Cirkeln nr. 3/2020 - Tema Inspiration

cirkeln

INSPIRATION

HUSMORS GRAFFITI

EN PODD BLIR TILL

8 PARTIER

HEJ HÖST

OM FOLKBILDNING

IE L A T NA N O S S N JOHA DLIV R LEVE

HUN

Det händer med händerna PASSION FÖR SERIESKAPANDE

NY VARUMÄRKESPLATTFORM

SORGLIGT SVÄNG MED GRÅZON

3.2020

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 13 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 41. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se

Fogelstad – då och nu ”JAG KOM TILL SKOLAN som ett ingenting och cyklade därifrån som en människa.” Så sade en av de 3 000 kvinnor som mellan 1924 och 1954 deltog i kurser på medborgarskolan Fogelstad i Sörmland.

Bland grundarna fanns Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren, de två första kvinnorna som tog plats i Sveriges riksdag. Rösträtten för kvinnor är som bekant inte mer än 100 år gammal.

art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

Thomas Östlund postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

För det första hur genial tanken var. Att gemenskap är en nyckel till kunskap. Att allas erfarenheter ska räknas.

Att människor och samhällen kan utvecklas till det bättre.

För det andra inser jag hur rykande aktuell Fogelstads idé är.

Här var det fråga om medborgarbildning modell hardcore. Argumentera. Prata för en grupp. Studera filosoferna. Lär dig din historia. Men glöm inte att ha roligt på vägen. Kort och gott: Gör det som krävs för att du ska kunna ta plats och makt att påverka.

EFTER ATT HA LEGAT i träda har nu ett gäng kvinnor, med Studiefrämjandets förra förbundschef Tjia Torpe som en av de tongivande, bildat en stiftelse och köpt tillbaka Fogelstad. Allt är fortfarande i startgroparna och taket läcker in. Men de drivs alla av övertygelsen att Fogelstad behövs just här, just nu. Det är svårt att inte instämma.

Läs mer och följ utvecklingen på www.fogelstadsstiftelse.se

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR papper

tummen upp …

FÖR P3 HISTORIA

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

studieframjandet.se/cirkeln

NÄR JAG HÖR om Fogelstad, slås jag av två saker.

Lättsmält och bildande på samma gång. P3 Historia berättar om världshistorien, alltid utifrån en känd historisk personlighet, från drottning Kristina till Charlie Chaplin. Alla avsnitt på sverigesradio.se

tummen ned …

FÖR CORONANATIONALISM

Ett tag verkade det nästan som det var landskamp i corona. Otäckt att chauvinismen så lätt kan lockas fram. Särskilt när det gäller en sjukdom som verkligen kräver samarbete över gränserna.

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i september 2020.

BILD: JENS TÄRN ING

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

Innehåll

4 Det händer med händerna 9 Ny varumärkesplattform 10 Studiecirkeln gör skillnad

1 2 Porträtt: Natalie Johansson 16 En podd blir till 19 Hej höst

20 Partierna tycker till

7

HUSMORSGRAFFITI

BILD: ANNELI LINDBERG

2

cirkeln

16

EN PODD BLIR TILL

NAMN: Robin Larsson ÅLDER: 30 BOR: Lägenhet i Söderhamn. FAMILJ: Bor i kollektiv tillsammans med tre andra. GÖR: Verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet. LÄSER: Mest tecknade serier och biografier. LYSSNAR PÅ: Rapmusik. Just nu Wifisfuneral.

Serieskapande – en del av mitt liv Varför serier?

Jag växte upp med tecknade serier. I en tidning full av text man inte begrep fanns det plötsligt bilder.

Har alltid tyckt det är ett häftigt uttryck och nånstans på vägen så föddes idén om att prova själv. Jag har gått på Serieskolan i Malmö i två år. Serieskapandet har alltid varit en del av mitt liv.

Hur får du dina idéer?

Jag spanar hela tiden efter sånt man kan använda i serierna. Det kan hända när som helst och var som helst.

Vad är svårast?

Själva kompositionen. Att komprimera och få fram poängen på några få serierutor är inte alltid enkelt. Sen det här med humor… det är så olika vad folk skrattar åt. Det som är kul för mig landar inte alltid hos den jag visar serien för. Men serier behöver inte alltid vara roliga, ibland vill man lämna andra intryck hos läsaren.

Döden är en av dina figurer. Hur kommer det sig?

Det är en intressant karaktär som tolkats på flera olika kreativa sätt i populärkulturen. Jag började fundera på vad som skulle hända om Döden tröttnade på sitt jobb, sade upp sig och bestämde sig för att hitta nya riktningar i livet. Det är själva grundidén i just den serien. Jag har också gjort ett brädspel på temat.

Vilka är dina favoritserieskapare?

När det gäller svenska strippserier så hör Lina Neidestam, som tecknar Zelda, och Martin Kellerman, som tecknade Rocky, till de största. Allt de gör är bra.

Anspråkslöst och genialt på samma gång.

Vad gör du annars?

Just nu jobbar jag bland annat med ett stort filmprojekt på Studiefrämjandet, där ungdomar kan få prova att göra film. Ibland plockar jag in saker från jobbet till fritiden och ibland tvärtom. Så nu är det mycket film på fritiden också.

• Se en serie av Robin Larsson på sidan 22.

TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 3

det händer

med händerna sågs hantverk som lite förlegat. Nu kan man verkligen tala om en renässans. Broderi, smide, slöjd, keramik ... här blandas uråldriga tekniker med moderna uttryck. Cirkeln har pratat med några hantverkare, med stor kärlek till skapandet och till sina material. Flera av dem brinner dessutom för att få fler att upptäcka vad som händer, när händerna får härja fritt.

FÖR INTE LÄNGE SEDAN

TEXT: DANIEL FORSBERBG

4

cirkeln

SIVERT ”JOHN ZILWER” SJÖLUND,

63, Västerås

BIL D : AD INA AL M É N

BIL D : RO BIN U L M

SILVERSMIDE

KERAMIK HENNY LINN KJELLBERG,

45, Uppsala

Silver – en del av mitt liv

Dreja – svårare än du tror

Varifrån kommer ditt snygga artistnamn?

Varför blev det keramik för dig?

Mina båda förnamn är John Sivert och av en slump började flera kursdeltagare, oberoende av varandra, kalla mig för John Silver i stället. Så jag anammade det! Och så är det mycket snyggare att stava det som John Zilwer.

Vad är tjusningen med silversmide?

Silver är ett väldigt trevligt material att jobba med. Det är blankt, fint och lätt att forma.

Dessutom är det mycket billigare än guld.

Varför blev det just smide för dig?

Jag älskar att jobba med händerna och silversmide blev mitt intresse tidigt. Smidet har fortsatt att vara en stor del av mitt liv. Just nu är det mer fokus på att utbilda än att jobba med produktion och försäljning.

Kan alla lära sig att smida?

Med lite hjälp klarar alla att göra åtminstone något föremål. Du ska nog inte starta med designade skålar och brudkronor på en gång. Det är för svårt. Börja i stället med mindre saker som smycken. Den som är nyfiken tycker jag att ska ta mod till sig och gå en kurs. Ta gärna sällskap av en vän eller släkting. Det kan kännas lättare att komma igång då. Kurserna brukar alltid ha god stämning och de flesta deltagarna tycker det är så roligt att man sedan kan utbilda sig vidare. Jag ser fram emot höstens kurser på Studiefrämjandet och att träffa alla nya deltagare. l

Jag fastnade tidigt för lera.

Det är ett av de mest formbara och lättillgängliga materialen som finns. Lera har använts av människan sedan urminnes tider.

Vilka moment ingår i begreppet keramik?

Det kan vara både drejning, kavling, handbyggning, dekoration och glasering.

Du har kurser för barn och unga. Hur är det?

Barn är spontana. De vågar mer och har större skaparlust.

Vuxna har oftast högre krav på sig själva. Men många drejar också för att koppla av.

Kan alla lära sig dreja?

Det är bra att ha ett sinne för form, men man kan också välja andra syften för hantverket. Drejning kan handla om konst, men att skapa bruksföremål som koppar, fat och tallrikar är det vanligaste.

I mina kurser pratar vi både om konstnärliga idéer och grundläggande teknik.

Förutom att ge kurser är du även konstnär. Berätta!

Jag jobbar med egna utställningar och skulpturer i offentlig miljö. Jag gillar storskaliga verk som anpassas till platsen där verket står.

Vad är roligast med keramik?

De flesta tycker drejning. Det ser lätt ut men kräver mycket övning. Det svåraste är att centrera lerklumpen mitt på drejskivan. Det är också en utmaning att växla mellan kraft och att vara lätt och stadig på handen. Dessutom är drejning en intuitiv process.

Det kan faktiskt vara lättare att blunda och känna hur leran ligger på skivan. l

LITE MER om silver

LITE MER om keramik

SILVER ELLER GULD Priset för silver är cirka 7 500 kronor per kilo. Guld är 70 gånger dyrare, med ett kilopris på över en halv miljon kronor.

LEGENDARISK FILMSCEN Många minns vi den legendariska scenen från filmen Ghost där Patrick Swayze och Demi Moore drejar kärleksfullt till tonerna av Righteous Brothers låt Unchained Melody.

VAD ÄR NYSILVER? Nysilver har inget med riktigt silver att göra. Silver är en ädelmetall medan nysilver är en legering som oftast består av koppar, zink och nickel. Det är nicklet som ger den silverliknande färgen. Eftersom nysilvret är så likt äkta silver får det ofta agera stand-in för äkta silver i bestick, ljusstakar och andra inredningsföremål.

OLIKA SLAGS LERA Leran har olika sammansättningar beroende på om du jobbar med drejning eller skapar skulpturer.

26 000 ÅR GAMMAL SKULPTUR Ett av de äldsta kända föremålen i keramik är Venus från Dolní Věstonice, omkring 26 000 år gammal, som hittats i närheten av Brno i Tjeckien. Drejskivan uppfanns av sumererna omkring 4 000 f. Kr.

cirkeln 5

LEO WILHELMSSON,

25, Arvika

BETESBYGGNING ROBIN ULM,

32, Norrköping

Mässing i sand till lajv

För hungriga gäddor

Hur fungerar sandgjutning?

Hur går det till att bygga ett bete?

Vad är det för saker du gjuter?

Jag är med i föreningen Sparv – Spel i Arvika. Det jag gjuter mest är emblem som används vid våra lajv. Mässingen jag använder blir väldigt snygg ihop med järnföremål.

Vad är det roligaste med gjutning?

Det är att se hur otroligt detaljrikt resultatet blir. Och det är häftigt att veta att det var så här man gjorde förr.

Gjutning blev ju stort på 1800-talet i och med den industriella revolutionen.

Kan man gå en kurs?

Jag har inte sett någon kurs i sandgjutning, men jag har funderat på att starta provapå-dagar hemma hos oss i Gunnarskog utanför Arvika.

Ett tips är också att själv besöka någon gjutningsindustri. Bjud personalen på lite kaffebröd och visa att du är intresserad. Så gjorde jag och fick jättefin respons. l

Hur lärde du dig att gjuta i sand?

Jag är uppväxt med min fars järnsmedja. Där har jag lärt mig grunderna i gjutning.

Efter att ha ramlat över en hel del Youtubeklipp om sandgjutning fastnade jag för det.

Och eftersom jag är van vid

LITE MER om sandgjutning och lajv OLIKA METALLER Det går att sandgjuta i olika metaller, förutom mässing även bland annat brons och silver.

LAJV – LEVANDE ROLLSPEL Lajv, även känt som levande rollspel, är improviserad teater där ingen är publik utan alla är med och spelar. I en påhittad verklighet har alla spelare en roll som ska gestaltas så trovärdigt som möjligt. Många lajvföreningar samlas i spelhobbyförbundet Sverok, en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

Jag fokuserar mest på gummibeten, så kallade jiggar.

De har en fiskliknande form, ungefär som en mört. Jag sågar först ut en mall i trä som jag karvar, spacklar och spraylackar. Med den gjuter jag en form i silikon. Formen använder jag för att gjuta själva betena i plastisol.

Betena tvättas, målas och får ögon pålimmade. Det är den detaljerade målningen jag är mest känd för. Jag är påhittig och gillar att hitta unika färgsättningar. Betet behöver inte se ut exakt som en fisk.

Vad är det för fiskar man fångar på dina beten?

Det är bara gädda som gäller! Det har fiskats upp tusentals gäddor på mina beten och minst trettio stycken är på mer än tio kilo.

Gör du andra varianter av beten också?

Ja, förutom gummibeten gör jag träbeten. Det är betydligt mer jobb med dem, men de håller livet ut. Här är det fråga om minst tjugo moment. Bland annat ska de lackas sex till åtta gånger.

Hur kom du in på den här banan?

Jag började fiska redan som liten. Samtidigt tycker jag om att nörda in på olika saker och betesbyggandet ramlade jag över på Youtube. Jag ser mig som självlärd och har byggt beten i fem år nu. Det handlar både om att vara konstnärlig och praktisk.

Finns det kurser i ämnet?

Nej, inte vad jag känner till.

6

cirkeln

Men jag är lite sugen på att starta upp några själv. Samtidigt vill jag ju inte bjuda andra på mina hantverkshemligheter. l BIL D : RO BIN U L M

Jag använder en ramliknande form som jag fyller med engelsk rödsand. I den gjuter jag mindre föremål – i framför allt mässing. Sanden innehåller oljor och håller formen otroligt bra. Jämför med om du trycker ner din hand i sanden på stranden. Med den här rödsanden blir detaljrikedomen hundra gånger större.

Jag använder gasolbrännare för att smälta mässingen. När gjutningen är klar skrapar jag bort det yttersta förkolnade sandlagret. Sedan kan jag återanvända sanden.

att jobba med varma saker så vågade jag prova. Det är faktiskt ganska lätt.

BIL D E R: ANNE L I L IND BE RG

BIL D : M ATTIAS STAVSTE DT

BIL D : ING E M AR W IL HE L M SSO N

SANDGJUTNING

LITE MER

om fiske

POPULÄRT INTRESSE

Fiske är ett av våra allra största fritidsintressen. Cirka två miljoner svenskar fiskar någon gång varje år.

STÖRSTA GÄDDAN RYMDE

1 986 fångade Fehmi Varli från Södertälje en gädda på 26,57 kilo i Järnafjärden utanför Södertälje. Det är den största dokumenterade gäddan i Sverige, men den slet av linan när den skulle lyftas in i båten. Fångsten godkändes aldrig som svenskt sportfiskerekord.

Det officiella svenska rekordet har i stället Fredrik Johansson från Enköping som i Vättern 2016 fångade en gädda på 21,8 kilo!

HUSMORSGRAFFITI I NORRKÖPING FINNS projektet Husmorsgraffiti – ett nätverk med

kvinnor från olika länder. De använder second hand-virkverk för att göra gatukonst. Konsten ska vara lätt att sätta upp och lätt att ta ned.

– Husmorsgraffiti handlar om att våga och att ge fler en röst i det offentliga rummet. Och så får man busa lite och göra saker man egentligen inte får, säger Anneli Lindberg som är konstnärlig ledare för projektet.

Husmorsgraffiti är en del av den större rörelsen gerillaslöjd.

Läs mer på www.svenskakonstnarer/galleri/annelilindberg.

ANNELI LINDBERG BILD: KARIN LINDBERG

SAMISK KOLTS Ö MNAD LISE TAPIO PITTJA,

54, Jokkmokk

Det finaste vi kan ta på oss Vad är en kolt?

Kolten är den traditionella samiska dräkten. Det är det finaste vi samer kan ta på oss.

Finns det flera olika koltar?

Ja, massor! Varje samiskt område har sina egna varianter. De största områdena i Sverige är de sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Men varje enskild by kan också ha sin egen kolt. Genom olika markörer på kolten kan man se vilket område man kommer ifrån, vilken släkt man tillhör, om man är gift och så vidare.

Hur går hantverket till?

Först handlar det om att skaffa material. Man kan exempelvis vara med vid renslakten för att skaffa skinn. Därefter ska skinnet avhåras och skrapas innan man kan börja

sy. Man använder ofta skinnet på renens ben – bällingarna. Skinn och päls har historiskt varit materialen som använts i en kolt, innan tyget kom. Våra finkoltar består av engelskt kläde. Det finns också partykoltar som många ungdomar använder. De är gjorda av olika material, beroende på vad som är modernt i världen just då.

Vad består kolten mer av?

Det finns mängder av tillbehör. Det kan exempelvis vara barmkläden, mössor, skor, förklädesband, oväderskragar, schalar och bällingskor. Det är tradition att använda silver i bälten, broscher och spännen. Men tidigare har det också använts horn eller rot.

Hur länge har du hållit på?

Hela livet! Jag har rest och hållit kurser i tjugo år, både i Sverige och Norge. Eftersom koltar är något typiskt för samer är det bara samer som går mina kurser. I regel syr man bara till sig själv. Det finns flera olika tekniker och har man väl tränat ordentligt är det inte så svårt.

Vad är tjusningen?

Kolten står för en stor del av våra samiska rötter. Att tillverka en kolt är en kunskap som många tappat genom åren. Här ser jag en viktig uppgift att fylla. l

LITE MER om samer URFOLK OCH NATIONELL MINORITET

Samerna är ett urfolk och en av Sveriges fem nationella minoriteter. Det finns 20 000-40 000 samer i Sverige. Samernas traditionella bosättningsområden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kallas Sápmi. 6 februari är samernas nationaldag.

KÄNDISSAMER

Att musikerna Jon Henrik Fjällgren, Sofia Jannok och ”den rockande samen” Sven-Gösta Jonsson är samer, det visste du kanske? Men att ishockeyspelaren Börje Salming är same kanske inte alla känner till.

8

cirkeln

FRIGÖRELSE från det perfekta

med gruppen Fuldesign.

LITE MER om hantverk ÄR DU BETUTTAD I KRUKOR? Bakom Instagramkontot Betuttad Kruka finns Sofia Fredricks Sprung. Hon tillverkar krukor och vaser av återbruksmaterial och sätter bröst på dem. Storlek och form varierar för varje kruka, precis som våra bröst.

VAD ÄR FULT OCH VAD ÄR SNYGGT? Ja, vem har egentligen makten att definiera god smak? Designgruppen Fuldesign vill frigöra sig från det perfekta och det tråkigt snygga. Man pysslar bland annat med ”fula” broderier, kramgoa kuddvapen och fulkalendrar. Kolla in www.fuldesign.se.

VAD SKILJER KONST, KONSTHANTVERK, HANTVERK OCH HEMSLÖJD? Konsthantverk är bruks- eller prydnadsföremål som är konstnärligt utformade. Det behöver ju inte allt hantverk vara. Den största skillnaden mellan konsthantverk och hemslöjd/handarbete är att det första förutsätter en konstnärlig formgivning. Någon exakt gräns för vad som räknas till konst finns inte. (Källa: Wikipedia)

TRE kreativa hantverk BLOMSTERBINDNING Blomsterbindning handlar om att förstå vilka växter som passar ihop och hur man skapar en vacker helhet.

Blomstervärlden rymmer många dimensioner. Det gäller allt ifrån materialval och estetik till olika tekniker.

BRODERI Broderi är ett väldigt gammalt hantverk där man använder sig av garn eller tråd för att sy dekor på tyg.

Förr var det exempelvis vanligt att brodera in sina initialer på dukar, kuddar, lakan och gardiner. En av de vanligaste teknikerna är att sy korsstygn.

ORIGAMI Detta är konsten att vika papper till tredimensionella objekt. Namnet kommer från de japanska orden oru (vika) och kami (papper). Vanligtvis utgår man från ett kvadratiskt ark som är färgat eller mönstrat, på ena eller båda sidorna.

NY VARUMÄRKESPLATTFORM I STUDIEFRÄMJANDET

BIL D :STU D IE FRÄM JAND E T

”Ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid” UR VARUMÄRKESPLATTFORMEN: STUDIEFRÄMJANDETS MISSION – VAD VI GÖR:

Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid.

VARUMÄRKESLÖFTE – VÅRT LÖFTE TILL OMVÄRLDEN:

Studiefrämjandet ger människor möjlighet att utforska sina intressen och få nya insikter tillsammans med andra.

POSITIONERING – HUR VI SÄRSKILJER OSS FRÅN ANDRA:

när du hör ordet Studiefrämjandet?

Vilka associationer får du?

Dessa frågor har varit centrala i Studiefrämjandets arbete med en ny varumärkesplattform. Nu är den antagen.

VAD TÄNKER DU PÅ

»

En varumärkesplattform kan innehålla olika delar, men grunden är ofta densamma.

Det handlar om att en organisation eller ett företag funderar över och formulerar hur de vill uppfattas av omvärlden. Vilka tankar, känslor och associationer som dyker upp i medvetandet hos den som hör talas om eller kommer i kontakt med Studiefrämjandet.

– Vi har stora möjligheter att påverka upplevelsen av Studiefrämjandet genom att skapa en gemensam bild av vad vi vill vara och hur vi ska förhålla oss till andra.

Varumärkesplattformen vill visa vilka vi är och vad vi står för. Den stärker vår gemensamma identitet, säger Theo Hammar, kommunikations- och marknadschef på Studiefrämjandet, riksförbundet.

Forma din framtid

”Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid” är en nyckelmening i den nya varumärkesplattformen.

– Det är vår mission, alltså det som talar om vad vi gör och varför vi behövs i samhället, säger Theo Hammar.

Arbetet med varumärkesplattformen har pågått ett par år. Många människor, både i och utanför organisationen, har fått svara på frågor om hur de uppfattar Studiefrämjandet och vilka förväntningar de har på ett modernt studieförbund.

– Det visade sig att allmänhetens bild av Studiefrämjandet var ganska diffus, om de ens kände till oss, säger Theo Hammar.

Han menar att varumärkesplattformen kan bidra till att tydliggöra bilden av Studiefrämjandet, både internt och i mötet med omvärlden.

Cirkelledarna spelar roll

Theo Hammar ser cirkelledarna som nyckelpersoner när det gäller att ”levandegöra” Studiefrämjandets varumärke.

– Alla cirkelledare är en del av Studiefrämjandet, och det är i hög grad i mötet med deltagarna som bilden av vår organisation formas. Att fundera hur vi beskriver oss själva, och uppfattas av andra, är vik-

Studiefrämjandet är ett modigt studieförbund med hållbarhet som ledstjärna.

Vi utmanar traditionell folkbildning genom att skapa nya mötesplatser, ta oss an nya ämnen och prova nya metoder för människors lärande.

STUDIEFRÄMJANDET I TRE ORD:

Forma din framtid.

Studiefrämjandets varumärkesplattform Framtagen och lanserad 2019-2020

1

tigt för alla, inte minst cirkelledarna. Här hoppas jag att varumärkesplattformen kan ge inspiration och vägledning, säger Theo Hammar. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

• Läs varumärkesplattformen på studieframjandet. se/cirkelledare. Du kan också kontakta Studiefrämjandet på din ort för mer info.

cirkeln 9

BIL D : ISTO CK

nästan 600 000 personer i studieförbundens cirkelverksamhet.

Vad är det som får människor att ägna sin dyrbara tid åt studiecirklar? Och vad betyder cirkeln för den som deltar? Det är frågor som avhandlas i rapporten Cirkelns betydelser.

FÖRRA ÅRET DELTOG

”Det är ju människor, så det händer oförutsägbara saker hela tiden.

Oväntade vänskaper.”

KVINNA, PROGRAMCIRKEL, LINKÖPING

STUDIECIRKELN GÖR

»

Rapporten Cirkelns betydelser bygger på enkäter och intervjuer där cirkeldeltagare svarat på frågor och resonerat om sina cirkelerfarenheter.

I rapporten används tre dimensioner för att beskriva studiecirkelns betydelse för deltagarna: Den individualistiska bildningsdimensionen Den sociala dimensionen Kompetensdimensionen De tre hänger ihop och flyter in i varandra. Alla tre kan alltså finnas med i samma cirkel – och för samma deltagare.

Dimensionerna kan ses som ett sätt att förstå lite mer av den brokiga och skiftande studiecirkelvärlden, med de 240 000 studiecirklar som genomförs varje år.

• • •

•

Den individualistiska bildningsdimensionen

Den här dimensionen riktar fokus på vad man kan kalla människors ”individuella bildningsresa”.

På frågan ”Varför deltog du i cirkeln?” svarar 92 procent att en viktig anledning är att lära sig mer inom ett speciellt intresseområde. För 68 procent är ett viktigt skäl att öka sin allmänbildning.

Det visar sig att de allra flesta deltagare får ut vad de för10

cirkeln

väntat sig av cirkeln – de har lärt sig mer och känner sig mer allmänbildade.

Till den individuella bildningsdimensionen hör också viljan att göra något nytt i livet – att testa något man kanske drömt om men tidigare inte gjort. För 66 procent av dem som går i studiecirkel är just detta ett viktigt skäl att delta.

Den individuella bildningsdimensionen är tydligare bland deltagare i programcirklar (se ruta) än i andra typer av cirklar. Skillnaderna är dock inte så stora.

Om undersökningen

• Studien bygger på två enkäter med totalt 7 843 • •

svarande. Urvalet kommer från Folkbildningsrådets cirkeldeltagarpanel som består av 11 000 personer.

Enkätundersökningen genomfördes hösten 2019.

Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts, med mellan tre och sju personer i varje grupp. Dessutom har sju djupintervjuer genomförts.

”Det blir som ett forum, över tid, där alla försöker vara ärliga och alla försöker ta det på allvar. Och då kan ju alla växa tillsammans.

Så är det ju. Och det gör jag också.”

”Jag är arbetslös just nu.

Jag gör ingenting, så jag hjälper föreningar som behöver veta hur man driver en förening.

Och jag hjälper min egen förening också, som jag är ordförande i just nu.”

MAN, KAMRATCIRKEL, LINKÖPING

MAN, FÖRENINGSCIRKEL, LINKÖPING

”Vi behöver inte visa…

Du behöver inte visa vad du lärde dig i dag. Utan man kanske ställer frågan ’hur kändes det i dag – var det bra?’.

Andra typer av frågor helt enkelt.”

KVINNA, FÖRENINGSCIRKEL, LINKÖPING

SKILLNAD • Den sociala dimensionen

Att studiecirklar hänger ihop med gemenskap är knappast okänt. Det visar sig också att mötet med andra deltagare – den sociala dimensionen – är en viktig anledning att vara med i en studiecirkel. Ställda inför påståendet ”jag deltog i cirkeln för umgänge och gemenskap” instämmer 82 procent. Något färre, 69 procent, instämmer i att de deltog för att lära känna nya människor. Den sociala dimensionen i cirklarna är viktig för alla grupper. Det finns inga stora

Olika cirkeltyper

I rapporten har man delat in studiecirklarna i tre olika typer: PROGRAMCIRKLAR är kurser som annonseras ut av studieförbunden, ofta med avgift och en arvoderad ledare.

FÖRENINGSCIRKEL är cirklar som arrangeras av en förening/organisation i samarbete med ett studieförbund.

KAMRATCIRKEL är cirklar som tillkommit på initiativ av en grupp individer.

• • •

ÅTTA AV TIO DELTAGARE har känt ökad trivsel och välmående i studiecirkeln. Det framkommer i rapporten Cirkelns betydelser.

Cirkelns betydelser En studie om deltagare i studieförbundens studiecirklar 2019

skillnader mellan män, kvinnor, äldre, yngre, invandrade och infödda. Många vill känna gemenskap i cirkeln.

Det visar sig också att en stor majoritet får ut vad de förväntar sig: 79 procent har känt att de varit en del av en gemenskap.

65 procent har lärt känna nya människor.

78 procent har känt ökad trivsel och välmående.

Vad gäller den sociala dimensionen finns en skillnad mellan olika typer av cirklar. Den är viktigare i föreningscirklar och kamratcirklar än i programcirklar.

• • •

•

Kompetensdimensionen

Kompetensdimensionen fångar cirklarnas betydelse för deltagarnas arbetsliv. Här handlar det alltså mer om nyttan av att delta, kanske för att få ett jobb eller göra karriär.

Denna dimension är inte alls lika framträdande när deltagarna uppger varför de deltar i cirklar, jämfört med de två tidigare.

Här har forskarna särredovisat svaren för personer som är under 65 år, och i denna grupp är det 49 procent som anger att skälet för deras deltagande är att skaffa sig kunskaper för sitt yrke/arbete. 46 procent uppger att de utvecklats i sin yrkesroll genom cirkeln.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de allra flesta som deltar i studiecirklar gör det för att fördjupa ett intresse, lära sig mer eller något nytt – och göra det i gemenskap med andra. Det är uppenbart att cirklarna också tillfredsställer dessa behov i hög utsträckning.

För betydligt förre har studiecirklarna koppling till jobb och karriär. Men även om siffrorna är lägre, är det ändå nära hälften av deltagarna som uppger att deras deltagande har betydelse i deras arbetsliv. Studiecirklarna betyder alltså mycket – för många. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

• Rapporten Cirkelns betydelser av Thor Rutgersson och Pelle Åberg finns att ladda ner på folkbildningsradet.se • Citaten i bilden kommer från intervjuerna i rapporten.

cirkeln 11

Närbild NATALIE JOHANSSON

12

cirkeln

Hundar, demokrati & gammal startade hon en hundklubb hemma i Malung.

Fem år senare valdes hon till ordförande i Sveriges Hundungdom. Att föreningar är mossiga och att unga inte vill engagera sig är en myt, menar Natalie. Hon är själv ett levande bevis på detta.

NÄR NATALIE JOHANSSON VAR TIO ÅR

»

Det är full fart när Cirkeln hälsar på hemma hos Natalie Johansson i Malung. Flyttlådor på trappan, spring i hallen och skällande hundar lite varstans. I det gula huset på Södra Kvartersgatan har Natalie levt sina första 19 år. I morgon går flyttlasset till Uppsala och universitetsstudier i statsvetenskap och nationalekonomi.

– Malung har väl sin charm, säger hon med viss tvekan i rösten. Men det ska bli kul att flytta. Skönt att bo nära en tågstation och slippa två och en halv timme med bussen till Borlänge så fort man ska nånstans.

Mamma Malin serverar kaffe på altanen. När hon hör Natalie berätta om hur det starka hundintresset gått från mor till dotter, kan hon inte låta bli att fälla en tår.

– Vi har delat så många timmar på tävlingsbanan, snörvlar Malin.

– Mamma har lite jobbigt nu när jag ska flytta, säger Natalie med ett milt leende.

Natalie Johansson har haft hundar omkring sig sedan hon var fem. Den första hette Softie med det krångliga rasnamnet irish softcoated wheaten terrier. Nu finns här Nessie av samma ras och så Trudy, en beagle. Ingen tvekan om att hundarna har en huvudroll i detta hem.

Två blir en

Natalie beskriver sig själv med ordet ”supertävlingsmänniska”. Hundsport blev tidigt det stora intresset. Mängder av priser på väggar och hyllor vittnar om stora framgångar. Hundsportvärlden har många grenar och Natalie har tävlat i de flesta.

– Just nu är det mest lydnad och agility som gäller för mig.

Att tävla tillsammans med hund ger en särskild känsla.

– Du får jättestarka band med den hund du tävlar med. Du lär dig känna igen hundens kroppsspråk och alla små signaler. Det är som att två individer blir en.

Hon har också blivit lite bättre förlorare med åren.

– Men bara lite, säger hon och skrattar.

Svarslös

Natalie blir nästan svarslös på frågan om vad hundarna betyder för henne.

– Oj, vad svårt… De betyder allt. Jag kan inte tänka mig något annat än att ha hundar omkring mig.

Med en hund behöver du aldrig känna dig ensam.

Det finns nära en miljon hundar i Sverige. Att de har stor betydelse i många människors liv är ingen hemlighet. Natalie menar att nutidsmänniskan har en del att lära av hundarna.

– De utvecklar vår förmåga att inte alltid sätta oss själva i första hand och det tror jag är nyttigt.

Nu i Coronatider har många skaffat valp. Kul tycker Natalie, som samtidigt är lite orolig för att alla inte inser vilket stort ansvar det innebär.

– Jag hoppas att alla nya hundägare anmäler sig till en valpkurs nu i höst.

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel är två av de nya hundägarna, till cavapoovalpen Rio. Att det blev en blandras vållade protester bland en del hundfolk. Även Natalie anser att det är viktigt att främja aveln av renrasiga hundar.

– Men vi ska verkligen inte mobba Victoria och »

om

NATALIE JOHANSSON ÅLDER: 19 BOR: Uppsala. Delar lägenhet

med två andra studenter.

GÖR: Pluggar Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet.

Ordförande i Sveriges Hundungdom.

LYSSNAR PÅ:

Françoise Hardy.

LÄSER: Stadserien av Per Anders Fogelström.

cirkeln 13

MÅNGA TIMMAR på Brukshundklubben har det blivit för Natalie.

» Daniel. Vi har i stället givit prinsessan Estelle ett medlemskap i Sveriges Hundungdom.

Startade förening

Kärlek till hundar, långa promenader och hundsport. Så här långt kan nog många känna igen sig i den här berättelsen. För Natalie har hundintresset tagit henne längre än så. Redan som tioåring startade hennes föreningsengagemang.

– Jag tyckte det var lite tråkigt att hänga med tanterna på klubben. Jag ville ju umgås med folk i min egen ålder.

Vad gör man då? En driftig person som Natalie startar en ungdomsförening. Med föräldrarnas stöd visserligen, men inte utan eget driv.

SVERIGES HUNDUNGDOM

• Sveriges Hundungdom har cirka • •

14

6 000 medlemmar i ett fyrtiotal lokala föreningar.

Bildades 1975, först som en ungdomssektion inom Svenska Brukshundklubben och från 1984 som ett självständigt ungdomsförbund inom Svenska Kennelklubben.

Sveriges Hundungdom är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

cirkeln

– Jag fick också jättemycket stöd av Studiefrämjandet här i Dalarna och av Sveriges Hundungdom centralt.

Ganska snart fanns föreningen Västerdalarnas Hundungdom på plats.

– Vi var ett gäng som hade jättekul tillsammans med hundarna. Läger, föreningsmöten, hundträning och promenader.

Snabbt fick aktiva i Sveriges Hundungdom upp ögonen för den driftiga tjejen från Malung. Och vips satt hon i Ungdomsrådet, den nationella styrelsen för Sveriges Hundungdom.

– Jag tänkte ”hur svårt kan det vara”.

Men det visade sig vara ganska svårt. ”Svårt” är dock inget hinder för Natalie.

Hon lärde sig snabbt och trivdes bra i styrelsen. För tre år sedan valdes hon till ordförande för Sveriges Hundungdom. Inte många i hennes ålder har lett en nationell organisation.

– Fattar du vad mycket jag har lärt mig!

Jag har pratat inför flera hundra personer, lärt mig om ledarskap och tränat min sociala kompetens. Gjort saker som jag aldrig skulle ha fått göra annars.

För demokrati

Natalies energinivå höjs när vi kommer in på föreningslivets betydelse i samhället.

Hon använder ofta ordet ”civilsamhälle”, för att beskriva de tusentals föreningar och nätverk som finns över hela landet.

– Civilsamhället är livsviktigt för vår demokrati, säger hon. I dag finns så mycket hot, hat och attacker mot demokratin. Då måste man kämpa, och det vill jag göra.

Ibland utmålas föreningsverksamhet

som något förlegat och mossigt, som de nya generationerna vänder ryggen till.

– Det är inte sant, det är en myt, säger Natalie med skärpa i rösten. Massor av ungdomar vill engagera sig.

På två ben

Verksamheten i Sveriges Hundungdom vilar på två ben. Det första är så klart hundarna – det stora gemensamma intresset för medlemmarna. Här är det mest lokalföreningarna som styr vad som händer, allt enligt devisen ”av ungdomar – för ungdomar”.

Det andra benet är föreningsverksamheten. Och det betyder inte bara tråkiga sammanträden, utan också att diskutera och argumentera, planera och arrangera. Och så klart en massa möten med nya människor som delar ditt intresse.

– Det är som en demokratiskola, där du lär dig påverka din egen organisation och egentligen hur du kan påverka i hela samhället.

Fina minnen

Nu behöver hundarna rasta och vi kör västerut från Malung, mot Brukshundklubben, där Natalie och hennes familj tillbringat så många timmar under så många år. Efter en promenad i den mäktiga tallskogen vandrar vi ut på träningsplanen där agilityredskapen står uppställda och väntar på nästa träningspass.

– Här har jag massor av fina minnen, säger Natalie.

Nessie och Trudy verkar instämma. l

TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

Berättarföreställning om

fiolspelskvinna

BIL D : G RÅZO N

notiser

MEDLEMMARNA I GRÅZON kommer från

GråZon

olika ställen i Halland. Från vänster: Michael Ohlsson (gitarr/sång), Klas Hendberg (trummor), Helena Elmlund (sång) och Niklas Severinsson (bas).

hyllar studiecirkeln GråZon är ett av hundratals band som har studiecirkel i Studiefrämjandet.

Nu har de släppt sin första EP och flera musikvideor.

– Det är värdefullt att ha en studiecirkel och jag har varit med i Studiefrämjandet sen jag var ung med olika band, säger Michael Ohlsson, låtskrivare, gitarrist och sångare.

»

– Vi vill visa på hur det är när livets möjligheter överglänser livets begränsningar, säger Michael.

Nu planerar bandet två släpp, ett på svenska och ett på engelska och förhoppningsvis ett livegig online.

– Vi ser ljust på framtiden. Just nu är det promotion som gäller. Men snart riktas mikrofoner och gitarrer stäms igen för nya låtar och nya projekt, säger Michael.

GråZon från Halland, med rötter i bluesen, har nu släppt Livlina sin första EP Desire med fem låtar och en ny musikvideo. Bandet – Det kan låta dramatiskt, men för har studiecirkel hos Studiefrämjandet. många är musiken en fast punkt i till– Det är bra att kunna få hjälp med varon, nästan som en livlina. Det säger olika saker, exempelvis replokaler, stuSofie Tedenstad på Studiefrämjandet i dioinspelning eller hur man markHalland. nadsför sin musik, säger Michael.

Som verksamhetsutvecklare inom GråZons amerikanskinspirerade musik gäller det att vara ett bollplank sound är fyllt av både sorg och och fånga upp deltagarnas beglädje. hov. För unga musiker är det – Texterna kom att bli ofta pepp och coachning ganska personliga då två som gäller. av medlemmarna i bandet – Många lite äldre vill ha genomgick separationer guidning om hur de ska nå under 2019. Det till trots ut med sin musik på sociala så tycker jag att de bjuder på medier och olika plattformar. mer positivitet än negativitet, SOFIE TEDENSTAD Tillgång till lokaler är viksäger Michael Ohlsson. tigt för de flesta. Numera skapas mycket musik på hemmaplan Sväng och sorg vid datorer, och det beror inte bara på GråZons musik är ömsom svängig, corona. ömsom vacker, sorglig och glad. Akus– Jag är glad att människor vill träftiska gitarrer dikterar låtarna som fas, för mötet är alltid viktigt i folkbildandas country, rock och blues. ningen, säger Sofie Tedenstad. l

Svampmystik SVAMPSÄSONGEN ÄR SNART ÖVER, men i väntan på nästa, varför inte fördjupa dig i den nya boken Svamparnas planet (Bonner fakta).

Vetenskapsjournalisten Jesper Nyström tar med dig in i svamparnas mystiska värld.

Visste du till exempel att de är miljardtals år äldre än vi trott, att svampar är mästare på kommunikation och att de kan vara våra bästa vänner – eller fiender.

Mycket musik i studiecirklar INOM STUDIEFÖRBUNDENS CIRKLAR är kultur det största ämnesområdet – och inom kulturen är musiken i särklass störst. Musikcirklarna har ökat kraftigt de senaste 15 åren, från 30 till 40 procent av all cirkelverksamhet, mätt i studietimmar. Mest har pop- och rockcirklarna ökat. De stod för 25 procent av alla studietimmar under 2019. Drygt 45 800 pop- och rockcirklar genomfördes.

SÖK REPLOKAL HÄR

Nu kan du söka replokal i dina hemtrakter via www.studieframjandet.se. Gå in under ”Musik” och ange ditt hemlän så ser du vad som finns tillgängligt för tillfället.

cirkeln 15

NAMN: Linette Stridh ÅLDER: 29 GÖR: Beteendevetare

och egenföretagare

EN PODD BLIR TILL – i breda och smala ämnen, av kändisar och okända. Att skapa en egen podd är ett enkelt, billigt och roligt sätt att nå ut med sitt budskap. Cirkeln träffade Linette Stridh och Hanna Kannerstål, två nya, drivna poddskapare i Linköping.

DET VIMLAR AV PODDAR

»

Vad är en podd?

• En metod för att publicera, strea•

16

ma, lyssna och prenumerera på ljudfiler via internet.

Namnet kommer ifrån engelskans podcast, men många säger också poddsändning, poddradio eller kort och gott podd.

cirkeln

Det är mitt på dagen, en stekhet sensommardag i Linköping. Linette Stridh och Hanna Kannerstål tar mig med ner i Kulturhuset Skyltens svala källare, och vidare in i Studiefrämjandets poddstudio. Avsnitt 4 av podden Kraftkanalen är på väg att spelas in och jag får äran att vara med vid förberedelserna. Vi pratar ljudteknik, planeringsarbete och om drivkrafterna bakom innehållet.

Varför heter podden Kraftkanalen?

– Den är helt enkelt en ”kanal för kraft” – en podd för dig som vågar möta dig själv, hitta din inre styrka och som vill nå en ny nivå av personlig utveckling. Vi vill lyfta ämnen som känns lite tabu – som psykisk ohälsa och inre

blockeringar. Men vi varnar också för skratt.

Humor är viktigt, säger Linette. Ämnena känns stora, filosofiska, men på samma gång jordnära och konkreta. Detta avsnitt handlar om stress, lugn och tålamod. De tre första har haft teman som kraft, perfektionism, hopp och hopplöshet.

– Vi pratar inte bara om problem. Vi vill hitta konkreta lösningar på hur man kan hantera sin stressiga vardag. Målet är att släppa ett avsnitt var tionde dag där varje avsnitt är mellan 35 och 50 minuter, säger Hanna.

Tufft liv som drivkraft

Vi har tagit plats i poddstudions mörka och sköna skinnfåtöljer. Mellan oss står ett runt bord med mikrofoner kopplade till en enkel inspelningsutrustning. Både Linette

NAMN: Hanna Kannerstål ÅLDER: 28 GÖR: Psykologistudent

Linettes och Hannas favoritpoddar • Psykologipodden • Momsplaining • Medberoendepodden

och Hanna bubblar av svar på mina frågor.

De känns genuint passionerade av budskapet de vill förmedla.

Varför temat personlig utveckling?

– Podden bygger på egna erfarenheter.

Jag har tidigare levt ett tufft och ohanterligt liv med bipolaritet, depression och alkoholism. Vändningen för mig kom för tre år sedan när jag behandlades för missbruk.

Nu vill jag så frön i människor och utmana andras sätt att tänka, säger Linette.

– Och jag har haft stressproblem med sjukskrivningar till och från i många år, men haft en fasad utåt och alltid försökt vara perfekt. Det har varit ett konstant och jobbigt inre babbel i min hjärna. Jag vill hjälpa andra att hitta nya perspektiv på tillvaron, menar Hanna.

Dramaturgi och ämnesval

För Hanna och Linette består den första planeringsfasen av att välja avsnittets tema. Sedan tidigare har de skrivit en lista på över 30 ämnen att välja på. Därefter ska det skrivas frågeställningar och göras research.

Rent dramaturgiskt börjar varje avsnitt med en vinjett följt av lyssnarkommentarer från tidigare avsnitt. Sedan diskuteras det aktuella temat som avslutas med en summering av problemen och förslag på lösningar. Som avrundning läses en dikt eller ett träffsäkert citat.

– Vi är oerhört tacksamma för att min pappa hjälper oss med tekniken. Det är han som har skapat vinjettmusiken och står för redigering och distribution av varje avsnitt, säger Linette.

Skylten

i Linköping är ett kulturcenter för alla åldrar och konstnärliga uttryck. Skylten drivs av Linköpings kommun i samarbete med en rad aktörer, däribland Studiefrämjandet.

– Vi tar också hjälp av vår vän Viktoria Årneby med planering och research. Det är » mycket välbehövligt, säger Hanna.

cirkeln 17

» Hur hittar ni era lyssnare?

– Vi lägger huvudfokus på poddens Instagramsida, men vi sprider också info på våra privata Facebook-sidor och på min egen webbsida, säger Linette.

– Vi har fått väldigt positiva lyssnarreaktioner! Många berättar att de både gråter, skrattar och nickar förstående när de lyssnar på vår podd, säger Hanna.

– Pappa kan visserligen vara lite kritisk gällande det tekniska. Han tycker att vi hummar för mycket, skrattar Linette.

Några tips till den som vill starta en podd?

–Redigeringen är det stora jobbet. Ha respekt för det. Leja gärna ut det till någon annan om du har möjlighet. Avsätt också mycket tid för planering, struktur och dramaturgi. Och öva på att vara bekväm med din egen röst. Men det viktigaste av allt är att vara närvarande och att lyssna på varandra, säger Hanna.

– Kom ihåg att göra podden för din egen skull, för att just du har något att berätta, avslutar Linette.

Väl tillbaka ute i sommarvärmen är jag inspirerad av glöden och passionen hos de båda tjejerna. Något mer reflekterande, och något mindre stressad, tar jag mig vidare ut i vardagslivet.l TEXT: DANIEL FORSBERG

FOTO: JENS TÄRNING

7 STEG till din egen podd 1. Bestäm namn och innehåll

Vad ska podden heta? Vad ska den handla om? Varför skulle folk vilja lyssna? Hur mycket tid och energi är du beredd att lägga? De här grundläggande frågorna behöver du hitta svar på först.

2. Ha rätt utrustning

Du klarar dig långt på en enklare utrustning. Ska du satsa extra krut, så gör det på bra mikrofoner. Själva inspelningarna kan göras direkt via ett ljudkort till en dator. Du kan också använda en mindre portabel utrustning, exempelvis av märket Zoom. Då landar inspelningen på ett minneskort som du sedan kan koppla till datorn. För ljudredigeringen finns flera prisvärda datorprogram att använda. Och kom ihåg att testa tekniken ordentligt innan du gör skarpa inspelningar!

3. Snacka snyggt

Rakt på sak

– PODD MED GUSTAV ÖHRN

Rakt på sak är en podd med Gustav Öhrn, förbundschef på Studiefrämjandet. Podden tar upp allt mellan himmel och jord – från vad Gustav Öhrn gillar att göra på fritiden till tips på hur du kan arbeta hemifrån lite lättare i coronatider. Podden leds av Lisa Malmgren, utvecklingsledare på Studiefrämjandet.

Du hittar podden på www.soundcloud. com. Sök på Rakt på sak.

18

cirkeln

Förbered ett manus med stödord och öva att prata utan att staka eller upprepa dig.

En klassisk fälla är att humma när någon annan pratar. Vanligt är också att säga ord som ”precis” och ”ja, just det” alldeles för ofta. Det kan upplevas riktigt irriterande för lyssnaren. Undvik klassiska och störiga ”eeeh” eller ”liksom” när du själv har ordet. Lyssna på dig själv efter varje inspelning och utveckla ditt språk.

4. Intervjua och lyssna

Väljer du att bjuda in en gäst är det a och o att lyssna noga på svaren. Vanligt är att koncentrera sig alltför mycket på sina förberedda frågor. Får din gäst feeling och börjar prata om något oväntat och extra intressant, gäller det att haka på. Ett tips är att ställa öppna frågor, sådana man inte kan svara ja eller nej på. Starta med orden ”hur gör du när...”, ”vad anser du om...” och ”varför...”. Då är chansen större till mer levande och intressanta svar.

5. Skapa musik och vinjett

Du får inte ha upphovsskyddad musik i din podd. Du får självklart spela dina egna låtar om du vill. Men det finns också sajter där du kan köpa färdigt ljudmaterial. Kom ihåg att du även behöver göra en omslagsbild för din podd. När det gäller musik och bild kan du kanske behöva hjälp, så inventera din bekantskapskrets!

6. Finns där poddar finns

När ditt avsnitt är färdigredigerat återstår att få upp ljudfilen på alla poddappar och poddsajter. Här behöver du ett poddhotell som distribuerar avsnitten vidare. Det finns flera att välja på. Några populära är Podbean, Libsyn och Soundcloud.

Alla dessa ger dig ett så kallt RSS-flöde, vilket är en fil som innehåller all information om din podd – vad den heter, vad varje avsnitt handlar om, och hur långa avsnitten är.

När du har laddat upp ljudfilen på poddhotellet kan den spridas till de flesta ställen där poddar finns. Många menar att de tre viktigaste sajterna är Spotify, iTunes och Acast. För just de tre krävs separata ansökningar, men det går kvickt att fixa. Utöver dessa finns mängder av sajter som poddhotellet distribuerar till automatiskt. Du kan alltså snabbt vara redo att säga de magiska orden - ”min podd finns där poddar finns!”.

7. Marknadsför dig

Detta är egentligen ett helt avsnitt för sig.

Att få folk att lyssna på just din podd, i det stora bruset, är naturligtvis en utmaning.

Börja med att sprida ordet på dina sociala medier, i bekantskapskretsen och bygg upp en publik sakta men säkert.

HJÄLP FINNS. Vill du komma igång, kontakta Studiefrämjandet med dina idéer.

De kan säkert hjälpa till eller slussa dig vidare till någon som kan poddar.

BILD: BROOKE LARK

BILLIGT, GOTT OCH NYTTIGT

FÖR LEDARE

HUR LAGAR MAN billig, god och

INOM HUND

nyttig mat på ett enkelt sätt?

Och vad är egentligen nyttigt att äta? Dessa frågor får svar på matlagningskurs för unga mellan 14 och 20 år. Matlagarna träffas på Studiefrämjandets föreningshus Kontakten i Uppsala.

Slöjd med fika VARANNAN ONSDAG är det

BILD: JOAKIM LYANDER

slöjdcafé i Sandviken. Olika slöjdtekniker visas och fika finns att köpa till självkostnadspris.

Gästriklands Hemslöjdsförening och Studiefrämjandet bjuder in.

STUDIEFRÄMJANDETS cirkelle-

darutveckling steg 1 finns i olika varianter. L1 Hund vänder sig i första hand till ledare och funktionärer inom hundägarverksamheten. En kurs genomförs i FALUN DEN 6 NOVEMBER.

SPRÅKA MELLAN TALLARNA är det fyndiga namnet på utflykter där nya svenskar träffar gamla svenskar, för att umgås ute i naturen, träna svenska och byta erfarenheter. Nästa utflykt i ÖREBRO DEN 18 OKTOBER.

FÖRELÄSNINGAR GÅR BRA i coronatider, med färre än 50 deltagare och gott om avstånd.

DEN 12 NOVEMBER håller Thomas Andersson föredraget Fågelkust, om fågellivet mellan Varberg och Falkenberg. Platsen är Högskolecentrum i Ljungby.

dansfilm

ÄR DU NYFIKEN på att skapa

dansfilm? Nu finns en distanskurs där du med enkla verktyg kommer igång och gör din egen dansfilm – från idé till färdig film.

Mer info på studieframjandet.se

BILD: CHEN PIN JU

FÖREDRAG OM FÅGELKUSTEN

Mycket på distans DISTANSKURSER var populära redan innan corona, och nu finns ännu fler att välja bland.

Båtförarintyg, bokföring, spanska, Jägarskolan, utomhuspedagogik, att köpa valp och ryska är några exempel.

TITTA PÅ GÖR DIN EGEN

Högst 50 personer i publiken.

Möten bland tallarna

18 OKTOBER KLOCKAN 10.00.

tillbaka. Under sju tisdagar i höst kan du testa fiske i Visby hamn tillsammans med sportfiskarna.

Alla kan vara med. Utrustning finns att låna.

LYCKSELE DEN 19 OKTOBER.

i samarbete med det lokala föreningslivet.

i naturen. Skogsbad är namnet på denna långsamma vandring med många stopp i Wämöparken i Karlskrona. Ett av många naturarrangemang nu i höst över hela landet. Johanna Berup leder vandringen den

I VISBY

berättarföreställning lär du känna fiolspelkvinnan Hillevi Öberg från Medelpad som levde som musiker i en tid då kvinnan i alla avseenden förväntades stå i mannens skugga.

hej höst

STILLHET OCH SINNLIG närvaro

FÖRRA ÅRETS SUCCÉ är nu

I EN SANN och fascinerande

En speciell höst, men folkbildningen finns kvar – ibland på annorlunda sätt och i nya skepnader. Här är lite av allt som händer just nu. Mer info och många fler arrangemang finns på www.studieframjandet.se. På grund av corona kan så klart saker och ting förändras snabbt. Så håll koll på webben! Många av arrangemangen genomförs

Skogsbad

STREETFISKE

MÖT FIOLSPELKVINNAN FRÅN MEDELPAD

KONST HOS SKF SKF VERKSTADSKLUBB är

Sveriges största konstförening.

Nu har föreningens lokaler i Göteborg åter öppnat efter renovering. Den 20 oktober blir det guidad visning av den unika konstsamlingen med bland annat ett stort antal verk av konstnären Albin Amelin.

HAR DU BLIVIT MED VALP?

MÅNGA HAR SKAFFAT valp i år.

Studiefrämjandet och Brukshundklubben har massor av kurser och aktiviteter för aktiva hundägare – nya som gamla.

En valpkurs är absolut att rekommendera för alla nya hundägare.

cirkeln 19

PARTIERNA TYCKER TILL Folkbildningspolitiken är sällan en het valfråga.

Så vi passade på så här mitt emellan två val att fråga hur de åtta riksdagspartierna egentligen ser på studieförbunden.

TVÅ ÅR KVAR TILL NÄSTA RIKSDAGSVAL.

CENTERPARTIET grundinställning är att folkbildning och studieförbundsverksamhet är omistligt i vårt samhälle och av stor betydelse för såväl den enskilda deltagaren som för samhället i stort.

DET ÄR ATT erbjuda ett sätt att bilda sig tillsammans med andra inom områden som man själv är intresserad av. Möjligheten att själv ta initiativ till en studiecirkel och få stöd genom den struktur som studieförbunden erbjuder är den del av det som är unikt med denna form och som är så värdefullt. Det kan inte ersättas av offentliga utbildningsplatser eller kommersiella utbildningar.

DET SER JAG som något som i första hand studieförbunden själva ska ha som uppgift att fundera över och arbeta med.

VI SER STORA värden med att Studieförbunden har frihet att själva ange mål och inriktning på verksamheten. Den friheten ger utrymme för kreativitet och anpassningar efter de behov och önskemål som finns. Det är också rimligt att Riksdagen anger syften för de resurser som anslås.

Centerpartiet vill se ett fortsatt högt stöd till studieförbunden. Det studieförbunden kan bidra med i form av bland annat bildning, kultur och ökad delaktighet i samhället, kommer att behövas än mer framöver.

CENTERPARTIETS

20

cirkeln

KRISTDEMOKRATERNA FOLKBILDNINGEN spelar en mycket viktig roll i samhället.

I folkhögskolan finns en unik möjlighet och förmåga att möta elevernas behov.

FRAMFÖR ALLT ligger deras roll i dess pedagogik, dess demokratiska roll och i dess kunskapssyn.

De studiemotiverande kurserna i folkhögskolan är mycket framgångsrika och innebär en ny chans för elever som tidigare inte nått målen inom det ordinarie utbildningssystemet. Studieförbunden har en unik roll i integrationsarbetet.

KANSKE JOBBA MER för att söka upp och nå fram till de målgrupper man vill ska ha möjlighet att delta i folkbildande verksamhet.

KRISTDEMOKRATERNA har inte några förslag till förändring av den modellen.

KRISTDEMOKRATERNA kommer under den tidiga hösten att arbeta fram vårt förslag till budget för 2021 och framåt. I förra årets budget låg vi på samma nivå som regeringen i våra anslag till folkbildningen.

Studieförbunden har en unik roll i integrationsarbetet.

LIBERALERNA VI HAR EN mycket positiv inställning. Folkbildning och studieförbund har spelat en avgörande roll I Sveriges historia och vi menar att de måste få utrymme att spela en ännu större roll framöver. Vi behöver mer bildning och starkare frivilliga gemenskaper i landet och där har folkbildningen en nyckelroll.

SAMMA SOM ALLTID. Att skapa plats för människor plats att växa tillsammans med andra.

DE HAR SAMMA utmaning som många andra delar av civilsamhället, det vill säga att nå nya grupper. De som behöver studieförbunden bäst är ofta de som är svårast att nå. Men så var det också när folkbildningen startade i Sverige, så jag är optimist om att vi ska klara detta också.

DET FINNS SÄKERT detaljer man kan diskutera, men som grundmodell är den bra. Det är viktigt att fortsatta värna frihet och frivillighet, det innebär bland annat att staten ska försöka hålla armlängds avstånd.

I DE MÅNGA kriser och utmaningar Sverige mött de senaste åren har folkbildningen och civilsamhället i stort, gång på gång visat hur viktig den är för vårt land. Det är den också i mer normala tider. Vi har stort behov av både bildning och frivillig samvaro. Så vår grundinställning är att dessa områden behöver få en förbättrad situation framöver.

MILJÖPARTIET FOLKBILDNINGENS ROLL är viktig. Genom samtal, litteratur, studiecirklar och kulturaktiviteter bidrar folkbildningen till att stärka demokratin och höja utbildningsnivån i samhället.

STUDIEFÖRBUNDEN ger människor möjlighet att höja sin utbildningsnivå genom hela livet, utveckla sina idéer och intressen. Folkbildningen har en särskild funktion eftersom den ger möjlighet till lärande utanför den obligatoriska skolan och universiteten.

DET ÄR VIKTIGT att studieförbunden förmedlar grundläggande demokratiska värderingar i all sin verksamhet och når personer som inte är föreningsaktiva. Det kan röra sig om personer som har låg utbildningsnivå, lever marginaliserade eller är nyanlända. Det är viktiga insatser för att hålla ihop samhället.

DET ÄR EN BRA modell som sätter ramar för folkbildningen samtidigt som den ger studieförbunden utrymme att utforma sin verksamhet på ett oberoende sätt. Det är viktigt för det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen.

VI VILL ÖKA anslagen till studieförbunden, mer generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag. Studieförbunden är viktiga demokratiska bastioner. De kommer också att vara en viktig del i den omställning som behövs efter Coronakrisen, genom att ge möjlighet till kompetenshöjning.

CIRKELNS FEM FRÅGOR: Vilken är partiets grundinställning till folkbildning och studieförbund?

Vilken är studieförbundens viktigaste uppgift i dagens samhälle?

Något ni anser studieförbunden borde de bli bättre på?

Staten anger fyra syften för stödet till studieförbunden – de har frihet att själva ange mål och inriktning på verksamheten. Är det rätt modell för stödet till studieförbunden – Varför? Varför inte?

Ska det statliga stödet till studieförbunden höjas?

FRÅGORNA STÄLLDES VIA MEJL TILL EN AV DE ORDINARIE LEDAMÖTERNA FÖR VARJE PARTI I RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT.

BILD: ISTOCK

MODERATERNA FOLKBILDNINGEN ska ge alla

möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

FOLKBILDNINGENS aktörer har varit framgångsrika i att hjälpa människor som inte kommit till sin rätt inom det formella utbildningssystemet. Folkbildningen har också visat sig framgångsrik för att utbilda nyanlända.

DEN MODERNA arbetsmarknaden är dynamisk och full av möjligheter men ställer också krav på livslångt lärande. Studieförbund och folkhögskolor kan i högre grad bidra till att bredda och fördjupa människors kompetens och stärka deras attraktivitet på arbetsmarknaden.

ERSÄTTNINGSSYSTEMET

måste ses över och anpassas till dagens verklighet. En större del av anslaget bör gå till unga, nyanlända och vidareutbildning.

Folkhögskolornas uppdrag bör breddas och åldersgränsen till kurserna sänkas.

STATSBIDRAGET TILL folkbildningen skulle kunna sänkas och användas mer till barn och unga.

Många deltagare i studiecirklar har postgymnasial utbildning och faller därmed inte inom de kriterier som egentligen är satta för folkbildningen. Med hänsyn till folkbildningens viktiga roll i samhället är det angeläget att regelbundet och mer systematiskt än nu utvärdera den verksamhet som de får statsbidrag för.

SOCIALDEMOKRATERNA FÖR OSS HANDLAR kultur och bildning om människors personliga frihet och samhällets progressiva utveckling. Kunskap, kultur och bildning ger människor möjlighet att vidga perspektiv, frigöra tankar och skaparkraft.

DET GRUNDLÄGGANDE skälet till att stödja folkbildningen är att den bidrar till demokratisk utveckling. I tider av ökad polarisering och när de demokratiska grundvalarna ifrågasätts behövs studieförbunden mer än någonsin.

DET ÄR INSPIRERANDE att se hur snabbt studieförbunden ställt om till Corona-anpassad digital verksamhet. Studieförbunden är oerhört duktiga på att nå ut brett i samhället och finnas på platser som kännetecknas av marginalisering.

SAMBANDET MELLAN syften och fördelningsmodeller är inte självklart. Folkbildningen är fri och frivillig, samtidigt är verksamheten skattefinansierad.

Detta kräver en balans mellan delvis motstridiga villkor. Vi menar att balansen ska upprätthållas samtidigt som det är av vikt att statsbidragen används korrekt.

I FOLKBILDNINGSRÅDETS budgetunderlag 2021-2023 görs viktiga reflektioner för ökat stöd.

Regeringen har genomfört en stor utökning av antalet utbildningsplatser på folkhögskolorna.

Insatser kommer att behövas framöver på hela utbildningsområdet med växande arbetslöshet.

SVERIGEDEMOKRATERNA FOLKBILDNINGEN ÄR värdefull.

Det är viktigt att folkbildningen får vara just folkbildning och inte ses som instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten.

FOLKBILDNINGEN SKA bidra till förkovrande och bildning av såväl de själsliga förmågorna som förnuftet. Möjligheten till frivillig bildning gynnar demokratin genom att öka individens förmåga att delta i samhällsdebatten och att bildningsmöjlighet finns inom ämnen som andra bortprioriterar.

VERKSAMHETER SOM mottar offentliga medel bör medföra höga krav på transparens och aktivt arbete mot fusk. Folkbildningen måste bli bättre på att redovisa att deltagarna bildas enligt arrangörens avsikt.

SYFTENA BÖR eventuellt omformuleras så att de blir enklare att följa upp. Eventuellt kan tydligare uppföljningsmodell föras in i befintligt system.

STUDIEFÖRBUND MED anknytning till demokratifientlig eller våldsbejakande verksamhet bör inte motta offentliga medel.

Integrationssatsningar och omfattande satsningar för att täcka upp för ordinarie utbildningsväsendets misslyckanden bör inte ingå. De som tar emot medel bör inte fördela anslaget. Medelstilldelning och uppföljning bör utföras av ett oberoende organ.

Anslaget bör inte höjas innan en sådan ordning är upprättad.

VÄNSTERPARTIET VI ANSER ATT folkbildningen är en mycket viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet.

Den stärker demokratin och människor möjlighet att delta i samhället.

ATT VARA EN mötesplats för människor med olika bakgrund som vill lära tillsammans. Att vara en kulturaktör i hela landet.

DET ÄR SVÅRT att ge ett generellt svar. De lokala förutsättningarna skiljer sig åt och förbunden har olika profiler.

VI MENAR ATT det är rätt modell. Det är viktigt att värna folkbildningens suveränitet, rätt till profilering och därmed friheten att tillsammans med deltagarna skapa sina egna kurser och studiecirklar. Folkbildningen får inte utvecklas enbart till en uppdragsutbildare åt arbetsmarknaden utan bör betraktas som en kulturell frizon VI HAR LÄNGE varit positiva till ökat stöd till folkbildningen och drivit det gentemot regeringen.

Extraanslagen i år har varit bra men samtidigt har kommunerna gjort stora nedskärningar under lång tid. Vänsterpartiet vill se en ökning av det generella statsstödet till kommunerna då en dålig kommunal ekonomi ofta innebär nedskärningar inom kulturområdet. Om en stärkt kommunal ekonomi inte är tillräckligt är vi beredda att se över om det behövs ökat statligt stöd till studieförbunden.

cirkeln 21

notiser

Folkbildning betyder vadå?

DEN SOM VILL fördjupa sig i siffror och fakta om verksamheten i studieförbund och folkhögskolor, kan med fördel bläddra i Folkbildningens betydelse för samhället – den rapport som Folkbildningsrådet varje år skickar till regeringen.

SM I FÅGELHOLK– dags igen !

DAGS IGEN för Naturskyddsföreningens årliga SM i fågelholk där skolklasser, från förskola till gymnasium, tävlar om de mest fantasifulla, humoristiska och funktionella holkarna.

• Läs mer på naturskyddsforeningen.se

Grattis

BIRDLIFE SVERIGE – 75 ÅR SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

bildades 1945, som en avknoppning av fågelsektionen i Svenska Naturskyddsföreningen. Organisationen, numera med namnet BirdLife Sverige, fyller alltså 75 år i år. Verksamhetens tre ben är fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse. Antalet medlemmar är 16 800, över 7 000 fler än för 20 år sedan. Fågelintresset växer alltså. Grattis!

Vinnarna i SM i fågelholk 2020.

FOLKHÖGSKOLOR och studieförbund har påverkats kraftigt av coronapandemin. Verksamheten har fått ställa om till distans och inte minst folkhögskolan har drabbats hårt ekonomiskt.

Folkbildningsrådet startar nu ett projekt för att undersöka pandemins effekter på folkbildningen.

Projektet redovisas under vintern och våren 2021.

HÅLL KOLL PÅ LIVEKARUSELLEN STUDIEFRÄMJANDETS DÖDEN SLUTAR AV ROBIN LARSSON

NATIONELLA TURNÉ LIVEKARUSELLEN DRAR IGÅNG VÅREN 2021. ANMÄL DIG ELLER DITT BAND REDAN I OKTOBER. HÅLL KOLL PÅ LIVEKARUSELLEN.SE.

cirkeln

BILD: UMO

MÅNGA UNGA SOM ÄR NYA i Sverige saknar kunskap om hälsa, sex, jämställdhet och relationer.

Svar på många frågor finns på sajten www.youmo.se. Inte bara på svenska utan på engelska, somaliska, arabiska, tigrinska och dari.

Nu finns även webbutbildningen Rätt att veta, som riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige.

• Läs mer och gå webbutbildningen på mucf.se

Pandemins effekter kartläggs

• Mer om projektet på folkbildningsradet.se

22

Om sex och hälsa för nya unga i Sverige

EN RIKTIG HUNDVECKA VALLHUNDAR I FLEN, nosework i Sundsvall och Doga yoga i Kristinehamn.

För första gången genomfördes Hundens vecka i början av september, med över hundra olika arrangemang runt om i landet. Planer finns redan på nästa vecka.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

ledare Allvarligt läge

TOMMY WINBERG

MEDIERNA HAR I HÖST rapporterat om misstänkt fusk med statsbidrag till studieförbund. Det handlar om verksamhet på Järvafältet i Stockholm. Frågan utreds nu, och alla detaljer är inte klarlagda. Flera studieförbund är inblandade, även Studiefrämjandet.

Vi upptäckte redan förra året felaktigheter i vår interna granskning och offentliggjorde, som enda studieförbund, uppgifterna i februari. Då väckte de inget större medialt intresse, men nu har medierna vaknat. Bland annat har TV4 rapporterat om händelsen.

STUDIEFÖRBUNDENS VERKSAMHET är mycket stor och bygger på tanken om frihet under ansvar. Utgångspunkten är uppriktiga och tillitsfulla relationer mellan deltagare, grupper, ledare och studieförbund. Det är i grunden positivt, men tilliten får aldrig övergå i naiv blåögdhet inför det faktum att det finns människor som vill tänja på gränserna och även bryta dem.

I Studiefrämjandet genomför vi nu en omfattande intern granskning av hela verksamheten. Det är inte första gången oegentligheter upptäcks hos oss. Det får inte ske igen.

att systemet för att fördela bidrag mellan studieförbunden uppmuntrar till fusk. En ordning där ökad volym, i form av studietimmar och kulturprogram, ger mer pengar, leder till timjakt. I den hetsiga jakten är det lätt hänt att själva grundtanken med folkbildningen hamnar på efterkälken.

Jag är den förste att skriva under på fördelningssystemets brister. Det måste göras om. Men på en punkt måste vi vara glasklara.

Ett dåligt fördelningssystem kan möjligen förklara oegentligheter. Men systemet, hur bristfälligt det än är, kan aldrig användas som ursäkt för fusk med våra gemensamma skattemedel.

DET SÄGS IBLAND

på studieförbunden för att vi – enskilt och tillsammans – minimerar riskerna. I ett samhälle där behoven växer och resurserna är begränsade, är det ingen självklarhet att studieförbunden ska få del av våra gemensamma skattepengar.

Så har många kommuner redan resonerat. Staten har inte gjort det. Ännu.

HÄR VILAR ETT STORT ANSVAR

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SPI RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTE P TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas gl n af Ug ta la hj är

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln

4.2013

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

cirkeln

OLIKA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A MARIK ON S CARLS N ÄR DE

u Hundnördar

JAG JAG ÄR

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket?

HÖGKULTUR Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016

INSPIRATION

PO RT

DANSSYNDROM

RÄTT

IA MAR ERT WET AND STR

BRYTER FÖRDOMAR

KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

1959 2019

Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM

Globala mål

STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR

FRÅN ORD TILL HANDLING

Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten

MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug

#METOO

Kollektiv vrede 4.201 8

Cirkeln PÅ WEBBEN

CIRKELN PÅ WEBBEN HAR FÅTT NYTT UTSEENDE. Här kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar

om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln