Cirkeln nr. 4/2019 - Tema Bildning

Page 1

BI L D N ING

TRÄDKRAMARNAS BARNBARN NY BOK OM KLIMAT & MILJÖ

ETHOS, LOGOS & PATHOS RETORIKENS GRUNDPELARE

JAKT

ÖKAT INTRESSE NYTT STUDIEMATERIAL

E S S A L G R E B LOBALT

G EN NYFIK

UTVECKLAT CIRKELLEDARSKAP

Bildningens mosaik DET HÄNDER i Örebro län

LASERFÄKTNING min passion

FOLKBILDNINGSGODIS hela landet runt

4.201 9


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 40. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

Henrik Montgomery/TT postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

CIRKELN HAR GENOMFÖRT en läsarundersökning. Drygt 600 personer har svarat på frågor om tidningen. Som redaktör är man så klart lite nervös inför resultatet. Glädjande nog visar det sig att ni läsare – de allra flesta cirkelledare – på det stora hela är nöjda med Cirkeln. 48 procent läser enstaka artiklar eller skumläser, 13 procent läser hälften och 18 procent nästan allt eller allt. Visst önskar man att alla ska läsa allt, men det räcker med att gå till sig själv och sina egna tidningsvanor för att inse att… nej, det är nog att hoppas på för mycket.

tummen upp … … FÖR WWW.SEAT61.COM, en

vill läsa om är tips för cirkelledare, reportage från Studiefrämjandets verksamhet och spännande personporträtt. Sedan vill många ha mer om hundar, hårdrock, spelkultur, fåglar och andra specialämnen. Läsarnas intressen varierar, precis som Studiefrämjandets breda verksamhet. Undersökningen visar ändå att Cirkelns fokus på just rollen som studiecirkelledare – oavsett ämnen för studiecirkeln – uppskattas.

DET NI MEST AV ALLT

perfekt sajt för dig som vill resa med tåg. Bokningstips för tågresor över hela världen och massor av bilder på tåginteriörer – från svenska X2000 till liggvagnar i Botswana.

DET HÄR INNEBÄR INTE att vi som arbetar med tidningen lutar oss

tillbaka. Det som händer i studieförbundens värld är inte så spektakulärt och toppar sällan nyhetssidorna. Vi som gör en tidning om folkbildning tror ändå att vardagsverkligheten i alla tusentals studiecirklar, föreningar och grupper, ökar sammanhållningen och livskvaliteten i vårt samhälle. Och att det är värt att berätta om. THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Läsarna har sagt sitt

tummen ned … … FÖR SKAM . Flygskam, köttskam och nu barnskam. Cirkeln tror inte på skammen som en framgångskänsla i klimatarbetet. Den norska dramaserien Skam tror vi däremot på.

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i december 2019.

Innehåll 4 Bildningens mosaik 9 Hela landet runt 10 Växande jaktintresse 12 Porträtt: Lasse Berg 16 Utvecklat cirkelledarskap

cirkeln

ETHOS, LOGOS & PATHOS

20 Ethos, logos och pathos

22 Ros och ris till Ibn Rushd

2

BI LD: NI NNI OLJEMARK

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

16

UTVECKLAT CIRKELLEDARSKAP

20


Olga Akselrad, ÅLDER: 38 BOR: Göteborg GÖR: IT-ingenjör FAMILJ: Syskon och syskonbarn i Argentina FRITID: Sjunger, dansar, umgås med kompisar – och så LudoSport förstås! NAMN:

Laserfäktning för alla

Din passion är LudoSport. Vad är det? Det är fäktning med ljussvärd av plast. LudoSport har rötter i Italien, men sprider sig nu över världen. Det är en aktivitet inspirerad av Star Wars och av kampsport, som är uppdelad i nio olika former, var och en med sin egen filosofi och sina uttryck. Det gäller att ha kontroll men mest av allt är det kul! Det låter våldsamt – kan man skadas? Nej, det är ju inga riktiga vapen utan ”svärden” är runda och av plast. Det gäller att träffa motståndarens kropp för att få poäng, men du skadas inte av träffarna. Vi är absolut schyssta mot varandra. LudoSport kräver koncentration och att du respekterar din motståndare. Vilka håller på med LudoSport? Alla kan vara med! Vi har i princip ingen åldersgräns, så länge personen har kontroll över svärdet. Är du tonåring eller över femtio, spelar ingen roll, så länge du vill röra på dig och ha roligt. Vi når personer som kanske inte passar någon annanstans. Det verkar kanske lite nördigt, men vi blir som en enda familj. Stor gemenskap! Hur började det för dig? Det var en ren tillfällighet. Jag var på en science fiction mässa här i Göteborg för ett och ett halvt år sedan. Jag såg svärd som lyste i en monter och gick dit. Jag testade och sedan dess har jag inte missat en lektion. Varför är det så fascinerande? Det är innovativt, och väldigt roligt. Det känns som dans när man fäktas, man lär sig en massa tekniker som man sen improviserar med, men det är också strategiskt som schack. Ljudet och laserljusen gör det häftigt. Du kan släppa allt utanför och helt gå in i det här. Perfekt mot stress! Hur samarbetar ni med Studiefrämjandet? Vi har fått hjälp med lokal och ledarutbildning, bland annat. Jag ska själv på ledarutbildning nu i helgen, det ska bli spännande.

Det verkar kanske lite nördigt, men vi blir som en enda familj. Stor gemenskap!

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: CRISPIN ANDERSON

cirkeln 3


A 4

cirkeln


Bildningens mosaik Det finns i folkbildning, utbildning och allmänbildning. Men när det står helt för sig själv – bildning – vad betyder det då? Och vem är egentligen bildad? Cirkeln har botaniserat i vad andra har tänkt, sagt och skrivit. Här är några ledtrådar till det mångbottnade begreppet bildning. ORDET BILDNING HAR DE FLESTA STÖTT PÅ.

Bildning – det var en gång …

Tankar om bildning kan spåras ända till grekiska filosofer som Aristoteles och Platon. Det moderna bildningsbegreppet uppstod i Tyskland i slutet av 1700-talet och var starkt kopplat till upplysningstanken. För första gången bedrevs nu på universiteten fri forskning, där svaren på lärarnas och studenternas frågor inte var givna på förhand. För oss kan det verka självklart, men det fria sökandet efter kunskap utmanade dåtidens makthavare, kyrkan och aristokratin, som länge ägt ”sanningen”. Senare under 1800-talet kom bildningsbegreppet att ändra skepnad. I takt med industrialismen blev bildning ett uttryck för överhetens dominans i samhället. Bara ett fåtal hade tillgång till högre utbildning. Att ”kunskap är makt” gällde då, precis som nu. Den lilla bildade eliten hade makten, resten stod utanför. Den här klassiska synen på bildning har levt kvar in i vår tid. En bildad människa vet att föra sig i olika sammanhang, kan konversera och referera till klassiska filosofer och konstnärer. Genom folkrörelsernas framväxt i slutet av 1800-talet kom begreppet bildning ännu en gång att laddas med nya betydelser. Folkbildningen gör sin entré.

Folkbildningen kidnappar bildningen

Vissa menar att ordet folkbildning – bildning för folket – var en regelrätt kidnappning av det klassiska bildningsbegreppet. Folkbildning blev svaret på överklassens bildningsideal och monopol på högre utbildning. Nu skulle arbetare och bönder, genom studiecirklar och folkhögskolor, bilda sig för att ta plats i samhället. Från början har folkbildningen både en praktisk och teoretisk inriktning. Det handlar om att lära sig plöja och skriva föreningsprotokoll, men också tolka skönlitteratur och fördjupa sig i politiska ideologier. Själva bildningsbegreppet kopplas nu samman med frihet, alltså medborgarnas vilja och rätt att bilda sig. Från start finns en stark koppling mellan folkbildning och de-

mokrati. Den allmänna rösträtten ger arbetare och bönder mer makt. Studiecirkeln och folkhögskolan blir platsen där människor bildar sig för att kunna utöva denna makt. Även sättet att lära har demokratiska inslag, vilket fortfarande betonas i studiecirklar och folkhögskolekurser. Andra tidiga folkbildningstankar lever också kvar. I folkbildningens gemensamma idéprogram Vägval & Vilja står det att ”folkbildningen möter ett växande behov av bildning … Vi skapar förutsättningar för lärande och möter människors behov av sammanhang, insikt och personlig utveckling”. Det är ord som säkert skulle kunna ha skrivits i folkbildningens barndom.

Bildning och utbildning – inte samma sak

Bildning finns med i ordet utbildning. Du kan utbilda sig till läkare, men knappast bilda dig till läkare. Skillnaden mellan bildning och utbildning är ganska tydlig. Utbildning sker i allmänhet utifrån ett syfte, ofta ett yrke. Den har ett givet mål och avslutas med betyg eller intyg. Bildning är något mer än så, vilket vi återkommer till. Den här skillnaden är rykande aktuell, där det diskuteras om skolans roll är att utbilda för arbetsmarknadens behov. Begrepp som ”kompetensförsörjning” och ”anställningsbarhet” betonar just detta. Men vad händer då med de bildande inslagen? Många hävdar att dagens skola fokuserar alldeles för mycket på mätbar och fragmentiserad kunskap. Andra betonar kunskapens ”nytta” och anser att tydliga mål om vad eleverna ska lära sig behövs. Några menar att det inte måste vara antingen eller – utan både och. Skoldebatten fortsätter!

Bildningens innebörder

Det svårt att ge ett kort och koncist svara på vad bildning egentligen är. Det finns helt enkelt ingen gemensam definition. Bildningsbegreppet är därför både spännande, och ibland irriterande svårfångat. Vi har redan konstaterat att bildning är något annat än mätbar kunskap och utbild- »

cirkeln 5


BIL D : THO M AS Ö STLU ND

FRÅN VÄNSTER: Nina Chris-

toffersson, Viktor Johansson och Robin Larsson. Tre medarbetare i Studiefrämjandet med många tankar om det inte helt enkla begreppet bildning.

ATT VARA BILDAD ÄR ATT SÖKA – INTE VARA SÄKER

Förståelse för andra, ett sökande sinnelag och förmåga att erkänna sin egen okunskap. Det är tre egenskaper hos en bildad människa, enligt tre medarbetare i Studiefrämjandet.

»

Vad betyder bildning? Vad utmärker en bildad människa? Cirkeln ställde frågorna till tre medarbetare i Studiefrämjandet. Viktor Johansson, 27, arbetar med spelkultur och film på Studiefrämjandet i Falun. Robin Larsson, 29, bor i Söderhamn och har fokus på kultur. Nina Christoffersson, 54 från Leksand arbetar med hundägarverksamhet och administration. Bildning är en del av deras vardag, ändå är det inte helt enkelt att sätta fingret på innebörden i ordet.

– Min första tanke är den stora skillnaden mellan utbildning och bildning, säger Nina. Hon hänvisar till Ellen Keys berömda citat om att bildning är det som finns kvar när vi glömt vad vi lärt oss. – Jag gillar det uttrycket. Kunskap kan du stapla på hög i din hjärna, bildning är mer ett förhållningssätt till världen.

Medvetna val

Vad består då detta förhållningssätt av? – En tanke är att förknippa bildning med människors förmåga att göra medvetna val, säger Viktor. Nina hakar på och menar att viss kunskap om omvärlden och samhället krävs av en bildad människa, just för att kunna se sig själv i ett större perspektiv.

» ning för ett givet syfte. Men vad är det då? Här är några tankespår:

En del av dig själv En definition säger att ”bildning är den kunskap som blir en del av din personlighet”. Där kunskap handlar om att veta – 6

cirkeln

– Ordet allmänbildad gillar jag. Det har i och för sig mer med kunskap att göra. Men om man kopplar det till bildning så handlar det om att förstå de sociala strukturerna i vårt samhälle. – Kanske också förmågan att förstå sin egen roll i samtiden, att se sig själv i ett större perspektiv, tillägger Viktor. – Ja, men också kunna inse att andra kan se saker och ting på ett annorlunda sätt än vad du själv gör, menar Nina.

Motsatsen till elitism

För många är ordet bildning fortfarande förknippat med klassisk kunskap – från grekiska filosofer till de stora författarna och kompositörerna. Något som underförstått placerar den bildade människan i

innebär bildning att göra kunskapen till en del av din person, ditt sätt att vara och förstå dig själv som människa. Ord som ”insikt”, ”reflektion” och ”sammanhang” återkommer ofta i beskrivningen av vad bildning är. Det säger något om den innebörd som många ger bildningsbegreppet.

ett överläge gentemot andra. Robin vänder sig mot det resonemanget. – För mig är bildning snarare motsatsen till elitism. Bildning är något du delar med andra, ett slags gemensamt sökande efter kunskap, säger han. Just relationernas betydelse för bildningen återkommer ofta i samtalet. – Det finns också en emotionell bildning, menar Viktor. Att förstå sig på andra människor, och hur de påverkas av ditt agerande, vad du säger och gör. Då närmar vi oss folkbildningens vardag i studiecirklar och grupper, där just det gemensamma lärandet är en central beståndsdel. – Cirkeldeltagare söker ofta både kunskap och gemenskap. Det låter kanske svävande, men i en bra cirkel gäller det att få till ett aktivt utbyte mellan deltagarna. Det har också med bildning att göra, säger Viktor.

Erkänna sin okunskap

I den processen har ofta cirkelledaren en nyckelroll. – Ett typexempel på en cirkel som inte fungerar är när ledaren saknar den där sökande egenskapen, utan har en klar idé om hur något är och ska vara, säger Robin. Viktor instämmer: – En bra cirkelledare leder inte en lektion, utan kan kasta upp ett påstående, sedan ducka och vänta in reaktionerna från deltagarna. Utifrån dessa praktiska erfarenheter enas de tre om att tvärsäkerhet rimmar illa med bildning. Eller som Robin uttrycker det: – En bildad människa är trygg i att kunna erkänna sin egen okunskap. Att inte vara säker, utan sökande, det är att vara bildad. l

Resa utan mål Någon har beskrivit bildning som ”en resa utan mål”. Kan verka flummigt, men kanske kan du se bildning som en livslång strävan efter djupare insikt om dig själv, andra människor och det samhälle du lever i. Vissa pratar om ”bildningsproces-


Verklig kunskap är att förstå omfattningen av ens okunnighet. ser” som pågår livet igenom, ibland mer intensivt, ibland långsammare – men aldrig helt avstannande. Då förstår man också att ingen kan gå en kurs och bli ”färdigbildad”.

Individuell och kollektiv Kan man bilda sig på egen hand? Kanske det, men många menar att bildning är kopplat till människan som social varelse. Särskilt gäller detta i folkbildningen, som från start betonade bildningsprocessens kollektiva inslag. Men bilden är inte entydig. Att läsa och tänka är i hög grad individuella sysselsättningar. Samtidigt fanns då – och finns fortfarande – bärande tankar om att bildning sker i mötet med andra. Säkert har det att göra med bildningens betoning på gemensam dialog och reflektion. Det underlättas i möten med andra.

Sökande ”Verklig kunskap är att förstå omfattningen av ens okunnighet”, är ett citat från Konfucius. Det kan också gälla för bildning. Tvärsäkerhet och bildning går helt enkelt inte ihop. Snarare är tvivlet, osäkerheten, kanske även nyfikenheten, viktigt bagage på bildningsresan. Många fundamentalister betraktat sig nog själva som bildade, men fundamentalism rimmar illa med ”öppenhet för det okända”, som någon har beskrivit bildning.

Kunskap och bildning Finns det en motsättning mellan kunskap och bildning? Nej, hävdar nog de flesta. Snarare är kunskap en nödvändig, men inte tillräcklig, beståndsdel i bildningen. Många intellektuella, från den tyske Wilhelm von Humboldt och framåt, har betonat tänkandets betydelse i bildningen. Och tanken kan begränsas av bristen på kunskap och perspektiv. För Humboldt var språk, matematik och historia nycklar till djupare förståelse för livet och världen. Allmänbildning är kanske inget gångbart begrepp i vår tid av specialisering och professionalisering. Men få förnekar att bred orientering i tid och rum vidgar möjligheterna att jämföra, reflektera över likheter, olikheter och se sammanhang i tillvaron.

Bildning och moral ”Bildad är den som aldrig kränker en annan människa”, har folkbildningspionjären Gösta Vestlund sagt. I boken Bildning och praktisk klokhet betonar Ruhi Tyson de moraliska aspekterna av bildning. Han beskriver undervisningssituationer som inbegriper övningar i empati och deltagande i sociala projekt, där ”eleverna får öva sig i moraliska handlingar”. Filosofen Sharon Rider är inne på samma spår när hon i UR:s program Lärandets idéhistoria säger att ”man bildar till personlighet. Till att bli en individ som är kapabel att ta ansvar för sitt tänkande och handlade. Som kan resonera och korrigera sina fördomar”. Nu är det troligt att ledande nazister i trettiotalets Tyskland såg sig själva som ytterst bildade. Ännu en paradox, som visar på bildningsbegreppets svårfångade och föränderliga innebörd.

Den bildade människan

Vad utmärker då den bildade människan? Många ryggar tillbaka för frågan. Som om det skulle strida mot bildningens själva väsen att göra en checklista på en bildad människas egenskaper. Kanske värjer de sig därför att en bildad individ förutsätter motsatsen – att någon är obildad. Och vem vill vara eller peka ut en sådan? Om man ska sammanfatta kan denna lista ändå ge vissa ledtrådar. En bildad människa: är intresserad av att se mönster och förstå sammanhang – i livet och samhället. är mer sökande än tvärsäker. är nyfiken och öppen för människor och företeelser – även de annorlunda och oväntade. försöker inse sina handlingars konsekvenser. ger sig tid att tänka och reflektera över tillvaron. Det går säkert att ha invändningar mot dessa påståenden. Det är fritt fram för dig som läser att ha det. Möjligtvis är det ett tecken på att du själv är en bildad människa! l

• • • • •

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Lyssna och läs vidare

• LÄRANDETS IDÉHISTORIA: Vad är bildning

Nya böcker om bildning SVERKER SÖRLIN:

Till bildningens försvar (Natur & Kultur) Sverker Sörlins bok har underrubriken ”Den svåra konsten att veta tillsammans”. Han menar att bildning behövs just i vår tid, ”när mörka skuggor drar över världen” och ”när sanningen privatiseras och allt fler stängs inne i åsiktsburar”. Sverker Sörlin är idéhistoriker och författare. RUHI TYSON:

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning (Natur & Kultur) Vad är det som gör att en elev uppfattar skolan som meningsfull? Vad är en bra ledare och en bra förebild? Ruhi Tyson är bokbindare och filosofie doktor i pedagogik. Hans nya bok innehåller många berättelser från möten med elever i skolsituationer. Teoretiska perspektiv kopplas samman med konkreta tankar kring praktisk bildning, yrkesbildning och moralisk bildning.

• •

BERNDT GUSTAVSSON:

Bildningens dynamik (Bokförlaget Korpen) Berndt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. I boken Bildningens dynamik har han samlat ett långt livs skrivande och tänkande om bildningsbegreppet. Det handlar bland annat om bildningens framväxt och olika bildningsideal. Särskilda delar ägnas även bildningens dimensioner och institutioner.

(Utbildningsradion).

• ANEKDOT – Bildningspodden: Bildning. • FOLKBILDNINGENS VÄGVAL & VILJA (Folkbildningsrådet).

cirkeln 7


BIL D : ISTO CK

notiser Mer liv i trädgården NATURLIGTVIS – biologisk mångfald i din trädgård heter Naturskyddsföreningens nya årsbok. En inspiration och hjälpreda för dig som vill bjuda in det vilda i din närhet. På www.naturskyddsforeningen.se/naturligtvis kan du provläsa två kapitel och beställa boken. På webbplatsen finns också en checklista att ladda ner med ett enkla åtgärder för ökad biologisk mångfald i din trädgård. Naturligtvis är skriven och formgiven av Justine Lagache.

Ja till demokrati – nej till ökad styrning och kontroll Folkbildningens organisationer instämmer i att civilsamhället ska värna demokratin, men riktar kritik mot förslaget från utredningen Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället.

» Civilsamhällespodd CIVILSAMHÄLLESPODDEN drivs av Tjarls

Metzmaa och här finns massor för dig som är intresserad av föreningsliv och ideellt engagemang. Hela 61 program finns att lyssna på Avsnitt #60 har rubriken Att arrangera och här intervjuas Sam Anlér, grundare och projektledare för spelkulturkonventet NärCon. Det handlar om om hemligheten och konsten att arrangera saker. På podden kan du även lyssna på avsnitt om innovation i civilsamhället, flytande demokrati, att vara ordförande och mycket annat.

Idrottsklubbar, kulturföreningar, studieförbund och många andra ideella organisationer tar varje år emot stora summor pengar från staten. Den statliga Demokrativillkorsutredningens syfte har varit att säkerställa att allmänna medel går till verksamhet som är förenlig med samhällets grundvärderingar. Sådana krav har funnits tidigare, men utredningen föreslår nu tydligare och mer enhetliga krav (se ruta). Flera av folkbildningens organisationer ställer sig bakom innebörden i utredningens demokrativillkor, men varnar samtidigt för ökad styrning och kontroll av civilsamhället – och även för ökad administration. De tio studieförbundens intresseorganisation, Studieförbunden, menar i sitt remissvar att de nya demokrativillkoren inte tillför något. Studieförbunden ”förespråkar en mer tillitsbaserad styrning än idag, snarare än ökad kontroll.” De varnar för en statlig kontrollapparat och vill även att organisationer ges chans att bättra sig om överträdelser sker.

Folkbildningsrådet ser positivt på ett gemensamt demokrativillkor, men pekar samtidigt på att det innebär utmaningar i tillämpningen, eftersom civilsamhället – inte minst studieförbund och folkhögskolor – är organiserade på olika sätt, med skiftande kopplingar till sina medlemsorganisationer och huvudmän.

Förslag till

Demokrativillkor Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter, 1. UTÖVAR VÅLD,

2. DISKRIMINERAR eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. RÄTTFÄRDIGAR, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. MOTARBETAR det demokratiska

styrelseskicket.

Ur betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35)

ETT GLAPP: 46 PROCENT AV UNGA I ÅLDERN 16-25 ÅR ÄR INTRESSERADE AV ATT PÅVERKA I FRÅGOR SOM RÖR DERAS KOMMUN. 17 PROCENT ANSER ATT DE HAR MÖJLIGHET ATT GÖRA DET. KÄLLA: UNGIDAG.SE

8

cirkeln


Hela landet runt

En ny studiesäsong väntar. Cirkeln har spanat efter spännande och folkbildande aktiviteter landet runt. Här är något av allt som händer. Detaljerad info om dessa aktiviteter och mycket mer på www.studieframjandet.se Många av arrangemangen genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

Mikrofabriken

kan du spela rollspel, brädspel och figurspel. Lördagar, 14.00-17.00 (eller längre). Främst för unga, 6-25 år, men alla är välkomna. Gratis och inga förkunskaper krävs. Sista lördagen före jul är det säsongsavslutning.

lemmarna förverkliga olika projekt. Här finns maskiner och utrustning av allehanda slag. På måndagskvällar är alla välkomna att lära känna föreningen och Mikrofabriken. Läs mer på mikrofabriken.se.

PÅ KULTURHUSET i Jönköping

21 DECEMBER 2019

Hej häst!

I samarbete med Röbäcks 4H-gård utanför Umeå anordnar Studiefrämjandet kurser i hästskötsel och ridlära. ”Trygga hästar och pedagogiska ridlärare” utlovas. 21 kurstillfällen under vårterminen. UMEÅ 21 JANUARI

VANDRING I YNGSJÖ

HOPP MED HUND

naturens skiftningar.” Det utlovas på en sex kilometers lördagsvandring i skånska Yngsjö. Arrangeras med Turistföreningen. Ta gärna med fika, uppmanas i inbjudan.

hoppteknik? Endagskursen är öppen både för dig som vill delta med hund eller enbart lyssna, titta och lära. Passar alla människor och hundar (från 8 månader).

YNGSJÖ 11 JANUARI

SÖDERTÄLJE 25 JANUARI

”VI UPPLEVER VINTERNS och

ÖPPET FÖR SPEL

PÅ BASIS i Stockholm finns Barnens konstskola där yngre kan bekanta sig med olika material, med lekfullheten och fantasin i centrum. Grupper 4–15 år. Konstskolan Basis drivs av Studiefrämjandet

STOCKHOLM JANUARI

SJUNG BEATLES

VILL DU SJUNGA BEATLES och lära dig mera om den odödliga gruppen? Här får du sjunga sångerna, prata om skivorna och om gruppmedlemmarna. Cirkeln leds av Rune Blidh – författare, poet och trubadur.

KRISTINEHAMN 19 FEBRUARI

FÅGLAR 08.00 NYÅRSDAGEN

HUR MÅR DU och din hjärna?

Den här kursen tar upp frågor om minne, mental skärpa och stresshantering. Kursen på sex träffar leds av Peter Wilhelmsson, expert på näringsmedicin och författare till boken Hjärnhälsa.

GÅ UPP TIDIGT och fira 2020

på en nyårsexkursion med Hudiksvallsregionens fågelklubb. Ett ”artrace” där det gäller att se så många arter som möjligt under dagen. Samling vid Lillfjärdens utfodringsplats,

FALUN 27 JANUARI

GÖTEBORG 21 DECEMBER

Barnens konstskola

VILL DU FÖRBÄTTRA din hunds

RÄDDA HJÄRNAN

PÅ MIKROFABRIKEN kan med-

Till binas ära

INTRODUKTIONSKURS för dig

som vill veta mer om bin. Du får lära dig om pollinering, biodling och om binas betydelse i ekosystemet. Om vädret tillåter blir det ett besök på bigården. KALMAR 14 JANUARI

HUDIKSVALL 1 JANUARI

DISTANSCIRKEL

Sticksugen?

bokföring, kreativt skrivande… varför inte gå en distanskurs i cirkelform? Du följer ett schema och har kontakt med ledare och deltagare via nätet. Många kurser startar i januari. Info på studieframjandet.se

virka? Här träffar du andra sticksugna och får hjälp av ledare om du kört fast. Ta med stickor, virknålar, garn och gärna goda idéer. Öppet torsdagseftermiddagar, gratis men anmäl i förväg.

FÖRENINGSKUNSKAP, köpa valp,

HELA LANDET

GILLAR DU ATT sticka eller

KÖPING TORSDAGAR

cirkeln 9


Nytt studiematerial möter

VÄXANDE JAKTINTRESSE Det nya studiematerialet Jägarskolan ska locka fler att utbilda sig till jägare. Och intresset för jakt har ökat på senare år, inte minst bland kvinnor. 528 SIDOR OCH ÖVER 1 000 BILDER.

»

– Det är ett uppsving för Jägarskolan. Vi har just nu sjuttio anmälningar till fem kurser i norra Skaraborg. Det säger Veronica Lindberg, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Skövde. Fler unga och kvinnor anmäler sig till kurserna, i norra Skaraborg är nu var femte deltagare på Jägarskolan kvinna.

dagogisk än tidigare, med enklare språk och vackra bilder. Boken kommer att bli användbar inte bara på kursen, utan även efter att deltagarna börjat jaga, tror hon. Veronica uppskattar även att materialet är mer digitalt än tidigare, med qr-koder i boken som kopplar till material på webben.

Klimatsmart kött

Både Veronica Lindberg och Ulf Johansson anar att det ökande jaktintresset kan kopplas till klimatfrågan. – Vilt är ju det mest klimatsmarta kött du kan äta i dag, menar Veronica Lindberg. – Det naturliga viltköttet spelar roll, och intresset för att komma ut i naturen, liksom naturligtvis spänningen med själva jakten, säger Ulf Johansson. En del som vill lära sig jaga önskar komprimera studierna till en intensivkurs. Både Ulf

Vilken stor bok!

Lagom till det växande jaktintresset lanseras nu det nya studiematerialet Jägarskolan. Det har tillkommit efter ett gediget arbete, där tidigare deltagare och ledare involverats. Mer bilder och fler konkreta tips, var ett par önskemål. – Viltet och jaktformerna är desamma, men nu presenterar vi allt på ett mer modernt sätt, säger Ulf Johansson, utbildningsansvarig på Svenska Jägareförbundet. Veronica Lindberg har ännu inte använt materialet, men första intrycket är positivt. – Oj vilken stor bok, var min första reaktion. Den är mer pe-

• Huvudbok, 528 sidor. • Häfte om lagstiftning. • Studiehandledning. • Kompletterande material via det • cirkeln

ULF JOHANSSON, utbildningsansvarig på Svenska Jägareförbundet.

Johansson och Veronica Lindberg är lite tveksamma till detta. – Studiecirkelformen är utmärkt för den som vill lära sig bli jägare. Det tar tid att ta till sig allt innehåll, och dessutom är det bra att deltagarna hinner reflektera mellan utbildningstillfällena, säger Ulf Johansson. Veronica Lindberg håller med, och på Studiefrämjandet i norra Skaraborg är det traditionella Jägarskolor med 12–15 träffar som gäller. – Några anordnar intensivkurser här omkring, men jaktlagen är lite misstänksamma mot dessa jägare. Jag tror på längre utbildningar så att du får diskutera med andra och dessutom hinner smälta kunskapen. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

JÄGARSKOLAN

10

VERONICA LINDBERG, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Skövde.

webbaserade e-jakt, bland annat filmer, ljudbok, övningsfrågor inför Jägarexamen med mera. Boken Jägarskolan är skriven av Ulf Lindroth, jägmästare och journalist.

OM JAKT OCH JÄRGAREFÖRBUNDET

• Det finns cirka 300 000 jägare i Sverige. • Svenska Jägareförbundet är landet största • •

organisation för jägare, med cirka 150 000 medlemmar. Jägareförbundet är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Studiefrämjandet och Jägareförbundet samarbetar över hela landet med Jägarskolan och andra utbildningar.


BIL D : ISTO CK

notiser TA TILL STÄRKT EGENMAKT och ökad självkänsla genom

eget skrivande. Det är tanken med projektet Orda som nu drar igång i Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. I orda får deltagarna, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning, möjlighet att skapa egna texter och livsberättelser. Resultaten ska presenteras i en antologi och en utställning.

BILD: ROBERT STALBRO

Orda pågår i tre år och har fått 3,4 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden. Projektet genomförs i samarbete med bland andra Funktionsrätt Uppsala, FUB och Litteraturcentrum.

Nytt centrum för forskning om civilsamhället

CIVILSAMHÄLLET BRUKAR BESKRIVAS som det som sker i samhället, vid sidan om

näringsliv, offentlig verksamhet och privatliv. Det handlar om människors ideella engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och nätverk. Nu har Centrum för civilsamhällesforskning bildats på Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm. Forskningen kan handla om allt från filantropi och välgörenhet till ideellt ledarskap och folkbildningens roll i samhället.

TUSEN TRÄDGÅRDAR

men låt trädgårdsdrömmarna leva! Det är redan nu dags att ladda för Tusen Trädgårdar, den 28 juli 2020. Då du kan visa dina odlingar för andra – eller besöka andras trädgårdar över hela landet.

VINTER JAVISST,

Karusellsnurr! UNDER HÖSTEN HAR anmälningarna strömmat

BILD: I STOCK

in till 2020 års upplaga av Studiefrämjandets landsomfattande turnéer Livekarusellen och Danskarusellen. I år har 349 band och artister ansökt om att vara med på Livekarusellen. Mest pop och rock, men även 21 hiphopartister samt genrer som jazz, funk, emo och reggae. Till Danskarusellen har 75 grupper anmält sig, i en massa olika dansstilar. Bland annat street, jazz, Bhanga (indisk dans) tribal fusion samt folkdans från Polen, Indonesien och Grekland. Lokala spelningar och dansframträdanden sker över hela landet från januari. Riksfestivalen går av stapeln lördag den 30 maj på Magasinet i Falun. Mer info på livekarusellen.se och danskarusellen.se

156

FOLKHÖGSKOLOR FINNS ÖVER HELA LANDET. CIRKA 30 000 PERSONER PER TERMIN GÅR PÅ FOLKHÖGSKOLORNAS LÅNGA KURSER.

cirkeln 11


BIL D : THRO N U L L BE RG

Närbild LASSE BERG

Nyfiken

världsmedborgare i tid & rum


och skrivit ännu fler böcker. Kalahariböckerna om människosläktets ursprung blev Lasse Bergs genombrott hos en bred publik. Här visar han att vi människor är skapta för samarbete, gemenskap och vänlighet. En hopplöst förlegad tanke, kan tyckas. Men faktum är att den fungerade bra i hundratusentals år. Nyfikenheten och glädjen att berätta är drivkraften för Lasse Berg. Och den finns kvar, trots den stora sorg som drabbade honom för några år sedan. HAN HAR BOTT I ELVA LÄNDER

»

Vi sitter på ett klassiskt fik i Stockholm där heltäckningsmattan luktar cigarettrök sen svunna dagar. Lasse Berg greppar mitt block och skriver ”Han tog en kanelbulle, dagen till ära”. Det är nämligen kanelbullens dag och Lasse Berg säger att det är den godaste kanelbulle han någonsin ätit. Han har kallats Sveriges mest optimistiska journalist och känns också som Sveriges snällaste man när han till och med berömmer valet av fönsterbord för vår intervju. Han som speglat världen genom sin klokhet och oändliga nyfikenhet i femtio år. Och hans tre böcker om Kalahari har sålts i över 100 000 exemplar och fått många att fundera på människans ursprung. – Från början föddes vi in i en samlargrupp på 20-30 människor. En grupp som hjälptes åt att ordna mat, visade varandra respekt och var snälla mot varandra. Det var nödvändigt för gruppens och artens överlevnad. Då var den väldiga sabeltandade katten fienden, i dag är det ensamheten. När flocken inte längre är vår givna hemvist måste vi kämpa för att skaffa vänner, mat och en bostad.

paleontologi, och varvat med egna upplevelser från olika platser och länder. Men hur började egentligen hans intresse för världen och människans ursprung? Jo, som 22-åring hörde han nationalekonomen Gunnar Myrdal säga i en radiointervju att den som inte gjort något spännande av sitt liv innan 25 års ålder kunde glömma resten. Då lämnade han raskt jobbet som flygmeteorolog, slog följe med en resglad kvinna, köpte en blå folkabuss och gav sig ut i världen. Tillsammans åkte de till krigshärdar och fattiga länder. – Jag har inte sökt adrenalinkickarna eller utsatt mig för fara medvetet, jag är egentligen en fegis. Det är nyfikenheten och lusten att berätta som » har drivit mig.

LASSE BERGS

Recept för ett gott liv • Promenera sex kilometer om

Resglad kvinna och folkabuss

I Kalahari-böckerna beskriver han människans utveckling – från hominiderna, förmänniskorna, till Homo Sapiens. Alltså från det att vi ställde oss på två ben och så småningom utvandrade från Afrika och spred oss över hela klotet. Hur vi gått från att vara samlarfolk till att bli bofasta. Och vad som hänt med varelsen människan på vägen. I sina studier har Lasse Berg intervjuat vetenskapsmän inom både evolutionslära, arkeologi och

För din egen lyckas skull – gör en människa glad nu!

• •

dagen med några vänner. Jogga någon gång då och då lite längre mot horisonten. Sitt i naturen totalt avslappnad med alla sinnen öppna som en vråk i en trädtopp. Lyssna på tystnaden, känn dofterna, njut av grönskan, titta på det som rör sig. Förakta ingen, lämna aldrig någon människa utanför, mobba aldrig

• •

någon. Du är märkvärdig, men det är andra också. Lös problem genom att i första hand skämta om dem, i andra hand genom att snacka om dem så att ingen förlorar ansiktet och känner sig förödmjukad. För din egen lyckas skull – gör en människa glad nu! KÄLLA: LASSE BERG

cirkeln 13


» Bott med ursprungsfolk Under perioder har Lasse Berg bott med sanfolket i Kalahari-öknen, världens äldsta ursprungsfolk. Och trots att våra livsvillkor ändrats vartefter menar han att vi människor fortfarande är gjorda för att leva i grupp och samarbeta, precis som sanfolket. Gruppen klarar sig dessutom bättre om inte alla är lika. Han liknar gruppen vid en verktygslåda. – Det går inte att bygga ett hus med bara skiftLASSE BERG 77 nycklar. Likadant är det med oss människor – vi FÖDD: I Sundsvall, behöver varandras olikheter, de begrundande, de uppvuxen i Båstad. sociala, de med olika diagnoser och pessimisterBOR: Uppsala och Frankrike. na likväl som optimisterna. Är alla lika får vi inget FAMILJ: Frun Ingrid och motstånd och då är det svårt att utveckla egna tanTre döttrar (varav två i livet), kar. Ingen blir geni på egen hand. barnbarn. Eftersom gruppens olikheter är av betydelse kan GÖR: Författare, journalist, vår pannlob särskilja hundra olika personligheter, dokumentärfilmare, berättar han. Och samlarfolken behövde varken nationalekonom och bossar eller hövdingar, det var sammansättningen ornitolog. Har ett nytt av gruppen som var viktigast när den skulle röra bokprojekt på gång. sig i växlande biotoper. LYSSNAR PÅ: Lättsam klasVåldsamma av jordbruk sisk musik när han skriver, På samlarfolkens tid fanns det inget vi och dom. typ Vivaldi – det som hans De begreppen kom till när vi för 10 000 år sedan dotter kallade ”pappamusik”. LÄSER:: Science Nature och blev bofasta, började med jordbruk och gjorde följer världens nyhetsflöde marken till privat egendom. Då blev vi också sjudagligen via en rad olika kare, mindre jämlika och mer våldsamma. tidningar. – Utan närhet till varandra blir det ingen förVAD GÖR DIG ARG: Dåliga ståelse och insikt, i stället blir det avståndstaganbilförare. de och utanförskap. Det är när det blir fråga om HUR MÅR DU: Bra, trots att mark, makt och egna fördelar som det skapas ett vi jag aldrig tränat. och ett dom. Som när Donald Trump vill bygga en VACKRASTE FÅGELLÄTET: mur mot Mexiko. Koltrasten. Lasse Berg anser att människan är god av naturen, men enastående anpassningsbar och riskabelt anpasslig. Han bodde drygt tre år i Rwanda direkt

om

ATT LÄSA

efter folkmordet då en miljon människor dödades på en månad. – Av det bästa hos människan, gruppkänslan, kan man också skapa ett vi och ett dom som enkelt kan göra en snäll människa till folkmördare.

Lyckan är social

I tredje boken om människans ursprung återvänder han till en by i Indien som han besökte på sextiotalet för att se hur människorna lever där i dag. Han inser att konsumismen gjort sitt intåg när köerna ringlar sig långa till det nybyggda köpcentret och när barnen i byn skrattar åt hans gamla mobiltelefon. De som för femtio år sedan inte hade tillgång till vatten har nu egna Iphones. – I dag bygger vi gruppkänsla via varumärken. Fina varumärken ger gemenskap och tillhörighet oavsett om det är en ryggsäck från Fjällräven eller en väska från Louis Vitton. Vi får de andras respekt, de ser oss och vi är värda nåt. Trots att människorna i den indiska byn hade fördubblat sin livslängd, fått fungerande avlopp och börjat drömma om att kunna köpa en traktor var de inte lyckliga när han frågade dem. – Grundläggande materiell välfärd är en förutsättning för lycka, men all lycka har med det sociala att göra.

Sorg efter älskad dotter

Lasse Bergs senaste bok skildrar varken Sanfolket i Kalahari eller den lilla byn i Indien. Den handlar om yngsta dottern Linda som dog i en tragisk olycka för tre år sedan. Om en pappa som försöker ta sig igenom det värsta en förälder kan råka ut för. Om en människa i sorg och en älskad dotter. Om att mista, sakna, sörja och trösta. – Efter Lindas död slutade jag helt att läsa och skriva, vilket jag gör varje dag annars.

Om människans utveckling Gryning över Kalahari – hur människan blev människa Skymningssång i Kalahari – hur människan bytte tillvaro Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet

• • •

Om sorg Ändå inte försvunnen: om sorg, tröst och att vara människa

Alla böcker utgivna på Ordfront förlag.

14

cirkeln


BIL D : HU G O RÖJ GÅRD

Kabaréduon Sweet Dreams består av Anna Jonsson (till vänster) och Sara Nilsson. Antologin Brev till trädkramarnas barnbarn är deras senaste projekt.

Av det bästa hos människan, gruppkänslan, kan man också skapa ett vi och ett dom som enkelt kan göra en snäll människa till folkmördare. Det mesta kändes futtigt. Jag och min fru Ingrid bestämde oss för att bara omge oss med snälla människor efteråt. Efter två år när Ingrid åkte iväg på en kortare resa så kom plötsligt lusten och behovet av att skriva tillbaka. Boken om Linda kom till på tre veckor. Han skrev på dagarna och grät på kvällarna när han läste igenom det han skrivit.

Prata har hjälpt

Under 2019 har han varit ute på bibliotek runt om i landet för att prata om boken. Samtidigt som det har varit svårt att tala om sorgen har det ändå hjälpt honom. – Det brukar vara underbara frågestunder. Jag blir stärkt av dem som är intresserade och kanske själva upplevt sorg. Och likväl som jag alltid undersökt hur det är att vara människa har det också blivit ett sätt för mig att undersöka sorgen. Världsmedborgaren Lasse Berg som bott i över elva länder delar i dag sitt boende mellan Uppsala och södra Frankrike. Men hemma är fortfarande barndomens Båstad och Bjärehalvön där han växte upp. Och där koltrasten drillar. l TEXT: GERD ERIKSSON

LASSE BERG

associerar

Nyfikenhet: Kanske min viktigaste drivkraft. Samarbete: Förutsättning för vår tillvaro under sex miljoner år. Studiecirkel: En av det moderna livets bästa idéer. Lycka: Att få vandra med de mina mot horisonten. Sorg: Saknad. Bildning: Bra att ha.

Till trädkramarnas barnbarn NY BOK FÖR SAMTAL OCH ÖVNINGAR Texter, samtalsfrågor och rollspel. Det är några ingredienser i den nya boken Brev till trädkramarnas barnbarn, en antologi om miljökamp, klimat och massbilism.

»

”Ni som nu är unga och handlingskraftiga måste nu ta ansvaret att mobilisera människor till den totala omställning av vårt sätt att leva, arbeta och förflytta oss, som krävs för att nå målet – ett rent och resursuthållande liv på en gröns- kande jord.” Det skriver förre miljöministern och talmannen Birgitta Dahl i inledningskapitlet av Brev till trädkramarnas barnbarn. Antologin tar upp dagens och framtidens miljöutmaningar. Bland annat skriver professor Gunnar Falkemark om bilismen och Åsa Romson om ”rätten till ren luft även i städerna”. Varje skribent avslutar sin text med egna samtalsfrågor. Boken innehåller även rollspelet Spelet om motorvägen med ett antal karaktärer och scener. Det pedagogiska upplägget med diskussionsfrågor och övningar gör att boken går bra att använda i studiecirklar. Titeln Trädkramarnas barnbarn

anspelar på en av Sveriges största miljöaktioner, då tusentals personer på 1980-talet försökte hindra ett nytt motorvägsbygge genom Bohuslän. Bakom boken står Sweet Dreams, en kabaréduo som gjort över 500 framträdanden runt om i landet om miljö- och rättvisefrågor. Deras senaste föreställning heter just Trädkramarna. l • Brev till trädkramarnas Barnbarn är producerad med stöd av Studiefrämjandet i Väst och Västra Götalandsregionen • Mer info på www.sweet-dreams.se

Brev till trädkramarnas barnbarn en antologi om miljökamp, klimat och massbilism

MED TEXTER AV BIRGITTA DAHL, ÅSA ROMSON, GUNNAR FALKEMARK, MATTIAS HÖJER, MARTIN HEDBERG, MARIE AREHAG, BIRGIT NIELSEN, ANNA WESTERLING, ANNA JONSSON & SARA NILSSON

cirkeln 15


Utvecklat cirkelledarskap hör till folkbildningens viktigaste personer. Uppgiften är att få gruppen att fungera bra och deltagarna att trivas. Följ med när tolv personer samlas till cirkelledarutbildning i Stockholm. En dag med teori, praktiska övningar – och minst sagt livliga diskussioner! CIRKELLEDARNA

16

cirkeln

»

– Ledarutbildning är nyttigt, och hittills tycker jag det är jättebra, säger Anna-Lena Wiik, 37. Hon får medhåll av Rashid Abdi, 39. – En perfekt kurs, jag lär mig mycket här om hur en ledare ska vara. En solig lördag har Anna-Lena, Rashid och ett tiotal andra samlats i Brygghuset i Stockholm. Dags för Ledarutveckling steg 1, fösta delen av tre i Studiefrämjandets utbildningsprogram för cirkelledare. Cirkelledarna har ett särskilt ansvar för att samarbetet i gruppen ska fungera. Men de är varken lärare eller chefer, utan ofta själva en deltagare bland andra. Det gör ledarskapet lite speciellt. – Det roligaste är när de i tanken börjar applicera det vi pratar om på sina egna cirklar. Då förstår jag att kursen är värde-

full för dem, säger Malin Welander som har hållit i ett tiotal ledarutvecklingar. Fokus ligger på att kursdeltagarna ska få tankar och verktyg som de kan ha nytta av till vardags i cirklarna. De får även inblick i vad folkbildningspedagogiken innebär. Ledarutvecklingen är en mix av övningar, gruppdiskussioner och föreläsningar. – Det är spännande när deltagarna hittar beröringspunkter, trots att ämnet för deras cirklar varierar stort, säger Malin.

Halva tiden har gått

Siri Sandquist är inte lika erfaren kursledare som Malin. Det här är hennes andra ledarutveckling. – Jag lär mig otroligt mycket själv hela tiden, säger hon och tittar på klockan. – Nu har halva tiden gått, ropar hon ut över rummet.


Fem faser I GRUPPENS UTVECKLING

Susan Wheelan, forskare från USA, har utarbetat en modell för grupputveckling som används på många håll, bland annat i Studiefrämjandets Ledarutveckling. FAS 1 TILLHÖRIGHET OCH

TRYGGHET: Deltagarna känner inte

varandra, och känner sig för i gruppen. Passar jag in här? Kommer jag att trivas? I början är alla trevliga mot varandra, och gör som ledaren säger.

FAS 2 OPPOSITION OCH KONFLIKT: Gruppen är tryggare och deltagarna kan nu utmana varandra – och ledaren. Det kan bli lite av kamp om gruppens mål, arbetssätt och normer. Ledaren kan ifrågasättas.

INTENSIVA SAMTAL. På ledarutveckling-

en varvas föreläsningar och workshops med diskussioner i storgrupp. Just denna gång är det ett diskussionsglatt gäng som samlats.

HUR ARBETAR EN BRA GRUPP? En övning på ledarutvecklingen handlar om att komma fram till ett gemensamt svar på den frågan. Inte så enkelt.

– Oh nej, redan, vi hinner inte, utbrister en kvinna. Just nu funderar kursdeltagarna, i tre grupper, över frågan: ”Hur arbetar en bra grupp?” De ska ta ställning till tio påståenden, och försöka enas om svaren. Inte så enkelt, visar det sig när alla återsamlas i den stora salen – naturligtvis i en stor cirkel. På mindre än en minut är diskussionen i full gång: – Jag är som jag är, och utgick från vad som ordagrant stod i påståendena. – Man kan ju faktiskt tolka orden olika. – Det var svårt att komma överens, men vi kom nog en bit på väg. – Alltså, vi blev inte osams, men vi tyckte olika. Och så vidare… Varför tror ni vi gjorde den här övningen, frågar ledaren Malin.

FAS 3 TILLIT OCH STRUKTUR: Nu har gruppen (om den överlevt fas 2) hittat fram till en mer harmonisk stämning, där deltagarna känner och accepterar varandra. Ledaren kan koncentrera sig på att coacha och behålla den goda stämningen. FAS 4 ARBETE OCH PRODUKTIVITET: Fokus mindre på deltagarnas relationer – mer på vad gruppen ska uppnå tillsammans. En enad grupp som arbetar mot ett gemensamt mål är något många uppskattar. FAS 5 AVSLUT: Nu är gruppen klar med sin uppgift och kan upplösas – eller fortsätta med nya uppgifter.

– Det var en bra fråga, säger en av deltagarna leende och fortsätter: – Om vi själva ska leda en grupp behöver vi fundera över hur en grupp fungerar.

Gruppens fem faser

Efter den intensiva diskussionen lugnar Malin Welander ner tempot med lite teori. Gruppdynamik står på programmet, och nu väntar en genomgång av gruppens fem faser, enligt den amerikanska forskaren Susan Wheelan. Alla lyssnar intensivt, men det står inte på förrän någon vill kommentera Malins genomgång. – Stämmer verkligen det där, kan inte en grupp liksom hoppa fram och tillbaka mellan olika faser. Att dessa cirkelledare inte köper vilka resonemang som helst går knappast att ta miste på.

Efter en stund tar Siri över och pratar lite om konsten att ge konstruktiv feedback till cirkeldeltagare. Flera på kursen är ledare i kulturämnen, och vid kreativt skapande är det särskilt viktigt att kunna ge » och ta kritik på rätt sätt.

cirkeln 17


ANNA-LENA WIIK är cirkelledare för en grupp unga tjejer i Svenska Turistföreningen. Till vardags är hon pilot.

RASHID ABDI från Hässelby trivs på ledarutvecklingen. ”Bra att få lära mig mer om hur grupper fungerar”, säger han.

MALIN WELANDER på Studiefrämjandet har hållit i ett tiotal ledarutvecklingar. Att ge deltagarna en inblick i folkbildningspedagogiken är en av uppgifterna.

SIRI SANDQUIST gillar att leda ledarutveckling, och lär sig minst lika mycket själv som deltagarna.

18

cirkeln

TANKAR, INSPEL, ÅSIKTER. På ledarutvecklingen upptäcker deltagarna att många

erfarenheter är gemensamma, trots skiftande ämnen i deras cirklar.

Trygghet och tillit

– Det viktigaste för mig är att skapa tillit och trygghet i gruppen, säger Anna-Lena Wiik. Till vardags är hon pilot och på fritiden cirkelledare för en grupp unga tjejer i Svenska Turistföreningen. Cirkeln går ut på att stärka deltagarna genom att umgås och testa olika utomhusaktiviteter – paddling, läger med mera. Den har nyligen dragit igång, så allt är ännu i testläge. Anna-Lena har gått ledarutbildningar förut och funderade om den här kursen skulle kunna tillföra något. – Det har den definitivt gjort, det är alltid bra att fylla på med nya kunskaper. Jag tycker också att passet om folkbildningen var intressant. Allmänbildande! Rashid Abdi från Hässelby utanför Stockholm är cirkelledare i föreningen Mire 2. Till vardags arbetar han som administratör på transportföretaget Arriva. De cirklar Abdi leder handlar om samhällsfrågor, där flera av deltagarna behöver träna svenska språket.

Ledarutveckling

VARJE STUDIECIRKEL ska ha en ledare och i Studiefrämjandet finns cirka 15 000. Studiefrämjandets Ledarutvecklingsprogram har tre steg och erbjuds kostnadsfritt alla ledare. Läs mer om Ledarutvecklingen på www.studieframjandet.se.

– Vi känner varandra i cirkeln, men för mig som ledare är det bra att få lära mig mer om hur grupper fungerar, säger han.

Tysta deltagare

Eftermiddagen fortsätter med gruppdiskussioner, nu med frågan om hur man hanterar den inte alltför ovanliga situationen att några i en grupp pratar väldigt mycket och andra inte alls. – Om två av fem i en grupp är tysta har ju de andra tre lättare att komma överens, säger någon. – Nej, jag håller inte alls med, protesterar en annan. Som ledare ska man se till så att alla kommer till tals. Tankar, inspel och åsikter – av skilda slag. Det kanske är själva idén med ledarutveckling! l TEXT: : THOMAS ÖSTLUND BILD: PER WESTERGÅRD


ÄN RO L REB UIÖ &N HÄR

1

Brädspelshäng och poesi Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Örebro län? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

Studieplan

Skörda regnvatten

DANSA FÖR SJÄL OCH HÄLSA

Anna Dubergs forskningsbaserade metod innebär kravlös dans för unga tjejer som har stressrelaterade fysiska och psykiska problem. Till våren finns planer på att starta en liknande grupp för unga HBTQ-personer. Genomförs tillsammans med Örebro kommun.

2

HÄR KRETSAR ALLT KRING POESI

Pennybridge Poetry är en poesiförening och mötesplats för kulturens olika uttrycksmedel, med poesi som en central punkt för verksamheten. Föreningen vill sprida en människo- och samhällssyn med värdegrunder som bygger på jämlikhet, inkludering, demokrati, solidaritet, rättvisa och ansvar. Öppen verksamhet i Studiefrämjandets lokaler i Örebro.

3

PERMAKULTUR I CIRKEL

I Kumla träffas en kamratcirkel för att rita på sina skogsträdgårdar och permanenta perenna grönsaksodlingar, allt utifrån egna odlingsförutsättningar och önskemål. Utbyte av kunskap, erfarenheter och stor gemenskap!

4

LAGNINGSCAFÉ I NORA

Lagningscaféet i Nora går nu in på sitt tredje år. Kom och laga något gammalt eller få hjälp och tips om hur du gör! Besökarna inspirerar varandra och äter klimatsmart mat och fika.

5

NYA LOKALER I ÖREBRO

I Örebro finns nu kontor och verksamhet samlat i ett hus på hela 800 kvadratmeter. Här finns danssal, replokaler, hantverksrum och studielokaler. Personalen har själva renoverat.

sid A

BRÄDSPELSHÄNG i Nora

6

TILLSAMMANSCAFÉ

Tillsammanscaféet är en mötesplats i Kumla där allt kan hända. Du kan fika, spela musik, dansa, organisera aktiviteter, spela spel – och självklart prata och umgås.

7

DANS FÖR PARKINSON

I Örebro har Studiefrämjandet tillsammans med regionen startat Dans för Parkinson. Dansen ger rytm, styrka, mjukhet, balans och framför allt glädje och gemenskap. När de medverkande dansar är de för tillfället inte sin sjukdom, de är dansare!

8

BRÄDSPELSHÄNG I NORA

I Nora har kommunen öppnat ett nytt allaktivitetshus. Först in är Studiefrämjandet, med ett nytt kontor på plats och många planer, bland annat öppna verksamheter som brädspelskvällar och annan slags spelkultur.

9

Ta hand om regnvattnet

NU FINNS EN NY studiehandledning till boken Skörda regnvatten av Eva Mathiasson och Susanna Widlundh. Författarna står även bakom studiehandledningen, som bygger på fem träffar och handlar om hur du som odlare kan minska sårbarheten och göra fler klimatsmarta val. En del av detta är att ta tillvara på regnvattnet i din trädgård. I cirkeln får du lära dig hur det går till. Studiehandledningen innehåller diskussionsfrågor, praktiska råd, litteraturtips och förslag på aktiviteter.

• Studiehandledningen Skörda regnvattnet är producerad av Studiefrämjandet i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet.

VETENSKAPSPUB

”Våra vetenskapspubar är återkommande arrangemang i sann folkbildningsanda.” Så skriver Lekebergs Revysällskap på sin hemsida. I november berättade historikern Sören Klingnéus om Lekebergslagen och olika aspekter av bergsbruket. Revysällskapet samarbetar med Studiefrämjandet.

10

KONSTEN ATT SLÅ MED LIE

Snaggad gräsmatta eller vacker sommaräng? Föredrar du det senare kan det vara idé att lära sig slå med lie. I Bredsjö lärs grunderna ut. Kursen innehåller säkerhet och hur lien ska vara inställd för att den ska skära bra. Dessutom får du veta hur du får till en ergonomisk och skön arbetsställning.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

ARTMOVEMENT Konstnärliga möten

har tillsammans med Studiefrämjandet Stockholms län fått stöd av Arvsfonden för att fram till hösten 2021 arbeta med konstnärliga mötesplatser. Målgruppen är ungdomar 15-25 år, med fokus på nyanlända. Det blir workshops inom bild, foto/film och skulptur, där deltagarna skapar sina egna verk som sedan ställs ut.

ARTMOVEMENT

• ARTmovement är en religiöst och politisk obunden organisation som främjar konstnärliga möten mellan nyanlända och etablerade svenskar. De har ett upparbetat samarbete med stora och små konstinstitutioner i Stockholm. Läs mer på www.artmovement.se

cirkeln 19


Ethos, logos & pathos Håll koll på retorikens grundpelare Veganskt fredagsmys? Vargjakt? Vardagslivet är fyllt av tillfällen då vi vill övertyga andra – eller andra vill övertyga oss. Redan de gamla grekerna kunde konsten att argumentera. Aristoteles begrepp Ethos, Logos och Pathos är fortfarande gångbara.

TIGGERIFÖRBUD?

»

Hur vi ska uttrycka oss för att visa att vår uppfattning är den rätta? Frågan har sysselsatt tänkare i tusentals år. Retorik kallas läran om talekonsten, med ett ord från grekiskan. Filosofen Aristoteles, född 384 f.Kr. beskrev retorik som ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”. Det gäller alltså att välja sina ord med omsorg! Men vad är då ”bäst ägnat att övertyga”? Ja det beror självklart på vem du vänder dig till. Vilka retoriska knep du än använder, bör du välja och variera dina ord, beroende på vem som lyssnar. Målgruppsanalys kallas det med ett annat ord.

Retorikkonsulter

Det finns hyllmeter skrivet om retorik, allt ifrån filosofiska avhandlingar till handböcker med tips i konsten att vinna en diskussion. På senare tid har intresset för retorikämnet på våra högskolor ökat. En retorikkunsult som kan navigera dig i konsten att övertyga, finns numera bara en googling bort. Men tillbaka till Aristoteles. Det var han som först kom fram till att människor lå20 20

cirkelncirkeln

ter sig övertygas utifrån tre grunder, sammanfattade i begreppen ethos, logos och pathos.

Ethos

Enkelt uttryckt handlar ethos om din egen trovärdighet som talare. Kan man lita på dig? Många föreläsare inleder med att berätta om sin egen bakgrund. Men trovärdighet handlar inte alltid om att räkna upp sin CV. För mycket av den varan kan snarare verka skrytsamt. Ett annat sätt är att visa att du har erfarenhet från ”verkligheten”. När Hans Rosling föreläste om global utveckling hänvisade han ofta till sin egen erfarenhet som läkare i Mocambique. Han hade varit med på riktigt! Sådant stärker ens ethos.

När Barack Obama talade vid Demokraternas partikonvent 2004 var han okänd för de flesta, men lyckades trollbinda publiken. Och Obamas ethos handlade här inte om hans gedigna utbildning, utan om hans personliga bakgrund. Det är för övrigt ett lysande tal (finns på Youtube). Ibland kan det, konstigt nog, stärka ditt ethos om du tonar ner dig själv. ”Jag är ingen expert men…” kan faktiskt öka din trovärdighet. Det visar att du är en ödmjuk person som inte har svar på allt. Det inger förtroende.

Logos

Att tycka saker rakt ut i luften imponerar sällan. Vill du övertyga behöver du bygga


nellt berörda vet varje erfaren talare. Däremot är det inte alla som träffar rätt. Fredrik Reinfeldts ”Öppna era hjärtan”-tal från 2014 är omdebatterat. Tanken var att vädja till vår empati med flyktingarna, men reaktionerna blev minst sagt blandade. När affärsmannen Petter Stordalen nyligen hos Skavlan i Svt pressades om sina egna flygresor – och sitt stöd till Greta Thunberg svarade han: ”Bättre dubbelmoral än ingen moral alls”. Argumentet är ihåligt, men fyndigt formulerat. Han fick direkt studiopubliken på sin sida, med skratt och applåder. I klimatdebatten finns både ethos, logos – och mycket pathos. Frågan om vilka känslor som ska lockas fram diskuteras ofta. Fruktan för att det kanske redan är försent eller hopp om att allt nog kommer att gå bra?

Håll balansen

Den svåra konsten är att balansera ethos, logos och pathos till en bra mix. Analyser har gjorts av många kända tal, av så skilda personer som Martin Luther King och Adolf Hitler. Det visar sig att deras tal ofta innehåller alla tre beståndsdelarna ethos, logos och pathos. En god idé om du vill vässa din egen förmåga är att lyssna på olika tal och fundera över varför just dessa fångar din uppmärksamhet – eller inte. På Youtube kan du hitta många exempel, av kända och okända talare. En sak ska dock tilläggas. Det är inte bara orden som spelar roll. Rösten, ditt tonfall, dina kläder och inte minst ditt kroppsspråk har en avgörande inverkan på dina möjligheter att övertyga andra. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND I LLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

under dina argument med fakta. Logos vädjar till vårt logiska förnuft. Hans Rosling igen. Hans sätt att presentera torra fakta och statistik trollband en hel värld. Och även om han gjorde show av sina framträdanden, är det knappat någon tvekan om att det han förmedlade var väl underbyggt. De flesta har säkert erfarenhet av motsatsen – forskare som radar upp knastertorra siffror på oläsbara powerpointpresentationer, men glömmer att förklara samband och sammanhang. Logos handlar alltså inte om mängden fakta, utan om din förmåga att få lyssnarna att tro på dina slutsatser och logiska resonemang. Det här med fakta har på senare tid diskuterats flitigt. Faktaresistens innebär att

du inte låter dig övertygas av fakta som går emot det du redan tycker. Fake news betyder att falska nyheter presenteras som om de vore sanningar. Trots detta, om du vill övertyga är det fortfarande gångbart med några sakliga och faktabaserade slutsatser i bakfickan – om inte annat av respekt för din lyssnares förmåga att ta till sig argument, kanske byta uppfattning eller i vart fall skilja sanning från lögn.

Pathos

Med trovärdighet och sakliga argument kan du komma långt, men sällan ända fram. Pathos handlar om att vädja till lyssnarnas känslor. Medkänsla, ilska, glädje, fruktan… att människor vill bli emotio-

Läs mer om retorik

• SNACKA SNYGGT. Nästan en

modern klassiker från 201 1 av retorikkonsulten Elaine Eksvärd, med både strategiska tankar och praktiska tips. Utkom i ny upplaga 2018 (Norstedts). PRATA SÅ NÅGON BRYR SIG. Nyutkommen bok av Magnus Bergman och Joakim Hedström om hur du snabbt kan bli en bättre talare (Eget förlag) .

cirkeln 21


BIL D : ISTO CK

DEMOKRATIN

100 år

DEMOKRATIN FIRAR 100 ÅR . Det uppmärksammas på många sätt. Kunskap, tips och inspiration finns bland annat på sajten www.demokrati100.se.

ROS OCH RIS till Ibn Rushd Studieförbundet Ibn Rushd har på senare tid kritiserats, bland annat för arrangemang där medverkande har inbjudits som uttalat sig homofobiskt och antisemitiskt. Nu har Ibn Rushd granskats av Folkbildningsrådet. Rapporten När tilliten prövas visar att studieförbundet bidrar till att uppfylla målen för folkbildningen, men innehåller också exempel på svagheter och felsteg.

»

Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd är ett av tio studieförbund som får statsbidrag via Folkbildningsrådet. Det är ett av de minsta och nyaste studieförbunden, godkänt för statsbidrag 2008. På senare år har studieförbundet ifrågasatts av kritiker som menar att verksamheten inte lever upp till statens syfte med statsbidraget, att stärka och utveckla demokratin.

Nu har professor Erik Amnå undersökt Ibn Rushd, genom att intervjua både kritiker och företrädare för studieförbundet. Rapporten När tilliten prövas redovisar både framgångar och utmaningar i verksamheten. Ibn Rushd lyckas nå grupper som står långt från samhället och som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor. Samtidigt pekar rapporten på ett antal områden som Ibn Rushd behöver utveckla, för att bättre bidra till statens syften med statsbidraget. Kritiken handlar bland annat om att studieförbundet undviker vissa ämnen som till exempel antisemitism och homofobi, och att makten över verksamheten är begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk. – Vi ser allvarligt på kritiken som kommer fram i rapporten och ska nu inhämta synpunkter och en åtgärdsplan från Ibn Rushd, säger Folkbildningsrå-

dets generalsekreterare Maria Graner. Folkbildningsrådet kommer inte att ompröva statsbidraget till Ibn Rushd, men fortsätter att följa studieförbundets utveckling. l Rapporten När tilliten prövas finns att ladda ner på www.folkbildningsradet.se. Där finns också en film från det seminarium som hölls i samband med att rapporten släpptes. Där medverkar bland andra Erik Amnå och terrorforskaren Magnus Ranstorp.

ERIK AMNÅ

När tilliten prövas

PÅ FEM ÅR har medlemsantalet i Friluftsfrämjandet ökat med 35 procent, efter flera år av tillbakagång. I september var antalet medlemmar drygt 108 000. Nu ökar även antalet unga medlemmar. Ett växande intresse för friluftsliv är en förklaring. Verksamhetens kvalitet, tillgänglighet och ökat fokus på ledarutbildning ligger också bakom framgången, enligt Friluftsfrämjandet.

Han har gett namn åt den årliga folkbildningskonferens som i år har temat Bilder av makt och maktlöshet – Folkbildningens möjlighet att bidra till den samhälleliga gemenskapen. Vestlunddagarna äger rum 19-20 mars på Sigtuna folkhögskola. Mer info på www.vestlunddagarna.

FOTO: MARI A ZAI TZEWSKY RUNDGREN

GÖSTA VESTLUND, född 1913, är en av folkbildningens pionjärer – och fortfarande verksam.

cirkeln

FRILUFTSFRÄMJARE

en studie av studie förbundet ibn rushds samhällsbidrag

Vestlunddagarna om makt och maktlöshet

22

108 000


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Framtiden är ledare snart här

TOMMY WINBERG

ÅT VILKET HÅLL ska Studiefrämjandet gå under tjugotalet? Vilken roll vill vi spela för folkbildningens och Sveriges utveckling? Vilka frågor ska prioriteras? Viktiga frågor som söker sina svar! Studiefrämjandets nuvarande strategiska mål antogs vid förbundsstämman 2015 och gäller fram till och med 2021. Nu tittar vi längre fram än så.

av vår storlek och betydelse behöver en tydlig, gemensam färdriktning är för mig självklart. Lika självklart är att varken förbundsstyrelsen eller förbundskansliet på egen hand ska formulera målen. Många ska involveras i arbetet! Våra medlemsorganisationer och avdelningar har en nyckelroll. Även du som är cirkelledare kan vara med. Jag vet att ditt fokus i första hand är gruppen och det ni är intresserade av i studiecirkeln. Men varje cirkel ingår i ett större sammanhang. Ta chansen att vara med och påverka. Till sist är det vår förbundsstämma som 2021 beslutar om målen.

ATT EN ORGANISATION

SPELAR DÅ STUDIEFRÄMJANDETS gemensamma mål någon roll? Jag tror det. Om vi tittar i backspegeln kan jag se åtminstone två områden där det skett förändringar på senare år: Vi har breddat kulturverksamheten, med fler kvinnor inom musiken och en hel palett av kulturyttringar som engagerar. Vi har ökat närvaron i socioekonomiskt utsatta områden. Kanske är det här som folkbildningen behövs mest i dag, inte minst för att visa vägar in i det svenska samhället för alla dem som nyligen kommit till vårt land. Båda dessa förändringar finns med i de strategiska mål som nu gäller. Just därför är det betydelsefullt vad som kommer att stå i vår nya framtidsstrategi. Resan dit kantas förhoppningsvis av många givande samtal i våra avdelningar, bland förtroendevalda, anställda, cirkelledare och deltagare. Välkommen att vara med och forma Studiefrämjandets framtid!

• •

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TILL SIST VILL JAG ÖNSKA alla Cirkelns

läsare en God Jul och ett Gott Nytt År.

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare! Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka

a