__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

cirkeln

U TO MH U S

NÄRHET PÅ DISTANS

PLUS OCH MINUS MED DIGITALA MÖTEN

2131

STUDIEFRÄMJANDET SIKTAR MOT FRAMTIDEN

FILM

I CIRKEL

ÄT T R T R PO

S A E R AND ST I V K HELL

LITEN GUIDE TILL

REFLEKTERANDE SAMTAL

Hemligheter på hemmaplan MILJÖDIPLOMERA DIN FÖRENING

EN KICK AV ETT RIFF

NÖJDA CIRKELDELTAGARE

2.2020


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 41. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

IStock postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

DET VAR ETT LITE DYSTERT ÅRSMÖTE i byföreningen. Vi var ett tiotal personer som samlats i den nedlagda skolan. Utspridda i den gamla skolsalen på behörigt avstånd från varandra. Inget fika. Inga hembakta bullar. Gott humör som vanligt, men sorgset tvingades vi konstatera att de flesta av sommarens aktiviteter måste ställas in. Den populära Midsommarfirandet – föreningens största inkomstkälla – blir inte av i år. Inte heller loppisdagen. Och hur blir det med sommargympan på ängen? Tveksamt, det brukar ju komma fler än femtio personer. Årsmötet genomfördes trots allt. Vi fick ihop en styrelse, och tänker att det kommer fler somrar.

tummen upp … SVEROKS WEBBPLATS guidar på ett enkelt och pedagogiskt sätt hur och varför man kan starta en förening. Inte konstigt att Sverok har 2 200 lokalföreningar och 77 000 medlemmar.

tummen ned …

festivaler, hembygdsdagar… Sommarsverige brukar fyllas av tusentals små och stora händelser, där det lokala föreningslivet är motor. Ideellt engagerade medlemmar ser till att det händer. KONSERTER, LOPPISAR, GUIDNINGAR,

DETTA MYLLER AV AKTIVITETER uppmärksammas sällan. Är de egentligen så viktiga? Nu tror jag vi kommer upptäcka betydelsen av dem. Kanske ytterligare en av de insikter och tankar som kommer till oss i spåren av pandemin.

FÖR VÄGSKRÄP. Om du nu måste köra bil, så låt bli att dumpa skräp genom fönstret. Det här är bara en del av allt vad vi hittade på en liten byväg norr om Gävle. FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Upptäckter i pandemins spår

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR papper

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i juni 2020.

Innehåll 4 Hemligheter på hemmaplan

10 Liten guide till reflekterande samtal 2 Porträtt: Andreas Hellkvist 1 2 0 Film i cirkel

cirkeln

PORTRÄTTET

8 2131 – Studiefrämjandet tar ut kursen

16 Närhet på distans

2

12

BILD: FOLKETS BIO

issn

0282-135

BILD: PALLI K RISTMUN DSSON

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

20

FILM I CIRKEL


NAMN: Anna Hallberg ÅLDER: 27 GÖR: Låtskrivare, basist och sångare i bandet Running Cooper. Jobbar halvtid på skola som fritidspedagog och lärarvikarie. BOR: I en liten stuga på Frösön utanför Östersund. FAMILJ: Sambon Isak. LYSSNAR PÅ: Thin Lizzy och Green Day är absoluta favoriter. Just nu det brittiska bandet Nothing But Thieves. LÄSER: Mycket låttexter.

En kick av ett riff

Vilken är din passion? Musik är både passion och terapi för mig. Att skriva en låt med ett bra riff ger en riktig endorfinkick. Att framföra musiken på sång och bas tillsammans i bandet och se hur det kickar för publiken, det är också passion. Vilka är ni och vad spelar ni? Vi är Running Cooper och spelar rock. Det är jag och två killar, och nu har även vår producent hoppat in i bandet. Hur började det för dig? Jag började när jag var 17, först trummor och sen bas. Jag har aldrig varit mycket ute på krogen utan satt hemma på nätterna och spelade bas. Nu jobbar jag halvtid i skolan, resten av min vakna tid består av musik. Vad har Studiefrämjandet betytt för dig? Otroligt mycket. Vi försökte få spela på lokala scener i Östersund, men det gick inte, för ingen hade hört oss. Vi ansökte till Studiefrämjandets turné Livekarusellen och kom med. Vi fick fyra 15 minuters spelningar i Sundsvall och Timrå och tackade ja direkt, även om resorna var långa. Livekarusellen ledde vidare till spelningar i Kroatien och Moldavien, en möjlighet som vi aldrig fått annars. Lärorikt och häftigt. Vi har fått mycket stöttning och pushning från Studiefrämjandet. Kvinna i en mansdominerad bransch. Kommentar? Fortfarande vill en del män förklara för mig hur min bas fungerar. Eller så bemöts man med tystnad. Men jag tycker faktiskt det blivit bättre. Jag vill inspirera unga tjejer, framför allt att våga spela rytminstrument som bas och trummor. Nåt råd till unga som vill spela i band? Ha jävligt kul, allt grundas i det. Våga drömma och prova dig fram. Sen gäller det att inte ge upp och inse att du måste jobba för dina drömmar. Men fortsätt ha kul! Vilken låt ska jag börja med om jag vill lyssna på Running Cooper? Lyssna på Back Down. Där finns mycket av min själ och mitt hjärta. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA WILHELMSSON

cirkeln 3


Hemligheter på hemmaplan blivit ett begrepp. Men semester på hemmaplan behöver inte innebära färre upplevelser. Cirkeln frågade fem personer om deras smultronställen, i fem landskap som knappast tillhör de turisttätaste. Oavsett var du än bor i landet, finns garanterat spännande hemligheter att upptäcka. HEMESTER HAR DENNA SOMMAR

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

4

cirkeln


BIL D : W IKIM E D IA CO M M O NS

TIVEDEN – för dig som gillar vildmark. SAMTIDIGT SOM migrationsdebatten

Närke

rasat har studieförbunden arbetat praktiskt för att möta de asylsökande. NÄRKE ÄR LITET och går snabbt att pas-

LITE VID SIDAN AV, mellan Vänern och norska gränsen. I Dalsland bor bara 50 000 människor. – Gott om plats, med andra ord, säger Göran Forsell, 73, ordförande i Svenska Turistföreningen Dalsland. Han uppskattar landskapets skilda naturtyper, slättlandet i söder, vildmarken vid gränsen mot Norge och kusten mot Vänern, EUs största insjö. – Jag rekommenderar en upptäcktsfärd i Dalsland, säger Göran Forsell.

GÖRAN FORSELL,

ordförande för Svenska Turistföreningen Dalsland.

Görans Dalslandstips: Yttre Bodarne – upplevelsevandring

Ett av över 500 naturreservat i Västra Götaland. Natur och kultur i vackert skärgårdslandskap. Titta på lämningar från bronsåldern, fågellivet och växter med spännande namn som sumpförgätmigej och Dyveronika. ”En upplevelsevandring där du ska ta god tid på dig. Med lite tur kan du se havsörn och fiskljuse.” BILD: WIKIMEDIA COMMONS

sera, men är väl värt ett stopp. – Himlen är stor här i Närke, säger Calle Eriksson, 42 på Studiefrämjandet i Örebro. Han är uppvuxen och bor CALLE ERIKSSON jobbar kvar i järnvägsknuten Hallsberg. Mest på Studiefrämjandet av allt älskar Calle det öppna landskamed djur-, natur- och miljöfrågor. pet på den stora Närkeslätten i söder. – Men det finns stora variationer och mycket att upptäcka, även om Närke kanske inte så välkänt.

Dalsland

Calles Närketips: Vätterns norra skärgård – som Västindien

Sveriges hemligaste skärgård. Så beskrivs de hundratalet öarna i toppen av Vättern. Perfekt för paddling och bad. Alla öar utom en är obebodda, en del har lustiga namn som Trulsan, Svilen och Tjuvaholmen. ”Alla pratar om Stockholms skärgård men få känner till den här övärlden. Vi är ett gäng killar som åker ut till en av öarna varje år. Vattnet är klart och turkost som i Västindien. Magiskt.”

Tiveden – se upp för rövare

Gillar du vildmark är Tiveden ett alternativ. Före bilarnas tid var Tiveden en strapats för alla resande, med varg, björn – och rövare! Numera är Tiveden nationalpark med många möjligheter till aktivt vildmarksliv. Fagertärn med dess röda näckrosor är ett måste. ”Verklig trollskog, med höga klippor och djupa grottor. Perfekt för små och stora barn.”

Kilsbergen – friluftseldorado

Inte Alperna precis, men Kilsbergen bjuder på vacker natur friluftsliv. Från utsiktsplatsen Rusakulan kan du spana in inte mindre än 21 kyrktorn. ”Örebroarnas friluftseldorado, särskilt vintertid. Men också på sommaren finns mycket att göra – vandra, fiska eller testa mountainbike.”

Annat i Närke:

• ÖREBRO SLOTT. Mäktig försvarsborg mitt • •

i Sveriges sjätte största stad. RISEBERGA KLOSTERRUIN från 1100-talet. ASKERSUND. Småstad med pittoreska trähus och kullerstenstorg.

BALDERSNÄS HERRGÅRD, med stor engelsk park.

Baldersnäs med 200 trädarter

Baldersnäs herrgård, med anor från 1700-talet, är en vacker vit byggnad omgiven av en stor engelsk park med över 200 trädarter, lusthus och grottor. Baldersnäs är nu hotell och restaurang. Att vandra i parken är gratis. ”Ett trevligt utflyktsmål med hantverksförsäljning och guidade vandringar. Jag besökte restaurangen med min kör förra året. Mycket gott!”

Tresticklans nationalpark – ödemark vid gränsen

Vill du fly civilisationen? Då är Tresticklan ett alternativ. Nationalparken är relativt ny, från 1996. Den ligger i ett så kallat sprickdalslandskap vid gränsen till Norge. Under andra världskriget pågick hemlig kurirverksamhet i dessa trakter. ”Södra Sveriges ödsligaste område kallas Nössemark, och där ligger Tresticklan. Gammal urskog och fina vandringsleder.”

Annat i Dalsland:

• HÅVERUDS AKVEDUKT är landskapets mest kända sevärdhet.

• ÅMÅL Småstad med filmhistorisk status – minns Fucking Åmål.

• KROPPEFJÄLL.Bara 240 meter över

havet, men mycket bär och svamp.

cirkeln 5


BIL D : W IKIM E D IA CO M M O NS

Medelpad

– I MEDELPAD FINNS rik kultur, många möjligheter till ett aktivt friluftsliv och det är nära till havet. Det säger Carola Nordström, 44, ordförande i Friluftsfrämjandet Sundsvall. CAROLA NORDSTRÖM, – Som friluftsfrämjare vill jag påordförande för Friluftsminna om allemansrätten, särskilt nu främjandet i Sundsvall. i sommar när fler än vanligt kommer att vara ute i naturen. ”Inte störa, inte förstöra”, är en enkel regel.

SELETS BRUK, ett stycke industrihistoria.

Carolas Medelpadtips:

Norrbotten

Selångers kyrkoruin – S:t Olavsleden

EN FÄRD I Tornedalen längs finska

gränsen borde alla göra någon gång i livet, anser Johanna Nilsson på Studiefrämjandet i Luleå. – Fantastisk natur och en levande JOHANNA NILSSON kultur på fyra språk – finska, meänarbetar med miljöfråkieli, svenska och samiska. gor och samisk kultur Besökare i Norrbotten måste våga på Studiefrämjandet ta första steget, menar Johanna. Norrbotten. – Vi är nog lite slutna, smalltalk är liksom inte vår grej. Men om du frågar så berättar vi gärna om alla guldkorn som finns i våra bygder.

Johannas Norrbottentips:

Från Selångers kyrkoruin kan du starta en 580 kilometers pilgrimsvandring längs S:t Olavsleden till Trondheim. Det tar en månad. Har du mindre tid, vandra en delsträcka, eller nöj dig med att beundra Selångers kyrkoruin från 1200-talet. ”Många kommer hit för att vandra Pilgrimsleden, även från andra länder. Jag skulle själv vilja vandra hela vägen till Trondheim. Det finns på min bucket list.”

Stornäset på Alnö

Stornäsets naturreservat är Medelpads främsta rastlokal för flyttfåglar. Påverkan från havet och en landhöjning på 8 mm per år, gör att landskapet här ständigt förändras. ”Ett jättefint naturområde där du kan vandra på fina strandängar. På väg dit går du genom en kohage, och har du tur får du klappa korna. BILD: WIKIMEDIA COMMONS

Harrbäcksfjärden nära E4

Många rastplatser är trista historier. Det finns undantag. Om du åker E4 mellan Piteå och Luleå, är det värt att stanna till vid Harrbäcksfjärden. ”Gå en kilometer så kommer du till Sladan, en jättefin fågelsjö. Klättra upp i fågeltornet och titta ut över sjön. Eller kika under en gran, kanske hittar du kantareller.”

Selets bruk – industriminne

Bruks- och industriminnen finns det gott om över hela Sverige. Selets bruk är ett av dem. För 150 år sedan var detta Norrbottens största industriområde. Nu finns bara minnen kvar. ”Spännande industrimiljö och vackra ängsmarker och ekologiska odlingar. Både kultur och natur – en perfekt utflykt.”

Alterberget – med utsikt

Många berg längs Norrlandskusten är så kallade kalottberg, med en platå på toppen, där flora och fauna ofta är speciell – och där du kan hitta fina utsiktspunkter. ”Jag älskar att vandra upp för ett berg och titta ut över landskapet. Du får en överblick på världen, och inser att du själv är en liten del i ekosystemets storhet.”

Annat i Norrbotten:

• GAMMELSTADS KYRKSTAD med 408 • • 6

cirkeln

trästugor. På Unescos världsarvslista. PITE HAVSBAD. Norrbottens riviera. En kilometer strand och mycket folk. STORFORSEN i Piteälven. Europas längsta obundna fors, fem kilometer.

HIRSCHSKA HUSET, pampigt mitt i Sundsvall.

Stenstaden i Sundsvall

Stadsbranden i Sundsvall 1888 är Sveriges hittills största. Efter den bestämdes att enbart stenhus fick byggas i centrum, som sedan dess kallas Stenstaden. ”Gå runt och beundra de vackra husen. Glöm inte att titta uppåt på fasaderna och taken, med alla tinnar och torn. Jag bor själv i Hirschska huset vid Stora torget. När vi kom hit kändes det nästan som att flytta in i ett slott.”

Annat i Medelpad:

• SMACKGRUNDET i Indalsälvens delta, • •

med hängbroar, grillplatser och fin badstrand. HAVERÖ HEMBYGDSGÅRD i Ånge, med gamla byggnader. GRENFORSEN. Brant ravinlandskap i Ljungans dalgång.


BIL D : M U SE IFÖ RE NING E N RISTE N- L AKVIKS JÄRNVÄG

RISTEN-LAKVIKS JÄRNVÄG

Östergötland

förbi Östergötland, men besöksnäringen har jobbat aktivt för att man ska stanna till här, säger Eva Lindgren, 74. Hon är ordförande i Linköpings Guideklubb, med EVA LINDGREN älskar 26 aktiva guider som ser till att besösitt Östergötland, och karna får ut så mycket som möjligt. är själv aktiv guide i – Alvastra klosterruin, FlygvapenLinköpings Guideklubb. museum, Friluftsmuseet Gamla Linköping, Göta kanal… Jag skulle kunna fortsätta länge och räkna upp platser värda ett besök. Så välkommen hit.

– TIDIGARE ÅKTE MÅNGA

Evas Östgötatips: Smedstorps dubbelgård

Vandra runt bland ett tjugotal byggnader från 1700-talet och känn historiens vingslag. Dubbelgårdar bildades ofta genom att två bröder vid arv delade upp en gård i två, så kallad sämjedelning. Smedstorp ligger nära den vackra sjön Sommen. ”En gammal kulturmiljö med omålade byggnader, bevarat odlingslandskap och mycket atmosfär.”

Risten-Lakviks järnväg

Risten-Lakviks järnväg är en av landets många museijärnvägar. Den drivs av en förening och sommartid kan du göra en två kilometer lång tågresa på den smalspåriga rälsen, eller kanske ta en tur på dressin och en fika. ”Spännande för alla åldrar. Jag var där i går och träffade ett gäng äldre män som lägger ner massor av tid för att hålla järnvägen igång. Imponerande!”

Kinda kanal med 15 slussar

Kinda kanal länkar samman sex sjöar och vattendrag i Östergötland. Du kan paddla, åka egen fritidsbåt eller vandra längs kanalen. Turbåten Kind finns till hands. Kinda kanal invigdes 1871 och har 15 handdrivna slussar. ”Göta kanal känner de flesta till. Kinda kanal är lite mer okänd, och betydligt lugnare. Vandra längs kanalen, både i lummig grönska vid Hovetorp och längs kajerna i Linköping.”

Annat i Östergötland:

• INDUSTRILANDSKAPET. Välbevarad industribebyggelse mitt i Norrköping.

• VADSTENA OCH SÖDERKÖPING. Småstadspärlor rika på historia.

• STEGEBORGS SLOTTSRUIN från Vasatiden.

Här är dina vägvisare

Planeringen är halva resan, har någon sagt. Så sätt igång och planera för ditt sommaräventyr. Kom bara ihåg att lämna lite utrymme för det oväntade. VANDRINGSLEDER. Sörmlandsleden, Skåneleden eller Kungsleden. Vandra en månad eller ett par timmar. Tälta eller bo på lyxiga herrgårdar. Alternativen är oändliga. Svenska Turistföreningen har en utmärkt förteckning över vandringsleder i hela Sverige.

Cykeln är ett oöverträffat färdmedel för att komma nära naturen. Längst av alla är den 262 mil långa Sverigeleden, men det finns många kortare. Och för ett cykeläventyr behövs egentligen ingen färdig led. Trampa in på närmaste grusväg och se vart du hamnar. CYKELLEDER.

KANOTLEDER. Vissa drar iväg med kajaken från Strömstad till

Haparanda. Det finns mindre vågade alternativ! Sverige har många stora sjösystem med mer eller mindre kända kanotleder. Googla ”kanotleder”, och börja planera dina vattenvägar. Humleslingan, Norrskensvägen och Linnéleden. Fantasieggande namn på några av Sveriges turistvägar, som ofta löper i spännande natur och kultur. Ser du en skylt med en vit blomma på brun botten. Då befinner du dig på en turistväg. TURISTVÄGAR.

NATURRESERVAT. Det finns över 5 000 natur-

reservat i Sverige. Chansen är alltså stor att du har ett alldeles nära dig, utan att du ens vet om det. Länsstyrelserna informerar om naturreservaten i ditt län, vad du kan göra där och hur du tar dig dit. De 30 nationalparkerna är våra mest skyddade naturområden. De nio första inrättades 1909, bland annat Sarek, Gotska Sandön och Hamra. Hundra år senare invigdes den senaste, den marina nationalparken Kosterhavet. Nationalparkerna har en egen webbplats: sverigesnationalparker.se

NATIONALPARKER.

KRINGLA = SEVÄRDHET. Ser du en skylt med en kringla på vägen, sänk tempot. Sedan slutet av 1960-talet är Sankt Hanskorset ett nordiskt vägmärke för sevärdhet. Symbolen finns över hela världen, kallas för tetragram och anses symbolisera det eviga.

Det finns 33 Naturum, från Abisko i norr till Falsterbo i söder, ofta nära intressanta naturområden. Anläggningarna innehåller utställningar och info om trakten du befinner dig i. Naturums byggnader har ofta en spännande arkitektur i samklang med naturen. Läs mer på www.naturvardsverket.se

NATURUM.

ALLEMANSRÄTTEN ger unika möjligheter att

röra oss fritt i naturen. Med rätten följer ansvar. Ägna några minuter och läs på vad som gäller. Till sist ett litet pekfinger till dig som ger dig ut i sommarsverige. Lämna inget skräp efter dig. Det du tar med dig ut, tar du med dig hem till återvinningen.


2131

Studiefrämjandet tar ut kursen för tjugotalet – ett omfattande strategiarbete om Studiefrämjandets framtid. Alla som är engagerade i Studiefrämjandet bjuds in att delta – inte minst alla tusentals studiecirkelledare. Cirkeln frågade förbundschef Gustav Öhrn om tankarna bakom 2131. BI LD: ELLI OT ELLIOT

NU INLEDS 2131

GUSTAV ÖHRN,

förbundschef på Studiefrämjandet.

8

cirkeln

»

Vad är 2131 – och varför finns det? Det är Studiefrämjandets stora framtidsarbete. Vi gör detta för att vi måste våga ta tag i de grundläggande frågorna: Vilka är vi? Varför finns vi? Vilka vill vi vara på 2020-talet? Vad ska det leda till? Ett strategidokument för hela Studiefrämjandet, som ska vägleda oss mellan 2021 och 2031, därav namnet 2131. Vi ska peka ut vad som är viktigt för oss – och även våga välja bort saker. I dokumentet ska vi också tala om hur vi kan nå målen. Vilka får var med och tycka till? Alla som på något sätt har anknytning till, eller intresse för, Studiefrämjandet kan vara med och påverka. Det är inte bara slutdokumentet som är viktigt, utan själva arbetet i sig. Jag hoppas att det kommer att leda till en starkare sammanhållning i organisationen. Det är en ambitiös och superspännande satsning, och jag vill verkligen att många ska känna delaktighet i det vi nu gör – och även lära sig av det. Om jag är cirkelledare – varför ska jag engagera mig i Studiefrämjandets framtid? Därför att cirkelledarna är våra främsta ögon och öron ut i det samhälle och den tid vi befinner oss i. Jag vet att många cirkelledare har ett starkt samhällsengagemang, och då är det här ett bra läge att påverka framtiden.

Om jag vill tycka till – hur ska jag göra? Enklast är att gå in på vår strategihemsida: studiefrämjandet.se/2131. Där kan du klicka dig vidare. Du kan också höra av dig till din kontaktperson på Studiefrämjandet och berätta om dina tankar och idéer. Har du själv några tankar om vilka vägar Studiefrämjandet ska gå? Det måste handla om hur vi möter människor, men också om vad vi gör och varför. Jag vill inte föregripa det arbete vi nu drar igång, i första hand gäller det att lyssna. Det jag kan säga är att vi verkligen ska försöka titta utåt på vårt samhälle och fundera över inom vilka områden vi kan göra störst skillnad för en bättre samhällsutveckling. Vad händer i samhället och föreningslivet i stort? Vilka människor hittar aldrig till oss och varför? Sådana frågor är det viktigt att vi ställer oss och försöker hitta svar på. Ser du fortfarande studiecirkeln som grund för verksamheten? Jag tror att studiecirkeln har en plats i framtiden, men den måste utvecklas och förändras. Vi vill möta dagens unga och unga vuxna på samma sätt som tidigare generationer. Skillnaden är att vi nu lever i ett kunskapssamhälle, där fakta och kunskap är tillgängligt på ett helt annat sätt än tidigare. Då måste också folkbildningens former förändras. Verksamheten i Studiefrämjandet, och flera andra studieförbund, är lite som gott och blandat – väldigt skiftande och bred. Är det ett problem eller en tillgång? För mig är inte det något problem. Det viktigaste är peka ut de samhällsutmaningar där vi vill vara en del av lösningen – sedan kan formerna och metoderna skifta. Du har varit chef för Studiefrämjandet i tre år –något som har förvånat dig? Jag är ärligt förvånad över att vi och andra studieförbund inte kommit längre när det gäller digitalisering. Internet är ju ingen nyhet precis. Men nu händer det mycket till följd av corona. En annan sak som förvånat mig i Studiefrämjandet är den svaga kopplingen till vissa av våra medlemsorganisationer. Förklaringen är säkert både att vi inte lyckats engagera dem och att de inte har tillräckligt stort intresse. När ska strategiarbetet vara klart? Målet är att strategin ska beslutas på nästa förbundsstämma, våren 2021. Fast egentligen är det då som resan börjar. Det är då vi alla tillsammans ska hjälpas åt att förverkliga strategin. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND


BIL D : ANNA VAL BÄCK

notiser LIMATET PÅVERKA K D MED ENLI kaBnIL urskyddsde du lta i Nat

på vackra Els satsning od G h oc s ar bilder, föreningen delar och tagg du m O . er naturbild imatkampen. pengar till kl ed m l E od G bidrar ingen.se rskyddsforen tu na på er m Läs

FR AM TI LL

Tjorven motiverar! MÄNNISKAN TAR HJÄLP AV HUNDEN på

BILD: ISTOCK

• Läs mer om Tjorven på Folkbildningsrådets webbplats.

Om de tio studieförbundens verksamhet 201 9

243 000

studiecirklar genomfördes

599 000

enskilda personer deltog i studiecirklar

62%

av cirkeldeltagarna var kvinnor

Corona slår hårt

FÖRENINGSLIVET och ungdomar riskerar att drabbas

hårt i spåren av coronapandemin. Det menar MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Föreningslivet drabbas ekonomiskt och även deras möjligheter att bedriva påverkansarbete försvagas. Ungdomar riskerar att drabbas på många sätt, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. MUCF följer utvecklingen för dessa två grupper.

48%

av cirkelverksamheten är inriktad på konst, musik och media

366 000

kulturprogram genomfördes Källa: Folkbildningsrådets samlade bedömning 2019. BILD: ISTOCK

många sätt. På Strömbäcks folkhögskola arbetar Tjorven, en glad labradoodle på ett och halvt år. Hon håller just på att utbilda sig till skolhund. Enligt Tjorvens matte Anna Valbäck, lärare på skolan, blir många deltagare mer avslappnade när Tjorven finns i närheten.

5 JU

SIFFROR

• Mer att läsa på www.mucf.se

Tusen Trädgårdar

VI STÄLLER INTE IN, vi ställer om. Det är budskapet från Tusen Trädgårdar som genomförs den 28 juni – dock i coronasäkert format. Under Tusen Trädgårdar håller trädgårdar över hela landet öppet för allmänheten. Arrangemanget genomförs vart annat år, och Studiefrämjandet är en av arrangörerna.

• Läs mer på www.tradgard.org/tusen.

Dig ital riksfestival

för Livekarusellen och Danskarusellen 2020 Nu kan du se alla bidrag på Livekarusellens och Danskarusellens Facebooksidor. Festivalens kommentarsfält är öppet så det är fritt fram att tycka till om bidragen.

cirkeln 9


BIL D : ISTO CK

LITEN GUIDE TILL

REFLEKTERANDE mest vardagliga aktiviteter – och samtidigt de mest komplexa. Reflekterande samtal ger dig en chans att komma dina medmänniskor lite närmare in på livet. Och du kan själv leda samtalen i en sådan riktning.

SAMTAL HÖR TILL MÄNNISKANS

»

Byta några ord med grannen, sitta på jobbmöte eller gå i samtalsterapi. Talet är människans främsta redskap för att kommunicera. Redan vid 4–5 månaders ålder kan de första orden komma ur vår mun. Sedan pratar vi livet igenom, mer eller mindre i alla fall. Men det är skillnad på prat och prat. Begreppet reflekterande samtal används ibland för att beskriva samtal som ger ord åt tankar, känslor och olika perspektiv, utan att fastna i ”för och emot”, ”rätt eller fel”.

Samtal på två sätt

Ett enkelt exempel. Ett samtal vid ett middagsbord på temat resor kan ta sig olika vägar: 10

cirkeln

1. Personerna talar om resor de har gjort. Historierna kan vara levande återgivna eller långrandigt trista. Oavsett viket, det stannar vid en rad konkreta berättelser, kanske kompletterade med omdömen om vad som var bra och dåligt på olika resmål. 2. Middagsgästerna börjar prata om sina resor, men så övergår samtalet till frågor som är kopplade till resande. Det finns massor av ingångar till detta tema: Vad har resandet för betydelse i våra liv? Vad är skillnaden att resa ensam eller tillsammans med andra? Ska en resa planeras i detalj eller vara spontan? Alla förstår att samtal 2 får en annan karaktär. Inget av de två är bättre eller sämre – men annorlunda. I nummer 2 drivs samtalet framåt av att deltagarna inte bara berättar och värderar konkreta händelser, utan förmedlar personliga reflektioner och känslor som har med själva fenomenet resande att göra.

• • •

Engagemang – en förutsättning

Samtal kräver engagemang. Om du är ointresserad och varken vill lyssna, fråga eller kommentera vad som sägs, då händer inte mycket. Visst, en del situationer kräver att du deltar i samtal du inte alls känner för. Risken är stor att ditt ointresse förr eller senare avslöjas. Om intresset nu finns, och du vill föra samtalen i en mer reflekterande rikt-


Den som får frågan ”varför gjorde du så”, kan lätt hamna i försvarsställning och börja argumentera. • ”Vad tänkte du då” kan uppmuntra någon att fördjupa en berättelse.

• ”Hur reagerade du då” lockar fram beskrivningar

av känslor. Frågor om ”varför” kan få fram bakgrund eller orsaker. ”Varför”-frågan kan vara lite lurig. Beroende på hur den ställs, kan den få olika innebörd. Den som får frågan ”varför gjorde du så”, kan lätt hamna i försvarsställning och börja argumentera. Tänk på tonfallet när du frågar varför! Det gäller för övrigt alla frågor. Nyfiket och neutralt är bättre än ifrågasättande.

SAMTAL

ning, då finns några saker du kan tänka på – eller reflektera över: Röda tråden – vad pratar ni om? Lite förenklat kan man säga att ett reflekterande samtal strävar efter att fördjupa, snarare än att bredda. Att vrida och vända på ett ämne i stället för att hela tiden bryta, byta och prata om något annat. I ett mer formaliserat samtal, till exempel i en bokcirkel eller på ett jobbmöte, är ämnena ofta givna på förhand, som hjälp att hålla den röda tråden och avgränsa era samtal. Men en dagordning är inget man tar fram på en middag med vännerna. Du kan själv, genom vad du säger, sträva efter att hålla fast vid den röda tråden, och ge nya perspektiv på det ämne ni pratar om. Det här är inte alltid enkelt och det finns inga garantier att lyckas. Vissa kan vara ovana eller otränade i att reflektera över frågor. Andra kan tycka att det blir för personligt och känsligt, även om reflekterande samtal inte alls behöver handla om känslor. Några är helt enkelt ointresserade av själva idén med reflekterande djupdykningar i olika ämnen. Responsen uteblir. Fråga – på rätt sätt Att ställa bra frågor är kanske det säkraste sättet att få samtalen mer reflekterande. Dina frågor kan ha skiftande innebörd med följden att samtalet tar sig skilda vägar:

Lyssna – och tänk på vad du hör Lyssnandet är en viktig ingrediens i alla samtal. Det kräver väl inte så mycket, kanske du tänker. Nej, inte om du lyssnar på en ljudbok. Men i ett reflekterande samtal är lyssnandet centralt, och nu pratar vi aktivt lyssnande – som ger dig underlag till kommentarer och följdfrågor. Ett bra sätt att bedöma sitt eget lyssnande är att ge akt på sina tankar när någon pratar i en grupp. Far de iväg åt ett annat håll? Tänker du kanske på vad du ska säga när det blir din tur att prata? Försöker du tolka och förstå vad personen du lyssnar till ger uttryck för? Att fundera över sådana frågor är som att föra ett reflekterande samtal med sig själv. Turtagning – balansen i gruppen Turtagning är ett ord som brukar användas för att beskriva hur samtalet flödar mellan olika personer. Det är sällan alla pratar exakt lika mycket, oavsett hur många ni är i gruppen. Det är inte heller nödvändigt. Ändå är det bra att inkludera alla, genom att bjuda in den som inte deltar. Lika viktigt är att dämpa den som tar över och bara pratar på. Inte enkelt, men ibland nödvändigt.

Reflekterade samtal – och annat prat

En del samtal har en tendens att snabbt övergå i diskussioner, där deltagarna intar olika ståndpunkter. Vargjakt – för eller emot? Flygskatt – ja eller nej? Och så vidare… Inget fel med sådana verbala boxningsmatcher. Inte heller med vardagligt prat om väder och vind, lite skvaller eller tips om bästa nya musiken. Men det är något annat än reflekterande samtal. Varför ska man då sträva efter dessa samtal? Kan man inte bara prata på som det faller sig. Jovisst, det går alldeles utmärkt. Men kanske kan reflekterande samtal lika gärna kallas bildande samtal. Det finns en chans att de leder till både nya insikter och utsikter. Att du lär känna dina medmänniskor lite mer på djupet. Och kanske även dig själv. Om det är värdefullt kan bara du avgöra. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 11


Närbild ANDREAS HELLKVIST

» 12

cirkeln


Befriande

En jazzmusiker van vid uppskattning och applåder. Men i över fyrtio år bar Andreas Hellkvist på en hemlighet som få kände till. Nu händer det att grannarna möter honom i klänning och högklackat. ”Det är en befrielse att möta världen och mina medmänniskor som den person jag är.” HAN ÄR EN AV SVERIGES FRÄMSTA HAMMONDORGELSPELARE.

»

MUSIKERN ANDREAS HELLKVIST är en virtuos på det lite udda instrumentet hammondorgel. Med sin expressiva spelstil håller han publiken i ett fast grepp. Det har blivit flera plattor – med egna och andras kompositioner – i gränslandet mellan jazz, funk och gospel. Med sin egen trio, med gruppen Trinity och i andra konstellationer turnerar han både i Sverige och utomlands. Musiken är och har alltid varit en stor del av Andreas liv.

MEN DET HÄR ÄR EN ANNAN HISTORIA. Inte om hela Andreas liv, men om en del som alltid funnits där. En historia som börjar med att en femårig Andreas i smyg sveper om sig mammas nattlinne och till och med vågar stryka rött på de tunna läpparna. – Barn är ju nyfikna, men för mig var det starkare än så. En längtan jag inte kunde motstå, säger han. Så det fortsätter, upp genom mellanstadiet och in i tonåren. Han provar sig igenom mammas garderob, alltid i smyg och med en växande känsla att det är fel – att han är fel. Ingen får veta, eller ens ana. Som de flesta med dolda hemligheter blir Andreas snabbt en mästare i att förställa sig. Hänger med i grabbjargongen bland kompisarna hemma i Borlänge. Hittar tillfällen då han i smyg kan klä sig i kvinnokläder och sminka sig. Lyckokänslor blandas med skam – och tilltagande förvirring.

går Andreas musiklinjen på en folkhögskola i Småland. Han har sin första längre relation med en kvinna.

NÅGRA ÅR SENARE

– Hela tiden fanns den feminina sidan kvar. Men det här var första gången jag på allvar tvingades möta och förhålla mig till allt jag upplevde inom mig själv. Till slut blir hemligheten för tung att bära. Han berättar först för sin flickvän, sedan sina föräldrar och några få utvalda vänner. Ett risktagande som faller väl ut. Flickvännen är uppmuntrande och föräldrarna förstående. Men känslan av skam blir kvar. Att visa sig offentligt i kvinnokläder finns inte på kartan.

om

ANDREAS HELLKVIST ÅLDER: 44.

TIO ÅR PASSERAR. Andreas

flyttar till Uppsala. Pluggar, jobbar som programmerare. Är en tid anställd på Studiefrämjandet som lärare och webbutvecklare. Fortsätter med musiken. Lever för det mesta ensam, varvat med kortare relationer, mest med kvinnor. Drömmer om familj. Hela tiden med sin dolda sida inom sig, ofta påtaglig, ibland mer nedtonad, aldrig helt frånvarande. – Jag kunde vandra runt på nätterna i skymundan. Stanna med bilen på tomma rastplatser där jag kunde gå omkring som kvinna. Andreas påpekar att allt det här kan låta nattsvart, men det var det inte. Livet fylldes av jobb, musik, resor och goda vänner.

BOR: Lägenhet i Kvarngärdet

i Uppsala.

FAMILJ: Singel.

GÖR: Musiker och IT-konsult. LÄSER: Blandat. Mycket om Ryssland. Ryska barnböcker som en del av mitt långsiktiga projekt att lära mig ryska. LYSSNAR PÅ: Mest jazz.

kommer nästa steg. – Jag försökte sätta ord på vem jag var. Bestämde mig för att säga ”jag är transvestit och tycker om att klä mig i kvinnokläder”. Bara att uttala de orden för mig själv var stort steg. Sakta utvidgas nu kretsen av personer som invigs i Andreas hemlighet. Ändå är det något som skaver. »

ÅREN KRING 2010

cirkeln 13


GRUPPEN TRINITY – snygga på scen,

EXPRESSIV SPELSTIL. Andreas Hellkvist på hammondorgel.

nu på ett annat sätt än tidigare.

»

– Det finns en bild av transvestiten som en person som då och då klär upp sig som kvinna. Går in i en roll liksom. Det passade inte riktigt mig. Vi närmar oss nutid. hemma hos honom. – Du får nog en bättre bild av mig då, har han förklarat innan. Hemma i trean i norra Uppsala är det nystädat, men hela lägenheten ger ett lätt kaotiskt intryck. Känslan av kreativ verkstad förstärks av de fem datorskärmarna och minst lika många instrumenten. – Vitt och fräscht är inget för mig, säger Andreas och skrattar. Jag tycker om att omge mig av saker som följt mig genom livet, det känns tryggt. Och sakerna är många. en rosa gitarr, dalahästar, en gammal telefon, ett bröllopsfoto på mamma Märta och pappa Jan. På soffbordet ett exemplar av tidningen Life från 1968. Farmors gamla sekretär får nu tjänstgöra som sminkbord. ANDREAS VILL ATT VI SKA TRÄFFAS

I OKTOBER 2019 porträtteras Andreas i Upsala Nya Tidning, sminkad och med höga klackar. Det var i samband med att han släppte sitt nya album, med det talande namnet Becoming. Vid en konsert i Norrland i vintras uppträder han i klänning. För första gången i livet visar nu Andre-

14

cirkeln

as offentligt den sida av sig själv som varit dold under hela hans vuxna liv. En omvälvande händelse, efter år av tvekan och tvivel. – Kommer jag att stämpla mig själv om jag går ut offentligt? Vågar jag? Vill jag? Vilka konsekvenser får det för min musikaliska karriär? I flera år brottades jag med frågorna, men till slut så bestämde jag mig, säger han. Och reaktionerna? – Positiva, är Andreas kortfattade svar. Han beskriver hur vänner, kolleger och familjen reagerat. Visst, en del nyfikenhet och frågor, min inget avståndstagande. – Den som öppnar sig för andra får öppenhet tillbaka. Många av kontakterna med mina vänner har fördjupats, och en del bekanta har blivit vänner. Just detta är ett skäl till att han går ut så här öppet och berättar om sig själv. – Jag tror min historia kan vara allmängiltig, många går genom livet med saker de döljer och känner skam för. Öppenheten har varit bra för mig och så kan det säkert vara för andra. Att visa sig på stan och i affärer väcker ibland en del uppmärksamhet. Men sällan några kommentarer. Det är en annan tid nu än i åttiotalets Borlänge. Frågor om könsöverskridande uttryck, maskulinitet och femininitet väcker inte lika stor uppståndelse som tidigare.

– Det är klart folk tittar och undrar, men det spelar ingen roll för mig längre. inga svårigheter att prata om sitt liv, om då och nu. Mycket är bearbetat och reflekterat. Samtidigt är det ingen tvärsäker person som talar, snarare en prövande och eftertänksam. Han återkommer ofta till den starka kraft som de feminina uttrycken har för honom. Den kvinnliga persona han trivs bäst i har inte mycket likhet med schablonbilden av den hårt sminkade transan i glittrande klänningar. – Jag är mer nedtonad. Gillar mest det nätta feminina uttrycket. Nu kan han utforska detta uttryck öppet och till vardags.

ANDREAS HAR I DAG

NÄR VI KOMMER IN på frågor om hur det yttre speglar det inre i hans personlighet – på frågor om könsidentitet och sexualitet – så tvekar han och funderar länge. – Jag har inget behov av att definiera om mitt kön. Jag är Andreas och jag är kille. Jag dras mest till kvinnor, men tar inget för givet, och så får det vara. Flera gånger återkommer Andreas till just detta. Att han inte genom detta steg är ”färdig”. – Jag kallar mig för transperson. Tycker det är ett öppet begrepp som inte känns så snävt, säger han, men tillägger snabbt


notiser Naturligtvis – en studieplan om biologisk mångfald i din trädgård

NY STUDIEPLAN OM BIOLOGISK MÅNGFALD

sid 1

Naturligtvis

att ”terminologin om det här är som ett minfält” och att etiketter och definitioner aldrig kan fånga komplexiteten hos en människa – inte heller hos honom själv. DRÖMMEN OM FAMILJ och barn finns kvar.

Att leva ensam är vardag, och han är van med det. Längtan efter ett liv tillsammans med till en annan människa finns, men skrämmer. Det är ofta han som brutit upp från tidigare relationer. – Det känns lite sorgligt, säger han och skrattar till. Men jag tänker att det jag nu gör är ett steg till närhet, till mig själv och andra. Viktigast för Andreas just nu är att han efter många år bestämt sig för att öppet och till vardags bejaka den feminina sida som funnits med honom hela livet. Att inte längre stämpla sig själv med skuld och skam. – Det känns bra att göra det som jag längtat efter så länge. Det är en befrielse att möta världen och mina medmänniskor som den person jag är. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PALLI KRISTMUNDSSON

Mer om Andreas Hellkvist och hans musik på www.andreashellkvist.com

VAD KAN DU göra för att bidra till den biologiska mångfalden? Faktiskt ganska mycket! Nu finns en ny studieplan till boken Naturligtvis – biologisk mångfald i din trädgård av Justine Lagache. Människans sätt att utnyttja naturen tränger undan växtlighet och vilda djur. I våra trädgårdar kan vi erbjuda både mat och husrum. I studiecirkeln Naturligtvis lär du dig om betydelsen av biologisk mångfald. Du får kunskap om samspelet mellan växter och djur – och hur du skapar din egen livs levande naturträdgård.

• Studieplanen Naturligtvis är producerad av Studiefrämjandet i samarbete med Naturskyddsföreningen och finns att ladda ner på stidieframjandet.se

3 BÖCKER

VÅR TIDS STORA OMDANING Hans Abrahamsson (Bokförlaget Korpen) I Hans Abrahamssons tankevärld flätas det lokala samman med det globala. Den röda tråden är samhällsförändring som värnar och utvecklar vår demokrati. Hans Abrahamsson är freds- och utvecklingsforskare och porträtterades i Cirkeln nr 2. 2017. DET OMÄTBARAS RENÄSSANS Jonna Bornemark (Volante) Siffror och mätningar styr våra liv. Utrymmet för känslor och omdöme minskar. Vi lever i mätbarhetens tidsålder, menar filosofen Jonna Bornemark. Denna bok, med underrubriken ”En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” kom ut 2018 och har fått stor uppmärksamhet. KORNAS PLANET Ann-Helen Meyer von Bremen, Gunnar Rundgren (Ordfront) Korna har varit människans följeslagare i 11 000 år. Nu har de förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. Boken är en kärleksförklaring till kon – och en svidande kritik mot hur vi människor har gjort kon till ”planetskadande produktionsmaskiner”.

Adam Tensta invigde ny studio

DEN 1 JUNI INVIGDE hiphop-artisten Adam Tensta Studiefrämjandets nya musikstudio vid Fridhemsplan i Stockholm. Källaren studios är namnet och här finns sex professionellt utrustade studios, där ny musik kan skapas och där Studiefrämjandet kan genomföra workshops och kurser.

cirkeln 15


NÄRHET PÅ

distans

– även folkbildningens studiecirklar och kulturverksamhet. Vad händer nu? Vilka digitala verktyg används? Är tiden av distansering även en tid för utveckling? Cirkeln har spanat runt och hittat kreativ folkbildning på nya sätt – i en ny tid. CORONA PÅVERKAR HELA LIVET

BILD: HELÉNE SVENSSON

Svenska med asylsökande

EN VIDEO I SVENSKA som distanskurs gjorde succé och fyllde sju grupper blixtsnabbt. – Vi har inte vågat tro på distanskurser tidigare och hade inte gjort den här videon i vanliga fall. Men det märks att många har behov av att lära sig svenska. Jag var tvungen att ta ned videon från webben. Vi kunde inte ta emot fler deltagare, säger en nöjd Ulrika Vesterlund, folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet Östergötland.

DIGITAL SVENSKA

med Ulrika Vesterlund och Safaa Alsawah.

cirkeln

Jägarskola på distans

med sin hund trots att antalet aktiviteter är begränsat, startade Hedemora-Säters Brukshundklubb ett coronabingo för hundägare. Distansuppgifter ska lösas på en bingobricka och den som får bingo har chans att vinna fina priser.

Den digitala fritidsgården

Stark senior

I SAMARBETE MED KOMMUNEN

FÖRUTOM EN EGEN PODD

Coronabingo

FÖR DEN SOM VILL HITTA PÅ ROLIGA SAKER

KURSEN I DALARNA BLEV EN SUCCÉ,

har 70-plussare, i samarbete med Studiefrämjandet, haft gympa och lärt sig mindfulness via Youtube. Allt går under namnet Stark senior. – En viktig målgrupp! Här får de en röst i isoleringsmörkret, säger Kristina NémethRead på Studiefrämjandet SOFIA PERSSON, ledare för Stark Göteborg Sjuhärad. senior.

BILD: K RI ST INA N ÉMETH -READ

16

SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN ordnar en åtta veckor lång löparskola via Facebook. Detta kombineras sedan med ett lopp man springer tillsammans med sin hund. Givetvis springer alla hemmavid och inte tillsammans med andra.

till stor del för att 90 procent av deltagarna är yngre och teknikkunniga. – Deltagarna verkar mer bekväma med att ställa frågor hemma vid datorn än i ett klassrum. De vågar mer, vilket ger en mer levande diskusHENRIC LINDH sion, säger Henric Lindh, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet Södra Dalarna och ledare för Jägarskolan.

och Studiefrämjandet uppfann fritidsledarstudenter på Kristinehamns folkhögskola en digital fritidsgård. Genom plattformen Discord skapades chattrum med namn som Soffhörnan, Musikrummet, Matlagningsrummet och Gamingrummet. I den digitala fritidsgården skapades studiecirklar inom bland annat gaming och matlagning. Och i chattrummet Klassrummet fick ungdomarna läxhjälp. – I och med att de flesta ungdomar använder datorer och telefoner blev detta ett naturligt steg i deras vardag, säger Jerry Karlsson, en av fritidsledarstudenterna.

BILD: ISTOCK

Upp och hoppa – sund med hund


AMANDA AASA OCH KVARTIÅTTA på festivalen

Kulturen tystnar aldrig.

BILD: SOFIE TEDENSTAD SVEBRING

Webbinarier om odling

Studiefrämjandet Mitt är en av arrangörerna bakom tre webbinarier om att odla sin egen mat. Här används Zoom som digital plattform.

5

Grottröj på webben

Rollspelskonventet Grottröj i Umeå firade sin 30:e uppsättning genom att enbart spela på webben, via blogg och Facebook. TIPS Arrangören Björn Wärmedal ger oss sina fem bästa tips för ett bra digitalt arrangemang: 1. Välj teknik som funkar för dig som arrangör i första hand. 2. Om du hinner – testa tekniken före första tillfället. BJÖRN 3. Satsa på kärnan i din verksamhet. Det WÄRMEDAL är ”bara” den som behöver funka i början. 4. Utvärdera tillsammans med deltagarna. 5. Slappna av. Det löser sig.

Plattformar för digitala möten • MICROSOFT TEAMS kan användas både till videosamtal • • • • •

och chatt. Går även att dela dokument i arbetsgrupper – team. ZOOM liknar träffarna ett möte i fysisk miljö. Zoom är vanligt vid videokonferenser i förenings- och utbildningsvärlden. DISCORD är en plattform som används flitigt inom spelkulturen och gamingvärlden. GOOGLE HANGOUTS är ett enkelt videokonferenssystem för grupper på upp till tio personer. Det kräver att alla har ett Google-konto. SKYPE var ett tidigt och populärt verktyg för videosamtal. Nu uppköpt av Microsoft och inte längre under utveckling, men är fortfarande vanligt bland privatpersoner. FACEBOOK MESSENGER är ett bra verktyg för exempelvis kamratcirklar och där alla har ett Facebookkonto.

Livestreaming

Arrangemang som inte har någon fysisk publik, utan direktsänds på webben, har blivit extra populära nu i distanseringens tider.

Livesändningen där alla var arrangörer

Livekarusellen är ett riksomfattande arrangemang som Studiefrämjandet genomför varje år, där band och artister får möjlighet att spela live för publik. I år blev det annorlunda. En av Livekarusellens deltävlingar i Örebro-Värmland var extra kreativ. Genom ett tidsschema turades alla artister, och Studiefrämjandets konferencier, om att själva styra livesändningen. Några sände från replokalen och några från sin veranda eller vardagsrum. Sändningen gjordes via Facebook. – Fint var att artisterna själva fick välja sin miljö och sitt format. Det blev också mer publik än vad det hade varit vid ett vanligt turnéstopp, säger Ia Öberg, livekarusellchef i Örebro-Värmland.

BILD: LARS WALLIN

Kontoret

I Uddevalla samarbetar Studiefrämjandet och kulturföreningen Uddevallakassetten för att bjuda på musik. Varje fredag livestreamar lokala artister via tidningen Bohusläningens webbsida. Arenan har fått namnet Kontoret eftersom man sänder från föreningens kontor.

Kulturen tystnar aldrig

SUNNIVA BRYNNEL spelar på

Kontoret.

Festivalen Kulturen tystnar aldrig sändes från arenan Halmstad live och arrangerades i samarbete med bland annat initiativtagaren Daniel Sanjay Ohlsson och Hallandsposten. Festivalen streamades på tidningens sajt. – Det bästa med festivalen var att den fick ett så fint mottagande och att den främjade samarbete hos alla som var med, säger Evelina Mattsson, musikansvarig på Studiefrämjandet Halland.

cirkeln

17


BIL D : ISTO CK

Enkät till föreningar:

Ansvar är den röda tråden

STUDIEFRÄMJANDET ÖSTERGÖTLAND

VAD SÄGER PSYKOLOGIPROFESSORN

?

Plus och minus med digitala möten

Gerhard Andersson är professor i psykologi vid Linköpings universitet. Han har också forskat kring digitala kontakter – framför allt inom vården. Digitala möten har helt klart sina fördelar, men det finns också risker, menar han.

»

Och nackdelarna? En tröskel för många är det tekniska – att det krävs grundläggande tekniska kunskaper. Att bygga djupare relationer kan också bli svårare. Vi har ju exempelvis inga gemensamma raster att umgås på. Dessutom blir vi stillasittande länge och slarvar med bensträckare.

18

cirkeln

• • •

BILD: I STOCK

Vilka utmaningar ställs vi inför vid digitala möten? De digitala träffarna går ofta Kommer vi att ha lika många digitala möten efter corona? lättare om gruppen redan tidiVi lär oss nu att oväntat många möten och gare träffats fysiskt. Vi kan också behöva resor är lätta att ersätta. Men på en tydligare mötesstruktur. ett ”stenåldersvis” tror jag att vi En annan intressant faktor vid alltid kommer att ha behov av ett digitalt möte är svårigheten det fysiska mötet. Vi vill träffas att hålla den sociala distans som i verkligheten och uppleva saker annars är så viktig för oss. Med tillsammans. Det gäller att välja alla deltagare uppkopplade med rätt möte för rätt tillfälle. bild på skärmen kan det uppleMen här finns också en förevas som om man nästan sitter i knät på varandra. Vanligt är där- GERHARD ANDERSSON tagsmässig aspekt. Vi är vana med att internet och dess verktyg i princip för att många stänger av sin kamera eller är gratis. Kommer dessa verktyg kosta mer mikrofon till och från under mötet, just för om vi väljer digitala möten som standard att hålla distansen. Att däremot chatta kan i framtiden? Och vill vi ha dem då? Eller många uppleva som tryggare i och med att kan det rentav bli en renässans för det fyman får tid att formulera sig bättre. siska mötet – att det blir finare och värt att Vad är fördelarna med ett digitalt möte? betala extra för? Tidsekonomiskt är det oslagbart! Man har Genom internet har vi fått en enorm noll ställtid, inga resor och kan beta av ett ökning av bildning i samhället. Jag tror viktigt möte på en kvart. Mötet blir uppatt den digitala tekniken berikar, men giftsfokuserat och man kommer till saken den kommer aldrig ersätta det fysiska snabbt. En stor del av kallpratet försvinner. mötet. l TEXT: DANIEL FORSBERG Många törs också ta mer plats och ställa frågor som de annars inte skulle våga.

har i en enkät frågat cirkelledare och föreningar hur de påverkas i coronatider. Genom svaren går en röd tråd av ansvar. Man följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer men har valt olika sätt att hantera situationen. – Alla har tagit ansvar och tänkt om väldigt fort. Vissa har lagt ner verksamheten, men inte så många som vi hade trott, säger Heléne Svensson, kvalitets- och utvecklingssamordnare på Studiefrämjandet Östergötland. Enkätsvaren visar bland annat att: 46 har pausat viss del av verksamheten. 38 procent pausar allt. 16 procent har ställt om till digitala träffar. De flesta som ställer in sina studiecirklar tillhör en riskgrupp, saknar digitala verktyg, eller har verksamhet som inte funkar ihop med social distansering, till exempel dans och musik. De som fortsätter sin verksamhet är få i gruppen, har unga deltagare, eller har cirklar som kan förläggas utomhus eller i stora lokaler, där man kan hålla avstånd. De flesta som svarat uppger att de har ett stort förtroende för Studiefrämjandet och vet att de kan vända sig dit för att få hjälp. l


BIL D : KO LO NITRÄD GÅRD SFÖ RBU ND E T

notiser Jämställd folkbildning En handledning för folkhögskolor och studieförbund i att arbeta med jämställdhetsintegrering.

utgiven av folkbildningsrådet 2020

BLI MER JÄMSTÄLLD

Jämställd folkbildning är en ny handledning för ökad jämställdhet i studieförbund och folkhögskolor. Steg för steg visar handledningen hur jämställdheten kan bli en integrerad del av verksamheten. • Jämställd folkbildning kan laddas ner från www.folkbildningsradet.se

NYTT FRÅN KOLONITRÄDGÅRDSFÖRBUNDET OCH STUDIEFRÄMJANDET

Miljödiplomera din förening Trädgården är en utmärkt plats för ett praktiskt miljöarbete. Koloniträdgårdsförbundet har i många år arbetat för att miljödiplomera sina medlemsföreningar. Nu har Miljödiplomeringen uppdaterats och fått en ny studieplan.

» VI VALDE SVERIGE I boken Vi som valde Sverige berättar 15 nyanlända om sina erfarenheter av att komma till ett nytt land, och om deras väg in i det svenska samhället. Boken är resultatet av ett projekt i Växjö, där Studiefrämjandet medverkat.

Enda sättet att undvika kulturkrockar är att enkelrikta stora delar av befolkningen.” STIG JOHANSSON

– Intresset för odling ökar hela tiden, och med enkla medel går det att miljöanpassa livet i trädgården, säger Ingrid Rogblad på Studiefrämjandet Stockholm. Senaste halvåret har hon arbetat med att uppdatera Koloniträdgårdsförbundets Miljödiplomering. Det nya materialet med studieplan är nu tillgängligt för alla. Upplägget är att koloniföreningarna successivt uppfyller ett antal kriterier som ger poäng, exempelvis för hållbar energianvändning, komposteINGRID ROGBLAD

FRÅN TÄCKODLING TILL FAUNADEPÅER

Miljödiplomeringen täcker flera områden. Några exempel: Kompostering Vattenförbrukning Faunadepåer Biologisk mångfald Täckodling

• • • • •

ring och vattenförbrukning. Allt kan göras i studiecirkelform. – Det behöver inte ske snabbt. Många av de fyrtio föreningar som är diplomerade har hållit på flera år för att successivt miljöanpassa sina koloniområden, säger Ingrid Rogblad.

Kan användas av alla

Själva Miljödiplomeringen är gjord för koloniträdgårdsföreningar men det mesta av innehållet är allmängiltigt. – Alla som har en liten trädgård kan hitta mycket spännande i materialet, säger Ingrid Rogblad som hoppas att studiecirklar ska komma igång över hela landet. – Miljödiplomeringen är perfekt för att kombinera odlingsglädje, bildning och hållbar omställning. l • Läs mer och ladda ner material på www.kolonitradgardsforbundet/miljodiplomering • Kontakta Studiefrämjandet där du bor om du vill starta en studiecirkel eller veta mer.

KOLONITRÄDGÅRDSFÖRBUNDET

• Bildades 1921 och fyller 100 nästa år. • Har 229 medlemsföreningar med • •

23 000 kolonister. Är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Koloniträdgårdsrörelsen växte fram i slutet av 1800-talet i syfte att ge arbetare i städerna bättre livskvalitet och en plats att odla mat på.

cirkeln 19


film I CIRKEL

hemma i soffan? Varför inte titta på film tillsammans i en filmcirkel? Våga ge er på gamla klassiker, okända guldkorn eller varför inte en stumfilm? Ett tema kan göra filmcirkeln roligare. Det kan vara ett land, en tidsperiod eller en filmstil. Här tipsar Mårten Blomkvist, författare och filmrecensent i Dagens Nyheter, om några filmer i olika genrer som garanterat leder till samtal. TRÖTT PÅ ÄNDLÖSA TEVESERIER

FILM NOIR

DRAMA

MUSIKAL

Kvinna utan samvete

Ida

Frost

BILD: FOLKETS BIO

(1944, regi Billy Wilder) Blänkande asfalt, hårdkokt dialog, fala kvinnor, desillusionerade män – film noir är små svarta diamanter som alla cineaster älskar. ”Kvinna utan samvete” är typisk, och en av de bästa: försäkringsförsäljaren Walter faller för blondinen Phyllis. Hon är gift. Vad ska man göra åt mannen? Hmm…

DEN POLSKA FILMEN IDA

vann en Oscar 2015.

20

cirkeln

(2013, regi Pawl Pawlikowski) Det är polskt 1960-tal. Unga föräldralösa Ida har växt upp i katolskt kloster. Innan hon ska avlägga sina nunnelöften måste hon uppsöka sin från kriget enda överlevande släkting, moster Wanda. Ida får veta att hennes efternamn egentligen är det judiskklingande Lebenstein. Mostern guidar henne tillbaka genom åren, till en grym historia. Fängslande ”Ida” Oscarbelönades som bästa icke engelskspråkiga film.

(2013, regi Jennifer Lee, Chris Buck) I sagoriket Arendal utbryter evig vinter, sedan unga drottning Elsa av misstag släppt lös sin magiska fryskraft och förfärad flytt riket. Lillasyster Anna ger sig iväg för att leta efter henne. Bland festliga medhjälpare finns en snögubbe som drömmer om solsemester. Musikalfilmer tynade nästan bort och dog på 1960-talet. Undantaget var Disneyfilmerna, där ända sedan 1930-talet sångnummer varit centrala. Och gjort succé: den animerade ”Frost” blev den tredje mest sedda filmen i Sverige 2014.


Starta filmcirkel

SKRÄCKFILM

STUMFILM

The Blair witch project

Körkarlen

(1999, regi Daniel Myrick, Eduardo Sánchez) 1994 försvann tre filmstudenter i en skog i Maryland där det skulle finnas en häxa. Ett år senare hittades deras filmmaterial och sattes ihop till denna rysare. Säger förtexten. Gjord för nästan inga pengar alls, och slugt lanserad med ledtrådar på det då för de flesta relativt nya internet, blev ”The Blair witch project” enormt lönsam. En våg av skräckfilmer med ”upphittade inspelningar” följde.

KÄRLEKSFILM

Twilight

(2002, regi Catherine Hardwicke) Vem kunde tro att en tonårsflicka och en drygt hundraårig vampyr – om än inte åldrad sedan han var sjutton – skulle bli ett av filmens stora kärlekspar? Författaren Stephenie Meyers mix av fantasy och romantik låg helt rätt i tiden, och har ihop med kemin mellan huvudrollsinnehavarna Kristen Stewart och Robert Pattinson gjort ”Twilight”-filmerna till en modern kärleksfilmsuccé.

(1921, regi Victor Sjöström) Fortfarande stark filmatisering av Selma Lagerlöfs berättelse om en suput som på nyårsafton möter Dödens körkarl och får en chans att bättra sig. Bra film, och bra att se om man vill lära sig om filmhistoria. Stumfilm var exempelvis inte stum, den visades alltid med musikackompanjemang. Den hade färg, sekvenser tintades, doppades i färgbad, så att till exempel nattscener fick blå ton. ”Körkarlen” är en klenod från svensk films guldålder, fotot med avancerad dubbelkopiering beundrades över hela världen. Regissören Sjöström gör huvudrollen. Ingmar Bergman lär ha sett om filmen en gång om året.

POLITISK FILM

Att starta en filmcirkel är enkelt. Följ dessa steg och ni är igång.

• DU OCH MINST TVÅ TILL. Gamla eller nya vänner, • • •

Leviatan

(2014, regi Andrej Zvjagintsev) Koljas hus är fint beläget vid Barents hav i Ryssland. Oturligt nog får borgmästaren ögonen på fastigheten. Och vad en pamp som borgmästaren vill ha, det ser han till att få. Även kyrkan spelar med. Ett skakande och samtidigt bildmässigt anslående porträtt av ett korrupt, rått och hårdsupande Ryssland. l TEXT: MÅRTEN BLOMKVIST

grannar eller jobbkolleger? En studiecirkel ska bestå av minst tre personer över 13 år och ha minst tre träffar. Alla studiecirklar ska ha en formell ledare och en plan för sitt arbete. BESTÄM NÄR, VAR OCH HUR. Vissa saker är bra att ni tillsammans bestämmer på förhand. Ska ni ses fysiskt eller digitalt? Hur ofta ska ni ses och hur lång tid ska ni samtala om filmen varje gång? Vilka frågor ska ni ta upp? SAMTALSLEDARE. Är ni en större grupp är det bra med en samtalsledare, men det behöver inte vara samma person varje gång – och inte heller vara den som formellt är cirkelledare. VÄLJ FILMER. Det roligaste momentet i planeringen. Går att göra på olika sätt. Ni kan bestämma filmer gemensamt eller en och en i turordning. Ni kan också tematisera ert tittande – film noir, skräck, klassiker – eller varför inte filmer med teman som krig, vänskap eller ensamhet. SKAPA EN GRUPP PÅ SOCIALA MEDIER. Med en sluten grupp på sociala medier kan ni hålla kontakt mellan träffarna. TA HJÄLP. Vill du starta en filmcirkel, kontakta Studiefrämjandet där du bor, och få hjälp att komma igång och svar på dina frågor.

Vad ska ni prata om?

DE FLESTA FILMER VÄCKER FRÅGOR, funderingar och åsikter. Bestäm innan hur ni vill samtala och reflektera över den film ni sett. Många filmcirklar (och bokcirklar) startar med en runda där varje deltagare kort få ge sina intryck av filmen. Era samtal kan handla om filmanalytiska frågor men även om budskap eller problematik som filmerna kretsar kring. Ni avgör själva, men det är roligare om ni fördjupar och avgränsar ert samtal lite. Här är några förslag på diskussionsfrågor, men hitta gärna på egna: Vilken är filmens huvudkaraktär? Hur är den personen skildrad? Vilken är filmens huvudfrågeställning eller konflikt? Vilket budskap förmedlar filmen? Finns det någon röd tråd eller moraliskt tema i filmen? Tankar om foto, musik, skådespeleri och tempo är annat som ni kan prata om.

• • • •

• Alla dessa filmer går att se strömmat. Sök upp dem via till exempel Vodeville.se. Många bibliotek har också ett utbud av filmer som går att strömma gratis.

cirkeln 21


STUDIEFRÄMJANDETS DELTAGARUNDERSÖKNING

Nöjda deltagare i cirklar med många mervärden

»

Studiefrämjandets cirkeldeltagare är nöjda och får ut mycket av cirkeln. Det visar den årliga deltagarundersökningen, i år med 1 270 svarande. På en skala från 1 till 5 ger 64 procent studiecirkeln/kursen omdömet 5 (mycket nöjd). 25 procent ger omdömet 4. 69 procent ger högsta betyg åt ledaren och 40 procent är mycket nöjda med sin egen insats i cirkeln.

cirkelns positiva påverkan på den egna självkänslan. Fler än fyra av tio deltagare instämmer helt och hållet eller till stor del i att deltagande i cirkeln har fått dem att känna sig säkrare som person. Många cirklar i Studiefrämjandet innehåller en kombination av studier och fysisk aktivitet. För många deltagare är också studiecirkeln en väg till ett aktivt föreningsengagemang. Möten mellan olika människor och de gemensamma diskussionerna är utmärkande för studiecirkelformen, vilket bekräftas i undersökningen. l

innehåller även påståenden där deltagarna själva får värdera vad studiecirkeln betytt för dem. Svaren redovisas i diagrammet nedan. Genomgående ser de mycket positivt på sitt deltagande. Det som kanske förvånar är studieDELTAGARUNDERSÖKNINGEN

5 röster

från Studiefrämjandets undersökning bland studiecirkeldeltagare: ”Ni borde synas mer i samhället. Idag vet yngre människor inte så mycket om studieförbunden.” ”Bra kurser. Kunniga ledare.” ”Bra förbund och väldigt bra stöd när man väl får tag på er.” ”Jag har varit mycket nöjd med hjälpen att starta igång egen bokcirkel tillsammans med andra.”

• Undersökningen bland cirkeldeltaga­re har genomförts varje år sedan 2012. Förändringarna mellan åren är ganska små och resultaten visar ge­nomgående att deltagarna är nöjda med cirkeln.

”Rock on!”

DETTA HÄNDER I CIRKELN – OCH MED DELTAGARNA Jag har fått ökade eller fördjupade 1 kunskaper/erfarenheter

18

Diskussionerna/erfarenhetsutbytet 1 gav mig ett mervärde

18

Deltagandet har inneburit att jag har engagerat mig i föreningsliv

47 44

23

Deltagandet har fått mig att må bättre och känna ökad trivsel

5

25

41

9

Har fått ökade eller fördjupade kunskaper /erfarenheter om miljö- och klimatfrågor.

Instämmer:

Inte alls

14

31

55

20

21 29

39

0

19 31

32

16

Har fått möjlighet att möta människor med annan bakgrund och andra erfarenheter

23 42

22

Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person

37

35 24

Deltagandet har inneburit ett lärande i kombination med fysisk aktivitet

34

22 27

40 Till viss del

60 Till stor del

12

80

6

100

Helt och hållet

Studieförbunden, statsbidragen och corona har Folkbildningsrådet fattat flera beslut som rör studieförbundens verksamhet. I korthet innebär besluten detta: Studieförbunden kan endast genomföra fysiska träffar efter noggrann prövning, så att myndigheternas råd och anvisningar följs.

MED ANLEDNING AV CORONA

22

cirkeln

• I distanscirklar kan träffar ske även om •

inte alla deltagare är uppkopplade samtidigt, så kallade asynkrona träffar. Omfattningen av 2020 års verksamhet i studieförbunden kommer inte att påverka kommande fördelning av statsbidrag. All verksamhet ska dock rapporteras som tidigare.

• Förändringar kan ske, uppdaterad infor-

mation finns på www.folkbildningsradet. se

Folkbildningsrådet fördelar det statliga folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor samt utvärderar om pengarna används som det är tänkt.


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ATT FRAMTIDEN ÄR OFÖRUTSÄGBAR visste vi väl redan, men just denna vår har det blivit påtagligt hur snabbt allt kan ändras. Coronapandemin skakar om hela vårt globala samhälle, och orsakar mycket lidande. Det har också blivit uppenbart att vi människor är sociala varelser. Inte heller det någon nyhet, men först när vi drabbas av den sociala distanseringens långvariga tomhet, står betydelsen av våra vardagliga möten klar för oss.

BEHOVET AV SOCIAL NÄRHET märks på många plan. Det senaste förbundsstyrelsemötet i Studiefrämjandet skedde på distans, med ledamöterna uppkopplade och synliga på skärmen. Allt gick bra, trots att några av oss (mig själv inräknad) knappast är några mästare på digital teknik. Visst saknade jag närvaron i rummet, där du kan känna på stämningen, möta blickar och låta samtalen flöda. Men det fungerade ändå, och dagordningen kunde bockas av. JAG HOPPAS ATT VI NU, mitt i allt elände, ändå kan lära oss något.

Inte för en sekund tror jag att digitala möten kan ersätta fysiska. Men de kan vara ett komplement, inte bara på föreningsmöten. Folkbildning på distans har diskuterats många år, men det har liksom stått och stampat. För mig är det i högre grad en pedagogisk fråga än en teknisk. Jag hoppas att vi nu på allvar kan fundera över hur den digitala folkbildningspedagogiken kan utvecklas vidare. ”Närhet på distans” är en av rubrikerna i detta nummer av Cirkeln. Kanske är det ditåt vi ska sträva. Men självklart ska vi fortsätta träffas i det fysiska rummet. Förhoppningsvis kan vi göra det snart igen. MÅNGA AV ER som läser Cirkeln är aktiva människor – i små och större föreningar, som cirkelledare, i styrelser och kulturgrupper. Corona har drabbat många av er och era verksamheter hårt. Jag vill uppmana er att hålla ut och hålla fast vid myndigheternas rekommendationer. Det blir en annorlunda sommar. Hoppas att den blir fin för dig!

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

ledare Prövningens tid

TOMMY WINBERG

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. • Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. • Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskydds­föreningen, •

Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

www.studieframjandet.se

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.

Profile for Studiefrämjandet

Cirkeln nr. 2/2020 - Tema Utomhus  

Tidningen Cirkeln ges ut av Studiefrämjandet och inspirerar, roar, oroar och ökar kunskapen om folkbildning och ideellt ledarskap. www.cirke...

Cirkeln nr. 2/2020 - Tema Utomhus  

Tidningen Cirkeln ges ut av Studiefrämjandet och inspirerar, roar, oroar och ökar kunskapen om folkbildning och ideellt ledarskap. www.cirke...

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded