Cirkeln nr. 2/2025

FOLKBILDNING

FILOSOFISKA

VÄGVISARE

TILL

Tillsammans kan vi mer

Ingång

När avskyn ersätter argumenten

”POLARISERINGEN ÖKAR i samhället.” Säkert har du hört det förut. Ordet polarisering är, enligt forskarna, tre gånger så vanligt nu som för femton år sedan. Men vad menas egentligen med polarisering? Det finns massor av definitioner, här är en: ”En process där människor eller idéer delas upp i motsatta läger eller åsikter.”

Det låter väl inte så farligt, olika åsikter har vi väl haft i alla tider?

STATSVETAREN Henrik Ekengren Oscarsson menar att det är lite historielöst att utpeka vår tid som exceptionellt polariserad. Rösträttsstriden i början av 1900-talet och kärnkraftsfrågan för femtio år sedan är två av många laddade samhällsdebatter. ”Den som inte är med mig är emot mig” säger Jesus i Bibelns Matteusevangelium. Snacka om polarisering, för 2000 år sedan!

KANSKE HANDLAR ALLT prat om polarisering mer om hur debatten förs än vad åsiktsskillnaderna består i. Begreppet ”affektiv polarisering” beskriver hur avsky riktad till en motståndare ersätter de egna argumenten. Du som vill ha exempel på affektiv polarisering, besök närmaste kommentarsfält på nätet.

SJÄLV FÖREDRAR JAG i umgänget med andra de mer stillsamma, undersökande samtalen, framför de högröstat affektiva. Det gör även deltagarna i studiecirkeln Filosofiska samtal som du möter i det här numret av tidningen. Så här klurigt beskriver Berit, 91, sin cirkel: ”Vi vågar uttrycka våra åsikter utan att någon annan blir stött. ’Jag håller med men tycker ändå tvärtom’, kan någon säga ibland.”

T H OMAS ÖSTLUND REDAKTÖR z cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 10 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 46.

INNEHÅLL

re daktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@thomasostlund.se

art diressctor

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

i cirkelgruppen

10 Funka olika

12 Tre folkbildare tänker till

16 Klimatevolution

19 Notiser

22 Skarpt politiskt läge för folkbildningen

CITERAT

”Jag vet inte om alla föräldrar ännu fattat, att det där med högläsning, det är rena nöjeslivet [...] Och ingenting kan ersätta boken när det gäller att locka fram gemensamma skratt eller rentav gemensamma tårar.”

ASTRID LINDGREN, UR ”ATT VÄXA UPP MED BÖCKER”, SVENSK BOKTJÄNSTS FOLDER, 195 7

”En gemenskap byggs av små gester, av att lyssna och av att visa respekt för varandras liv och erfarenheter.”

OLOF PALME

tryck

ansvarig

Andrea Rodriguez

Studiefrämjandet

omslagsfoto

Disa Jonsson

internet studieframjandet.se/cirkeln

Norra Skåne Offset, Klippan

pa pper

Munken Kristall. Tillverkat på wMunkedals pappersbruk

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i november 2025.

OMSLAGSFOTO: Disa Jonsson

FUNKA OLIKA

HÄNG MED

DU OCKSÅ!

Hela tiden och över hela landet händer spännande saker i Studiefrämjandet. Här är ett litet urval av allt som händer i vinter. Mycket mer hittar du på www.studieframjandet.se. Välkommen!

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

LÄR KÄNNA

DROTTNING

KRISTINA

DROTTNING KRISTINA är en av de mest omtalade regenterna i den svenska historien. Hon abdikerade 1654, konverterade till katolicismen och flyttade till Rom. Om denna fascinerande person föreläser historikern Erik Petersson.

TROLLHÄTTAN 20 JANUARI

Odlingens GRUNDER

NÄSTA ODLINGSSÄSONG är snart här. Lär dig mer om odlingens grunder i denna studiecirkel där ni träffas nio gånger. Ni lär er om växtzoner, kompostering, jord och så klart om olika växter.

VÄSTERÅS, START 3 FEBRUARI

VINTERRALLY

FÖR NYA OCH

ERFARNA FÅGELSKÅDARE

SE OCH LÄR dig känna igen vinterfåglarna omkring oss. Ni är ute i grupper på förmiddagen och sedan ses alla och berättar om de fåglar ni sett. Alla välkomna att delta!

KRISTIANSTAD 8 FEBRUARI

Sömnad

– GÖR

DIN GREJ!

EN KURS DÄR du vid åtta träffar får möjlighet att sy och skapa fritt under handledning. Alla är välkomna oberoende av förkunskaper. Kursledaren ger råd och stöd utifrån din nivå och ambition.

GÖTEBORG, START 28 JANUARI

Måleri

FÖR UNGA

MÅLERIKURS FÖR UNGA, 12–15 år på konstskolan Basis. Under sex tillfällen utvecklar du ditt målarintresse och lär dig mer om teckning, komposition och färg. Du testar olika tekniker som tusch, akvarell och olja.

STOCKHOLM, START 31 JANUARI

DJ-KURS

SNABBKURS I DJ med fyra träffar, inga förkunskaper krävs. Du kommer få lära dig att hantera den typ av DJ-utrustning som är standard på krogar och klubbar.

UMEÅ, START 13 JANUARI

EKOLOGISK SKINNBEREDNING

EN KURS där du vid tre tillfällen lär dig hur man fettgarvar ett skinn. Lammskinn eller egna skinn används i kursen som varvar teori och praktik under sakkunnig ledning. Kursen är fulltecknad, men anmäl dig som reserv.

ÖRNSKÖLDSVIK, START 14 FEBRUARI

TILLSAMMANS FÖR KUMLA

NÄTVERKET Tillsammans för Kumla verkar för öppenhet och sammanhållning i lokalsamhället. De har haft träffar varannan vecka under hösten och nu blir det julavslutning med musik.

KUMLA 14 DECEMBER

ARBETE MED nosen

STUDIEFRÄMJANDET har massor av olika kurser över hela landet för hundägare. På grundkursen i nosework får hunden använda sitt främsta sinne: Lukten.

GNOSJÖ, START 14 JANUARI

VI NTERVANDRING I

FÖLJ MED PÅ en vintervandring kring Barnsjön i Tyresö, i en skog med höga naturvärden och känsla av vildmark. Tyresö kommuns naturguide Martina Kiibus leder vandringen.

TYRESÖ, 16 DECEMBER

FÖRELÄSNING OM SVALBARD

SIGNE MARIA BRUNK är expeditionsledare på Svalbard. Hon kommer att berätta om varför hon valde att flytta dit, om livet i Longyearbyen och i Arktis. Och så blir det förstås bilder från det arktiska natur- och djurlivet.

HOFORS 8 JANUARI

JÄGARSKOLAN

PÅ OLIKA SÄTT

STUDIEFRÄMJANDET anordnar

Jägarskolan i samarbete med Svenska Jägareförbundet. Du kan läsa på fem sätt: komplett, teori, praktik, intensiv och distans. Det finns även många andra utbildningar för blivande och utövande jägare. ÖVER HELA LANDET. SÖK PÅ

WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE

FILOSOFI & KLOKSKAP

NÄR STUDIECIRKELN Filosofiska samtal möts finns ingen plats för prat om krämpor och barnbarn. I stället kretsar samtalen kring livet och världen runt omkring oss. Och när alla deltagare är över åttio år finns rika källor av livserfarenheter att ösa ur. ”Vi är en samling mycket kloka människor”, säger en av deltagarna.

80 PLUS

»Planen var att vi skulle vara med och lyssna på studiecirkeln Filosofiska samtal, men så blev det inte. Obehöriga äga ej tillträde, var beskedet från gruppen. Inställningen säger något väsentligt om denna cirkel. Här pågår viktiga samtal. En utomstående skulle störa den förtroendefulla stämning som växt fram i gruppen.

Efteråt går det däremot bra att träffas och ställa frågor. Kaffe och kaka dukas fram och deltagarna berättar om sin studiecirkel.

Det hela äger rum på det vackra trygghetsboendet Kanalgården i Sandviken. De som filosoferar i cirkeln är alla över åttio år. Några bor här på boendet, där alla har sina egna lägenheter. Andra på olika ställen i Sandviken. Just idag deltar enbart kvinnor, förutom cirkelledaren Per-Johan Emtell. Den ende mannen hade förhinder.

Livserfarenheter

Filosofiska samtal, vad kan det handla om? Ja det är knappast fråga om några teoretiska djupdykningar i de klassiska

FRIHET, ÅLDRANDE OCH MENINGEN MED LIVET. Det är frågor som avhandlats i cirkeln Filosofiska samtal.

filosoferna. Här står i stället deltagarnas existentiella tankar och livserfarenheter i centrum.

– Vi lyssnar på varandra och får olika infallsvinklar på det ämne vi pratar om, förklarar en av kvinnorna.

– Det är en stor skillnad jämfört med allt annat prat. Här blir det mycket djupare, säger en annan.

– Riktig hjärngymnastik, inflikar en tredje.

Olika teman

Varje träff har ett tema och det är fritt fram för deltagarna att komma med förslag om framtida ämnen att prata om.

Just i dag har ett antal ord och begrepp varit utgångspunkt för samtalen. Vad menar vi egentligen med ord som vandel, heder, nåd och försyn?

– När jag nu tittar på orden ser det nästan ut som vi är en religiös cirkel, men så är det inte alls, säger ledaren Per-Johan. Det visade sig snabbt under dagens samtal att tankarna skiftar om innebörden i dessa ord. Och olika synpunkter verkar vara en del av poängen med cirkeln.

– Jo, vi har ofta lite olika åsikter, men det hör väl till. Det viktiga är att vi respekterar varandra, säger en av deltagarna.

Meningen med livet

Ingen känner till samtalstemat för nästa träff i förväg. Då blir det mer spontant och öppet för fria associationer, än om deltagarna ska gå och fundera i förväg, menar Per-Johan.

Den här gruppen har träffats fem gånger varje termin i ett par år, så många ämnen har avhandlats. En av kvinnorna bläddrar i sin anteckningsbok och läser upp några teman från tidigare träffar:

– Vi har pratat om frihet, åldrande, ödet och ensamhet.

– Och om meningen med livet.

– Ja just det, den lilla frågan har vi också pratat om.

Mental hälsa i Trumptider

Nyligen var temat för träffen ”Så klarar du Trump med din mentala hälsa i behåll”, utifrån en artikel i Dagens Nyheter. Samtalet ledde fram till några punkter som gruppen sammanfattade så här:

• Läs, lär nytt och engagera dig i positiva saker.

• Lyssna på nyheterna en gång, låt inte allt elände vältra in hela tiden.

• Samtala och var öppen för social samvaro.

• Spela spel, sjung, musicera och motionera.

ÄLDRE I STUDIEFÖRBUNDENS VERKSAMHET 2024

• 41 % av alla studiecirkeldeltagare är över 65 år.

• 70 % av cirkeldeltagarna över 65 år är kvinnor.

• Cirkeldeltagare över 65 år har betydligt lägre formell utbildning än andra åldersgrupper.

• 26 % av cirkeldeltagarna över 65 är ”nya”, och har inte deltagit i studiecirkel 2021–2023.

• Körsång, måleri och konsthantverk är de vanligaste cirkelämnena bland äldre.

(Källa: Folkbildningsrådet)

kommer igång. ”De bidrar till gemenskap och livskvalitet.”

JÄTTEBRA CIRKEL med många spännande samtal, tycker Berit Järlstig, 91.

VÄLDIGT GIVANDE PRATCIRKEL, menar Gunilla Hammarström, 80.

CIRKELLEDAREN PER-JOHAN EMTELL, 81, ser gärna att fler samtalscirklar med äldre

Lyckan kommer med åren

Nu slår forskningen hål på myten att allt blir sämre ju äldre du blir.

– I åttioårsåldern verkar folk vara som allra nöjdast med sitt liv. Det verkar som att någon slags vishet och emotionell mognad har inträtt i livet. Det säger Pär Bjälkebring, forskare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

»Inom lyckoforskningen talade man tidigare om att lyckan är u-formad – att vi är som lyckligast i ungdomen och när vi blir äldre.

PÄR BJÄLKEBRING

Forskare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

– Det här är väl bra råd, säger Per-Johan. Jag minns att vi var överens om att det gäller att ta fasta på det lilla i tillvaron, och inte fastna i dystopierna.

Inget barnbarnprat

Deltagarna är överens om att samtalen i cirkeln är väsensskilda från annat prat som livet är fyllt av. Alla har ett mer

– Nu visar våra data att unga och medelålders upplever sig mindre lyckliga än vad äldre gör. Själva jakten på lycka verkar leda till stress och otillfredsställelse, säger Pär Bjälkebring som började forska om lycka för ett femtontal år sedan.

– Jag hade en idé om att för att känna lycka ska allt vara optimalt. Men forskningen visar att även om hälsan och minnet sviktar så känner äldre människor sig oftare lyckliga. Jag tror att det handlar om en mognadsprocess, där lyckan kommer inifrån, säger han.

Allt detta gäller på gruppnivå, det finns stora individuella variationer i alla åldersgrupper.

Avgörande behov

Pär Bjälkebring beskriver tre avgörande behov för en lycklig tillvaro. De är viktiga genom hela livet, men helt centrala för att äldre personer ska känna lycka och tillfredsställelse. De tre behoven är autonomi, kompetens och social gemenskap Autonomi innebär att det finns självbestämmande, att du har reella valmöjligheter i ditt liv. Kompetens fångar behovet av att vara bra på något, och

eller mindre stort socialt umgänge, men det som sker i cirkeln är av en helt annan karaktär.

– Här är det inget prat om sjukdomar och krämpor. Inget om barnbarn och aldrig skvaller, förklarar en kvinna.

Flera intygar också att cirkelledaren Per-Johan har stor betydelse. Han startade de filosofiska samtalscirklarna redan 2015

VÄGVISARE FÖR FILOSOFISKA SAMTAL

DESSA VÄGVISARE HAR TAGITS FRAM GEMENSAMT AV DELTAGARNA I CIRKELN:

• Filosofiska samtal rör grundläggande frågor om människa, miljö och samhälle och meningen med allting.

• Våra samtal syftar till ökad kunskap och förståelse, självkännedom och självinsikt.

• Vi bedriver samtalen på ett reflekterande sätt, prövar argument och övar vårt kritiska tänkande.

• Att lyssna med ett öppet sinnelag och låta alla få komma till tals är nödvändigt.

även känslan av att kunna bidra med något för andra. Social gemenskap handlar om vårt behov av nära relationer med andra människor. Att så många äldre deltar i studieförbundens verksamhet är knappast förvånande, menar Pär Bjälkebring. – Studiecirkeln riktar in sig på alla de tre behov som är avgörande för ett lyckligt liv. Ibland finns en underton i studieförbunden av att det man lär sig ska leda vidare någonstans. Men glöm inte att verksamheten i sig bidrar till lycka och livskvalitet, och det gäller inte minst för de äldre deltagarna.

Hinder

Det finns objektiva faktorer som kan göra det svårare att tillfredsställa behoven av autonomi, kompetens och social gemenskap. Försämrad hälsa och dålig ekonomi är två hot. Och även om hindren inte alltid kan övervinnas, har Pär Bjälkebring sett att många ändå hittar vägar till lycka. – Det finns äldre som trots stora hälsoproblem mår bra och känner lycka. Jag tror att det handlar om en mognadsprocess, om förmåga att kunna acceptera livet som det är men

och det här är den andra gruppen han leder. Ett tag funderade han på om gruppen verkligen behövde en ledare, kunde inte samtalen flyta på ändå?

De andra skakar på huvudet.

– Då skulle det bli kafferep av det hela.

– Någon måste hålla i den röda tråden.

Givande

Två av deltagarna är Berit Järlstig, 91 och Gunilla Hammarström, 80.

Gunilla har tidigare arbetat som förskollärare och har ett stort musikintresse. När hon blev ensam och så småningom flyttade in i lägenhet på Kanalgården förändrades tillvaron.

– Många i mitt gamla umgänge är par och jag hamnade lite vid sidan av. När jag flyttade till en ny del av stan saknade jag de sociala kontakterna. Den här pratcirkeln är väldigt givande för mig, säger hon.

”Studiecirkeln riktar in sig på alla de tre behov som är avgörande

för ett lyckligt liv.”

Boktips

också att kompensera förluster med annat. Alla äldre har inte den här förmågan, men många har den.

Utmaning

För vissa kan övergången från arbetsliv till pension vara problematisk.

– Många identifierar sig starkt med sitt jobb och då kan det bli en stor utmaning att lämna yrkeslivet. Rollförlusten när man slutar jobba är vanligare bland män, medan kvinnor ofta kompenserar med starkare sociala vänskapsband utanför jobbet.

För den som har möjlighet, menar Pär Bjälkebring att ett alternativ är att successivt jobba lite mindre under en tid. Ett annat tips är att inte vänta för länge med att skaffa sig intressen vid sidan av jobbet.

– Börja tidigt med att förbereda dig för en ny tid i livet. Det är lättare att ägna mer tid till ett intresse du redan har, än att skaffa dig ett nytt.

Pär Bjälkebrings forskning bygger både på intervjuer och enkäter. Det har gjorts studier som fångar livskva-

litet och lycka under lång tid, vilket möjliggör jämförelser över tid.

– Det står helt klart att vår generations äldre mår mycket bättre än tidigare generationer. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

ÄLDRE I BEFOLKNINGEN

• År 2024 var 15 % av befolkningen i Sverige 70 år eller äldre, år 2070 beräknas siffran vara över 20 %. Åldersgruppen över 80 år är cirka 6 % och beräknas vara 10 % år 2070.

• Medellivslängden 2024 för kvinnor var 85,4 år och för män 82,3. Över tid har medellivslängden ökat markant. Under 1950­talet, räknat från födseln, var den cirka 74 år för kvinnor och 71 år för män.

(Källa: SCB)

Äldres lärande – utblick och insikter

Cecilia Bjursell och Malgorzata Malec Rawinski (red) I denna antologi samlas aktuell forskning om äldres lärande. Boken förmedlar kunskap från kvalitativa intervjustudier, existentiella levnadsberättelser och internationella forskningsutblickar. ”Om vi tar livslångt lärande på allvar måste även den senare delen av livet inkluderas”, skriver författarna. (2022)

Det nya gamla

Helena von Zweigbergk och Cilla Ramnek Hur ska man bli gammal idag? Hur ska man tänka, se ut, leva? Det frågar sig författarna som båda är över 65 år. Boken har ett perspektiv på kvinnor – i en tid då åldrandet ser helt annorlunda ut än i tidigare generationer. Men, skriver författarna: ”Sanningen är att är man över 65 så är man.” (2025)

Berit har varit lågstadielärare och flyttade från Malmberget till Sandviken för elva år sedan, för att komma närmare barnen.

– För mig har cirkeln varit jättebra med många spännande samtal. Vi vågar uttrycka våra åsikter utan att någon annan blir stött. ”Jag håller med men tycker ändå tvärtom”, kan någon säga ibland.

Cirkelledaren Per-Johan Emtell, 81, är en aktiv pensionär med många föreningsuppdrag och intressen. Han skulle gärna se att flera följer exemplet och startar samtalscirklar med äldre.

– Jag har sett att de bidrar till mycket glädje, gemenskap och livskvalitet.

Eller som en av deltagarna säger om studiecirkeln Filosofiska samtal:

– Man känner sig nästan lite salig efteråt. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: DISA JONSSON

FILOSOFISKA SAMTAL genomförs i samarbete med Studiefrämjandet. På www.pje.se kan du följa Per­Johan Emtell, bland annat under fliken ”vardagsfilosofiska funderingar”.

Löpa Varg

Kerstin Ekman

En av landets mest hyllade och lästa författare låter i denna korta roman den pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig berätta om en mans förändrade relation till jakten och skogen, till minnena och det egna åldrandet. Finns även som ljudbok inläst av Lennart Jähkel. (2021)

En liten bok om lycka

Michael Dahlen

Vad gör oss egentligen lyckliga? Det är en fråga som Michael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, ställt sig många gånger. I En liten bok om lycka sammanfattar han sin egen och andras forskning. Resultatet har blivit tretton tips som kan få oss att trivas bättre med våra liv. (2020)

NIO VÄGVISARE till trivsel i cirkelgruppen

I ÖVER HUNDRA ÅR har studiecirkeln varit en uppskattad form för lärande och gemenskap. Men vad är egentligen hemligheten med studiecirkeln?

En sak är klar, mycket hänger på hur cirkelgruppen mår och utvecklas tillsammans. Här är några vägvisare till hur du – som ledare eller cirkeldeltagare – kan bidra till att göra cirkeln till en trivsam del av livet.

BRY ER OM VARANDRA

Mycket av hemligheten i ett bra samarbetsklimat är att du och andra i gruppen uppmärksammar och bryr er om varandra. Det behöver inte handla om stora ord och gester. Även med små medel går det att uppskatta människor i din närhet. Varje gång ni stöttar och är snälla mot varandra, stärker ni relationerna i gruppen. Ägna en tanke åt frågan: Hur kan jag själv, på ett sätt som känns bekvämt för mig, bry mig om de andra i gruppen?

PRATA OM FÖRVÄNTNINGAR

När en ny cirkelgrupp träffas har alla sina egna tankar om vad som kommer att hända. Cirkelämnet har fört er samman, men att ni delar ett intresse betyder inte att era förväntningar är identiska. Att alla redan från start berättar om sina förväntningar är en god idé. Vad gör ni då om de spretar åt helt olika håll? Ofta går det faktiskt att komma överens om en väg framåt, bara man pratar om det och är beredd att ge och ta.

MÅL OCH RIKTNING

Att komma överens om gemensamma mål är bra. Följer ni en färdig studieplan är målet med cirkeln ofta uttalat. I vissa cirklar har också ledaren förslag på mål för era studier. Men att alla deltar i målpratet stärka sammanhållningen i gruppen. Vi människor skiljer oss åt när det gäller lusten att sätta upp mål. Vissa gör det hela tiden, medan andra lever sina liv lite mer planlöst. Några gemensamma mål i cirkeln är nog ändå bra, men låt inte jakten att nå målet lura er. Ofta är resan viktigare än slutmålet.

STUDIEFRÄMJANDETS MÄNNISKOSYN

Studiefrämjandets människosyn ska prägla all verksamhet: ”Studiefrämjandet står upp för alla människors lika värde. Vi är inkluderande och hävdar allas rätt att vara sig själva. Vi litar på människan och tror på den positiva kraften i samtal och möten med

andra. I folkbildningen lär vi och reflekterar tillsammans, med stort utrymme och acceptans för att tänka och tycka olika.”

UR STUDIEFRÄMJANDETS STRATEGI 2131

KONSTEN ATT SAMTALA

Samtalet mellan deltagarna är en viktig ingrediens i de allra flesta cirklar. Det finns hyllmeter skrivet om konsten att samtala. Att ställa frågor, och lyssna på svaren, är ett sätt att visa intresse för andra. En något så när jämlik balans mellan ditt eget prat och ditt lyssnande kan vara en tumregel.

HANTERA KONFLIKTER

Spänningar och konflikter är en naturlig del av samarbetet i en grupp. Någon pratar alldeles för mycket, en annan vill gå för fort fram och en tredje kommer aldrig i tid. Att irritera sig i det tysta är sällan en bra strategi. Våga prata med varandra och ta itu med saker innan de gått för långt. Att från start komma överens om enkla spelregler för gruppen kan förebygga konflikter. Att snälltolka och se konflikter som något som ni kan lösa tillsammans är en bra utgångspunkt. Det finns visserligen studiecirklar som har havererat på grund av inre konflikter, men också många exempel på att en konflikt som fått sin lösning har stärkt sammanhållningen i gruppen.

DET FINNS MYCKET du själv kan göra för att stärka gemenskapen i gruppen.

TA EN PAUS!

”Swedish fika” har blivit ett begrepp långt utanför våra gränser. Pauserna är viktiga. De bidrar till att ge struktur och variation åt era cirkelträffar. När ni lämnar cirkelämnet för en stund händer det ofta att relationerna mellan deltagarna fördjupas och blir mer personliga. Pauser på jobbet är viktigt för hälsan, men det har även visat sig att kaffe och bulle kan föda många kreativa idéer och tankar. Kanske är det så även i studiecirkeln.

CHECKA IN OCH UT

Inchecknings- och avslutningsrundor innebär att ni vid cirkelträffens början och slut går laget runt, och varje deltagare får säga något. Frågan kan gälla cirkelns ämne eller ha mer allmän karaktär. Googla ”frågor vid in- och utcheckning av möten” och du får du massor av exempel. Tänk bara på att frågorna inte ska såra eller vara för utlämnande. En enkel, snabb in- och utcheckningsrunda blir ett sätt att rama in cirkelträffen – och en möjlighet för alla i gruppen att komma till tals.

LÄR AV VARANDRA

Grundtanken i studiecirkelpedagogiken är att deltagarna lär av varandra. I en del cirklar bär ledaren på kunskap om ämnet, vilket också deltagarna förväntar sig. Men kunskap och erfarenheter som delas mellan deltagarna förekommer i nästan alla studiecirklar. Vi bär alla på berättelser och erfarenheter att dela med oss av. Och vi mår bra av att dela kunskap med andra!

HA ROLIGT!

Skälet att vara med i en cirkel är först och främst att ha roligt. Någon har beskrivit det som ”lustfyllt lärande”, ibland i kontrast till de trista minnen många bär med sig från skoltiden. Att det ska vara roligt hela tiden är så klart inget man kan kräva, varken av sig eller de andra i gruppen. Men att skratt och gott humör bidrar till livskvalitet – både i studiecirkeln och i resten av livet – är det få som lär förneka. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

”Min definition av ledare är vem som helst som tar ansvar för att se möjligheterna i människor och processer, och som har modet att utveckla de möjligheterna.”

BRENÉ

BROWN,

AMERIKANSK DOKTOR I SOCIALT ARBETE

DELTA I LEDARUTBILDNING

ÄR DU, ELLER VILL BLI cirkelledare? Tillhör du en förening som vill utveckla samarbetet med Studiefrämjandet? I så fall, är det läge att delta i någon av Studiefrämjandets ledarutbildningar.

Ledarutbildningar finns både på grundnivå och inom olika fördjupningsområden. Vissa utbildningar sker lokalt på plats, andra på distans där du får träffa personer från hela landet. Du hittar aktuella distansutbildningar på www.studieframjandet. se/ledareochforening. Du kan även söka på www.studieframjandet.se eller vända dig till Studiefrämjandet på din ort för mer info om ledarutbildning.

FUNKA OLIKA

FOLKBILDNING ÄR en möjlighet för alla, men ibland krävs lite mer för att möjligheterna ska bli verklighet. Cirkeln har spanat in tre av Studiefrämjandets verksamheter med personer med funktionsnedsättning.

Fakta

• Intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett samlingsbegrepp för en rad olika diagnoser som kan innebära svårigheter att lära sig saker och problem att klara olika färdigheter i vardagen. Downs syndrom är ett exempel på IF.

• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är något man föds med och innebär att hjärnan fungerar annorlunda än hos de flesta andra. Vanliga NPF­diagnoser är adhd och autism.

DANSSYNDROM, VÄXJÖ

Se människan bakom diagnosen

– Se människan bakom diagnosen och möt alla med respekt. Det säger Mikael Beermann på Studiefrämjandet i Växjö. Han leder Danssyndrom, den första breakdansgruppen i Sverige där alla deltagare har downs syndrom.

»Studiefrämjandet i Växjö har i många år drivit kulturverksamheten Ensemble Core, där alla deltagare har någon form av funktionsnedsättning. Här finns rockbandet Crazy Daze som leds av Andreas Boström och dansgruppen Danssyndrom. Grupperna träffas varje vecka och har genom åren uppträtt för företag och på festivaler. Till vardags jobbar de flesta deltagare på olika dagliga verksamheter. Några bor hemma, andra på särskilda boenden.

– Deltagarna når så klart inte samma nivå som professionella dansare, men alla har sitt speciella uttryck, och att visa fram

det på scenen är själva prestationen, säger Mikael.

Han är tydlig med att deltagarna i Danssyndrom själva måste vilja vara med, engagera sig och ta ansvar. Att ha mål och försöka nå dem är ett sätt att visa respekt, både för dansarna och publiken.

– Visst, alla är olika och har skiftande behov, men jag vill inte att de ska bemötas utifrån sin funktionsvariation. Den här målgruppen har ofta blivit klappad på huvudet och fått höra: ”Oj vad fint, vad ni kan”. Jag vill inte ha det så.

Det är också ett av skälen till att det enbart är personer med downs syndrom som står på scenen – och att gruppen tar betalt för sina framträdanden.

Samarbete med Regionteatern

Från början gällde breakdans i Danssyndrom, men deltagarna vill också prova på annat, så nu dansas även jazz och balett.

ALLA DANSARE i Danssyndrom har sitt speciella uttryck. ”Dansen är viktig men gemenskapen viktigare”, säger ledaren Mikael Beerman.

Just nu pågår förberedelserna för föreställningen Urkraft, i samarbete med Regionteatern Kronoberg. Urkraft har premiär våren 2026, med Mikael som koreograf och Anette Rosén som regissör. Mikael Beerman är stolt över vad dansarna åstadkommer på scenen. Men de vardagliga mötena betyder allra mest. – Dansen är viktig men gemenskapen är viktigare. När vi sitter i våra träningskläder efter ett danspass, skrattar och pratar om vad som helst, då fylls jag av glädje. Plötsligt kan det slå mig att Danssyndrom betyder lika mycket för mig som för deltagarna. l

Ensemble Core drivs av Studiefrämjandet med stöd av bland andra Växjö kommun. Följ Danssyndrom och Crazy Daze på sociala medier. MIKAEL BEERMAN

JÄRVA AUTISMNÄTVERK, STOCKHOLM

skam till handlingskraft

Att vara förälder är inte lätt. Att leva i ett nytt land gör det inte enklare. Har du dessutom ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, väntar ännu fler utmaningar.

– Vi vill stärka, stötta och ta bort skammen, säger Fadwa Aqel på Studiefrämjandet.

»Samtal i små grupper, familjedagar och samhällsinformation. Det är ingredienserna i Järva Autismnätverks verksamhet.

– Vi från Studiefrämjandet har lättare än andra att nå ut till föräldrarna. Många med utländsk bakgrund bär på en rädsla för myndigheter, särskilt om det finns problem i familjen. säger Fadwa Aqel, folkbildningsutvecklare och ledare för nätverket.

Att träffa andra föräldrar i liknande situation gör att skammen minskar och handlingskraften

OHÖRDA ORD, UPPSALA

Alla bär på en berättelse

Alla har något att berätta, alla kan växa om de får ta plats och ta ansvar. Det är utgångspunkten för Ohörda ord, där människor med funktionsnedsättning har studiecirklar i kreativt skrivande. – Ohörda ord är till för deltagarna, men också för att skapa ett bättre och mer nyansrikt samhälle, säger Elin Sjöman.

»Studiefrämjandet i Uppsala har i många år år arbetat med litteratur och skrivande. I projektet Orda har ett trettiotal personer, främst med intellektuell och/eller neuropsykia-

”BRA ELLER DÅLIGT är inga bra ord för konstnärligt skapande.”

ökar. Fadwa har själv ett barn med NPF och vet vilka utmaningar det innebär. – Att jag har personlig erfarenhet skapar förtroende. Det gör att även andra vågar öppna sig.

En bro

I mötet med föräldrarna brukar Fadwa framhålla barnens rättigheter, men också familjernas rätt till hjälp i en utsatt situation. – Vi känner oss som en bro mellan föräldrarna och samhällets stödinsatser. Det gör också att tilliten till myndigheterna ökar. Varje termin planerar Fadwa, tillsammans med Järva Autismnätverk, kommande aktiviteter utifrån de önskemål och behov som föräldrarna har uttryckt. Cirklarna sker hos Studiefrämjandet eller på andra träffpunkter i Tensta och Rinkeby. På familjedagarna deltar barnen och de sker ofta utomhus. Språket är sällan ett hinder. – Vi kör på lätt svenska och i våra nätverk finns personer som kan översätta om det skulle behövas.

med Järva Autismnätverk.

Fadwa har alltid velat jobba med människor, och i situationer där hon känner att hon gör skillnad.

– Precis så är det nu. När en mamma på en familjeträff sade till mig: ”Här behöver jag inte förklara min sons diagnos, här får vi vara som vi är”, då blev jag jätteglad. l

Inom Järva Autismnätverk samverkar Studiefrämjandet med bland andra föreningen Autism Stockholm och Stockholms stad.

trisk funktionsnedsättning deltagit i skrivarcirklar. Orda har nu följts av Ohörda ord som också är namnet på en antologi med texter av deltagarna. I Ohörda ord skapas arenor där deltagarna framträder som författare och väcker frågor om vilkas ord som får ta plats i samhället.

Egna uttryck

I Orda utforskar deltagarna språkets möjligheter för att hitta sina egna uttryck och berättelser, med stöd av utbildade pedagoger. Folkbildningsutvecklarna Elin Sjöman och Wilma Jonsson har varit med sedan starten.

– Många i vårt samhälle har dåligt självförtroende, det gäller inte minst den här målgruppen. säger Elin.

– Det tar lite tid att uppnå tillit och trygghet bland deltagarna. Men när det sker, då kan det bli magiskt. Jag har fått ta del av livsöden som jag inte trodde fanns, säger Wilma.

I Orda är berättandet det centrala, inte prestationen. För många deltagare är skrivandet ett sätt att bearbeta sitt liv och sina känslor.

– Det ligger ingen prestige i det som produceras, men däremot vill vi ge uppmärksamhet åt berättelserna, säger Wilma.

– Bra eller dåligt är inga bra ord för konstnärligt skapande, menar Elin. Elin och Wilma satsar nu på att sprida modellen till andra platser i Sverige, genom utbildning av pedagoger som kan leda Orda-grupper. Orda-modellen finns beskriven i ett metodmaterial som även innehåller förslag på övningar.

– Du som är intresserad, hör av dig till oss, säger Elin. l

Orda och Ohörda ord genomförs med stöd av Allmänna arvsfonden. Mer info: Googla Studiefrämjandet Orda eller Ohörda ord.

TRE PUNKTER I ORDAS VÄRDEGRUND:

• Alla ska få uttrycka sig och höras – alla ska få plats.

• Ditt eget värde – inse att just du har något att säga.

• Fri från prestation och fritt från prestige.

FADWA AQEL

WILMA JONSSON ELIN SJÖMAN

FAMILJEDAG

ANTON ADLER, 35 GÖTEBORG

FELICIA SELIN, 30 SKELLEFTEÅ

TRE FOLKBILDARE TÄNKER TILL

VAD BETYDER DET att arbeta i ett studieförbund idag? Vad ska vara fast och vad behöver förändras i studieförbunden? Cirkeln träffade tre folkbildare i Studiefrämjandet, alla i trettioårsåldern, för att lyssna på deras spaningar om samtiden, framtiden och om studieförbundens roll i samhället.

Om bildning

Litteraturen om bildning och folkbildning skulle kunna fylla ett helt bibliotek. Vad betyder dessa begrepp för Anton, Felicia och Isis?

ANTON: Begreppet bildning kan vara hur brett som helst. Jag pratar sällan om bildning och folkbildning. Det är en del av ett internt språkbruk som jag tycker är svårt att använda utåt, gentemot deltagarna.

FELICIA: För mig är den viktiga frågan inte vad, utan hur du lär dig något. Mitt uppdrag handlar om att bidra till att människor möts. Det är i mötena bildning sker, och magin för den delen. Informationsinhämtning på egen hand hemma vid en skärm tappar reflektion och samtal. Att inte utmanas av andra tror jag bidrar till polarisering i samhället.

ISIS: Jag kan ibland använda ordet bildning i kontrast till utbildning. Som ett alternativt sätt till kunskap. Processen är själva grejen, och det hela bygger på lust. Målet kan vara viktigt, men vad du kommer att lära dig i en grupp går inte att veta på förhand.

ANTON: Jag resonerar som ni. Kunskapen byggs inte i informationsinhämtningen, utan uppstår i samtal med andra. För mig är det kärnan i folkbildningen, om vi ändå ska använda det ordet. Genom att möta andra motverkar vi också utvecklingen där individer och algoritmer jobbar hårt för att du hela tiden matas med det som bekräftar de uppfattningar du redan har.

ISIS: En stor uppgift för oss idag är att skapa forum och platser där folk kan mötas, och göra dem tillgängliga för alla. Jag tänker också på det höga tempot i dagens samhälle, som leder till mycket stress. Jag tror vi kan skapa sammanhang där människor får utrymme att stanna upp och fundera.

Möten mellan olikheter

”Möten mellan olikheter” är något som studieförbunden länge eftersträvat. Att de ska vara arenor där olika perspektiv och erfarenheter kan brytas mot varandra. Men vill vi inte ofta umgås med människor som tycker lika och har liknande intressen som oss själva?

ANTON: Ja, varför ska man umgås med folk som tycker olika? Man kan dra frågan till sin spets och fråga sig när

ANTON ADLER, 35, GÖTEBORG

”Vi i studieförbunden ska vara en aktiv samhällskraft, inte en passiv bakgrundsfigur.”

GÖR PÅ JOBBET: Samordnar arbete med kurser och projekt i Studiefrämjandet Väst. GÖR PÅ FRITIDEN: Klurar och bygger i vår snickarbod, håller på i trädgården eller står i köket. BOR: På en gammal gård utanför Göteborg. FAMILJ: Hustrun Inga-Lisa och katterna Kafka, Ossian och Snoddas. LÄSER HELST: Matlagningsmagasin och reklamblad från Jula eller Bauhaus. LYSSNAR PÅ: Jazziga spellistor eller ambientmusik med elektroniska ljudlandskap. FÖREBILD: Monsieur Gustave H., huvudkaraktär i filmen The Grand Budapest Hotel. TRE ORD SOM FÅNGAR FOLKBILDNING: Nyfikenhet, samtal, föränderlig.

vi som individer utvecklas mest. Det är sällan när allt bara flyter på och du får medhåll. Du utvecklas som mest när du möter motstånd och ifrågasättanden.

FELICIA: Det är klart att man vill hänga med sin flock, och det är inget fel i det. Här hämtar många sin kraft, energi och inspiration. Men vi utmanas också, hur homogent det än må vara, när vi möts och delar något med varandra. Som folkbildare kan vi även verka som små marionetter för att få till oväntade vänskaper och möten mellan olika grupper. Det är väl kanske här den bästa magin sker!

ANTON: Vi ska så klart inte sätta folk i obekväma rum.

Våra ledares uppgift är att skapa en trygg och respektfull stämning.

”Vi måste visa skattebetalarna att vi är samhällsrelevanta.”

FELICIA

SELIN, 30, SKELLEFTEÅ

GÖR PÅ JOBBET: jobbar. Min bas är Studiefrämjandets kulturhus Hubben i Skellefteå. GÖR PÅ FRITIDEN: Repar, skriver och spelar musik med mitt band. Nattar andras barn, anstränger mig, tänder många ljus. BOR: I min lilla 1:a i stan, Skellefteå.

FAMILJ: Mamma, pappa, lillebror och vännerna. LÄSER HELST: Böcker med lent omslag, Slakthus 5 av Kurt Vonnegut är en sådan. LYSSNAR PÅ: Electric wizard och DIIV. FÖREBILD: Margot Wallström, för sin tydlighet och sitt mod.

TRE ORD SOM FÅNGAR FOLKBILDNING: klokare ihop ju!

Ny roll för studieförbunden

För studieförbunden har de senare åren inneburit stora förändringar. Statsbidragen har sjunkit drastiskt och ett nytt bidragssystem har införts, som mer betonar kvalitet än mängden verksamhet som genomförs. Förändringarna väcker många tankar hos Isis, Anton och Felicia.

ISIS: Vi har de pengar vi har och då gäller det att göra något bra av det. Vi kan inte gå omkring och säga till folk att tycka synd om oss. För mig är det mest väsentliga att möta människor och grupper, lyssna på dem och försöka möta deras behov.

ANTON: Till skillnad från många andra har vi i studieförbunden fördelen att kunna agera snabbt på spaningar, utvecklingstendenser och behov i samhället. Trots mindre pengar har vi stora möjligheter. Tar vi vara på dem i tillräckligt stor utsträckning? Det låter jag vara osagt.

FELICIA: Det gäller för oss att vara samhällsrelevanta, att utgå från de behov som finns. Att verka för och med de människor vi möter. I Skellefteå startade vi ett community som heter Women Welcome, med luncher varje tisdag för att sammanföra lokala kvinnor i Skellefteå med nyinflyttade. Idag är vi 1 800 i nätverket. Det är ett exempel.

ANTON: Vi i studieförbunden ska vara en aktiv samhällskraft, inte en passiv bakgrundsfigur. Vi ska bjuda in, arrangera och aktivera. Jag tycker vi ägnar på tok för mycket tid åt att förklara för andra varför folkbildning är så viktigt. I stället borde vi själva försöka förstå vad som är viktigt i samhället just nu, och hur vi kan göra skillnad där. Vi ska förhålla oss till omvärlden, inte tvärtom. Det gäller också vår syn på föreningar. Jag tror vi hamnar fel om vi enbart riktar in oss på föreningar. Föreningsformen var livsviktig för hundra år sedan, men det är inte på samma sätt idag. Nu organiserar sig människor i hubbar, communities och forum. Där ska vi också finnas.

ISIS: Allt administrativt jobb med att bilda förening kan stjäla lusten. Visst ska vi stötta föreningar, men också grupper som vill göra något utan att starta en förening.

Svårfångande effekter

Vad betyder studieförbunden för enskilda människor – och för samhällsutvecklingen i stort? De som ger bidrag förväntar sig i allmänhet att få veta vilka effekterna blir. Så är det också för studieförbunden.

ISIS: Det här med effekter är svårt. Alla små mänskliga möten och samtal som sker i en studiecirkel. Vi själva vet vad det betyder för deltagarna, men hur mäter man effekterna på samhällsnivå?

FELICIA: Det jag landar i när jag tänker på effekter av det vi gör är ordet tillit. Att det vi gör tillsammans också stärker tilliten till varandra, ömheten till vår planet och på så sätt också stärker demokratin.

ANTON: Vi gör mindre verksamhet nu än tidigare, men jag tror inte mängden timmar är det som får omvärlden att förstå vad vi gör för skillnad i samhället. Jag tror vi behöver andra sätt att visa det vi gör, till exempel när vi når nya målgrupper och finns i utsatta områden.

FELICIA: Vi måste visa skattebetalarna att vi är samhällsrelevanta. Kan vi inte förstå vår roll, göra skillnad i samhället och visa det, då finns det ingen vits med studieförbund.

BILD: PRIVAT

”Vad du kommer att lära dig i en grupp går inte att veta på förhand.”

ISIS WIKÉN,

32, MALMÖ

GÖR PÅ JOBBET: Just nu tjänstledig, annars jobbar jag med kultur och spelkultur på Studiefrämjandet. GÖR PÅ FRITIDEN: Hänger med mina kompisar, badar, spelar spel, tar del av kultur. BOR: Malmö. FAMILJ: Min tjej, två systrar och en mamma. LÄSER HELST: Just nu femte delen av Knausgårds Morgonstjärnaserie. LYSSNAR PÅ: Poddar, radio, väldigt blandad musik. FÖREBILD: Lyssnade på Cecilia Uddén förra veckan och blev väldigt inspirerad. TRE ORD SOM FÅNGAR FOLKBILDNING: Engagemang, lust, demokrati.

Om framtiden

Isis, Anton och Felicia pratar mycket om att studieförbunden måste vara i takt med tiden. Vilken är då deras spaning på samtiden, framtiden – och studieförbundens roll?

ISIS: Nu blir jag ideologisk, men för mig handlar vår uppgift som studieförbund ytterst om att alla människor ska kunna leva ett bra liv och få sina rättigheter tillgodosedda.

ANTON: Jag ser mycket individualism och att många lever i sina egna små bubblor. Tyvärr också en del uppgivenhet bland yngre. ”Jag älskar livet och ser fram emot morgondagen”, säger många, men om den långsiktiga framtiden säger de: ”Nej, det är kört”.

FELICIA: Ibland, när jag drabbas av uppgivenhet så gäller det att omge sig men odystra utsikter. Studiefrämjandet säger ”ge kraft att påverka din egen livssituation”. Det brukar jag ta på allvar och försöka skapa positiva, spännande rum för mig själv och andra. En bubbla av hopp och kärlek. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

NY RAPPORT: BEGREPPET BILDNING I STUDIEFÖRBUND OCH FOLKHÖSKOLOR

»Att delta i bildande processer kan innebära genomgripande förändringar i människors syn på sig själva och omvärlden. Det framkommer i den nya rapporten Bildning som rörelser. Rapporten bygger på gruppintervjuer med personer verksamma i studieförbund och folkhögskolor. Det är alltså inte deltagarna som kommer till tals här, utan folkhögskollärare, verksamhetsutvecklare, studiecirkelledare med flera.

Bildningsbegreppet, som det kommer till uttryck i den praktiska verksamheten, har stått i centrum för intervjuerna. Utifrån svaren kan tre bildningskomponenter identifieras:

• Bildning bygger på egna och andras kunskaper.

• Bildning utvecklar förhållningssätt och attityder.

• Bildning är en förändringsprocess utan slut.

Rapporten diskuterar också värdet av bildning i samhället, där några nyckelbegrepp är sammanhållning, gemenskap, delaktighet, demokratiskt deltagande, tolerans, empati och egenmakt.

Utifrån intervjuerna utkristalliserar sig en definition av bildning, så som den praktiseras i folkhögskolor och studieförbund: ”Bildningen i folkbildningen är rörelser för att utforska och tolka världen tillsammans med andra. I möten söker, prövar och utvecklar individen sådana värderingar, kunskaper, känslor, färdigheter och förhållningssätt hon behöver för att vara människa och samhällsmedborgare med värdighet och ansvar för sig själv, för andra och för det gemensamma bästa.”

Rapporten Bildning i rörelser – samtal om bildningen i folkbildningen (55 sidor) från Folkbildningsrådet är skriven av Erik Amnå och Eva Åström. Den finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se.

TRÄFFAR öppna för alla med olika teman ska genomföras med fokus på hållbarhet i Eskilstuna.

4/12

Transportera och resa hållbart

5/1

Använda och producera energi effektivt

11/2

Bygga, renovera och anlägga med låg klimatpåverkan

KLIMATEVOLUTION

Folkbildning och dialog – väg till omställning i Eskilstuna

INVOLVERA FLER i klimatomställningen. Det är grundtanken när Studiefrämjandet och Eskilstuna kommun bjuder in till dialogmöten. Under sex kvällar ska det vridas och vändas på allt från transporter till mat och energi. Siktet är inställt på 2045, då Eskilstuna ska vara en klimatpositiv kommun.

– Jag hoppas på många konkreta förslag från medborgarna om hur klimatmålet kan nås, säger Lena Wistrand på Studiefrämjandet.

»Samtidigt som det stora klimatmötet i Brasilien inleds träffas ett drygt tiotal personer en mild novemberkväll på Studiefrämjandet i Eskilstuna. De två mötena hänger ihop. För om hållbarhetsarbetet ska gå från ord till handling, måste det förr eller senare – helst förr –landa i vanliga människors medvetande och vardagsbeslut.

Det här är det första i en serie öppna möten om Eskilstunas väg till en mer hållbar kommun. Kvällens visionsmöte kommer att följas av ytterligare fem, alla med skilda teman. Madeleine Söderström och Pernilla Fogelqvist är ledsagare för mötet och introducerar kvällens övningar.

– Långt inne i alla människor finns vetskapen om hur vi samspelar med naturen, att vi inte tar mer än vi behöver och ser till att det finns en återväxt, säger Madeleine.

Det är just denna, ibland glömda vetskap som det nu är dags att återuppväcka. Ett sätt att göra det är att blicka framåt och visionera om hur framtiden kan gestalta sig.

– Om vi vill nå stjärnorna, säger Madeleine, kan vi sikta mot trädtopparna. Och tänk om vi når stjärnorna!

Klimatpositivt 2045

Innan visionerandet startar på allvar berättar Elin Svanström från Eskilstuna kommun om kommunens hållbarhetsarbete, som går under namnet ”Klimatevolution”. Politikerna vill se ett klimatpositivt Eskilstuna senast 2045, vilket innebär att det då ska bindas mer koldioxid än vad som släpps ut. Förra året blev Eskilstuna utnämnd till årets miljöbästa kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet

– Vi är så klart mycket stolta, men målet till 2045 är högt satt och vi har en del att jobba på. Och ska vi klara det måste vi göra det tillsammans!

Uppgiften idag och med de följande träffarna, menar Elin Svanström, är att koppla samman kommunens mål med deltagarnas tankar om framtiden.

– Höga mål kan skapa en rädsla för förändring och förlust. Därför tror jag vi behöver hoppfulla bilder av hur det framtida Eskilstuna kommer att se ut, och vad vi kan vinna i form av ökad livskvalitet.

Löpsedlar

Nu är det dags att resa sig från stolarna. Alla uppmanas ställa sig på en lång rad i bokstavsordning utifrån förnamn, och

12/3

Konsumera och producera medvetet

16/4 Mat och biologisk mångfald växthusgaser

9 AV 10 VILL SKÄRPA KLIMATPOLITIKEN

• 89 % vill ha en mer kraftfull klimatpolitik.

• 86 % anser att privatpersoner bör göra mer för klimatet.

• 69 % är beredd att ge upp 1 % av sin inkomst för att bekämpa klimatförändringar.

Siffrorna framkommer i en undersökning där 130 000 personer i 125 länder svarat på en enkät. Läs mer om undersökningen Global Climate Change Survey i tidningen Nature (www.nature.com)

själva alfabetet hjälper deltagarna att börja prata med varandra.

Snart introduceras nästa fas. På ett bord ligger papper, tidningsurklipp, pennor och klister. Uppgiften är att skapa framtida löpsedlar till den fiktiva Eskilstuna Tidning. Det gäller att tänka framåt och föreställa sig de hållbara kliv som tagits och hur dessa återspeglas i tidningen.

Alla uppmanas att våga utrycka sina tankar – och att vara generösa och öppna för de förslag som kommer upp.

– Det kan vara lätt att kritiskt avfärda det man inte riktigt förstår, men i stället kan ni be om ett förtydligande, säger ledsagaren Pernilla.

– Varsågod och sätt igång!

Det är lite som att trycka på en knapp. Deltagarna grupperar sig på egen hand

ALLA HAR ANSVAR FÖR KLIMATET

– ESKILSTUNA KOMMUN har insett att om de ska lyckas med sina ambitiösa klimatmål, då måste medborgarna och civilsamhället involveras. Det säger Lena Wistrand, folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet.

Lena Wistrand har i flera år arbetat för att stärka Studiefrämjandets folkbildning om natur och miljö i Sörmland. De årliga Klimathoppmötena, som startade 2021, har

blivit en framgång och genomförs nu i länets alla kommuner.

– Självklart sade vi ja när Eskilstuna kommun frågade om vi ville vara och arrangera dessa möten. Jag hoppas på många konkreta förslag från medborgarna för hur klimatmålet kan nås, säger Lena.

En annan tanke är att fler ska bli medvetna om sitt personliga ansvar i klimatomställningen. Då gäller det att även nå ut till dem som inte redan har ett engagemang. Det är en utmaning.

– Vi måste alla vara en aktiv del i omställningen. Det går inte att luta sig tillbaka och tänka ”det här löser kommunen”.

FULL AKTIVITET på visionsmötet för ett mer hållbart Eskilstuna.

ALLA LÖPSEDLAR på en lång rad, efter intensiva samtal och kreativt skapande.

LENA WISTRAND

HÄGG

och börjar fundera, fantisera och formulera sig för tidningens framtida löpsedel. Energipåfyllnad med hjälp av kaffe och kanelbulle bidrar säkert till kreativiteten.

Två med intresse

– Jag kom hit för att jag är intresserad av miljö- och klimatfrågor. Eskilstuna är min hemstad och jag kommer nog bo kvar resten av mitt liv. Det är viktigt att vara en del av det som händer och kunna påverka, säger Anna Åkerblom, en av kvällens deltagare.

Peter Sjöqvist nickar instämmande.

– Jag har varit intresserad av miljöfrågor länge, och nu när jag är pensionär har jag mer tid att ägna mig åt det. Jag är med i Naturskyddsföreningens styrelse här i stan, säger han.

Båda anser att Eskilstuna är i framkant när det gäller hållbarhet, i alla fall på vissa områden.

– När det gäller avfallssortering har vi nog kommit ganska långt, säger Anna.

Båda menar att även om klimatfrågan just nu inte toppar den politiska dagordningen är den fortfarande aktuell och avgörande för vår framtid. Den polariserade debatten uppfattar de dock som ett dilemma.

– Det kan bli en del låsningar. Det är lätt hänt att man mest pratar med personer som har ungefär samma åsikter som en själv, menar Peter. Anna nickar.

Initiativet att mötas lokalt och prata om hållbarhet är bra, och båda räknar med att delta i kommande träffar.

– Jag är här för min egen del, och för Eskilstuna, säger Anna. Omställningen har ännu inte riktigt landat i folks medvetande.

Fantasifullt

Så småningom växer löpsedlarna fram, samtidigt som det pratas och skrattas om mer eller mindre fantasifulla förslag. Efter en dryg timmes skapande och pratande är det tid för att samlas igen.

Fyra studieförbund tillsammans STÄRKT ROLL I KLIMATOMSTÄLLNING

Studieförbunden vill växla upp det lokala klimatengagemanget. I satsningen Stärkt roll i klimatomställning samarbetar fyra studieförbund. Hittills har 16 lokala satsningar beviljats stöd. De spänner över ett brett fält, ofta med fokus på metodutveckling för att inspirera och vägleda människor att engagera sig. I många av de lokala satsningarna samverkar flera studieförbund, föreningsliv och kommuner. Här är några projekt där Studiefrämjandet är medarrangör:

UTBILDNING I LOCAL TRANSFORMATION

TOOLKIT. En ledarutbildning med KuneLab från Italien för att stärka lokal omställningskompetens. (Göteborg)

PODCAST OM FRAMTIDENS BY. En podcast som en del av ett större studiematerial om omställning. (Jönköping, Gävleborg, Helsingborg)

FACILITATORUTBILDNING FÖR KLIMAT –RÅDSLAG I ESKILSTUNA. Utbildning av ledare och nätverksbyggande för lokala klimatrådslag. (Eskilstuna, Falköping)

DIALOGTRÄNING INFÖR VALET 2026. Miljöengagerade tränas i dialog med unga och äldre inför valet. (Uppsala)

KÖRKONSERT FÖR VÄTTERN. Körsång och expertföredrag lyfter vattenfrågor och framtida generationers rätt till rent vatten. (Gränna)

Alla ställer upp i en lång rad för att presentera sina löpsedlar. Dags för fotografering. Vad är det då som denna grupp vill läsa i tidningen om tjugo år? Här är några rubriker:

MUSIKLOPPIS I HELSINGBORG. En plattform med miljöfokus för återbruk och reparation av musikprylar. (Helsingborg)

MILJÖJURIDIK OCH FOLKBILDNING FÖR HÅLLBAR FRAMTID. Mötesplats för att utforska juridikens roll i miljörörelsen. (Jönköpings län)

ARTIVISM OM MIKROPLASTER I HAVEN. Ett projekt som lyfter havens kris genom konst och aktivism. (Västsverige)

NATUR- OCH KULTURVANDRINGAR MED VÄXT TEMA. Föreläsning och guidad vandring om växters betydelse historiskt och idag. (Värmland)

OPEN SOURCE-PLATTFORM FÖR STUDIEFÖRBUND. Förstudie om gemensam digital plattform för folkbildning. (Nationellt)

I Stärkt roll för klimatomställning samverkar Studiefrämjandet, ABF, Sensus och Vuxenskolan. Satsningen får ekonomiskt stöd av Folkbildningsrådet.

”Eskilstunas första förpackningsfria butik.”

”Världsrekord i kolinlagring.”

”Allt börjar med en idé.” l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

PETER SJÖQVIST

ANNA ÅKERBLOM

Så tycker unga 16–29 år

68 % ser ljust och optimistiskt på framtiden för sig själva.

36 % ser ljust och optimistiskt på framtiden för Sverige.

17 % ser ljust och optimistiskt på framtiden för världen.

42 % tycker att Sverige bör ta emot färre flyktingar.

29 % anser att klimat­ och miljöfrågor hör till de tre viktigaste samhällsfrågorna. Listan toppas av sjukvård (43%), skola och utbildning (39%) samt migrations­ och integrationsfrågor (31%).

16 % anser att jämställdheten gått för långt i Sverige (8 % tjejer och 23 % killar).

36 % är intresserade av politik och samhällsfrågor.

93 % tycker det är viktigt att leva i ett land som styrs demokratiskt.

72 % är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige.

Siffrorna bygger på enkäter och finns i rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor från Myndigheten för ungdoms­ och civilsamhällesfrågor, MUCF. Läs och ladda ner på www.mucf.se.

Studiefrämjandet på Folk och kultur

DET STORA KONVENTET Folk och kultur

i Eskilstuna har blivit en tradition och myllrande mötesplats. År 2026 genomförs Folk och kultur den 4–7 februari. Studiefrämjandet deltar med två spännande seminarier:

• Ett Sverige där studieförbunden aldrig startade – vad är annorlunda där?

Om den organiserade folkbildningens roll i vårt samhälle – då, nu och framåt.

• Är du folkbildad, lille hårdrockare?

Om metalmusik som ämne inom studieförbunden.

Om vad som händer i de många rockcirklarna och om hur verksamheterna utvecklas över tid.

Läs Upplit Magasin

”ATT LEVA SOM MÄNNISKA innebär att utrycka sig. Att uttrycka sig innebär att berätta om sina historier och livserfarenheter.” Det skriver redaktör Anisur Rahman i det senaste numret av Upplit Magasin.

Studiefrämjandet i Uppsala har i många år arbetet med litteratur och skrivande. Genom Litteraturcentrum anordnas skrivarkurser, författarträffar och mycket annat. Litteraturcentrum ger också ut Upplitt Magasin, ett litterärt magasin som blandar intervjuer, reportage, poesi, noveller och mycket annat.

Läs det nya och tidigare nummer på www.upplitmagasin.se

Avhandling om demokrati – nu som serie

ATT GÖRA TECKNAD SERIE av en doktorsavhandling hör inte till vanligheterna. Men det är precis vad historikern Niklas Hill har gjort tillsammans med serietecknaren Karin Kjäll.

Serieboken Försök till demokrati (Trinambai) bygger på Hills forskning om demokrati och kombinerar vetenskaplig analys

med humor. Samtidigt väcker boken viktiga frågor: Kan för mycket formalia kväva engagemanget? Vad är det som får demokratin att fungera i praktiken? – Vi ville pröva ett nytt sätt att sprida forskningen. En tecknad serie kan nå andra läsare än en traditionell avhandling, säger Niklas Hill.

”VERKLIGEN NÅGOT HELT ANNAT”

SEDAN 2023 HAR STUDIEFRÄMJANDET genomfört Music Camp på flera platser i landet, främst i Mellansverige. Under en dag får deltagarna möta framgångsrika låtskrivare och producenter. Både nybörjare och mer erfarna musiker är välkomna.

– Music Camp är folkbildning i praktiken. Det handlar inte bara om att skapa

en färdig låt, utan om den gemensamma resan, processen, möten mellan människor och lärandet som sker på vägen. Det säger Joakim Johansson, folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet och ansvarig för Music Camp.

Nu i höst har Music Camp genomförts på sju orter, bland annat i Ludvika.

– Det här var verkligen något helt annat än att sitta själv och skriva hemma, berättar Julia Helsing, en av deltagarna, för tidningen Siljan News.

– Att få jobba i grupp med andra som också brinner för musik gjorde hela processen så mycket roligare.

Music camp fortsätter våren 2026.

SKARPT POLITISKT

FOLKBILDNING OCH STUDIEFÖRBUND brukar sällan höra till de hetaste frågorna under en valrörelse. Frågan är hur det blir nästa år. Tre år i rad har anslagen till studieförbunden minskat. I sina budgetförslag laddar oppositionen för ökade anslag. Här en uppdatering av det folkbildningspolitiska läget inför valrörelsen 2026.

»Under hösten har regeringen och oppositionspartierna presenterat sina budgetförslag för 2026.

Tidöregeringen fullföljer den treåriga neddragning av statsbidraget till studieförbunden som inleddes 2024. För 2026 föreslås att studieförbunden ska få 1 496 miljoner kronor i bidrag, en minskning med 150 miljoner jämfört med i år. Det innebär att statsbidraget mellan 2024 och 2026 kommer att ha minskat med 500 miljoner kronor, nästan en tredjedel av tidigare nivå. I prognosen för 2027 och 2028 föreslås däremot inga ytterligare neddragningar.

Några justeringar med hänsyn till inflationen har inte gjorts av statsbidraget sedan 2015, och görs inte heller i förslaget för kommande år.

En nyhet för nästa år är att fem miljoner kronor avsätts för att studieförbunden ska ”kunna införa en öppen redovisning av samverkansparter”.

Regeringen konstaterar att studieförbunden spelar en betydelsefull roll i samhället och att de lever upp till statens fyra syften med bidraget. De gör däremot inga kommentarer till, eller konsekvensanalyser av, de senaste årens kraftiga minskning av statsbidraget.

Riksdagsdebatter

I riksdagen har studieförbunden och folkbildningen diskuterats vid många tillfällen de senaste åren. Företrädare för regeringsunderlaget har försvarat nedskärningarna med att det handlar om prioriteringar i ett tufft ekonomiskt läge, och även nämnt förekomsten av fusk och felaktigheter inom studieförbunden.

Oppositionspartierna har lyft fram de negativa konsekvenserna som direkt slår mot den lokala folkbildningsverksamheten. Flera ledamöter har även hävdat att neddragningarna är en eftergift åt Sverigedemokraterna som i flera fall uttryckt kritik mot studieförbundens verksamhet.*

* Se till exempel riksdagsdebatt i 20 december 2023 och 24 april 2025 (www.riksdagen.se)

MOHAMSSON ”UTESLUTER INTE” MER PENGAR TILL STUDIEFÖRBUNDEN

"BILDA DIG, BETE DIG, BRY DIG ” sade Simona Mohamsson när hon i somras valdes till partiledare för Liberalerna. Cirkeln frågade vad uppmaningen att bilda sig betyder för statsbidragen till studieförbunden. Här är hennes svar:

”I dag lägger staten över 4 miljarder på folkbildningen, varav drygt 1,5 miljarder går till studieförbunden. Det är ingen liten summa, men jag är

samtidigt medveten om att det finns kapacitet att bedriva mycket mer verksamhet. Liberalerna utesluter inte att studieförbunden kan få mer pengar i framtiden, vi har redan ökat anslagen till Folkhögskolorna ­ men samtidigt handlar det om prioritering för att möta Sveriges stora samhällsutmaningar och att balansera många olika områden som behöver ökade anslag.”

LÄGE för folkbildningen

Förslag om bidragsökning

NY RAPPORT: TUFFA TIDER FÖR

I oppositionspartiernas budgetförslag för 2026 föreslår samtliga partier att statsbidraget till studieförbunden ska öka, jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet föreslår en höjning med 500 miljoner kronor. De lyfter särskilt fram studieförbundens roll för integration, beredskap och kultur i hela landet.

Även Vänsterpartiet vill se en ökning med 500 miljoner kronor. De betonar att studieförbunden för många är en första kontakt med föreningslivet och en väg in i samhället.

Miljöpartiet föreslår också en ökning med 500 miljoner kronor. De menar att nedskärningarna är ett hårt slag mot det fria tänkandet och ytterst mot demokratin.

”SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige.” Det skriver Socialdemokraterna, som dock är mer blygsamma i sitt budgetförslag än övriga oppositionspartier. De föreslår en förstärkning av statsbidraget till studieförbunden med 350 miljoner kronor.

Motioner

En sökning i årets riksdagsmotioner visar att 45 tar upp studieförbund. De allra flesta är från oppositionspartierna och ofta kopplas motionerna till partiernas budgetförslag. I en motion av Niklas Sigvardsson och Johanna Haraldsson (båda S) föreslås att en översyn av förutsättningarna för studieförbunden och folkhögskolorna görs med uppdrag att identifiera vad som behövs för att kraftigt öka deltagandet i folkbildningen.

Förstärkningar behövs

Folkbildningsrådet, som fördelar statsanslaget till studieförbunden, lämnar varje år ett underlag till regeringen inför deras budgetarbete. I budgetunderlaget för 2026–2028 beskrivs konsekvenserna av det minskade statsbidraget, bland annat utifrån en enkätundersökning till studieförbundens samtliga lokalavdelningar i början av 2025.

STUDIEFÖRBUND OCH BIBLIOTEK

KULTURELL VÄLFÄRD ÄR ETT MÅL för den offentliga verksamheten. Så står det i den svenska regeringsformen. Men hur ser förutsättningar ut för att nå målet? Det undersöks i den nya rapporten Vid vägs ände – hur nedskärningar för folkbibliotek och studieförbund påverkar kulturens infrastruktur.

Rapporten tar upp utvecklingen de senaste åren inom studieförbund och bibliotek. På vart och ett av rapportens tre områden: Pengar, platser och personer pekar kurvorna nedåt. Studieförbund och bibliotek får mindre offentliga bidrag, finns på färre platser och har färre anställda personer. Undantaget är biblioteken, där antalet anställda är stabilt.

Rapporten Vid vägs ände bygger på statistik och djupintervjuer. Den har tagits fram av Folkbildningsrådet, Studieförbunden i samverkan och Svensk biblioteksförening. Finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se

Av de svarande uppger 84 procent att de har minskat på personal. 76 procent har minskat på stödet till föreningar och 69 procent upplever att inte kan stödja studiecirklarna på samma sätt. Vidare har 69 procent av de svarande lokalavdelningarna behövts säga upp lokaler. Folkbildningsrådet föreslår att statsbidraget till studieförbunden för 2026 ligger kvar på årets nivå, alltså 150 miljoner kronor mer än i regeringens budgetförslag. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Källor: riksdagen.se och folkbildningsradet.se

HÄR FINNS STUDIEPLANER!

Låt dig inspireras av Studiefrämjandets studieplaner. Det finns ett åttiotal i olika ämnen. Här är ett litet urval.

Skåda fågel med örat

Vandra vidare

Beredskapsodling

Planera och gör en musikvideo

Hållbar stadsutveckling

Vem gillar inte att njuta av fågelsång?

Här är studieplanen för synskadade och andra som vill lära sig mer om fåglarnas läten. Planen är på sju träffar, varav fem sker utomhus. Det finns även tips för seende som leder en grupp med personer med synnedsättning.

Starta förening i cirkeln

Fem träffar i en studiecirkel och vips har du startat en förening. Studieplanen innehåller det mesta du behöver veta för att komma igång – ändamål, stadgar, roller i föreningen och demokrati. Dessutom mallar för stadgar och förslag på dagordning för det konstituerande mötet.

Intresset för korta och längre vandringar ökar hela tiden.

Här är cirkeln för dig som är nybörjare eller vill lära dig mer, så att din vandringstur blir torrare, tryggare och trevligare. Uppdelad på sex träffar med rubriker som Grundutrustning för vandring och att vandra säkert.

Krisberedskap för dig och djuren

Som djurägare har du stort ansvar för dina djur, både till vardags och vid en kris. I cirkeln Krisberedskap för dig och dina sällskapsdjur fokuseras på hur ni tillsammans förbereder er om krisen kommer. Planen är uppbyggd på tre träffar.

Tillståndet i världen gör att intresset för beredskap ökar.

I den här cirkeln tar du de första stegen mot att stärka din matberedskap genom odling. Cirkeln tar även upp hur vi tillreder och förvarar maten vi odlar. Kanske fortsätter ni att odla tillsammans i en cirkel.

Växtbaserad matlagning

Vill du styra om till mer växtbaserad kost? Den här cirkeln hjälper dig att komma igång. Planen är uppdelad på sex träffar. Förutom mer teoretiska delar får du massor av konkreta tips hur du lyckas i det växtbaserade köket – en diet för vår planet.

Vill du planera, producera och sprida en musikvideo tillsammans med andra? Den här studieplanen tar er med på resan. Med dagens teknik går det att göra mycket själv. ”Jag hoppas att materialet kan hjälpa er att få igång er kreativitet och våga mer. Det finns inga rätt eller fel. Ni som grupp bestämmer vad just ni vill göra”, skriver Sofie Tedenstad som tagit fram planen.

Demokrati och brädspel

Demokratin

är på tillbakagång på många håll i världen.

Den här nya studieplanen används tillsammans med spelet Dictator of Sweden. Här kan ni lära er mer om de hot som demokratin står inför – och hur vi tillsammans kan stå upp för demokratin. Studieplanen är på tre träffar men ni kan fortsätta i cirkeln efter det. Planen har tagits fram av Studiefrämjandet i samarbete med Civil Rights Defenders och Sverok.

Hur städer och mindre orter byggs och utvecklas är viktigt, både för den lokala och globala miljön. Den här studieplanen utgår i hög grad från att ni studerar och diskuterar lagar, förordningar och andra dokument. Planen är anpassad för Naturskyddsföreningens kretsar, men kan användas av alla som är intresserade av lokalt hållbarhetsarbete.

20 studieplaner för hundägare

Hund-

ägare gillar att lära nytt, ofta tillsammans med sin hund. Studiefrämjandet har ett tjugotal enkla studieplaner med olika teman som hjälper er att komma igång och komma vidare i er studiecirkel. Några exempel på teman för cirklarna är agility, aktivering, brukslydnad, hoopers, nose work, rallylydnad, spår och sök.l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

STUDIEPLANERNA finns att läsa och ladda ner på Studiefrämjandets webbplats. Är du intresserad av att starta eller delta i en cirkel med studieplanerna, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

Cirkeln utvärderad

I samband med förra numret av Cirkeln genomfördes en läsarundersökning: 45 % läser hälften eller mer i tidningen. 45 % läser enstaka artiklar.

9 % läser inget alls.

Tips till cirkelledare och reportage om Studiefrämjandets verksamhet är de mest populära

artiklarna. Många uppfattar tidningen som läsvärd och informativ. Nära sju av tio läser papperstidningen, och en majoritet föredrar att få tidningen på papper framför ett digitalt nyhetsbrev. Cirka 900 personer har svarat på frågorna i läsarundersökningen. Tack för er medverkan! / Redaktionen

NYTT

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ledare

ANNA HÅKANSSON

Känn er stolta!

DEN SOM TITTAR på Studiefrämjandets webbplats hittar mängder av studiecirklar, kurser, föreläsningar och utställningar. Verksamhet sker hela tiden, över hela landet – i alla möjliga, ibland för mig helt okända, ämnen. I det här numret av tidningen kan du bland annat läsa om ett gäng 80-plussare i Sandviken som möts i studiecirkeln Filosofiska samtal och om medborgardialog om hållbar omställning i Eskilstuna.

SPÄNNVIDDEN I STUDIEFRÄMJANDET är alltså stor, just för att behoven av folkbildning skiftar. Men den som tittar närmare kan hitta åtminstone en gemensam nämnare. För bakom allt som händer finns alltid människor. Och här tror jag att ni som läser Cirkeln känner igen er. De flesta av er är studiecirkelledare, många aktiva i föreningslivet. Ni tillhör alltså dem som hellre tar ett steg fram, än vänder sig bort blicken, när något ska fixas. Det är alla ni som – ofta utan ersättning och applåder – ser till att hålla igång det ideella Sverige.

I DETTA MYLLER av fixande och föreningsslit är det lätt att missa helhetsblicken. Glömma att se vardagsengagemanget i ett vidare perspektiv. För hur skulle vårt land se ut utan föreningsliv, folkbildning och kultur? Det är faktiskt värt att ställa sig den frågan, och för ett ögonblick föreställa sig svaret.

MED DETTA SYNSÄTT blir Studiefrämjandets tal om bildning, demokrati och om allas lika värde inte heller några tomma ord. För när människor möts för att lära och utvecklas tillsammans, då får orden och värderingarna konkret innebörd. Och här har cirkelledarna en nyckelroll. Därför har ni all anledning att räta på ryggen och känna er stolta, innan ni tar itu med nästa studiecirkel eller föreningsarrangemang.

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING?

Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta