kan handla om allt möjligt. AFFE KIHLBERG,
30, Uppsala. Verksamhetsutvecklare, arbetar med etniska föreningar. Replokalen är väl min bästa mötesplats. Där träffas man och snackar skit om allt möjligt. I jobbet är det nog ingen speciell plats, utan mer där det sker verksamhet. Där människor finns! SOFIA GUSTAFSSON,
35, Västerås. Verksamhetsutvecklare. Jag gillar avslappnade mötesplatser. Att träffas för en lunch eller en fika. Alla möten blir enklare över en kopp kaffe. Var man är spelar egentligen mindre roll. Då är tiden viktigare, att verkligen ge sig tid för att mötas.
cirkeln 5
Mötesplatsanalys Ingen mötesplats är den andra lik. Tänk dig en mötesplats – i verkligheten eller fantasin – och ställ dig några frågor. Motsatsparen här intill ska inte ses som ”antingen eller”. Inte heller att något är ”bäst” eller ”sämst”. Men dina svar säger en del om mötesplatsen – vad som kan hända där och vilka som kan komma dit.
ÖPPEN – SLUTEN
En öppen mötesplats karaktäriseras av att det är fritt fram för alla att besöka den. Caféer och köpcentrum, men även bibliotek, kulturhus och träffpunkter, exempelvis för äldre, räknas hit. Du behöver inte anmäla dig i förväg utan kan komma och gå som du vill. Öppna mötesplatser kan uppstå spontant, till exempel när ungdomar samlas på en allmän plats. Till en sluten mötesplats kan du sällan spontant titta förbi. Föreningslokalen med lås och larm är visserligen också en mötesplats, men mer sluten. Ofta krävs anmälan i förväg eller kanske medlemskap för att komma dit.
FRI – STYRD
Präglas mötesplatsen av frihet och spontanitet – eller av styrda, organiserade aktiviteter? Frågan har länge diskuterats på fritidsgårdar. Ska gården vara ett kravlöst ställe där man ”bara” kan hänga eller ska verksamheten struktureras och planeras? Det ena behöver självklart inte utesluta det andra. På kulturhuset Klossen (se sidan 7) finns både möjligheten att hänga i caféet eller delta i aktiviteter. Termen tredje rummet används ibland på mötesplatser som kombinerar det fria och det styrda. Mycket i folkbildningen sker i gränslandet mellan det fria och styrda. Varje studiecirkel ska ha en studieplan, ingen kan ändå på förhand veta vad som kommer att hända i cirkeln. Frihet och styrning i en oförutsägbar mix, kanske man kan säga.
HETEROGENA – HOMOGENA
Vi ska ”erbjuda mötesplatser och sammanhang där olikheter kan samspela”. Så står det i Studiefrämjandets strategiska mål. Ambitionen är knappast unikt. Den segregerade stadsdelen, skolan och fören-
»
– Studieförbundens verksamhet är överrepresenterad på mindre orter, och det är egentligen inte så konstigt. Charlotta Mellander har även deltagit i ett forskningsprojekt om studieförbundens och folkhögskolornas närvaro i städernas marginaliserade stadsdelar. Även här finns brist på offentliga mötesplatser. Studieförbunden kan göra skillnad – och 6
cirkeln
gör det också på många håll. I rapporten Folkbildning i marginaliserade stadsdelar framhålls: ”Genom folkbildningens verksamheter skapas ett livligare offentligt liv i stadsdelarna, med större tillgång till vardags- och fritidsaktiviteter för invånare och besökare. I synnerhet bidrar folkbildningen till att etablera mötesplatser.”
ingen skapar klyftor och murar. Detta ska motverkas, är tanken. Men att få till möten mellan olikheter är sällan enkelt. Ofta vill vi hänga med dem som liknar oss själva eller har samma intresse, vare sig vi gillar golf eller hiphop. Samtidigt vittnar många om att det just är i möten med det ”olika” och ”annorlunda” som de växt och fått nya perspektiv på livet. För den som vill skapa en mötesplats ”där olikheter kan samspela” är det värt att fundera över vad som krävs, både av platsen och innehållet i verksamheten. Insikten att möten mellan olikheter sällan sker av sig själv i vårt segregerade samhälle, är nog en bra utgångspunkt.
EXKLUDERANDE – INKLUDERANDE
Vem är utestängd och vem är välkommen? Även om en mötesplats sägs vara ”öppen för alla” kan det finnas hinder. Du har inte råd att spela hockey eller är för ung för att komma in på krogen. Den plats du vill besöka är inte anpassad till din funktionsvariation. Exkludering kan också handla om mötesplatsens ”kultur”. Den senaste tidens debatt om biblioteken är ett exempel. Det finns regler, skrivna eller oskrivna, om hur man ska bete sig på ett bibliotek. När de utmanas, och biblioteket förvandlas till en social samlingsplats, då reagerar vissa med bestörtning, medan andra jublar. Så är diskussionen igång. Vad kännetecknar då en inkluderande mötesplats? Förutom rent fysiska förutsättningar handlar det nog ofta om – ibland subtila – förhållningssätt hos dem som redan befolkar platsen. Känner du dig sedd och välkomnad eller ifrågasatt och misstänkliggjord? Hur du tas emot kan göra stor skillnad!
Att offentliga mötesplatser behövs råder det alltså knappast något tvivel om. Att de sällan uppstår av sig själva är lika uppenbart. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
• Folkbildning i marginaliserade stadsdelar (Folkbildningsrådet, 2019) • Den amerikanska storstadens liv och förfall av Jade Jacobs. (Diadalos, 2004)
KLOSSEN är din! samma kväll möta en KD-tant på svampkurs, en wannabejägare på Jägarskolan och en vänstervegan på klimatmöte. Och de kan träffa varandra. Det säger Luka Anic på Studiefrämjandets kulturhus Klossen i Umeå. – HÄR KAN DU
»
När Studiefrämjandet i Umeå sökte nya lokaler, föll valet till slut på Klossen i stadsdelen Ålidhem. Den 1 500 kvadratmeter stora lokalen renoverades och hösten 2018 lämnade Studiefrämjandet centrala stan och drog till livliga förorten där studenter, nya svenskar och gamla ålidhemsbor bor vägg i vägg med varandra. – Ålidhem är det enda miljonprogramsområdet norr om Sundsvall. Vi ligger alltså bra till om man vill att folkbildningen och kulturen ska nå ut till fler, och det vill vi, säger Luka Anic, biträdande distriktschef på Studiefrämjandet Västerbotten. Själv bor han bara några stenkast från Ålidhem. Det märks snabbt att Klossen är nära hans hjärta. – Jag får ju vara med om ett litet experiment! Olika människor och olika viljor ska samsas. En salig blandning helt enkelt. Det är spännande.
Communitykänsla
Denna ”saliga blandning” består av allt ifrån spelkvällar, språkkurser, föreningsmöten och föreläsningar till teater, dans och trubadurkvällar i caféet. Luka Anic och hans kolleger jobbar medvetet för att skapa, vad de kallar en ”communitykänsla” på Klossen. – Vi har fina lokaler och bra utrustning, men det är egentligen värdelöst om du inte kan få till en
LUCA ANIC
bra känsla för platsen, av gemenskap, tillhörighet och värme. Hur den uppkommer kan man säkert skriva en doktorsavhandling om. Jag tror det handlar om hemkänsla. Du ska känna att Klossen tillhör dig. Du är en del av det som händer här, du kan påverka och har ansvar. Hittar då alla till Klossen, och vilka gör det inte? – De priviligierade som kan orientera sig i samhället hittar så klart hit. Det är en utmaning att nå även andra. De stökiga ungdomarna, invandrarkvinnorna och alla som är ovana vid föreningar.
Strul hör till
Att befinna sig mitt i ett område med socioekonomiska utmaningar är inte alltid en dans på rosor. Kulturkrockar, småkonflikter och strul uppstår hela tiden på Klossen. Det hör till, menar Luka Anic. Och alternativet – att blunda och vända sig bort från verkligheten – är inget alternativ. – Det är på platser som Ålidhem som folkbildningen behövs och ska finnas, säger han. De knöliga statsbidragsreglerna, som innebär att studieförbunden får pengar enbart för studiecirklar och kulturprogram, ställer ibland till det. – Du kan inte kräva att den som sätter in foten här ska starta en studiecirkel direkt. En mötesplats som Klossen måste vara på besökarnas villkor, inte på statsbidragsreglernas, säger Luka Anic.
Mer öppet är drömmen
I dagsläget har Klossen öppet på vardagar och även på kvällstid måndag till torsdag. På helgerna är det obemannat men öppet
för föreningar och grupper som har bokat lokaler. I Luka Anics drömmar är huset öppet och bemannat sju dagar i veckan, från morgon till kväll. – Men du vet… Ekonomi, personal, arbetstider. Kanske kan drömmen bli verklighet, för politikerna i Umeå applåderar satsningen på Klossen. Luka Anic har bjudit in dem till huset en ”vanlig” kväll. Efter att de med egna ögon sett allt som pågår hela tiden, har han inte behövt förklara så mycket mer. – Samhället förändras och det måste vi i studieförbunden inse. Det vi gör på Klossen tror jag är rätt folkbildning för just vår tid. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
På Klossen
• Sju studierum för 6-30 personer. • Cafédelen med scen för cirka • • • • • •
40 personer. Stor Black box /ett flexibelt slutet scenrum) med plats för 110 sittande. Liten Black box för 40–50 sittande. Galleri. Fotolabb. Två studios. Ett antal föreningskontor.
cirkeln 7
BIL D : ISTO CK
notiser FOTO : J O HAN CARLSSO N
Ökad psykisk ohälsa bland unga tjejer ALLT FLER UNGA TJEJER visar tecken på psy-
kisk ohälsa. Det framgår av rapporten Hälsa, fritid och framtid från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien visar att nästan hälften, 48 procent, av alla tjejer i åldern 16–29 år uppger att de är missnöjda med sin psykiska hälsa. Bland killarna är 37 procent missnöjda. Trötthet och stress är de vanligaste symptomen på psykisk ohälsa. Sex av tio tjejer uppger att de känner sig stressade en eller flera gånger i veckan. Rapporten från MUCF innehåller även siffror om ungdomars fritid, föreningsengagemang och syn på livet och framtiden.
Studien bygger på en enkät till 6 000 personer i åldern 16-29 år. Finns att ladda ner på www.mucf.se
Hund, jakt, musik, spelkultur… Små inspirationsfilmer om populära ämnen hittar du på WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE
8
cirkeln
NY STUDIEPLAN TILL BOKEN ETT HÅLLBART LIV
Cirkeln som utmanar till omställning i vardagen NATURSKYDDSFÖRENINGENS BOK Ett hållbart liv kom för ett år sedan och har blivit mycket populär. Boken innehåller 365 tips för ett mer hållbart liv – lika många som årets dagar. Nu har Studiefrämjandet i Väst tagit fram en studieplan till Ett hållbart liv, skriven av bokens författare Johanna Stål. Tanken med studieplanen och cirkeln är att ni inte enbart ska prata, utan börja ställa om ert eget liv på riktigt. Varje träff innehåller ett antal utmaningar, kopplade till olika teman – resor, hemmet, maten, trädgården, kroppen med mera. På nästa träff pratar ni om hur det gick med utmaningarna på hemmaplan. Studieplanen bygger på åtta träffar, där den sista har några diskussionsfrågor på temat ”min roll i den stora bilden”. Till varje träff finns, förutom utmaningarna, också mängder av litteratur och länkar för den som vill fördjupa sig. – Johanna Stål har varit på föreläsningsturné här i Västsverige. Intresset är jättestort och vi hoppas att studieplanen ska göra att fler kommer igång med konkret omställningsarbete i
vardagen, säger Anna-Pia Högberg på Studiefrämjandet i Väst. • Är du intresserad av studieplanen till Ett hållbart liv, kontakta Studiefrämjandet där du bor. • Boken Ett hållbart liv kan beställas från Naturskyddsföreningen.
Studieplan Ett hållbart li Av Johanna Stål
Satsningen kring Ett hållbart liv görs i samverkan mellan Studiefrämjandet i Väst och Naturskyddsföreningen.
Några utmaningar i cirkeln Ett hållbart liv Testa att sänka temperaturen hemma en grad. Laga minst två vegetariska/ veganska rätter. Bygg ett bihotell. Kemikaliebanta. Lev ”zero waste” under en vecka – avstå från att göra av med avfall. Testa en delningstjänst.
• • • • • •
v
Livekarusellen & Danskarusellen
VILL DU VARA MED på Studiefrämjandets landsomfattande turnéer Livekarusellen och Danskarusellen? Den 15 oktober öppnar anmälan på www.danskarusellen.se och www.livekarusellen.se. Där får du reda på allt du behöver.
Läs Till bildningens försvar att veta tillsammans” är underrubriken på idéhistorikern Sverker Sörlins nya bok Till bildningens försvar (Natur & Kultur). Bokens ärende är i korta drag: ”Bildning har blivit än mer viktig, i en tid när mörka skuggor drar över världen. När sanningen privatiseras och allt fler stängs inne i åsiktsburar.”
BIL D : PE RNIL L A AND E RSSO N
”DEN SVÅRA KONSTEN
Populärt om hagelskytte MOVES2 tog hem segern
i Danskarusellen 2019.
Populär PIPPIPODD Poddar finns om det mesta. Bland fågelintresserade är Pippipodden mycket populär – med avsitt som Från ringstarar till rosenstarar och Från järpar till julklappar (?) Lyssna själv!
Dela med dig av dina erfarenheter. Det är ett sätt att bli odödlig på. DALAI LAMA
BOKEN Toppa ditt hageslkytte
av Alexandra Rudbäck används på många studiecirklar i skytte runt om i landet. Pedagogisk, med mycket bilder och fokus på skytteteknik. Passar både nybörjare och erfarna skyttar som vill bättra på kunskapen. Boken ges ut av förlaget Fantasi & Fakta.
Gör Skillnad! FRÅN KLIMATÅNGEST till hand-
lingskraft är underrubriken på denna bok. De tre författarna tar hjälp av forskare som andra inspiratörer, på väg mot ett mer klimatneutralt liv. Siffror, resonemang och jämförelser mixas upp med kreativa lösningar, checklistor och tankeväckande möten. Gör skillnad (Norstedts) av Emma Sundh, Maria Soxbo och Johanna Nilsson.
Sagornas skog i Sörmland DEN 2 MAJ 2020 kommer Årby naturre-
servat utanför Eskilstuna att förvandlas till Sagornas skog, med olika naturväsen som tomtar, troll, näcken och skogsrået. Tanken är att locka människor ut
i naturen, till en spännande och magisk upplevelse. Studiefrämjandet och en rad lokala föreningar, bland andra Friluftsfrämjandet och Sörmlands Cosplayförening, står bakom Sagornas skog.
cirkeln 9
notiser Lite sommar i höstmörkret
Sommaren är förbi men Sommar i P1 finns kvar på www.sverigesradio.se. Cirkelns redaktion har utsett tre folkbildande sommarprogram som vi gärna rekommenderar:
• Kulturjournalisten Gunilla
Kindstrand tar oss med till det vilda Hälsingland, under 1800-talet präglat av utanförskap och kriminalitet. Vi får också höra om gröna vågen, förra årets skogsbränder och om glappet mellan storstad och landsbygd.
•
Tät och innerlig uppväxtskildring av fotografen Alexander Mahmoud. Om kärleken till kameran och hur det känns att förlora halva sin kroppsvikt.
• ”Normaliseringen av ytter-
BILD: ISTOCK
lighetsåsikter utgör ett av de farligaste hoten mot vår demokrati”, säger Advokatsamfundets förre generalsekreterare Anne Ramberg. Ett försvarstal för demokratin och rättsstatens principer. Låter kanske tungt, men inte alls. Klart, tydligt, tänkvärt!
Samtalskort om demokrati från #Vimåsteprata FOLKBILDNINGENS DEMOKRATISATSNING
#Vimåsteprata innehåller fler delar. En nyhet är Samtalskort om demokrati som kan få igång tankar och samtal i alla möjliga sammanhang – studiecirkeln, replokalen eller familjemiddagen. Samtalskorten finns i tre kategorier: PRATA OM FAKTA – om demokratins framväxt.
•
• ROLLSPEL OM DEMOKRATI
– interaktiva övningar.
• DEMOKRATISKA DILEMMAN
– kniviga frågor om demokrati. Korten är illustrerade av Stina Wirsén. De kan skrivas ut direkt från webben, klippas till och användas direkt.
I #Vimåsteprata ingår även:
• SVERIGEPRATAR – ett slags politiskt Tinder, • •
där du paras ihop med någon som inte alls tycker som du själv. Upplagt för spänstiga diskussioner, i ett sansat tonläge. DEMOKRATITALARBANK – cirka 100 demokratitalare som kan bokas för föreläsningar, konferenser etc. HANDBOK FÖR DEMOKRATER – med korta texter av Majgull Axelsson, Anders Wijkman, Nalin Pekul med flera.
www.vimasteprata.org
DEMOKRATISKA PARADOXER FRÅN SAMTALSKORTEN Dålig stämning Du befinner dig på en middag med vänner och familj. Plötsligt tystnar det kring bordet när en person i sällskapet säger: ”Det är så många som inte fattar någonting, det skulle vara bättre om vi hade en stark ledare som fick bestämma allt.” PRATA OM: Vad skulle du kunna säga för att bemöta åsikten? Ta fram några konkreta argument som kan användas om situationen uppstår i ditt liv? Vad skulle få dig att inte bemöta den? Toleransens paradox I en demokrati är det viktigt att allas åsikter får komma till tals, även de intolerantas
10
cirkeln
åsikter. Men ska toleransen ha en gräns? Toleransens paradox lyder: ”Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem.” (Karl Popper) PRATA OM: Var går din gräns? Är det rätt att tolerera personer och grupper som har som mål att bekämpa demokrati och begränsa andra gruppers rättigheter? Motivera ditt svar och berätta hur du tänker. Hur tror du Karl Popper själv besvarade paradoxen?
Boktips i vintertid
Föreläsning om lustfyllt trädgårdsliv med Henrik Valentin. Lite inspiration i höstmörkret inför nästa odlingssäsong.
om hur det är att sitta i juryn för Augustpriset och ger lästips för långa mörka vinterkvällar.
KALMAR 16 OKTOBER.
VISBY 13 NOVEMBER.
ROLAND SALEMARK berättar
DÖDSMETALL I HUDDINGE
Det händer hela tiden…
Fem band på scen i första upplagan av Stockholm Magnitud. En helkväll på Huset i Huddinge. På scen: Katakomba, Bleeding Utopia, Wretched Fate, The Overthrone och Disrated.
Det händer mycket i Studiefrämjandet. Cirkeln har spanat och hittat massor av spännande händelser över hela landet. Det här är bara lite av allt på www.studieframjandet.
HUDDINGE 28 OKTOBER.
Många av arrangemangen genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.
Havsöring i skärgården
Snabblagat!
FÖLJ MED OCH fiska havsöring i
Stockholms skärgård, ett av Sveriges bästa öringsvatten. Du fiskar tillsammans med utbildad fiskeguide, och får även lära dig mer om havsöringens liv och beteende.
Middagen ska fram och ofta tryter både tiden och fantasin. Här får du lär dig laga mat från grunden på 15 minuter. Låter omöjligt men funkar! VARBERG 9 NOVEMBER.
Kurs om grunderna i bildhantering i programmet Photoshop Elements.
Tolv kilometers höstvandring på Blekingeleden, mellan Kråkerum och Älmtasjön. Var och en tar med egen fika!
GÖTEBORG 5 NOVEMBER.
Lär dig skapa olika figurer med hjälp av nål och ull. Ulla-Britt Larsson leder en fem timmar lång workshop. LEKSAND 17 NOVEMBER.
ARVIKA 11 NOVEMBER.
SÄKER PÅ SJÖN
Kursen Båtförarintyg ger dig grunderna i navigering, så att du kan hantera mindre båtar i kustnära vatten. Sjövägsregler, säkerhet, sjömanskap och väderkunskap ingår också. MALMÖ 13 NOVEMBER.
Vävning & slöjd
OPEN MIC:
”KOM OCH LÄR dig mer om några av våra klassiska svenska hantverk.” Det föreslår Sollefteå Hemslöjdsförening som bjuder in till öppet hus på Ådalbyns hembygdsgård, där de berättar om vävar och olika slöjdtekniker.
På Open Mic på Kaleido får du själv kliva upp på scenen – sjunga, spela, jamma eller läsa en dikt. Det går också bra att komma och lyssna på andras framträdanden.
SOLLEFTEÅ 15 NOVEMBER.
HALMSTAD 11 NOVEMBER.
VANDRING
TOVA TILL JUL
Teori och praktik fram till Jägarexamen. Jägarskolan ges kontinuerligt på många platser i landet. Den här kursen har 20 träffar .
Folkbildning med hundägare finns över hela landet. Valpkurserna ger grundläggande kunskaper för alla som skaffat hund – och för deras valpar. Fem tillfällen.
LÄR DIG PHOTOSHOP
STOCKHOLM 5 NOVEMBER.
JÄGARSKOLAN KOMPLETT
FÖR DIG OCH DIN VALP
PLATS PÅ SCEN
PITEÅ 27 NOVEMBER.
I BLEKINGE
KARLSKRONA 27 OKTOBER.
LÄR DIG SOTA PÅ SOTA-SJÄLV-KURSEN får
du lära dig att sota/rengöra din egen anläggning. Du får också kunskap om vilka lagar och regler som gäller för sotning – och hur du förebygger bränder. ÖSTERSUND 24 OKTOBER.
ALLT MELLAN HIMMEL & JORD En kväll med Randi Kibsgård. En favorit som nu går i repris på grund av stor efterfrågan. Allvar, skratt och klokskap utlovas. TRELLEBORG 7 NOVEMBER.
cirkeln 11
BIL D E R: STU D IE FRÄM JAND E T
Lusten att trädgårdera
Närbild INGER ASHING
MJUK& MODIG och oroad över vart världen är på väg
Två omdömen om Inger Ashing, Internationella Rädda Barnens nya chef. ”Jag vågar fatta tuffa beslut men gillar inte konfrontation”, säger hon själv. Redan som tolvåring startade Inger Ashing Non Fighting Generation hemma i Malmö. Steget därifrån till chef för Rädda Barnen kan tyckas långt. Men det finns en röd tråd. Den handlar om oviljan mot orättvisor – och viljan att göra världen lite bättre. MJUK OCH MODIG.
»
Cirkeln träffar Inger Ashing en solig höstförmiddag. Korridorerna på Södertörns Högskola utanför Stockholm ekar tomma. Ett par trappor upp finns Delegationen mot segregation. Ännu några veckor är Inger Ashing chef för denna myndighet, med uppdraget att motverka segregationen i samhället. Sedan vänder hon blad i sitt yrkesliv. London väntar och Rädda Barnens huvudkontor, granne med National Gallery och ett stenkast från Trafalgar Square. – Det känns fantastiskt kul och spännande. Trots att Inger Ashing haft flera chefsuppdrag tidigare, är det nya jobbet av en helt annan kaliber. Hon efterträder Danmarks tidigare statsminister Helle Thorning-Schmidt och ska leda en organisaion med 25 000 anställda och verksamhet i 120 länder. Rädda Barnen vill, precis som namnet säger, verka för att människors första tid i livet ska bli så bra som möjligt. En gigantisk uppgift i en värld där varken mat, mediciner eller skola är självklarheter.
Några yrken och uppdrag • Avdelningschef och ställföreträdande • • • •
generaldirektör på Ungdomsstyrelsen (nuvarande Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor). Ordförande i Svenska Rädda Barnen. Nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar. Chef för Delmos, Delegationen mot segregation. Ledamot i Folkbildningsrådets styrelse.
– Det gör det bara ännu viktigare att engagaera sig. Jag har arbetat länge i Rädda Barnen och känner organisationen väl. Det är klart att det blir en stor utmaning. Men jag är inte rädd av mig utan sporras snarare av utmaningar.
Mjuk djärvhet
Inger Ashing är inte så känd i offentligheten. Inom det svenska civilsamhället är hon ett namn många hört talas om. ”Hon har en mjuk djärvhet”, säger en tidigare kollega om henne. ”Modig”, anser en annan. Inger Ashing ler när hon hör dessa omdömen. – Oj, hur ska jag kommentera det. Men det stämmer kanske. Jag är nog en ganska mjuk person som försöker lyssna på min omgivning. Djärvheten har jag nog också, jag är väldigt värderingsstyrd. Här kommer också modet in. För den som har tydliga värderingar ligger det nära till hands att protestera när något går emot ens uppfattning, även om det kan kosta på. – För mig är mod att göra det du egentligen inte vågar, och inte vet hur det kommer att sluta. Hellre våga och riskera att det blir fel ibland än att sitta still, alltså? – Ja det stämmer. I Sverige har vi lite svårt att tillåta misslyckanden och det är synd.
Samhällsintresse från start
Inger Ashing bodde sina första tre år i England innan familjen flyttade till Sverige och Malmö. Så länge hon kan minnas har det pratats samhällsfrågor i hemmet. – Jag var det där lilla barnet som alltid sa ifrån när jag tyckte att något var fel. Det kommer kanske från mamma som predikat människors lika värde » så länge jag kan minnas.
om
INGER ASHING 45 GÖR: Ny chef för International Save the Children (Internationella Rädda Barnen). BOR: Villa i Mälarhöjden utanför Stockholm. UTBILDNING: Pol mag i statsvetenskap. FAMILJ: Man och tre barn, två tvillingdöttrar, 11 år och en son, 7 år. LÄSER: Mycket facklitteratur och deckare. Just nu en hel del ledarskapsböcker, bland annat Reinventing organizations av Frederic Laloux. LYSSNAR PÅ: Sommar i P1. Fotografen Alexander Mahmoud tyckte jag var väldigt bra. TITTAR PÅ: Om du tänker på teve, inte så mycket.
cirkeln 13
DEMOKRATIN är hotad och vi är alla lite tagna på sängen, menar Inger Ashing.
– Att vara ledare i föreningar har varit min bästa skola.
Hotad demokrati
Nu är Inger Ashing bekymrad över samhällsutvecklingen. Den demokrati som vi nyss tog för självklar, är plötsligt både hotad och ifrågasatt. – Det är en tuff tid, tuffare än på länge, i alla fall för oss som kämpar mot orättvisor och vill att världen ska bli mer demokratisk. Det känns som vi är lite tagna på sängen. Tidigare var det militärkupper som hotade demokratin, numera väljs odemokratiska ledare av folket i demokratiska val. Inger Ashing funderar mycket på hur denna utveckling ska mötas. – Det är svårt. Vi måste ha respekt för människors val. Samtidigt är vi överösta av felaktig information. Källkritik är viktigare än någonsin. Vi demokrater måste ta tillbaka makten över informationen. Hur det ska gå till finns inga enkla svar på, men Inger Ashing tror att det nya läget också kommer att få konsekvenser för civilsamhället. Många ideella organisationer och gamla folkrörelser är numera en del av det etablerade samhället. De har stort inflytande, men på vägen verkar den samhällskritiska udden gått förlorad. Kanske, menar Inger Ashing, är det dags att bli lite mer rebelliska. Våga lite mer. – Den dag de ideella organisationerna förlorar sitt oberoende, då är vi illa ute. Att Rädda Barnen funnits i hundra år, innebär inte automatiskt att vi är relevanta i dag. Det gäller nog för fler organisationer. Hon påminner om att Rädda Barnens grundare, brittiska Eglantyne Jebb, blev arresterad för sitt engagemang. – Vilka risker är vi beredda att ta i dag? Det är en fråga vi kanske borde ställa oss. »
Jag var det där lilla barnet som alltid sa ifrån när jag tyckte att något var fel.
14
cirkeln
Redan som 12-åring var hon med och startade Non Fighting Generation i Malmö. Och så har det fortsatt. Hela Inger Ashings yrkesliv har levts nära civilsamhället, ofta med fokus på människor i sköra och utsatta situationer. Det är också i civilsamhället hennes syn på ledarskap formats. – Som anställd måste du gå till jobbet och lyssna på chefen. I en förening stannar människor kvar bara så länge det är intressant och givande. En föreningsledare måste inspirera och få en grupp att fungera tillsammans. Det kräver fingertoppskänsla. Hon tycker att alla Sveriges ideella ledare borde sträcka på sig och inse att de betyder mycket för många. Deras insatser uppskattas inte i den utsträckning de borde.
Livsavgörande folkbildning
Inger Ashing valdes i år in i Folkbildningsrådets styrelse. Hon räknar med att behålla uppdraget, trots det tuffa jobbet på Rädda Barnen. Hon har på nära håll sett vad folkhögskolor och studieförbund kan betyda för människor. Det gäller både i hennes nuvarande arbete mot segregation och tidigare, som samordnare för regeringens arbete med villkoren för unga som varken arbetar eller studerar. – Folkbildningen spelar en jätteviktig roll för dessa ungdomar. För många som inte klarar den vanliga skolan blir folkhögskolan den andra chansen, och ofta faktiskt den första riktiga chansen. Inger Ashing minns flera möten med dessa ungdomar.
Integration BIL D : ISTO CK
– Folkhögskolan var faktiskt den första plats där de kände att de blev sedda som människor och fick ett egenvärde. För många var folkhögskolan faktiskt livsavgörande. Skillnaden mellan att vara en del av samhället och att stå helt utanför. I arbetet mot segregation har hon sett hur studieförbunden bidrar till att göra människor mer förberedda för utbildning och arbete. Även folkbildningen borde fundera mer över sin roll i, i en tid med ett allt mer konfrontativt debattklimat och en demokrati som är under angrepp. – Folkhögskolor och studieförbund har ju i hög grad varit med och byggt det samhälle vi har i dag, och därmed blivit en del av samhället. Men vilken roll vill de spela i framtiden? Jag tror att de behöver stärka sin roll som demokratiska arenor, där den frustration och uppgivenhet som många människor känner, kan tas till vara på ett konstruktivt sätt.
Mötets kraft
Inger Ashing tror att en av folkbildningens styrkor – vare sig det är i en studiecirkel eller folkhögskolekurs – ligger i förmågan att skapa goda mänskliga möten. För är det något som kan förändra en människas livsväg, tror Inger Ashing, då är det just att bli sedd och bekräftad av sina medmänniskor. Då är vi tillbaka i hennes egna ledarskapserfarenheter från föreningslivet. Och den fingertoppskänsla som krävs för att få goda möten och relationer att uppstå. – Jag kan själv minnas tillfällen i livet då människor har trott på mig, och den stora kraft som finns i det. Som när jag som ung nyaställd på Ungdomsstyrelsen fick frågan om jag ville bli enhetschef. Nu har hon alltså fått frågan och förtroendet igen. – Jag tänkte aldrig att jag skulle gå igenom den här dörren, men flera människor sade till mig att ”det borde du väl göra”. Och nu står Inger Ashing där igen, på tröskeln till något nytt. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER
INGER ASHING associerar
London Ungdom Hösten Te och filt i soffan Tiggeri Mänsklig utsatthet Twitter Gått över styr Älgjakt Engagerar många Nyfikenhet Nåt av det viktigaste som finns
Vardagliga samtal
– EN VÄG ATT ERÖVRA SVENSKA SPRÅKET MÅNGA STUDIEFÖRBUND HAR verksamhet tillsammans med flyktingar och nyanlända. I årets höstbudget ger regeringen extra pengar till studieförbunden just för detta. Att lära sig svenska är viktigt – men sannerligen inte så enkelt. Vardagliga samtal, i mer eller mindre organiserad form, är ofta en bra väg in i ett nytt språk. För dig som vill vara språkstödjare, eller bara ge dig in i samtal med någon som inte kan svenska så bra, kommer här några enkla tips. Det viktiga är att ni båda vågar, utifrån insikten om att det är genom många vardagliga samtal man lär sig ett nytt språk.
1
Dialog – inte monolog
När vardagliga samtal är grunden för språkinlärning får ingen dominera för mycket. Låt era samtal bli just dialog, där ni helst pratar ungefär lika mycket.
2
Hitta det gemensamma
I mötet med vuxna finns säkert erfarenheter ni kan dela. Försök hitta det gemensamma och låt det bli temat för ert samtal. Styr inte för mycket, utan låt den som ska träna svenska forma samtalets innehåll och riktning. Det kan finnas saker som är känsliga, till exempel om flykten eller situationen i hemlandet.
3
Låt det ta tid – och bli tyst
4
Fråga om du inte förstår
5
Gör saker tillsammans
6
Du är ingen lärare
Hetsa inte när du pratar med någon som inte kan svenska så bra. Låt den du pratar med tänka efter, och vara tyst ibland, just för att hitta rätt ord. Lättare sagt än gjort, visserligen. Men att hela tiden gå in och avbryta, korrigera och komma med lösningar, är sällan så bra.
Låtsas aldrig att du förstår, när du inte gör det. Fråga i stället!
Att bara sitta ner och prata är okej, men ibland kan det vara lättare att få igång ett samtal om ni gör något tillsammans. Ta en promenad, lyssna på musik, gå till affären… Att uppleva saker tillsammans föder nya samtalsämnen.
Alla kan vara språkstödjare och behöver inte alls ha ambitionen att med pedagogisk finess lära ut svenska språket. Det kan du överlåta till andra. Det viktiga är att samtala – och göra det mycket. Det är guld värt för den som ska lära sig ett nytt språk.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
cirkeln 15
LÖVSTABRUK i norra Uppland
har anor från 1600-talet och en mäktig bruksherrgård.
Vallonbrukens en guidad tur! Intresset för denna folkbildande aktivitet växer stadigt. Men det gäller för guiden att nå fram till besökarnas hjärta och locka till skratt. På Vallonbruken i norra Uppland hittar du guider som lärt sig det lilla extra, på utbildningar som Studiefrämjandet anordnar.
HÄNG MED PÅ
»
– Har ni någonsin sett en fulare älg, frågar guiden Malin Björkvik och pekar på en tavla som hänger i den pampiga herrgården i Lövstabruk. Hon försöker inte förminska konstnären. Absolut inte, men historien om hur Karl XI gav sin hovmålare David Klöcker Ehrenstrahl i uppgift att måla en tavla som 16
cirkeln
visade hur han, rikets konung, modigt och djärvt fällde skogens dito är oemotståndlig. Besökarna både förundras och fnissar när Malin Björkvik förklarar hur det kommer sig att älgen liknar en korsning mellan en häst och en gris. – Den stackars tavelmålaren kunde inte hjälpa att resultatet blev lite sisådär, han hade ju aldrig sett en älg.
Kungen insåg att den tavlan skulle han aldrig kunna hänga upp på slottet och därför slängdes den. – Men det fanns en kopia, och den hamnade här.
Fakta och anekdoter
Under Malins ledning vandrar gruppen, med ett tjugotal personer, vidare från rum
EN TIMMES GUIDNING med en mix av fakta och spännande berättelser från brukets historia.
hemligheter till rum i herrgården. Fakta blandas med anekdoter på ett sätt som gör att besökarna inte ens i smyg försöker snegla på sina klockor för att se om rundturen inte snart ska ta slut. – Jag har varit på visningar här flera gånger tidigare, och det är lika roligt och spännande varje gång. Det bästa är att jag alltid får lära mig något nytt om livet i Lövstabruk, säger Mats Lindh, en av dem som har valt att tillbringa en timme inomhus i den burgna herrgårdsmiljön i stället för ute, denna vackra sommardag. En nyckel till att visningen blev så lyckad är sannolikt att Malin Björkvik, och de tiotalet andra guider som jobbar i Lövstabruk, har en gedigen guideutbildning i botten. Att vara guide handlar trots allt om mycket mer än att rabbla fakta. Det gäller
att kunna ge liv åt de historier som finns på varje plats. – Under utbildningen fick jag lära mig om livet i herrgården och på bruket, hur jag retoriskt kan fånga in olika grupper och handfasta råd som att det är jag och inte besökarna som ska stå med solen i ögonen, säger Malin Björkvik. Att våga lämna sitt förutbestämda manus är en nyckel till en mer levande guidning. – Det är bättre att låta den grupp som står framför mig styra vad jag ska berätta.
Minns mormors berättelser
Utbildningen arrangeras av Studiefrämjandet med Josephina Wesström Juhlin som lärare. Hon kan rimligen sin sak, hon har nämligen varit guide i 17 år i Lövstabruk och är i dag även verksamhetsledare
MATS LINDH är fascinerad av livet i Lövstabruk.
JOSEPHINA WESSTRÖM JUHLIN är lärare på guideutbildningen
på Stiftelsen Leufsta som ansvar för många av aktiviteterna på bruket och i herrgården. Själv lyfter hon dock fram ett personligt minne som utgångspunkt för vad hon vill » lära ut.
cirkeln 17
Lövstabruk och Vallonbruken
samlingsnamn för ett antal brukssamhällen i norra Uppland som anlades under 1600-talet, ofta med hjälp av hantverkare från södra Belgien och norra Frankrike. Många av dem var valloner, därav namnet. En av dem som kom var Louis De Geer. 1627 arrenderade han ett enkelt kronobruk i Lövstabruk, som han senare köpte. Under 1700-talet utvecklades platsen till att bli Sveriges största järnbruk. Familjen De Geer ägde Lövstabruk i tretton generationer men 1986 överlät den dåvarande ägaren, även han med namnet Louis de Geer, hela bruket till Stiftelsen Leufsta. År 1997 gick ansvaret för flertalet av byggnaderna i Lövstabruk över till Statens Fastighetsverk medan stiftelsen nu koncentrerar sig på turistnäringen i bruket. I dag är Lövstabruk både ett levande samhälle med 120 fastboende och en kulturhistorisk miljö av klass. Några andra kända vallonbruk i Uppland är Österbybruk, Harg, Forsmark, Edsbro och Rånäs.
VALLONBRUK ÄR ETT
VALLONBRUKEN bär på en rik och spännande historia. Antalet besökare växer.
»
– Jag älskade när min mormors berättade om sitt liv för mig, samma känsla vill jag ge mina besökare i dag. Och för att komma dit måste alla sinnen aktiveras, lyckas man med det blir upplevelsen starkare och visningen mindre monoton.
kade behöver inte vara så märkvärdigt. Det kan räcka med att bjuda på frukt från herrgårdens trädgård, se till att vi har vackra blommor i fönstren eller att sjunga en stump.
Kärlek till platsen
Studiefrämjandet arrangerar både övergripande utbildningar för alla vallonbruken i Norra Uppland och specialutbildningar som inriktar sig på ett enskilt bruk. Hur ofta de hålls beror på behovet av nya guider. – Intresset för våra visningar är stort, kanske beror det på att vi alltid har värnat det traditionella berättandet i stället för att låta besökarna själva gå runt och lyssna på audioguider eller tvinga dem att läsa långa texter. Det blir bara tråkigt, och ingenting jag själv vill göra.l
En bra visning måste självklart förmedla fakta, men lika viktigt är att varje berättelse ska hamna nära besökarnas hjärtan. Därför trycker Josephina under sina utbildningar på att man som guide måste se varje besökare som en gäst, möta dem med ett leende och tillåta sig att ha ett personligt tilltal. – Det handlar i grund och botten om att förmedla den kärlek vi känner till den här platsen. Ett annat av Josephinas motton är att lova lite men leverera mycket. – Att göra besökarna positivt överras18
cirkeln
Stort intresse
TEXT OCH BILD: PER WESTERGÅRD
HÄR
&N
BIL D : ANNA- KARIN FAL L HE D E N
U Gä
strik
land
notiser 1
2020 : Tusen
Trädgårdar är det dags för nästa Tusen Trädgårdar. Då kan du visa upp din egen trädgård eller besöka några av de privata och offentliga trädgårdar som trädgårdsälskare runt om i landet visar upp. På Tusen Trädgårdar kan alla som älskar trädgårdar träffas och dela kunskap om odling, blommor, grönsaker och trädgårdskonst.
DEN 28 JUNI 2020
Tusen Trädgårdar arrangeras av Riksförbundet Svensk Trädgård, Trädgårdsriket och Studiefrämjandet. Vill du redan nu börja planera din trädgård inför visningen 2020 så hör av dig till Studiefrämjandet där du bor.
Cirkel kortar vägen till jobb i studiecirkel har större sannolikhet att komma i arbete inom tre år, jämfört med dem som inte deltagit. Det visar en ny studie gjord av nationalekonomer vid Jönköpings universitet. Störst samband mellan studiecirkeldeltagande och jobb är det bland utrikes födda.
ARBETSLÖSA SOM DELTAGIT
Studiecirklarnas geografiska spridning och betydelse för integrationen på arbetsmarknaden
Studien Cirkeldeltagares vägar till arbetsmarknaden finns på www. folkbildningsradet.se
Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Gästrikland? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.
DET HÄNDER I VÄXTHUSET
I Hagaparken i Hofors har kommunen byggt ett stort växthus. Där förenas klimataktiviteter, forskning, grön rehab och entreprenörskap. Studiefrämjandet är i högsta grad involverade – med studiecirklar, möten och spännande föreläsningar.
2
UNGA PÅ ÄVENTYR
Unga Äventyrare är en nystartad del av Friluftsfrämjandet i Sandviken. I augusti var de ut på sin första överlevnadshelg med paddling och övernattning i vindskydd. Verksamheten kan beskrivas som ”friluftsliv av unga för unga”. Klättring, MTB, kajak, överlevnadshelger, naturparkour och andra äventyrligheter är på gång.
3
NU BLIR DET FILM
Filmprojektet är i gång! Studiefrämjandet i Gävleborg vill främja och utveckla filmskapande för unga. Nu skapas en mötesplats för filmare, med verktyg för filmskapande – i form av teknisk utrustning, kurser och föreläsningar.
4
HÄLSOKALENDERN I FYRA LÄN
I år har Hälsokalendern startats – ett stort hälsoprojekt i fyra län. I Hofors och Gävle genomförs hälsoarrangemang som riktar sig till allmänheten minst en gång i månaden. Det kan handla om mat, avslappning, naturaktiviteter och mycket annat. Tanken är också att inspirera Studiefrämjandets medlemsorganisationer till aktiviteter i hälsans tecken.
5
JÄGARSKOLAN LOCKAR
Jakt är stort i hela Gästrikland. På många håll startar nu Jägarskolan, både ”vanliga” cirklar och intensivkurser.
6
Cirkeldeltagares vägar till arbetsmarknaden
Dans, Mulle och andra äventyr
MULLE TILLBAKA I OCKELBO
Studiefrämjandet och Friluftsfrämjandet samarbetar. I Ockelbo kör man i höst i gång med Mulleverksamhet, för första gången på många år.
KAJAK med Unga Äventyrare i Sandviken.
7
NY MÖTESLOKAL PÅ BRYNÄS
Brist på föreningslokaler finns lite varstans. Studiefrämjandet i Gävle har i höst skaffat en ny lokal, just för det ändamålet. Lokalen ligger i den hockeyfrälsta stadsdelen Brynäs.
8
ODLING FÖR SAMMANHÅLLNING
Tillsammans med det lokala bostadsföretaget Sandvikenhus har ett odlingsprojekt i stadsdelen Norrsätra startats. Under sommaren har det odlats och nu väntar en skördemarknad med matlagning. Målet är en tryggare boendemiljö och bättre sammanhållning bland grannarna – och så har det blivit. Snart börjar planeringen inför nästa år, där flera nya odlare från olika länder står på kö!
9
DANS FRÅN HELA VÄRLDEN
En ny förening i Sandviken startar nu danscirklar där danser från hela världen ska läras ut. En av medlemmarna är utbildad danslärare i sitt hemland och vill nå alla intresserade. Cirklarna hålls i Studiefrämjandets lokaler i Sandviken.
10
KÄRLEK TILL AMERIKANARE
En ung kvinna från Järbo är väldigt intresserad av motorer, framför allt amerikanska bilar. Nu kommer hon att starta en cirkel för andra intresserade där man lär sig mer om bilar, motorer och hur man lagar och underhåller sitt fordon bästa sätt.
HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.
cirkeln 19
40 ÅR MED CIRKELN Provnummer
1.79 på åtta sidor
”Det är mötet människa – människa som är det fina med studiecirkeln.” Det kunde sagts i dag, men sades i det första numret av Cirkeln, ett åttasidigt provnummer som delades ut vid 1979 års förbundsstämma. Den som citeras är den då 82-årige Nils-Johan Hultgren, Studiefrämjandets förbundsordförande 1959-1967.
Rocktjejer
Här kommer
1.81 suggestopedin Suggestopedi, en metod för språkinlärning som var stor i början av 1980-talet, presenteras i nr 1.1981. ”Vi lever i en brytningstid” skriver AnnMari Lide vid Studiefrämjandet Stockholm under rubriken ”År 2020: Sol, vind och folkbildning”. Hon förutspår bland annat en arbetsvecka på 18,3 timmar år 2020. Så blev det ju inte riktigt…
Följ med på
Data för tjejer –
Studiefrämjandet
5.83 det går!
5.85 – ett bra namn?
Cirkeln rapporterar att 633 tjejer har besökt ”Datastugan” i Stockholm. Slutsatsen av satsningen är att ”det går att få tjejer intresserade av data”. Studiefrämjandet kräver starkare garantier för skyddsvärda skogar, i en skrivelse till jordbruksministern. Både skrivelsen och svaret refereras i tidningen. ”Överdrivna farhågor”, svarar ministern.
Ett brett temanummer om Sydafrika, sju år innan apartheid avskaffades. Pedagogiska frågor är framträdande i tidningen på 1980-talet, ofta kopplat till den tidens stränga krav på godkända cirkelämnen och detaljerade studieplaner. I detta nummer debatteras även om Studiefrämjandet verkligen ska heta Studiefrämjandet. Och så blev det!
Cirkeln till
Hurra för
9.97 anno 1997
1.00 vildsvinsjakt
1.03 alla ledare
1.05 Studiefrämjandet
Nu kommer Cirkeln nio gånger per år. I 1997 års sista nummer berättar tre tjejer på Musikhuset Balsta i Eskilstuna om sin kärlek till musiken. De var inte så många kvinnor i musikverksamheten på den tiden, men de skulle bli fler. I detta nummer ställs också frågan: Vad gör man med en missnöjd cirkeldeltagare?
Nytt sekel och Cirkeln fortsätter blanda och ge. Här får vi följa med på Vildsvinsjakt. Vidare på en resa till Auschwitz med ungdomar som deltagit i cirklar om förintelsen. Därefter till interaktiva gymnasiet hos Studiefrämjandet i Norrköping, en del av den stora nationella vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet.
Från och med nu skickas Cirkeln till Studiefrämjandets alla cirkelledare. Tidningen får ny form och ny logga. I premiärnumret presenteras Sverok, som senare skulle bli en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer. En ny fråga bubblar upp: Distansstudier inom folkbildningen. Den diskuteras ännu…
Späckat jubileumsnummer med blickar bakåt, framåt och med stor grattistårta på omslaget. Ett citat ur tidningen, riktat till femtioåringen: ”Inom tre områden har Studiefrämjandet satt betydande spår och delvis förändrat folkbildningskartan. Det gäller rockmusiken, ungas möjligheter till deltagande och cirklar utomhus.”
20 20
cirkelncirkeln
Sedan 1979 har det blivit över 5 500 sidor, med folkbildning som den röda tråden. Mycket har förändrats, annat är sig förvånansvärt likt. Studiefrämjandets fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor går att spåra ända från starten – och är högst aktuellt ännu i dag. Här en liten kavalkad med nedslag i Cirkelns långa liv. CIRKELN GÅR IN I DEN GYLLENE MEDELÅLDERN.
Ny logga och
Nu kommer
Natur och miljö
Om deltagarnas
1.86 färg i Cirkeln
4.86 rocken
1.90 – röd tråd
2.96 delaktighet
Här presenteras Studiefrämjandets nya logotyp – framröstad på förbundsstämman(!) Cirkeln trycks i svart och en färg, självklart den vinröda. Kampen mot rasismen drivs över hela världen under parollen Rör inte min kompis. ”Kamp mot rasismen är folkbildning för fred och frihet”, lyder en rubrik i Cirkeln, detta FNs internationella fredsår 1986.
Är rock bildning? Javisst, svarar forskaren Johan Fornäs i en lång artikel. Rockspelande är en ”fantastisk källa till självkänsla, kommunikationsförmåga, gruppgemenskap… Runt rocken utspelar sig lärprocesser som är ovanliga och annorlunda”, menar Fornäs. Miljöfrågan är fortfarande het och detta nummer innehåller en ”regnskogsbilaga”.
Natur och miljö speglas i nästan alla nummer av Cirkeln. Här berättas om förbundsstämman 1989 och beslutet om en miljonsatsning på miljöstudier. Framsynt redogörs även för olika transportslags miljöpåverkan. Flyget är då som nu den största miljöboven, och omslagets retoriska fråga är väl fortfarande aktuell.
Nu har Cirkeln ännu en gång fått ny logotyp och form. ”Alla deltagare vill inte styra sina studier”, är rubriken på en artikel om deltagarinflytande, en fråga som var mer aktuell när kursutbudet var större än i dag. Många deltagare ville ha valuta för kursavgiften med en kunnig ledare som höll i trådarna och bestämde cirkelns innehåll.
cirkeln
le da rs k a p
u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare
ne Caroli s la af Ulagghjärtan få r al å i ta kt at t sl
Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter
lUsten först
morot till hUndarna
Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig
Cirkelledarens största tillgång
Hundinstruktörerna coachar och belönar 4.2013
1.09 Mycket om hundar
5.09 ny förbundschef
Tjia Torpe
Folkbildning med hundägare är stort. Här är temat Hundförstånd med artikelrubriker som ”Konsten att läsa hund”, ”Från varg till vardagsrum” och ”Hundars personlighet”. Redaktören Hetty Rooth citerar Carl von Linné i sin ledare: ”Hunden äger onekligen det snillets gåvor som närmast kan likna förnuft.”
Nya förbundschefen Tjia Torpe pryder omslaget på detta nummer. Temat är Åldersfritt och Cirkeln besöker en kurs i datakunskap för äldre i Uppsala. Nu lanseras även Cirkelns Bandsida, som varje nummer lyfter fram en av Studiefrämjandets många musikgrupper. Först ut är CrescenDolls från Gävle.
Fokus
4.13 ledarskap Nytt utseende på Cirkeln, igen… Caroline af Ugglas berättar om sitt arbete med Kör för alla – och att alla kan sjunga. Temat är ledarskap, med fokus på just cirkelledarskapet, där engagemanget och omsorgen om gruppen är det viktigaste. På baksidan en annons med Studiefrämjandets nya slogan ”Krydda livet”.
2.18 Bildning i
friska luften
Folkbildning utomhus gör att kunskapen växer. Det här numret laddas med tips och tankar om utomhuspedagogik. Emma Molin i humorgruppen Grotesco porträtteras och det första Sweden Rock Kollo presenteras. Vi får dessutom veta att över 600 000 personer deltar i minst en studiecirkel varje år. Inte illa.
cirkeln 21
BIL D : ISTO CK
NÖJDA CIRKELDELTAGARE
Studiefrämjandets cirkeldeltagare är nöjda! Så här många ger betyget 4 eller 5, där betyget 5 är ”mycket nöjd”.
84%
är nöjda med studiecirkursen.
84%
Mobilisering för kommunanslag till folkbildningen Kommunernas anslag till studieförbunden har halverats sedan 1992. Nu finns tecken på att denna utveckling accelererar. – Okunskapen om vad vi i studieförbunden uträttar är stor. Vi måste bli bättre på att tala om varför vi behövs, säger Margareta Clarén på Sisam, Skånes studieförbund i samverkan.
ra kommunanslagen till studieförbunden. Manifestationer och debattinlägg planeras och genomförs. Och att det går att vända utvecklingen visar exemplet Kävlinge. De aviserar en höjning av anslagen från 100 000 till 700 000 kronor. – De g jorde en utredning om vad studieförbunden tillför kommunen och det gav resultat, säger Margareta Clarén. l
79%
är nöjda med upplägget/studieoch arbetsplan.
78%
är nöjda med sin egen insats i cirkeln. Drygt 1 000 cirkeldeltagare har svarat på en webbenkät 2019.
Visa nyttan
Margareta Clarén menar att studieförbunden måste visa att verksamheten gör nytta, och dessutom ger ett inflöde till kommunen, till exempel i form av pengar från statsbidrag. På flera håll mobiliseras det runt om i Sverige för att säk-
MARGARETA CLARÉN är kommu-
nikationschef på Studiefrämjandet Skåne-Blekinge och ledamot i Sisams styrelse, där Skånes tio studieförbund samverkar.
Fortsatt stöd från staten STATEN FORTSÄTTER ATT gilla studieförbund och folkhögskolor. De generella statliga anslagen till studieförbund och folkhögskolor uppgår enligt budgeten för 2020 till 4 320 miljoner kronor, jämfört med 4 298 miljoner år 2019. Ingen stor ökning alltså.
22
cirkeln
I budgeten görs flera särskilda satsningar på folkbildningen. Studieförbunden får 90 miljoner kronor under en treårsperiod för att öka utrikes födda föräldraledigas möjligheter att lära sig svenska. Satsningen Svenska från dag ett fortsätter och
får 300 miljoner kronor kommande tre år. Inom Svenska från dag ett bedriver studieförbund och folkhögskolor undervisning i svenska och samhällsorientering bland asylsökande. l
BILD: OLAV NYHUS
»
Efter förra årets val har flera kommuner fått ny politisk majoritet. Många brottas med en kärv ekonomi. Anslagen till studieförbunden har i detta läge hamnat i skottgluggen. Det finns ingen samlad bild över vad höstens budgetbeslut i kommunerna innebär för studieförbunden. Det är uppenbart att neddragningar är på gång, bland annat i Skåne. – Det mullrar och pratas om
studieförbundsbidragen lite varstans i regionen, säger Margareta Clarén. Bland annat Hörby, Trelleborg och Hässleholm har aviserat neddragningar. På en del håll finns politiska motiv till besluten. Margareta Clarén pekar också på att andra skäl kan ha betydelse. – Många kommuner vet inte riktigt vad bidragen till studieförbunden går till, och här måste vi skärpa oss genom bättre dialog och argument.
är nöjda med ledaren.
FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET
• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
AV HÖSTENS BUDGET från regeringen framgår att staten ger 4 300 miljoner kronor till folkbildTOMMY WINBERG ningen. Mycket pengar – och ett stort ansvar för oss som får ta del av dem. Riksdagen anger fyra syften med stödet till folkbildningen. Där står bland annat att folkbildningen ska ”göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”. Enligt Studiefrämjandets vision ska vi ”vara en frigörande kraft för människors möjligheter”. Sammantaget kan man alltså säga att Studiefrämjandet ska ”frigöra människors kraft så att de kan påverka sina liv”. Jag ser detta som en nyckeluppgift för oss, värd att ägna både eftertanke och engagemang.
detta viktigt i ljuset av debatten om gängkriminaliteten. Polis och rättsvårdande instanser ska agera kraftfullt när brott begås. Men alla inser säkert att om vi kan hindra nyrekryteringen till kriminalitet och missbruk är mycket vunnet, både för samhället och den enskilde. Vi säger, ibland lite slentrianmässigt, att det behövs ”förebyggande insatser”. Men vad innebär det att arbeta förebyggande? Vilka metoder fungerar bäst? Hur frigör vi människors kraft, och får den att riktas mot utbildning och kultur – i stället för kriminalitet och droger? På dessa frågor finns knappast några tvärsäkra svar. Frågorna behöver ändå ställas.
INTE MINST ÄR
STUDIEFRÄMJANDET FINNS NUMERA i många socioekonomiskt utsatta områden. I Uppsala, där jag bor, finns vi i Gottsunda. I detta nummer av Cirkeln kan du läsa om kulturhuset Klossen i Umeå. Vi finns på Järvafältet i Stockholm och i många andra liknande stadsdelar. Kanske är en första uppgift, för den som vill förebygga samhällsproblem, att söka upp och bjuda in dem som inte självmant kommer till oss i studieförbunden. Att vi finns och stannar kvar på platser där vi kan göra skillnad. Blir en frigörande kraft.
FO TO : PE R SA ND BE RG
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER
ledare
Förebygg och frigör
TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET
PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.
cirkeln 23
POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm
Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.
Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.
• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. • Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. • Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskyddsföreningen, •
Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.
www.studieframjandet.se
Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.