Cirkeln nr. 4/2018 - Tema Inspiration

INSPIRATION

TR POR

DANSSYNDROM

ÄT T

IA R A M ERT T E W AND STR

BRYTER FÖRDOMAR

KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

1959 2019

Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM

Globala mål

STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR

FRÅN ORD TILL HANDLING

Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten

MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug

#METOO

Kollektiv vrede 4.201 8

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 39. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

#ViMåstePrata – inte skälla! #VIMÅSTEPRATA ÄR EN stor demokratisatsning i studieförbund och folkhögskolor. Den handlar om att vi aldrig kan ta demokratin för given. Att vi måste samtala om demokratins innebörd, villkor och framtid. Ett bra initiativ!

Men demokrati handlar också om att agera och ta ställning.

Om politik och politiker. Maria Wetterstrand, som porträtteras i det här numret av Cirkeln, har en hel del att säga om pressen och stressen av att som toppolitiker alltid stå i stålkastarljuset.

ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

i samtal med för mig kända och okända medmänniskor. I tid­ ningar och kommentarsfält. Alla dras över en kam – från fri­ tidspolitikern i kommunens kulturnämnd till statsministrar och presidenter.

Mitt standardsvar när någon skäller på politiker är numera: ”Varför engagerar du dig inte själv i politiken?”. För en del verkar frågan helt vettlös: ”Vadå, varför då, hur skulle det gå till?” Men som medborgare har vi både rättigheter och skyldigheter. I en demokrati väljer du dina företrädare. Eller väljer att själv enga­ gera dig.

… FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

I år är det 70 år sedan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs. Och den är sannerligen inte mindre viktig nu än när den skrevs.

Det tar ungefär fem minuter att läsa igenom de trettio punkterna i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Gör det!

JAG TYCKER ATT politiker – oavsett FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

POLITIKERFÖRAKTET BREDER UT sig. Jag möter det nästan dagligen,

tummen upp …

parti – är värda uppskattning och respekt. Självklart ska de också kritiseras och granskas. Men det svepande föraktet mot politiker ger jag inte mycket för. Det är som att slå sig själv på käften.

Vi har de politiker vi förtjänar!

THOMAS ÖSTLUND

tummen ned … … FÖR JULKLAPPAR

I år beräknas julhandeln omsätta 80 miljarder kronor. Nytt rekord, och tre procent mer än förra året.

Ska man inte få ge julklappar längre? Jovisst, men vi kanske ska sansa oss lite. Och tänk på att gåvorna kan bestå av annat än prylar.

REDAKTÖR papper

issn

0282-135

Innehåll

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i november 2018.

4 Konsten att tycka om dig själv

8 Danssyndrom

1 2 Maria Wetterstrand 15 Sjutton globala mål 16 Hårda bollar, mjuka samtal

19 Krönika: #Metoo 20 60 år med Studiefrämjandet

2

cirkeln

FOTO: PER-ERIK JÄ DERBERG

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

20

60 ÅR MED STUDIEFRÄMJANDET

8

DANSSYNDROM

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare!

Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka

a

FOTO : ISTO CK

FÖRTROENDE

A L S N Ä K V L SJÄ

Konsten att tycka om dig själv

inte på topp just nu.” ”Hade jag bara lite bättre självförtroende skulle jag nog våga.” Vi svänger oss ofta med begreppen självkänsla och självförtroende. Men vad menar vi egentligen med dessa ord?

Och kan vi peppa varandra att våga mer – och tycka bättre om oss själva? För det är vad självförtroende och självkänsla handlar om. ”MIN SJÄLVKÄNSLA ÄR

TEXT: JOHANNES STÅHLBERG

4

cirkeln

»

De flesta vet nog ungefär vad som menas med själv­ förtroende och självkänsla, men ofta bara ungefär.

Ibland blandas begreppen ihop med varandra, trots att de faktiskt har olika innebörd.

Lättast att beskriva är självförtroen­ det. Det handlar om yttre kunskaper eller färdigheter. Enkelt uttryckt: Om du har spelat fotboll i många år och är en klippa i laget, vet du att du kan. Du har självförtroende tillsammans med en boll. Det hindrar inte att ditt själv­ förtroende sjunker till noll första gång­ en du ska sätta dig på en häst. Men det bristande självförtroendet i sadeln be­ höver alltså inte påverka ditt självför­ troende på fotbollsplanen.

Att förbättra självförtroendet hand­ lar om att våga pröva, för det är i prak­ tisk handling som det kan utvecklas.

Fysisk träning är ett exempel: I takt med att kroppen tränas, svarar den och säger att den orkar mer. En sådan po­

sitiv bekräftelse kan naturligtvis också komma utifrån, från någon som ser att du utvecklas och säger det. Du förstår att du kan, och självförtroendet i akti­ viteten ökar.

Hur vi sedan går till väga när vi ska våga pröva, ser olika ut. En del av oss kan behöva en ”tränare” som hjälper till med metoder, verktyg eller strate­ gier – andra vill hitta sin egen väg. Och vissa har lättare för att våga kasta sig ut i nya utmaningar, medan andra hellre går försiktigt fram.

Trygg i sig själv

Självkänslan handlar i stället om något inre, existentiellt. Därmed blir den genast svårare att precisera. Vi tar ofta till ”dålig självkänsla” för att förklara våra inre problem, något som psykolo­ gen Maria Farm upplever i mötet med patienter: – Självkänsla används så diffust och brett att det inte är någon bra utgångs­ punkt för behandling. Men samtidigt

är det viktigt att prata om det och försö­ ka se vad som ligger bakom. Först då kan man som psykolog och terapeut sätta in rätt terapeutisk metod, så att man till ex­ empel kan bryta mönster och hitta fram till en god självkänsla.

En grov definition av god självkänsla skulle, enligt Maria Farm, kunna formu­ leras som ”att vara trygg i sig själv och ha en botten”.

– Har du en god självkänsla känner du inte att du alltid måste prestera. Du vet att du har ett värde och står fast i det, även om det skiter sig.

Vilka samband finns då mellan be­ greppen självkänsla och självförtroende?

Hur kommunicerar vår inre bas med en mer situations- eller ämnesbunden sä­ kerhet eller osäkerhet? Kopplingarna är inte helt enkla, men enligt den danske familjeterapeuten och författaren Jesper Juul finns i alla fall ett tydligt samband: Har du en god självkänsla har du oftast inte något större problem med självför­ troendet. Med grund i en god självkäns­ la vågar du göra nya saker, utan att ett misslyckande behöver betyda så mycket.

Ett gott självförtroende däremot, be­ höver inte alls borga för god självkänsla.

Lite tillspetsat: Du kan vara bra på väl­ digt mycket, ändå känna dig värdelös in­ ombords.

Här kommer ännu ett begrepp in i bilden: Prestationsbaserad självkäns­ la. Det lanserades på 1980-talet av Len­ nart Hallsten, forskare i psykologi på Karolinska institutet, i samband med att han undersökte mekanismerna bak­ om utbrändhet. Den prestationsbasera­ de självkänslan handlar nämligen om att kompensera för en låg självkänsla, ge­ nom att hela tiden prestera mer och mer, bättre och bättre. Det kan bli en accele­ rerande hetsjakt, där kroppen till sist protesterar.

Du kan vara bra på väldigt mycket, ändå känna dig värdelös inombords.”

3 OM SJÄLVKÄNSLA

Cirkeln frågade tre personer med anknytning till Malungs folkhögskola.

1. Vad stärker din självkänsla?

2. Vad har folkbildningen gjort för din självkänsla?

YVONNE ISAKSSON

Farm pekar på hur vi blir allt öpp­ nare med att tala om psykisk ohälsa.

En annan motkraft till prestationssam­ hället är folkbildning. Det anser Karin Danielsson, folkhögskollärare och biträ­ dande rektor på Malungs folkhögskola: – Till skillnad mot övriga samhället är folkbildningen inte prestationsinriktad.

Därmed kan vi gira lite runt den pre­ stationsbaserade självkänslan och i stäl­ let fokusera på en konjunkturokänslig självkänsla. Vi kan rikta in oss på män– niskors värde oavsett vad de gör.

Kravlös folkbildning

Men vad beror det på att folkbildningen kan lyckas med detta? Genom att jäm­ föra folkbildningens form med den tra­ ditionella utbildningens, kan man få en fingervisning, menar Karin Daniels­ son: I stället för tvång (socialt eller lag­ stadgat) kan folkbildningen erbjuda en frivillig och kravlös form. Där andra utbildningsformer är bundna av läropla­ ner, är folkbildningen mer fri. Tidspress och betygshets, som ofta förekommer i andra sammanhang, lyser med sin från­ varo.

Dessutom är mötet mellan människor – relationsbyggandet – en central del av folkbildningens sätt att arbeta. I studie­ cirklar och folkhögskolekurser sker mö­ ten bortom prestationens värderande.

Karin Danielsson refererar gärna till Prestationssamhället dem som du-möten, ett uttryck häm­ Kanske är det inte så konstigt att pre­ tat från den österrikiske filosofen Mar­ stationsbaserad självkänsla blivit ett tin Buber. Buber beskriver nämligen hur begrepp i tiden. Vi lever i ett samhälle vi kan förhålla oss till vår omvärld som som fokuserar på yttre framgång. Men till ett du eller till ett det. Om vi möter det finns motkrafter. Psykologen Maria en annan människa som ett du, kan vi bekräfta, se och stärka. Möter vi i stället den andra som ett det, reduceras hen till ett medel som antingen är an­ vändbar eller inte.

Folkbildningens fria och frivil­ liga form, utan tids- eller bedöm­ ningshets, kan tillsammans med du-möten ge goda förutsättningar KARIN DANIELSSON MARIA FARM för att arbeta med själv­känsla, men­ ar Karin. l

Egenföretagare med bland annat sång, teater och revy som uttrycksform 1. När jag vågar slappna av och vara mig själv. När jag kan visa mig som den jag är och inte jämför mig med andra människor.

2. Väldigt mycket. Den är inte åldersrelaterad, utan så länge jag när på en dröm, till exempel att spela fiol, kan jag göra det på min nivå och känna: Wow jag är med – det funkar, men jag är inte bäst.

ANINA HIETALA

Studerande till behandlingsassistent 1. Att hela tiden utmana mig och testa nya saker. Att lämna komfortzonen.

Självkänslan stärks av andra människor.

2. Som elev på folkhögskola kände jag mig aldrig som elev, utan som Anina som var elev. Genom att få ansvar och få utgå från det jag var bra på, kunde jag bli starkare och säkrare. För första gången i livet förstod jag att jag var en intelligent människa.

HENRIK SAHLSTRÖM

Vaktmästare 1. När jag vågar prova något nytt som jag inte vet om jag klarar av, men gör i alla fall.

2. Mötet med folk med olika bakgrund har gett mig nya möjligheter att utvecklas som person – både när jag har studerat och arbetat inom folkbildningen. Man lär sig hela tiden här, och man blir aldrig färdig.

LEDARE I FOLKBILDNINGEN

om självkänsla - självförtroende

cirkeln 5

SJÄLV KÄNSLA FOTO : M ÅNS SALO M O NSE N

FÖRTROENDE

ningar, som att ta medalj i OS eller kla­ ra en viss tid. I stället handlar det om att hitta det ultimata loppet med ett flow där kroppen, löparbanan, häckarna, skorna – ja, allt – är i symbios. Har man ett sådant mål kan det utvecklas hela ti­ den, medan mätbara mål begränsar.

I inledningen av kurserna får delta­ garna därför artikulera mer känsloinrik­ tade mål. Vilken känsla vill vi som kurs ha i maj när vi slutar? Vad vill deltagar­ na ha med sig härifrån? Det kan låta lite flummigt, men när utvärderingen sker kontinuerligt i samma anda blir det tyd­ ligare. Då kan Mats ställa frågor som: – Hur kändes det att arrangera en fri­ luftsdag? Vad kunde ni se i ögonen på de som var med? Där finns feedback som är bättre än mätbara tider och liknande.

RELATIONER OCH MÖTEN är självkänslans viktigaste arbetsmaterial, menar folkhögskolläraren Mats Andersson.

Total närvaro

Självkänsla med friluftsliv Mätbara mål kan trigga självförtroendet men sätta krokben för självkänslan. Att tala om att ”lyckas” eller ”misslyckas” är irrelevant när man pratar om självkänsla, menar Mats Andersson.

»

Mats Andersson är lärare på Malungs folkhögskolas fri­ luftskurser, dit människor kommer med en passion för friluftsliv. Varför jobbar då Mats med självkänsla? Är inte friluftsliv det intres­ santa?

– Det beror på att vi vill kunna lämna ifrån oss människor som är trygga i sitt öde när de slutar efter ett år. Då kan de fara åt olika håll, eftersom tryggheten gör att de kan skapa sina egna struktu­ rer och ramar.

Men det är inte ovanligt att deltag­ arna kommer till kursen med en annan utgångspunkt. De kan vara duktiga skid­ åkare eller klättrare som är vana vid att prestationen är det viktiga. Mats menar att fokus på självförtroende och presta­ tion riskerar att skapa ett tunnelseen­ de som gör att man missar självkänslans viktiga arbetsmaterial: relationer och möten. Därför försöker han glänta på

6

cirkeln

dörrar som sätter ämnet i relation till andra. Det kan ske genom att alla på kursen får öva sig i att arrangera exem­ pelvis friluftsdagar för hela skolan. Men Mats kan också rikta sig mer specifikt till en kursdeltagare: – Ett sätt kan vara att släppa in de här ”självförtroendemänniskorna” som led­ are inom deras specialområden. Genom att leda andra måste de gå in de andras perspektiv.

För många är det här en ny erfarenhet som flyttar fokus från deras egna presta­ tioner: Hur introducerar man skidåk­ ning för någon som aldrig har sett snö förut? Hur hittar man uppgifter som an­ dra kan lyckas med, snarare än uppgifter som utgår från ens egen prestationsbak­ grund?

Jobba med abstrakta mål

För att kursdeltagarna ska växa som människor gäller det att formulera målen på rätt sätt. Mats rekommende­ rar starkt mål som inte går att mäta eller väga på vanligt sätt. Han tar de häcklö­ pande systrarna Kallur som exempel: – De jobbar med känslomål som är abstrakta. Sådana mål har inga begräns­

Det som feedbacken till kursdeltagarna handlar om är alltså inte prestation utan snarare vad som sker i mötet mel­ lan människor. Där byggs självkänslan, enligt Mats.

Eftersom mötet är så centralt, fram­ håller Mats vikten av att arbeta med gruppens relationer. Samtidigt är rela­ tioner oförutsägbara, och gruppen mås­ te därför också få vara oförutsägbar i sin väg, beroende på vad som händer mel­ lan individerna. Det i sin tur ställer vissa krav på ledaren: det krävs en total närva­ ro för att kunna fånga det som sker mel­ lan deltagarna.

– Som ledare måste man vara trygg nog att lita på att det händer saker som kan föra gruppen vidare utöver ens egen förmåga. Och man måste våga ge delta­ garna ansvar och utrymme.

Lyckas och misslyckas

Man kan förstås fråga sig hur Mats han­ terar en deltagare som misslyckas. Hur stärker man självkänslan i ett misslyck­ ande? Men Mats värjer sig mot mot­ satspar som lyckas och misslyckas. Det är inte relevant när man talar om själv­ känsla, menar han.

– Vi jobbar i stället med olika vägar och riktningar. Vi är på väg åt ett håll – hur känns det? Ibland kan vi komma nå­ gon annanstans, men det behöver inte vara fel eller ett misslyckande. l

Skriv dig till självkänsla Med pennan som redskap vill Jessica Hjert Flod stärka människors självkänsla. Det handlar om kravlöst skrivande direkt från hjärtat.

ETT TERAPEUTISKT SKRIVANDE

»

Boktips

MARTIN BUBER: JAG OCH DU

Relationsfilosofisk bok om hur vi blir till i mötena med varandra.

FOTO: SOFIA HJERT

Jessica Hjert Flod från Vänersborg är beteendevetare och kriminolog. Förutom arbete inom frivården, och det egna bokförlaget, har hon också studie­ cirklar i Studiefrämjandet i terapeutiskt skrivande för långtidssjukskrivna. För henne är det helt naturligt att rikta in sig på självkänsla, snarare än självförtro­ ende.

– Man kan ha bra självförtroende i olika sammanhang, och det kan få människor att må bra i stunden, i prestationen. Men ska man må bra i längden måste själv­ känslan finnas där.

Hennes sätt att arbeta med det tera­ peutiska skrivandet är i sig ett slags defi­ nition på självkänsla: 1. Att i skrivandet utforska sig själv, eller lära känna sig själv bättre.

2. Att försöka hantera den nya vetskapen, acceptera den och förhålla sig till den.

En konkret skrivövning för att öppna upp och se sig själv kan vara: ”Skriv till din inre kritiker”. Den övningen, tycker många är lätt, berättar Jessica. Men näs­ ta övning, ”Kärleksbrev till dig själv”, ses ofta som svårare.

Kontrasten mellan de båda övningarna kan få deltagarna inse att det inuti dem själva kan finnas svar på varför de mår dåligt, menar Jessica. Många är nämligen elaka mot sig själva i sina tankar.

måste vara helt kravlöst, menar Jessica Hjert Flod.

Lika och olika i gruppen

Genom att vara en del av en grupp där alla jobbar med sina inre bekymmer, kan deltagarna se att de inte är ensamma.

Det kan stärka. Samtidigt är Jessica noga med att cirkeln enbart ska syssla med skrivande. Varje individ jobbar med sitt inre och söker svaren i sig själv.

– Skulle någon deltagare föreslå en lösning för en annan, att det bara är att göra si eller så, måste jag säga att det kanske gäller för dig, men vi är alla olika.

För att ett terapeutiskt skrivande ska fungera måste deltagarna känna att det är helt kravlöst. Först då kan det loss­ na. Det måste finnas en glädje som inte

JONAS ASPELIN: INGA PRESTATIONER UTAN RELATIONER

En bok som vänder på prestationssamhällets rangordning mellan prestation och relation, och presenterar en ”relationell pedagogik”.

JESPER JUUL: DITT KOMPETENTA BARN

En bok som, bland mycket annat, förtydligar mekanismerna bakom hur självkänsla och självförtroende byggs i relation till andra från tidig ålder.

bottnar i prestation eller tvång. Redan första träffen avdramatiserar Jessica därför skrivandet: – Skriv bara med hjärtat. Det kan vara skitdåligt, obegripligt, osammanhäng­ ande. Känner du att du blir ledsen eller att du inte kan – gå ut en stund och drick kaffe i stället.

Positiv jämförelse

Efter de olika övningarna brukar Jessica ta en runda där deltagarna får berätta hur det kändes. Då kan de se att ”aha, han kunde inte heller skriva i dag.” Men eftersom varje träff innehåller runt fyra skrivövningar, kan deltagarna också se att vissa övningar fungerar för vissa, inte för andra.

När de sedan verkligen förstår att skri­ vandet bara gäller dem själva, behöver de inte heller värdera insatsen eller känna sig misslyckade. De kan slappna av.

Jessica menar att många av hennes deltagare rent teoretiskt förstår att de har ett värde, men inte känner det i ma­ gen. Skrivarcirkeln kan ge dem redskap för att våga gå vidare. Genom skrivandet kan de lära sig att ifrågasätta sina tankar, för ser man tanken nedskriven blir det lättare att upptäcka det som är ologiskt eller osant. Pennan blir ett slags psyko­ log som man alltid kan ha med sig. l

cirkeln 7

ATT UPPTRÄDA OFFENTLIGT är

en del av breakdanskulturen, och även för Danssyndrom.

DANSSYNDROM bryter fördomar med vild och vacker breakdans

MIKAEL BEERMANN leder gruppen Danssyndrom.

slår hål på fördomarna. Danssyndrom gör det som få andra vågar, uppträder på gator och torg.

– Det här är vacker dans och äkta glädje, menar ledar­ en Mikael Beermann.

ÄKTA DANSGLÄDJE SOM

»

– Jag har dansat hela mitt liv och det är jättekul. Det säger Simon Joelsson, 21, en av tre medlemmar i gruppen Dans­

syndrom.

Varför ska personer med funktionshin­ der inte kunna dansa breakdans? Den frå­ gan ställde sig Mikael Beermann efter att i många år dansat själv, utan att någonsin träffat på breakdansare med Downs syn­ drom.

8

cirkeln

Mikael, som är dansutvecklare på Studie­ främjandet Småland-Gotland, bestämde sig för att göra något åt saken. Tre killar visade intresse och snabbt blev idén verklighet. De är också aktiva i Ensemble Cor, Växjös mot­ svarighet till Glada Hudik Teatern.

Nu träffas gruppen två gånger i veckan för träning. En lektion med Danssyndrom skiljer sig inte mycket åt jämfört med an­ dra.

– Mycket skratt, och lite allvar. Vi trä­ nar för att ha kul, men även för att bli bätt­ re. Vårt mål är att slå hål på fördomar och få människor att upptäcka den vackra och äkta glädje som dessa killar bär inom sig, säger Mikael.

Att uppträda för allmänheten är en del av hela grejen – och även en tradition i Breakdanskulturen. Hittills har Danssyn­ drom mest kört spontana dansuppvisning­ ar av mindre format, men siktet är redan inställt på större dansscener i Växjö och resten av Småland.

– En annan skillnad är att de här killar­ na vågar så mycket mer än andra. De kör på med sin grej mitt ute på stan.

Att uppträda inför publik är inte det minsta skrämmande för Simon Joelsson.

Snarare tvärtom.

– Jag är aldrig nervös. Folk blir chock­ ade när jag gör volter. Då känner jag mig som kung på dansgolvet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MIKAEL BEERMANN

Extra dimension i dansen

Mikael försöker att inte göra skillnad på människor med eller utan funktionshin­ der. Han hävdar ändå att kroppsspråket och rörelserna hos medlemmarna i Dans­ syndrom bidrar till att breakdansen får en extra dimension.

SIMON JOELSSON, 21, älskar att dansa och är

aldrig nervös.

FOTO : M O STPHOTO S

notiser Karusellen i hela landet

TILL VÅREN ÄR det dags för ännu en upplaga av Livekarusellen och

Danskarusellen. Det är en unik möjlighet för oetablerade artister, dansare och musiker att uppträda på scen. Livekarusellen och Danskarusellen genomförs av Studiefrämjandet med arrangemang över hela landet, och allt slutar med en riksfinal i maj.

FOTO: HENRIK MÖLLER

Mer info på www.livekarusellen.se och www.danskarusellen.se.

Kamratcirkel 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

Kamratcirklar blir alltmer populära. Det finns många skäl till att människor träffas för att umgås och lära tillsammans. Här är fem av dem.

1. Lustfyllt lärande

I en kamratcirkel är det lusten som styr. Täck bort skola, betyg och prestation. Tänk i stället nyfikenhet och glädje.

Och att öka kunskapen om något som intresserar dig är väl aldrig fel?

2. Nya sidor av dig själv och andra

I en cirkelgrupp kan du möta nya människor – eller människor du redan känner, fast på ett nytt sätt. Kanske upptäcker du också nya sidor hos dig själv.

3. Det blir av!

Tänk efter, hur mycket som vi vill göra blir aldrig av, för att annat kommer emellan? I en cirkel ses ni regelbundet.

Då är det lättare att det blir av. Lite struktur i livet behövs ibland.

DEMOKRATIODLING

Ny handbok för planetskötare – handbok för planetskötare är en guide för alla som vill kombinera odling med demokrati och hållbarhet och fundera över ”hur allt hänger ihop”. Handboken har kommit till under de år som projektet Demokratiodling har genomförts i Botkyrka.

Det är en praktisk inspirationskälla för alla som vill göra något liknande. Många fina bilder och konkreta tips på aktiviteter, övningar och annat.

DEMOKRATIODLING

4. Upptäck cirkelkänslan

Många som deltar i en studiecirkel kan berätta om en sär­ skild stämning som uppstår i gruppen. En känsla av sam­ hörighet, som på en gemensam resa. Kanske händer det inte från start, men efterhand brukar känslan infinna sig.

5. Hjälp och stöd

Visst kan ni ha en kamratcirkel helt på egen hand. Men genom att samarbeta med ett studieförbund kan ni få stöd, kanske med material, lokal eller annat.

Vad är en kamratcirkel?

- Demokratiodling har genomförts av Studiefrämjandet och föreningen Boodla med stöd av Arvsfonden.

- Intresserad av Demokratiodling och handboken kontakta ingrid. rogblad@studieframjandet.se Läs om Demokratiodling i Cirkeln 4.2015. www.cirkeln.nu

• En kamratcirkel är en liten grupp som lär • •

sig något tillsammans.

Ni gör själva en plan för era studier och ses regelbundet, minst tre gånger.

En kamratcirkel kan handla om nästan vad som helst – litteratur, musik, filosofi, odling…

Bara fantasin sätter gränser.

Vill du veta mer eller ha hjälp att komma igång med en kamratcirkel, kontakta Studiefrämjandet där du bor.

cirkeln 9

HÄR I NO & NU RRB OTT EN

notiser

1 UPPMÄRKSAMMAD INTERNATIONELLT

Älskade barn

Studiefrämjandets cirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land, får nu internationell uppmärksamhet. Älskade barn ingår som ett exempel i projektet Cultural diversity – practices of parental education in Austria, Sweden, Germany and Turkey. I projektet, som bland annat EU står bakom, har en handbok med goda exempel från de ingående länderna tagits fram. Här beskrivs hur man arbetat med Älskade barn i Uppsala län och Östergötland och hur utbildningen av cirkelledare går till. ÄLSKADE BARN,

MÅNGA VUXNA TROR att de inte kan

rita. Ändå kunde vi det som barn.

Med hjälp av boken Alla kan rita symboler kan du knäcka koden och komma igång med tecknandet. Du börjar med enkla symboler och vips har du åstadkommit mer än vad du trodde du kunde.

Alla kan rita symboler av Maja Larsson är utgiven på Eget förlag.

10

cirkeln

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Norrbotten? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

NU PRATAR MÄN I LULEÅ

En cirkel utifrån boken Allt vi inte pratar om har nu startat, i samarbete med föreningen Män i Luleå. Upprinnelsen var två fullsatta paneldebatter i september, med Thor Rutgersson och Ida Östensson, författare till boken.

2

LÖRDAGSJAZZEN LOCKAR

Föreningen Lördagsjazz i Luleå har haft lite svårt nå ut med sitt budskap att jazzmusik bäst bör avnjutas live. Våren 2018 tog de därför kontakt med Studiefrämjandet för att få hjälp, och nu har Lördagsjazzen i Luleå ett väldigt högt publiktryck. Även jazzcirklar planeras.

3

AKTIV KENNELKLUBB I KALIX

Kalix Kennelklubb med 250 medlemmar är mycket aktiv och öppnen för alla, med verksamheter som utställning, rallylydnad, nosework, ring- och socialträning och en massa andra kurser och aktiviteter.

4

CIRKEL SOM ARRANGERAR

”Ett roligt evenemang för alla här i Piteå som vill prova på att prata, sjunga, skratta på scen. Kom gärna utklädd.” Så beskrevs Förhalloween i Piteå den 19 oktober. Bakgrunden är en studiecirkel i scenframträdande, där ungdomar nu tog cirkeln ett steg längre och ordnade ett eget evenemang.

5

Alla kan rita

Natur, kultur och mansprat

SKOGSGRUPPEN I GÄLLIVARE

Skogsgruppen är ett aktivt gäng som vill lära sig mer om skogen och dess mångfald, under alla årstider. De inventerar för att hitta nya arter, matar fåglar, gör exkursioner och arrangerar Den Biologiska mångfaldens Dag. Alla med ett skogs- och naturintresse är välkomna i gruppen.

6

SKIVDEBUT VID 73

Artisten Bruno Öqvist, tillika cirkelledare på Studiefrämjandet, gjorde nyligen sitt första skivsläpp, vid 73 års ålder! Det blev releasefest och utnämning till ”veckans färsking” av P4 Norrbotten.

Fast så färsk är han inte. I flera år har Bruno förgyllt många med sin melankoliska musik, djupt rotad i den svenska vistraditionen.

TEATER OM MIA GREEN, en av Sveriges första kvinnliga proffsfotografer.

7

TEATER PÅ TRE SPRÅK

Revy och teater har tre språk, svenska, meänkieli och finska. Så är det i Tornedalen, där teaterverksamhet ständigt pågår över språkgränser, med deltagare från Sverige och Finland. Senaste revyn hade premiär 30 november, fyllt av aktuella ämnen och lokal politik. Lite elakt, men mest snällt och roligt!

8

MUSIK ÖVER GRÄNSERNA

Musikverksamheten i Norrbotten har sedan 2002 ett nära samarbete över gränserna, med Finland, Ryssland och Norge. Gränsrock är namnet och samarbetet innehåller möten, workshops och uppträdanden runt om i Barentsregionen. Nu närmast deltar en av Studiefrämjandets grupper på Gigant läger i Alta i Norge.

9

TEATER OM PIONJÄRFOTOGRAF

Mia Green, född 1870, var en av Sveriges första kvinnliga Proffsfotografer. Hon levde större delen av sitt liv i Norrbotten och startade 1885 en fotoateljé i Haparanda. I somras var Studiefrämjandet med och skapade teaterföreställningen Mia Greens dagar som hyllar minnet av henne. Vacker och informativ teater som både roade och fungerade som historielektion.

10

ÖPPET FÖR SCENKONST

Studiefrämjandet och Kulturcentrum Ebeneser arrangerar Öppen scen i Luleå en gång per månad, För en del kanske det är första gången de står på scen inför publik.

För dem som vill fortsätta utöva scenkonst hjälper Studiefrämjandet till.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

FOTO: MA RIA G NILS S O N

#ViMåstePrata om demokrati BENGT WESTERBERG, Lena Endre,

Sweden Rock-Kollo

– en gång till

NU ÄR DET KLART, det blir en uppföljning på årets

succé Sweden Rock-Kollo. Kollot genomförs av Studiefrämjandet i anslutning till, och i samarbete med, Sweden Rock Festival i Sölvesborg. Tanken är precis som förra gången att öka jämställdheten inom hårdrocken och stärka förutsättningarna för unga kvinnor att spela.

– Det här kollo-samarbetet är fantastiskt på alla sätt, och det är extra roligt att det verkar vara nästan lika uppskattat av vår festivalpublik i allmänhet som av kollo-deltagarna själva, säger Sofia Lindqvist Lacinai, marknadschef och vice VD på Sweden Rock Festival.

En nyhet är att lägret förlängs från tre till fyra dagar, på uppmaning av deltagarna på det första lägret.

FOTO: M AR KO TOS I C

Läs mer, se en film från årets kollo och gör föranmälan på www.studieframjandet.se/swedenrockkollo

Suzanne Osten, Hana Al-Khamri och Jan Eliasson. Vad har de gemensamt?

Jo, tillsammans med hundra andra mer eller mindre kända personer är de demokratitalare i den stora satsningen #ViMåstePrata.

Hédi Fried, författare och överlevare från Auschwitz, är initiativtagare till

#ViMåstePrata. Satsningens startade i våras och har nyligen fått mer pengar via Folkbildningsrådet. Både folkhögskolor och studieförbund i hela landet är inblandande med en massa olika demokratiaktiviteter. Förutom demokratitalarna finns även Handbok för demokrater, filmer och annat material.

Läs mer på www.vimasteprata.org

ETT RÅD OM DAGEN

– i ett helt år

ÅRET HAR 365 DAGAR. Lika många tips och råd får du i boken Ett hållbart liv från Naturskyddsföreningen. Boken beskrivs som ett verktyg i vardagen och ”fungerar lika bra oavsett om du känner dig inspirerad eller uppgiven”. I boken hittar du till exempel 69 tips för hemmet, 45 tips för maten, 1 7 tips för resorna och 40 tips för trädgården.

Beställ Ett hållbart liv från www.naturskyddsforeningen.se

NORTHLIGHT – ett av hundratals band och artister över hela landet har studiecirkel hos Studiefrämjandet. Ett av dessa Värmlandsbandet Northlight som i november släppte EP:n Finding a Sun Among A Billion Stars, till stor del inspelad i Studiefrämjandets studio i Karlstad. Ta chansen att lyssna på fem rykande färska låtar. Finns på Spotify.

MÄNGDER AV BAND

NORTHLIGHT. Från vänster: Victor Bergh (sång), Johan Köhler (trummor), Fredrik Andersson (gitarr), Per Eresund (bas). Foto: Marko Tosic

cirkeln 11

OPERFEKT MARIA WETTERSTRAND OM POLITIKEN, KLIMATET OCH KÄNSLAN AV FRIHET

12

cirkeln

Ett talesätt Maria Wetterstrand inte ger mycket för.

– Jag tror inte på den perfekta människan, säger hon.

Däremot tror hon på politiken.

– För att klara klimatet behöver vi politiker som vågar utmana industrin.

Där finns det största motståndet.

Sju år har gått sedan Maria Wetterstrand lämnade posten som språkrör för Miljöpartiet. Någon längtan tillbaka till toppolitiken har hon inte.

Men samhällsengagemanget finns kvar.

– När jag ser hur de nationalistiska partierna växer, kan jag känna mig som en svikare.

LEVA SOM MAN LÄR.

»

Vi träffas på Kungsholmen i Stock­ holm. Maria Wetterstrand har ont i en fot och haltar lätt.

– Jag vet inte vad det är för fel, suckar hon.

Närmast kommer hon från ett möte med initia­ tivet Fossilfritt Sverige. I morgon väntar Göteborg och en föreläsning om förpackningsindustrins mil­ jöutmaningar.

Hemma är numera Helsingfors för Maria Wet­ terstrand. Där finns de två barnen och exmaken Wille Niinistö, tidigare finsk miljöminister.

– Jag har insett att integration inte är så enkelt.

Jag kan väl säga att min finska har utvecklingspo­ tential.

I Helsingfors finns också kommunikationsfö­ retaget Miltton, där Maria Wetterstrand sedan ett par år tillbaka jobbar med miljö- och hållbarhets­ frågor.

– Mest åker jag omkring och leder nördiga mil­ jökonferenser, skrattar hon.

Lam politik

Mitt i den kaotiska svenska regeringsbildningen hösten 2018, är det naturligt att samtalet startar just där.

– Politik kan vara mer komplicerat än man tror, konstaterar hon.

Det gäller särskilt efter en högljudd valrörel­ se, där partiernas löften och utspel är i färskt min­ ne hos väljarna. Ett spänt läge minskar utrymmet för kompromisser. Men det politiska läget i Sverige just nu har en historia.

– Vi har haft en väldigt lam politisk debatt de senaste decennierna, säger Maria Wetterstrand och beskriver hur många partier krampaktigt hål­ ler fast vid det invanda höger mot vänster, fast den konflikten blir allt mer diffus och irrelevant för väl­ jarna.

– Nu står en nationalistisk, protektionistisk po­ litik mot öppen, mångfaldsinriktad. Och de här värderingarna skär rakt igenom många partier, och därför kan de inte hantera dem. Sverigedemo­ kraterna är det parti som representerar en tydlig sida av denna konflikt, och blir belönade för det.

Det finns en uppfattning att det skulle vara tabu att tala om migrationspolitiken. Att den svenska åsiktskorridoren är för trång.

– Jag tycker faktiskt inte det är okej att säga vis­ sa saker, som att nedvärdera människor på grund av deras hudfärg och etniska ursprung. Men mig­ rationspolitiken har jag diskuterat så länge jag har varit politiskt aktiv.

Enligt Maria Wetterstrand beror SDs framgång­ ar på ett ganska enkelt faktum: – Många av deras väljare gillar inte invandrare.

De är rädda för det som är annorlunda.

Självklart parti

Maria Wetterstrand har tänkt politik så länge hon kan minnas. Hon betecknar sig själv som ”grön liberal”.

Några politiskt aktiva i hennes egen familj finns inte, med undantag för morfar som var socialde­ mokrat. Miljöfrågan har alltid varit nummer ett.

Redan som femtonåring engagerade hon sig i Mil­ jöpartiet hemma i Eskilstuna.

– Allt annat än ett politiskt parti kändes lite löjligt, och att det blev Miljöpartiet var självklart.

Politiken tar ett helhetsgrepp på samhällsutveck­ »

8 ORD till Maria

Wetterstrand FRAMTIDSTRO: Så länge

det finns barn finns framtidstro.

RELIGION: Överdramatiserat.

KLIMATÅNGEST:

Något jag får varje gång jag flyger mellan Sverige och Finland.

STUDIECIRKEL: Spanska. Jag läste spanska i studiecirkel en gång i tiden.

BIL: En Tesla hade varit kul…

INTEGRATION: Något som sker väldigt nära människor och inte kan kommenderas fram. Vi har alla ett ansvar för att göra små insatser för integration.

FINLAND: Blått och vitt.

Jag gillar Finland. Men oj vad många svenskar som inte vet någonting alls om Finland. Det är synd.

VÄNSKAP: Viktigt.

cirkeln 13

» lingen. Jag såg ingen annan väg för mitt engage­ mang och samhällsintresse.

Efter gymnasiet pluggade hon drama ett år på Östra Grevie Folkhögskola i Skåne. Sedan blev det Miljöpartiets riksdagskansli 1994, följt av studier i biologi i Göteborg. Under den tiden var hon både kommunpolitiskt aktiv och språkrör för Grön ung­ dom. År 2001 blev hon riksdagsledamot och året därefter vald till språkrör för Miljöpartiet, till­ sammans med Peter Eriksson. Miljöpartiets opi­ nionssiffror var usla, partiet riskerade att åka ur riksdagen vid valet samma höst. Inget drömläge för en nyvald partiledare.

– Vissa har kallat mig politisk karriärist, men det här var mer ett politiskt kamikazeuppdrag.

MARIA Miljöpartiet lyckades hålla sig kvar i riksdagen WETTERSTRAND och i de följande två valen gick partiet framåt.

FÖDD: 1973 i Eskilstuna.

Att hon under tiden som språkrör skulle ha haft BAKGRUND: Språkrör för så mycket makt betvivlar hon.

Grön ungdom 1996-1999, – Jag har aldrig gått igång på makt. Och förres­ riksdagsledamot ten tror jag att få politiker känner att de har makt.

2001-2011, Språkrör för Möjligen Donald Trump då, som väl tror att han Miljöpartiet 2002-201 1 styr hela världen. (tillsammans med Efter ett decennium i toppolitiken var det 2011 Peter Eriksson). var det dags att lämna över till nya språkrör. Om­ BOR: Lägenhet i Helsingfors, ställningen var inte särskilt svår. hus i Stockholm (delvis uthyrt).

FAMILJ: Två barn, 11 och 14 år, exman (Wille Niinistö, före detta miljöminister i Finland), en halv hund, ”min exman har köpt en hund som han dumpat hos mig”.

GÖR: Konsult på företaget Miltton, leder seminarier, föreläser med mera.

LYSSNAR PÅ: Idol på fredagarna med min dotter.

Jag gillar män med mörka röster. Och David Bowie.

LÄSER: Läser om Harry Potter-böckerna på engelska. Så jag kan prata med mina barn om dem. Annars lyssnar jag på Storytel.

om

YTLIGHET OCH BILLIGA påhopp har ersatt sansade politiska samtal, menar Maria Wetterstrand.

14

cirkeln

– Det är hälsosamt att inte ha politiska uppdrag för länge. Jag tycker Miljöpartiets regel om högst tolv år i riksdagen är bra.

De första åren efter de hektiska språkrörsåren frilansade Maria Wetterstrand. Föreläste, skrev krönikor och hade en del uppdrag i styrelser.

– Jag var utmattad och njöt otroligt av att känna mig fri och inte behöva jobba heltid.

Ständigt granskad

– Hur långt svar vill du ha? Motfrågan kommer direkt när jag undrar om det finns en väg tillbaka till partipolitiken.

Det medelkorta svaret kan kanske sammanfat­ tas som att lusten saknas. Att priset är för högt.

Det allra värsta under språkrörstiden var den stän­ diga mediebevakningen. I början var det inte så farligt, men att i tio år vara ständigt granskad och värderad blev till slut, i alla fall för Maria Wetter­ strand, på gränsen till outhärdligt.

– Jag kan förstå att folk inte vill bli politiker med det medieklimat vi har i dag. Gör du något bra får du ingen uppmärksamhet, gör du ett enda fel blir du skandaliserad. Allt det där gav mig till slut bara ångest.

Fortfarande, sju år efteråt, är förhållandet till offentligheten inte helt okomplice­ rat.

– Hade du frågat mig för tre år se­ dan hade jag nog tackat nej till den här intervjun.

Medierna – både sociala och tra­ ditionella – leder till ett samhällskli­ mat där, med Maria Wetterstrands ord, ”ytlighet och billiga påhopp” er­ sätter ett sansat samtal och modiga politiska beslut om framtidens ödes­ frågor – som klimatfrågan.

Högre växel

När klimatfrågan kommer på tal är det som om Maria Wetterstrand läg­ ger i en högre växel. Orden kommer lite snabbare. Klimatfrågan är stor och komplicerad och det verkar både roa och oroa henne. På frågan, om och hur vi kan vända utvecklingen följer ett långt och prövande reso­ nemang, där tveksamheter blan­ das med tydliga ställningstaganden, tunga suckar och yviga gester.

– Det är väl tur att vi börjat vända utvecklingen, tänker jag. Fast kanske ingen har märkt att vi börjat? Och ibland undrar jag själv om vi verk­ ligen gjort det. Hur som helst gör vi inte så mycket som krävs.

FOTO: T HINKSTO CK

Vissa har kallat mig politisk karriärist, men det här var mer ett politiskt kamkazeuppdrag.”

Lite mossigt

Maria Wetterstrand ler lite milt inför orden studieförbund och folkbildning.

– Jag tror den allmänna uppfattningen är att studiecirklar upplevs som lite mossigt.

Hon har själv erfarenhet, både av folkhög­ skola och av studiecirklar, och minns den stora betydelse studieförbunden hade för musiklivet i hemstaden Eskilstuna.

– Studieförbunden stöttar många människor i deras livsutveckling. Men de som jobbar där verkar inte vara särskilt exhibitionistiska. Jag vet ju att många studieförbund är engagerade för integration, men varför sticker de inte ut ha­ kan och är med i debatten? l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

AGENDA 2030

Sjutton globala mål från ord till handling FOTO: E L L IOT E L L IOT

– Det gäller att politikerna vågar stå upp mot industrin. Svenskt näringsliv represente­ rar dem som vill göra allra minst. Alla bran­ scher kan ju hitta argument för att just de ska slippa förändra sig.

Att människor engagerar sig i klimatfrå­ gan är viktigt. Enskilda företag och individer kan vara föregångare och föredömen. Men lös­ ningen av klimatkrisen är ingen individualis­ tisk historia.

– Det behövs politiska beslut och en helt an­ nan attityd i näringslivet om vi ska komma nå­ gon vart. Jag är ytterst skeptisk till att vi kan lösa miljöproblem med privatmoral.

Det finns ett drag av moralism i miljörörel­ sen som Wetterstrand ogillar. Attityden att den som engagerar sig avkrävs att i alla delar av li­ vet agera rätt och korrekt ger hon inte myck­ et för.

– Varför ska man ålägga engagerade människor att vara perfekta? Jag tror inte på det.

För hur länge orkar en människa vara perfekt?

Hellre en bilist som kör 3 000 mil om året och är engagerad för miljön, än en bilist som inte är engagerad.

– VI BEHÖVER EN

knuff i baken för att på allvar ta oss an de globala utmaningarna i Agenda 2030.

Det sade Studiefrämjandets förbundschef GUSTAV ÖHRN StudieGustav Öhrn när främjandets förbunds- boken Mot en chef. hållbar framtid presenterades vid ett seminarium i Stockholm i november.

Agenda 2030 är FN:s globala mål för hållbar utveckling. Sjutton mål om allt från att avskaffa fattigdom och uppnå jämställdhet, till att bekämpa klimatförändringarna och minska ojämlikheten mellan länder.

– Det räcker inte att några engagerar sig, alla måste göra det, både individer och organisationer, sade Gustav Öhrn Han menar att baskunskaper som kan ge insikter och vår förmåga till empati, är två viktiga faktorer för att styra samhället i en mer hållbar riktning.

Tanken med den nya boken är att öka kunskapen och inspirera till samtal och engagemang kring de globala målen. De

nio kapitlen har olika författare; forskare, debattörer och aktivister. Varje kapitel utgår från en särskild utmaning som vi står inför i arbetet med att uppnå de globala målen. Några frågor som ställs är: Hur minskar vi välfärdens fotavtryck?

Hur kan ny teknik bidra till omställningar?

Hur skapas engagemang för hållbarhet?

Gustav Öhrn och Frida Sandegård från Studiefrämjandet har skrivit ett kapitel som handlar om folkbildningens betydelse för en hållbar demokratisk samhällsutveckling. Där står det att: ”Studiefrämjandet vill tydligt bidra till att uppfylla de globala målen. Vi ska vara det hållbara studieförbundet. Den här antologin är ett steg i den riktningen.

• • •

Antologin Mot en hållbar framtid har givits ut av Studiefrämjandet och Global Utmaning, en oberoende tankesmedja som verkar för hållbar utveckling.

Mer om Agenda 2030 på Cirkelns baksida.

Studiematerial på gång kommer ett nytt studiematerial om Agenda 2030 från Studiefrämjandet. Materialet är kopplat till boken Mot en hållbar framtid.

I BÖRJAN AV 2019

FOTO: ANNA MOLANDER

cirkeln 15

r a ll o b A D R Å H l a t m a s A K MJU om känslor och skörhet i fotbollens hårda värld? Ja, i alla fall om man får tro Jocke Carlson i Gefle IF. Nu leder han studiecirkeln Allt vi inte pratar om i klubbens U19-lag. Och när killarna väl andats ut efter träningen kommer pratet igång.

FINNS PLATS FÖR PRAT

»

Ett tiotal killar i övre ton­ åren rör sig runt på planen och följer uppmärksamt tränaren Anders Källströms korta kraftfulla kommandon: – Jobba mot bollen.

– Bra Isak, få upp lite puls nu.

– Mycket bättre nu, myck­ et tydligare, ropar han och tillägger plötsligt, nästan lite filosofiskt: – Vad vi än gör här i livet krävs tydlighet.

Läktarna på Gävles nya fotbollsarena Gav­ lehov gapar tomma och JOCKE CARLSON anläggningen har något vemodigt över sig, denna milda okto­ berkväll. Samtidigt som arenan invig­ des 2015, började Gefle IF sin vandring nedåt i seriesystemet. I år Superettan, nästa säsong spelar laget i division 1.

– ”Du är nästan Zlatan”, har många av killarna fått höra sedan de var sju år. Nu börjar de inse att det inte riktigt stämmer.

De befinner sig i en tuff situation.

Det säger Jocke Carlson, en av dem som ansvarar för utbildningsverksam­ heten i Gefle IF. Det är mest ett ideellt engagemang, vid sidan av jobbet som gymnasielärare i svenska och sociolo­ gi på Vasaskolan i Gävle. Det var Jocke som i höstas tog initiativ till ett nytt ele­ ment i fotbollsträningen, studiecirkeln Allt vi inte pratar om.

– På jobbet har jag sysslat en del med värdegrundsfrågor, och när jag fick se

materialet var det som hand i handske.

En gång i månaden under hösten ska träningen följas av studiecirkel. Hur re­ agerade då killarna i laget på Jockes för­ slag?

– Ärligt talat gav jag dem inte så stor chans att protestera. Jag gjorde klart för dem att det här ska vi göra, men hur vi gör det kan vi diskutera.

Män står ut med det mesta

Efter en timmes intensiv bollrullning på plan och därefter ombyte är det dags för studiecirkeln att dra igång. Ett par av killarna har kvällsjobb som väntar och

Bra sätta ord på sina tankar

Nästan Zlatan

Kanske är någon av killarna på planen Gefles IF:s framtidshopp. Det är säkert vad de själva siktar på, och för några sträcker sig drömmarna längre än så. I U19-laget är konkurrensen hård. Några har redan fått chansen att spela med A-la­ get, andra har så smått börjar inse att drömmen om proffskarriär kanske aldrig blir mer än just en dröm. Att livet måste ta sig andra vägar…

16

cirkeln

SIMEON KALUBI, 17

SINA KAJAVI, 19

FÖR DE FLESTA BLIR drömmen om proffskarriär bara en dröm.

Det kan man behöva prata om.

måste gå, men de flesta är med. I rum­ met står grupper av stolar uppställda, i två prydliga cirklar. Nu intas de av nyduschade unga män. Dags att prata om allt som de annars inte pratar om.

– Har ni lyssnat till podden som ni skulle göra, den om manlig skörhet, in­ leder Jocke.

Några nickar, andra tittar bort lite skamset. Jocke drar igång med några frågor, först om vad som är manligt och kvinnligt.

Det startar lite famlande.

– Mustasch är manligt, föreslår nå­ gon och det fnissas lite.

– Det här är bra för oss. Vi tar upp saker vi aldrig pratar om annars. Bättre att prata än att gå runt med det i huvudet.

Det säger Simeon Kalubi, 17, om cirkeln Allt vi inte pratar om. Sina Kajavi, 19 instämmer.

– Det blir på nåt sätt mer seriöst på det här sättet.

»

Simeon och Sina har båda haft fotboll som största intresse sedan många år tillbaka. För Simeon, som går på gymnasiet, lever fortfarande drömmen om en professio­ nell karriär.

– En man står ut med det mesta, sä­ ger en annan.

– Jo, det finns väl en norm om att kil­ lar ska palla hur mycket som helst, men­ ar en tredje.

– Är fotboll manligt, frågar Jocke.

Frågan väcker direkt större intresse.

Surr i grupperna

Det blir prat om att fotboll för kvinnor är förbjudet i vissa länder. Att europe­ isk fotboll ses som kvinnligt i USA, där amerikansk fotboll är den ”manliga” sporten. Och så vidare.

Så småningom släpper Jocke loss sam­

– Skolan är viktig, men fotbollen kommer först.

Sina är två år äldre och jobbar nu som lärarvikarie.

– Fotbollen betyder mycket för mig också, men det står och väger. Det har ändrats lite nu när jag jobbar och tjä­ nar pengar. Jag har planer på att bör­ ja plugga. Kanske till journalist, kanske lärare… Jag ska planera mitt liv under det här året som kommer.

Jargong

Att prata om känslor och visa sig svag hör inte till vanligheterna i deras liv,

talen i de två grupperna, och genast tar det bättre fart. Surret tilltar men man håller sig till ämnet. Efter en stund bryter Jocke in och det blir lite prat i storgrupp.

Om att killar nog tar mer plats, fast kan­ ske bryr sig mindre om känslor. Om att det är viktigt att våga vara sig själv. Och om det underliga i hur vi ibland ser på manligt och kvinnligt.

– Det är lite konstigt, men det är manligt att skruva in en frispark men inte att göra en ballettpiruett, summerar en av killarna.

Efter det följer nästa ämne, som tar upp frågan om män får visa sig sköra »

varken på eller utanför fotbollsplanen.

Det finns en viss jargong, som för den skull inte betyder att stämningen alltid är tuff och hård när killar träffas.

Men varken Simeon eller Sina men­ ar att det är fel att prata om känslor, om manligt och kvinnligt och, som i dag, vad som menas med manlig skörhet.

– Ingen annan skulle liksom sätta ord på såna här tankar. Men det är en bra grej att göra. Bra för vår framtid, säger Sina.

– Om man inte lär sig prata med var­ andra i ungdomsåren, när ska det då ske? l

cirkeln 17

Fler män behöver tala öppet om hur de mår. Det är kärnan i Allt vi inte pratar om. Det finns flera ingångar i materialet: PODCASTEN Allt vi inte pratar om på Acast.

I sju avsnitt träffar Thor Rutgersson och Ida Östensson kända och okända män och utmanar dem att prata om sådant de annars inte pratar om.

BOKEN Allt vi inte pratar om som e-bok, ljudbok och pocket. Innehållet baseras på intervjuerna i podcasten. Innehåller även samtalsguider och tips från män till män.

STUDIECIRKELMATERIALET Allt vi inte

ATT PRATA I CIRKEL. För de flesta av

pratar om från Studiefrämjandet.

killarna är det en ny erfarenhet, men samtalen kommer snabbt igång.

» och svaga – och på vilket sätt det sker.

Först prat tillsammans och sedan i de två mindre grupperna. Det blir en del kom­ mentarer om att stämningen i laget har förändrats och att det här med fotbollen är mer på allvar nu, ju äldre de blir.

– Förut kunde man skoja och jiddra mer med varandra, typ kalla mig för go­ rilla. Jag tog inte alls illa upp för det var ju mina kompisar, men sådant får vi inte säga längre.

– Alltså, man kan kalla varandra för olika saker och ändå veta att det är på skämt, att man gillar varandra. Nu är det mera stelt.

– Den som tar åt sig av ett skämt är skör, så är det nog…

– Ja, du blir liksom klassad som vek då.

Gråt och ilska

Det blir prat om vem som har högst sta­ tus, om åldersskillnader i laget, om hur stämningen kan vara i omklädningsrum­ met. Och om hur man hanterar besvikel­ ser inom fotbollen. Tankar och åsikter bryts mot varandra.

– Att gråta över en stor förlust blir man inte hånad för.

– Men blir du inte uttagen i laget, då ska du bli arg och frustrerad, inte ledsen!

– Ja det stämmer, du ska bli pissed off, fast du innerst inne är bara ledsen.

Det är uppenbart att fotbollen blir ut­ gångspunkten, även när samtalen kret­ sar kring annat. Men att prata så här, reflektera kring fotbollen och livet på det här sättet, verkar vara en ny erfarenhet.

18

cirkeln

Mer inspiration finns även på www.alltviintepratarom.se. ”Allt vi inte pratar om” görs

Som vanligt är några mer frispråkiga och verbala än andra.

– Tänk på att ni själva kan påverka hur det är i laget, utifrån hur ni vill att det ska vara, säger Jocke och avrundar med ett tack för de kunskaper och tankar killarna delat med sig av.

Fördomar om tysta killar

Jocke menar att dagens cirkel bekräftar att han är rätt ute.

– Innan vi körde igång hade jag fördo­ mar att det skulle bli tyst i grupperna och att jag skulle behöva lirka för att få igång samtalen, men så har det inte alls varit.

Jocke har medvetet valt att fokuse­ ra på erfarenheter från fotbollen i sam­ talen. Dels för att det är enklare, dels för att han har själv har mött mycket sårbar­ het och besvikelse bland unga fotbolls­ spelare, som inte kan hantera sorgen över att karriären aldrig tar riktig fart.

– Utslagning och konkurrens ingår i elitidrottens koncept. Men hur hanterar jag som tonåring motgångar? Vi i idrot­ ten borde var mer öppna med de här frå­ gorna. I stället är normen att du ska bita ihop och inte visa dig skör, säger han.

Jocke ångrar inte en sekund att han gav sig ut på den här resan. För just som en resa beskriver han studiecirkeln – både för honom själv och för deltagarna.

Att vissa är mer aktiva och pratar mer än andra får man räkna med.

– Även hos dem som inte säger så mycket har vi nog sått ett frö. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PER-ERIK JÄDERBERG

av jämlikhetsstiftelsen Make Equal, i samarbete med Studiefrämjandet och med IOGTNTO, Bonnier Bookery, Acast och Månpocket.

CIRKELMATERIAL :

MÄN och kärlek, skörhet, sex, flyktvägar, vänskap, ego

STUDIECIRKELMATERIALET Allt vi inte

pratar om vägleder dig som vill starta en cirkel eller andra aktiviteter. Materialet är uppdelat i sex träffar, alla med olika teman: 1. MÄN OCH KÄRLEK Om förälskelse, kärlek, svartsjuka och otrohet – och om kärleksideal och roller i relationer.

Om att känna sig svag och visa känslor – och om manlig jargong och manliga beteenden.

2. MÄN OCH SKÖRHET

Om kroppar, gränser och förväntningar kring sex – och om prat om sex, porr och skam.

3. MÄN OCH SEX

Om beroende av alkohol, droger och porr – och om att våga få stöd.

4. MÄN OCH FLYKTVÄGAR

Om att våga vara nära och öppna sig för andra. Om att få nya vänner och om ensamhet.

5. MÄN OCH VÄNSKAP

Om lycka och rädslan att misslyckas. Om utseende, drivkrafter och självförtroende.

6. MÄN OCH EGO

Vill du ha studiecirkelmaterialet, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

FOTO: RAW PIXE L

Krönika

#METOO – ett kollektivt

vredesutbrott

#METOO ÄR ETT imponerande nationellt

Cirkeldeltagare

TYCKER TILL

Hur påverkas människor av att delta i en studiecirkel? Nu har de första resultaten kommit från Folbildningsrådets cirkelpanel, där 5 500 studiecirkeldeltagare har svarat på frågor i en webbenkät.

87 AV 100 ÄR NÖJDA

87 procent uppger att de är nöjd med den cirkel de senast deltog i. 57 procent är mycket nöjda och 30 procent ganska nöjda.

82 AV 100 TRÄFFAR NYA

82 procent uppger att de i cirkeln träffat och samtalat med människor de inte kände tidigare. 48 procent säger att de flesta i cirkeln varit nya för dem.

44 AV 100 LYSSNAR BÄTTRE

44 procent uppger att de blivit bättre på att lyssna på andra genom att delta i studiecirkel. 37 procent anser inte att cirkeln haft någon inverkan på detta. 19 procent kan inte svara.

39 AV 100 ÄNDRAR VÄRDERINGAR 39 procent uppger att deras värderingar har påverkats av att de deltagit i studiecirkel. 48 procent säger att cirkeln inte påverkat deras värderingar.

och internationellt upprop. Det är en kollektiv mobilisering, ett utbrott som riktas mot sexistisk jargong, sexuella trakasserier, kränkningar och vålds­ övergrepp. Det är en gemensam fri­ hetssträvan bland kvinnor, trans- och icke binära personer världen över.

Detta är inget nytt! Vi har sett det tidigare i historien, när utsatta människor identifierat sig som en kollektiv rörelse. När marginaliserade eller diskriminerade grupper satt upp gemensamma politiska mål och agerat som politiska subjekt.

Majoriteten av de vittnesmål som delades i Sverige förra hösten hand­ lade dels om att uppmärksamma ett strukturellt problem, dels att läg­ ga skulden där den hör hemma, för att försöka bli kvitt sina demoner. Det handlade inte om anklagelser mot en­ skilda människor, inte om att namnge eller ”hänga ut” någon. Det handla­ de om modet att offentligt berätta om upplevelser av sexuella kränkning­ ar och direkta olagligheter. Men efter­ som berättelserna fick en sådan enorm magnitud blev de massmedialt intres­ santa, vilket innebar en del direkt fel­ aktiga publiceringsbeslut. Kanske kan de mest skyllas på att medias kommer­ siella intressen prioriterades framför rent journalistiska bedömningar. att ta till orda, att ”tala tillbaka”! Att människor på detta sätt sig tar sig rätten att med egna ord formulera sig och ge form åt egna upplevelser och erfarenheter, är också kännetecknande för folkrörel­ ser och folkbildning. I stället för att låta sig representeras som en enhetlig och utsatt grupp, artikulerades nu i en mångfald av upprop krav på jämställd­ het, likavärde och demokrati. Kvin­ nors, trans- och icke binära personers

olika erfarenheter av utsatthet och sår­ barhet mobiliserades i ett gemensamt: Vi har fått nog!

Jag menar att #Metoo inte är ett uttryck för irritation eller kränkthet.

Det ska förstås som ett kollektivt vre­ desutbrott! Vreden är nämligen det som skakar om tillvaron, till skillnad från irritation eller kränkthet, som inte åstadkommer någon djupare för­ ändring. visat är att Sve­ rige inte är tillräckligt jämställt. Det är en uppmaning till alla demokra­ tiska krafter att främja jämställdhet och motverka sexuella trakasserier och övergrepp. Därför vill jag ställa tre frågor som kan riktas mot oss som är verksamma inom folkrörelser och folkbildning: 1. Hur kan de krav och det som upp­ märksammats genom uppropet #Metoo ges plats och utrymme inom folkbildningen?

2. Vad ställer denna mobilisering för krav på de redan etablerade folk­ rörelserna och bildningsinstitutio­ nerna?

3. Hur kan vi inom folkbildningen medverka till en djupare analys, bli aktörer i ett socialt nätverk och omvandla #Metoo till en politisk rö­ relse som bjuder motstånd mot alla former av sexuell diskriminering?

VAD #METOO TYDLIGT

UPPROPET GÄLLDE RÄTTEN

BERIT LARSSON

Fil.dr. i genusvetenskap och folkhögskollärare vid Kvinnofolkhögskolan i Göteborg.

Krönikan är en förkortad version av det anförande Berit Larsson höll vid konferensen Folkbildningens forskningsdag i Stockholm i oktober.

cirkeln 19

60 ÅR

MED STUDIEFRÄMJANDET

Följ med på en resa från starten 1959 fram till nu.

Mycket har förändrats, annat är sig likt.

2019 FYLLER STUDIEFRÄMJANDET 60 ÅR.

60-TAL

70-TAL

80-TAL

1959. Med rötter i Jordbrukareungdomens förbund, JUF och 4H är ungdomsinriktningen tyd­ lig från start. I början av 60-talet består verksamheten till 80 procent av ungdoms­ cirklar. Natur- och miljöprofilen stärks när bland annat Naturskyddsföreningen, Ken­ nelklubben och Jägareförbundet blir med­ lemmar.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är stor. År 1964 startar i Västernorrland de första språkcirklarna för utländska med­ borgare. Behoven växer och i slutet av de­ cenniet svarar Svenska för invandrare, SFI för nästan 40 procent av all verksamhet.

Statens regler för studiecirklar är strängare än nu, och en del cirklar ”svart­ listas”. Ämnen som viltvård, hundens ana­ tomi och fiskebiologi underkänns, liksom cirklar utomhus, eftersom de ”inte kan betraktas som folkbildningsarbete”. Ett dråpslag för Studiefrämjandet, följt av sto­ ra protester och uppvaktningar. Så små­ ningom mildras kraven.

EXPANSION. Så kan Studiefrämjandets 70-tal beskrivas i ett ord. Verksamheten fyrdubb­ las på tio år, och genomförs i inte mindre än 117 avdelningar. En ny logotyp antas, där Studiefrämjandet lanseras som ”Fri­ tidsrörelsernas eget studieförbund”. Nya medlemsorganisationer kommer till, som Brukshundklubben och Ornitologerna.

Samhället i stort satsar nu hårt på vux­ enutbildning. Många lär sig engelska i studiecirklar. Studiefrämjandet anställer ledare från England och ordnar språkresor till Brighton.

Natur- och miljöprofilen stärks, liksom de estetiska ämnena. Av staten godkän­ da studieplaner är ett krav för studiecirk­ lar, och planer tas fram i många natur- och kulturämnen. År 1979 gör rockcirklarna sitt intåg. De skulle följas av många fler.

Samma år ges det första numret av tid­ ningen Cirkeln ut.

70-talet är ett radikalt decennium, med stormiga pedagogiska diskussioner. Cir­ kelledarens roll diskuteras, liksom statens relation till den fria folkbildningen.

FRÅN 1981 INFÖRS ett

Unga och natur från start STUDIEFRÄMJANDET BILDAS 12 JUNI

Handledning för studiecirklar, en studieplan som gavs ut 1962 tillsammans med 4H. 20

cirkeln

Stark expansion i 117 avdelningar

Folder från början av 70-talet där Studiefrämjandet presenterar sin verksamhet.

Gröna ämnen - vinröd logga statligt anslag för kulturprogram i studieförbunden, vilket gör att kulturverksamheten ökar kraftigt.

Studiefrämjandet ordnar under några år egna musikteaterfestivaler, den första i Varberg 1985. Nu ökar också rockverk­ samheten markant.

När det gäller cirklar utomhus med praktiska inslag är Studiefrämjandet se­ dan 60-talet föregångare, ofta i strid med gängse uppfattningar om hur folkbildning ska bedrivas. Diskussionen finns kvar, men reglerna lättas successivt upp. Intresset för natur och miljö växer i samhället. Stu­ diefrämjandet hakar på med studier kring aktuella frågor, som kärnkraft (minns Tjernobyl 1986), försurning av skogar och sjöar med mera. Första numret av tidskrif­ ten Spår kommer 1980 och bidrar till att stärka natur- och miljöprofilen. När Jägar­ examen införs 1981 blir det ett uppsving för samarbetet med Jägareförbundet.

Vid stämman 1985 röstar man om en ny logotyp. Den nya vinröda logotypen gäller än i dag.

Presentationsbroschyr från 1981 med starkt fokus på natur och miljö.

90-TAL

00-TAL

10-TAL

90-TALET INLEDS med den största föränd­

STUDIEFRÄMJANDET ÄR NU

ett av landets största studieförbund.

Rockkarusellen (numera Livekarusel­ len), med rötter i Östergötland, är en fram­ gångsrik nationell satsning som ger unga band möjlighet att uppträda för publik.

Spelkulturorganisationen Sverok blir medlem 2007, vilket stärker Studiefräm­ jandets ungdomsprofil. Ökade krav på kvalitet, fler studiecirk­ lar och minskande offentliga anslag gör att flera avdelningar har det tufft ekonomiskt.

Projektet Verksamhet och ekonomi i balans ska råda bot på detta. Satsningar görs på utbildning av cirkelledare och förtroen­ devalda.

I slutet av decenniet lanseras en ny na­ tionell webbplats, där deltagare kan anmä­ la sig direkt via webben. År 2009 jubileumsfirar Studiefrämjan­ det i Stockholm och boken Möjligheternas tid – Femtio år med Studiefrämjandet ges ut.

DET SENASTE DECENNIET har präglats av fort­ satta avdelningssammanslagningar. Från 117 avdelningar under 70-talet till dagens 18.

Liksom i flera andra studieförbund, minskar nu kursutbudet riktat till allmän­ heten. I Studiefrämjandet ökar i stället kamrat- och föreningscirklarna, och kul­ turprogrammen. På många håll försvinner de tryckta kursprogrammen från brevlå­ dorna.

Inom musiken görs satsningar för ökad jämställdhet, vilket också ger resultat.

Det stora flyktingmottagandet inne­ bär en mobilisering för alla studieförbund.

Studiefrämjandets cirkelmaterial Älskade barn, som riktar sig föräldrar i ett nytt land, har stor framgång.

Vid stämman 2015 antas nya strategiska mål för Studiefrämjandet 2016–2021. Må­ len har en tydlig inriktning på hållbarhets­ frågor och på att Studiefrämjandet ska nå ut till grupper som inte av egen kraft söker sig till folkbildningen.

Ny politik: frihet och ansvar

Musik och spelkultur

ringen i folkbildningspolitiken på flera decennier. Tidigare detaljregler för studie­ cirklar ersätts med att riksdagen anger fyra kortfattade syften med folkbildningsansla­ get. Det här betyder större frihet för stu­ dieförbunden, men också ökat ansvar att använda statsbidraget i linje med syftena.

Många frågor står på agendan i Stu­ diefrämjandet, både om organisation och verksamhet. Flera små avdelningar slås samman, är det bra? Ska distrikten avskaf­ fas? Ska Studiefrämjandet ta åt sig upp­ drag av myndigheter och företag? Är den ökade volymen i antal studietimmar en­ bart av godo? Svaren på frågorna blir var­ ken ett renodlat ja eller nej. Men åsikterna är många!

Under 90-talet lanseras Mötet, en lyck­ ad satsning på föreningsutveckling. Rock­ musiken fortsätter öka och många nya medarbetare har en bakgrund i musikvärl­ den. Nu inleds också IT-revolutionen, alla pratar e-post och hemsidor.

Hållbarhet och nya grupper

som fristående studieförbund 1959 av Jordbrukare-Ungdomens Förbund (juf).

Som nybildat studieförbund utvecklade Studiefrämjandet en bildningsverksamhet med många unga deltagare och en profilerad verksamhet inom natur, djur och friluftsliv.

STUDIEFRÄMJANDET BILDADES

Vad döljer sig under lövet?

plats i leden.

Studiefrämjandet blev som partipolitiskt obundet studieförbund ett naturligt val för många grupper. Konsthantverk och datakunskap och inte minst musik och teater kom till som nya områden.

SNART TOG FLERA NYA MEDLEMSORGANISATIONER

19 medlemsorganisationer och en uttalat ung profil.

Femtioårsjubileet firar vi år 2009 som ett av de största studieförbunden i landet med omkring 00 anställda och 17 000 ledare.

IDAG HAR STUDIEFRÄMJANDET

Tidningen Cirkeln började ges ut 1979.

Här ett nummer från mitten av 90-talet.

Jubbok omslag okt.indd 1

Musiken har alltid varit en stor verksamhet.

Här en bilaga till Cirkeln nummer 2. 2008.

I DEN HÄR BOKEN FÅR VI FÖLJA med på Studiefrämjandets folkbildningsresa under 50 år. En färd som präglats av utmaningar, nytänkade, kreativitet och en stark övertygelse om folkbildningens inneboende kraft.

SIST I BOKEN finns förslag till diskussionsfrågor om folkbildningen igår, idag och i morgon.

Möjligheternas tid – Femtio år med Studiefrämjandet

50 år med Studiefrämjandet

Femtio år med Studiefrämjandet

1959 – 2009

Möjligheternas tid. Jubileumsboken gavs ut vid femtioårsjubileet 2009.

08-10-20 16.16.31

cirkeln 21

notiser ”INGEN VILL ENGAGERA

sig längre.” Så låter det ofta bland för­ eningsaktiva. Men ändå, hundratusen­ tals människor är ideellt engagerade.

Föreningslivet lever alltså, men alla för­ eningar mår bra av att då och då se sig i spegeln och fråga sig om något kan göras bättre. Om detta hand­ lar Aron Shougs nya bok Motivera ideella med undertiteln ”om ledarskap, människ­ ors behov och drivkrafter”. Boken ringar in några frågor: Vad är det som får människor att engagera sig ideellt?

Vad får vissa att stanna medan andra hoppar av?

Hur kan ledarskap utövas så det stärker medlemmarnas engagemang?

Aron Shoug utlovar inga enkla svar på frå­ gorna, men däremot hjälp att hitta de svar som gäller för just din förening.

Boken knyter an till forskning och teo­

• • •

rier, men med tydligt fokus på föreningens vardagsverklighet. Forskningen kan ”er­ bjuda nya glasögon som hjälper dig att se mönster och få syn på nya aspekter av verk­ ligheten”, skriver Aron Shoug i bokens för­ ord.

Motivera ideella innehåller kapitel om bland annat motiverande ledarskap, livs­ pusslet, gruppdynamik och beslutspro­ cesser – alla lyfter fram utmaningar och möjligheter i föreningslivet. Varje kapitel

avslutas med ett verktygsavsnitt med frå­ gor, handfasta tips och råd på vägen.

Aron Shoug forskar i pedagogik vid Stockholms universitet. Han har tidigare arbetat med ledarutveckling på Studiefrämjandet Stockholm. Boken Motivera ideella ges ut av förlaget Idealistas.

ARON SHOUG

För mer information om Ugglestipendiet, kontakta Lisa Malmgren på Studiefrämjandets rikskansli: lisa.malmgren@ studieframjandet.se telefon 08-545 707 42.

22

cirkeln

FOTO: LOTTA JOHANSSON

Har du förslag på en UGGLESTIPENDIAT?

UGGLESTIPENDIET HAR SEDAN 1985 delats ut av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framstående folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet.

Ugglestipendiet kan tilldelas en förening, en cirkelledare, en studiecirkel eller projekt som tillsammans med Studiefrämjandet gynnar en hållbar utveckling.

Stipendiet, som är på 50 000 kronor, delas traditionsenligt ut vid Studiefrämjandets förbundsstämma. Nästa stämma genomförs den 25–26 maj 2019 i Nyköping.

Nu kan du vara med och utse 2019 års stipendiat! Förslag till kandidat/kandidater skickas tillsammans med motivering till: nominering@studieframjandet.se.

Skriv Ugglestipendiet i ämnesfältet.

FOTO : STU D IE FRÄM JAND E T

KUNSKAP OCH VERKTYG för föreningar som vill tänka nytt

Givande utbyte mellan Uppsala och Fulda i Tyskland.

Gränslöst möte I NOVEMBER FICK Studiefrämjandet Uppsalaregionen och deras verksamhet Konstbruket besök av boende och assistenter från ett gruppboende i den tyska staden Fulda. Det blev en dag med idéutbyte, inspiration, glädje och gemenskap. Det hela slutade med att Konstbruket bjöds in till Tyskland.

Reseplaneringen är redan igång!

Konstbruket är en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning för personer med funktionsnedsättning. Besöket från Fulda var ett resultat av det mångåriga samarbete som Studiefrämjandet har med kultur- och bildningsaktörer i den tyska delstaten Hessen.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

Mot eller för mångfald?

Ibland måste man välja

ledare

STUDIEFRÄMJANDET ÄR ETT partipolitiskt obundet

studieförbund. Det hindrar inte att våra förtro­ endevalda kan vara partipolitiskt aktiva. Inget fel i det.

TOMMY WINBERG Studiefrämjandet är däremot inte opolitiskt.

Vi har en värdegrund med tydliga ställningstagan­ den om vår syn på människa och samhälle.

I inledningen av våra stadgar anges att ”Studiefrämjandet är öppet för alla och verkar för mångfald”.

I våra stämmobeslutade strategiska mål slår vi fast att ”mång­ falden är positiv och ger samhället en dynamisk kraft, där olik­ heterna kan samspela”.

Vår syn på mångfald är inga tomma ord. I Studiefrämjandet möts och samspelar varje dag människor med skiftande bakgrund och förutsättningar. Vi vet att olikhet och mångfald berikar.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

MOT ELLER FÖR MÅNGFALD? Du får tycka vad du vill i denna fråga.

Men vi som företräder Studiefrämjandet har gjort ett val. Vi är bärare av, och ska representera, den värdegrund som våra demo­ kratiskt beslutade stadgar och mål ger uttryck för. Det här är något att tänka på inför vårens stämmor, då nya förtroendevalda ska väljas in i våra styrelser.

Det står var och en fritt att ta ställning mot ett mångkulturellt samhälle. Men om du gör det, blir det, som jag ser det, omöjligt att samtidigt företräda Studiefrämjandet. Det går helt enkelt inte ihop. Valet är fritt. Men du måste välja.

DET HÄR ÄR sista numret av Cirkeln för detta år. Nu skriver vi snart

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

2019, ett år då vi firar att Studiefrämjandet fyller 60 år. Fortfa­ rande ett ungt studieförbund, men med viss mognad.

Men först en God Helg och ett Gott Nytt År.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom.

Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.

Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås.

I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt.

För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång.

• Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet.

• Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskydds­föreningen, •

Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem.

Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

www.studieframjandet.se

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.