Issuu on Google+

TILLSAMMANS

Cirklar med n채rhet och distans

A N N A JOH ALA OJ ANDE

Sociala Sofia, vimsiga Viktor eller Rebecka rebell

LYS S N E L E DA R

VILKEN ROLL SPELAR DU? Grupper p책 gott och ont HAV MED PLAST

nytt studiematerial

BILDNINGSTRENDER spr책k och mat i topp

FLOCKDJUR

l채r av hundarna 2.2015


redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

omslagsfoto

Mats Lind postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

HÄR ÄR DET MENINGEN att man ska skriva något klokt, men just nu avstår jag och lämnar ordet till Susanna Lundgren från Lidkö­ ping. Susanna är ledare på Studiefrämjandets cirkelledarutbild­ ning. Så här skriver hon om vad som hände på en utbildning en morgon i april: ”Vid vår morgonsamling dag två körde vi ’laget runt’. Man kastar en boll till någon som får säga vad han eller hon har på hjärtat innan bollen kastas vidare. En äldre dam från en liten ort utanför Ulricehamn får bol­ len. Och öppnar sitt hjärta. Hon tackar för kursen och säger att hon ser fram emot dagens övningar. Men det mest fantas­ tiska, berättar hon, är att hon hamnat i samma grupp som tre somaliska kvinnor. De har tillsammans kämpat sig igenom övningarna och haft massor att prata om. Hon är helt överväl­ digad och tackar för att hon här fått uppleva detta. Orden hon använde och sättet hon sa det på, gjorde att jag nästan kände mig lite rörd. Tydligt är att hon, som så många andra, aldrig fått chansen att bekanta sig med människor från andra kulturer. Tilläggas kan att det vid kursens slut byttes adresser och kramades en hel del dessa kvinnor emellan. Visst är det fantastiskt med de så viktiga mötena mellan oss människor!” Klokare än så kan det inte sägas – och framför allt inte göras, i verkligheten.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Ett somaliskt möte

THOMAS ÖSTLUND

tummen ned … … FÖR SKRÄPKULTUR. Den värsta

formen av skräpkultur är väl ändå ovanan att att sprida skräpet omkring sig. Vi har hoppat runt bland plast, matrester och krossat glas i Stockholms parker. I vårvackra skogar i Uppland har vi snavat på rostiga avgasrör och ölburkar. Hur svårt ska det vara att lägga skräpet där det hör hemma? FOTO: PETAR MILOŠEVIĆ

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark

FOTO : THINKSTO CK

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 36.

tummen upp … … FÖR ÖVERLEVARNA. Sjuttio år sedan andra världskrigets slut. Ögonvittnena blir allt färre. Snart finns inga överlevande kvar från nazismens förintelseläger. Stor beundran för dem som fortfarande orkar berätta om vad de varit med om. Du hittar några vittnesmål på www.levandehistoria.se.

REDAKTÖR papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i maj 2015.

2

cirkeln

FOTO: ROBERT STÅLBR O

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

Innehåll

4 Grupp på gott och ont

9 Hav med plast 10 Flockdjur – vad vi kan lära av hundarna

1 2 Johanna Ojala: Lyssnande ledare som sätter gruppen först 16 Cirklar med närhet och distans 2 0 Vad spelar du för roll i gruppen? 2 3 Ledare: En oas av möjligheter…

Flockdjur

10

16

Cirklar med närhet Hålldistans balansen och


hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Viktor Johansson ÅLDER:

23 BOR: Lägenhet i Hässleholm JOBBAR: Kulturarbetare, fast jag tycker inte om det ordet. Kanske kulturinitiativtagare. GILLAR: Handlingskraftighet, kan man säga så? OGILLAR: Det första jag tänker på är rädsla. Samtidigt kan det vara ett steg mot utveckling. Men jag ogillar när man låter sig hindras av sina rädslor.

Viktor har hela showen i huvudet Vilka cirklar leder du? Vi är ett gäng som jobbar fram en stor rockshow som heter Rock the night. Vi kör förberedelserna som cirklar, lär oss samtidigt som vi skapar. Vilka är ni? Vi är ett tjugotal personer, musiker, sångare, kör, dansare, både proffs och amatörer. Det finns mer talang än vad man tror. Vad är målet? Vi ska köra föreställningen Rock the night två gånger i augusti på kulturhuset i Hässleholm. Den bygger på coverhits från åttiotalet. Målet är att det ska bli lika stort som det är i mitt huvud just nu. Varför detta initiativ? Det är grymt kul. Jag är utbildad musikalartist, men det finns inte så mycket jobb, så man får skapa sina egna. Vi vill bjuda på nåt nytt här i stan. Vi har ju ett jättefint kulturhus och det måste fyllas med innehåll. Du är spindeln i nätet, vad är viktigt i din roll som ledare? Jag pratar ofta om att vi måste tycka om varandra och ha kul tillsammans. Det låter kanske klyschigt, men stämmer ändå. Alla som är med måste känna sig bekväma och inte vara rädda.

Alla som är med måste känna sig bekväma och inte vara rädda.

Hur gör du i praktiken? Jag upprepar ofta det där med att vi ska ha kul. Sen kör vi övningar som gör att man vågar visa känslor. Tillit i gruppen liksom. Om vi inte trivs ihop märks det direkt när vi möter publiken. Varför samarbetar ni med Studiefrämjandet? Jag fick höra via kontakter att de kan hjälpa oss. Vi lånar lokaler och teknik. De kan ju musik på Studiefrämjandet. Det fungerar bra. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: THOMAS SCHIFF

cirkeln 3


GRUPP på gott och ont Vi går på teambildning, är med i arbetslag, umgås med vänner, deltar i studiecirklar, är medlemmar i olika föreningar. Allt tyder på att vi gillar att klunga ihop oss i grupper, såväl privat som i arbetet. Men varför är det så? Och varför får grupper oss att både växa och känna obehag?

4

cirkeln


trivs Vi människor er gärna ng hä h oc i grupper r. Det kommer med dem vi gilla rtsätta med. vi säkert att fo pen ska bli en Men för att grup gäller det att god gemenskap . Ibland vara lite vaksam ycket m r fö i bl kan det av det goda …

D

en som dyker ner i gruppdynami­ ken kan hitta många – och olika – svar på hur grupper fungerar, eller inte fungerar.

Redan en ensam individ är komplice­ rad. Hur svårt blir det då inte att begripa vad som händer i mötet mellan flera? En grupp på sex personer innehåller så myck­ et som 301 potentiella relationer. Docen­ ten och psykologen Lars Svedberg menar att gruppens rikedom ligger just här. Det är mångfalden och möjligheterna i relatio­ nerna vi vill åt. I detta ligger samtidigt ett problem. Gruppen skapar inte bara utveckling, me­ ning och trygghet. Lars Svedberg menar också att individen måste betala ett pris – att anpassa sig till gruppens normer, kom­ promissa med den egna viljan. I detta spänningsfält tumlar individ och grupp runt i sina konflikter och glädjeäm­ nen. Det är jobbigt och givande. Vi både vill och vill inte.

Ett helt annat perspektiv står utveck­ lingsbiologerna för. Enligt dem bär våra förfäder på savannen skulden för att vi en­ visas med att bilda flockar. De individer som för miljontals år sedan började samar­ beta hade nämligen större chans att klara sig mot hot utifrån. Därför har deras ”soci­ ala gener” gynnats av evolutionen. I dag behövs inte gruppen som ett skydd mot vilda djur. Däremot skapar vi substi­ tut för ursprungsgemenskapen. Våra hor­ moner och gener mer eller mindre tvingar oss till det – och får oss också att upp­ skatta det. Och smiter man undan ringer kroppens alarmklocka: Ensamhet gör oss stressade och oroliga. Vi måste snabbt till­ baka till tryggheten i gruppen. l TEXT: MARIA KAPLA OCH JOHANNES STÅHLBERG

När smekmånaden är över GRUPPENS OLIKA STADIER Det ligger nervositet och förväntan i luften. Idel okända ansikten möter dig i dörröpp­ ningen. Instinktivt slår du dig ner på en stol bredvid en vänligt leende kvinna, men på behörigt avstånd från en bister kille med konstig frisyr. Kan man inte bara spola fram tiden, så att första träffen är över, alla känner varandra och det kreativa arbetet kan ta vid?

»

För att nå fram till en väl funge­ rande grupp behöver man kämpa sig igenom ett antal stadier. Den nervösa och förväntansfulla stäm­ ningen under gruppens första möte hör hemma i etableringsstadiet. Deltagarna

trevar sig fram till varandra genom ytliga samtal, medan ledaren får försöka serve­ ra struktur och spelregler så att samvaron kan löpa smärtfritt. Efter ett par träffar börjar deltagar­ na betrakta varandra som ett vi – allt­ så en grupp som har något gemensamt, till exempel akvarellmålning. Smekmå­ nadsstadiet med dess sköna känsla av att alla håller med varandra tar vid. Att någ­ ra tycker att akvarellcirkelns mål ska vara en utställning, medan andra siktar på ba­ sal färglära, är inget man pratar om. Kan­ ske inte ens ledaren, som också kan ryckas med och förlora överblicken. Men det dröjer inte länge förrän nå­

gon sätter ner foten. ”Vi är väl här för att lära oss akvarellmålning, inte för att fika och snacka”. Uppenbarligen har gruppen nu blivit så trygg att någon vågar gå mot strömmen. Konfliktstadiet är i antågan­ de. När olikheter uppdagas blir frågan om kursens mål plötsligt aktuell – utställning eller färglära? Vem bestämmer det? Kam­ pen om makt och roller är i full gång. Nu måste ledaren ta ansvar för att grup­ pen hittar sätt att ventilera problemen. I bästa fall kan diskussionerna leda fram till att gruppen finner nya spelregler och rol­ ler som passar. Men vad händer sedan? Kraften har lagts på att rida ut stormarna, och ett platåstadium av stiltje tar vid. Det är dags att låta pensel och akvarellfärger få tala, gärna i annan miljö eller med en in­ bjuden gäst – för det kan behövas ny sti­ mulans och nya idéer för att gruppen ska kunna gå in i det mogna stadiet. Den mogna gruppens identitet har stärkts av konflikterna. Tryggheten ligger inte längre i att alla tycker lika, utan i res­ pekten för varandra. Äntligen är vi framme i den grupp som vi alla längtar efter. Men säg den lycka som varar. Nya påfrestning­ ar kan föra tillbaka gruppen till ett tidigare stadium, som en ständigt pågående spiral eller cirkel. l KONFLIKTSTADIET I ANTÅGANDE! De flesta grupper

hamnar i konflikt och då är ledarens roll viktig.

cirkeln 5


Anpassa dig eller dra

GRUPPENS MÅL, VILJOR OCH OLIKHETER Tänk dig ett gäng på sex tjejer som tillsam­ mans bildar en cirkel. Ingen av dem har den minsta kläm på ämnet som de ska ägna sig åt. Spänningarna är redan från första stund stora, och ingen av tjejerna verkar egentli­ gen vilja vara med. Men målet för cirkeln är glasklart – att rädda världen.

»

Gruppen med tjejerna är häm­ tad från romanen Cirkeln, första delen i Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens ungdomstrilogi. Ytligt sett verkar gruppen totalt misslyckad. De sex tjejerna, som senare visar sig vara häx­ or, är så olika man kan vara. Här ska mob­ bare samsas med mobboffer, och plugghäst

med festprisse. Kan det verkligen funka? Ja, i fiktionens värld går det förstås. Men även vissa socialpsykologer menar att en grupps förmåga att lösa en uppgift be­ ror på hur tydligt deras gemensamma mål är. För tjejerna i Cirkeln finns inget alter­ nativ. Målet är givet. Världen ska räddas. Men olikheterna verkar ändå hindra dem – till en början. I längden däremot, visar de sig vara en fördel. Så är det faktiskt också i verkligheten, enligt en svensk forsknings­ studie om mångfald i ledningsgrupper. Studien visar att heterogena grupper ut­ vecklar större kreativitet och friare tan­ keklimat än homogena. Fast vägen dit är kantad med både turbulens och missför­ stånd. För häxorna i Cirkeln är också vägen till förståelse lång. Till viss del beror det på att de inte hittar rätt balans mellan att vara självständiga och anpassa sig till gruppen. Den engelske gruppforskaren Pierre Tur­ quet har beskrivit tre olika positioner som individen kan inta: att som häxorna vägra att anpassa sig, att helt utplåna sig själv (som i en sekt), att balansera mellan anpassning och självständighet. I en fungerande grupp når de flesta snart fram till den tredje positionen. Den som aldrig anpassar sig stöts bort och den som utplånar sig tappar sin egen identitet. De sex häxorna behöver yttre faror som tvingar dem i varandras armar. Först då börjar de kompromissa, och först då bör­ jar de åstadkomma något. Att flera av dem ändå stryker med längs vägen kan man knappast lasta deras gruppdynamik för. Onda makter går inte att styra över. l

• • •

HETEROGENA GRUPPER UTVECKLAR större kreativitet, visar forskningen. Fast vägen dit kan vara lång.

LÄS MER OM GRUPPER 

u Lars Svedberg:

u Arne Maltén:

u Antoon Geels

u Mats Strandberg och

GRUPPUTVECKLING

och Owe Wikström:

Sara Bergmark Elfgren:

Övergripande och förhållandevis lätt genomgång, i alla fall trevligt skriven.

Socialpsykologi som är mer anpassad för skola och arbetsplatser.

DEN RELIGIÖSA MÄNNISKAN

CIRKELN, ELD, NYCKELN

GRUPP-PSYKOLOGI

6

cirkeln

Ungdomstrilogi som kan Med avsnitt om sekter och läsas som gruppdynamisk destruktiva rörelser. lärobok.


CIRKELLEDARNA OCH GRUPPEN Omsorgen om gruppen är det som de flesta cirkelledare ser som sin främsta uppgift. Men vad innebär det? Cirkeln har fångat citat från olika källor som speglar cirkel­ ledarens syn på sin roll och på gruppen. ”Det är viktigt att alla känner sig välkomna, att inte favorisera någon i gruppen.”

Sektvarning!

”Cirkelledaren är den samman­ hållande personen i gruppen.”

GRUPPENS FÖRSVAR – EN NÖDVÄNDIG TILLGÅNG SOM KAN URARTA Det började som en vanlig pingstför­ samling. Men så kom nya pastorer som blåste liv i gruppen. Att församlingen skulle utvecklas till ett virrvarr av manipulation, mord, sex och otrohet vet vi. Det är onek­ ligen lång väg från en vävcirkel till Knutby. Men bär alla grupper kanske en liten sekt inom sig som en ond möjlighet?

»

Varje grupp utvecklar sin spe­ ciella kultur som skapas allt eftersom tiden går och gruppen svetsas samman. Psykologen och docen­ ten Lars Svedberg beskriver denna kultur som ett slags filter för vad som är accepte­ rat i gruppen. Ofta handlar det om outta­ lade normer och regler som tas för givna av gruppmedlemmarna. Kulturen ger en känsla av samhörighet och meningsfullhet. Så långt är allt gott och väl, så länge det är okej att ifrågasätta den interna kulturen. Men blir det kris kan också de mest civili­ serade grupper sluta sig i sitt skal och ta till olika försvarsmetoder. Enligt Svedberg är det naturligt, men i längden kan det vara destruktivt.

Säg den grupp som inte har utsett en li­ ten syndabock när något gått snett, eller som har låtit ledaren ta över allt när det krisar. Ett varningstecken är när gruppens kultur är att se allt i svart eller vitt, så att komplexa problem blir lättare att förstå. Ett annat är att kritik alltid pratas bort: ”Det är något som vi redan har diskuterat många gånger”. Genom att skapa myter som ”här får man verkligen säga vad man tycker”, kan gruppen undvika att ta tag i problemet att man inte får säga vad man tycker. Det finns liksom inte någon hejd på möjligheterna för en grupp att slå in på en destruktiv väg. Resan är visserligen lång till sektens slutenhet och systematiskt svartvita syn på världen. Men sekten har inte alltid varit en sekt. Många av försvars­ beteendena i en vanlig grupp kan kännas igen också från religionssociologers be­ skrivningar av sekten. Fast här har dessa beteenden blivit ett permanent tillstånd. Gruppkulturen har övergått till den enda sanna läran, och deltagarna har helt slutat att tänka och ta ansvar själva. l

”Man ska närma sig gruppen undrande, öppet och respektfullt. Det kan också vara svårt.” ”Ett sätt att få igång deltagarna är att använda frågor. Man kan göra ett frågeblad där de får kryssa för svar. Det gör att diskussionen kommer igång.” ”Gruppen kommer fritt och frivilligt och vill lära sig något. Det är ingen som ska komma med pekpinnar att det här ska du lära dig.” ”Man blir mindre fyrkantig av att gå i cirkel. Man får andra människors synpunkter.” ”Gruppen ska fungera. Deltagarna ska vara snälla och trevliga mot varandra.” ”Energi och engagemang är viktigt. Det smittar av sig på gruppen.” Citaten kommer bland annat från rapporten Cirkelledare – folkbildningens fotfolk och drivkraft (Folkbildningsrådet), Cirkelledares beprövade erfarenheter (Bildningsförbundet Östergötland) samt tidningsartiklar.

cirkeln 7


brandbiz

JAG ÄR VALLA!

Aa

Ff

Sc

So

Gg

pråk Sp

& SAMHÄLLE

STUDS

Här studerar du för livet, blir sedd för den du är och kan utvecklas i den takt som passar dig bäst. Genom att vi är nyfikna på dig, på framtiden och på hur vi bäst formar utbildningar som passar dig är vi på god väg att nå vårt mål – att vara Sveriges mest nyskapande folkhögskola. #nyskapandefolkbildning

Boktips FOKUSGRUPPEN ger andra svar att all kunskap inte ryms i tabeller och diagram. Fokusgruppmetoden har seglat upp som ett nytt sätt att få kunskap, särskilt när det gäller människors föreställningar, värderingar och attityder. Metoden går ut på att en grupp under ledning av en moderator diskuterar ett givet ämne. Boken Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod av Victoria Wibeck är en praktisk handbok som visar hur man arbetar med fokusgrupper. Boken kan ge inspiration även till cirkelledare – om konsten att leda givande samtal. VI HAR INSETT

CIRKELDELTAGARE ÖVER 65 EN TREDJEDEL AV alla cirkeldeltagare är över 65 år. Deras erfarenhet av att ha deltagit i cirkel är i hög grad positiv. Två tredjedelar uppger Cirkeldeltagare att de blivit mer kreativa och mer än hälften efter 65 har blivit inspirerade att lära mer. För många äldre är cirkeln en inkörsport till Internet, även i cirklar där dator inte används. Allt detta och mycket mer finns att läsa i rapporten Cirkeldeltagare efter 65 – livskvalitet och aktivt medborgarskap från Folkbildningsrådet. Läs eller ladda ner från www.folkbildning.se. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2014

– livskvalitet och aktivt medborgarskap

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

8

cirkeln


FOTO : THINKSTO CK

Studieplan till

MARIN NEDSKRÄPNING

HAV MED PLAST

Haven är fulla av plast. Något måste göras. Det är budskapet i filmen Strömmar av plast. Stiftelsen Håll Sverige Rent och Studiefrämjandet satsar nu på ökad kunskap och akti­ vitet om plasterna i haven.

AKTIVERA DIG:

• Beställ eller ladda ner filmen Strömmar • •

av plast och bjud in till en filmvisning och föreläsning. Inspireras av studieplanen till olika aktiviteter – cirklar, aktioner eller annat. På www.studieframjandet.se/marinbildning hittar du länkar, material att ladda ner och mycket mer.

»

I världshaven finns åtta gigantiska områden där stora mängder plast cirkulerar. Men överallt i våra hav finns plast, och värst är mikroplasten, de små partiklar som fiskarna får i sig, vil­ ket innebär att kemikalierna i plasten tas upp i näringskedjan. Vilka effekterna blir på lång sikt vet man inte, men forskning pågår. Det här låter kanske hopplöst, men det går att göra saker – och en hel del görs re­ dan nu. Bohusläns kust är hårt drabbat, med 8 000 kubikmeter plast vid stränder­

• Clean-Up kust är Håll Sverige Rents •

skräpplockardagar där alla kan vara med. Enkel kom-igång-hjälp på www.hsr.se. Hör av dig till Ingalena Persson på Studiefrämjandet, riksförbundet om du vill veta mer.

sid X

STUDIEPLANEN MARIN NEDSKRÄPNING med

många tips på aktiviteter.

na. Här städas kusten flera gånger om året. Att lyfta frågan på den politiska agendan är ett annat sätt, för det är ju vi människor som dumpar plasten i haven. Studiematerialet Marin nedskräpning ger vägledning för aktivitet i denna fråga. Lars Grahn på Studiefrämjandet i Norra Bohuslän är en av det hundratal personer som beställt materialet. – Vi visade filmen och hade en föreläs­ ning på Café Planet här i Uddevalla för 25 personer. Några cirklar har inte kommit igång ännu men det kanske blir framöver. – Det här är en viktig fråga där vi be­ höver bilda opinion. Materialet är en ögonöppnare, säger Lars Grahn.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 9


Flockdjur Vad kan vi människor lära av hundarna?

Två flockdjur som hängt ihop i tusentals år. Delat nytta och nöje med varandra. I vanliga fall brukar vi människor fundera på hur vi kan lära hundar, alltifrån vardags­ lydnad till avancerade arbetsuppgifter. Mer sällan ställer vi frågan: Vad kan vi lära av hundarna? Rak kommunikation och förmåga att leva i nuet är två sådana egenskaper, menar hundpsykologen Eva Bodfäldt.

hund och människa .

» EVA BODFÄLDT

En människa helt utan kontakt med andra mår inte särskilt bra. En hund som lämnas ensam blir olycklig. Vi båda är sociala varelser som gillar sällskap. Hur kan vi människor inspireras av hundarna för att fungera bättre i sociala sammanhang? – Vilken spännande fråga, är Eva Bodfäldts första kommentar när vi träffas i lägenheten i centrala Stockholm, där Eva bor tillsammans med sambon Åsa och tre hundar, Zelda och Nemi, båda Chinese crested powder puff och labradoren Zakk. Eva Bodfäldt är välkänd hundpsykolog, fö­ reläsare och författare. I snart trettio år har hon ägnat sig åt relationen mellan människa och hund. – Jag är noga med att betona att jag arbetar med människor som har hund, säger hon. Det är oftast hos människan som nyckeln finns till att lösa de problem som kan uppstå i relatio­ nen till hundar.

Leva här och nu

Det visar sig snart att frågan om vad män­ niskor kan lära av hundar inte är så enkel att svara på. De individuella variationerna är 10

cirkeln

stora, både hos oss och bland hundarna. Gene­ raliseringar är alltid bedrägliga. Ändå ser Eva Bodfäldt några områden där hundarna kan vara en förebild. Det kanske mest uppenbara är förmågan att leva här och nu. – Det är inte så mycket bakåt och framåt hos hundar. De är närvarande i nuet. Det här är ett ideal även bland människor. Men det är inte alltid vi lyckas ”fånga dagen”. Mycket var bättre förr eller kommer att bli det i framtiden… så går ofta våra tankar. Kopplat till konsten att leva i nuet finns ock­ så hundars förmåga till acceptans, att gilla läget. Eva Bodfäldt menar att varken människor och hundar ska finna sig i vad som helst. Men om vi nu talar om gruppbeteende är ett visst mått av tålmodighet och fördragsamhet en till­ gång, i alla fall om flocken ska hålla ihop.

Talet ställer till det

När det gäller gruppbeteende menar Eva Bodfäldt att hundars tydlighet är eftersträ­ vansvärd. – Vi har talet och det kan ofta ställa till det för oss, säger hon.


HUNDAR visar väldigt tydligt vad som

gäller. Det gör inte alltid vi människor.

FOTO: THINKSTOCK

Att linda in dolda, subtila budskap, liksom att säga en sak med munnen och en annan med kroppen – det är otydligheter som kan försvåra mänsklig kommunikation. – En hund visar väldigt tydligt vad som gäl­ ler. När Eva Bodfäldt instruerar hundägare bru­ kar hon sällan lägga stor vikt vid röstkomman­ don. Visst kan de behövas, men inte alls i den utsträckning de flesta nyblivna hundägare tror. – Att hitta ett samarbete med sin hund bort­ om orden tror jag gör oss mer lyhörda och uppmärksamma som människor, säger hon. Hundar utmärker sig också för en närmast total brist på långsinthet. Att skam- och skuld­ belägga i all oändlighet är ett mänskligt bete­ ende, om än inte så sympatiskt. – Hundar kan tillrättavisa, men släpper se­ dan och går vidare. Inga efterslängar och inga misstankar om att de är utsatta för andras onda uppsåt.

Rädsla och nyfikenhet

En egenskap som vi delar med hundarna är rädslan för det främmande. Det här kan ibland leda till överdriven misstänksamhet och för­

domsfullhet mot sådant vi inte känner till. Samtidigt är vi nyfikna varelser. Och kanske har denna balansakt mellan vaksamhet och nyfikenhet gjort oss evolutionärt framgångs­ rika. Hittills har vi ju överlevt på planeten. Det är sällan vi kan studera hundar i sina naturliga flockar. De har blivit en del av vårt vardagsliv. Eva Bodfäldt menar att åttiotalets forskningsfokus på en sluten hundflock med en strikt rangordning var felaktig. Hundarnas flockbeteende är mycket mer komplext än så och här utvecklas fortlöpande vår kunskap ge­ nom ny forskning. Den blandade flocken med människor och hundar är den vi är mest van vid. Och här kan de flesta hundägare vittna om hundarnas posi­ tiva inverkan. – Det finns ett slags vardagsglädje bland hundar som vi kan lära av. Det är få hundar som inte kommer fram till dörren och viftar på svansen när du kommer hem. Just förmågan att se och uppskatta nuet och de vi har omkring oss varje dag är väl en lär­ dom så god som någon. Och här kan hunden vara vår förebild. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Med mera Kontaktkontraktet Eva Bodfäldt har bland annat skrivit boken Kontaktkontraktet: en bok om människans samspel med hunden. Boken handlar om hur vi bygger upp en bra relation till hunden. Till boken finns även en handledning och en dvd. Studiefrämjandet och hundorganisationerna Studiefrämjandet har ett omfattande samarbete med Sveriges stora hundorganisationer Brukshundklubben, Kennelklubben och Sveriges Hundungdom. Förra året genomförses över 4 500 studiecirklar i samarbete med Brukshundklubben.

cirkeln 11


N채rbild JOHANNA OJALA

LYSSNANDE LEDARE s채tter gruppen fr채mst

12

cirkeln


handlar längdåkning om den individuella prestationen. Genom skidhistorien har vinnaren ofta varit en skäggig man som fört en ensam kamp mot klockan, kroppen och mjölksyran. SVT:s skidexpert Johanna Ojala menar att det inte är den enda sanningen. Längdåkningen har alltmer utvecklats till att bli en lagsport där gruppen är viktig. som få sporter

»

Det är lätt att känna igen Johanna Ojala på Åre station. Så här i slutet i april är det glest på perrongen med bara någon enstaka inbiten utförsåkare med ett skidfodral i handen. Dessutom har Johanna Ojala synts i Vin­ terstudion nästan varenda helg från november till mars för att kommentera världscup och skid-VM. I bilen på väg till trendiga Åre Bageri frågar jag hur det har förändrat hennes liv att bli känd från TV. – Inte så väldigt mycket faktiskt. Jag märker ju att människor tittar lite och ibland kommer någon fram. Samtidigt blir jag mer och mer mån om mitt privata liv. Jag lämnar inte ut mitt telefonnummer till höger och vänster. Och nu när jag väntar barn känns det ännu viktigare att inte lämna ut mitt pri­ vatliv, säger Johanna Ojala. Hon och sambon Cristian väntar nämligen sitt första barn i början av juli, vilket i sin tur innebär att hon kommer att vara föräldraledig från jobbet i Thomas Alsgaards långloppsteam Lease Plan Go. Däremot hoppas hon kunna vara med i TV-rutan några helger när världscupen i längdåkning drar igång igen i november. – Min drivkraft för att vara med i Vinterstudi­ on är att dela med mig av mina kunskaper, mina tips och tricks kring träning och teknik, men även ge tittaren ett större perspektiv på en utövares pre­ station. Jag tycker det är roligt att kunna bidra helt

Sverige • • •

KONTRA NORGE

I Sverige tar vi hand om våra talanger på ett omsorgsfullt sätt. Norge har en sådan bredd att de lite cyniskt uttryckt kan kasta några ägg i väggen. I Sverige gläds vi över ett silver och brons, medan det i Norge enbart är guld som räknas. I Sverige har vi kanske lite mer distans, i Norge är längdåkning nästan på liv och död.

enkelt. Det här med att alla i gruppen ska vara med och bidra är också filosofin för teamet som jag är med och tränar i Norge.

Kometkarriär

Johanna Ojala har närmast gjort en kometkarriär som tränare, endast 31 år gammal handplockades hon av den tidigare OS-medaljören Thomas Als­ gaard. Nu har hon arbetat två år i Norge och är en av ytterst få kvinnliga tränare i längdåkningsvärl­ den. – När Thomas Alsgaard ringde blev jag först jät­ tenervös och undrade vad jag har att komma med till så meriterade åkare. Sedan tänkte jag att det måste finnas en anledning till att de hör av sig till just mig. Men visst var jag nervös till en början, i Norge är skidåkning nästan på liv och död och det finns en oerhörd press på ledarna för det norska landslaget. Medan hon slår sig ner med en kopp te och en bit smörgåstårta vid ett träbord på bageriet sä­ ger Johanna Ojala att bristen på kvinnliga ledare i mångt och mycket handlar om traditioner. Nor­ men inom skidvärlden är fortfarande en manlig skidåkare och tränaren är företrädesvis en medel­ ålders man med pondus. – I teorin är många positiva till tanken på en kvinnlig tränare, till exempel frågar ofta folk om inte jag ska bli tränare i det svenska landslaget. Men när det väl blir allvar börjar man ändå prata om att ”han eller han skulle passa för jobbet”, sä­ ger hon.

om

JOHANNA OJALA FÖDD: 20 juni 1982 och

uppvuxen i Ånge. BOR: Sedan 2014 i Åre

tillsammans med sambon Cristian och hunden Ofelia. KARRIÄR: Utbildad på Gymnastik- och idrottshögskolan. 2005–2008 basist i Grand Opening. Tränare på Torsby respektive Östersund skidgymnasium. I dag tränare i det norska proffsstallet Team Leaseplan Go. Sedan vintersäsongen 2013 är hon studioexpert i Vinterstudion på SVT. AKTUELL: I november 2015 är det dags för en ny omgång av Vinterstudion.

Förtroende steg för steg

Johanna Ojala beskriver sin egen träningsfilosofi som lyhörd och lyssnande. Hon vill stötta åkarna att bli sina egna tränare och stödja dem att fatta bäst beslut. – Jag är inte så mycket för att peka med hela handen, utan jag vill först lyssna in mig på grup­ pen. Åkarna ska inte känna sig stampade på, trots allt är det de som känner sin egen kropp bäst. Jag vill bygga upp ett förtroende steg för steg och låta »

cirkeln 13


Min ledarstil bygger på att alla i gruppen har kunskaper och verktyg för att själva kunna bidra.

»

TURNÉERNA MED BANDET

Grand Opening gav Johanna Ojala nya perspektiv.

» respekten komma efterhand tillsammans med de goda resultaten. Senaste säsongen har också teamet Lease Plan Go haft stora framgångar, bland annat har Petter Eliasson i stort sett sopat rent i långloppscupen och vunnit de flesta loppen. Johanna Ojala talar entusiastiskt om den goda stämningen i gruppen. – I fjol hade vi en av våra bästa teknikgenom­ gångar någonsin, då sade inte jag och den andra tränaren många ord. Det var grabbarna själva som kommenterade passet och delade med sig av sina bästa tips till varandra. Då kände jag att jag hade lyckats som ledare, eftersom min ledarstil bygger på att alla i gruppen har kunskaper och verktyg för att själva kunna bidra.

Blandning av kompetenser

Grunden för en god gruppdynamik, enligt Johanna Ojala, är just att alla bidrar och är engagerade. Det måste också finnas en blandning av olika kompe­ tenser och personligheter. Nu när Team Lease Plan Go håller på att rekrytera inför nästa säsong är det inte självklart att man väljer åkare med de bästa resultaten, utan personen måste också passa in i gänget. – Under den tid vi tillbringar tillsammans hand­ lar det om att vara aktiv. Du kan inte bara sätta dig och spela spel på telefonen när träningspas­ set är över. Du måste hela tiden ställa frågor och dela med dig av dina kunskaper. Ett exempel är nu i mars när en av våra åkare inte var på topp under norska mästerskapet, men ändå ville vara med och testa skidor och langa dricka. Han bidrog jätte­ mycket till laginsatsen. Johanna Ojala pekar på att synen på längd­ åkningen har förändrats de senaste åren. Grup­ pens betydelse för den enskilda prestationen blir

ACCEPTANS FÖR OLIKHETER är en bra ingrediens i fram-

gångsrika grupper, menar Johanna Ojala.

14

cirkeln

allt viktigare. Hon tar det mycket framgångsrika norska damlandslaget som ett exempel. – De har både en mix av olika personligheter och en acceptans för att de är olika. Det gör att de hela tiden sporrar varandra till att bli ännu bättre. Visst måste du i någon mån vara egoist för att lyck­ as som skidåkare, men i dagens allt tuffare kon­ kurrens behöver du också ett starkt och stöttande team bakom ryggen.

Identitetskris

Hennes egen aktiva skidkarriär tog slut redan vid 21 år. Hon började åka skidor som barn och åkte


Färga textilier som dukar, gardiner, servetter, väskor eller förkläden med dip-dye teknik och batikfärg. Inspiration på www.diy-detaljer.se

Skaparglädje

Sprid glädje, kunskap & låt inspirationen få utlopp! Hos oss hittar du material för en vår & sommar fylld med skapande. Metallisk antikvax

Nyhet! Smycke eller örtskylt?

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

Washitejp

www. s lojd -d etaljer. s e 0511-26 7 6 7

två junior-VM, men när hon sedan blev skadad var det tufft att hantera situatio­ nen. – Innan dess hade jag aldrig stött på nå­ gon motgång, så jag var inte beredd när smällen kom. Det slutade med att jag drog mig undan och kom bort från skidvärlden, vilket i sin tur ledde till att jag tappade mo­ tivationen. Det blev en identitetskris efter­ som jag varit skidåkare i hela mitt liv. I stället hamnade hon i musikvärlden tack vare att hon hade spelat fiol i kommu­ nala musikskolan hemma i Ånge. – Roger, som är sångare i The Grand Opening, berättade att de behövde en vio­ linist. Jag hade aldrig spelat i ett band ti­ digare, men tänkte varför inte? Sedan spelade jag lite av varje i bandet tills jag

3 bästa

Fyrkantig skidvärld

– Det är mycket havregrynsgröt och lång­ kalsonger över skidåkning och det var väl­ digt nyttigt för mig att umgås med helt andra människor. Det var en ny miljö för mig att plötsligt bo på ”lopphotell” i Ham­ burg och träffa människor som tog andra substanser än gröt och sportdryck. Till en början var jag väldigt fördömande, men sedan insåg jag att jag inte kan kräva att alla ska leva på samma sätt som jag själv.

SKIDUPPLEVELSERNA:

• Loppen och stämningen på plats under •

började spela bas, när den tidigare basisten hoppade av. Resultatet blev bland annat två album och flera Europaturnéer. Något som Jo­ hanna Ojala själv beskriver som en nyttig erfarenhet för en präktig skidtjej.

skid-VM i Falun 2015. Det överraskande bronset för herrarna och guldet för damerna stafetterna i junior-VM i Liberec 2013.

• En sväng på turskidorna som jag och

Cristian gjorde över Renfjället i strålande sol i fjol. I vanliga fall vill jag helst åka fort, men det här var en fantastisk naturupplevelse.

Johanna Ojala säger att hon lärde sig mycket om gruppdynamik under tiden i musikvärlden. I ett band handlar det om att jämka samman olika roller och person­ ligheter till en fungerande helhet. – Det gav mig nya perspektiv och er­ farenheter som jag fortfarande har nytta av i dag. Skidvärlden kan vara lite fyrkan­ tig ibland och jag tycker det är viktigt att förstå på djupet att alla är olika person­ ligheter. Konkret kan det betyda att sam­ ma träningsupplägg inte fungerar för alla. En del åkare behöver mycket struktur och gör all träning exakt efter boken. Andra, som Petter Northug, är mer konstnärsty­ per, och går mycket mer på känsla. Den oundvikliga frågan om hon en dag vill dela med sig av sina kunskaper och bli ledare för det svenska landslaget kan Jo­ hanna Ojala inte svara på. – Framtiden får utvisa vad som händer. Men visst är det dags för fler kvinnor som ledare inom skidvärlden – personligen kan jag också bli väldigt trött på alla gubbar som alltid tror att de vet bäst! l TEXT: CARINA JÄRVENHAG FOTO: MATS LIND

cirkeln 15


ROYA SARVESTANI, 22 BOR: Karlstad GÖR:

Student och klubbarrangör

DRÖMMER OM: Fred på jorden och lugn och ro. DET BÄSTA MED ATT DRIVA STUDIEC IRKEL:

Lätt att organisera och strukturera alla idéer man har, då det näst intill är ett måste. DITT BÄSTA TIPS FÖR ATT KOMMA IGÅNG: Gör det bara. Så enkelt ska det vara om det är rätt.

HUR MAN FÅR FOLK ATT KOMMA TILL EVENE-

Hitta ditt koncept, något du kan stå för och något som folk vill ha. Kan du inte stå för det du gör är det inte hållbart och det kommer speglas i det du gör.

MANG:

ALICE RINGHOLM HEDER , 24 Karlstad GÖR: Jobbar som personlig assistent DRÖMME R OM: Att skådespela och skriva.

BOR:

DET BÄSTA MED ATT DRIVA STUDIEC IRKEL:

Att man kan hjälpa varandra, ensam är inte alltid stark. Vi peppar, ger tips och råd i cirkeln. Att man kan få bidrag och tillgång till kurser är också väldigt bra. DITT BÄSTA TIPS TILL EN SOM VILL KOMMA

Fråga personer i din närhet, vänner, skolkamrater och lägg fram din vision! Det finns många som vill men kanske inte vågar ta steget. Kontakta närmsta Studiefrämjande och be om ett möte. De är väldigt tillmötesgående och tycker det är kul att du tar kontakt.

IGÅNG:

HUR MAN FÅR FOLK ATT KOMMA TILL EVENE-

MANG: Starta en Facebookgrupp och sprid!

Gör evenemang och bjud alla du känner. Ta kontakt med lokaltidningar och radio. Sätt upp affischer på platser där du tror din publik går. 16

cirkeln

CIRKLAR me – vi brinner för bra spelningar och vill vara ett komplement till

det övriga nöjeslivet i stan, säger Roya Sarvestani som tillsam­ mans med Alice Ringholm Heder driver Club Pebbles i Karlstad. I stället för att gnälla över stadens uteliv bestämde de sig för att göra något åt det. Genom föreningen Musikkollektivet jobbar de nu för fler konserter och musikevenemang.

»

Lägenheten strax utanför centrala Karlstad är mörk men mysig. Här trängs stora tunga trämöbler med böcker och en massa gröna växter. I den stora soffan, bland kuddarna, sitter Alice och byter ljusen i mässingsljusstakarna. I kväll ska de sista detaljerna inför den kommande helgens aktiviteter bestämmas. – Vi försöker få en regelbundenhet i det vi gör och kör vår klubb minst en gång i månaden. Det börjar märkas att konceptet har satt sig, för folk återkommer och det är jättekul, berättar Alice.

Att organisera arbetet som en studiecir­ kel var från början inget givet alternativ. I dag känns formen lika enkel som själv­ klar, den är flexibel och inkluderande. När man är två är det mesta svårt att genomfö­ ra. Minst tre medlemmar är ett krav både om man vill starta en förening eller få hjälp från ett studieförbund. – Och vi hade inga möjligheter att star­ ta företag. Alla som deltar i kollektivet jobbar, pluggar eller gör både och. Vi har friheten att lägga upp arbetet precis som vi vill, det passar oss väldigt bra. Dessutom


d närhet och distans får vi hjälp och stöd från Studie­ främjandet när det behövs, sä­ ger Roya.

Ett sätt att organisera

ROYA OCH ALICE VILL HA MER MUSIK I STAN

Hur funkar det då? Upplägget är lätt att greppa. Musikkollektivet har fyra medlemmar och i dagsläget två separata projekt. Aktiviteterna drivs som studiecirklar. De träffas en gång i veckan för att planera, boka musikakter och bolla idéer inför kommande event. Varje möte genomförs efter en viss mall. Kortsiktiga och långsiktiga mål sätts upp och bockas av allteftersom. – Jag tror att många skräms av just be­ greppet studiecirkel. Det låter ju svårt. Som att det finns en massa krav och att man måste lära sig saker på ett visst sätt, ur en bok liksom. Men så är det så klart inte. Vi lär oss massor hela tiden, utan böcker. Jag hade ingen aning om hur man bokar ett band eller formulerar en budget,

och nu håller jag kontakt med bokare över hela världen, berättar Roya. För att vinna tid och effektivisera arbetspro­ cessen sker en stor del av kontakten på distans. Alla fyra medlemmar träffas några gånger per termin för att stämma av och dra upp generella riktlinjer. Resten av tiden finns de tillgäng­ liga på Facebook, i en särskild låst grupp där endast inbjudna får del­ ta. Här lägger de upp all viktig in­ formation, tipsar varandra om mötesteknik, bra folk att samarbe­ ta med och allmänna knep de lär STUDIECIRKELFORMEN VAR INGEN självklarhet sig längs vägen. Fördelen med nätet är att från början, men nu flyter allt på. kontakten kan ske på det sätt som passar var och en. – Alla har väldigt mycket att göra hela tiden. Vi lägger ner jättemånga ideella tim­ mar på det här och då gäller det att pussla »

cirkeln 17


gäller det också att vara proffsig och att aldrig tumma på kvaliteten, oavsett vad det gäller. Är man dessutom expert på att ro grejer i land på en liten budget, är halva ar­ betet redan gjort.

Våga fråga

ROYA OCH ALICE vill utveckla nya klubbkoncept och ge lokala förmågor chans att visa upp sig.

få allt att funka med minsta möjliga mot­ stånd är det bra att alliera sig med andra som har samma engagemang och värde­ grund. Det är en förutsättning för att mi­ nimera slitningar och få alla att dra åt samma håll, menar Roya. Vill man etablera sig på riktigt i en stad

brandbiz

» in dem där det finns plats i livet. Att job­ ba på distans gör det här möjligt. På Face­ book är man ständigt nåbar. Man behöver inte alltid ses fysiskt för att jobba bra ihop, säger Alice. Hon och Roya är vänner sen lång tid till­ baka. De vet om varandras styrkor. För att

Aa

webb

– Men det är också viktigt att se till att artister och dj:s får betalt, att man inte snålar. Vi bokar band från hela världen, och då måste man veta vad man gör. När man är osäker ska man våga fråga. I vårt fall har vi jättestort stöd av Studiefräm­ jandet som här lokalt är väldigt duktiga på musik. De svarar på frågor, lånar ut grejer och finns till. Och det är värdefullt om man till exempel är alldeles ny inom studieför­ bundssammanhanget, säger Roya. – Hittills har vi fått ett väldigt bra mot­ tagande och publiken har hittat till oss. Nu när vi har kommit igång ordentligt med studiecirkeln är målet att utveckla nya klubbkoncept och ta på oss större evene­ mang. Vi vill sätta Karlstad på kartan och lyfta lokala förmågor i allt vi gör, tillägger Alice. l TEXT: ELMA PASALIC BILD: ROBERT STÅLBRO

ALLT OM ADOPTION

På www.adoptionscentrum.se finns massor av läsning för dig som är intresserad av adoption. Sedan bildandet 1969 har mer än 25 000 barn från 60 länder fått en ny familj i Sverige genom Adoptionscentrum. Under fliken ”föräldralösa barn” kan du läsa om Adoptionscentrums omfattande biståndsarbete. kollen

ALLMÄN LINJE ✓

Ff

Sc

So

Gg

pråk Sp

& SAMHÄLLE

STUDS

Föreningen – från idé till praktik är en enkel och användbar introduktion för dig som vill starta en förening – eller utveckla en som du är med i. Boken innehåller tre delar:

• Föreningen som idé – om de demo­

kratiska tankarna bakom föreningar. Föreningen i förändring – om före­ ningslivet i det svenska samhället. Föreningen i praktiken – ger råd, steg för steg, för er som vill starta en förening. DEN HÄR BOKEN berättar vad en förening är och om vilka idéer

Allmänna linjen riktar sig i första hand till dig som är 20 år och äldre och som saknar eller har ofullständiga gymnasiestudier bakom dig. Beroende på hur din tidigare studiesituation ser ut och vad du är intresserad av att läsa, väljer du mellan olika läsårslånga temakurser. #nyskapandefolkbildning

• •

som ligger bakom den demokratiska föreningen. Den är också en guide till dig som vill starta en förening, och en chans för redan föreningsaktiva att fylla på med nya tankar. Boken är indelad i tre delar:

cirkeln

från idé till praktik

Föreningen i förändring ger en kortfattad bild av föreningslivets

betydelse i det svenska samhället, om folkrörelsernas roll i demokratins framväxt – och vad föreningar betyder idag.

Föreningen i praktiken ger råd för er som vill starta en förening,

eller för er som redan är igång och vill ha lite hjälp att utveckla föreningen.

Det går bra att hoppa in var som helst i boken – börja med den del som känns mest intressant för dig. Föreningen från idé till praktik, är skriven av Mats Lodén och utgiven av Studiefrämjandet.

Studiefrämjandet

18

FÖRENINGEN

Föreningen som idé berättar om föreningsformens idé, om demokratin och alla medlemmars rätt att vara med och påverka.

ISBN: 978-91-975763-3-8

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80

F ÖR EN I NG E N från idé till praktik

Aa

Första steget till förening

Föreningen – från idé till praktik är skriven av Mats Lodén och. Läs boken på www.cirkeln.nu eller beställ från Studiefrämjandet, riksförbundet.


BIL D : HU G O RÖJ GÅRD

notiser BILDNINGSTRENDER:

Språk och mat i topp svenskar är intresserade av att lära mer under det kommande året. Det visar en undersökning Sifo gjort på uppdrag av Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation. Vad vill då människor lära mer om? Här är topplistan:

BILD: THINKSTOCK

MER ÄN 9 AV 10

• • • • • •

Språk 53 % Mat och dryck 45 % Hälsa och friskvård 43 % Data, IT, teknik 40 % Ekonomi och juridik 39 % Politik och samhälle 39 %

Rapporten Bildningstrender 2015 finns på www.studieforbunden.se

Öppna väggar för graffiti Skadegörelse enligt en del, konst enligt andra. På flera håll i landet finns nu lagliga graffitiväggar, för att visa graffitin som konstform och ge möjlighet för skapande. Nyligen släppte Subtopia, Graffitifrämjandet och Studiefrämjandet en handbok om hur man startar och driver öppna lagliga graffitiväggar. Handboken berättar om hur och varför man bör jobba främjande med konstformerna graffiti och gatukonst. Beställ handboken Öppna väggar från Studiefrämjandet.

GRAFFITIVÄGGAR ÄR KONTROVERSIELLT!

Sommarkurser

Åsa folkhögskola 640 24 Sköldinge

Tel: 0157- 695 00 Fax: 0157-695 29

på Åsa folkhögskola i Sköldinge

E-post: asa.fhsk@folkbildning.net Hemsida: www.asa.fhsk.se

cirkeln 19


VAD

SPELAR DU FÖR ROLL? gör vi alla. Och i nästan alla intar vi, med­ vetet eller oavsiktligt, olika roller. Ingenting säger att du har samma roll i alla grupper du är med i. Men de flesta grupper har en uppsättning givna roller, som väntar på att besättas. Daniel Forsberg har spelat musik i många grupper. Här presenterar han några karaktä­ rer han stött på genom åren. Lite överdrivet kanske, men vi tror du känner igen typerna, även om du aldrig ingått i ett band. Kanske spelar du själv en av rollerna. deltar i grupper

LENA LEDARE Lena kombinerar karaktärsdragen strukture­ rad, ordningsam och grymt ämneskunnig. Hon sätter tydliga mål, är duktig på att peppa och driva gruppen framåt. Lenas stora energi gör att hon oftast får gehör för sina idéer. Men hon kan ibland upplevas som lite för bossig, kon­ trollerande och rentav en aning fyrkantig. Som motorn i bandet har Lena kontakt med kon­ sertarrangörer och är bandets naturliga spjut­ spets i jakten på framgång och skivkontrakt. TYPISKT CITAT AV LENA : ”Då ses vi på tisdagsrepet.

Jag lägger upp mina texter och ackord i Dropbox så ni kan kolla in dem i förväg.”

20

cirkeln

KRITISKE KRISTER Här har du personen som mer än gärna pro­ blematiserar allt och lite till. Kanske älskar Krister frågorna mer än svaren? Av vissa kan han upplevas som negativ, gn��llig och provo­ cerande, medan andra ser honom som klok, förnuftig och med förmåga att se logiska sam­ band. I bandet är det ofta Krister som vågar ta upp känsliga ämnen om låtar som inte hål­ ler måttet, att konsertgaget är för lågt eller att bandets sound behöver uppdateras. TYPISKT CITAT AV KRISTER: ”Refrängen i nya låten suger! Hur ska vi få till en bra platta om vi inte repar oftare?”

REBECKA REBELL Rebecka står för det yviga och kax­ iga i gruppen. Hon går alltid sin egen väg och bryr sig föga om vad andra tycker. Musikaliskt för­ kastar Rebecka allt som har med ackordsanalyser och administra­ tiv struktur att göra. Hon förli­ tar sig på sitt grymma gehör och ett soloparti spelas aldrig lika­ dant två gånger. När Rebecka får flow, vilket händer ofta, kan hon stanna i replokalen hela natten. TYPISKT CITAT AV REBECKA:

”Snacka inte så mycket skit. Nu kör vi istället!”

”Refrängen i nya låten suger! Hur ska vi fåt till en bra platta om vi inte repar oftare?” Kritiskte Krister


BIL D : THINKSTO CK & NINNI O L J E M ARK

”Kom hit allihop! Har ni sett det här klippet med den skrattande geten? Fy fan så roligt!” Sociala Sofia

SOCIALA SOFIA Sofia är den mest utåtriktade och gladlynta personen i gruppen och med sin lättsamhet sprider hon härlig energi omkring sig. När bandet träffas har Sofia också stort behov av att prata om annat än musik. Det kan vara allt ifrån det senaste avsnittet av Let’s Dance till Lohmanders nya chilibearnaise eller som­ marens semesterplaner till Rhodos. Sofia är en engagerad musiker, men trivs allra bäst på fikarasten och när stämningen är mer avslapp­ nad. Om någon föreslår en After Work för att fira ett lyckat rep, så är det Sofia. TYPISKT CITAT AV SOFIA: ”Kom hit allihop! Har ni sett det här klippet med den skrattande geten? Fy fan så roligt!”

PASSIVE PUTTE Vad Putte tycker och tänker är en gåta. Han håller låg profil – ibland så låg att han knappt märks överhuvudtaget. Vissa kan uppleva att Putte blir ”överkörd” när saker bestäms, men han är oerhört lojal mot gruppen och gör all­ tid det han blir tillsagd. Kanske är han med i bandet bara för att polarna är med? Men ske­ net bedrar. Putte kan mycket väl vara den mest passionerade musikern i hela gruppen. Detta anas tydligt på spelningarna då han går in i sin egen värld och släpper på känslorna totalt. TYPISKT CITAT AV PUTTE: ”Det spelar ingen roll. Om ni tycker så, är det okej för mig.”

VIMSIGE VIKTOR

LASSE LAGSPELARE I Sveriges fotbollslandslag i VM 1994 skulle Lasse vara Stefan Schwarz. Att jobba stenhårt för laget men själv ta lite plats, det är Lasses melodi. Genom att stötta och lyfta fram andra är han ovärderlig för gruppens resul­ tat. Uppstår konflikt eller osämja är det oftast Lasse som medlar, summe­ rar allas åsikter och levererar ett förslag på lösning. Musikaliskt är Lasse inlyssnande och med en enkel och smakfull spelstil limmar han ihop ban­ dets sound till en proffsig helhet. Lasse är alltid i tid till repen, övar sten­ hårt på sitt instrument och kan givetvis alla låttexter och ackord utantill.

Viktor kan upplevas som den där sköna snub­ ben som alltid obekymrat tar dagen precis som den kommer. Många har svårt för hans något relativa inställning till tid och planering. Men trots att Viktor oftast kommer för sent och kan verka distraherad och rörig, presterar han all­ tid på topp. Viktor är ett unikum – en per­ son man inte kan låta bli att älska. Inte sällan kläcker han irrationella idéer som får andra att höja på ögonbrynen. Om någon föreslår ett publikfriande Tomas Ledin-medley mitt i det annars tungsinta och melankoliska original­ setet – då är det Viktor. TYPISKT CITAT AV VIKTOR: ”Är det i morgon vi ska

lira? Jag kommer så fort jag kan. Farsan behöver hjälp med bilen.” TEXT: DANIEL FORSBERG

TYPISKT CITAT AV LASSE: ”Snyggt spelat, Lena! Det låter nog bättre om jag håller igen lite i verserna.”

cirkeln 21


brandbiz

S, STA

30 augus RT ti!

STADSODLING ✓ Aa

Ff

Sc

So

Gg

pråk Sp

& SAMHÄLLE

STUDS

Grundläggande kurs för ovana – i praktik och teori. Att odla i staden, hemma eller i kvarteret för sina husbehov är en växande rörelse. Den här kursen hjälper dig att komma igång med kryddor i kruka eller potatis på balkongen. Odla för maten, för konsten, för att må bra!

#nyskapandefolkbildning

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80

J N A P U M TN KA US J

inom SLF, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet

Facket med kollektivavtalet för dig som arbetar på Studiefrämjandet Just nu, tre första månaderna gratis www.facketstf.se eller maila till info@slf.a.se

cirkeln

MILJONER

TILL STUDIEFÖRBUNDEN FÖR ASYLSÖKANDES SVENSKKUNSKAP REGERINGEN FÖRESLÅR I vårbudgeten att studieförbunden ska få 30 miljoner kronor för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska. Satsningen ska underlätta etableringen i samhället, skapa nätverk och stödja språkinlärning. Insatserna genomförs under andra halvåret 2015. – Satsningen syftar till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att etableras i samhället genom ökade kontaktytor och socialt stöd, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

VET DU…

Studiefrämjandets Tjänstemannaförening

22

30 FOTO: KRISTIAN POHL / REGE RINGSKANSL IE T

NY KORT KUR

So

… vilka förmåner, rättigheter och skyldigheter du har i kollektivavtalet?

VET DU…

… vad du får ut i pengar vid arbetslöshet, långvarig sjukdom eller när du blir pensionär?

VET DU…

… vad som gäller för arbetsmiljön?

VI VET!!


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

så vanligt folk kan få gå och lära sig något utan att det ska kosta hela lönen, och även ert stöd till små föreningar, bra jobbat.” Så skriver en av de 1 600 perso­ TOMMY WINBERG ner som svarat på Studiefrämjandets enkät till cirkeldeltagare. Citatet ger i all sin enkelhet en nyttig påmin­ nelse om vårt huvuduppdrag. Ordet ”möjliggörare” används ibland för att beskriva studieförbunden. Alltså inte att vi ska fixa allt, utan göra det möjligt för andra – ”vanligt folk” och ”små föreningar” – att utvecklas, utifrån egen vilja och intresse. Du som är cirkelledare är en viktig länk i detta ”möjliggöran­ de”. Fundera över hur du, i din grupp, kan vara ”en frigörande kraft för människors möjligheter”, som vi skriver i vår vision.

ledare

”TACK FÖR ATT NI FINNS

har Studiefrämjandet förbundsstämma i Täll­ berg. Vi har växt från ett av de mindre studieförbunden till det näst största. Besluten på stämman har därför betydelse, inte bara i vår organisation, utan för den riktning som svensk folk­ bildning tar framöver. Särskilt viktigt blir beslutet om nya Strategiska mål, som ska vägleda våra prioriteringar fram till 2021. Jag tycker för­ slaget andas insikt om de stora samhällsutmaningarna – och tydliggör vår vilja att påverka och förändra.

I SLUTET AV MAJ

GRUPPER ÄR TEMAT för det här numret av Cirkeln. I alla grupper och föreningar – små som stora – är det lätt hänt att snöa in på interna frågor. Ibland tänker jag att det kanske krävs att några blir lite föreningsnördiga för att allt ska hålla ihop. Men lagom är bäst. När jag åker till stämman i Tällberg är det därför med våra deltagare och ledare i fokus. De som i dag finns i Studie­ främjandet, och de nya vi ska bjuda in. Jag slutar därför med ännu ett citat, där en cirkeldeltagare beskriver mötet med Stu­ diefrämjandet som ”en oas av möjligheter och tilltro”. En fin sommar till er alla!

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

”En oas av möjligheter och tilltro”

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B

IL LU STRATIO N: L INA E RIKSSO N

Festivaler

Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

V I F I N N S PÅ F Ö L J A N D E F E S T I VA L E R : VÄRLDENS STÖRSTA MUSIKFESTIVAL SVERIGE SWEDEN ROCK FESTIVAL SÖLVESBORG PEACE & LOVE BORLÄNGE / PUTTE I PARKEN KARLSTAD UMEÅ OPEN UMEÅ / METALLSVENSKAN ÖREBRO INMUSIC FESTIVAL KROATIEN / MAKE MUSIK STOCKHOLM METAL PÅ BRUKET GÖTEBORG / FOLK O ROCK SEGMON

ARVIKA HAMNFEST / LÖRDAG I TRÄGÅR’N LIDKÖPING SEASIDEFESTIVALEN FALUN / KARL-OSKAR DAGARNA VÄXJÖ PARKFESTEN NORA / HELLDORADO ROCKFEST ESLÖV VÅRSKRIK PÅ HILLSTREET LINDESBERG / POPEGOJA MALMÖ BOLLNÄS METAL RULES BOLLNÄS / PARKFESTIVALEN FALKÖPING JÖNKÖPINGSFESTEN JÖNKÖPING / DISCOURAGED FESTIVAL UMEÅ VICIOUS ROCK FESTIVALEN TROLLHÄTTAN / KILLEBOM SÖLVESBORG KULLENFESTIVALEN SKARA / POP I GAPET TRANÅS KULTUR & PORSLINSFESTIVAL LIDKÖPING / EARGAZM SANDVIKEN KULLAR & KLANG FESTVALEN VÄNNFORSBÄCK MASSPSYKOS SANDVIKEN / TRYCKERIFESTIVALEN TORSÅS INGBOFESTIVALEN INGBO / LIVE&LOCAL FESTIVALEN KATRINEHOLM EN FESTIVAL FLEN / BALSTAFESTIVALEN ESKILSTUNA BONDEBACKA ROCK N´2015 MOTALA / HAMNROCK MOTALA AUGUSTIFESTEN NORRKÖPING / PARKFESTEN KLIPPAN MUSIKFEST ÅSTORP / ROCK I DALEN ÖRKELLJUNGA HELSINGBORGSFESTIVALEN HELSINGBORG / SALAFESTIVALEN SALA THE REAL SHIT FESTIVAL HELSINGBORG / KORVGRYTAN HELSINGBORG GRUVPUNKEN NORBERG / GETAWAY ROCK FESTIVAL GÄVLE LAKESIDE FESTIVAL GNESTA / PARKROCK 15 VÄRNAMO VÄSTERORTS FAVORITER VÄLLINGBY / KONST & MUSIK STOCKHOLM ROCK MOT CANCER HJO / YEAH! ÖREBRO / MEGAFON GÖTENE ROCK IM STADSPARK ARVIKA / RITZIVALEN ARVIKA VÄRLDSKULTURFESTIVALEN ESKILSTUNA / ROCK IN LISCH LIDKÖPING TORSJÖ LIVE HÄSSLEHOLM / VÄSTERÅS CITYFESTIVAL VÄSTERÅS HJO HAMNFEST HJO / TORSDAG I TRÄGÅR´N LIDKÖPING PLAY IT LOUD FESTIVAL KATRINEHOLM

Vill du också utvecklas på scenen? Kontakta Studiefrämjandet på din ort idag!

nemis.se

ÖNASTE S S SK TA ND

Vi finns på

FEST DS

SMÅ LA

Arangeras av

studieframjandet.se/musik

28-29

DEN 5-11 OKTOBER KOMMER HELA SVERIGE ATT FYLLAS AV MUSIK.

AUGUSTI

EKSJÖ STADSFEST

7 SCENER

HANTVERK, FART OCH FEST!

70 ARTISTER KNALLAR, MAT, ÖLTÄLT, KVARN MÅNS ZELMERLÖW • ROLANDZ • ELD PETTER ZARA LARSSON • THOMAS DI LEVA • och många många fler

Läs mer på www.eksjostadsfest.se

Tillsammans blir det Världens största musikfestival. Alla studieförbund arrangerar. Alla musikstilar får plats. Vill du spela, lyssna eller veta mer. Hör av dig till Studiefrämjandet där du bor eller titta in på

varldensstorstamusikfestival.se

24-26 JULI 2015

ZORNMÄRKET 2015 – uppspel på Korrö Sommarens roligaste folkmusikläger Starta festivalen med en kurs Barnens egen Korröfestival Prova på världens tyngsta basgång och kast med liten fiol!

korrofestivalen.se

Galet mycket bra musik!

Mitt i konstverket Mannaminne, Höga Kusten Vi börjar på Jazz, Blues, Bluegrass, Cajun och R&B. Konserter, jam, pub, parad, kök & bar. På scen: Svante Thuresson, Babben Larsson, Jump4Joy, Spinning Jennies, med flera!

fredag kl. 14.00 med familjekalas: musik, pyssel och underhållning för hela familjen!

För mer information om årets program: neworleansfestivalen.se För biljetter: 0613-20290, www.hogakusten.com


cirkeln2_15_webb.pdf