Cirkeln nr. 2/2021 - Tema Inspiration

INSPIRATION BANDET UNDER YTAN SPELHOBBYNS VÄRLD AD R M BEKY SSOR E PROFM ÖT AM ERIK

NÅ

AVKOPPLANDE AKTIVITETER

Tid & plats för samverkan UGGLESTIPENDIUM TILL KOLONIMUSEUM

ORSA, UPPSALA, UDDEVALLA HÄR FINNS FOLKBILDNING

FÖRBUNDSSTÄMMA I STUDIEFRÄMJANDET 2.2021

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 42. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

Jens Tärning postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

fram- och baksidor. För mycket centralstyrning har sina risker. Handlingsutrymmet minskar för lokalavdelningarna och deras styrelser. Inflytande och engagemang hänger ihop.

Därför finns en poäng att makten och resurserna hamnar så nära deltagarna som möjligt – i lokalavdelningarna. Å andra sidan, att släppa fritt är riskabelt. Det kan gå bra, men också sluta i diket. Det fanns en tid man kunde upptäcka Studiefrämjandets logotyp i blått, utifrån uppfattningen att blått är snyggare än vinrött, och ”vi bestämmer minsann själva”. Värre saker än så har hänt på senare år, med oegentligheter i hanteringen av offentliga bidrag. I många fall är det dessutom både smartare och billigare att samordna, så att alla inte behöver göra allt.

SOM VANLIGT FINNS

FÖR MYCKET OCH FÖR LITE skämmer allt, säger ordspråket. Nu verkar det finnas en vilja i Studiefrämjandet att hitta en balans mellan lokalt och centralt som alla kan ställa upp på. Eller åtminstone de flesta. För tro inte att frågan om lokalt och centralt är löst en gång för alla. Titta bara på Europeiska unionen.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

studieframjandet.se/cirkeln

Spänningen mellan centralt och lokalt finns överallt i samhället. På Riksidrottsmötet för några veckor sedan var det tuffa diskussioner om resursfördelningen mellan Riksidrottsförbundet och specialförbunden, och i förlängningen idrottsföreningarna. Vi ska nog hitta balansen, lugnade ordförande Björn Eriksson i P1.

Diskussionen förs även i Studiefrämjandet. Hur mycket resurser ska gå till lokalavdelningarna och hur mycket till riksförbundet? Vad ska bestämmas centralt och lokalt?

CENTRALSTYRNING ELLER DECENTRALISERING?

THOMAS ÖSTLUND papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i juni 2021.

REDAKTÖR

Innehåll

4 Tid & plats för samverkan

8

AVKOPPLANDE AKTIVITETER

8 Avkopplande aktiviteter

12 Porträtt: Erik Amnå

15 Här händer det

16 Bandet under ytan 2 0 Spelhobbyns värld

22 Förbundsstämma i Studiefrämjandet

BILD: ANGELO PANTAZIS

2

cirkeln

FÖR STUDIEFÖRBUNDSKOLLEGAN SENSUS KAMPANJ VAD BETYDER FOLKBILDNING FÖR DIG? En skarp

kontrast till den bild som målats upp i mederna de senaste månaderna. Just nu över 250 berättelser på www.folkbildningformig.se.

tummen ned …

FÖR PLÅGADE DJUR.

Skållade kycklingar och plågade grisar. Avslöjandena kommer med jämna mellanrum, och alldeles för ofta. Vi lägger inga moraliska aspekter på människors matvanor, men däremot på hur djuren behandlas.

20

SPELHOBBYNS VÄRLD

B ILD: RAAMIN K A

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

tummen upp …

BILD: SLAVCHO MALEZANOV

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet

Konsten att hitta balansen

NAMN: Ingela Dahlin ÅLDER: 62 BOR: Hus i Söråker i Timrå kommun. FAMILJ: Sambo, fyra barn, fem barnbarn, häst och katt. GÖR: Anställd som verksamhetsansvarig och projektledare i Storöringens fiskeklubb – Framtidens förening. LÄSER: Om mord. Det låter hemskt men jag gillar kriminalare. LYSSNAR PÅ: Pop, gärna Celine Dion. FÖREBILD: Madeleine Albright. En person jag känner tilltro till.

Spretigt, yvigt – och roligt!

Vilken är din passion?

Naturupplevelsen är den absolut största.

Vad gör du?

För tretton år sedan startade jag Storöringens fiskeklubb – Framtidens förening med några kompisar. Jag har varit en ideell människa sedan jag föddes.

Vad gör ni i föreningen?

Vi har tre inriktningar, sportfiske, natur och idrott. Det smarta är att vi samarbetar med tolv andra föreningar, som vi involverar utifrån vad människor vill göra. Det gäller att tänka utanför boxen. Jag har ordnat dikttävlingar i sportfiskeklubbar, och nu har vi öppnat upp våtmarker på en golfbana så att gäddor kan föröka sig. Det är fiske, teater, fågelutflykter, miljörockrevy, padel, golf, casting och mycket mer. Spretigt och yvigt men roligt!

Får ni med er ungdomar?

Oj, oj, vi får med oss mängder. Jag lägger ut en aktivitet och vips är det fullbokat.

Och ledare, hur engagerar du dem?

Genom att vara positiv och låta alla göra det de är intresserade av. Jag har min bild hur det ska vara, men det gäller att låta människor ta eget ansvar. Inte styra för mycket!

Dina drivkrafter?

Jag mår bäst när jag får andra att må bra. Jag har inga blygsamheter och ett stort kontaktnät. På något konstigt sätt får jag människor med mig.

Vad beror det på?

Ja säg det. Kanske för att jag låter folk komma till tals, ser dem i ögonen och lyssnar. Det är folkbildning för mig.

Folkbildning som en väg in i människors själar.

Hur kopplar du av själv?

Vi åker till fjällen och fiskar varje sommar. Jag går ifrån gubbarna och är helt för mig själv. De här dagarna behövs för att samla energi som jag sedan delar med mig av till andra. Jag är social, men inte dygnet runt. När jag kommer hem vill jag sätta på mig pyjamasen och måla tavlor.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: SEBASTIAN EVENSSON

cirkeln 3

STUDIEFÖRBUNDEN OCH KOMMUNERNA

TID & PLATS FÖR SAMVERKAN historia. Studiecirklar och kulturverksamhet sker där människor lever – på landsbygden, i småsamhällen och storstäder. Vad betyder studieförbundens insatser? Hur samverkar de med kommunen? Och vad säger lokalpolitikerna om studieförbunden? Med dessa frågor i bagaget gör vi nedslag i tre svenska kommuner – landsbygdssamhället Orsa, småstaden Uddevalla och en av landets snabbast växande kommuner, Uppsala.

FOLKBILDNING ÄR EN LOKAL

4

cirkeln

BIL D : M AG NU S CARIS

BIL D : SHU TTE RSTO CK

KONTAKTVÄGARNA är korta och informella i Orsa.

JÖRGEN NOHRIN vid Lillåhem, ett äldreboende

där Studiefrämjandet har kulturverksamhet.

ORSA

Enda studieförbundet på plats I ORSA ÄR STUDIEFRÄMJANDET det enda studieförbundet med kontor.

I kommunen snurrar mycket av fritids– och kulturutbudet kring föreningslivet.

– Studieförbunden är en tillgång, och en värdefull bas där föreningar och medborgare kan få stöd och inhämta kunskap, säger kommunalrådet Mikael Thalin (c).

»

Jörgen Nohrin är den enda anställde på Studiefrämjandets kontor på Frelins gränd i Orsa.

– Det är uppskattat att vi finns på plats, och jag tycker samarbetet med kommunen fungerar bra, säger han.

I Orsa är kontaktvägarna korta, många frågor avhandlas över en lunch eller på Ica. Samarbetets informella prägel visade sig när pandemin slog till.

– Kulturchefen hörde av sig och sa att bibliotekspersonalen behövde lära sig Teams. Så klart ordnade vi det, säger Jörgen Nohrin.

Det är inte alltid pengar med i bilden när något behöver fixas.

– Vi har utrustat replokaler i skolan. Vi får använda lokalerna gratis och kommunen får använda vår utrustning.

På äldreboenden

Sedan 2007 genomför Studiefrämjandet, tillsammans med tre andra studieförbund, regelbundna kultur- och friluftsaktiviteter på Orsas två äldreboenden. Från början ett projekt, numera en reguljär verksamhet, med årliga anslag från kommunen.

Nu är en stor utbildningssatsning på gång, i tjugotalet vattenföreningar i byarna runt Orsa.

Föreningarna svarar för vattenförsörjningen till hushållen. Kommunen har vänt sig till Studiefrämjandet för hjälp med utbildningar.

– Vi tror att studiecirkelformen kan vara bra för påfyllnad av kunskap, både om vattenkvalitet och hur man driver en förening, säger kommunalrådet Mikael Thalin.

– Det är få som gör mycket. Lokaler finns, utrustning finns men människor som vill engagera sig är en bristvara, säger Jörgen Nohrin.

Utmaningar MIKAEL THALIN,

kommunalråd (c) i Orsa.

JÖRGEN NOHRIN,

Studiefrämjandet i Orsa.

Lyssna in

Lyhörd och anpassningsbar. Det är enligt Jörgen Nohrin egenskaper som krävs av den som arbetar på ett studieförbund på en mindre ort.

– Du måste lyssna in vad som är på gång och ställa upp där behoven finns. Vi är inblandade i många kultur- och föreningsaktiviteter här i Orsa.

I mindre orter bygger mycket på ideella krafter.

Enligt Mikael Thalin är demografi och kompetensförsörjning två stora framtidsutmaningar för Orsa.

– Som i många inlandskommuner har vi stor andel äldre i befolkningen. Samtidigt har både vi i kommunen och företagen svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Fler unga med bra utbildning behöver alltså bosätta sig i Orsa.

Hur ska det gå till?

– Vi behöver utveckla oss inom kultur- och fritidsområdet. Föreningslivet är centralt i vårt samhällsbygge, säger Mikael Thalin. l

Orsa

• Orsa kommun i norra Dalarna har 6 900 invånare.

• Centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet bildar majoritet i kommunen.

• Studiefrämjandet är enda studieförbundet med kontor i Orsa. Flera andra studieförbund finns i grannkommunen Mora.

cirkeln 5

BIL D : G U NHIL D HANSE N

”Studieförbundens fria roll har ett egenvärde, så jag tror inte på idén att vi politiker ska styra verksamheten för hårt.”

Kompetens och långsiktighet är, enligt Lars Häger, nyckelbegrepp för ett gott samarbete med kommunen. Det gäller att bidra med lösningar på de utmaningar som finns i Uppsala.

– Det lönar sig inte att vara en konfrontativ kravmaskin, det är bättre att vara en lyhörd idémaskin.

FRITIDSBANKEN i Gottsunda är en av många verksamheter som Studiefrämjandet driver i samverkan med Uppsala kommun.

UPPSALA

Hellre idémaskin än kravmaskin – Uppsala växer snabbt, och det gäller att vi växer hållbart, både miljömässigt och socialt. Här har studieförbunden en viktig roll att spela, säger kommunalrådet Linda Eskilsson (mp).

»

LINDA ESKILSSON,

kommunalråd (mp) i Uppsala.

LARS HÄGER,

chef för Studiefrämjandet Uppsala Västmanland.

6

cirkeln

Linda Eskilsson beskriver studieförbundens roll som tudelad, dels att anordna cirklar och samarbeta med föreningar, dels som partner till kommunen.

– Vi samverkar med civilsamhället, utifrån insikten att vi i kommunen inte alltid vet mest eller har bäst förutsättningar att nå ut till människor.

Hon tar Kulturskolan som exempel, där Studiefrämjandet är en av tre utförare.

– Samarbetat fungerar väldigt bra. Nu kan vi finnas på fler platser med ett bredare utbud.

Aktiv samarbetspartner

Studiefrämjandet i Uppsala har i flera decennier arbetat medvetet för att bli en aktiv samarbetspartner till kommun och region.

Förutom kulturskolan driver de Föreningshuset Kontakten i stadsdelen Gottsunda. Andra exempel är daglig verksamhet med konstinriktning, samt en bred satsning på skrivande och litteratur. Sedan ett par år tillbaka finns ett IOP (idéburet offentligt partnerskap), där Studiefrämjandet samverkar med kommunen inom integration och arbetsmarknad.

Kroka arm

– Vår grundtanke är att folkbildning gör samhället bättre. Vi vill göra skillnad för människorna i Uppsala, och då gäller det att kroka arm med kommunen. Det säger Lars Häger, chef för Studiefrämjandet Uppsala Västmanland.

Folkbildningen metoder och människosyn är alltid grunden i Studiefrämjandets verksamhet.

– Men för oss är folkbildning mycket bredare än det som ger statsbidrag. Om vi kan stärka människors egenmakt och självkänsla, då spelar det ingen roll varifrån pengarna kommer.

Fria rollen viktig

Samverkan är bra, menar kommunalrådet Linda Eskilsson, men det måste även finnas möjlighet för studieförbunden att agera självständigt. Här har de generella kommunbidragen betydelse.

– Studieförbundens fria roll har ett egenvärde, så jag tror inte på idén att vi politiker ska styra verksamheten för hårt mot våra kommunala mål.

Däremot är transparens viktigt för alla som tar emot offentliga medel.

– Det är inte alltid enkelt att visa effekter av olika verksamheter, men jag är övertygad om att ett rikt kultur- och föreningsliv är positivt för Uppsala. Jag tycker också att vi har en bra dialog med studieförbunden. De brukar bjuda in sig själva till oss politiker och berätta vad de gör. l

Uppsala

• Uppsala i Uppland har • •

234 000 invånare, och är landets fjärde största kommun.

Uppsala styrs av en minoritetskoalition med socialdemokraterna, liberalerna och miljöpartiet.

Studiefrämjandet är det största studieförbundet i Uppsala.

UDDEVALLA

Studiefrämjandet – i centrum för kulturlivet I Uddevalla har Studiefrämjandet just flyttat in i nya lokaler, mitt på gågatan i centrum. Här finns scen, mötesrum och skyltfönster mot gatan.

– Vi vill synas och vara drivande i Uddevallas kulturliv, då är det perfekt att ligga just här, säger Lars Wallin på Studiefrämjandet.

»

Fattigt utan föreningar

Annelie Högberg (s) är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Uddevalla.

– Studieförbunden har jättestor betydelse, både i vår stad och i

BI LD: ABDULLHA ALSALEM

Lars Wallin jobbar främst med kultur och integration. Relationen till kommunen beskriver han som nära, god och informell.

– För oss det viktigt att synas och ta plats. Vi är med på alla möten som kommunen bjuder in till, och är involverade i mycket av det som sker på kulturområdet här i stan, säger han.

Personliga relationer betyder mycket för ett bra samarbete. Och Lars Wallin är hemmastadd i kommunens korridorer.

– Jag kanske låter väldigt positiv nu, men har du bra idéer så finns möjligheter.

Han har inte mycket till övers för dem som suckar över att inget händer.

– Det klagas och gnälls i alla svenska småstäder, men Uddevalla blir inte bättre än vad vi som bor här själva gör det till.

I många år har Studiefrämjandet arbetat aktivt med integration, med aktiviteter både inom natur och kultur.

– Du måste ha ett engagemang för att lyckas. Jag brinner för musik, kultur och att möta människor från andra länder. Jag skulle syssla med det även om det inte var mitt jobb.

GÅGATAN I UDDEVALLA ska nu bli kulturstråk, genom en satsning av kommunen.

Här har också Studiefrämjandet sina nya lokaler.

Uddevalla

• Uddevalla i Bohuslän har 57 000 invånare.

• Kommunen styrs sedan •

2020 av en koalition mellan socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet och liberalerna.

Fem studieförbund har kontor i Uddevalla; Studiefrämjandet, ABF, Sensus, Vuxenskolan och Medborgarskolan.

LARS WALLIN

hela Sverige. Tänk om alla som arbetar ideellt i föreningsliv och studieförbund samma dag tog två steg bakåt. Vi skulle direkt märka vad fattigt det skulle bli.

För Annelie Högberg är kopplingen mellan studieförbund, föreningsliv och demokrati självklar.

– Alla ser nog inte så, men för mig är varje förening en skola i demokrati.

ANNELIE HÖGBERG

Risk med styrning

arbetar med kultur och integration på Studiefrämjandet.

är ordförande i kulturoch fritidsnämnden.

Annelie Högberg välkomnar samverkan mellan kommunen och studieförbunden. Hon pekar särskilt på vad man gemensamt kan göra för integration och ett mer jämlikt och jämställt kulturliv. Samtidigt betonar hon att relationen måste bygga på respekt för att det är två självständiga parter som samverkar.

– Styr vi för mycket finns risk att vi stryper det ideella engagemanget. Studieförbunden ska kunna möta människors behov och intressen, utan att vi i kommunen lägger oss i.

Som i många mindre städer har Uddevallas centrum på senare tid utarmats på affärer och folkliv. Nu ska Kungsgatan rustas upp och ett ”kulturstråk” ska formas på gågatan, där kommunen ska ge stöd till kulturföreningar som vill bedriva verksamhet.

– Vi vill ha mer liv och rörelse i centrum. Vi har lokaler för idrotten, då ska vi också erbjuda lokaler till kulturen. Det är kanonbra att Studiefrämjandet nu flyttar in till centrum, säger Annelie Högberg.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 7

Avkopplande aktiviteter

MED PÅKOPPLAD NYFIKENHET BILD: RACHAEL CROWE

BILD: DIANE HELENTJARIS

att uppleva i sommarsverige. Här kommer ett knippe upptäckter och aktiviteter i den nära naturen och kulturen. Bara att sätta igång – på egen hand, med familjen, vännerna eller varför inte i en studiecirkel.

DET FINNS MASSOR

Med tisteln i köket

Bjud in de vilda växterna till ditt kök.

Fler arter än vi tror är ätbara. Fixa till en tistelsmoothie eller toppa desserten med rödklöverblommor. Varför inte testa rostad tallbark i stället för chips eller ett glas violsaft? Nässlor, tusensköna, svinmålla, lönn är andra läckerheter. Smaklig spis!

• Handboken Äta vilda växter av Lisen Sundgren innehåller recept med 33 vilda växter.

8

cirkeln

Spana in fåglarna närheten Fåglar har vi runt omkring oss hela tiden. Är du nyfiken nybörjare, varför inte mjukstarta med att lära dig känna igen några vanliga arter som bofink, nötväcka och rödstjärt. Mata fåglar gör vi mest på vintern, men ett vattenbad och en bit äpple uppskattas även på sommaren. En handkikare och en enkel fågelbok eller app med de vanligaste arterna räcker långt. Vill du komma vidare in i ornitologins värld, kontakta närmaste fågelklubb.

Stenmurar och lador – minnen från förr

I slutet av 1800-talet arbetade 80 av 100 svenskar inom jordbruket, nu är det 2 av 100.

Kulturlandskapet är fyllt av minnen från jordbrukssamhället. Det finns ungefär 16 000 mil stenmurar i Sverige, vilket motsvarar fyra varv runt jordklotet! Murarna är viktiga biotoper för mossar, lavar och allehanda smådjur.

I närheten av stenmurar kan du också hitta övergivna lador. Fäbodar finns lite varstans i Sverige, många av dem kan du besöka. Allt detta kan väcka tankar om tidigare generationers slit och släp. Kanske nyttigt för nutidsmänniskan.

BILD: BERTIL HANSSON, LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

• Appen Fågelguiden •

rekommenderas av många experter. Kostar 179 kronor. www.birdlife.se

VÄCK TANKAR OM tidigare generationers liv.

BILD: LENA LINDELL

BILD: WES HICKS

BILD: LISE CHRISTINE

Vandra vidare

Testa dressin

Cirkeln har tipsat om vandringar förut, nu gör vi det igen. Finns det egentligen något bättre sätt att förflytta sig än med fötterna? Okej, du kommer inte så långt, men upptäcker desto mer. Det finns massor av vandringsleder från norr till söder.

Att vandra eller cykla längs våra grusvägar är ett alternativ. Ofta glest trafikerade och med smultron vid vägkanten. Det finns 300 000 kilometer grusväg i Sverige, det räcker till många utflykter.

Dressin är ett äventyr. Ge dig ut på rälsen och trampa loss. Du åker för det mesta på nedlagda järnvägsspår. Olika varianter på dressiner finns och hur långt du vill trampa bestämmer du själv. Det finns flera dressinbanor runt om i landet. I värmländska Gullspång kan du göra turer söderut eller norrut. Perfekt för dagsturer. Mellan Mora och Vansbro i Dalarna färdas du på en nedlagd del av inlandsbanan, bland sjöar, älvar och mycket skog.

På Dellenbanan i Hälsingland kan du trampa 54 kilometer i omväxlande landskap, med start i Delsbo.

•

Svenska Turistföreningen har en suverän guide med vandringsinspiration. Klicka dig vidare från svenskaturistforeningen.se.

Lär dig 20 vilda växter

BILD: I STOC K

Prästkrage, liljekonvalj och klöver. Hur många av våra vanligaste vilda växter känner du egentligen till? Det finns tusentals arter i Sverige, men så högt behöver du inte sätta ribban. Kanske 20 nya arter du inte kände tidigare är ett lagom semestermål. Vill du ha stöd och hjälp finns säkert en botanisk förening i närheten, och kanske en guide som kan ge vägledning.

En enkel handbok funkar också utmärkt.

DRINKING TREE i Växjö. Konstverk av

Anna-Karin Arvidsson.

Konstspaning i det fria Nästan varje större ort i Sverige har offentlig utomhuskonst. Allt från statyer på historiska personer till moderna konstverk (vissa älskade, andra utskällda). På en del ställen finns appar som berättar om det du ser. I appen Offentlig konst i Växjö kan du läsa om ett femtiotal verk. Perfekt för en konstvandring. Annars går det utmärkt att googla på konstverk och konstnärer.

Gjut i betong Betonggjutning har på senare tid lockat allt fler. Krukor, fågelbad, skulpturer – bara fantasin sätter gränser. På många håll finns kurser där du kan lära dig tekniken, men det går bra att testa på egen hand.

Flera handböcker finns i ämnet.

• Boken Betong: En helgjuten hobby av Senia Hedengren och Susanna Zacke visar steg för steg hur det går till.

Fixa bostad åt bin och humlor Den betydelse bin och humlor har för mänskligheten kan knappast överskattas. Men de behöver boplatser, och här kan du hjälpa till. Ett insektshotell fixar bostadsbristen och ger dig chansen att närstudera dessa fascinerande varelser.

Visste du till exempel att det finns fyrtio olika arter av humlor i Sverige.

• På naturskyddsforeningen.se lär du dig •

bygga ett bihotell av bambu.

Boken Galen i humlor av Dave Goulson har hyllats av kritiker och många läsare.

cirkeln 9

»

BIL D : E L L E N KE YS BIL DARKIV

BIL D : E RICH W ESTE NDARP

ELLEN KEYS STRAND, ett av många författarhem i Sverige.

»

TÅGLUFFA på hemmaplan till överkomliga priser.

1,5 miljoner fornlämningar

Folkrörelsenostalgi

När besökte du ett naturreservat senast?

Varför inte göra som Studiefrämjandets webbredaktör Åsa Wrenfelt och besöka ett naturreservat i veckan under sommaren? Börja helt enkelt med det som ligger närmast där du bor. Det är garanterat inte så långt, eftersom det finns hela 5 242 naturreservat över hela landet.

Du behöver inte åka till Uppsalas mäktiga gravhögar eller det mytiska Ales stenar i Skåne för att upptäcka de spår våra förfäder lämnat efter sig. Över hela landet finns gravfält, gruvor, kvarnar och boplatser från förr. Totalt finns 1,5 miljoner fornminnen registrerade. Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök är suverän.

Här kan du zooma in kartan och hitta din närmaste fornlämning.

Folkets hus, missionshus, nykterhetsloger, bygdegårdar… Sverige är fyllt av folkrörelsenostalgi. En del av dessa hus är ombyggda till privatbostäder, men många används fortfarande som samlingslokaler, ibland varsamt vårdade av ideella krafter på orten. Med lite tur kan du säkert få kika in och andas lite nostalgi från en svunnen tid.

• På länsstyrelserna hittar du information

om naturreservat, hur du tar dig dit och vad som finns att se där.

• Gå till www.raa.se eller googla ”Fornsök”.

Här bodde konstnärerna

Tåg- och bussluffa

Konstnärs- och författarhem hör till våra mest välbesökta utflyktsmål. Här kan du känna atmosfären där mästerverken kom till. Carl Larssons Sundborn i Dalarna och Selma Lagerlöfs Mårbacka i Värmland hör till de mest kända, men det finns många fler.

Om du inte vill vandra eller cykla och helst undviker bilen… Lugn, det finns alternativ.

De flesta regiontrafikbolag gör det möjligt att tåg- och bussluffa i det lilla formatet.

Gör till exempel en tur i Västra Götaland, där du för 660 kronor kan resa obegränsat under tre dygn. I Sörmland kostar motsvarande biljett 280 kronor. Bara att sätta igång att planera med hjälp av tidtabeller och kartor.

• Några konstnärshem: Carl Milles (Stock-

holm), Bror Hjort (Uppsala), Anders Zorn (Mora). Några författarhem: Sara Lidman (Missenträsk), Verner von Heidenstam (Övralid), Ellen Key (Strand vid Vättern).

BILD: TR OY E OWENS

Sätt färg med växter Omodernt, kanske du tänker när du hör talas om växtfärgning. Men i takt med att intresset för att sticka och virka ökar, väntar vi nu på en renässans för växtfärgningen. Med växter får garn och textilier harmoniska färger. Nyanserna vet du aldrig exakt på förhand, se det som en del av charmen!

• I höst utkommer boken Stickning & FÄRGA GARN med hjälp av växter.

10

cirkeln

BILD: JANEE

Ett naturreservat i veckan

växtfärgning: Ylle, krapp och gröna löv av Signe Siemsen. I väntan på den finns instruktioner på nätet.

RÖFORS FOLKETS HUS i Närke.

Besök en ny stadsdel Hur många Tenstabor har varit i Djursholm? Och hur ofta hittar du Limhamnsbor i Rosengård? Handen på hjärtat, hur väl känner du din hembygd egentligen?

Ofta rör vi oss i samma hjulspår – hem, jobba, handla… Kanske dags att upptäcka okända stadsdelar och bostadsområden i din närhet? Det helt och hållet annorlunda finns ibland närmare än du tror.

• Pontus Herlins bok I Tensta och Djursholm

kindpussar vi varandra från 2009 berättar om två skilda världar, på en mils avstånd.

Finns som pocket.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

BIL D : HE ATHE R BARNES

notiser

Gustav Öhrn slutar som förbundschef

”TILL DIG SOM SER PÅ” – ny studieplan om HBTQ+

GUSTAV ÖHRN meddelade i maj att han i mitten

NU FINNS EN NY studieplan till boken Till dig som ser på, som vänder sig till föräldrar eller anhöriga till HBTQ+-personer.

I cirkeln får du mer kunskap om HBTQ+ och verktyg för att hantera Studieplan Till dig som ser på dina tankar och känslor, så att du kan stötta dina närstående.

av juli slutar efter fyra år som Studiefrämjandets förbundschef. ”Det har varit fyra fantastiskt spännande, lärorika och utmanande år”, skriver Gustav Öhrn i sitt meddelande.

RÖSTRÄTTSFESTIVAL Den 13-14 augusti är det Rösträttsfestival på Fogelstad i Sörmland, med föreläsningar och kultur.

Fogelstad är ett demokratiskt minnesmärke, där bildades den Kvinnliga Medborgarskolan för hundra år sedan.

• Studiehandledningen finns att ladda ner kostnadsfritt på www.studieframjandet.se.

Studiefrämjandet är medarrangör till festivalen.

Läs mer på www.fogelstadfestival.se

HÅLLBARHETSFESTIVAL IGEN ÅR 2020 VAR Hållbarhetsfestivalen Västra Götalands första år. Trots pandemin genomfördes inte mindre än 179 programpunkter i regionen.

I höst är det dags igen. I år kommer festivalen ha anti-korruption som tema och äga rum 18-24 oktober.

Studiefrämjandet är en av arrangörerna för Hållbarhetsfestivalen.

Håll utkik på festivalens hemsida. www.hallbarhetsfestivalen.org

sid 1

Inger Ashing

ny ordförande i Folkbildningsrådet INGER ASHING HAR VALTS till ny ordförande för Folkbildningsrådet.

Hon är sedan två år tillbaka ledamot i styrelsen och tar över efter Catharina Håkansson Boman. Inger Ashing har en lång bakgrund inom den idéburna sektorn och är sedan 2019 vd för Internationella Rädda Barnen.

Folkbildningsrådet har till uppgift att fördela statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor samt att se till att bidraget används på rätt sätt.

• Inger Ashing porträtterades i Cirkeln nr 3.2019.

BILD: HANNAH GULLIXSON

Många unga till Jägarskolan

BILD: STUDIEFRÄMJAN DET

INTRESSET FÖR JÄGARSKOLAN är stort.

I Dalarna blir utbildningarna för Jägarexamen snabbt fulltecknade. Många unga, både tjejer och killar, anmäler sig till kurserna.

– I mötet med älgen, liksom i andra situationer under jakten, är erfarenheten från Jägarskolans budskap en ovärderlig tillgång, säger Henrik Lindh, Studiefrämjandet i Dalarna på jagareforbundet.se.

SOMMAR I YSTAD!

Sommar i Ystad

I samarbete mellan

DET BLIR MYCKET FOLKBILDNING i Ystad i sommar. Fyra studie-

förbund, däribland Studiefrämjandet, har enats om ett spännande aktivitetsprogram, Sommar i Ystad! Gratis folkbildningsaktiviteter för alla. Utemåleri, skrivarträff, skrattyoga, fotosafari och enkel matlagning i naturen är några av 22 olika aktiviteter som bjuds.

SOMMAR I YSTAD!

Gratis folkbild ningsa

ktiviteter

för alla Läs mer på Facebook/som mar i ystad via respektive eller anmäl studieförbund, dig direkt sök på Som mar i Ystad.

Mer information på Facebook/sommar i ystad

cirkeln 11

Närbild ERIK AMNÅ

12

cirkeln

BIL D : P RIVAT

BEKYMRAD DEMOKRATIN TILLBAKAPRESSAD,

ojämlikheten ökar, tilliten minskar.

Och studieförbunden är utsatta för ett medialt frontalangrepp.

Erik Amnå är bekymrad. Men uppgiven, nej knappast. Under ett långt liv har han engagerat sig i samhällsfrågor – både som professor i statsvetenskap och i civilsamhället.

Erik Amnå anser att Sverigedemokraterna ska välkomnas in i studieförbundsfamiljen. ”Det vore ett fantastiskt folkbildningsprojekt”, säger han.

»

Erik Amnå har klarat av sin dagliga promenad på Kungsholmen i Stockholm. Härnäst väntar ett webbseminarium med Equmeniakyrkan på temat socialt ansvar. Senare på kvällen ska han avtackas efter tre år som ordförande i bostadsrättsföreningen. Fulltecknade dagar, verkar det som.

– Ja, det kan man säga. Jag är tacksam över att kunna välja fritt mellan spännande och viktiga uppdrag, och ändå få tid över för barn och barnbarn.

Erik Amnå disputerade 1981 i statskunskap i Uppsala. År 2007 utnämndes han till professor vid Örebro universitet. En googling visar över sjuttio titlar – böcker, artiklar, rapporter, utredningar – med Erik Amnå som upphovsman. Han har haft utredningsuppdrag om allt från demokratins framtid till muthärvan i Göteborgs stad. Nu medverkar han i ett forskningsprojekt om ungas politiska deltagande. Nyligen kom boken Samhällsorientering – För en hållbar integration som han skrivit tillsammans med Mikael Stigendal.

En synnerligen aktiv sjuttioåring med andra ord.

professor

Stormat rejält

Den senaste tiden har det stormat rejält kring studieförbunden. Anklagelser om fusk och fiffel har fått många att höja på ögonbrynen och undra vad som egentligen pågår.

Erik Amnå har varit ordförande i studieförbundet Bilda, och gjort flera utredningar om folkbildningen. Han har så klart följt debatten. Som den reflekterande forskarsjäl han är, blir det både ”å ena sidan” och ”å andra sidan”.

– Under lång tid har studieförbunden levt i ett slags radioskugga. Alla har älskat dem, men få har granskat dem. Så plötsligt förändras detta och studieförbunden är tagna på sängen.

Han tycker det är bra att studieförbunden tvingas skärpa till sig.

– Fusk och lättsinne med statsbidrag förekommer. Dålig hantering av statliga medel måste komma fram i ljuset.

Överdrifter

Men så kommer ett ”å andra sidan”: – Kritiken har fått helt makalösa proportioner, med dåligt empiriskt underlag. Att utmåla studieförbunden som en skojarbransch full av fifflare är en våldsam överdrift. Tyvärr hjälper det inte vad man säger, i en starkt polariserad debatt finns inget utrymme för nyanser.

Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd har särskilt hamnat i skottgluggen. För några år sedan fick Erik Amnå i uppdrag att granska dem och 2019 kom rapporten När tilliten prövas.

– Vi gav både ris och ros och Ibn Rushd tog till sig av vår kritisk, säger han.

Nu har anklagelserna tagit fart igen, med debattören Magnus Ranstorp i spetsen. Ibn Rushd beskylls för att stödja terrorism och utbilda islamister. Erik Amnå menar att det inte stämmer och att anklagelserna ingår i en, som han säger, ”antimuslimsk och islamofobisk dramaturgi”.

– Ranstorp och kompani går på hörsägen, det »

om

ERIK AMNÅ, 70 BOR: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.

FAMILJ: Hustru, tre utflugna barn och åtta barnbarn.

GÖR: Samhällsengagerad professor emeritus.

FRITID: Fiskar, odlar och njuter i fritidshuset på Nordkoster. Vinterbadar.

FÖREBILD: Många!

I det här sammanhanget Bengt Göransson som var kulturminister på 1980-talet.

En förträfflig samtalspartner och inspiratör.

MUSIK: Opera, Carmen är favorit. Tittar också på Så mycket bättre, gärna med Lisa Nilsson.

cirkeln 13

”Om folkbildningen ska stå för öppna samtal, med vilken rätt utesluter man då ett parti som samlar en femtedel av väljarna?” » räcker tydligen för att få tillträde till Dagens Nyheters debattsida.

Följden har blivit att kommunpolitiker dragit öronen åt sig och strypt anslagen till Ibn Rushd. Erik Amnå förstår politikernas rädsla, men anser att besluten är felaktiga.

Han är också skarpt kritisk till studieförbundens undfallenhet.

– De har varit sena och slöa med att stå upp till försvar för Ibn Rushd. Det är oerhört missklädsamt att svika sitt minsta syskon.

Systemfel

Redan för tio år sedan, när Erik Amnå ledde den statliga Folkbildningsutredningen, pekade han på riskerna med att bidragen till studieförbunden fördelas utifrån mängden studietimmar, och inte beaktar verksamhetens kvalitet och effekter. I rapporten Folkbildningens samhällsvärden talas om ”lättförtjänta timmar”, ”marknadsorienterad volymjakt” och ”enklare målgrupper”. Kritiken är fortfarande giltig, menar Erik Amnå.

– Det finns systemfel i bidragssystemet som snabbt behöver rättas till.

Jakten på volymer gör att studieförbundens högstämda retorik om att vara världsförbättrare ekar ihåligt.

– De borde sluta med de stora orden och i stället på ett trovärdigt sätt visa att de gör skillnad, gärna med tabeller och siffror.

Vad tillför vi lokalsamhället som inga andra gör? Vilka människor når vi som inga andra når?

Allvarligt läge

I många år har Erik Amnå forskat och funderat över tillståndet för demokratin. Nu är läget allvarligt, menar han. I allt fler länder utnämner de som har makten sig själva till uttolkare av den sanna ”folkviljan”. Inga blodiga statskupper, utan en stillsam avveckling av fundamentala delar i demokratin.

– Populisterna vill att all makt ska ligga i den politiske ledarens händer. Forskning, rättsväsende, förvaltning och medier, allt vill de styra med järnhand. Maktdelning, pluralism och frihet ska bort.

Insikten om demokratins sårbarhet är inte ny för Erik Amnå. Ändå är han förvånad över kraften och snabbheten i förändringen.

14

cirkeln

– Demokratin har en betydligt svagare förankring än vad vi trott och hoppats.

Hundra år efter demokratins genombrott är det uppenbart att den inte är säkrad, inte heller här i Sverige.

Ökade klyftor

Förklaringen till utvecklingen är komplex.

Erik Amnå lyfter fram två aspekter, båda med koppling till ökade klyftor i samhället.

Den första gäller ojämlikheten. De ekonomiska, sociala och kulturella klyftorna ökar, och här har Sverige tätplatsen bland OECD-länderna. Ökade klyftor är en grogrund för splittring och spänningar. Tilliten i samhället försvagas. Sverigedemokraternas framgångar är en följd av denna utveckling, tror Erik Amnå.

– I vår nya bok skriver vi att populismen inte i första hand är främlingsfientlig, utan ett tecken på att människor inte känner sig delaktiga längre, att ”ingen lyssnar på oss”.

Den andra aspekten handlar om de politiska partiernas kris.

– Partierna har förlorat sin folkrörelsekaraktär. Medlemmarna står inte längre för idéerna, det gör politiska eliter, tankesmedjor och konsulter. Det försvagar demokratin. När jag möter studieförbunden brukar jag säga att de ska försörja vår representativa demokrati med nya talanger.

Då brukar de titta lite tyst på varandra.

Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna tillhör ett studieförbund. På frågan om även de ska välkomnas in i studieförbundsfamiljen tvekar Erik Amnå och svarar lite kryptiskt: – Jag tycker inte att det är självklart att säga nej.

Erik Amnå associerar AFRIKA Nelson Mandela

JESUS Förebild, tröstare och hopp SOMMAR Salta bad på Nordkoster POESI Bibeln och Tomas Tranströmer ÄLGJAKT Älgfilé D ONALD TRUMP Symptom på ett allvarligt samhällstillstånd

Tre sommarboktips från Erik Amnå NEAPELSVITEN. En serie med fyra

romaner av Elena Ferrante. ”Fantastiska böcker.”

DEMOKRATI – EN LITEN BOK OM EN STOR SAK av Sofia Näsström. ”Bra och lättläst fackbok.”

SAMHÄLLSORIENTERING – FÖR EN HÅLLBAR INTEGRATION av Erik Amnå och Mikael Stigendal. ”Min egen nya bok vill jag så klart rekommendera.”

Han tillägger sedan: – Om folkbildningen ska stå för öppna samtal, med vilken rätt utesluter man då ett parti som samlar en femtedel av väljarna? Studieförbunden borde bjuda in människor som tycker att 08-or, vargkramare och feminister gör livet surt för dem.

Det skulle vara ett fantastiskt folkbildningsprojekt.

Samtalet är nyckeln

Vårt samtal slutar där det startade, med folkbildningens roll och betydelse.

– Studieförbundens paradgren borde vara jämlikhet. Folkbildningen ska främst finnas till för dem som står längst från arbetsmarknaden, har lägst utbildning och sämst folkhälsa.

Respektfulla samtal och gemensam reflektion är folkbildningens nyckel till framgång, och här spelar ämnet för cirklarna mindre roll. Mötet är det viktiga.

– Om vi människor vill lösa våra konflikter fredligt, måste vi lära oss samtala.

Denna förmåga måste odlas, utvecklas och försvaras i varje samhälle.

Tror då Erik Amnå fortfarande på studieförbunden?

Frågan möts av några sekunders tystnad följt av en suck.

– Ja, det är klart att jag gör det. I den bästa av världar öppnar den kris de nu går igenom för mer självkritiska, kreativa och offensiva studieförbund.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

BIL D : J U HA RIISSANE N

Båttur

VID HÖGA KUSTEN FÖLJ MED PÅ en båttur med

vandring till Högbonden den 14 juli. Högbonden är en ö vid Höga Kusten i Ångermanland. Guiden Anna Carlemalm berättar om öns natur och kulturhistoria.

Turen arrangeras i samarbete med STF Höga Kusten.

UTFLYKT DEN 19 JUNI till det

nybildade naturreservatet Svenstorp i Närke. Här finns en omväxlande natur med skog, öppna marker och ett rikt djur- och växtliv.

FÖRRA ÅRETS SUCCÉ kommer

nu igen. I Lidköping den 8 augusti kan du lära dig slå med lie. Ett gammalt hantverk som är kul att lära sig. ”Med rakbladsvass lie och lagom långt skaft blir det ett rent nöje”, utlovar kurspresentationen.

Testa kajak VARJE ONSDAG UNDER JULI OCH AUGUSTI KAN DU TESTA KAJAK I MUNKEDAL I BOHUSLÄN. FRILUFTSFRÄMJANDET FINNS PÅ PLATS FÖR ATT LÄRA DIG.

BIL D : E RIK SJ Ö STE DT

naturreservat VANDRA I NYTT

Lär dig slå med lie

HÄR HÄNDER DET!

många spännande aktiviteter. Varför inte testa kajak, lära dig slå med lie eller hänga med på vandring? Mycket sker fortfarande utomhus eller digitalt. Ändringar kan ske, beroende på pandemiläget, så håll koll på hemsidan. Här är ett litet urval av allt du hittar på www.studieframjandet.se.

SOMMAREN BJUDER PÅ

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

BILD: TIKKHO MACIEL

SPANA IN VADARE PÅ ÖLAND

SKAPA MUSIK I DATORN

Nu har du chansen att delta i en ”härlig, intensiv och kreativ” sensommarbalett på Bryggarsalen i Stockholm. Sex träffar med kursstart den 16 augusti.

För alla som vill lära sig grunderna i balett. Inga förkunskaper krävs!

ÄR DU NYFIKEN på att skapa musik på datorn, men vet inte hur du ska komma igång?

Den 7 september startar en distanskurs där du får lära dig grunderna. Kursen ges online i Zoom, fyra tillfällen under en månad.

NYFIKEN PÅ ATT testa balett?

Rallylydnad mm RALLYLYDNAD, NOSEWORK,

valpkurser, agility… Aktiviteter för hundägare pågår hela sommaren över hela Sverige. Du kan till exempel gå en kurs i rallylydnad i Gustavsberg. Nybörjarkursen startar 3 augusti och genomförs i samarbete med Värmdö Brukshundklubb.

T ORNERSPEL

mineraler MÄSSA MED

DEN 7-8 AUGUSTI blir det

mineral-, fossil- och smyckestensmässa på Kinnekulle i Västergötland. Mineraloch fossilmuseet är öppet för visningar och i Falkängens hantverksby finns utställare hela helgen.

Trädgårdsdesign

I KRISTIANSTAD

NÄR HÖSTEN närmar sig är det

dags för Tornerspel i Kristianstad. I Tivoliparken blir det en fartfylld och underhållande tillställning för hela familjen med riddare, hästar och gycklare från EA Knight Horses. Föreställningar den 11 och 12 september.

BILD: KATZE NSPIELZ EUG

BILD: ERIK ÅSTRÖM

FÅGELEXKURSIONER görs över hela landet, ofta i samarbete med lokala fågelklubbar. Den 26 juli kan du hänga med på en skådning vid Sebybadet – Gammalsbyören på Öland. Här kan du förhoppningsvis se ett stort antal rastande och sträckande vadare.

SENSOMMARBALETT FÖR NYBÖRJARE

HALVDAGSKURS I KARLSTAD där du får inspiration och kunskap att forma en trädgård med rötter i permakulturen, alltså trädgårdsdesign med utgångspunkt i platsens och naturens förutsättningar.

Fatta din katt

”VARFÖR GÖR KATTEN SÅ? ” är en föreläsning om kattens språk och signaler. Om vi lär oss förstå våra katters beteende och signaler underlättas kattlivet, både för ägare och katt. Föreläsare är Roseanne Forslund och Caroline Röding. Sundsvall 20 juni.

BILD: LOCAL FOOD INITIATIVE

cirkeln 15

BANDET UNDER YTAN – att spela i ett band! Du lär dig samarbeta, konflikthantera och utveckla din kreativitet. För att inte tala om den glädje och stolthet musiken kan ge. Cirkeln träffade reggaebandet Marx Gallo & Hilltown Syndicate från Skärblacka i Östergötland. Bandmedlemmarna har mycket att säga om vad bandet betyder för dem, utöver själva musiken.

DET ÄR SÅ MYCKET MERA ÄN MUSIK

16

cirkeln

»

En tydlig doft av klor är det första som möter mig. Replokalen hos föreningen Blacka Musik ligger nämligen i samma lokaler som badhuset i Skärblacka.

Vi tar plats i fikarummet Colosseums skönt slitna skinnfåtöljer. Det märks direkt att gänget är sammansvetsat. Kevin, Sebastian, Marcus och Daniella har i olika konstellationer spelat tillsammans halva sina liv. Tom och Mikael är helt nya i gruppen, men alla känner varandra sedan långt tillbaka.

Marx Gallo är frontfiguren Kevin Acunas artistnamn. Marx är namnet som Kevins föräldrar först ville ge honom. ”Gallo” betyder ”tupp” på spanska, med innebörden att stå för sitt ord och vara någon andra ser upp till. De andra sex gruppmedlemmarna bildar Kevins exklusiva kompband Hilltown Syndicate. Gruppen har funnits sedan 2013 och ingen är utbytbar mot sin vilja.

I industrisamhället Skärblacka är det mest reggae som gäller. Varje vår sedan 1981 hålls här en minnesgala för Bob Marley. Fyrtioårsjubileum i år alltså. ­– Det häftigaste vi har gjort är att spela in en platta på Jamaica 2015, säger Kevin.

– Där träffade vi reggaelegenden Max Romeo. Vi fick hit honom till Skärblacka året efter och kompade honom på minneskonserten, fortsätter David.

– Då var det publikrekord. Det kändes verkligen som vi hade gjort något stort, säger Marcus.

Bandet och medlemmarna har koppling till Studiefrämjandet sedan länge. De har haft studiecirkel under alla år. Kevin, Daniella och David har gått på Film & Musikgymnasiet i Norrköping, som drivs av Studiefrämjandet. Alla är engagerade i musikföreningen Blacka Musik.

SAMARBETE

– en berg- och dalbana Att hålla ihop och utvecklas tillsammans kräver att samarbetet funkar. I den här gruppen finns starka viljor och personligheter. Men de har lärt känna varandra väl, och utvecklat förmågan att lägga prestigen på hyllan.

SEBASTIAN: Överlag funkar samarbetet i bandet bra, men det kan också vara en berg- och dalbana. Vi är som en familj. Alla har starka åsikter och det kan bli heta diskussioner.

KEVIN: Det funkar som bäst när det funkar som sämst. Det gäller att vara prestigelös. Vi har spelat ihop så länge och det har hänt oss en miljard saker som skulle kunna få det bästa bandet att lägga av.

Folk kan vara tjuriga, men vi älskar det vi gör och ser till att komma i mål.

MARCUS: Det som gör att det funkar är att alla får sin idé prövad. Man kan bli sågad vid fotknölarna, men det sker i så fall efteråt. Vi känner varandra och vet hur vi funkar. Det måste få vara lite vresigt och tjurigt ibland.

ROLLER

– intas och tilldelas Ledare, clown, ordningsman… I de flesta grupper har deltagarna olika roller, ofta kopplade till deras personlighet eller vad de tillför gruppen rent praktiskt.

För den som är ny i en grupp är det inte självklart vilken roll hen kommer att få, eller tilldelas.

MIKAEL: Jag är ju helt ny i bandet, så jag är osäker på min roll än så länge.

KEVIN: Jag tror Mikael kommer att konkurrera med Marcus om clownrollen i bandet. Jag själv är den som styr upp det mesta inför gig. Jag har den administrativa rollen, men får god hjälp av Marcus. Han kör våra sociala medier.

SEBASTIAN: Ja, Kevin styr upp det mesta, men alla är med och bestämmer vad vi ska göra på repen. Vi är ansvarstagande inom olika områden. Någon tänker på teknik och någon annan på låtordning. Och David vill bara spela musik. Han stressar aldrig upp sig.

DAVID: Ja, jag brukar vara lugn och känna att det ordnar sig. Jag vill inte tjafsa eller tjata för mycket.

DANIELLA: Jag sjunger och fokuserar på det. Jag tar inte så mycket plats men däremot är jag alltid den som fixar fika.

MARCUS: Och jag gillar att lätta upp stämningen med skämt, men jag vill också ha kontroll på allt. Till exempel vem som kör, vart vi ska och vad vi ska spela för låtar. Jag säger gärna åt folk vad de ska göra, som till exempel ”bär den här stärkaren!”

KEVIN ACUNA, 32 INSTRUMENT: Leadsång.

JOBBAR SOM: Fritidsledare. BOR: Skärblacka.

LÄRT MIG GENOM BANDET:

Att allt är möjligt. ROLL I BANDET: Frontfigur och motor. INTRESSEN : Resa och grilla. FAVORITARTIST: Paul Simon.

SEBASTIAN PETTERSSON, 24 INSTRUMENT: Trummor och körsång. JOBBAR SOM: Processoperatör.

BOR: Norrköping.

LÄRT MIG GENOM BANDET:

KONFLIKTER

– kan stärka gruppen Även om samarbetet överlag funkar bra, så verkar konflikter då och då vara oundvikliga. Tjafs och spänningar finns även här, men gruppen har tagit sig igenom dem, och det har stärkt sammanhållningen.

SEBASTIAN: Jag och vår förra basist arrangerade en låt men det klickade inte. Det blev missförstånd och rann över. Vi fick avsluta repet. Men vi gick hem, tänkte över det och pratade om det på nästa rep. Då » blev vi sams.

Att kompromissa. ROLL

I BANDET : Musikpolisen.

INTRESSE: Golf.

FAVORITARTIST: Toto.

cirkeln 17

MIKAEL EWERTSSON, 52 INSTRUMENT: Bas. JOBBAR SOM: Platschef på industri. BOR: Skärblacka. LÄRT MIG GENOM BANDET: Är ny och lär mig fortfarande låtarna.

ROLL I BANDET: Den ordningsamma. INTRESSEN: Golf och jakt. FAVORITMUSIK: Allätare och har Skärblackas konstigaste skivsamling.

DANIELLA TORRES, 29 INSTRUMENT:

Sång.

JOBBAR SOM: Logoped.

BOR: Skärblacka. LÄRT MIG GENOM BANDET:

Tålamod. ROLL I BANDET: Medlaren. INTRESSEN: Hälsa och pilates.

FAVORITMUSIK: Old school reggae.

» MARCUS: Vi är som ett familjeförhållande. Blir det för mycket tjurigheter får vi pausa en stund.

DANIELLA: Det är många viljor och jag har blivit bra på att medla.

KEVIN: Jag kan också kliva in om det är lite dålig stämning. Vi är inte rädda för konflikter, de kan också vara bra.

TOM: Ja, det är ofta Kevin man hör av sig till om det är tjafs. Och är det någon låt man är oense om så släpper vi den och fortsätter på nästa rep.

DAVID: Jag är bra på att känna av stämningar och hur folk mår. Det är bra för sammanhållningen och den är unik hos oss.

KUNSKAP

– om mer än musik

MARCUS NILSSON, 30 INSTRUMENT: Keyboards.

JOBBAR SOM: Fritidsledare. BOR: Skärblacka. LÄRT MIG GENOM BANDET: Att flera viljor är bättre än en. ROLL I BANDET: Humörhöjaren. DRÖMMER OM: Att åka jorden runt.

FAVORITLÅT: Gregory Alan Isakov – The Stable Song.

18

cirkeln

Att spela i ett band handlar inte bara om att bli bättre på sitt instrument och att skriva låtar. Det sker massor av processer i en grupp hela tiden. Vad lär sig medlemmarna i Marx Gallo & Hilltown Syndicate, förutom det musikaliska?

KEVIN: Jag har lärt mig hantera alla möjliga situationer, kommunicera och hålla mig kall.

SEBASTIAN: Kompromissa – att ge och ta. Till exempel när vi står på scenen och ska enas om hur lyssningen ska vara.

DAVID: Att vara ödmjuk och samarbeta, framför allt när det handlar om låtidéer.

MARCUS: Att flera viljor är bättre än en. Om det bara finns en vilja kommer allt låta likadant. Att sätta ihop alla våra kunskaper och vår musiksmak gör att det blir bra. Och att packa en minibuss är inte heller helt lätt.

DANIELLA: Tålamod är något som jag lärt mig.

TOM: Jag har blivit mer strukturerad och det är en om-

ställning för mig. I mitt förra band körde vi mer på feeling.

KREATIVITET

– underbart med flow i replokalen Hur viktigt är själva skapandet och hur går det till?

Drivs gruppen av att hitta ett unikt sound och att skriva egna låtar? I det här bandet verkar kreativitet vara en stark drivkraft för de flesta.

SEBASTIAN: Det kreativa är väldigt viktigt! Jag brinner för att skapa och testa olika idéer. När vi bara jammar planlöst känns det sådär.

KEVIN: Det är ju konst vi håller på med. Är det inte kreativt lägger vi ned. Ofta vill jag ha min touch för att det ska bli ”Hilltownsoundet”. Men jag måste hålla igen lite så att andra också får plats. Det är underbart när vi har flow i replokalen. Och den där kicken när vi kommer på bra idéer, nåt riktigt fett! Som när någon gör ett misstag, och alla plötsligt känner att det är ”precis det som låten behöver”.

DAVID: Oftast kommer Kevin med en grundidé med ackord och text. Sedan hjälps vi åt att göra den bättre. Personligen tänker jag mycket på basgångar och gitarrsolon.

TOM: Ja, vi sätter en prägel på musiken ihop. Det är en mognadsprocess i bandet. Jag kommer inte med hundra idéer första repet. Jag tar för mig mer senare.

MIKAEL: Som ny är jag i en inlärningsfas och försöker få grepp om bandets sound. Men jag vill gärna vara med och skriva musik framöver.

BESLUT

– alla bestämmer, vissa lite mer Studiecirkeln brukar ibland beskrivas som en mikrodemokrati, där alla är delaktiga. Hur fattas besluten i det här bandet? Får alla göra sin röst hörd och vara med och påverka?

MARCUS: Alla är med och bestämmer, men Kevin har mest att säga till om för han är ju artisten. Jag gillar att komma på låtlistor och så är jag lite av en ”kapellmästare light”.

KEVIN: Jag smider hela tiden planer och tänker stort.

Ibland får folk säga ”hold your horses”. Att släppa skivor, turnera och att åka till andra kontinenter – sånt funderar jag på. Men jag snackar inte skit. Jag får det att bli verklighet.

TOM: Sångarens ord väger tyngst vid låtval.

MIKAEL: Musikdisciplin är viktigt. Jag tycker man ska fokusera på att spela och inte prata skit under repen.

Med ordning och reda blir det roligare för alla.

GLÄDJE OCH STOLTHET – stärker självkänslan

På frågan om man utvecklats som människa i bandet blir det ett högt och samstämmigt: Ja! Här finns glädje och stolthet av att syssla med det man älskar, och att göra det tillsammans.

KEVIN: Glädjen är jäkligt viktig. Man växer som människa och känner stolthet. Jag har inte ramlat in på ett bananskal. Jag har kämpat, hittat mig själv och vet hur jag vill låta. Bandet betyder oerhört mycket för mig. Självförtroendet växer när fans säger att jag ger dem inspiration. Jag fick nyligen ett mejl från en okänd person i Sydamerika som lyssnat på oss i flera år. Det kändes häftigt.

MARCUS: Redan som nybörjare fick jag höra att jag var duktig. Det har fått mig att fortsätta spela och må bra. Jag älskar att få uppleva nya städer, scener och länder. Och att få träffa människor jag annars inte skulle göra.

DAVID: Det är klart att en stor del av ens identitet är bandet. Musiken och bandet har gett mig självkänsla och självförtroendet höjs när man inser att man blivit bra på gitarr. Vi har spelat ihop i så många år och formats av varandra, på gott och ont. Vi sporrar och peppar varandra hela tiden.

SEBASTIAN: Bandet har fått mig att känna mig mer självsäker.

TOM: Ja, vi är verkligen stolta över bandet och musiken.

KEVIN: Vi är bra på det vi gör och det får vi tycka. Vi har skänkt många minnesvärda stunder till folk med vår musik. När jag tittar tillbaka på bandet om tio år kan jag utan tvekan säga: VI FÖRSÖKTE VERKLIGEN! l

TOM POIKELA, 46

INSTRUMENT: Keyboards.

Gruppchef på ”Bruket”. BOR: Skärblacka. LÄRT MIG GENOM BANDET: Att planera bättre. ROLL I BANDET: Är ny och ligger lågt, men vill bli idéspruta. INTRESSEN: Ungdomstränare i fotboll och fotbollsjonglering. FAVORITARTIST: Elton John.

JOBBAR SOM:

DAVID FRIDSTRÖM, 29 INSTRUMENT: Gitarr.

JOBBAR SOM: Är arbetssökande. BOR: Norrköping.

LÄRT MIG GENOM BANDET:

Ödmjukhet och samarbete. ROLL I BANDET: Den flexibla. INTRESSE: TV-spelet Legend of Zelda.

FAVORITARTIST: Bob Marley.

TEXT: DANIEL FORSBERG FOTO: JENS TÄRNING

cirkeln 19

SPELHOBBYNS COSPLAY, LA JV, PAINTBALL...

Spelhobbyn samlar tiotusentals aktiva utövare. Men vad gör de egentligen, och vilken spelform kan passa dig?

Här en inblick in i spelhobbyns fantasieggande och kreativa värld.

Cosplay

Alla har väl drömt om att klä ut sig, och i cosplay kan drömmen besannas. Cosplay är en förkortning av costume play. Idén är att efterlikna karaktärer i serier, sagor, filmer etc. Många utövare är influerade av östasiatisk populärkultur. Dräkter och annan rekvisita ska du helst tillverka själv.

Skådespel och tävlingar förekommer, men för de flesta cosplayare är det viktiga att träffas, visa upp sig och ”vara” sin karaktär.

Brädspel

Har du spelat Fia med knuff ? I så fall är du brädspelare, fast kanske inte på så avancerad nivå. Numera finns en uppsjö av brädspel, där din strategiska förmåga är avgörande. Ett enkelt strategispel är Carcassonne och ett avancerat är Civilization. Testa något av dem, eller varför inte damma av klassiska Monopol, skapat 1930 i USA. Brädspelskonvent anordnas i många länder. Ett av de största är den tyska spelmässan Spiel Essen.

BILD: JOHN MILLER

Lajv

Lajv, eller levande rollspel, har en förutbestämd ramberättelse och karaktärer. Utöver det kan allt hända. Handlingen skapas under lajvets gång och oförutsägbarheten är en del av charmen. Lajv är ingen tävling, utan det gäller att trovärdigt gestalta karaktärer och den ”värld” lajvet utspelas i.

Lajvet kan ha 5 eller 1 000 deltagare och pågå 1 timme eller 1 vecka, i skogen eller radhusträdgården. Stort utrymme för fria fantasier, med andra ord.

Rollspel

Ska vi leka mamma, pappa, barn? Tänk på barnets rollekar och du fattar vad rollspel går ut på. Så klart finns en mängd former och inriktningar. Ofta finns en spelledare som klurat ut ramarna för berättelsen och ett antal spelare vars karaktär och personlighet skapas i förväg. Dungeons and Dragons kom till Sverige i början av åttiotalet och är det mest kända bordsrollspelet. Olika varianter av rollspel används i många utbildningar i yrkeslivet.

BILD: JOSE CONEJO SAENZ

PAINTBALL, inte så

farligt som det ser ut.

I FIGURSPEL är en del av tjusningen att måla figurer och bygga miljöer där striderna utspelas.

VÄRLD Figurspel

Här är det krig som gäller. Figurspel spelas med små noggrant målade figurer i plast och tenn. Figurspel spelas på ett bord, där en autentisk miljö av slagfältet skapas med hus, floder, berg – och de stridande parterna förstås. Spelet styrs av regler och tärningar. Ett par vanliga spel är Mordheim och Flames of War. Strategi, taktik och tur avgör utgången. Förberedelserna med att måla figurer och bygga miniatyrlandskapen är en viktig ingrediens i figurspel.

Paintball

Här skjuter två lag på varandra med gevär.

Lugn, det låter värre än vad det är. Inga skarpa skott utan små färgfyllda bollar träffar motståndaren. Det enda som krävs i form av skyddsutrustning är en mask.

Mindre riskfyllt än bangolf, försäkrar utövarna. I Paintball gäller att ta sig över till motståndarlagets hemmaplan och hämta en flagga. Den som blir träffad måste gå av planen. Man tävlar i skogen, på en bana med hinder eller i ett uppblåsbart tält.

B IL D :

EK

IT A NOV AT E R IN

S K AYA

I COSP

LAY

FAKTA SVEROK

• Sverok är Sveriges största •

Kortspel

I 600 år har vi människor sysselsatt oss med kortspel, och en kortlek finns i de flesta hem. Inom spelhobbyn är samlarkortspelen vanligast. Det finns hundratals olika varianter. Det första och största är Magic the Gathering. En del spel går ut på att samla ledtrådar för att lösa ett problem.

Många spel kräver skarp tankeverksamhet för att få ihop olika fördelaktiga kortkombinationer. Det japanska samlarkortspelet Yo-Gi-Oh! lanserades 2002. Enligt wikipedia har 35 miljarder kort hittills sålts över hela världen. Men det går även bra att spela plump med en vanlig kortlek.

E-sport, TV- och datorspel och LAN

E-sport är kort och gott tävlingar på datorer eller spelkonsoler. I E-sport finns ligor, seriespel och turneringar, som i vilken sport som helst. Du kan tävla både individuellt och i lag. Två stora spel är Hearthstone och Counter-strike. E-sport

ka ara din vill du v

raktär fu

•

ungdomsförbund med 55 000 medlemmar i 1 700 föreningar över hela landet.

I Sverok startar och driver ungdomar sina egna föreningar.

Sverok bildades 1988 och är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

har växt explosionsartat på senare tid med professionella spelare, publik och miljonvinster. Nu pratas det till och med om att E-sport ska bli OS-gren.

E-sporten har sitt ursprung i TV- och datorspel som fortfarande spelas i en massa varianter, ofta på mobilen.

I ett LAN (local area network) kopplar ett stort antal användare ihop sina datorer och spelar tillsammans. Både gamla och nya spel i olika genrer förekommer. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

llt ut.

BILD: XXX

E-SPORT har växt explosionsartat på senare tid.

cirkeln 21

FÖRBUNDSSTÄMMA I STUDIEFRÄMJANDET DIGITAL FÖRBUNDSSTÄMMA i Studiefrämjandet, för första gången Digital förbundsstämma i någonsin.

Studiefrämjandet, för första gången någonsin

Den 29-30 maj genomfördes Studiefrämjandets förbundsstämma, för första gången digitalt. Andrea Rodriguez valdes till förbundsordförande.

»

Studiefrämjandets förbundsstämma samlade ombud från hela landet. Alla deltog digitalt, vil-

ket fungerade bra, även om många så klart saknade de fysiska mötena.

Förbundsstämman valde en

ny förbundsstyrelse. Andrea Rodriguez, 45, utsågs till ny förbundsordförande. Andrea Rodriguez bor utanför Umeå.

Hon är utbildad inom HR och har de senaste 13 åren arbetat inom Studiefrämjandet.

– Jag har de senaste sex åren brunnit för folkbildningens framtid på ett strategiskt plan kopplat till kvalitetsfrågor. Jag blir för varje dag mer övertygad om folkbildningens vikt i samhället. Som ordförande vill jag använda de erfarenheter jag förvärvat i operativ verksamhet på ett strategiskt sätt genom att arbeta proaktivt med kvalitetsarbete, säger Andrea Rodriguez.

Bertil Jonsson, 73, från Lidköping utsågs till vice ordförande. Även han har ett långt förflutet i Studiefrämjandet.

Hela förbundsstyrelsen presenteras på www.studieframjandet.se.

Tommy Winberg avtackades på stämman efter sina åtta år som förbundsordförande.

Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet, deltog via video och önskade Studiefrämjandet lycka till framöver.

Många frågor, däribland flera motioner, hänsköts till den extra förbundsstämma som ska hållas i oktober. Där ska även frågan om Studiefrämjandets strategi för de kommande tio åren behandlas. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

STUDIEFRÄMJANDETS UGGLESTIPENDIUM 2021

Pris till kolonimuseum Eriksdalslundens Kolonimuseum i Stockholm får Studiefrämjandets Ugglestipendium 2021, för framsynt folkbildning inom natur- och miljöområdet.

Sommaren 2014 öppnade vi Sveriges första och hittills enda kolonimuseum, berättar Elisabeth Fransson, kolonist och en av skaparna av museet.

Museet visar hur koloniträdgårdar bidrar till biologisk mångfald i storstaden. Och inte minst hur trädgårdsintresserade kan bidra till en ökad mångfald av insekter, svampar, fåglar och växter.

– Museets byggnad finns med på kartor från 1923, då var det en redskapsbod. Sommaren 2013 när vi målade om huset fick vi idén att skapa ett museum. Under vinterhalvåret byggde vi vår permanenta utställning om Eriksdalslundens historia.

Lantliv i storstan

»

UR MOTIVERINGEN: ”Sedan starten 2014 har museet genom sina utställningar om biologisk mångfald spridit kunskap om denna viktiga fråga till en bred publik.”

22

cirkeln

Eriksdalslundens koloniområde har funnits sedan 1906. Enbart under 1917 skördade Stockholms koloniodlare 870 000 kilo potatis. Det och mycket mer går det att läsa om i museets permanenta utställning.

– Vi har också olika miniutställningar varje år, de har handlat om vikten av solitärbin och andra pollinerare, hur man odlar, sköter om sitt hus och skapar en bra kompost. Vår senaste utställning är Ett myller av liv om biologisk mångfald, säger Elisabeth Fransson.

Ugglestipendiet på 50 000 kronor kommer att bidra till ännu fler utställningar, tror hon.

– Kanske kommer nästa utställning handla om vad en miljödiplomerad kolonilott är. Vi har studiecirklar tillsammans med Studiefrämjandet om miljödiplo-

mering och vi hoppas att ännu fler vill bli miljökloka kolonister, säger Elisabeth Fransson. l

TEXT OCH BILD: ÅSA WRENFELT

• Studiefrämjandets Ugglestipendium inrättades 1985 för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet delas ut vart annat år i samband med Studiefrämjandets förbundsstämma.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

ledare Sociala istiden ANDREA

RODRIGUEZ

snart förbi

SOM NYTILLTRÄDD FÖRBUNDSORDFÖRANDE för Studiefrämjandet är detta min första ledare i Cirkeln. Full av ödmjukhet, stolthet och iver över att ha fått förtroendet ser jag fram emot att få fortsätta min gärning för folkbildningen, tidigare som anställd, nu som förtroendevald.

Anledningarna till att jag brinner för folkbildningen är många. Varenda cell i kroppen är fylld av minnen av tillfällen där vi som studieförbund genom folkbildning utvecklat människor och utvidgat deras sinnen. Allt präglat av mänskliga möten i ett tryggt och varmt sammanhang där alla accepterats. Engagerade människor har tagit ansvar, planerat, modererat och arrangerat.

EFTER MER ÄN ETT ÅR av pandemi, där också studieförbundens

verksamhet debatterats, ser jag mer än någonsin fram emot att hjulen åter börjar snurra. Att vår personal tillsammans med ledare och deltagare kan börja planera verksamhet med fysiska möten igen. Både hjärna och själ dräneras utan det sociala kittet, det informella lärandet, myllret och diskussionerna. Jag längtar efter att tycka olika i grupp och diskutera tills vi förstår varandra och går därifrån mycket klokare.

Har under pandemin ofta reflekterat kring hur mycket medmänsklighet det finns och hur mycket vi hjälpts åt. Nu när vi får tina fram ur den långa sociala istiden behövs det mer än någonsin! Vi hjälps åt att dra med varandra! Att få igång varandra! Vi engagerar oss tillsammans och likt ett pussel bidrar vi med vad vi kan, och får hjälp med annat!

UTMANINGAR FINNS för studieförbunden och Studiefrämjandet.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

FO TO : JO NA S TA NN FO RS

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Bidragsvillkoren ska vi ta ansvar för och följa, vi ska granska och följa upp. Vi ska lära av det som hänt, diskutera och hjälpas åt så att folkbildningen är sitt allra, allra bästa. För folkbildning är oumbärlig – för dig och mig och alla vi känner och inte känner – när vi ska bygga det VI som är demokratin.

ANDREA RODRIGUEZ FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SPI RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTE P TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas gl n af Ug ta la hj är

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln

4.2013

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

cirkeln

OLIKA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A MARIK ON S CARLS N ÄR DE

u Hundnördar

JAG JAG ÄR

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket?

HÖGKULTUR Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016

INSPIRATION

PO RT

DANSSYNDROM

RÄTT

IA MAR ERT WET AND STR

BRYTER FÖRDOMAR

KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

1959 2019

Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM

Globala mål

STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR

FRÅN ORD TILL HANDLING

Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten

MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug

#METOO

Kollektiv vrede 4.201 8

Cirkeln PÅ WEBBEN

CIRKELN PÅ WEBBEN HAR FÅTT NYTT UTSEENDE. Här kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar

om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln