INSPIRATION IDEELLT ARBETE
A N N A JOH AHL SAND MANG
LIKA STORT NU SOM DÅ
RAZAZ & KASIM
AG E G N E T M I L J Ö FÖ R N U F MED NSLA & KÄ
SJU ÅR EFTER FLYKTEN
FEM NYA STUDIEPLANER STUDIEFÖRBUNDEN & BIDRAGEN
Cirkelledarens A till Ö HÄR PÅGÅR FOLKBILDNING
FENIX – GRANSKNING I STUDIEFRÄMJANDET
PASSION FÖR KONST
1.2021
redaktör
Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director
Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare
Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd
omslagsfoto
Fredrik Hjerling postadress
Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm
tryck
Norra Skåne Offset, Klippan
”UTAN ATT FRÅGA finns ingen chans att få ett svar. Utan att fråga dröjer sig ovissheten kvar.” Det här är mello-nostalgi. Kenta Gustafssons Utan att fråga hamnade på sjätte plats i svenska uttagningen 1980. Texten är, i all sin enkelhet, lika aktuell nu som då. Sen är det en annan sak att det finns många frågor utan enkla svar. ”Orkar tiden alltid hålla samma fart”, frågar Kenta lite längre fram i texten. Har du nåt bra svar?
INGA FRÅGOR ÄR FÖR DUMMA för att ställas, sägs det ibland lite
slentrianmässigt. Men så klart har det sina risker att ställa frågor. Du får räkna med att avslöja din okunnighet. Särskilt känsligt i lägen där du tänker ”detta borde jag nog veta”. För det mesta kan du vara lugn, världen är fylld av människor som gärna ger svar och berättar hur det ligger till. Du kan också trösta sig med detta ordspråk: Det är bättre att fråga och verka okunnig än att inte fråga och förbli det.
papper
Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.
Innehåll 4 Cirkelledarens A till Ö
8
RAZAZ OCH KASIM
Ja visst, vi fattar poängen med dessa gigantiska konsumtionsmonster. Enkelt, smidigt och plats för tusentals bilar. Men hör de verkligen till 2020-talet? Håll med om att våra stadskärnor är betydligt charmigare. Men tyvärr alltmer livlösa utan alla småbutiker.
16
STUDIEFÖRBUNDEN OCH BIDRAGEN
12 Porträtt: Johanna Sandahl
15 Folkbildning pågår
16 Studieförbunden & bidragen 2 0 Ideellt arbete
BILD: ABDULLAH AL SALEM
cirkeln
FÖR HANDELSPLATSER, KÖPSTÄDER, AFFÄRSCENTRUM…
8 Razaz och Kasim
22 Fenix - stor granskning i Studiefrämjandet
2
tummen ned …
BI LD: NI NNI OLJEMARK
Detta nummer är presslagt i mars 2021.
Hur mycket mer lustfylld blir inte promenaden av en rast med en kopp varmt kaffe och en nyttig rågbrödsmacka (eller ännu hellre en smaskig kanelbulle). Tack kära termos för din värme!
att ställa frågor. Det hör till journalistens yrkesprivilegier att vara nyfiken. Frågan ”varför?” ger ofta de mest intressanta svaren. Varför-frågan är också den som många tycker är svårast att svara på. Argument och anledningar till varför vi agerar eller tycker som vi gör är inte alltid formulerade, ens för oss själva.
REDAKTÖR
issn
FÖR TERMOSEN
JAG ÄR VAN
THOMAS ÖSTLUND
0282-135
tummen upp …
FO TO : JAR I KO IVI ST O
internet
studieframjandet.se/cirkeln
Utan frågor – inga svar
BILD: UDO SCHRÖTER
Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund
BIL D : ANNIE SPRATT/ U NSPL ASH
cirkeln
ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 42.
NAMN: Ibrahim Tunc, 32. BOR:
Lägenhet i Gävle. Sambo, föräldrar och fem syskon. GÖR: Cirkuspedagog på Kulturskolan i Gävle. LÄSER: Mest facklitteratur om film, teater och skådespeleri. LYSSNAR PÅ: Demien Rice och andra singer-songwriters. FAVORITFILM: Interstellar. FAMILJ:
Långfilm på gång Vilken är din passion? Allt som har med konst att göra! Just nu mest skådespeleri. Jag gillar att uttrycka olika karaktärer. Jag håller också på med cirkus och dans, de fysiska uttrycken är spännande. Du är involverad i film? Jag är en del av ett filmprojekt på Studiefrämjandet här i Gävle. I stället för att vänta på roller började jag göra egna filmer. Vad gör ni i projektet? Vi träffas olika grupper på kvällar och helger och gör film. Jag känner mycket folk här i stan och många är intresserade av film. Vissa jobbar med manus, några filmar och sköter ljud och ljus. Andra tycker om att skådespela. Några kan mycket inom sitt område, andra är nybörjare och lär sig på vägen. Fast vi lär oss allihopa hela tiden. Hur ser skapandeprocessen ut? Kortfattat kan man säga att vi har en idé om hur det ska bli, och sedan är det massor av utmaningar på vägen dit. Hela processen att skapa tillsammans är spännande. Så klart vill vi även göra något som vi kan visa upp och som finns kvar. Vad är på gång just nu? Ett riktigt stort projekt som kommer involvera femtio personer. Jag har skrivit en långfilm som vi ska spela in i sommar. Den heter En Stjärna Kan Falla och handlar om två killar. Den ena har utländsk bakgrund och håller på med dans och den andra är en svensk kickboxare. De befinner sig i samma läge i livet, men tillhör olika grupper och deras vägar korsas, eller kraschar kan man säga. De ställs inför olika vägval. Vad får ni hjälp med av Studiefrämjandet? Att komma igång med studiecirklarna. Vi får hjälp med lokaler och utrustning, och även om vi vill söka pengar från olika håll. Superbra. TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: VANESSA REIDLER
Kolla filmer på Youtube som Ibrahim Tunc varit involverad i: https://www.youtube.com/c/IbrahimTunc
cirkeln 3
BIL D : RAV I RO SHAN, M ICHAE L FO U SE RT, J O NATHAN- BO RBA, KYL E SM ITH, J O NATHAN BORBA (UNSPLASH), THOMAS QUINE, RAFAEL
Tillit
Walk and talk
Konflikt
A till Ö CIRKELLEDARENS
mängder av studiecirklar. Och varje cirkel har en ledare. Det är ett ledarskap med olika skepnader. I en del cirklar fungerar ledaren som lärare. I andra är ledarrollen inte lika tydlig, men finns där ändå. Gemensamt för nästan alla cirkelledare är omsorgen om gruppen – att deltagarna ska trivas och cirkeln utvecklas positivt. En cirkelledare behöver ha koll på en hel del. Många böcker finns om gruppdynamik och folkbildningspedagogik. Här följer vi alfabetet från A till Ö och sammanfattar några aspekter av cirkelledarskapet.
VARJE ÅR GENOMFÖRS
Nyfikenhet
Quickstep
Hör efter
Fika
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
4
cirkeln
C
CIRKELLISTAN
Cirkellistan ligger till grund för de bidrag studieförbunden får från staten. Cirkellistan, eller deltagarlistan som den formellt heter, är en juridisk handling. Cirkelledaren intygar att uppgifterna stämmer. Viktigt att göra rätt alltså! Deltagarlistan kan fyllas i digitalt eller på papper.
D
DELAKTIGHET
Studiecirkeln är demokratiskt lärande. Alla i gruppen har rätt att säga sin mening. Alla behöver så klart inte ha åsikter om allt, men alla ska ha möjlighet att påverka cirkelns utveckling. Som ledare är det bra att ha koll på om någon inte riktigt trivs och känner sig utanför. Försök ta reda på varför!
E
ENGAGEMANG
Vad gör en bra cirkelledare? Deltagare som får frågan svarar ofta: ”En bra ledare är engagerad.” Hur visar du ditt
DI
LN
Glöm inte fikapauInlevelse sen. Studier har visat att det är viktigt med raster, oavsett om det är på jobbet, föreningsmötet eller i studiecirkeln. Ingen förväntar sig att cirkelledaren ska bjuda på hembakat, men fundera gärna över hur ni gör fikapausen till ett lyft för gruppens gemenskap.
G
GRUPPDYNAMIK
Inga grupper är identiska. Men gemensamma drag finns i de flesta. Till exempel går många nya grupper igenom olika faser enligt ett givet mönster. Ofta kan man också se hur deltagarna får eller intar olika roller i gruppen. Gruppdynamik handlar om hur grupper fungerar och utvecklas. Om detta har skrivits många tjocka böcker. Läs gärna i någon av dem!
H
I
Y
HÖR EFTER
Det finns ett skäl till att människor har två öron och en mun. Att vara lyhörd, ställa frågor och lyssna på sva-
INLEVELSE
Ibland kan fråga sig varför människor agerar som de gör. Försök ta på dig den andres ”glas-ögon” och svara på frågan varför. Genom att öka din förmåga till inlevelse kan din förståelse för andras agerande öka, och dina omdömen bli mer nyanserade. På köpet utvecklar du din människokännedom och ledarförmåga.
I
F
Y
PO
DR
De allra flest människor vill bli bekräftade. Att uppmuntra och peppa varandra i gruppen är viktigt. Det kan ske på olika sätt. Det går att bekräfta utan att värdera prestationen och resultat. Att bekräfta mer för den man är än för det man gör kan vara ett sätt att tänka.
FIKA
KO
ren är ett bra sätt för dig som cirkelledare att få korn på stämningen i gruppen och lära känna deltagarna. Din roll är alltså inte enbart att lära ut, utan lika mycket att lyssna in.
AN
B
BEKRÄFTELSE
engagemang? Varifrån kommer det? Och hur märks bristen på engagemang? Dessa frågor kan vara bra att ställa sig själv. Att brinna för cirkelämnet är så klart viktigt, men kanske inte hela sanningen om engagemanget. K
D:
I en studiecirkel hjälps alla åt, men som cirkelledare har du ett särskilt ansvar för att gruppen utvecklas, deltagarna trivs – och att de regler som finns för studieförbundens cirklar följs.
BIL
A
ANSVAR
J
JÄMLIKHET
I cirkeln har alla deltagare lika stort värde. Jämlikhetstanken fanns med redan i folkbildningens barndom, som ett sätt för arbetare och bönder att lära sig mer och ta plats i samhället. Jämlikhetstanken finns kvar i dagens studiecirklar. Människors förutsättningar kan skifta, men alla är jämlika deltagare i cirkeln.
K
KONFLIKT
De flesta grupper hamnar förr eller senare i konflikter. Det kan leda till splittring och dålig stämning. Men om ni tar er igenom konflikten kan gruppen stärkas och svetsas samman. En viktig komponent i allt ledarskap är att vara uppmärksam på spänningar i gruppen, »
TILLÅTANDE ATMOSFÄR I GRUPPEN
» MAARIT HALLSTRÖM, 50 BOR:
Lägenhet i Västerås.
GÖR: Arbetssökande. Tidigare
i reklambranschen och nu nyutbildad konstterapeut.
Vilka cirklar leder du? Hälsomålning är aktuellt just nu. Jag har även haft cirklar i finska. Hälsomålning, vad är det? En målerikurs kan lätt bli prestationsinriktad. I hälsomålning använder vi oss av konstnärliga metoder, men du behöver inte rita en perfekt häst. Du får vara i färgflödet! Vi pratar också om hälsa, inre balans och mycket annat. Hur blev du cirkelledare? Jag har alltid gillat att lära ut det jag kan, så att andra får ta del
av det. Redan när jag var tolv år hade jag kurser för finska barn, så att de inte skulle glömma sitt modersmål. Det är spännande med den lilla gruppen där olika människor lär sig tillsammans. Vad är det viktigaste för ledarskapet i cirkeln? Att lära känna deltagarna och fundera över vad jag kan bidra med, för var och en av dem. Ibland kan det vara en utmaning att få ihop gruppen, för ingen grupp är den andra lik. Du måste se individerna, även de tystlåtna. Det gäller att skapa
en atmosfär som är tillåtande. Att ställa frågor till hela gruppen är bra, det öppnar upp för alla att bidra med sina erfarenheter. Då kan allt hända. Vilket råd vill du ge till nya cirkelledare? Sitt lugnt i båten och låt deltagarna prata först. I mina kurser i finska börjar jag alltid med att fråga om deltagarnas bakgrund och varför de vill lära sig finska. Känn inte att du måste kunna allt, lära ut allt och leverera allt. Du leder en studiecirkel, och där är deltagarna alltid viktigast. l
cirkeln 5
N
”Den första och enklaste känslan vi ser hos en människa, det är nyfikenheten”, skrev filosofen Edmund Burke på 1700-talet. Det är en svår konst att behålla barnets nyfikenhet livet igenom. Att det finns studiecirklar i hundratals ämnen är ett tecken på att många försöker.
Nyfikenhet
» och hitta sätt att lösa upp knutarna. Här finns ingen patentlösning, men en god idé är att du som cirkelledare beskriver läget för någon utomstående som du har förtroende för. Det kan hjälpa dig hitta handlingsalternativ.
L
LUST
Studiecirklar är lustfyllt lärande, har någon sagt. Det är alltid frivilligt att vara med i en cirkel. Det innebär också att det är fritt fram för den deltagare som inte trivs att säga tack och hej. Lusten kan inte kommenderas fram, men som ledare kan du bidra med lustfylld energi och engagemang för deltagarnas och gruppens utveckling.
M
NYFIKENHET
MOD
För en del är det ett stort steg att börja en kurs eller studiecirkel. Kommer jag att klara av det? Tänk om alla andra kan mer än jag? Som ledare är det bra om du är medveten om detta. Kanske gäller det särskilt i skapande verksamhet, där det är lätt hänt att ”prestationsspöket” lägger lock på lusten. Ditt eget agerande är betydelsefullt för att få andra att fatta mod och våga släppa taget.
O
OTREVLIGHETER
”Lesserwisser” var ett av nyorden 2020. Lesserwissern påstår något med stor övertygelse, utan att veta säkert om det stämmer. Det kan hända att du som cirkelledare möter deltagare som på olika sätt förmörkar tillvaron i gruppen. Lesserwissern är ett exempel. Att hantera dessa deltagare så att de inte saboterar gruppens fortsätta existens är en svår konst. Ett enskilt samtal med personen i fråga kan kännas jobbigt, men är ibland nödvändigt.
P
PLANERING
Enligt reglerna ska alla cirklar ha en dokumenterad studieplan. En plan, som gruppen är överens om, är ett sätt att undvika framtida konflikter. Deltagarnas förväntningar kan ju skifta. Börja därför cirkeln med att göra er egen plan. Följer ni en färdig plan, gå igenom den tillsammans. Planen kan så klart ändras under resans gång. Spontanitet är tillåtet!
Q
OUILTNING…
…queerteori, quickstep. På den lustiga bokstaven Q hittade vi genast ämnen som skulle kunna bli en studiecirkel. En cirkel kan alltså handla om nästan vad som helst. Många kommer till
på initiativ av människor som hör av sig till Studiefrämjandet. Så det är fritt fram för idéer, inom breda och smala ämnen.
R
ROLLER
Lyssnare, ledare, lustigkurre, förhandlare, kritiker… Forskare som studerat grupper har identifierat två huvudtyper av roller. Uppgiftsrollerna handlar om att klargöra, konkretisera leda, bedöma och genomföra. Samspelsroller har fokus på att samordna, bekräfta, uppmuntra, skämta och hantera konflikter. Både rollerna behövs.
S
SAMTAL
Goda samtal är en viktig ingrediens i de flesta cirklar. Det kan låta självklart att man pratar med varandra, men goda samtal är ingen självklarhet. Som ledare kan du bidra till goda samtal genom att själv ta på dig rollen av informell ”samtalsledare”. Mycket finns skrivet om goda samtal, bland annat i tidigare nummer av cirkeln. Kolla på webben.
T
TILLIT
Tillit kan inte kommenderas fram, utan växer i en grupp där deltagarna känner trygghet att vara sig själva, kanske göra fel eller säga något ogenomtänkt, utan att riskera utstötning. Som ledare kan du få tilliten att växa, genom ditt eget agerande. Tillit är ett plus i alla sociala sammanhang, från den lilla studiecirkeln till det stora samhället.
U
UTVÄRDERING
Att då och då fundera över hur cirkeln har utvecklats är en god idé.
LEDARUTBILDNING ÄR MITT BÄSTA RÅD
»
Vilka cirklar leder du? Jag leder en rollspelscirkel som just nu träffas digitalt varannan helg. Jag är aktiv i spelkulturföreningen Nifelfang. Hur blev du cirkelledare? Det började för tjugo år sedan när vi startade en rollspelsförening som ett projekt på gymnasiet. Vi ROBIN LÖNNFORS, 36 hade ingen lokal och nån tipsade BOR: Lägenhet i Eskilstuna. om Studiefrämjandet. Vi knatade GÖR: Studerar. Snart färdig iväg dit och blev väldigt bra behögstadie- och gymnamötta, trots att vi var unga. Varför är du ledare? sielärare i historia och Det var främst jag som organibiologi. serade föreningens aktiviteter 6
cirkeln
innan vi kontaktade Studiefrämjandet, så det var naturligt att jag blev ledare. Jag är väl en person som drar igång olika projekt, och gillar att styra upp saker. Jag behöver så klart inte bestämma allt, och det är charmen med att vara cirkelledare. Vi har hjälpts åt i alla cirklar jag har lett. Vilken är den största utmaningen? Att bygga ett starkt engagemang bland deltagarna. Gruppen måste få en egen identitet. En vi-känsla, där alla stöttar varandra och bidrar. Det kan vara svårt, och som ledare gäller att hitta de kom-
ponenter som för ihop gruppen, den gemensamma nämnaren. Det kan ibland vara något vid sidan om ämnet, som att ni äter kanelbullar varje gång ni ses eller går ut och käkar en pizza ihop. Ditt bästa råd till en cirkelledare? Gå Studiefrämjandets ledarutbildningar! Gör det så fort ni dragit igång er cirkel. Jag hade nog inte nappat på det om inte folk runt omkring sagt att det var bra. Och för mig var det oerhört värdefullt. Så ledarutbildning är mitt bästa råd. l
Låt alla i gruppen uttrycka vad de tycker. Du kan också utvärdera ditt eget ledarskap. Vad har gått bra? Vad kan gå bättre nästa gång? På det sättet pekar utvärdering mer framåt än bakåt – och blir en källa till din egen utveckling som ledare.
V
VÄRDEGRUND
Ingen kräver att ni ska ha en nedskriven värdegrund i cirkeln. Men det finns faktiskt en poäng med att ha vissa regler. Det kan gälla enkla saker som att komma i tid, meddela förhinder, men också att behandla varandra med respekt och inte nedvärdera varandra.
är en guldgruva för detta. Googla och testa det du tror passar i din grupp.
X
– DET OKÄNDA
I matematiken står bokstaven X för det okända. Att vara cirkelledare är ett äventyr. Du vet sällan hur gruppen kommer att utvecklas. För en ny ledare kan cirkelns fria och oförutsägbara form kännas hotande. Men det är också en del av charmen. I takt med erfarenheten, växer också förmågan att hantera det oförutsedda.
Y
YTTRANDEFRIHET
Yttrandefrihet är en av våra grundlagsskyddade demokratiska rättigheter. Det betyder så klart inte att du och alla andra måste hålla med om allt som sägs. En god idé är ändå att sträva efter ett öppet klimat i cirkeln, där samtalen kan flöda fritt. Det kanske inte sker vid första träffen, men det brukar komma.
Z
Walk and talk
W
WALK AND TALK
Walk and talk är övning som förenar samtal och fysisk aktivitet. Har visat sig effektiv för att få igång spännande samtal mellan två personer. Som cirkelledare är det bra att ha lite pedagogiska knep och övningar i bakfickan för att använda i gruppen. Internet
ZOOM
Under coronapandemin har digitala mötesplattformar som Zoom och Teams blivit vardag. Det gäller även i studieförbunden – med kurser på distans, digitala föreläsningar och konserter. De flesta har upptäckt att digitala möten knappast kan ersätta fysiska. Som ledare är det ändå bra att känna till möjligheten till digitala möten. De kan vara en tillgång i cirkeln, även efter pandemin.
A
mer. Orsakerna kan vara många och det enda rådet som kan ges är detta: Gå inte och gräv ner dig i dina egna negativa känslor. Prata med någon utomstående, gärna någon på Studiefrämjandet.
A
ÄMNET
I de allra flesta studiecirklar står ämnet i centrum. Undersökningar bland cirkeldeltagare visar att den sociala gemenskapen är minst lika viktig. Försök hitta balansen mellan att fördjupa er i ämnet – och ge utrymme för deltagarna att lära känna varandra och prata om sådant som kanske ligger lite vid sidan av ämnet, och kan stärka gemenskapen.
Ö
ÖGONBLICKET
Att vara cirkelledare – och del i en grupp som lär eller skapar – innebär många känslostarka upplevelser. Förlösande skratt, upptäckarlust, nya möten och skaparglädje. Ta vara på dessa ögonblick, och spara dem i minnet!
Bli cirkelledare – och utbilda dig
• Som cirkelledare i Studiefrämjandet •
ÅNGEST
Ibland går det snett. Att känna ångest och oro i sin roll som cirkelledare är inte så vanligt, men förekom-
har du möjlighet att delta i Ledarutvecklingen, ett utbildningsprogram i tre steg. Är du intresserad av att bli cirkelledare eller starta en cirkel, kontakta Studiefrämjandet på din ort. Mer information på studieframjandet.se
KLIV TILLBAKA OCH LÅT ANDRA PRATA
» LENNART URBY, 86
BOR: Radhus i Barkarö
utanför Västerås.
GÖR: Aktiv pensionär.
Vilka studiecirklar leder du? Mina områden är biodling och fåglar. Numera är det mest fåglar. Det är ett livslångt intresse. För tjugo år sedan startade vi gruppen Daglediga, en sektion i Västmanlands ornitologiska förening. Vi är omkring sextio personer i nätverket. Vi träffas varje torsdag klockan 14 på Studiefrämjandets lokaler, utom när vi är utomhus. Vad gör ni? Många olika saker, och det har utvecklat sig genom åren. Vi sätter upp holkar för tornseglare och göktita. Vi är med på inventeringar av
fåglar och är förstås ute och skådar. Och så har vi trevligt och trivs tillsammans. Vi har en programgrupp som snickrar ihop aktiviteter, utomhus och inomhus. Flera i vår grupp är ensamma och saknar våra träffar nu under pandemin. Varför är du ledare? Jag är en aktiv person och har alltid varit det. Jag tycker om att prata med folk och vill att det ska hända nåt! Inom fågelområdet finns hela tiden nya saker att lära sig. Vad är största utmaningen som ledare i en cirkelgrupp? Att sprida engagemanget och ansvaret, så att fler tar på sig olika
uppgifter. Från början gjorde jag allt i vår grupp, men det håller inte i längden. Nu har vi delat upp det, så att vi olika personer ansvarar för olika delar – holkgruppen, vårt bibliotek, utflykter, Facebook och fika. Man får lyssna lite och fånga upp det som väcker intresse och sedan se till att någon kliver fram och tar ansvar. Det är inte lätt men det går. Ditt bästa råd till en cirkelledare? Som ledare gäller det att vara lyhörd och lyssna. Inte bara prata på själv hela tiden. Kliv i stället tillbaks ett steg och låt andra prata! l
cirkeln 7
KASIM OCH RAZAZ kom som
flyktingar från Syrien 2014. Nu bor och arbetar de i Uddevalla. Här med dottern Heidi, fyra år.
RAZAZ & KASIM
Sju år efter flykten Hösten 2015 träffade Cirkeln Kasim Zaino och Razaz Rostom för första gången. De var nygifta, hade båda flytt från krigets Syrien och väntade på att starta ett nytt liv i Sverige. ”Vi vill bli goda medborgare i det här landet men vi vet ännu inte riktigt hur det ska gå till”, sade Kasim då.
»
Ett år senare hade de första stegen tagits i det nya landet, de hade bostad och Razaz väntande barn. Nu, våren 2021 har de två blivit tre. Båda har arbete och framtiden ser ljus ut. Men att byta land är inte enkelt. Familjen och vännerna i Syrien finns varje dag i deras tankar, men de är fast beslutna att bygga ett liv i Sverige. Om de någonsin kommer att kunna besöka hemlandet? På den frågan har de inget svar.
FÖRSTA MÖTET – HÖSTEN 2015
Vi är fyllda av hopp
ASYLBOENDET ÅTORP I Munkedal på Västkusten. Det är mitt under flyktingkrisen 2015 då tiotusentals personer kom till Sverige, främst från inbördeskrigets Syrien. Razaz Rostom, 27 och Kasim Kaino, 28 är två av dem vi möter på Åtorp. De var nygifta när de flydde hemlandet 2014. De tog sig från hemstaden Salamiyya i västra Syrien, via Libanon och Grekland
vidare till Sverige. Razaz hade lyckats komma med ett flyg från Grekland, medan Kasim vandrade med en grupp landsmän upp genom Europa. Hans ben är skadat efter alla strapatser.
I TRE REPORTAGE mellan 2015 och 2021 har Cirkeln följt Kasims och Razaz väg in i det nya hemlandet Sverige.
8
cirkeln
nasieskola med yrkesförberedande program. – Det är jättebra för mig. Jag trivs, tjänar egna pengar, får träffa svenskar och träna svenska, säger han. i ett kvällsöde Uddevalla. Kontrasten är stor till det myllrande gatulivet hemma i Syrien. – Det är lätt att känna sig väldigt ensam i ett nytt land, säger Razaz. Jag saknar alla vardagliga småsaker hemifrån. Som att gå ut och småprata med vänner, sitta på café och känna den varma syriska solen mot huden. Fortfarande pågår kriget i Syrien, men Razaz och Kasim försöker undvika att tänka på det. De ser hellre framåt. – Jag vill utveckla mig själv och få ett bra yrke. I Syrien är det krig, Sverige är ett säkert land, det är stor skillnad. Mitt i samtalet pekar Razaz lite försynt på sin mage. – Vi väntar en ny familjemedlem, säger Kasim och ler stort.
VI TAR EN PROMENAD
TREDJE MÖTET – VINTERN 2021
Du måste hitta nycklarna in i samhället
innan vi möts igen, den här gången digitalt via Teams. Förra gången vi sågs var Razaz gravid. Nu finns här en liten fyraårig dotter som vill ha mammas och pappas uppmärksamhet mest hela tiden. – Det är underbart att vara mamma, hinner Razaz säga innan hon försvinner från skärmen och säger något på arabiska till sin dotter. – Vi pratar mest arabiska med henne här hemma, men på förskolan och med kompisarna är det svenska som gäller.
DET GÅR DRYGT FYRA ÅR
– Ibland kunde vi åka bil men för det mesta gick vi, berättar han. Razaz har efter ett års väntan nu fått sitt uppehållstillstånd. Kasim som kom senare väntar fortfarande. (Han fick efter ett år sitt uppehållstillstånd.) Båda har universitetstudier bakom sig, Razaz är lärare och Kasim har studerat geografi. Nu vill de lära sig svenska och komma igång med livet i Sverige så fort som möjligt. – Vi förlorar tid men är ändå fyllda av hopp. Redan innan kriget sa jag till mina föräldrar att jag ville ha ett spännande liv, ett speciellt liv, säger Razaz. – Vi vill bli goda medborgare i det här landet, men vi vet ännu inte riktigt hur det ska gå till, säger Kasim.
ANDRA MÖTET – HÖSTEN 2016
Lätt att känna sig ensam i ett nytt land
hösten 2016, träffar vi Kasim och Razaz i deras lilla lägenhet i Uddevalla. Redan på Åtorp lärde de känna Lars Wallin på Studiefrämjandet. De blev vänner och Lars har hjälpt dem att hitta en bostad. För ett år sedan pratade vi engelska, nu kämpar de för att hitta svenska ord att forma till meningar. – Ni pratar ett väldigt svårt språk, suckar Razaz och serverar arabiskt kardemummadoftande kaffe. Redan efter ett år i Sverige har Kasim tagit steget in på arbetsmarknaden. Han jobbar som studiehandledare på en gym-
ETT ÅR EFTER DET FÖRSTA MÖTET,
NÄR VI SENAST sågs hade Kasim och Razaz varit i Sverige bara drygt ett år och allt var nytt. De bor fortfarande kvar i Uddevalla, nu i en tvåa på 63 kvm. Drömmen om ett eget radhus eller en villa växer sig starkare för varje dag. – Vi får se, kanske på fem års sikt, säger Razaz. Båda trivs i Uddevalla, men är inte heller främmande för att flytta. – Det finns ett ordspråk på arabiska som säger att ”där du får jobb, där får du stanna”, säger Kasim. Arbete har varit en prioritering under Kasims och Razaz första år i Sverige. Razaz »
cirkeln 9
Du måste ju hitta nycklarna in i samhället, och det är inte lätt om du aldrig träffar några svenskar.
KASIM FICK TIDIGT JOBB och det hjälpte honom att lära sig språket och lära känna den svenska kulturen. Om han någonsin får återse hemlandet är osäkert.
» utbildade sig till lärare i Syrien, och hann med att jobba några år innan de flydde. Ett fast lärarjobb här i Sverige visade sig inte vara så lätt, trots att hon ganska snabbt fick sin lärarlegitimation. Hon berättar om många rektorers tveksamhet att anställda en utländsk lärare. – Under ett år sökte jag mer än etthundra lärarjobb, det som gjorde mig besviken var att jag inte ens blev kallad till intervju, säger hon. Så småningom lyckades det, och nu jobbar hon på en friskola i Uddevalla, och undervisar mest i matematik. Kasim jobbar, liksom förra gången vi sågs, som studiehandledare på olika skolor i Uddevalla. Han kompletterar nu sina akademiska studier från Syrien med pedagogik, även han med sikte på att bli lärare.
förtroende och det öppnar dörrar till sociala relationer. Båda beskriver svårigheterna att på djupet förstå hur det svenska vardagssamhället fungerar – hur relationer formas, om språkets nyanser och de ofta outtalade sociala koderna. – Du måste ju hitta nycklarna in i samhället, och det är inte lätt om du aldrig träffar några svenskar, säger Kasim. Jag var stressad i början och funderade: Vad ska jag säga till människor? Vad kan man fråga om? Det är lätt att säga att den som kommer till ett nytt land ska anpassa sig, i praktiken är det svårt. – Det är så mycket man har med sig från barndomen, du kan liksom inte bygga om hela dig själv, säger Kasim.
BÅDA ÅTERKOMMER flera gånger till den avgö-
AVSTÅNDET MELLAN MÄNNISKOR tycker båda är
rande betydelse ett arbete har för att etablera sig i ett nytt land. – Jag hade tur som fick ett jobb tidigt, jag tjänade egna pengar och kunde landa i Sverige, lära mig språket och mer om hur det svenska samhället fungerar, säger Kasim. Razas fyller på: – Innan jag fick jobb tänkte jag, vad gör jag här? När du kommer till ett nytt land känner du dig svag och ensam. Att jobba gör att du känner dig starkare, du får själv-
en avgörande skillnad mellan Sverige och Syrien. – Syrien bygger på grupprelationer, Sverige på individrelationer, menar Kasim. – Vi kommer från ett samhälle med täta relationer mellan människor. Vi har några vänner här, både svenska och från Syrien. Men jag tycker det är svårt att få personliga relationer här i Sverige, menar Razaz. Det finns också många saker de uppskattar i Sverige. ”Friheten” är det ord som direkt kommer över Razaz läppar.
10
cirkeln
– Friheten är det bästa med Sverige. I Syrien är man nästan rädd för sin rektor. Här kan du kan öppet säga vad du tycker. – Men kommer det du säger att leda till förändring? Det är en annan dimension av det hela, inflikar Kasim och fortsätter: – Jag uppskattar de demokratiska värderingar som det här samhället bygger på. Det finns en demokratisk grund som märks, både i vardagen och i samhället i stort. SAKNADEN EFTER FAMILJ och vänner är stor. Heidi får aldrig träffa sina mor- och farföräldrar, annat än på skärmen. Razaz föräldrar flydde till Tyskland under kriget, men är nu tillbaka i Syrien. Hur känns det att inte kunna träffa sina föräldrar? – Jag kan uttrycka det med några ord: De gråter alltid när vi pratar med dem, säger Kasim. Båda tvivlar på att de kommer att kunna besöka Syrien igen. Kasim vet inte hur myndigheterna skulle reagera om han återvände. – Men jag hoppas kunna se mitt hemland någon gång i livet. – Det känns sorgligt. Kanske att jag kan åka tillbaka någon gång, men jag kommer inte att stanna där, säger Razaz. SVERIGE ÄR DERAS HEM NU, och deras dotters födelseland. Minnena från flykten kommer alltid att finnas kvar, liksom de blandade känslor den som byter land kanske alltid får bära med sig. – Vi är stolta över den resa vi gjorde och över vad vi har gjort här i Sverige, säger Kasim. Razas nickar instämmande: – Vi hade tur, vi har träffat bra människor här i Sverige som inte har lurat oss. Och vi ligger inte på botten av Medelhavet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: ABDULLAH AL SALEM
notiser För styrelser i ideell sektor
TRULS NEUBECK, IDEELL ARENA, och
Markus Kallifatides, Handelshögskolan i Stockholm har studerat hur styrelsearbetet i ideell sektor antar olika roller av kontroll, möjliggörande, förnyelse och innovation. Deras arbete har nu sammanfattats i två rapporter och en liten skrift. Användbart för föreningsstyrelser! Detta och mer på www.ideellarena.se som är en mötesplats för ideella organisationer.
Lär hunden hitta löss SPECIALSÖK
att låta hunden hitta olika ämnen – från vägglöss till bomber. Den nya boken Specialsök med hund – som hobby och yrke av Tina Krulle Lindfors lär ut hur du och din hund kan börja söka ihop. B ILD: AU ST IN NEILL
HANDLAR OM
5
studieplaner Med en färdig studieplan är det lätt att komma igång med en studiecirkel. Här är fem färska planer i skiftande ämnen. Alla finns att läsa och ladda ner på www.studieframjandet.se
Gör en musikvideo Av Sofie Tedenstad
”Precis som på MTVs storhetstid är det i dag nästan obligatoriskt att göra en musikvideo. Det blir lättare att bli omskriven i musikbloggar, få spelningar, hålla uppe ett intresse hos fansen och mycket mer.” Det skriver Sofie Tedenstad i detta studiematerial, anpassat för sex träffar. Det handlar bland annat om att planera, filma, redigera och marknadsföra en video. Dessutom, en massa länkar till musikvideor – för inspiration och idéer.
Invasiva främmande växter Studieplan
Arrangera mera
sid 1
Arrangera mera Av Malin Wellander och Anna Lillkung
Corona har satt stopp för konserter, festivaler och andra kulturarrangemang. Men förhoppningsvis är pandemin snart över. I studieplanen Arrangera mera guidas ni i konsten att göra ett arrangemang, från start till mål. Planering, ekonomi, hållbarhet, lokal, artistbokning och säkerhet är några saker som tas upp. Dessutom, en mall för marknadsföring och förslag till säkerhetsplan.
Gör en musikvideo Tips på hur man planerar, skapar och släpper en musikvideo
Här finns kulturbidrag
PÅ KULTURRÅDETS HEMSIDA finns en översiktlig del med olika bidrag som kan sökas från myndigheten. Totalt 75 bidragsformer inom olika områden – musik, scenkonst, barn och unga, regional utveckling är några av kategorierna. www.kulturradet.se
sid 1
Jätteloka, parkslide, jättebalsamin… Invasiva växter kan vara en plåga i din trädgård. I den här cirkeln får du lära dig mer om invasiva växter och hur du kan hantera dem. Studieplanen Invasiva främmande växter är uppbyggd för tre träffar. Här finns fakta, diskussionsfrågor och bilder. Studieplanen är ett samarbete med Fritidsodlingens riksorganisation, FOR.
Studieplan
Invasiva främmande växter
sid 1
Starta förening Studieplan
Skogsträdgården
sid 1
Skogsträdgården Av Hanna Helin
Studiematerial
Av Bibbi Bonorden
En skogsträdgård kan ge oss god mat, samtidigt som det gynnar miljö och biologisk mångfald. Den här studieplanen bygger på boken Skogsträdgården och är upplagd för fem cirkelträffar. Den lotsar er fram till att planera, etablera och förvalta er egen skogsträdgård.
Ni får en idé om vad en ideell förening är, och varför det är smart att starta en.
Av Hanna Hagström
Det finns över 200 000 ideella föreningar i Sverige. Och det finns plats för fler. Den här studieplanen utgår från boken Föreningen från idé till praktik av Mats Lodén. Bok och studieplan lotsar er fram i föreningsbildandets olika steg. Ni får en idé om vad en ideell förening är, och varför det är smart att starta en förening om ni vill göra något tillsammans. Ni som startar studiecirkeln Starta förening i samarbete med Studiefrämjandet får boken.
Studieplan
Starta förening
sid 1
cirkeln 11
Närbild JOHANNA SANDAHL
12
cirkeln
BIL D : FRE D RIK HJ E RL ING
Miljöengagemang med
FÖRNUFT och tågluff i Europa. Inte gärna kött och flyg. Som ordförande för Naturskyddsföreningen försöker Johanna Sandahl leva som hon lär. Hon menar att våra vardagsval har betydelse för miljön, om inte annat för att ge politikerna mod att fatta de tuffa beslut som krävs.
GÄRNA GRÖNSAKSODLING
»
Planen var en utomhusintervju, men vinterkylan gör att vi hamnar på café, med coronaglest avstånd, både mellan bord och gäster. Platsen är Midsommarkransen, en av de närförorter söder om Stockholm som på senare år förvandlats från sömniga bostadsområden till trendiga stadsdelar med småbutiker, hipsterpappor och vegokrogar. – Helt annorlunda än när vi flyttade hit för tolv år sedan, och vi trivs bra, säger Johanna och smuttar på sin latte. ”Vi” är Johanna, sambon Markus och deras tre gemensamma barn, 12, 15 och 17 år gamla. Johanna Sandahl växte upp i Västerås och mötte samhällsengagemanget redan innan hon kunde gå. Med mamma och pappa i fredsrörelsen och Amnesty blev det många föreningsmöten. Och så har det fortsatt. – Jag har alltid dragits till det civila samhället, det har känts som en viktig plats att vara på. Aldrig som en plikt, bara kul och viktigt. Och dessutom, ett bra sätt att lära känna folk.
Aktivister och lobbyister
Fred och miljö är de två ord som står i centrum för Johannas engagemang. På agronomlinjen kunde hon kombinera dessa två, till en perfekt mix av natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. Sedan 2014 är Johanna ordförande i Naturskyddsföreningen, som med över 200 000 medlemmar är en av landets stora folkrörelser.
& känsla
– Jag gillar att påverka, men är inte så intresserad av att bestämma själv, hellre tillsammans med andra. I Naturskyddsföreningen samlas allt från stridbara klimataktivister och slipade lobbyister, till nördiga fjärilsfantaster och naturdyrkare. Att åsikterna i bland går åt olika håll kommer på köpet för den som leder en stor organisation. – Ja visst finns det krockar. En klassisk målkonflikt gäller skogen. Ska skogen användas för att producera fossilfria råvaror eller skyddas för den biologiska mångfalden? Här finns olika uppfattningar. Och så har vi vindkraften. De flesta tycker nog att vindkraft är bra, men sedan är frågan var vindkraftverken ska byggas. Åsiktsbrytningarna verkar dock inte bekymra Johanna särskilt mycket. – Vår styrka är att vi samlar människor som engagerat sig av olika skäl, och skilda uppfattningar finns det plats för. Föreningen är sprungen ur ett levande naturintresse, och det finns oerhört stor kunskap bland våra medlemmar. Utöver de aktiva finns alla de tusentals som betalar årsavgiften, får tidningen Sveriges Natur i brevlådan och sedan inte gör något mer. Passiva medlemmar brukar de kallas. – För oss är de jätteviktiga. Tänk att ha 200 000 personer i ryggen när vi vill påverka politiska beslut.
Larma räcker inte
För Naturskyddsföreningen står klimatfrågan i fokus. ”Hög tid för en tuffare klimatpolitik”, utropar hemsidan. Att bara väcka känslor, larma och protestera räcker inte, menar Johanna. Den som vill förändra måste ha genomarbetade alternativ i bakfickan. – När vi i Naturskyddsföreningen pekar på hoten mot vår miljö ska vi alltid ha konstruktiva förslag på lösningar. Johannas eget miljöengagemang har på senare » år ändrat karaktär.
om
JOHANNA SANDAHL, 47
Ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen BOR: Lägenhet i Midsommarkransen utanför Stockholm. FAMILJ: Markus, sambo sedan 20 år. Två döttrar, 1 2 och 17 och en son, 15 år. UTBILDNING: Agronom. LÄSER: Helst skönlitteratur. En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong. ”Läs den, jättefin”. LYSSNAR PÅ: Mest P1 och indiepop från nittiotalet. FRITID: Fritidshus på Vinön i Hjälmaren och släktgård i Funäsdalen. Plockar svamp, odlar grönsaker, sjunger och spelar gitarr.
cirkeln 13
»
– Förut var det stora känslostormar, men trots att det är panik, så infinner sig inte panikkänslan lika ofta längre. Kanske beror det på att jag blivit äldre, eller att jag ser att förändring är möjlig. Däremot känner jag ofta sorg över mänsklighetens saktfärdighet att göra det som krävs.
Tuff politik krävs
Flygskam, köttskam och nu till och med barnskam… Är det vettigt att göra klimatet till en fråga om privatmoral? Eller är det bättre att jobba för politiska beslut som gör skillnad? – Det tråkiga svaret är väl att det behövs både och. Få går väl igång på skuld och skam. Samtidigt vet vi att vissa tar tåget till Göteborg för att det känns skämmigt att flyga. Om fler agerar klimatsmart i vardagen blir det också en signal till politikerna att våga fatta modiga beslut. – Politiker är alltid rädda för att få smäll på fingrarna i nästa val. Finns det en folklig opinion, så finns förutsättningar att de BILD: THOMAS ÖSTLUND
GÄRNA TÅGLUFF och
grönsaksodling för Johanna Sandahl.
ska våga mycket mer. Och det behövs, för den förändring jag vill se kommer aldrig att ske utan tuffa politiska beslut.
Leva som man lär
Själv vill Johanna så långt som möjligt leva som hon lär. – Så klart jag försöker föregå med gott exempel. Det handlar också om att visa att
Johanna associerar ÄLGKÖTT Helt okej, men själv äter
jag inte kött. OPERA Vackert men svårt. GRETA Positiv förändringskraft. VINTER I teorin jättehärligt. Jag älskar att åka skidor, men är oerhört frusen av mig. TESLA Positiv teknikutveckling men kommer inte att rädda klimatet. PARTIPOLITIK Viktigt men ibland stelbent. Jag är inte partipolitiskt engagerad. HUNDAR Jag var hundrädd förut, men har nu lärt mig tycka om dem. PUTIN Destruktiv samhällskraft.
det går att göra förändringar – och att det går bra. Flyget undviker Johanna sedan flera år tillbaka. Hon är ordförande i European Envrionmental Bureau, en paraplyorganisation med 160 miljö- och naturorganisationer. Så det blir en del resor till Bryssel, numera med tåg. – Klart det tar längre tid, men det är en myt att det skulle vara omöjligt, säger hon och tipsar om Deutsche Bahn som den bästa sajten för att planera tågresor på kontinenten. Semesterresorna går också på räls, flera gånger har familjen tågluffat i Europa. – Jag inser att jag kanske behöver flyga någon gång i framtiden, men undviker det så länge som möjligt. I stället för att flyga till andra världsdelar föredrar Johanna att plantera små frön på fönsterbrädan. Hon är redan igång med vårens odlingar. – Grönsaksodling är verkligen min grej. Förra året byggde vi ett växthus vid fritidshuset i Hjälmaren.
Gräsrotsarbete
Naturskyddsföreningen är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Relationen är god och Johanna lyfter särskilt fram det lokala samarbetet, mellan Naturskyddsföreningens lokala kretsar och Studiefrämjandets avdelningar. – Gräsrotsarbetet är jätteviktigt. För den som vill närma sig ett engagemang kan det första steget vara att delta i en studiecirkel eller gå på en föreläsning. Johanna har deltagit i många studiecirklar – och gör det fortfarande. Sedan 2012 träffas ett gäng vänner regelbundet och diskuterar böcker de har läst. Hon tar upp telefonen, där alla titlar finns antecknade. – Åttiotre böcker sedan vi startade för tio år sedan. Inte illa! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
NATURSKYDDSFÖRENINGEN
• Bildades 1909. • Ideell förening för naturskydd och miljövård.
• Över 200 000 medlemmar, • •
14
cirkeln
dubbelt så många som för 25 år sedan. Ger ut medlemstidningen Sveriges Natur. Finns över hela landet med 21 länsförbund och 270 kretsar (lokalföreningar).
BIL D : DARINKA KIE VSKAYA/ U NSP L ASH
ÅRSMÖTE PÅ DISTANS FÖRENINGSMÖTEN
i coronatider
är inte enkelt. Den 3 maj hålls den digitala utbildningen Arrangera digitala möten på distans i Skåne-Blekinge. Även på andra håll i landet kan Studiefrämjandet hjälpa till att ställa om till digitalt i din förening.
Du och din hund OLIKA KURSER
för hundägare
startar hela tiden, över hela
landet, ofta i samarbete med Brukshundklubben. Ett exempel bland många: Rallylydnad för nybörjare i Vetlanda startar 14 april.
ÄR DU CIRKELLEDARE eller
funderar på att bli? Då kan Studiefrämjandets ledarutvecklingsprogram i tre steg vara något för dig. Ledarutvecklingen ges kontinuerligt över hela landet. En särskild variant, MCU, finns för ledare i musikgrupper.
FOLKBILDNING PÅGÅR MYCKET FOLKBILDNING ÄR PÅ GÅNG I VÅR. Det
mesta sker nu utomhus eller i digitala former. Här är ett litet urval av allt du hittar på www.studieframjandet.se. Där kan du även anmäla dig. Många arrangemang är kostnadsfria, och genomförs i samverkan med det lokala föreningslivet.
DE NORDLIGA SKOGARNAS EKOLOGI
DIGITAL FÖRELÄSNING OM INVASIVA ARTER
KURS I DEN NORDLIGA skogens
VAD ÄR INVASIVA ARTER och
ekologi och bevarande. Fyra tillfällen i Jokkmokk, med start 28 maj. Både digitala teoridelar och undervisning i fält. Genomförs i samarbete med Samernas utbildningscentrum Sámij åhpadusguovdásj. BILD: ERI C CORN ELIUS/NATIONALMUSEUM
LEDARUTVECKLING FÖR CIRKELLEDARE
vad kan vi göra åt problemet? Svar på frågorna ger Tove Brolin, Länsstyrelsen Gävleborg, i en digital föreläsning den 28 april 18.15-19.30.
Morgonvandring i Brännarebygden EN MORGONVANDRING i maj i trakterna runt Vilshult i Blekinge, med ciceronerna Stig och Ulrika. Samling klockan 7 på morgonenden 16 maj. Ta med fika och handkikare.
Vandring i Gustav III:s fotspår
Rollspel Wild West PROVA PÅ ROLLSPEL är ett
initiativ från Rollspelsfrämjandet. Under våren kan du testa denna aktivitet, genom digitala träffar. Flera tillfällen med olika teman – Fantasy, Wild West och Skräck.
Bygg en lampa av vad som helst TÄNK LITE KREATIVT och skapa
din egen lampa av återbruksmaterial. Praktiskt inriktad heldagskurs i Malmköping den 24 april. Redskap och material finns på plats. Inga förkunskaper krävs.
Kola biokol
LÄR DIG KOLA med metoden eldfrontskolning. Biokolen kan sedan användas som jordförbättring i trädgården. Fyra timmars kurs i Karlstad den 25 april.
SKAPA EN SKOGSTRÄDGÅRD
EN SKOGSTRÄDGÅRD inspireras av naturens lundar och skogsbryn. På onlinekursen Skogsträdgårdsodling och fleråriga grönsaker lär du dig skapa din egen skogsträdgård. Fem träffar, start 5 april. Kursen leds av Ylvali Falk Groblad, som anlagt en av Sveriges största skogsträdgårdar.
Fågelskådningens dag
HÄNG MED på konst- och
kulturvandring i Stockholm och Hagaparkens vackra parklandskap, som Gustav III lät skapa. Titta på Koppartälten, Ekotemplet, Kinesiska pagoden – och den spirande vårgrönskan. Den 17 april 13.30-15.00.
PÅ FÅGELSKÅDNINGENS DAG den 9 maj händer det mycket runt om i landet. Du kan till exempel spana in fåglar och människor vid Lindängets naturreservat i Orsa. Samling vid fågelplattformen klockan 8.00. BILD: LUBOS HOUSKA
cirkeln 15
STUDIEFÖRBUNDEN & BIDRAGEN som händer i studieförbunden? På senare tid har debattens vågor gått höga om bidragsfusk och felaktigheter, i Studiefrämjandet och andra studieförbund. För alla som inte är bidragsnördar kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Vi lämnar därför den högröstade debatten och försöker i stället reda ut begreppen. Och det visar sig snabbt att studieförbundens statsbidrag är en ganska komplicerad historia. Häng med på en bidragsresa i tio kapitel.
VAD ÄR DET EGENTLIGEN
1
STATSBIDRAGET TILL STUDIEFÖRBUNDEN
2
FOLKBILDNINGSRÅDET FÖRDELAR PENGAR
Det finns tio studieförbund i Sverige som är godkända för att få statsbidrag. Riksdagen beslutar varje år om en summa pengar till studieförbund och folkhögskolor, det så kallade folkbildningsanslaget. År 2019 fick studieförbunden dela på ungefär 1,8 miljarder kronor.
Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget till de tio studieförbunden. Folkbildningsrådet är en förening, som består av organisationer. Medlemmar är studieförbundens och folkhögskolornas intresseorganisationer. Folkbildningsrådet har vissa uppdrag från regeringen, bland annat att fördela statsbidragen och följa upp verksamheten i studieförbunden. En del kritiserar detta så kallade självförvaltningssystem, och menar att det är fel att studieförbunden själva har inflytande över bidragen. Skälet till systemet, som infördes 1991, är att staten inte ska styra studieförbunden. Frihet under ansvar, kan man säga.
16
cirkeln
3
HUR FÖRDELAS BIDRAGET MELLAN STUDIEFÖRBUNDEN?
Nu blir det lite mer komplicerat, och för enkelhetens skull avstår vi från alla detaljer. Grundtanken i bidragsfördelningen är att mängden verksamhet i varje studieförbund avgör deras del av ”bidragskakan”. Och eftersom kakan inte ökar med mängden verksamhet blir resultatet en kamp om marknadsandelar, för att tala näringslivsspråk. Här heter valutan studietimmar, där en studietimme är 45 minuters cirkelstudier. På cirkelns närvarolista anges deltagarnas namn, personnummer och hur många studietimmar cirkeln pågår. Cirkelledaren intygar, skriver under och lämnar listan till studieförbundet. År 2019 genomfördes i studieförbunden över 12,1 miljoner studietimmar i 240 000 studiecirklar. Enkel matematik visar att varje cirkel i genomsnitt varar mer än 50 studietimmar. Många cirklar pågår väldigt länge och väldigt mycket! Det gillar studieförbunden. LITEN UTVIKNING – VAD ÄR EN STUDIECIRKEL?
Dags för en liten utvikning från bidragsspåret. Vad tänker du på när du hör or-
”Hur många timmar har du dragit in?”, är en fråga som ställts från mer än en studieförbundschef. det studiecirkel? Många svarar en kurs hos ett studieförbund, kanske i akvarellmålning eller spanska. Med kursavgift, en ledare som kan sitt ämne och med cirkelträffar i studieförbundets lokaler. Sådana studiecirklar finns, men var definitivt vanligare förr i tiden. De flesta cirklar sker numera i kamratgrupper och i föreningar. Det kan vara ett musikband, ett kompisgäng som diskuterar litteratur, en valpkurs i en hundklubb – och tusentals andra exempel. Studieförbundet är anordnare av alla cirklar, det är ett krav, men i praktiken sköts mycket kring cirkeln av föreningen eller av gruppen själv. Det här får, som vi snart ska se, vissa följder.
4
REGLER FÖR STUDIECIRKLAR
• En studiecirkel har minst 3 och •
max 20 deltagare (inklusive ledaren). Gruppen träffas minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studietimme är 45 minuter).
• Deltagarna är 13 år eller äldre. • Studiecirkeln har en dokumenterad •
plan för genomförandet och för det studiematerial som används. Studiecirkeln har en ledare som studieförbundet har godkänt.
JAKT PÅ TIMMAR
Tillbaka till huvudspåret – hur statsbidraget fördelas mellan studieförbunden. Som vi sett avgör antalet studietimmar hur stor del av statsbidragskakan som går till varje studieförbund. ”Timjakt” har i decennier varit ett begrepp i studieförbundsvärlden. Det betyder att mycket kraft, alltför mycket menar många, går åt till att jaga studietimmar. ”Hur många timmar har du dragit in?”, är en fråga som ställts från mer än en studieförbundschef. Men hallå, kanske någon tänker, är studieförbundens mål verkligen att jaga timmar? De brukar väl påstå att de vill göra samhället och demokratin bättre. Jovisst, men lika sant är att resurser ger möjligheter. Pengar är en stark drivkraft, både för människor och organisationer. Men var går då gränserna i denna jakt på timmar? Ett exempel: Tänk om en cirkel med åtta deltagare delas upp i två grupper, som sitter på var sin sida av rummet. Vips har en cirkel blivit två och studieförbundet ”dragit in” dubbelt så många studietimmar. Så här var det väl inte tänkt, men timjakten kan ibland få ganska skruvade konsekvenser. Är då detta per definition alltid fusk? Det kan ju faktiskt finnas lägen då det är helt befogat att göra två studiecirklar av en. Kanske för att deltagarna vågar prata mer och lärandet blir bättre. Ni » ser, det är inte enkelt…
cirkeln 17
Många menar att ”studiecirkeln” på senare tid har devalverats till att mer handla om en aktivitet vilken som helst.
5
KÖPA TIMMAR?
Begreppet ”köpa timmar” gör det hela ännu lite mer komplicerat. Som vi tidigare sagt genomförs många cirklar i föreningar och fria grupper. Och så klart känner många föreningar till studietimmarnas värde för studieförbunden. Då är det lätt hänt att studietimmarna blir en handelsvara. Det finns historier om att föreningar går runt till olika studieförbund och frågar vad de får i ersättning per studietimme. Studieförbunden försöker komma bort från detta, genom mer eller mindre detaljerade regler för hur och vilka kostnader i studiecirkeln som kan ersättas. ”Statsbidraget ska användas för studieförbundets kostnader för folkbildningsverksamheten”, står det i riktlinjerna från Folkbildningsrådet. Frågan är vad det egentligen betyder. Lokalkostnader? Musikutrustning? Litteratur? Licenskostnad för programvara? Fikabröd? Snöplogning av en plan för hundkurser? Ska studieförbundets anställda köpa boken till bokcirkeln, eller kan cirkelledaren köpa boken och lämna in ett kvitto? Listan på exempel kan göras hur lång som helst – liksom studieförbundens diskussioner om vilka kostnader som kan ersättas. 18
cirkeln
6
VAR GÅR GRÄNSEN?
Eftersom studietimmar är hårdvaluta i bidragsspelet, är det inte konstigt att kreativiteten frodas när det gäller att tänja på gränserna för vad som får rapporteras som en ”studiecirkeltimme”. Det finns vissa riktlinjer från Folkbildningsrådet, bland annat de här: En studiecirkel ”kännetecknas av gemensamma planmässigt bedrivna studier”. Studiecirkeln ska ha en ”dokumenterad plan för studiecirkelns deltagare”. ”Repetition, övning och tillämpning är vanliga metoder för lärande men när lärandet övergår i utövande kan verksamheten inte längre utgöra underlag för statsbidrag.”
• • •
Som ni förstår lämnar detta öppet för tolkning: Är yoga studier? Hur detaljerad ska en studieplan vara? När övergår övning till utövande? Riktlinjerna svarar inte på dessa frågor – men studieförbunden brottas med dem. Många menar att ”studiecirkeln” på senare tid har devalverats till att mer handla om en aktivitet vilken som helst, i stället för ”planmässigt bedrivna studier”, som det står i riktlinjerna. Promenera med hund, öva på låtar i replokalen, sjunga i kör, laga vegetarisk mat i grupp – visst kan det vara givande och trevliga aktiviteter, men när är det en ”rapporteringsbar” studiecirkel? Gränsdragningsfrågor har diskuterats mycket, både inom och mellan de tio studieförbunden. Det är inte enkelt att komma överens om vad gränserna ska dras. Helst ska de ju också dras med samma måttstock i alla studieförbund, annars blir det orättvist.
7
FÅR MAN SÄGA VAD SOM HELST PÅ EN STUDIETIMME?
Det finns en annan aspekt på gränsdragningsfrågan. Ska studieförbunden stå bakom allt som sker i deras cirklar? Hur är det med homofoba hiphopgrupper och islamistiska föreläsare? Högerextrema rockband och militanta veganer? Ska dessa företeelser verkligen få frodas i den statsbidragsstödda studieförbundsvärlden? I grunden handlar frågan om hur långt studieförbundens ansvar sträcker sig för själva innehållet i studiecirklarna.
DE TIO STUDIEFÖRBUNDEN
ABF • Bilda • Ibn Rushd • Folkuniversitetet • Kulturens • Medborgarskolan NBV • Sensus • Studiefrämjandet • Studieförbundet Vuxenskolan
Moralpoliser är kanske inte vad folkbildningens företrädare drömmer om att vara. I debatten har det framförts risker att skattepengar till studieförbunden hamnar i orätta, kanske till och med kriminella, händer. Redan på nittiotalet våndades Studiefrämjandet över om de skulle tillåta musikgrupper som spelade vit-makt-musik i deras replokaler. Frågan är alltså inte ny och inte heller enkel. Åsikterna är delade. Den som vill fördjupa sig kan till exempel titta i den statliga Demokrativillkorsutredningen från 2019 som just handlar om demokrativillkor för att föreningslivet ska få offentliga bidrag.
8
FUSK OCH BROTT
Hittills har vi mest skrivit om komplicerade gränsdragningsfrågor. Inte brottsligt och knappast fusk, snarare en följd av ett otydligt och volymdrivande fördelningssystem. Men på senare tid har uppenbara fuskhistorier avslöjats i studieförbunden, även i Studiefrämjandet.
MER OM BIDRAGEN
• Kulturprogram och Annan folk• • •
bildningsverksamhet är två andra verksamhetsformer som ligger till grund för fördelning av statsbidrag mellan studieförbunden. Kulturprogram kan vara föreläsningar, konserter, utställningar eller föreställningar av olika slag. Annan folkbildningsverksamhet är en friare form av verksamhet, där grupperna kan vara större än i en cirkel och deltagarna minst sex år. Även antalet enskilda personer som deltar i varje studieförbunds studieverksamhet och antalet kommuner där verksamhet sker påverkar bidragsfördelningen.
Om en anställd på ett studieförbund förskingrar pengar eller medvetet manipulerar systemet för att öka antalet studietimmar är det så klart fusk, i en del fall brottslig verksamhet. Samma sak om en förening lämnar in närvarolistor på studiecirklar som aldrig ägt rum, eller rapporterar samma cirkel till flera studieförbund. Hundra procents säkerhet mot fusk och brott är nog omöjligt. Inte ens storbankerna med sina penningtvätthistorier kan skydda sig mot uppsåtlig brottslig verksamhet. Men säkert går det att göra mer i studieförbunden, genom interna kontrollfunktioner, utbildning och att prata mer om åt vilket håll den etiska kompassen ska peka.
9
VARFÖR HAR INTE STUDIEFÖRBUNDEN KOLL?
Nu måsta vi stanna upp och fråga oss: Har inte de som jobbar på studieförbunden koll på vad som händer? Säkert är det så, för det mesta i alla fall. Men jakten på timmar ställer många inför ett dilemma. Det är massor av cirklar och timmar att hålla koll på. Och mycket av verksamheten sker i grupper och föreningar, långt från studieförbundens egna lokaler. ”Folkbildning är ett högriskprojekt”, har professor Erik Amnå skrivit, med tanke på att det ändå kan vara värt priset att i ett demokratiskt samhälle stödja människor som vill lära och engagera sig, med risken att det ibland går överstyr. Ett system som bygger på tillit har alltså sina poänger. Frågan är bara när tilliten övergår i naiv blåögdhet.
10
VARFÖR GÖRS INGET ÅT FÖRDELNINGSSYSTEMET?
Om alla suckar över timjakt och gråzoner, hur kan det då komma sig att detta hatade bidragsfördelningssystem överlevt? Det kan man verkligen fråga sig. Studieförbunden själva kan ju påverka det, som medlemmar i Folkbildningsrådet. Det enklaste svaret är att ingen har kommit på något bättre. Flera regeringen har flera gånger efterlyst att bidragen ska fördelas utifrån kvalitet och inte enbart kvantitet. Det låter rimligt, ändra tills man frågar sig vem som ska avgöra vad som är ”god kvalitet”. Ska en musikcirkel vara mindre värd än en cirkel i spanska? Ska mer lärande ge mer bidrag? Eller fler goda samtal i cirklarna? Ska cirklar med lågutbildade deltagare vara mer värda? Ja ni ser, vem ska bestämma och bedöma? Skattepengar ska ju inte fördelas godtyckligt. Det ska vara rättvist, förutsägbart och helst inte innebära att studieförbunden drunknar i byråkrati. Så vad återstår då, i väntan på det perfekta bidragssystemet? Det studieförbunden nu testar är bättre egenkontroll, samkörning av dataregister och tydligare gränser för vad som får rapporteras för statsbidrag. Och dessutom, skarpare glasögon för att komma åt brottslig verksamhet. Återstår att se om det hjälper. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: NINNI OLJEMARK
Studiefrämjandet har i projekt Fenix genomlyst verksamheten för att minska risken för framtida bidragsfusk och felaktigheter. Se sidan 22.
cirkeln 19
ideellt arbete
NY IE OM T STUD RLIG E G R BO G MED MAN E G A ENG
– lika stort nu som då
som arbetar ideellt på fritiden? I så fall är du inte ensam. Faktum är att mer än hälften av alla svenskar gör det. Och inget tyder på att intresset för ideellt arbetet avtar. Det har tvärtom varit lika stort i trettio år. En tredjedel av svenskarna anser också att alla har en moralisk skyldighet att arbeta ideellt någon gång under sitt liv. TILLHÖR DU DEM
MOTIV TILL IDEELLT ARBETE
På en skala från 1 (inte viktigt) till 7 (mycket viktigt) har människor värderat olika motiv för att arbeta ideellt. Mycket viktiga skäl att arbeta ideellt… Att du deltar i ett gott sammanhang eller gemenskap när du arbetar ideellt
5,7
Att du gör något konkret inom det område du är engagerad
5,5
Att du kan visa medkänsla 5,5 med personer som har det sämre än vad du har Mindre viktiga skäl att arbeta ideellt… Att du upplever tvång eller 2,4 förväntan från andra att arbeta ideellt
20
Att kunna skriva in i ditt CV eller få ett intyg på att du har arbetat ideellt
2,6
Att du får kontakter som kan hjälpa dig i yrkeslivet
3,2
cirkeln
»
”Vi är de sista entusiasterna.” ”Föreningslivet håller på att dö.” Sådana nedslående röster kan ibland höras från föreningsaktiva. Inget kan vara mer felaktigt. Forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola har regelbundet under trettio år studerat befolkningens ideella arbete, genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen. Många av frågorna har varit desamma i nästan trettio år, vilket ger en unik möjlighet att se hur människors engagemang har förändrats över tid – eller snarare inte förändrats. För det visar sig att på många områden har inga stora förändringar skett.
Fyra aspekter
Forskarna skiljer på fyra aspekter av vad de kallar för medborgerligt engagemang (se rutan på nästa sida). Ideellt arbete är en av dessa aspekter. Över hälften, 51 procent, uppger att de under det senaste året utfört ideellt arbete kopplat till någon förening eller organisation. Sedan 1992 har denna siffra varierat mellan 48 och 53 procent. Tvärt emot vad många tror har alltså andelen som arbetar ideellt inte förändrats nämnvärt de senaste tre decennierna. Självfallet är det stor variation på engagemanget. Vissa gör någon enstaka insats, andra ägnar en stor del av sin vakna tid åt ideellt arbete. De som arbetar ideellt gör det i genomsnitt 18 timmar per vecka. Denna siffra från 2019 är den högsta nå-
BILDER: ISTOCK
gonsin i de sex undersökningar som gjorts sedan 1992, då antalet var 13 timmar per vecka. Det som kanske förvånar är att ideellt arbete är vanligast i medelåldern, 40-54 år, där 62 procent arbetar ideellt. Forskarna förklarar det med att det är en tid i livet då ”många är exponerade för sociala arenor där de kommer i kontakt med ideella organisationer”. Andelen äldre som arbetar ideellt har ökat på senare år. I åldern 75–84 år gör nästan hälften, 47 procent, ideella insatser.
Män och högutbildade
Vilka arbetar då ideellt? De återfinns i alla grupper, men forskarna har hittat samband. Ideellt arbete är vanligare bland män, högutbildade och personer vars föräldrar också arbetat ideellt. I storstäderna är det dock mindre vanligt än i övriga landet. Innehållet i de ideella insatserna skiftar. Vanligt är praktiskt och administrativt
FYRA ASPEKTER AV MEDBORGERLIGT ENGAGEMANG I rapporten lyfts fyra aspekter av medborgerligt engagemang fram:
Ideellt arbete
Frivilligt och oavlönat arbete, ofta med koppling till en ideell organisation. Allt från att baka bullar i fotbollsföreningen till styrelseuppdrag i ett politiskt parti. 51 % gör ideella insatser i föreningar. 78 % av dem som arbetar ideellt är medlem i den organisation där de gör insatser.
• •
Informella insatser
Ideellt arbete inom och utom det egna hushållet, som till exempel att vårda anhöriga och hjälpa grannar med snöskottning. Här kan det vara lite svårt att dra gränser, men eget hushållsarbete som matlagning och städning räknas inte hit. 46 % hjälper regelbundet någon utanför det egna hushållet.
•
arbete i föreningar. Att sitta i styrelsen, vara ledare, arbeta med utbildning och information är annat som många ägnar sig åt. Idrottsföreningar och fritidsorganisationer toppar listan för det ideella arbetet. Forskarna har även ställt frågor om motiven för att arbeta ideellt. I rutan på förra sidan visas resultaten. De motiv som är viktigast kopplar forskarna till vad de kallar en ”social motivdimension” – att känna gemenskap och göra något för andra. Egennyttiga motiv, främst kopplat till jobb och karriär, hör däremot till de minst betydelsefulla.
Moralisk skyldighet
Överlag har människor en positiv inställning till ideellt arbete. Mer än en tredjedel, 35 procent av de tillfrågade, instämmer i påståendet att ”alla har en moralisk skyl-
Politiskt deltagande
dighet att arbeta ideellt någon gång under sitt liv.” Den siffran har dock minskat på senare år, och är dessutom lägre bland yngre. Det här kan, menar en del forskare, tolkas som att de värderingar som präglat den svenska folkrörelsetraditionen håller på att försvagas. Hela 82 procent instämmer dock i påståendet att ”ideellt engagemang hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle”. Som studien visar är det många som gör allvar av detta – och ägnar sin fritid åt ideellt arbete. Ryktet om föreningslivets och det ideella engagemangets död verkar alltså vara överdrivet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
Medborgerligt engagemang i Sverige 1992-2019. Redaktörer: Johan von Essen och Lars Svedberg. Utgiven 2020 av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Här handlar det om en rad uttryck för medborgarnas politiska deltagande – engagemang i politiska partier, valdeltagande, protestaktiviteter, direkta kontakter med politiker etc. 26 % har deltagit i upprop/ namninsamling senaste året. 9 % har kontaktat en politiker senaste året.
• •
Givande
Givande handlar om i vilken grad människor ger frivilliga bidrag till ideella ändamål. 86 % av kvinnorna och 76 % av männen har skänkt en gåva det senaste året. Internationellt bistånd och medicinsk forskning är de i särklass vanligaste områden människor ger pengar till.
• •
cirkeln 21
STOR GRANSKNING I STUDIEFRÄMJANDET
Skärpta kvalitetskrav gör att bidrag betalas tillbaka I projekt Fenix har Studiefrämjandet granskat den verksamhet som rapporterats in som grund för statsbidrag 2017–2019. Resultatet är att sex procent av verksamheten stryks retroaktivt och att bidrag nu ska återbetalas till Folkbildningsrådet.
»
Bakgrunden till Fenix är de oegentligheter som de senaste åren upptäckts i Studiefrämjandet i Västerbotten, Västmanland och senast i Järva i Stockholm, där flera studieförbund var inblandade. Folkbildningsrådet krävde våren 2020 att Studiefrämjandet skulle göra en fördjupad granskning av verksamheten i hela landet. Ett likande krav riktades hösten 2020 till de övriga studieförbunden. Nu har rapporten Genomlysning av Studiefrämjandets verksamhet 2017–2019 lämnats till Folkbildningsrådet. Projekt Fenix är den största genomlysning som någonsin gjorts i Studiefrämjandet. Alla 14 avdelningar har medverkat och många aspekter av verksamheten har utretts och analyserats. I Fenix har man bland annat tittat på kostnadsersättningar, jävssituationer, närvarokrockar och på frågan om Studiefrämjandets ansvar som anordnare, när cirklar sker i samverkan med föreningar.
Rimlighetstak
Vad säger då resultatet av Fenix? Det är väldigt lite fusk och oegentligheter som upptäckts. Att Studiefrämjandet ändå valt att stryka så stor del av verksamheten beror främst på att ribban höjts för vad som kan anses vara rimligt. ”Nationella rimlighetstak och strykningsgrunder” har 22
cirkeln
tagits fram. Förenklat går de ut på att det inte anses rimligt att en anställd ska kunna vara ansvarig för väldigt stora volymer av statsbidragsrapporterad verksamhet. Det har satts ”volymtak” för antal studietimmar, antal arrangemang och antal cirkelledare per anställd arrangemangsansvarig. Verksamhet som överstiger volymtaket anses riskabel, utifrån att det bedöms vara svårt att säkerställa att den är korrekt.
Komplex fråga
Är det då befogat att stryka verksamhet i efterhand, även där det inte är bevisat att fel och oegentligheter har begåtts? Frågan har diskuterats livligt i Studiefrämjandet, inte minst utifrån konsekvensen att mycket pengar nu ska betalas tillbaka. I rapporten redovisas resonemang om var ”rimlighetsgränserna” ska dras. Frågan är komplex, men enligt rapporten finns en ”viss samsyn” i organisationen om att det finns risker med att en anställd ansvarar för alltför stora volymer verksamhet. Det som nu väntar är att en enhetlig bedömning av rimlighet ska tas fram. Här handlar det sannolikt om kvantitativa mått men även om kvalitativ uppföljning. Parallellt med detta ska Studiefrämjandet fortsätta verka för ett fördelningssystem av statsbidraget till studieförbunden som i högre grad värderad kvalitet framför kvantitet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
Vill du veta mer om projekt Fenix och rapporten, kontakta cirkeln@studieframjandet.se
FOLKBILDNINGSRÅDET GODKÄNDE FENIX FOLKBILDNINGSRÅDET beslutade den
17 mars att godkänna Fenixrapporten, och ser fram emot att Studiefrämjandet fortsätter arbetet med kvalitet och etik. Därmed godkändes även Studiefrämjandet som statsbidragsberättigat studieförbund för 2020, ett beslut som rådet har avvaktat med i väntan på den genomlysning av verksamheten de tidigare krävt, och som låg till grund för Fenixprojektet.
FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET
• • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. Ett av Sveriges största studieförbund.
För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.
ledare Vi gör skillnad!
TOMMY WINBERG
STUDIEFÖRBUNDEN HAR DEBATTERATS i medierna på senare tid. Att döma av en del inlägg verkar vi bestå av ett gäng fifflare och fuskare. Ni som är cirkelledare vet att det inte stämmer. Samtidigt har oegentligheter förekommit. Det kan aldrig accepteras. Studiefrämjandets projekt Fenix, som nu är avslutat, är den största genomlysningen av vår verksamhet någonsin (se sidan 22). Vi har nu bestämt oss för att höja kvalitetsribban i verksamheten. Åtgärderna är tuffa, men jag anser att de är nödvändiga. NÄR FOLKBILDNINGEN IFRÅGASÄTTS, på mer eller mindre saklig
grund, är det värdefullt att titta på vad som verkligen görs. Jag bor i Uppsala och har i många år följt Studiefrämjandets verksamhet i vår avdelning Uppsala Västmanland. I verksamhetsberättelsen 2020 hittar jag bland annat detta: Jägarskolan, där 70 nya jägare utbildats. Fritidsbanken i Gottsunda i Uppsala med utlåning av friluftsutrustning. Sömnadscafé i Köping för möten mellan svenskoch utrikesfödda kvinnor. Upplitt-tv, Youtubekanal med poesi och författarsamtal. Portionen under tian. Föreläsningar om konsten att laga billig och nyttig mat. Vi visar vårt – cirkel där personer med intellektuell funktionsnedsättning lär sig guida i Österbybruks bruksmiljö. Studiecirklar där seniorer lärt sig navigera i den digitala världen. Det här var sju av hundratals exempel. Jag är säker på att du kan hitta liknande folkbildning i Studiefrämjandet från norr till söder, och även i de andra studieförbunden. Små och stora händelser som gör skillnad för människor. Vårt land skulle vara fattigare utan studieförbund.
• • • • • • •
VID VÅR FÖRBUNDSSTÄMMA i maj avgår jag som förbundsordfö-
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
FO TO : PE R SA ND BE RG
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER
rande för Studiefrämjandet. Efter åtta år är det dags för någon annan att ta vid. Jag vill rikta ett stort tack för alla inom och utanför Studiefrämjandet för ett gott och givande samarbete. Jag slutar med en stark övertygelse om folkbildningens betydelse i vårt demokratiska samhälle.
TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET
PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
cirkeln på webben
På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.
cirkeln 23
POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm
cirkeln cirkeln
I N SPI RAT I O N
l e darska p
IN MART ÄS N EMTE P TILL
u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film
RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD
u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare
u Bli lite mer
hållbar
HITTA DIN
e Carolinas gl n af Ug ta la hj är
u Vad händer
LÄRSTIL
i replokalen
u Cirklar för
föräldrar i nytt land
få r al å i ta kt at t sl
Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter
lUsten först
morot till hUndarna
Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig
Cirkelledarens största tillgång
Hundinstruktörerna coachar och belönar
Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln
4.2013
VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få
BLIVIT MED VALP dags för en kurs
3.2014
cirkeln
OLIKA
Nytt land – nytt liv
FÖR RAZAZ OCH KASIM
Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…
A MARIK ON S CARLS N ÄR DE
u Hundnördar
JAG JAG ÄR
kör rally
u Här och nu
i Kalmar
Vi gillar olika men hur mycket? HÖGKULTUR Nytt kulturhus
VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén
FILMA LOSS Här är tipsen
4.2016
INSPIRATION
PO RT
DANSSYNDROM
RÄTT
IA MAR ERT WET AND STR
BRYTER FÖRDOMAR
KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG
1959 2019
Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM
Globala mål
STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR
FRÅN ORD TILL HANDLING
Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten
MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug
#METOO
Kollektiv vrede 4.201 8
Cirkeln PÅ WEBBEN
CIRKELN PÅ WEBBEN HAR FÅTT NYTT UTSEENDE. Här kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar
om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln
