Cirkeln nr. 2/2019 - Tema Mångfald by Studiefrämjandet

M Å N G FA LD

MIRE STEVKOV

BALKANBUSENS BEKÄNNELSER

FRÅN NYTT TILL BYTT

R A M M SO

LIV

FÖLJ MED PÅ KLÄDBYTARDAG

11 TANKAR OM BÄTTRE MÖTEN

CH TIPS O ION AT INSPIR

Integration pågår HÄNDELSER I Västerbotten

BLÄDDERGODIS Tidningsspaning

FÖRBUNDSSTÄMMA

I Studiefrämjandet 2.201 9

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 40. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Alexandra Dahlberg postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

”NU SKA VI STOPPA i rösten i kuvertet. Det här är demokrati, Hedvig.” Den unga pappan tar sin ännu yngre dotter i handen och försvinner in bakom den gröna skärmen. Mjukishunden i Hedvigs hand får också hänga med. Jag var röstmottagare i årets val till EU-parlamentet. Ett 16 timmar långt uppdrag, utfört med glädje, tacksamhet och efterföljande ryggvärk.

… FÖR HANNA OLVENMARKS BOK Portionen under tian, med

kändes det varmt att möta 400 medborgare (så många röstade i ”mitt” valdistrikt) öga mot öga och välkomna dem till röstlokalen. Här fanns den 91-årige herren som med stapplande steg lämnade fram sin röst. Här fanns de unga invandrartjejerna som röstade för första gången, och för säkerhets skull frågade hur många lappar det skulle vara i kuvertet. NÄR POLITIKERFÖRAKTET HAGLAR

allra flesta var det lite högtidliga allvaret som syntes både i ögon och hållning. Är det verkligen så fortfarande, kanske du tänker. Jo, så var det i alla fall den 25 maj i år. Och är det inte ett tidlöst tecken, kanske är det ett tidens tecken. Att det för många, i just vår tid, är viktigare än på länge att hylla vårt demokratiska styrelseskick.

underrubriken ”bra mat för dig, din plånbok och planeten”. Massor av härliga recept för högst tio kronor per portion. Vi har testat en läcker linssoppa med sötpotatis och morot. Mums.

GEMENSAMT FÖR DE

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

tummen upp …

Vill du själv bli röstmottagare i nästa val? Anmäl ditt intresse till Valnämnden i din kommun.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Allvar & glädje i vallokalen

tummen ned … … FÖR ALLA SOM INDIGNERAT

protesterar mot rökförbud på uteserveringar som införs 1 juli. Protesterna var lika högljudda när det var slutrökt på krogen och tågen. Men vem vill tillbaka dit?

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i juni 2019.

Innehåll 4 Integration pågår 8 Från nytt till bytt 12 Sommartips 15 Porträtt: Mire Stevkov 19 Det händer i Västerbotten

22 Förbundsstämma

cirkeln

Välko m

17 Bläddergodis 20 11 tankar om bättre möten

BILD: N INNI OLJEMARK

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

FRÅN NYTT TILL BYTT

BÄTTRE MÖTEN

NAMN: Eva Hjorth ÅLDER:

7 1 BOR: Hyreslägenhet i Varberg FAMILJ: Son, sonhustru och barnbarn GÖR: Pensionär. Tidigare chef inom socialtjänsten i Varberg LÄSER: Jag är ingen bokmal men läser mycket tidningar LYSSNAR PÅ: Finsk tango och Queen. Även svenska artister som Sarah Klang och Bror Gunnar Jansson.

Eva sätter Varberg på kvinnokartan Vilken är din passion? Jag brinner för kvinnofrågorna. Jag var med och startade kvinnojouren i Varberg på sjuttiotalet. Jag inbillar mig att om fler kvinnor styrt vår värld skulle den se lite bättre ut. En annan passion är New York. Har varit där två gånger och vill dit igen. New York är mångfald, puls, kultur och flärd. Härligt! Du är en aktiv person, eller hur? Ja det stämmer. jag tycker om ordet omvärldsorienterad, vill hänga med vad som händer och vara engagerad. Jag har inte mycket pengar att ge människor, men jag har min tid. Det är väl inte det sämsta? Du har dragit igång Kvinnokartan i Varberg, vad är det? En karta över Varberg där vi porträtterar 25 kvinnor genom historien. Ofta är det ju bara män som syns i historieböckerna, och vi vill lyfta fram kvinnorna. Inte bara akademiker och kända kvinnor, utan även hon som stått på torget och sålt klutar i sextiofem år i ur och skur. Med kartans hjälp kan du vandra i staden och möta kvinnor från olika tider. Vi är fyra kvinnor som gör detta i en studiecirkel. Vi är amatörer och gör så gott vi kan, men tycker det är väldigt roligt!

New York är mångfald, puls, kultur och flärd. Härligt!

Du är med i Studiefrämjandets styrelse, varför? Jag är aktiv i Prästakullens koloniförening här i Varberg och på så sätt blev jag invald. Jag önskar att fler skulle engagera sig i föreningar. Många är väl rädda för att det ska bli för mycket jobb, men tänk på allt du får tillbaka! Kunskap, gemenskap och en känsla av att göra något betydelsefullt. Bakom dig på bilden skymtar Kallbadhuset i Varberg, brukar du vara där? Ja, men bara vintertid, aldrig på somrarna. Håll med om att det är ett vackert hus. Vad händer nu i sommar – har du några planer? Det blir odling och guidningar på kolonin och så hjälper jag till på fotbollsföreningens loppis. Vi fortsätter med Kvinnokartan. Ja du hör, det är en del på gång… TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: TODD DEVAN

cirkeln 3

tta i Falun Aref i Växjö, Lo bro. Tre av de och Mario i Öre iemma inom Stud tusentals verksa betat på senare år ar förbunden som era na och introduc med att välkom erige. Mitt i den asylsökande i Sv tten migrationsdeba inflammerade en sett till att har de i vardag r. integration pågå

cirkeln

INTEGRATION PÅGÅR

FOTO: ISTO CK

politisk fråga. Tonläget i debatten är högt och inte alltid så nyanserat. Mitt i denna högröstade batalj har studieförbunden under tre år mött de nyanlända öga mot öga, inom satsningen Svenska från dag ett. Professor Andreas Fejes menar att studieförbundens flexibilitet, samtalsinriktade pedagogik och kontaktnät lämpar sig väl för nyanlända. Och att integration pågår visar några nedslag i Studiefrämjandet på tre platser i landet. MIGRATION ÄR EN HET

MARIO ZGRABLJIC, ÖREBRO

Svenska – i naturen och mataffären MARIO ZGRABLJIC KOM till Sverige

”Misslyckad integration fara för samhället”. ”Misslyckad integration kan leda till social kris”. Rubrikerna basunerar bergsäkert ut att integrationen inte fungerar. I debatten kan det ibland låta som om det svenska samhället är på väg att haverera totalt på grund av de senaste årens invandring. Och visst har mycket gått snett. Samhället togs på sängen vid den stora flyktingvågen 2015. Tidigare strategier och insatser visade sig otillräckliga. Men en lyckad integration tar många år, och att snabbt avfärda något som till sin natur tar lång tid kan lätt bli missvisande. En mer relevant fråga är kanske om vi misslyckats med de första stegen mot integration. Har civilsamhällets och studieförbundens kraftfulla mobilisering under flyktingvågen varit förgäves? Eller har deras praktiska, vardagliga insatser varit till nytta?

Insåg misslyckandet

ANDREAS FEJES FOTO: DAVID EJNAR

Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet, har undersökt frågan om folkbildningens bidrag till migranters sociala inkludering. Han och hans kollegor har även studerat tidiga språkinsatser för asylsökande. Det är fullt möjligt att konstatera att samhället misslyckades

klart överlägsen den mer traditionella skolan med sfi. – Det går inte för den här målgruppen att lära grammatik utan samtal och diskussion. Vi går i stället tillsammans till mataffären och lär svenska där. Vi har svenska ute i naturen. Vi lär praktiskt. Det Mario just nu försöker jobba med är problem och möjligheter med alla etniska föreningar. – Vi samarbetar med trettio etniska föreningar, men de är ganska isolerade. Vi måste försöka integrera dem med våra andra föreningar mer än vad vi har gjort, så att de både kan bevara sitt eget och blandas med andra. l FOTO: PRIVAT

som flykting 1993 från Bosnien. Efter bara två år i Sverige fick han praktik på Studiefrämjandet. I 24 år har han nu arbetat med olika grupper av nyanlända. Det absolut viktigaste för att integrationen ska lyckas, enligt Mario Zgrabljics egen erfarenhet, är jobb. Utan jobb blir den redan mycket långa integrationsprocessen ännu längre. – Alla satsningar som leder till jobb är bra. Får man jobb kan man köpa hus, två bilar, ha råd att åka på utflykt tillsammans med svenskar. Barnen ska ha fritidsaktiviteter tillsammans med svenskar. Då börjar en riktig integration. Språket är en viktig del på vägen, menar Mario som själv har organiserat såväl Svenska från dag ett som Vardagssvenska och extrakurser. När det handlar om lågutbildade, som det i många fall gör just nu, menar Mario att metodiken med studiecirklar är

MARIO ZGRABLJIC

2015 med att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning i väntan på uppehållstillstånd. Migrationsverket som ansvarade för detta klarade helt enkelt inte av de stora volymerna av flyktingar. Till det positiva hör att politikerna snabbt insåg detta misslyckande. Riksdagen vände sig till studieförbunden med både förhoppningar och extra pengar. Satsningen Svenska från dag ett kunde ta sin början. Förutsättningarna såg nu genast bättre ut. Studieförbunden var flexibla, och kunde snabbare än en statlig »

SVENSKA FRÅN DAG ETT OCH VARDAGSSVENSKA RIKSDAGEN BESLUTADE 2015 att ge studieförbunden medel till folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett. Det är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika verksamheter som alla ska stärka kunskaperna om svenskt samhälle och språk. Hur insatserna ser ut i praktiken kan därför variera mycket.

Hösten 2015 sjösattes Svenska från dag ett. Hösten 2016 infördes också en studiecirkel på 40 timmar – Vardagssvenska – med rent språkfokus. Det finns en studieplan för Vardagssvenska, men kärnan av deltagarinflytande är centralt.

cirkeln 5

Antal deltagare i Svenska från dag ett och Vardagssvenska

2016 . . . . . . 215 000 2017 . . . . . . 1 11 000 2018 . . . . . . 80 000

KÄLLA: STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Asylsökande i Sverige

Under början av 2000-talet var antalet asylsökande varje år cirka 30 000 personer. Antalet ökade 2012, och 2015 slogs alla rekord, 163 000 personer. Redan 2016 gick antalet kraftigt ner igen till en nivå som liknar den vid början av 2000-talet.

» myndighet mobilisera och bygga ut verksamheten. De hade dessutom en färdig infrastruktur med förgreningar långt ut i perifera delar av landet. Studieförbunden hade också ett stort kontaktnät som kunde överbrygga avståndet mellan det offentliga samhällets myndigheter och det civila samhällets föreningar och privatpersoner.

Framgångssaga

Så hur lyckades de då? Professor Andreas Fejes, som har undersökt flera studieförbunds verksamhet med asylsökande, levererar den otänkbara tidningsrubriken: – Svenska från dag ett låter som en framgångssaga. Men det krävs förstås nyanser i det positiva, likaväl som i det negativa. Som forskare är Andreas Fejes väl medveten om vad man kan och inte kan utläsa ur ett forskningsmaterial. Det han med säkerhet kan konstatera är att deltagarna här och nu upplever att Svenska från dag ett ger dem en tillhörighet, och på så sätt bidrar till att de blir mer socialt inkluderade. – Det är relevant här och nu. Hur de ser på sin tid i Svenska från dag ett om tre år kan vara annorlunda.

Ingen fyrkantig mall

Just nu kan vi alltså tala om en framgång för Svenska från dag ett. Enligt Andreas Fejes bygger den på ett mer övergripande plan på folkbildningens speciella kännetecken. – Att verksamheten är fri och frivillig tror jag är viktigt, för då kan man möta deltagarna på sitt eget

Liten ordlista

Orden är många i migrationsdebatten, men vad betyder de? INTEGRATION Processen när personer med annat medborgarskap blir en del av samhället. Man kan säga att integration innebär delaktighet, att på samma villkor ha tillträde till arbetsmarknad, sociala möten och politiskt liv. ASSIMILATION Ställs ofta som motsats till integration, eftersom assimilationen kräver att den gamla identiteten och kulturen helt byts ut mot majoritetssamhällets värdesystem. SOCIAL INKLUDERING Människor får nyttja sina rättigheter. De känner tillhörighet, och har tillgång till sociala gemenskaper i samhället. INVANDRARE Synonymt med immigrant, alltså en person som av olika skäl tagit sig till ett nytt land för att bygga upp en tillvaro där. ASYLSÖKANDE En utländsk medborgare som kommit till Sverige och begärt skydd. Personen väntar fortfarande på att få sin ansökan prövad av Migrationsverket. NYANLÄND En person som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Termen används formellt under den tid som personen har rätt till olika etableringsinsatser – cirka 2–3 år. MIGRATION In- och utflyttning – alltså hur personer rör sig mellan olika länder.

AREF YOUSEFI, VÄXJÖ

AREF YOUSEFIS EGEN HISTORIA

FOTO: HELENE ZETT ERH OLM

är ett bra exempel på folkbildningens integrationsmöjligheter. Aref kom från Syrien till Sverige under den stora flyktingvågen 2015 och fick kontakt med Studiefrämjandet och Svenska från dag ett. Det dröjde inte länge förrän han själv undervisade asylsökande.

AREF YOUSEFI

cirkeln

Sedan 2018 är han verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Växjö. Svenska från dag ett fungerar, menar Aref. Det grundar han på sina erfarenheter, både som deltagare och ledare. – Deltagarna får träning i svenska som de sedan kan bygga på. Lärarna här får också en helt annan relation till deltagarna och kan slussa dem vidare till rätt plats. Och när de sedan får uppehållstillstånd klarar de snabbare av sfi och kan få jobb. Skälet till framgången, menar Aref, är folkbildningens deltagarinflytande och fokus på att praktiskt göra saker

tillsammans. Fast man bör vara medveten om att folkbildningen kan upplevas som främmande och svår att förstå. För Aref själv tog det lite tid att komma över denna tröskel: – Mitt första intryck var att detta inte var seriöst och inget för mig. Men sedan kunde jag se att det faktiskt gav mer resultat än att sitta tyst i skolan och bara lyssna. Jag kände mig mer delaktig, och kunskaperna kom till nytta. När Aref berättar om allt som de asylsökande i Växjö med omnejd kan ta del av sprudlar han av entusiasm.

Studieförbundens verksamhet fyller luckor som ingen annan har tagit på sig att fylla. Som de återkommande sommarspråkkaféerna som är viktiga mötesplatser under den tid när Sverige är semesterstängt och de asylsökande inte har någon att vända sig till. En lyckad integration kräver att vi tillåter människor att misslyckas och lyckas, menar Aref. Att vi från båda sidor måste visa varandra hänsyn och ta steg som för oss närmare varandra. Först när vi – lärare, medmänniskor och arbetsgivare – låter de nyanlända få pröva kan de se möjligheterna. l

FOTO: ISTOCK

Från deltagare till ledare

FOTO : ISTO CK

sätt, utan att mata in dem i en fyrkantig mall. Till skillnad från det hårt reglerade svenska för invandrare, sfi, kan Svenska från dag ett bygga på mindre grupper som för deltagarna närmre varandra och ledaren. Folkbildningens fria former innebär också att arrangörerna kan anlita ledare som är bra på just relationer. Men att bedöma något ”lyckat” eller ”misslyckat” beror också på vilket perspektiv man har. Den som enbart är ute efter mätbara resultat kan missa viktiga aspekter. Andreas Fejes har undersökt möjligheterna till social inkludering, alltså om deltagarna själva upplever tillhörighet och meningsfullhet. En deltagare som bara lärt sig stapplande svenska, men känner tillhörighet och gemenskap, är i hans ögon ett lyckat resultat. Mäter man däremot strikt, teoretisk språkkunskap, skulle samma person kunna representera ett misslyckande.

LOTTA JOHANSSON, FALUN

Krockar som lett vidare

Migranter som cirkelledare

Samtidigt talar mycket för att just de mindre grupperna och studiecirkelns dialogform även underlättar språkinlärningen. Det gäller särskilt för personer som utbildningsmässigt har en lång väg kvar till jobb. Andreas Fejes kan i sitt material se att de som har erfarenhet av både Svenska från dag ett och sfi tycks föredra det förra. Motsatsen har han däremot inte stött på. – Det tycks vara en styrka att många cirkelledare själva är migranter med egna erfarenheter av hur det är att fly. På så sätt kan de både förstå och vara förebilder. Dessutom jobbar många mer än vad de har betalt för, och det extra engagemanget i att möta människor hjälper till att skapa en mening i förhållande till deltagandet. Genom ledarnas extra engagemang och cirkelns fria former där det byggs relationer, kan deltagarna bli bekräftade och få något annat att tänka på och göra. De får hjälp med praktiska ting i vardagen och slipper sina demoner för en stund. På så sätt möjliggörs deras första steg in i Sverige.

– NÄR VI HAR ETT SPRÅKKAFÉ och

det kommer hundra personer som sitter överallt i vår lokal, och de lär sig saker av varandra – då närmar vi oss något … Lotta Johanssons försiktiga, praktiska inställning är talande för folkbildningen. I stället för att bli handlingsförlamade av det stora och komplexa i begreppet integration, koncentrerar de sig på vardagliga möten och relationer. Samtidigt ser Lotta, som arbetar på Studiefrämjandet i Falun, insatserna i ett större sammanhang. Folkbildningens verksamhet med asylsökande och nyanlända handlar om demokrati. – Genom hur studiecirkeln är uppbyggd får de lära sig hur hela vårt samhälle är uppbyggt. Det är alltid en demokratisk process. Lotta anser att de nyanlända inte ska isoleras i särskilda verksamheter, utan involveras i allt som sker. Studiefrämjandet erbjuder just sådana ickeisolerade sammanhang. Medlemsorganisationerna Sverok eller Naturskyddsföreningen kan bli en väg in i förståelse av det svenska

Via studieförbundens kanaler ut i det frivilliga samhället med dess föreningar kan också ytterligare steg tas till delaktighet och sammanhang, enligt Andreas Fejes. – En del deltagare i Svenska från dag ett är också med i andra studiecirklar. De går med i fotbollslag och föreningar. Det öppnar upp på ett sätt som den vanliga skolan inte skulle kunna göra. De braskande och svarta rubrikerna om en misslyckad integration tar sällan hänsyn till det som uppnås genom personligt engagemang, relationer som byggs i små grupper, eller deltagande i det frivilliga samhällets föreningsliv. Misslyckande-retoriken kan alltså leda till felaktiga slutsatser. Till och med etablerade politiska partier kan dra sådana slutsatser, vilket gör Andreas Fejes upprörd. Samtidigt som hans forskning visar vilken betydelse folkbildningens fria och frivilliga former har, läggs politiska förslag om kontroll och mindre frihet – som till exempel krav på att delta i språkundervisning, annars dras bidragen in. – Det är mycket problematiskt, eftersom det leder till ytterligare stigmatisering av migranter; att de inte kan och att det är deras fel. Det är anmärkningsvärt eftersom vi samtidigt kan se att de har en vilja att göra rätt för sig. l

FOTO: JA N EKEBJÄ R

Väg ut i samhället

samhället. Men det handlar inte om att bara slussa in i en färdig verksamhet. – I evenemang, som med Naturskyddsföreningen i skogen eller ett musikarrangemang, försöker vi få med de asylsökande eller nyanlända under hela processen – som vem som helst. De får vara med och bygga upp arrangemanget från början. En viktig utgångspunkt för Lotta och hennes kollegor är att inte bedriva isolerade språkstudier. Det är bättre att hitta sammanhang som kräver språkkunskaper, vilket motiverar till praktisk språkinlärning. Ett exempel är cykelkök där gamla cyklar rustas upp. Ett annat är att utgå från mobilspelens bildspråk tillsammans med ensamkommande ungdomar. Arbetet sedan 2015 har långt ifrån varit en rak väg. Lotta berättar om hur det närmast var chockartat i början. Vissa metoder som användes då har förkastats – det funkade liksom inte att stå och prata lite allmänt om ord och vad de heter på olika språk. Mötet med så många asylsökande som verkligen velat lära sig har också lockat fram andra insatser. – Självklart har det blivit krockar. Men det har inte blivit negativt i slutändan, utan jag tror att folkbildningen har blivit bättre genom dem. l

LOTTA JOHANSSON

TEXT: JOHANNES STÅHLBERG frilansjournalist

cirkeln 7

FRÅN

NYTTTILL BYTT »

Det betyder att det är dags för byxor, tröjor och klänningar att få nya hem. Cirkeln besökte Karlstad där 1 399 plagg bytte ägare på bara några timmar. – Precis som Black Friday fast raka motsatsen, utbrister en glad besökare. KLÄDBYTARDAG.

Kön ringlar sig lång utanför och när dörrarna öppnas strömmar besökarna in. Stämningen är på topp och kläderna går åt i rask takt. Årets klädbytardag i Karlstad blev minst sagt en succé. – Vi har haft rekordmånga besökare och hela 1 399 plagg har bytt ägare, berättar en nöjd Johanna Hedqvist från Naturskyddsföreningens handla miljövänligt-grupp i Värmland i slutet av dagen. I år firar klädbytardagen tio år. Det är en dag initierad av Naturskyddsföreningen med syftet att värna om miljön. Dagen äger alltid rum i början på våren, i år lördagen den 6 april. – Det är fjärde året i rad som vi arrangerar klädbytardagen här i Karlstad i samverkan med kommunen och Studiefrämjandet, berättar Johanna, från Naturskyddsföreningen.

JOHANNA HEDQVIST OCH ULRIKA NELDORIN var de sammankallande

och ansvariga för klädbytardagen från Naturskyddsföreningen regionalt. – Ett angenämt problem är att vi tyckts vara på väg att växa ur de fantastiska lokalerna här på Tingvallagymnasiet, i vilka vi arrangerat klädbytardagen de senaste tre åren, berättar de.

FEM STEG till en hållbar garderob

KRISTINA ANDERSSON

är handläggare för natur- och miljöområdet på Studiefrämjandet i Värmland. Under fredagen hjälpte hon till att ta emot och hänga upp kläder inför lördagens klädbytardag.

– Och det blir bara större och större för varje år vilket är väldigt roligt, tillägger Kristina Andersson som är handläggare för natur- och miljöområdet på Studiefrämjandet i Värmland.

Besökare i alla åldrar Besökarna består av allt från barn med föräldrar till pensionärer och modemedvetna ungdomar. Enda kategorin det inte syns så många av är äldre män. – Och de ser man ju sällan ute i vanliga butiker heller, påpekar Johanna. Folk trängs mellan klädställningarna och klädborden i Tingvallagymnasiet. I korridorer och bakom skärmar provas det för fullt. Vissa har tagit en hel hög med plagg och ställt sig i ett hörn för att sortera ut vad de ska ha, för att sedan hänga tillbaka resten. – Precis som Black Friday fast raka motsatsen, utbrister en glad besökare och får medhåll från omgivningen.

1. KÖP FÄRRE OCH BÄTTRE KLÄDER göra detta både på nätet och i kontrollerade för hälsofarliga mera så att tillverkaren blir Minska antalet nyinköp och fysiska butiker. Byt kläder med ämnen. medveten om att kvaliteten köp kläder av bra kvalitet. Köp andra, hyr eller låna kläder på 4. TA VÄL HAND OM DINA KLÄDER är dålig. Om du vårdar dina kläder så bara det du behöver och verkett klädotek. 5. LAGA KLÄDER Laga de plagg håller de längre. Vädra ofta. som har gått sönder eller sy ligen kommer att använda. 3. M ILJÖMÄRKT PÅVERKAR MINST Välj helst miljömärkta kläder. Tvätta i rätt temperatur och om till något nytt. För finare 2. BEGAGNAT ÄR BÄST FÖR MILJÖN Köp second hand och sälj eller Om det inte finns, välj kläder inte för ofta. Hängtorka gärna. kläder kan det vara värt att skänk det du själv inte använav ekologiska eller återvunOm ett plagg går sönder – gå anlita en skräddare. der. I dag finns möjligheter att na fibrer eller plagg som är tillbaka till affären och reklaKÄLLA: NATURSKYDDSFÖRENINGEN

cirkeln

ARRANGERA ett klädbyte?

TRÄNGSEL vid klädhängarna när gamla plagg får nya ägare.

Nya kläder i omgångar Trots trängseln är det en väldigt hänsynsfull stämning, det är inget riv och slit. Och efter bara en timme är alla kläder som hängdes ut mer eller mindre slut. Många väljer ändå att vara kvar, pratar eller tar en fika i väntan på nya kläder. – För att alla ska få en möjlighet att fynda, även de som kommer senare, så hänger vi ut nya plagg vid flera tillfällen under dagen, berättar Johanna. För att få byta till sig ett plagg måste man först ha lämnat in plagg, hela och rena sådana. För varje plagg får man sedan en biljett som kan användas för att byta till sig ett nytt.

Entusiastiska volontärer Kläderna kunde lämnas in antingen på fredagskvällen eller på lördagsmorgonen fram till en halvtimme innan klädbytet började. – De som kom och lämnade in sina kläder redan på fredagen var med i utlottningen av presentkort till lokala secondhandbutiker. Vi ville att så många som möjligt skulle komma på fredagen för att vi skulle hinna förbereda, berättar Kristina.

– Vi har varit totalt runt 27 personer som engagerat oss ideellt i klädbytardagen, säger Johanna och tillägger: – Miljöförvaltningen i Karlstad har hjälpt till med transporten av alla klädställningar och hängare, vilket har varit guld värt. De plagg som ingen hade bytt till sig i slutet av dagen skänks till lokala secondhandbutiker.

Uppskattat matsvinnscafé Under klädbytardagen fanns också ett tillfälligt café som även det gick i återvinningens tecken. – Det är ett matsvinnscafé, berättar Ulrika Neldorin, som tillsammans med Johanna Hedqvist varit ansvariga för arrangemanget från Naturskyddsföreningens sida. – Allt som säljs här är gårdagens fikabröd ifrån Coop som de annars skulle ha kastat. Vi frågade om vi kunde få det i stället och de sa ja på en gång. Vi vill visa att det inte är något fel på gårdagens fikabröd, eller på saft och kaffe som har gått ut i datum. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan och det är inte » hållbart, informerar Ulrika.

GÖR SÅ HÄR! 1. Bestäm dig vem du vill arrangera klädbytet med. En kompis, förening, skolklass eller kommunen. 2.Ta hjälp av Studiefrämjandet på din ort eller av Naturskyddsföreningen. Berätta hur du tänker och bolla dina idéer med dem. 3. Nu är det bara att kicka igång! Boka lokal, planera marknadsföring, fixa bord och galgar. 4. Beställ gratis affischer, flyers och klädbrickor och annat material från Naturskyddsföreningen. Det går att arrangera ett lokalt klädbyte när som helst på året. SÅ HÄR GÅR DET TILL PÅ ETT KLÄDBYTE Du tar med dig fem eller tio fina och fräscha plagg (antalet plagg kan variera lokalt). Det kan vara sådant du tröttnat på eller plagg i fel storlek. På en del platser ska du lämna in dina plagg innan själva klädbytardagen. För varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt. Ta gärna med en egen kasse att bära hem kläderna i. Det är helt gratis. Plagg som ingen väljer skänks till en lokal secondhandbutik. Du får alltså inte tillbaka de plagg du skänkt som inte valts av någon.

•

• •

KÄLLA: NATURSKYDDSFÖRENINGEN

cirkeln 9

NÖJDA KLÄDBYTARE Varför har du valt att komma hit och vad har du bytt till dig?

Kompisarna Johan Arvidsson och Hjalmar Hardestam JOHAN ARVIDSSON:

Jag gillar att byta kläder och tycker om second hand. Man hittar många snygga kläder där. Just nu är jag ansvarig för rekvisitan till en filmtrailer så jag har fyndat lite kläder till den, bland annat två par kostymbyxor. HJALMAR HARDESTAM: Jag tycker klädbytardagen är ett jättebra initiativ, det visar att man inte behöver konsumera nya saker utan kan köpa begagnat i stället. Jag behövde en ny vårjacka och har hittat en här. Och en snygg matchande t-shirt. Systrarna Ulrica Svärdh och Catharina Svärdh ULRICA: Detta är ett jätteroligt sätt att få byta ut sin garderob på. Vi har hittat hur mycket som helst så nu måste vi försöka sortera ut till bara fem plagg var. CATHARINA: Det är bra att tänka på miljön och inte slänga kläder som någon annan kan ha. Jag har bland annat hittat en jacka. Men vi ska stanna hela dagen och se vad som mer hängs ut, så vi kanske går hem med helt andra plagg än vad vi valt ut just nu. Mamma Susanna Svensson och barnen Astrid Lundborg och Edith Lundborg (i vagnen) SUSANNA: Vi vill tänka på miljön och i dag har vi fyndat en massa nya fina sommarkläder. ASTRID: Det är bra att man kan byta de kläder man tröttnat på eller växt ur. Jag har hittat en ny klänning. LILLASYSTER EDITH håller upp en ny svart/vit sommarklänning.

cirkeln

Sålde fikat gjorde elever från klass 6A på Kvarnbergsskolan som samlade in pengar till sin klassresa.

Kläder har stor miljöpåverkan Både Kristina från Studiefrämjandet och Johanna från Naturskyddsföreningen tror att det stora intresset för klädbytardagen hänger samman med den ökade medvetenheten kring klimat- och miljöfrågor i samhället. – Det känns som att vi allmänt pratar annorlunda kring flyg, kött, konsumtion och så vidare i dag. Bara det att årets julklapp förra året var ett begagnat plagg är ju rätt häftigt, säger Johanna. Kläder är en stor miljöbov. Det går åt mängder med vatten, kemikalier och energi för att göra kläder. Plus att många kläder tillverkas i länder där de som jobbar har extremt dåliga löner och arbetsvillkor. – Därför är det viktigt att vi tar hand om de kläder vi har och inte bara köper nytt hela tiden, understryker Johanna.

lar om att byta kläder, utan även om klimatet och återbruk, så kanske man kan bygga ut det på olika sätt. Kristina vill också lyfta föreningslivets betydelse, att klädbytardagen visar vad föreningslivet kan göra för allmänheten. – Det här är personer som jobbar ideellt, men det kommer så många fler till nytta, poängterar Kristina och avslutar: – Tänk vad fantastiskt att man bara genom att byta tröjor kan väcka tankar kring klimat, miljö och föreningsliv som sedan börjar gro. Och insikten att lilla jag som person och konsument faktiskt kan påverka världen och andra mer än vad jag tror. l TEXT: SARAH DALEKE

frilansjournalist

FOTO: MATILDA MELIN

Föreningslivet spelar roll Efter årets succé hoppas Kristina att Studiefrämjandet ska kunna hjälpa till att utvidga evenemanget ännu mer framöver. – Eftersom man sett trycket på denna dag, att det inte bara hand-

ELEVER FRÅN KLASS 6A på Kvarnbergsskolan samlade in pengar till sin klassresa genom att sälja gårdagens fikabröd från Coop samt kaffe och saft som gått ut i datum.

notiser FOTO : J O HAN CARLSSO N

Guide för naturguide

! PEfePs tP iva l e

GUIDEN FÖR NATURGUIDEN är den perfekta handledningen för dig som är nyfiken på att guida i naturen, eller som redan guidar och vill fylla på med kunskap. Guiden är skriven av Ulrik Alm, en av Studiefrämjandets mest erfarna ledare. Massor av tips och insikter, hela tiden med fokus på vad du som guide kan göra för att deltagarna ska trivas och bli nöjda. Guiden för naturguiden har några år på nacken (kom ut 2015) men är fortfarande aktuell. Finns att ladda ner på: www.studieframjandet.se/guidenfornaturguiden

fö r

PEPPADE DELTAGARE PÅ BOOTCAMP I KARLSKOGA, EN UPPLADDNINGSHELG 11–12 MAJ FÖR BAND OCH ARTISTER I STUDIEFRÄMJANDET SOM SKA SPELA PÅ SOMMARENS FESTIVALER. FRÅN

NATURFALKEN

”SIMBORGARMÄRKE” I ARTKUNSKAP Naturskyddsföreningen Naturfalken, ett lättsamt sätt för alla åldrar att lära sig känna igen olika arter i naturen. Du tar märket genom att peka ut ett antal arter – djur och växter – för en kunnig och pedagogisk kontrollant som kallas för artvän. Det hela kan ske på plats i naturen eller genom att titta på bilder. Naturfalken kan tas på olika håll i landet. Mer information på www. naturskyddsforeningen.se.

NU LANSERAR

NATURFALKEN FINNS I FYRA NIVÅER:

VÄNSTER: ÅSA HORÁKOVÁ OCH SHIVA AGHAI . VILL DU GÅ PÅ FESTIVAL? KOLLA CIRKELNS BAKSIDA.

10 arter (Stenfalken) 20 arter (Pilgrimsfalken) 50 arter (Tornfalken) 100 arter (Jaktfalken)

Misstänkt bedrägeri och rekonstruktion i Västmanland Studiefrämjandet beslutade i våras att upplösa distriktet i Västmanland. Detta efter att misstänkt bedrägeri upptäcktes vid interna granskningar. Efter en rekonstruktion drivs nu verksamheten i Västmanland vidare.

Det var i samband med Studiefrämjandets årliga interna granskning som misstänkt bedrägeri i distriktet i Västmanland upptäcktes. Studiefrämjandet vidtog

åtgärder genom en fördjupad intern utredning samt en extern granskning, utförd av revisionsbyrån PwC. Utredningarna kom fram till att distriktet i Västmanland rapporterat in både fabricerad verksamhet och verksamhet som inte har varit statsbidragsberättigad, vilket lett till att de fått mer statsbidrag än de har rätt till. – Agerandet strider helt mot våra etiska riktlinjer och jag ser mycket allvarligt på att det har kunnat hända, säger Gustav

Öhrn, Studiefrämjandets förbundschef. Totalt, inklusive felaktigt utbetalda kostnadsersättningar till föreningar, rör det sig om drygt sju miljoner kronor för perioden 2015–2019. Studiefrämjandets förbundsstyrelse beslöt att upplösa distriktet i Västmanland samt att återbetala de felaktigt utbetalda skattemedlen. Genast vidtogs åtgärder för att rekonstruera distriktet i Västmanland, så att folkbildningsverksamheten kan fortsätta.

I april beslutade förbundsstyrelsen att Studiefrämjandet Uppsalaregionen tar över verksamheten i Västmanland och att Andrea Rodriguez, distriktschef i Studiefrämjandet Västerbotten, projektleder rekonstruktionen. – Det känns väldigt bra att vi så snabbt kunnat få en god lösning på plats. Nu kan vi se till att den övriga folkbildande verksamheten som pågått länge i Västmanland även fortsättningsvis kan bedrivas på ett bra sätt i Studiefrämjandets regi, säger Gustav Öhrn. l

cirkeln 11

PLOGGA LOSS!

Naturguidningar ATT UPPLEVA NATUREN med en kunnig

guide är speciellt och ger ett mervärde till din upplevelse. Över hela landet arrangerar Studiefrämjandet guidningar, ofta i samarbete med lokala natur- och kulturföreningar. Det kan handla om fåglar, växter, trädgård eller kulturhistoria.

trend som nu sprider sig över världen. Idén är enkel. Du plockar skräp samtidigt som du joggar. Går bra både på egen hand och i grupp. Du springer så långt och så fort du vill. Bra för hälsan och bra för miljön. Läs mer på www.plogga.se. PLOGGING ÄR EN SVENSK

Sommartips Hur vill du ha din sommar? De flesta föredrar nog en semester med lagom mix av hängmatta och aktivitet. Här är lite inspiration för dig som ännu inte har alla semesterdagar inbokade.

Vandra

Sommarstudiecirkel MINST TRE TRÄFFAR, minst tre deltagare och en enkel studieplan. Mer än så behövs inte för att genomföra en studiecirkel. Varför inte lära dig mer om växterna i din närmiljö, måla av växterna eller använda dem för växtfärgning? Studiecirkelformen funkar för nästan alla ämnen och intresseområden. Använd fantasin och fixa er egen semestercirkel. Kontakta Studiefrämjandet på din ort för tips och stöd!

ÖVERALLT!

FJÄLLVANDRING MED STRAPATSER och sko-

skav tänker de flesta, när man pratar vandring. Men kortare dagsvandringar i låglandsnatur är inte att förakta. På www.vandringsguiden.se hittar du vandringsleder över hela Sverige. Den 100 mil långa Sörmlandsleden, Fäbodleden i Gästrikland och Glasbruksleden i Småland är bara tre av många vandringsleder.

FIRA PRIDE

från norr till söder

cirkeln

DEN FÖRSTA PRIDEFESTIVALEN genomfördes i Stockholm 1998. I år Pridefiras det på ett åttiotal orter över hela landet. Festivalerna brukar innehålla massor av kultur, seminarier – och så förstås Prideparaden. Stockholm Pride genomförs i år 29 juli– 3 augusti. Du hittar alla årets festivaler på www.sverigepride.se

gskola ö h k l o f s r kolor Sommarku folkhögs MMAR A

RRANGE

RAR

tt rkurser. E e somma ig r e v S koppling över hela binera av m o k tt a ätt urserna perfekt s enskap. K m e g h c nde o och logi. med lära för mat r la ta e b men du och är gratis gskola.nu w.folkho w w å u hittar p D Gå in kurser. a ll a d n ra bla . botanise passar dig t nåt som ra te n ra a g

O VA R JE S

Sverigeleden

BESÖK ETT

Naturreservat

262 MIL PÅ CYKEL SÄKERT HAR DU någon gång sett den grön-

DET FINNS 4 500 NATURRESERVAT i Sverige.

vita vägskylten med texten Sverigeleden. Det är den längsta av landets alla cykelleder och sträcker sig 262 mil från Helsingborg till Karesuando. Lite för långt för de flesta, men trampa en delsträcka – eller ge dig ut på äventyr på närmaste grusväg. Inspireras på www.svenskacykel-sallskapet.se.

Många är ganska okända, men kan bjuda på magiska naturupplevelser. Naturreservaten finns till för att bevara värdefulla naturmiljöer och skydda den biologiska mångfalden. Ett annat skäl är att ge människor tillgång till attraktiva miljöer för friluftsliv och natur. På wikipedia ”naturreservat” kan du klicka dig fram till listor över naturreservat i varje län. Perfekt för en sommarutflykt! FOTO: THINKSTOCK

Massor av

kultur!

Ta tåget!

Laisdalens naturreservat

VÄLJ TÅGET. Inte bara för att det är klimat-

smart, utan också för att tåget gör att du färdas i takt med tiden – och kan njuta av landskapet utanför. www.tagbokningen.se är en bra sajt om du funderar på tågsemester utomlands. Där kan du också få gratis telefonsupport för att skräddarsy din resa. Resetidningen Vagabonds nr 4. 2019 har tema Tågluffa! Här får du tips om tågsträckor som tar dig ut i Europa.

I FÖRRA NUMRET av Cirkeln skrev vi om

teaterföreställningen Peter Pan som i sommar sätts upp i Halmstad. Det är bara en av hundratals teater- och musikföreställningar i sommarsverige. På www.studiefrämjandet.se hittar du många arrangemang. Kommunernas evenemangsguider på nätet är också ett bra sätt att hitta kulturella guldkorn.

Vad händer nära dig? Studiecirklar, kurser,

NJ UT

kultur och mycket mer på www.studieframjandet.se

cirkeln 13 FOTO: ISTOCK, OLAV HOLTEN, LEIF UNOSEN

Närbild MIRE STEVKOV

» 14

cirkeln

Balkanbuse &

vardagshumanist

i Makedonien och två i Sverige”. Att de blir fyra ben bekymrar inte Mire Stevkov det minsta. Han står stadigt med alla sina fötter på jorden. ”Gör aldrig skillnad på folk”, sa hans föräldrar som kom till Sverige på 1970-talet. För Mire har dessa ord blivit en vägvisare i livet. Möt en folkbildare som anser att det behövs lite mer Zlatanattityd i studieförbunden.

”JAG HAR TVÅ BEN

Inte svika

Året är 1971. Svensk industri skriker efter arbetskraft och i Makedonien, då en del av Jugoslavien, är arbetslösheten stor. – Två bussar med gästarbetare gick till Tyskland och en till Sverige. Min pappa brukar skämta om att han hoppade på Sverigebussen, för att några polare redan satt där. Om det är hela sanningen vet inte Mire, men det är i alla fall en bra historia om hur små tillfälligheter kan förändra hela liv. Pappa hamnade i Göteborg och så småningom kom Mires mamma efter. Några år senare, 1975, föddes Mire och senare hans bror. Familjen hamnade så småningom i Jönköping. – Integration för min pappa var att lära sig var start- och stoppknappen satt på maskinen i fabriken. Han kunde bara säga ”hej” på svenska när han började jobba.

Mires första sex år i yrkeslivet utspelade sig på en ungdomsvårdskola på Visingsö i Vättern. Erfarenheterna därifrån har i hög grad format hans syn på människor. Hundratals möten med stökiga ungdomar från utsatta områden har övertygat honom om att förändring är möjlig. Men också att inget sker av sig själv. Sättet du bemöter människor på, kan avgöra deras framtid. – Du måste ha ett ärligt uppsåt, vara lyhörd, positiv och relationskapande. Med dessa ord förklarar Mire sin grundhållning. Inget hokus pokus utan en form av ”vardagshumanism” som kanske låter enkel, men är långt ifrån självklar. – Jag har mött så många ungdomar som blivit svikna – av föräldrar, skolan och vänner. Därför får du aldrig lova något du inte kan hålla. Inte svika dem en gång till.

Gillar ungdomar

Tro på förändring

Cirkeln möter Mire Stevkov en vårdag när snålkalla vindar från Vättern drar in över Jönköping. Ett hyfsat stökigt kontor en trappa upp på Studiefrämjandets lokaler i utkanten av centrum är Mires bas. Papper och mappar får snällt flytta på sig och ge plats för kaffemuggar. Sedan några år tillbaka är Mire chef för kontoret i Jönköping, med ett tiotal anställda. Det är 17 år sedan han först klev in på Studiefrämjandet, då för att utveckla musikverksamheten. Med några korta avbrott för arbete med ungdomar i kommunen har han blivit kvar. – Jag har alltid gillat att jobba med ungdomar, från det jag var ung själv.

Att man ska vara positiv låter lite klichéartat. I Mires tappning handlar det inte om glada tillrop, utan om en benhård tro på att människor kan förändras. – Det gäller att möta det svåra på ett lösningsfokuserat sätt. Nu låter jag väl som en profet, men det finns faktiskt alltid lösningar. För att hitta dem krävs engagemang, och här är Mire inte lika imponerad över det han mött genom åren. – Jag har mött en del som sitter av tiden, dricker kaffe och lyfter sin lön. Att vara engagerad betyder att du måste anstränga dig.

MIRE STEVKOV FÖDD: 1975

Bostadsrätt i Jönköping. GÖR: Biträdande distriktschef för Studiefrämjandet Småland-Gotland med totalt 36 anställda. FAMILJ: Fru och son på 11 år. FRITID: Håller mig i form, med tennis och badminton. Spelar i band och håller på Manchester United. LÄSER: Allt möjligt. Just nu Det sitter i huvudet – om viljans kraft att förändra ditt liv av Michael Södermalm. LYSSNAR PÅ: Queen är ett favoritband. » Och Balkanmusik. BOR:

cirkeln 15

– Jag är inte alls rädd för konflikter, vilket många är i Sverige. Däremot anser jag att konflikter är till för att lösas. Den inställningen finns väl inte alltid på Balkan. Mitt under nittiotalets brinnande krig i forna Jugoslavien bildade Mire och några vänner groungebandet No Fun. Med en gitarrist från Bosnen, en serb på bas, kroatisk sångare och Mire själv från Makedonien på trummor mötte de en chockerad omgivning som undrade hur detta var möjligt. – Visst, vi spelade på många Balkanfester som urartade i slagsmål, men vi visade i alla fall att vi i bandet kunde umgås och respektera varandra. Musiken blev en ventil för oss trots allt tråkigt som hände därnere.

Folkbildning är goda möten

SVERIGE OCH MAKEDONIEN i samma kropp och själ. Inget problem för Mire Stevkov.

Lite mer Balkanattityd skulle inte skada i studieförbunden.

» Respektingivande Mire förnekar inte att hans attityd, imponerande kroppshydda och grova röst gett honom tillträde till både människor och miljöer i samhällets utkant. Han har kunnat möta utsatta ungdomar i förorten på deras egen planhalva. – Jag ser ju ut som en riktig Balkanbuse, säger han med ett leende och tillägger i nästa sekund att det aldrig skulle funka i längden om det inte fanns något annat bakom machoytan. – Att slå näven i bordet och skrämmas ger ingen respekt i längden. Du måste bygga förtroende och förtjäna respekt i varje relation. Plötsligt plockar han upp ett minne från tidiga år. – Gör aldrig skillnad på folk oavsett religion, politisk uppfattning eller bakgrund, det sa mina föräldrar alltid sa när jag var liten. ”Gör aldrig skillnad på folk”, det är något jag tagit fasta på.

Två kulturer

Att växa upp i två kulturer har inte alltid varit enkelt. Diskriminering finns och är inget som Mire skonats från. Ändå beskriver han det som en stor tillgång att bära två kulturer inom sig. – Både Makedonien och Sverige finns fortfarande inom mig. Jag har tagit till mig det bästa från båda kulturerna. När Sveriges genomstrukturerade samhällsmaskineri skaver för mycket, kan han bryta av med lite makedonskt kaos och ”låt-det-gå-som-det-gårmentalitet”. 16

cirkeln

För Mire är en viktig beståndsdel i det något diffusa begreppet ”folkbildning” förmågan att nå fram till människor och skapa goda möten. – Jag har upptäckt att jag har väldigt svårt för det man kallar ”professionella relationer”, säger han och skrattar. Jag vill alltid skrapa på ytan och nå fram till människan bakom rollen. Kanske inte alltid en smidig inställning när han ska möta beslutsfattare och chefkolleger, medger Mire. Men i det vardagliga folkbildningsarbetet är han övertygad om att personliga, långvariga relationer är vägen till framgång. – När det fungerar som allra bäst är våra anställda ett stöd och bollplank till grupper och lokala föreningar, och att de älskar just den uppgiften.

Finnas där behoven finns

Med Mires bakgrund och inställning är det självklart att studieförbunden ska finnas där de behövs bäst, mera fokus på förorter och mindre på kurser för medelklassen. – Vi behöver hjälpa ungdomar att hitta sin plats i samhället. Vi har alla möjligheter men jag säger det igen, du behöver vara ärlig i ditt uppsåt, hitta positiva lösningar och skapa goda relationer, annars går det inte. Det sker visserligen mycket bra i studieförbunden, men Mire menar att det allt för ofta sker i det tysta. Om det är något studieförbunden bör bli bättre på, är det att sträcka på sig och tala högre om den betydelse de har i samhället. – Lite mer Balkanattityd skulle inte skada i studieförbunden. Vi ska säga: Här är vi! Vi är bra! Vi behövs och är stolta över det vi gör! Mire reser sig plötsligt och går fram till skrivbordet där en bild på Zlatan Ibrahimovic står lutad mot väggen. – Man kan säga vad man vill om honom, men han har alltid haft just den attityden. Mer Zlatanattityd i folkbildningen alltså. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ALEXANDRA DAHLBERG

Bläddergodis Att få en medlemstidning i brevlådan är kanske inte enda anledningen till att gå med i en ideell organisation. Men det kan vara ett skäl så gott så något. Den som bläddrar i Studiefrämjandets medlemsorganisationers tidningar hittar mycket läsvärt. Här presenterar vi några av tidningarna. BRUKSHUNDEN Svenska Brukshundklubben 6 nr/år. Upplaga 65 900 I Brukshunden nr 2.19 finns en guide till olika hundsporter med rubriken ”Lydnad, agility eller mondioring? Hitta sporten som passar dig och din hund”. Här finns också bildreportage om populära valpkurser i Malmö och mycket annat om hur du kan utvecklas tillsammans med din hund.

SVENSKT FISKE Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna 4 nr/år. Upplaga: 32 800 I nr 1.19 får du gäddfisketips och kan läsa om spännande fiske i Bohuslän och om blåmusslans ekologiska betydelse. Du möter också några storfiskare, bland annat Alexander Björk med 2018 års största abborre, 2,6 kilo!

TURIST Svenska Turistföreningen 4 nr/år. Upplaga 140 200 Turist satsar på vackert foto och välskrivna reportage från hela Sverige. I nr 2.19 kan du följa med till trädgårdsparken kring Astrid Lindgrens barndomshem utanför Vimmerby. Turist innehåller också tips om resor och aktiviteter i Sverige, tillsammans med Turistföreningen.

SVENSK JAKT Svenska Jägareförbundet 11 nr/år. Upplaga 121 000 I serien Jaktresan jagar sig tidskriften Svensk Jakt genom Sveriges 25 landskap. I nr 5.19 får vi följa med på sjöfågeljakt i Blekinge. Tidningen satsar förutom reportage på uppdaterade nyhetssidor, tester, recept och mycket annat. Hela 106 välmatade sidor för alla jaktintresserade.

FRILUFTSLIV Friluftsfrämjandet 4 nr/år. Upplaga: 33 100 ”Här får du nyheter, tips om nya böcker, kartor och friluftsprylar, resultat av produkttester, guider till äventyr från norr till söder.” Så presenterar sig tidningen Friluftsliv. I nr 1.19 får du bland annat lära dig torka din egen friluftsmat och följa med till Öppna Skogsgläntan i Täby, Friluftsfrämjandets variant på öppen förskola.

VÅR FÅGELVÄRLD BirdLife Sverige 6 nr/år. Upplaga cirka 20 000 Nr 2.19 av Vår Fågelvärld har migration i fokus, men här handlar det om fågelflyttning och den lilla lövsångarens väg från Afrika till nordligare breddgrader. Du kan även läsa om de fjällnära skogarnas betydelse för flera fågelarter och bjuds på vackra foton från Facebookgruppen Fåglar Inpå Knuten.

Hundfilm

LÄSVÄRT från Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

INSPIRATION OCH INFORMATION

Om studiecirkelns betydelse

Kolla filmen på www.brukshundklubben.se eller på Youtube.

Studieförbunden i samverkan, de tio studieförbundens intresseorganisation. Korta texter som ändå går på djupet och förklarar vad som händer när människor möts i den fria form av lärande som studiecirkeln är. Även en del statistik och information om de tio studieförbunden.

om vad du och din hund kan göra tillsammans. Kunskap om vad hunden betyder i samhället. Det beskrivs i en film som Svenska Brukshundklubben tagit fram som en del av 100-årsfirandet. 2018.

SVERIGES NATUR Naturskyddsföreningen 5 nr/år. Upplaga 124 000 ”Sveriges största natur- och miljötidning – påläst och passionerad.” Så presenterar sig Sveriges natur på omslaget. I nr 1.19 frågar sig tidningen om palmoljan är ett miljöalternativ eller ett hot mot regnskogarna. Du kan också läsa om insekter, pilgrimsfalkar och rävar. Dessutom: Massor av vardagstips om hur du kan leva mer klimatsmart. KOLONITRÄDGÅRDEN Koloniträdgårdsförbundet 4 nr/år. Upplaga 25 500. Inför nr 1.19 har Koloniträdgården fått ny design, med fina bilder och inspirerande läsning för alla som är det minsta intresserade av trädgård och odling. Du kan bland annat läsa om odlingslotter på fängelseön Långholmen i Stockholm, och lära dig odla i back, perfekt för balkongen. Koloniträdgården går till alla medlemmar i Koloniträdgårdsförbundet. Du som inte är kolonist kan prenumerera på tidningen för 300:-/år.

DET BÖRJAR MED EN CIRKEL heter en ny liten skrift från

Ladda ner som pdf eller beställ från www.studieforbunden.se

cirkeln 17

notiser

Nephila från Arvika tog en klar seger i Livekarusellen.

vann Moves2 från Stockholm dans om Danskarusellen, med en andra. var för upp lla stä id att allt

UR MOTIVERINGEN till att Jenny Eknor får Ellen Key-priset: ”Hennes arbete har betytt oerhört mycket för många vars möjligheter till meningsfull fritid skulle varit väsentligt begränsande utan hennes värdefulla arbete. JENNY EKNOR FÅR PRIS FÖR

Ledarutveckling LIVEKARUSELLEN OCH DANSKARUSELLEN

ON FOTO : PERN ILLA AND ERSS

Karusellvinnare från Arvika och Stockholm STUDIEFRÄMJANDETS RIKSTÄCKANDE turnéer Livekarusellen och Danskarusellen avgjordes den 1 juni i Norrköping. Även i år tog en Arvikagrupp hem segern i Livekarusellens riksfestival. Det sjuttiotalsinspirerade spacerockbandet Nephila med maskerade medlemmar och karismatiska sångerskor föll både juryn och publiken i smaken. I Danskarusellen var det Moves2 från

arrangeras av Studiefrämjandet över hela landet i samarbete med lokala arrangörer, fritidsgårdar, och föreningar. I år deltog 270 band/ artister och 70 dansgrupper. Alla kan delta, oavsett musik-/dansstil, ålder och erfarenhet. Syftet är att utvecklas som musiker, dansare och scenpersonlighet. Riksfestivalen är det avslutande turnéstoppet där alla distriktsvinnare, både i musik och dans, tävlar mot och uppträder med varandra.

Stockholm som tog hem vinsten. Moves2 framförde ett dansnummer som handlade om sammanhållning och att alltid ställa upp för varandra. De 14 musikgrupperna och 11 dansgrupperna i Riksfestivalen hade med sig fans från Sveriges alla hörn. – En fantastisk dag med bra stämning och höga prestationer! Det säger Patrik Hyberts, från Studiefrämjandet. l

BILD: I STOCK

FRAMTIDSVECKA med matfokus

Studiefrämjandet, Svenska Mässan, WIN WIN Gothenburg Award och GreenhackGBG samarbetar under Framtidsveckan 2019.

cirkeln

FRAMTIDSVECKAN 2019 i Göteborg 30 oktober– 10 november har i år fokus på hållbar mat. Bland programpunkterna finns en heldag om småskaligt jordbruk och en dag på temat hållbar mat med tidskriften Camino. Under fem år har Studiefrämjandet i Göteborg arrangerat Framtidsveckan. I år samarbetar man med flera nya aktörer. – Vi vill agera tillsammans. Det är bra för miljön, för alla våra organisationer och för vår region, säger Elinor Askmar på Studiefrämjandet i Göteborg. Programmet är ännu inte fullt och alla som vill göra något kring temat hållbar mat är välkomna att delta. Ni kan uppmärksamma något ni redan gör, eller planera specifika arrangemang just för veckan. Läs mer på www.goteborg.framtidsveckan.net.

FUNKIS

Studiefrämjandet Örebro-Värmland är en av årets tre Ellen Key-pristagare. Hon får priset för sitt banbrytande arbete för att personer med funktionsvariationer lättare ska kunna utvecklas till och vara ledare. – Jag är stolt och glad! Det är jätteroligt att bli uppmärksammad för sitt arbete och det känns extra roligt att bli nominerad för Ledarutbildning Funkis som legat mig varmt om hjärtat och varit min bebis, säger Jenny Eknor. Det var arbetet i arvsfondprojektet Delta i Kultur och Hälsa som ledde till utvecklingen av Ledarutbildning Funkis, som numera är en del av Studiefrämjandets ordinarie ledarutvecklingsprogram. – Jag vill att personer med funktionsvariationer ska känna att de kan vara ledare. Att de själva bestämmer över sin fritid och växer i det, säger Jenny Eknor.

JENNY EKNOR FRÅN

ELLEN KEY-PRISET delas ut var tredje år av Stockholms Arbetareinstitutsförening till personer som gjort ”förtjänstfulla insatser inom svenskt folkbildningsarbete”.

HÄR Väst & NU erbo tten

FOTO: ISTOCK

Umegration & fjällkvällar Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Västerbotten? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

SOLFÅNGARBYGGE I STORUMAN

I denna cirkel i Storuman bygger deltagarna sina egna solfångare för trädgården eller att fästas på husfasaden. Ett klimatsmart sätt att få värme och varmt vatten till trädgård och småhus.

FOLKFEST I ÅLIDHEM

Den 8 juni genomfördes Ålidhemsdagen, en årlig folkfest till Umeåstadsdelens ära. Det blev ett storartat arrangemang som visade upp på den enorma bredd av aktiviteter och engagemang som finns i området. Studiefrämjandet har kontor i Ålidhem och var med och arrangerade.

ANNORLUNDA ADVENTSKALENDER

FOLKFESTEN Ålidhemsdagen 2018.

I maj arrangerades Umegrationsforum i samverkan mellan studieförbunden på Studiefrämjandets Kulturhus Klossen i Umeå.

KULTUR MED ÄLDRE OCH UNGA

I sommar fortsätter det uppskattade konceptet Kultur för Hälsan, i samarbete med Skellefteå kommun. Under några veckor kan äldre människor uppleva närhet till kultur, minnen och skratt. I verksamheten engageras unga – som får sommarjobb och på köpet en bild av hur livet kan se ut för våra äldre.

Folkbildning I SIFFROR

Folkbildning i studieförbunden pågår varje dag, året runt. Nu har Folkbildningsrådet sammanställt statistik för studieförbundens verksamhet 2018.

261 000

Under våren har en grupp ungdomar dragit igång en filmproduktion för en gaming-Youtube-kanal med namnet Mustachtic. Resultatet ska visas en gång i veckan i december, som en form av adventskalender. Filmerna handlar om dataspelskaraktärer som genom magi kommer ut ur sina spel och in i den verkliga världen.

Brukshundsklubben i Lycksele är en aktiv förening. I början av maj hölls en helgkurs om hundens eget språk, med Dog listener Tony Knight.

13 000 000

1 640 000

HOBBYODLING AV SVAMP

I maj startade i Sävar utanför Umeå en studiecirkel om svampodling, inomhus och i trädgården. Några moment som tas upp är svampens livscykel, odlingstekniker, skörd, förvaring, torkning och tillagning.

SOMMARLOV MED FÅR OCH GRISAR

Hästar, får, grisar, kaniner och katter kommer att förgylla sommarlovet för många barn och ungdomar. Femton dagläger arrangeras i samarbete med Röbäcks 4H-gård. Lek och lärande i en härlig kombination!

HUNDENS EGET SPRÅK

GROTTRÖJ PÅ KLOSSEN

Ett nördfika kring gamla rollspel på Studiefrämjandets Kulturhus Klossen urartade i en kreativ rörelse där små konvent nu arrangeras på Klossen fyra gånger per år. Det hela går under namnet Grottröj och det har hunnit bli hela 26 Grottröj hittills. Deltagare från hela landet tar med sig fanzines, scenarion och spel de skapat och tryckt i sann gör-det-själv-anda.

ÖPPNA FJÄLLKVÄLLAR

En kväll i månaden ordnar Svenska Turistföreningen i Skellefteå i samarbete med Studiefrämjandet en träff med föredrag och bildvisning från fjällresor. Olika medverkande varje gång och alla är välkomna till fjällkvällarna. Även guidade turer på leder i Skellefteå med omnejd arrangeras.

UMEGRATION FÖR INTEGRATION

Umegration är ett forum som ger stöd till föreningar i Umeå som arbetar med integration. Här samlas engagerade personer med kunskap och kompetens inom området.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där

vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

studiecirklar genomfördes (11 000 färre än 2017)

studietimmar á 45 minuter studiecirkel

deltagare i studiecirkel

951 000

enskilda personer i studieverksamheten*

56 %

Av studiecirkeldeltagarna är kvinnor

37 %

av studiecirkeldeltagarna är äldre än 64 år.

379 000

offentliga kulturprogram i studieförbunden (3 000 fler än 201 7). * Studiecirklar och verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Många av dessa personer deltar i båda verksamhetsformerna och i flera studiecirklar.

cirkeln 19

11 tankar om BÄTTRE MÖTEN om effektiva jobbmöten. Men hur är det med mötet i föreningen eller studiecirkeln? Där är effektiviteten kanske inte det viktigaste,utan att deltagarna känner sig välkomna och

DET FINNS MÄNGDER AV TIPS

Välko m

gärna återkommer nästa gång. Vi har frågat cirkelledare och föreningsaktiva om vad som gör ett bra möte. Ofta kan små detaljer göra stor skillnad. Det gäller bara att tänka till, och inse att i en förening eller studiecirkel har alla ansvar för att mötet blir givande. Säkert kan en del av dessa tankar och tips även användas för bättre möten på jobbet. Välkommen!

Första intrycket betyder mycket! En som insett det är artisten Jill Johnsson som har för vana att ta i hand och hälsa på sina konsertbesökare. Det sägs att hon skakat hand med 100 000 personer. Varför inte följa hennes exempel och stå i dörren och hälsa välkommen till besökarna. Om ni inte redan känner varandra är den klassiska presentationsrundan en bra mötesinledning. Det finns massor av varianter, googla och bestäm vilken som passar er.

Rummets roll

Det spelar väl ingen roll hur lokalen ser ut? Jo, visst gör det! Möbler, inredning, färgsättning, belysning och rummets storlek – allt detta påverkar trivseln. I en trång lokal tar luften slut, i en alltför stor känns det tomt och ensligt. Att påverka möteslokalen går inte alltid, och ingen kräver att ni ska möblera om. Men att det ser prydligt ut och står en blomma på bordet, det går att fixa. Och kan ha större betydelse för trivseln än du anar.

Sitt fint!

Det är ingen tillfällighet att studiecirkeln heter just cirkel. Vid ett fyrkantigt bord blir den som sitter vid kortsidan automatiskt ledare. Vid ett runt bord är alla mer jämlika. I så kallad biosittning får många plats, men samtalen blir färre. En eller flera ”öar” med bord är alltså att föredra. Då ser ni också varandra. Ögon, minspel och gester gör mötet mer mänskligt.

cirkeln

Något att stoppa i munnen

”Fika” brukar vara ett av de första ord nyanlända till Sverige lär sig. Fikapausen innebär inte bara ett energitillskott, utan har visat sig vara en dörröppnare för en avslappnad atmosfär och mer informella samtal. En skål med godis eller ett fat med frukt (klart nyttigare) är uppskattade inslag i möteslokalen. Även äckligt godis brukar ta slut!

Respektera tiden

Att hålla tiden handlar om respekt för mötesdeltagarna. Det kanske kan verka fyrkantigt, men tänk på att folk kan ha annat för sig. Det är bra att redan från start bestämma hur länge ni kan hålla på. Om mer måste sägas eller kontakter knytas, avsluta mötet och låt alla som vill hänga kvar. Då kan de som måste lämna göra det, utan att känna sig som smitare.

Låt många komma till tals

Vilka pratar på mötet? Ofta pratar några få väldigt mycket och många inte alls. Till viss del speglar det våra olika personligheter, många drar sig att prata i en större grupp. Men detta går att påverka. Även 6–7 deltagare kan delas upp i mindre grupper eller par, kanske för att prata om en specifik fråga som ni sedan diskuterar i helgrupp. Då kommer garanterat fler att delta, och känna att de bidragit.

Innanför eller utanför?

puls

vegan

Alla har ansvar för att alla känner sig inkluderade. Ett klassiskt misstag i många föreningar är att använda begrepp eller förkortningar som är helt obegripliga för den som inte varit med förut. Den modige nykomlingen protesterar och utbrister ”vad betyder det där?” De flesta känner sig bara dumma och tänker ”det där borde jag väl veta”. Förklara alltså hellre än gång för mycket än för lite – även sådant som är självklart för dig själv.

De viktiga mellanrummen

Ett misstag är att arrangörerna proppar in alltför mycket på alldeles för kort tid. Ett av de vanligaste klagomålen på möten och konferenser är att de innehåller för mycket. Det finns varken tid för reflektioner eller samtal. Då har ju lite av själva idén med mötet gått förlorad. Ineffektivt, kanske någon tänker. Men man ska inte underskatta betydelsen av de idéer som föds och kontakter som knyts under pausen.

Höj pulsen på mötet

Forskningen visar att vi blir mer kreativa när vi rör på oss. Metoden walk and talk – parsamtal kring ett givet ämne under en promenad – används ibland som ett sätt att få till mer givande samtal. Studiefrämjandet är föregångare när det gäller folkbildning utomhus. I Studiefrämjandets cirklar kombinerar tre av fyra deltagare lärande med fysisk aktivitet. Alla möten behöver alltså inte ske vid stol och bord.

Tillgängligt för fler

Vilka ska delta på mötet? Vi har alla våra funktionsvariationer, och det gäller att ge plats för så många variationer som möjligt. Tänk till i förväg och gör så gott ni kan, till exempel när det gäller hörselhjälpmedel, ljus, ramper och allergier. Det gäller även olika önskemål om kost. Att fråga i förväg, när det är möjligt, är en god idé.

Du och din mobil

Mobilförbud eller inte i klassrummen? Åsikterna är delade och frågan diskuteras ända upp på partiledarnivå. Hur vill ni ha det på ert möte? Helt klart är att du som hela tiden fipplar med telefonen under ett möte signalerar frånvaro. Bli inte förvånad över suckar och menande blickar från de andra. Att från start bestämma hur ni ska ha det på mötet kan vara en god idé. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21

FOTO: BOBO LINDBLAD

STUDIEFRÄMJANDETS FÖRBUNDSSTYRELSE ,

från vänster: Kaj Sivervik (nyval), Stina Lindblad (vice ordförande), Bertil Jonsson, Inger Grape-Burns, Andreas Brodin, Tommy Winberg (ordförande), Zlatko Avdagic, Douglas Thisell (nyval), Lovisa Roos (nyval), Sandra Ruuda, (nyval), Hanna Lenholm (personalrepresentant). Jakob Beijer (nyval) saknas på bilden.

Förbundstämma i Studiefrämjandet • Riksförbundets verksamhet och

finansiering • Reviderade stadgar • Val av förbundsstyrelse Det var några frågor som stod på dagordningen vid Studiefrämjandets förbundsstämma i Nyköping den 25-26 maj.

Stämman beslutade, efter att ha debatterat frågan, om en ekonomisk ram för riksförbundets verksamhet, enligt förbundssty-

relsens förslag. Stadgeändringarna handlade främst om en anpassning till att Studiefrämjandet utvecklats från en tre- till tvåledsorganisation. Fyra nya personer valdes in i förbundsstyrelsen, där Tommy Winberg omvaldes till förbundsordförande. Stämman riktade även fokus på Agenda 2030, med både föreläsning och paneldebatt. Ett hundratal personer deltog på stämman, varav ett åttiotal ombud från Studiefrämjandets medlemsorganisationer och distrikt. l

ANDERS WIRDHEIM UGGLESTIPENDIET 2019

FOTO: PRIVAT

Fåglar ger näring till drömmarna

ANDERS WIRDHEIM, 67

FAMILJ Fru och tre barn, varav två utflugna. BOR Villa i Halmstad. GÖR Aktiv pensionär. Leder två fågelkurser varje termin. Har tidigare arbetat på Birdlife Sverige.

STUDIEFRÄMJANDETS UGGLESTIPENDIUM inrättades 1985 för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet delas ut vart annat år.

cirkeln

Hur känns det? Jag är överraskad och glad! Jag var ute i skogen med fågelskådarvänner när jag fick beskedet. Det var ju hemligt, och jag hade svårt att inte visa min glädje. Du har skådat fåglar i femtio år. Vad är det för speciellt med fåglar? För mig började det när jag var liten grabb och såg flyttande vadare på väg från Mauretanien till Taimyr i Sibirien. Minns att jag drömde om att få följa med på deras resor. Ett slags verklighetsflykt kanske man kan säga. Sedan har vi ju fåglar runt omkring oss hela tiden, året runt, på landet och i stan. Du kan titta på fåglar när som helst och var som helst. Du är mycket ute i naturen. Hur mår den? Situationen är allvarlig, men det gäller att inte drabbas av

panik. Trots de ingrepp vi människor gör har naturen en fantastisk läkekraft. Tänk bara på havsörnen, i början av sjuttiotalet hade vi 50 häckande par i Sverige, nu finns 800. Vad har du för sommarplaner? Det blir kajakpaddling i Bohuslän och en tur till fjällen. Sedan blir det en del naturvandringar här i Halland, i samarbete med Studiefrämjandet. Vad händer med prissumman? Det har jag inte bestämt, men säkert något som har med naturen att göra. Inga prylar utan resor, med inte alltför stora klimatavtryck. l Motiveringen: ”En äkta folkbildare som på ett engagerat och intresseväckande sätt delar med sig av sina djupa och breda kunskaper inom miljö och miljöpåverkan i allmänhet och ornitologi i synnerhet.”

BRA KAN BLI BÄTTRE Att ombuden på en förbundsstämma anser att deras studieförbund är bra, är knappast en överraskning. Men vad kan bli bättre i Studiefrämjandet? Vi ställde frågan till tre ombud. Cattis Lindberg, 55, Stockholm. Svenska Turistföreningen Kontakterna mellan Studiefrämjandet och våra lokalföreningar fungerar bra men kan förbättras. Föreningarna behöver stöd från personer på Studiefrämjandet som förstår deras behov. Goda personliga relationer betyder allt! Samuel Gyllenberg, 38, Linköping. Studiefrämjandet Östergötland De demokratiska mötena är viktiga. Vi måste korsbefrukta det nya digitala med det gamla analoga. Det sker mycket folkbildning i dag som borde vara en del av studieförbunden men inte är det. Här kan vi i Studiefrämjandet gå före, öppna oss och göra oss relevanta för nya former av möten och folkbildning. Eva Lejdbrandt, 58, Lödöse. Svenska Kennelklubben Två saker. Det första är att göra det enklare för lokalföreningarna att samarbeta med Studiefrämjandet. Att vi är geografiskt organiserade på olika sätt, får inte bli ett hinder. Verksamheten med medlemsorganisationerna måste öka! Det andra är mer transparens så att det som hänt i Västmanland inte händer igen.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Skadat förtroende måste återupprättas hade Studiefrämjandet förbundsstämma, samma helg som valet till EU-parlamentet. I mitt välkomsttal sade jag att vår demokrati är utsatt och ifrågasatt på ett sätt TOMMY WINBERG som vi inte varit med om på mycket länge. Populism och extremism växer och tar allt större plats, såväl i Sverige som runt om i Europa. Våra grundläggande mänskliga rättigheter ifrågasätts. I det perspektivet är föreningslivet i stort, och folkbildningen i synnerhet, särskilt viktiga som demokratistärkande krafter. I SLUTET AV MAJ

ledare

DET SOM TIDIGARE i år uppdagades i Studiefrämjandet Västmanland är mycket allvarligt. Under flera år har avdelningen rapporterat in verksamhet som inte är statsbidragsberättigad. Allvarliga missförhållanden i ekonomihanteringen upptäcktes också. Jag blir både arg och förtvivlad över det som har inträffat. Ansvariga i Västmanland har missbrukat både sitt förtroende och skattebetalarnas pengar.

i Studiefrämjandet ett stort ansvar för att ta reda på varför det som hände i Västmanland kunde hända – och se till att det inte upprepas. Därför är jag glad över att förbundsstämman gav riksförbundets kapacitet att skärpa rutinerna för granskning och uppföljning. Även du som är cirkelledare har ett stort ansvar. Den cirkellista som du skriver på är en juridisk handling.

VI HAR ALLA

PÅ NÄSTA FÖRBUNDSSTÄMMA 2021 ska vi anta en ny färdriktning framåt efter nuvarande strategiska mål 2016–2021. Förberedelserna är redan igång och i demokratisk anda kommer många att involveras. Din röst är också viktig! Tveka därför inte att höra av dig om du har tankar och åsikter om Studiefrämjandets framtid. SLUTLIGEN VILL JAG tacka för förtroendet att som förbunds-

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG

FO TO : PE R SA ND BE RG

ordförande i ytterligare två år få leda Studiefrämjandet – och önska er alla en fin sommar.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

STUDIEFRÄMJANDET MUSIK PRESENTERAR

VILL DU OCKSÅ SPELA PÅ FESTIVAL? ELLER PÅ NÅGON AV VÅRA ANDRA SCENER? LÄS MER PÅ NEMIS.SE OCH STUDIEFRAMJANDET.SE/MUSIK

Cirkeln nr. 2/2019 - Tema Mångfald

Articles inside

Cirkeln nr 2:2019