Page 1

I N S P I RATIO N

ASON ID ENS

ÖSTNGAGEMANG

E I T TA R M S M SO

STUDIECIRKELNS

MAGI

DET HÄNDER

PÅ FIKARASTEN ALLA KAN

BLI EN GUIDE COSPLAY

MIN PASSION

Gruppen in på livet GUSTAV ÖHRN Ny förbundschef

BUSHCRAFT & HÖNSKURS Mycket på gång i Sörmland

7 KAMRATCIRKLAR Vad väntar du på?

3.201 7


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 38. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Gustav Öhrn, Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

skönmålar invandringen. En ny studie visar tvärtom att nyhetstidningar övervägande beskrivit invandring negativt 2010–2015. Jag är inte förvånad. Journalister gillar när något går snett. Det som fungerar bra är mindre intressant. Kanske där­ för som studiecirklar och folkbildning sällan toppar några nyhetssändningar. Studieförbunden gör stora insatser på gräsrotsnivå för att välkomna flyktingar. Det ger sällan stora rubriker, men pågår varje dag! ”Man kan inte använda sig av media om man vill förstå världen”, säger Hans Rosling till en dansk journalist i ett välkänt youtubeklipp. Kanske behövs då och då en bok och forskarrapport som komplement, menar han. MÅNGA TROR ATT MEDIERNA

har i en demokrati kan knappast överskattas. Journalister ska självfallet fortsätta avslöja och larma. Om våld, klimathot och orättvisor. Jag tror samtidigt att vi som varje dag exponeras för svarta rubriker, lätt kan få uppfattningen att samhället är i upplösning. Ingen idé liksom, det är redan kört. Jag drabbas själv ibland och försöker då vända tanken. Se allt som funge­ rar. Bussen som kommer i tid. Vännen med cancer som får sin behandling. Tomaterna på balkongen som blir röda. Trots en kylig sommar.

tummen upp … … FÖR #JAGÄRHÄR. Facebookgruppen som sedan ett år tillbaka jobbar mot hat och hot på nätet. Nu med över 70 000 medlemmar. Kolla på jagarhar.se – gå med och engagera dig!

KÖP

DEN ROLL SOM FRIA MEDIER

tummen ned … FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

Vänd på tanken

THOMAS ÖSTLUND

… FÖR REKLAMINFLATION. Teve, bussar, tidningar – och nu även längs våra vägar. Gigantiska skyltar som smaklösa kommersiella utropstecken mitt i landskapet. Cirkeln förespråkar inget reklamförbud, men blir ändå lite trött ibland.

REDAKTÖR

papper

FOTO: JONAS ARNESON

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2017.

Innehåll

4 Gruppen in på livet

8 Studiecirkelns magi 12 Närbild: Ida Östensson 15 Sju kamratcirklar 16 Alla kan bli en guide 19 Det händer i Sörmland 2 0 Fikarasten gör skillnad Älskade fika

2

cirkeln

20

Tre som gillar cirklar

8


Nathy Karlsson, 21 BOR: Uppsala FAMILJ: Föräldrar och lillasyster GÖR: Studerar till gymnasielärare i engelska LYSSNAR PÅ: Det mesta, men mycket proggrock LÄSER: Vuxenfantasy och mycket annat

Cosplay är befriande Cosplay vad är det? En kostform om att gestalta redan existerande karaktärer, genom kläder, smink och uttryckssätt. Ofta är karaktärerna från serier och film. Allt från Batman till Ask­ungen. Du bestämmer själv. Vem är du på bilden? Karaktären heter Shinku och kommer från Rozen Maiden, en fantasyserie för tonåringar. Hon var en av mina favoritkaraktärer när jag var yngre. Dessutom en fantastisk design, med möjligheter till häftiga bilder och konstprojekt runt henne. Kan alla cosplaya? Alla har redan gjort det! Klätt ut sig eller varit på maskerad. Alla kan vara med och det finns inga krav. Du avgör själv hur mycket tid och energi du vill lägga ner på dina karaktärer. Vad är charmen med cosplay? Det är fritt intresse med stor gemenskap. Jag tror det är en bra grej att gå in i en annan roll. Du kan släppa alla förväntningar på vad som anses ”rätt” och ”normalt”. Befriande! Varifrån kommer cosplay? Från USA på femtiotalet då science fiction blev populärt. Därifrån till Japan, och sedan ut över hela världen. Men man vet inte säkert, folk har ju alltid klätt ut sig. Varför blev det cosplay för dig – hur började det? Jag är galen i hantverk och har pysslat hela livet. I högstadiet upptäckte jag cosplay och insåg att jag kunde hålla på med allt konst och hantverk, samtidigt! Från plastgjutning och scenografi till smink och att sy. Vad gör man i en cosplaystudiecirkel? Vi har flera cirklar med Studiefrämjandet. Vi lär oss göra dräkter, rekvisita, smink, målning, och hantverk. Också hur man planerar och genomför större projekt. Hur viktigt är tävlandet? Vi har tävlingar, från små lokala till världsmästerskap. Men tävlandet är verkligen inte det viktigaste. Det är att visa upp sig och träffa andra cosplayare. När du inte håller på med cosplay, vad gör du då? Mycket! jag skriver, bland annat fiktionella världar inom rollspel. Jag dansar, tränar och går i skogen. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: KRISTINA SMITH EDITOR: LOLLOS-PHOTOSHOP EDIT

Du kan släppa alla förväntningar på vad som anses ”rätt” och ”normalt”.


GRUPPEN in på livet

det har vi människor alltid gjort. Vi är flockdjur, och utan förmågan att samarbeta hade vi knappast överlevt som art. Det borde väl betyda att vi är experter på grupparbete? Tänk då på alla familjefejder, konflikter i föreningar och havererade arbetsgrupper. Nej, några gruppexperter är vi knappast. Så häng med på lite grundläggande gruppkunskap. HÄNGA IHOP I GRUPPER,

»

Gruppdynamik – som att lägga pussel

Den spännande fjällvandringen med polarna – eller den ångestladdade pro­ jektgruppen på jobbet. En grupp kan vara himmel eller helvete. Varför? Genom att analy­ sera samspelet i en grupp kan vi närma oss svaret. I alla grupper finns normer, roller, kommunikation och ofta konflikter. Och inte minst, ett antal unika in­ divider. Gruppdynamik handlar just om detta pussel av relationer, om samspelet mellan gruppdeltagarna. Att iaktta hur du själv och andra agerar i gruppen, är ett sätt att förstå varför er grupp fungerar som den gör. Lite självinsikt får du på köpet.

Ingen grupp den andra lik

Familjen är en grupp. Fotbollslaget en annan och stu­ diecirkeln en tredje. Grupper kan alltså se ut på en massa olika sätt. Lite förenklat skiljer forskarna mellan två slags grupper – formella och informella. Formella grupper har ofta ett givet syfte och en självklar ledare. Skolklassen, arbetslaget eller fören­ ingsstyrelsen är exempel på formella grupper. Här får sällan relationer och socialt samspel störst utrymme. Vad gruppen ska åstadkomma är det viktiga. Informella grupper kan uppstå spontant, till exem­ pel ett gäng vänner eller en kamratstudiecirkel. Här är ramar och normer sällan lika förutbestämda som i for­ mella grupper, men de finns – eller utvecklas allt efter­ som. En ledare kan finnas, men inte alltid. I stället är det vanligt att deltagarna delar på olika ledaruppgifter. 4

cirkeln

Gruppen alltid bäst?

”Ju fler kockar desto sämre soppa” eller ”fyra ögon ser bättre än två”? Två ordspråk som pekar åt helt olika håll. För trettio år sedan var grupparbe­ ten i skolan betydligt vanligare än i dag. I arbetslivet kan grupprocesser ofta kän­ nas tidskrävande, med många och långa möten. Vad är då mest effektivt och utvecklande, att jobba i grupp eller var och en för sig? Enligt forskningen beror det på uppgiftens art – och om de inblandade kan konsten att arbeta i grupp. Vanligtvis är en grupp bättre på att föda nya idéer och formulera slutsatser. I en väl fungerande grupp kan kreativiteten verkligen blomstra. Sedan är det självklart att en del soppor klarar sig utmärkt med en kock. Kanske är den enkla slutsatsen att grupparbe­ te är att föredra i de flesta sammanhang – förutsatt att inblandade vet något om grupprocesser och kan kon­ sten att omsätta denna kunskap i praktiken.

Gruppnormer: Så här gör vi inte här!

”Bryt normen” är numera ett vanligt uttryck. Men vill vi verkligen det? Normer är skrivna eller oskrivna reg­ ler för hur vi förväntas bete oss. De finns i alla grup­ per och en del är självklara, som att inte lösa konflikter med våld. Andra är mer subtila och kan gälla allt från hur man pratar i gruppen till hur man diskar kaffe­ koppen efter mötet. Förslag från nykomlingar i en grupp bemöts ibland


FOTO M O NTAG E M E D BIL D E R FRÅN THINKSTO CK

Clown, Buffel eller Ordningsman

I gruppen har vi våra roller Blyger, Toker, Glader och Butter. Precis som i sagan finns det mängder av mer eller mindre seriösa beskrivningar av hur vi intar – eller tilldelas – roller i en grupp. Att hamna i stereotyper är en uppenbar risk. Men att fundera över rollerna kan vara fruktbart för att förstå dynamiken i en grupp. Så håll till godo med några vanliga roller.

Stora egot

Stora egot placerar sig själv helt naturligt i händelsernas centrum. Hen kan visserligen fråga andra, men är sällan intresserad av sva­ ret. Övriga gruppmedlemmar irriterar sig, men ofta i det tysta. För om sanningen ska fram är det ganska bekvämt med någon som alltid håller i dirigentpinnen. Och Stora egot kan ibland visa sig vara förvånansvärt receptiv, i alla fall när det gäller sådant som stärker hens egen ställning i gruppen.

Ordningsmannen (eller kvinnan)

Ganska präktig och självgod, men utmanar sällan andra om mak­ ten i gruppen. Snarare har vi här den nitiske gryppbyråkraten, som aldrig tvekar att komma med försynta eller högljudda (bero­ ende på personlighet) tillrättavisanden. Kan vara en tillgång i gruppen, när det behövs ordning och reda. Men när ordnings­ mannen för en gångs skull vänder ryggen till pustar många ut.

Buffeln

VI MÄNNISKOR ÄR flockdjur och

älskar att hänga ihop. Och när vi bildar en grupp händer något. Gruppen får ett eget liv.

med ett surt ”så här gör vi inte här”. Trist atti­ tyd, men också ett tecken på att gruppnormer ruckar men inte så lätt på. I själva verket skapar normerna, på gott och ont, ett kitt i gruppen. Sam­ manhållande – och utestängande för den som ifråga­ sätter normen. Normerna i en grupp kan vara mer eller mindre snäva. ”Här har vi högt i tak”, är ett uttryck för att sig­ nalera en vidsynt attityd. Den som vågar testa takhöj­ den kan ändå stöta på patrull. Normerna i en grupp är ofta snävare än vi vill medge. Vi som är inne i grup­ pen tar normerna för givna och kanske upptäcker dem först när de utmanas. Grupptrycket illustrerar den inverkan en grupp kan ha på individen, och hur vi ibland nästan gör vad som helst för att passa in. Olika försök visar tydligt hur vi faller för grupptrycket. I ett klassiskt experiment från 1952 får en försöksperson en bild med några linjer, där en är betydligt kortare än de andra. Han hävdar be­ stämt att en av de längre linjerna är kortast, efter det att flera andra (som på förhand var införstådda med

Möjligtvis är Buffeln på utdöende, men den dyker fortfarande upp i en del grupper. Och en riktig Buffel är just – bufflig. Likt ett trot­ sigt barn kan hen tränga sig fram och ta för sig, till synes obekym­ rad om de andras suckar. Men är Buffeln innerst inne ängslig och rädd? Hen skulle nog inte ens förstå frågan. Självinsikt är nämli­ gen inte Buffelns bästa gren.

Clownen

Ingen grupp utan clown. Och en sak är säker, skratt och leenden är en tillgång i varje grupp. Clownen gör snabbt stämningen soci­ alt familjär och avslappnad. Men det kan också gå för långt, så att fnittrigheten helt tar över. Precis som på cirkus har verklighetens clowner något tragikomiskt över sig. Kanske döljer alla vitsar och infall en stor portion osäkerhet?

Offerkoftan

Offerkoftan är den dåliga självkänslan personifierad. ”Ni kan det här mycket bättre än jag”, är en standardviskning från offerkoftan, som ofta väcker skuldkänslor i resten av gruppen. En variant av offerkoftan ställer upp och sliter i det tysta, men tycker sig alltid missförstådd och ringaktad. Med en offerkofta i gruppen kan de andra känna sig säkra, kompetenta och lyckade. Jumboplatsen är ju alltid upptagen.

experimentet) gjort samma sak. Vi har djupt liggan­ de behov att följa flocken – även när den uppenbarli­ gen har fel. Så att ”bryta normen” kan ha sina poänger, » men kräver en hel del mod.

cirkeln 5


Många ryggar tillbaka bara de hör ordet konflikt. Och just här lurar en stor fara. »

Ledarskapet – vem bestämmer om vad?

Om ledarskap har det skrivits hyllmeter. En god ledare ska vara lyhörd, demokratisk, tydlig, lojal, förändringsbe­ nägen, ansvarstagande, social, kommunikativ, stresstålig, empatisk – och dessutom leverera resultat. Vem känner sig kallad? Långt ifrån alla grupper har en formellt utsedd ledare. Men även i dessa grupper tar någon eller några ofta på sig ansvaret för att gruppen ska fungera och gå framåt. Vissa forskare menar att man i arbetslivet fokuserar för mycket på ledaren, och alldeles för lite på hur man får en arbetsgrupp att samarbeta effektivt. Kanske är det som kallas situationsanpassat ledarskap en ledtråd till hur en bra gruppledare kan agera. Det hand­ lar i sin enklaste form om förmågan att se och förstå den grupp som ska ledas, och anpassa sitt agerande utifrån det.

Konflikt – på gott och ont

Många ryggar tillbaka bara de hör ordet konflikt. Och just här lurar en stor fara. Vi blundar, håller tummarna och hoppas att motsättningarna ska lösa sig kemiskt. Så är det ibland, men långt ifrån alltid. Forskarna är tämligen eniga om att konflikter är en naturlig del i alla grupprocesser.

LÄNGTAN EFTER ATT bli accepterad av gruppen gör att många ligger lite lågt för att inte stötas ut. I alla fall när gruppen är ny.

De behöver inte heller vara negativa, utan ett bränsle som driver gruppen framåt och ger lösningar på problem som kanske sopats under mattan. Konflikter kan så klart också få negativa effekter – rädsla, sämre sammanhållning och i värsta fall att gruppen blir helt lamslagen. Konfliktlösning handlar först och främst om att någon – ofta ledaren – skaffar sig en tydlig bild av konflikten. Var ligger kärnan? Vilka är inblandade? Det finns knappast någon enkel genväg till konfliktlös­

GRUPPENS FYRA UTVECKLINGSFASER 1. Tillhörighet och trygghet

När en ny grupp bildats vill alla bli accepterade. Rädslan att bli utstött gör att många ligger lite lågt i början: ”Vad är det för typer jag har att göra med?” Har gruppen en ledare följer man den utan större protester. Redan från start börjar gruppens kommunikationsstruktur utvecklas, det vill säga hur och om vad man pratar med varandra. Om samtalen flyter på bra, och alla deltar, är det en fingervisning om att gruppen är på rätt väg. Råd till gruppmedlemmar i fas 1 Närma dig andra i gruppen förutsättningslöst, med öppet sinne. Prata om gruppens mål, vart ni är på väg. Att vara överens om målen från start är bra för fortsättningen. Se lösningar i stället för att fastna i problem. Ge positiv feedback till varandra.

• • •

6

cirkeln

2. Opposition och konflikt

Nu är smekmånaden över! Den första fasens välvilja och taktfullhet kan snabbt övergå i stormiga diskussioner. ”Det här trodde jag vi var överens om?” ”Nu förstår jag verkligen inte vad du menar.” Plötsligt inser vi att kommunikation inte är så lätt. Vi tolkar och minns olika. Det som hölls tillbaka i fas 1 kommer nu fram i ljuset. I en konflikt kan det vara svårt att skilja på sak och person, men gruppen är illa ute om diskussionen handlar mer på hur människor är än vad de gör. Ännu bättre är att inte fokusera på enskilda individer, utan på ”vi i gruppen”. Konflikter är en del av gruppers vardag, och att ta sig igenom dem gör att sammanhållningen stärks och fortsättningen ser ljus ut. Råd till gruppmedlemmar i fas 2 Lägg inte skulden på enskilda individer om gruppen får problem. Delta i diskussioner och samtal i gruppen. Klargör mål, regler och rutiner – försök nå enighet om detta.

• • •


FOTO: THINKSTO CK

Trygghet, tillit, bekräftelse och utveckling

”Gruppen ska fungera. Deltagarna ska vara snälla och trevliga mot varandra.” ”Studiecirkelns huvudmål är att det ska vara en kamrat­ krets som kan utbyta tankar och lära av varandra.” ”Nyckeln i att vara cirkelledare är att vara processledare.” Tre citat från studiecirkelledare som tillfrågats om hur de ser på sitt ledarskap. Anmärkningsvärt är att de inte i första hand ser sig som ämnesexperter. Oavsett vad cirkeln handlar om är det snarare förmågan att skapa ett gott kli­ mat i gruppen som värdesätts. Man brukar peka ut fyra psykologiska behov som de flesta människor har: TRYGGHET – att slippa vara på sin vakt hela tiden, kunna slappna av. TILLIT – att mötas av förtroende och en vilja att förstå. Att bli betrodd, känna att man kan lita på andra. BEKRÄFTELSE – att få sin självbild stärkt, känna att man duger. UTVECKLING – att kunna växa och utvecklas som människa. Lyckas gruppen tillfredsställa dessa behov, finns goda förutsättningar för att den överlever – och att dess med­ lemmar vill stanna kvar. l

• • • •

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

ning, annat än att börja prata med varandra och försöka bena ut var problemet ligger. Att de inblandade får föreslå lösningar är nästa steg, följt av att se vilka nya hinder som kan uppstå på vägen dit – och hur de kan övervinnas. Den som leder konflikthanteringen i en grupp får vara beredd på att det är slitsamt och att hen själv kan bli utsatt för hårda ord och misstänkliggöranden. Men många kon­ flikter kan faktiskt lösas med hjälp av tid, tålamod och lite social fingerfärdighet.

KÄLLOR, INSPIRATION, LÄSTIPS Gruppsykologi – för skola arbetsliv och fritid av Philip Hwang och Björn Nilsson (Natur & Kultur) Gruppsykologi – om grupper, organisationer och ledarskap av Lars Svedberg (Studentlitteratur)

Praktisk gruppsykologi av Carin Mathiasson (Studentlitteratur) Cirkelledare – folkbildningens fotfolk och drivkraft (Folkbildningsrådet) Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg och Staffan Larsson (Bildningsförbundet Östergötland)

Alla grupper går igenom utvecklingsfaser. Den amerikanska psykologen Susan Wheelans integrerade modell för grupputveckling bygger på flera andra forskares studier av gruppfaser. 3. Tillit och struktur

Gruppen har haft sin smekmånad och tagit sig igenom sina första kriser (om den inte redan har havererat vill säga). Det här stärker gruppen och medlemmarna kan känna tillit och trygghet i att de är accepterade, utan den ängslighet som präglade fas 1. Man kan säga att gruppen börjar utveckla en egen identitet. Gruppmedlemmarna har klargjort att de ibland tycker olika, och att det är helt okej. En gemensam historia och delade erfarenheter stärker sammanhållningen. Gruppen har blivit ett ”vi”. Råd till gruppmedlemmar i fas 3 Var uppmärksam på stämningen. Fortsätt att hålla frågan om mål levande. Sammanfatta tillsammans vad ni gjort hittills.

• • •

4. Arbete och produktivitet

Nu är siktet är inställt på uppgiften, det som gruppen vill eller ska göra tillsammans. Medlemmarnas olika förutsättningar och förmågor ses som en tillgång. Susan Wheelan – som främst har fokus på arbetslivet – menar att gruppen nu kan bli ett ”högpresterande team”. Gruppidentiteten, som utvecklats successivt under de tre första faserna, är nu befäst. Fortfarande kan det finnas skilda uppfattningar, men de är snarare en kreativ tillgång än ett hot mot gruppens överlevnad. Råd till gruppmedlemmar under fas 4 Ni kan inte vara på topp hela tiden. Ge inte upp för det! Fortsätt ge feedback och bekräftelse till varandra.

• •

Hur länge varar då de olika faserna? Omöjligt att säga eftersom det beror på hur ofta, och hur lång tid, gruppen träffas. Det finns heller inga vattentäta skott mellan de olika faserna.

cirkeln 7


STUDIECIRKELNS MAGI Vad är det för särskilt med studiecirklar? Hur får man till en bra stämning i gruppen? Vilken roll har ledaren? Cirkeln träffade tre cirkelentusiaster från Halland. De har olika roller i sina cirklar – men delar glädjen att lära tillsammans med andra. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: JONAS ARNESON

KRAVLÖST LÄRANDE i fåglarnas värld Att se någon fascineras av första mötet med en berguv. Det är lycka för Jörgen Fagerblom. I över trettio år har han varit aktiv i Falkenbergs Ornitologiska Förening, som cirkelledare och styrelseledamot.

»

Vad har ni för cirklar på gång nu? Många! Intresset för fåglar är jät­ testort och vi brukar ha upp till tio nybörjarcirklar varje år. I vår hade vi också en ugglecirkel och i höst blir det en rovfå­ gelcirkel. För oss är cirklarna ett sätt att få nya intresserade till föreningen. Vad är din egen drivkraft i detta? Glädjen i att öppna ögonen på folk – och ta emot deras uppskattning. Att väcka nyfikenhet för fåglar och skapa en positiv känsla för naturen. Det är vår förenings mål, och det gäller även för mig. Vilka är din roll som ledare? På nybörjarcirklarna är min roll att för­ medla kunskap. Deltagarna förväntar sig att få lära sig om fåglar. Jag har en plan för vad vi ska göra, men lyssnar på deltagarnas förväntningar. Efterhand kommer det upp förslag och frågor. Då gäller det att vara flexibel. Hur får du till en bra stämning i gruppen? Vi börjar lite mjukt med att presentera oss för varandra. Det gäller att få till en trygg­ het i gruppen från start. Vi är ju utomhus den mesta tiden, men första träffen har vi alltid inomhus. Jag visar bilder och vi lyss­ nar på fågelläten. Det är uppskattat. Fika är också viktigt!

”Jag har en plan för vad vi ska göra, men lyssnar på deltagarnas förväntningar.” Har det gått snett någon gång? Egentligen inte. Eftersom alla valt att delta av eget intresse, finns en positiv känsla från början. Det hela är kravlöst. Hur hanterar du deltagarnas olika kunskap och förväntningar? Det gäller att vända det till något posi­ tivt, att de kan lära av varandra – och att hela tiden visa att det är okej någon kan mindre än andra. Kanske är det en viss typ människor som väljer att vara i en grupp. Det finns en del ensamvargar inom fågelskådningen som nog inte kan tänka sig en studiecirkel. ”Jag ska bestämma själv”-människor som vill ”göra på sitt sätt”. Hur samarbetar ni med Studiefrämjandet? Vi träffas inför varje säsong och planerar vilka cirklar som ska köras. De hjälper till med administration och utskick. Vi ledare ställer upp ideellt men får en del ersättning för utlägg. Vår förening fick också dela Studiefrämjandets Ugglestipendium 2015 för vår insats i folkbildningen. Det är vi så klart stolta över. Vilket råd vill du den som ska leda eller delta i en studiecirkel? Det allra viktigaste att se och lyssna på alla deltagare i gruppen. l

Jörgen Fagerblom ÅLDER: 60 BOR:

Villa i Glommen mellan Varberg och Falkenberg GÖR: Gymnasielärare i biologi och naturkunskap FAMILJ: Fru och två utflugna barn INTRESSEN FÖRUTOM FÅGLAR: Musik, gympaledare på Friskis & Svettis

8

cirkeln


Karin Kjellsdottir ÅLDER:

26 BOR: Lägenhet i Varberg

GÖR: Jobbar på ett företag som bygger

och renoverar kök FAMILJ: Singel INTRESSEN UTÖVER MUSIK: Gillar att måla, umgås med vänner och promenera med familjens hund

”Det har faktiskt aldrig hänt att det blivit dålig stämning. I så fall skulle vi direkt prata om det.”

FÖRSTA GÅNGEN PÅ SCEN var jag livrädd Karin Kjellsdottir har alltid sjungit. Men först när hon kom med i bandet Sound of Simplicity tog musikintresset form och blommade ut. Bandet är ett stort grupparbete, där målet är att alla ska bli överens om hur det ska låta.

»

Berätta om er musikcirkel. Vi är sex i bandet Sound of Simplicity och spelar symfonisk metal. Vi repar en gång i veckan. Vem skriver era låtar? Vi själva tillsammans. Det börjar ofta med att någon kommer med ett riff eller en musiksnutt på datorn. Sedan växer låtarna fram. Jag skriver texterna, men det är öppet för tyckande från de andra. Jag vet inte hur andra band gör, men så här gör i alla fall vi. Vem är cirkelledare? En av killarna är formell ledare och har kontakt med Studiefrämjandet. Vi hyr ju replokal av dem och har även varit med i Livekarusellen. Bandet har inte direkt

någon ledare. Vi pratar oss fram tills vi är överens om vad som känns bäst. Hur fungerar samarbetet? Det har faktiskt aldrig hänt att det blivit dålig stämning. I så fall skulle vi direkt prata om det. Vi är öppna och väldigt tajta. Jag tänker att det nästan är en för­ utsättning. Om vi inte gillat varandra hade det inte blivit så mycket band för oss i alla fall. Ni ska ju enas om era låtar och annat. Hur tar ni besluten? Att någon ska bestämma på egen hand skulle verkligen inte fungera i vårt gäng. Alla ska vara nöjda innan vi spelar in en låt. Vi går ofta igenom låtarna, lyssnar och pratar om vad som kan göras bättre. Det har hänt att vi struntat i låtar som någon i gruppen inte kan tänka sig spela. Ger ni kritik till varandra? Ja, men på ett snällt sätt. Mer som för­ slag, typ ”testa så här i stället så får vi se hur det låter”. Att bara säga ”det där var dåligt” funkar inte så bra.

Är ni involverade i varandras liv utöver musiken? Vi chattar och pratar hela tiden, men mest om musik. Vissa kan ju nörda ner sig och prata om gitarrer hur länge som helst. Jag känner mig i alla fall fri att ta upp vad som helst i gruppen. Vilket råd vill du ge den som leder eller deltar i en cirkel? Var välkomnande mot alla, men ge också var och en tid att känna sig för och hitta sin plats i gruppen. Hur berikar bandet och musiken ditt liv? Jag har vuxit som person och blivit mer säker. Jag visste väl att jag kunde sjunga men hade aldrig gjort det för andra. Nu är jag frontfigur i bandet och vågar ta plats. Första gångerna på scen var jag livrädd, men nu känns det mycket lätt­ are. För mig som gillar musik var det suveränt att gå med i ett band. Hur skulle jag annars ha gjort med mitt musikintresse?

cirkeln 9


MÅLANDET SÄTTER FÄRG PÅ LIVET Bia Svedberg är en initiativrik kvinna som älskar att måla. Som nyinflyttad till Varberg fann hon genast en plats i en målarcirkel och startade också en egen. Skaparglädjen och gemenskapen håller prestationskraven på avstånd.

»

Berätta om dina cirklar. Jag är med två målargrupper, en med åtta och en med sex personer. Vi målar väldigt fritt. Vi brukar säga att vi leker med färger för att påminna oss om att vi inte måste prestera. Det viktigaste är att vi har roligt när vi målar, och det har vi. Hur hamnade du själv här? Jag flyttade hit till Varberg för tre år sedan på grund av barn och barnbarn. Jag tänkte, jag kan ju inte bara vara mormor, utan måste ha ett vuxenliv också. Jag gick ut på Facebook och sökte målarintresse­ rade och så startade vi en grupp. De flesta är pensionärer och vi träffas på dagarna här på Studiefrämjandet. Den goda stämningen du beskriver, hur gör du som ledare för att nå dit? Först och främst, jag är ingen utpekad ledare. Ingen leder någon annan i våra cirklar, vi hjälper och inspirerar varandra. Den goda stämningen kommer när alla är intresserade av alla andra i gruppen. Jag funderar ibland på om alla inser att det hänger på just det?

Hur lär man sig utan lärare? Vi tittar på dem som kan mera än vad vi kan. Vi frågar, visar och hjälps åt att för­ klara. På så sätt bygger vi upp varandras självförtroende. Sedan händer det att någon får en idé: ”Vad är grafik, hur går det till egentligen?” Med stöd av Studiefräm­ jandet fick vi trycka egna bilder, collografi, i konstföreningens grafiska verkstad. Väl­ digt uppskattat!

Som ny i stan, vad har målargrupperna betytt för dig? Jättemycket. För mig har det sociala fak­ tiskt blivit det viktigaste. Målningen kom­ mer nästan i andra hand. För dem som lever ensamma tror jag att gruppen bety­ der extra mycket. Några umgås även utan­ för cirkeln, men inte alla.

”Oavsett om du är sju eller sjuttio vill du få bekräftelse.” Vilket är ditt råd till den går in i en studiecirkel – som ledare eller deltagare? I en grupp kan några vara mer osäkra än andra, och då gäller det att ta det steg för steg. Många har med sig från skolan att de inte duger, att de inte kan måla. Gruppen kan försöka påverka den som inte vågar, på ett försiktigt sätt. Positiv bekräftelse är all­ tid viktigt. Oavsett om du är sju eller sjuttio vill du få bekräftelse. Varför studiecirklar – hur berikar det livet? Det är en enkel form för att lära sig och möta andra med liknande intressen. En studiecirkel kan öppna upp och utveckla vem som helst. Här möts vuxna människor med livserfarenhet. Det är inte alltid cir­ kelledaren som har mest att ge!

Bia Svedberg

ÅLDER: 70 BOR: Lägenhet

i Varberg GÖR: Pensionär Barn och barnbarn INTRESSEN: Tycker om att skriva och håller nu på med en familjehistoria. Tittar på fåglar.

FAMILJ:

10

cirkeln


FOTO: THINKSTO CK

notiser

44

PROCENT AV STUDIEFRÄMJANDETS CIRKELDELTAGARE INSTÄMMER TILL STOR DEL ELLER HELT OCH HÅLLET I PÅSTÅENDET ATT ”DELTAGANDET HAR GJORT ATT JAG KÄNNER MIG SÄKRARE SOM PERSON”.

Bildningstrender 2017 – språk mest populärt

lära mer om? Frågan ställdes till 1 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–79 år.

VAD VILL DU

Ladda för Tusen Trädgårdar

SNART SKA TRÄDGÅRDEN VILA, men det gäller att bädda ordentligt. Med bra höstförberedelser kan ni se fram emot en blomstrande vår. Och i år gäller det att planera lite extra. Nästa sommar – den 1 juli – är det åter igen dags för Tusen Trädgårdar, det stora evenemanget när människor öppnar sina trädgårdar för allmänheten.

Tusen Trädgårdar är ett samarrangemang mellan Riksförbundet Svensk Trädgård, Studiefrämjandet och Gunnel Carlsons Trädgårdsriket.

Livekarusellen och Danskarusellen, där band/artister och dansgrupper kan delta och förhoppningsvis ta sig ända till Riksfinalen i maj 2018. Vill du delta eller veta mer, kolla www.livekarusellen.se och www.danskarusellen.se

DAGS FÖR STUDIEFRÄMJANDETS

Det här vill jag lära mig mer om (%) Språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Mat och dryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Data, IT, teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Hälsa och friskvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Släktforskning och historia . . . . . . . . . . . . 23 Politik och samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Ekonomi, redovisning och juridik. . . . . . . 20 Foto, film och media . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Trädgård, odling och jordbruk . . . . . . . . . . 17 Resor och geografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Djur och natur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Friluft, skog och fiske. . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Böcker och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hållbar utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Sång och musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Konst och hantverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Skrivande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Hus och inredning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Sport och idrott. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Dans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Relationer och familj . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Mänskliga rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Sociala medier och internet. . . . . . . . . . . . . 8 Religion och livsåskådningsfrågor. . . . . . . 8 Bil och båtar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Jämställdhet och inkludering . . . . . . . . . . . 7 Kläder, skor, mode. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Cirkelledarutbildning och ledarskap. . . . . 5 Föreningskunskap och mötesteknik. . . . . 3

Fyra av tio tillfrågade vill delta i en studiecirkel och lika många skulle kunna vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer. Läs mer på www.studieforbunden.se

w e b b ko l l e n

Naturskyddsföreningen KONSTNÄREN ANDERS ZORN och författaren Selma Lagerlöf. En gång i tiden var de med i Naturskyddsföreningen. I dag finns 226 000 medlemmar, vilket gör Naturskyddsföreningen till Sveriges största miljöorganisation. Webbplatsen bjuder på en mix av vad Naturskyddsföreningen gör, och vad du som vill bli aktiv själv kan göra. För den som söker kunskap finns mycket att hitta. Till exempel om klimat, miljögifter, energi – och om hur du kan konsumera mer hållbart.

Naturskyddsföreningen är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. www.naturskyddsforeningen.se

cirkeln 11


Närbild IDA ÖSTENSSON

Problemlösare

Nu vill Ida Östensson befria männen från patriarkatet ”Prata aldrig om samhällsproblem utan att föreslå lösningar.” Det är Ida Östenssons grundhållning i allt hon gör. I rörelsen fatta.nu har hon länge kämpat för en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen. Nu är målet nära. Nästa mål är att befria mannen. ”Mäns känslomässiga isolering är ett av våra största samhällsproblem”, säger hon.

12

cirkeln


»

Ida Östensson tar emot i stiftelsen Make Equals lokaler på Södermalm i Stockholm. Sjunker ner i den gröna soffan och genast plingar telefonen. Det är bonusdottern, 15 år, som på Facetime visar upp en kattunge som ”är jättesöt” och som ”abso­ lut” skulle trivas hemma i tvårumslägenheten. – Jag lovar inget nu… men kanske. Den ser ju gullig ut. En kort och högljudd diskussion utbryter innan Ida förklarar att hon är upptagen. – Du ser, suckar hon, jag är så spontan. Vad sa jag egentligen… Sa jag ja till katten? Det är första dagen efter semestern och en­ ligt Idas Facebookuppdatering har sommaren va­ rit hennes bästa hittills, med långa lata dagar i det hyrda huset på en ö i Mälaren, delat mellan elva vuxna och fyra barn. – Jag har gjort ingenting, och det kan tydligen vara bra när man gör väldigt mycket annars, säger hon med en gnutta förvåning i rösten.

Förändrat folkets syn

Mest känd är Ida Östensson för fatta.nu, som bör­ jade som en kampanj inom stiftelsen Make Equal men som i dag vuxit till en egen organisation. Fatta har sedan starten 2013 kämpat för en samtyckes­ paragraf i sexualbrottslagen. Lite förenklat inne­ bär det att ”ett nej är ett nej” byts ut till ”allt annat än ett ja är ett nej”. Helt enkelt att samtycke krävs av alla inblandade. Nu i höst väntas regeringen lämna en proposition till riksdagen i frågan och bedömningen är att förslaget ska gå igenom. – Vi har faktiskt lyckats förändra svenska folkets syn på var ansvaret ska ligga vid sexuellt våld. Att

om

IDA ÖSTENSSON ÅLDER: 32

BOR: Lägenhet på Södermalm i Stockholm. FAMILJ: Sambo och bonusdotter på 15 år och snart katt (kanske). GÖR: Arbetar på stiftelsen Make Equal. FÖREBILDER: Ofta personer som finns nära mig. I dag är det min supermodiga kollega Kristina Wicksell, Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt som har betytt allt i arbetet med samtyckeslagstiftning, författaren Katarina Wennstam som är svinbra på att flytta perspektiven i debatten. LÄSER: Skulle läst massor i sommar, men vad hände? Har börjat med Blonde av Joyce Carol Oates. Den vann min omröstning på Facebook om vad jag skulle läsa i sommar. LYSSNAR PÅ: Mycket pod. Just nu Penntricket med Cissi Wallin och Natashja Blomberg. Grymt bra.

sex ska bygga på frivillighet är ju egentligen inget konstigt, säger hon.

Göra jämlikhet

Ida Östensson startade 2010 stiftelsen Make Equal – eller ”gör jämlik” i direkt översättning. Målet är enligt webbplatsen ”ett samhälle där alla slipper diskriminering och kan nå sin fulla poten­ tial”. Under Make Equals paraply finns en lång rad projekt. Några exempel utöver fatta.nu: Killmiddag – ett koncept för samtal om manlighetens utmaningar. Flickaplattformen – om flickors rättigheter. Make Equal Music – för en jämställd musikbransch. Skärpning – mot hot och hat på internet och för ett inkluderande nätklimat. – Gemensamma nämnaren för allt vi gör är jämlikhet och lösningsfokus. Det ska vara hands on. I alla projekt utvecklar vi metoder som kan an­ vändas i praktiken, av fritidsledare, poliser, bygg­ nadsarbetare…

• • • •

Ett steg närmare Maradona

Hela Ida Östensson utstrålar energi och engage­ mang. Varifrån kommer drivet att förändra? Kan­ ske föddes det i början av nittiotalet hemma i det lilla samhället Holmsund utanför Umeå. Redan i mellanstadiet kände Ida att hon inte riktigt pas­ sade in. Normerna skavde, skulle man väl säga i dag. – Jag har alltid känt en dubbelhet, velat passa in, men också haft en rebellisk sida som vägrat an­ passa sig. En lärare kallade mig för kameleonten » och en annan för polisen.

KILLMIDDAG, FATTA,

flickapplattformen och Skärpning. Ida Östenssons projekt har alla jämlikhetsoch lösningsfokus.

cirkeln 13


»

Killarnas fotboll lockande mer än tje­ jernas gymnastik. Och hon var duktig. Hade drömmar om fotbollskarriär. En sommar i mellanstadiet fick hon reda på att hon skulle byta lag. – Det lät bra, ett steg närmare Mara­ dona, tänkte jag. Så blev det nu inte. Det visade sig nämligen att hon skulle spela i det ny­ startade tjejlaget.

”HERREGUD, DET ÄR inte mig det är fel på,

det är världen”, minns Ida Östensson att hon tänkte när hon läste boken Fittstim.

– I grunden är jag själv praktiker. Har knappt pluggat på universitet, men ald­ rig varit rädd för att testa nya idéer och lärt mig en massa genom det. Nästa stora satsning handlar om män. Två av tio män har ingen nära vän. Sju av tio självmord begås av män. Män både utövar och blir utsatta för majoriteten av allt våld. Ida menar att den trånga mansnormen är en av vår tids stora utmaning­ ar. I mäns frustration och vilsenhet finns roten till mycket ont. – Vi kvinnor har jobbat jättelänge för att slå oss fria. De flesta män är fortfa­ rande känslomässigt instängda. Jag vill få fler att inse att de har allt att vinna på att liera sig med feministerna. Formerna är inte riktigt klara men re­ dan nu förs samtal med Studiefrämjan­ det om att göra något tillsammans, för att nå ut till fler. I tanken återvänder Ida till böckerna Fittstim och Under det rosa täcket. Hon vill göra något liknande. Rakt på sak, utan att väja för det outtala­ de och tabubelagda. – Bara det att massor av femtonåri­ ga killar har porrimpotens och måste äta Viagra, vem pratar om det?

Massor av femtonåriga killar har porrimpotens och måste äta Viagra, vem pratar om det? – Jag blev arg och provocerad. Jag spelade ju med mina kompisar och det enda som skilde oss åt var att jag hade ett annat könsorgan. Nu skulle jag tvingas in i ett nybörjarlag. I min hjärna gick det inte ihop.

Väckt av Fittstim

Det blev adjö till fotbollen. Kvar fanns känslan av att vara utanför, inte riktigt som andra. Och vid den här tiden fanns begrepp som feminism och jämlikhet inte på Idas karta. Uppvaknandet kom när brorsans flickvän gav henne böck­ erna Fittstim och Under det rosa täcket, två feministklassiker från nittiotalet. – Herregud, det är inte mig det är fel på, det är världen, minns jag att jag tänk­ te. Det blev början till hennes samhälls­ engagemang. Först på Ungdomens hus i Umeå där hon startade en framgångsrik skateboardsatsning för tjejer. Enligt om­ givningen var det ”helt omöjligt”, efter­ som ”tjejer inte vill åka skateboard”. – Där lärde jag mig att förändring är möjligt, och att det inte finns något som heter ”tjejer vill inte” eller ”gamla vågar inte”. Allt hänger på att ta bort de hinder, ofta dolda, som gör att vissa inte känner sig välkomna.

Män känslomässigt instängda

I Sverige finns en klyfta mellan dem som debatterar och dem som jobbar på fältet. Den klyftan vill Make Equal överbrygga. 14

cirkeln

Rädsla blev ilska

IDA ÖSTENSSON om: Bra att bryta, även om det både finns bra och dåliga normer. SEPARATISM: Bra metod. FOLKBILDNING: Livsviktigt. FACEBOOK: Opinionsbildning. PARTIPOLITIK: Inget för mig. Utanför kan jag påverka alla partier. Har sagt att jag ska bli statsminister vid 65, men maktspelet i partierna har jag svårt för. NORMER:

Möjligen är Idas tankar om manlighe­ tens instängdhet ett uttryck för hennes egen historia. – I många år omvandlade jag min rädsla till ilska. Jag kunde helt enkelt inte vara rädd. Det är väl ett patriarkalt drag hos mig, för just så gör många män. Men det är destruktivt och håller inte i längden. Det var först på en ledarskapskurs för några år sedan som polletten trillade ner och Ida började utforska sina egna räds­ lor. Med det inte sagt att de ska få ta överhand och styra ens liv. – Jag är rädd för nazisterna, som nu senast i Almedalen. Men den rädslan kommer inte att stoppa mig. Jag kom­ mer protestera ändå. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER


FOTO: THINKSTO CK

7

KAMRATCIRKLAR

– vad väntar du på?

Hösten är här. Gör slag i saken, samla några vänner eller kolleger och kör en kamratcirkel. Ett kul sätt att umgås och lära mer. Hittar du ingen att cirkla med, kontakta Studiefrämjandet där du bor. Anrop på Facebook eller lapp på biblioteket kan också funka. Här kommer lite inspiration.

Läsecirkeln – en klassiker

Den mest klassiska av alla kamratcirklar. Varianterna är många, men ofta läser alla i gruppen samma bok, för att sedan träffas och prata om den. Några läsecirklar fördju­ par sig och läser allt av en författare. Varför inte bjuda in lokaltidningens bok­ recensent till cirkeln, för lite proffsråd i kon­ sten att tycka och tänka om litteratur?

Vad ser du i filmen?

Samma idé som läsecirkeln, men nu om film. Gå på bio tillsammans eller kolla hemma. Sedan är det bara att sätta igång och analy­ sera – handlingen, gestaltningen, budskapet, fotot, musiken, skådespelarna… Garanterat kommer ni tycka och tänka olika om filmen – och just det är meningen.

REGLER FÖR STUDIECIRKLAR Det finns vissa grundregler för studiecirklar. Här kommer de i kort sammanfattning:

• Studiecirkeln och cirkelledaren ska • • • •

godkännas av Studiefrämjandet. Alla deltagare måste vara 13 år eller äldre. En studiecirkelträff måste ha minst tre deltagare, inklusive cirkelledaren. En studiecirkel måste pågå minst nio studietimmar. En studietimme är 45 minuter. Ni måste träffas minst tre gånger.

Smartare med din smartphone

Hör du till de få som kan alla funktioner på din smartphone? Sluta i så fall läsa här. För alla er andra, som gått vilse bland appar och funktioner, kan det vara läge att erövra er smartphone. Bjud in någon som kan, kanske en som är född på denna sida sekelskiftet.

Närmiljöns hemligheter

Visst är det härligt med Thailand och Spa­ nien. Ett klimatsmartare alternativ är att uppleva hemligheterna på hemmaplan. Gå laget runt i cirkelgruppen med ett tema varje gång. Berätta om byggnader, offentlig konst, stadens träd eller naturen runt hörnet. Dela kunskap och minnen med varandra.

Mer vegetariskt

Vegotrenden växer, men för en del kan vege­ tariskt ändå kännas ovant. Vill du komma igång, ge dig själv och andra draghjälp i en kamratcirkel. Upplägget bestämmer ni själva. Laga en rätt varje gång, lär er mer om okända kryddor och råvaror eller testa mat från alla kontinenter!

Lek med färg

För många är teckning och målning både lockande och ångestframkallande. Inspire­ ras av Bia Svedberg (se sid 10) och starta en målarcirkel. Här gäller det inte att prestera, utan att leka med färg och fantasi!

Vart är världen på väg?

När hade du en bra politisk diskussion senast? Världen är full av obegripliga skeen­ den. Lite fördjupning bortom de svarta rub­ rikerna skadar aldrig. Varför inte gemensamt vrida och vända på fakta och argument? Allt kanske inte klarnar, men tillsammans kan ni göra världen lite mer begriplig. l

FRÅGOR & SVAR OM KAMRATCIRKLAR En kamratcirkel är en liten grupp som träffas kring ett gemensamt intresse. Ni lär och utvecklas tillsammans.

Hur bildar man en cirkelgrupp? Det ser väldigt olika ut. Ni kan vara ett gäng vänner, grannar eller arbetskamrater. Hur kommer vi igång? Be om ett möte med någon på Studiefrämjandet. De kan ge råd om hur ni lägger upp cirkeln och ge stöd, till exempel med material och lokaler. Behöver vi en plan? Ja, alla cirklar ska ha en plan. Börja med att prata om hur och vad ni ska göra i cirkeln. Olika idéer kommer fram och vips, så har ni en plan. Skriv ner den, gärna som en enkel punktlista. Känns det svårt kan Studiefrämjandet hjälpa till. Måste vi ha en cirkelledare? Ja. Men ledarens roll är upp till er själva. Ofta har ledaren i en kamratcirkel lite extra koll på att allt flyter på bra. Ibland sköter också ledaren kontakterna med Studiefrämjandet. Måste vi ha ett studiematerial? Det är inget krav, men ofta används någon form av material. Många kamratcirklar hittar eget material i form av texter på nätet, böcker, bilder etc. Hur ofta och var ska vi träffas? En viss regelbundenhet är bra, så att träffarna blir av, men om ni ses två gånger i veckan eller en gång i månaden är upp till er i gruppen. Ni kan träffas hemma hos varandra eller kanske låna lokal av Studiefrämjandet. Kan man ha cirkelträffar på nätet? Javisst det går bra. Bra inspiration kan ni få av artikeln ”Låt cirkeln nå molnet” i Cirkeln nr 3. 2015 som ni hittar på www.cirkeln.nu.

CIRKELLISTAN

CIRKELLISTAN ÄR EN närvarolista som ska fyllas i (digitalt eller på papper) vid varje cirkelträff. Efter cirkelns slut lämnas listan till Studiefrämjandet. På listan ska alla deltagares namn och personnummer finnas med. Skälet är att staten, som ger bidrag till studieförbunden, vill försäkra sig om att verkliga personer deltar.

cirkeln 15


ALLA kan bli en guide

Stadsvandringar, naturutflykter och museivisningar. Att guida är att berätta något för dem som vill lyssna. Roligt, uppskattat och inget som bara proffs kan pröva på. Det gäller bara att komma igång. Det är just vad som händer på Studiefrämjandets och Turistföreningens guidekurs.

»

Lite nervöst är det allt, när guidekursens deltagare spri­ der sig över Tantolunden, den stora stadsparken på Söder­ malm i Stockholm. I små grupper ska var och en nu genom­ föra en kort egen guidning. För några är det premiär, andra har testat tidigare. Alla har fått var sitt faktaunderlag av kursledningen. Någon ska berätta om par­ kens historia, en annan om en gammal fri­ luftsteater och en tredje om Ekermanska Malmgården, en 1700-talsherrgård i parken.

Nu gäller det att göra det så bra som möjligt. Och visst lyckas det, även om den starka solen gör läsplattan oläsbar för en av guiderna, och att den där friluftsteatern är väldigt svår att lokalisera. Efteråt samlas alla på den stora gräs­ mattan, pustar ut och konstaterar att det gick bra, och att den gamla klyschan öv­ ning ger färdighet fortfarande gäller.

Nyttig kunskap

Många föreningar och kommuner sat­ sar på guidningar i organiserad form, och besökarna strömmar till. Det gör att behovet av guider växer. Och det behöver inte vara svårt, men själv­ klart finns mycket att lära för den som vill vässa sin förmåga. Sussi Andreasson från Studie­ främjandet och Cattis Lindberg från Svenska Turistföreningen le­ der tvådagarskursen, som samlat ett tiotal personer från hela landet. – Lite planering och eftertänk­ samhet är bra om du ska guida. Liksom att du kan ditt ämne, även om du inte behöver kunna svara på alla frågor, säger Cattis Lindberg.

Nybörjarmisstag

Ett vanligt nybörjarmisstag är att tro att en guide måste spotta ur sig fakta hela tiden. I stället handlar

SUSSI ANDREASSON och Cattis Lindberg

OM KURSEN

leder guidekursen.

16

• GUIDEKURSEN PÅGÅR två dagar och ge- • DELAR AV KURSEN består av Studie•

nomförs gemensamt av Studiefrämjandet och Svenska Turistföreningen. TANKEN ÄR ATT deltagarna ska sprida kunskapen vidare i sina föreningar på hemmaplan, så att fler vill och vågar pröva lyckan som guide.

cirkeln

främjandets cirkelledarutbildning L1. NÅGRA AV MOMENTEN på kursen är: grupprocesser • Lärstilar, sinnen, kommunikation • Värdskap • Att förbereda guidningar • Säkerhet • Kroppsspråk • Om folkbildning • Praktisk guideövning

det om att skapa en helhetsupplevelse, för alla sinnen. – En bra guide ger deltagarna ingång­ ar till egna reflektioner. Närvarokänslan är viktig, säger Cattis Lindberg. Lika viktigt är bemötandet. – Vi tar upp frågor om ett gott värdskap på kursen. Om hur man får människor att känna sig välkomna, i en grupp eller i en förening, påpekar Sussi Andreasson. Det viktigaste för en nybörjarguide är att komma igång och våga. Därför övning­ en där alla får testa att guida, trots kort förberedelsetid. – Du kan planera din guidning i det oändliga men det är inte säkert att det blir bättre för det, säger Sussi Andreasson. – Varför inte själv testa en spontanguid­ ning med polarna i parken eller visa och berätta om din hemstad för några nyan­ lända? l TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND


Ledarutveckling I TRE STEG

LEDARUTVECKLING heter Stu-

LITE NERVÖST NÄR

deltagarna på guidekursen ska testa själva. Men det flyter på bra.

UTMANANDE – och roligt Lustfyllt och givande. Det menar Anders Forsberg och Katrin Jones Hammarlund om möjligheten att guida.

» ANDERS FORSBERG

guidar på Kungsleden.

KATRIN JONES HAMMARLUND vill ge alla möjlighet

till naturupplevelser.

Anders Forsberg, 72, från Umeå är aktiv i Turistför­ eningen och stugvärd i Aigertstu­ gan på Kungsleden. I flera år har han genomfört kortare utflykter med besökare till stugan. – Jag har fem höjdpunkter per utflykt. Jag berättar om naturen och kulturen runt Aigertstugan. Det ska vara allsidigt och inte för faktatungt. En upplevelse på fjäl­ let ska också innehålla tystnad. Guidekursen är ett sätt för An­ ders att fylla på kunskapen. – Jag vill också inspirera an­ dra att bli guider. Vi behöver få in fler unga i Turistföreningen, sä­ ger han.

Katrin Jones Hammarlund, 45, arbetar på Studiefrämjandet i Stockholm, tidigare på Natur­ skyddsföreningen. Hon är verksam i ett projekt som ska underlätta för personer med funktionsnedsätt­ ning att komma ut i naturen. Här är naturvägledning viktigt. – Naturupplevelser är ingen självklarhet för alla, säger hon. Guidekursen är ett bra tillfälle att lära sig mer, inte minst genom att byta tankar och erfarenheter med de andra deltagarna. – Det är att utmana sig själv att prata inför en grupp. Men jag har aldrig mött en guide som tycker att det är tråkigt. l

ANDERS OCH KATRINS 5 TANKAR OM GUIDNING: Börja med en häpnadsväckare som samlar gruppen och skapar förväntningar. 2. LOCKA FRAM LEENDET. Få folk skratta genom att bjuda lite på dig själv. 3. ÖPPEN OCH ÄRLIG! Lämna plats för frågor – och meddela ärligt om du inte kan svaret! 1. VÄCK INTRESSET.

4. ORDNING OCH REDA. Var tydlig (nästan

övertydlig) med allt praktiskt vad gäller utrustning, tider, säkerhet etc. 5. TID FÖR TYSTNAD. Förmågan att ta in fakta är begränsad. Ge tid för tystnad och eftertanke under guidningen.

diefrämjandets utbildning för cirkelledare. Varje år deltar cirka 3 000 personer i ledarutvecklingen. Det finns tre steg, där varje steg omfattar ungefär en dags studier. Kursen handlar om pedagogik och om att leda en grupp, alltså inte om cirkelämneskunskaper. I ledarutvecklingen varvas föreläsningar med grupparbeten och pedagogiska övningar. Kursen genomförs oftast under fredag–lördag, men endagskurser och kvällskurser förekommer. En del ledarutvecklingskurser är temainriktade, till exempel på musik, utomhuspedagogik eller guidning.

L1 fokuserar på VAD

• Vad händer i en grupp? • Vad påverkar vår inlärning? • Vad är folkbildning? • Vad betyder det att leda en cirkel?

• Om Studiefrämjandets idé och organisation.

L2 fokuserar på HUR

• Hur kan jag påverka gruppens • • •

dynamik? Hur kan jag bli bättre på att kommunicera? Hur ger man bra feedback? Vad finns det för inlärningsprocesser?

L3 fokuserar på JAG

• Vem är jag och vilka sidor • •

visar jag av mig själv? Vilka är mina värderingar och vilka är andras? Vad har mitt ledarskap för betydelse för gruppens processer?

Tid och plats för aktuella kurser i ledarutvecklingen hittar du på www.cirkeln.nu.

cirkeln 17


FOTO: THINKSTO CK

SBK 100 ÅR

– grattis i förskott

FOTO: THINKSTOCK

2018 FYLLER SVENSKA Brukshundklubben 100 år. SBK har sitt ursprung i efterdyningarna av första världskriget, då hundar runt om i Europa hade en viktig roll och bidrog till att tusentals soldater kunde räddas. Hunden kom allt mer att göra insatser i människans tjänst – och blev brukshund. År 1918 bildades så Föreningens svenska skydds- och sjukvårdshunden, FSSSH, som 1940 blev Svenska Brukshundklubben, SBK. Många aktiviteter planeras under jubileumsåret. Läs mer på www.brukshundklubben.se.

VA ROCKS på Sweden Rock

FOTO: JONAS KOOFOD

MÅNGA BAND SOM har studiecirkel i Studiefrämjandet har medverkat på sommarens musikfestivaler. På bilden syns Malmöbandet Va Rocks, efter en bejublad spelning på Sweden Rock, med 3 000 personer i publiken. Är du också nyfiken på festivalspelningar? Läs mer på www.nemis.se.

Kentkören – en succé

– en popkör som bara sjunger Kentlåtar. Efter att planerna uppmärksammades stort i media flyter nu anmälningarna in till Studiefrämjandet Stockholm. Idén kom ursprungligen från Burt von Bolton på Studiefrämjandet – och tål kanske att spridas och utvecklas. Kent är ju inte de enda artisterna med en stor låtskatt.

NU STARTAR KENTKÖREN

cirkeln

I SOMMAR HAR ett femtiotal personer deltagit i distanscirkeln Att förebygga och hantera brott vid festivaler. Studiecirkeln har utvecklats av Studiefrämjandet i samarbete med Svensk Live, RFSU och polisen, där de två sistnämnda tagit fram material i frågan. Detta har nu sytts ihop till en cirkel som fått stort gensvar. Deltagarna träffas och genomför cirkeln i en sluten grupp på lärplattformen Learnify. – Cirkeln gör att alla som jobbar på festivaler kan förbereda sig på ett bra sätt, säger Lina Selleby på Studiefrämjandet Stockholm. Cirkeln tar upp hur man kan förebygga brott, och vad man ska agera om något inträffar, med brottsoffren och förövarna. – Vi räknar med fler cirklar inför nästa festivalsäsong, säger Lina Selleby.

MILJÖVÄNLIGA VECKAN

Något schysst i badrumskåpet?

MILJÖVÄNLIGA VECKAN 2017 har temat Fräsch på riktigt och riktar fokus på allt vi använder i badrummet – tvål, schampo, krämer, balsam… Utbudet av miljömärkta produkter inom detta område är skralt och det vill Naturskyddsföreningen under Miljövänliga veckan uppmärksamma, den 30 september till 8 oktober. Runt om i landet samarbetar Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet med aktiviteter under Miljövänliga veckan. Håll koll på webben.

FOTO: THI NKSTOCK

18

Distansutbildning för säkrare festivaler


D LAN ÖRM UIS &N HÄR

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Sörmland? Här rapporterar Lena Wistrand om 10 spännande händelser.

FOTO: THINK STOCK

1

Bushcraft, hönskurs och knyppling

HÖNS I TRÄDGÅRDEN

Höns är fantastiska djur att ha i trädgården. De äter dina matrester, bidrar med gödsel, lägger ägg och är trevligt sällskap. I höst startar kursen Höns i trädgården både i Flen och i Eskilstuna.

2

Bushcraft är friluftsliv på naturens villkor. Du får lära dig göra upp eld med forntida metoder, bygga skydd mot väder och vind och laga mat i naturen tillsammans med närnaturupptäckaren och fotografen Mikael Andersson.

3

Äventyr utomhus

BUSHCRAFT – PÅ NATURENS VILLKOR

FAST FORWARD I MUSIKEN

FOTO: THINKSTOCK

Nu ska jämställdheten i musiken boostas. I höst startas studiecirklar över hela länet om musik och jämställdhet – Fast forward. En cirkel baserad på podcasten Skaparna. Läs mer på www.studieframjandet.se/ fastforward

6

KNYPPLA I VINGÅKER

Vill du lära dig att knyppla? I Vingåker blir det kurser i knyppling för nybörjare. Har du ingen egen knyppeldyna så finns det att låna.

7

BLI SLÄKT-DETEKTIV

Att släktforska är som att läsa den bästa av deckare där du och din släkt har huvudrollen. Både cirklar och prova på-dagar i släktforskning arrangeras över hela länet.

8

”FRIGÖRANDE ÄVENTYR – att finns sig i världen” är den lockande titeln på en ny bok, där några pedagoger, främst från folkhögskolans värld, berättar om hur de arbetar med utepedagogik. En mix av tankar, erfarenheter och praktiska råd för den som vill leka, lära och leda utomhus.

LÄR DIG PLÅTA VOVVEN

Alla som har försökt vet att det inte är helt enkelt att ta snygga bilder på en glad och livlig hund. I Torshälla arrangeras en kurs tillsammans med yrkesfotografen Maximillian Norberg i just hundfotografering.

9 4

FÖRENINGSMÄSSA

Den 22 september arrangeras en stor föreningsmässa på Stiga Sports Arena i Eskilstuna – ett tillfälle för särskilt nyanlända att träffa det lokala föreningslivet men också för föreningarna att få kontakt med varandra.

5

FILM OM REGNSKOGEN

Vad hände med den regnskog som Jacob Andrén och han klasskompisar samlade in pengar till när de gick i skolan? Dokumentärfilm om regnskogsskövling ur ett annorlunda perspektiv på ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna 19 oktober.

SPANA IN FÅGELFLYTTEN

Många förknippar fåglar med våren. Men höstens stora fågelflytt är minst lika spännande. Tillsammans med Fågelföreningen Tärnan kan du få se flyttande rovfåglar, tättingsträck och mycket mer på Marsäng utanför Nyköping.

Samtal om hållbar mat

10

• Kan vi äta oss till en bättre värld? • Så stärker du din tarmhälsa.

BOTA KLIMATÅNGESTEN

Lider du av klimatångest och vill leva mer hållbart? 28 oktober arrangeras en inspirationsföreläsning om hållbarhet med författaren David Jonstad och stå upp-komikern Staffan Lindberg på ReTuna i Eskilstuna. Missa inte det!

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

• Utmaningar för en hållbar livsmedelsproduktion.

Några av de frågor som diskuterats när Studiefrämjandet i samarbete med Jessica Johansson och Bäckhästen Bageri & Café i Unnaryd bjöd in till sju föreläsningar och samtal om hållbar mat. Mycket uppskattat med ett trettiotal deltagare varje kväll. Någon som blir inspirerad och vill göra liknande arrangemang, vänd er till Studiefrämjandet i Halmstad.

cirkeln 19


än kaffe. En chans till tankeutbyte, ny vänskap och energi… Och inte minst känslan att få vara en del i fikakollektivet! Så vad vore studiecirkeln – utan fikastunden? FIKA ÄR SÅ MYCKET MER

”Swedish fika”

OM MAN TAR EN KOPP KAFFE tillsammans

är det svårt att bråka, enligt duon Go Royal som har fått en viral succé med sin låt Swedish fika som uppmanar till exempel Trump och Merkel att prova vår svenska fikatradition. Duon består av stockholmarna Oskar Kongshöj och Gustaf Mardelius som har känt varandra i snart fem år och skrev mycket musik tillsammans under tiden på musikalutbildningen i Stockholm. Med snart klassiska citat som ”Everybody should have a Swedish fika – Stop building walls, eat chocolate balls!” älskas de av både unga och gamla som tittar på deras klipp på youtube gång på gång.

Det är på FIKAT

»

Kaffe dricks över hela världen, men fika är ett svenskt feno­ men. I Italien till exempel gli­ der man in på en bar och tar en hastig espresso för att få en uppig­ gande koffeinkick, men här har vi för­ stått att fikat kan handla om så mycket mer än själva kaffet. Det är inte ens kakorna och bullarna det handlar om. Det är ju helt enkelt på fikastunden allt händer! Personer som sitter tysta vid gruppdiskussionen på skrivarkursen eller tve­ kar att ta ton när en fråga slängs ut i en stor grupp känner plötsligt trygghet med kaffekoppen i handen och kan ta upp tråden på nytt.

Personligt prat

För det är sällan brist på intresse eller åsikt som gör att man inte deltar i sam­ talet i den stora gruppen, utan själva inramningen. Ofta bubblar det av instängda tankar som väntar på att ventile­ ras. Runt fikabordet kan man lätt vända sig till den som sitter bredvid och ta upp tråden från föreläsningen på nytt, utan att bli hämmad av nervositet. 20

cirkeln

Fikarasten kan också vara tillfället där man blir lite personlig och kommer in på familj eller andra fritidsintressen än det som studiecirkeln eller kursen handlar om. Ibland är det just bytet av samtals­ ämne som gör att kursens tema känns fräscht igen efter rasten. Dessutom är det omöjligt rent fysiolo­ giskt att tillgodogöra sig information el­ ler vara kreativ mer än en viss tid innan man behöver ett avbrott.

Nygammal fikarast

Richard Tellström är docent och lektor i måltidskunskap vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genus­ vetenskap vid Stockholms universitet. Många känner igen honom från SVTs Historieätarna där han har varit mathis­ torisk expert. Han säger att fikarasten som ord och reglerad företeelse är rela­ tivt nytt. – Avbrott i arbetet för att äta och dricka har alltid funnits. Vid slåttern eller höskörden till exempel var kor­ gen med smörgås och kaffe eller kanske en öl viktig. Men fikarast är ett ord som kommit in ganska sent. När folkrörelser


Ordet! Vad ordet fika kommer ifrån är inte helt klarlagt men en teori är att det är bokstäverna i ordet kaffe som har slängts om, vilket var vanligt i sotarnas Stockholmsslang och även i fängelsespråket på Långholmen.

Slät kopp får sällskap Sju sorters kakor

Ställ till med storfika genom att alla tar med varsin påse med småkakor till nästa cirkelträff. Hembakat är gott, men köpta är ett fullgott alternativ. Finska pinnar, jitterbuggare, drömmar, syltgömmor, havreflarn, chokladsnittar, brysselkex, kolasnittar, gaffelkakor… Snacka om att varje kaka blir en snackis när alla vill försvara sitt val och självklart smaka de andras. (Boken Sju sorters kakor sägs vara den bok efter Bibeln som tryckts i högst upplaga i Sverige!)

det händer! som arbetarrörelsen och nykterhetsrö­ relsen växte fram under senare delen av 1800-talet handlade det om att den upp­ lysta, kunniga arbetaren skulle kunna göra sig fri – då dricker man inte alkohol, utan kaffe. Så utan kaffe, ingen folkbild­ ning.

Alla vid samma bord

Richard Tellström håller med om att fikarasten är ”svensk”. – I Sverige har vi en fikakultur som inte återfinns på så många andra plat­ ser. För det första, det här att fikat sker kollektivt. Alla anställda oavsett tjänst kan sitta vid samma fikabord. Så att che­ fen sitter vid samma bord som den som städar är ju inte något konstigt. Vi för­

RICHARD TELLSTRÖM

menar att den jämlika svenska fikakulturen är unik.

utsätts vara jämlika i Sverige, det är inte vanligt i Centraleuropa. I Sverige är vi ju också kända för våra kollektivavtal som reglerar mycket av det som sker på ar­ betsplatsen och därför kan det vara av­ talsreglerat hur länge man får fika, säger Richard Tellström. Han menar också att fikarasten i kursoch folkrörelsesammanhang är sam­ manhållande och symboliskt viktig. – Man studerar tillsammans och man delar en måltid. Vad kaffet som dryck beträffar drick­ er vi svenskar mest i världen. Efter Fin­ land. Och 55 procent föredrar bryggkaffe enligt Gevalias Fikarapporten (2013). Om man vill kan kaffets popularitet och spridning tolkas utifrån teoretiska be­ grepp som inlärning och socialisation. Kaffedrickande kan då betraktas som ett medlemskap i, så att säga, kaffekollekti­ vet. Oavsett vilket är det en viktig del av kursen! l TEXT: ANNA GIDGÅRD BILD: NINNI OLJEMARK

Anna Gidgård är redaktör för Coops tidning Mer Smak och frilansskribent.

Grekisk fruktstund

En melon i skivor, en burk grekisk yoghurt, en flaska flytande honung och en skål valnötter. Ja, där har vi en variant på fika – annorlunda, nyttigt och helt klart något som väcker minnen eller får snacket att komma igång.

Gissa ingrediensen

Black bean chocolate cake är en urgod kladdig chokladkaka som är lätt att göra och på väg att bli trendig. Att det är mosade svarta bönor i är näst intill omöjligt att gissa. Så låt det bli en tävling vid fikabordet att gissa den hemliga ingrediensen. Leder helt klart till intressant snack. Recept finns på coop.se.

cirkeln 21


i fokus FÖRSTA DAGEN PÅ JOBBET FÖR GUSTAV ÖHRN

Världsförbättrare som gillar vatten och Wagner FOTO: E L L IOT E L L IOT

Gustav Öhrn är från 1 september förbundschef för Studiefrämjandet. Cirkeln träffade honom första dagen på jobbet.

» Gustav Öhrn, 35

AKTUELL: Ny förbundschef för Studiefrämjandet. BOR: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.

Född i Stockholm men har bott kortare perioder i Uppsala, Göteborg och Skottland. FAMILJ: Maken Martin, föräldrar och två bröder. LÄSER: Mycket fantasy. Jag är lite av en eskapist och gillar att förflytta mig till en annan värld, i alla fall på fritiden. På jobbet blir det massor av rapporter och facklitteratur. MUSIK: Det kan bli Wagner, Norah Jones, Kygo, U2 eller något annat som passar min sinnesstämning just då. Lyssnar mindre än vad jag skulle vilja, men har abonnemang på Konserthuset i Stockholm, det gör att man kommer iväg.

Berätta lite om din bakgrund. Mitt senaste jobb var som utbildningschef för Scouterna och rektor för Scouternas folkhögskola. Före det var jag verksamhetschef på ett IT-företag. Jag trodde länge jag var naturvetare och läste till civilingenjör. Men jag insåg att det inte riktigt var min grej. Så då blev det en master i entrepre­ nörskap, organisation och ledarskap. Vilken är din drivkraft på jobbet? Att se människor och organisationer utvecklas. Jag trivs i civilsamhället, där verksamheten är idé- och värderings­ styrd. Det här låter väl klyschigt, men för mig handlar det om att göra samhället och världen lite bättre. Du är ganska ung men har redan varit chef på flera ställen. Varför chef? Jag gillar att tänka långa tankar. Vilken roll ska vår organisation spela om tio år? Var ska vi befinna oss då? Att vara chef är att vara med och påverka långsiktigt – och ge medarbetarna förutsättningar att utvecklas och nå dit. Vilka är våra största samhällsutmaningar i dag? Oj, man kan se det både filosofiskt och realpolitiskt. Det är fullkomligt orealis­ tiskt att alla på jorden ska ha den mate­ riella levnadsstandard vi i väst vant oss vid. Och för mig är det orimligt att vi ska

ha det andra inte kan få. Tekniska fram­ steg kan göra viss skillnad, men vi i väst kommer att behöva sänka vår materi­ ella levnadsstandard. Det är inget lättsålt budskap! Kommer vi klara utmaningen? Det beror på hur vi agerar nu! Klimat­ krisen kan göra att vi inom femtio år har en enorm migrationsström till Europa, mycket större än vad vi sett de senaste åren. Det vi går igenom i Sverige nu är därför nyttigt. Vi behöver lära oss att inkludera människor som kommer till vårt land. Är du politiskt engagerad? Ja, men inte partipolitiskt. Jag har ett stort samhällsintresse och gillar att läsa politiska biografier, från olika partier. Vad gör du en ledig söndag? Seglar. Jag har alltid gillat hav och vat­ ten. Jag och min make köpte nyligen ett litet fritidshus utanför Norrtälje, så där kommer vi nog att spendera en del lediga söndagar. Första dagen på Studiefrämjandet. Hur känns det hittills? Många nya människor och intryck! Jag tror på den här organisationen annars hade jag aldrig tagit jobbet. Den kraft som Studiefrämjandet är, med alla med­ arbetare och engagerade cirkelledare, är en stor tillgång i vårt samhälle. Vad tänker du när du kommer hem ikväll? Jag kommer nog hem med ett stort leende på läpparna. Tänker redan nu att det här ska bli superhäftigt. Jag kommer att sova gott i natt! Förbundschefen är den högsta tjänstepersonen i Studiefrämjandet och arbetar på förbundskansliet i Stockholm.

Kulturforum om hållbar folkbildning DEN 13–15 NOVEMBER i Nynäshamn möts folkbildare från Studiefrämjandet i hela Sverige för att fylla på kunskap och dela erfarenheter med varandra. Hållbar folkbildning är det gemensamma temat för konferensen som står på två ben – ett med fokus på kultur och ett på natur.

22

cirkeln


620 000 kan inte ha fel

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

ledare

”VI FRÅGAR, VISAR och hjälps åt att förklara. På så sätt bygger vi upp varandras självför­ TOMMY WINBERG troende.” Det säger Bia Svedberg, som deltar i en målarcirkel i Varberg. Du möter henne i det här numret av Cirkeln. Fråga, visa och hjälpas åt. Ett utmärkt sätt att beskriva vad som kan hända i en cirkelgrupp. STUDIECIRKELN ÄR EN alldeles särskild form för lärande. Som överlevt i hundra år. Ämne och lärformer har förändrats, men grundtanken består. Varje år deltar över 620 000 personer i minst en cirkel. Det säger en hel del. De som forskar om och vägleder grupper, borde kanske ägna mer intresse åt studiecirklarna. Här finns kunskap om vad som krävs för att få en grupp att fungera, kunskap som kan vara värdefull även på andra håll i samhället. DET ÄR OCKSÅ INTRESSANT att fundera över studiecirkelledarens roll. Ibland likställs cirkelledaren med en lärare, och själv­ klart finns cirklar där ledaren har en kunskapsförmedlande roll. Men inte på samma sätt som i skolan. Och aldrig enbart. I cirklarna värdesätts i stället ledarens förmåga att skapa god stämning i gruppen allra högst. ”FRITT OCH FRIVILLIGT” , är ett vanligt uttryck för att beskriva folkbildningen. Det är frivilligt att delta – och stor frihet att forma sitt lärande. Just frivilligheten är en förklaring till att så många cirkeldeltagare är nöjda. Du deltar utifrån ditt intresse, och då blir det ofta bra. Men det är inte hela sanningen. I en grupp där du känner dig omtyckt, möts av tillit och respekt – där vill du gärna stanna kvar. Just så är det i många studie­ cirklar. Då ”bygger vi upp varandras självförtroende”, som Bia Svedberg så klokt säger.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Visst blir det mesta roligare när vi delar det med andra? Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet. Studiecirklar, kurser, kultur & mycket mer …