Cirkeln nr. 1/2019 - Tema Agenda 2030 by Studiefrämjandet

AG E N DA 2 0 30

NYTT LJUD

OLIKA PRAT

TOLV BAND DU INTE BÖR MISSA

RH #JAGA

NY DISKUSSIONSAPP

TEATER ÄR MAGISKT

MINA T R E N N DE

NÄR PETER PAN BLIR TILL

GUSTAV ÖHRN OM AGENDA 2030

Du & de globala målen LEDARUTVECKLING Fem skäl att vara med

ALBIN BLOMSTER Integrationshjälte

ROCK 55+

Det händer i Malmö 1.201 9

FOTO : CRE ATIVE CO M M O NS

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 40. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Jonatan Fernström postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

NÄSTAN VARJE DAG på väg till jobbet passerar jag Stockholms

stadsbibliotek. Går ofta med snabba steg norrut på Sveavägen. Inte för att jag har särskilt bråttom, utan mest för att tajma in den gröna gubben vid Odengatan.

tummen upp … … FÖR JÄGAREFÖRBUNDET

I GÅR BRÖT JAG VANAN. Det var en av de första vårdagarna i

Som ökade antalet kvinnliga medlemmar med 525 förra året. Nu samlar förbundet 13 700 kvinnliga jägare. Nätverket JAQT jobbar hårt för att fler kvinnor ska börja jaga, och komma med i Jägareförbundet.

Stockholm. Solen lyste och de nyss så förrädiska isfläckarna på trottoaren var nu försvunna. Jag stannade till utanför stadsbiblioteket. Såg upp mot den guldskimrande cylindern på Gunnar Asplunds klassisictiska skapelse. Såg en japansk turist, tror jag, med toppluva och kamera. Minns att jag tänkte att det vackra, värdefulla som ligger alldeles nära, så lätt försvinner från vårt medvetande. Att vi tar det för självklart. Tänkte också, mer prosaiskt: Bygger vi så här vackra hus nu för tiden? Var i så fall? Tre minuter stod jag där. Tre minuter senare var jag på jobbet. jag inte motstå att berätta om mina tre minuter vid stadsbiblioteket för en kollega. ”Jaså, du har torskat dit på mindfulness”, fick jag till svar, och kände mig nästan lite skamsen. Men nej, så lätt ska jag inte låta mig plattas till. Nya ovanliga tre minuter väntar. En annan dag, kanske med ett annat synfält. VÄL DÄR KUNDE

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Tre ovanliga minuter

tummen ned … … FÖR KLIMATFÖRNEKARE

”Forskarna bluffar”, ”antalet solfläckar har ökat”, ”klimatet har ändrats tidigare”, ”vi kommer att anpassa oss”… Det här är bara några av klimatförnekarnas argument. Bra argument ska tas på allvar, men allvarligt talat, klimatförnekarnas är varken bra eller hållbara.

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2019.

Innehåll

cirkeln

MF/MB/

4 Mycket på agendan 7 Gustav Öhrn om Agenda 2030 8 17 globala mål 12 Porträtt: Mina Dennert 15 Utveckla ditt ledarskap 16 Plats på scen

20 Nytt ljud i Studiefrämjandet

FOTO: JENS NORDSTRÖM

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

PLATS PÅ SCEN

NYTT LJUD

NAMN: Albin Blomster ÅLDER: 16 GÖR:

Går i gymnasiet

BOR: Grästorp, Västergötland FAMILJ: Mamma Kria, pappa

Leif och storebröderna Emil och Jonas FRITID: Spelar innebandy och jobbar på den lokala bion LYSSNAR PÅ: Ed Sheeran och annan lugn akustisk musik LÄSER: Alex Dogboy av Monica Zac

Hjälten Albin – bra kompis och en ”rolig figur” Berätta om ditt engagemang. Det började för tre år sedan då min mormor blev god man för två ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. Det gjorde mig också engagerad. Jag hjälpte dem, och flera andra ensamkommande killar, genom att vara deras mattelärare en gång i veckan. Samtidigt blev jag också deras vän. Sedan dess träffas vi minst två gånger i veckan och jag stöttar dem här i deras nya land. Bland annat umgås vi vid högtider som exempelvis påsk och nyår. Och så firar vi allas födelsedagar. Vi sjunger, äter tårta, skrattar och har kul. Vad tror du att du betyder för dem? Jag tror att de ser mig som en bra kompis och en rolig figur som de kommer att minnas i framtiden. Vad driver dig? Jag tycker det är jättekul att prata med människor, göra nya saker och samla på mig erfarenheter. Att finnas för andra känns som en självklarhet. Och jag älskar att lära ut! Hur har Studiefrämjandet varit till nytta? De har alltid varit en central hjälp och stöttat vår förening Nordsyd i arbetet med mattekursen. Dessutom har jag och min mormor gått en jättebra ledarutbildning hos dem. Du prisades som Årets ungdomshjälte på Svenska Hjältar-galan 2018. Hur kändes det? Väldigt stort! Jag har ofta tänkt på hur overkligt det måste kännas att ta emot ett sådant pris. Det går ju till de allra bästa personerna vi har i Sverige. Helt ofattbart att det priset också gick till mig. Varför tror du att du fick priset? Jag har gjort något unikt. Det är inte alla i min ålder som skulle agerat som jag. Vad vill du göra i framtiden? Läkare kanske. Jag vill hjälpa människor att må bättre. Annars älskar jag både den vetenskapliga och den politiska världen. Vilka råd vill du ge oss andra för en bättre integration? Det viktigaste av allt är prata med varandra. Och tycker du att det finns orättvisor – engagera dig och följ din drivkraft. Det finns många föreningar att gå med i. TEXT: DANIEL FORSBERG FOTO: CALLE APPELQVIST

Tycker du att det finns orättvisor – engagera dig och följ din drivkraft.

agendan… Mycket på

cirkeln

hälsovård, arbetsmiljö... De 17 globala målen i Agenda 2030 ska göra vår planet bättre och få den att hålla ihop i framtiden. Det är minsann ingen lätt uppgift som väntar världens ledare. Eller är det inte ledarna vi ska lita till? Kanske måste du, jag och alla andra hjälpas åt. KLIMAT, FATTIGDOM, UTBILDNING,

Demokrati inget mål

Demokrati och mänskliga rättigheter finns inte med bland målen, vilket lett till kritik. Fredrik Malm från Liberalerna har till exempel sagt att de globala målen är för vagt formulerade och att demokrati och mänskliga rättigheter är en förutsättning för effektiv fattigdomsbekämpning. Andra hävdar (utan att nödvändigtvis vara mindre demokratiska) att den eftergiften var värd att ta, för att nå enighet i FN. Vissa kritiserar målen för att vara för många, urvattnade och luddiga. Andra anser att just helhetsgreppet är själva po-

ängen. Till dem hör Miljöpartiets Isabella Lövin som menar att de 17 utvecklingsmålen inte kan isoleras, eftersom de hakar i och förstärker varandra. Ett annat dilemma är att den som vill uppfylla Agenda 2030 knappast kan undvika att ställas inför målkonflikter. Även här går det att vända på resonemanget, att just målkonflikter är en del av poängen, något man måste tampas med när det smala stuprörstänkandet överges och flera utmaningar antas samtidigt. Åsikterna är alltså delade, och perspektiven skiftar.

Sverige bäst

Hur ligger då Sverige till när det gäller att uppfylla de globala målen? Enligt SDG Index and Dashboards Report, som utvärderar målen varje år, hamnar Sverige högst på listan i ett sammanfattande index, följt av Danmark, Finland och Tyskland. I botten hamnar Centralafrikanska Republiken. Det är självklart inte enkelt, varken att mäta eller utvärdera så stora mål. Många länder saknar de statistiska institutioner som finns i den rika delen av världen. Men forskarna försöker så gott det går. Och även om Sverige ligger i topp, räcker det med att se sig omkring i vardagen, för att inse att målen knappast är uppnådda.

Vardagsförändringar

Vad kan man då som enskild person göra i denna globala kraftansträngning för en mer hållbar framtid? En vanlig missuppfattning, menar Matilda Carlsson på UNDP, är att tro att allt man redan gör är fel, men så är det inte alls. – Lär dig mer om målen och fundera över vad du kan göra mer för att bidra. Då upptäcker du säkert att du inte måste göra allt annorlunda, jämfört med nu. Mycket går också att förändra i vardagen, med ganska enkla medel. Målen är sammankopplade, »

FOTO : NINNI O L J EM ARK

FOTO : ISTO CK

– Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Fundera över hur du kan leva mer hållbart och identifiera det du kanske redan gör och skala upp det. Inspirera andra i din omgivning och var kreativ. Det säger Matilda Carlsson på FN:s utvecklingsprogram UNDP, där hon i flera år arbetat med att sprida kunskap om de globala målen. Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för hållbar omställning som världen skådat. Det var 2015 som FN:s generalförsamling antog de 17 globala målen, med hela 169 delmål. Omkring tio miljoner människor världen över svarade på frågor som ett underlag för arbetet. De segslitna förhandlingarna varade i tre år, och till sist kunde 193 stater enas. Huvudansvaret för att uppnå målen vilar på enskilda länder, och självklart är förutsättningarna olika. Världen är ju ingen planet där rättvisa råder och att det krävs samarbete för att nå framgång, inser de flesta. – Vi alla måste hjälpas åt! Globala målen är inte bara regeringars ansvar utan även föreningar, företag och privatpersoner behövs för att målen ska bli verklighet, säger Matilda Carlsson.

Ta ner Agendan på jorden 17 globala hållbarhetsmålen kan användas för att göra Agenda 2030 till en del av vardagen, i studiecirkeln, föreningen eller på jobbet. Ett sätt är att skriva ut målen, klippa ut och lägga varje mål i en burk, 17 mål, 17 lappar. Sedan är det bara att dra ett av målen, varje gång ni ses, och prata om det, till exempel utifrån: Vad vet vi om det här målet – och vad vill vi ta redan på mer? Vad borde vi uppdra åt våra politiker att göra? Gör vi något i föreningen eller cirkeln som har koppling till detta mål – och vad skulle vi kunna göra? Vad kan jag själv göra? Det här funkar oavsett ämnet för cirkeln, eller vad ni är för slags förening. Ni gör helt enkelt Agenda 2030 till en del av vardagen. SYMBOLERNA FÖR DE

• • • •

HÄR FINNS SYMBOLER OCH MYCKET ANNAT

På www.globalamalen.se/material kan du ladda ner de 17 symbolerna för utskrift. Här finns också mycket annat kring Agenda 2030.

cirkeln 5

» så om du gör något för att uppfylla ett mål, bidrar du ofta till att uppfylla även andra.

Bättre tider?

Man kan se Agenda 2030 som en fortsättning till Milleniemålen som antogs av FN år 2000 och sträckte sig fram till 2015. Även om dessa mål inte är uppfyllda, har utvecklingen faktiskt gått framåt på många områden. Om det är Milleniemålens förtjänst är svårt att bevisa, men de blev i alla fall ett begrepp som gjorde att frågor om hållbar utveckling hamnade i fokus. Det finns alltså saker att glädjas över.

Tidningen Dagens Nyheter listade på självaste Julafton tio saker att glädjas över 2018. Här nämns bland annat att allt färre könsstympas, att färre dör i krig och att andelen extremt fattiga i världen är rekordlåg. Det här är nyheter som sällan når fram i bruset och Matilda Carlsson rekommenderar att den som vill lära sig mer vidgar synfältet. – Följer man nyheterna är det lätt att känna hopplöshet. Medierna lyfter ofta fram problem, och det är självklart viktigt att dessa problem diskuteras. Men värl-

Var börjar ditt engagemang?

den blir också bättre på många sätt och vi människor har stor möjlighet att påverka, säger hon och tillägger att hon hela tiden märker att intresset ökar för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsfrågorna. – Faran är om vi tror att inget kan förändras, men saker förändras hela tiden. De globala målen är ett bevis på att världen kan enas och skapa positiv förändring. Jag är hoppfull! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Intervjuerna med Fredrik Malm och Isabella Lövin är refererade på www.omvarlden.se

allt men alla kan göra något, är ett klassiskt uttryck. Det gäller i allra högsta grad när vi pratar Agenda 2030. Men hur ska du börja, vad ska du göra? Om något ska bli gjort är det smart att börja där lusten är störst. Är du en människokännare, teoretiker, fixare eller aktivist? Känns rutorna för trånga, ingen fara, det är bara att mixa dig fram till din personlighet. Det viktiga är att inte ställa sig vid sidan av! INGEN KAN GÖRA

TEORI

1. Människokännaren

den. Ta det kontroversiella begreppet ”klimatångest”. Överdriven hysteri eller en realitet som kan förlama en hel generation? Du kanske inte har svaret, men vrider och vänder gärna på frågan, helst många gånger! Det kan verka futtigt att bry sig om vad den lilla människan tänker och gör. Men fråga vilken reklamguru som helst, det är med kunskap om vad som styr våra beteenden som all påverkan börjar. Se bara till att tänkandet inte stannar i din hjärna. Prata gärna med andra, varför inte med en praktiker eller aktivist?

3. Fixaren

I DET HÄR FÄLTET rör du dig på den vardagspraktiska

nivån. Mera verkstad och mindre snack, är ett uttryck som passar dig. Du startar loppis med dina grannar, installerar solpaneler på taket eller överraskar vännerna med trerätters veganmiddag. Ditt praktiska sinnelag gör dig öppen för nya idéer, som direkt ska testas i praktiken. Hellre en handbok än en teoretisk avhandling, med andra ord. Du har en poäng i att stora förändringar ofta börjar i det lilla, och att konkret handling är ett botemedel mot uppgivenhet och pessimism. Visst kan du även bry dig om de stora sammanhangen, men helst inte för länge.

2. Teoretikern

DEN SOM SÄTTER sig in i de globala målen (och det

gör säkert du teoretiker) inser snabbt att bakom Agenda 2030 ligger ett enträget arbete, där horder av människor förhandlat och kompromissat i åratal. Teoretikern har samhällsperspektivet i åtanke, med en vilja att göra världen bättre. Ditt engagemang behöver givetvis inte börja i FN eller handla om politik, utan om något mer avgränsat, men inte mindre viktigt. Vi har all anledning att tacka teoretikerna och forskarna. Deras innovationer för hållbar energiförsörjning, bättre läkemedel eller smartare byggande behövs nu mer än någonsin.

4. Aktivisten

AKTIVISTENS METODER KAN växla, men ditt mål är alltid

större än den privata sfären. Greta Thunbergs skolstrejk är ett lysande exempel. Du vill förändra sakernas tillstånd, men är för otålig för segslitna förhandlingar. Bland aktivisterna hittar vi våghalsiga världsförbättrare som inte drar sig civil olydighet. Här finns också den mer stillsamma sorten, som protesterar mot nedlagda byskolor och skyddar naturreservat. Ibland når aktivisterna framgång, ibland inte. Att bejaka sitt aktivistiska jag har i alla fall en poäng: Du stärker din och omgivningens tro på att förändring är möjlig – och har ofta kul på vägen.

PRAKTIK

cirkeln

SAMHÄLLE

INDIVID

DU GÅR IGÅNG på människors värderingar och beteen-

FOTO : E L L IOT E L L IOT

Utan framtidstro kan vi packa ihop oss till förändringar. Och folkbildningen ska nu, precis som vid demokratins genombrott för 100 år sedan, ta täten för att visa att förändringen är nödvändig, och möjlig. Det menar Studiefrämjandets förbundschef Gustav Öhrn. AGENDA 2030 UTMANAR

Agenda 2030 innehåller många mål inom breda områden. Hur tänker du om det? Jag ser faktiskt bredden som en styrka. För första gången har man lyckats samla helheten i ett enda ramverk. Vad är vitsen med denna ”helhet”? Klimatfrågan kan inte frikopplas från sociala och ekonomiska aspekter. Inser vi det kan man bli imponerad att de lyckats fånga helheten i 17 mål. Plötsligt blir det stora hanterbart, och ändå heltäckande. Varför ska vi ”vanliga” människor över huvud taget bry sig om Agenda 2030? Det är en ödesfråga, inte bara för mänskligheten utan för hela planeten. Utrotningen av arter går snabbare nu än när dinosaurierna dog ut. Att inte bry sig, är som att begå kollektivt självmord. Men är vi människor duktiga på att göra något i dag för att undvika problem i morgon? Nej vi är usla på det. Hur ska vi då tänka? Här tror jag folkbildningen har en nyckelroll. En del handlar om kunskap, att vi måste lära oss mer. En annan del handlar om förändring. Jag tror att vi människor av naturen är lite lata och förändringsobenägna. Ett sätt att öka viljan till förändring är att i större utsträckning sätta oss in i hur andra människor har det. Det gör vi till exempel genom möten och kultur. Folkbildningen kan förena det här, kunskap som talar till förnuftet och kultur till känslan. Cirkelns läsare är engagerade i en massa olika ämnen. Hur ska de tänka? Agenda 2030 berör nog alla cirklar, oavsett ämne. Mycket av det som redan sker kan alltså kopplas till de globala målen. Och just de kopplingarna behövs. Så att vi ser det vi gör i ett större sammanhang, vilket också gör det roligare, tror jag. Gäller det inte också att tänka nytt och förnya sin verksamhet? Jo, självklart vill jag att Agenda 2030

ska inspirera till ny verksamhet. Jag tror att många yngre är bättre än vi vuxna på att se vad som krävs. Det är deras framtid det handlar om. Vi som studieförbund måste lyssna på dem. Maria Wetterstrand varnade i förra numret av Cirkeln för moralism och för att skuldbelägga enskilda. Modiga politiska beslut krävs, menar hon. Hur ser du på det? Jag håller med, moralism är inte bra. Samtidigt tror jag att vi som individer har stort ansvar för att ställa om vårt sätt att leva. Livsmedelsverket säger i sina nya rekommendationer max 200 gram kött i veckan, och många äter 200 gram per måltid. Det är ett exempel där vi som enskilda personer måste tänka till. Naturligtvis har också vi som organisation ett ansvar, liksom näringslivet och politiken. Men vi har inte tid att gå runt och tänka att ”någon annan måste börja”. Vad gör Studiefrämjandet rent konkret på nationell nivå? I år påbörjas arbetet med att ta fram nya strategiska mål från 2022. För mig är det självklart att de ska utgå från Agenda 2030. Det ligger helt i linje med Studiefrämjandets medlemsorganisationer, profil och traditioner.

Verksamhet om klimat och hållbarhet ger sällan stora volymer. Samtidigt är statsbidraget till studieförbunden kopplat till antalet studietimmar, hur ser du på det? Vi behöver ha två tankar i huvudet samtidigt. Mycket verksamhet ger oss möjligheter. Men vi ska inte till varje pris behålla volymen. Vi finns till för att människor ska kunna uppfylla sina drömmar och för att förbättra världen. Det måste vi påminna oss om hela tiden! Självklart är det en balansgång, men på sikt tror jag verksamhet inom klimat och hållbarhet kommer öka, i takt med att frågorna tar allt större plats i människors vardag. Och här ska vi gå före. Agenda 2030 låter som ett stort framtidsuppdrag för Studiefrämjandet och folkbildningen, är det så du ser det? Absolut. Folkbildningen och folkrörelserna växte fram i en tid när vi behövde lösa stora samhällsutmaningar. Rösträtt, bildning för alla och arbetares rättigheter. Det här uppfattades säkert som omöjligt, men det lyckades. Nu står vi där igen, fast med nya utmaningar. Den dagen vi tappar tron på att vi kan förändra samhället till det bättre, då har vi spelat ut vår roll. Då kan vi packa ihop! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Bok med studiematerial om hållbarhet

har nyligen givits ut av Studiefrämjandet och Global Utmaning, en oberoende tankesmedja som verkar för hållbar utveckling. Varje kapitel utgår från en utmaning för att uppnå de globala målen. Några frågor som ställs är: Hur minskar vi välfärdens fotavtryck? MOT EN Hur kan ny teknik bidra till omställningar? HÅLLBAR FRAMTID Hur skapas engagemang för hållbarhet? ANTOLOGIN MOT EN HÅLLBAR FRAMTID

• • •

STUDIEPLAN

Gustav Öhrn och Frida Sandegård från Studiefrämjandet har skrivit ett kapitel i boken. Nu finns ett nytt studiematerial om Agenda 2030 kopplat till boken.

cirkeln 7

MÅL 1 är att av-

skaffa all form av fattigdom överallt. EN SIFFRA: Andelen extremt fattiga har sjunkit kraftigt sedan 1990-talet, men fortfarande beräknas 10 procent av världens befolkning leva i fattigdom. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Starta en egen insamling på Facebook – till någon organisation som arbetar mot fattigdom. EN BOK/FILM: En klassiker av nobelpristagaren John Steinbeck. Boken Vredens druvor skildrar rika jordägare och fattiga lantarbetare i depressionens USA.

MÅL 2 är att avskaf-

fa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. EN SIFFRA: Antalet undernärda ökar igen, efter att ha minskat flera år. Cirka 815 miljoner människor var undernärda 2015. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Spela FN:s frågespel Free Rice. När du svarar på en fråga skänker ett företag 10 riskorn till FN-projekt. EN BOK/FILM: Svälten – hungeråren som förändrade Sverige av Magnus Västerbro. Det är faktiskt inte mer än 150 år sedan svälten drabbade vårt eget land.

är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. EN SIFFRA: Hälsoläget i världen har förbättrats. Antalet barn som dör före 5 år har minskat med nästan hälften sedan år 2000. Men fortfarande dör 5,6 miljoner barn varje år. EN SAK DU KAN GÖRA NU : Se till att du är vaccinerad, till exempel mot TBE. EN BOK/FILM: Den franska filmen En oväntad vänskap. Ok, en feelgoodrulle, men det kan behövas ibland! MÅL 3

MÅL 4 är att

säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. EN SIFFRA: 70 procent av alla barn går i grundskola, en ökning från 63 procent sedan 2010. Men 30 procent gör det inte! EN SAK DU KAN GÖRA NU: Bli volontär. Läxhjälpare behövs, säkert också där du bor. EN BOK/FILM: Ondskan av Jan Guillou. Spännande och ångestladdad läsning om kamratuppfostran på internatskola. Kan även ses på film.

17 GLOBA i Agenda 2030. Till varje mål får du en siffra, en sak du själv kan göra i dag och en bok/film som kan roa eller oroa. Håll till godo! HÄR ÄR DE 17 GLOBALA MÅLEN

MÅL 9 är att bygga

upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. EN SIFFRA: Totalt har 84 procent av jordens befolkning 3G-täckning, i fattiga länder 61 procent. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Se till att prylar du inte använder återanvänds. Sälj, byt eller ge bort. EN BOK/FILM: Leonardo da Vinci av Walter Isaacson. Om 1400talets universalgeni som vågade vara, tänka och leva annorlunda.

cirkeln

är att minska ojämlikheten inom och mellan länder. EN SIFFRA: De fattigaste 25 procent av världens befolkning innehar 2 procent av världens resurser. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Stöd en organisation som arbetar för att minska ojämlikheten i Sverige eller världen. EN BOK/FILM: Den italienska filmen 1900 av Bertulucci tål att ses många gånger! Episk skildring om två män födda samma dag, i olika samhällsklasser. MÅL 10

MÅL 11 är att städer

och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. EN SIFFRA: 883 miljoner lever i städernas slumområden. Andelen har minskat på senare år, men antalet ökat, eftersom allt fler flyttar till städer. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Åk inte bil i onödan, särskilt inte i städer. EN BOK/FILM: Filmerna Slumdog Millionaire och Guds stad skildrar båda slummen, på olika sätt och i olika delar av världen – Mumbay och Rio de Janeiro.

MÅL 12 är att främja

hållbara konsumtions- och produktionsmönster. EN SIFFRA: En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Köp bara det du verkligen behöver. EN BOK/FILM: I boken Frosseri skriver 23 författare berättelser om av de sju dödssynderna – frosseri.

MÅL 5 är att uppnå

jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. EN SIFFRA: Data som samlats in från 90 länder och visar: Kvinnor ägnar 3 gånger så lång tid åt obetalt arbete i hemmet, jämfört med män. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Metoo visar vägen. Prata och protestera. EN BOK/FILM: Nina Björks bok Under det rosa täcket kom 1996, men är redan en klassiker. Poeten Edith Södergran en annan.

MÅL 6 är att säker-

ställa tillgång till och hållbar vattenoch sanitetsförvaltning för alla. EN SIFFRA: 3 av 10 människor på jorden saknar tillgång till rent vatten. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Spola aldrig ner kemikalier och mediciner i toaletten. EN BOK/FILM: Minnet av vatten av finländska Emmi Itäranta. Ungdomsroman som utspelar sig i Lappland och handlar om framtida vattenbrist. Succé som översatts till 20 språk.

MÅL 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. EN SIFFRA: Nästan 1 miljard människor saknar tillgång till el. Siffran sjunker dock stadigt. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Googla ”solpaneler” och läs. Kanske något för dig? EN BOK/FILM: Nobelpristagaren Svetlana Alexijevitj har intervjuat hundratals personer i spåren av kärnkraftsolyckan 1986. Resultatet: Boken Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden.

LA MÅL MÅL 13 är att vidta

omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. EN SIFFRA: Alla tre senaste årtionden har varit varmare på jordytan än alla tidigare årtionden sedan 1850. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Ät mindre kött. EN BOK/FILM: Maja Lundes roman Blå kom ut förra året. ”En dystopisk roman om en framtid som inte känns alltför avlägsen”, skrev Expressen om boken.

är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. EN SIFFRA: 8 miljoner ton plast hamnar i världshaven varje år. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Använd mindre plast. EN BOK/FILM: Planeten havet av den kände miljöprofilen och författaren Stefan Edman. Skriven med lustfyllt sinne och stor vördnad för världshaven. Underbara bilder! MÅL 14

Källor: Bland annat www.unstats.un.org, www.globalamalen.se, Stockholms stadsbibliotek, UNDP, Naturvårdsverket.

MÅL 15 är att skyd-

da, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. EN SIFFRA: Världens största öken, Sahara, har blivit 10 procent större sedan 1920. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Öppna insektshotell. Tips finns på nätet. EN BOK/FILM: Boken Galen i humlor av Dale Gaulson. En kärleksförklaring till humlan! Du får veta allt och lite till om denna lilla betydelsefulla varelse.

MÅL 8 är att verka

för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. EN SIFFRA: Kvinnor tjänar 12,5 procent mindre än män per timme visar data från 40 länder. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Handla rättvisemärkt, Fair trade. EN BOK/FILM: Yarden av Kristian Lundberg. En nutida arbetarskildring. Även filmatiserad.

MÅL 17 är

att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Detta mål handlar om att hålla liv i Agenda 2030 och samarbeta för hållbar utveckling, globalt och lokalt. Här kan du hjälpa till, varje dag!

MÅL 16 är att främja

fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. EN SIFFRA: Ungefär 8 av 10 barn i åldern 1-14 år har utsatts för psykisk eller fysisk misshandel, enligt data från 81 länder. EN SAK DU KAN GÖRA NU: Bli politisk. Demokratin bygger på att många engagerar sig. Utan politiskt aktiva – ingen demokrati. EN BOK/FILM: Sapiens av Yuval Noah Harari. Om du vill förstå dig själv och världen lite bättre.

cirkeln 9

notiser

750

• • •

Handbok för demokrater

Demokratitalare

Digital dialog

SOMMARKURSER GES I ÅR PÅ LANDETS FOLKHÖGSKOLOR, FRÅN NORR TILL SÖDER. ETT UTMÄRKT SÄTT ATT HA SEMESTER, KRYDDAT MED BILDNING OCH NYA MÄNNISKOR. VAD DU VILL LÄRA ELLER GÖRA VÄLJER DU SJÄLV!

FOTO: ISTOCK

WWW.FOLKHOGSKOLA.SE

www.vimasteprata.org affischX3.indd 1

Dags för olika-prat någon du är totalt oenig med? Precis detta är tanken med appen Sverigepratar som i mars lanseras inom demokratiintiativet #ViMåstePrata. Så här går det till, enkelt uttryckt: Du går in på hemsidan eller appen. Du svarar på frågor som ringar in din profil, till exempel partisympatier eller inställningen till aktuella politiska frågor. Du matchas mot någon som inte tycker som du. Sedan är ordet fritt mellan er två. Det är alltid bara två som pratar med varandra, och ingen utomstående kan ta del av era samtal. VÅGAR DU PRATA MED

• • LIVEKARUSELLEN – DANSKARUSELLEN

Kanske ett gig nära dig? Studiefrämjandets årliga turné för oetablerade band och artister, pågår för fullt. Ändra fram till början av maj kan du hitta lokala framträdanden. Varför inte göra ett besök? På livekarusellen.se och danskarusellen.se kan du se hela turnéschemat med lokala arrangemang och distriktsfinaler. Stor riksfinal blir det den 1 juni i Värmekyrkan i Norrköping. DANSKARUSELLEN OCH LIVEKARUSELLEN,

2018-05-08 13:37:31

• •

Inför valet i Holland resulterade konceptet i 35 000 genomförda digitala samtal. Det finns

även i Tyskland och utveckling pågår, så att du ska kunna prata med människor på andra språk, med direktöversättning via appen. Varför görs då detta? – Sverige har följt samma utveckling som övriga Europa med ökad polarisering och tilltagande högerpopulism. Debattklimatet, såväl på nätet som IRL, begränsas av filterbubblor, troll och hat, säger Jonas Torpe Joelson på ViMåstePrata, ansvarig för lanseringen av Sverigepratar. Genom att prata med någon oliktänkande kan du vässa dina argument, kanske få lite nya insikter, eller till och med en ny åsikt. Testa själv! Mer information finns på www. vimasteprata.se. Där kan du även läsa mer om demokratiinitativet ViMåstePrata, där studieförbunden och folkhögskolorna ingår.

HUMAN NATURE

ny utställning på Världskulturmuseet MÄNNISKORS ÖVERDRIVNA KONSUMTION, främst i den rika delen

av världen, är ett stort problem, men det finns också starka krafter för förändring. På Världskulturmuseet i Göteborg visas sedan början av februari Human Nature, en utställning om människans konsumtion och planetens framtid. Hösten 2020 flyttar utställningen till Stockholm och Etnografiska museet, men kan till maj 2020 ses i Göteborg.

cirkeln

HÄR Malm & NU ö

Rock 55+ och kö till kör

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Malmö? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

UNDER TVÅ DAGAR, den 30-31 mars,

PALESTINSKA FILMDAGAR

I april blir det Palestinska Filmdagar på bion Panora i Malmö. Två dagar med fokus på den palestinska filmen och dess filmskapare. Tolv filmer visas och seminarier genomförs. Palestinska Kulturföreningen arrangerar i samarbete med Studiefrämjandet och Malmö Arab Film Festival.

ETT HÅLLBART LIV – PÅ DISTANS

Distanscirkeln Ett hållbart liv utgår från Naturskyddsföreningens årsbok med samma namn. Boken ger 365 råd för hur vi kan tänka och agera mer hållbart i vardagslivet. Den belyser också de miljöutmaningar som världen står inför. Cirkeln sker i realtid på nätet med förbestämda mötestider. Ledare är Stina Lindblad, naturvårdsbiolog, utomhuspedagog, vice ordförande i Naturskyddsföreningen och i Studiefrämjandet.

ROCK 55+

Spela för livet är en cirkel för alla som är 55+ och vill spela rock’n’roll, på dagtid, en gång i veckan. Inga förkunskaper krävs. Fredrik ”Figge” Savbrant leder seniorrockarna.

DAGS ATT BÖRJA PRATA!

Allt vi inte pratar om inspirerar killar och män att börja prata om sådant som män annars inte pratar om. I april startar en cirkel med sex träffar i Malmö, under ledning av Björn Jensen.

DANSA TILL K-POP

I Malmö körs en danscirkel till K-pop, koreansk pop. En energisk, energigivande och kul dansform som funkar utmärkt för att utvecklas tillsammans i grupp, till smittsamma melodier och beats.

QUILTNING – TEXTILT SKAPANDE

Quiltning är en textil teknik där textilbitar sammanfogas till tygstycken. Form, funktion,

genomförs Uppsala internationella kulturfestival. Den återkommande festivalen har ett fullmatat program, både med litteratur och musik, det här året med blickarna riktade mot Mellanöstern. Här är några programpunkter: Litteraturens samtida slagfält – ett samtal om nationalism, religions- och etnofobi. Shaerat – om ett utbyte mellan kvinnliga poeter från Sverige och Mellanöstern. En författares förpliktelser – ett samtal i en tid av växande polarisering och populism. Musikgruppen Sirocco – med sånger på jiddisch, ladino, arabiska och hebreiska. Poesi utan gränser – högstadieelever läser egna dikter. Studiefrämjandet är en av medarrangörerna till Uppsala Litteraturfestival. Bra att veta för dig som vill delta: Ingen föranmälan, fritt inträde. För program och info, googla Uppsala internationella litteraturfestival 2019.

• FRÅN VÄNSTER: Ru Star Echavez, My Duyen

Hoang dansar K-pop.

HEJA MALMÖ-KÖREN

Heja Malmö-kören är körsång för kvinnor med fokus på modern musik. Nu med Hanna Sundén som ny ledare. Kören träffas en gång i veckan, och har redan hunnit bygga upp en kölista på deltagare som inte fick plats.

Litteraturfest i dagarna två

konst, hantverk och skapande i ett. I föreningen Öresundsquiltarna träffas medlemmarna i studiecirkel för att lära sig mer om quiltning. De ordnar även utställningar, så att alla kan se deras konstverk. Föreningen fick Studiefrämjandet i Skåne och Blekinges folkbildarpris 2012.

BERÄTTA MED MANGA

Mangateckning är att teckna och berätta egna historier i serieform. Här blandas Pokémon, människor, djur, bakgrunder, rutnät och pratbubblor. På Studiefrämjandet kan 8-14-åringar lära sig manga under ledning av Léoni Widerberg.

HÄR DANSAS SQUAREDANCE

Squaredance har sitt ursprung i europeiska folkdanser och danslekar, men utvecklades till en egen dansform av immigranter i USA. Sedan många år har föreningen EnergySquares danscirklar i samarbete med Studiefrämjandet. Nu anordnas även månadsdanser i Studiefrämjandets lokal, för nya kontakter och ännu mera dansglädje.

TIPS FÖR DIG OCH PLANETEN

Föreläsningar är folkbildning och varje termin ges mängder av föreläsningar i blandande ämnen. Nu senast, i början av mars, delade miljöjournalisten Johanna Stål med sig av sina bästa tips för en hållbar planet. Platsen var Hjärups bibliotek, Staffanstorps Naturskyddsförening var med och arrangerade – och inträdet fritt!

• • • •

Studiefrämjandet i Uppsala har genom Litteraturcentrum i många år haft en bred verksamhet inom litteraturområdet, med skrivarkurser, poesiuppläsningar och författarsamtal.

Uppsala internationella

LITTERATURFESTIVAL 2019 LITTERATUR OCH MUSIK 30–31 MARS UPPSALA KONSERT OCH KONGRESS, STADSBIBLIOTEKET I UPPSALA WWW.REORIENT.SE

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där LITTERATURCENTRUM UPPSALA

vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

cirkeln 11

MINA DENNERT

växt till en kraftfull rörelse mot hat och hot på nätet. Initiativtagaren Mina Dennert är inte ute efter att lägga locket på några åsikter. Tvärtom vill hon att alla röster ska höras. Dagens infekterade tonläge gör att många tvekar, av ren rädsla. ”Åsikt är en sak, hat något helt annat”, säger hon. #JAGÄRHÄR HAR PÅ BARA TRE ÅR

MINA DENNERT FÖDD: 1975 i Shiraz Iran,

uppväxt i Göteborg.

FAMILJ: Man och tre barn.

Hus i Billdal utanför Göteborg. GÖR: Journalist och social entreprenör, grundare av Jagärhär. LÄSER: Om tyranni – tjugo lärdomar från tjugonde århundradet av Timothy Snider. Alla borde läsa den, så att vi lär oss se upp och inte gör samma misstag som för hundra år sedan. LYSSNAR PÅ: Näääk, svensk rappare. Min sons favorit och numera även en av mina. BOR:

cirkeln

Hat, hot och ett allmänt skrikigt tonläge. Det har blivit vardag i det sociala mediernas spår. Drömmen om nätet som en plats för sansade och nyanserade samtal blev visst bara en dröm. Under flera år iakttog Mina Dennert utvecklingen med tilltagande frustration. Hur vissa skrämdes till tystnad, medan andra inte skämdes ett dugg för fördomsfulla utfall och personangrepp. Tills för tre år sedan, då Mina startade Jagärhär. – Jag insåg att vi måste vara modiga och stå emot. Stoppa det politiska näthatet, och stötta dem som utsätts för hat.

Lunchföreläsning

Cirkeln träffar Mina just när hon laddar för en lunchföreläsning på Södra Stockholms Folkhögskola. Skolan ligger i ett industriområde, nära förorterna Fittja och Skärholmen. Ett hundratal elever slevar in vegansoppa eller medhavd lunchmat. De flesta är runt tjugo och uppåt. Många går här för att skaffa sig gymnasiekompetens. Rektorn Gunnar Elwin berättar att eleverna har bakgrund i ett femtontal olika länder. Han förklarar lunchföreläsningarna med att ”det alltid är bra att få in kunskap utifrån”. Medan Mina äter smörgås och laddar för föreläsningen berättar hon om tankarna bakom Jagärhär. För det första är det själva namnet. Att säga ”jag är här” är ett sätt att tala om att det finns en motkraft. Den som rör sig på vissa sajter på nätet kan annars lätt att tro att Sverige håller på att gå under. Det verkar också som om alla är emot invandring och homosexualitet. – Så är det ju inte alls, och vi vill att det finns andra åsikter.

”Vanligt folk” och eliten

Facebookgruppen #jagarhar har 75 000 följare, och många av dem agerar aktivt mot fördomar, hets och hat på nätet. Det kan ske genom allt från enkla inlägg, typ ”jag håller inte med dig” till mer argumenterande kommentarer, men på ett sakligt och lugnt sätt. En regel är att enbart agera i öppna kommentarsfält och Facebookgrupper, aldrig i slutna grupper och privatpersoners profiler på sociala medier. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Jagärhär har anklagats för att vilja strypa debatten, och censurera ”vanligt folk” så att bara ”elitens” politiskt korrekta åsikter hörs. – Vi vill inte alls tysta några röster, men vi försöker prata på ett civiliserat sätt. Du kan vara emot asylinvandring, men inte säga att flyktingar är kackerlackor som förtjänar att dö. Åsikt är en sak, hat något annat, säger Mina. Hon anser att samhällets reaktioner är för slapp när det gäller att sätta fast dem som faktiskt begår brottsliga handlingar. – Både polisen och sociala medieföretag måste bli bättre. Hets är förbjudet och måste lagföras. Att ge nazister arenor på bibliotek och skolor tycker jag är helt fel.

Känt sig utanför

Att Mina Dennert skulle hamna mitt i kampen mot näthat är kanske inte så konstigt, med tanke på hennes egen bakgrund. Hon föddes 1975 i Iran, adopterades och växte upp i Göteborg. Känslan av utanförskap har alltid funnits, och konstant fått näring – från blickar på Ica till kommentarer om hennes utseende och bakgrund. Att kämpa mot diskriminering och för rättvisa »

FOTO : AND E RS RO O S

PRAT utan HAT

Närbild

– Jag vill att människor ska ha civilkurage, och då är det ju bra att jag börjar träna på mig själv.

FAKTA

JAGÄRHÄR

• En politiskt och ideellt obunden förening.

• Arbetar för ett inklude-

rande samhälle utan hat.

• I Facebookgruppen • •

#jagarhar finns 75 000 medlemmar. Finns med systerorganisationer i flera europeiska länder och USA. Mer info på www.jagarhar.se

cirkeln 13

FOTO : J O NATAN FE RNSTRO M

– Jag gillar ju politik och vill att andra ska göra det. Den här utvecklingen gör att vettiga politiska samtal blir allt svårare att föra, säger hon. igång, med ett uppmärksamt gäng unga folkhögskoleelever i publiken. För Mina är det här ingen ovanlig situation. Att förläsa och utbilda om näthat, källkritik och demokrati är en del av arbetet i Jagärhär. Hon bollar iväg frågor till publiken: Brukar ni vara på sociala medier? Har ni själva varit utsatt för näthat? Känner ni till fake news? Hon visar klipp från Youtube om hur lätt det är att manipulera och förvränga uttalanden, i det här fallet president Obama som i en fejkad inspelning säger något han aldrig sagt i verkligheten. (sök på youtube ”fake Obama” och titta själv). De unga folkhögskoleeleverna är med på noterna under den timslånga föreläsningen, och det verkar på reaktionerna som en och annan ny insikt väcks till liv. Efteråt är det många som kommer fram och vill prata. SÅ DRAR FÖRELÄSNINGEN

LITE AV EN ÄVENTYRARE. Efter

många resor och jobb i New York landade Mina Dennert i uppväxtsstaden Göteborg.

» har alltid varit självklart för Mina. Men att offentligt våga ta fajten mot näthatarna, är inte det riskabelt? – Jag vill att människor ska ha civilkurage, och då är det ju bra att jag börjar träna på mig själv, säger hon. Mina har alltid varit lite av en äventyrare. Hon har rest mycket och bodde några år i New York, innan hon återvände till Göteborg. Drömmen var att bli utrikeskorrespondent. Hon blev journalist, och lika engagerad som hon är mot näthatet, lika viktigt är det att kämpa mot alla lögner som sprids på nätet. Det är egentligen två sidor av samma mynt. – Jag tror att många i dag inte kan skilja mellan fakta och påhittade falska nyheter. Gränserna suddas ut och det gör att många får en förvrängd bild av verkligheten.

Godhetsknarkare

Mina uppmanar alla att förhålla sig kritiskt till uppgifter på nätet. Några tips är att alltid kolla vem som är meddelandets avsändare, att fundera över om uppgifterna verkar rimliga och att se efter om de som angrips har chans att komma till tals och försvara sig. Det gäller även att hålla reda på orden. Ett trick bland många, i alla fall i högerpopulistiska kretsar, är att förvränga orden, och på så sätt svärta ner begrepp som i allmänhet har positiva laddningar. Den som vill göra gott blir en ”godhetsknarkare”, den som står upp för allas lika värde en ”pk-hora” och den som försvarar folkstyret blir ”demokratiterrorist”. 14

cirkeln

nu en dag av möten i Stockholm. En artikel till Unesco om ”hot och hat ur ett kvinnoperspektiv” ska skrivas och kontakter tas med USA och den nystartade amerikanska avdelningen av Jagärhär. Mycket på gång alltså. – Det här är mer ett liv än ett jobb. l FÖR MINA VÄNTAR

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

REAGERA PÅ HAT OCH FÖRDOMAR

Fem tips från Mina Dennert 1. VÅGA DISKUTERA PÅ NÄTET , även om du inte

är expert. Du måste inte veta allt för att uttala dig. Ju fler som vågar prata, men på ett civiliserat sätt, desto bättre. 2. DU BEHÖVER INTE ARGUMENTERA. Ett enkelt sätt att bemöta näthat eller fördomar är att säga: ”Jag håller inte med dig”. Det är ändå en markering. 3. OM DU INTE SJÄLV vill agera, ge stöd till dem som gör det.

4. VILL DU HELST PRATA MED NÅGON DU KÄNNER ,

till exempel en vän på Facebook, eller någon du inte alls känner personligen? Fundera vad som känns bäst för dig. 5. SKAFFA ALLIERADE, till exempel genom att gå med i #jagarhar. Ensam är inte stark, när det kommer till hat och hot på nätet.

FOTO : ISTO CK

notiser Greta Thunbergs tal inför utdelningen av årets ledare vid Idrottsgalan den 21 januari 2019.

Greta Thunberg OM DET GODA LEDARSKAPET i desperat behov av gott ledarskap. I omvälvande och osäkra tider så krävs det modiga ledare. Ledare som vågar ta obekväma beslut. Som vet när man bör ta ett steg framåt eller några steg tillbaka. Ledare som sätter laget före jaget, och som vågar sätta framtiden före nuet. Det goda ledarskapet borde finnas överallt, men det gör det inte. Så därför är det extra viktigt att vi lyfter fram och hyllar de förebilder som finns. Ni vet alla vilka jag pratar om. Vi har alla träffat dem. Eldsjälarna, i skolan, på jobbet, bland volontärer och hjälporganisationer. Och inte minst inom idrotten. Ledare som lyssnar, ledare som bryr sig, ledare som utmanar och får oss att växa. Ledare som inser vad som faktiskt måste göras, även om det som måste göras i stunden sägs vara en utopisk fantasi. Ledare som får oss att se det som anses vara möjligt. Ledare som skapar nya ledare. Ni behövs nu mer än någonsin!” ”VI LEVER I EN VÄRLD

Utveckla ditt ledarskap Är du cirkelledare, eller funderar på att bli? Studiefrämjandets ledarutveckling för cirkelledare i fyra steg genomförs över hela landet. Varje år deltar flera hundra personer i något av ledarutvecklingens tre steg. Agneta Fleischer är pedagogiskt ansvarig på Studiefrämjandet. Här är hennes fem skäl till att delta i ledarutvecklingen.

1. Gruppkunskap – kul och nyttigt

De flesta av oss ingår i grupper. I föreningen, på jobbet eller i familjen. Alla grupper är unika, men det finns gemensamma drag för hur de fungerar och utvecklas. Det kallas gruppdynamik. Bra att veta något om, i cirkeln och i övriga livet.

2. Lär dig leda, andra och dig själv

Att leda en studiecirkel är ett speciell slags ledarskap. Du är själv en del av gruppen. På ledarutvecklingen får du lära dig och öva vad det innebär att leda en cirkel. Som ledare i folkbildning måste du också ha lite koll på hur du själv agerar i olika situationer. Det får du på ledarutvecklingen.

3. Folkbildning värt att veta något om

Studiecirkeln är en del av Studiefrämjandet, som i sin tur är en del av svensk folkbildning. På ledarutvecklingen ökar du din kunskap om folkbildningens betydelse för samhället och för demokratin.

4. Bra kunskap på livets olika arenor

Ledarutvecklingen är inriktad på studiecirklar, men den kunskap då får är användbar i många sammanhang. Att vara aktiv på fritiden, i föreningar och folkbildning, räknas ofta som en merit på arbetsmarknaden. Kanske är det inte därför du blir cirkelledare, men det är en bra bonus.

5. Träffa nya människor

På ledarutvecklingen gör du nya bekantskaper. Ni kan ha olika intressen och bakgrund, vilket är spännande och utvecklande. Gemensamt är att ni delar ett intresse för att leda grupper, i föreningar och studiecirklar. Just mötet med nya människor är något som ledarutvecklingens deltagare värdesätter mycket högt. l

LEDARUTVECKLING I TRE STEG (L1) fokuserar på din roll som cirkelledare. Du lär dig om hur grupper fungerar och får kunskap i folkbildningens pedagogik och metoder. LEDARUTVECKLING STEG 2 (L2) handlar

mycket om inlärningsprocesser och kommunikation. Du ökar din kunskap om gruppdynamik och om samarbete i cirkeln.

ner. Du lär dig mer om olika deltagar- och grupprocesser. Varje steg i ledarutvecklingen är 9 studietimmar (9x45 minuter). Formerna för ledarutvecklingen skiftar i olika delar av landet. Ibland ordnas kurser med övernattning, ibland på dag- eller kvällstid.

(L3) fokuserar på din ledarroll, hur du kan utveckla och anpassa ditt sätt att leda i olika situatio-

Du hittar mer om ledarutveckling och aktuella kurser på www.studieframjandets.se.

FOTO: JAN AIN ALI

LEDARUTVECKLING STEG 1

LEDARUTVECKLING STEG 3

• •

Agneta Fleischer

cirkeln 15

”TEATER ÄR MAGISKT!” ”En riktig energikick.” ”Att stå på scen är underbart!” Några röster en tisdagkväll när amatörteaterföreningen Hallarnas Skådespelarlag i Halmstad repeterar Peter Pan. Stor premiär blir det i Halmstad den 16 juni. Men innan dess väntar många timmars hårt – och roligt – arbete.

RENI PETERSEN NDOYE (till vänster) och CINA NYBERG regisserar tillsammans

uppsättningen Peter Pan. Många timmar av ideellt arbete väntar innan premiären.

PLATS PÅ SCEN » –Här träffar du olika människor, men med samma drivkraft. Det är väldigt, väldigt roligt. Helle Jönsson, 35, tvekar inte en sekund när hon får frågan varför hon spelar teater. Helle bor i Halmstad och pluggar till förskollärare. Teatern har funnits i hennes liv sedan hon var tolv. – Det var en lärare som öppnade teatervärlden för mig. Jag var den tysta tjejen som satt längst bak i klassrummet. Hon såg mig och gav mig en av huvudrollerna i en skolpjäs. Och på den vägen är det. I Peter Pan har Helle rollen som Kapten Krok. Hon är en av de första på plats, men snabbt fylls lokalen i Söndrums industriområde i Halmstads utkant med ett femtontal unga och äldre teateramatörer. När alla kommit samlas gruppen i en stor ring på golvet. Dags för uppvärmning. – Vi har besök av en journalist och fotograf i dag. Det är också en del av artistlivet, förklarar Cina Nyberg, som tillsammans med Reni Petersen Ndoye är regissör för Peter Pan. Sedan drar det igång med röstövning. Cina inleder: – Blängande baggen Buster buffade bonden Brutus bakdel blå. Alla säger efter, först med ett befallande tonfall, sedan dovt, långsamt, argt. Inte mycket fniss utan i stället närvaro och koncentration. Det här är lek, fast på allvar.

AXEL AGBRANT och KLARA LARSSON i kostymförrådet. Båda ser fram emot att stå på scen i sommar.

Bli vän med texten

Gänget delas in i två grupper. Alla har manus i händerna och man går igenom olika scener. När premiären kommer ska Peter Pan bli stor familjeföreställning, kryddad med dans och musik. Men ännu så länge finns varken scenografi eller kostymer. I början av repetitionerna handlar det mest om att lära känna historien och karaktärerna. Bli vän med texten och rollerna. Peter Pan ska spelas på Laxön, mitt i ån Nissan. Skådespelarna började öva redan i höstas och först i april börjar utomhusrepetitionerna.

PETER PAN är en pojke

som kan flyga och vägrar bli vuxen. I pjäsen tar han med syskonen Darling – Michael, John och Wendy – till Landet ingenstans, där de får uppleva många spännande äventyr. I historien före-

kommer även fen Tingeling och piraten Kapten Krok. Peter Pan är skapad av den skotske författaren J.M. Barrie (1860-1937). Peter Pan har spelats världen över i många versioner och även på film.

– Då kommer mycket att ändras, men det gör det hela tiden, säger Reni. Cina coachar ett gäng unga skådespelare som läser sina repliker. Mycket pepp och positiv respons, blandat med varsamma kommentarer om tonfall och kroppsspråk. Några har redan har lärt sig sina repliker. Engagemanget går inte att ta miste på. – Det här ska vara kul, förklarar Cina i en paus. Alla vi har teater som fritidsintresse, inte som jobb. Då måste det vara kul! Det står inte i motsättning till att ha höga ambitioner. För bra ska det bli. Och det är många repetitionstimmar kvar till premiären. – Just för att vi har kul ihop så här i början och blir trygga med varandra, kan jag utmana dem senare, när det är skarpt läge. Allt handlar om att bygga en bra relation, och det här är en jättebra grupp så det kommer att gå bra.

Lite fel – ingen katastrof

Flera av de yngre deltagarna har tidigare varit med i teaterföreningens barngrupper. »

cirkeln 17

HÄR ÄR GÄNGET som ska spela Peter Pan i sommar. Röstövningar är en del av förberedelserna.

» Det märks, för så mycket blyghet och rädsla syns inte till. – Det här är riktigt häftigt, för här kan man släppa allt utanför och gå in i sin roll, säger Klara Larsson, 13, en av dem som spelat teater tidigare, men ”aldrig nåt så stort som det här”. Klaras roll i Peter Pan är lite speciell, hon spelar den stumma Tingeling och har inga repliker. Enkelt, kan tyckas, men Klara håller inte riktigt med. – Jag måste ju liksom visa med kroppen och miner vem jag är. Axel Agbrant, 10 berättar att hans skådespelarkarriär började när han som liten pojke kröp omkring hemma på golvet och

spelade hund. Han vet inte riktigt, men kanske kommer han att bli nervös när han står på scenen med hundratals i publiken. – Men det är väl ingen katastrof om det blir lite fel. Vi får väl hjälpas åt. – Jag har ju varit med förut och blivit mindre nervös med åren, säger Klara. – Det viktigaste är ändå att ha kul. Jag kände inte så många här innan vi började, men vi har redan blivit vänner, säger Axel.

Planering ger trygghet

Efter ett par timmar börjar skådespelarna droppa av, fast några hänger sig kvar och småpratar lite, som om de inte riktigt vill att det ska vara slut.

I SKOLAN VAR HELLE JÖNSSON den tysta tjejen

som satt längst bak. I Peter Pan har hon rollen som Kapten Krok.

Cina och Reni tar sitt regiuppdrag på stort allvar. Båda har varit med förut och vet vad som gäller. Bra planering är en av nycklarna för att få till en positiv stämning i gruppen. Det gäller skådespelarna, men även det hundratal andra som är involverade i uppsättningen. Den som ser en teaterföreställning kanske har svårt att förstå allt arbete som ligger bakom, med ljus, ljud, scenografi, kostym, smink, marknadsföring, ekonomi. Och en hel del annat. – Om alla är trygga och har sin uppgift klar för sig, då blir det också kul, menar Cina. – Jag har sett många som är tysta och

BILDTEXT IN HÄR, för här är ingen viktigare än HALLARNAS SKÅDESPELARLAG

någon annan. För oss gäller det att locka fram det bästa i varje person, säger Reni.

AMATÖRTEATER SEDAN 1943 HALLARNAS SKÅDESPELARLAG är en av

Sveriges äldsta amatörteaterföreningar, bildad 1943. Föreningen med ett sjuttiotal medlemmar har i många år bjudit Halmstadsborna på mindre och större teateruppsättningar. Senast var det Markurells i Vadköping, och i sommar är det dags för Peter Pan. Marie Lindgren är föreningens ordförande och Ulla-Britt Ahlm är kassör. Båda brinner för amatörteater och har själva stått på scen många gånger. – Det är vansinnigt roligt. I en teaterförening möter du människor du aldrig skulle träffa annars. Ni slänger av er vardagen och jobbar mot ett gemensamt mål, säger Marie.

cirkeln

Kraven har höjts inom amatörteatern på senare år. Ny teknik skapar nya möjligheter, både vad gäller ljus, ljud och scenografi. – I dag måste det vara kvalitet, annars kommer inte publiken. Som tur är har vi väldigt duktiga regissörer som ställer upp ideellt, säger Ulla-Britt. I Hallarnas Skådespelarlag har regissörer och aktiva stor frihet att genomföra sina egna teaterprojekt. Styrelsens roll är att skapa goda förutsättningar. Både Marie och Ulla-Britt tycker att kommunen kunde visa mer uppskattning för teaterföreningens roll i Halmstads kulturliv. Och gärna ett ekonomiskt stöd. – Amatörkulturen är ute i kylan i den

MARIE LINDGREN

ULLA-BRITT AHLM

här stan. Det är finkultur som gäller, säger Ulla-Britt och skakar på huvudet. Samarbetet med Studiefrämjandet ger föreningen ett välbehövligt ekonomiskt tillskott. För trots all entusiasm och alla tusentals timmar av ideellt arbete, behövs pengar för att skapa en teaterföreställning. – En bra relation med ett studieförbund är viktigt, och vi har det jättebra med Studiefrämjandet.

blyga i början, men genom mötena i det här rummet så växer självförtroendet, säger Reni. Hela tiden återkommer ord som glädje, lekfullhet och lust när Reni och Cia beskriver deras sätt att leda arbetet framåt. Visst kan de se att några är mer talangfulla än andra. – Men det betyder inte mycket, för här är ingen viktigare än någon annan. För oss gäller det att locka fram det bästa i varje person, säger Reni. Men självklart vill de båda att uppsättningen ska hålla hög kvalitet. Publiken förväntar sig mer än ”vanlig” skolteater, där skådespelarna står och läser sina repliker rakt upp och ner. – Vi vill ju vara stolta och känna att vi har gjort något bra. Och det kommer att bli bra!

Teater bättre än golf

Ingen topp utan bas 90 000 personer varje år som spelar

Basen i svenskt musikliv

populärmusik

265 musikhus i fler än 100 av Sveriges kommuner.

4 000 replokaler. 1 24 000 spelningar och konserter på 2 380 scener.

SIFFRORNA KOMMER FRÅN skriften Basen i svenskt musikliv, utgiven av de tio studieförbundens intresseorganisation Studieförbunden i samverkan. Det är, som siffrorna avslöjar, en mycket omfattande verksamhet det handlar om, faktiskt den största inom studieförbunden. Bakom all musik finns också en massa lärande

– naturligtvis om själva musikutövandet, men också kunskap om hur man fixar ett arrangemang, skriver låttexter, vågar framträda på scen och inte minst, lär sig umgås och samarbeta i en grupp. Hela rapporten Basen i svenskt musikliv finns på www.studieforbunden.se. FOTO: THINKSTOCK

De allra flesta i det stora Peter Pan-projektet jobbar ideellt, men några avlönas, särskilt de som medverkar som en del av sitt jobb. För både Cina och Reni är teaterengagemanget helt ideellt. Till vardags jobbar Cina med personalrekrytering och Reni är dramapedagog. – Vissa ägnar ju all sin fritid åt att spela golf. Då föredrar jag teater, säger Cina. – Jag kan vara jättetrött efter jobbet, men går härifrån med en riktig energikick, säger Reni. – Men fattar du vad mycket tid vi lägger ner på det här, det är egentligen helt galet, säger Cina och skakar lätt på huvudet. Galet. Men också galet roligt. l

notiser

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANDREAS SVENSSON

MILJONSTÖD TILL STUDIEFRÄMJANDET

TEATER I STUDIEFRÄMJANDET STUDIEFRÄMJANDET samarbetar med många tea-

tergrupper över hela landet. Mycket i ett amatörteaterprojekt kan genomföras i studiecirkelform. Manusskrivande, musik, scenografi, kostym och dramaturgi. Studiefrämjandet kan ge stöd till teatergrupper på olika sätt, med lokaler, utrustning, marknadsföring och kontakter. Är du intresserad av samarbete, kontakta Studiefrämjandet på din ort. www.studieframjandet.se.

4 AV 10 GÅR PÅ TEATER

• Amatörteaterföreningar finns över hela Sveri• •

ge. Cirka 200 teaterföreningar är medlemmar i Amatörteaterns riksförbund, www.atr.se. 4 procent av befolkningen, 16-85 år, har själva utövat teater eller lajv det senaste året. Bland unga i grundskolan och gymnasiet har cirka 10 procent spelat teater eller musikal. 41 procent av befolkningen, 16-85 år, har någon gång det senaste året gått på teater.

Mera livemusik i Väst STUDIEFRÄMJANDET I VÄST har fått

1 miljon kronor från Kulturnämnden i Västra Götaland för att stärka livemusiken i regionen. – Vi är jätteglada över detta förtroende. Nu blir det fler livescener och mer stöd till lokala arrangörer, säger Anna-Pia Högberg på Studiefrämjandet i Väst. Studiefrämjandet Väst har länge jobbat och lobbat för flera lokala livescener, där oetablerade artister och arrangörer på mindre orter kan se till att det blir spelningar. Nu har Västra Götalandsregionen lyssnat och förstått. Kulturnämnden skriver i sitt beslut att det finns ”behov att stärka och utveckla ut-

övare och arrangörer inom pop/ rock-sektorn i Västra Götaland”. I dag finns många kommuner och småorter utan några livescener alls, och det ska man ändra på, genom att bygga upp ett antal geografiska noder i regionen som bas för livemusiken. – Vårt mål är att det här ska bli ett permanent regionalt stöd till arrangörer och utövare inom popmusik, vid sidan av det stöd som går till andra musikgenrer, säger Anna-Pia Högberg. l Studiefrämjandets satsning pågår tre år och genomförs i samverkan med Svensk Live/Unga Arrangörsnätverket, UngKultur och Kultur i Väst.

cirkeln 19

ALICE BOMAN

FOTO: FREDRIK OTTER

DAMIEN

Cirkeln har bett fyra av Studiefrämjandets anställda, som själva är kända musiker, tipsa om andra intressanta artister som är knutna till Studiefrämjandet. Här är resultatet. Värt en genomlyssning. JOHN MOOSE

D U J L T NYT TEX T: DAN IEL FOR SBE

FOTO: VALERIE TOUMAYAN FOTO: ANNA PALMER

FOTO: IA ÖBERG

TIPS 2:

JOHN MOOSE

HEMORT: Karlstad

MUSIKSTIL: Psykedelisk rock

Johan Carlsson JOBBAR SOM: Sektionsledare

Musik, Karlstad ÅLDER: 43 år Johan har varit hårdrocksbasist sedan tidigt 90-tal. Hans band Sparzanza har sedan 1996 släppt åtta album och turnerat världen över. Det är det utländska band som på 2000-talet spelat flest gånger av alla - i Finland! TIPS 1: DAMIEN

HEMORT: Karlstad

MUSIKSTIL: Metal/hardcore VARFÖR SÅ BRA: Damien

besitter en vansinnig energi! Samtidigt är detta ett rutinerat gäng som släppt ett album och spelat mycket live, bland annat på Nemisscener runt om i landet. BÄSTA LÅT: Carry The Fire 20

cirkeln

VARFÖR SÅ BRA: De har en egen stil, ett samhällsengagemang och psykedeliska liveshower. Bandets första album släpptes via en app där man var tvungen att bege sig ut i skogen för att höra på musiken. Detta uppmärksammades bland annat i Rolling Stone Magazine och The Time Magazine. BÄSTA LÅT: Flower TIPS 3: WOLVER HEMORT: Karlstad MUSIKSTIL: Rock

VARFÖR SÅ BRA: Inspirerade av band som Muse skapar Wolver en rock som inte många andra gör i dag. Bandet bildades på en fabrik i Gullspång där de vid löpande bandet övade sångstämmor för att få dagarna att gå. Nu är de redo för sitt DAMIEN debutalbum. BÄSTA LÅT:

Mad Man

Anna Palmer

JOBBAR SOM: Musikhandläg-

gare, Malmö ÅLDER: 31 år Anna är gitarrist i bandet Arre! som bland annat vann Manifestpriset för årets punk 2016. Samma år var de också nominerade i kategorin rock/ metal på P3 Guld. Nytt album släpps 15 mars. TIPS 1: HEY

ELBOW HEMORT: Malmö MUSIKSTIL: Pop VARFÖR SÅ BRA: De skapar en stor och pampig ljudbild

BESITTER EN I! VANSINNIG ENERG

på bara tre personer. Bandet bildades i Malmö 2013 och har därefter blivit stora och erkända över hela världen. BÄSTA LÅT: Blanca TIPS 2: MF/MB/ HEMORT: Bollnäs

MUSIKSTIL: Alternativ rock

VARFÖR SÅ BRA: De är feta live och begränsar sig inte till en enskild genre. Bandet bildades 2005 under namnet My Favourite Moonboots och flyttade därefter till Malmö. Nytt album är på gång. BÄSTA LÅT: Casualties TIPS 3: ALICE

BOMAN

HEMORT: Malmö MUSIKSTIL: Pop

VARFÖR SÅ BRA: Så skört och så intimt. Alice har skrivit låtar länge men började repa med band och spela live först 2013. Då tog hon mig och många andra med storm. Hon gick snabbt från det lilla till att bli världskänd. Nu hörs hon överallt. BÄSTA LÅT: Be Mine

FOTO: DANIE L FAL K

FOTO : TO M MA LM RO S

LYSSNA HÄR:

ellista på Lyssna på låtarna på sp 2ShyyRK Spotify: https://spoti.fi/ FOTO: JENS NORDSTRÖM

MF/MB/

MOLOKEN ON FOTO : PETE R ARV IDSS

MAHLBY

FOTO: HENRIK WIKLUND

FOTO: BJÖRN DAHLGREN

kompetenta musiker och låtskrivare. BÄSTA LÅT: Downfall THE OLD SPARES HEMORT: Norrköping/Skärblacka MUSIKSTIL: Garage/blues/ punk VARFÖR SÅ BRA: De är helt galna! Östergötlands alldeles egna The Jon Spencer Blues Explosion fast råare, argare och roligare. Giggen framförs alltid från bagaget i deras Cheva Van. Uppriggat och klart på 25 s. BÄSTA LÅT: A Wrong Size Deal TIPS 2:

Haris Agic

JOBBAR SOM: Utvecklingsleda-

re, Studiefrämjandet, riksförbundet ÅLDER: 42 år Som singer-songwritern Hardy Hum har han skapat And We Should Die Of That Roar. Musiken utforskar själens mörkaste skrymslen och är en hybrid av träskblues, kabarémusik och en rejäl dos Tom Waits. Haris flydde krigets Jugoslavien som 15-åring, vilket färgar hans musik starkt. TIPS 1: WETLAND

HEMORT: Norrköping MUSIKSTIL: Pop

VARFÖR SÅ BRA: Sångerskans bräckliga och ärliga röst bärs fram av den punkiga nerven. Samtidigt ett band fullt med

TIPS 3: MAHLBY

HEMORT: Norrköping

MUSIKSTIL: Pop/rock

VARFÖR SÅ BRA: En korsbefruktning av Drive-By Truckers, The Beatles, Wilco och Richard Hawley. De melankoliska kärlekslåtarna har förföriska melodier och Mahlby sjunger som en mästare - lagom nasalt och med ett perfekt vibrato. BÄSTA LÅT: Tuesday Rain

Henrik Wiklund

JOBBAR SOM: Verksamhetsutvecklare Musik och kultur, Umeå ÅLDER: 37 år Henrik spelar bas och körar i punkrockbandet Sista brytet. Han har även jobbat på skivbolag samt som turnéledare och ljudtekniker.

MOLOKEN HEMORT: Umeå MUSIKSTIL: Progressiv metal VARFÖR SÅ BRA: De är bandet i Studiefrämjandets historia som repar mest. På ett år förvandlar de en perfekt replokal till demoniserad aska. Den kommande skivan ska vara så bra att trumhinnorna sprängs när man drar igång den. BÄSTA LÅT: All Is Left To See TIPS 1:

TIPS 2: DUSCHPALATSET HEMORT: Umeå

MUSIKSTIL: Indiepop

VARFÖR SÅ BRA: Bandnamnet är så bra att musiken per automatik blir magisk. Låten Sjöstjärna handlar om att dyka ner under golvet utanför syslöjden. Stengolvet där var tydligen fyllt av trilobiter och andra fossiler. BÄSTA LÅT: Drönare TIPS 3: VÄÄRT

HEMORT: Umeå och Malm-

berget

MUSIKSTIL: Svensk pop

VARFÖR SÅ BRA: Verklighetsförankrad pop med mycket vemod. De sjunger om hur det är att gräva gruvgångar under sin egen stad. Slutar man gräva har man inte råd att bo kvar, men fortsätter man kommer huset att sväljas av gruvan. BÄSTA LÅT: Malmkaravanen

cirkeln 21

FOTO: NINNI O L J E M ARK

notiser FOTO: KRISTIAN PO HL

Föreningsbok till alla politiker SVERIGE HAR FÅTT massor av nya

politiker efter valet. Ett bra tillfälle att informera om vad föreningslivet betyder. Det menar 13 stora organisationer i civilsamhället som nu skickar en bok till alla folkvalda. Boken heter Till dig som är politiker och vill skapa ett fritt och starkt civilsamhälle – en hälsning från svenskt föreningsliv (Idealistas förlag). Den långa titeln säger ungefär vad det handlar om. En av de som står bakom boken är Studieförbunden i samverkan, de tio studieförbundens intresseorganisation.

ANNA EKSTRÖM folkbildningsminister igen ANNA EKSTRÖM HAR fortsatt ansvar för

folkbildningsfrågorna i den nya regeringen. Tidigare var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister, men är nu utbildningsminister. – Folkbildningen har varit ett oerhört intressant ansvarsområde och väldigt roligt att jobba med. Jag har fått träffa många bra, kloka och intressanta människor som bedriver folkbildningsverksamhet och som deltar i verksamheten, sa Anna Ekström i november.

Statsbidrag för uteliv 3,2 miljoner kronor i statligt projektstöd för tre satsningar: Skogshjältarna – skolsatsning som ger pedagoger verktyg att flytta ut undervisning i naturen för att öka barns rörelse och lärande. Meningsfull väntan – friluftsaktiviteter för människor som nyligen kommit till Sverige. Skogsmulle 2020 – utveckling av metoder för att fler barn ska få en relation till sin närmiljö, öka kunskapen om den och känna rörelseglädje. FRILUFTSFRÄMJANDET FÅR

• • •

Friluftsfrämjandet är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

offentligt partnerskap. Det är en modell för samverkan mellan det offentliga och den idéburna sektorn. IOP underlättar för idéburna organisationer att göra viktiga samhällsinsatser, främst i samarbete med kommuner. Parterna ingår ett avtal där de kommer överens om vad som ska göras och hur det ska finansieras. Det kan exempelvis gälla integration, arbete för våld mot kvinnor eller fritidsverksamhet med 22

cirkeln

DET ÄR HUNDRA ÅR sedan demokrati

infördes i Sverige. Jubileet uppmärksammas på flera håll. På kulturdepartementet arbetar kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati. De ska föreslå olika insatser de kommande åren med tyngdpunkt på år 2021, då kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet. ”Ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står för i dag”, står det i direktiven till kommittén som under våren ska föreslå vad som kommer att hända. Klart är i alla fall att det inte enbart blir tillbakablickande, utan också aktiviteter som siktar framåt, hur demokratin kan försvaras och utvecklas. Tanken är att involvera olika aktörer i arbetet – skolor, föreningar, myndigheter och kommuner. Så håll utkik, säkert kommer demokratin att uppmärksammas någonstans nära dig. Eller varför inte själv göra något för att fira demokratin. NÄR SVERIGE BLEV EN DEMOKRATI

– så här gick det till

Uppsala kommun + Studiefrämjandet = IOP

FÖRKORTNINGEN IOP STÅR för idéburet

DEMOKRATIN 100 ÅR – firas 2018-2021

ungdomar. Samarbeten som görs via IOP kan, helt lagligt, undantas från offentlig upphandling. Nyligen ingicks en IOP mellan Uppsala kommun och Studiefrämjandet Uppsalaregionen som gäller integrationsinsatser i stadsdelen Gottsunda. Där driver Studiefrämjandet sedan flera år föreningshuset Kontakten. Genom samarbetsavtalet kan nu verksamheten säkras och utvecklas. Avtalet gäller fram till 2021.

• 1918 fattade urtima (tillfällig) • • •

riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. Samma år fick kvinnor rösträtt i kommunalval. 1919 fattade den ordinarie riksdagen ett första beslut i frågan. 1921 fattades det andra riksdagsbeslutet. Samma år hölls riksdagsval och för första gången fick kvinnor rösta. 1922 tog de första kvinnorna plats i riksdagen.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Varken utopi eller dystopi för utopier. Tanken att skapa ett perfekt framtida samhälle har genom historien visat sig skrämmande förrädisk. Det slutar lätt i katastrof, där vägen TOMMY WINBERG till det hägrande målet kantats av terror och förtryck. Lika farlig som utopin är dess motsats, dystopin. Skräckvisioner om framtiden är kanske avsedda att skaka om oss ordentligt. Få oss att reagera och agera. Frågan är om de inte har motsatt effekt. Att dystopin gör oss passivt uppgivna. Väcker känslan av att inget spelar roll.

ledare

JAG ÄR INTE MYCKET

varken dystopin eller utopin varit framträdande idéer. Sedan starten har folkhögskolor och studieförbund haft ett mer pragmatiskt och vardagsnära sätt att se på sin roll i samhället. Så är det ännu i dag. Det betyder dock inte att allt ska vara som det är. Nu måste vi ta klimathoten på yttersta allvar. Agenda 2030 är ett utmärkt redskap för detta. Som ni kan läsa i det här numret av Cirkeln finns många sätt att göra det på. Det viktiga, tror jag, är att hållbar utveckling inte blir något ”vid sidan av”, som vi kan ägna oss åt när allt annat är klart. Hållbar utveckling är, som jag ser det, mer ett ”perspektiv på tillvaron” än en ”fråga på dagordningen”. I FOLKBILDNINGEN HAR

NI CIRKELLEDARE HAR här ett stort ansvar. Oavsett vad er cirkel

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG

FO TO : PE R SA ND BE RG

handlar om och vilken roll ni har i gruppen, kan ni räkna med att många ser er som föredömen som de lyssnar på och kanske ser upp till. Ingen förväntar sig att ni ska vara perfekta i alla lägen. Men att ha Agenda 2030 i tankarna är en bra idé.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare! Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka