__MAIN_TEXT__

Page 1

I N S P I RAT IO N

HIP HOP

HEJ HÖST

KREATIVT FLOW HOS PRINCEDAHLI

CLOWNEN, FIXAREN & BLYGER

Typerna i cirkeln

STEG FÖR STEG IN I SVERIGE

Studiecirkelns inre liv NY ENERGI i din förening

GLADARE LIV med hund

TIO HÄNDELSER i Dalarna

3.201 8


cirkeln

redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Kentaroo Tryman/Maskot postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

är en given favorit. Med lyssnare som ställer frågor och får mer eller mindre kloka (men alltid hörvärda) svar. I sommarens sista avsnitt fick poeten Bob Hansson frågan om det finns kurser i empati. Kanske det, svarade han men föreslog i stäl­ let romanläsning. Instämmer.

ALLVARLIGT TALAT I P1

människor är oslagbart, men baksidan är att vi alltför ofta hamnar med likasinnade. I romanen kan vi möta, försöka förstå och förundras över människor från helt andra värl­ dar än vår egen. Har nyss läst Våldets historia av den unge franske succéförfattaren Édouard Louis. En inblick i en annan människas liv och verklighet. Och en övning i empati. VERKLIGA MÖTEN MELLAN

MEN VARFÖR BLIR DET då så sällan skönlitteratur, i alla fall för min del? Jag vet inte, man är väl drabbad av snabblivet. Romaner tar tid. En kollega deltar i en bokcirkel. Visst, hon säger att gemen­ skapen är fin och samtalen givande. Men det bästa är ändå, enligt henne, att romanläsningen över huvud taget blir av. OCH EN KURS I EMPATI … kanske

ändå något att fundera vidare på. THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen upp … … FÖR LOPPIS

Världen – alla fall vår del av klotet – svämmar över av prylar. Räcker det inte snart? Sommarens bästa fynd var en lätt begagnad skjorta och en färgglad kudde på Röda Korsets Kupan i Säter. tummen ned … … FÖR KORTTÄNKT LEDARE.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

cirkeln@studiefram­ jandet.se

Hitta empatin i en roman

BIL D : THINKSTO CK

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 39.

Expressens ledarsida gör tummen ned för ekonomiskt stöd till Sverok, organisationen som kanske mer än någon annan bidrar till att unga lär sig hur man bildar föreningar och hur demokratin fungerar i praktiken. (se även Tommy Winbergs ledare, sid 23).

papper

issn

0282-135

Innehåll

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2018.

4 Studiecirkelns inre liv

8 Hiphop med kreativt flow 12 Hej höst 14 Steg för steg in i det svenska samhället 16 Magiskt på Sweden Rock-kollo

18 Nio frågor om ledarutveckling 20 Typer i cirkeln

2

cirkeln

8 14

FOTO: MA RJA BEC KMAN

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk


NAMN: Mia Lindskog. ÅLDER:

57. BOR: Ovan­ åker i Hälsingland. GÖR: Förskollärare. FAMILJ: Tre vuxna barn och fem barnbarn. Två hundar, Hilo, 10 år och Fly, 6 månader. Båda Australian shepherd. FRITID: Familj, böcker och bio. Och så hundarna förstås.

Gladare liv med hund När föddes din passion för hundar? Så länge jag minnas har jag älskat djur. Vi hade katter och kaniner men drömmen var en egen hund. Så när jag var tolv år fick jag schäfern Akela. Drömmen blev sann! Vad är så speciellt med hundar? Samspelet mellan hund och människa är oslagbart. Hundarna förstår mycket mer än vi tror. Och de har hur mycket glädje som helst. Livet med hund blir mycket gladare. Du är aktiv i Brukshundklubben, vad gör ni där? Massor av olika saker. Kurser förstås, från valpkurser till utbildning av tjänstehundar. Vi samarbetar med Studiefrämjandet och det fungerar bra. Jag är inte bara intresserad av hundar, utan också människor. Vill du träna och tävla med din hund utvecklas du mer tillsammans med andra i en förening. Och även hundar behöver träffa kompisar. Vilka kurser är mest populära? Valpkurserna! Här i Edsbyn går nästan alla som skaffar en valp på valpkurs, även de som haft hund förut. Det är bra. Några trender inom hundvärlden? Nosträning är populärt just nu. Kanske lite mindre ren lydnadsträning än tidigare. När det gäller träningsmetoder förändras det hela tiden. Många inspireras av kända hundtränare på teve, men glömmer att det tar betydligt längre tid än vad det verkar. Att träna hundar är ingen quick fix!

Samspelet mellan hund och människa är oslagbart.

Vad pratar du om med dina hundar? Om allt. Till exempel var vi ska gå på prome­ nad. Hundar kan lära sig hundratals ord. Men inte bara ord, de är fantastiskt lyhörda på små signaler från oss människor. Jag och min dotter tittade på en sorglig film på teve. Vi såg väl lite ledsna ut och det gillade inte hundarna alls. Vi stängde av teven och gick ut med dem i stället.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MARIA G NILSSON


Studiecirkelns

INRE LIV

4

cirkeln


eller musik? Varje år deltar över 600 000 personer i studiecirklar. Intresse för ett ämne är för de allra flesta skälet att delta. Men studiecirkeln är mycket mer än sitt ämne. Under ytan händer saker som har betydelse, både för deltagarna och för samhällsutveck­ lingen. Häng med på en rundtur i cirkelns inre liv.

SPANSKA, VALPKURS, LITTERATUR

GEMENSKAPEN

DEMOKRATIN

kompisgäng. Hela tiden ingår vi i grupper där vi trivs mer eller mindre bra. Varje år genomförs ungefär 266 000 studiecirklar i Sverige. Många grupparbeten alltså! Lite hårddra­ get kan man säga att studiecirkeln står och faller med gemenskapen i gruppen. Vem vill frivilligt uppleva dålig stämning och otrevliga människor? Gemenskap i en studiecirkel börjar nästan alltid med att ni delar ett intresse, men det är inte hela för­ klaringen. Även själva formen tycks ha betydelse. Cir­ kelledare vi talat med betonar studiecirkelns formella karaktär. Att samma personer ses regelbundet och har ett tydligt mål bidrar till – och är i många fall en förut­ sättning för – gemenskapen i gruppen. Samtidigt som de formella ramarna är betydelsefulla, så har cirkelns inre liv ofta en mer informell atmosfär. Cirkeln blir ett ”vi”, och detta ”vi” kan uppstå oavsett om deltagarna känner varandra förut eller inte.

VAD HAR STUDIECIRKEL MED

Kul tillsammans är nyckeln ARBETSGRUPP, SKOLKLASS ELLER

ENSAMHET ÄR ETT av vår tids gissel. När deltagare fått frå­ gan om varför de är med i studiecirkel, svarar tre av fyra att gemenskapen har stor eller mycket stor betydelse. Ibland skämtas om att en kurs är lika bra som Tin­ der eller krogen, och kanske ligger något i det. Cir­ keln är helt enkelt ett sätt att knyta nya kontakter som kan övergå både till vänskap och till kärlek. Men ge­ menskapen kan ha stor betydelse utan att det leder så långt. ”Jag har nog fått någon mer att heja på numera”, menar en cirkeldeltagare i en intervju. Och det säger väl något om att små förändringar kan betyda mycket. Hur uppstår då denna goda gemenskap i cirkeln? Återigen, det gemensamma intesset och målet har be­ tydelse. Men säkert har det även med deltagarnas för­ väntningar att göra. Du kommer till cirkeln av fri vilja med positiva förväntningar. Till en studiecirkel tar du helt enkelt med dig dina bättre sidor. Och om alla vill att det ska vara trevligt, blir det ofta så.

Verktyg för delaktighet – i grupp och samhälle demokrati att göra? Faktiskt en hel del. När folkbildare och forskare kopplar sam­ man studiecirklar med demokrati är det flera saker de pratar om.

FÖR DET FÖRSTA präglas

många cirklar av ett demokra­ tiskt arbetssätt. – Studiecirkelns innersta väsen är att ni i gruppen bestämmer tillsammans. På så sätt kan man beskriva cirkeln som en grundkurs i demokrati, säger en med­ arbetare på Studiefrämjandet. Men hur går det till i praktiken? Att rösta i en stu­ diecirkel är knappast vanligt, men däremot att dis­ kutera. Tre ord som kan beskriva det demokratiska arbetssättet är förhandling, kompromiss och överenskommelse. Eller uttryckt så här: Om ni tycker olika om cirkelns mål och arbetssätt pratar ni om det (för­ handling), det blir ett givande och tagande (kompro­ miss) och till slut hittar ni en gemensam väg framåt (överenskommelse). Kanske inte så enkelt som det lå­ ter. Fördelen att alla känner sig delaktiga, även om inte alla får sin vilja igenom fullt ut. Nackdelen är väl att det kan ta lite tid. Men så är det med demokrati.

FÖR DET ANDRA kan studiecirklar – oavsett ämne – inne­ hålla samtal om mycket som inte alls har med själva ämnet att göra. När tidningen Cirkeln för några år sedan besökte en akvarellcirkel med äldre kvinnor i Gävle visade det sig att målandet bara var en del av cir­ keln. En annan var alla samtal som fördes – om åld­ rande, sjukvård, träning, kultur och mycket annat. På forskarspråk kan man säga att människor stär­ ker sina demokratiska resurser i en studiecirkel. De tränar demokratiska färdigheter, som förmåga att samtala, bestämma tillsammans, kompromissa, och uttrycka en åsikt i en grupp. Inte så lätt för alla! Men definitivt värdefulla förmågor, även utanför cirkeln. »

cirkeln 5


LÄRANDET

»

många studie­ cirklar genomförs i föreningar och grupper, i samarbete med ett studieförbund. Forskningen har visat tydliga samband mellan studiecirkeldeltagande och föreningsengagemang. Och ett starkt föreningsliv, eller civilsamhälle med ett annat ord, ses ofta som en central del i demokratin. Olof Palme beskrev Sverige som en ”studie­ cirkeldemokrati”. Det var för femtio år sedan, men studiecirkelmodellen verkar fortfa­ rande vara gångbar, som en del av vårt de­ mokratiska samhälle.

FÖR DET TREDJE,

DIALOGEN

Cirkelns goda samtal

”STUDIECIRKELN ÄR EN mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier.” Så står det i statens regler för stu­ diecirklar. Lite byråkra­ tiskt uttryckt, men också tydligt. Redan här ser vi att samtalet har en nyckelroll i stu­ diecirkeln. Samtal mellan människor kan ha olika syfte och betydelse, i studiecirkeln och i resten av livet. Det är genom samtal – att utbyta erfarenheter, reflektera tillsammans – som lärandet i cirkeln tar form. På det här sät­ tet hänger cirkelns betoning på samtal ihop med det vi kallar bildning. Kunskap kan du få genom att goog­ la, men bildning kräver djupare insikter och förståelse. Vägen till bildning är svår utan samtal och möten mel­ lan människor.

till bra samtal i gruppen? Om detta finns mängder av litteratur. Några råd kommer här: Lyssna koncentrerat – tänk inte på vad du själv ska säga när du får ordet. Håll fast vid en röd tråd – skifta inte hela tiden mellan olika ämnen. Ställ följdfrågor som fördjupar eller vidgar det ni pratar om. Visa respekt för olika synpunkter och åsikter – utan att avfärda eller ignorera. Som vanligt gäller att övning ger färdighet, och att du funderar över vad ett gott samtal innebär för dig själv och vilka ingredienser det har.

HUR FÅR MAN DÅ

• • • •

6

cirkeln

Kunskap om ämnet och mycket mer man lever”, säger ordspråket. Och tänk efter, vi lär oss nya saker varje dag, ofta omedve­ tet. Ändå är ”lärande” starkt förknippat med skolun­ dervisning. Inte så konstigt kanske med tanke på alla år vi tillbringar i skolan. Vad lär man sig i en studiecirkel? Frågar du cirkel­ deltagare är nog svaret kopplat till cirkelns ämne. Man vill lära sig mer om det som intresserar – eller testa nå­ got helt nytt. Många hemliga drömmar, om att måla, sjunga i kör eller skriva poesi har blivit verklighet en studiecirkel. Det många uppskattar i cirkeln är frånva­ ron av krav och prestation. Lärande alltså – men inte skola.

”MAN LÄR SÅ LÄNGE

cirkelns inre liv, på det som sker under ytan, går det att hitta ett annat slags lärande. Vi har redan pratat om demokratiska färdigheter. ”Socialt kapital” och ”social kompetens” är begrepp som brukar användas för att sätta finget på vår förmåga att samspela med andra människor och fungera i olika sociala situationer. Några menar till och med att ämnet i cirkeln är ett medel för att nå målet – att växa som människa och samhällsmedborgare. De flesta cirkel­ deltagare håller nog inte med om detta. Ämnet och intresset är det viktiga. Men faktum är, när cirkeldeltagare får frågan medger många att cirkeln inneburit att de känner sig säkrare som person, har utveck­ lat sitt kritiska tänkande och blivit bättre på att lyssna på andra. Det är också kunskap!

TÄNKER VI PÅ

NY CIRKELLEDARE TÄNK PÅ DET HÄR! ERLAND NYLUND, 26. Verksamhetsutvecklare spelkultur, litteratur Våga börja från början! Prata först om vad ni vill göra i cirkeln. För dig som ledare kan det här vara lite läskigt, du vet ju inte vilka svar du får. Men det är en bra start om alla i gruppen får tid att tänka efter och berätta varför de är med och vad de vill göra.


LEDARSKAPET

FRIHETEN

”DET KÄNNS SOM att cirkelledaren har en lite underfun­ dig pedagogik som ligger i botten. Som tillåter, men ändå är en rörelse framåt.” Så säger en cirkeldelta­ gare i en av Folkbildningsrådets rapporter. ”Underfun­ dig” och ”tillåtande” med en ”rörelse framåt”. Kanske fångar detta citat något av cirkelledarens väsen. Alla studiecirklar ska ha en ledare. Men hen går knappast att likställa med läraren i skolan eller chefen på jobbet.

”FRITT OCH FRIVILLIGT” . Detta talesätt har länge använts för att beskriva folkbildningen. Frivilligheten är inte så svår att förstå. Den innebär helt enkelt att det är upp till dig själv om du vill delta i en studiecirkel eller inte. Men friheten, vad betyder den? Då är vi med ens tillbaka i den lilla cirkelguppen som tillsammans söker kunskap. Att det finns ett mål och en plan för varje cirkel är ett krav. Men det är deltagarna själva, inte någon an­ nan, som sätter upp målen och gör planen. Det gäller framför allt i de så kallade kamratcirklarna, där en li­ ten grupp lär sig tillsammans på eget initiativ.

Cirkelledaren – varken lärare eller chef

HUR BETRAKTAR DÅ CIRKELLEDARE sin roll i cirkeln? Stu­ dier visar att de ser som en av sina främsta uppgifter att få till stånd bra stämning i gruppen. Att hantera olika deltagare, med skilda temperament och ibland olika förväntningar, är också något som många cirke­ leldare lägger stor vikt vid. Ett sätt att se på cirkelledarskapet är att tänka i ter­ mer av ”ledarhandlingar” i stället för ”ledarroll”. Då fo­ kuseras mer på gruppens behov, än på vem som har den givna ”rollen” att leda. En erfarenhet från många musikcirklar är just att olika personer i gruppen de­ lar på ”ledarhandlingarna”. Någon sköter det ad­ ministrativa, en annan är bra på att lösa upp konflikter, en tredje påminner om gruppens mål och ser till att cirkeln rör sig framåt. Det ska också sägas att ledarrollen varierar mellan olika cirklar. Den som anmäler sig till en kurs i webbdesign, förväntar sig nog att ledaren ska kunna sitt ämne och förmedla kunskapen till deltagar­ na. Men även en kurs i webbdesign är en grupp som kan blomstra eller vissna. Att känna till något om hur grupper fungerar – gruppdynamik – är en fördel för alla cirkelledare.

Plats för lust och nyfikenhet

cirkeldeltagare är det just frihetsdi­ mensionen många upplever som så befriande. Inga betyg, inga krav. Lusten och nyfikenheten får stort utrymme! Just att lära sig för att man själv vill, utan att det behöver ha ett särskilt syfte, är en viktig aspekt av folkbildningens frihet. ”Man bildar sig själv, det är inte utbilda sig till nå­ got, utan det är mer att man lär sig själv för sin egen skull”, säger en deltagare i en målericirkel. För studieförbunden gäller det att värna den frihe­ ten, vilket ibland kan vara en balansgång. Regler­ na för studiecirklar ska hållas, utan att friheten hotas. – Vi ska inte styra upp cirklarna för myck­ et. Då försvinner friheten – och då för­ svinner också deltagarnas lust, säger en medarbetare på Studiefrämjandet. l

I INTERVJUER MED

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: THINKSTOCK/NINNI OLJEMARK

Tre medarbetare på Studiefrämjandet Stockholm ger råd: JULIA HANBERG, 30. Verksamhetsutvecklare musik Att vara med i en studiecirkel är speciellt. Ta inte för givet att alla i gruppen vet vad det innebär. Deltagarna ska förstå att en studiecirkel är en demokratisk process, där alla är delaktiga och där allas röster räknas. Prata om det!

JOHAN WALLNÄS, 47. Områdeschef Om ni är en kamratcirkel, se till att flera i gruppen går på ledar­ introduktion på Studiefrämjan­ det. Fundera också lite på vad du själv menar med folkbildning och hur du kan göra så att alla trivs i gruppen. Och en annan jättevik­ tig sak: Glöm inte fikat!

cirkeln 7


DALIBOR RAIC – PrinceDahli

– är frontfigur i det skapande kollektivet.

och film. PrinceDahli från Kristianstad har mycket på gång – hela tiden. Det mesta utgår från hiphoppen och glädjen i att skapa tillsammans. MUSIK, POD, MODE

KREATIVT FLOW PRINCEDAHLI PÅ VÄG ATT HITTA HEM

»

EN EFTER EN dyker killarna upp på parkeringsplat­ sen. Vi rör oss in i huset, som en gång tillhört Kristianstads nu ned­ lagda regemente A3. Vidare ner i källa­ ren och in i det rum som gruppen kring PrinceDahli håller på att göra till sitt. – Vi är som ett litet skapande kollek­ tiv, säger frontfiguren Dalibor Raic, 23, och tillägger med ett leende: ”Det är jag som är artisten PrinceDahli”. Tim Lucic, 22 och Sebastian Malm­ gren Åström, 20 är också här, med­ an Christoffer Persson, gruppens fjärde medlem, inte kunde komma i dag.

Dalibor ”upptäckte” hiphoppen som tolvåring. När alla i klassen skulle ta med en låt som de gillade valde han 50 Cents In da Club. Förutom spelning­ ar och skivsläpp (senast singeln Why Would I? på Spotify) är gruppen kring PrinceDahli involverad i flera olika kre­ ativa projekt. Podcasten Det vi glömde säga produ­ ceras varannan vecka med en halvtim­ me mixat prat och musik. Ett annat spår är modeskapandet. Under namnet Limit skapar gruppen egna scenkläder, än så länge på demostadiet men utveckling pågår, även på detta område.

Konstant kontakt

När killarna beskriver sitt arbetssätt är det fråga om ett konstant skapande med bollande av idéer och infall. Beats, tex­ ter och tankar skickas hela tiden mellan gruppmedlemmarna.

– Jag och Dalibor hörs på telefon minst två gånger varje dag. Vi har en gruppchatt och träffas hemma hos var­ andra, säger Tim. Alla tre går igång rejält när de ska be­ skriva glädjen i det de gör tillsammans. – Det låter kanske klyschigt men vi har hittat varandra i gruppen. – Vi är bra vänner med ett gemen­ samt mål. – Drivna åt samma håll liksom… Sebastian försöker sammanfatta käns­ lan som kan uppstå i skapandet: – Vi är paralyserade av musik. Det är så exalterande när man gör något fett. Tryggheten i gruppen ger utrymme för ärlighet. Dalibor förklarar: – När jag frågar polare vad de tycker om en låt jag skrivit svarar många ”jag tycker den är bra”. Jag hatar det svaret. Frågar jag Sebastian lyssnar han på rik­ tigt och ger konstruktiv kritik.

SLÄPP IN DET NYA!

SEBASTIAN MALMGREN ÅSTRÖM gillar att bolla idéer med de andra i gruppen. De har konstant kontakt med varandra.

8

cirkeln

– Den dag jag blir ett filter som inte släpper in ny musik i folkbildningen, då ska jag väck. Det säger Hans Skoglund på Studiefrämjandet i Kristianstad. För honom är det självklart att stödja en grupp som PrinceDahli.

»

En av kasernbyggnaderna på det nedlagda regementet A3 förvandlas nu till nya aktivitetslokaler för Studiefrämjandet. Här finns plats för allt från inomhusträning av hundar till replokaler för musikband. – Vi tog hela kåken i besittning och här kan man spela dygnet runt.


DE NYA LOKALERNA i det gamla

regementet A3 i Kristianstad är en fast punkt i hiphopgrup­ pens kreativa tillvaro.

”VI KAN INTE SKRIVA om orten,

för vi kommer inte därifrån”, säger Tim Lucic.

– Hela projektet är ju vår gemensam­ ma grej. Alla flikar in med sina tankar. Det är kul att bolla med varandra på det sättet, menar Sebastian. Och i grunden finns en stark tillit till varandra. – Jag kan bli så självkritisk att jag börjar sova dåligt. Då är det bra att ha vänner. Vi lyfter varandra, säger Dali­ bor.

Hiphoppens gemenskap

Numera går det inte att prata om hip­ hop som en smal genre. Det som föd­ des i åttiotalets New York har växt till en bred kulturyttring med förgreningar över hela världen. Texten är viktig i hiphoppen. Det samhällskritiska inslagen är tydliga, och genren förknippas ofta med förort och utanförskap. – Vi kan inte skriva om orten, för vi

För Hans Skoglund själv är det mest rock och country som gäller, men i takt med att hiphop och andra nya musikgenrer växer fram gäller det att bredda sig. I dagsläget har Hans kontakt med ett femtontal hiphopgrupper. De vill ha stöd på olika sätt och

kommer inte därifrån. Det är klart att jag blir upprörd av orättvisor och i pod­ den kan vi ha åsikter åt olika håll. Men vi utgår från oss själva och vill i första hand underhålla, framhåller Tim. – Det är mest personliga tankar och händelser som jag reflekterar i mina tex­ ter, säger Dalibor.

Cirkeln ger utrymme

Den nya lokalen blir en perfekt bas för skapandet. De ses här flera gånger i veckan och ser fram emot att få komma i ordning med utrustning och inred­ ning. Studiecirkelformen är perfekt och innebär en viss stadga i projekten, sam­ tidigt som den, med Tims ord, ”ger oss utrymme att göra vår sak”. – Det är Studiefrämjandet som gör vårt kreativa skapande möjligt, konsta­ terar Dalibor. Och just detta – det kreativa skapan­

Hans finns där som coach och bollplank, särskilt för de unga som är nyfikna men inte riktigt vet hur de ska komma igång. – Det blev en stor aha-upp­ levelse för mig att se hur de jobbar. Samarbetet i hiphoppen är större än i många andra grupper.

det – verkar spela huvudrollen i livet för Tim, Dalibor och Sebastian. Tim jobbar på bibliotek, Dalibor som personlig as­ sistent och Sebastian på ett boende för personer med funktionsnedsättning. Givande jobb, men några yrkesmässi­ ga karriärplaner finns inte, i alla fall inte just nu. – Det man vill är att lyckas med musi­ ken, säger Tim. Senare i kväll ska de umgås och snacka idéer. De hoppar över Sweden Rock Festival, som pågår några mil från Kristianstad just denna dag. – Jag vill inte vara på en festival, jag vill spela på festival, säger Dalibor. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MARCUS PEHRSSON

VAD SÄGER HIPHOP-FORSKAREN?

Deltagarna utvecklas och lär av varandra hela tiden. Hans tycker att det är en stor förmån att få arbeta med det som han är intresserad av. Att själv bredda och förnya sig ingår i jobbet. – Vi måste tänka nytt om vi vill hänga med.

HANS SKOGLUND

cirkeln 9


FOLKBILDNING + HIPHOP =

SA N T ?

Hiphop och folkbildning hör ihop. Det menar forskaren Johan Söderman som i hiphoppen ser uppenbara paralleller till folkrörelsernas framväxt i Sverige och kampen för allas rätt till bildning. Nu inser också studieförbunden hiphoppens möjlig­heter. Fast det har tagit tid, och mer finns att göra.

» BILD:PRIVAT

Hur väcktes ditt intresse för hiphop? För tjugo år sedan var jag lärare. Helt plötsligt fick en massa killar med invandrarbakgrund ett starkt intresse för skrivande och för svenska språket. Då insåg jag kraften i hiphoppen. Vad är speciellt med hiphop? Jag brukar beskriva den som både individu­ alistisk och kollektiv, både lokal och global. Hiphopkulturens individualism speglar vår tid, med stark egoboost. Du hittar sam­­­ tidigt många kollektiva processer i hip­ hoppen, även om samarbetet sällan har den

Johan Söderman, 48 BOR: Göteborg GÖR: Forskare vid insti­ tutionen för barn- och ungdomsveten­ skap vid Göteborgs universitet. Docent i musikpedagogik vid Lunds universitet. Disputerade 2007 med avhandlingen ”Rap(p) i käften”. Ledamot i styrelsen för Folkbildningsrådet. TIPS TILL DIG SOM ALDRIG LYSSNAT PÅ HIPHOP: The Message med Grandmaster Flash and the Furious Five. Det är oldschool från 1982. Den berättar om hur det är att bo och leva i Bronx i New York på åttiota­ let. EGEN HIPHOPFAVORIT: Eminem, en extremt duktig rappare. Jag är starkt imponerad av hans texter och musik.

fasta form som i en traditionell rockgrupp. Texterna speglar ofta en lokal verklighet. Samtidigt finns det globala perspektivet där hiphoppare världen över relaterar till en gemensam historia, där marginaliserade minoriteter tar makten över sitt eget liv, och vill förändra samhället. Hur kopplar du hiphop till folkbildning? Jag var i Bronx i New York 2004 och där pra­ tades om kunskap som hiphoppens femte element, vid sidan om rapp, DJ, breakdance och graffiti. Det bara klickade till i mig! Det här är ju folkbildning, tänkte jag. I det tidiga 1900-talet var folkbildning en väg för alla som stängdes ute från det formella skol­ systemet. Precis så är det med hiphoppen i dagens förorter. Kopplingen till studieför­ bunden är därför solklar. Vilken relation har de svenska studieförbunden till hiphoppen? Nu finns flera bra satsningar. ABF har en Hiphop-buss som de kör omkring i landet. Studiefrämjandets workshops med Femtastic är också ett bra exempel. Utvecklingen går åt rätt håll, men det finns mycket mer att göra. Finns det några hinder? Egentligen inte. Men det är klart att reg­ lerna för studiecirklar passar bra för den klassiska rockgruppen som träffas i reploka­ len. Det fungerar inte riktigt på samma sätt inom hiphop. Men det finns skrivande, dans, musikskapande, research, arrangörskap... allt detta fungerar utmärkt i studiecirklar. Hiphoppen är kontroversiell och kan pro­ vocera, men det är egentligen inte heller ett hinder. Även jag kan bli provocerad av tex­ terna, men det får man stå ut med. Min upp­ fattning är att konsten ska vara fri. Ditt råd till studieförbund som vill närma sig hiphopkulturen. Hitta eldsjälar och bygg nätverk! Klassisk uppsökande verksamhet alltså. Låt det sedan växa i frihet utifrån ungdomarnas behov. Vad kan studieförbunden betyda för unga hiphoppare? Massor! Det viktigaste är nog att nå alla nyfikna nybörjare som inte själva har några ingångar i hiphopkulturen, särskilt på min­ dre orter. Sedan har ju studieförbunden en stark musikalisk infrastruktur med utrust­ ning, lokaler och möjligheter att uppträda. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

10

cirkeln

HIPHOPFAKTA

• Hiphop är både en musikstil och en levnadskultur, med rötter i 1970-talets Bronx, New York. Afrika Bambatta räknas som den tidigaste förgrundsfiguren.

• 1980- och 1990-talen räknas

som hiphoppens stora år. Vissa menar att hiphoppen under 2000-talet blivit allt mer kommersialiserad och politiskt urvattnad. Men hiphoppen lever kvar som en stark kulturyttring, med ständigt nya artister och lyssnare.

Hiphopkulturen består av fyra olika element:

• RAP betyder att en MC (master

of ceremony) rappar, alltså prat-sjunger i takt till musiken. Själva ordet ”rap” är ganska nytt, men vissa forskare menar att man ”rappade” redan i antikens Grekland.

• DJ står för ”Discjockey”, den som har hand om skivspelarna. Hen sköter musiken som rapparen ska rappa till. Ett ”beat” är den takt som man rappar till, allt från handklappning till kompli­ cerade rytmer. Beats kan man skapa själv, eller klippa in delar från andra låtar.

• BREAKDANCE är en dansstil med

olika moves, som kan jämföras med danssteg. Olika stilar finns, som toprocks, powermoves och freeza.

• GRAFFITI är en kostform som

varit en del av hiphopkulturen sedan början på 1970-talet. Nyskapande konst menar vissa, skadegörelse anser andra. Åsikterna skiftar och graffitin är en kontroversiell företeelse än i dag.


notiser BIL D : THINKSTO CK

Vegomat 3 BÖCKER FÖR DIG OCH FÖR MILJÖN

Vegetarisk mat är knappast längre en trend, utan här för att stanna. Men lite inspiration i köket behövs alltid. Åsa Karsberg är kokboksredaktör. Här tipsar hon om tre bra vegokokböcker:

Miljövänliga veckan MERA SLIT OCH MINDRE SLÄNG

Det är temat för Miljövänliga veckan 2018 som genomförs vecka 40, den 28 september till 7 oktober. Naturskydds­ föreningen vill få oss att laga, återanvända och vårda det vi redan har – i stället för att slänga och köpa nytt. Miljövänliga veckan inleder kam­ panjen som kommer att pågå i tre år, fram till 2020. Det blir massor av aktiviteter under veckan, många i samarbete med Studiefrämjandet. Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se

TA VARA PÅ DET DU HAR!

webb

BI LD: TH IN KSTOCK

ko l l e n

Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige och har en själv­ klar bas i BirdLife Sverige med sina 25 regionala fågelföreningar. Fågelskådning, fågelskydd och forskning är tre grenar på verksamhetsträdet. På webbplatsen www.birdlife.se finns information och nyheter – som att arbetet med att skapa osådda så kallade Lärkrutor nu gjort att an­ talet häckande sånglärkor i Sverige ökar. Du kan också köpa din egen lärkruta för 100 kronor. Swish går bra!

FÅGELINTRESSET VÄXER

I den nyutkomna The new Green Protein (Bonnier fakta) presenterar mat­ kreatören Therese Elgqvist mat för dagens alla måltider. Grunden i hennes mat är gröna proteiner och utöver recepten presenteras 20 växtbaserade proteinkällor. Vem behöver inte ett mellan­ mål? Hälsokick (Norstedts) av Martina Karlsson har underrubriken ”Smoothies, Juicer och snacks att må bra av”. Och det är precis vad det handlar om. Fylld av spännande ingredienser som spirulina, chiafrön och drakfrukt. Ett gott äventyr! För dig med känslig mage kan det vara knepigt att äta vegetariskt. I Lugn mage med grön mat (Bonnier fakta) delar dietisten Sofia Antonsson med sig av både kunskap och recept.

DISTANSCIRKLAR I HÖST ALLT FLER UPPTÄCKER

fördelarna med att delta i en studiecirkel på distans. Flexibelt och ändå i nära kontakt med andra med samma intresse. Cirklar­ na bygger på egna studier

Flexibel gemenskap

och på digitala möten med övriga deltagare och med cirkelledaren. Allt sker på cirkelns ”egen” plats på nätet. Här är några av de digitala cirk­ lar som nu erbjuds:

• Att köpa valp • Gör hemsida • Kompetensbevis

för hästtransport

• Foto

Mer info på www.studieframjandet.se

cirkeln 11


Hej höst

Något av allt som händer i höst.

Dags för Jakt Jägarskolan är första steget för dig som vill börja jaga. Finns i flera olika varianter, även intensiv och distans. Jägarskolan ges över hela landet i samarbete mellan Svenska Jägareförbundet och Studiefrämjandet.

FÖRELÄSNINGAR OM DET MESTA

Statistiken visar att studieförbundens föreläsningar är uppskattade och drar mycket folk. I höst ordnar Studiefrämjandet flera hundra föreläsningar runt om i landet. Här är tre exempel: RONNEBY: Bli ”plast-smart”. Om kemikalier i vardagen med miljövetaren Lisa Necksten. STRÄNGNÄS: Film och föreläsning om vildmarksfåglar med Ingemar Lind. KRISTIANSTAD: Äta ogräs! är den smakfulla titeln på föreläsningen om ätliga växter.

NYTT SPRÅK NU! Språkstudier är ett klassiskt

HÖST ÄR FÖRELÄSNINGSTID.

ämne i studieförbunden. Studiefrämjandet i Malmö satsar i höst på kurser i språk.

Franska, tyska, spanska och engelska för nybörjare.

• •

VILL DU

ARRANGERA? KONSERTER, VANDRINGAR, naturutflykter,

festivaler… Sverige är fullt av spännande arrangemang för allmänheten. Ofta är det ideella krafter och föreningar som ser till att det händer saker i lokalsam­ hället. Drömmer du om att ordna ett eget arrangemang av något slag? Berätta om dina idéer för Studiefrämjandet där du bor!

FILOSOFISKA SAMTAL

VAD ÄR MENINGEN MED ALLTING? I Sandviken

bjuds in till filosofiska samtal i studie­ cirkel. Fem träffar och helt gratis, under ledning av Per-Johan Emtell, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet. ”Att lyssna med öppet sinnelag och låta alla få komma till tals är nödvändigt”, står det i inbjudan till cirkeln.

12

cirkeln

Bota veganskräcken

SOM FÖRÄLDRAR KAN det vara en utmaning när tonåringen ändrar sina matvanor. På kursen Hjälp mitt barn har blivit vegan! lär ni er laga god och näringsrik mat. Dessutom teori och diskussion. – Det är som en chockterapi i grupp och en kunskapsboost för villrådiga tonårs­ föräldrar, säger Ingrid Rogblad på Studie­ främjandet i Stockholm, där kursen ges. Kanske leder kursen till att fler i famil­ jen blir övertygande veganer. Eller i alla fall skippar varannan biff, för klimatets skull.


KAMRATCIRKEL, KOMPISCIRKEL, FRI CIRKEL…

GOTLAND ÄR MER ÄN en Sommarö. Varför inte ett höstbesök? Den 11 november kan du gå guidad naturoch kulturutflykt i Visby, med besök på platser med spännande namn som Galgberget, Kärleksstigen och Bergbetningen. Ett samarbete mel­ lan Svenska Turistföreningen och Studiefrämjandet.

Kärt barn har många namn. Samla ihop några vänner eller arbetskamrater och utveckla kunskapen och gemenskapen! Bokcirkeln är den mest klassiska vari­ anten, att läsa och diskutera litteratur i grupp. Men nästan alla ämnen är möj­ liga! Japansk matlagning, mobilfotogra­ fering, scrapbooking eller krukväxtodling. Bara fantasin sätter gränser.

Musik för alla

Sjunga i kör, spela i band, skriva låtar, lära dig ett instrument. Det är aldrig för tidigt eller för sent att ge sig in i musikens värld. Över hela landet finns kurser och cirklar i sång och musik.

Sticka och fika

Våra bevingade vänner VISST ÄR DET

något speciellt med fåglar?

Intresset för ornitologi växer konstant.

STICKA, VIRKA, BRODERA… Handarbete

Fåglar kan du titta på alla årstider, både

har fått en renässans. Tillsammans

i stan och på landet. I Helsingborg star­

blir det ännu roligare! På Studiefräm­

tar kursen Fåglar från början i oktober. Liknande kurser ges på många andra

jandet i Köping är det stickcafé varje

håll i landet.

torsdag eftermiddag i höst. Stickor, garn och goda idéer är allt som krävs.

BESÖK EN 4H-GÅRD ATT BESÖKA EN 4H-GÅRD är att komma i närkontakt med djur. På många gårdar finns spännande aktivite­ ter. På www.4h.se/gardar hittar du den 4H-gård som finns närmast dig. Riksförbundet 4H är en av Studie­ främjandets 19 medlemsorganisationer.

Titta in!

Studiefrämjandets nya webbplats är fullmatad med aktiviteter och möjligheter. Titta in vad som händer där du bor. studieframjandet.se.

BIL D : STU D IE FRÄM JAND E T, THINKSTO CK, PIXABAY, W IKIM E D IA

DIN EGEN CIRKEL

HÖST PÅ GOTLAND


STEG FÖR STEG » IN I DET SVENSKA SAMHÄLLET

och har med dig från hemlandet, i stället för att se språket som ett oöverstigligt hinder. Fatma Abdurlrahman leder studiecirklar för att hjälpa andra somaliska kvinnor att ta ett steg in i det svenska samhället.

UTGÅ FRÅN DET DU KAN

Tygremsor i olika färger sprids ut över bordet i studiecirkelsalen i Studiefrämjandets nyreno­ verade kulturhus Klossen. Tidigare låg loka­ lerna i centrala Umeå, men man insåg värdet i att finnas i det socioekonomiskt utsatta området Ålidhem. Kvinnornas händer rör sig flinkt – hantverk är något de lär sig från tidig ålder. Alla deltagare på denna studiecirkel är kvinnor med röt­ terna i Somalia. De flesta har bara bott i Sverige ett par år. Flera av dem läser Svenska för invandrare, SFI på dagar­ na, men svenska språket är fortfarande svårt. – Många somaliska kvinnor skickar sina barn till sko­ lan och går på SFI – men sedan händer inte så mycket mer. De får inga jobb och får inga andra vänner än sina soma­ liska vänner, de lär sig inte att tala svenska. De kan inte gå på föräldramöten, inte följa barnen till aktiviteter, inte tala med socialtjänsten. De blir maktlösa. Jag vill hjälpa dem att förstå sina rättigheter och skyldigheter, att de måste jobba för att försörja sig, betala skatt och bli bra förebilder för sina barn, säger Fatma Abdurlrahman. Hon är gruppens cirkelledare och kom själv till Sverige från Somalia 2010. Så fort hon fått uppehållstillstånd bör­ jade hon läsa svenska på SFI.

Lugn beslutsamhet ”DU MÅSTE VARA LITE FLEXIBEL och våga fråga

och lära dig när du kommer till ett nytt land”, tycker Fatma Abdurlrahman som leder en studiecirkel för andra somaliska kvinnor.

– Jag ville lära mig svenska fort. Efter ett år var jag klar med SFI och började läsa till undersköterska, en tvåårig


kurs. Jag började jobba i vården och är nu fast anställd. Jag jobbar också som tolk, berättar Fatma som föddes 1972 och har åtta barn mellan 17 och 27 år. Hon utstrålar lugn och beslutsamhet. Luka Anic, områdeschef på Studiefrämjandet i Väster­ botten, är märkbart imponerad av henne. Han var hen­ nes etableringslots när hon var ny i Sverige. Först ville hon byta ut Luka mot en kvinna, men sedan accepterade hon honom. – Fatma är som en påve. Efter ett tag sa jag till henne att vi borde byta roller. Hon borde vara min lots! säger han. De somaliska kvinnorna i Ålidhem håller ihop. De är grannar och kommunicerar bland annat genom Whats app. Men när Fatma försöker aktivera dem utanför de egna kretsarna får hon alltid samma svar: ”Men vad ska vi göra om vi inte kan språket?” – Språket ses som ett oöverstigligt hinder. Då tänkte jag: Vi lämnar språket åt sidan och tänker på annat sätt: Vad kan ni? Vad har ni med er? De är mammor – 40, 50 el­ ler 60 år gamla – och bär på mycket erfarenhet och kun­ skap från sitt hemland.

Våga prata svenska

Det är därför tygremsorna ligger på bordet. Kvinnorna till­ verkar korgar, väskor och en kabad – en sorts sadel som läggs över kamelens rygg när den lastas. Om de får börja med sin egen kultur kan de så småningom bjuda in infödda svenskar och börja våga prata svenska, resonerar Fatma. Nu sammanfaller hennes initiativ med ett riktat stöd som ska nå utrikesfödda kvinnor. Med på dagens cirkelträff är också en volontär, den pensionerade socionomen Mar­ gareta Henriksson. Hon har tagit med sina akvarellfärger eftersom hon inte känner sig redo att prova det svåra soma­ liska hantverket. Fatma fortsätter: – Du måste vara lite flexibel när du kommer till ett nytt land, våga fråga och lära dig. Om du bara sitter hem­ ma – den tiden kommer aldrig tillbaka. Det är bra för sjä­ len att göra någonting. Du blir glad, du behöver inte säga ”kom och hjälp mig”, du måste klara dig själv. Min uppgift blir att peppa och uppmuntra kvinnorna.

INTEGRATION MED STUDIEFRÄMJANDET

• STUDIEFRÄMJANDET verksamhet med invandrade är mycket omfattande och sker ofta i samverkan med etniska föreningar. Cirkelmatarialet Älskade barn för föräldrar i ett nytt land används på många håll i landet.

• STUDIEFÖRBUNDEN har särskilt stöd av staten för

folkbildning med asylsökande. År 201 7 deltog i Stu­ diefrämjandet 5 300 personer i denna verksamhet.

VOLONTÄREN MARGARETA HENRIKSSON har tagit med sig akvarellfärger till cirkelträffen.

På studiecirklarna pratar de om allt från hur det po­ litiska systemet fungerar i Sverige till vad de ska säga på en jobbintervju. Det kan vara svårt att förstå alla sociala koder som infödda ser som självklara. En kvinna förstod vad arbetsgivaren sa, ända tills hen började prata om olika maträtter. Att förstå alla specialtermer är inte lätt.

Vill jobba

En vanföreställning är att kvinnorna inte skulle vilja jobba, att de är nöjda med att leva på försörjningsstöd. När detta kom­ mer på tal blir kvinnorna i rummet upp­ rörda. – I mitt hemland jobbade jag och åt mat som jag köpt för egna pengar. Jag vill jobba och betala skatt. Det är rent kränkande att tala om människor som att vi är några som LUKA ANIC, områdeschef på inte vill jobba, säger Sahra. Studiefrämjandet i Umeå. Kvinnorna berättar vad de jobbade med i Somalia. Anab är 49 år och har jobbat se­ dan hon var tolv år. Hon hade egen restaurang och affär. Johwaro har både sålt kläder och tillverkat glass. Aamina hade egna höns och getter. Deras ansikten skiner upp när de får berätta om sina er­ farenheter och drömmar. – Det är som om ett nytt fönster har öppnat sig för oss i dag, det kommer in nytt ljus! säger Aamina. l TEXT OCH BILD: MARJA BECKMAN FRILANSJOURNALIST

Intervjun har tidigare publicerats i Studieförbundens rapport om uppsökande insatser för utrikesfödda kvinnor: https://studieforbunden.se/rapporter/forsta-lanken/

cirkeln 15


FOTO: MARIA G NILSSON

Magiska dagar

kids som är i samma ålder som vi var när vi började lira!” Så var tanken med Sweden Rock-kollo och så blev det. Tre dagar fyllda av spelglädje, samhörighet och sommar. De 18 tjejerna var mellan 13 och 17 år. Den gemensamma nämnaren är deras kärlek till hårdrock, den mest mansdominerade musikgenren av alla. Kollot avslutades med en rundvandring på festivalen Sweden Rock. Sedan kramar, tårar och avsked.

” VI VILL INSPIRERA OCH PEPPA

Studiefrämjandet genomförde Sweden Rock-kollo 4-6 juni i samarbete med Sweden Rock Festival. Planer finns redan på en upprepning 2019.

16

cirkeln


cirkeln 17


BIL D : ISTO CK

9 Att leda en studiecirkel är ett annorlunda ledarskap. Att gruppen mår bra är ett kvitto på att cirkeln – och ditt ledarskap – fungerar. Gruppdynamik är en viktig del av Studiefrämjandets ledareutvecklingsprogram i tre steg. Hanna Lenholm ansvarar för ledarutvecklingen i Småland och på Gotland.

»

Vad behöver cirkelledare veta? Hur man tar hand om gruppen är absolut viktigast. Det gäller att öva upp känslan för hur en grupp fungerar. Du måste också känna till grunden i folk­ bildningstanken. En studiecirkel är något annat än skola. Som ledare ska du inte stå att mässa för deltagarna. Du är en i grup­ pen och ni lär er tillsammans. Hur får man till en bra stämning i en cirkelgrupp? Det allra viktigaste är nog att lyssna på var­

Ledarutveckling i tre steg STUDIEFRÄMJANDETS utbildningsprogram för cirkelledare kallas Ledarutveckling. Det omfattar tre steg (L1-L3). Övningar, erfarenhetsutbyte och samtal är centrala ingredienser i ledarutvecklingen. Inne­ hållet är ungefär lika över hela landet men formerna varierar. Varje steg innehåller nio lektionstimmar. Aktuella kurser nära dig hittar du på www.studieframjandet.se.

18

cirkeln

frågor om ledarutveckling

andra. Att lyssna på riktigt, och försöka förstå vad de andra menar. Det får inte heller bli för inrutat. Gruppen måste få utvecklas åt sitt eget håll. Vilken är den största fälla en cirkelledare kan fastna i? Att enbart fokusera på cirkelns ämne. De som går cirkeln har visserligen ett gemen­ samt intresse, men som cirkelledare måste du balansera ämnesinnehållet med att hela tiden fundera över hur gruppen mår. Hur är ledarutvecklingen uppbyggd? Som ett stort grupparbete! Den är upplevel­ sebaserad med många praktiska övningar. Vi resonerar om hur grupper fungerar. Du får tips och trix. Och precis som i en studie­ cirkel lär vi mycket av varandra. Vilka är de vanligaste frågarna du får av deltagarna? Om de ”besvärliga” situationerna. Hur får jag den som alltid pratar att bli lite tys­ tare? Hur får jag den tillbakadragna våga yttra sig? Man vill ju kunna hantera delta­ garna, utan att någon känner sig trampad på tårna. Det finns nog inget standard­ svar på dessa frågor. Du måste prata med andra om hur de gör, och sedan hitta ditt eget sätt. Ledarrollen varierar i olika cirklar, hur hanterar du det? I kamratcirklar, till exempel en musik­ grupp, ser sig ledaren sällan som ledare. Det är kompisgäng som träffas. Men även

dessa ledare har nytta av kursen. Många har varit nöjda och får med sig bra saker hem till gruppen. Vilka får delta i ledarutvecklingen? Vi på Gotland bjuder in alla i cirkelgrup­ pen. Även de som kan tänka sig bli ledare i framtiden är välkomna. Kurserna är gratis och det kostar förstås för oss. Men jag ser ledarutvecklingen som en viktig del i vårt uppdrag som folkbildare. Vad får du för respons av deltagarna? En del har ganska små förväntningar, men de flesta är nöjda och glada efter kursen. Många som gått steg 1 vill gärna fortsätta med steg 2. Just diskussionerna om grupp­ utveckling ger aha-upplevelser. Många inser att det går att göra övningar som stärker sammanhållningen i gruppen, även om de inte alls har med ämnet att göra. Vad lär du dig själv av att leda cirkelledare? Otroligt mycket! Personkännedom förstås, men också att vara snabb i vändningarna, att läsa av deltagarna och anpassa mig till situationen. Jag skulle kunna jobba med ledarutveckling hela dagarna! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

HANNA LENHOLM

utbildar cirkelledare.

LEDARUTVECKLING STEG 1 (L1) fokuserar på rollen som ledare och på hur grupper fungerar. Du får grundläggande kunskaper i folkbildningens pedagogik och metoder. Du får kunskap om Studiefrämjandets idé och organisation och vad som förväntas av dig som ledare.

LEDARUTVECKLING STEG 3 (L3) innebär en ytterligare fördjupning av pedagogiken, med fokus på att öka din kunskap om dig själv som ledare. Du utvecklas som kommunikatör och vässar kunskaperna om lärandet och olika deltagarprocceser.

(L2) fokuserar på inlärningsprocesser och kommunikation. Du fördjupar din pedagogiska kompetens samt ökar din kunskap om grupprocesser och olika redskap för ett lärande.

Ledarutvecklingen vänder sig till alla led­ are, oavsett cirkelns ämne. Det finns även några särskilda ledarutbildningar, till ex­ empel inom musik, utomhuspedagogik och för personer med funktionsnedsättning.

LEDARUTVECKLING STEG 2

SPECIALANPASSAD LEDARUTVECKLING.


HÄR I DA & NU LAR NA

Jakt i Falun och musik i Moldavien Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Dalarna? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

1

2

MÅNGKULTURELLT FISKE

I Alla kan fiska kan invandrade prova på fiske. Tanken är att skapa integration via natur- och fiskeaktiviteter. Ett mål är att få igång en mångkulturell sportfiskeklubb. Ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Jaktia och Aspeboda Fiskevårdsområdesförening.

3

STUDIO INTEGRATION

4,4 miljoner kronor till folkbildningen för att stärka demokratin. Folkhög­ skolor och studieförbund kan söka projektbidrag för att exempelvis ut­ veckla metoder för bildningsinsatser och dialogmöten. Folkbildningsrådet fördelar pengarna.

FISKELYCKA och integration.

7

LEKSANDS 700 ÅR

År 1318 nämndes för första gången orten Leksand i skrift. Det firas i år med massor av aktiviteter om Leksands historia och framtid. Några exempel: fäbod-, gruv- och kultur­ vandringar, musik genom tiderna och Svart­ konstens dag. Studiefrämjandet medverkar i firandet ihop med en rad andra aktörer.

I Hedemora lanseras nu Studio Integration. En mindre musikstudio byggs med hjälp av ett tjugotal handlingskraftiga killar och tjejer i åldern 15-25, till större del av utländsk härkomst. Workshops, utbildningar och cirk­ lar i musikproduktion är en viktig del av Studio Integration.

8

4

9

BYGDEN BRYR SIG

Föreningen Bygden Bryr sig i FalunSvärdsjö stöttar och ordnar aktiviteter med och för nyanlända; språkcafé, läxhjälp, kollo, lekkvällar och utflykter i bygden. Stöttning kan innebära tolkhjälp och ekonomiskt stöd via insamlingar. Allt för att de nyanlända snabbt ska integreras och känna sig hemma i det svenska samhället.

5

KREATIVA COSPLAYTRÄFFAR

Varje tisdag träffas cosplayintresserade personer från hela Dalarna i Kronohallen i Falun för att utbyta idéer och lära varandra olika hantverkstekniker.
 Grundidén är denna: Alla ska känna sig välkomna i en miljö där alla tillåts vara kreativa!

6

NYTT KLÄDBIBLIOTEK

Nu öppnar klädbiblioteket i Falun. Här kan man låna kläder och det blir ett nav kring verksamhet för integration och hållbar konsumtion. Cirklar om sömnad och återbruk fogas till projektet – som har tydlig koppling till jobbskapande och utbildning.

Demokratipengar till folkbildningen REGERINGEN HAR BESLUTAT att ge

JAGA I STAN

Viltolyckor kring våra tätorter blir allt van­ ligare. I Falun startar nu cirkeln Tätortsnära jakt. Idén kom från några eftersöksjägare som varje vecka kallades ut efter viltolyckor. Kursen tar bland annat upp frågor om jakt i tätort med fokus på säkerhet, information till allmänheten samt etik och moral.

notiser

ÄVENTYR I IDRE

Första veckan i juni hölls Friluftsfrämjan­ dets Ledarvecka sommar i Idre. Över 800 personer deltog och 160 ”äventyr”/program­ punkter genomfördes. Studiefrämjandet fanns med och stöttade med bland annat kurser, logistik och teknik. DALARNA+MOLDAVIEN

I tre år har Studiefrämjandet samarbetat med den ideella organisationen POT Music i Moldavien. Fem musikband har varit på miniturné i Moldavien. Parallellt har pop- och rockläger för tjejer genomförts, med svenska mentorer som utbildat lokala ledare på plats. Film finns på Youtube. Googla Fetele Rocketele.

10

BAMBU-CYKEL-BYGGE

Cykelköket i Falun är en öppen gördet-själv verkstad dit alla är välkomna för att laga sin cykel eller renovera en begagnad cykel som man sedan får behålla. Cykelköket anordnar även cykelworkshops för ensam­ kommande, liksom miljösmarta workshops där man bygger cyklar i bambu(!)

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

Folk & bildning 2018

6 november Kulturhuset > Hörsalen Sergels torg Stockholm Studieförbunden är de tio studieförbundens bransch och intresseorganisation. Vi står för demokrati, folkbildning och kultur för alla. Verksamheten finns i landets alla kommuner.

www.studieforbunden.se

FOLK & BILDNING är en årlig mötesplats om folkbildning hos de tio studieförbunden. Ett tillfälle att möta nya idéer och skapa nätverk. Genomförs den 6 november i Stockholm. Mer information på www.studieforbunden.se

10 000 CIRKELDELTAGARE TYCKER TILL

VAD TYCKER EGENTLIGEN Sveriges cirkeldeltagare? Varför deltar de och vad får de ut av cirkeln? Nu bildar Folkbildningsrådet tillsammans med företaget Novus en panel med 10 000 cirkeldeltagare som med jämna mellanrum ska få svara på frågor. 1 000 deltagare från vart och ett av de tio statsbidragsberättigade studieförbunden ska ingå i panelen.

cirkeln 19


Det skulle knappast fungera annars. Roller bidrar till förutsägbarhet och stabilitet i gruppen. Vi vet vad vi har varandra. Självklart finns också baksidor. En roll kan skava och kännas trång, och har vi en gång växt in i en roll, kan det vara svårt att bryta mönstret. I EN GRUPP HAR VI VÅRA OLIKA ROLLER.

Idésprutan

typer i cir

som skapar kreativt flow i gruppen. Hit­ tar ofta okonventionella lös­ ningar och är inte rädd för att tänka och göra nytt. Det mesta blir lustfyllt i idésprutans säll­ skap, som ofta anser att efter­ tänksamhet är en överskattad egenskap. + Idésprutans positiva energi och optimism är en klar tillgång. Kan skapa en känsla av att allt är möjligt. - Vissa idésprutor saknar uthållighet. Tendensen att alltid ligga steget före kan få vissa att känna sig utanför. EN DRIFTIG TYP

20

cirkeln

Trivselfixaren

har omsor­ gen om gruppen och dess medlemmar högsta prioritet. Flocken först! Vad vi gör och hur vi gör är mindre viktigt, bara vi trivs och har roligt till­ sammans. Trivselfixaren har förstått vårt behov av att bli sedda och bekräftade. Är ofta utrustad med mycket beröm och gott fikabröd. + Trivselfixarens sociala smörjmedel får gruppmaskineriet att fungera gnisselfritt. Förmåga att se och bry sig om dem som hamnar lite utanför är definitivt en tillgång. - Konflikträdsla är trivselfixarens akilleshäl. Tendensen att sopa allt som stör under mattan kan på sikt underminera gruppens sammanhållning. Tills det hela exploderar! FÖR TRIVSELFIXAREN

Skeptikern

HÄR HITTAR VI gruppens

kritiska öga. Inget förslag god­ tas utan en rejäl diskussion där fördelar och nackdelar vägs mot varandra. Vissa skepti­ ker har god förhandlingsför­ måga. Andra har en tendens att fastna i nej-sägar-fällan, utan att någonsin komma med egna alternativa förslag. + Skeptikerns problematiserande sinnelag kan få gruppen att hitta fram till det optimala beslutet – eller den bästa kompromissen. - Om skeptikern utvecklats till en negativ nej-sägare kan en dyster stämning snabbt sprida sig. En sådan skeptiker kan de andra behöva förhålla sig lite skeptisk till.

Arbetsmyran

MINDRE SNACK, mer verkstad. Det är arbetsmyrans livsfilo­ sofi i ett nötskal. Alltid redo att skrida till handling vill han sätta igång nu! En del arbets­ myror tar gärna på sig offer­ koftan och proklamerar att alla andra ”bara snackar”. Men många jobbar på i det tysta och trivs galant med det. + En doer i gruppen är absolut en fördel. För någon måste göra jobbet, oavsett om det handlar om att bygga en festivalscen eller att torka smulorna från fikabordet. Det fixar arbetsmyran. - Arbetsmyran är visserligen ofta noggrann i det praktiska handlaget. Men att handla först och tänka sen kan ibland ha sina sidor.


I studiecirkeln är rollerna sällan givna på förhand, utan utvecklas allt eftersom. Hur ser då några vanliga grupproller ut? Okej, de här beskrivningarna är kanske lite tillspetsade. Men säkert känner du igen dig själv, eller någon annan i gruppen.

keln Clownen

CLOWNEN FÖREKOMMER I olika

skepnader. Ibland kan hen spela lite korkad och gärna skylta med det. Clownen kan också vara den som alltid ska skoja till det hela, med mer eller mindre träffsäkra kom­ mentarer. Den här rollen har – kanske mer än de andra – karaktären av roll. För vad döljer sig egentligen under clownens yta? + Humor och gott humör ska inte underskattas. Förmågan att lätta upp stämningen och få andra att skratta är ibland guld värd. - Clownen kan dra åt sig andras irritation, öppet eller i smyg. Kanske för att de ser clownrollen som ganska bekväm, ansvarslös – och påklistrad.

Allvetaren

säga besser­ wisser, om inte ordet var så negativt laddat. Allvetare är inte heller rätt beskrivning, men just så känner sig nog den som iklär sig denna roll. Hen har svar på det mesta och tvekar inte att leverera lös­ ningen (sin lösning) på alla problem. På senare tid har ordet man­splaining använts om självgoda mäns tendens att nedlåtande förklara allt som de (tror) att kvinnor inte vet. En maskulin variant på allve­ taren. + Kunniga och kunskaps­ törstiga gruppmedlemmar är alltid en tillgång. - Allvetarens självpåtagna och uppblåsta självsäkerhet kan reta gallfeber på andra i gruppen.

MAN SKULLE KUNNA

Två slags rollfunktioner

Blyger

BLYGER ÄR EN av Snövits sju dvärgar. Det är nog ingen till­ fällighet, för en Blyger finns i de flesta grupper. Den där lågmälda, nästan osynliga, personen i bakgrunden. En Blyger kan ha oanade förmågor, men det dröjer länge innan andra upptäcker dem (ibland tar det också tid för Blyger själv att inse sina talanger). Blyger kan bli måltavla för + de andras (särskilt trivselfixarens) omsorger. Kan också få en del i gruppen att känna sig säkrare: ”Jag är i alla fall inte lika skraj som Blyger”. I en grupp som fungerar dåligt händer det att Blyger utses till hackkyckling, enligt den sorgliga sanningen att det är enklare att spaka på den som redan ligger.

Forskare brukar skilja mellan två slags roller, utifrån den funktion rollen har – att lösa uppgifter eller bidra till samspelet i gruppen. UPPGIFTSROLLER: Klargör och konkretiserar Genomför Bedömer och utvärderar Dominerar och bestämmer

• • • •

SAMSPELSROLLER:

• Skämtar och löser spänningar

• Samordnar och • •

strukturerar andras beteende Bekräftar och uppmuntrar Hanterar konflikter och löser problem

Ledaren då…

Har inte alla grupper en ledare? Och är inte det en viktig roll? Jo, det kan finnas både formella och informella ledare i en grupp. Och oavsett vilken, en av ledar­ ens viktigaste uppgifter är att parera de andra medlemmar­ nas roller, så att gruppen svet­ sas samman till en funktionell helhet. En spännande utma­ ning, minst sagt… l

… KANSKE DU UNDRAR?

TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATIONER: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21


FÖRENINGEN PÅ 40 SEKUNDER

FÖRENINGEN från idé till praktik

idé, om och påverka.

öreningslivets as roll i idag.

a en förening, att utveckla

rja med den

odén och

Studiefrämjandet

Starta förening nu! ÄNDAMÅL, STADGAR, STYREL-

årsmöte… Boken Föreningen – från idé till praktik är guiden för alla som vill starta en förening. Du lotsas in i föreningsbildandet och får reda på vilka steg som ska tas. Boken innehåller även avsnitt om förenings­ livets idégrund och roll i ett demokratiskt samhälle. Föreningen – från idé till praktik har tagits fram av Studiefrämjandet.

SE,

22

cirkeln

Ny energi i din förening nytändning ibland. Det gäller även förening– ar. Många har använt Medlems­ modellen som en metod för att utveckla föreningen – och gillat resultatet.

ALLA BEHÖVER EN

»

Frågar man föreningsaktiva om läget blir svaret ofta något i stil med: ”Ingen har tid att engagera sig längre, vi är de sista entusiasterna.” Följt av en djup suck. Kanske är det då läge att fråga sig: Varför ser det ut som det gör? Kan vi tänka nytt? För det finns faktiskt föreningar som fungerar bra, och forskningen visar att vi svenskar inte drar oss för att arbeta ideellt. Men hur gör man då för att hitta ny energi i föreningen? För att nå ut till fler, genomföra nya aktiviteter eller göra medlemmarna gladare och mer engagerade.

Föreningsterapi

Medlemsmodellen utgår, precis som namnet antyder, från föreningens medlemmar. Den har lite karaktären av föreningsterapi, där du får rannsaka dig själv och din förening. Inte alltid enkelt, men det kan vara början till en positiv förändring. Studiefrämjandet samarbetar med tusentals föreningar i hela landet. Många efterfrågar sätt att

Studieplan till

MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening

Utveckla din förening

MEDLEMSMODELLEN SOM STUDIECIRKEL Till boken

Medlemsmodellen finns en studiehandledning från Studiefrämjandet. Här finns diskussionsfrågor och övningar uppdelade på fem träffar. Finns att ladda ner på www.studieframjandet.se

BIL D : THINKSTO CK

och hur startar man en? Nu finns en ny film som kortfattat och pedagogiskt förklarar detta. Filmen är grundläggande, men ändå klargörande – om stadgar, styrelse, årsmöte, ekonomi och demokrati. Den är 5 minuter, med en kortversion på 40 sekunder. Filmen har tagits fram av MUCF, Myndigheten för ung­ doms- och civilsamhälles­ frågor. Filmen, och annan bra information om föreningar finns på www.mucf.se.

VAD ÄR EN FÖRENING

F Ö R E N I NG E N från idé till praktik

om vilka idéer en är också en ns för redan är indelad i tre

notiser

utveckla sin förening. Medlemsmodellen – med bok och studiematerial – fungerar bra som stu­ diecirkel, kanske i styrelsen eller i en grupp aktiva. Många uppskattar det enkla och konkreta tillta­ let, med praktiska råd som utgår från föreningens verklighet, och som därför går att känna igen sig i. Det ska sägas att Medlemsmodellen också ställer frågor som kan utmana och uppfattas som lite besvärliga. Men det är väl det som kallas ut­ veckling..? l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Boken Medlemsmodellen av Niklas Hill och Angeli Sjöström kan beställas på www.trinambai.se

Heta frågor

I MEDLEMSMODELLEN Medlemsmodellen ställer åtta frågor till föreningen, där utgångspunkten är medlemmarna – både de som redan är med, kan tänkas bli medlemmar och de som av olika skäl lämnat föreningen. 1. REFLEKTERA. Varför finns ni till?

Vad är meningen med föreningen?

2. ANALYSERA. Vilka är era potentiella

medlemmar? Var finns de?

3. ATTRAHERA. Hur når ni fram till de nya?

Hur gör ni er intressanta för dem?

4. REKRYTERA. Vad får människor att ta

steget och bli medlem?

5. INTRODUCERA. Hur tar ni emot nya

medlemmar? Vad gör ni för att de ska känna sig välkomna? 6. HANTERA. Hur hanterar ni kritik och utträden ur föreningen? 7. AKTIVERA. Hur får ni passiva medlemmar att bli aktiva? 8. UTVÄRDERA. Har ni nått era mål? Vad har ni lärt er på vägen?


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

”LÅT VUXNA BETALA för sina hobbies själva”, är

rubriken på en ledare i Expressen den 30 juli. I svepande formuleringar sågas det offentliga stödet till civilsamhället, inklusive studieför­ TOMMY WINBERG bunden. Så här låter det: ”Sverok är bara ännu ett exempel på Sveriges märkliga så kallade civil­ samhälle, där i princip all verksamhet betalas för med skattepengar.” Hur tänkte ni där? För det första. Expressens ”märkliga så kallade civilsamhälle” är en av demokratins grundbultar. Tillit är ett ord som ofta förekom i årets valrörelse. Tilliten växer när människor engagerar sig tillsammans. Tänk bort alla tusentals idrottsföreningar, för­ samlingar, byalag och Sveroks spelkulturföreningar – och Sverige skulle inte vara sig likt. För det andra. Det offentliga stödet utgör bara en bråkdel av det ekonomiska värdet på de ideella insatser som görs i fören­ ingslivet – av ledare, styrelser och frivilliga. I våra studiecirklar är de allra flesta ledare oavlönade. Så är det i nästan alla föreningar. Här har Expressen helt enkelt fel.

ledare

NÄR VI PRATAR om infrastruktur tänker vi ofta på vägar, cykelba­ nor och järnvägsspår. Gemensamt finansierade investeringar som gör att samhället fungerar. På motsvarande sätt är vi i studieför­ bunden en del av demokratins infrastruktur. Vi hjälper till med ledarutbildning, lokaler och sprider kultur, föreläsningar och stu­ diecirklar – även på småorter och till personer med små ekono­ miska resurser. Det vilar ett stort ansvar på alla som förvaltar offentliga medel. Pengarna ska gå till det som avses. Här har Riksdagen varit tydlig, i bred majoritet. Stödet till studieförbunden ska utveckla demo­ kratin, minska utbildningsklyftor­ na och göra kulturen tillgänglig för fler. Det är precis vad som sker varje dag i studieförbunden, i hela landet. Välkommen till verkligheten Expressen!

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Välkommen till verkligheten Expressen

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare! Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka

a

Profile for Studiefrämjandet

Cirkeln nr 3/2018 - Tema Inspiration  

www.cirkeln.nu

Cirkeln nr 3/2018 - Tema Inspiration  

www.cirkeln.nu